FORNMINNESFÖRENINGENS
|
|
- Oskar Magnusson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 N:o SVENSKA. FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ANDRA BANDET. l:a häftet. INNEHÅLL: SÄVE, P. A., Kors på Gotland 1 WIBERG, C. F., Våra förfäders stridsvapen 22 LEFFLER, L. F., Anteckningar om Vestmanlands folkspråk. 31 MANDELGREN, N. M., Anteckningar om techniken i våra gamla kyrkomålningar samt om sättet att restaurera dessa 58 MANDELGREN, N. M., Huru böra runstenar och andra grafstenar, vägg- och hvalfmålningar m. m. aftecknas? 64 EICHHORN, C., Äldre svenska folkvisor 69 DJURKLOU, G., Några anmärkningar 79 LINDAHL, P. J., Granskade runinskrifter 84 Ur Svenska Fornminnesföreningens handlingar 89 Två folkmelodier, meddelade af C. E. Södling 95 Sid.
2 Huru böra runstenar och andra grafstenar, väggoch hvalfmålningar m. m. aftecknas? Af N. M. Mandelgren, "Huru böra runstenar afritas?" Denna fråga utgör öfverskriften till en uppsats i Vitt.-, Rist.- o. Antiqvitets-Akademiens månadsblad för 1872, sid. 139 o. f., undertecknad med den bekanta signaturen H. H. Förf. lärer i denna uppsats sina läsare, att runstenar böra aftecknas på det sätt, att man indelar stenen i ett visst antal rutor, och likaledes indelar papperet på hvilket man vill utföra afteckningen, i ett antal rutor svarande mot dem å stenen, hvarefter kopieringen företages. Litet närmare eftertanke skall dock lätt säga en hvar, isynnerhet den, som eger någon kännedom i ritkonsten, att afbildningar, tagna på detta sätt i allmänhet icke innebära någon borgen för sin trohet. Äfven om H. H. försäkrar att afteckningen på detta sätt bör blifva "ganska trogen", så vågar jag dock afråda forskare på detta fält att försöka denna method att åstadkomma ofelbara afteckningar. Den kan visserligen lyckas, men fordrar då stor öfning och säkerhet hos tecknaren - oafsedt naturligtvis säkerhet och vana vid att läsa runskrift -; men den som eger en väl öfvad och säker hand behöfver alls icke dessa rutor, som snarare äro för honom besvärliga, än till nytta. Han beräknar afstånden och proportionerna väl och säkert dem förutan, men den okunnige dilettanten skall neppeligen åstadkomma en duglig ritning äfven med dessa nödhjelpsmedel. Vidare säger H. H. att man under afbildningen bör med fingern undersöka stenens fördjupningar, om de äro huggna eller naturliga, emedan med fingern lätt utrönes arten af den gropighet,
3 som finnes i bottnen af slingan eller inskriften. Hr.H. H. synes antingen icke hafva kännedom om att man genom en noggrann undersökning af dessa fördjupningar kan få veta åtskilligt annat, som kan vara af lika stor vigt som att få veta hvad som är en naturlig eller konstgjord fördjupning, eller ock torde han vara likgiltig för de små men kanske ofta rätt betydelsefulla tillägg i vetande, som man kan förvärfva sig och andra genom en sådan undersökning. Runstenarne hafva nemligen icke ristats på samma, utan på ganska skiljaktiga sätt och med olika instrumenter, och detta kan måhända, sedan tillräckliga kritiska jemnförelser skett, gifva nya uppslag till bedömande af deras ålder, m. m. En runforskare och isynnerhet hvarje auktoriserad sådan får ej förbise denna omständighet, allraminst vara okunnig derom. En del runstenar äro nemligen huggna med spetshacka, andra med flat mejsel, rak i eggen och omkring 1/4 tum bred, andra med flat mejsel, konvex i eggen och 1/3 tum bred, och detta sistnämnda instrument har lemnat små gropar i stenen, liknande det märke, som en strykning med fingret skulle lemnat i en mjuk massa. Andra åter äro ristade med ett i eggen tresidigt instrument. Alla dessa arbetssätt äro af lika stor vigt för den kulturhistoriske forskaren att känna, som bokstäfverna i inskriften. Det är underligt nog, att förf. alldeles icke nämner ett annat afbildningssätt, som just afser att förtydliga fördjupningarnas storlek och riktning, och som med stor framgång användes af hr R. Dybeck, C. Säve m. fl. Det kan väl icke vara obenägenheten att citera lefvande svenske fornforskare som vållat tystlåtenhet i detta fall, utan är väl endast ett förbiseende. Hade methoden af hr H. H. ansetts olämplig - oaktadt de goda och kända resultaten deraf - så hade man kunnat vänta sig en kritik af densamma. Hr D. lägger nemligen ett papper öfver runristningen, fäster det vid ena sidan, undersöker runristningen med den ena handen, nedtrycker så papperet omsorgsfullt i ristningen och markerar försänkningen i stenen med den i andra handen hållna blyertspennan, och fortfar på detta sätt tills af stenen erhållits en fullständig afteckning. Denna method, begagnad af en så öfvad och erfaren runforskare, som hr D., medför onekligen större korrekthet i afbildningen än den af hr H. H. rekommenderade, men, begagnad af mindre öfvade personer, lemnar den samma osäkerhet. Ett tredje afbildningssätt är det som i norden införts och 5 65
4 66 länge öfvats af prof. Stephens i Köpenhamn. Detta är ganska gammalt och har länge begagnats af vetenskapsmän i andra länder. Egyptens minnesmärken äro undersökta med tillhjelp af detsamma. En skyldig aktningsgärd af en yngre, mot en äldre forskare med erkändt, europeiskt, rykte hade det varit, om H. H. nämnt prof. Stephens namn i förbindelse med denna method eller nämnt att den var gammal. Nu ser det nästan ut såsom om hr H. H. sjelf påfunnit densamma. Äfven bör det anmärkas att man troligen endast efter särskild beställning kan erhålla så tjockt papper, som skulle erfordras för att ett enda lager deraf skulle vara nog att vid aftryck använda, såsom hr H. H. tyckes låta förstå, då han rekommenderar "ett tjockt, fuktigt papper", och äfven om sådant funnes, skulle det ej vara så lämpligt som att använda flera lager tunnare papper öfver hvarandra. Nu ifrågavarande method är icke blott den säkraste af alla, utan har äfven den stora fördelen, att den kan användas af personer, som hvarken kunna rita eller förstå runskrift, och lemnar dock lika trogna afbildningar, som den skickligaste tecknares eller forskares. Man bör dock vid dess användande ej, såsom hr H. H. lärer, begagna rödt eller blått läskpapper (allraminst det senare), emedan färgerna otydliggöra ljusbrytningen och försvåra skriftens läsning. Methoden är följande. Först rengöres stenen väl med en styf borste och vatten från jord, smuts, lafvar, m. m. Derefter tages hvitt läskpapper eller oplaneradt tryckpapper; deraf lägges ett lager öfver runristningens yta, så att denna blir fullt betäckt. Papperslagret öfverstrykes derpå med en trasa eller dylikt, doppad i varmt vatten, och tryckes tätt intill stenen och in i dess fördjupningar. Sedan pålägges lager efter lager, och hvart för sig behandlas på samma sätt, tills papperslagren tillsammans erhållit en tjocklek, motsvarande temligen tjock papp. Ofvanpå denna så bildade pappmassa lägges torrt rent linne (handdukar eller annat), fterdubbelt, hvarefter man försigtigt bultar med en träklubba, då linnet suger vattnet åt sig och tränger papperet in i stenens finaste gropar. Sedan man på detta sätt nedpressat papperet i stenen och linnet tillsugit sig största delen af vattnet, kan man om stenen ligger horizontelt låta pappmassan ligga qvar tills den är torr. Är den deremot upprätt torde beböfvas ombyte med torra dukar, för att så mycket snarare få vattnet ur papperet, på det att detta ej må behöfva sitta så länge qvar. Ju lösare läskpap-
5 peret och ju varmare vattnet, som begagnas, är, desto bättre. Man kan också upplösa papperet till massa och slå fast denna på stenen, samt behandla den på anfördt sätt. Att detta afbildningssätt är, närmast det galvanoplastiska, det trognaste och tillförlitligaste för detta slag af afbildningar - derom torde flertalet runforskare vara ense. Den method hr H. H. föreslår, att då platsen är mörk använda spegel, för att urskilja fördjupningarna i stenen, torde vara nästan lika litet egnad att med säkerhet sprida ljus öfver en dunkel specialfråga, som - spegelfäkteri i allmänhet gagnar en vetenskap. Af runstenar på nyssnämnda sätt tagna pappaftryck kunna sedan med lätthet förminskas genom fotografi, och blifva således fullt säkra, så att forskarne ej behöfva, såsom förr så ofta skett, komma på villospår om ristningens verkliga beskaffenhet. Att före afteckningen måla runstenen med oljefärg, är ett oförsvarligt ofog, men möjligen kan någon gång en öfvermålning med vattenfärg vara till fördel vid afteckningen. Vi komma nu till frågan huru grafstenar och grafhällar af metall böra afbildas. Grafstenarne äro vanligen af marmor eller kalksten. I sådana från talen äro inskrifterna antingen nedgräfda eller utgräfda, så att hvarje typ synes fri. Bilden visar vanligen blott konturer. Dessa stenar och hällar kunna afbildas på samma sätt som runstenarne, om man så vill, och öfver den så bildade clichéen, bestruken med blyerts, kan tagas en galvanisk fällning i koppar, för att förvaras i någon offentlig samling. Men det finnes ett annat ännu billigare sätt att erhålla trogna afbildningar af denna slags gravyr å plana ytor af sten eller metall. Man betäcker nemligen grafhällen med ett papper af samma storlek, och gnider detsamma omsorgsfullt med ett stycke svart vax*), så att hällens upphöjda delar blifva svarta, och de fördjupade hvita. På detta sätt får man inskrift och bild såsom om den vore målad med hvit färg på svart botten. Är inskriften upphöjd, såsom tryckstilar, blir afbildningen svart på hvit botten. 67 *) Man kan sjelf tillverka svart vax på följande sätt. Man lägger vanligt gult vax i en djup talrick, sätter det på spishällen eller annat varmt ställe tills det är väl smält, blandar deri kimrök tills vaxet deraf är fullkomligen mättadt, och låter det derpå afsvalna.
6 68 Dylika afbildningar äro beqvämare att förvara, emedan de ej taga så stor plats som de förra. Äro grafhällarne deremot från 15- à 1600-talen, då bilderna förekomma i mera upphöjd relief, och formerna äro rundade, äfvensom vid andra reliefer, mera plastiskt behandlade, så - ifall en afbildning i naturlig storlek önskas - kan den Dybeckska methoden användas för kopiering af konturerna, hvarefter inskriften afgnides. I de flesta fall är dock en vanlig handteckning i förminskad skala tillräcklig för dessa afbildningar. Mynt, sigiller och andra smärre graverade saker afbildas lättast genom att lägga litet stanniol (tennfolium) öfver dem, och med en styf borste pressa tennet öfver gravyren. Är gravyren af särdeles fin art, erhålles bilden ej troget utan genom galvanoplastisk afgjutning, eller ock med aftryck i guttapercha. Vid afbildning af vägg- eller hvalfmålningar har jag funnit den bästa methoden vara, att med starkt och godt klister öfver dem, med fästpunkter i hörnen, fästa kalker-lärft, och derpå med ritkol uppdraga konturerna, hvarefter det nedtages, och konturerna och fälten ifyllas med samma färger, som finnas å originalen. Men då sådant lärft ej kan erhållas, kan man använda halfplaneradt tryckpapper, något limmadt (ej läskpapper), ingnida detsamma med färskt smör eller olja, för att få det genomskinligt, aftorka det öfverflödiga fettet, och sedan förfara på nyssberörda sätt. Dessa afbildningar kunna sedan lätt förminskas genom pantograft eller fotografi. För de samlare, som önska förvara minnet af dylika fornlemningar, kan denna method rekommenderas, såsom både den billigaste och tillförlitligaste.
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 4. 1873. SVENSKA. FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ANDRA BANDET. l:a häftet. INNEHÅLL: SÄVE, P. A., Kors på Gotland 1 WIBERG, C. F., Våra förfäders stridsvapen 22 LEFFLER, L. F., Anteckningar om Vestmanlands
FOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,
ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett
utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.
B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS
FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.
RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.
ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.
ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras
FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs
1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.
EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.
EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS
SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.
SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E
El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER
El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till
ARITMETIK OCH ALGEBRA
RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 4. 1873. SVENSKA. FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ANDRA BANDET. l:a häftet. INNEHÅLL: SÄVE, P. A., Kors på Gotland 1 WIBERG, C. F., Våra förfäders stridsvapen 22 LEFFLER, L. F., Anteckningar om Vestmanlands
ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN
ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Bruksanvisning. AW. Hasselblad dc G205 ExcelsiorñPapper matt och blankt.,»qx Guldtonbad för blankt och matt papper: Förvaring: Papperet bör förvaras liggande platt
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA AP L. O. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKSKOLELÄRARINNE-SEMINARIET I STOCKHOLM. ANDRA
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 4. 1873. SVENSKA. FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ANDRA BANDET. l:a häftet. INNEHÅLL: SÄVE, P. A., Kors på Gotland 1 WIBERG, C. F., Våra förfäders stridsvapen 22 LEFFLER, L. F., Anteckningar om Vestmanlands
RAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I
RAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR AF ALFR. BERG FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I MATEMATIK VID K. HÖGRE LÄ R ARI N N E-S EM I N AR I U M TJUGOFEMTE VPPLAGAN
BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM
PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember
Några ord om undervisningen i aritmetik.
Några ord om undervisningen i aritmetik. Under sommaren har man haft nöje att se i tidskriften anmälas en lärobok i aritmetik, utgifven i Norge: J. Nicolaisen. Regneundervisningen. Methodisk veiledning
Monteringsinstruktioner för utomhus miljöer
Monteringsinstruktioner för utomhus miljöer ! Att tänka på Följ alltid gällande byggnormer, se till att monteringen är säker och var försiktig under installationen. Det är viktigt att installationsytan
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
Till Kongl General Poststyrelsen
Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 J. J. F L o n 1 N s Bok- och Ifonsthandel vid lllalmtorgsgatan är alltid sorterad med följande artiklar af KONSTHANDELSLAGRET: För Ritning och Måleri: Penslar till
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 34, SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ELFTE BANDET. 3:e häftet. INNEHÅLL: Svenska Fornminnesföreningens tionde allmänna möte i Vadstena den 19 21 augusti 1901. Med 6 fig.... 255. MONTELIUS,
med talrika öfnings-exempel.
TILLÄMPAD GEOMETRI med talrika öfnings-exempel. Ett försök, till tjenst för folkskolelärare-seminarier, folkskolor och lägre lantbruksskolor samt till ledning vid sjelfstudium STOCKHOLM. IVAK HÄäGSTRÖMS
Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se
Stenskivor Sverige AB www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB - www.stenskivor.se Showroom Stockholm Fågelviksvägen 9 6TR - 145 53 - Norsborg Stockholm Showroom Malmö Stenyxegatan 29-213 76 Malmö Telefon
någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av
Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj
DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN. GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder.
DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder. GE en stödjande metod som hjälper till koncentration och
Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.
Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid
Checklista för förvaring och vård av konst på papper
KONST PÅ PAPPER Konst på papper utgör ett relativt brett materialområde. Det omfattar tusch-, blyerts-, akvarell-, kol-, bläck- pastell- m.fl. teckningar. Underlaget, dvs. papperet kan också variera med
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga att motivera mitt redan uttalade omdöme: att läroboken
Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.
N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,
Nordiska fornlemningar 40 XL. Korslik runsten Återutgivning av text från av Johan Gustaf Liljegren och Carl Georg Brunius
Nordiska fornlemningar 40 XL. Korslik runsten Återutgivning av text från 1821 av Johan Gustaf Liljegren och Carl Georg Brunius Redaktör: Mikael Jägerbrand Copyright 2016 Mikael Jägerbrand Virvelvind Förlag,
Lars Eje Larsson rapport Canson Moulin du Roy
Lars Eje Larsson rapport Canson Moulin du Roy Jag har nu testat Moulin Roy i olika varianter: 3 x 600 g och 3 x 300 g. Jag har alltid testat papper utifrån "skarpt läge" d.v.s. att jag använt dem i mitt
11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko).
tecken. Tryckfelen i texten synas vara väl många. Slutorden af företalet, undertecknadt G. R. Rabe, lyda sålunda:»om detta lilla arbete skulle komma att emottagas med bifall, ernår ulgifvaren efter samma
METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING
METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland Riksantikvarieämbetet 2013 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2013-09-20
PUTSARBETSBESKRIVNING
ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas
C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898
C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals
EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881,
EQVATIONEN OCH DESS ANVÄNDNING REDAN VID UNDERVISNINGEN I ARITMETIK, AF FRITZ SAMUEL SVENSON^ TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. r i L U N D 1881, ' SR. BBRLINGS BOKTRYCKERI OCH STILGJUTERI.
5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln
190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.
Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg.
Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Märkvärdiga gånggrifterna 1866 Totalt antal
Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.
Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. En verkställd beräkning har visat, att för E-linjen vid
LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL
03 12 05 ARBETSBESKRIVNING LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 929-24410 Hus som målats med Falu Rödfärg eller andra slamfärger
INNEHÅLL. Underdånig berättelse
INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. I andra, tredje och fjärde häftena af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år (sid, 79, 124 och 175) förekomma uppsatser angående ett vid sistlidne hösttermins
66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860
SIR JOHN FRANKLIN S OCH HANS FÖLJESLAGARES SISTA ÖDENO 391 Enligt Eskimoernes uppgift måste dock några hafva uppnått fiskilo den. På vägen dit mötte de ingenstädes infödingar, ty den ledde genom menniskotoma
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera
Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 1. 1870. SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. FÖRSTA BANDET. 1:a häftet. INNEHÅLL: Sid. Svenska Fornminnesföreningens årsmöte i Vexjö 1-3 juni 1870 l GRANLUND, V., Svenska folket i sina ordspråk.........
BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal
PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat
Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866
Lindgren, J Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år 1865. Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek
Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare
Augusti 2010 Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare Ignucell Drains specialutvecklade konstruktion gör den till det bästa alternativet för de flesta typer av arbeten
RODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid
HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren
MARMORINO FINE. Marmorino är en naturlig mineralisk kalkbaserad puts för att skapa dekorativa ytbehandlingar på väggar både inomhus och utomhus.
BESKRIVNING Sid 1 av 5 Marmorino är en naturlig mineralisk kalkbaserad puts för att skapa dekorativa ytbehandlingar på väggar både inomhus och utomhus. Ytan på Marmorino Fine (Classic) är högblank och
ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.
ELEMENTARBOK A L G E BRA AF K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. DPSALA 1887, AKADEMISKA EDV. BOKTRYCKERIET, BERLINCT. Förord. Föreskriften i nu gällande skolstadga, att undervisningen i algebra skall börja
UNIONEN. ORD NÅGRA KVINNOFRÅGAN. Rosina Heikel HELSINGFORS, 1892
UNIONEN. ORD NÅGRA KVINNOFRÅGAN. I Rosina Heikel HELSINGFORS, 1892 NÅGRA ORD KVINNOFRÅGAN ROSINA HEIKEL. Föredrag vid Unionens konstituerande möte den 1 Oktober 189S. HELSINGFORS, 189 2, HELSINGFORS,
Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen.
Om öfverensstämmelse mellan form och innehåll vid räkneundervisningen. Af L. C. Lindblom. Med större eller mindre skäl klagas mångenstädes öfver svårigheten att lära barn räkna. Det tyckes, som om barnen
STATENS JERNYÄGM. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT A 8ÖNJ5R, KONGJi. BOKTRYCK AK*.
STATENS JERNYÄGM. STOCKHOLM, 1862. P. A. NORSTEDT A 8ÖNJ5R, KONGJi. BOKTRYCK AK*. KAP. I. Allmänna Bestämmelser. f De vid statens jernvägar anställde Regletjenstemän och betjente skola under göring vara
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10 Dnr 322-4240-2011 Avdelning
afseende på vigten af den s. k. hufvudräkningen.
284 Första Afdelningen. Afhandlingar. methoden för och gången af densamma har jag förut sökt framställa i dess allmänhet. Att principen för densamma är riktig, derom är jag fullt öfvertygad; men huruvida
LÖSNING AF UPPGIFTER
LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett
BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I STO^KH.OL^ Anordningar for och förfaringssätt vid eldning med nafta.
PATENT N. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. C. VITTENSTROI STOKH.OL Anordningar for och förfaringssätt vid eldning med nafta. Patent i Sverige från den 2 Oktober 1884. Föremålet för denna
DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.
/> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,
Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom.
Masetto från Lamporecchio ställer sig stum och blifver trädgårdsmästare i ett nunnekloster, der alla nunnorna täfla om att sofva hos honom. Skönaste damer, rätt många både män och qvinnor äro nog dåraktiga
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 M1NNES-SMYC WADSTENA- AF JUVELERAREN lmnst HULTQUIST? _WADSTENA V 1899. Till erinring af Sankt Birgitta och hennes storartade skapelse Wadslena Klosterkyrka. Som
HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ...
KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS HANDLING.AR, FÖR ÅR 1839. -------...-:===~.GWiiiiiijiji;;;;;---- 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. TRYCKTE HOS P. A. ~OR8TEDT & S61'ER, Konst. Boktr;yckare..... '... I dbygooglc
Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB
Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 j FRÅN %N0aaxö fängj? IQ,VAKTIEBOLAG1887 i Från hvarje i priskuranten omnämnd tionsort har jag 3 qvalitéer, primarsüperiol extra, på lager. Der någon af dessa qvalitéer
Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.
Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande
Instuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Lindesberg före och efter branden Återutgivning av text från Redaktör Mikael Jägerbrand
Lindesberg före och efter branden Återutgivning av text från 1869 Redaktör Mikael Jägerbrand ISBN 978-91-7757-485-9 Copyright 2019 Mikael Jägerbrand / Virvelvind Förlag, Lysekil. Den här e-boken ges ut
VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.
1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA
Sprutmönstring i Strömslund. Sex sprutlag med sprutor och fanor har samlats. Att utebli från sprutmönstring medförde kännbara böter.
Sprutmönstring i Strömslund. Sex sprutlag med sprutor och fanor har samlats. Att utebli från sprutmönstring medförde kännbara böter. Källa: "En bildkalvakad om Trollhättan och de 100 år som gått", Trollhättans
QYIMODRÅGTENS REFORMERANDE.
CM Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa
Måla tak Arbetsråd för Sober Natur Takfärg.
Måla tak Arbetsråd för Sober Natur Takfärg. Med högtäckande Sober Natur Takfärg räcker det oftast med en strykning. Sober Natur Takfärg är en vattenspädbar, och extra täckande färg, för målning av tak
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 p^ y/z wrwrfø_ y/ L ñvbziáli_ c Ledning För med del vid Symachinens begagnande. kunna om som helst, bör man begagna hvilken Symachin hafva räckligvkännedom dess
"VADSTENA-BRAKTEATEN" OCH EN NYFUNNEN GULDBRAKTEAT PRÄGLAD MED SAMMA STAMP.
"VADSTENA-BRAKTEATEN" OCH EN NYFUNNEN GULDBRAKTEAT PRÄGLAD MED SAMMA STAMP. AF OSCAR MONTELIUS. JU af de märkligaste föremålen i Statens Historiska Museum är den berömda "Vadstena-brakteaten", ett med
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-12-01 Dnr
Nyupptäckt hällristning på Kinnekulle Leijonhufvud, Märta Fornvännen 3, Ingår i:
Nyupptäckt hällristning på Kinnekulle Leijonhufvud, Märta Fornvännen 3, 87-92 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1908_087 Ingår i: samla.raa.se NYUPPTÄCKT HÄLLRISTNING PÅ KINNEKULLE. AF MÄRTA
4 Härefter vidtog diskussion öfver de för detta möte bestämda frågorna.
1 Vid anstäldt upprop befunnos alla föreningens medlemmar närvarande med undantag af A. Johansson i Hissmon, Per Olofsson (den yngste) och Lars Larsson i Kälen, den sistnämnde på grund af känd giltig orsak
Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?
Uppgift 1. Om stenar kunde tala 1 a. Leta reda på en sten du tycker om. - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? 1 b. Presentera Presentera din sten. Använd
Guideböcker till historiska platser
Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-10 (4 18) Fotnoter sid 11 (19) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Våra förfäders stridsvapen
OBS!!! DESSA PRODUKTER INNEHÅLLER lösningsmedel och är giftiga. De får inte konsumeras, hällas ut i avloppet eller på ett annat sätt förtäras.
Bruksanvisning för OLEO SEALER samt TERAZZO SEALER för cement plattor Golvet ska vara absolut RENT och TORRT innan man ytbehandlar 1:a gången (tvättas med rent varmt vatten o ev. svag rengöringsmedel,ej
ZAR Oljebaserad Träbets
Produktbeskrivning ZAR Oljebaserad Träbets är en oljebaserad bets som tillför trä en skyddande och enhetligt betston. ZAR Oljebaserad Träbets appliceras enkelt med en ren tygtrasa och kan användas på all
Arbetsmetoder Klottersanering
Arbetsmetoder Klottersanering 8 HIAB H-100 Klotterskydd Art.nr: 700505 3 5 liter Art.nr: 700509 25 liter Rengör först ytan grundligt. H-100 Klotterskydd ska omskakas före användning. Påför därefter H-100
BRAVISSIMO.SE NYTT! Komplett system för rengöring av träytor. Trall, möbler, dörrar, portar, båtar m.m.
10007-17 BRAVISSIMO.SE RÄ T T S I TR OM S R I L B NYTT! Komplett system för rengöring av träytor. Trall, möbler, dörrar, portar, båtar m.m. Med REDO Trä-Rent blir dina träytor som nya igen. Snabbt och
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.
INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes
Till Hans Kejserliga Majestät,
kö N:o 2. Komitébetänkande. 1891. (( METSÄT I S TE E LL T N E Till Hans Kejserliga Majestät, från komitén för revision af stadgandena angående vilkoren vid försäljning af sågtimmer från kronoskogarne
(Aftryck ur Geol. Foren, i Stockholm Förhandl. Bd 13. Häft )
(Aftryck ur Geol. Foren, i Stockholm Förhandl. Bd 13. Häft. 5. 1891.) 470 O. NORDENSKJÖLD. METRORITEN FRAN Ö. LJUNGBY. Kemisk undersökning af meteoriten fran Östra Ljungby i Skane. Af OTTO NORDENSKJÖLD.