KULTURVALET.SE. I denna sammanställning finns även partiernas kommentarer till sina svar.

Transkript

1 KULTURVALET.SE I denna sammanställning finns även partiernas kommentarer till sina svar. Partienkäten som Kulturvalets valkompass grundar sig på besvarades av samtliga riksdagspartier och F! i januarifebruari Partierna fick tre svarsalternativ; ja, nej och kanske. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. Bakom kulturvalet.se står Konstnärernas Riksorganisation, Konstfrämjandet, Sveriges Konstföreningar, Konsthantverkscentrum, Konstnärscentrum, Konstnärernas Kollektivverkstäder Riksorganisation, Svenska Konstnärsförbundet och Bildupphovsrätt i Sverige.

2 Värdegrundsfrågor inom kulturpolitiken Är kulturområdet en självklar del av välfärden och ska samhället därför tillhandahålla medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet? Ett levande, fritt och rikt kulturliv är fundamentalt för en levande demokrati. Konst och kultur är omistliga värden i ett samhälle. För att vi människor ska leva ett gott liv krävs att vi har tillgång till dans, musik, film, teater, litteratur, bildkonst och andra konstformer. Enligt regeringsformen är målet för den offentliga makten att skapa ett samhälle präglat av social, ekonomisk och kulturell välfärd. Kulturpolitik handlar därför i ordets ursprungliga bemärkelse om välfärd att vi tillsammans ska se till att vi färdas väl genom livet i det samhälle vi kan påverka. Samhället som sådant skapar inte kultur. Det är kulturskaparna som skapar och tillhandahåller kulturen. Politiken ska ge förutsättningar och anslå finansiering så att kulturskaparna kan arbeta under goda villkor. Vi socialdemokrater ser kulturen som en viktig del av välfärden. Konsten och kulturen är starka krafter som kan bidra till att skapa ett rikare samhälle att leva i. Vi vill därför släppa loss kraften i kulturen och stärka och utveckla den kreativitet, sprängkraft och de möjligheter som finns i konst och kultur. Samhället är bredare än offentligt finansierade verksamheter. Här finns även det civila samhället liksom privata initiativ och företagande. Om vi får vara lite petiga med ordvalet så menar vi att det är en självklar och viktig uppgift för det offentliga att skapa goda villkor för såväl kvalitets- som amatörkultur. Däremot bör inte politiken eller den offentliga sektorn tillhandahålla kultur, det är nog kulturskaparna själva bättre på. Kulturen är en bärande del av det öppna demokratiska samhället.

3 Värdegrundsfrågor inom kulturpolitiken Ska svensk kulturpolitik följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om målen och anslagen men inte över det konstnärliga innehållet (principen om armlängds avstånd)? Politiken måste ovillkorligen följa principen om en armlängds avstånd. Den har ett särskilt ansvar för en stark demokrati och yttrandefrihet, inte minst i tider då antidemokratiska krafter växer sig allt starkare i politiken. Självklart! Armlängds avstånd och den konstnärliga friheten är helt avgörande. Kulturpolitikens uppgift är att garantera konstens och konstnärernas frihet, inte att styra konsten. Principen om armlängds avstånd till kulturen är lika viktig idag som när den 1946 infördes av brittiska Arts Councils förste ordförande, nationalekonomen John Maynard Keynes, som en styrande princip för relationen mellan kulturinstitutionerna å ena sidan, och politiken och politikerna å den andra. Armlängds avstånd skall råda mellan kulturen och politiken. Kulturen skall vara fri från politisk styrning och därmed fri att ifrågasätta, utmana gränser och bidra i det offentliga samtalet. I regel är det en bra princip.

4 Värdegrundsfrågor inom kulturpolitiken Bör de kulturpolitiska målen förtydligas med att kulturpolitiken ska bidra till skäliga ekonomiska och sociala villkor för konstnärer? Fi vill ta ett helhetsgrepp kring kulturarbetares villkor, dels genom en politik för fler och bättre anställningar, och dels genom heltäckande och generella trygghetssystem. De kulturpolitiska målen bör inte vara alltför detaljföreskrivande. Konkretisering av de kulturpolitiska målen passar bättre i andra former, t.ex. i lag, förordning och instruktioner till myndigheter. Socialdemokraterna tar just nu fram ett nytt kulturpolitiskt program, i det ligger att se över de nationella kulturpolitiska målen. Socialdemokraterna anser att konstnärer ska ha avtalsenligt och skäligt betalt för sitt arbete. Vi ser också fram emot förslag i utredningen Konstnärernas villkor som aviserats att presenteras Vi vill förbättra möjligheterna att kunna leva på sitt konstnärliga arbete. Vi anser dock inte att frågan passar i de kulturpolitiska målen. Det är en bredare fråga inom arbetsmarknad. Liberalerna vill att målet för den statliga kulturpolitiken ska vara frihet, mångfald och kvalitet. Goda villkor för kulturskapare är naturligtvis ett viktigt medel för att uppnå detta. Många konstnärer är frilansande och egna företagare. Därför är villkor för företagande, frågor som berör administration, skatter och övriga villkor, viktiga kulturpolitiska frågor. Moderaterna har lagt förslag i riksdagen kring att utreda regelförenklingar för företagande inom kultursektorn.. Det är viktigt branschspecifikt, men ej i paritet med de övergripande kulturpolitiska målen.

5 Värdegrundsfrågor inom kulturpolitiken Ska invånare, oavsett var i landet man bor, kunna ta del av ett mångfacetterat utbud av bild- och formkonst? Det är viktigt att främja jämlik tillgång, likvärdighet och goda villkor över hela landet, och att se till att professionella och fria kulturarbetare har möjlighet att verka även utanför storstäderna. Miljöpartiet i regering har genomdrivit förändringar i kultursamverkansmodellen bl.a. just i detta syfte. Vi tror att det är viktigt, och det har alltid genomsyrat socialdemokratisk kulturpolitik att det ska finnas offentliga kulturinstitutioner och stöd till ett fritt kulturliv i hela landet Förutsättningarna för detta har, via den ITtekniska revolutionen, aldrig varit bättre för detta. Det förutsätter en strävan från professionen, civilsamhället och myndigheter att samverka.

6 Värdegrundsfrågor inom kulturpolitiken #Metoo har visat på ett stort behov av ett arbete för att skapa trygga arbetsmiljöer inom konstvärlden. Ska myndigheter och konstinstitutioner få i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för en nollmission mot hot, hat och övergrepp, och mot rasistiska och sexuella trakasserier? Kraven på fungerande likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete ska skärpas inom hela kulturområdet, och utbildningssatsningar bör göras för aktörer med små resurser. Fi verkar för skärpta direktiv om krav på demokratisering av kulturinstitutioner, liksom skärpta krav på nolltolerans mot diskriminering och sexuella trakasserier. #metoo har på ett tydligt sätt visat att otrygga jobb skapar en rädsla och en beroendeställning som män kan utnyttja och som gör det svårt att säga ifrån. Vänsterpartiet anser därför att det inte bara behöver tas fram åtgärdsplaner, utan att det också behöver ses över hur anställningsformerna ser ut och att antalet fasta tjänster utökas på kulturinstitutionerna. Miljöpartiet i regering har genomdrivit skärpta krav på systematiskt arbete och uppföljning kring frågor som rör sexuella trakasserier och diskriminering. Myndigheter och institutioner borde redan idag ha beredskap för att hantera dessa frågor. Det är en självklarhet. Om det saknas instruktioner för myndigheter och institutioner, eller om de finns men är oklara, bör de förtydligas. Kulturministern har agerat kraftfullt i frågan och även branschen, som t.ex. Teaterförbundet och Svensk Scenkonst. Vi ser också fram emot förslag i utredningen Konstnärernas villkor som aviserats att presenteras Det finns redan på många håll, men det kan behövas tydligare direktiv och uppföljning. Självklart ska alla offentligfinansierade verksamheter arbeta för trygga arbetsmiljöer och mot alla former av övergrepp, men vi har inte tagit ställning i detalj till hur ett sådant arbete bör styras, regleras eller organiseras. Nolltolerans mot sexuella kränkningar skall självklart gälla inom kultursektorn liksom i samhället i dess helhet. Där det inte redan finns bör kommuner och landsting/ regioner fastställa övergripande policydokument. Policys och åtgärdsplaner är bra och viktiga att implementera, men därutöver bör man också belysa vikten av att anmäla brott och återupprätta förtroende för rättsväsendet.

7 Samhällsplanering och offentlig konst Ska staten anta ett direktiv för enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar för statliga bolag, verk och myndigheter (i enlighet med Konstnärsnämndens rekommendation i rapporten Ingen regel utan undantag, 2013)?* Stadsbyggande ska innefatta riktlinjer för konstnärlig gestaltning och enprocentsregeln ska vara just en regel snarare än en riktlinje. Enprocentsregeln ska omfatta statliga, kommunala och privata bolag, förvaltningar och byggherrar. Uppdragen ska förmedlas enligt riktlinjer som säkerställer jämställdhet och heterogenitet, samt en blandning av etablerade och oetablerade konstnärskap. Den exakta utformningen får vi se över. Enprocentregeln är en viktig rekommendation. Men vi vill inte låsa oss fast vid en viss procentsats då det kan uppfattas också som ett tak för investeringar. Vissa platser är också mer publika än andra och det bör man också kunna ta hänsyn till och lösa på ett bra sätt, exempelvis i upphandlingar. Liberalerna värnar enprocentsregeln, men har inte bundit oss till detaljerade ställningstaganden om den exakta konstruktionen. Enprocentsregeln är ett bra inriktningsmål och staten är en viktig förebild. Moderaterna har dock inget förslag att lagstiftningsvägen slå fast detta. Vi vill istället förstärka enprocentsregeln som tumregel vid byggnation i regi av stat, landsting/ regioner, kommuner och privata byggbolag. Tumregeln bör kompletteras med att även vid reinvesteringar ska konstnärlig gestaltning finnas med. Enprocentsregeln är eftersträvansvärd, men direktiv kan bli för stelbent. * Läs mer om enprocentsregeln i rapporten här.

8 Kultursamverkansmodellen Kulturbudgeten inom regionerna är hårt pressad. När bild och form nu införs som ett nytt ändamål inom Kultursamverkansmodellen bör det följas med särskilda statliga budgetsatsningar? I Fi:s statsbudget görs en uppräkning av statens del av Kultursamverkansmodellen med 100 miljoner kronor. Därtill höjda anslag till fria kulturaktörer inom alla konstformer, varav vi avsätter 8 miljoner mer än regeringen till bild och form. Miljöpartiet i regering har ökat finansieringen till kultursamverkansmodellen i flera steg. Vi menar att finansieringen måste stärkas ytterligare under nästa mandatperiod. Prioriteringar inom samverkansmodellen sker i dialog mellan regionerna och staten. Regeringen har höjt anslaget till regionerna. Regeringen har i handlingsplanen för bild och form pekat ut bild- och formområdet som utpekat område i kultursamverkansmodellen. Liberalerna anser att principen om armlängds avstånd också bör tillämpas på prioriteringar mellan olika kulturyttringar. Vi vill öka anslagen till kultursamverkansmodellen, och det är rimligt att nya uppdrag också innebär ökade anslag. Men prioriteringarna bör göras lokalt. Kultursamverkansmodellen togs fram av alliansregeringen Den är i grunden mycket bra då den flyttar inflytande ner till regioner och lyfter kulturen i olika sammanhang. Moderaterna föreslår dock inga särskilda satsningar i sin budget i linje med det som antyds i frågeställningen. Ett sådant löfte måste i så fall följas upp i budgeten. Vi lovar inte allt åt alla men det vi lovar håller vi. Självfinansieringsprincipen bygger på att staten ska ta ekonomiskt ansvar för det som de uppdrar åt kommunerna att genomföra. Det är en fråga som i så fall får ses över i den övergripande budgetprocessen.

9 Konstpolitiska frågor Ska minst en procent av statens budget gå till konst och kultur (idag är det 0,84 procent)*? Det är dags att lyfta kulturen med en rejäl uppräkning. Vi vill att minst en procent av statens utgifter avsätts till kulturlivet år I Fi:s budget innebär det en ökning med cirka 3 miljarder kronor när reformen är genomförd. Det är ett rimligt riktmärke. Samtidigt ska man ha i åtanke att en sådan målsättning är enkel att nå helt enkelt genom att minska statens utgifter på annat håll. Det viktiga är att kulturen får en bra och generös finansiering oavsett vad som sker på andra områden. Vi tror inte på att låsa oss för en särskild procentsats. Däremot har vi talat om behovet av ökade resurser till kulturområdet. Hela utgiftsområde 17 där kultur finns utgör 1,5 % av statsbudgeten. Andra delar inom utgiftsområdet är folkbildningen, civilsamhället, medier och film som vi ser som delar av kulturen. Konst och kultur är en så bred definition varför vi inte vill låsa upp oss vid en viss procentsats. Det handlar heller inte bara om statens utgifter utan också om hur höga skatter som tas ut inom området. Övriga villkor och detaljeringsgrad av styrning från statens sida påverkar också hur mycket verksamhet man får ut av satsade medel. Generellt anser vi att budgetens anslag ska fördelas efter politiska prioriteringar, inte procentuella fördelningsnycklar. Vi tycker att det är mer prioriterat att verka för att skapa goda villkor för kulturskapande (t ex goda villkor för kulturföretagande, skatteregler som gynnar sponsring, gåvor till och konsumtion av kultur samt trygga socialförsäkringar för kulturskapare). Moderaterna har i dagsläget inget sådant förslag. Kulturens villkor styrs inte bara av anslag utan också till stor del av skattetryck, både mot hushållens ekonomi och företagande. Det är därför fel att från statligt håll låsa sig vid en specifik procentsats. Det är viktigt att kulturen har goda förutsättningar och SD har en av de mest ambitiösa budgetförslagen från statens sida gentemot kultursektorn, men exakt 1 % har inget egenvärde i sig, utan måste vägas mot samhällets aktuella behov och därmed knutna prioriteringar. * Av utgiftsområde 17 i statens budget har vi räknat med entydiga kulturposter, det vill säga Kulturområdesövergripande, Teater/dans/musik, Litteratur/läsande, Bildkonst/arkitektur/form/design, Kulturskapares villkor, Arkiv, Kulturmiljö, Museer/utställningar och Film (följande poster ingår inte: Trossamfund, Medier, Ungdomspolitik, Politik för det sociala samhället, Folkbildning, Tillsyn över spelmarknaden och Äldreanslag).

10 Utställningar och MU-avtalet* Ska bild- och formkonstnärer få betalt för den arbetstid de lägger ned på utställningar som finansieras med offentliga medel? I möjligaste mån. Det är självklart att konstnärer ska få betalt för sin arbetstid. L står bakom principerna i MUavtalet, men vi vill inte binda oss i detalj till hur det ska tillämpas, eller vilka medel som ska användas för att det följs. Naturligtvis skall konstnärer erhålla en rimlig ersättning för sitt arbete. Vad en rimlig arbetstid är för ett tänkt projekt bör förhandlas fram innan arbetet sätter igång. Det är en viktig del av MU-avtalet. Det är en rimlig riktlinje. * Läs mer om MU-avtalet här.

11 Upphovsrätten Ska digitala plattformar som Facebook, Youtube och Instagram vara ansvariga när upphovsrättsligt skyddat material delas i deras kanaler? Digitala plattformar ansvarar för att ta ner upphovsrättsligt skyddat material som anmälts olovligt delat. Plattformarna har givetvis ett stort ansvar för vilket material som publiceras i deras kanaler och bör i största möjliga mån verka för att förhindra att upphovsrättsligt skyddat material sprids där, men ytterst är det de som lägger upp och delar materialet som är ansvariga för sina handlingar. Det beror på vad som menas med att vara ansvarig. Om det begås upphovsrättsliga intrång är det i första hand de som begått brotten som ska hållas ansvariga. Däremot är det rimligt att arbeta för en större grad av transparens för att säkerställa ersättning till kreatörerna för det material som tillhandahålls. Det finns redan i dag regler som medför att den som utan tillstånd från rättighetshavaren eller stöd i lag gör kopior av upphovsrättsligt skyddat material eller gör sådant material tillgängligt för allmänheten kan hållas skadeståndsrättsligt och straffrättsligt ansvarig. Frågan om en viss digital plattform i ett enskilt fall ska anses göra något upphovsrättsligt relevant är en bedömning som bäst lämpar sig för domstol att göra, med utgångspunkt från dessa generella regler. Det finns inte anledning att ha särregler för specifika plattformar när det gäller deras upphovsrättsliga ansvar. Däremot är det rimligt att plattformarna tillsammans med rättighetshavarna ska se till att olagligt material inte finns tillgängligt på plattformarna. Ett förslag om detta har lagts av EUkommissionen inom ramen för de pågående upphovsrättsförhandlingarna på EU-nivå. Centerpartiet vill se en fullständig översyn inom immaterialrätts området. Ny teknik ställer nya krav på upphovsrätten. Vi tycker att det behövs en ny och modern upphovsrättslag med bättre balans mellan upphovsrättshavarens intressen och allmänintresset, men det behövs noggranna överväganden innan lagändringar sker. Den s.k. bbs-lagen gäller redan i dag upphovsrättsskyddat material. Lagstiftningen avseende upphovsrättsliga frågor behöver kontinuerligt ses över för att vara modern och relevant. - Det är en fråga vi får titta vidare på.

12 Kulturföretagande, efterfrågestimulanser och exportfrämjande insatser Ska momsen vara sex procent för bild- och formkonst precis som för litteratur och teater? Fi vill undersöka förutsättningarna för en enhetlig momssats inom hela kulturområdet, och då är sex procent en rimlig nivå. Det är önskvärt, men avsteg från den normala momssatsen måste ses över i ett bredare sammanhang. Momslagstiftningen styrs av EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv. I dess bilaga H anges att tillhandahållande och lån av böcker samt tillträde till föreställningar, teatrar, konserter, muséer etc. kan ett land ha reducerad momssats på. Bild och formkonst finns alltså inte med i den uppräkningen. EU-kommissionen arbetar med ett nytt mervärdesskattedirektiv, vilka problem och möjligheter det nya förslaget innebär för Sverige får vi se. Vi avser inte att ta initiativ till några förändringar förrän det nya direktivet föreligger. Vi vill inte skapa fler skatteavdrag, avdrag och andra undantag snarare färre. Vad vi kan göra för konsten på andra sätt får vi givetvis se över. Vi vill inte skapa fler skatteavdrag, avdrag och andra undantag snarare färre. Vad vi kan göra för konsten på andra sätt får vi givetvis se över. Vi vill se en mer enhetlig kulturmoms. Liberalerna vill att momsens utformning ska övervägas inom ramen för en större skattereform. Vi vill långsiktig se en harmonisering av momssatser inom kulturområdet, som är förutsägbar och fullt ut finansierad. Momsen bör vara gemensam för all konst och kulturverksamhet.

13 Socialförsäkringarna och tryggheten Ska socialförsäkringssystemet även ge trygghet åt bild- och formkonstnärer med låga och oregelbundna inkomster? En ordentlig nationell handlingsplan måste tas fram. Fi vill se heltäckande och generella trygghetssystem. Miljöpartiet i regering har tillsatt en utredning om konstnärernas villkor. Socialförsäkringssystemet ska vara tryggt för alla inklusive konstnärer. Vi socialdemokrater vill ha en sjukförsäkring som innebär att den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till snabb rehabilitering tillbaka till arbete, och ekonomisk trygghet under den tid det tar. En trygg försäkring är en förutsägbar försäkring. Därför är det viktigt att information om förändring av sjukpenning kommuniceras i god tid. Frilansare liksom företagare, som ofta finns inom kultursektorn, har ofta oregelbunden inkomst. Vi vill underlätta för frilansare och företagare inom alla branscher. Liberalerna vill att en utredning ska se över kulturskapares sociala trygghet (i syfte att förbättra den). I det ingår till exempel att sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen behöver ge trygghet även för den med oregelbundna inkomster, och för den som har inkomster i form av stipendier. Dessa ingår i arbetet att ge trygghet åt grupperna egna företagare och andra som inte har tillsvidareanställningar. Att förbättra dessas villkor är prioriterat för moderaterna. Utgångspunkten skall dock alltid vara att hitta vägar till egen försörjning. Arbetslinjen gäller även här och Skapande skola är ett bra exempel på en reform som gett konstnärer möjlighet att dryga ut sin försörjning och samtidigt bidra till bildning och kultur. Det svenska socialförsäkringssyste met följs. Det är motiverat att se över möjligheterna.

14 Kultur för unga Ska minst ett estetiskt ämne vara obligatoriskt på gymnasiet? Vänsterpartiet tycker att det är självklart att alla gymnasieelever ska utveckla och använda sin fantasi och kreativitet samt sin förmåga att kommunicera genom att delta i estetisk verksamhet. Det krävs också kunskaper för att ta del av och tolka det kulturella utbudet. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer är dessutom en av de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande som fastställts av EU och som Sverige som medlemsland ställt sig bakom. Estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är vidare en tillgång i många yrken. Estetisk verksamhet bör därför ingå som ett obligatoriskt ämne i alla nationella program i gymnasieskolan. Med Miljöpartiet i regering är det också på väg att hända. Det är självklart att alla gymnasieelever ska utveckla och använda sin fantasi och kreativitet samt förmågan att kommunicera genom att delta i estetisk verksamhet. Det krävs också kunskaper för att ta del av och tolka det kulturella utbudet. Estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är vidare en tillgång i många yrken och bör därför ingå som ett gymnasiegemensamt ämne i de nationella programmen i gymnasieskolan. Det som mest främjar en utbildning ska vara obligatoriskt. Det kan finnas fler gymnasieutbildning ar där något estiskt ämne bör vara obligatoriskt. Vi vill också på sikt bredda Skapande skola till att omfatta även gymnasieskolan. Alla gymnasieelever ska få möjlighet att läsa estetiska ämnen åtminstone som tillval (så är det inte idag). Men eftersom gymnasiet är en frivillig skolform, bör endast ett fåtal ämnen vara obligatoriska, utifrån respektive programs inriktning. Skolan kan och bör också arbeta för att få in estetiska aspekter i fler ämnen. Vi avvaktar regeringens förslag men vill vara tydliga med att ett obligatorium inte får påverka övriga ämnen. Den svenska skolan behöver i grunden höja sina resultat och stärkas i en internationell jämförelse.