S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken ängsmark i Västerås utkant

Transkript

1 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken ängsmark i Västerås utkant Rapport 2016:111 Arkeologisk förundersökning Västmanlands län, Västmanland, Västerås kommun, Lundby socken, Västerås 2:27, Västerås 274:1 Tomas Westberg

2 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 201X:XXX Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Metod och genomförande 5 Resultat 5 Referenser 5 Administrativa uppgifter 6 Bilagor 7 Bilaga 1. Schakttabell 7 Bilaga 2. Kontexttabell 7

4 4 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken ängsmark i Västerås utkant Förundersökning norr om kapellbäcken invid St:a Gertruds kapellruin utförd av Arkeologerna, Statens historiska museer, inför bygge av dagvattendammar. Inledning Arkeologerna, Statens historiska museer har efter beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län genomfört en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid ett område öster om kapellbäcken (se fig. 1 3) i utkanten av Västerås stad, Lundby socken, Västmanland. Förundersökningen omfattade delar av äldre ängsmark och pågick under fyra dagar mellan 28 november och 1 december Bakgrund Med anledning av att Västerås kommun vill bygga dagvattendammar inom och framför allt öster om fornlämningsområdet för det medeltida S:ta Gertruds kapell (Västerås 274:1) i sydvästra utkanten av Västerås stad (se fig. 1), har Länsstyrelsen i Västmanland uppdragit åt Arkeologerna, SHMM att undersöka huruvida okända lämningar som omfattas av KML fanns inom det aktuella området. Exploateringsområdet var totalt cirka m 2 stort, dock fokuserades insatserna på en cirka 1000 m 2 stor yta närmast kapellet och kapellbäcken efter överenskommelse med Länsstyrelsen i Västmanlands län. Detta för att säkerställa att lämningar relaterade till kapellet inte fanns även på denna sida av bäcken. S:ta Gertruds kapellområde ligger inom Hamarbys ägor i Lundby socken i direkt anslutning till Köpingsvägen. Enlig Dybeck skall biskopen Carl Helsingsson år 1270 låtit uppföra detta kapell (Drakenberg 1934:97). Dessa uppgifter härrör dock från en förfalskad biskopskrönika och vid utgrävningarna på 1930-talet kunde man genom fynd och byggnadstekniska detaljer (bl.a. mynt, formtegel och kapellets utformning) konstatera att det snarare troligen är uppfört under 1400-talets första fjärdedel (Drakenberg 1934:97). Kapellets geografiska placering är vidare synnerligen utstuderad. Köpingsvägen har förhistoriska anor, cirka 800 meter sydväst om kapellet finns två runstenar (Västerås 275:1 2) invid ett vadställe och den källa som flyter ut precis norr om kapellet i samma bäck har enligt folktradition fungerat som offerkälla (Drakenberg 1934:100). För detta finns inga arkeologiska belägg men det är värt att notera att S:ta Gertruds funktion som offerkapell troligen inte är historielös. Det finns flera exempel på hur den gryende kristna stadsreligionen under tidig- och högmedeltid tog sedan tidigare kända religiösa platser i anspråk; dels som ett legitimeringsverktyg men även för att kväsa äldre sedvänjor (se t.ex. Almgren 1934, Brink 1992, Gräslund 1992 samt Hållans Stenholm 2012).

5 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant 5 Metod och genomförande Schakt grävdes skiktvis med grävmaskin under systematisk metalldetektering. Samtliga schakt inmättes med RTK-GPS samt digitalfotograferades och dokumenterades på en för ändamålet speciellt framtagen blankett. Även kapellruinen karterades översiktligt. Resultat Åtta schakt upptogs till en total yta av cirka 416 m 2, främst i de nordvästra delarna av undersökningsområdet (se fig. 3). Inga sedan tidigare ej kända lämningar påträffades. Lerlagret (206, se bilaga 2) som förekommer inom hela nordvästra delen av undersökningsområdet innehöll mycket lite metallfynd (en hästskosöm), men även få komponenter i allmänhet. Detta tillsammans med jordens beskaffenhet; blockig och mycket kompakt, vittnar om att denna mark med stor sannolikhet aldrig blivit plöjd i större omfattning utan har troligen främst använts som ängs- och betesmark, vilket även flertalet historiska kartor påvisar (se fig. 4). Referenser Almgren, O Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden. Uppsala. Brink, S Kultkontinuitet från bosättningshistorisk utgångspunkt. I: Nilsson, B. (red.) Kultkontinuitet och tro från vikingatid till medeltid. Projektet Sveriges kristnande. Uppsala. Drakenberg, S S:t Gertruds kapell i Västerås. Västmanlands fornminnesförenings Årsskrift XXIV Västerås. Gräslund, A-S Kultkontinuitet myt eller verklighet? Om arkeologins möjligheter att belysa problemet. I: Nilsson, B. (red.) Kultkontinuitet och tro från vikingatid till medeltid. Projektet Sveriges kristnande. Uppsala. Hållans Stenholm, A-M Fornminnen. Det förflutnas roll i det förkristna och kristna Mälardalen. Vägar till Midgård. Lund.

6 6 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken ängsmark i Västerås utkant Administrativa uppgifter SHMMs dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMMs projektnr: A Intrasisprojekt: A2016:206. Undersökningstid: 28 november 1 december Projektgrupp: Mathias Bäck, Tomas Westberg och Magnus Lindberg. Underkonsulter: Exploateringsyta: ca 1000 m 2. Undersökt yta: 416 m 2. Läge: Terrängkartan 618, Västerås. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x ,25 y Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: 16 foton med Unr 5410_1 16. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: Inga fynd.

7 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant 7 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Id Klass Metod Beskrivning 201 Schakt Grävmaskin 207 Schakt Grävmaskin 230 Schakt Grävmaskin 236 Schakt Grävmaskin 240 Schakt Grävmaskin 248 Schakt Grävmaskin 260 Schakt Grävmaskin 534 Schakt Grävmaskin Bilaga 2. Kontexttabell Schakt i NV SÖ riktning, ca 9 3 m, 0,8 m djupt. Undergrund ljusgrå beige styv lera. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_2, fr. NV. Schakt i NV SÖ riktning, ca m, 0,7 1 m djupt. I norra kanten fiberkabel 216. Centralt i schaktet ned mot bäcken; dräneringsrör 223. Undergrund ljusgrå beige styv lera. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_13 och 15. Schakt närmast bäcken i NV SÖ riktning, ca 9 2,5 m, 0,6 1 m djupt. Djupschaktat i halva längdsträckan (från NV hörnet mot SÖ). Undre delen av 206 tydligt vatten/svämpåverkat; något mörkare svartgrå färg och luktade sump, men i övrigt samma lera. Denna horisont var ca 0,2 m tjock. Undergrund ljusgrå beige styv lera. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_3 4 fr. NV och V. Schakt närmast bäcken, ca 7 2,5 m i NV SÖ riktning, 0,7 1 m djupt. Undre delen av 206 tydligt vatten/svämpåverkat; något mörkare svartgrå färg och luktade sump, men i övrigt samma lera. Denna horisont var ca 0,2 m tjock. Undergrund ljusgrå beige styv lera. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_5, fr. NV. Schakt i NÖ SV riktning, ca 11 5 m, 0,6 0,8 m djupt. I norra kanten fiberkabel 216. Undergrund ljusgrå beige styv lera. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_6, fr. NÖ. Schakt i NNV SSÖ riktning, ca 11 4,5 m, 0,5.0,7m djupt. Innehöll dräneringsrör 254. Undergrunden svagt gröngrå, annars likt övriga schakt i området. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_7, fr. NV. Långschakt tvärs igenom området i ÖNÖ VSV riktning, ca 45 3,5 m, 0,5 0,6 m djupt. Innehöll dräneringsrör 281. Centralt upptogs ett djupschakt (foto ) till ca 1,4 m djup. Undergrund ljusgrå beige styv lera, i djupschaktets botten fanns en betydligt fuktigare grågul beige lera. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_9 12, fr. Ö. Schakt upptaget vinkelrätt i förhållande till bäcken i Ö V riktning, ca 9,5 3 m, 0,7 1 m djupt. Ca 4 m in i schaktet från västra kanten sett tunnar den svämpåverkade horisonten ut mot öster. Undergrund ljusgrå beige styv lera. Inga lämningar eller fynd. Foto: Unr 5410_14, fr. Ö. ID Beskrivning Huvudinnehåll Komponenter Kontaktyta 200 Markberedningslager. Tydligt omdeponerad homogen brun grå lera (lik 206) med inslag av grus, organiskt material, träkol, plast, betong mm. till ett djup av ca 0,3 m. Innehåller stora mängder modernt skräp. Fynd av 5-öresmynt från Utfyllt med diverse byggavfall och avjämnat ned mot bäcken, troligen när industriområdet norr om undersökningsområdet anläggs. I strandbrinken mot bäcken syns betongblock, presenningar, stockar och stenar i ytan. Förekommer inom hela NV delen av undersökningsområdet. 206 Ursprungligt naturligt homogent brun grått lerlager med viss kulturpåverkan, enstaka kolfnyk, hästskosömmar, men i stort helt rent från fynd och komponenter. Trolig äldre ängsmark. Osannolikt att det rör sig om plöjd åkermark p.g.a. avsaknad av fynd samt lerans sammansättning; blockig och styv. Lagret är svämpåverkat ned mot bäcken (schakt 230). Förekommer inom hela NV delarna av undersökningsområdet. 216 Fiberkabel 223 Dräneringsrör 254 Dräneringsrör 281 Dräneringsrör 294 S:ta Gertruds kapell Lera, sand. Småsten, tegelkross, träbitar, träkol. Infiltrerad. Lera. Småsten, träkol. Distinkt

8 8 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utdrag ur Terrängkartan blad 618 Västerås, skala 1:50 000, och Sverigekartan.

9 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant Figur 2. Förundersökningsområdet (lila linje) och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) markerade på utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1:

10 10 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant Figur 3. Plan över undersökta schakt samt inmätta kontexter markerade på utdrag ur Fastighetskartan. Skala 1:1 000.

11 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant 11 Figur 4. Utdrag från karta över Lundby socken från Områden markerade med A representerar ängs/betesmark. Skala 1:2 000.

12 12 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant Figur 5. Profil i schakt 201 med lager 200 (överst) samt schakt 206. Foto från sydväst: Tomas Westberg (U5410_1). Figur 6. Schakt 260. Foto från öster: Tomas Westberg (U5410_12).

13 S:ta Gertruds kapell och kapellbäcken. ängsmark i Västerås utkant 13 Figur 7. Schakt 201 och 207. Foto från norr: Tomas Westberg (U5410_15). Figur 8. S:ta Gertruds kapellruin. Foto från nordöst: Tomas Westberg (U5410_16)

14