KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 4 april kl ca Var: Fatburen (KSL), Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

Transkript

1 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 4 april kl ca Var: Fatburen (KSL), Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid vårens möte redovisas färdiga projekt och nya som är på gång. Därutöver info om aktuella frågor inom förbundet och i omvärlden. Under andra blocket hälsar vi våra nya medlemmar välkomna till förbundet och ger en Grundkurs i LVF. Varmt välkommen! Göran Andersson, förbundssekreterare och Malin Täppefur, chef SLB-analys Program 09:30 Förbundsinformation 09:45 Aktuella projekt - Dubbdäcksinventering 2013/2104. Resultatredovisning - Hamnars luftföroreningar. Resultatredovisning. - Tilläggsprogram 2014: Kartläggning av sothalter i regionen. 11:00 Aktuella luftvårdsfrågor, seminarier etc. Diskussion och frågor 11:30 För nya medlemmar (och tidigare medlemmar som vill friska upp minnet!) - Förbundet och SLB-analys: Organisation och verksamhet. - Vad ingår i medlemskapet? Ytterligare tjänster från SLB-analys? - Hemsidan Vilka data finns tillgängliga och hur tolkar jag dem? - Årliga uppdateringar av emissionsdatabasen - Vad sker under det första året? Uppbyggnaden av miljöövervakningssystemet 12:30 Avslut Deltagaranmälan senast onsdag 2/4 till goran.andersson@ksl.se Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Vägbeskrivning:

2 4/4 2014: KONTAKTOMBUDSMÖTE Deltagare: Organisation Förnamn Efternamn Bollnäs kommun Peter Strömbäck Danderyds kommun Johan Rydén Enköpings kommun Camilla Wester Eskilstuna kommun Peter Jensen Urstad Flens kommun Ulrika Lernefalk Gnesta kommun Bertil Karlsson Gävle kommun Lisa Bergquist Hofors kommun Jonas Sandin Knivsta kommun Stefan Järdö Lidingö stad Mattias Hedman Länsstyrelsen i Stockholms län Henrik Larsson Nyköpings kommun Bo Gustaver Ovanåker kommun Laura Fenlin SLB-analys Magnus Brydolf SLB-analys Kristina Eneroth SLB-analys Michael Norman SLB-analys Sanna Silvergren SLB-analys Malin Täppefur Sollentuna Katarina Tittelbach Solna stad Veronica Gelland Boström Stockholm stad Emma Nordling Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Göran Andersson Strängnäs kommun Jens Doverborg Strängnäs kommun Helena Segervall Sundbyberg stad Emma Sundling Södertälje kommun Eva Ryblad Trafikverket Kerstin Gustavsson Trosa kommun Elin van Doreen Tyresö komun Hedda Ericsson Täby kommun Emma Östlund Upplands-Väsby kommun Stefan Nyström Vingåker kommun Morgan Fredriksson

3 FÖRBUNDSINFORMATION Förbundsstämma fredag 25 april kl Stadgeändringar m a a nya medlemmar - Nytt förbundsnamn på förslag: Östra Sveriges Luftvårdsförbund Ny logga & ny hemsida? Översyn av verksamheten maj - november Regional luftvårdsdag tema åtgärder onsdag 1 oktober Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, Stockholm. Nästa kontaktombudsmöte fredag 17 oktober fm

4 Medlemsmöten /5 Bollnäs - 24/5 Södertörns miljöoch hälsoskyddsförbund - 27/5 Hudiksvall - 30/5 Nyköping - 3/9 Strängnäs - 4/10 Upplands-Väsby - 22/10 Östhammar /4 Hofors - 12/5 Trosa - 27/5 Solna -? Sociala medier - Facebook ( - Twitter (@LVF_SKVVF)

5 AKTUELLA LUFTVÅRDSFRÅGOR Remisser: - Naturvårdsverkets handbok, Luftguiden Seminarier: 10/4 - Svenska Luftvårdsföreningen, Kommissionens nya åtgärdspaket 10/4 - Regionala miljödagen i Sthlm Miljöåtgärder i en expansiv region 20/5 Nätverket Åtgärdsprogram Luft 16-22/9 Europeiska trafikantveckan och Bilfria dagen 1/10 Regionala luftvårdsdagen

6 Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund och Gävleborgs läns och fr o m 2014 även Södermanlands län 50 kommuner, landsting, Länsstyrelsen i Stockholm, Svedavia, Trafikverket, energibolag m fl Samarbeten med andra luftvårdsförbund En ideell förening med mål att samordna regionens miljöövervakning av luft.

7 Operatör är Förbundets kansli är på Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). - har en budget på ca 4,4 miljoner - och en halvtidsanställd förbundssekreterare Samverkan med Ordförande: Roland Dehlin (M), Nynäshamns kommun V ordförande: Johan Edstav (MP), Uppsala läns landsting Avgift: En krona per invånare och år

8 Varför förbund? Att samordna till en operatör med kompetens blir lönsamt. Att mäta luftkvalitet kräver mycket kompetens. Lagstiftningen ställer höga krav på tidstäckning, datafångst, kvalitetskontroller etc Medlemförmåner Detaljerad emissionsdatabas, t ex för uppföljning av utsläppsmål Haltkartor för alla kommuner - underlag vid exploatering - bedömning om djupare studier av luftkvaliteten behövs eller ej Besvarar div frågor om luftkvaliteten i olika sammanhang. - expertsvar kortar ned handläggningstider Medlemmar har reducerad timtaxa då fördjupade utredningar krävs - prioriteras före externa kunder.

9 Varför vara med förbund? Kommuner - ansvar för kontrollen av MKN. Miljömålsuppföljning. - planmonopol (t ex stads- och trafikplanering) - verksamhetsutövare, t ex väghållare (dubbdäck, hastigheter, p-reglering etc) Företag - egenkontroll - miljösponsring - underlag vid omprövningar /koncessionsförändringar Landsting - folkhälsofrågor - kollektivtrafik Länsstyrelser - samhälls- och infrastrukturplanering - energi- och klimatfrågor - miljöövervakning

10

11 Kartläggning av halter PM10 och NO 2 i sex kommuner inom Gävleborgs län år Jämförelser med miljökvalitetsnorm i Hofors, Ockelbo, Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn och Hudiksvall kommuner

12 Miljökvalitetsnorm PM10 Luftkvalitetsförordning SFS 2010:477 Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel 1 dygn Kalenderår Dygnsnormen är svårast att klara

13 Miljökvalitetsnorm NO 2 Luftkvalitetsförordning SFS 2010:477 Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel 1 timme dygn Kalenderår Dygnsnormen är svårast att klara

14 Risk för överskridande av dygnsnormen för PM10 och NO 2 Öppna trafikleder : Risk för överskridande av normer ÅMD. Enkelsidiga gaturum: Gator med sammanhängande sluten bebyggelse på ena sidan om gatan. Risk för överskridande av normer ca ÅMD. Dubbelsidiga gaturum: Gator med sammanhängande bebyggelse på båda sidor. Risk för överskridande av normer i meter breda gaturum ÅMD.

15 Utsläpp av PM10 och NO x Använd edb från år 2011 Emissionsfaktorer gällande NOx och avgaspartiklar från trafiken enl. HBFAmodellen (variabla beroende på hastighet och trafiksammansättning) Emissionsfaktorer för slitagepartiklar utifrån mätningar vid Hornsgatan. (variabla beroende på hastighet och dubbandel) Dubbandel 85 % på samtliga gator och vägar

16 Jämförande mätningar PM10 Något lägre bakgrundshalter i Gävleborg jämfört med i Norrtälje överensstämmer med syd-nordlig gradienten enligt nationella mätningar (IVL) NO 2 Uppmätta årsmedelvärden vid Jädraås och Råbosjön har räknats om till 98-percentil utifrån förhållandet mellan år och dygn vid Norr Malma

17 Meteorologi Hofors, Ockelbo Meteorologi från virtuell mast i Valbo Meteorologiskt normalår Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn, Hudiksvall Meteorologi från virtuell mast i Hudiksvall Medelår för

18 Beräknade PM10-halter Bollnäs kommun och tätort år 2013 Bollnäs tätort PM10 dygnsmedelvärden (µg/m³) Bollnäs kommun Arbråvägen

19 Beräknade NO 2 -halter Bollnäs kommun och tätort år 2013 Bollnäs tätort NO 2 dygnsmedelvärden (µg/m³) Arbråvägen Bollnäs kommun

20 Dubbdäcksandelar i LVF:s kommuner år 2014 Parkerade personbilar

21 Luftkvaliteten i regionen år 2013 Kristina Eneroth

22 Regionalt mätprogram Gemensamma mätningar 1 regional bakgrundsstation 2 urbana bakgrundstationer 4 meteorologiska master Enskilda kommuner/trafikverket Lokala mätningar i trafikmiljö (Stockholms lokala mätningar redovisas i separat rapport)

23 Mätningar av halter i regional bakgrund Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje Landsbygd, öppet fält Meteorologi + luftföroreningar Huvudsyfte att mäta import av luftföroreningar till regionen

24 Mätningar av halter i urban bakgrund Torkel Knutssonsgatan i Stockholm Klostergatan i Uppsala Ovan tak i sluten innerstadsbebyggelse Huvudsyfte att mäta halter av luftföroreningar representativa för tätort

25 Mätningar av halter i trafikmiljö (lokala mätningar) Mätningar vid infartsleder och i gaturum Risk för överskridanden av gränsvärden Ger tillsammans med gemensamma regionala mätningar viktiga underlag för åtgärder, t ex för PM10

26 Ändamål med mätningar För att kontrollera om MKN och MKM uppfylls För att bedöma haltutvecklingen över tid För att verifiera modellberäkningar För att ta fram underlag för åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten För att följa upp effekter av åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten Meteorologiska mätningar: indata till spridningsmodeller

27 Hur var luftkvaliteten år 2013?

28 Partiklar, PM10 Station Typ Medel 2013 g/m 3 Medel 5 år MKN MKM g/m 3 N Malma, Norrtälje RB Torkel Kn, Sthlm UB Klosterg, Uppsala UB 13 - L Essingen, Sthlm GATA Häggvik, Sollentuna GATA Kungsg, Uppsala GATA Turingeg, Södertälje GATA S Kungsg, Gävle GATA 19 - Källa: Vägtrafik, vägslitage p g a dubbdäcksanvändning

29 Sjunkande halter sedan 2006 p g a minskad intransport av PM2.5

30 Partiklar, PM2.5 Station Typ Medel 2013 g/m 3 Medel 5 år MKN MKM g/m 3 N Malma, Norrtälje RB 2,7 4,2 - Torkel Kn, Sthlm UB 4,7 5,8 Klosterg, Uppsala UB 3,5 - L Essingen, Sthlm GATA 5,5 6,7 Kungsg, Uppsala GATA 4,3 5,6* Källa: Intransport från andra länder, förbränningsprocesser (trafik och energi)

31 Halverade halter sedan 2006 p g a minskad intransport

32 Kvävedioxid, NO 2 Station Typ Medel 2013 g/m 3 Medel 5 år MKN MKM g/m 3 N Malma, Norrtälje RB 2,2 2,1 - Torkel Kn, Sthlm UB Klosterg, Uppsala UB 8 - L Essingen, Sthlm GATA Kungsg, Uppsala GATA Hågelby, Botkyrka GATA 21 - S Kungsg, Gävle GATA 25 -? Källa: Vägtrafikens avgaser

33 Halverade halter i taknivå sedan 80-talet p g a skärpta avgaskrav

34 Marknära ozon, O 3 Station Typ Medel 2013 g/m 3 Medel 5 år g/m 3 MKN hälsa MKN växtlighet MKM hälsa MKM växtlighet N Malma, N-tälje RB Torkel Kn, Sthlm UB Källa: Intransport från andra länder

35 Ökande halter fram till 2002 p g a minskade utsläpp av NO från vägtrafiken

36 Svaveldioxid, SO 2 Station Typ Medel 2013 g/m 3 Medel 5 år g/m 3 MKN hälsa MKN växtlighet Torkel Kn, Sthlm UB 0,7 0,9 Källa: Energisektorn och sjöfartstrafik

37 Halterna har minskat mer än 100 ggr Renare bränslen, minskad användning av EO, fjärrvärme, hamn- och farledsavgifter

38

39 Luftkvalitet i hamnområden sjöfartens bidrag Michael Norman & Sanna Silvergren

40 Två delprojekt Del 1 - Mätningar av kväveoxider, sot och svaveldioxid i två hamnområden under år Del 2- Beräkningar av sjöfartens haltbidrag i två hamnområden m h a SMHI:s modell Shipair under år 2013.

41 Mätningar Nynäshamn, passagerar hamn 26 juni 16 september Gävle hamn, Gods hamn 20 september 13 december Mätparametrar Svaveldioxid, SO 2 Kväveoxider, NOx, NO och NO 2 Sot Antal partiklar (ingick inte i uppdraget)

42 Mätningar Aktiva mätningar på en plats Nära fartygen Ger tidupplösning på 15 min. Snabbar variationer Kompletteras med meteorologiska mätningar Passiva mätningar NOx, NO 2 och SO 2 Ett prov per månad Flera platser. Ger rumslig fördelning

43 Nynäshamn M a Baltikum Polen M: Mätvagn. Aktiva mätningar, passiva mätningar, meteorologi a). Passiva hamnkontoret b). Passiva Skeppargatan c). Passiva Kaptensgatan d). Passiva infart Gotlandsfärjorna (endast NO 2 och NOx) b c Gotland d

44 Nynäshamn

45 Nynäshamn, passiva SO 2 1,9/2,1 Enhet; µg/m 3 0,9/2,1 1,1/2,0 Samtliga halter långt under miljökvalitetsnormen, 20 µg/m 3 0,7/1,5 Högst vid hamnkontoret. Mest nedvinds 27 jun 26 jul / 26 jul 24 aug

46 Nynäshamn, passiva NO 2 6,4/3,5 Enhet; µg/m 3 3,3/2,1 2,8/3,6 Samtliga halter långt under miljömålet 20 µg/m 3 4,9/4,4 3,0/2,5 27 jun 26 jul / 26 jul 24 aug

47 Aktiva mätningar Polen Gotland Baltikum Medel Max (tim) NO 2 6, µg/m 3 NOx 12, µg/m 3 Urban bakg SO 2 1,2 3,6 0,9 µg/m 3 Sot 0,6 7,8 0,7 µg/m 3 Antal part [N]/cm 3 Endast 1 timma för NO 2 med halt över miljömål (60 µg/m 3 )

48 SO2, Sot, NOx, Vindriktning Antal partiklar Exempel med sydsydostlig vind SO2x10 µg/m3 NOx µg/m3 Sotx10 µg/m3 Vindriktning NO2 µg/m3 Antal partiklar [N]/cm3 Period med SSO vind Gotlandsfärja i hamn 2/8: 10:25 10:55 12:05 12:50 14:10 14:50 18:00-18:35 22:25-23: MKN NO 2 timma: 90µg/m aug 00:00 02-aug 06:00 02-aug 12:00 02-aug 18:00 03-aug 00:00

49 SO2, Sot, NOx, Vindriktning Antal partiklar Exempel med ostsydostlig vind SO2x10 µg/m3 NOx µg/m3 Sotx10 µg/m3 Vindriktning Polenfärja i hamn 28/7: 270 NO2 µg/m3 Antal partiklar [N]/cm :00 18: MKN NO 2 timma: 90µg/m jul 00:00 28-jul 06:00 28-jul 12:00 28-jul 18:00 29-jul 00:00 MKN SO 2 timma: 100 µg/m 3 Slusats: Både vindriktningen och fartyg tidtabell är viktig

50 Fördelning av vindriktningen Nynäshamn Vindriktning N 40% NV 30% NO 20% 10% V 0% O SV SO S Det mesta blåser från samhället

51 Analys Sortera data efter tidtabell för fartygen Beräkna ett medelvärde per vindriktning

52 NOx fördelat per vindriktning och sorterat efter tidtabell 60 N NOx fördelat per vindriktning NV NO Ingen färja Gotland Ingen färja Polen Lettland 10 V 0 O SV SO S

53 Gävle 1: Mätskåp. Aktiva mätningar, passiva mätningar, meteorologi 2). Passiva hamnentré 3). Passiva Jontorspvägen 4). Passiva Brännerigatan 5). Passiva Maskinistgatan (endast SO 2 ) 6). Passiva Åkerstigen 7). Passiva Nygårdsvägen

54 Gävle hamn

55 Gävle, passiva SO 2 Enhet; µg/m 3 0,3/0,4 0,2/0,4 0,3/0,6 1,2/1,2 Högst i hamnen 0,3/0,6 0,4/0,5 0,3/0,4 28 sep 2 nov / 2 nov 17 dec

56 Gävle, passiva NO 2 Enhet; µg/m 3 8/12 6/11 9/15 8/12 10/16 7/13 28 sep 2 nov / 2 nov 17 dec

57 Gävle hamn, aktiva mätningar Medel Max (timme) NO 2 9, µg/m 3 NOx 19, µg/m 3 Urban bakg SO 2 1,3 6,4 0,9 µg/m 3 Sot 0,8 12,1 0,7 µg/m 3 Antal part [N]/cm 3 Totalt 15 timmar över miljömålet för NO 2

58 NO X, SO 2, sot vindriktning Antal partiklar Sydvästlig vind NOx, µg/m3 SO2x10, µg/m3 Sot Vindriktning NO2, µg/m3 Antal partiklar, [N]/cm A B sep 00:00 27-sep 12:00 28-sep 00:00 Fartyg inne vid A & B under hela perioden Visar på vindriktningens betydelse

59 Fördelning av vindriktningen Gävle 25% N NV 20% 15% NO 10% 5% V 0% O SV SO S Det mesta blåser från staden

60 Några slutsatser Halterna låga och långt under gränsvärden Inga risken för överskridanden Högsta halter geografisk nedvinds fartyg Halterna i Nynäshamn Kopplade till tidtabell på fartygen Halterna i Gävle mer svårtolkade. Samband med tidtabell finns. Större bidrag från andra källor

61 Beräkningar med Shipair Sanna Silvergren, Michael Norman

62 Mätningar och beräkningar Mätningar gjordes i 2 hamnar medan beräkningar gjordes för ytterligare 3 hamnområden. Urval : vältrafikerade och/eller boende i närheten

63 Överblick av systemet Fartygsdatabas skapad av Sjöfartsverket SEI Fartygs-ID (IMO/MMSI) Emissionsfaktorer Typ av fartyg Motorer Bränsle Etc. AIS Fartygs-ID Position Hastighet Acceleration Etc. Shipair Emissionsdatabas Tidsserier Spridningsberäkningar NO x SO x PM10 CO 2 Ej antal eller sot!

64 Resultat - Emissioner kommuner 2012 Kommun NO x [ton] NO x [%] SO x [ton] SO x [%] Gävle Haninge Norrtälje Nynäshamn Stockholm Vaxholm Värmdö Österåker Östhammar NOx 0,01 0,05 2,0 3,0 5,0 10 ton/år 0,05 1,0 3,0 4, ,0 2,0 4,0 5,0 >20

65 Årsmedel NO Haltbidrag från sjöfart Årsnorm: 40 µg/m 3 NO 2 µg/m 3 0,5 1,0 1,0 2,0 2,0 4,0 4,0 6,0 6,0 8,0 8, >20 Nynäshamn Stockholm Gävle Södertälje

66 Årsmedel SO Sjöfart Årsnorm till skydd mot växtlighet: 20 µg/m 3 Urban bakgrund (Torkel Knutssonsgatan) 0,9 µg/m 3 Maximal beräknad halt (1 beräkningsruta m): Nynäshamn: 0,8 µg/m 3 Gävle: 1,5 Stockholm: 0,7 Södertälje 0,2 Inga höga halter pga sjöfarten! Nytt svaveldirektiv 1 jan 2015! Från 0,1-1 vikts-% 0,1 vikts-%

67 Uppmätta och beräknade halter [µg/m 3 ] Hamn NO x [mätt] NO x [ber] SO 2 [mätt] SO 2 [ber] Gävle Nynäshamn Uppmätta totalhalter NO x -halter är mycket högre än beräknat bidrag från sjöfarten. Det finns även andra källor som dominerar! Uppmätta totalhalter SO 2 -halter är något högre än beräknat bidrag från sjöfarten. Sjöfarten ger ett betydande bidrag!

68 Slutsatser Sjöfart är en viktig utsläppskälla för både NO x och SO 2, särskilt i kustkommunerna. Höga skorstenar Vindriktning oftast från V/SV Stora utsläpp till havs Generellt litet haltbidrag av NO 2 från sjöfart i landområdena kring hamnarna! SO 2 viktigare men låga totalhalter och förbättringar på väg!

69 men det finns tillfällen då sjöfarten ger höga haltbidrag! NO 2 : 4 juli kl 18 Nynäshamn

70 Aktuella miljökvalitetsnormer och miljömål NO 2 /NOx NO 2 Period Anmärkning Koncentration, µg/m 3 Miljökvalitetsnorm år Får ej överskridas 40 Miljökvalitetsnorm dygn Värdet får inte 60 överskridas mer än 7 dygn Miljökvalitetsnorm timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar 90 Miljökvalitetsmål år Får ej överskridas 20 Miljökvalitetsmål timme Värdet får inte 60 överskridas mer än 175 timmar NO x Miljökvalitetsnorm år Får ej överskridas * 30 * Miljökvalitetsnorm till skydd för växtlighet. Gäller i områden minst 20 km från närmsta storstad eller 5km från annat tätbebyggt område, industriell anläggning eller motorväg.

71 Aktuella miljökvalitetsnormer och miljömål SO 2 SO 2 Period Anmärkning Koncentration, µg/m 3 Miljökvalitetsnorm år Får ej överskridas * 20 Miljökvalitetsnorm Vintermedelvärde (31 okt 31 mar) Får ej överskridas * 10 Miljökvalitetsnorm dygn Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn Miljökvalitetsnorm timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar

72

73 SLB-analys Malin Täppefur

74 SLB-analys SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Har varit förbundets operatör sedan 1992 Tillsamman med våra samarbetspartners är vi Sveriges främsta experter inom stadsluft

75 EU-direktiv för utvärdering av luftkvalitet Nytt direktiv för uteluft och renare luft i Europa 08/50/EG Nya gränsvärden för PM2,5 Luftkvalitetsförordning SFS 2010:477 Föreskrift om kontroll av luftkvalitet NFS 2013:11 Luftguiden

76 Omfattande krav Kontroll strategi ska finnas för varje kommun eller samverkansområde Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll ska säkerställas i ett kvalitetssäkringsprogram (system och rutiner) SLB-analys är de i Sverige som hittills klarat av att uppfylla kraven.

77 Omfattande krav Krav på tidstäckning och datafångst som medför att verksamheten måste pågå dygnet runt alla dagar under året. Krav på datafångst medför att reservinstrument måste finnas tillgängliga. Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll ska säkerställas i ett kvalitetssäkringsprogram (system och rutiner) Osäkerhet i modellberäkningar ska avse största avvikelsen mellan uppmätta och beräknade haltnivåer

78 Våra systemverktyg för utvärdering Mätningar (luftföroreningar, meteorologi) Spridningsmodeller (halter, exponering) Utsläppsdatabaser (källor, åtgärder)

79 Strategi för mätningar Regional bakgrund, LVF Urban bakgrund, LVF Gatunivå, kommun

80 Flera ändamål med mätningar För att kontroller om MKN uppfylls För att bedöma haltutvecklingen över tid För att verifiera modellberäkningar För att följa upp effekter av åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten

81 Utsläppsdatabaser Punkt-, yt-, linjeoch gridkällor beskriver alla utsläpp detaljerat i EDB Underhålls, uppdateras och rapporteras årligen Indata till spridningsmodeller

82 Strategi för modellberäkningar Modellberäkningar av nuläge (kartläggningar - MKN) Scenarier för kontroll av miljökvalitetsnormer (MKB) Exponeringsmodellering för studier av hälsoeffekter (HKB) Utvärdering av utsläppsreduktioner (åtgärdsanalyser)

83 Modellberäkningar av nuläge (kartläggningar)

84 Medlemtjänster

85 Medlemskap i förbundet Tillgång till expertkompetens Mätningar i kontinuerlig drift Detaljerade emissionsdatabser Modeller i olika skalor Tilläggsprogram varje år Medlemstaxa

86 Första året LVF föreslås ta över driften av meteorologisk mast. Upprättar utökat airvirolicens för D-län. Upprättar Fysiografi, systemadministration. Implemterar nya NVDB data lägger in kommunala flöden. EDB-utbildning, Kommuner uppdaterar punkt- och areakällor Kartläggning av halterna (NO2 och PM10) i varje kommun

87 Scenarier för kontroll av miljökvalitetsnormer (MKB) Beställare: Kommuner, energibolag, byggbolag, Trafikverket, konsultföretag Modeller: Gaussmodell + gaturumsmodell + CFD Validering: kartläggning + mätningar Trafikutredningar, planutredningar, skorstensutsläpp Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet Beräkningsscenarier: Nuläge Nollalternativ Utbyggnadsalternativ

88 Exponeringsmodellering för studier av hälsoeffekter (HKB) Samarbetsprojekt, med framförallt KI och Umeå universitet, där SLBs del har varit att ta fram exponeringsunderlag. Frågeställningar: Ultrafina partiklar och akuta hjärteffekter Långtidsexponering och hjärtinfarkter Astma och lungsjukdom hos barn Trafikgenererade luftföroreningar och astma hos vuxna Vägdamm och dödlighet samt sjuklighet Reumatism och långtidsexponering för luftföroreningar Långtids luftföroreningsexponering och påverkan på fosterutveckling och barns födelse Förbättra och validera exponeringsskattningar Ta fram nya samband mellan hälsoeffekter och långtidsexponering av luftföroreningar