Norrkvarns arbetsstation

Transkript

1 UV ÖST RAPPORT 2001:56 ARKEOLOGISK UTREDNING Norrkvarns arbetsstation Lyrestad socken, Mariestads kommun Västergötland Dnr: Karin Lindeblad och Hanna Menander

2 UV ÖST RAPPORT 2001:56 ARKEOLOGISK UTREDNING Norrkvarns arbetsstation Lyrestad socken, Mariestads kommun Västergötland Dnr: Karin Lindeblad och Hanna Menander Inledning 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Karin Lindeblad Utskrift UV Öst, Linköping, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2001:56 ISSN Inledning

4 Innehåll Uppdraget 5 Arbetsmetod 5 Utredningsområdet 5 Resultat av utredningen 6 Bigrav 6 Dammfall 6 Vattenränna 9 Fundament till vattenhjul 9 Fundament till stånggång 9 Kalkugn 9 Bevara och bruka 9 Källor och litteratur 10 Administrativa uppgifter 10 Bilaga 1. Karta med Kanalbolagets rekonstruktionsförslag 10 Bilaga 2. Foto på de äldre lämningarna vid Norrkvarn 11 Inledning 3

5 Fig 1. Utsnitt av Blå kartan 93 Mariestad med Norrkvarn markerad. Skala 1: Inledning

6 Norrkvarns arbetsstation Arkeologisk utredning vid Norrkvarns övre sluss, Lyrestad socken, Mariestads kommun, Västergötland När Göta kanal byggdes fanns en arbetsstation i Norrkvarn. Här bodde och arbetade 300 befäl och arbetare i 13 år, Kalk brändes till slussarna, sten bearbetades och lera ältades. Manskapet bodde i stora baracker, maten lagades i separata kokhus. Barackerna och kokhusen har legat öster om kanalen, av dem syns idag inga spår ovan mark. På kanalens andra sida låg ett sjukhus och en stenkällare som syns i terrängen idag. När kanalen skulle byggas uppstod en tvist mellan Kanalbolaget och mjölnaren i Norrkvarn. Friaån, som försedde kvarnen med vatten, tömdes när kanalens bigrav vattenfylldes. För att förhindra detta beslutades att Kanalbolaget skulle hålla bigraven 6 tum högre än kvarndammen. Detta löstes genom att ett dammfall byggdes i bigraven för att kunna reglera vattnet. En bieffekt av detta var att vattnet även kunde ledas vidare till ett vattenhjul som gav kraft åt en 400 meter lång stånggång. Denna användes för att pumpa undan vatten under kanalbygget. I dag finns tydliga rester kvar, väster om kanalen, efter dammfallet, vattenrännan och fundamentet till vattenhjulet. Ett par fundament till stånggången är också bevarade. I samma område finns rester av en kalkugn. AB Göta Kanalbolag har, inom ramen för ett EU projekt, för avsikt att rekonstruera och levandegöra: dammfallet med dammluckor vattenrännan vattenhjulet stånggången på ursprunglig plats. Arbetet kommer att ske utifrån de ritningar som finns bevarade. Dessutom planeras att: Bigraven ska fyllas med vatten från kanalen. Ett rör grävs från kanalen till bigraven. Kalkugnen återuppförs på lämplig plats i närheten av den ursprungliga. Uppdraget Merparten av rekonstruktionerna är planerade att uppföras på ursprunglig plats, dvs de äldre lämningarna ska restaureras. Dessa är varaktigt övergivna, vilket innebär att de är fornlämningar enligt kulturmiljölagen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har utrett vad som krävs för den fortsatta planeringen (dnr ). Som ett första steg ska: De aktuella lämningarna dokumenteras och karteras. En beskrivning göras av hur lämningarna påverkas av rekonstruktionsarbetena. Karin Lindeblad och Hanna Menander, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst har utfört fältarbetena vid Norrkvarn samt utarbetat rapporten. Arbetsmetod Inför fältarbetet studerades RAÄ: s fornlämningsregister, äldre kartmaterial samt relevant litteratur. Fältarbetet inleddes med ett möte på plats med Lennarth Falk och Kent Enoxon, AB Göta kanalbolag, som beskrev de planerade arbetena. Vi träffade också Eva Eklund som har stor kunskap om området och guidar vid Norrkvarn. Därefter inventerades området, lämningarna beskrevs och fotograferades. Vegetationen, sly och högt gräs, röjdes av kring kalkugnen. Slutligen gjordes inmätningar digitalt i Mariestads kommuns lokala koordinatnät. Utredningsområdet Den planerade rekonstruktionen är framför allt koncentrerad till ett område nordväst om slussen i Norrkvarn. Området är cirka 300x200 m 2. Det begränsas i norr av en kulverterad å, i väster av bigraven och i söder av vägen som leder över kanalen. I öster finns kanalen med en parallell dragväg samt Norrkvarns sluss. Vid slussen ligger också kalkboden som idag inrymmer en mindre utställning. Om- Inledning 5

7 RAÄ-nummer 18 Domarring 21 Två skeppssättningar 30 Stenbro över bigrav 94 Norrkvarns friluftsmuseum 97 Stenbro över bigrav 128 Kanalsten Norrkvarn ligger i kuperad terräng med öppen jordbruksmark i norr, öster och söder. Väster om Norrkvarn finns bergiga skogsområden. På en grusås nordost om kanalen ligger Böckersboda by, en radby med flera ålderdomliga drag. Insprängt i bebyggelsen finns två skeppssättningar från folkvandringstid. Mellan dem och kanalen finns rester efter en domarring, en gravtyp som allmänt sett även den dateras till folkvandringstid. Väster om Norrkvarn ligger Norrkvarns by där det sedan länge har funnits en kvarn (syns ej på kartan). På 1920 talet flyttades kvarnen till kanalen där den finns idag. Vid Norrkvarn finns också en fornborg i ett markant höjdläge. Kanalmiljön är välbevarad med slussvaktarbostad, sluss, flera broar och en kulvert. I kalkboden, väster om slussen finns en utställning om arbetstationen vid Norrkvarn och i anslutning till den finns en skyltad kulturstig. Fig 2. Utsnitt av Ekonomiska kartans blad 9E 3a Riksberg NV. Skala 1: rådet vid slussen domineras av en markant höjd där berget går i dagen. I östra kanten av denna finns en ravin. Området är idag bevuxet med blandskog med en undervegetation av mossa och ormbunkar. Närmast kanalen finns högt gräs och sly. 500 meter söder om slussen ska ett rör läggas ned för att släppa på vatten från kanalen till bigraven (se bilaga 1). Markarbetena kommer att ske i ett område som tidigare varit grustag. I närheten finns murar som markerar Kanalbolagets mark. Resultat av utredningen Nedan beskrivs lämningarna som finns inom rekonstruktionsområdet (fig 3). Till varje beskrivning finns en kommentar till hur de planerade rekonstruktionsarbetena kommer att påverka de äldre lämningarna. Beskrivningarna börjar i från söder och slutar i norra delen av området. Bigrav På västra sidan av kanalen löper en torrlagd bigrav. Delar av bigraven ska återfyllas med vatten. Vattnet kommer att ledas in i ett rör från kanalen till bigraven från en punkt cirka 500 meter söder om slussen. Schaktningen för röret påverkar inga äldre lämningar. Dammfall Dammfallet har legat mellan två markanta bergsklackar vid bron, (RAÄ 30 fig 2), som går över bigraven. Bron är kallmurad i tuktad sten. Den har ett valv, kallmurat i huggen sten. I dag finns torrlagda lämningar av en övre och en nedre damm, två fundament till dammluckorna samt ytterligare en mur (se fig 3). Lämningarna är övervuxna med sly, mossa och ormbunkar. Den övre dammen är cirka 25x25 meter med branta kanter i öster och väster upp mot bergspartierna. I kanterna ligger stora naturstenar. Norr om dammen finns två delvis raserade fundament till dammluckor. Fundamenten är kallmurade i tuktad och kluven sten, bevarade upp till en höjd av ca 3 4 meter. Det västra fundamentet är ca 14x2 meter stort och det östra är ca 8x2 meter stort. I det östra fundamentet finns en öppning, ca 2,40x1,80 stor. Genom denna öppning har vattnet släpps ut och letts vidare till en vattenränna. Mellan fundamenten har dammluckorna suttit. I södra delen finns två huggna stenar, ca 0,90x0,70 meter stora. Stenarna ligger i ursprungligt läge och i dessa har luckorna suttit. Norr om öppningen till dammluckan ligger ytterligare två likadan stenar som har fallit ned från fundamenten. På det östra fundamentet finns en ca 16 meter lång stenmur. Den är ca 1,5 meter bred, kallmurad med kluven sten och bevarad upp till fyra skift. Den är sannolikt byggd för att hindra vattnet från den övre dammen att svämma över. Den nedre dammen är flackare än den norra framför allt i östra delen. I norra delen av den står det vatten. Östra kanten är stenskodd med natursten och kluvna stenar på en ca 25 meter lång sträcka. Vid en rekonstruktion av dammfallet kommer vatten att fyllas på i den övre dammen och ledas vidare till vatten- 6 Inledning

8 Kulverterad bäck Fundament till vattenhjul X Dammutfall Vattenränna Nedre damm Berg Stånggångsf Mur Fundament till dammlucka Fundament till dammluckor Övre damm Bro Väg 973 X Y Bigrav Fig 3. Plan över de karterade lämningarna. Skala 1:750.

9 rännan. Fundamenten till dammluckorna kommer att restaureras, byggas på och förses med dammluckor. Dessutom kommer fundamenten att kläs med trä på södra sidan. Vid en rekonstruktion kommer Kanalbolaget att använda sig av de detaljerade ritningar som finns i deras arkiv. Vattenränna Från dammfallet har vattnet letts vidare i en träskodd vattenränna till ett vattenhjul. Vattenrännan har legat i kanten av ett bergsparti och syns i dag som en knappt 100 meter lång försänkning. Denna är ca 1 meter bred, urgrävd, med en upp till 2 meter bred vall på nordöstra sidan. I ett parti mitt på rännan korsas vallen av en yngre väg. Idag används rännan som promenadstig. Vid en rekonstruktion kommer en träskodd vattenränna att läggas i den ursprungliga försänkningen, vilket innebär att de ursprungliga lämningarna inte kommer att påverkas. Fundament till vattenhjul Vattnet har letts fram till ett vattenhjul som sedan i sin tur har drivit stånggången. Vid den kulverterade bäcken finns lämningar efter ett fundament till vattenhjulet. Fundamentet är rektangulärt med en öppning mot öster. Idag är det bevuxet med ormbunkar och sly, delvis raserat. Det är kallmurat med tuktad och kluven sten, ca 7x5 meter stort samt ca 2,5 meter djupt. Vid en rekonstruktion kommer fundamentet att restaureras och byggas på. Ett vattenhjul kommer att nytillverkas. Fundament till stånggång Stånggången har vilat på träklädda stenkistor. Längs med den kulverterade bäcken syns idag sex stycken större stenhögar, sten som kan ha legat i de ursprungliga stenkistorna. En del av stenen kan också ha hamnat där när den kulverterade bäcken leddes om. Stenhögarna är upp till 2x2 meter stora och innehåller upp till 0,90 meter stora stenar. Vid en rekonstruktion kommer nya trälädda stenkistor att byggas längs med den kulverterade bäcken. Kalkugn Nordväst om kalkboden finns lämningar efter en kalkugn där man brände egen kalk till kanalbygget. Vid Norrkvarn fortsatte man att bränna kalk även efter att kanalen var klar. Idag syns kalkugnen som en ca 2,5 meter hög, övertorvad, hästskoformad lämning, ca 9 meter i diameter. I väster finns en öppning och utanför den finns ett stort antal kalkstenar. Direkt söder om kalkugnen finns en ca 1 meter hög, 3x7 meter stor, delvis övertovad, hög. I västra delen finns tegel och rester efter en kakelugn. Kakelugnen är, enligt Kent Enoxon, AB Göta kanalbolag, av en typ som finns och har funnits i Kanalbolagets byggnader. Under de yngre soporna kan det dölja sig äldre lämningar. Öster om kalkugnen finns ytterligare en 1,5 meter stor, övertorvad hög. På några ställen finns bearbetad sten i ytan. Storleken på den är 13,5x7,5 meter. Den kan vara ytterligare en sophög eller en kalkugn. Vid en rekonstruktion planeras kalkugnen att byggas upp på annan plats. Den ursprungliga kalkugnen påverkas inte av rekonstruktionsarbetena. Bevara och bruka AB Göta kanalbolag har för avsikt att rekonstruera delar av Norrkvarns arbetstation. Rekonstruktionsarbetena innebär att ett parti av bigraven återfylls med vatten som leds vidare ned till dammfallet. Fundamenten till dammluckorna kommer att restaureras och återuppföras. Nya dammluckor tillverkas i trä och fundamenten kläs med trä på den södra sidan. Vattnet leds från dammen till en vattenränna som förses med en träskodd ränna, vilket inget påverkar själva rännan om arbetena sker varsamt. Fundametet till vattenhjulet restaureras, byggs på och förses med ett nytillverkat vattenhjul. En nytillverkad stånggång kommer att vila på nya timrade stenkistor. Om rekonstruktionsarbetena blir verklighet kommer platsen att ändra karaktär. Ur en tyst och stilla övervuxen ruinmiljö återskapas en plats med vatten, ljud och rörelse. Platsens pedagogiska värde tas ytterligare tillvara. Besökarna kan på ett konkret sätt uppleva och fascineras av tekniken samt förstå vidden de stora arbetsinsatser som kanalbygget innebar. Linköping den 20 augusti 2001 Karin Lindeblad Hanna Menander Inledning 9

10 Källor och litteratur Björkman, E Göta kanal. Västgötadelen. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Planeringsavdelningen. Meddelanden 11/77. Eva Eklund, Lyrestad hembygdsförening. Utställning i Kalkboden vid Norrkvarns sluss. Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Administrativa uppgifter Länsstyrelsen i Västra Götalands läns dnr: Riksantikvarieämbetets dnr: Koordinater: Mariestads lokala koordinatnät x18525 y Fältarbetstid: Personal: Karin Lindeblad och Hanna Menander, Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Bilaga 1. Karta med Kanalbolagets rekonstruktionsförslag skala 1: Inledning

11 Bilaga 2. Foto på de äldre lämningarna vid Norrkvarn Bro och dammfall Bro Dammfall Dammfall Dammfall Dammfall Inledning 11

12 Kakelugn Kalkugn Kalkugn Kulvert Kulverterad å Kvarn 12 Inledning

13 Stånggång Vattenhjul Vattenränna Vattenränna Sophög Sophög Inledning 13

14 Slussen Slussning Äldre väg Slussvaktarbostad 14 Inledning