Självständigt arbete i krigsvetenskap, 15Hp
|
|
- Per Sundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) Självständigt arbete i krigsvetenskap, 15Hp Författare Program OP Handledare Kersti Larsdotter Hur man nyttjar militärpolisen på förbanden - Varför man väljer militärpolisen vid brott av enklare beskaffenhet på förbanden Denna uppsats är skapad i syfte att ta reda på vilken instans en kompanichef vänder sig till då ett brott har uppstått på dennes förband, vänder de sig till civil polis eller militärpolis? För att få en större förståelse i dessa val får man även beskrivit varför de väljer att agera så som de gör. I arbetet får läsaren en insikt i vad en brottsutredning är samt vad som krävs för att genomföra en. Vidare efter att läsaren uppnått en förståelse så kommer ett intervjuunderlag ställt utifrån kompanichefers svar på frågor att presenteras. Efter att intervjuerna redovisats kan läsaren läsa tre hypoteser som i slutet av arbetet skall prövas i syfte att verifieras eller falsifieras. Nyckelord: Militärpolis, brottsutredning.
2 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) ABSTRACT The use of military police at regiments - Why choose the military police when a simple crime are committed at the regiment This thesis is written with the intention of finding out which police authority a company commander contacts when a crime has been committed at his unit, does he contact the military police or the civilian police? To get a greater understanding why a company commander acts as he does, there will be an explanation on why they chose to act as they have done. In this report it will be explained what a criminal investigation is and what the requirements are to carry out one. Further on in the essay after the reader has achieved an understanding on criminal investigation there will be interview data presented of the interviews conducted with the company commanders. After the presentation of the interviews the reader will be able to read three hypotheses that will be tested in the end of the report. Keywords: Military police, criminal investigation.
3 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 METOD Inledning Syfte Teori Frågeställningar Disposition Avgränsningar Metod MILITÄRPOLIS BEFOGENHET VID BROTTSUTREDNING Inledning Förundersökning Syftet med förundersökning När skall en förundersökning inledas Vem beslutar om en förundersökning skall inledas Vilka åtgärder samt tvångsmedel får vidtas innan inledd förundersökning Vad sker under en förundersökning Vilka åtgärder vidtas efter en förundersökning CHEFENS AGERANDE VID BROTT PÅ ENHETEN Inledning Respondenterna och deras kunskap om militärpolisen Brottssituationerna Situation Situation Situation För- och nackdelar HYPOTESPRÖVNINGAR Val av militärpolis eller civil polis är beroende av brottets art... 18
4 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) Slutsats Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tillgängligheten av militärpolisresursen Slutsats Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tilliten till respektive instans kompetens Slutsats SAMMANFATTANDE SLUTSATSER FÖRSLAG TILL NY FORSKNING LITTERATURFÖRTECKNING Litteratur Källor... 22
5 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 1 METOD 1.1 Inledning För en svensk kompanichef finns det möjlighet att anmäla ett brott begånget inom Försvarsmakten till två instanser, civil polis eller militärpolis, där civil polis finns representerat på nationell samt läns nivå 1 och militärpolisen har bland annat ett anställt förband, 15.Militärpoliskompaniet, som har till uppgift att bland annat genomföra brottsutredningar nationellt. 2 Bakgrunden till detta är militärpolisens befogenheter inom Försvarsmakten personellt, materiellt och geografiskt. När ett brott av enklare beskaffenhet 3 har begåtts vilket berör Försvarsmakten i någon av dessa tre kategorier kan militärpolisen agera förundersökningsledare vilket regleras av rättegångsbalken 23 kap. 3 där det kan läsas att: Beslut att inleda en förundersökning skall fattas av polismyndighet eller åklagare. Har förundersökning inletts av polismyndighet och är saken inte av enkel beskaffenhet, skall ledningen av förundersökningen avseende brottet övertas av åklagaren, så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren skall också i annat fall överta ledningen när det är påkallat av särskilda skäl. När förundersökningen leds av åklagaren, får han vid undersökningens verkställande anlita biträde av polismyndigheten. Han får också uppdra åt polisman att vidta en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet. Innan förundersökningen hunnit inledas, får polisman hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse av utredningen. Således har kompanichefen en unik situation där denne har ett fritt val mellan två juridiska instanser som har i syfte att lösa samma uppgift när ett brott har begåtts. Författaren anser därför att det blir intressant att undersöka vad denna unika möjlighet föranleder för val. 1.2 Syfte När författaren genomförde militärpolisutbildning under hösten 2010 uppfattades att när brott inom Försvarsmakten sker så är det oftast den civila polisen som kontaktas och tar emot en anmälan och även utreder brott inom Försvarsmakten. Det som tycks vara anmärkningsvärt är att, enligt författarens uppfattning, militärpolisen väldigt sällan tar emot en anmälan om brott inom Försvarsmakten eller ens utreder händelsen. Därför har författaren valt att i detta arbete titta på när och varför man väljer att inte anmäla ett brott till militärpolisen för utredning. Efter inledande intervjuundersökning visade det sig dock att flera kompanichefer vid tillfällen faktiskt väljer att anmäla brott till militärpolisen. Med anledning av detta resultat anser författaren att det blir mer intressant att undersöka varför chefer väljer militärpolis eller civil polis i olika fall. Syftet med detta arbete är således att få ett svar på varför chefer på förbanden vänder sig till militärpolisen eller den civila polisen kl Militarpoliskompaniet/ kl Rikspolisstyrelsens författningssamling 2009:11 FAP 403-5
6 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 1.3 Teori Den teori som detta arbete bygger på är hypotesprövning 4. Detta innebär rent konkret i denna studie att tre av författaren skapade hypoteser skall prövas på ett intervjuunderlag för att kunna verifieras eller falsifieras. Efter att det har arbetats fram en verifiering eller falsifiering skall det bidra till att ge ett svar som styr mot syftet med detta arbete. Anledningen till att hypotesprövning använts som metod är för att författaren under sin utbildning till militärpolis fått en uppfattning om militärpolisens arbete som han inte tycker stämmer överens med hur det borde vara. Därför har det ställts hypoteser som skall prövas i syfte att skaffa en orsaksförklaring till om militärpolisen nyttjas till sin fulla kompetens. För att kunna underbygga analysen och prövningen av hypoteserna kommer stöd att tas i en befintlig teori. Denna teori består av undersökningar om varför brottsoffer anmäler eller inte anmäler brott. Man kan utifrån denna teori utläsa att bland de faktorer som faktiskt påverkar om en anmälan skall ske eller inte är det främsta brottets allvarlighetsgrad. 5 Under tiden då författaren genomförde sin militärpolisutbildning diskuterades det med andra kollegor och då framför allt med kollegor som tjänstgjort som militärpolis vid tidigare tjänstgöring. Det diskuterades huruvida militärpolisen faktiskt nyttjades utav cheferna på förbanden. Man kunde utifrån diskussionen tyda att det fanns olika uppfattningar mellan de som tidigare utbildats till militärpoliser och de som då utbildade sig. De kollegor som är tidigare utbildade militärpoliser och som tjänstgjort som det menar på att det faktiskt finns en hel del att göra, att man har befogenheter och förmåga i bland annat utredningstjänst. Den skillnad som fanns i diskussionen tror författaren bero på att de kollegor som genomförde sin utbildning vid ett tidigare skede och har arbetat med det har en större kunskap om det hela. De vet vad militärpolisen kan och de ser även enkelheten i att använda sig av en sådan resurs som finns tillhanda att nyttja, troligtvis på grund av ett befintligt kontaktnät inom militärpolisorganisationen. Utifrån denna diskussion kan författaren skapa sig två hypoteser som kan spela in i huruvida chefer vänder sig till militärpolisen vid brott. Dessa är att valet styrs av tillit respektive att valet styrs av tillgänglighet. För att få uppslag till vidare hypoteser fördjupade sig författaren i befintlig närbesläktad teori. Det som upptäcktes av intresse var en studie som utreder varför brottsoffer väljer att anmäla eller inte anmäla brott. 6 Resultatet av denna studie visade bland annat att brottets art påverkade i stor utsträckning om anmälan genomfördes eller inte. Detta skulle möjligen kunna vara en faktor påverkandes kompanichefs val av instans att anmäla till och kommer därför även det att bli underlag för en hypotes. Således blir författarens hypoteser följande tre: 1. Val av militärpolis eller civil polis är beroende av brottets art. 2. Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tillgängligheten av militärpolisresursen. 4 Ejvegård Rolf, 2008, Vetenskaplig metod, upplaga 3:6, (Holmbergs i Malmö AB, Rolf Ejvegård och Studentlitteratur), s.37 5 Westfelt Lars, 2008, Brottsoffers benägenhet att polisanmäla brott, (Edita Norsteds Västerås, Brottsförebyggande rådet) s.6 6 Ibid.
7 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 3. Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tilliten till respektive instans kompetens. 1.4 Frågeställningar Syftet med de hypoteserna som är beskrivna ovan är att svara på de två frågeställningar som är grunden till att detta arbete har skrivits. Frågeställningarna är hämtade utifrån inledning och syfte som står beskrivet i detta arbete. Följande två frågeställningar vill författaren ha svar på: Vem väljer en kompanichef att anmäla ett brott av enklare beskaffenhet till? Varför väljer en kompanichef att anmäla till antingen militärpolisen eller civila polisen? 1.5 Disposition Detta stycke syftar till att ge läsaren en lätt överskådlig blick av hur arbetet är upplagt Efter inledningen följer två kapitel där läsaren får beskrivet för sig vad en civil polis, tillika militärpolis, har för befogenheter för att kunna genomföra en brottsutredning när ett brott begåtts. Detta kapitel syftar till att ge läsaren en förståelse för militärpolisens befogenhet, uppgift samt förmåga i sitt arbetsutövande. Därefter kommer ett kapitel som redovisar ett intervjuunderlag som bygger på de svar som respondenterna givit. Efter att läsaren har fått en förståelse för militärpolisens utredningsbefogenhet samt kunnat skapa sig en uppfattning om hur en kompanichef kan agera vid en brottssituation så kommer det fjärde kapitlet där hypoteserna kommer att prövas gentemot de slutsatser som dragits ifrån intervjuunderlaget. I kapitlet kommer det att framgå ifall de ställda hypoteserna kan verifieras eller falsifieras. 1.6 Avgränsningar Arbetet har avgränsats till militärpolisens utförande av uppgiften utredningstjänst inom Försvarsmakten nationellt sett, alltså brott av enklare beskaffenhet som sker geografiskt, personellt samt materiellt inom Försvarsmaktens egna förband i Sverige. 1.7 Metod Detta arbete är uppbyggt på tre hypoteser utifrån vad som framställts i bakgrund och syfte. För att kunna ge läsaren en förståelse om militärpolisens utredningsförmåga så beskrivs det i arbetet, genom en deskriptiv metod 7, vad Sveriges lagtext säger om att en polisman eller militärpolis leder en utredning av ett brott i syfte att få läsaren att förstå vad som krävs när ett brott har begåtts och måste utredas. Anledningen till att deskription används som metod är att den är lämpligast då man genom denna metod väljer att beskriva, alltså redogöra vad lagtexten faktiskt säger om brottsutredning. Genom denna metod samlar man även in fakta för att påvisa någonting, detta kan relatera till att lagen faktiskt är fakta och genom att redogöra dessa fakta påvisa hur det faktiskt kan och ska gå till när ett brott har begåtts. Efter att tillvägagångssättet för en brottsutredning blivit redovisad så kommer det att genom muntlig intervjuteknik 8 ställas frågor till fyra kompanichefer. Intervjuerna genomfördes med 7 R.Ejvegård s.32 8 Ibid. s.47
8 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) hjälp av ljudinspelning samt anteckningar. Anledningen till att denna metod nyttjades är för att kunna samla in information om kunskapen ute på förbanden i Sverige om militärpolisen, samt att kunna få svar på hur en kompanichef hade valt att agera vid en uppkommen brottssituation på deras kompani. För att kunna falsifiera eller verifiera de ställda hypoteserna så kommer underlaget från intervjuerna att diskuteras. Vidare utifrån diskussionen kommer hypoteserna att prövas utifrån vad som framkommit i diskussioner och slutsatser.
9 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 2 MILITÄRPOLIS BEFOGENHET VID BROTTSUTREDNING 2.1 Inledning I detta kapitel om brottsutredning kommer det att redogöras för vad lagtexterna säger om att genomföra en förundersökning, även vad syftet är med förundersökning, vem som får leda den samt vad som sker under en förundersökning. 2.2 Förundersökning Så fort det finns en anledning att anta att ett brott förövats så skall en förundersökning inledas. Med brott menas att en person genomfört en gärning som renderar i straff utefter vad som står skrivet i brottsbalken eller annan lag. Under en förundersökning kan en utsedd förundersökningsledare besluta om att olika tvångsåtgärder skall vidtas för utredningens skull. Det som ligger som största vikt i en förundersökning är att så många relevanta fakta som möjligt skall redovisas för åklagaren, så att man kan bedöma om en eventuellt misstänkt skall åtalas eller ej. Det är även viktigt att det i en förundersökning framgår sådant som talar för likväl som emot en eventuellt misstänkt Syftet med förundersökning Syftet med förundersökning är att man under utredning skall kunna få fram vem som är skäligen misstänkt för brottet som utreds samt om man finner tillräckliga skäl för att kunna åtala den misstänka. Man vill även under en förundersökning förbereda, inför ett kommande mål i domstol, så pass mycket att bevisning kan redovisas mot den åtalade i ett korrekt sammanhang När skall en förundersökning inledas När ett brott som hör under allmänt åtal har förövats skall en förundersökning påbörjas om det har rapporterats in eller om det finns andra skäl att anta att ett brott förövats. Skulle det dock uppenbara sig att brottet inte går att utreda så behöver en förundersökning inte inledas. Skulle ett brott ha uppdagats men ingen anmälan inkommit så kan man inleda förundersökning om det skulle innebära fara att invänta en anmälan. Skulle man inleda en förundersökning utan inkommen anmälan skall målsägande underrättas fortast möjligast, vill då den målsägande inte ta vidare brottet till åtal skall man genast lägga ner förundersökningen Vem beslutar om en förundersökning skall inledas Polismyndighet eller åklagare är de som får besluta om en förundersökning får inledas. Har en förundersökning inletts utav polismyndighet skall den, om brottet inte är utav enkel beskaffenhet, övertas utav åklagare så snart som en skälig misstänkt hittats. Även vid särskilda fall skall åklagaren överta förundersökningen. När en förundersökning leds av åklagare får han under undersökningen använda sig av biträden från polismyndigheten. 9 Kavallerireglementet/Militärpolis Säkerhetsförband Förhandsutgåva 2, sid Rättegångsbalken 23 kap RB 23 kap. 1
10 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) Anlitade biträden får åklagaren ge uppgifter att genomföra en viss åtgärd som syftar till att föra förundersökningen framåt, om åtgärden är rimlig till undersökningen Vilka åtgärder samt tvångsmedel får vidtas innan inledd förundersökning När ett brott har begåtts eller en anmälan inkommit till polis finns det åtgärder som enskild polisman kan vidta innan en förundersökning inletts, så som förhör eller andra utredningsåtgärder, åtgärderna som vidtas skall dock vara av betydelse för en kommande förundersökning. 13 Man kan dela in de olika åtgärder som kan vidtas i två olika kategorier, förhör och bevissäkring. Nedan kommer det att beskrivas vilka åtgärder enskild polisman får vidta innan förundersökning inletts, även tvångsåtgärder. Syftet med att vidta dessa åtgärder är att den polisman som är på plats skall kunna samla in så mycket information av eventuella vittnen, innan de avviker från platsen, som möjligt. Även säkra till exempel fingeravtryck från föremål på platsen, som kan vara av betydelse för utredningen, innan andra börjar ta på föremålet och förstör de befintliga fingeravtrycken. 14 Förhör De förhör en polisman får genomföra innan förundersökning inletts är två olika sorters förhör. Det första initiala förhöret, som man håller på plats där ett brott förövats, är att man bara tar kontaktuppgifter av misstänkt gärningsman, eventuell målsägande samt vittnen. Man frågar även de lätta frågorna för att bara få ett grepp om vad som har skett på platsen samt vilka som är inblandade. Syftet med detta förhör är att få ett grep om hela situationen som har uppstått. 15 Den andra formens förhör som nu skall redovisas kan även användas som tvångsmedel vid ett uppkommet brott. En person som befinner sig på plats där ett brott förövats är enligt lag skyldig att på polismans tillsägelse medfölja till förhör som man omedelbart därefter håller. Skulle personen som fått tillsägelse om att medfölja till förhör vägra så får polisman medtaga personen till förhör. Detta i syfte om man kanske inte finner det lämpligt att hålla förhör ute på plats där brottet har förövats eller man anser att personen i fråga är en form av nyckelperson i situationen och man vill förhöra denna mer djupgående. Skulle det brott som har förövats rendera i minst fyra års fängelse i straffskalan får polisman även säga till en person, eller medtaga en person som vägrar medfölja, som befinner sig i ett område i närheten av den plats där ett brott har förövats. 16 Bevissäkring Bevissäkring har mest tvångsmedel som en polisman kan nyttja sig utav vid fara i dröjsmål med undantag för beslag av föremål. Med fara i dröjsmål innebär att enskild polisman får ta beslut att genomföra en tvångsåtgärd som egentligen rätten, åklagaren eller förundersökningsledaren beslutar om i första hand. Anledningen till att beslutet kan tas av enskild polisman är om han upplever att det skulle ta för lång tid att invänta beslut om 12 RB 23 kap RB 23 kap. 3 3 stycket 14 KavR/MP Säkförb Fu 2, sid RB 23 kap. 3 3 stycket 16 RB 23 kap. 8
11 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) tvångsåtgärd. Även om det under den tid det tar att få beslutet ger en misstänkt gärningsman möjlighet att till exempel förstöra bevis så att eventuell förundersökning skulle försvåras. 17 Hur får då en enskild polisman agera inom åtgärden beslag? Oavsett brottets svårighetsgrad så får en polisman beslagta ett föremål om det är av betydelse för kommande utredning, om föremålet är stöldgods eller om föremålet på grund av brott är förverkat. Även vid gripande, anhållande eller häktande av en misstänkt gärningsman, eller vid husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får enskild polisman ta föremål i beslag som påträffas vid någon av nämnda åtgärder. 18 Nästa åtgärd som ska förklaras är reell husrannsakan. Vid ett förövat brott, där fängelse är en av straffpåföljderna samt att den misstänkta gärningsmannen är skäligen misstänkt, kan en polisman vid fara i dröjsmål söka efter föremål som är av betydelse att beslagta och som kan vara av betydelse för en kommande förundersökning. Husrannsakan får genomföras i hus, rum eller slutet förvaringsställe. Syftet med husrannsakan är oftast att man skall lyckas säkra kommande och betydande bevis i en blivande förundersökning. 19 Nästa två åtgärder redovisas i samma stycke då de är väldigt lika varandra, åtgärderna är kroppsvisitation samt kroppsbesiktning. Om en polisman finner anledning att anta att ett brott har begåtts varpå fängelse är straffet samt att den misstänkte gärningsmannen är skäligen misstänkt så får polismannen genomföra en kroppsvisitation. Enskild polisman får även genomföra kroppsvisitation på annan person än den som är skäligen misstänkt för brottet som begåtts, detta om det finns en särskild anledning att anta att föremål som är av betydelse för kommande utredning kan tas i beslag. Åtgärden kroppsvisitation innefattar att man söker igenom en persons kläder, väska, paket eller något annat personen bär på sig. En gärningsman som är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelse finns i straffskalan kan enskild polisman, vid fara i dröjsmål, genomföra en kroppsbesiktning med samma avsikt som en kroppsvisitation. Skillnaden är att man vid en kroppsbesiktning genomför en undersökning av personens kropp, alltså provtagning utanpå eller inifrån kroppen eller genomsökning av kroppsöppningar. Dock får man inte riskera personens hälsa genom en kroppsbesiktning. 20 Sista åtgärden en enskild polisman kan genomföra är avspärrning av brottsplats. Enskild polisman kan stänga tillgången till rum, upprätta tillträdesförbud för ett visst område, meddela förbud om att flytta på vissa föremål eller liknande åtgärd. Syftet med denna åtgärd är att säkerställa för en kommande utredning av ett förövat brott Vad sker under en förundersökning I en förundersökning har man målet att utreda vem som är misstänkt för brottet som utreds samt om det finns tillräckligt med bevisning för att väcka åtal. Ansvaret för att se till att utredningen går till på bästa sätt ligger hos förundersökningsledaren, denna skall även följa utredningen noggrant för att kunna ta beslut om åtgärder under utredningen samt om tvångsåtgärder måste vidtas. Hur utredningen går till väga under en förundersökning är 17 KavR/MP Säkförb Fu 2, sid RB 27 kap. 1,4 19 RB 28 kap RB 28 kap. 11, RB 27 kap. 15
12 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) varierande utefter vilket brott det är som utreds, allt ifrån grövre brott till brott av enklare beskaffenhet, så man kan genomföra rekonstruktioner, brottsplatsundersökning, förhör med vittnen, misstänkta eller målsägande. 22 Under en utredning kan det även komma på tal att man måste kartlägga vad som faktiskt har hänt och vem eller vilka som är inblandade. För att kunna göra detta kan man bland annat ta hjälp av kriminaltekniker samt rättsläkare för att kunna få fram spår, DNA eller liknande från brottsplats och offer. Även spaningsresurser kan användas för att följa misstänkta gärningsmän, andra personer eller objekt för att på avstånd få fler insynsvinklar i utredningen. 23 Förundersökningsledaren får även ta hjälp av sakkunniga under utredningen för att få in ett yttrande om specifika delar i utredningen. 24 En påbörjad förundersökning skall genomföras så skyndsamt som möjligheterna medger och viktigt är även att man under utredningen tar till vara på alla de bevis som framkommer, även om bevisen talar emot eller för den misstänkta. 25 Det är varje svensk medborgares skyldighet att inom ramen för en förundersökning deltaga i ett förhör, dock skall personen ifråga antas kunna lämna uppgifter som är av betydelse för utredningen. 26 Skulle det visa sig att förundersökningsledaren under en förundersökning behöver göra en åtgärd, till exempel förhör, på annan ort än hans tjänstgöringsort så kan han anlita biträde från den polismyndighet som finns på den ort där åtgärden skall utföras. 27 Till slut skall sägas att under förundersökning skall protokoll föras på samtliga åtgärder som vidtas vid en utredning, vid mindre mål må anteckningar ersätta protokoll Vilka åtgärder vidtas efter en förundersökning När en förundersökning avslutats skall man meddela berörda parter om åtal skall väckas eller ej. 29 Skulle det efter ett väckt åtal framkomma att ytterligare utredning krävs så kan förundersökningen upptas igen och man kan genomföra de åtgärder man behöver som det ovan skrivits om kl kl RB 23 kap RB 23 kap KavR/MP Säkförb Fu 2, sid RB 23 kap RB 23 kap RB 23 kap RB 23 kap. 23
13 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 3 CHEFENS AGERANDE VID BROTT PÅ ENHETEN 3.1 Inledning För att ta reda på hur man inom Försvarsmakten använder sig av militärpolisen när ett brott har förövats på förband i Sverige så har fyra kompanichefer i Försvarsmakten intervjuats för detta arbete. Intervjun är indelad i två delar där frågor ställs till respondenterna om vilka de är samt vilken bakgrund dem har. I andra delen svarar respondenterna på hur de agerar vid tre olika fiktiva brottssituationer på deras kompani. 3.2 Respondenterna och deras kunskap om militärpolisen Intervjuerna som genomförts i räkning för denna uppsats är gjorda med fyra kompanichefer, anledningen till att alla respondenter är kompanichefer var att skapa en så enhetlig undersökning som möjligt, det uppfattas även att personalansvaret som ligger hos en kompanichef är en lagom nivå att intervjua på. Bakgrunden till att det inte nyttjades fler än fyra respondenter i intervjuerna är på grund av att det inte fanns tillräckligt med tid att genomföra fler intervjuer under arbetets uppbyggnad. Syftet till att det innefattar chefer från förband som inte har militärpoliser som en direkt resurs på sitt förband är att skapa ett underlag till att kunna svara på en av de tre ställda hypoteserna. I arbetet intervjuades officerare som kommer från olika förband i Försvarsmakten. Resultatet blev att tre av respondenterna kommer från förband där det finns en direkt militärpolisresurs på förbandet. Den sista respondenten som intervjuades har inte en militärpolisresurs kopplat direkt till förbandet. Anledningen till att det användes kompanichefer från olika förband är för att få en så stor spridning på respondenternas bakgrund i Försvarsmakten som möjligt. Därför blev det kompanichefer från de olika vapenslagen som intervjuades, en kompanichef på en skola, en på ett pansarförband, en på ett amfibieförband samt en på ett centrum. Respondent nr.1 är nuvarande kompanichef på en skola i Försvarsmakten. Han har varit kompanichef på detta kompani i sammanlagt tre års tid. Han har varit inom Försvarsmakten i 24 års tid och har i stor del sin bakgrund inom logistik. På förbandet där han tjänstgör finns inga militärpolisresurser att tillgå. Vid frågan om vilken kunskap han har om militärpolisen svarar han att militärpolisen har samma befogenhet som en civil polis, militärpolisen bedriver ordningstjänst, med tillhörande trafiktjänst samt att militärpolisen bör ha ett utredningsansvar inom Försvarsmakten. Respondent nr.2 är nuvarande kompanichef på ett av Försvarsmaktens centrum. På detta kompani har han varit chef i fem års tid. Totalt sett har han varit inom Försvarsmakten i 25 års tid där hans bakgrund i störst utsträckning ligger i infanteriet. När frågan om vilken kunskap han har om militärpolisens befogenheter och uppgifter så svarade han att militärpolisen har samma befogenheter som den civila polisen. På detta förband finns en direkt militärpolisresurs att tillgå. Respondent nr.3 är nuvarande kompanichef på ett amfibieförband inom Försvarsmakten. På det nuvarande kompaniet har han varit chef i tre månaders tid men tidigare erfarenhet av befattning som kompanichef finns. Under 25 års tid har han varit inom Försvarsmakten med bakgrund inom amfibie. På det förband respondenten nu tjänstgör finns det en direkt militärpolisresurs att tillgå. Kunskapen som denna respondent har om militärpolisen är att de
14 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) endast kan agera som militärpolisman då man är förordnad som militärpolisman, att militärpolisen har utredningsbefogenhet samt att militärpolisen har samma befogenhet som en civil polisman. Respondent nr.4 är nuvarande kompanichef på ett av Försvarsmaktens pansarförband. På detta kompani har han varit kompanichef i två års tid. Han har varit i Försvarsmakten i minst 11 års tid med en bakgrund inom pansar. Vid frågan om vilken kunskap han har om militärpolisen så svarar han att han inte har någon större kunskap om militärpolisens befogenheter och uppgifter utan att han bara lite grovt vet vad de gör. En direkt militärpolisresurs finns att tillgå på förbandet han tjänstgör på, dock är denna resurs ny på förbandet. 3.3 Brottssituationerna I denna del av intervjun lästes det upp tre stycken olika brottssituationer som begåtts av personal på respektive respondents kompani samt på kompaniets arbetsplats. Alla tre situationer nedan som lästes upp för respektive kompanichef innehåller ett brott av enklare beskaffenhet. Syftet med att det lästes upp tre olika situationer för intervjupersonerna var att få svar på hur varje kompanichef skulle agera i en sådan uppkommen situation på deras kompani och varför de agerar på det sätt de väljer att göra. Anledningen till att samtliga intervjupersoner får höra samma situationer är att de ska ha samma förutsättningar när de skall redovisa sina svar. Förutsättningarna för intervjupersonerna i alla situationer som läses upp för dem är att; officeren är kompanichef och på hans kompani är det anställda soldater. Alla brott som begås i situationerna är på något sätt inom Försvarsmakten, antingen geografiskt, personellt eller materiellt Situation 1 I den första situationen som lästes upp för respektive respondent så är det en misshandel 31 som har begåtts inom kompanichefens eget kompani av två av hans anställda soldater på en tredje soldat som även han tillhör samma kompani. Alltså har vi ett brott av enklare beskaffenhet som begåtts inom Försvarsmakten geografiskt samt personellt sett. Situation 1 Du är på väg från morgonfikat på mässen till ditt kontor när du möter Menige Karlsson på kaserngården. Du ser att Karlsson har en sprucken läpp som även är svullen samt näsblod och ett blåslaget öga. Du stannar Karlsson för att fråga vad som har hänt, Karlsson bryter ut i gråt och förklarar snabbt att han under morgonens träningspass på gymmet blev slagen med knytnävar av korpral Jonsson och korpral Olsson. Karlsson talar även om för dig att de båda korpralerna finns kvar i träningsanläggningen. Du skickar Karlsson till sjuksyster och anser klart och tydligt att en misshandel har ägt rum och du måste agera. Vad gör du och varför? Respondent nr.1 agerade på följande sätt: Första åtgärden som vidtagits var att kalla in berörda personer till sitt kontor för att själv förhöra dem om vad som har hänt och skapa sig en uppfattning om situationen. När kompanichefen sedan fått grepp om vad som skett så anmäler han detta till sin högre chef 31 Brottsbalken 3 kap. 5
15 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) samt den auditör 32 som finns anställd på förbandet. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att det är en uppsatt rutin på förbandet. Man hade även anmält brottet till civilpolisen för att kunna få en kvalificerad civil utredning då kompanichefen även anser att brottet är av civil karaktär. När frågan till denna första intervjuperson ställs om varför han väljer att anmäla brottet till civila polisen och inte till militärpolisen så framkommer det att kunskapen om militärpolisens kompetens och förmåga att motta en sådan anmälan inte finns, men om militärpolis hade funnits på förbandet så tror han att han kanske hade anmält händelsen dit. Respondent nr.2 agerade på följande sätt: Först kallar han in berörda parter till sitt kontor för att förhöra sig om vad det är som har skett i hela situationen. Därefter hade han kontaktat militärpolisen och anmält händelsen, denna åtgärd vidtar han på grund av att militärpolisförmågan finns på förbandet och han anser att de har resurser och befogenhet att lösa ut situationen på ett korrekt sätt. Respondent nr.3 agerade på följande sätt: Denna kompanichef väljer att direkt anmäla brottet till militärpolisen för att de skall kunna påbörja en utredning, anledningen till detta agerande är att han anser att militärpolisen har de befogenheter som krävs. Han vill även anmäla brottet till civila polisen så det utreds i två spår, detta på grund av att han anser att brottet är av civil karaktär. Respondent nr.4 agerade på följande sätt: Den sista intervjupersonen hade troligtvis inte anmält detta vidare utan man hade istället sett till att reda ut hela situationen själva inom kompaniet. Men skulle han anmäla brottet så hade han valt att anmäla det till civil polis, anledningen är att man inte anmäler brott av den karaktären till militärpolisen på det förbandet då man enligt honom inte utreder sådana brott på förbandet samt att resurserna hos militärpolisen på förbandet är för små Situation 2 I den andra situationen som lästes upp för respektive intervjuperson så är det en stöld 33 som har begåtts inom kompanichefens eget kompani. Alltså har vi ett brott av enklare beskaffenhet som begåtts inom försvarsmakten materiellt sett. Situation 2 Vid en inventering av vapenkassun på ditt kompani får du rapporterat av en plutonchef att en Mono/T saknas och man kan inte spåra den till något befäl på kompaniet. Efter samtal med dina direkt underställda chefer så kommer ni fram till att en stöld har skett. Du som kompanichef måste agera och anmäla brottet. Vad gör du och varför? Respondent nr.1 agerade på följande sätt: Först och främst hade man utrett händelsen inom kompaniet med juridiskt stöd av auditören på förbandet. Hade man valt att anmäla brottet så hade detta gjorts till civil polis. Anledningen kl BrB 8 kap. 1
16 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) till att man inte anmäler till militärpolis är att man inte har någon kunskap om militärpolisens förmåga då denna resurs inte finns på förbandet. Respondent nr.2 agerade på följande sätt: Vid denna situation så hade man kontaktat militärpolisen så fort brottet uppdagats på kompaniet, anledningen till det beslutet är att en kvalificerad militärpolisresurs finns på förbandet för att kunna nyttjas. Respondent nr.3 agerade på följande sätt: Denna kompanichef hade vid upptäckten av brottet direkt anmält detta till militärpolisen på förbandet för att få en utredning av händelsen. Samtidigt upprättas en anmälan hos den civila polisen för att få en utredning i båda spåren. Respondent nr.4 agerade på följande sätt: På detta kompani väljer man att inte anmäla brottet utan man utreder det själva inom kompaniet med stöd av militärpolisen, sedan förlustanmäler man den stulna materielen till högre chef Situation 3 I den sista situationen som lästes upp för respektive intervjuperson så är det en skadegörelse 34 som har begåtts inom Försvarsmaktens lokaler på kompanichefens eget kompani av en soldat som är anställd på kompaniet. Alltså har vi ett brott av enklare beskaffenhet som begåtts inom Försvarsmakten geografiskt samt materiellt sett. Situation 3 Du har tänkt gå och träna på gymmet, när du kliver in i omklädningsrummet ser du en soldat från ditt kompani sparka och slå sönder inredningen i rummet. När du frågar han vad han sysslar med skriker han oklart något om att han missat sitt personbästa på bänkpressen. Du säger åt honom att sluta det enda soldaten svarar med är att lämna han platsen och du ser inte vart han tar vägen. Du anser att det är skadegörelse och vill anmäla detta. Vad gör du och varför? Respondent nr.1 agerade på följande sätt: Efter många överväganden så hade man upprättat en anmälan till civilpolisen men i och med att man anser brottet vara av mindre dignitet så hade man försökt lösa det inom förbandet med stöd av förbandets auditör. Ingen tanke fanns på att kontakta militärpolisen i ärendet. Respondent nr.2 agerade på följande sätt: Precis som i tidigare uppkomna situationer så hade man direkt anmält händelsen till militärpolisen på förbandet då denna resurs finns att tillgå där. Respondent nr.3 agerade på följande sätt: Denna kompanichef hade återigen anmält brottet direkt till militärpolisen på förbandet så de kan utreda händelsen, anledningen är att militärpolisresurs finns att tillgå på förbandet. 34 BrB 12 kap. 1
17 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) Respondent nr.4 agerade på följande sätt: Sista intervjupersonen hade valt att reda ut hela händelsen inom kompaniet mellan han som chef och soldaten som begått brottet. Enda anmälan som hade upprättats hade vart till kompanichefens högre chef. 3.4 För- och nackdelar Efter att ha gått igenom de tre fiktiva situationerna så frågades de respektive respondenterna vilka för- och nackdelar de kunde se i att anmäla brott till militärpolisen kontra civila polisen. Häri är även sammanställt i frågan varför respektive kompanichef agerar som han gör. Efter att ha sammanställt alla fyra intervjupersoners svar så blev resultatet följande: Civila polisen Fördelar Erfarenheten och kompetens att genomföra en kvalificerad utredning Symbolvärdet gentemot brott blir tydligare med civil polis Nackdelar Inga påtalade Militärpolisen Fördelar Finns en kvalificerad resurs på förbandet så är den lätt att använda Ger ett bättre stöd än civila polisen Tar brott inom försvarsmakten på större allvar än civila polisen Har bättre kunskap om organisationen inom försvarsmakten Nackdelar Kan vara känsligt att utreda inom sin egen organisation, till exempel kollegor Brist på erfarenhet och kompetens av brottsutredning
18 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 4 HYPOTESPRÖVNINGAR 4.1 Val av militärpolis eller civil polis är beroende av brottets art I den första hypotesen skall det verifieras eller falsifieras ifall det är brottets art som spelar in i kompanichefernas val att anmäla brottet till civil polis eller militärpolis. De tre brotten som har redovisats i de situationer som respondenterna svarat på är misshandel, stöld samt skadegörelse. Alla dessa brott är enligt juridisk definition av enklare beskaffenhet. I den första situationen där brottet misshandel begåtts så väljer tre av fyra kompanichefer att anmäla brottet vidare till den civila polisen på grund av att de anser brottet vara av en karaktär som inte militärpolisen skall utreda, de kallar det för ett brott av civil karaktär. Juridiskt sett så faller brottet misshandel under brott av enklare beskaffenhet och brott av civil karaktär är inte någon benämning som har stöd i lagtext. Vilket kunnat läsas tidigare under andra kapitlet är det just brott av enklare beskaffenhet som militärpolis kan utreda. Vidare i den andra situationen där brottet är stöld så väljer denna gång tre av fyra kompanichefer att anmäla brottet till militärpolisen. Brottet stöld är även det ett brott som juridiskt faller in under brott av enklare beskaffenhet, alltså är även detta ett brott som militärpolisen kan utreda. I den tredje och sista situationen så är det brottet skadegörelse som lyfts upp. Resultatet från intervjuundersökningen visar att två kompanichefer hade valt att nyttja militärpolisens förmåga till att lösa brottet, medan de två andra kompanicheferna hade valt att lösa ut händelsen inom de egna leden på kompaniet. Även i denna situation kan det utläsas att det hos hälften av respondenterna diskuteras om brottets karaktär, denna gång tycks brottet vara av en sådan liten dignitet att man väljer att inte anmäla det. Det som kan tydas utifrån intervjuunderlaget beskrivet ovan, är att det som skiljs åt på de olika brotten som faktiskt alla är av samma art, enklare beskaffenhet. De kopplingar som kan göras är att det finns tre kategorier då en militärpolis får agera inom Försvarsmakten, brottet som har skett måste ha en koppling antingen personellt, materiellt eller geografiskt till Försvarsmakten. Utifrån misshandelsfallet kan författaren dra en koppling till att kompanicheferna inte anser detta brott vara kopplat till Försvarsmakten. Men faktiskt så är det kopplat både personellt och geografiskt, men vad författaren tror att kompanichefernas agerande beror på är att de anser det vara civilt på grund av att det är en händelse som skett mellan individer. Misshandel är inget som hör hemma i Försvarsmakten, därför kan det bero på att man inte vill vara med och reda ut det rent juridiskt utan överlämna det till den civila polisen, för att sedan inom kompaniet själva reda ut händelsen rent arbetsplatsmässigt Slutsats Slutsatsen som dras utifrån ovanstående diskussion är att kompanichefs val och agerande i flera fall påverkas i stor utsträckning av brottets karaktär. Hypotesen har därmed verifierats. 4.2 Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tillgängligheten av militärpolisresursen Den andra ställda hypotesen skall verifieras eller falsifieras genom att titta på tillgängligheten av militärpolisresursen. I Försvarsmakten finns ett anställt förband, 15.Militärpoliskompaniet,
19 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) som har till uppgift att bland annat genomföra brottsutredningar nationellt. 35 Som tidigare nämnts under arbetets gång så har tre av de fyra respondenterna tillgång till egen militärpolis som en direkt förmåga på plats, genom att detta finns som en förbandsresurs på respektive förband. Nedan redovisas tillgänglighet, kunskap och agerande hos respektive respondent i syfte att kunna utläsa om resurstillgänglighet är en påverkande faktor i valet av militärpolis eller civil polis. På respondent nr.1:s förband finns ingen militärpolisresurs direkt kopplat till förbandet. I denna kompanichefs agerande så kan det utläsas i respektive situation som redovisats i intervjuunderlaget att han inte valt att anmäla händelsen till militärpolisen en enda gång. Detta val på grund av att kompanichefen inte vet att man kan nyttja militärpolisen vid brottssituationer. Respondent nr.2:s förband har en direkt militärpolisresurs kopplat till förbandet. Agerandet från denna kompanichef kan man utläsa utifrån intervjuunderlaget är väldigt tydligt visande att han väljer att anmäla brott till militärpolisen och oftast på grund av att man har just den resursen på förbandet. Även respondent nr.3 har en liknande bakgrund som respondent nr.2, militärpolisresurs finns kopplat direkt till hans förband. Agerandet är precis som respondent nr.2 agerat. Utifrån svaren som kompanichefen givit mot de ställda situationerna i intervjuunderlaget så har han i samtliga situationer på ett eller annat sätt kontaktat militärpolisen, antingen för att anmäla brott eller för stöttning. Anledningen som respondent nr.3 gett till varför han agerar som han gör är på grund av den kunskap han har om militärpolisens befogenheter samt för att militärpolisen finns att tillgå på förbandet. På det förband som respondent nr.4 kommer ifrån finns även där militärpolisresurs kopplat direkt till förbandet. Här kan läsaren utläsa att denna kompanichef väljer att inte vända sig till militärpolisen mer än en enda gång då han vill ha stöd i lösandet av situationen. Varför agerandet är på detta sätt framgår inte från respondenten. Vad är det då som gör att kompanicheferna agerar på detta sätt? Vad författaren kan tyda utifrån ovanstående är att det finns en klar skillnad i hur man väljer att nyttja militärpolisresursen utifrån dess tillgänglighet. Och tittar man på vilka förband som nyttjar militärpolisen mest så är det på de förband som har en militärpolisresurs kopplat direkt till förbandet, detta medför även att kunskapen om militärpolisens befogenheter samt uppgifter är god. Men det är också en kompanichef med i intervjuunderlaget som faktiskt har militärpolisresurs kopplat till förbandet men inte väljer att använda denna fullt ut. Kunskapen om dess befogenheter samt uppgifter sägs inte vara bra och detta kan möjligen bero på att militärpolisresursen är så pass ny på förbandet att man inte lärt sig hur man kan nyttja resursen på ett bra sätt. Det var också på ett förband där man inte hade någon militärpolisresurs kopplat direkt till förbandet som man heller inte valde att kontakta militärpolisen en enda gång och detta på grund av att man inte har den kunskap om hur man kan nyttja militärpolisen samt för att den inte finns på förbandet Militarpoliskompaniet/ kl.1348
20 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) Slutsats Det står tydligt utifrån de olika förutsättningar kompanicheferna har på sina förband att valet av militärpolis eller civil polis är beroende av resurstillgänglighet, därav kan även denna hypotes verifieras. 4.3 Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tilliten till respektive instans kompetens För att göra det möjligt att kunna verifiera eller falsifiera den sista hypotesen kommer det att redovisas vad samtliga respondenter anser vara positivt eller negativt med att vända sig till respektive instans. Detta utifrån de svar som framkom i intervjuundersökningen. Att utläsa från de fördelar som framkom i intervjuundersökningen så verkar det finnas en lojalitet gentemot de egna förmågorna inom Försvarsmakten som organisation. Vidare nämns bland annat att stödet anses vara bättre än civila polisen, i och med att militärpolisen tar brott inom Försvarsmakten på större allvar och framförallt att militärpolisen har en bättre kunskap om den egna organisationen. Respondent nr.3 själv tar upp en problematik som dock kan uppstå är att utreda, bland annat egna kollegor, inom den egna organisationen. Vidare med fördelar som nämnts om att vända sig till civil polis har en fördel uppkommit om att symbolvärdet är större. Det mest anmärkningsvärda som framkommit utifrån svaren på för- och nackdelar om de två instanserna är att det inte framkom en enda nackdel att vända sig till den civila polisen vid brott. Intressant är även de två svar som givits som en fördel för civila polisen och som en nackdel för militärpolisen, nämligen att respondenterna anser den civila polisen ha mer erfarenhet och större kompetens inom området utredningstjänst och man anser militärpolisen sakna just det. Utifrån dessa svar som respondenterna givit så anser författaren att de troliga anledningarna till att man känner mer stöd ifrån militärpolisen kan vara på grund av att de inte har lika mycket att göra som den civila polisen och lägger därför mer tid och energi på utredning då det väl händer. Att det ges svar om att militärpolisen inte har den erfarenhet och kompetens inom utredningstjänst som civila polisen har visar ganska tydligt på att man tror mer på att kontakta den civila polisen för brottsutredning Slutsats Utifrån de för- och nackdelar som respondenterna sagt om hur de ser på militärpolisen och civila polisen så står det klart att tilliten till respektive instans spelar en roll i vem man kontaktar. Därför kan även denna sista hypotes verifieras.
21 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Precis som tidigare presenterat i denna uppsats skall detta arbete utmynna i varför en kompanichef väljer att anmäla uppkomna brott på dennes kompani till militärpolis eller civil polis. Varför författaren vill reda ut detta är på grund av att en chef inom Försvarsmakten idag har en möjlighet att anmäla brott till två olika instanser som kan lösa samma uppgifter. Därför ställdes tre hypoteser, vilka kan läsas tidigare i arbetet, i syfte att kunna få fram motiven till att kompanichefer väljer att agera som de gör. Samtliga hypoteser verifierades och därmed påvisar att: Val av militärpolis eller civil polis är beroende av brottets art. Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tillgängligheten av militärpolisresursen. Val av militärpolis eller civil polis är beroende av tilliten till respektive instans kompetens. Vidare kan diskussionens resultat ge förslag på hur en kompanichef kan påverkas att i större utsträckning nyttja resurser inom egna organisationen. Dessa är: Personal på förbandet utbildas i vad lagtexter säger om nyttjandet av militärpolisen Militärpolisen har en kontinuerlig kontakt med personalen på förbanden i syfte att skapa förståelse för militärpolisens arbete Man bygger upp en erfarenhet inom militärpolisorganisationen Man skapar ett utbyte med den civila polisen i syfte att utöka kompetens och erfarenhet inom området utredningstjänst. 6 FÖRSLAG TILL NY FORSKNING Ett förslag till forskning där författaren upptäckt en brist inom området är att forska om organisationer. Vad krävs för att man skall nyttja resurser inom den egna organisationen, när man finner effektivitet i att nyttja egna resurser eller när man skall nyttja utomstående resurser?
22 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (22) 7 LITTERATURFÖRTECKNING 7.1 Litteratur Ejvegård Rolf, 2008, Vetenskaplig metod, upplaga 3:6, (Holmbergs i Malmö AB, Rolf Ejvegård och Studentlitteratur) Westfelt Lars, 2008, Brottsoffers benägenhet att polisanmäla brott, (Edita Norsteds Västerås, Brottsförebyggande rådet) 7.3 Källor Brottsbalken 3 kap. Brottsbalken 8 kap Brottsbalken 10 kap. Brottsbalken 12 kap. Kavallerireglementet/Militärpolis Säkerhetsförband Förhandsutgåva 2 Rikspolisstyrelsens författningssamling 2009:11 FAP Rättegångsbalken 23 kap. Rättegångsbalken 27 kap. Rättegångsbalken 28 kap. LG/Insatsforband/15-Militarpoliskompaniet/
Kustbevakningens författningssamling
Kustbevakningens författningssamling Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd om förundersökningsledning KBVFS 2019:1 Publicerad den 19 juni 2019 beslutade den 18 juni 2019. Kustbevakningen föreskriver
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2012:281 Utkom från trycket den 29 maj 2012 utfärdad den 16 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Att göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk
Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk Bevisinsamling Måle n Döms för brott Tillräckliga skäl att åtala Sannolika skäl misstänkas Skälig misstanke
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål ÅFS 2005:9 Utkom från trycket den 15 november 2005 beslutade den 15 november
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om internationellt polisiärt samarbete; SFS 2000:343 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg
2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut; SFS 2005:500 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens
Barn som misstänks för brott
Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller
FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.
FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2011:1 Utkom från trycket 2011-01-17 Försvarsmaktens föreskrifter om militärpolisen;
SÄKERHETS- OCH. Uttalande med beslut Dnr och
Uttalande med beslut SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2017-05-04 Dnr 145-2016 och 147-2016 Polismyndighetens (region Syd och Väst) verkställighet av beslut om förstöring av material från hemliga
6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Så här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål; beslutade den
Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser; SFS 2011:111 Utkom från trycket den 22 februari 2011 utfärdad den 10 februari 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti
Vad får Envar göra. En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person.
Vad får Envar göra En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person. Gripa Envar Alla får detta Bar gärning Vad är bar gärning? Flyende fot När får jag inte
Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen; SFS 2002:329 Utkom från trycket den 4 juni 2002 utfärdad den 8 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter; SFS 2002:883 Utkom från trycket den 6 december
Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen
SFS nr: 2002:329 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2002-05-08 Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:582 Allmänna
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar mot anställda m.fl. inom
Polismyndighetens författningssamling
Polismyndighetens författningssamling ISSN 2002-0139 Utgivare: Gunilla Svahn Lindström Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om elektronisk övervakning vid särskilt utvidgat kontaktförbud; beslutade
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om elektronisk övervakning vid särskilt utvidgat kontaktförbud;
1 av 8 2007-10-26 18:18 Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna
Utdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-21 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. En effektivare kriminalisering av penningtvätt
Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande
Beslutade den 29 november 2017 Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande Sammanfattning Åklagare ska, när denne är förundersökningsledare, inför ett förhör
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om internationell rättslig hjälp i brottmål; Utkom från trycket den 26 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande
Hantering av IT-brottsutredningar
Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015
ALLMÄN ANVISNING tili åklagarna. Given
RIKSAKLAGARÄMBETET ALLMÄN ANVISNING tili åklagarna Given 19.12.2002 RÄ:2002:4 Dnr 55/31/02 Normbas F om häradsåklagare 13 a 1 mom. I kraft 1.1.2003 - tillsvidare Anvisning om åklagares beredskap som undersökningsledare
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Lag (2000:1225) om straff för smuggling
Smugglingslagen m.m./smuggling m.m. 1 Allm. anm. 1. Översändande av domar i vissa fall till Tullverket, se [201]. Allm. anm. 2. Bestämmelser om belastningsregister, se [3301] o.f. Allm. anm. 3. Vissa bestämmelser
Kustbevakningslag (2019:32)
Smugglingslagen m.m./smuggling m.m. 1 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll 1 [591] I denna lag finns bestämmelser om vilka uppgifter och vilken rätt som Kustbevakningen och en tjänsteman vid Kustbevakningen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål; Utkom från trycket den 29 maj 2012 utfärdad den 16 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om verkställighet av frivårdspåföljder; SFS 1998:642 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Villkorlig
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2014:655 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen
Advokatens yttrande. Genmäle från anmälaren
1 Advokat har vidarebefordrat uppgift från anhållen klient till klientens bror utan föregående kontakt med åklagaren. Genom detta förfarande har advokaten medverkat till att en klienten tillhörig och i
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2017:176 Utkom från trycket den 14 mars 2017 utfärdad den 2 mars 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra
Kriminalpolitik. Rättssäkerhet
3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER
Trakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Resande i sexuella övergrepp mot barn
Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom
Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och
Är det svårt att använda de förenklade utredningsformerna
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2006 Rapport nr. 367 Är det svårt att använda de förenklade utredningsformerna Roger Nilsson Henrik Stenling Abstract
Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer
Handlingsplan vid fara, hot och våldssituationer Riktat mot förtroendevalda och i samband med offentliga sammanträden Kommunkansliet Åsa Rönnmark Antagen av kommunstyrelsen 8 november 2010, 151 Innehåll
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2019 Ö 5456-18 PARTER Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisande av överklagande ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17
Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall; SFS 2005:467 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Remiss angående Plan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden
Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson 2019-04-08 Dnr 2019/176-169 Barn- och utbildningsnämnden Remiss angående Plan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i
Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket
Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson
Varför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Barn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Skattebrottslag (1971:69)
Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga
Varför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Lagrådsremiss. Barn under 15 år som misstänks för brott. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Barn under 15 år som misstänks för brott Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 februari 2010 Beatrice Ask Katrin Hollunger Wågnert (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens
Barn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111
-- SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD FÖR STADSÖVERGRI PANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (6) 2009-02-18 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25618 Till Socialtjänst-
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Yttrande över promemorian Vem ska göra vad? Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens anställda (Ds 2013:64)
Datum Sida 2013-12-11 1 (5) Ert dnr Dnr Ju2013/6806/L4 EBM A-2013/0625 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Vem ska göra vad? Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens
Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks
Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-
Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län
Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet
Utbildning av poliser som ska utreda barn som varit utsatta för brott
Symposium Barnskyddsrådet i Uppsala län Utbildning av poliser som ska utreda barn som varit utsatta för brott Erik Norrman, lärare i juridik, Polishögskolan Tisdagen den 22 september 2015 1 Brott mot barn
Barn som begår brott. utredningar jämlikt 31 LUL
Barn som begår brott utredningar jämlikt 31 LUL RättsPM 2013:6 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad maj 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Barnkonventionen... 6 3. Förutsättningar för
[2201] Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2013:3) om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket
Smugglingslagen m.m./efterlysningskungörelse m.m. 1 [2201] Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2013:3) om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket Allmänt
Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden
Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 187 Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden Bakgrund Arbetet inom kommunen ska präglas av demokrati, rättssäkerhet
Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor
Promemoria 495 2015-11-17 Ju2015/08872/P Justitiedepartementet Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor Bakgrund Under senare tid har det inträffat ett oroväckande stort antal
Straffprocessuella tvångsmedel
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 552 Straffprocessuella tvångsmedel - sett från polismans perspektiv! Av: Martin Tyrenhag Abstract Denna
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-01-23 Närvarande: F.d. justitierådet Torkel Gregow, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Ökade möjligheter att
Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en
Regeringens proposition 2016/17:218
Regeringens proposition 2016/17:218 Nya regler om bevisinhämtning inom EU Prop. 2016/17:218 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 augusti 2017 Stefan Löfven Morgan Johansson
7 Rättsintygets utformning och innehåll
7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 608 Kroppsvisitation och kroppsbesiktning Genusets konsekvenser Magnus Lind Abstract Polismannens
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Rättsintyg En ny lag
Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 190 Rättsintyg En ny lag Rättsintyg En ny lag 05-09-06 Sammanfattning I den här rapporten har vi som författare
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2016 Ö 795-16 ANSÖKANDE STAT Republiken Turkiet MOTPART IC Offentlig försvarare: Advokat ES SAKEN Prövning enligt 18 lagen
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 december 2004 B 276-03 KLAGANDE BC Offentlig försvarare och ombud: advokaten ML MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. EG Ombud, tillika målsägandebiträde: