Sammanfattning av inventering gjord på Dalbylandet

Transkript

1 Sammanfattning av inventering gjord på Dalbylandet Gjord av Anna Sandhammar på uppdrag av Ydre kommun Området är ett gammalt jordbrukslandskap som till stor del håller på att slya igen. Det är kuperat och omväxlande med ett antal mycket värdefulla träd. Betesmarker (och åkrar) är ogödslade och magra med en rik flora. Stora delar av skogsmarken är nyligen avverkad och saknar biologiska värden. Två gamla granar är nedtagna alldeles nyss. Man kan se på stubbarna att de var friska och årsringarna avslöjar att de var bortåt 170 år gamla, kanske mer. Den här inventeringen kompletteras av den som Åke Bruhn genomförde för 14 år sedan. De arter han fann då finns säkerligen kvar. För att förenkla karteringen har jag delat upp området i olika avdelningar numrerade från 1 till 20. Se bifogad karta för att veta var siffrorna hör hemma. 1. Detta område är idag ett hygge. På stubbarna kan man se att där en gång stått rätt grov gran och enstaka grova tallar. Längs med stranden är en smal ridå av träd sparad. Det är i första hand björk, klibbal, tall, gran och rönn. I övrigt finns nästan inga träd sparade, heller inga högstubbar. Ett stort körsbärsträd som sparats har blåst omkull. Några alar står i en klunga kring ett surhål (se område 2). På stora delar av hygget finns fortfarande ingen markvegetation. Där fanns förmodligen inte mycket liv på marken innan heller eftersom granarna stängt ljuset ute. På andra områden börjar det i alla fall komma in klassiska hyggesarter som ekorrbär, hallon, ormbunkar, gräs, ormbär, förgätmigej, mjölkört, teveronika, brännässlor, vitsippa, åkerbär, gökärt osv. Enstaka småträd har också fått fäste, som t ex ek, rönn, gran, körsbär och björk. Jag hittade också två små plantor av ädelgran, abies (det är inget att ta hänsyn till, det är bara kuriosa). Hygget med en smal trädridå mot sjön

2 Hygget. Bild tagen med sjön i ryggen. Det gröna i högra hörnet är början på betesmarken. Hygget och surhålet (område 2). 2. Surhål med ett tiotal ganska taniga, och cirka fem lite större klibbalar lämnade i ring runt. Detta område var förmodligen mindre blött innan hygget, men i och med att många träd som suger vatten nu är borta är här en liten damm (vilket det kanske var även innan). Den är idealisk för mygghonorna att lägga sina ägg i Idag är solinströmningen total till dammen och den är full av andmat på ytan och annan växtlighet under vattnet. Den kommer förmodligen att förvandlas till en alltmer illaluktande göl allteftersom undervattensvegetationen växer till. Vid och i dammen ligger en hel del gammalt skräp som bör tas om hand (plastflaskor, glödlampor, glas, mjukplast mm). Surhålet

3 Igenväxning och skräp 3. Bad- och båtplats med liten sandstrand. Det här området används redan idag och här finns diverse lämningar från befolkningen (bord, grillplats, stol, litet skåp, båtar, en gammal livboj). Här är träden sparade (tall, björk, klibbal, salix) och här finns också några buskar, i första hand rönn. På marken hittade jag enstaka mandelblom och smultron. Inget speciellt anmärkningsvärt. Jag blev överraskad av vad jag tror var en drillsnäppa som spelade skadad för att locka iväg mig när jag kom för nära hennes bo. Jag letade inte efter boet för att inte störa henne mer än nödvändigt. Drillsnäppan bygger gärna bo på slänter vid strandkanten och kommer störas om aktiviteterna ökar. Å andra sidan är det ingen ovanlig art, och det finns garanterat ställen i närheten som passar för bobyggen. 4. Öppen betesmark. Närmast vägkorset, där infiltrationsanläggningen är planerad och ungefär halvvägs bort mot husgrunden är det mycket trivialt med mestadels skräppor och brännässlor. I norra halvan av området är vegetationen finare med mandelblom och en vit blomma som jag trots konsultation av experter inte kunnat utröna vad det är. Det är förmodligen en odlad växt som spridit sig ut i naturen. Okänd blomma

4 5. Skog. I södra delen av område 5 består skogen mestadels av gran, men där finns också en stor, fin asp och tre rejäla bokar. Granskogen är medioker, men dessa fyra träd bör vara kvar. Eventuellt står framför allt aspen, men kanske även bokarna, precis där byggnaderna för avlopp och transformation ska vara. Jag rekommenderar att man gör det man kan för att rädda dessa träd. De är viktiga för den biologiska mångfalden i området och utgör ett intressant inslag för de boende. Intill bokarna ligger även en fallen bok, och också denna döda bokved bör få vara kvar. Aspen är ett medelstormfast träd. Det innebär att det finns risk att den inte tål att framhuggas helt för att den då blir alltför utsatt för vind. I första hand är det intressant att ta fram den så att den syns från vägen, och det bör gå bra med tanke på att det oftast är västlig och nordlig vind som fäller träd. Bok är ett stormfast trädslag, så här behöver man inte vara så ängslig att de ska blåsa omkull om man vill röja omkring dem. I den norra delen av området är det granskog uppblandat med olika lövträd (småbokar, aspar, ekar mm). Detta är avsatt som natur. När man gör en insats i skogen bör man ta fram de lövträd som står bland granarna. Det kan bli en bra skog för lek och rekreation! Bokar 6. Gammal åker/betesmark. Om område 6 betades ordentligt skulle det vara en finare flora än det är idag. Slyet har helt tagit över i kanterna och arbetar sig inåt. De blommor jag såg var bla gullviva, blåbär, daggkåpa, violer, hundkex, smörblommor, gökärt, teveronika, rölleka, mandelblomma och fyrkantig johannesört. I buskskiktet fanns nypon, björk, salix, ek, rönn och asp. I kanterna växte gott om al. Längs med område 6 och bort mot område 10 ligger taggtråd på backen i västra kanten. Den bör tas bort så att varken människor eller djur gör sig illa. Bilden är tagen åt norr (område 6)

5 7. Ogödslad åker. Här finns inga unika växter, men det märks att det är en åker av det magrare slaget. Tillsammans med maskrosor växer bl a stormåra, hundkex, smörblommor, syra, förgätmigej och enstaka mandelblommor. Ovanligt artrik för att vara åker! Även åkerrenen hade gott om blommor. Här växte en vacker muterad smörblomma med ovanligt många kronblad. 8. Gråal. Precis som det står i den tidigare inventeringen finns här ett område med gråal, vilket inte är så vanligt förekommande på våra breddgrader. Tyvärr har beståndet fortfarande inte glesats ur, så det är tätt och ogenomträngligt med massa stammar i ungefär samma storlek. Här vore det värdefullt med en insats så att några stammar får växa sig till träd. Inne bland alen finns även enstaka björkar och askar stammar gråal bör sparas för att berika området biologiskt och estetiskt. 9. Skog. Härinne finns förutom gran även ek, lönn, ask och rönn även några stora körsbär. Här är gott om sly, i första hand rönn. Om detta område röjs med omsorg kommer det att bli jättefint! 10. Gammal åker. Här finns inga värden. Denna lilla plätt håller på att slya igen fullständigt och floran är tämligen trivial. Angående taggtråd, se område (Ligger troligen utanför planlagd yta.) Granskog. Tät, ung och trist. Brunt på backen. 12. Igenslyad mark. Här växer en otrolig massa rönn, tätt. Ett och annat lite större träd (ex björk och salix) finns inne bland alla rönnstammar. Finns utrymme kan man spara de stora träden, men det är inga stora värden i dem (även om salixträd alltid är intressanta eftersom de blommar så tidigt och därmed är viktiga för hungriga pollinerare om våren). 13. Igenslyad betesmark med mycket stora trädvärden. Markfloran i södra delen av området är trivial (bl a kirskål, vitsippor, hallon), och slyet består i första hand av björk, rönn, druvfläder, al och gran. Observera att jag här fann rester av jätteloka! Den bör tas bort om området ska bebyggas eftersom saften kan ge hudskador. Rönnstammar vart man än tittar Trädvärdena i det här området är fantastiska! Här finns en död ek som säkerligen huserar flera hundratals, kanske uppåt tusen, arter. Här finns också två andra döda ekar (de är eventuellt utanför planlagt område) och flera stora levande ekar. Nere vid vattnet finns grova tallar och alar. Alla dessa stora träd vid strandkanten bör bevaras. De är mycket viktiga för den

6 biologiska mångfalden, och de ger området karaktär. Vill man gallra för att få bättre utsikt mot vattnet finns det granar och andra mindre värdefulla träd att ta ner. Från vattnet och ett 30-tal meter upp finns också några stora träd att bevara (som ekar och en relativt stor enbuske) och markfloran är aningen finare än upp i backen, men hela området håller även här på att slya igen. Den stora eken måste få mer plats för att den inte ska självstympa sig. Röjer man på rätt sätt kan området bli jättefint. Jag rekommenderar att det betas för att slyet ska hållas nere när det väl är bortröjt. På området finns gamla, djupa körspår som bör fyllas igen. Död ek, stora tallar vid vattenkanten och stora ekar som behöver frihuggas för att må bra 14. Här har det nyligen varit skogsmaskiner och tagit ner bl a två stora granar i 170-årsåldern. Mycket synd! Notera pennan som ligger på stubben på mittenbilden. Båda granarna var helt friska. Kvar finns bara en halv torrgran och diverse andra träd som är lämnade som strandzon. 15. Mestadels triviallöv. Någon enstaka större al och en stor björk. 16. Ogödslad åker. Motsvarar område 7.

7 17. Det här området är återigen igenslyat. Här finns en hel del björk, de flesta ganska små. I södra delen finns några större träd av värde (björk, rönn, körsbär) och några småekar. Markfloran är trivial. Om det här området röjs och betas kan det bli fint. Ner mot gårdsplanen står en stor, fin ask. Den har förmodligen en släng av askskottssjukan (precis som så gott som alla askar i Sverige), men antingen kommer den att klara sig bra, eller så har den nyss blivit smittad. Det finns bara ytterst få döda grenar och den ger ett friskt intryck. Asken är rödlistad, och får alltså inte tas ner. 18. Betesmark. Förutom den fina och värdefulla eken som står intill det fallfärdiga lilla huset finns här inga särskilda trädvärden. Det mesta är sly, men det finns några lite större björkar och en vildapel. Marken är lite sank närmast vattnet. Här växer rikligt av den vita blomman som jag inte lyckas artbestämma (se område 4). Här är betesmarken rätt fuktig 19. På denna gamla åker som länge varit betesmark finns bl a mossa, mandelblom, teveronika och smörblommor. Mot vattnet finns några fina, grova tallar. Här är magert. 20. Uppe på kullen är det ännu magrare än nere på åkern. Terrängen är blockig och här finns några medelstora rönnar, körsbär, enar och några aspar. Bland örterna kan nämnas styvmorsviol, blåsuga,

8 kärrblomster, smultron och nypon. Detta område bör fortsätta betas, och de träd som finns bör om möjligt stå kvar. 21. Kantzon som ska sparas som naturområde. Här är det en blandning av unga träd, i första hand löv (björk, rönn, körsbär, ek, ask). Jag rekommenderar att man väljer ut ett antal träd av olika arter som ska sparas och får växa till sig. All gran ska givetvis bort. Askar bör sparas, och om man inte vill att de ska växa sig så höga kan man med fördel hamla dem när de har uppnått en tjocklek som motsvarar en manlig bondes överarm. I området står också en död björk. Död ved lever, är ett klassiskt talesätt för biologer. Död ved är en bristvara idag men den är mycket viktig för den biologiska mångfalden. Vill man inte ha den stående som idag kan man lägga ner stammen så att den inte blir lika iögonenfallande. Sammanfattningsvis anser jag att området kan exploateras under förutsättning att man tar hänsyn till vissa saker. I detta fall tycker jag att natur, kultur och estetiska intressen går hand i hand eftersom områdets sociala värde ökar med den biologiska mångfalden. Det finns många träd för de boende att vara stolta över! Det är svårt för mig att ute i naturen se exakt var tomtgränserna/byggnader/vägar kommer att gå, men jag bedömer att jag har synpunkter på några av dem. Avfallshantering och parkering: Dessa är idag planerade på den finare delen av betesmarken medan infiltrationen ligger på den mer triviala delen. Under förutsättning att den fossila åkern ligger i naturområdet (vilket allt tyder på att den gör) föreslår jag att parkeringen och avfallshanteringen flyttas närmare vägkorset och infiltrationen. Här består floran mest av nässlor och skräppor och de är svåra att bli av med och de tillför inget till området. Transformatorstationen och avloppshuset bör placeras så att den stora aspen och de tre bokarna inte berörs. Bokarna tror jag står längre upp i backen, men aspen är definitivt i farozonen. Jag tycker även att man kan lägga gångstigen förbi här och upp på krönet. Jag har synpunkter på de tomter som planeras längst i norr. Här finns stora trädvärden, och det är viktigt att tomterna placeras så att dessa kan bevaras. I värsta fall krävs att en av de stora ekarna tas bort, och då må det väl vara hänt under förutsättning att man månar extra om övriga ekar och ser till att släppa upp nya ekar till föryngring. Jag tror också att lokalgatan som går längs västra kanten och söderut liksom den tomt (eventuellt båda tomterna) som den ansluter till kommer att ta bort natur som kan bli riktigt fin att ströva i. Dessutom verkar gråalbeståndet ligga inom tomtgränserna, och det tycker jag att man ska bevara. Går det att skjuta ner tomterna en aning och bevara en sträng av skogen bakom? (Detta under förutsättning att inte den skogsremsan ligger utanför planområdet, det var som sagt svårt att veta exakt var gränserna gick.) Ur ett rent naturvårdsperspektiv vore det önskvärt om man flyttade någon av tomterna från den mark som jag beskrivit som värdefull och istället placerar dem på hygget. Där finns inga värden idag, och det kommer dröja ett bra tag innan det blir ett mysigt/värdefullt naturområde. Då är det bättre att spara på det som idag, med lite röjning, är fina områden både ur biologiskt och estetiskt perspektiv. Detta verkar dock svårt om man ser mer byggnadstekniskt på saken. Om man tar hänsyn till den biologiska mångfald som finns inom Dalbylandet idag och varsamt placerar ut hus och anläggningar tror jag att bostadsområdet kan bli mycket attraktivt samtidigt som (tack vare att) de biologiska värdena bevaras.

9