Kraftsamling för framtidens energi (M2017/00026/Ee)
|
|
- Karl Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (9) Regeringskansliet Miljödepartementet Stockholm Kraftsamling för framtidens energi (M2017/00026/Ee) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2). Sammanfattning Länsstyrelsen ser positivt på en översyn av energipolitiken och ställer sig bakom de energipolitiska målen. Länsstyrelsen ser dock behov av ytterligare förslag på regler, styrmedel och åtgärder som främjar fortsatt utveckling och etablering av de nya förnybara energislagen. Energikommissionen har inte heller i tillräcklig utsträckning belyst hur de energipolitiska målen ska omsättas på lokal och regional nivå. Nedan sammanfattas Länsstyrelsens synpunkter på förslagen i betänkandet: Ett förlängt och förstärkt elcertifikatsystem är bra, men behöver utformas så det både ökar andelen förnybar el och ger långsiktigt förutsägbara spelregler. Det får inte heller missgynna de aktörer som tidigt hörsammade uppmaningen att bygga ut den förnybara energin. Stöd för havsbaserad vindkraft behöver utredas vidare; en slopad anslutningsavgift bedömer vi är otillräckligt för att få en storskalig utbyggnad. Scenariot för solenergi behöver revideras utifrån den senaste prisutvecklingen. Även Energimyndighetens förslag till nationell strategi behöver ses över. Långsiktiga spelregler och incitament behövs för att utveckla biogasens möjligheter, något som helt förbises i betänkandet. Ytterligare styrmedel och regler behövs för att ge förutsättningar för ledande forskning, utveckling och etablering av förnybar energi i Sverige. Särskilda nationella insatser krävs för omställning av den svenska petrokemi- och raffinaderiverksamheten. Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webb: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se
2 (9) En utredning om ett nytt program för energieffektivisering i elintensiv industri (PFE) är bra. Den bör även se över de påtalade bristerna från förra programperioden. Utredningen om effektiva styrmedel för ökad energieffektivisering behöver kompletteras med förtydliganden av egenkontrollförordningen. Vidare bör även lagstiftningen förenklas så att energikraven enbart genomförs genom miljöbalken. De nya principerna för kärnavfallsfondens finansieringssystem är bra, men vissa förslag kräver fördjupade analyser innan de genomförs. Riksgälden bör även fortsatt vara delaktig i att ta fram förslag på inbetalningsnivå till fonden. En utökning av kraftbolagens ansvar till 10 miljarder kronor vid radiologiska olyckor går i rätt riktning, men är fortsatt otillräcklig. Utöver skattesänkning, åtgärdsfond samt regelförenkling behövs ytterligare styrmedel för att EU-rättens miljökrav för vattenkraft ska klaras i tid. För att omsätta Energikommissionens mål om ett förändrat energisystem på kommunal och regional nivå behöver uppdrag ges till flera statliga myndigheter i samverkan med länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen och kommunerna. Länsstyrelsens synpunkter följer i stort strukturen i kapitel Förslag och bedömningar för en trygg och hållbar elförsörjning Länsstyrelsen ser positivt på en översyn av energipolitiken, men saknar en kraftsamling för att utveckla och fortsatt etablera de nya förnybara energislagen. Energikommissionen har inte heller i tillräcklig utsträckning belyst hur de energipolitiska målen ska få genomslag i energi- och klimatarbetet på lokal och regional nivå Energipolitiska mål Länsstyrelsen står bakom målet om 100 procent förnybar elproduktion till Målet till 2030 om att ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005 är bra, liksom arbetssättet att ta fram sektorsstrategier för olika branscher. Länsstyrelsen ser behov av sektorsstrategier för inrikes transporter, det äldre bostadsbeståndet, särskilt miljonprogramsområdena, samt raffinaderi- och petrokemiverksamheten Förnybar energi En kraftsamling för en förnybar energi- och elförsörjning ligger i linje med de mål och det klimatarbete som bedrivs på regional nivå i Västra Götaland. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt mål om en
3 (9) fossiloberoende ekonomi till år 2030, vilket bland annat också inbegriper att andelen förnybar energi ska öka till minst 80 procent Länsstyrelsen menar att farhågorna om effektbrist tenderar att överskattas i betänkandet. Existerande reglerbar vattenkraft, kraftvärmens flexibilitet, smarta elnät, solel som minskar dygnsvariationerna för övrig elproduktion och batterier till allt lägre kostnader bidrar till att göra det enklare att upprätthålla en gynnsam effektbalans. Genom regleringar och styrmedel bör övergången till betydligt mer vind- och solenergi kunna genomföras med bibehållen leveranssäkerhet i elsystemet. Elcertifikatsystemet Länsstyrelsen är positiv till förslaget om ett förlängt och förstärkt elcertifikatsystem, men vill understryka att det behöver utformas så att styrmedlet får avsedd effekt. Det nya elcertifikatsystemet behöver både öka andelen förnybar el och samtidigt inte missgynna dem som tidigt hörsammade statens uppmaning att bygga ut den förnybara energin. Utbyggnaden av vindkraften har fortsatt trots de låga elpriserna och låga ersättningsnivåer för elcertifikaten. Det har främst berott på att vindkraftverken blivit både effektivare och billigare. Men med fortsatt låga elpriser och allt lägre pris på elcertifikaten, signalerar många västsvenska vindkraftsproducenter att det nuvarande elcertifikatsystemet inte längre ger det avsedda stödet. Vidare kan många mindre aktörer tvingas att sälja sina vindkraftverk med förluster och skulder som följd. Det är bekymmersamt att borttagandet av effektskatten för kärnkraften och sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraft riskerar att ge försämrade förutsättningar för de mindre aktörer på energimarknaden som har investerat i förnybar energi genom att bygga kraftvärme, vindkraftverk och större solcellsanläggningar. Länsstyrelsen vill också påtala att förlängningen av elcertifikatsystemet (eller kompletterande marknadssystem) bör inkludera produktionens bidrag till effektbehovet. I dag projekteras tyvärr nya biobaserade anläggningar för enbart värmeproduktion, eftersom intäkter från elförsäljning och elcertifikat tillsammans inte täcker merkostnaden för att även investera i kraftvärme. Detta trots att biokraftvärmeverk dels bidrar med produktion av förnybar elenergi, dels kan bli värdefulla för att balansera ökad andel väderberoende förnybar elproduktion vintertid. Vidare måste det nya elcertifikatsystemet utformas så att det tar hänsyn till teknikutvecklingen och hantering av ett pris nära noll samt hur systemet ska avslutas Det vore önskvärt med en uttalad målbild över var prisbilden bör ligga för att skapa förtroende hos investerande energibolag. Regeringen bör även utreda hur energislag vars teknik bedöms vara så mogen att de klarar sig utan elcertifikat kan fasas ur elcertifikatstödet.
4 (9) Anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft Länsstyrelsen är positiv till förslaget att utreda formerna för att slopa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. Länsstyrelsen bedömer dock att det inte räcker för att få bolag att vilja investera i flera nya större havsbaserade vindkraftparker. Stöd för havsbaserad vindkraft behöver därför omfatta fler insatser och beaktas i den fortsatta beredningen. Länsstyrelsen vill samtidigt lyfta behovet av en god grundkartering inför en etablering till havs, eftersom det mesta av havsbotten ännu inte är mätt eller karterad. Det skulle underlätta tillståndsgivningen och samtidigt minimera skadorna på naturvärdena. Detta behov finns för all havsbaserad energi, se vidare s. 8 i detta yttrande. Biogas Länsstyrelsen anser att biogasens potential och möjligheter helt har förbisetts i betänkandet. Tyvärr ses teknikutvecklingen för biogas i många sammanhang uteslutande som en drivmedels- och transportfråga. Vår syn är att biogas bidrar till att nå flera miljömål och till måluppfyllelse inom flera politikområden, till exempel klimat, energi, miljö, landsbygd, transport, handel, jobb och näring. Exempel är nationella mål för ökad resurseffektivitet och mål om att ta till vara restprodukter i livsmedelskedjan. I dessa pekas biogasproduktion ut som en lösning för mer biobaserad och cirkulär ekonomi. Länsstyrelsen ser därför ett behov av att ta ett samlat grepp tas om frågan. Vi efterlyser samordning mellan politikområdena och en helhetsbild av samtliga samhällsnyttor längs biogasens värdekedja. Länsstyrelsen anser att ytterligare incitament behöver skapas och långsiktiga spelregler säkerställas. I länet pågår flera utvecklingsprojekt kring biogas, se vidare s. 7 i detta yttrande. Solenergi Länsstyrelsen menar att de scenarier för solenergi som presenterats av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i betänkandet är alltför pessimistiska när det gäller den industriella utvecklingen. En ökning från dagens 0,1 TWh till 20 TWh i Sverige för perioden efter år 2030 till Det motsvarar mellan 5 och 10 procent av elproduktionen, vilket är i nivå med solelsproduktionen idag i Tyskland och som förväntas i Danmark år Priset på ny solel i Danmark nådde redan i november 2016 under 50 öre/kwh, vilket är det pris IVA och Energikommissionen antar ska gälla år Utvecklingen har därmed nått mycket längre än vad som beskrivs i betänkandet, där dagens solelpris anges till 200 USD/MWh (motsvarande 2,50 kr/kwh). Här i länet ser vi både en större potential och goda möjligheter till snabbare utveckling än den som beskrivs i betänkandet. Länsstyrelsen föreslår därför att scenariot för solenergi revideras utifrån den senaste prisutvecklingen. Energimyndighetens förslag till en nationell strategi för ökad användning av solel, som nämns i betänkandet behöver också revideras, eftersom den baseras på det beskrivna scenariot.
5 (9) Kärnkraft Länsstyrelsen är i grunden positiv till att nya principer blir vägledande i det framtida finansieringssystemet för kärnavfallsfonden. Länsstyrelsen menar dock att vissa förslag kräver fördjupade analyser innan de kan införas permanent, som förslaget om att tillåta mer riskfyllda placeringar. När det gäller nivån på inbetalningarna till kärnavfallsfonden menar Länsstyrelsen att Riksgälden fortsatt har en viktig roll att spela. Det ger en bättre hantering av finansieringssystemet jämfört med det koncentrerade myndighetsansvar till Strålsäkerhetsmyndigheten som föreslås. Länsstyrelsen anser att det är bra att kraftbolagens kostnadsansvar vid radiologiska olyckor utökas. En utökning till 10 miljarder kronor räcker dock inte Vattenkraft Länsstyrelsen delar bedömningen att svensk vattenkraft behöver genomföra omfattande miljöinvesteringar för att uppfylla EU-rättens krav på miljöanpassning. Den föreslagna sänkningen av fastighetsskatten medför ett välkommet tillskott för branschen som kan skynda på genomförandet av miljöåtgärder. Länsstyrelsen ställer sig bakom förslaget om en fondlösning eller motsvarande. Vi menar samtidigt att det finns behov av att ta fram särskilda åtgärdsplaner för att kunna göra väl avvägda prioriteringar inom och mellan Sveriges avrinningsområden, för uppnå stor miljönytta utan alltför stor påverkan på energisystemet. Länsstyrelsen ser positivt på förenklade regler för omprövning av vattenkraftverk och dammar. Vi anser att de kraftverk som bör kunna komma ifråga för en enklare prövning i första hand är småskalig vattenkraft utan större vattenmagasin, som varit i drift på samma sätt under lång tid. Länsstyrelsen anser dock att en sänkning av fastighetsskatten, ett eventuellt inrättande av en fond och förenklade regler för prövning sannolikt inte räcker för att miljöanpassa vattenkraften i den omfattning och inom den tid som krävs enligt EU-rätten Småskalig produktion Länsstyrelsen är positiv till förslaget att utreda förenklingar av regelverket och skattelagstiftning i syfte att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el samt elektrifiering av transportsektorn. För lantbruket och landsbygdens del är detta en viktig framtidsfråga. Mindre kraftvärmeanläggningar, solcellanläggningar och smarta sätt att lagra energi är viktiga såväl som olika typer av smarta elnät, inte minst i ett sårbarhetsperspektiv.
6 (9) Användning och energieffektivisering Förslaget att ta fram ett energieffektiviseringsprogram för den elintensiva industrin, motsvarande PFE är positivt, eftersom tillräckliga styrmedel för effektivisering i dag saknas. Det är dock angeläget att de brister rättas till som framkom vid Riksrevisionens granskning av det tidigare PFEprogrammet. Det gäller bland annat avsaknaden av mål för energieffektivisering bland de företag som deltog, vilket gjorde det svårt att kontrollera att deltagande företag verkligen nådde en tillräcklig energieffektivisering. Vidare behöver ett eventuellt nytt PFE-program ta hänsyn till att den nya lagen om energikartläggning i stora företag ställer krav på energikartläggning och åtgärdsplan. Högre krav på genomförande av energieffektiviseringsåtgärder bör därför ställas på dem. Länsstyrelsen är positiv till en utredning om vilka eventuella hinder som finns för tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och energieffektiviseringen. Vi anser vidare att även den gällande lagstiftningen om energieffektivisering behöver ses över. Egenkontrollförordningen behöver förtydligas, så att det framgår att verksamheter ska skaffa sig kunskap om sin energianvändning via en energikartläggning, analysera lämpliga åtgärder, utarbeta åtgärdsplaner och genomföra skäliga åtgärder. Kraven i miljöbalken och lagen om energikartläggning i stora företag behöver också samordnas bättre. Det skulle ge en mer effektiv tillsyn och samtidigt förenkla för företagen som endast skulle ha en tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen föreslår därför att lagstiftningen förändras så att energikraven enbart genomförs genom miljöbalken istället för genom särlagstiftningen om energikartläggning i stora företag. Vidare bör innehållet i lagen om energikartläggning i stora företag skärpas, då nuvarande lagstiftning inte har några krav på att företagen ska vidta åtgärder och Överföring och Elmarknadens utveckling Länsstyrelsen delar uppfattningen angående överföringskapacitet och elmarknadens utveckling. Länsstyrelsen vill också framhålla att utveckling inom dessa områden ökar möjligheterna för effektbalansering, vilket underlättar för ökad förnybar väderberoende elproduktion Forskning Västra Götaland har en lång tradition av samverkan mellan stat, kommuner, region, akademi och näringsliv. Här finns många nätverk och plattformar bland annat Biogas Väst, Power Väst (vindkraft), Maritima klustret, Kemiklustret, KNEG (Klimatneutrala godstransporter), Clean Shipping (sjöfart), SUT (stadslogistik) och Passivhuscentrum. Ytterligare ett exempel är Energigården, en samlande och pådrivande kraft, ur ett lokalt producentoch kundperspektiv, i utvecklingen av förnybar energiproduktion från det västsvenska lantbruket.
7 (9) Ett återkommande problem som noterats är att steget från demonstration till konkurrenskraftigt alternativ på marknaden idag är alltför svårt för många aktörer. Områden i länet som idag befinner sig i denna fas är till exempel biogas och havsbaserad energi. De nya förnybara energislagen har idag bitvis svårt att hävda sig i konkurrensen med de traditionella energislagen. Utan tydliga satsningar som främjar fortsatt utveckling och etablering av de nya förnybara energislagen riskerar det i förlängningen också att påverka Sveriges möjligheter att ligga i framkant inom forskning och utveckling på området. Länsstyrelsen befarar att kompetensen kommer att söka sig till utlandet, där deras kunskap värderas högre och där marknadsförutsättningarna är bättre. Länsstyrelsen ser behov av ytterligare styrmedel och regler som ger förutsättningar för fortsatt ledande forskning, utveckling och etablering av förnybar energi i Sverige. Biogas I Västra Götaland bedrivs forsknings- och utvecklingsverksamhet inom biogasproduktion, utveckling av nya substrat, effektivare avfallshantering, flytande biogas till drivmedel och stationära bränsleceller med biogas som bränsle. Erfarenheten är dessutom betydande inom landsbygdsbaserad biogas. Världens första lastbil med metandieselteknik lanserades också i länet. Men det behövs långsiktiga nationella spelregler och styrmedel för att stödja ytterligare teknikutveckling och minska riskerna med att investera i produktion och användning. Utöver detta behövs innovationer kring affärsmodeller för att stärka hela biogaskedjan. En förutsättning är att tydliggöra biogasens olika samhällsnyttor, inte bara den energi- eller klimatmässiga. Innovationer inom havsbaserad energi och gröna produkter Svenska havsområden, på både väst- och ostkusten, har naturliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft, vilket också är ett forskningstema inom Vindkraftstekniskt centrum på Chalmers (Swedish Windpower Technology Centre). Nätverket Havsvindforum som initierats av Västra Götalandsregionen är ett nationellt nätverk för havsbaserad vindkraft för att skapa bred samverkan och lyfta havsbaserad vindkraft från ett regionalt till ett nationellt intresse. I Västra Götaland har forskningskompetensen en stor potential att utveckla och pröva teknologi som kan exporteras till lämpliga marknader. Västra Götaland har med sina marina testmiljöer kopplade till marinbiologiska laboratorier på Tjärnö och Kristineberg en intressant nisch inom området havsbaserad energi. Biobaserad energi från havet kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till biomassa från skogs- och lantbruk, när tekniken utvecklas.
8 (9) Petrokemiindustrin och raffinaderiverksamheten står för en betydande del av de regionala koldioxidutsläppen, men erbjuder samtidigt en unik möjlighet för Sverige att producera framtidens gröna kemikalier, drivmedel och produkter till gagn för tillväxt och export om de ges rätt förutsättningar. I länet finns etablerade nätverk och forskningsmiljöer som arbetar med koncept för storskalig produktion av biobaserade gröna material och kemikalier. Vår bedömning är dock att fler nationella insatser behövs för att ställa om. Om regeringen vill bädda för framtida gröna exportintäkter är det naturligtvis viktigt att skapa fördelaktiga förutsättningar för dessa branscher att kunna utvecklas och så småningom växa på en internationell marknad men också att särskilda forskningsmedel avsätts. Havsenergi samt natur, kultur och friluftsliv Rörligt friluftsliv vid kusten påverkas när ytor avsätts till havsbaserad kraft. Den stora utmaningen för framtida havsbaserad vindkraft och annan havsbaserad energi ligger i intressekonflikten med andra värden i kustområdet. Länsstyrelsen vill särskilt lyfta behovet av kartering eftersom det mesta av havsbotten ännu inte är mätt eller karterat. En god grundkartering kan både minimera skadorna på natur- och kulturvärden och göra tillståndsprocessen snabbare. Energi- och klimatarbete på lokal och regional nivå Betänkandet tar sin utgångspunkt i systemperspektivet och den centrala nivån. Länsstyrelsen anser att det varit värdefullt om Energikommissionen även belyst hur de energipolitiska målen ska få genomslag i energi- och klimatarbetet på lokal och regional nivå. Nedan lyfter vi några särskilt angelägna områden där vi menar att uppdrag bör ges till flera statliga myndigheter att samverka med länsstyrelserna, de regionala självstyrelseorganen och kommunerna. Fysisk planering Länsstyrelsen anser att Energikommissionen borde ha lagt större fokus på de möjligheter som den fysiska planeringen ger. Genom en framsynt fysisk planering kan tillräckliga underlag till kollektivtrafik och fjärrvärme skapas och behovet av el minskas. I nya områden kan byggnadernas placering utgöra en grund för planeringen för att, dels ge lägre energiförbrukning, dels öka möjligheterna att utvinna solel. På samma sätt behövs förtydliganden när det gäller fysisk planering av havs- och kustzonerna. Många framtidsinnovativa energislag, som exempelvis vågkraft och havbaserad flytande vindkraft gör anspråk på plats i havet. Landsbygdsutveckling För Sveriges livsmedelsförsörjning är energiförsörjningen i lantbruket viktig, liksom i resten av kedjan från jord till bord. Fler lokala energi- och
9 (9) klimatinvesteringar gör lantbruket mindre sårbart. Därför är satsningar väsentliga som underlättar utbyggnaden av t.ex. biogas eller andra förnybara bränslen som sol- och vindel. Landsbygdsprogrammet, som ger ett viktigt stöd för jordbruks- och landsbygdsföretag, bör inför nästa programperiod utvecklas vidare för att ytterligare bidra i energi- och klimatomställningen. Samordning och strategiskt arbete för klimat- och energiomställning Det behövs en ökad tillämpning av de juridiska och ekonomiska styrmedlen som hanteras på lokal och regional nivå. Vidare behöver informationen om energieffektivisering och förnybar energi på kommunal och regional nivå förbättras. En viktig del i detta är att det finns kommunala energi- och klimatstrateger, för att integrera klimatfrågan i alla politik- och verksamhetsområden på lokal nivå. De regionala energi- och klimatstrategerna behöver i större utsträckning involveras i arbetet med styrdokument som till exempel regionala utvecklingsprogram och länstransportplaner. Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektören Lisbeth Schultze, efter föredragning av projektledaren Birgit Nielsen vid miljöskyddsavdelningen. I den slutliga handläggningen av ärendet deltog energi- och klimatstrategen Andrea Teran-Öhman, utredaren Andreas Bäckstrand vid vattenavdelningen, marinekologen Ewa Lawett, lantbruksrådgivaren Fredrik Fredrikson, samhällsdirektören Lars Fröding, länsmiljöingenjören Lena Niklasson samt enhetschefen för miljö- och klimatsamverkan Monique Wannding och miljöskyddsdirektören Ulrika Samuelsson. Lisbeth Schultze Birgit Nielsen Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter.
Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB
1(5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm e-post: m.registrator@regeringskansliet.se e-post m.remisser-energi@regeringskansliet.se YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB Yttrande avseende Energikommissionens
Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna
Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Grundpelare Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet
Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2017-1391 Sida 1 (7) 2017-02-27 Handläggare Jonas Tolf Telefon: 08-508 28 943 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-03-14 p.12 Energikommissionens
Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)
Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) Växjö kommun lämnar följande yttrande över Miljö- och energidepartementets remiss
Sammanfattning Länsstyrelsen anser att utredningen som helhet är väl genomarbetad och belyser många viktiga aspekter av det framtida energisystemet.
1 / 5 Yttrande Datum 2017-04-03 420-452-2017 Dnr (anges vid skriftväxling) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över Energikommissionens betänkande SOU 2017:2- Kraftsamling
Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens
Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84
Yttrande Dnr
1(7) M2017/00026/Ee Åsa Ödman 010-2248441 asa.odman@lansstyrelsen.se Miljö- och energidepartementet Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) Länsstyrelsen
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Sammanfattning. Utredningens uppdrag. Arbetet. Utgångspunkter
Sammanfattning Utredningens uppdrag I mars 2015 beslutade regeringen att tillsätta en kommission, i form av en parlamentarisk kommitte, för översyn av energipolitiken. Energikommissionens uppdrag är enligt
Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?
och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Så gör vi Sverige 100% förnybart
Så gör vi Sverige 100% förnybart Skånes Energiting, 13 juni 2017 Robert Andrén Departementsråd Energienheten Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet 1 Upplägg Energipolitisk ramöverenskommelse
Havsbaserad vindkraft en analys av samhällsekonomi och marknadspotential (dnr M2017/00518/Ee)
2017-05-24 400-9525-2017 1(5) Gunnar Åkerlund Samhällsavdelningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Havsbaserad vindkraft en analys av samhällsekonomi
Sverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Rapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Nätverket för vindbruk
Nätverket för vindbruk Balingsholm onsdag 2 oktober 2013 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Valvindar i branschen Svensk Vindenergi Prognos för vindkraftsutbyggnad Ekonomiska förutsättningar för branschen
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040 Martin Johansson Power West 19 januari 2018 Hur når vi ett hållbart energisystem? Hur kan vi på bästa sätt nå ett 100 procent förnybart elsystem? Frågor
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål
Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,
Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi
Datum 2017-04-11 Tjänsteställe, handläggare, telefon Kommunstyrelseförvaltningen Adressat Miljö-och Energidepartementet Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi
Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)
Näringsdepartementet 114 85 Stockholm 2012-05-13 Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Teknikföretagen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Övergripande synpunkter
cc: Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Er referens: M2017/00026/Ee Svensk Vindenergis synpunkter på Energikommissionens betänkande
Analys av energiöverenskommelsen. Gasmarknadsrådet
Analys av energiöverenskommelsen Gasmarknadsrådet 2016-09-13 Bakgrund Energikommissionen tillsattes i mars 2015 för att ta fram ett underlag för en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning,
Vattenkraften i kraftsystemet
Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se
Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens
En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete
Vindkraftsstrategi Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och insatser Baserad på intern och extern kunskap samt kartläggning
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
1 (5) Remissyttrande Datum 2016-09-27 Diarienummer RS 2016-04600 Regeringskansliet per e-post: m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till petter.hojem@regeringskansliet.se Yttrande över En klimat-
Behåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent
Svensk Solenergi till regeringen Stockholm 31 oktober 2018 Behåll budgetramen för solcellsstödet, sänk stödnivån och öka antalet solcellsinstallationer med 50 procent Sammanfattning Den avgående regeringen
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen
Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26
Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Summering av gruppdiskussionerna
2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska
Energi för arbete och välstånd
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3404 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi för arbete och välstånd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
För en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
Seminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften
Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi
André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
ett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Solenergi i byggnader. 10 okt 2017
Solenergi i byggnader 10 okt 2017 Program 09.30 Inledning 09.45 Vad påverkar potentialen för solenergi på byggnader? 11.00 Bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Ekonomiska förutsättningar, varför ska du satsa
Klimatsmart och stabil elproduktion
Kommittémotion L Motion till riksdagen 2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) Klimatsmart och stabil elproduktion Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Färdplan för Gotland som pilot för ett hållbart energisystem. Visby 3 april 2019
Färdplan för Gotland som pilot för ett hållbart energisystem Visby 3 april 2019 Disposition 1. Om uppdraget 2. Målbild för Energipilot Gotland 3. Gotlands förutsättningar 4. Åtgärder - Energipilot Gotland
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost 2016 11 10 Vad är IVA? En akademi som samlar kunskap och erfarenhet En gränsöverskridande mötesplats för beslutsfattare
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)
2016-10-06 102-25947-2016 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) (dnr Fi2016/02568/K)
3 Elproduktion och distribution
3 Elproduktion och distribution Elproduktionen i Sverige är idag näst intill fossilfri och består av vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Nationellt finns en uttalad ambition om att gå mot
Utgiftsområde 21 Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. (L) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget
Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08
Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen
Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter
Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter Cecilia Hellner Kommittésekreterare Energiting Sydost Karlshamn, 10 november 2016 Lite repetition: Vad ska göra? Uppdraget enligt direktivet: Ta fram
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem Klara Helstad Chef enheten hållbar industri De globala utmaningarna Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar 70% av de globala växthusgasutsläppen
Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte
Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte 2019-05-23 SvD Debatt den 19 maj 2019 - Vad är problemet? Elförsörjning - Het fråga i debatten
VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST
VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind
100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind 10 maj 2017 Martin Johansson Enheten för förnybar energi Några viktiga utgångspunkter 100 procent förnybart till 2040 Ingen tvångsnedstängning av
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se
Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind
Vindkraftseminarie Eolus Vind 2019-01-26 Vi är BODECKER PARTNERS Oberoende rådgivning och förvaltning av Elcertifikat, utsläppsrätter och nordiska elprisrisker FRAMTIDEN FÖR ELCERTIFIKATEN? Elcertifikat
Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark
2016-10-24 575-22583-2016 1(5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av
Remissvar Energikommissionens betänkande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)
me Energimarknadsinspektionen e=1u Swedish Energy Markets Inspectorate REMISSVAR 1(6) Ert datum 2017-01-18 Diarienr Ert diarienr 2017-100295 M2017/00026/Ee Remissvar Energikommissionens betänkande: Kraftsamling
FRÅN VÄRDEKEDJA TILL VÄRDECYKEL så får Sverige en mer cirkulär ekonomi M2017/00779/Ke
2017-06-19 500-12926-2017 1(5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till annika.lofgren@regeringskansliet.se FRÅN VÄRDEKEDJA TILL
Jämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningskontoret 2016-12-15 Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss av
Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet
Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet LEKS nätverksträff 26 mars 2014 Per-Erik Sandberg Miljönätverket Länsstyrelsens roll Länsstyrelseinstruktion Energi- och klimatpropositionen 2009 Regleringsbrev
Energiöverenskommelsen måste justeras!
Remissyttrande över Energikommissionens betänkande (SOU 2017:2) Svebio har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerade betänkande och vill framför följande: Svebio är kritiskt till Energikommissionens
VindEL-programmet. Energimyndighetens nya programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet
VindEL-programmet Energimyndighetens nya programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet Linus Palmblad, programansvarig för VindEL vid avdelningen för forskning och innovation på Energimyndigheten
En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet
2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.
Indelningskommitténs betänkande
2018-08-30 100-11586-2018 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se Indelningskommitténs betänkande (dnr Fi2018/106/DF) Länsstyrelsen
Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet
Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Förnybara möjligheter
Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme - Mål -Utsläpp - Restvärmesamarbeten - Aktuellt från staten Ylva Gjetrang Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Industriell symbios Cirkulär ekonomi 1
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap
VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling
Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) M2017/00026Ee
Yttrande Dnr 2017-005 6 april 2017 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) M2017/00026Ee S A M M A NFATTNING