Årgång 24 Påsken 2006 YTTERBY KYRKOBLAD

Transkript

1 Årgång 24 Påsken 2006 YTTERBY KYRKOBLAD

2 Vi är på väg... Barnen i söndagsskolan sjunger en sång som börjar just så när de går ut till sina gruppsamlingar strax före predikan i våra söndagsgudstjänster. Du kan se en del av dem på framsidan av detta kyrkoblad. Vi är också på väg på god väg med renoveringen av kyrkan. Efter drygt ett halvår ser vi nu fram emot att åter få ta kyrkan i bruk den 14 maj. Församlingsinstruktionen är också på väg. Detta viktiga instrument för församlingens liv och arbete har varit föremål för överläggningar under ganska lång tid. Just nu diskuteras en och annan mening i det förslag som kyrkoherden formulerat, och senare i vår är det aktuellt för kyrkorådet att för sin del anta Ytterby församlings instruktion. Meningen är att den sedan skall ligga till grund för församlingsarbetet under de närmast följande åren. Det nyvalda kyrkorådet är också på väg att sätta sig in i det ganska omfattande församlingsarbetet. Ledamöterna där, särskilt vår nye ordförande, presenteras i detta kyrkoblad. Tord Nordblom Kyrkskjuts till gudstjänsten Du vet väl att du kan få skjuts till söndagsgudstjänsten i Ytterby församlingshem? Välj helst gudstjänsten kl 10. Ring senast 1,5 timme innan gudstjänsten börjar på telefon Svarar ingen där försök på , vaktmästare Alvar eller , vaktmästare Gustav. Kyrkskjutsen är gratis, men om du vill ge en gåva som tack för hjälpen finns en särskild kollektbössa i församlingshemmet. Pengarna går oavkortat till Nordisk Östmission. Här når du oss Ytterby församling Torsbyvägen 4, Ytterby Ytterby församlingshem Telefon , Fax Pastorsexpeditionen Telefon Öppet mån-tor , tis-tor även Hemsida Präster Organist, körledare Tord Nordblom , Torvald Petersson säkrast tors Åke Gillberg , Kantor Martin Lindh (kyrkoherde) , Maria Andersson Diakon Vaktmästare Sven-Börje Andersson , Alvar Pehrsson , sven-borje.andersson@svenskakyrkan.se Husmor i församlingshemmet Vik. Församlingspedagog Anna-Lisa Ivarsson , bost Kristina Elvinsson Ytterby kyrkoblad årgång 24, nr 1, Påsken 2006 Redaktion: Tord Nordblom, ansvarig utgivare, Bilden på framsidan: Söndagsskoletåget Karolina Olofsson, layout. Sven-Börje Andersson, Foto: Sven-Börje Andersson foto (där ej annat anges), Kristina Elvinsson. 2

3 Från vänster: Catarina Andersson, Rune Niklasson, Eva Britt Pedersen, Erik Eliasson (ordf.), Tord Nordblom (komminister), Birgit Haraldsson, Jan Eliasson, Elisabet Nygård, Bengt Ingvarsson, Richard Block, Jan-Erik Axelsson och Martin Lindh (kyrkoherde). Saknas på bilden gör Eva Strandberg (vice ordf.) och Ann-Cristin Olsson. Nytt kyrkoråd valt i Ytterby Efter valet i höstas har nu ett nytt kyrkoråd i Ytterby utsetts. Ny ordförande är Erik Eliasson. Läs mer om honom och hans tankar om kyrkorådet och församlingen på sidan 8-9 här i kyrkobladet. Om du vill komma i kontakt med Kyrkorådet för frågor eller ärenden som rör församlingen är du välkommen att kontakta ledamöterna (se kontaktlistan till höger). Kyrkvärdar För perioden har kyrkorådet valt om Bengt Ingvarsson, Bert-Åke Samuelsson, Richard Block, Lena Eliasson, Ingemar Thorsson och Åsa Wulfsberg, till kyrkvärdar. Dessutom är Jan Eliasson, Amelie Axelsson och Mirjam Bengtsson nyvalda kyrkvärdar. Ytterby kyrkoråd Erik Eliasson (ordf.) tel , , erik.eliasson@o.lrf.se Eva Strandberg (vice ordf.) tel , eva_strandberg@spray.se Catarina Andersson tel Jan-Erik Axelsson tel Richard Block tel Jan Eliasson tel Birgit Haraldsson tel Bengt Ingvarsson tel Rune Niklasson tel Elisabet Nygård tel Ann-Cristin Olsson tel Eva Britt Pedersen tel

4 Jag har hörapparat och det är jag glad för Hur reagerar du om du inte hör ordentligt? Får du ont i magen eller säger du till? Mikael Henning, hörkonsulent, besökte församlingshemmet och gav oss tips och idéer. Text: Sven-Börje Andersson 4 Hörkonsulent Mikael Henning har en hörselskada sedan sexårsåldern. Mikael är präst men arbetar inte i prästtjänst längre. Det fungerade inte p g a hörselhinder. Egentligen vill han inte kalla sig hörselskadad. Han är ju en vanlig människa men har ibland svårt att höra. Vilka problem hörselhinder kan föra med sig har han flera exempel på. Så här berättar han bl a: Jag skulle åka tåg från Borås till Göteborg. På stationen fanns det skärmar som visade när tågen skulle gå. Enligt skärmen var tåget tio minuter försenat. Därför satt jag lugnt och väntade. Hörde visserligen att det sades en del i högtalarna men kunde inte uppfatta vad. När det var dags gick jag ut på perrongen men då hade tåget redan gått. Man hade lyckats köra in förseningen men glömt att skriva in på skärmen att tåget skulle gå ordinarie tid. Då blev det en massa jobbiga känslor inom mig samtidigt: Först blev jag besviken över att ha missat tåget, så blev jag arg över att jag inte hörde ordentligt, så blev jag arg på SJ för att de inte kunde sköta den där skärmen ordentligt. Allt detta fick mig att tänka: Vad gör jag nu? Hur kommer jag till Göteborg? Skall jag skälla på SJ? Men går jag till kassan så kanske jag inte hör vad expediten säger och då blir det ännu jobbigare. Så gjorde jag som jag ofta brukar göra. Jag försöker svälja det jobbiga. Nu är det som det är och det är inget att göra åt. Så får man ont i magen istället. På liknade sätt blir det ofta när man inte hör. Mikael Henning besökte församlingshemmet i samband med en av torsdagsluncherna. Ämnet för dagen var: Vad gör jag när jag inte hör? Vad gör jag när jag försöker lyssna på ett föredrag eller en predikan men inte kan höra allt? Säger jag att det inte är så farligt, jag hörde nog det viktigaste? Eller försöker jag att så fort

5 som möjligt låta ansvariga för ljudet få veta det? Det är inte till besvär att säga till, menar Mikael. Hörselhinder är ett problem inte bara för dem som inte hör, det är ett lika stort problem för dem som talar och som inte får fram budskapet till den det gäller. Därför skall vi hellre tala om hörselhinder än hörselskada. Hörselhinder är ett mycket stort problem. I vårt land är det c:a 1 miljon som har svårt att höra. Av dessa är det som har hörapparat. Därför behöver vi alltid räkna med att när människor samlas så finns de med som har hörselhinder. Då blir det t ex självklart att använda ljudanläggningar. Mikael menar att hörapparaten är ett fantastiskt hjälpmedel. Egentligen borde man skaffa en tröja där det står: Jag har hörapparat och det är jag glad för. Ingen borde dra sig för att låta undersöka sin hörsel och pröva möjligheten att få en hörapparat. Tyvärr har många en annan syn på hörapparaten. Många drar sig för skaffa. Att skaffa hörapparat blir ju en bekräftelse på hörselskadan. Men visst har hörapparater begränsningar. Och rätt som det är så krånglar de. Mikael ger tips kring användandet av hörapparat. Inte minst är det viktigt att öronmusslan passar, och att den är ren. Kommunikationstips Till sist ger Mikael oss alla några goda råd för att underlätta kommunikation när det är risk för hörproblem. 1. Det är viktigt att ha ögonkontakt. Det blir lättare att höra om man också ser mimiken. Det blir då också lättare att fråga, om det var något man inte uppfattade. Därför är det bra om ljuset faller på den som talar. 2. Låt det om möjligt vara tyst runt omkring. Stäng t ex av TV/radio! 3. Stäm av att den du talar med verkligen hör. Ibland kan det vara vissa ord som är svåra att uppfatta. Då kan det vara bra att försöka använda andra ord med samma innebörd. Du som vill veta mer kring detta kan titta på Mikaels Hennings hemsida Vi var ett trettiotal som lyssnade intensivt till Mikaels föredrag. Många fick känna igen sig i det Mikael berättade. Det skulle inte förvåna mig om några redan har gått till vårdcentralen och påbörjat anskaffandet av hörapparat. Kanske får vi se tröjor med Jag har hörapparat och det är jag glad för här i Ytterby! Efter föredraget smakade det gott med kycklingsoppa som Anna-Lisa Olbecker och Anna-Lisa Ivarsson gjort i ordning. 5 Illustration från studiematerialet Och hör se n!, som Mikael Henning sammanställt. Torsdagen 20 april är nästa gång som det blir föredrag och lunch i vårt församlingshem. Då får vi kl 11 höra Hans Karlsson tala över ämnet Vatten i Bibeln.

6 Följ med Söndagskoletåget Text: Kristina Elvinsson Innan prästen ska börja predika i 10-gudstjänsten tågar alla barnen iväg till Söndagsskolan. En söndag i mars följer jag efter tåget av barn för att se vad som händer där. Den nya skylten bärs i täten, och när vi går ut sjunger vi om att vi är på väg, för Jesus kallar på oss nu. Väl utanför gudstjänstlokalen delar barnen in sig i sina grupper. Tre olika åldersgrupper håller egna samlingar under predikan. Och under den stunden hinner man läsa ur bibeln, be, samtala och pyssla. Den äldsta gruppen följer söndagens bibeltext, medan de två yngre grupperna har ett gemensamt ämne som man går igenom bit för bit under terminen. Fram emot sommaren kommer de att ha tillverkat en egen bok om skapelsen. En av ledarna berättar hur de ville att barnen skulle få med sig något annat än bara en teckning eller ett vykort från söndagsskolan, som dessutom skulle kännas betydelsefullt för dem. Efter en inspirationskväll med studiebesök i en annan kyrkas barnverksamhet har nya idéer för söndagsskolan diskuterats och genomförts. Man har haft en längtan efter en tydligare plats för barnen i gudstjänsten. 6 Det som sägs och görs ses som viktig undervisning, och man vill att det ska märkas i den övriga gudstjänsten. Jag hör på några av barnen hur de övar på vad de ska säga när de har sin redovisning, och den delen verkar viktig. När predikan är slut ringer det i en telefon. Det är signalen att man ska gå tillbaka till stora salen igen. Barnen sätter sig framme på altarringen, och de flesta sitter kvar under resten av gudstjänsten. En från varje grupp får ta mikrofonen och kort sammanfatta vad de har pratat om. Någon visar upp vad man skapat, idag månen och stjärnor bredvid en glittrig sol. Därefter kommer kyrkans förbön och när vi då ber för våra barn kan vi passa på att titta på dem, för där sitter de alldeles framför oss. Bilder fr. v: Söndagskolledare Rebecka Eliasson hjälper till med boken om skapelsen. Foto: Kristina Elvinsson. Ledarna Eva Eliasson, Hanna Larsson, Åsa Wulfsberg och Jonatan Bengtsson planerar inför Söndagsskolan. (Ledare för de äldre barnen är Johannes Bengtsson och Sven-Börje Anderson.)

7 Gemensamma måltider Text: Tord Nordblom många familjer sliter man med att försöka I få tid till gemensamma måltider i varje fall några gånger i veckan. Det betyder ju så mycket för gemenskapen och sammanhållningen i familjen. Många ensamstående slarvar med middagen eftersom det är så tråkigt att laga mat om man skall äta den ensam. Under den alphakurs som nyligen avslutades upptäckte vi hur viktig den gemensamma måltiden var i början av varje kurskväll. Måltiderna har också en framträdande plats i Bibeln. I måltiden knyts det mest vardagliga samman med det mest heliga. Så är det på ett särskilt sätt när vi firar nattvard. Där knyts himmel och jord ihop, ande och materia, Gud och människa, synligt och osynligt. Jesu ord när han tar brödet och vinet i sina händer Detta är min kropp, detta är mitt blod rymmer en stor hemlighet. Måltiden står för det allra nödvändigaste i livet, det som vi inte kan klara oss utan. Utan mat och dryck kan vi inte överleva. Men måltiden betyder också gemenskap. Utan gemenskap förlorar måltiden en god del av sin mening, även om maten är aldrig så god. En smaklig måltid rymmer alltså mer än bara näringsämnen och aktivitet i smaklökarna. Ingen kan leva ett fullt mänskligt liv utan äkta gemenskap. I nattvarden får allt detta en djupare innebörd. Om inte Gud blir vårt bröd och vår dryck kommer vi att dö. Utan de heligas gemenskap överlever inte tron. Den heliga måltiden är nödvändig, ja alldeles oumbärlig i en kristens liv. Och precis som med en vanlig måltid är det säkert inte högtidligheten som är det viktigaste utan vardagligheten. Påsken kallades på Jesu tid för det osyrade brödets högtid. Då firades bl.a. påskalammsmåltiden. Den måltiden fick genom Jesus en förnyad och fördjupad innebörd när han instiftade nattvarden på Skärtorsdagen i stilla veckan. Det var den veckan som förvandlade världen. Välkommen att fira påsk i Ytterby församling. Du finner tiderna för våra gudstjänster, även torsdagens nattvardsgudstjänst, i gudstjänstkalendern på sidan Bilden ovan till höger: I alpha börjar man med en gemensam måltid.

8 Erik ser ljust på framtiden Text: Karolina Olofsson En solig dag i februari träffar jag Erik Eliasson, nyvald ordförande i Ytterby kyrkoråd. Han berättar om sitt jobb som lantbrukare och sina tankar om kyrkan och Ytterby församling. Erik Eliasson har haft bondeyrket för ögonen så länge han kan minnas. Han är uppvuxen på bondgård och har alltid tyckt om djur. Nu har han 16 års erfarenhet som lantbrukare och har 40 kor. Att vara nära djuren är viktigt, så att införa mjölkningssystem med robotar har aldrig varit aktuellt. Sedan 10 år tillbaka bedriver familjen ekologiskt jordbruk med Krav-mjölk. Det var en ny utmaning då och det har fungerat jättebra, det var inte så besvärligt som alla sa. Vi var inga pionjärer, men vi var ganska tidiga ändå, särskilt bland gårdar med högre produktion. Tidigare var det mest miljönissar med skägg och egen morotsodling som sysslade med sånt, skojar Erik. Intresserad av 8 miljöfrågor är han dock. Han sopsorterar, även om han medger att det blivit sådär med den saken sedan barnen kom. Nu under våren är det hektiska dagar. Förutom de vanliga gårdssysslorna tar familjen emot skolklasser från både Kungälv och Göteborg. Tre dagar i veckan fram till slutet av april bussas elever till gården i omgångar. Ca 1500 barn totalt per år blir det som får lära sig om livet på en bondgård. Det är gôrkul, tycker Erik, som gillar att träffa barn. Särskilt fascinerande är att möta olika kulturer genom alla de invandrarbarn som kommer till gården, främst från nordöstra Göteborg. Samtidigt känns det emellanåt att man blir lite av fritidsbonde den här tiden. Vårbruket brukar komma mitt uppe i allt och det får man försöka hinna med på andra tider. Sedan årsskiftet är Erik dessutom nyvald som kyrkorådsordförande i Ytterby.

9 Det känns spännande, tycker Erik. Förutom ett kort inhopp på 90-talet är kyrkorådets arbete ganska nytt för mig. Han är inte ensam om att vara ny, 7 av 12 ledamöter är nyvalda. En framtidsdag är planerad, där rådet ska inspireras om idéer för framtiden och bättre lära känna varandra. Erik själv ser ljust på Ytterby församlings framtid. Här finns ett starkt underlag både invånarmässigt och med tanke på antalet aktiva i kyrkan. Den utveckling man läser om i Stockholm, med församlingskartor som helt ritas om p.g.a. svikande medlemsantal, finns inte här. Samtidigt har kyrkan en utmaning i att behålla sina medlemmar och att hitta nya grupper till kyrkan. Vi har många idéer, säger Erik. En är att i någon form fånga upp alla ungdomar i Ytterby på kvällarna till någon aktivitet som café eller liknande. Sedan handlar det förstås om att personal och resurser ska räcka till också områden han är väl införstådd med som sittande ordförande i Kyrkonämnden. Erik är uppvuxen i Ytterby och har haft kyrkan med sig genom livet med söndagsskola och sedan ungdomsverksamhet. Ytterby är känt för att ha många frivilligarbetare i församlingen och det ska man ta Namn: Erik Eliasson Ålder: 42 Yrke: Lantbrukare Familj: Fru och tre barn Fritidsintressen: Blir inte så mycket när man har familj och jobbar som lantbrukare, men jag gillar friluftsliv och skidåkning. Aktuell som: Nyvald ordförande i Ytterby kyrkoråd. vara på och uppmuntra, gärna utveckla, tycker Erik. Det finns människor som kör kyrktaxi och besöker de äldre på Ytterbyhemmet och som är gudstjänstvärdar. Själv har han kanske delat ut psalmböcker någon gång, men har alltså istället valt att engagera sig inom kyrkopolitiken. Vad är det då med kyrkopolitiken som lockar? Att vara kommunpolitiker har aldrig intresserat mig; det är för stort. Som kyrkopolitiker är man nära verksamheten och ser de beslut man tagit träda i kraft. Det är lätt att påverka. Kyrkorådet har haft två möten hittills och för närvarande är det många beslut som ska fattas kring pågående renoveringen av Ytterby kyrka. Det har varit ett omfattande jobb med väggputs och fuktskador på de gamla murarna som fick rättas till. När kyrkans återinvigs i maj syns också en del nya saker i kyrkan: ett processionskors tillverkat av träsnidaren Eva Spångberg, stolar och möbler till barnrummet, kollekthåvar, ljusbärare och bokbord. Just denna dag går mobilen varm. Precis när vi pratar ringer en konsult och undrar om alla inblandade arkitekter, kyrkoantikvarier och politiker enats om rätt färg på kyrkbänkarna. Med all tid till bondelivet, skolklassbesök och kyrkopolitik, får du tid till semester? Jadå, menar Erik, som har en veckas skidsemester med familjen inbokad i mars, då han i dagsläget är ganska förvissad om att få en avbytare. 9 Fotnot: Kyrkorådets uppgift är att fatta beslut om den verksamhet som församlingen bedriver. Ytterby församling ingår i en samfällighet tillsammans med Kungälv. Kyrkonämnden fattar beslut om samfälligheten och då framför allt om ekonomi, fastigheter och personalfrågor.

10 Församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen som skall ligga till grund för de närmaste årens arbete i Ytterby församling håller på att slutjusteras. Församlingens grundläggande uppgift beskrivs utifrån fyra perspektiv med Jesus Kristus kyrkans uppståndne herre och herde i centrum. Kyrkan firar gudstjänst. Det är det centrala i församlingens liv, det som djupast sett gör oss till en kristen församling. Utöver gudstjänsten, det som allt annat arbete får sin mening utifrån och allt arbete syftar till, nämns tre ytterligare perspektiv. Kyrkan bedriver undervisning på många olika sätt och fungerar i diakoni och mission. Dessa fyra perspektiv skissas i ett pastoralt program och när dokumentet antagits skall det givetvis finnas tillgängligt för alla. En verksamhetsberättelse som speglar församlingens liv och arbete under 2005 finns att få i församlingshemmet eller genom kontakt med Tord Nordblom tel Text: Tord Nordblom I samband med att gudstjänsterna flyttas över till kyrkan igen behåller vi tiden kl 10.00, i varje fall över sommarmånaderna. Till hösten är det i skrivande stund inte fullt klart hur det blir med gudstjänsttiderna. Däremot finns en stor enighet kring önskemålet att inte dela på församlingen i två förmiddagsgudstjänster, utan i stället hålla samman hela församlingen i en gudstjänst på söndag förmiddag. Utöver denna gemensamma förmiddagsgudstjänst är planerna också att inbjuda till en kvällsgudstjänst de flesta söndagkvällar. Dessa kvällsgudstjänster kan få varierande form som t.ex. aftonsång, musikgudstjänst, förbönsgudstjänst eller formas utifrån ett aktuellt tema. Vilka som är de mest lämpliga tiderna för församlingens gudstjänster under terminerna övervägs just nu. Kyrkans återinvigning Arbetet med kyrkan fortskrider planenligt. Det har varit ett omfattande arbete, men det är nog inte så mycket som syns tydligt när vi åter tar den i bruk den 14 maj. Det som märks tydligast är säkert att bänkarna har fått ny färg. Nu får de en färg som kallas engelskt röd och de nya bänkdynorna har en tålig mörkt grå färg. Golven är slipade och lackade och kyrkan har förberetts för att kunna anslutas till det fjärrvärmesystem som nu håller på att byggas ut till Ytterby centrum. Ny högtalaranläggning och en hel del nya dragningar av det elektriska har också gjorts. De gamla nummertavlorna är renoverade och återfår sin gamla plats. Det mest omfattande arbetet kanske inte syns alls. Det är kyrkans innerväggar. All gammal färg har skrapats bort och putsen 10 Text: Tord Nordblom har knackats ner på stora väggytor eftersom den blivit mjuk av gamla fuktskador i grunden. Nu har ny puts lagts på och väggarna är nymålade med en färg som andas och alltså inte är så tät som den gamla var. Barnrummet har blivit lite större, toaletten har byggts om och sakristian har fått en mer ändamålsenlig skåpsinredning. Tvärgången har blivit bredare för att barnvagnar och rullstolar skall få bättre plats och ny gångmatta har också lagts in. Den 14 maj kl kommer kyrkan att återinvigas. Samtliga körer och psalmorkestern medverkar och gudstjänsten leds av Martin Lindh och församlingens båda präster Tord Nordblom och Åke Gillberg. Efter gudstjänsten välkomnas församlingen till samkväm i församlingshemmet.

11 Församlingsalmanackan Körmusik i kyrkan Välkommen till dessa musikgudstjänster i Ytterby framöver: Palmsöndagen den 9 april kl.18 i Ytterby församlingshem, med medverkan av kyrkokören och ungdomskören. Pingstdagen den 4 juni kl.18 i Ytterby kyrka då kyrkokören medverkar. Resa till Taizé I sommar blir det en ny resa till Taizé - klostret i Frankrike som lockar tusentals ungdomar till bön, lovsång, enkelhet och gemenskap. Tillsammans med Lindbergs församling åker vi med buss från Kungälv 8 juli, återkomst blir den 17 juli. Ungdomar år är välkomna med på resan, för äldre finns några begränsade platser. Vill du åka med? Anmäl dig genom att sätta in 250 kr på pg Mer information om resa och kostnad fås genom Martin Lindh på telefon Barnens vårutflykt... blir i år lördagen den 13 maj. Vi börjar med friluftsgudstjänst i anslutning till Länkens lägergård i Sundhammar kl 11. De äldre barnen i Öppet hus har läger där från den 12 maj. Mer information kring allt detta kommer att spridas i de olika grupperna. Församlingshelg igen Skriv in oktober i almanackan. Då blir det församlingshelg. I år kommer vi att vara på Helsjöns folkhögskola som ligger i Horred. Innehåll är ännu inte bestämt. Vi återkommer med mer information. Har du tankar/frågor/tips kring detta med församlingshelg ring gärna Sven-Börje Andersson. Gudstjänster i Församlingshemmet 9 april, Palmsöndagen 10 Gudstjänst, Tord Nordblom. 12 Gudstjänst, Tord Nordblom. 18 Musikgudstjänst, Tord Nordblom. Kyrkokören och ungdomskören. 13 april, Skärtorsdag 19 Skärtorsdagsmässa, Tord Nordblom. 14 april, Långfredag 10 Långfredagsgudstjänst, Åke Gillberg. Kyrkokören. 12 Långfredagsgudstjänst, Åke Gillberg. Kyrkokören. 19 Aftonsång, Martin Lindh. 16 april, Påskdagen 10 Gudstjänst, Tord Nordblom. Ungdomskören, barnkören och blåsare. 12 Gudstjänst, Tord Nordblom. Kyrkokören. 17 april, Annandag Påsk 10 Gudstjänst, Åke Gillberg. 12 Gudstjänst, Åke Gillberg. 23 april, 2 söndagen i Påsktiden 10 Gudstjänst, Tord Nordblom. 12 Högmässa, Tord Nordblom 30 april, 3 söndagen i Påsktiden 10 Gudstjänst, Åke Gillberg. 12 Gudstjänst, Åke Gillberg. 18 Nattvardsgudstjänst, Åke Gillberg. 7 maj, 4 söndagen i Påsktiden 10 Högmässa, Göte Siverbo. 12 Gudstjänst, Göte Siverbo. 13 maj, Lördag 11 Friluftsgudstjänst i Sundhammar, Åke Gillberg. Barnkören. Gudstjänster i Ytterby kyrka 14 maj, 5 söndagen i Påsktiden 10 Återinvigningsmässa, Martin Lindh, Tord Nordblom och Åke Gillberg. Alla körer, psalmorkester. 20 maj, Lördag 14 Konfirmation, Tord Nordblom, Åke Gillberg. Ungdomskören. 21 maj, Bönsöndagen 10 Högmässa, Tord Nordblom, Åke Gillberg. Ungdomskören. 18 Friluftsgudstjänst på Klosterkullen, Tord Nordblom. Blåsare. 25 maj, Kristi himmelsfärdsdag 10 Gudstjänst, Åke Gillberg. Kyrkokören. 28 maj, Söndagen före Pingst 10 Gudstjänst, Martin Lindh. 4 juni, Pingstdagen 10 Högmässa, Tord Nordblom, Kyrkokören 18 Musikgudstjänst, Tord Nordblom, Kyrkokören 11

12 Var med och utrota hungern! Lutherhjälpens fasteinsamling går mot sitt slut. Nu på söndag, Palmsöndag, är det den stora kollektdagen som avslutar insamlingen. I år har vi på lite olika sätt försökt påminna varandra om vikten av att ge. Barnen i Öppet hus har tillverkat halsdukar, fågelholkar, tändsticksaskar, bakverk mm som såldes vid en enkel auktion. Tillsammans med intäkter vid kyrkkaffe kunde 4861 kr skickas ill Lutherhjälpens arbete bland aidsdrabbade i Uganda. 29 mars var det en Lutherhjälpskväll med däckbytarteam, brödauktion och fika i församlingshemmet Allt till förmån för Lutherhjälpen. Visste du förresten att var sjätte människa lider av hunger? Ge också du en gåva! Nu sedan ett par veckor tillbaka finns det Lutherhjälpsbössor på CityGross. Vi hoppas verkligen att det kommer in mycket pengar som kan bli till hjälp för många. Har du inte möjlighet att ge där kollektbössor finns kan du ju sätta in på Lutherhjälpens Pg José Ernando, åtta år, skrapar det fastbrända ur en tom kastrull för att stilla hungern. Han bor i flyktingbosättningen Nueva Colombia i Colombia. Foto: Lotta Sundberg/IKON Däcksbyte vid CityGross! Lasta dina sommardäck i bilen och kom till CityGross lördagen den 8 april mellan kl och Ungdomar under ledning av sakkunniga fixar bytet på några minuter. Du lämnar en gåva, minst 100 kr till Lutherhjälpen som tack för hjälpen. Frågor kring däcksbytet ring Richard Block, eller Johannes Bengtsson,