KF KALLELSE

Transkript

1 KF KALLELSE

2 Kommunfullmäktige Jennifer Berglund KUNGÖRELSE Datum (1) Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdag den 14 februari 2017 kl i S:t Paulusgården. Kommunfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgänglig för allmänheten i kommunreceptionen, Hökargatan 6, och på kommunens hemsida, Sammanträdet är offentligt (öppet för allmänheten) och direktsänds i Hedemora närradio på 93,9 Mhz, med början kl Det är också möjligt att följa mötet via webb-radio, samt via webb-tv, se kommunens hemsida, Webb-sändningarna kan följas direkt och i efterhand. Ärenden 1. Val av justerare 2. Allmänhetens frågestund/anmälan av medborgarförslag 3. Utdelning av Hedemorablomman 4. Information från personalavdelningen om kommande förslag till personalförsörjningsplan och införandet av heltid för alla anställda 5. Behandling av motion om att Hedemora kommun implementerar "god" i stället för "skälig" vid tillämpning av 4 kap 1 SoL 6. Behandling av motion om bättre miljö för alla - skyltning med förbud mot tomgångskörning i kommunens tätorter 7. Behandling av motion om våldsbejakande extremism 8. Revisionen informerar 9. Partistöd Avtal för finansiering av kollektivtrafiken 11. Ansökan om investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder i Folkets hus i Långshyttan 12. Ansökan om investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder i IOGT-NTOgården 13. Riktlinjer för investeringar 14. Förslag om ändrad form av borgen för Hedemora kommunfastigheter AB 15. Försäljning av SJs tågbiljetter som ombud 16. Struktur och organisering av Dala Valideringscentrum 17. Anmälan av motioner 18. Anmälan av interpellationer 19. Valärenden 20. Delgivningar Berndt Nygårds (S) ordförande Jennifer Berglund kommunsekreterare

3 Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn ledamöter rande Ja Nej - ledamöter rande Ja Nej - Erik Nilses (M) Kristina Lundgren (C) Ers Ers Gustav Ericsson (M) Mikael Gotthardsson (C) Ers Ers Jonas Carlgren (M) Leif Hedlund ( C) Ers Ers Ulf Andersson (-) Karin Perers (C) Ers Ers Britt-Inger Remning (M) Joakim Nordström (C) Ers Ers Lennart Mångs (M) Sara Hansson (V) Ers Ers Jan Bergqvist (M) Solbritt Andersson (V) Ers Ers Allan Mattsson (KL) Kenneth Andersson (V) Ers Ers Ulf Kindlund (KL) Ulf Hansson (S) Ers Ers Per Bengtsson (KL) Agneta Andreasson-Bäck (S) Ers Ers Vesa Remsu (KL) Per Fagerström (S) Ers Ers Kristina Norström (MP) Anki Rooslien (S) Ers Ers Leif Stenberg (MP) Lars Westlund (S) Ers Ers Anna Eling (L) Kajsa-Lena Fagerström (S) Ers Ers Mathias Hjort (SD) Anita Hedqvist (S) Ers Ers Tommy Ringstedt (-) Henrik Selin (S) Ers Ers Carin Trogen (SD) Anna-Karin Dahl (S) Ers Ers Pontus Källberg (SD) Mammad Maleki (S) Ers Ers Owe Ahlinder (C) Karin Högvall (S) Ers Ers Erica Drugge (C) Leif Fredriksson (S) Ers Ers Berndt Nygårds (S) Ers

4 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 2 a Dnr KS Anmälan av medborgarförslag om att bygga en Disc Golf-bana i Sveaparken Sammanfattning Följande medborgarförslag anmäls: Som idrottslärare i Hedemora kommun, under nara 40 år, använde jag ofta frisbeen som redskap för motion och motorikträning. Idrott med frisbee är stort internationellt och även i Sverige får den lilla plasttrissan allt större användning. I Sverige tävlas huvudsakligen i Ultimate Frisbee (ung. som handboll med frisbee) och Disc Golf (jämför med långgolf ). Hålet i Disc Golf är en ståltrådkorg som sitter fast förankrad i marken. Sveaparken är för liten för en riktig tävlingsbana för Disc Golf (mer än hundra stycken stora, finns runt om i Sverige), men idealisk för mindre avancerade utövare. En niohalsbana med några korthål och några längre skulle gå utmärkt att få till med små medel. Sveaparken ligger i en grop som gör att vinden inte påverkar spelet så mycket som på öppen mark och dessutom finns många stora träd som kan göra spelet intressantare. Beachvollybollplaner i parken är på gång till sommaren (toppen!). En bana för Disc Golf skulle vara ett mycket bra komplement. Förhoppningsvis kan man sommartid använda kiosken i parken för uthyrning/utlåning av frisbees och kanske även volleybollar. Kostnaderna för banan ar huvudsakligen inköpet av korgarna (ca.4000 kr per st.). 3 korgar finns på skolgården på gamla Backaskolan. Förhoppningsvis är de fortfarande i kommunens ägo och skulle kunna flyttas. Teeskyltar kan enkelt tillverkas och plastas och sattas upp på befintliga träd och stolpar. Gå gärna in på Frisbeesportförbundets hemsida för mer info. Jag ställer självklart upp både för att muntligt ytterligare utveckla mitt förslag, svara på frågor och även senare vara med och planera en bana. Beslutsunderlag Medborgarförslag den 13 januari 2017 Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlåter till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Utdrag till "[Skriv text här]" Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 2 b Dnr KS Anmälan av medborgarförslag om att kommunen ska informera om kommunens lokala ordningsföreskrift gällande fyrverkerier Sammanfattning Följande medborgarförslag anmäls: Nyåret i Västerby och i byarna omkring påminde i mångt och mycket om ett krigstillstånd! Jag påminner om att det brann i Västerby för ett antal år sedan. Mängder av hundar, katter och hästar upplevde en orolig kväll liksom skogens djur och fåglar, vilka i panik flög omkring mitt i natten. I kommunens Information om fyrverkerier krävs det tillstånd för att använda fyrverkerier något som man tydligen helt struntar i eller är helt omedveten om. Klart minderåriga barn tilläts att handskas med raketer m m. Förslag från medborgare: 1. Gällande förordning måste gälla. Tillstånd krävs alltid. 2. Information brevledes i god tid före nyår och sista april. Det måste vara kommunens skyldighet att informera medborgarna via brevlådan om vad som gäller om bl.a. fyrverkerier. Där skall det klart och tydligt framgå att det krävs tillstånd. Annonser i dagspressen kan komplettera. Det bör även vara handlarnas skyldighet att genom anslag upplysa om vad som gäller. Om kommunen inte gör något åt detta, så bör man väl heller inte bry sig om att medborgarna bryter mot andra kommunala förordningar. Beslutsunderlag Medborgarförslag den 30 januari 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlåter till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 3 Utdelning av Hedemorablomman Med upprinnelsen i en motion till kommunfullmäktige har införts att fullmäktige ska kunna visa sin uppskattning till någon som gjort en god insats för samhället och/eller varit en god ambassadör för kommunen, gärna inom områdena folkhälsa, jämställdhet, integration eller miljö. Barn, ungdomar och vuxna kan nomineras. Förslag på personer eller en verksamhet som ska uppvaktas samt en motivering till varför personen eller verksamheten förtjänar uppvaktningen, kan skickas till kommunen eller lämnas i en särskild brevlåda i kommunens reception. På dagens sammanträde delar kommunfullmäktiges ordförande Berndt Nygårds (S) ut blomma till xxx med följande motivering: xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 4 Information från personalavdelningen om kommande förslag till personalförsörjningsplan och införandet av heltid för alla anställda Sammanfattning Personalchefen informerar på kommunfullmäktiges sammanträde om kommande förslag till personalförsörjningsplan och införandet av heltid för alla anställda. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har tagit del av informationen från personalchefen gällande kommande förslag till personalförsörjningsplan och införandet av heltid för alla anställda Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 5 Dnr KS Behandling av motion om att Hedemora kommun implementerar "god" i stället för "skälig" vid tillämpning av 4 kap 1 SoL Sammanfattning Följande motion av Allan Mattsson (KL) anmäldes till kommunfullmäktige den 18 oktober 2016: Äldre skall enligt socialtjänstlagen (4 kap 1 SoL) kunna "leva ett värdigt liv och känna välbefinnande). En kommun skall alltså enl. lag bistå äldre personer som behöver hjälp, för att de skall kunna ha en "skälig levnadsnivå." Ordet skälig är ett tänjbart ord, som kan komma att tolkas som lägsta acceptabla nivån. (synonymer till skälig: rimlig, lagom, billig, överkomlig, tillbörlig.) I stället borde Hedemora kommun i fall som härrör sig till 4 kap 1 SoL tillämpa ordet "god" (synonymer till god: bra, fin, rejäl, ordentligt tilltagen, angenäm). Formuleringen "goda levnadsvillkor" tillämpas f.ö. i LSS-lagstiftningen. Jag föreslår därför: att Hedemora kommun implementerar "god" i stället för "skälig" vid tillämpning av 4 kap 1 SoL. Motionen har remitterades till omsorgsnämnden. Omsorgsnämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att motionen ska avslås med motiveringen att omsorgsnämnden inte kan ändra lagstiftningen. Kommunstyrelsen beslutade den 31 januari 2017 att föreslå till kommunfullmäktige att motionen ska avslås. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. Beslutsunderlag Motion av Allan Mattsson den 14 september 2016 Omsorgsnämnden den 21 september Kommunfullmäktige den 18 oktober Kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 november 139 Kommunstyrelsen den 22 november 129 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen om att Hedemora kommun implementerar "god" i stället för "skälig" vid tillämpning av 4 kap 1 SoL, med motiveringen att Hedemora kommun inte kan ändra lagstiftningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 6 Dnr KS Behandling av motion om bättre miljö för alla - skyltning med förbud mot tomgångskörning i kommunens tätorter Sammanfattning Följande motion av Anna Eling (L) anmäldes vid kommunfullmäktige den 13 september 2016: Vi liberaler är inte enbart förespråkare för en linje av liberala frågor utan ser oss som mångfasetterade och månar både om historien och kanske framförallt nuet och framtiden. Vår miljö är en del av vår vardag och vår hälsa oerhört viktig för hela samhällets framgång och inte minst våra barns framtida liv. Avgaser är någonting som vi alla vet skadar våra luftvägar men även hela den fysiska kroppen och miljön runt om kring. Sot, tungmetaller och damm skadar allt liv. Det är därför av största vikt att vi alla gemensamt arbetar på att hålla miljön så ren vi kan. Att lösa problematiken är svårt men ett minimi krav om max 3 minuters tomgångskörning kan vara en god början. Vi yrkar att: Kommunen tillser att det på alla tätbebyggda områden inom kommunen och i statskärnan sättes upp tydliga förbud mot tomgångskörning. Motionen remitterades till kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen har i ett yttrande redogjort för att i de kommunala föreskrifterna för hälsoskyddet i Hedemora kommun, antagna av kommunfullmäktige med senaste ändring , finns: 1 Tomgångskörning Inom detaljplanebelagt område får motorn i stillastående fordon hålla igång utomhus under högst 1 minut. Vad nu sagts gäller ej om fordonet befinner sig i trafikkö eller om trafikförhållandena annars föranlett att fordonet Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. stannat, och ej heller om motorn hålles igång för att, i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande, driva annan anordning än sådan som avser uppvärmning. De skyltar som finns kvar av dem som sattes upp 1989, är fler gamla och skadade. Förut fanns även skyltar på alla infarter till centrum. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen ska bifallas, men utifrån den tidsram som redan finns beslutad i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutade den 31 januari 2017 att föreslå till kommunfullmäktige att motionen ska avslås. Beslutsunderlag Motion av Anna Eling (L) den 13 september 2016 Kommunfullmäktige den 13 september Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 23 november 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 7 Dnr KS Behandling av motion om att bekämpa våldsbejakande extremism Sammanfattning Följande motion från Gustav Ericsson (M) har av kommunfullmäktige överlämnats till kommunstyrelsen för yttrande: Media rapporterar ofta hur personer, varav de flesta är unga, värvas till nätverk runt våldsbejakande extremistgrupper. Under Alliansregeringen tillsattes Mona Sahlin som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. I hennes uppdrag innebär det bland annat att se till att ett stöd finns till kommuner, regioner, föreningar med mera för att arbeta med och därigenom stärka samhällets motståndskraft mot och förutsättningar för att hantera våldsbejakande extremism. I Sverige är det framför allt i Göteborg, Stockholm och Örebro som den största rekryteringen till den våldsbejakande extremismgruppen Islamiska staten görs. Men för bara några månader sedan rapporterades det även om hur en 25-årig man från Borlänge anslutit sig till Islamiska statens krig. Våldsbejakande extremism handlar inte bara om religiös extremism utan också om den autonoma våldsvänstern och högerextrema rörelser. Med en ny mångfaldsstrateg i Hedemora kommun bör en handlingsplan, med grund i regeringens plan mot våldsbejakande extremism, tas fram. Handlingsplanen bör bland annat innehålla åtgärder för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism, förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och underlätta avhopp för de som redan anslutit sig till sådana grupper. Yrkande Jag yrkar att Hedemora kommun med grund i regeringens plan mot våldsbejakande extremism tar fram en lokal handlingsplanplan för att förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism i Hedemora. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. att Hedemora kommun inte ska finansiera våldsbejakande extremismrörelser med skattemedel. Ansvariga förvaltningar som tillhandahåller lokaler och/eller utdelar föreningsstöd bör genomlysa de verksamheter de finansierar och avbryta eventuella stöd till våldsbejakande extremism. Kommunstyrelseförvaltningen har i ett yttrande framfört att Hedemora har känt av en del problematik som uppstått mellan olika grupperingar i samhället, men våldsbejakande extremism har inte kunnat beläggas. Senaste året har säkerhetsfrågorna varit högaktuella och bland annat så har en säkerhetschef anställts på heltid. Säkerhetschefen har precis författa ett förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism och planen är nu ute på remiss bland berörda och kommer, när den är färdigberedd, att lyftas till kommunstyrelsen för beslut. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen om att bekämpa våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen beslutade den 31 januari 2017 att föreslå till kommunfullmäktige att motionen ska bifallas. Beslutsunderlag Motion den 7 december 2015 Kommunfullmäktige den 15 december Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 23 november 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Yrkande Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Ulf Hansson (S) yrkar bifall till motionen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen om att bekämpa våldsbejakande extremism bifalles. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 8 Revisionen informerar Revisionens ordförande Jan-Erik Olhans (M) informerar eventuellt kommunfullmäktige på sammanträdet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen från revisionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 9 Dnr KS Partistödsredovisning och utbetalning av partistöd 2017 Sammanfattning Enligt det reglemente för partistöd som kommunfullmäktige antagit den 17 december 2014 ska kommunfullmäktige årligen i februari fatta beslut om utbetalning av partistödet. Från och med 2015 års utbetalning krävs att varje parti lämnat en redovisning samt en granskningsrapport över hur partistödet använts. Alla partier utom Sverigedemokraterna har inkommit med redovisningar inom föreskriven tid. Beslutsunderlag Partistödsredovisning från Socialdemokraterna den 16 januari 2017 Partistödsredovisning från Liberalerna den 16 januari 2017 Partistödsredovisning från Kommunlistan den 16 januari 2017 Partistödsredovisning från Moderaterna den 17 januari 2017 Partistödsredovisning från Vänsterpartiet den 17 januari 2017 Partistödsredovisning från Centerpartiet i Hedemora den 19 januari 2017 Partistödsredovisning från Miljöpartiet de gröna i Hedemora den 20 januari 2017 Förslag till kommunfullmäktige 1. Presenterade partistödsredovisningar godkänns. 2. Partistöd för år 2017 ska utbetalas till alla partierna utom Sverigedemokraterna. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 10 Dnr KS Avtal för finansiering av kollektivtrafiken Sammanfattning Region Dalarnas direktion beslutade den 23 november 2016 att godkänna Avtal för finansiering av den allmänna kollektivtrafiken och Avtal om den särskilda kollektivtrafiken, samt att rekommendera kommunerna och landstinget att genom fullmäktigebeslut godkänna avtalen. Beslutsunderlag PM med förklaringar och analyser av förslag till finansieringssystem för Dalarnas kollektivtrafik den 1 november 2016 Avtal för finansiering av den allmänna kollektivtrafiken och Avtal om den särskilda kollektivtrafiken den 23 november 2016 Protokoll från Region Dalarnas direktion den 23 november Skrivelse från Region Dalarna den 24 november 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige Hedemora kommun godkänner Avtal för finansiering av den allmänna kollektivtrafiken och Avtal om den särskilda kollektivtrafiken. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 11 Dnr KS Ansökan om investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder i Folkets hus i Långshyttan Sammanfattning Föreningen Folkets Hus i Långshyttan har inkommit med en ansökan om investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder. Boverket kan bevilja ett bidrag på 50 % under förutsättning att kommunen beviljar ett bidrag på 30 % av investeringskostnaden. De resterande 20 % får föreningen själva bekosta. Den totala kostnaden för en omställning beräknas kosta ca 2,8 mkr. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott yrkade Gustav Ericsson (M) att ärendet skulle återremitteras till förvaltningen. Yrkandet avslogs och Gustav Ericsson (M) reserverade sig mot beslutet med följande motivering: Då Folkets hus i Långshyttans kostnadskalkyl inte stämmer överens med majoritetens förslag till beslut bör ärendet återremitteras för att klargöra de oklarheter som råder om hur mycket pengar Folkets hus i Långshyttan söker kontra föreslaget investeringsbidrag. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 31 januari 2017 anmälde Allan Mattsson (KL) jäv och lämnade sammanträdet. Gustav Ericsson (M) yrkade på avslag till att Hedemora kommun ska bevilja ett bidrag till Folkets Hus i Långshyttan. Yrkandet avslogs. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå till kommunfullmäktige att bevilja Föreningen Folkets Hus i Långshyttan 30 % av investeringskostnaden, det vill säga 845 tkr, för energibesparingsåtgärder under förutsättning att Boverket beviljar föreningen ett bidrag på 50 % av investeringskostnaden. Kostnaden ska isåfall tas från kontot för oförutsedda utgifter. Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Anna Hållén (M) reserverade sig mot beslutet och lämnade följande motivering: Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. Kommun erbjuder investeringsbidrag för samlingslokaler på 30 % av kostnaden vid energibesparingsåtgärder, såvida Boverket går in med 50 % av kostnaden. Resterande 20 % får föreningen stå för själv. Moderaterna har tidigare gått med på investeringsbidrag till Folkets Hus i Vikmanshyttan (som nu är sålt), Garpenberg och senast Stjärnsund, då har investeringen varit byte av värmekälla. När det gäller Folkets Hus i Långshyttan så söker man investeringsbidrag för bland annat omläggning av yttertak för uppemot 1mkr, omställning/byte av ventilation för 0,5mkr, VVS-installation för nästan 0,5mkr, EL-installation för drygt 0,25mkr samt 100tkr för stolar och porslin. Den beräknaden kostnaden går på drygt 2,8mkr. Kostnaden för Hedemora kommun blir drygt 0,8 miljoner kronor. Hedemora kommuns intention med att sänka driftbidrag till föreningar genom att ge investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder är god, men ser man till Folkets Hus i Långshyttans driftskalkyl så beräknas det kommunala driftbidraget att öka från 232tkr till 267tkr efter utförd åtgärd. Samtidigt som kommunen går in med 0,8mkr i investeringsbidrag så ökar även driftbidraget enligt underlaget. Beslutsunderlag Ansökan från Föreningen Folkets Hus i Långshyttan den 21 december 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige Föreningen Folkets Hus i Långshyttan beviljas 30 % av investeringskostnaden, det vill säga 845 tkr, för energibesparingsåtgärder under förutsättning att Boverket beviljar föreningen ett bidrag på 50 % av investeringskostnaden. Kostnaden tas från kontot för oförutsedda utgifter. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 12 Dnr KS Ansökan om investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder i IOGT-NTO-gården Sammanfattning Föreningen IOGT-NTO i Hedemora har inkommit med en ansökan om investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder. IOGT-NTO planerar att byta yttertaket på före detta matsalen i IOGT-NTO-gården. Boverket kan bevilja ett bidrag på 50 % under förutsättning att kommunen beviljar ett bidrag på 30 % av investeringskostnaden. De resterande 20 % får föreningen själva bekosta. Den totala kostnaden för en omställning beräknas kosta ca 206 tkr enligt den offert som föreningen fått. För Hedemora kommun innebär 30 % en summa på kronor. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott yrkade Gustav Ericsson (M) att ärendet skulle återremitteras till förvaltningen. Yrkandet avslogs och Gustav Ericsson (M) reserverade sig mot beslutet med följande motivering: Hedemora kommun har antagit en lista över samlingslokaler. IOGT NTO står inte med på den listan, och ansökan om investeringsbidrag för energibesparingsåtgärder bör av den anledningen avslås. Dessutom saknas ekonomiskt underlag i offerten då det enda bifogade är ett försättsblad. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 31 januari 2017 yrkade Gustav Ericsson (M) på avslag till att Hedemora kommun ska bevilja ett bidrag till Föreningen IOGT-NTO i Hedemora. Yrkandet avslogs. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå till kommunfullmäktige att bevilja Föreningen IOGT-NTO i Hedemora 30 % av investeringskostnaden, det vill säga kronor, för energibesparingsåtgärder under förutsättning att Boverket beviljar föreningen ett bidrag på 50 % av investeringskostnaden. Kostnaden ska isåfall tas från kontot för oförutsedda utgifter. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Anna Hållén (M) reserverade sig mot beslutet och lämnade följande motivering: Det saknas ekonomiskt underlag i offerten då det enda bifogade i underlaget är ett försättsblad, vilket direkt diskvalificerar bidragsansökan. Dessutom står inte IOGT-NTO med på den lista över samlingslokaler som Hedemora kommun har tagit fram. Om Hedemora kommun börjar ge investeringsbidrag till föreningar som inte står med på listan så öppnas en dammlucka som riskerar att bli kostnadsdrivande. Väljer Hedemora kommun att inte följa den lista över samlingslokaler som man tidigare tagit fram, då blir listan direkt onödig. Beslutsunderlag Ansökan från IOGT-NTO Hedemora den 27 december 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige Föreningen IOGT-NTO i Hedemora beviljas 30 % av investeringskostnaden, det vill säga kronor, för energibesparingsåtgärder under förutsättning att Boverket beviljar föreningen ett bidrag på 50 % av investeringskostnaden. Kostnaden tas från kontot för oförutsedda utgifter. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 13 Dnr KS Förslag på revidering av Riktlinjer för investeringar tillägg av ny punkt om kommunalt bolags informationsplikt om avvikelser under pågående byggprocess Sammanfattning Kommunrevisionen har påtalat brister i byggprocessen av Smedby skola vad gäller kommunalt bolags information om avvikelser under pågående byggprocess. Ekonomiavdelningen föreslår kommunfullmäktige att utöka Riktlinjer för investeringar med en punkt 3.2 Bolagens har ansvar att hålla respektive ansvarig nämnd informerad om eventuella avvikelser under hela byggprocessen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 9 januari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige Kommunens Riktlinjer för investeringar ska utökas med följande punkt: 3.2 Respektive bolags styrelse ska kontinuerligt under en byggprocess, informera ansvarig nämnd om eventuella avvikelser från överenskommen hyreshöjning och ansvarig nämnd fattar nytt beslut i frågan. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 14 Dnr KS Förslag om ändrad form av borgen för Hedemora kommunfastigheter AB Sammanfattning Den 31 mars 2015 beslutade kommunfullmäktige om kommunal borgen för 269 mkr till Tjäderhuset i Hedemora AB. Kommuninvest kräver dock sså kallad proprieborgen; såsom för egen skuld ingå borgen, varför ett nytt beslut är nödvändigt. Dessutom har bolaget bytt namn. Ekonomiavdelningen föreslår att kommunfullmäktige att såsom för egen skuld ingå borgen för Hedemora kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 269 mkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 9 januari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Hedemora kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 269 mkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 15 Dnr KS KS Försäljning av SJs tågbiljetter som ombud Sammanfattning Ett medborgarförslaget, med önskemål om att sälja tågbiljetter i Hedemoras turistbyrå, har beviljats och verksamheten har arbetat för att implementera tjänsten. Nu är avtal tecknat med SJ, det tekniska är på plats och utbildning i systemet och annat praktiskt har genomförts. När det kommer till prissättning av biljetterna är det en taxa som ska beslutas av kommunfullmäktige. Taxan ska täcka kostnader för licens och hantering (personal, administration/redovisning, material etc). SJ skiljer idag på prissättningen i sina digitala och manuella kanaler. Med digitala avses sj.se och SJs app, med manuella avses butiker och kundtjänst. Kommunens hantering i turistbyrån är att jämföra med SJs manuella hantering och kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunen ska följa SJ:s prissättning, inklusive framtida justeringar. Att köpa en tågbiljett i en manuell kanal idag kostar nettopris +4 % i bokningsavgift samt 100 kr i serviceavgift. Följer kommunen SJs prissättning innebär det att kostnaden för en biljett blir densamma vid köp i turistbyrån i Hedemora som hos SJs butiker och kundtjänst. Enligt beslut av kommunstyrelsen den 30 augusti 2016, ska försöket med att sälja SJ tågbiljetter utvärderas i slutet av året Vid kommunstyrelsens sammanträde den 31 januari 2017 yrkade Leif Stenberg (MP) att Hedemora kommun ska ta ut en avgift på 20 kronor istället för +4 % i bokningsavgift samt 100 kr i serviceavgift. Yrkandet avslogs. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. Beslutsunderlag Medborgarförslag den 17 mars 2016 Kommunfullmäktige den 5 april Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 7 juni 2016 Kommunstyrelsen den 30 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 12 januari 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige Hedemora kommun ska följa SJ:s prissättning avseende försäljning av tågbiljetter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 16 Dnr KS Struktur och organisering av Dala Valideringscentrum Sammanfattning Region Dalarnas direktion har tagit beslut den 26 oktober i ärendet Struktur och organisering av Dala Valideringscentrum. I beslutet rekommenderas kommunerna anta följande beslut i berörd nämnd eller styrelse: 1. Kommunerna rekommenderas anta Region Dalarnas förslag på organisering och budget av Dala Valideringscentrum, samt att Malung/Sälens kommun blir huvudman för organiseringen av Dala Valideringscentrum. 2. Kommunerna rekommenderas finansiera Dala Valideringscentrum med 5,55 kr/innevånare per år. Förslaget omfattar två år Beslutsunderlag Region Dalarnas direktion den 26 oktober Missiv från Region Dalarna den 17 januari 2017 Kommunstyrelsen den 31 januari Förslag till kommunfullmäktige 1. Hedemora kommun antar organisering och budget av Dala Valideringscentrum, samt att Malung/Sälens kommun blir huvudman för organiseringen av Dala Valideringscentrum. 2. Dala Valideringscentrum finansierares med 5,55 kr/innevånare per år. Förslaget omfattar två år Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemskommuner fattar ett likalydande beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 17 Dnr KS Anmälan av motion om att kommunen ska upprätta en utbildningsplan i psykosocial problemlösning Sammanfattning Följande motion av Allan Mattsson (KL) anmäls: Psykiska problem och upplev stress i arbetet är huvudproblem och orsak till många sjukskrivningar inom kommunen. Det är dessutom dessa sjukskrivningar som är svårast att komma till rätta med. Problemen kan gälla konflikter och missförstånd mellan personal och ledningen, mellan personal och deras samarbetspartners alternativt när det gäller t.ex lärare med föräldrar eller inom hemtjänsten med anhöriga. Det ingår i chefens uppdrag att lösa dessa situationer. Men chefen kan bara göra det om hen har de rätta kunskaperna och verktygen. Syfte: Samtidigt vet vi att de viktigaste faktorerna för medarbetare är att ha en känsla och kontroll av meningsfullhet i sitt arbete samt en känsla av att vara sedd och förstådd. Chefer som är trygga i sin kunskap och förmåga att hantera de psykosociala problem bland sina underlydande med empati och förståelse är chefer som kan leda och utveckla sin verksamhet. Det är också dessa chefer som kan leda sina arbetsgrupper på ett sätt som minskar sjukskrivning och ökar arbetsglädjen för alla inblandade. Åtgärd: Vi yrkar därför att våra chefer inom kommunens alla verksamheter skall få utbildning och vid behov löpande handledning i att hantera nämnda problem med ett psykologiskt synsätt som ger dem de rätta verktygen att möta sina medarbetare där de befinner sig och förstå dem och därmed kunna gemensamt komma fram till lösningar som gynnar alla parter. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. Vi föreslår därför: att kommunen upprättar en utbildningsplan i psykosocial problemlösning att kommunen så snart som möjligt anordnar utbildning enl. intentionerna i denna motion. Motionen har av kommunsekreteraren remitterats till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion av Allan Mattsson (KL) den 1 februari 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av åtgärden, att kommunsekreteraren har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Utdrag till "[Skriv text här]" Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 18 Dnr KS Anmälan av interpellation om att dagens skatter inte kan finansiera ett bibehållet offentligt åtagande Följande interpellation av Allan Mattsson (KL), ställd till omsorgsnämnden ordförande, anmäls: Under 2016 presenterade Konjunkturinstitutet (KI) en rapport med rubriken: "Dagens skatter kan inte finansiera ett bibehållet offentligt åtagande.". Rapporten är omfattande och denna interpellation kan inte ta upp allt i rapporten, men några av slutsatserna är alarmerande och måste tas upp till diskussion, för att Hedemora kommun på ett tidigt stadium skall kunna vara förberedd på vad som måste göras inför de kommande åren. KI skriver bland annat följande: - "Nuvarande skattesatser kommer inte att räcka för att finansiera ett välfärdsåtagande på dagens nivå de kommande 25 åren." - "För att finansiera ett bibehållet välfärdsåtagande framöver och samtidigt hålla de offentliga finanserna i balans skulle skattekvoten - skatter och avgifter som andel av BNP - behöva höjas med ca 3 procentenheter till 2040." Sedan början av 1990-talet utgjorde individer 80 år och äldre ca 4 procent av befolkningen. År 2040 har andelen fördubblats till 8 procent. Därmed stiger också behovet av äldreomsorg. Om personaltätheten förblir den samma som idag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn öka med 30 procent till Enligt SCB:s befolkningsprognos från 2015 kommer befolkningen i Sverige att öka från 9,8 miljoner till 12,2 miljoner är År 2005 var försörjningskvoten 0,70, vilket innebär att det fanns 70 unga och äldre per 100 individer i arbetsför ålder. Denna kvot kommer att öka dramatiskt framöver. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

30 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Forts. Idag är den förväntade återstående medellivslängden för en 65-åring ca 20 år. Till år 2040 har den ökat till 23 år och kommer att fortsätta öka. Genomsnittskostnaden per individ för välfärdstjänster tilltar påtagligt från och med åldersgruppen år och är dubbelt så hög som för åldersgruppen år och för åldersgruppen är den tre gånger så hög. KI skissar på tre olika scenarier: 1. Ett bibehållet välfärdsåtagande och offentliga finanser i balans, kräver att skattekvoten höjs, till motsvarande 2006-års nivå. 2. Behovet av välfärdstjänster hålls oförändrat trots stigande ålder och stigande befolkningstal, samt att vi höjer pensionsåldern och arbetar längre än till dagens 65 år. 3. Personaltätheten sänks successivt med 0,3 procent per år. På 25 års sikt innebär detta en minskad personaltäthet med 7 procent. Med anledning av dessa KI:s, tre alternativ, vill jag fråga KSO följande: a. Har ni i majoriteten diskuterat hur Hedemora kommun skall lösa de problem KI tar upp? b. Med bakgrund av KI:s framtidsscenario - Vilket av de tre alternativen i KI:s rapport anser du är den väg Hedemora kommun skall välja? Kommunfullmäktige medger att interpellationen får ställas och den besvaras av kommunstyrelsens ordförande Ulf Hansson (S), vilken även lämnat ett skriftligt svar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 19 a Dnr KS Val av ny ersättare i omsorgsnämnden Sammanfattning Sofia Axelsson (M) har beviljats befrielse från uppdraget som ledamot i omsorgsnämnden. Kommunfullmäktige utsåg den 18 oktober 2016 Birgitta Westholm (M) till ny ledamot. Val av ny ersättare efter Birgitta Westholm (M) ska ske. Beslutsunderlag Avsägelse från Sofia Axelsson den 12 oktober 2016 Kommunfullmäktige den 18 oktober 2016 Förslag till kommunfullmäktige Till ny ersättare i omsorgsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 19 b Dnr KS Val av ny ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling Sammanfattning Mammad Maleki (S) har beviljats befrielse från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling, ersättare i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och som nämndeman. Val av ny ledamot återstår att utse till Gemensam nämnd för språktolkförmedling. Beslutsunderlag Skrivelse från Mammad Maleki (S) den 7 november 2016 Kommunfullmäktige den 22 november 2016 Förslag till kommunfullmäktige Till ny ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

33 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 19 c Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ersättare till kommunstyrelsen Sammanfattning Nermin Basic (S) önskar befrielse från uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Skrivelse från Nermin Basic (S) den 29 december 2016 Förslag till kommunfullmäktige 1. Befrielse från uppdraget beviljas. 2. Till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden fram till och med väljs. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 19 d Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ersättare till bildningsnämnden Sammanfattning Mattias Nyström (S) önskar befrielse från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden. Beslutsunderlag Skrivelse från Mattias Nyström (S) den 20 januari 2017 Förslag till kommunfullmäktige 1. Befrielse från uppdraget beviljas. 2. Till ny ersättare i bildningsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 19 e Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ersättare till både kommunstyrelsen och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning Fredrik Svensson (M) önskar befrielse från uppdraget som ersättare i både kommunstyrelsen och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsunderlag Skrivelse från Fredrik Svensson (M) den 24 januari 2017 Förslag till kommunfullmäktige 1. Befrielse från uppdragen beviljas. 2. Till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden fram till och med väljs. 3. Till ny ersättare i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 19 f Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ledamot till kommunstyrelsen Sammanfattning Solbritt Andersson (V) önskar befrielse från uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Skrivelse från Solbritt Andersson (V) den 23 januari 2017 Förslag till kommunfullmäktige 1. Befrielse från uppdraget beviljas. 2. Till ny ledamot i kommunstyrelsen för tiden fram till och med väljs Kenneth Andersson (V). 3. Till ny ersättare i kommunstyrelsen för tiden fram till och med väljs Solbritt Andersson (V). Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

37 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (38) Ä 20 Delgivningar Följande delgivningar anmäls: a) KS Kammarrätten i Sundsvalls beslut att inte meddela prövningstillstånd för överklagat kommunfullmäktige beslut den 5 april , att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet Medborgarförslag om att upprätta en plats för att sortera avfall b) KS Rapportering enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS perioden c) Anteckningar från möte med kommunfullmäktiges presidium den 2 februari 2017 d) Ärenden inkomna, men ej färdigberedda, till kommunfullmäktige efter senaste sammanträdet: - Förslag på personalförsörjningsplan - Riktlinje för styrdokument - Strategisk långsiktig plan för sjuktalen i Hedemora kommun: Förslag om en förtätning i chefsleden i Hedemora kommun i syfte att minska sjuktalen. - Begäran från omsorgsnämnden att från vård- och omsorgsförvaltningen få överföra investeringsmedel från år 2016 till år 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

38 4_ IJF.J)F:!vlORA ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 6(19} SammQOltädei.detum HEDEMORA KOMM UN Kommunstyrelsen V fnk Dnr... K.S /b.. } Svar på motion om 4 kap 1 Sol, skälig levnadsnivå Vård- och omsorgsforvaltningens svar på Motion anmäld av Allan Mattsson gällande socialtjänstlagens 4 kap l, skälig levnadsnivå och god levnadsnivå enligt LSS. Beslutsunderlag Motion av Allan Mattsson 14 september 20 J 6 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 26 september 2016 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden avslår motionen med motiveringen att omsorgsnämnden ej kan ändra lagstiftningen. Utdrag tilj Kommunstyrelsen Diariet I Utdr119sbestyr11ancre

39 ;l HEDEMORA -~ KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Vård- och omsorgsförvaltningen Mona Forsberg Datum (2) V Svar på motion om 4 kap 1 Socialtjänstlagen Sammanfattning Motion inkommen av Allan Mattson, Kommunlistan Ärendebeskrivning Motionen handlar om att Hedemora kommun skall implementera ordet ''god" i stället för ordet "skälig" vid tillämpning av 4 kap l SoL Bakgrund En kommun skall enligt lag bistå äldre personer som behöver hjälp för att de skall ha en "skälig levnadsnivå''. Motionsställaren anger att ordet skälig är ett tänjbart ord som kan komma att tolkas som lägsta acceptabla nivån. Synonymer till skälig är rimlig, lagom, billig, överkomlig, tillbörlig. I stället borde Hedemora kommun i fall som härrör sig till 4 kap 1 SoL tillämpa ordet "god'". Synonymer till god är bra, fin, rejäl, ordentligt til[tagen, angenäm. Formuleringen "goda levnadsvillkor" tillämpas för övrigt i LSS - lagstiftningen. Motionsställaren föreslår att Hedemora kommun implementerar ''god" istället för "skälig" vid tillämpning av 4 kap] Sol. I synnerhet ifall lagar, förordningar, delegationer har förändrats Ja Nej 1. Berör ärendet barn eller unga? X (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: 3. Har barn och ungdomar fått säga sln mening? På vilket sätt?: Jämställdhetschecklistan Ja Nej 1. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?? x (Om svaret på fråga är Nej, motivera och hoppa över fråga 2-4) Hedemora kommun Postadress Hedemora kommun Box Hedemora Hemsida 8eSOks~dress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora E-posl kommun@hedemora.se lelefon '" Organisatmnsm Sanl<giro

40 Datum Hedemora kommun (2) Jämställdhetschecklistan Ja Nej 2. Redovisas statistik könsuppdelat? X {Om svaret på frågan är Ja, bifoga statistik. Om svaret är Nej, motivera) Ej aktuellt l detta fall 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor X och män? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) Ej aktuellt 4. Föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? X (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) Ej aktuellt Integration Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? X På vilket sätt? Ej aktuellt 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella X skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? Ej aktuellt Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? Ej aktuellt X Förslag till beslut Arbetsutskottet för Vård och Omsorg föreslår Omsorgsnämnden att avslå motionen med motiveringen att omsorgsnämnden ej kan ändra lagstiftningen. Mona Forsberg Förvaltningschef

41 1 Jennifer Berglund /Kansliavdelning /Kommunstyrelseförvaltning Från: Allan Mattsson Skickat: den 14 september :15 Till: Jennifer Berglund /Kansliavdelning /Kommunstyrelseförvaltning Ämne: Motion om 4 kap 1 Sol KS3{J'7, N; t30 Äldre skall enligt socialtjänstlagen (4 kap 1 Sol) kunna "leva ett värdigt liv och känna välbefinnande) En kommunskall alltså enl. lag bistå äldre personer som behöver hjälp, för att de skall kunna ha en 0 skälig levnadsnivå." Ordet skälig är ett tänjbart ord, som kan komma att tolkas som lägsta acceptabla nivån. {synonymer till skälig: rimlig, lagom, billig, överkomlig, tillbörlig.) l stället borde Hedemora kommun i fall som härrör sig till 4 kap 1 Soltillämpa ordet "god" (synonymer till god : bra, fin, rejäl, ordentligt tilltagen, angenäm) Formuleringen 11 goda levnadsvillkor 11 tillämpas f.ö. i LSS-lagstiftningen. Jag föreslår därför: att Hedemora kommun implementerar "god" i stället för "skälig" vid tillämpning av 4 kap 1 Sol. Allan Mattsson Kommunlistan 1

42 Niklas Arfs Annika Strand TJÄNSTESKRIVELSE Datum (2) Förslag till yttrande på motion från Anna Eling, liberalerna Motion om bättre miljö i hela kommunen. Dnr Sammanfattning Anna Eling, liberalerna, skriver i sin motion om att liberaler inte enbart är förespråkare för in linje av liberala frågor utan även ser sig om mångfasetterade och månar om både historien och kanske framförallt nuet och framtiden. Hon skriver vidare vår miljö är en del av vår vardag och vår hälsa oerhört viktigt för hela samhällets framgång och inte minst våra barns framtida liv. Avgaser är någonting som vi alla vet skadar våra luftvägar men även hela den fysiska kroppen och miljö runt omkring. Sot, tungmetaller och damm skadar allt liv. Det är därför av största vikt att vi alla gemensamt arbetar på att hålla miljön så ren vi kan. Att lösa problematiken är svårt men ett minimikrav mo max 3 minuters tomkörning kan vara en god början. Vi yrkar att: kommun ser till att det på alla tätbebyggda områden inom kommunen och i statskärnan sättes upp tydliga förbud mot tomgångskörning Ärendebeskrivning I de kommunala föreskrifterna för hälsoskyddet i Hedemora kommun, antaga av kommunfullmäktige med senaste ändring I föreskrifterna finns 1 Tomgångskörning Inom detaljplanebelagt område får motorn i stillastående fordon hålla igång utomhus under högst 1 minut. Vad nu sagts gäller ej om fordonet befinner sig i trafikkö eller om trafikförhållandena annars föranlett att fordonet stannat, och ej heller om motorn hålles igång för att, i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande, driva annan anordning än sådan som avser uppvärmning. Hedemora kommun Hemsida E-post kommun@hedemora.se Organisationsnr Postadress Hedemora kommun Box Hedemora Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

43 Hedemora kommun Datum (2) De skyltar som finns kvar av dem som sattes upp 1989, är fler gamla och skadade. Förr fanns skyltar på alla infarter till centrum. Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan Ja Nej 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" Miljön angår alla åldrar. 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt: x x x Jämställdhetschecklistan Ja Nej 1. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?? (Om svaret på fråga är Nej, motivera och hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga statistik. Om svaret är Nej, motivera)ej relevant 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? Ej relevant (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) 4. Föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera)ej relevant x x x x Integration Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ej relevant 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl. a på grund av ursprung? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ej relevant x x Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ärendet berör miljön. x Remissinstanser Förslag till beslut Motionen föreslås bifall men utifrån den tidsram som finns beslutad i kommunfullmäktige. Annika Strand Förvaltningschef Niklas Arfs Chef Lokal och markavdelningen

44 rjt HEDEMORA ~KOMMUN Per Torsell Annika Strand (S,~c70 - l c; lb's T JÄNSTESKRIVELSE Datum (2) Kommunstyrelsen Förslag till yttrande på motion från Gustav Ericsson "Bekämpa våldsbejakande extremism" Dnr Sammanfattning Gustav Ericsson för Nya Moderaterna i Hedemora har i en motion yrkat - att Hedemora kommun med grund i regeringens plan mot våldsbejakande extremism tar fram en lokal handlingsplan för att förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism i Hedemora. - att Hedemora kommun inte ska finansiera våldsbejakande extremismrörelser med skattemedel. Ansvariga förvaltningar som tillhandahåller lokaler och/eller utdelar föreningsstöd bör genomlysa de verksamheter de finansierar och avbryta eventuella stöd till våldsbejakande extremism. Bifogas: Gustav Ericssons motion" Bekämpa våldsbejakande extremism" Ärendebeskrivning Hedemora har känt av en del problematik som uppstått mellan olika grupperingar i samhället men våldsbejakande extremism har inte kunnat beläggas. Senast året har säkerhetsfrågoma varit högaktuella och bl.a. har en säkerhetschef anställts på heltid. Säkerhetschefen har precis författat ett förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism och planen är i skrivandes stund ute på remiss bland berörda och kommer när den är färdigberedd att lyftas till kommunstyrelsen för beslut Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tag its till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Ja Nej X Hedemora kommun Hemsida E-post kommun@hedemora.se Organlsationsnr Postadress Hedemora kommun Box Hedemora Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

45 Datum Hedemora kommun (2) Jämställdhetschecklistan 1. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?? (Om svaret på fråga är Nej, motivera och hoppa över fråga 2-4) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga statistik. Om svaret är Nej, motivera)ej relevant i ärendet 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor x och män? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera)ej relevant i ärendet 4. Föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? x (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera)våldsförebyggande åtgärder är av godo för jämställdhet. Ja X Nej X Integration Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska x språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Berör alla 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella x skillnader mellan människor, bl. a på grund av ursprung? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Beskrivs i handlingsplan under bearbetning Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? "[Skriv text här]" X Förslag till beslut Motionen bifalles. U,~/ (_,, Annika Strand F örvaltningschef Per Torsell Säkerhetschef

46 HEDEMORA KOMMUN HEC,f::NOr-lA KOMMUN Komrnun:,tyrelsen lnk Dnr.K~.02$.:JJ... J.Q~. 1 (2) Blankett för redovisning av erhållet kommunalt partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Mottagare av partistödet ska utse särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Granskaren ska intyga granskning på sidan 2 i denna blankett. Granskningsrapporten ska bifogas denna blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari - 31 december och lämnas in till Hedemora kommun, kommunstyrelseförvaltningens kansli, senast den 20 januari närmast följande år. Parti Organisationsnummer Arbetarepartiet Socialdemokraterna Telefon Adress Myrgatan Hedemora Bankkonto eller bankgiro/postgiro: Södra Dalarnas Sparbank Redovisningen avser år ErhåHet partistöd Sparat partistöd frän föregående år (Avser inte partistöd före ) Ja Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin Hedemora Arbetarepartiet Socialdemokraterna har också tre S-föreningar under sig. Tillsammans har de i S-löreningama haft styrelsemöten och medlemmsmöten om aktuella politiska frågor. Arbetarekommunen har haft ett antal styrelsemöten och medlemmsmöten. Utöver ovanstående har man på olika nivåer deltagit i ett antal möten runt om i kommunen tex olika aktiviteter i Vikmanshyttan, Långshyttan och Hedemora bl annat 1 maj Regionsfrågan har diskuterats på flera möten. Partiet har också genom olika reklamaktiviteter synts utåt. Arbetarekommunen har under 2016 bytt lokal till en mera central plats. Lokalen i Långshyttan har också moderniseras för att bättre motsvara föreningens behov och möjligheter att bedriva en bra utåtriktad verksamhet. Vi finns även på facebook. Hedemora Arbetarepartiet Socialdemokraterna har varit representerade vid samtliga kommuntullmäktigemöten under 2016.

47 2(2) Om överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför kommunen - beskriv vilka motprestationer som har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin Hedemora Arbetarekommun liksom övriga arbetarekommuner i Dalarna avsätter en summa varje år till några fonder som partidistriktet sköter det är bl a en teknikfond och en ungdomsfond. Vi kan ur dessa ansöka om bidrag när vi behöver köpa en dator eller skrivare. Datum Datum Ordförande. Kassör ~~~ 1 \\\J\ \~ vjj 'v~\ Namnförtydligande Namnförtydligande Per Fagerström Lars Westlund \ Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för "Regler för kommunalt partistöd i Hedemora kommun" Namnförtydligande Ulf Hansson Ort Hedemora Bilagor Bilaga Granskningsrapport

48 Granskningsrapport Bilaga Navet för vår verksamhet är vår expedition där vi har många mindre möten och där vi också har förråd och ett mindre kontor. Under 2016 bytte vi lokal. Hedemora Arbetarekommun har använt det kommunala bidraget enligt följande: Hyra av lokaler inklusive elkostnader Utåtriktad verksamhet inklusive 1 Maj Datakostnader och telekostnader Utbildningar och kongresskostnader Annonseringar och reklamkostnader Administrationskostnader Flyttkostnader Inköp av material Teknik och ungdomsfonder från vilka vi får ansöka om bidrag. Vi har inte lämnat ifrån oss till distrikt eller central partiorganisation från det kommunala bidraget.

49 ~HEDEMORA ~KOMMUN HEDEf!10Rf"<.KOfV1MU1\l Kom munstyrelsen 'lnk I lonr... K/;O?.</~.l.1... ll?y. 1(2) Blankett för redovisning av erhållet kommunalt partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Mottagare av partistödet ska utse särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur pa1tiet har använt partistödet. Granskaren ska intyga granskning på sidan 2 i denna blankett. Granskningsrapporten ska bifogas denna blankett. Redovisningen ska avse perioden I januari - 31 december och lämnas in till Hedemora kommun, kommunstyrelseförvaltningens kansli, senast den 20 januari nätmast följande år. Parti l~dm~ n \ i-:,ta Yl Telefon öto - :,t>':/:,3'6 lo Bankkonto eller bankgiro/postgiro: Organisationsnummer Adress '1{,U,lt~c:u:.'v"J-.(4,L ~ \ t1å1d i.ö.;v.. 6 CM/\... ~7; v;~nt ~ n = rt,}\n_ ~O}b Erhållet pa1tistöd 75 4 ID6:- Sparat partistöd från föregående år (Avser inte partistöd före l) Y '6 b~1: - Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin l ot<r'-\ hj< 0. ~ 0"1ro.: ~. f\ j \{'Q. t,(tt\ s' 9~ 1 >- 4~&\C'M,~ t i,-½~tj,l~j\ Ach\)\,i,, 5 t<a.\i0'7\ IOS4 r-- cto.hjzo:!1t11~e,,-, s~,v~ po.rpe.-1 s~ iflen. +r 4,t..,. s~l

50 2(2) Om överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför kommunen - beskriv vilka motprestationer som har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin O>-- r" Datum ~ il- -6L - Dcl Ordförande Datum 3ö,,~ ~Dlb Kassör \ - ': ~~:::::> ~ \{alf~ 'b~ ~- Namnförtydligande N amnförtyd I igande 1e< ~ e V\~S&on R l \ o. Yi Ka:ltssan I Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för "Regler för kommunalt partistöd i Hedemora kommun". Intygas av 0 Ltl ts -/l K.E lit f2._s:x, " Datum 20J 1,0I, 01 Namnförtydligande ~Oc/V/ - txau /~~ o~ a ~ j J 4J )/-un Bilagor Bilaga Granslmingsrapport

51 HEDEMORA KOJ\1l\1UN HEDEMORA KO:\llivlUN Kommun styrelsen lnk Dnr.. KSOZ.8 :(}.J.t1.J.. 1(2) Blankett för redovisning av erhållet kommunalt partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Mottagare av partistödet ska utse särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Granskaren ska intyga granskning på sidan 2 i denna blankett. Granskningsrapporten ska bifogas denna blankett. Redovisningen ska avse perioden I januari - 31 december och lämnas in till Hedemora kommun, kommunstyrelseförvaltningens kansli, senast den 20 januari närmast följande år. Parti Organisationsnummer Liberalerna Telefon Adress G.Faluv. 6 Bankkonto eller bankgiro/postgiro: Hedemora Redovisningen avser år Erhållet partistöd Sparat partistöd från föregående år (Avser inte partistöd före I) 0 Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin Användningen framgår i detalj av bilagd balans- och resultaträkning (Bil 1 ). Kommentarer: *Möteskostnader är i huvudsak konferensdeltagande på regional och nationell nivå. *DalaFörbundet utgörs till sin huvuddel av avsättning till en valfond med direkt hedemoraanknytning som finansierar framställning och distribution av hushållsbroschyr vid valet *Valkostnader är maknadsföringsmaterial. *Uppvaktning i samband med begravningar,

52 2(2) Om överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför kommunen - beskriv vilka motprestationer som har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin Se ovanstående kommentar för "DalaFörbundet". 40% av vårt kommunala partistöd fonderas på länsnivå och bekostar framställning och distribution av vårt hushållsutskick vid valet Datum Datum Anna Eling J~Engsås Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet fö r "Regler för kommunalt partistöd i Hedemora kommun". Intygas av Joakim Sundquist Datum 'I Bilagor Bilaga Granskningsrapport L R-t::...V\ ~ \ D).;) ~ ~E~"'t\t.. \_ ~)

53 - Balans- o. resultatriikning Liberalerna i llcdcmora 2016 Liberalerna 1B 26726,63 Kontant -20,10 PG 26746,73 BG 0,00 S:a 26726,63 lnk lltg Saldo Inkomster P-sföd 36046, ,00 Medl.avg ,00 Gih or 0,00 0,00 Ränta 0,00 0,00 Miitesinkomster 0,00 0,00 Diverse 0,00 0,00 lltgifter Annonser 0,00 0,00 Porto 70,00-70,00 Miitcskostnader 13891, ,90 Dala Förbundet 14418, ,00 Valkostnader (pins m.m.) 4316, ,00 Medlemsavgifter 0,00 0,00 Amortering 0,00 0,00 Konferens 0,00 0,00 Admin. 618,00-618,00 Utskick 0,00 0,00 Ränta 0,00 0,00 Tidn.Nl! 690,00-690,00 Gåvor 3675, ,00 INK-l!TG -1552,90 l!b 25173,73 Kontant -20,10 PG 25193,73 Hank 0, ,73 B~~ :::" ~ t)/4~_ i : s,,,. "'""' ~ ' \

54 Revisionsberättelse Undertecknade, utsedda att granska Liberalerna i Hedemoras räkenskaper och förvaltning för verksamhetsåret 2016, f'ar efter utförd granskning avge följande berättelse. Vi har genomgått föreningens räkenskaper. Alla inkomster och utgifter är noggrant förda och väl verifierade. Balans- och resultaträkning för 2016, godkänd av styrelsen, överensstämmer med dessa räkenskaper, som vi har granskat. Då det under granskningens gång icke funnits anledning till erinran mot kassörens och styrelseledamöternas sätt att sköta föreningens räkenskaper och förvaltning, vill vi härmed föreslå årsmötet att styrelsen beviljas full ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Hed,mora 201' ~ liji {'h/,, /_ I, l ( Joakim y ndqls; Anna Kempff-Skäringer

55 !al HEDEMORA ~KOMMUN HEDEMORA KOi\JlflfiU;~ Kornrnunstyr 1Sen lnk r.. KSö.ZX :: 'f...'" Sn:fa 1(2) Blankett för redovisning av erhållet kommunalt partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Mottagare av partistödet ska utse särskild g1 anskare som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Granskaren ska intyga granskning på sidan 2 i denna blankett Granskningsrapporten ska bifogas denna blankett. Redovisningen ska avse perioden l januari - 31 december och lämnas in till Hedemora kommun, kommunstyrelseförvaltningens kansli, senast den 20 janunri närmast följande år. Parti Organisafionsnummer /Yl Il /J 6R4-1c..e /\14- g~z.o oo-- 26 ~l/ Telefon Adress ¾ 6.<la 4t VI t' r I Bankkonto euc:, lrn I ~in 'J'e3tgire: "1-'TA/l. Bo 3VO 7,U&l~_tU{oetntJ flf+ Redovisningen avser år Erhållet partistöd :2.tob I Sparat partistöd frän lorcgåcndc är (Avser inte partistöd före I) 0 Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning I den kommunala demokratin A:...,<~,sblold.i h..t"'r ~)'v,bos$ M.Cfl,,jV\.l.+ ~ vvllo,lcu.i_ vf..<o...,ep("(..)l.-ntc,n.k,, l'\~v'l\\"lc~r CJ C 1A ~t:y ('C..( $ e' l (' e ;ec It..,k vi ~dl.!)c.. ~"" h d, I '5t:tVV\t, ve,,..'("'c, $yr1ltc;jc-. Cjt:'.1'10~ Kc'-""'f''-..,_)ft- ~ (,(.

56 Sioo 2(2) Om överföringar har gjorts ttll delar av partiorganisationen utanför kommunen - beskriv vilka motprestationer som har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin ~ Dntum Datum Nomnförtydllgandc {: o rit; A-xGlS~ cp,.) Granskningsintyg Härmed intygas :ltt p:utict har följt ä11da1~let för "Regler föl' kommunalt partistöd i 1-lcdcmora kommun". ~Ji J{!~.!~~._ ;J Namnförtydligande. -?V ~7?//.; c ;~/,//p<./.s.--,,.'---= ',:;.._- +--, Bilagor Bilaga Gransk.ningsrapport Q

57 Hedemora Redovisning hur det kommunala partistödet använts. Avser perioden 1 januari till 31 december Partistöd från Hedemora kommun :- Kostnader Medlems-, styrelse, grupp-, årsmöten o.d. Interna uppvaktningar och avtackningar Kontorsmaterial, porto, utskick o.d. Utbildningar, konferenser o.d. Reklamplats hos lokala föreningar Annonser Externa uppvaktningar Serviceavgift till Moderaterna (förbund och riksorganisation) Avsättning till valet :- 816: : :- 9877:- 61():- 75: : :- I Summa kostnader: :~ I Upprättad av Jan Bergqvist Granskningsrapport Min granskning grundar sig på Nya Moderaterna i Hedemoras redovisningsunderlag för Jag bekräftar att underlaget ger en rättvisande bild av hur föreningen använt partistödet 2016.,#~c-.,,.,,.,, ~..,.~ d / r'" - c.j / _/ 6. ~,/4~~~~ ~~-Olhans -c;. ~t/c<u,, I,,,..,,, '7 <,,..,-/,e",.,-,.,...,,. r.,,.,_/".-

58 Information om den serviceavgift som moderata partiföreningar betalar till förbund och RO. Moderaternas lokalföreningar betalar en del av det kommunala partistödet till länsförbund och riksorganisation. Avgiften till riksorganisationen ger bland annat tillgång till följande: Websystemet Alla föreningar har tillgång till moderaternas websystem med möjlighet att lägga upp lokala hemsidor, samt nödvändig support Medlemssystemet Riksorganisationen tillhandahåller ett medlemssystem som kontinuerligt uppdateras och där lokalföreningarna via förbundsexpeditionerna far hjälp med uttag av uppgifter, administration av medlemsavgifter mm. Politiskt stöd Partiets funktionärer stöder föreningar med hjälp och råd i olika politiska frågor samt medverkar vid lokalt genomförda utbildningar och konferenser. Kampanj stöd Föreningar har möjlighet att kostnadsfritt ta hjälp av partiets kampanj avdelning med framtagande av foldrar, broschyrer kampanjplanering mm. Avgiften till förbundet ger bland annat tillgång till följande: Utbildning och konferenser Förbundet står för kostnaderna för av förbundet anordnade utbildningar såsom kandidatutbildning, mentorsutbildning, certifieringsutbildning, ordförandeträffar, valledarutbildningar, webbutbildningar mm, dock ej resekostnader. Föreningsservice Förbundet hjälper föreningar med utskick, framtagande av uppgifter ur medlemssystemet, i form av listor och utskick, framtagande av kallelser, inbjudningar mm. Support Förbundets personal hjälper föreningarna med hemsidorna, rådgivning i politiska och praktiska frågor, och medverkar i förekommande fall i föreningars egna utbildningar. Kampanjstöd Förbundet hjälper föreningar att producera kampanjmaterial och medverkar delvis i kampanjarbetet. Förbundet tillhandahåller viss kampanjutrustning som föreningarna får låna. Förbundet tar även kostnaderna för kampanjkostnader som är knutna till kampanjer som är av regional karaktär. Valfrågor Förbundet hjälper föreningarna att genomföra eventuella provval, samt hjälper till med övriga praktiska detaljer som är kopplade till ett val. Förbundet ansvarar för registreringen av alla valsedlar och kontrollerar att dessa är korrekta och att alla fonnaliakrav är uppfyllda.

59 HEDE-:!'viOPA KÖ~JirvfUN Kcmm unstv rels0n lnk \onr.. k:s.ql.$:jl../01/.., 1(2) Blankett för redovisning av erhållet kommunalt partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Mottagare av partistödet ska utse särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Granskaren ska intyga granskning på sidan 2 i denna blankett. Granskningsrapporten ska bifogas denna blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari - 31 december och lämnas in till Hedemora kommun, kommunstyrelseförvaltningens kansli, senast den 20 januari närmast följande år. Parti U l~1.j/iu7a41'd Telefon /4d,niY - C % -IC/1 C-t- 32 Bankkonto eller bankgiro/postgiro: ~-{ b 7--rs ~I/ Organisationsnummer tu 2 yra -"l Y?7- Adress C/t, rlzu;ftr?: ~61/ttt~ 7 )-t,. 1tf ;;~ Redovisningen avser år Erhållet partistöd 6 f cj tj { ) Sparat partistöd från föregående år (Avser inte partistöd före 20I I) lfo 0()0 rf Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin

60 2(2) Om överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför kommunen - beskriv vilka motprestationer som har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin Datum Datum -; '1[/ ~ Kassör/!S,~ Namnförtydligande Namnfö8 dligande 1 A so tve 1 1 i't1 Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för "Regler för kommunalt partistöd i Hedemora kommun". a Intygas av j/j;d(.. ~b~ll/ll Datum, 2tJI?- -t7 I- IJ Namnförtydligande :}tjl,,j~ 1JT /1 lvfle!r Ssö!V Ort 11-~d"-em.Jrq Bilagor Bilaga Granskningsrapport

61 Hedemora Granskningsrapport Undertecknad, av Vänsterpartiet Hedemora utsedd granskare av hur partistödet använts, får härmed avge följande rapport: Granskningen har utförts på följande sätt och med följande underlag. - Samtliga protokoll har gåtts igenom - Verifikationer och bokföring har granskats - Samtal har förts med partiföreningens ordförande och kassör - Har deltagit i partiföreningens möten och aktiviteter Slutsats Vänsterpartiet Hedemora redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. /.1 ", /7 / J~~tP' ~?/d ;½'~" Solbritt Andersson granskare

62 [~-J HEDEMORA ~KOMMUN 'HEDEi-;10RA KOMMUN Kcrnrn,.instv~elsen lnk Dnr... Kso..:.ll '1. 1(2) Blankett för redovisning av erhållet kommunalt partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Mottagare av partistödet ska utse särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Granskaren ska intyga granskning på sidan 2 i denna blankett. Granskningsrapporten ska bifogas denna blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari - 31 december och lämnas in till Hedemora kommun, kommunstyrelseförvaltningens kansli, senast den 20 januari närmast följande år. Parti Centc:Y arti ct Telefon Organisationsnummer 88 2()00-S"l.35 Adress fo Bä ltmbo 24 3 Bankkonto eller bankgiro/postgiro: O I to 3 2 Redovisningen avser år J.Dlb Erhållet partistöd 132 I bb Sparat partistöd från föregående år (Avser inte partistöd före 20l I) Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin ordnat öppna. mtdltmsmol:u1, uidtrl kfadl akllvitifer, o~no~ttr/ n3 1 mark.nadfijring 1 ul: b; Id n, n 3, f ö7eta s n I nj,. 1 _ 11 J.i:t _ 17. 5r.,.,r..i.A f\~1't1stvcf.:. 4 v&ro. 1nhik-kK ö..r p.vrti.jöckt oct, tncc!l4m'.)lt\/~; fk't. \.1rJ ~o,yl.. 7r ~rbr1-1 bj oc!a ltvw- &r j(ll.)! 1v1,fM.1t1. 1 J,gs.t pt:yl:jlvr, l<v rb U>lb v.;vr!11? l½å kr och ub år i78738 kr RnlCj mi~ S5rnJ p; l 1C bolf i.3 8~ f!i, h rj,iu t/),'. h/) ~F) Jm;.

63 2(2) Om överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför kommunen - beskriv vilka motprestationer som har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin DeL av pwr+ibtodd- har sänt ti Il DalMnas untu-clf sh-ikf V, har de-ltagit i cl1sf-r{ktct-.s u+bilclni ngaroch konfvr~ns~r, utsk,e,k öoh into till vne.clle..m mmno.. Datum Datum ~011011<} N ~ Ordförande Namnförtydligande ordf } ~ o;;u ).j~lj~ ~o~du h \ J>~/)n] Namnförtydligande ka.s~or ln.9vr 1;:.rik&son Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för "Regler för kommunalt partistöd i Hedemora kommun". Intygas av Namnförtydligande 6-,J,J. AJ 1::, l.!-ll 4 ~ c. q rai//r5t>r Bilagor Bilaga Granskningsrapport

64 Å ~ HI :D t :MOR!-\ K0\1MUN,, H!::Dt::ivKi?.A :<OM\.1 Ui ~ Kcn i.nunstyi-~lsen llnk :JY:z~ f.~ -:l r..lc1/. 1(2) Blankett för redovisning av erhållet kommunalt partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Mottagare av partistödet ska utse särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Granskaren ska intyga granskning på sidan 2 i denna blankett. Granskningsrapporten ska bifogas denna blankett. Redovisningen ska avse perioden 1 januari - 31 december och lämnas in till Hedemora kommun, kommunstyrelseförvaltningens kansli, senast den 20 januari närmast följande år. Parti f'v\ ~ l ~ o f tlt"kef (k_ Organisationsnummer ~,Ö r\ Il \ \-\ e&e., t'l\ o r u 60)._o Oi - 18 I\ Telefon Adress Mv/\1/ho8QtQf'\. l b b1cj ' Öl( b0 l b r 1 Cc ~ H-e.JL/f4,.. u ~ Bank.konto eller bankgiro/postgiro: 8llY-l b ~ Y b011 I - 8 Redovisningen avser år Erhållet partistöd Jo i lo Si 0 bk) ~- Sparat partistöd från föregående år (Avser inte partistöd före ) 0lf o~~ ;-- Beskriv hur det lokala partistödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin -

65 2(2) Om överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför kommunen - beskriv vilka motprestationer som har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin \ \- i v ~ ~ \-er Yl«_ W eaa h j,--ja '1 www. 'VY\f$-Se_jhe~u~.J' \) V1 - ~ V\ p /) V \v'\ ~ vlt). \J/ ejob J' 1' c}_ 0 V jt v \ t» tv.r ~ Cl f1 (Yh o e, h &e_;bll1i A-ll m;~ r e,j.l~r- 0 ~v\'~ -t () tu, l ~ v it\ l "Y\ ~ C{ r\ +ve., t1}juh. ÅY?Jf\() v-- Ö v ~ 'id :s Datum Datum Ordförande k~ 1 J\r\ L v /1 h Namnförtydligande k e1v~~ L r1jl Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för "Regler för kommunalt partistöd i Hedemora kommun"..g t-&-1 CCv.Y't<S.~ Namnfö~dligande., J Bilagor Bilaga Granskningsrapport

66 MORAl<OMMUN mmur.stvre!sen REGION DAL, RNA lnk lo,,ö3 1 f±j ~ S.:~ FÖRSLAG TILL BESLUT 1(4) Handläggare Håkan Jansson Diarienummer RD 2016/147 hakan.jansson@regiondalarna.se Datum Avtal för finansiering av kollektivtrafiken Förslag till beslut i kommunernas och landstingets fullmäktige Region Dalarnas direktion beslutade att godkänna Avtal för finansiering av den allmänna kollektivtrafiken och Avtal om den särskilda kollektivtrafiken, samt att Rekommendera kommunerna och landstinget att genom fullmäktigebeslut godkänna avtalen. Med detta brev görs denna rekommendation till er. För att avtalen ska gälla och vara giltiga finns två förutsättningar: Båda avtalen ska godkännas. Alla 15 kommunfullmäktige och Landstingets fullmäktige ska besluta att godkänna avtalen. Bakgrund Kollektivtrafiken har sedan 1 juli 2014 finansierats via en SO-SO-fördelning av kostnaderna för trafiken. Den lösningen har skapat förvirring och missnöje och svårigheter att förutse vad kostnaderna kommer att bli. Diskussionerna i kommunerna och i landstinget tillsammans med ledningen för AB Dalatrafik har varit besvärliga stundtals. Kollektivtrafikberedningen, arbetsutskottet och direktionen har haft flera förslag till avtal att ta ställning till men låsningar har hindrat en definitiv lösning. Principerna i den kostnadsfördelningsmodell som funnits har hindrat effektiviseringsåtgärder i trafiken p.g.a. svårbegripliga övervältringseffekter av kostnaderna. Det har också varit omöjligt att med trovärdighet inleda samarbeten med trafiksystem i andra län. Under sommaren och hösten 2016 har en insikt spridits att Dalarna för sin egen skull och för den kommande regionbildningen behöver få en tydligare och begripligare struktur på finansieringen. Att sluta en överenskommelse om finansieringen av kollektivtrafiken är också en generalrepetition inför skatteväxlingsförhandlingen under kommande vinter. Ärendets beredning Kollektivtrafi.krådets möten den 29 juni och 2 september samt ett diskussionsmöte med direktionens ledamöter den 21 september har, liksom kollektivtrafikrådets senaste möte 4 oktober, givit vägledning till hur finansieringens fördelning borde kunna lösas. Arbetsutskottet den 12 oktober diskuterade

67 REGION DALf"i'RNA 2(2) förslag till avtal och konsekvenser för kostnaderna samt beslutade att ett infonnationsmöte skulle arrangeras för parterna och att presidiets ledamöter efter detta skulle fastställa avtalens innehåll, Ett informations- och frågemöte hölls den 18 oktober med representanter från kommunerna. Landstinget avgav skriftliga synpunkter. Avtalsförslag presenterades för direktionen den 26 oktober, men återremitterades till arbetsutskottet. Under hela processen har en mängd kontakter tagits mellan alla parter i syfte att klara ut missförstånd. Beredningstiden fram till den extra direktionen 23 november har använts för att få synpunkter från trafikhandläggare i kommunerna och landstinget samt politiska kommunbesök. Ett särskilt info1marionsmöte anordnades den 18 november för de kommuner som drabbades av större kostnadsökningar enligt det tidigare förslaget. Samma dag 18 november hade kollektivtrafikrådet sammanträde för att göra en slutlig utformning av avtalen som kom att utgöra förslag till beslut vilket fattades av Region Dalarnas extra direktionsmötc Med detta så är det min och Region Dalarnas förhoppning att ert fullmäktige väljer att följa vfu: rekommendation. Om det är så att ni i er egen beredningsprocess vill ha stöd från oss så kontakta då oss via hakan.jansson@regiondahrna.se. REGION DALARNA Leif Nilsson Ordf. /Tiina Ohlsson Bilagor Avtal om finansiering av den allmänna kollektivtrafiken Avtal om finansiering av den särskilda kollektivtrafiken Kostnadsuträkningar Region Dalarnas direktionsbeslut, protokoll PM om skatteutjämningssystemet

68 REGION DALrl'RNA Förslag till Avtal om finansiering av Allmän kollektivtrafik i Dalarnas län

69 REGION DAL,'!'RNA 2(6) Parter Parterna i detta avtal är kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner, nedan benämnt kommunerna och Landstinget Dalarna. Region Dalarnas, (nedan benämnt kollektivtrafikmyndigheten), roll är som kollektivtrafikmyndighet och upprättare, administratör och samordnare av avtalet. AB Dalatrafiks och Tåg i Bergslagens AB roll är som utförare av trafiken och mottagare av finansieringen. Bakgrund Kommunerna och landstinget har enligt lag 2010:1065 finansierings ansvar för den allmänna kollektivtrafiken (2 kap. 1 ). Mot bakgrund här av har avtalet om finansiering av den allmänna kollektivtrafiken arbetats fram. Produktområde -Allmän kollektivtrafik I lagen om kollektivtrafik kallas all trafik inom länet för regional kollektivtrafik. Det begreppet används även i detta avtal. I den praktiska trafikplaneringen såväl som i marknadsföring och redovisning, bokföring kan olika begrepp och benämningar förekomma. Men i fördelningen av kostnaderna är det ovidkommande. I enlighet med detta avtal så är det den totala kostnaden för allmän kollektivtrafik på väg och järnväg som fördelas förutsatt att den utgår från Det regionala trafikförsörjningsprogrammet och Trafikplanen, Allmän kollektivtrafik -det här ingår Detta avtal ska reglera kostnaden för allmän kollektiv trafik så som: Stråktrafik inkl. tågtrafi.k1, mellankommunal trafik, landsbygds trafik, lokaltrafik, flextrafik, öppen och stängd skolskjutstrafik 2 inkl. skolbuss och taxiresa beställd genom BC Dalarna, Avtalet reglerar även kostnader för: AB Dalatrafiks organisation, Infrastruktur. Principerna för fördelning av kostnaden Kostnaderna fördelas enligt följande: 41 % på Landstinget Dalarna och 59% på kommunkollektivet. Kostnaderna beräknas därefter så att ett belopp per 1 Tågtrafik bedriven av Tåg i Bergslagen AB 2 Stängd skolskjutstrafik ing.ir i allmänhet inte i begreppet allmän kollektivtrafik. I avtalet finns det med för att underlätta kommande integrering in i den öppna skolskjutstrnfiken och allmän kollektivtrafik

70 REGION DAL RNA 3(6) invånare bestäms för kommunerna. Därefter fördelas effekterna av det kommunala skatteutjämningssystemet. Beräkningen görs på invånarantalet per Avtalet gäller under år 2017 med möjlighet till förlängning t.o.m och följs av en skatteväxling senast år Övergångsregel för fördelning av kostnaden För kommunerna ska gälla en övergångsregel om 33% i kombination med effekter från skatteutjämningssystemet. Kornmuner som får en ökad kostnad enligt detta avtal får alltså en reduktion om 67% på sin resp. kostnadsökning. Detta fördelas på och betalas av kommuner som får en lägre kostnad. Övergångsregeln gäller endast för Den ekonomiska fördelningen framgår av bilaga. Tillköp av trafik Kommun och landsting får efter medgivande av direktionen (kollektivtrafikmyndigheten) göra s.k. tillköp av trafik men ska då själv betala kostnaden för den tillkommande trafiken och ev. andra kostnader som följer av cillköpet. Parterna är dock överens om att tillköp endast bör förekomma i mycket begränsad omfattning och under en begränsad tid. Tillköp ska vara förenliga med mål för kollektivtrafikens utveckling enligt Trafikförsörjningsprogrammet och får inte påverka kollektivtrafik.systemet negativt. Hastigt uppdykande händelser, t.ex. flyktingmottagande, vädcifenomen, ekonomisk kris etc, som påkallar behov av ytterligare trafik ska hanteras av det gemensamma systemet för trafik och ekonomi och inte automatiskt leda till tillköp. Bedömningar i dessa och liknande situationer görs av Region Dalarnas Kollektivtrafikråd. Kollektivtrafikmyndighetens ansvar 1. Inom kollektivtrafikmyndigheten beslutar direktionen i Region Dalarna varje år om budget för kollektivtrafiken och godkänner avtal med landstinget och kommunerna om finansieringen av länets kollektivtrafik. Rådet för kollektivtrafikfrågor inom Region Dalarna bereder nyssnämnda ärenden för kollcktivtra:filwn för nästkommande verksamhetsår enligt detta avtal. 2. Som underlag för kollektivtrafikmyndighetens beslut om varje kommuns och landstingets preliminära bidrag skall kollektivtrafikmyndigheten med hjälp av Bolaget redovisa kostnader, intäkter och bidrag för trafik uppdelat i enlighet med principerna för detta avtal. 3. Om det under verksamhetsåret tillkommer nya omständigheter, som medför att det beräknade utfallet kommer att avvika i väsentlig mån från kollektivtrafikmyndighetens beslut om Trafikplan skall kollektivtrafikmyndigheten omgående kalla till extra sammanträde. 4. Kollektivtrafikmyndigheten skall på kommunerna och landstingets härmed lämnade uppdrag beräkna bidrag efter de regler som finns i detta avtal och

71 REGION DALi frna 4(6) fakturera kommunerna och landstinget i enlighet med de beslut som kollektivtrafik.myndigheten fattar. 5. Kollektivtrafikmyndigheten skall informera kommunerna och landstinget om alla förhållanden av betydelse för beslut om kommunerna och landstingets bidrag. Denna infoin1ation skall redovisas i Trafikplanen. 6. Parterna är överens om att Kollektivtrafikmyndigheten har rätt att överlåta den ekonomiska administrationen till AB Dala.trafik samt besluta att finansiärernas ersättning betalas direkt till AB Dala.trafik. 7. Kollektivtrafikmyndigheten skall tillse så att tillfredsställande samråd i trafikfrågor sker mellan myndigheten, AB Dala.trafik, Tåg i Bergslagen AB och kommunerna och landstinget. Förhandling och tvist Tvist rörande tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall, om Parterna ej överenskommit om annat, avgöras i förhandlingar mellan Parterna. Om sådana förhandlingar inte lyckas skall tvisten avgöras av svensk domstol och i enlighet med svensk rätt. Avtalets giltighet Detta Avtal om finansiering av den allmänna kollektivtrafiken i Dalarnas län ersätter nu gällande överenskommelser om finansiering av den allmänna kollektivtrafiken. Detta avtal har upprättats gäller från och med till Avtalet gäller under förutsättning att detta avtal samt Avtal om finansiering av den särskilda kollektivtrafiken beslutas och godkänns av samtliga 15 kommuner och Landstinget Dalarna. Förlängning av avtal Avtalet kan förlängas till Fråga om förlängning skall resas i Region Dalarnas direktion före där beslut tas om vidare hantering. Görs inte detta avslutas avtalet Förlängning av avtal kräver inga nya fullmäktigebeslut hos parterna. Avtalets godkännande Detta avtal träder i kraft efter det att avtalet har godkänts av kommunfullmäktige i Avesta, Borlänge, Falun, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner och landstings fullmäktige i Landstinget Dalarna, Detta avtal har upprättats i 19 likalydande exemplar varav Parterna tagit var sitt. Parternas beslut Avtalet har godkänts av samtliga kommuner, Landstinget Dalarna samt även Region Dalarna, AB Dalatrafik och Tåg i Bergslagen enligt redovisning nedan.

72 REGION DALi'fRNA 5(6) Avesta kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Borlänge kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Falu kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den Gagnefs kommun, antaget av Kommunfullmäktige, de,~ Hedemora kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Leksands kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Ludvika kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Malung-Sälens kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den Mora kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den Orsa kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Rättviks kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den,

73 REGION DAL1fRNA 6(6) Smedjebackens kommun, antaget av Konununfullmäktige, den, Sätets kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Vansbro kom.mun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Älvdalens kommun, antaget av Kommunfullmäktige den, Landstinget Dalarna, antaget av Landstingsfullmäktige, den, Region Dalarna, enligt beslut i direktionen Bolagen förklarar sig införstådda med vad detta avtal innebär. AB Dalatrafik, enligt beslut i styrelsen den, Tåg i Bergslagen AB enligt beslut i styrelsen den,

74 REGION DALr4'RNA Förslag till Avtal om finansiering av Särskild kollektivtrafik i Dalarnas län

75 REGION DALrie'RNA Parter Parterna i detta avtal är kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner, nedan benämnt kommunerna och vad gäller finansiering och kostnadsfördelning för best:ällningscentralen -BC Dalarna- även Landstinget Dalarna. Region Dalarnas, (nedan benämnt kollektivtrafikmyndigheten),.roll ät som kollektivtrafikmyndighet och upprättare, administratör och samordnare av avtalet. AB Dalatrafiks, (nedan benämnt Bolaget), roll är som utförare av trafiken och mottagare av finansieringen. Bakgrund Detta avtal fördelar kostnaden mellan kommunerna för den särskilda kollektivtrafiken för vilken kommunerna har ansvar. Avtalet fördelar också kostnaden mellan kommunkollektivet och Landstinget Dalarna för beställningscentralen -BC Dalarna. Produktområdet kommunal särskild kollektivtrafik Begreppet Särskild kollektivtrafik används i detta avtal. I den praktiska trafikplaneringen såväl som i marknadsföring och redovisning, bokföring kan olika begrepp och benämningar förekomma. Men i fördelningen av kostnaderna är det ovidkommande. I enlighet med detta avtal så är det kostnaden för kommunernas särskilda kollektivtrafik som fördelas förutsatt att den utgår från Det regionala trafikförsörjningsprogrammet och Tt:afikplanen. Särskild kollektivtrafik -detta ingår Detta avtal ska fördela kostnaden för den kollektivtrafik som i allmänhet kräver någon form av tillstånd och eller särskilda arrangemang. Denna trafik benämns Servicetrafik och omfattar följande kommunala resformer. Färdtjäostresor Särskilda skolresor För omsorgsresor, resor till och från korttidsboende och kommun.resor ansvarar varje kommun själv för vad gäller handläggning, hantering och finansiering. Fördelning av kostnaden för beställningscentralen ingår i detta avtal: BC Dalarna Principerna för fördelning av kostnaden Kostnaderna för fardtjänst och särskilda skolresor betalas till 100% av kommunkollektivet. Kostnaderna beräknas så att ett belopp per invånare bestäms för kommunerna. Beräkningen görs på invånarantalet per

76 REGION DAL:'"l'RNA Kostnaden för BC Dalarna fördelas enligt följande: 60% på Landstinget Dalarna och 40% på kommunkollektivet. Inom kommunkollektivet fördelas kostnaden som ett belopp per invånare, Kollektivtrafikmyndighetens ansvar 1. Inom kollektivtrafikmyndigheten beslutar direktionen i Region Dalarna varje år om budget för kollektivtrafiken och godkänner avtal med landstinget och kommunerna om finansieringen av länets kollektivtrafik. Rådet för kollektivtrafikfrågor inom Region Dalarna bereder nyssnämnda ärenden för kollektivtrafilccn för nästkommande verksamhetsår enligt detta avtal. 2. Som underhg för kollektivtrafikmyndighetens beslut om varje kommuns och landstingets preliminära bidrag skall kollektivtrafikmyndigheten med hjälp av Bolaget redovisa kostnader, intäkter och bidrag för trafik uppdelat i enlighet med principerna för detta avtal. 3. Om det under verksamhetsåret tillkommer nya omständigheter, som medför att det beräknade utfallet kommer att avvika i väsentlig mån från kollektivtrafikmyndighetens beslut om Trafikplan skall kollekti.vtrafikmyndigheten omgående kalla till extra sammanträde. 4. Kollektivtrafikmyndigheten skall på kommunerna och landstingets härmed lämnade uppdrag beräkna bidrag efter de regler som.finns i detta avtal och fakturera kommunerna och landstinget i enlighet med de beslut som kollektivtrafikmyndigheten fattar. 5. Kollektivtrafikmyndigheten skall informera kommunerna och landstinget om alla förhållanden av betydelse för beslut om kommunerna och landstingets bidrag. Denna information skall redovisas i Trafikplanen. 6. Parterna är överens om att Kollektivtrafik.myndigheten har rätt att överlåta den ekonomiska administrationen till AB Dalatrafi.k samt besluta att finansiärernas ersättning betalas direkt till AB Dalatra.fik. 7. Kollektivtrafik.myndigheten skall tillse så att tillfredsställande samråd i trafikfrågor sker mellan myndigheten, AB Dala.trafik, Tåg i Bergslagen AB och kommunerna och landstinget. Förhandling och tvist Tvist rörande tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall, om Parterna ej överenskommit om annat, avgöras i förhandlingar mellan Patterna. Om sådana förhandlingar inte lyckas skall tvisten avgöras av svensk domstol och i enlighet med svensk rätt. Avtalets giltighet Detta Avtal om bidrag till den särskilda kollektivtrafiken i Dalarnas län ersätter nu gällande överenskommelser om finansiering av den särskilda kollektivtrafiken. Detta avtal har upprättats och gäller från och med till

77 REGION DALrfRNA Avtalet g,.iller under förutsättning att detta avtal samt Avtal om finansiering av den allmänna kollektivtrafiken beslutas och godkänns av samtliga 15 kommuner och Landstinget Dalarna. Avtal kan endast vid kalenderårsskifte ersättas av ett nytt eller förändrat avtal. Avtalets godkännande Detta avtal träder i kraft efter det att avtalet har godkänts av kommunfullmäktige i Avesta, Borlänge, Falun, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner och landstingsfullmäktige i Landstinget Dalarna. Detta avtal har upprättats i 18 likalydandc exemplar varav Parterna tagit var sitt. Parternas beslut Avtalet har godkänts av samtliga kommuner, Landstinget Dalarna samt även Region Dalarna och AB Dalattafik enligt redovisning nedan. Avesta kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Borlänge kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Falu kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den Gagnefs kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den. Hedemora kommun, antaget av Kommunfulltnäktige, den, Leksands kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den, Ludvika kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den,

78 REGION DALl''fRNA Malung-Sälens kommun, antaget av Kommunfulhnäktige, den, Mora kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den Orsa kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den Rättviks kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den Smedjebackens kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den. Säters kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den. Vansbro kommun, antaget av Kommunfullmäktige, den ÅJvdalens kommun, antaget av Kommunfullmäktige den Landstinget Dalarna, antaget av Landstingsfullmäktigc, den Region Dalarna, enligt beslut i direktionen Bolaget förklarar sig införstått med vad detta avtal innebär. AB Dalatrafik, enligt beslut i styrelsen den,

79 Prognos 2016 Betalning av trafik (DT och Smedjebacken) samt utjämningssystemets effekt. Betalning för trafik till DT och Prognos 2016 Folkmäng Smedjeback Effekter av Ekonomls d 1/11 ens utjämnings k effekt Kommun 2015 skolskjutsar system totalt Avesta Borlänge Falun Gagnef I Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Summa kommuner Landstinget Totalt Dalarna

80 Betala för trafik 2017 med olika grader av genomslag. Jämförelse med betala Budget 2017 betala för trafik Befolkning Befolknin Betala jämfört Betala jämfört sbaserad gsbaserad med prognos med prognos slår slår = betala = igenom igenom mindre än 2016 betala mindre Kommun med 100% med33% 100% än % r Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Summa kommuner Landstinget Totalt Dalarna f'v

81 Simulerad budget 2017 med prognos 2016 som underlag. Budget 2017 Särskild trafik: Sammanlagd Särskild omsorg, ekonomisk Allmän trafik: kommun, Utgiftsutjä effekt. Betala trafik inkl färdtjänst, korttids, mning och Folkmäng skolskjutsar särskoleresor sjukresor "extra Summa Effekt fördelat utjämning d 1/11 fördelas per, fördelas per fördelat enl beställ- kostnader all utjämningssy efter efter Kommun 2015 invånare invåre nyttjande ningar" trafik stemet invånare invånare Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken : Säter Vansbro Älvdalen Summa kommuner Landstinget Totalt Dalarna ln

82 Betalning, effekt av utjämning och sammantagen effekt per invånare Prognos 2016 Samman- Sammantagen Simulering 2017 full effekt tagen Effekt ekonomisk Effekt ekonomisk Kommun Betala utjämning effekt Betala utjämning effekt Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Summa kommuner s

83 REGION DALFfRNA Samm.,,criid<:,J tum Direktionens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och lid Region Dalarna, Falun kl Beslutande Ledamöter Se närvarolistan sidan 2 nänstgörande ersättare Se närvarolistan sidan 2 övriga närvarande Ersättare Se närvarolistan sidan 3 Tjänstemän Se närvarolistan sidan 3 Justerare Justeringens plats och Ud Underskrifter Sekreterare Carin Lilllehöök I Paragrafer Ordförande Juslerare /2NSLAG/BEV1S Protokollet är Justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Direktionens sammanträde Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Föivartngsplats för prolokolfet Kommunernas Hus, Falun Underskrift Margit Varga

84 REGION DALFfRNA Direktionen SAMMANTRÅDESPROTOKOLL S:,mm;.ntt;!dc><.lan,m (11) Närvarolista Beslutande Ledamöter Leif Nilsson {S} Sofia Jarl (C), Susanne Norberg (S) Lars Isacsson (S) Ulf Hansson (S) Fredrik Rönning (S) Irene Hemman (S) Ulrika Uljeberg (C} Mikael Thal!n {C) Jan Bohman (S) Leif Pettersson(S) Anna Hed (C) Annette R!esbeck (C) Abbe Ronsten (S) Peter Egardt (S} Lena Reyier {C) Mikael Rosen, (M) Gunnar Barka (S) Bengt Lindström (S) Ulf Berg (M) Maja Gilbert Westholm (V) Lisbeth Mörk Amnelius (DSP) Ann-Cathrin Löfwenhamn (SD) Tjänstgörande ersättare Göte Persson (C) Kristina Svensson (S) Nils-Erik Edlund (S).Justorandas $ign lw I Uldragsb1Jslyil<ande

85 REGION DALR'RNA Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL s,..,,...,,tril.!k,d,tum (11) Övriga närvarande Ersättare Jonny Gahnshag (S) Mats Dahlström (C) Victor Zakrlsson (S) Torsten Larsson (KD) Tjänstemän Tiina Ohtsson. Regiondlrektör Sara Tigerström Monfelt Car!n Lllliehöök, samordnare Amelie Sahlin chef Samhällsbyggnad Magnus Höög, Jurist Håkan Jansson, kollektivtrafik Philip Eriksson, kollektivtrafik/infrastruktur Lars-Ingvar Eriksson, webbredaktör övriga Bengt Welin 27J..274 Joslar,indn,: sign

86 REGION DALl"f RNA S=16'.losdawm Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(11) Ärendelista 270 Dnr Sammanträdets öppnande Dnr Val av protokolljusterare Dnr Föredragningsllstans fastställande..., Dnr 2016/147 Förslag om avtal för finansiering av kollektivtrafiken Dnr RO 2016/146 Förslag om process för skatteväxling...,..,... 1 D

87 REGION DALrfRNA Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL S:unmin,r.Wc<d>!Wtl Sid:t 5(11) 270 Dnr Sammanträdets öppnande Leif Nilsson förklarade sammanträdet öppnat, Upprop förrättades, se närvarolista.!jvscerandes ~fgti- JA/

88 REGION DALFiRNA Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL S>m:num:Wo,dan,m (11) 271 Dnr Val av protokolljusterare Direktionens beslut Jan Bohman (S) utsågs att jämte ordföranden justera protokollet.!justen:mdes sign I U<dragsbos<>""""

89 REGION DALffRNA Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL San,m:u,iri&Je,J1tim1 2016~ (11) 272 Dnr Föredragningslistans fastställande Direktionens beslut Föredragningslistan fastställdes. p;ister.mdes s1g11 IW

90 REGION DALffRNA Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL S=m n1,;i,.1o,~,1um (11} 273 Dnr 2016/147 Förslag om avtal för finansiering av kollektivtrafiken Direktionens beslut 1, Förslagen till fi.nansiecingsavtal för den allmänna resp. den särskilda kollektivtrafiken godkänns 2. Kommuncma och landstinget rekommenderas att genom fullmäktigebeslut godkänna avtalen 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Muntlig presentation av Håkan Jansson och Bengt Welin. Kollektivtrafiken har sedan 1 juli 2014 finansierats via en 50~50-.fördelning av kostnaderna för trafiken. Den lösningen har skapat förvirring och missnöje och svårigheter att förutse vad kostnaderna kommer att bli. Diskussionerna i kommunerna och i landstinget tillsammans med ledningen för AB Dalatrafik har varit besvärliga stundtals. Kollektivtrafikberedningen, arbetsutskottet och direktionen har haft flexa förslag till avtal att ta ställning till men låsningar har hindrat en definitiv lösning. Under sommaren och hösten har en insikt spridits att Dalarna för sin egen skull och för den kommande regionbildningen behöver få en tydligare och begripligare struktur på finansieringen. Att sluta en överenskommelse om finansieringen av kollektivtrafiken ät en generalrepetition inför skattcväxlingsförhandlingcn under kommande vinter. Kollekt:ivt.rafikrådets möten den 29 juni och 2 september samt ett diskussionsmöte med direktionens ledamöter den 21 september har, liksom kollektivtrafik. rådets senaste möte 4 oktober, givit vägledning till hur finansieringens fördelning borde kunna lösas. Arbetsutskottet den 12 oktober diskuterade förslag till avtal och konsekvenser för kosmadema samt beslutade att ett informationsmöte skulle arrangeras för parterna och att presidiets ledamöter efter detta skulle fastställa avtalens innehåll. Ett informations- och frågemöte hölls den 18 oktober med representanter från kommunerna. Landstinget avgav skriftliga synpunkter. A vtalsförslag presenterades för direktionen den 26 oktober, men återremitterades till arbetsutskottet. Beredningstiden fram till den :JusJsrandes sl9n cuf

91 REGION DALFl"RNA Direktionen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL S>mm>n<riw~,11,rum (11) extra direktionen 23 november har använts för att fa synpunkter från trafikhandläggare i kommunerna och landstinget samt politiska kommunbesök. Ett särskilt informationsmöte anordnades den 18 november för de kommuner som drabbades av större kostnadsökningar enligt det tidigare förslaget. Samma dag 18 november hade kollekrivrrafikcldet sammanträde för att göra en slutlig utformning av avtalen som nu alltså utgör förslag till beslut. Ärendets behandling Tillägg i avtalstextcn läggs in: I Avtal om alhnän trafik så läggs ordet "endast" in i meningen: ''Övergångmglerna gäller endast fir 2017" Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse i ärendet Avtal om finansiering av den allmänna och särskilda kollektivttafikcn PM Justerandm1 sign

92 Kollektivtrafik, finansiering Region Dalarna Konsult Bengt Welin (6) FÖRKLARINGAR OCH ANALYSERA V FÖRSLAG TILL FINANSIERINGSSYSTEM FÖR DALARNAS KOLLEKTIVTRAFIK Bakgrund På uppdrag av Region Dalarna har Bengt Welin utrett bland annat finansiering av kollektivtrafiken i Dalarna. Utredningen föreslår en förändring av finansieringssystemet så att kommunerna finansierar trafiken efter invånarantal Utredningen konstaterar att det hittills rådande finansieringssystemet har kommit till vägs ände. Det går inte att i detta härleda kostnader till varje kommun. En ytterligare effekt av systemet är att när rationaliseringar och kostnadsminskningar görs i en kommun drabbas övriga kommuner av ökade kostnader. Kollektivtrafiken i Dalarna har gått från ett system där formella beställningar från kommunerna har styrt utbud och därmed kostnader till helhetssyn där trafiksystemet planeras från ett samlat behov både vad gäller geografiskt utbud och samnyttjande av utbudet för olika resandekategorier. I ett trafiksystem med helhetssyn är det omöjligt att fördela kostnader geografiskt. Ett ytterligare syfte med ett befolkningsbaserat finansieringssystem är förbereda för en skatteväxling. Vid en skatteväxling överförs ansvaret för kollektivtrafiken till regional nivå. För finansiering av trafiken innebär detta att huvuddelen av kostnadsmassan täcks av regionalt skatteuttag. I avvaktan på en skatteväxling föreslår utredningen att finansiering per invånare administreras genom avtal om ersättning för trafiken. En komplicerande faktor är att kollektivtrafiken påverkar skatteutjämningssystemet. I detta system har en standardkostnad per invånare räknats ut för hela riket. För varje län görs en analys av förutsättningarna för kollektivtrafik såsom befolkning boende i tätorter och pendlingsmönster. Beroende på hur analysen utfaller får varje län en teoretisk kostnad per invånare. Denna jämförs med standardkostnaden för riket. Differensen påverkar kommunernas bidrag i utjämningssystemet. För Dalarna gör systemet att kommunerna sammantaget förlorar 62 mkr och landstinget förlorar 110 mkr på grund av faktorn kollektivtrafik i utjämningssystemet. Den framräknade effekten för kollektivtrafiken gäller för hela länet. Denna totala effekt kan hanteras antingen så att kommunerna drabbas med samma belopp per invånare eller görs en differentiering av beloppet för varje kommun. Totalt är det 12 län/regioner som har samma belopp per invånare och 8 län/regioner som har valt att differentiera beloppen. I Dalarna är påverkan på utjämningssystemet för faktorn kollektivtrafik. De totalt 62 rnkr som förloras i systemet har fördelats på kommunerna efter hur kostnaderna för trafik var år 2009.

93 Kollektivtrafik, finansiering Region Dalarna Konsult Bengt Welin (6) Analyser i denna framställning I den fortsatta framställningen beskrivs effekter av nuvarande finansieringssystern och hur de förändras i det nu föreliggande förslaget till avtal. Exemplen bygger på simuleringar med Dala trafiks prognos från maj 2016 som grund. Fördelning av kostnader för kollektivtrafiken rör också landstinget. I föreliggande analys behandlas emellertid endast kommunerna. Oberoende av hur fördelningen mellan kommunkollektivet och landstinget görs, är analyserna nedan relevanta vad avser de relativa förhållandena mellan kommunerna. Effekter av kostnader och utjämningssystem 2016 I nedanstående diagram framgår följande uppgifter per invånare: Utjämningssystemets effekt Betalning för trafik Total ekonomisk effekt av betalning och utjämningssystem Kronor per invånare prognos 2016 l'.))(,\ '. ',i)(! Tanken med faktorn trafik i utjämningssystemet är att kompensera de län som har höga kostnader för kollektivtrafik räknat per invånare. I Dalarna går utjämningen ett ytterligare steg när man också utjämnar effekten mellan kommunerna i länet. Som underlag för denna utjämning används kostnaderna för kollektivtrafiken Syftet med det i länet differentierade utjämningen har varit att kompensera kommuner med höga kostnader. Syftet har därmed varit att närma sig ett system som belastar kommunerna lika räknat per invånare.

94 Kollektivtrafik, finansiering Region Dalarna Konsult Bengt Welin 3 (6) Det är tre kommuner som får bidrag för kollektivtrafiken- Falun, Rättvik och Vansbro. Dessa har också, särskilt Rättvik och Vansbro, högre kostnader än övriga kommuner. Som framgår av tabellen är dessa kommuner överkompenserade så att den sammanlagda ekonomiska effekten blir lägre än genomsnittet för kommunerna. Särskilt stor är effekten för Falun som sammantaget har den näst lägsta ekonomiska effekten i länet. Bara Mora har en lägre ekonomisk effekt på grund av deras låga kostnad för trafiken. Detta förhållande illustreras också i nedanstående diagram där förhållandet mellan varje kommuns effekt och den genomsnittliga framgår. När den röda linjen för "ekonomisk effekt totalt" är under den blå linjen för "betala trafik" finns en överkompensation i utjämningssystemet vilket ses i den bruna linjen "utjämningssystemet". Förhiii!ande mellan kommuneffekt och genomsnitt 2016 Effekter av förslag till avtal för 2017 För 2017 föreslås ett finansieringssystem som så hög grad som möjligt fördelar kostnader och ekonomiska effekter efter invånare i kommunerna. Allmän kollektivtrafik och skolskjutsar fördelas mellan landstinget och kommunkollektivet i proportionerna 41/59. Inom kommunkollektivet fördelas kostnaderna efter invånarantal. Särskoleresor och färdtjänst fördelas mellan kommunerna efter invånarantal Omsorgsresor, korttidsresor och kommunresor fördelas på kommunerna efter beställning/nyttjande

95 Kollektivtrafik, finansiering Region Dalarna Konsult Bengt Welin (6) Sjukresor betalas av landstinget I nedanstående diagram illustreras de ekonomiska effekter i det föreslagna finansieringssystemet. Diagrammet illustrerar när de ekonomiska effekterna f'ar fullt genomslag. Här är alltså inte räknat med några övergångsbestämmelser. Kronor per invånare simulering 2017 med prognos 2016 som bas ],,,1 För att få en rättvis fördelning mellan kommunerna måste hänsyn tas till utjämningssystemets effekter. I diagramet utgör den röda linjen kostnaden per invånare för trafiken som är beräknad enligt ovan där den största delen fördelas efter invånare. Genom denna kostnadsfördelning har det som varje kommun betalar för trafiken närmat sig ett enhetligt pris per invånare. Den röda linjen illustrerar kostnaden per invånare för respektive kommun. Skillnaderna mellan kommuner är de delar som fördelas efter beställning/nyttjande samt för Avestas del 0-taxan som Avesta skall betala själva. Den gula linjen visar utjämningssystemets effekter. När linjen går under 0-strecket innebär det att kommunen får bidrag till skillnad från de flesta kommuner som f'ar avdrag i bidraget. Den blå linjen visar vad respektive kommun skall betala när hänsyn tas till kostnaderna för trafik och utjämningssystemets effeketer. Eftersom utjämningssystemet ligger fast måste det neutraliseras i ett system som bygger på kostnadsfördelning efter invånarantal. I förslaget till kostnadsfördelning 2017 kompenseras effekter av utjämningssystemet genom korrigering av vad varje kommun skall betala för trafiken till Dalatrafik AB. Effekterna kan också beskrivas genom att varje komn1tms effektjämförs med den genomsnittliga effekten. Detta framgår av nedanstående diagram.

96 Kollektivtrafik, finansiering Region Dalarna Konsult Bengt We!in (6) Förhållande meilan kommuneffekt och genomsnitt 2017 ;J', Av diagrammet framgår att de kommuner som har f'ar intäkt i utjärnningssystemet får en högre avgift genom att den tar hänsyn till hela den ekonomiska effekten. Effekter vid systemskifte Det föreslagna finansieringssystemet har väckt frågor och i vissa fall kritik med hänvisning till att vissa kommuner för betydande ökningar av betalning för trafiken. Detta beror till största delen av att hela den ekonomiska effekten av kollektivtrafiken räknas med. Eftersom skatteutjämningssystemets effekter vad avser kollektivtrafik har varit en del i hela systemet med skatteintäkter och utjämning har medvetenheten om effekterna inte varit kända eller inte diskuterade. Emellertid är det nödvändigt att behandla alla kostnader/bidrag för kollektivtrafiken eftersom Dalarna står inför nödvändigheten att byta system i samband med organisatoriska förändringar och skatteväxling. Oaktat att det föreslagna systemet är mer rättvist och tar hänsyn till alla komponenter är det naturligt kommuner som får ökade kostnader reagerar mot detta. För att lindra effekterna innehåller förslaget att det nya systemet inte skall få fullt genomslag Förslaget innebär att hälften av förändringarna i betalning skall genomföras abell framgår förändringar i betalning vid full effekt, vid 50 % effekt och vid 25% effekt. Här bör påpe as a b er på simulering med prognos 2016 som grund. Svarta siffror innebär ökade utbetalning. Röda nunuss nskade utbetalningar.

97 Kollektivtrafik, finansiering Region Dalarna Konsult Bengt Welin (6) ~~ Komm~ Avesta "- Borlänge "- Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Summa kommuner ' Förändring av betalning simulering 2017 jämfört med 2016 Tkr Full effekt 50 % effekt 25 % effekt " " ' " 'Rs " " "' '1' ' Avslutande reflektion Det ekonomiska systemet för kollektivtrafiken är komplicerat. Under årens lopp har också systemet blivit allt mer komplicerat. Goda ambitioner att få ett rättvist systern har gjort att det till slut blivit svåröverskådligt och även gett oönskade effekter. En sådan är att när en kommun minskar kostnaderna drabbas övriga kommuner av ökade kostnader. Det har varit olyckligt att fördelningen av utjämningssystemet inom länet legat fast trots ändrade förutsättningar. Följden av detta är att några kommuner blivit överkompenserade. Till komplexiteten i detta system skall läggas att effekterna av det inte varit redovisat som del av kollektivtrafikens kostnader utan som del i skatteunderlag och bidrag. Det är :framför allt effekterna av utjämningssystemet som gör skillnad i betalning för enskilda kommuner. Finansiering av kollektivtrafiken måste ses i ljuset av dess betydelse som infrastruktur och för utvecklingen av Dalarna. Genom det samlade trafiksystemet skall hela kollektivtrafiken ses som en angelägenhet för hela Dalarna och ska därför till största delen finansieras solidariskt. I det nu föreliggande förslaget görs det genom avtal. I framtiden kommer en skatteväxling och avtal innebära ett solidariskt bärande av kostnaderna för kollektivtrafiken. Genom ett rättvist och begripligt finansieringssystem kan fokus läggas på de viktiga utvecklingsfrågorna för kollektivtrafiken. Det är viktigt att kommtmer och landsting samlas i en gemensam vision för Dalarnas kollektivtrafik!

98 ... s... Boverket Inlämnas i 1 ex till Boverket Box KARLSKRONA HEDEMORA KOMMUN Kommunstyrelsen lnk 2016 ~ Dnr..!<$5..Z.l:.I.S... Q{E. Ansökan om investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) (BFS 2007:10) Datum Diarienummer Bidrag söks för X standardhöjande reparation nybyggnad ombyggnad Kommun Länsbeteckning Hedemora w tillbyggnad köp Fastighetsbeteckning Långshyttan 5 : 25 tillgänglighetsåtgärder Uppgifter om sökanden m.m. Sökandens namn Föreningen Folkets Hus Sökandens gatuadress I Postnummer I Postadress Lokalens telefonnummer Björkallen Långshyttan Upplysningar om projekt lämnas av I telefon I dagtid) Organisalionsnnummer Anna Graje Sökandekategori Fastighetens byggnadsår W Förening n Aktiebolag n s tiftelse nannan Sökanden arbetar Bidrag har samtdigt soks hos utan med W vinstsyfte n vinstsyfte nsst n Allmänna arvsfonden Fastighetens ägare lom annan än sökanden) Marken disponeras med annan n statlig stödform lxl äganderätt n tomträtt n annan nyttjanderätt... Tid för byggnadsarbetenas påbörjande avslutande Sammanlagd samlingslokalyta m Till ansökan skall följande handlingar bifogas: Bilaga nr Handlingar ges in i 1 ex. Redovisning av övriga allmänna samlingslokaler i upptagningsområdet. Bifoga karta där 1 andra allmänna samlingslokaler är markerade. Ange antal invånare i upptagningsområdet Boverkets anteckningar 2 Utredning om lokalens användning (se blankett) och om föreningslivet på orten Åtgärdsbeskrivning (se blankett) Ritningar. Plan-, sektion- och fasadritningar i skala 1 :100, uppmätningsritning, situationsplan Kostnadssammanställning (se blankett). Redogör för eventuellt anbuds förfarande Finansieringsplan för projektet och driftskalkyl för lokalen (se blankett) Långtidsbudget för minst 5 år (när Boverket så kräver) Årsredovisning (se blankett) och verksamhetsberättelse Stadgar/Bolagsordning m.m Nyttjanderättsavtal. Ges in när föreningen inte själv äger lokalen eller marken._ Protokollsutdrag eller annan handling som undertecknats av behörig, där det framgår att kommunen har åtagit sig att medverka i finansieringen av projektet med minst procent av det bidragsunderlag som Boverket fastställer i ärendet Bl 551 utg 7 1 (8)

99 Utredning om lokalens användning Antal sammankomster/år Avserår 2016 Sammankomster Senaste verksamhetsåret Egen regi Uthyrning Totalt Förväntad beläggning efteråtgärd Egen regi Uthyrning Totalt Upplåtes ej för Föreningsmöten Politiska möten Religösa sammankomster Studiecirklar Teaterföreställningar (professionella) Amatörteaterföreställningar (inkl.) repetitioner, egen verksamhet etc. 4 4 Hantverk, hobbyverksamhet Utställningar-antal dagar Ku!turarr i övrigt tex musik, föredrag Filmvisning Idrott/motion Offentliga danser Föreningsfester Privata sammankomster (t.ex. bröllop, födelsedagskalas) Barn- och ungdomsverksamhet_ Kurser, konferanser Övrigt (specificera) Informationsmöten Summa {8)

100 Verksamhet/utnyttjande: I huvudsak Typ av verksamhet Före åtgärd Efter åtgärd Dagtid Kvällstld Helger Dagtid Kvällstid ~ Egen verksamhet 0 0 D 0 0 ~ Andra föreningar 0 0 D 0 0 ~ Privata arangemang ~ Kommunal verksamhet D 0 D 0 0 ~Annat D D Helger Förekommer säsongsvariationer i fråga om lokalens användning. Redovisa i förekommande fall. Under höst, vinter och vår är aktiviteterna som störst i huset. Under sommaren är det lägre aktivitet. Förekommer samverkan/samnyttjande med annan i drift och skötsel av lokalen bör det redovisas, liksom villkoren för samverkan. Förekommer inte. Redovisa om annan anmält intresse av lokalen och åtagit sig visst ansvar för drift och skötsel av lokalen. Förekommer inte. Förekommer verksamhet i lokalen utan förbokning. Redovisa i förekommande fall. Träffpunkt... för nyanlända.'... viss... cafeverksamhet, dator med internet, samhällssvenska, kvinnogrupp och barnverksamhet. 3(8)

101 Åtgärdsbeskrivning Lämna hären redogörelse för projektet. Beskriv de planerade åtgärderna och de skäl som ligger till grund för ansökan. Bifoga gärna foton på lokalen. }... dagsläget... står.. yi med... en fastigl"l:_et... där vi inte kan använda våra lokaler _till_ _%:... Yi,har.. en.. ny... styrelse... som med... kraft vill rusta Folkets Hus och.~e'.:::!?a...:'!..:'.:.!:.~.~~eten. Vi planerar att minska värme och -~-~-~?..~.~.:'.".':1-den genom.... tilläggsisolering.. och.._energi_ effektivisering.. Vi håller vissa delar av fastighet.en.. helt stängt... P. 9: a... dålig_.. funktion och st anda~?-. Detta.. medför... att vi inte kan få in hyresgäster i den.. mån... som..vi.skulle kunna:... Vi har ändå _på ett år...?:~blerat vår uthyrningsfrekvens från 1s_o... tillfällen... _per... år_.. till... idag 300st. Kan vi få lokal~?.:.... ~.. ~.~.~... ~.t_t vara av normal standard ser vi inga.. problem... med att få till minst de tredubbla. Våra energikostnader P~... 9-'.::'."~.~.Ja.~-~ighe.~... ~.::... ~~-~g o_:.~1?li~.t... höga.. ~ Det kommer att k1..:~~... åtgärdas... om.. vi. får.. hjälp att_._kunna_.. åtgärda_. våra.._problem..'.:::'.::!... tak,.~entilation,. el och... tillgänglighetsanpassning... Vi är... fast.. beslutna....?..1.::... att... k:tj:!1jla.. klara.. denna renovering... för.. att.. vi... sk.a... kunna.. bli... ett... Folkets... Hus.. ~o.rn.. al la.. behöver :... Att... kunna... utöka all... vår verksamhet vi.._.idag... har... med... _ungdomsgård,... ma tlagningsg1:.'~:1j?per_, vardags svenska_,.. barn - kvinnogrupper... och..!zensionärer.. Långshyttan.. behöver_.. en... samlingsplats.. där... man.. ska.. kunna... umgås med varandra samt. att... de.. nyanlända.. skall... få... känna... en.. Posi ti v... anda.. och_.. en.. trygg.. till vara.. från första dagen_.de... kommer hit. Anbud finns t:?.e... alla åt~-~e?er och ~.~.~...!.:-.?.::1J?.l'.:!::.~_era~_.På begäran. Denna ansökan kompletteras senare med beslut om kommunal me~... ~.~.:'.:~!1-sieri~-~.. :.... 4(8)

102 Kostnadssammanställning Observera vikten av en omsorgsfull projektering. Kostnadssammanställningen utgör grunden för beräkning av bidragsunderlaget Gäller ansökan vid köp, ny- och ombyggnad (ändring) eller standardhöjande reparation. Sammanställninga av kostnader Ange här kostnader för: Kronor Kostnader för tomt och mark Förvärvskostnader i samband med köp av samlingslokaler Byggmästeri Målning Ventilation VVS-instal!ation EL-installation Administration Konsultkostnader Räntor och kreditiv Konstnärlig utsmyckning (max 1% av bidragsunderlaget) Fasta inventarier Mervärdesskatt Egetarbete,angeantaltimmar _3_0 0 0 tim X 100 kr (ej eget material, gåvor etc.) Summa kronor Gäller endast ansökan om bidrag förtillgänglighetsåtgärder. Sammanställninga av kostnader Åtgärder Kostnad Moms Summa 1. Anpassning av hygienutrymmen Ramp Hiss Hörslinga Övriga tillgänglighetsåtgärder, nämligen: Summa totalt 5(8)

103 Finansieringsplan för projektet och driftskalkyl för lokalen Finansieringsplan Kapitalanskaffning Belopp kr Beräknad projektkostnader Belopp kr -bankmedel Egen insats -annat, nämligen eget arbete Kostnad för köp av fastighet Byggkostnad Vid ny- och ombyggnad ange andelen nybyggnad respektive ombyggnad Särskilda arrangemang, insamlingar Nybyggnad Bidrag från företag, (sponsoring) Ombyggnad Beräknat kommumilt bidrag Beräknat statligt bidrag Övriga kostnader, nämligen (tex. lösa inventarier) stolar, bord och porslin Banklån Annat lån Summa Summa Driftskalkyl Beräknade intäkter (efter åtgärd) Belopp kr Beräknade kostnader (efter åtgärd) Belopp kr Medlemsavgifter Hyror Egnaarrangemang Övriga intäkter av egen verksamhet Kommunalt driftbidrag Kommunal uppdragsersättning 0 Bidrag från-det lokala näringslivet 0 Bidrag från - annat ( specificera) Övriga intäkter Kostnader för egen verksamhet Löner, arvoden, sociela avgifter Fastighetsadministration Elkostnader Uppvärmning Vatten/avlopp Löpande underhåll Akutunderhåll Städning, renhållning, förbrukningsmaterial Försäkring Räntenetto Summa intäkter ~----~ Avskrivningar Avsättning till fonder Övriga kostnader Summa kostnader (8)

104 Årsredovisning Förening -Folkets.. Hus... Långshyttan Avserår 2015 Intäkter (före åtgärd J Belopp kr Kostnader (före åtgärd) Belopp kr Medlemsavgifter Hyror Kostnader för egen verksamhet Löner, arvoden, sociala avgifter Egna arrangemang Fastighetsadministration Övriga intäkter av egen verksamhet Elkostnader Kommunalt driftbidrag Uppvärmning Kommunal uppdragsersättning Vatten/avlopp Bidrag från- det lokala näringslivet.... Bidrag från - annat (specificera) Löpande underhåll Akutunderhåll Övriga intäkter 150 Städning, renhållning, förbrukningsmaterial Försäkring Summa intäkter Räntenetto Avskrivningar Avsättning till fonder Övriga kostnader Summa kostnader Tillgångar Belopp kr Skulder Belopp kr Kassa Postgiro Hypotekslån Banklån Bank Kommunala lån Fodringar Statliga lån Fastighet Inventarier Fonder Övriga skulder Övriga tillgångar Eget kapital Summa t!hgångar Summa skulder (8)

105 Sökandens anhållan om bidrag, intyg om uppgifterna samt underskrift Bidrag lämnas med högst 50 procent av bidragsunderlaget vid köp, ombyggnad eller standardhöjande reparation. Vid ny-eller tillbyggnad lämnas bidrag med högst 50 procent av bidragsunderlaget för lokalytor upp till kvadratmeter. Om ansökan avser bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder lämnas bidrag för hela kostnaden upp till kronor. Totalkostnad för projektet...?.:.~.~.~..:.?.?~... kronor (se kostnadssammanställning). Med hänvisning till de uppgifter som lämnats här ansöker vi om bidrag med... ~.. :.. ~.~.?..:.. ~.~ ~ kronor.,c Det intygas på heder och samvete att uppgifter om de faktiska förhållandena är riktiga, samt att lokalen kommer att hållas öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet enligt 1 förordningen (1996:1593) om bidrag till allm änna samlingslokaler. ORIKTIGA UPPGIFTER KAN MEDFÖRA ATI BIDRAGET ÅTERKALLAS Ort och datum Långshyttan (8)

106 IOGT-NTO 498 Hedemora r-h-- - ~";':"-~ EDbl/lv H/\ f<:oi\11mun Kcrni"Tlunst1r.:l,en Till Kommunstyrelsen Hedemora Kommun Box Hedemora. lnk !Pnr.. K.5.\1 ~-\.~.\.~ ~ Angående ansökan om bi drag. IOGT-NTO 498 Hedemora har hos Boverket ansökt om bidrag för att byta yttertak på f.d. matsalen i IOGT-NTO - gården (Gamla Gussarvsskolan). Kostnaderna är beräknade till :- enligt offert : för oförutsedda kostnader (mera råspont) totalt : inklusive moms. Beräknat bidrag från Boverket är 50%. En förutsättning är att kommunen bidrar med 30%. Vi ansöker härmed om ett kommunlt bidrag på :-. En förutsättning är att vi erhåller Boverksbidrag. Besked från kommunen bör erhållas före 1 mars Med vänlig hälsning IOGT-NTO 498 Hedemora Ordf G~~. r~hansson Bil. Kopia av offert. Tel sekreterare 070-6d Tel exp Postadress Mellnsgatan HEDEMORA Tel ordföranden

107 OFFERT Datum: Nr :1 *Företaget står för person och ansvarsförsäkringar. Köparen ansvarar för att utrymme tor laddning av batterier od finns tillgängligt, samt tillgång till toalett och matutrymme. Företaget innehar F-skattebevis *Betalningsvillkor: omgående efter slutfört arbete (ingen förskottsbetalning) TIPS FÖR UNDVIKA MINDRE SERIÖSA FÖRETAG( LITET SOM STORT): ")<'1 e"n, ""t,, t'j I.,..,.,.,,,8,:;rtf t,tf[hur {Tf\[\f O[ lt.r)\( fo~r t\ IIEl."4 T tkef trfl ll. Tf~ RDIGTOClfDl "l"<hf/i. l\d(jol>. i\t trbetet. Markerat med * är punkter att kontrollera extra noga vid offertjämförelser (Vi rekommenderar att man ska göra minst 2-3 offertförfrågningar från olika företag, för att få en bra jämförelsegrund) BEGÄR ALLTID REFERENST AK AV DIN TAKLÄGGARE Några av våra referensobjekt finns på vår hemsida: \l. \l. \l..t.-\ks\iid E:. SE Vänliga hälsningar Håkan Tellner VD TAK.SMIDE AB l : :_...,..., ;.:..!. ~~~.. ;.l _ :(_ _i._,._._ ' + ',.,.,.. ".., "' :-i..

108 ~ HEDEMORA ~ KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum (1) Anna-Lotta Sjöstrand, anna-lotta.sjostrand@hedemora.se HEDE:v1CF1A KO:- AM UN Kc ri imunst 1 re:,:;en lnk ~ 0 9 Onr.. K.SOl:>.:11.. o~q Förslag om kommunalt bolags informationsskyldighet i samband med investering Sammanfattning Kommunrevisionen påtalade brister i byggprocessen av Smedby skola vad gäller kommunalt bolags information om avvikelser under pågående byggprocess. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att: Kommunens Riktlinjer för investeringar (antagen och reviderad ) utökas med en skrivning om bolagens ansvar att hålla resp. ansvarig nämnd informerad om ev avvikelser under hela byggprocessen, punkt 3.2. Annika Strand Kommunchef Anna-Lotta Sjöstrand Ekonomichef Hedemora kommun Hemsida E posl komrnunledningskontoret@hedemora.se Organisati=r Postadress Kommunstyrelseförvaltningen Box Hedemora Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

109 HEDEMORA KOMMUN Riktlinjer för investeringar "tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav med en ekonomisk livslängd på minst tre år och som uppgår till värdet av kr eller mer" Innehåll I Inledning Grundregler för investeringar Anläggnings- och byggnadstillgång l Inventarier Immateriella tillgångar Exploateringar Anskaffningsvärde Avskrivning och aktivering Internränta Redovisning av investeringsbudget Kategorier av investeringar Skattefinansierade investeringar Investeringar hos bolag/stiftelser Investeringsramar Investeringsmodell Behov Utredning/underlag Beslut Genomforande Uppföljning Överföring av investeringsmedel mellan åren Påbörjade investeringar Investeringar som ännu inte påbörjats Avyttring av anläggningstillgångar I Lös egendom Fast egendo1n Ändring av riktlinjer för investeringar... 6 Antaget av kommunfullmäktige den 22 maj 2012, 61 RIKTLINJER FÖR INVESTERINGAR, Reviderad och 1702_

110 1 Inledning Detta dokument med riktlinjer för Hedemora Kommuns investeringar har som målsättning att tydliggöra beslutsprocessen med roller, ansvar och befogenheter. Syftet är att skapa tydlighet i regler och riktlinjer för beslutsfattande, handläggning och redovisning av kommunens samtliga investeringar. Kommunfullmäktige fastställer investeringsbudget för nämnderna. Som underlag för ett beslut om investering ska nämnden/förvaltningen dokumentera och presentera: behov av investeringen alternativ som undersökts för att täcka behovet kalkyl över investeringens kostnad och ekonomiska livslängd driftkalkyl som visar anspråket av skattemedel konsekvenser vid utebliven investering 2 Grundregler för investeringar 2.1 Anläggnings- och byggnadstillgång En investering tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen och skrivs av under nyttjandetiden. För att betraktas som en anläggningstillgång måste tre krav vara uppfyllda: att värdet på tillgången ska uppgå till minst kr exklusive moms (gäller från och med år 2016) att tillgången är avsedd för stadigvarande bruk att tillgången har en livslängd om minst tre år För investering i byggnad gäller motsvarande som för anläggningstillgång men alt tillgången ska uppgå till minst kr. Obse1vera att standardförbättrande åtgärder räknas som investeringar men att löpande reparationer och underhåll, dvs åtgärder som syftar till att vidmakthålla en anläggnings tekniska och funktionella status, ska kostnadsbokföras Inventarier Med inventarier avses fordon, maskiner och inventarier för stadigvarande bruk. V id anskafföing av flera inventarier med ett naturligt samband utgör det samlade värdet en investering. Detta gäller t.ex. vid inredning av en skolsal under en begränsad period Immateriella tillgångar Med immateriella tillgångar avses icke fysiska tillgångar. Kostnader för utvecklingsarbete kan t ex tas upp som anläggningstillgång om de beräknas bli av betydande och varaktigt värde för verksamheten. Kan bli aktuellt endast i undantagsfall. 2.2 Exploateringar Exploateringsverksamhet är åtgärder för att anskaffa, förädla och iordningställa kommunens mark för infrastmktur (gator, parker, VA) samt för bostads- och/eller arbetsområden. Exploateringsfastigheter som är avsedda att avyttras ska klassificeras som omsättningstillgång. 2.3 Anskaffningsvärde I anskafföingsvärdet ska samtliga utgifter vid anskaffningen eller tillverkningen inräknas. Indirekta kostnader somt ex administration och projektering ska ingå om de har direkt samband

111 med anskaffningen. Anskafföingsvärdet för en materiell anläggningstillgång utgörs av inköpspris och kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att nyttjas för sitt ändamål. Exempel på kostnader; iordningställande av plats eller område för installation leverans och hantering installation konsulttjänster som arkitekt-, ingenjörs-,juristljänster etc lagfart 2.4 Avskrivning och aktivering Bokförda anläggningstillgångar belastas årligen med en värdeminskning, d.v.s. avskrivning. Avskrivningsbeloppet baseras på investeringens anskafthingsvärde och livslängd. Periodens avskrivningar redovisas som kostnad hos respektive nämnd. Kommunen följer de avskrivningsregler som rekommenderas av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för kommunal redovisning (RKR). Aktivering av investeringskostnad dvs kostnaden övergår i bokföringen till att bli en investering i anläggningsredovisningen. Detta sker månadsvis och först när investeringen är färdigställd. 2.5 Internränta Internränta ska beräknas årsvis på anläggningarnas bokförda värden. Internräntan utgörs av den av SKL årligen rekommenderade räntan (År 2016 = 2,4 %). 2.6 Redovisning av investeringsbudget Nämndens budget ska finnas nedbruten på projektnivå då nämndens internbudget för investeringar beslutas. Varje projekt ska vara beskrivet samt med årsbelopp, stmt och avslut. Se vidare bilaga 1. Alla investeringar ska särredovisas och avstämning mot budget ska löpande följa övrig ekonomisk rapp01tering. Investeringar över ska av nämnden slutredovisas till kommunfullmäktige senast tre månader efter att investeringen genomförts. 3 Kategorier av investeringar Kommunens investeringar kan delas in i två kategorier 1. Skattefinansierade investeringar 2. Investeringar hos bolag/stiftelser 3.1 Skattefinansierade investeringar Avser samtliga investeringar vars drifts~ och kapitalkostnader ska finansieras av skattemedel. Den totala investeringsramen för denna typ av investeringar utgörs i princip av avskrivningsposterna.

112 3.2 Investeringar hos bolag/stiftelser Med investeringar hos bolag/stiftelser avses samtliga investeringar som görs hos Hedemora kommuns helägda bolag/stiftelse. Respektive bolags styrelse ska kontinuerligt under en byggprocess, informera ansvarig nämnd 0111 ev. avvikelser från överenskommen hyreshöjning och ansvarig nämnd fattar nytt beslut i frågan. Den totala investeringsramen för bolag/stiftelse framgår av ägardirektiven. 4 lnvesteringsramar Varje nämnd erhåller sina investeringsramar för kommande verksamhetsår i samband med att kommunfullmäktige fastställer kommunens budget. Ramen ska betraktas som planeringsinriktn ing. Ekonomiavdelningen ansvarar för att hålla ihop arbetet med hela investeringsbudgeten. 5 lnvesteringsmodell Behov -> Utredning -> Beslut -> Genomförande -> Uppföljning Under!~ 5.1 Behov Beslutsprocessen för investeringar ska inordnas i kommunens årliga budgetprocess. Varje nämnd ska årligen utarbeta en investeringsplan som underlag till kommunens investeringsbudget med tre års framförhållning. Detta främst för att möjliggöra tid för planering och utrymme för de övergripande prioriteringar som kan vara nödvändiga. lnvesteringsbesluten är av stor långsiktig betydelse och fattas av Kommunfullmäktige utifrån väl genomarbetade underlag. I samband med investeringsplaneringen ska även hänsyn tas till ett investeringsprojekts påverkan i resultatbudgeten inklusive ränta och avskrivningar. 5.2 Utredning/under/ag Det är angeläget för kommunen att beslutsunderlaget är väl genomarbetat då detta leder till minskad risk för felinvesteringar. Alla lnvesteringsbeslut ska baseras på ett dokumenterat beslutsunderlag enligt mallen "Underlag för investering", bilaga I. Gäller även vid investering i fastighet som överstiger fyra basbelopp. Beslutsunderlaget ska utgå från mallen med följande delar: Nämnd/verksamhet för investering Investeringsbehov, beskrivning Alternativ som undersökts för att täcka behovet lnvesteringsbelopp och beräknad livslängd Driftkalkyl inklusive kapitalkostnad, enligt bifogad kalkyl Intern/extern finansiering Tidplan för investeringens genomförande med start och avslut Konsekvenser av utebliven investering