Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Tid: 09:00-15:00 Plats: Lokal Bolmen, regionhuset, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (L) Charlotte Holmström Ove Löfqvist (M) Marita Bengtsson (MP) Ersättare Ulla-Britt Storck (S) Britt Bergström (V) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Ida Eriksson (M) Eva Ballovare (S) Ingrid Johansson (S) Anton Olsson (M) Övriga kallade Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Ingeborg Franzén, utvecklingsdirektör Dan Petersson, ekonomichef hälso- och sjukvården Eva Pettersson Lindberg, stabschef hälso- och sjukvården Lisa Öberg, nämndsekreterare

2 Kallelse Utskriftsdatum: Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslås hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna föredragningslistan enligt förslag daterat Val av justerare och justeringsdatum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslås hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att jämte ordföranden utse Roland Gustbée (M) att justera protokollet samt att justering sker på förmiddagen Svar på medborgarförslag - Angående patienter med EDS (17RK1826) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedningen föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna svaret på medborgarförslaget med hänvisning till att alla patienter i Region Kronoberg har rätt till en god, jämlik vård med en hög standard varför Region Kronoberg genomför en utredning om EDS och samverkar tillsammans med övriga huvudmän i Södra sjukvårdsregionen om ett vårdprogram. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit angående patienter med Ehlers- Danlos syndrom (EDS). Förslagsställaren beskriver att läkarna i Kronoberg står maktlösa inför patienter som lider av EDS med typen hypermobilitetssyndrom. Det hade varit en samhällsbesparing om

3 Kallelse Utskriftsdatum: patienter med EDS i Kronoberg får rätt till samma vård som i Blekinge. Dessa personer hade då kunnat jobba och samtidigt fått känna hur det känns att leva ett liv utan konstant smärta. Utifrån ovanstående beskrivning föreslår förslagsställaren följande: - ge alla patienter med EDS samma rätt till vård som i Blekinge. Inom Region Kronoberg är det patientens vårdcentral som bedriver den fortsatta vården. Finns det behov av ytterligare kompetens får patienten möjlighet till specialistvård med smärtbehandling och rehabilitering på Rehabkliniken. Region Kronoberg erbjuder, genom remiss från bl a rehabiliteringskliniken, också i många fall patienter att åka till specialister i Västervik för bedömning och diagnossättning. Patienten kan även söka sig till Västervik via det fria vårdvalet. Om det finns ett önskemål från patienten finns det möjlighet att få ett anordnat SIP-möte (Samordnad individuell plan). Patienten bestämmer själv vilka instanser som ska medverka på dessa möten. För att förbättra diagnossättning och vården för patienter som lider av EDS har Södra sjukvårdsregionen ett mål att ta fram ett vårdprogram med gemensamma riktlinjer mellan huvudmännen, med syfte att skapa en god, jämlik vård med hög standard. Eftersom att de enskilda huvudmännen är autonoma kommer det alltid att finnas skillnader, men skillnader kan minska genom Södra sjukvårdsregionens arbete. För att förbättra vården och samverkan genomför Primärvårds- och rehabcentrum i Region Kronoberg på av hälso- och sjukvårdsdirektören en omvärldsbevakning och kartläggning av ett nuläge. För att kunna arbeta vidare med frågorna så inväntas arbetet från Södra sjukvårdsregionenens kommande vårdprogram och kommer då att vara grunden till det framtida arbetet med en mer jämlik hälso- och sjukvård för EDS- patienter. Alla patienter i Region Kronoberg har rätt till en god, jämlik vård med en hög standard, vilket har föranlett att man inom Region Kronoberg tillsammans med Södra sjukvårdsregionen tar avstamp mot en förbättrad vård för patienter som lider av EDS. Beslutsunderlag Förslag till svar på medborgarförslag - Angående patienter med EDS Medborgarförslag - patienter med EDS 154 RF Fördelning av medborgarförslag - Patienter med EDS

4 Kallelse Utskriftsdatum: Informationsärende: Cambio Cosmic Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämden besluta att notera informationen till protokollet. Föredragande. Christian Romin Blomqvist kl. 09:05 5 Informationsärende: Nytt klagomålssystem för hälso- och sjukvården Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Med anledning av regeringens proposition Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (prop. 2016/17:122) införs från och med nytt klagomålhanteringssystem i hälso- och sjukvården. Föredragande: Ingrid Sivermo och Helena Otterborn kl. 09:35 6 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet.

5 Kallelse Utskriftsdatum: Informationsärende: Rapport Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) (17RK2143) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. 8 Månadssammandrag november Hälso- och sjukvårdsnämnden (17RK107) Sammanfattning Hanteras på extra presidieberedning innan ordinarie sammanträde Uppföljning intern kontrollplan för 2017 Hälso- och sjukvård (16RK1329) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att godkänna uppföljning av intern kontroll 2017 för hälso- och sjukvården samt att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att vidta åtgärder för att förbättra de identifierade bristerna i uppföljningen. Sammanfattning Intern kontroll för 2017 har genomförts enligt anvisningar och beslutad plan. Särskilt fokus har under året legat på förbättrade rutiner avseende kontroll av fakturor från bemanningsföretag.

6 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Förslag till beslut: Granskningsplan intern kontroll Hälso- och sjukvård 2017 Intern styrning och kontroll Hälso- och sjukvård Internkontrollplan för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 (17RK1250) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att föreslå regionstyrelsen rekommendera regionfullmäktige besluta att godkänna Internkontrollplan 2018 för hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning Regionstyrelsen, nämnderna, regionservice samt Grimslövs folkhögskola ska årligen upprätta en intern kontrollplan (IK-plan). Hälso- och sjukvårdsledningen har identifierat och riskbedömt 17 rutiner/processer som kritiska för att styrning mot fastställda mål ska fungera. Dessa rutiner/processer ska under 2018 vara föremål för särskild granskning. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Granskningsplan intern kontroll 2018 hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Hälso- och sjukvård Remissyttrande: Nationella vårdprogram för Kronisk Lymfatisk Leukemi och Myelom (17RK2215) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårsnämnden besluta att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Regionalt cancercentrum, RCC syd.

7 Kallelse Utskriftsdatum: Sammanfattning Region Kronoberg har av RCC Syd beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Berörda verksamhetsföreträdare har haft möjlighet att lämna synpunkter på remissen från RCC Syd gällande nationellt vårdprogram för kroniskt lymfatisk leukemi och nationellt vårdprogram för myelom. Region Kronoberg ställer sig bakom de synpunkter som framförts i konsekvensbeskrivningarna och konstaterar samtidigt att det finns behov av effektivisering och resurstillskott för att uppfylla kraven i vårdprogrammen. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Nationella vårdprogram för Kronisk lymfatisk leukemi och myelom Remissyttrande nationellt vårdprogram kronisk lymfatisk leukemi och nationellt vårdprogram myelom Följebrev - Remissrunda 2 för NVP Kronisk Lymfatisk Leukemi och NVP Myelom 12 Svar på skrivelse: Införande av läkarbesök via app (17RK632) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ställa sig bakom lösningen att använda den applikation som redan är anskaffad och som levereras av Cambio Cosmic under 2018 och bemannas med regionens egen personal samt att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i att säkerställa att implementeringsprocessen fortgår enligt framtagen fakta i beslutsunderlaget. Sammanfattning En skrivelse från Roland Gustbée, Thomas Ragnarsson och Ove Löfqvist, Moderaterna avseende möjligheten att erbjuda läkarbesök via app i Region Kronoberg har behandlats av Hälso- och sjukvårdsnämnden vid sammanträdet /2017. Nämnden konstaterade att läkarbesök via app ligger helt i linje med den planerade digitaliseringen av hälso- och sjukvården i Region Kronoberg. Nämnden

8 Kallelse Utskriftsdatum: beslutade att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i att ta fram ett samlat underlag som beskriver hur en implementering av läkarbesök kan organiseras t ex val av leverantör, journalfrågor, patientsäkerhetsfrågor, remisshantering samt regelverk för avgifter och kostnadsfördelning. E-hälsostrateg Stefan Carlsson och avdelningschef Helena Sjögren IT VIS utveckling och förvaltning har på hälso- och sjukvårdsdirektörens tagit fram ett underlag som belyser hur ett införande kan organiseras och vilka viktiga frågor som måste vara utklarade för att kunna implementera läkarbesök via app. I underlaget beskrivs förslag till vägval och lösning för en implementering. Region Kronoberg har idag möjlighet att erbjuda läkarbesök via video men detta används i dagsläget ytterst marginellt. Implementering av videobesök via app är en mer tillgänglig form. Förslaget är att videobesök inte bara ska kunna användas av läkare utan att applikationen också ska stödja att patienten även kan träffa andra professioner i ett videobesök oberoende av vårdenhet. Den lösning som förordas är att Region Kronoberg använder videobesök via app är den applikation som redan är anskaffad och som levereras av Cambio Cosmic under 2018 och bemannas med regionens egen personal. Den lösningen möjliggör kontroll över journal- och patientsäkerhetsfrågor, remisshantering, regelverk och avgifter. Vi kan erbjuda en sammanhållen journal eftersom dokumentationen sker i Cosmic. Dessutom är det kostnadseffektivt om regionen beslutar att använda sig av redan inhandlad lösning dvs Cosmic ebesök från Cambio eftersom kostnaden finns i befintligt avtal och bemanningskostnaden är oförändrad på verksamhet. Implementeringen sker genom att befintliga verksamheter utarbetar arbetsmodeller för att använda videobesök och webbokningar i nuvarande system. Med hänvisning till det fria vårdsökandet kan invånarna ändå oberoende av vald lösning använda andra applikationer än regionens under förutsättning att något annat landsting/region har avtal med en leverantör som levererar tjänsten inklusive bemanning. Dessa vårdbesök genererar då kostnader för respektive vårdcentraler i vårdval Kronoberg. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Införande av digitala läkarbesök via app i Region Kronoberg Faktaunderlag införande av app november 2017

9 Kallelse Utskriftsdatum: Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Nedanstående delegationsbeslut anmäls för kännedom: Delegationsbeslut 17RK21-3 Planeringssekreterare kundval och privata vårdgivares delegationsbeslut nr 29-53/2017: Beslut om vikarier för privata vårdgivare 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 1/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 2/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 3/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 4/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 5/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 6/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 7/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 8/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 9/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 10/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 11/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 12/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 13/17 17RK Centrumchef medicinskt servicecentrumbeslut nr 14/17- Utlämnande från biobank till En fas III 14 Anmälningar för kännedom Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta

10 Kallelse Utskriftsdatum: att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Nedanstående handlingar anmäls för kännedom: Anmälningar 17RK Gåvobrev till Röntgenavdelningen, Ljungby Lasarett för inköp av datortomografi-utrustning 17PAN40-2 Rapport- Synpunkter till patientnämnden rörande Kirurgi- Ortoped- och Kvinnoklinikernas verksamheter 15 Övriga beslutsärenden 16 Övriga informationsärenden

11 3

12 Svar på medborgarförslag Diarienr: 17RK1826 Handläggare: Lisa Eriksson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar på medborgarförslag angående patienter med EDS Ordförandes förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna svaret på medborgarförslaget med hänvisning till att alla patienter i Region Kronoberg har rätt till en god, jämlik vård med en hög standard varför Region Kronoberg genomför en utredning om EDS och samverkar tillsammans med övriga huvudmän i Södra sjukvårdsregionen om ett vårdprogram. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit angående patienter med Ehlers-Danlos syndrom (EDS). Förslagsställaren beskriver att läkarna i Kronoberg står maktlösa inför patienter som lider av EDS med typen hypermobilitetssyndrom. Det hade varit en samhällsbesparing om patienter med EDS i Kronoberg får rätt till samma vård som i Blekinge. Dessa personer hade då kunnat jobba och samtidigt fått känna hur det känns att leva ett liv utan konstant smärta. Utifrån ovanstående beskrivning föreslår förslagsställaren följande: - ge alla patienter med EDS samma rätt till vård som i Blekinge. Inom Region Kronoberg är det patientens vårdcentral som bedriver den fortsatta vården. Finns det behov av ytterligare kompetens får patienten möjlighet till specialistvård med smärtbehandling och rehabilitering på Rehabkliniken. Region Kronoberg erbjuder, genom remiss från bl a rehabiliteringskliniken, också i många fall patienter att åka till specialister i Västervik för bedömning och diagnossättning. Patienten kan även söka sig till Västervik via det fria vårdvalet. Om det finns ett önskemål från patienten finns det möjlighet att få ett anordnat SIP-möte (Samordnad individuell plan). Patienten bestämmer själv vilka instanser som ska medverka på dessa möten. För att förbättra diagnossättning och vården för patienter som lider av EDS har Södra sjukvårdsregionen ett mål att ta fram ett vårdprogram med gemensamma riktlinjer mellan huvudmännen, med syfte att skapa en god, jämlik vård med hög standard. Eftersom att de enskilda huvudmännen är autonoma kommer det alltid att finnas skillnader, men skillnader kan minska genom Södra sjukvårdsregionens arbete. För att förbättra vården och samverkan genomför Primärvårds- och rehabcentrum i Region Kronoberg på av hälso- och sjukvårdsdirektören en omvärldsbevakning och kartläggning av ett nuläge. För att kunna arbeta vidare Sida 1 av 3

13 Svar på medborgarförslag Diarienr: 17RK1826 Handläggare: Lisa Eriksson, Datum: med frågorna så inväntas arbetet från Södra sjukvårdsregionenens kommande vårdprogram och kommer då att vara grunden till det framtida arbetet med en mer jämlik hälso- och sjukvård för EDS- patienter. Alla patienter i Region Kronoberg har rätt till en god, jämlik vård med en hög standard, vilket har föranlett att man inom Region Kronoberg tillsammans med Södra sjukvårdsregionen tar avstamp mot en förbättrad vård för patienter som lider av EDS. Bakgrund I inkommet medborgarförslag beskrivs att läkarna i Kronoberg står maktlösa inför patienter som lider av Ehlers-Danlos syndrom (EDS) med typen hypermobilitetssyndrom. 1 Förslagsställaren menar att det går att få en remiss skriven till en specialist om man som patient bor i Blekinge, men inte här i Kronoberg. Det hade varit en samhällsbesparing om patienter med EDS får rätt till samma vård som i Blekinge. Dessa personer hade då kunnat jobba och samtidigt fått känna hur det känns att leva ett liv utan konstant smärta. Utifrån ovanstående beskrivning föreslår förslagsställaren följande: - ge alla patienter med EDS samma rätt till vård som i Blekinge. Region Kronobergs ställningstagande till medborgarförslaget För att människor som lider av EDS ska få en fastställd diagnos erbjuder Region Kronoberg, genom remiss från rehabiliteringskliniken patienter att åka till specialister i Västervik för bedömning och diagnossättning. Patienten kan även själv söka sig till Västervik via det fria vårdvalet. Den fortsatta vården bedrivs sedan hemma i Kronoberg inom patientens vårdcentral, här upprättar patienten och de rehabteam som finns tillsammans en rehabiliteringsplan. Finns det behov av ytterligare kompetens får patienten möjlighet till specialistvård med smärtbehandling och rehabilitering på Rehabkliniken. Inom Rehabkliniken upprättas också en rehabiliteringsplan som följer patientens process. Inom Rehabklinikens område för Smärtrehab får patienten tillgång till ett team, en grundkurs och en 8-veckors kurs i smärthantering. Smärthanteringsprogrammet på Rehabkliniken har i dagsläget inget speciellt program för EDS, utan patienten ingår i det allmänna programmet. Personalgruppen har en medvetenhet och kunskap om de specifika problem som diagnosen innebär. De individanpassar inom de ramar som kursprogrammet möjliggör. Denna patientgrupp är i behov av samverkan och ibland större insatser från fler verksamheter. Om det finns ett önskemål från patienten finns det möjlighet att få ett anordnat SIP-möte (Samordnad individuell plan). Patienten bestämmer själv vilka instanser som ska medverka på dessa möten. 1 Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en medfödd bindvävssjukdom som påverkar leder, hud och blodkärl. Förekomsten är svår att uppskatta men Socialstyrelsen beskriver en prevalens på cirka 100 per miljon invånare i norra Sverige. Sjukdomen kan delas in i sex olika typer. De olika formerna varierar både vad gäller ärftlighet och symtom. Vanligast symtomen är överrörlighet i leder och smärta. Graden av symtom varierar inom var och en av de olika typerna, men också hos en och samma person under livet. Överrörlighet i leder är däremot vanligt och upp mot 3 % utvecklar smärtproblem kopplat till sin överrörlighet och kan då ha ett hypermobilitetssyndrom (HMS). Sida 2 av 3

14 Svar på medborgarförslag Diarienr: 17RK1826 Handläggare: Lisa Eriksson, Datum: I frågan om hantering av patienter med EDS är det viktigt att sortera ut vad patienten är i behov av för hjälp. EDS är en sällsynt sjukdom och många gånger är det svårt för patienten att få en fastställd diagnos, vilket kan medföra att patienten går miste om rätt behandling. Andra patienter vill ha hjälp med att klara vardagen, vilket kan hämmas av att samverkan kring patienten i vissa fall brister. För att förbättra diagnossättning och vården för patienter som lider av EDS har Södra sjukvårdsregionen (Landstinget Blekinge, södra delen av Region Halland (kommunerna Halmstad, Laholm och Hylte) och Region Kronoberg) ett mål att fram ett vårdprogram med gemensamma riktlinjer mellan huvudmännen, med syfte att skapa en god, jämlik vård med hög standard. Södra sjukvårdsregionen har nyligen utsett en arbetsgrupp med representanter från Kronoberg som ska hantera rörelseorganens sjukdomar. Arbetsgruppen ska bland annat driva utvecklingen inom EDS frågor. På regional nivå kan huvudmännen genom vårdprogrammet tillsammans komma fram till vad som är den bästa kunskapen, och hur man på bästa sätt kan bemöta och behandla patienterna. Det är sedan upp till huvudmannen, i detta fall Region Kronoberg att implementera vårdprogrammets riktlinjer utefter egna förutsättningar. Eftersom att de enskilda huvudmännen är autonoma kommer det alltid att finnas skillnader, men skillnader kan minska genom Södra sjukvårdsregionens arbete. För att förbättra vården och samverkan genomför Primärvårds- och rehabcentrum i Region Kronoberg på av hälso- och sjukvårdsdirektören en omvärldsbevakning och kartläggning av ett nuläge. För att kunna arbeta vidare med frågorna så inväntas arbetet från Södra sjukvårdsregionenens kommande vårdprogram och kommer då att vara grunden till det framtida arbetet med en mer jämlik hälso- och sjukvård för EDS- patienter. Alla patienter i Region Kronoberg har rätt till en god, jämlik vård med en hög standard, vilket har föranlett till att man inom Region Kronoberg tillsammans med Södra sjukvårdsregionen tar avstamp mot en förbättrad vård för patienter som lider av EDS. Ekonomiska konsekvenser av förslaget Eventuella ekonomiska konsekvenser beaktas i ett senare skede i samband med framtagande av vårdprogrammet i södra sjukvårdsregionen. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: - Medborgarförslag- angående patienter med EDS Sida 3 av 3

15 From: Sent: Mon, 25 Sep :02: To: "Region Kronoberg Officiell brevlåda" Subject: Medborgarförslag från webben namn: Hillevi Wegendal adress: Oxtorgsgatan 3a Älmhult telefon: forslag: Varför kan inte patienter med EDS få någon hjälp i Kronoberg? Har man typen hypermobilitetssyndrom står läkarna helt maktlösa och säger att politikerna i regionen har bestämt att vi inte är att satsa på. Hade jag bott i Blekinge hade det gått att skriva remiss till specialist men inte här. Varför? Har själv ett livslångt lidande med mycket smärta och mängder av smärtstillande. Vi bor inte i olika stater, vi bor i olika län varför skiljer sig vården mellan länen? Mitt förslag; ge alla med EDS samma rätt till vård som i Blekinge. Det hade varit en samhällsbesparing om vi hade kunnat jobba och få ett värdigt liv och kanske kunna få känna på hur det är att leva ett liv utan konstant smärta. Vänligen Hillevi Wegendal

16 Protokollsutdrag Utskriftsdatum: Fördelning av medborgarförslag - Patienter med EDS (17RK1826) Beslut Regionfullmäktige beslutar att överlämna medborgarförslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för besvarande. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige om vård för patienter med EDS. Eftersom medborgarförslaget omfattas av sekretess har vissa uppgifter i det utelämnats. Förslag till beslut Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta att överlämna medborgarförslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för besvarande. Expedieras till Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutsunderlag Medborgarförslag - Patienter med EDS - Maskad Page 1 of 1

17 9

18 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1329 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnd Intern kontrollplan för 2017 Hälso- och sjukvård Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna uppföljning av intern kontroll 2017 för hälso- och sjukvården. att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att vidta åtgärder för att förbättra de identifierade bristerna i uppföljningen. Sammanfattning Intern kontroll för 2017 har genomförts enligt anvisningar och beslutad plan. Särskilt fokus har under året legat på förbättrade rutiner avseende kontroll av fakturor från bemanningsföretag. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Granskningsplan intern kontroll för 2017 hälso- och sjukvård Sida 1 av 1

19 Region Kronoberg Hälso- och sjukvård Intern styrning och kontroll 2017 Hälso- och sjukvård

20 Hälso- och sjukvård 1 Inledning Regionstyrelsen, nämnderna, regionservice samt Grimslövs folkhögskola ska årligen upprätta en intern kontrollplan (IK-plan). I det följande redogörs för intern kontrollplan Hälso- och sjukvård Dessutom beskrivs metod för framtagandet vilken följer Region Kronobergs anvisning för detsamma. 2 Intern kontrollplan Internkontrollplan ska enligt reglementet för intern styrning och kontroll innehålla: Vilka kontrollmoment som ska följas upp Genomförd riskanalys/bedömning Omfattning och frekvens på uppföljningen Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem uppföljningen ska rapporteras När rapporteringen ska ske 2.1 Framtagning av intern kontrollplan Direktörerna/motsvarande ansvarar för framtagande av förslag till intern kontrollplan för respektive nämnd/styrelse utifrån dessa anvisningar. I arbetet att ta fram intern kontrollplan an ska följande steg genomföras: 1. Genomför riskanalys/bedömning 2. Identifiera kontrollmoment 3. Identifiera kontrollmetod 4. Utse kontrollansvarig för respektive kontroll (uppföljning inkl. rapportering). 3 Metod riskanalys/bedömning För att kunna genomföra en riskbedömning av viktiga processer/rutiner/system/aktiviteter måste en riskanalys genomföras. Riskanalysen ska identifiera de viktigaste processer, rutiner, system och aktiviteter kopplat till verksamhetens mål. I analysen ingår att identifiera potentiella risker. I riskbedömningen ingår att bedöma konsekvenserna och sannolikheten för riskerna. Riskanalys och riskbedömning ligger till grund för identifieringen av de kontrollmoment som ska ingå i den interna kontrollplanen. Efter genomförd riskbedömning är det de risker med riskvärde 9-16 som hanteras i den interna kontrollplanen. Utgångspunkter i riskanalysen kan vara att: identifiera vilka processer/rutiner som inte får gå fel, erfarenheter av brister i verksamhetssystem, granskningsrapporter, omvärldsfaktorer, lagar, reglementen, policydokument, riktlinjer, rutinbeskrivningar, system. Följande frågor kan användas som utgångspunkt vid riskanalysen: Vilka risker finns att målen inte uppfylls? Vad är konsekvenserna av att målen inte uppfylls? Sida 2 av 15

21 Hälso- och sjukvård Vilka system och rutiner har vi byggt upp för att förebygga och hantera dessa risker? D v s identifiera kritiska processer/rutiner, potentiella risker och felkällor, bedöma konsekvenserna och i vilken grad riskerna kan kontrolleras, dvs även beakta hur riskerna ska bearbetas och eventuellt åtgärdas. 3.1 Riskanalys/bedömning Begreppsförklaring: Risk: Identifierad risk Process/system/rutin/aktivitet: I riskanalysarbetet inom respektive förvaltning ska de viktiga Processer/System/Rutiner/Aktiviteter identifierats som har risker kopplade tills sig. Konsekvens: Bedömning av riskens konsekvens utifrån fördefinierad skala (se 3.2) Sannolikhet: Bedömning av sannolikhet att risken ska inträffa utifrån fördefinierad skala (se 3.2) Riskvärde: Sannolikhet multiplicerat med konsekvens (de risker med riskvärde 9-16 tas med i interna kontrollplanen) Åtgärd/hantering: Åtgärder för att eliminera/minska risken 3.2 Skalor för riskbedömning Riskbedömning innebär uppskattning av konsekvenser och sannolikhet/risk i processer, rutiner och system. I riskbedömning ska även beaktas hur riskerna ska elimineras/minskas. Sannolikhet: Sannolikheten för att risken ska inträffa. Värderas i en 4-gradig skala. Konsekvens:De verksamhetsmässiga, ekonomiska, mänskliga, politiska, förtroendemässiga mm konsekvenser som skulle kunna uppstå om risken inträffar. Värderas i en 4-gradig skala. Riskvärde: Sannolikhetsvärde och konsekvensvärde multiplicerat med varandra. Riskbedömning: Den bedömning som görs utifrån riskvärdet. Konsekvens 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Sannolikhet: 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolikt Konsekvens 1 Försumbar: är obetydlig för intressenter och Region Kronoberg 2 Lindrig: uppfattas som liten av intressenter och Region Kronoberg Sida 3 av 15

22 Hälso- och sjukvård 3 Kännbar: uppfattas som besvärande för intressenter/ Region Kronoberg 4 Allvarlig: är så stor att fel inte får inträffa Sannolikhet 1 Osannolik: risken är praktisk taget obefintlig för att fel ska uppstå 2 Mindre sannolik: risken är mycket liten för att fel ska uppstå 3 Möjlig: det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 4 Sannolik: det är mycket troligt att fel ska uppstå Matris riskbedömning: Riskvärde Riskbedömning Åtgärd/hantering Direkt åtgärd krävs Riskerna ska elimineras/minimeras och ska tas med i den interna kontrollplanen 9-12 Reducera riskerna Risken ska tas med i intern kontrollplan. Eventuellt behövs också andra åtgärder för att eliminera/minska riskerna. 4-8 Håll under uppsikt Rutinen/processen bör hållas under uppsikt 1-3 Inget agerande krävs Riskerna är kända och accepteras Sida 4 av 15

23 Intern kontrollplan 2017 för hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Är kontrollmomentet uppfyllt, /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Invånare Undvika onödiga vårdskador Kontrollera att rutin för basala hygien- och klädrutiner är kända och följs 4*3=12 Stickprov information Punktprevalensmätning 2ggr /år (SKL) HSD/Chefläkare Undvika onödiga vårdskador Säkerställa adekvat och evidensbaserad läkemedelsförskrivning 4*3=12 Läkemedelsgenomgångar som mäts kontinuerligt och rapport i delår och årsberättelse. HSD/Chefläkare Delvis Bemanningsläget i primärvården har tvingat fram en reduktion av lm-genomgångar 2017 Förbättra patientens delaktighet Upplevd delaktighet 3*3=9 Återkoppla resultat i Vårdbarometern (en gång per år) HSD/Chefläkare Fattande av delegationsbeslut Efterlevnad av delegationsordningar 3*3=9 Stickprov, 1 gång per år (Dnr eller ärendenr) Kanslidirektör. Stickprov på kallelse och protokoll 24/5 och 30/8 Avsaknad av anmälda delegationsbeslut vid båda tillfällena.

24 Hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Är kontrollmomentet uppfyllt, /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Medarbetare Säkerställa kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner 4*4=16 Del av strategisk planering (kontinuerlig mätning) HR-chef Säkerställa god arbetsmiljö Systematisk arbetsmiljörond 3*3=9 Återkoppla resultat i medarbetarenkätn (vart annat år) HR-chef Arbtssmiljörond xi/år Följa upp sjukfrånvaro Förbättra medarbetares delaktighet Regelbundna arbetsplatsträffar 3*3=9 Återkoppla resultat i medarbetarenkät samt arbetsmiljörond med frekv enl ovan. HR-chef Sida 6 av 15

25 Hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Moment uppfyllt /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Verksamhetsutveckling Säkerställa vård av hög kvalité Medicinska riktlinjer och vårdprogram är kända och följs 4*3=12 Uppföljning i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser (löpande på isiffror.se, rapport i delårs-och årsrapport) HSD/Chefläkare Delvis Vi har fortfarande förbättringspotential inom flera områden enligt öppna Jämförelser. Arbete pågår. Rutin för att säkerställa processutveckling Handlingsplaner för processgenomgångar, standardiserade vårdförlopp samt produktions- och kapacitetsplanering 4*3=12 Uppföljning av handlingsplaner sker månadsvis i uppföljningsverktyg på webben. Tillgänglighet (följs kontunuerligt via mätning i Qlikview samt rapport i delårsrapport.) HSD/Chefläkare Ledningsansvar/organisation allvarlig händelse/akut omhändertagande Säkerställa att utbildning och övning genomförs enligt framtagen plan 4*2=8 Uppföljning av handlingsplan. Utvärdering av rutinen HSD/Chefläkare Delvis Träning har gjorts av stab samt inför sommaren. Ambulansorg deltar i övning tillsammans med räddningstjänsten Rutin vid driftavbrott ITsystem/MT-utrustning Säkerställa att rutiner kommuniceras 3*3=9 Uppföljning och utvärdering av rutin(en gång per år samt efter allvarlig händelse) HSD/Chefläkare Rutin för loggkontroll journalsystem Förtydliga och säkerställa att rutiner kommuniceras 3*3=9 Uppföljning och utvärdering av rutin (löpande) HSD/Chefläkare Dokument- och ärendehanteringsprocess Ärenden hanteras på ett ändamålsenligt sätt 3*3=9 Uppföljning och utvärdering av rutin (löpande) Kanslidirektör Stickprov kallelse protokoll 24/5 och 30/8 Ingen avvikelse. Sida 7 av 15

26 Hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Moment uppfyllt /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Ekonomi Rättvisande resultat Anvisningar upprättas och kommuniceras 2*2=4 Genomgång av anvisning/checklista Ekonomichef Säkerställa ekonomisk uppföljning som beslutsunderlag för ledning och styrning Relevant stöd/analys på respektive organisatorisk nivå/enhet 2*2=4 Rapport/controllerdialog månadsvis Ekonomichef Alla inte nöjda Fakturahantering hyrpersonal Undvika felaktig utbetalning 2*2=4 Genomgång av rutin 2 ggr/år Ekonomichef Privata vårdgivare med upphandlat vårdavtal eller samverkansavtal *) Kontroll och uppföljning i enlighet med avtal 2*2=4 Uppföljning av mål och riktlinjer enligt avtal en gång per år Ekonomichef Sida 8 av 15

27 Hälso- och sjukvård *)Privata vårdgivare med upphandlat vårdavtal eller samverkansavtal Vårdgivare Verksamhet Avtalstid Uppföljningsfrekvens Resultat uppföljning (Moment uppfyllt /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Ortopedicum AB Tommy Larsson Ortopedi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Avonova Specialistvård AB Irene Savvidou Gynekologi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Praktikertjänst AB Besima Sokol Gynekologi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Bonnevier Naprapatmottagning Rurik Bonnevier Naprapati (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Fysiokliniken Kersti Carstairs Fysioterapi (LOU) Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi Sida 9 av 15

28 Hälso- och sjukvård Kersti Carstairs Option 1x2 år tom granskas löpande. Kulla & Peter Kraft AB Peter Kraft Fysioterapi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Ida Andersson Fysioterapi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Sankt Lukasmottagningen (vuxen) Psykoterapi (LOU) Option 2x1 år Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Sankt Lukasmottagningen (skolungdom) Psykoterapi (LOU) Option 2x1 år Löpande enligt Nej Medicinsk uppföljning ej gjord. Ekonomi granskas löpande. Hudspecialisterna i Växjö AB/ Steinar Sjöborg Hud- och könssjukdomar (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Växjö Medical Center/ Tore Nilsen Hud- och könssjukdomar (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Vagn Eriksen Läkarpraktik AB Invärtesmedicinska specialiteter (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Sida 10 av 15

29 Hälso- och sjukvård Dag-Martin Nilsson Vissa opererande specialiteter (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Pierre Francois AB Psykiatriska specialiteter (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Eva Svenmar Ögonsjukdomar (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Ambré&Brunnström AB/ Karin Brunnström Vissa opererande specialiteter (LOL) tillsvidare Löpande enligt Ambré&Brunnström AB/ Torbjörn Ambré Vissa opererande specialiteter (LOL) tillsvidare Löpande enligt Växjö Psykiatrimottagning AB/ Elsie Petersson Psykiatriska specialiteter (LOL) tillsvidare Löpande enligt Din Läkare i Växjö AB/ Per Bjerkhoel Invärtesmedicinska specialiteter (LOL) tillsvidare Löpande enligt Alena Wedebrand Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Anna Kimming AB Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt AB Växjö Rehab/ Kenneth Knutsson Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Marianne Linnér Jerreling Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Idrottskliniken i Växjö AB /Stefan Petersson Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Psysio-Inspiration i Växjö HB/ Bengt Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Sida 11 av 15

30 Hälso- och sjukvård Sundell Boel Sjöstrand Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Aktiv Rehab i Ljungby/ Said Nazzal Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt BIR Fysioterapi AB/ Katarina Eriksson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Fysioterapikliniken Hovmantorp AB/ Bengt Andersson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Daniel Ericsson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Timmy Gustafsson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Praktikertjänst AB/ Malin Koskull Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Elin Karlsson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Växjö Fysioterapi AB/ Sofie Petersson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Petra Wilhelmsson Eriksson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt LR Fysio AB/ Lena Ravelli Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Anna Schönbeck Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Idrottsskademottagningen i Ljungby AB/ Henrik Abelson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Sida 12 av 15

31 Hälso- och sjukvård Sjukgymnastik Centrum i Växjö AB/ Olof Hjertman Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Magnus Fysioterapi AB/ Magnus Fiedler Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Sida 13 av 15

32 Hälso- och sjukvård Riskanalys/bedömning Verksamhet/förvaltning: Hälso- och sjukvård År: 2017 Nr Risk Process/ System/ Rutin Konsekvens Sannolikhet Riskvärde Åtgärd/hantering Kommentarer 1 Vårdskador orsakar lidande, smitta och förlänger vårdtid 2 Felaktig läkemedelsanvändning 3 Bristande delaktighet patient 4 5 Beslut fattas utan stöd i delegationsordning Brist på/felaktigt använd kompetens 6 Otillfredsställande arbetsmiljö 7 Bristande delaktighet medarbetare Undvika onödiga vårdskador Undvika onödiga vårdskador Förbättra patientens delaktighet Efterlevnad av delegationsordningar Säkerställa kompetensförsörjning Säkerställa god arbetsmiljö Förbättra medarbetares delaktighet Genomföra patientsäkerhetsarbete Läkemedelsgenomgångar Personcentrerad vård Kommunicera delegationsordning Rekrytering/utbildning Genomföra arbetsmiljörond Regelbundna arbetsplatsträffar 8 Bristande kvalitet i vård och behandling Säkerställa vård av hög kvalité Kommunicera medicinska riktlinjer och vårdprogram 9 10 Onödig väntan, fördröjd diagnos, felaktigt använda resurser Störning betr ledningsansvar allvarlig händelse/akut omhändertagande Rutin för att säkerställa processutveckling Ledningsansvar/organi sation allvarlig händelse/akut omhändertagande Genomföra processgenomgångar, standardiserade vårdförlopp samt produktions- och kapacitetsplanering Säkerställa att utbildning och övning genomförs enligt framtagen plan 11 Fördröjd/felaktig information, fördröjd behandling Rutin vid driftavbrott ITsystem/MT-utrustning Säkerställa att reservrutiner kommuniceras 12 Felaktig hantering av patientinformation Rutin för loggkontroll journalsystem Förtydliga, kommunicera och kvalitetssäkra rutin Sida 14 av 15

33 Hälso- och sjukvård 13 Ärenden fördröjs/hanteras felaktigt Ärendehantering Utbilda i och kvalitetssäkra rutin Brister i ekonomiska beslutsunderlag Bristande stöd/analys på respektive organisatorisk nivå/enhet Felaktig betalning av fakturor hyrpersonal Rättvisande resultat Anvisningar upprättas och kommuniceras Ekonomisk uppföljning för ledning och styrning Fakturahantering Dialog/stöd budget uppföljning Genomgång av rutin, dokumentation och kommunikation 17 Verksamhet följer inte fullmäktiges mål och riktlinjer Avtalsuppföljning Konsekvens enligt avtal Sida 15 av 15

34 10

35 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK1250 Handläggare: Dan Petersson, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Internkontrollplan för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att godkänna Internkontrollplan 2018 för hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning Regionstyrelsen, nämnderna, regionservice samt Grimslövs folkhögskola ska årligen upprätta en intern kontrollplan (IK-plan). Hälso- och sjukvårdsledningen har identifierat och riskbedömt 17 rutiner/processer som kritiska för att styrning mot fastställda mål ska fungera. Dessa rutiner/processer ska under 2018 vara föremål för särskild granskning. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Granskningsplan intern kontroll 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sida 1 av 1

36 Region Kronoberg Hälso- och sjukvård Intern styrning och kontroll 2018 Hälso- och sjukvård

37 Hälso- och sjukvård 1 Inledning Regionstyrelsen, nämnderna, regionservice samt Grimslövs folkhögskola ska årligen upprätta en intern kontrollplan (IK-plan). I det följande redogörs för intern kontrollplan Hälso- och sjukvård Dessutom beskrivs metod för framtagandet vilken följer Region Kronobergs anvisning för detsamma. 2 Intern kontrollplan Internkontrollplan ska enligt reglementet för intern styrning och kontroll innehålla: Vilka kontrollmoment som ska följas upp Genomförd riskanalys/bedömning Omfattning och frekvens på uppföljningen Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem uppföljningen ska rapporteras När rapporteringen ska ske 2.1 Framtagning av intern kontrollplan Direktörerna/motsvarande ansvarar för framtagande av förslag till intern kontrollplan för respektive nämnd/styrelse utifrån dessa anvisningar. I arbetet att ta fram intern kontrollplan an ska följande steg genomföras: 1. Genomför riskanalys/bedömning 2. Identifiera kontrollmoment 3. Identifiera kontrollmetod 4. Utse kontrollansvarig för respektive kontroll (uppföljning inkl. rapportering). 3 Metod riskanalys/bedömning För att kunna genomföra en riskbedömning av viktiga processer/rutiner/system/aktiviteter måste en riskanalys genomföras. Riskanalysen ska identifiera de viktigaste processer, rutiner, system och aktiviteter kopplat till verksamhetens mål. I analysen ingår att identifiera potentiella risker. I riskbedömningen ingår att bedöma konsekvenserna och sannolikheten för riskerna. Riskanalys och riskbedömning ligger till grund för identifieringen av de kontrollmoment som ska ingå i den interna kontrollplanen. Efter genomförd riskbedömning är det de risker med riskvärde 9-16 som hanteras i den interna kontrollplanen. Utgångspunkter i riskanalysen kan vara att: identifiera vilka processer/rutiner som inte får gå fel, erfarenheter av brister i verksamhetssystem, granskningsrapporter, omvärldsfaktorer, lagar, reglementen, policydokument, riktlinjer, rutinbeskrivningar, system. Följande frågor kan användas som utgångspunkt vid riskanalysen: Vilka risker finns att målen inte uppfylls? Vad är konsekvenserna av att målen inte uppfylls? Sida 2 av 14

38 Hälso- och sjukvård Vilka system och rutiner har vi byggt upp för att förebygga och hantera dessa risker? D v s identifiera kritiska processer/rutiner, potentiella risker och felkällor, bedöma konsekvenserna och i vilken grad riskerna kan kontrolleras, dvs även beakta hur riskerna ska bearbetas och eventuellt åtgärdas. 3.1 Riskanalys/bedömning Begreppsförklaring: Risk: Identifierad risk Process/system/rutin/aktivitet: I riskanalysarbetet inom respektive förvaltning ska de viktiga Processer/System/Rutiner/Aktiviteter identifierats som har risker kopplade tills sig. Konsekvens: Bedömning av riskens konsekvens utifrån fördefinierad skala (se 3.2) Sannolikhet: Bedömning av sannolikhet att risken ska inträffa utifrån fördefinierad skala (se 3.2) Riskvärde: Sannolikhet multiplicerat med konsekvens (de risker med riskvärde 9-16 tas med i interna kontrollplanen) Åtgärd/hantering: Åtgärder för att eliminera/minska risken 3.2 Skalor för riskbedömning Riskbedömning innebär uppskattning av konsekvenser och sannolikhet/risk i processer, rutiner och system. I riskbedömning ska även beaktas hur riskerna ska elimineras/minskas. Sannolikhet: Sannolikheten för att risken ska inträffa. Värderas i en 4-gradig skala. Konsekvens:De verksamhetsmässiga, ekonomiska, mänskliga, politiska, förtroendemässiga mm konsekvenser som skulle kunna uppstå om risken inträffar. Värderas i en 4-gradig skala. Riskvärde: Sannolikhetsvärde och konsekvensvärde multiplicerat med varandra. Riskbedömning: Den bedömning som görs utifrån riskvärdet. Konsekvens 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Sannolikhet: 1 Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolikt Konsekvens 1 Försumbar: är obetydlig för intressenter och Region Kronoberg 2 Lindrig: uppfattas som liten av intressenter och Region Kronoberg Sida 3 av 14

39 Hälso- och sjukvård 3 Kännbar: uppfattas som besvärande för intressenter/ Region Kronoberg 4 Allvarlig: är så stor att fel inte får inträffa Sannolikhet 1 Osannolik: risken är praktisk taget obefintlig för att fel ska uppstå 2 Mindre sannolik: risken är mycket liten för att fel ska uppstå 3 Möjlig: det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 4 Sannolik: det är mycket troligt att fel ska uppstå Matris riskbedömning: Riskvärde Riskbedömning Åtgärd/hantering Direkt åtgärd krävs Riskerna ska elimineras/minimeras och ska tas med i den interna kontrollplanen 9-12 Reducera riskerna Risken ska tas med i intern kontrollplan. Eventuellt behövs också andra åtgärder för att eliminera/minska riskerna. 4-8 Håll under uppsikt Rutinen/processen bör hållas under uppsikt 1-3 Inget agerande krävs Riskerna är kända och accepteras Sida 4 av 14

40 Intern kontrollplan 2018 för hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Är kontrollmomentet uppfyllt, /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Invånare Undvika onödiga vårdskador Kontrollera att rutin för basala hygien- och klädrutiner är kända och följs 4*3=12 Stickprov information Punktprevalensmätning 2ggr /år (SKL) HSD/Chefläkare Undvika onödiga vårdskador Säkerställa adekvat och evidensbaserad läkemedelsförskrivning 4*3=12 Läkemedelsgenomgångar som mäts kontinuerligt och rapport i delår och årsberättelse. HSD/Chefläkare Förbättra patientens delaktighet Upplevd delaktighet 3*3=9 Återkoppla resultat i Vårdbarometern (en gång per år) HSD/Chefläkare Fattande av delegationsbeslut Efterlevnad av delegationsordningar 3*3=9 Stickprov, 1 gång per år (Dnr eller ärendenr) Kanslidirektör

41 Hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Är kontrollmomentet uppfyllt, /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Medarbetare Säkerställa kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner 4*4=16 Del av strategisk planering (kontinuerlig mätning) HR-chef Säkerställa god arbetsmiljö Systematisk arbetsmiljörond 3*3=9 Återkoppla resultat i medarbetarenkätn (vart annat år) HR-chef Arbtssmiljörond xi/år Följa upp sjukfrånvaro Förbättra medarbetares delaktighet Regelbundna arbetsplatsträffar 3*3=9 Återkoppla resultat i medarbetarenkät samt arbetsmiljörond med frekv enl ovan. HR-chef Sida 6 av 14

42 Hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Moment uppfyllt /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Verksamhetsutveckling Säkerställa vård av hög kvalité Medicinska riktlinjer och vårdprogram är kända och följs 4*3=12 Uppföljning i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser (löpande på isiffror.se, rapport i delårs-och årsrapport) HSD/Chefläkare Rutin för att säkerställa processutveckling Handlingsplaner för processgenomgångar, standardiserade vårdförlopp samt produktions- och kapacitetsplanering 4*3=12 Uppföljning av handlingsplaner sker månadsvis i uppföljningsverktyg på webben. Tillgänglighet (följs kontunuerligt via mätning i Qlikview samt rapport i delårsrapport.) HSD/Chefläkare Ledningsansvar/organisation allvarlig händelse/akut omhändertagande Säkerställa att utbildning och övning genomförs enligt framtagen plan 4*2=8 Uppföljning av handlingsplan. Utvärdering av rutinen HSD/Chefläkare Rutin vid driftavbrott ITsystem/MT-utrustning Säkerställa att rutiner kommuniceras 3*3=9 Uppföljning och utvärdering av rutin(en gång per år samt efter allvarlig händelse) HSD/Chefläkare Rutin för loggkontroll journalsystem Förtydliga och säkerställa att rutiner kommuniceras 3*3=9 Uppföljning och utvärdering av rutin (löpande) HSD/Chefläkare Dokument- och ärendehanteringsprocess Ärenden hanteras på ett ändamålsenligt sätt 3*3=9 Uppföljning och utvärdering av rutin (löpande) Kanslidirektör Sida 7 av 14

43 Hälso- och sjukvård Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Moment uppfyllt /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Ekonomi Rättvisande resultat Anvisningar upprättas och kommuniceras 2*2=4 Genomgång av anvisning/checklista Ekonomichef Säkerställa ekonomisk uppföljning som beslutsunderlag för ledning och styrning Relevant stöd/analys på respektive organisatorisk nivå/enhet 2*2=4 Rapport/controllerdialog månadsvis Ekonomichef Fakturahantering hyrpersonal Undvika felaktig utbetalning 2*2=4 Genomgång av rutin 2 ggr/år Ekonomichef Privata vårdgivare med upphandlat vårdavtal eller samverkansavtal *) Kontroll och uppföljning i enlighet med avtal 2*2=4 Uppföljning av mål och riktlinjer enligt avtal en gång per år Ekonomichef Sida 8 av 14

44 Hälso- och sjukvård *)Privata vårdgivare med upphandlat vårdavtal eller samverkansavtal Vårdgivare Verksamhet Avtalstid Uppföljningsfrekvens Resultat uppföljning (Moment uppfyllt /Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Ortopedicum AB Tommy Larsson Ortopedi (LOU) Option 2x2 år tom Löpande enligt Avonova Specialistvård AB Irene Savvidou Gynekologi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Praktikertjänst AB Besima Sokol Gynekologi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Praktikertjänst AB Marie-Louise Berg Lekås Gynekologi (LOU) Option 2x2 år tom Löpande enligt Bonnevier Naprapatmottagning Rurik Bonnevier Naprapati (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Fysiokliniken Kersti Carstairs Kersti Carstairs Fysioterapi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Sida 9 av 14

45 Hälso- och sjukvård Kulla & Peter Kraft AB Peter Kraft Fysioterapi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Ida Andersson Fysioterapi (LOU) Option 1x2 år tom Löpande enligt Sankt Lukasmottagningen (skolungdom) Psykoterapi (LOU) Option 2x1 år Löpande enligt Hudspecialisterna i Växjö AB/ Steinar Sjöborg Hud- och könssjukdomar (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Växjö Medical Center/ Tore Nilsen Hud- och könssjukdomar (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Vagn Eriksen Läkarpraktik AB Invärtesmedicinska specialiteter (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Dag-Martin Nilsson Vissa opererande specialiteter (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Pierre Francois AB Psykiatriska specialiteter (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Eva Svenmar Ögonsjukdomar (LOL) Tillsvidare Löpande enligt Ambré&Brunnström AB/ Karin Brunnström Vissa opererande specialiteter (LOL) tillsvidare Löpande enligt Ambré&Brunnström AB/ Torbjörn Ambré Vissa opererande specialiteter (LOL) tillsvidare Löpande enligt Sida 10 av 14

46 Hälso- och sjukvård Växjö Psykiatrimottagning AB/ Elsie Petersson Psykiatriska specialiteter (LOL) Vilande tom Löpande enligt Babek Barzani Invärtesmedicinska specialiteter (LOL) tillsvidare Löpande enligt Alena Wedebrand Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Carolina Almgren Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Gabrielle Posse Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Marianne Linnér Jerreling Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Idrottskliniken i Växjö AB /Stefan Petersson Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Psysio-Inspiration i Växjö HB/ Bengt Sundell Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Boel Sjöstrand Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt Aktiv Rehab i Ljungby/ Said Nazzal Fysioterapi (LOF) Tillsvidare Löpande enligt BIR Fysioterapi AB/ Katarina Eriksson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Fysioterapikliniken Hovmantorp AB/ Bengt Andersson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Daniel Ericsson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Sida 11 av 14

47 Hälso- och sjukvård Timmy Gustafsson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Praktikertjänst AB/ Malin Koskull Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Elin Karlsson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Växjö Fysioterapi AB/ Sofie Petersson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Petra Wilhelmsson Eriksson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt LR Fysio AB/ Lena Ravelli Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Anna Schönbeck Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Idrottsskademottagningen i Ljungby AB/ Henrik Abelson Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Sjukgymnastik Centrum i Växjö AB/ Olof Hjertman (kommer att säljas under början av 2018) Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Magnus Fysioterapi AB/ Magnus Fiedler Fysioterapi (LOF) tillsvidare Löpande enligt Sida 12 av 14

48 Hälso- och sjukvård Riskanalys/bedömning Verksamhet/förvaltning: Hälso- och sjukvård År: 2018 Nr Risk Process/ System/ Rutin Konsekvens Sannolikhet Riskvärde Åtgärd/hantering Kommentarer 1 Vårdskador orsakar lidande, smitta och förlänger vårdtid 2 Felaktig läkemedelsanvändning 3 Bristande delaktighet patient 4 5 Beslut fattas utan stöd i delegationsordning Brist på/felaktigt använd kompetens 6 Otillfredsställande arbetsmiljö 7 Bristande delaktighet medarbetare Undvika onödiga vårdskador Undvika onödiga vårdskador Förbättra patientens delaktighet Efterlevnad av delegationsordningar Säkerställa kompetensförsörjning Säkerställa god arbetsmiljö Förbättra medarbetares delaktighet Genomföra patientsäkerhetsarbete Läkemedelsgenomgångar Personcentrerad vård Kommunicera delegationsordning Rekrytering/utbildning Genomföra arbetsmiljörond Regelbundna arbetsplatsträffar 8 Bristande kvalitet i vård och behandling Säkerställa vård av hög kvalité Kommunicera medicinska riktlinjer och vårdprogram 9 10 Onödig väntan, fördröjd diagnos, felaktigt använda resurser Störning betr ledningsansvar allvarlig händelse/akut omhändertagande Rutin för att säkerställa processutveckling Ledningsansvar/organi sation allvarlig händelse/akut omhändertagande Genomföra processgenomgångar, standardiserade vårdförlopp samt produktions- och kapacitetsplanering Säkerställa att utbildning och övning genomförs enligt framtagen plan 11 Fördröjd/felaktig information, fördröjd behandling Rutin vid driftavbrott ITsystem/MT-utrustning Säkerställa att reservrutiner kommuniceras 12 Felaktig hantering av patientinformation Rutin för loggkontroll journalsystem Förtydliga, kommunicera och kvalitetssäkra rutin Sida 13 av 14

49 Hälso- och sjukvård 13 Ärenden fördröjs/hanteras felaktigt Ärendehantering Utbilda i och kvalitetssäkra rutin Brister i ekonomiska beslutsunderlag Bristande stöd/analys på respektive organisatorisk nivå/enhet Felaktig betalning av fakturor hyrpersonal Rättvisande resultat Anvisningar upprättas och kommuniceras Ekonomisk uppföljning för ledning och styrning Fakturahantering Dialog/stöd budget uppföljning Genomgång av rutin, dokumentation och kommunikation 17 Verksamhet följer inte fullmäktiges mål och riktlinjer Avtalsuppföljning Konsekvens enligt avtal Sida 14 av 14

50 11

51 Missiv remissyttrande Diarienr: 17RK2215 Handläggare: Maria Rostedt, Datum: Hälso och sjukvårdsnämnden Remissyttrande Remissrunda 2 för Nationellt vårdprogram Kronisk Lymfatisk Leukemi och Nationellt vårdprogram Myelom, 17RK2215 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Regionalt cancercentrum, RCC syd. Sammanfattning Region Kronoberg har av RCC syd beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Berörda verksamhetsföreträdare har haft möjlighet att lämna synpunkter på remissen från RCC Syd gällande nationellt vårdprogram för kroniskt lymfatisk leukemi och nationellt vårdprogram för myelom. Region Kronoberg ställer sig bakom de synpunkter som framförts i konsekvensbeskrivningarna och konstaterar samtidigt att det finns behov av effektivisering och resurstillskott för att uppfylla kraven i vårdprogrammen. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Remiss från Regionalt cancercentrum syd, RCC syd Remissyttrande över nationellt vårdprogram för kronisk lymfatisk leukemi och nationellt vårdprogram för myelom Sida 1 av 1

52 Remissyttrande Diarienr: 17RK2215 Handläggare: Maria Rostedt, Datum: Rcc Syd Remissyttrande Remissrunda 2 för Nationellt vårdprogram Kronisk Lymfatisk Leukemi och Nationellt vårdprogram Myelom, 17RK2215 Sammanfattning Region Kronoberg har av Regionalt Cancercentrum Syd beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Region Kronoberg ställer sig bakom de synpunkter som framförts i konsekvensbeskrivningarna och konstaterar samtidigt att det finns behov av effektivisering och resurstillskott för att uppfylla kraven i vårdprogrammen. Synpunkter Remissrunda två har riktat sig till regionernas linjeorganisationer och huvudmän för kommentarer gällande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av innehållet i vårdprogrammen. Till stöd för remissinstanserna har Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd) tagit fram regionala konsekvensbeskrivningar för respektive vårdprogram. Inom Region Kronoberg upplevs idag långa väntetider och svårigheter att leva upp till de tidigare vårdprogrammen, det finns behov av effektivisering och resurstillskott. Med nya behandlingar kommer fler provtagningar och fler medicinska ställningstaganden vilket ställer krav på adekvat dimensionering av läkare och annan vårdpersonal även om behandlingen ges per oralt. Detta bidrar till ett kraftigt ökat tryck inom hematologisk öppenvård. Region Kronoberg ställer sig bakom de synpunkter som framförts i konsekvensbeskrivningarna från RCC Syd och konstaterar att alla patienter med kronisk lymfatisk leukemi troligtvis förväntas följas via hematologmottagningen. Vidare konstateras att för att kunna uppfylla kraven i vårdprogrammen behöver regionen påskynda övergången från användning av slätröntgen myelomskelett till CT-myelomskelett. Charlotta Svanberg Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sida 1 av 1

53 Från: Till: Kopia: Ärende: Datum: Bilagor: Wendt-Wesén Annika för RCC Syd Diarium Koncernkontoret.skane.se; Halland; Blekinge; Region Kronoberg Officiell brevlåda Rejmyr Davis Maria; Vogel Ingrid Remissrunda 2 för NVP Kronisk Lymfatisk Leukemi och NVP Myelom den 17 november :39:06 KLL_Regional konsekvensbeskrivning_ pdf Regional konsekvensbeskrivning Myelom 2017.pdf Bästa alla! De nationella vårdprogrammen för Kronisk Lymfatisk Leukemi och Myelom och är nu aktuella för remissrunda 2 och vi är tacksamma om ni skickar ut dem enligt era regionala rutiner. Under remissrunda 1 fick professionen samt patientföreträdare möjlighet att kommentera och ge synpunkter på innehållet. Den föreliggande versionen av vårdprogrammen är reviderad med hänsyn till dessa synpunkter. Remissrunda 2 riktar sig till landstingens linjeorganisationer och huvudmän för kommentarer gällande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av innehållet i vårdprogrammet. Uteblivet svar från en organisation tolkas som ett accepterande. Bifogat finns de regionala konsekvensbeskrivningarna som beskriver de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av det nationella vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen är sammanställd av regional patientprocessledare och skall vara ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Vårdprogrammet finns att hitta i rullisten för vårdprogram på remissrunda 2: Remissvar skickas senast till RCC Syd, rccsyd@skane.se Mvh Annika Wendt Wesén Vårdprogramhandläggare Annika Wendt Wesén Verksamhetsutvecklare Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd) Medicon Village, Byggnad 404 Scheelevägen Lund , annika.wendt-wesen@skane.se

54 Konsekvensbeskrivning för södra sjukvårdsregionen vid nytt eller reviderat nationellt vårdprogram inom cancerområdet En regional konsekvensbeskrivning är en redogörelse av de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av ett nationellt vårdprogram. Inför remissrunda två, d.v.s. till linjeorganisationen, skall en konsekvensbeskrivning utarbetas i syfte att vare ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen ska vara färdigställd senast två veckor innan remissrunda två, för att bifogas förslaget till vårdprogram vid remissrundan. Den regionala patientprocessledaren ansvarar för en sammanställning i nedanstående mall. Diagnos: Myelom Uppgiftslämnare: Vladimir Lazarevic Datum: Mot bakgrund av föreslaget vårdprogram önskas svar på följande frågor: 1. Hur stor är volymen av patienter i södra sjukvårdsregionen? -Det är ca patienter med myelom som är diagnosticerade /år. 2. Hur många patienter är årligen aktuella för olika typer av åtgärder som omfattas? -ca 50 patienter 3. I vilket avseende skiljer sig föreslaget vårdprogram från dagens aktuella hantering? - Det är tydligare gränser mellan MGUS och MM. Man har tydligare riktlinjer för avgränsning om patienner ska utredas, remitteras eller följas upp i primärvården eller hos en hematolog. 4. Beskriv kortfattat, beakta hela vårdkedjan, vad som behöver förändras i vårdkedjan om man ska tillämpa detta förslag. Ange också om förslaget innebär förändrad arbetsfördelning mellan olika vårdgivare. -Det blir fler undersökningar med DT eller MR i framtiden. Man har mer eller mindre avskaffad vanlig slätröntgen. 5. I vilket avseende innebär förslaget väsentligt ökade eller minskade direkta eller indirekta kostnader? Ange inom vilka områden. - Nya läkemedel kostar mer men eftersom det är en peroral behandling man kan minska antal av återbesök eller antal av provtagningar som kan minska kostnader. Det blir möjligtvis mer kostnader pga att det planeras dubbel transplantation på högrisk myelom (17p deletion, t(4;14)). Dessutom recidiv

55 behandling med Daratumomab, Carfilzomib, Ixazomib kommer att öka kostnader avsevärt för patienter med myelom, men vi vet inte än när/om dessa medel kommer att godkännas av TLV. Dessutom underhållsbehandling och kontinuerlig behandling är i nya vårdprogrammet mycket mer representerade. 6. Innebär förslaget ändrade rutiner vid uppföljning och/eller förändringar kopplade till kvalitetsregistret? - Nej 7. Beskriv förväntad nytta/risk ur ett patientperspektiv samt eventuella etiska aspekter. - Utifrån patienternas perspektiv finns inga risker att något är sämre med nya vårdprogrammet. 8. Beskriv hur och av vem som bör implementera vårdprogrammet. Hur kan RCC syd stödja implementeringen? - Vårdprogrammet kommer att implementeras både på SUS i Lund och i övriga sjukhus i Södra regionen. RCC kan hjälpa till med att sammanställa regelbundna rapporter från registreringen i INCA och i Kvalitetsregistret Version 2.0

56 Konsekvensbeskrivning för södra sjukvårdsregionen vid nytt eller reviderat nationellt vårdprogram inom cancerområdet En regional konsekvensbeskrivning är en redogörelse av de viktigaste konsekvenserna för hälso- och sjukvården i regionen till följd av ett nationellt vårdprogram. Inför remissrunda två, d.v.s. till linjeorganisationen, skall en konsekvensbeskrivning utarbetas i syfte att vare ett stöd för remissinstanserna vid remissvar och förtydliga konsekvenserna av vårdprogrammet. Konsekvensbeskrivningen ska vara färdigställd senast två veckor innan remissrunda två, för att bifogas förslaget till vårdprogram vid remissrundan. Den regionala patientprocessledaren ansvarar för en sammanställning i nedanstående mall. Diagnos: KLL Uppgiftslämnare: Vladimir Lazarevic Datum: Mot bakgrund av föreslaget vårdprogram önskas svar på följande frågor: 1. Hur stor är volymen av patienter i södra sjukvårdsregionen? -Det är mellan patienter med KLL som är diagnosticerade /år. Det kan vara en del underrapporterade fall. 2. Hur många patienter är årligen aktuella för olika typer av åtgärder som omfattas? -ca 50 patienter 3. I vilket avseende skiljer sig föreslaget vårdprogram från dagens aktuella hantering? - Reviderade kapitel om kompletterande utredning, behandling och uppföljning samt indikationen för splenektomi vid KLL. Det blir sannolikt färre splenektomier och färre allogena stamcellstransplantationer i framtiden. Remissionsbedömning vid KLL har förändrats i och med behandling med ibrutinib och idelalisib. 4. Beskriv kortfattat, beakta hela vårdkedjan, vad som behöver förändras i vårdkedjan om man ska tillämpa detta förslag. Ange också om förslaget innebär förändrad arbetsfördelning mellan olika vårdgivare. -Eftersom båda nya mediciner är orala preparat behövs inte någon direkt ändring av vårdorganisation. 5. I vilket avseende innebär förslaget väsentligt ökade eller minskade direkta eller indirekta kostnader? Ange inom vilka områden. - Nya läkemedel kostar mer men eftersom det är en peroral behandling man kan minska antal av återbesök eller antal av provtagningar som kan minska kostnader. Dessutom analys av TP53 mutation gör det även att diagnostiska kostnader blir kanske en aning högre.

57 6. Innebär förslaget ändrade rutiner vid uppföljning och/eller förändringar kopplade till kvalitetsregistret? - Nej 7. Beskriv förväntad nytta/risk ur ett patientperspektiv samt eventuella etiska aspekter. - Utifrån patienternas perspektiv finns inga risker att något är sämre med nya vårdprogrammet. 8. Beskriv hur och av vem som bör implementera vårdprogrammet. Hur kan RCC syd stödja implementeringen? - Vårdprogrammet kommer att implementeras både på SUS i Lund och i övriga sjukhus i Södra regionen. RCC kan hjälpa till med att sammanställa regelbundna rapporter från registreringen i INCA och i Kvalitetsregistret Version 2.0

58 12

59 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK632 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av läkarbesök via app Ordförandes förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ställa sig bakom lösningen att använda den applikation som redan är anskaffad och som levereras av Cambio Cosmic under 2018 och bemannas med regionens egen personal samt att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i att säkerställa att implementeringsprocessen fortgår enligt framtagen fakta i beslutsunderlaget Sammanfattning En skrivelse från Roland Gustbée, Thomas Ragnarsson och Ove Löfqvist, Moderaterna avseende möjligheten att erbjuda läkarbesök via app i Region Kronoberg har behandlats av Hälso- och sjukvårdsnämnden vid sammanträdet /2017. Nämnden konstaterade att läkarbesök via app ligger helt i linje med den planerade digitaliseringen av hälso- och sjukvården i Region Kronoberg. Nämnden beslutade att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i att ta fram ett samlat underlag som beskriver hur en implementering av läkarbesök kan organiseras t ex val av leverantör, journalfrågor, patientsäkerhetsfrågor, remisshantering samt regelverk för avgifter och kostnadsfördelning. E-hälsostrateg Stefan Carlsson och avdelningschef Helena Sjögren IT VIS utveckling och förvaltning har på hälso- och sjukvårdsdirektörens tagit fram ett underlag som belyser hur ett införande kan organiseras och vilka viktiga frågor som måste vara utklarade för att kunna implementera läkarbesök via app. I underlaget beskrivs förslag till vägval och lösning för en implementering. Region Kronoberg har idag möjlighet att erbjuda läkarbesök via video men detta används i dagsläget ytterst marginellt. Implementering av videobesök via app är en mer tillgänglig form. Förslaget är att videobesök inte bara ska kunna användas av läkare utan att applikationen också ska stödja att patienten även kan träffa andra professioner i ett videobesök oberoende av vårdenhet. Den lösning som förordas är att Region Kronoberg använder videobesök via app är den applikation som redan är anskaffad och som levereras av Cambio Cosmic under 2018 och bemannas med regionens egen personal. Den lösningen möjliggör kontroll över journal- och patientsäkerhetsfrågor, remisshantering, regelverk och avgifter. Vi kan erbjuda en sammanhållen journal eftersom dokumentationen sker i Cosmic. Dessutom är det kostnadseffektivt om regionen beslutar att använda sig av redan inhandlad lösning dvs Cosmic ebesök från Cambio eftersom kostnaden finns i Sida 1 av 2

60 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK632 Handläggare: Eva Lindberg, Datum: befintligt avtal och bemanningskostnaden är oförändrad på verksamhet. Implementeringen sker genom att befintliga verksamheter utarbetar arbetsmodeller för att använda videobesök och webbokningar i nuvarande system. Med hänvisning till det fria vårdsökandet kan invånarna ändå oberoende av vald lösning använda andra applikationer än regionens under förutsättning att något annat landsting/region har avtal med en leverantör som levererar tjänsten inklusive bemanning. Dessa vårdbesök genererar då kostnader för respektive vårdcentraler i vårdval Kronoberg. Charlotta Svanberg Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag - Förslag till beslut: Införande av digitala läkarbesök via app i Region Kronoberg Sida 2 av 2

61 Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsavdelningen Utvecklingsenheten Stefan Carlsson Faktaunderlag införande av app nov 2017, 17RK632 Uppdragsbeskrivning En skrivelse från Roland Gustbée, Thomas Ragnarsson och Ove Löfqvist Moderaterna avseende möjligheten att erbjuda läkarbesök via app i Region Kronoberg. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade skrivelsen vid sammanträdet /2017 varvid nämnden konstaterade att erbjuda läkarbesök via app ligger helt i linje med planerade digitaliseringen av hälso- och sjukvården i Region Kronoberg. Nämnden beslutade att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i att ta fram ett samlat underlag som beskriver hur en implementering av läkarbesök kan organiseras t ex val av leverantör, journalfrågor, patientsäkerhetsfrågor, remisshantering samt regelverk för avgifter och kostnadsfördelning. E-hälsostrateg Stefan Carlsson och avdelningschef Helena Sjögren har fått i att ta fram ett faktaunderlag. Bakgrund Vision e-hälsa. År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet (Socialdepartementet) E-hälsa handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Arbetet inriktas på att skapa förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare (Socialstyrelsen) Digitala vårdmöten är en viktig del i Region Kronobergs utveckling av e-hälsa. Kronoberg använder både lokala, regionala och nationella e-hälsotjänster för att uppnå ett gott stöd för länets hälso- och sjukvård. Digitala vårdmöten gör det möjligt för patienter och närstående att möta vårdpersonal (läkare, psykolog, sjuksköterska, fysioterapeut, logoped etc.) via mobiltelefon, surfplatta eller dator för exempelvis nybesök, återbesök, vårdplanering, hemsjukvård eller rehabilitering. I Region Kronoberg finns det idag möjlighet till digitalt vårdmöte via video med Skype-företag. I nuläget används detta endast av några få verksamheter som logopeden inom Lasarettsrehab, Barn- och ungdomspsykiatri och Vuxenhabiliteringen. Vårdenheten skickar inför besöket ut en unik länk till patienten och därigenom startar Skype-mötet. Det pågår också tester för digitalt vårdmöte via video i samband med vårdplanering där sjukhus, vårdcentral, kommuner och anhöriga kan delta. a6f92fdd a306-5b docx Sida 1 av 8