Studieresa till Oslo september 2015

Transkript

1 Studieresa till Oslo september 2015 Bakgrund IFO-cheferna diskuterade vid heldagen den 21 oktober 2014 hur man kan utveckla insatserna när situationen är den att en placering kan bli nödvändig. Hur gör vi när vi tror att vi kan ge bättre vård än i hemmiljön, vilka alternativ finns? Är familjehem rätt för alla barn? Nätverket bestämde sig för att man ville undersöka exempel på hur man arbetar i Norge. Deltagarna i studieresan var IFO- och enhetschefer, en familjehemssekreterare och två från GR. Under uppfärden förbereddes besöken i mindre grupper. Efter besöken dokumenterades det som respektive grupp ansåg vara viktigt att komma ihåg och tänka vidare kring. Detta är den samlade dokumentationen från besöket. Resenärer Lynn Hedin, Göteborg Annica Ericsson, Göteborg Helene Berghog, Kungälv Monica Fundin, Kungälv Anette Alexandersson, Lilla Edet Lotte Mossudd, Lilla Edet Chatarina Liljestrand, Mölndal Ann-Britt Uddgren, Mölndal Jeanette Zachau, Mölndal Torbjörn Ericsson, Stenungsund Annica Johansson, Stenungsund Monica Stenum, Öckerö Barbro Carlhamre, Öckerö Elisabeth Beijer, GR Ulla-Britt Caping Salas, GR

2 Tor Slettebö, Diakomhjemmet Högskole Tor Slettebö är forskare inom det sociala barnavårdsområdet på Diakonhjemmet Högskole och hans forskning har bland annat varit inriktad på brukarmedverkan i barnavården, uppföljning av föräldrar vars barn omhändertagits och organisationsutveckling inom barnavården. Han har, på uppdrag av Barn- och jämställdhetsdepartementet, skrivit en vägledning för kommunens personal kring hur man kan följa upp och stötta föräldrar vars barn placerats i familjehem eller på institution. Uppföljning av föräldrar vars barn har omhändertagits, vi fick med oss en vägledning som Tor Slettebö tagit fram. Vägledningen riktar sig till kommunens personal. Viktigt att ge info till biologiska föräldrar på sätt som de förstår och på en plats där de känner sig känslomässigt trygga. Viktigt att få träffa andra biologiska föräldrar i samma situation. Föräldrar vill vara med och påverka, en källa till lärande. Biologiska föräldrar själva hålla i cirkeln. När barnen vet att föräldrarna får stöd avlastar det föräldrarna. Familjehemmets relation till föräldrarna är avgörande för att placeringen ska gå bra inkluderande/exkluderande förhållningssätt. Vad kan man förvänta sig av föräldrar som nyss fått sina barn omhändertagna? Förbereda föräldrarna för umgänge. Utse stödpersoner till de biologiska föräldrarna. Börja där klienten är/förförståelse. Vad behövs för att barnen ska kunna flytta hem? Tydliggöra detta. (I Norge kan föräldrarna begära hemtagning en gång per år) Familjerådgivning vid konflikter mellan föräldrar och socialtjänst.

3 Kirkens Bymisjons barneverntiltak, Heggeli Barnehjem Inom Kirkens Bymisjons barneverntiltak finns både Heggeli barnhem och olika mötesplatser och Insatser för barn och föräldrar. Man har samverkat mycket med Tor Slettebö. Heggeli barnhem betecknar man som ett omsorgserbjudande med ett livslångt perspektiv på anknytning och utveckling. Vi träffade Heidi Brynhildsen som är ledare för Kirkens Bymisjons Barneverntiltak och Elisabeth Haugseth, familjekonsulent. Mer information på Haggeli vänder sig till de barn som haft det svårast och/eller haft flera uppbrott. Utgångspunkten är att det är uppväxtplacering. Kostnaden är kr per dygn inne på Haggelihemmet, kr per dygn i familjehem. Personal: 50 anställda och 19 familjehem. Låg personalomsättning, de som jobbar i Kirkens bymisjon jobbar kvar men ibland i annan funktion där de kan bibehålla relationen med barnen. Bra personalpolitik, stora möjligheter till vidareutbildning/utveckling, möjlighet till olika jobb, stor möjlighet att påverka och forma verksamheten. Familjehemmen får arvode på max kr per år. En förälder får arbeta heltid, den andre får arbeta mx 20 %. Barnen har under hela placeringen Haggelihemmet som trygg punkt. Barnen är först upp till 2 år på Heggelihemmet och förbereds främst genom miljöterapi för att bli placeringsbara /klara att bo i familjehem. Gör fysisk och psykisk hälsoprofil på alla barn. Jobbar aktivt med biologfräldrar, inte främst för återförening utan för att få föräldrarna att acceptera, bli delaktiga och att umgänge ska bli av och bli bra. Umgänge med föräldrarna i snitt 4-6 gånger per år. Stora krav på familjehemmen. Lång inskolning i familjehemmet. Familjehemmet sover hos barnet på Haggeli, Haggelis personal sover över i familjehemmet tillsammans med barnet. Avslutas med fest för att fira att barnet ska flytta till familjehemmet. Haggeli gör ett album om barnet sombarnet får med sig när det flyttar till familjehemmet. Två familjehemskonsulter på varje barn men alla familjehemskonsulter känner till alla barn, familjehem och föräldrar så att andra kan gå in vid behov. Familjehemskonsulter sammanhållande mellan fosterföräldrar biologföräldrar, barnevernstjensten biologföräldrar. Första halvåret får familjehemmet stöd varannan vecka därefter var tredje vecka. Möjlighet att komma några dagar till Haggeli om det händer något i familjehemmet. Barnet åker på Haggelihelger (fre sön) var tredje vecka + att de 2 veckor på sommaren åker till en ö. Efter avslut bjuds ungdomarna in på ungdomsmiddagar sommar, jul o.s.v. De har Haggeli som en familj. Frågor Lagstiftningen annorlunda så att man från början kan bestämma att det är en uppväxtplacering? Hemtagningsbegäran kunde föräldrarna i alla fall bara göra en gång per år. Kan Gryning etablera något liknande? Kan man lagändra så att det blir som i Norge att kommunerna betalar en mindre del av dygnskostnaden (i alla fall de dyra) och att staten betalde mellanskillnaden? Barns behov borde styra inte kommunens ekonomi.

4 Barne- och familjeetaten, region öst Vi träffade Rasmus Ree som är avdelningsdirektör på Barn- och familjeetaten (ungefär verket ) tillsammans med flera av hans medarbetare och tog del av: Introduksjon til lovgivning og rammer for norsk barnevernvirksomhet. Lov- og regelverk Kommunenes ansvar Statens ansvar Samarbeidet mellom stat og kommune. Perspektiver på plasseringer utenfor hjemmet Satsing på familieråd i Bufetat, region Øst v/lise Lundby TFCO - erfaringer med drift og utvikling av tjenestetilbudet. v/kharim Lekhal. Viktigt med stöd till föräldrarna under hela processen för att kunna stötta barnet. Nationellt tänka kring metoder kopplade till familjecentrerat arbete. Annan syn på makt, och inflytande och delaktighet för brukaren. Viktigt att lyfta fram brukarnas egna förslag på lösningar/förslag på beslut. Intressant att rekrytering av familjer ligger på olika nivåer, kommunen, staten, vårdgivare. Det förstärkta ansvar som staten ansvarar för. Intressant hur man säkrat upp stödet vid svåra placeringar barn som varit med om flera sammanbrott i + Heggeli. Viktigt att utveckla mellanvårdsformer. Viktigt att stötta familjehemmen dygnet runt. För att säkra upp barnavården en förstatling. T ex maxbelopp vid SiS-placeringar. Den kommunala budgeten ska inte styra barnens behov (familjen). Reglera det kommunala självstyret metod? Skulle vilja träffa någon från den kommunala barnavården också, se deras utredningar med mera. Hanneke Bruce, Byomfattande senter for enslige minderårige flyktinger Vi träffade fackkonsulenter på Byomfattande center for enslige minderårige flyktinger (BYMIF) dvs ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. De berättade för oss om de erbjudanden som finns när det gäller boende och omsorg, bland annat att privatpersoner får hyra radhus samtidigt som de blir familjehem för flera ensamkommande ungdomar. Familjehemmen får stöd och avlastning. De ska arbeta i förvärvsarbete utanför Bymif men högst 50 %. Läs mer på Hårt med den uppdelning man har i Norge kring åringar. Bra och spännande familjehemslösningar. Bra att Bymif ägde husen. Bra med avlastningsföräldrar. Ickenorska familjehemsföräldrar spännande rekryteringsformer annorlunda tankesätt. Bra med kvällsaktiviteter och strukturerade sommaraktiviteter.

5