TEMA: Musik Hur låter det i kyrkan? YTTERBY. Årgång 24 Hösten 2006 KYRKOBLAD

Transkript

1 TEMA: Musik Hur låter det i kyrkan? Årgång 24 Hösten 2006 YTTERBY KYRKOBLAD

2 Musiklivet i församlingen Bilden på framsidan är från Ytterby kyrkas återinvigning i våras. Kyrkokörens medlemmar leder församlingssången och det var en stor församling som med glädje åter möttes till gudstjänst i kyrkan efter mer än 6 månaders renoveringsarbeten. Ytterby församling är vida känd för sitt starka engagemang i församlingssången, i körerna och i olika musikgrupper. Detta vill vi försöka spegla i det här kyrkobladet. Vi har två anställda musiker som på olika sätt försöker inspirera och leda alla som är med i församlingens musikliv. Kanske kan det här bladet väcka också din längtan att vara med. Det finns alltid plats för fler utövare och Kyrkskjuts till gudstjänsten Du vet väl att du kan få skjuts till söndagsgudstjänsten i Ytterby församlingshem? Välj helst gudstjänsten kl 10. Ring senast 1,5 timme innan gudstjänsten börjar på telefon Svarar ingen där försök på , vaktmästare Alvar eller , vaktmästare Thomas. Kyrkskjutsen är gratis, men om du vill ge en gåva som tack för hjälpen finns en särskild kollektbössa i församlingshemmet. Pengarna går oavkortat till Nordisk Östmission. Här når du oss Ytterby församling Torsbyvägen 4, Ytterby Ytterby församlingshem Telefon , Fax Pastorsexpeditionen Telefon Öppet mån-fre , tis-tor även Hemsida mera musik vid våra gudstjänster och övriga samlingar. I det här bladet får du också lära känna Vera, med bakgrund i det forna Sovjetunionen och som nu kommit till tro och fått en praktikplats i vår församling. Och så glöm inte att Du även nu i höst kan få hjälp med att byta till vinterdäck. Några raska killar, med stort intresse för bilar och motorer, hjälper dig att byta och som tack för hjälpen lämnar Du en gåva till Lutherhjälpen. Tord Nordblom Präster Organist, körledare Tord Nordblom , Torvald Petersson säkrast tors Åke Gillberg , Kantor Martin Lindh (kyrkoherde) , Maria Andersson Diakon Vaktmästare Sven-Börje Andersson , Alvar Pehrsson , sven-borje.andersson@svenskakyrkan.se Thomas Niklasson Vik. Församlingspedagog Husmor i församlingshemmet Kristina Elvinsson Anna-Lisa Ivarsson , bost Ytterby kyrkoblad årgång 24, nr 3, Hösten 2006 Redaktion: Tord Nordblom, ansvarig utgivare, Bilden på framsidan: Församlingssång vid invigningen. Karolina Olofsson, Kristina Elvinsson Foto: Lars Andreasson 2

3 Johannespassionen: Utmaning för kyrkans körer Under det läsår som just börjat har Ytterby församling ett körprojekt. Vi arbetar med Johannes Bachs Johannespassion och planerar att framföra den på Palmsöndagen den 1 april Det hela är ett öppet projekt där kyrkokören och medlemmar ur ungdomskören utgör stommen i kören, men där även andra intresserade körsångare inbjuds att vara med. Nu kan man ju fråga sig, varför satsa på just Johannespassionen och vad innehåller detta verk? Johannespassionen komponerades av Bach och blev färdig år Den består av Johannes evangelium kapitel 18 och 19, dvs. lidandeshistorien fr.o.m. gripandet av Jesus i Getsemane t.o.m. Jesu gravläggning. Bach har på ett enastående sätt lyckats skildra dramatiken i handlingen. Evangelisten Johannes sjungs av en tenorsolist, och Jesus resp. Pilatus av bassolister. Kören har en mycket aktiv roll och får ge röst åt folket, t.ex. i den dramatiska körsatsen Kreuzige! (Korsfäst!). Förutom den rena bibeltexten innehåller Johannespassionen kommenterande avsnitt i form av koraler (flera av dem kända från vår svenska psalmbok) samt arior för sopran-, alt-, tenor- och bassolist. Orkestern består av stråkar, oboer, flöjter och orgel. En viktig anledning till att vi valt just Johannespassionen för projektet är körens viktiga roll och att det är så stimulerande och utvecklande för körerna att få arbeta med verket. Så råkar det vara så att Johannespassionen inte tidigare framförts i Ytterby, och därför är nytt och fräscht för de egna körerna. (Annars har ju kyrkokören tidigare framfört stora verk av bl.a. Bach, Händel och Mendelssohn.) Skulle Du som läser dessa rader vara intresserad att komma med och prova att sjunga i kören så är det ännu inte för sent. Du är i så fall välkommen att kontakta Torvald! 3 Text: Torvald Petersson Foto: Lars Andreasson

4 Hur låter det i kyrkan? Vilken roll spelar musiken i våra kyrkor? Och får det egentligen låta hur som helst? Jag beslöt att närmare forska i frågan och bokade in ett möte med musikerna Lena och Torvald, samt kyrkoherde Martin. Det blev ett samtal både om tradition och om förnyelse. Text & foto: Karolina Olofsson Många som satt sin fot i kyrkan märker att musiken har en särskilt viktig plats, varför har det blivit så? Det beror på att det är en mänsklig uttrycksform, menar Lena. Det ligger nära till hands. Musikerna kan jämföras med konstnärer, tycker Martin. Precis som kyrkliga målare och arkitekter hade de tidigt till uppgift att uttrycka Guds storhet och skönhet, utan att själva stå i centrum. Vi vill ju ge Gud det bästa möjliga också, säger Torvald. Samtidigt lyfter han fram just att han som kyrkomusiker slipper prestationsångest, eftersom det han skapar är underordnat Gud. Musikens betydelse som lovsång var alltså framträdande och så är det även idag. Men tidigt insåg man också musikens undervisande och praktiska funktion. Det är mycket lättare att lära sig en text som det är melodi till än en fri text, säger Lena. Och innan mikrofonernas tid hördes sången mycket bättre än när något lästes. 4 Undervisning och bönbok Det undervisande draget märks i många av våra psalmer. Luther var ju den som gjorde verkligt slag i saken att få församlingen med i sång: han diktade texter på hemspråk och på vers, som var lätta att lära sig, berättar Lena. Texterna tonsatte han till folkliga och redan kända melodier. Och sångerna spreds snabbt. Hans motståndare menade att hans sånger fördärvade fler själar än hans predikningar. Vi uppehåller oss en stund vid psalmernas betydelse. Förr fick många lära sig psalmer utantill i skolan, medan utantillärandet idag är en metod som lagts på hyllan. Psalmerna har fungerat som en bönbok för många, menar Martin. Det märker man inte minst i mötet med sjuka äldre människor; de kan sjunga med i psalmer även om de kanske inte kan formulera sig i andra ord. Psalmerna sitter så djupt. Det kan jag själv känna, att ibland kommer orden i en psalm för mig när jag bäst behöver det, säger Torvald. Jag tror att människor har samma förmåga att lära sig utantill idag, menar Martin. Ta alla konfirmander; de kan sjunga reklamslingor klockrent från början till slut. Förmågan sitter där, men vi använder den till sådant som är meningslöst. Brett kontra smalt Borde kyrkan göra fler reklamlåtar då istället? Eller kanske bredda sin musik mera? Lena funderar ett tag och menar att kyrkan visserligen är för dålig på bredd, samtidigt har kyrkan ett svårt uppdrag att kunna tillfredsställa alla åldrar och smaker. Och jag tror till exempel inte att det automatiskt skulle komma fler ungdomar om vi bytte ut all musik till något mycket häftigare.

5 Martin, Lena och Torvald tar ett snack kring musik. 5 I undersökningar har man sett att det inte är formen som är avgörande om man kommer eller inte, utan graden av gemenskap man upplever. Ett tydligt exempel är klostret i Taizé vars enkla och meditativa sånger lockar tusentals ungdomar. Där är det upplevelsen av det enkla som är det häftiga. Just enkelhet tycker de också kan vara en gemensam nämnare att ta fasta på. Men Martin vill också se fler musikgenrer i kyrkan. Musik är en enorm kraft i samhället idag och jag tycker inte riktigt att kyrkan inser vilken resurs det är. Vi får inte bli för smala så att de som inte kan kyrkans musiktradition stängs ute, utan våga vara djärvare än idag. Samtidigt får det inte vara så att vi byter ut något smalt mot något annat lika smalt, menar Lena. Ofta tycker jag att debatten om musiken i kyrkan handlar mycket om det, istället för att tillämpa variation. Kyrkan har ju ett enormt arv att ösa ur, och det ska vi också vara glada för och bygga vidare på. Det finns ju också exempel på församlingar som hakar på det nya och bara kör med det, säger Torvald. Men jag tror att då blir man lika snabbt efter och ute. Frågan om genre är också en fråga om takt och melodi. Det som utgör den gemensamma församlingssången får inte vara för krångligt. Däremot finns det ju andra tillfällen, t ex ungdomskvällar, där exempelvis kristna hårdrocksband kan vara ett bra inslag, tycker Martin. Kyrkans identitet Torvald säger sig vara mer försiktig med att släppa in det nya. Det är viktigt att kyrkan inte tappar sin identitet och blir för allmän, och det håller övriga med om kan vara en fara. Men det finns mycket modern musik som inte har kristet ursprung, men som ändå kan ges en äkta kristen dimension, menar Martin, och tar som exempel Louis Armstrongs What a wonderful world som spelades på en begravning en gång. Den sången kan både uttrycka tacksamhet för det liv vi fått leva, men också ses som ett försök att beskriva vår evighetslängtan, som ju

6 forts djupast sett är en längtan till Gud. Just vid begravningar blir det ibland diskussioner om vilken musik som ska spelas. Kyrkan och de anhöriga kommer då med olika förväntningar. De anhöriga ser begravningen främst som ett avsked av den döde, medan kyrkan också har ansvar att förrätta en samling inför Gud. När det gäller musikvalet är därför orden väldigt viktiga; texten får inte motsäga det kristna budskapet. Och det kan vara en svår bedömning. Här måste vi vara tydliga med vårt uppdrag, menar Lena. Samtidigt vill vi ju vara generösa och inte säga nej till något i onödan. Människor ska ju inte känna sig klappade på huvudet eller att de inte duger. Att öppna upp för fler musikgenrer i kyrkan kan också öppna upp dörrarna till kyrkan för fler, tror Martin. Om vi inte släpper in det vanliga livet i kyrkan är risken att det kristna livet blir ett litet, alltmer krympande rum, helt åtskilt från det vanliga livet. Det kräver också mer av oss att berätta att vi lever ett liv, men där tron har en väldigt central plats, avslutar han. En ny sång Text: Åke Gillberg Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Ps. 40:4 Bibeln, och särskilt i Psaltaren, talas det på I om en ny sång som föds i en människas liv och bryter fram i lovsång. Vi kan tänka oss att uttrycket en ny sång står för vad som händer i en människa när hon får ana och möta den levande Guden och tar emot honom. En ny sång står för det nya livet. Sången och musiken ligger oändligt nära oss. Finns det något som berör oss som musiken?! Toner säger mera än tusen ord. Någon sa att musiken går djupare än orden, den når ända in i hjärnbarken. Musiken tar tag i oss och fyller oss. Musiken är en del av människans innersta. När glädjen eller sorgen eller någon annan sinnesstämning kommer över oss så hjälper oss musiken att uttrycka det och tolka det eller göra det till musik. Musiken är som ett universellt språk. I Kyrkans liv är sången och musiken en naturlig del och ett naturligt sätt att uttrycka sitt innersta inför Gud. 6 Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Den nya sången är det nya livet i Guds kärlek i Jesus Kristus. Den bryter fram där Jesus finns och blir mottagen. Jesus har livsglädjen! Han har glädjen som gör livet helt och som bär även i livets svåra stunder. Han lägger en ny sång i ens liv och mun. I Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, står det om en stor skara som står inför Guds tron och sjunger en ny sång. Ingen kunde lära sig den sången utom de som friköpts från jorden, står det. Den nya sången fortsätter inför tronen i himmelen.vi får börja stava och öva på den nya sången här och nu i tro på Jesus för att sedan en gång få stämma in i den eviga lovsången. Välkommen att öva på den himmelska sången här i Ytterby församling!

7 I våras åkte Ytterby ungdomskör på en spännande körresa till Frankrike. Läs mer om körresan på nästa sida. Till Frankrike med Ungdomskören Text: Linda Olsson Foto: Per-Martin Andersson

8 flera månader hade vi förberett oss för körresan till Frankrike. Vi hade samlat ihop I pengar och slipat vår repertoar. Vi såg verkligen fram emot resan och så här i efterhand är det ingen som är besviken. Vi kom till den lilla staden Poitiers på lördagseftermiddagen den 25 mars. Där togs vi emot av Helena Andersson, som studerade i Poitiers vid tidpunkten för vår resa, och hennes franska värdfamilj Remaud. Vi åt en god fransk middag tillsammans med dem och några av familjens vänner. Det var mysigt och roligt eftersom vi blev så väl emottagna. På söndagen skulle vi sjunga vid två tillfällen. Först deltog vi i förmiddagsgudstjänsten i St Paul s församling, där vi sjöng några sånger. Efteråt var vi hembjudna till Helenas värdfamilj för att äta lunch. Solen sken och vi valde att promenera dit. Efter några minuter i solen, åkte ytterjackorna av och vi njöt av värmen som ännu inte nått Sverige. Lunchen var underbar och vi åt utomhus i familjen Remaud s trädgård. Senare samma dag gav vi en egen konsert, då vi sjöng fler sånger. En man ur församlingen talade mellan sångerna och berättade på 8 Körövning i St Paul franska om innehållet i sångerna och sa några tänkvärda saker kring varje låt. Vi fick också stor uppskattning för vår sång. Efter ytterligare en dag i Poitiers, åkte vi med tåg till Paris. Det fungerade väldigt bra, trots generalstrejk. Först lämnade vi av våra grejor i Svenska kyrkans lokaler, där vi skulle övernatta. Sedan gav vi oss ut på stan. Paris visade sig vara en spännande stad som flera av oss besökte för första gången. Vi besökte Eiffeltornet, Triumfbågen och Sacré-Coeur, dessa sevärdheter som är ett måste för förstagångsbesökaren. Dessa byggnadsverk kan man inte se sig mätt på. Efter en övernattning i Paris var det dags att resa hem. Den fem dagar långa resan var redan slut. Det var tråkigt att dagarna gått så fort, men som man brukar säga: Tiden går fort när man har roligt! Ytterby ungdomskör övar i församlingshemmet på måndagar kl Kontakta gärna körledare Maria Andersson om du vill veta mer, telefon

9 Vera vill berätta om sin tro för andra Text & foto: Karolina Olofsson Vera Korhonen är 32 år och sedan en månad tillbaka syns hon i den dagliga verksamheten i Ytterby. Längtan att få verka i ett kristet sammanhang väcktes sedan hon kom till tro. Via arbetsförmedlingen blev kyrkan hennes praktikplats. Jag träffar Vera i församlingshemmet en tisdagseftermiddag efter öppna förskolan. Hon bjuder mig på en kopp te och jag ber henne berätta lite om sig själv. Vera tänker efter, ler lite finurligt och svarar: Jag är en ganska unik människa. Vera har också en ganska unik bakgrund. Hon växte upp i huvudstaden Bishkek i Kirgizistan, en stad med ca en miljon invånare. Där levde hon ett ganska vanligt stressigt liv och jobbade bland annat som sekreterare. En tid tjänstgjorde hon också på utrikesdepartementet som volontär. Som belöning fick hon åka på en resa till Egypten för att studera den antika kulturen, vilket var en stor upplevelse. Men Vera berättar att hon också levde med en dålig självbild och såg ofta saker negativt. I Kirgizistan börjande hon att drömma om ett annat liv; att flytta från familjen och se något annat. När hon träffade sin nuvarande man 9 skedde också en stor förändring eftersom han bodde i Sverige. Det var spännande och en annorlunda miljö att komma till. Jag tyckte också mycket om den europeiska arkitekturstilen och miljön, det väckte positiva känslor. Men allt i Sverige var inte positivt. Vera saknade arbete och hade svårt att få kontakt med andra människor. Det var inte bara jag själv som emigrerade. Jag tog med mig skräpet i flytten också; min depression och min dåliga självkänsla. Vera insåg då att hon själv måste börja ändra sina tankar och beteendemönster. Hon läste några böcker i psykologi som bland annat beskrev kärleken som solen i oss och som kommer från vår inre styrka. Detta gjorde henne nyfiken, samtidigt tyckte hon inte att det räckte med det budstkapet. Att gå och pressa ut kärlek från sig själv hela tiden fungerar inte. Rätt som det är hakar man upp sig på något, och då är batterierna slut. Vera sökte ett innehåll som kunde bära upp också när hon själv inte orkade. Hon hittade tv-kanaler som God Channel och tyckte att hon kunde känna igen sig själv i de amerikanska predikanternas berättelser. De var vanliga

10 forts människor från gatan som mött Gud och nu började också Vera att mer aktivt söka Gud. Tidigare hade jag sett Gud som en avlägsen främling, någon som man nästan måste vara ett helgon för att nå. Nu såg jag att det fanns möjlighet att ha en personlig relation med Gud och att Jesus kunde skapa mitt hjärta på nytt. Vägen till tro beskriver Vera som att hon beslöt sig för att testa. Jag tänkte så här: jag vet ingenting om dig, men okej, vi kan bli kompisar! Hon fortsatte att titta på programmen och upplevde hur Gud verkade i hennes vardag. Hon började må mycket bättre och såg även yttre tecken som bevis på Guds existens. I november förra året blev hon född på nytt och efter dopundervisning under våren blev hon döpt på pingstdagen i Ytterby kyrka. Idag vill hon gärna berätta om sin tro för andra. Bland annat drömmer hon om att starta en klubb för människor som söker en tro. I Ytterby är hon med och samtalar om kristen tro i församlingens alphagrupp, som också vänder sig både till troende och sökande. Hon är väldigt glad för att få dela gemenskapen i församlingen. Det är utbildande att dela upplevelser med andra, man utvecklar varann, tycker Vera som också gärna delar frågor och funderingar kring tro med fler människor i Ytterby. Psalmorkestern välkomnar nya medlemmar Våra andliga rötter Foto: Lars Andreasson 10 I Ytterby finns en psalmorkester, bestående av både stråk- och blåsmusiker, som spelar vid vissa gudstjänster. Vi arbetar på projektbasis och det brukar bli spelningar vid 2-3 gudstjänster/termin med två övningar före varje sådan gudstjänst. Det vore väldigt roligt om vi kunde bli flera. Några av dem som varit med tidigare befinner sig i höst på annan ort, så nya musiker är mycket välkomna. Det har hittills mest varit ungdomar som är med, men vi ser gärna att vi får med alla åldrar. Intresserad? Kontakta Torvald! Under hösten inbjuder vi till församlingskvällar kring temat Våra andliga rötter. Närmast på tur är 25 oktober då vi får besök av Erland Forsberg, präst och konstnär född i Finland och mest känd för sitt ikonmåleri. Den här kvällen tar han oss med till den tidiga och förföljda kyrkans tid. Frågan är; På vilket sätt kan vi hämta styrka och växa i frimodighet genom vittnesbörd i ord och bild från katakombernas tid? Den 15 november kommer någon av systrarna från Alsike kloster för att tala om klosterrörelsen och klostrens betydelse förr och idag. Välkommen till Ytterby församlingshem kl (båda församlingskvällarna)

11 Församlingsalmanackan Sköna dagar om bön Du är välkommen att vara med på årets församlingsläger, som detta år äger rum oktober på Helsjöns folkhögskola. Temat i år är bön. Bön handlar om att ha en levande relation till Gud att kommunicera med vårt eget ursprung. Under dessa dagar får vi dela tankar och erfarenheter med varandra. Carl-Magnus Adrian, tidigare rektor på skolan, och nu kyrkoherde i pastoratet, leder oss i ämnet och visar på något om bönens kraft. På skolan finns ett kapell med rum för stillhet och bön. Det finns också många härliga stigar för skogspromenader i närheten, samt gymnastiksal. Lägerkostnad är 100 kr per vuxen, 50 kr per barn 3-15 år eller familjepris 350 kr. Möjligheter att samåka från Ytterby finns. Vill du veta mer, kontakta Sven-Börje Andersson, telefon Inför Allhelgona Du som mist en anhörig är välkommen att vara med på någon av minnesandakterna på Alla helgons dag, kl och i Bergsalen på Skogskyrkogården i Kungälv. Kyrkogårdarna i Ytterby håller också öppet under fredagen med kaffeservering och möjlighet att ställa frågor. Tema: Fars dag Den 12 november är det Fars dag. Vår himmelske Fader välkomnar oss då, som alltid, till kyrkans gudstjänster. Han och alla pappor på jorden kommer att uppmärksammas lite extra i gudstjänsten kl Gudstjänster i Ytterby kyrka 8 oktober, Tacksägelsedagen 10 Högmässa, Åke Gillberg. Kyrkokören. 18 Kvällsgudstjänst, Åke Gillberg. 15 oktober, 18 söndagen e. trefaldighet 10 Gudstjänst, Tord Nordblom. 18 Mässa, Göte Siverbo. 22 oktober, 19 söndagen e. trefaldighet 10 Gudstjänst, Martin Lindh. 18 Lovsångs- och förbönsgudstjänst, Åke Gillberg. 29 oktober, 20 söndagen e. trefaldighet 10 Högmässa, Åke Gillberg. 18 Kvällsgudstjänst, Peter Frykman. 4 november, Alla helgons dag 10 Gudstjänst, Tord Nordblom. Ungdomskören. 5 november, Söndagen e. Alla helgons dag 10 Gudstjänst, Åke Gillberg. Kyrkokören. 12 november, 22 söndagen e. trefaldighet 10 Gudstjänst, Tord Nordblom. 18 Musikgudstjänst, Tord Nordblom. 19 november, Söndagen före domsöndagen 10 Högmässa, Martin Lindh. 18 Aftonsång, Christian Fehn. 26 november, Domsöndagen 10 Gudstjänst, Åke Gillberg. 18 Mässa, Tord Nordblom. 3 december, 1 söndagen i Advent 10 Gudstjänst, Göte Siverbo. Alla körer o. musiker. 18 Kvällsgudstjänst, Tord Nordblom. 10 december, 2 söndagen i Advent 10 Gudstjänst, Tord Nordblom. 16 Julspel och barnens julfest. Åke Gillberg. Om våra gudstjänster De flesta söndagar firar vi numera gudstjänst inte bara kl utan även kl Högmässa betyder att det firas nattvard i gudstjänsten. Är det inte nattvard står det bara Gudstjänst i listan ovan. Mässa betyder att det är en kortare nattvardsgudstjänst på kvällen. Aftonsång betyder en enklare gudstjänst med psalmsång och predikan. Kallar vi det Kvällsgudstjänst betyder det att form och innehåll kan variera ganska mycket. Vid en Musikgudstjänst är det huvudsakliga innehållet givetvis sång och musik av olika slag.

12 Foto: Sven-Börje Anderssson Däcksbyte vid City Gross igen! Lasta dina vinterdäck i bilen och kom till City Gross. Ungdomar under ledning av sakkunniga fixar bytet på några minuter. Du lämnar en gåva, minst 100 kr till Lutherhjälpen som tack för hjälpen. Frågor kring däcksbytet ring Richard Block, eller Johannes Bengtsson, I våras samlade vi in kr i samband med däcksbyten. Kan vi få in ännu mer i höst? City Gross-parkeringen Lördagen 25 november kl Om Lutherhjälpen Lutherhjälpen är en verksamhet inom Svenska kyrkan där engagerade människor får möjlighet att arbeta för att världen ska bli mer rättvis. Lutherhjälpen arbetar med påverkansarbete i Sverige och bedriver utvecklingssamarbete och gör katastrofinsatser i samarbete med lokala samarbetspartner och kyrkor i ett 40-tal länder. Lutherhjälpens vision är en rättvis värld utan hunger, fattigdom och förtryck. Om den visionen ska kunna bli verklig krävs att vi i västvärlden tar vårt ansvar. Vi behöver inte bara dela med oss av våra resurser utan också förändra de strukturer och den livsstil som skapar orättvisorna.