Synnerliga skäl för häktning av ungdomar

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2016 Examensarbete i processrätt, särskilt straffprocess 30 högskolepoäng Synnerliga skäl för häktning av ungdomar Författare: Jennifer Jacobsson Handledare: Doktorand Henrik Bellander

2

3 Förord Dagen är snart här, dagen jag aldrig trodde skulle komma. Det hela började en grå januaridag år 2011 vid köksbordet hemma i Helsingborg. En dag som jag bestämt mig för att inte ta extra timmar på McDonald s. Deras vana trogen ringde de in mig även denna dag, men nej jag hade bestämt mig detta var min lediga dag. Mitt under frukostbestyren ringer plötsligt hemtelefonen och det var där och då denna resa började. Jag hade blivit antagen till juristprogrammet vid Uppsala universitet! För den som inte upplevt livet som juriststudent i landets största studentstad går knappt en beskrivning att låta sig göras. Men en sak är säker detta har varit och kommer att förbli fem av de bästa åren i mitt liv! Tiden som juriststudent har onekligen inte varit en dans på rosor tvärtom denna resa har bokstavligen talat bestått av blod, svett och tårar (det kan alla nära och kära som varit ett oumbärligt stöd under resans gång intyga). Det vore även lögn om jag sa att jag inte vid ett flertal tillfällen frågat mig själv varför jag sökt mig till en av landets tuffaste utbildningar. När en suttit böjd över oändliga mängder med litteratur och fiktiva fall där undantagets undantag skall utredas och såväl Instagram som Facebookflödet har svämmat över av bilder med milslånga vita stränder, paraplydrinkar och carpe diem-citat ja då har frågan om varför återigen dykt upp Men dessa gånger är bara undantagen som bekräftar regeln om hur lyckligt lottad jag var just den där dagen när jag valde en långfrukost hemma i Helsingborg framför ännu ett arbetspass på McDonlad s. I skrivande stund är det endast fem dagar kvar. Fem dagar tills dagen jag aldrig trodde skulle komma är här! Vad som händer efter denna dag är ännu ovisst. Kanske blir drömmen sann om att en dag som advokat öppna en egen byrå tillsammans med mina guldkorn till vänner. Det jag vet är att jag tar med mig livslånga vänskaper, uppsaliensisk gasque-manér, ett x antal champagnegalopper, ett halvår i England, mitt livs kärlek som bestått trots alla år på distans, en juristexamen och så oändligt många fler fantastiska minnen in i framtiden. Jag har under juristprogrammets gång haft förmånen att möta människor genom olika engagemang vid sidan av studierna och som valt att dela med sig av sina livshistorier till mig. Det var vid ett av alla dessa möten som idéen till denna uppsats började gro. Avslutningsvis, innan jag färdigställer de sista fotnoterna, vill jag rikta ett stort tack till mina guldkorn till vänner och kursare som peppat, hejat och korrat in i det sista samt 3

4 min handledare Henrik Bellander som är doktorand vid Uppsala universitet. Med ett stort och genuint engagemang och intresse har han tålmodigt lyssnat och coachat mig i mitt skrivande. Sist men inte minst vill jag även tacka alla trevliga och hjälpsamma åklagare som jag fick förmånen att följa i deras arbete under tio veckors värdefull praktiktjänstgöring vid City åklagarkammare i Stockholm. Stort tack! Uppsala, 27 februari 2016 Tänk att jag kommit såhär långt 4

5

6 Innehåll Förord... 3 Förkortningar Inledning Introduktion Syfte och frågeställningar Avgränsningar och begrepp Metod och material Disposition Allmän bakgrund till häktning Bakgrund till personella tvångsmedel Inom ramen för legalitetsprincipen Fyra olika häktningsfall De tre särskilda häktningsskälen Flyktfara Kollusionsfara Recidivfara Allmänna rättsprinciper för användning av tvångsmedel Sammanfattning Särskilt om häktning av ungdomar Bakgrund Unga lagöverträdare De ungas påföljdssystem Lagföring av ungdomar Övervakning som alternativ till häktning Bakgrund Betryggande övervakning Valmöjlighet till övervakning annars häktning Sammanfattning Synnerliga skäl för häktning av ungdomar Bakgrund Förhållandet mellan RB och LUL

7 4.2.1 Reglerna om häktning Motiven bakom reglerna om häktning Bakgrund Allvarligt men Synnerliga skäl i ljuset av förarbetena RB och LUL i förening med varandra Behandling av synnerliga skäl i rättspraxis Bakgrund NJA 1978 s NJA 1985 s NJA 2015 s Bakgrund TR:ns bedömning RÅ:s bedömning HD:s bedömning Resonemang kring innebörden av synnerliga skäl JO:s och BO:s syn på synnerliga skäl Socialrättsliga faktorer vid prövning om häktning HD:s bedömningar i ljuset av JO:s uttalande Häktning med hänsyn till brottslighetens allvar Tillgodoseendet av rättssäkerhetskraven i praktiken Bakgrund Balans mellan de allmänna rättsprinciperna vid häktning Ett rättssäkert förfarande för vem? Sammanfattning Sammanfattande slutsatser och framtidsutsikter Bakgrund Förutsättningar för häktning av ungdomar kap 4 RB och 23 LUL:s gemensamma tillämpningsområde Innebörden av synnerliga skäl Faktorer som kan påverka bedömningen vid häktning På förhand dömd som ungdom? Risk för en schablonartad häktningsförhandling? Häktning av ungdomar utan fast hemvist

8 5.5.3 Behovet av utökade resurser för att täcka ett växande vårdbehov Framtidsutsikter? Avslutande kommentar Källor

9 Förkortningar A a s Anfört arbete sida BO Barnombudsmannen BrB Brottsbalken (1962:700) f följande sida ff följande sidor FUK Förundersökningskungörelse (1947:948) HD Högsta domstolen HovR Hovrätt HVB Hem för vård eller boende jfr jämför JO Justitieombudsmannen LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga m fl med flera NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop Proposition RB Rättegångsbalken (1942:740) RF Regeringsformen (1974:152) RÅ Riksåklagaren s sida SiS Statens institutionsstyrelse SOU Statens offentliga utredningar st stycke SvJT Svensk Juristtidning TR Tingsrätt 8

10 9

11 1 Inledning 1.1 Introduktion Användandet av tvångsmedel styrs huvudsakligen av regler i 24 kap RB samt av allmänna rättsprinciper. Av 24 kap 4 RB framgår att användandet av tvångsmedel kan begränsas i vissa fall med hänsyn till bland annat den misstänktes låga ålder. Ungdomars straffprocess skiljer sig från de vuxnas såtillvida att såväl processrättsliga som socialrättsliga regler blir tillämpliga vid misstanke om brott. Mot bakgrund av begräsningen i 24 kap 4 RB krävs det dessutom synnerliga skäl för att en ungdom skall kunna häktas i enlighet med 23 LUL. Övergången från straffrätt och processrätt till socialrätt och vice versa innebär att det bör ställas höga krav på reglernas utformning för att tillgodose behovet av en rättssäker straffprocess för ungdomar. I september 2015 häktades en femtonårig pojke vid Stockholms TR, misstänkt för grov stöld. 1 Det fanns risk för att femtonåringen på fri fot skulle undandra sig lagföring eller straff, i synnerhet med tanke på att han var asylsökande och inte hade en fast hemvist inom riket. Det förelåg även risk för att han skulle fortsätta begå brottsliga gärningar och enligt TR:n var det uppenbart att betryggande övervakning inte kunde ordnas. Detta fall är ett av de få rättsfall där innebörden av rekvisitet synnerliga skäl vid häktning av ungdomar har behandlats. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera under vilka förutsättningar ungdomar mellan femton till arton år får häktas enligt gällande rätt. Delsyftet är vidare att utreda vad som avses med synnerliga skäl i 23 LUL samt vad som ryms inom ramen för denna bedömning. I samband med detta är min förhoppning att belysa faktorer som kan påverka tolkning och tillämpning av synnerliga skäl vid häktning av ungdomar i praktiken. Min förhoppning är avslutningsvis att löpande belysa i vilken utsträckning rättssäkerhetskraven på legalitet, objektivitet, förutsebarhet och proportionalitet tillgodoses vid häktning av ungdomar. Analysen har för avsikt att återspegla dagens Sverige, 1 NJA 2015 s Jareborg, SvJT 2004, s 4. 3 Peczenik, SvJT 2005, s

12 där ungdomar med såväl fast hemvist som utan hemvist misstänks för att ha begått brott. Med utgångspunkt i ovanstående syften är avsikten att under uppsatsens gång utreda och besvara följande frågor: Under vilka förutsättningar får domstolen häkta en ungdom och vad ryms inom ramen för denna bedömning? Hur förhåller sig 24 kap 4 RB och 23 LUL till varandra? Vilka skäl avses i 23 LUL? Utgör 24 kap RB en utgångspunkt för skälen eller är det andra skäl som avses med särregleringen i LUL? 1.3 Avgränsningar och begrepp Uppsatsen behandlar häktning som utgör ett av de personella tvångsmedel som står åklagare till buds under en förundersökning i enlighet med RB. Uppsatsen lämnar de reella tvångsmedlen därhän, vilka riktar sig mot egendom. Jag kommer inte att behandla gripande och anhållande som utgör den inledande fasen i ett frihetsberövande, eftersom detta inte är av relevans för uppsatsens syften och frågeställningar. Det förtjänas dock att nämnas att häktningsskälen däremot kan ha relevans vid förutsättningarna för gripande och anhållande i ett inledande skede av en förundersökning. I uppsatsen presenteras fyra olika häktningsfall, men däremot kommer ingen närmare redogörelse av dessa låta sig göras. Uppsatsen avser inte att behandla misstänkta gärningspersoner under femton år då denna åldersgrupp inte anses straffmyndig och andra rättsregler således blir tillämpliga. Mot denna bakgrund kommer ej heller barnkonventionen att behandlas. Trots att åldern femton till arton år faller inom ramen för barnkonventionen och dess bestämmelser har jag valt att inte nämna någon av dessa regler. Detta med anledning av att de regler som aktualiseras vid häktning finns reglerade i svensk rätt samt att de inte fyller någon kompletterande funktion inom ramen för uppsatsens syften och frågeställningar. I samband med detta vill jag även erinra om att den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna inte heller kommer behandlas, då jag gjort bedömningen att motsvarande reglering återfinns i andra lagar som behandlas 10

13 inom ramen för syftena. Det finns olika alternativ till häktning som åklagaren kan åberopa under förundersökningsstadiet. Inom uppsatsens omfång är övervakning som alternativ till häktning det enda alternativet som kommer att behandlas. Anledningen till detta är att övervakning aktualiseras inom ramen för bedömningen av häktningsfrågan vid häktning av ungdomar. Reseförbud och anmälningsskyldighet kommer således inte att behandlas. Restriktioner kommer inte heller att utredas under uppsatsens gång. Det förefaller som en intressant aspekt i och för sig, men jag har valt att inte gå in närmare på restriktioner då det skulle kräva ett för omfattande omfång. För att underlätta framställningen vill jag presentera ett begrepp som kommer användas under uppsatsen gång; med ungdomar åsyftas de som är i åldern femton till arton år gamla. Värt att notera är att de som ej fyllt arton år omfattas av den reglering som jag kommer presentera i uppsatsen. 1.4 Metod och material Följande uppsats är av rättsvetenskaplig karaktär. Mot bakgrund av uppsatsens syften som är att utreda och analysera när häktning av ungdomar får ske samt vad som kan anses rymmas inom ramen för bedömningen av synnerliga skäl, har jag valt att tillämpa den rättsdogmatiska metoden. Denna metod förknippas ofta med en så kallad rekonstruktion av gällande rätt. 2 Genom den rättsdogmatiska metoden tolkas och systematiseras rättsligt material 3 under uppsatsens gång för att utreda och analysera när synnerliga skäl kan anses föreligga och vad som ryms inom ramen för denna bedömning. Frågeställningarna som uppsatsen avser att besvara har inte behandlats särskilt utförligt i doktrin och övrig litteratur. Därmed utgör rättspraxis en central roll när det kommer till att utreda vad som ryms inom ramen för synnerliga skäl. Med anledning av detta kommer en större del av uppsatsen bestå av rättsfallsanalyser med efterföljande diskussion. Uppsatsen kommer belysa olika delar av dagens problematik vid häktning av ungdomar och jag kommer behandla denna del av straffprocessen genom att analysera aktuella lagrum i RB och LUL tillsammans med dess förarbeten löpande i förhållande till diskussioner som förts i litteraturen samt till den rätt som HD har utvecklat genom praxis. Mot bakgrund av att TR:n ofta är den enda instans som häktningsfrågan prövas i har jag i min rättsfallsanalys valt att erinra om beslut från TR samt HovR. På detta vis har min 2 Jareborg, SvJT 2004, s 4. 3 Peczenik, SvJT 2005, s

14 förhoppning varit att påvisa hur bedömningarna kan skilja sig åt. Jag har även valt att använda mig av rättspromemorior och riktlinjer från Åklagarmyndigheten som utgör ledning i åklagarens dagliga arbete. Det är även i detta material som RÅ uttalat sig kring hur vissa rekvisit skall tolkas i praktiken. Vidare har jag använt mig av myndighetspublikationer från BO och JO då det är dessa myndighetsorgan som ofta undersöker och rapporterar om eventuella missförhållanden i rättsväsendet när det kommer till ungdomar. Ytterligare en faktor som bidrar till min tillämpning av myndighetspublikationer är även att synnerliga skäl vid häktning av ungdomar inte har behandlats utförligt i doktrin. 1.5 Disposition Dispositionen följer den så kallade trattmetoden, där uppsatsens syften och frågeställningar smalnar av allt eftersom under uppsatsens gång med en genomgående analys. 4 Det finns ett omfattande regelverk för när och hur häktning får vidtas under en förundersökning och med anledning av denna reglering kommer avsnitt 2 behandla grundläggande regler och förutsättningar för häktning. Efter denna genomgång kommer häktning av ungdomar mellan femton till arton år att behandlas i avsnitt 3. Här presenteras inledningsvis en övergripande bild över hur rättsväsendet valt att hantera såväl unga misstänkta som unga lagöverträdare. Det är således i detta avsnitt som den särskilda regleringen för ungdomar presenteras för första gången. Därefter behandlas övervakning som alternativ till häktning. I avsnitt 4 analyseras tolkning och tillämpning av synnerliga skäl. Inledningsvis tar avsnittet sikte på förhållandet mellan RB och LUL och de regler som aktualiseras vid häktning av ungdomar. Vidare utreds och analyseras vad som avses med synnerliga skäl i ljuset av förarbetena, rättspraxis och olika uttalanden från myndigheter inom rättsväsendet. Avslutningsvis belyser avsnittet tillgodoseendet av de olika rättssäkerhetskraven, något som uppsatsen har för avsikt att belysa löpande under uppsatsens gång. Avsnitt 5 behandlar slutligen sammanfattande slutsatser och framtidsutsikter utifrån uppsatsens syften och frågeställningar. 4 Jensen m fl, Att skriva juridik, s

15 2 Allmän bakgrund till häktning 2.1 Bakgrund till personella tvångsmedel Straffprocessuella tvångsmedel kan delas upp i två grupper personella och reella tvångsmedel. 5 Att tvångsmedel betecknas som personella innebär att de riktar sig mot person och begränsar individens frihet. När polis eller åklagare vidtar ett personellt tvångsmedel mot enskild, utgör detta ett ingrepp i hens rättssfär, i den personliga friheten och integriteten. 6 Det karaktäristiska för olika typer av personella tvångsmedel är att staten vill främja allmän ordning och säkerhet eller enskild persons liv, hälsa och egendom. 7 Polis och åklagare har legal rätt att bruka tvångsmedel gentemot enskild för att kunna genomföra en effektiv lagföring av brott vilket i sin tur stärker brottspreventionen i samhället, såväl som rättsskyddet för målsäganden. 8 Åklagaren är betjänt av effektiva tvångsmedel för att avgöra om den skall åtala misstänkt eller ej i ett senare skede. Polis och åklagare har fått i uppgift av regeringen att förebygga brottslighet och vidta lagföringsåtgärder, gentemot misstänkta gärningspersoner, inom ramen för lagstiftarens vilja. De huvudsakliga syftena med häktning är att upprätthålla en effektiv lagföring och straffprocess från statens sida. 9 Häktning har även ett brottsutredande syfte och det är av vikt att åklagare kan bedriva en brottsutredning ostört och på så vis minska risken för undanröjande av bevis, vittnespåverkan med mera. 10 Den grundlagsstadgade rörelsefriheten blir inskränkt och i majoriteten av fallen blir även möjligheterna att ha kontakt med andra människor begränsad. Häktning är ett frihetsberövande som i princip är obegränsat i tid eftersom någon egentlig tidsfrist för tvångsmedlets bestående inte finns reglerad i lag. Å ena sidan gynnas en effektiv och rättssäker brottsbekämpning, medan den enskilde å andra sidan berövas friheten genom att låsas in i en fängelseliknande cell och samtidigt gå en oviss framtid till mötes. Det faktum att häktning är en så pass ingripande åtgärd i den personliga integriteten har föranlett lagstiftaren att fastslå en legali- 5 Ekelöf m fl, Rättegång, häfte III, s A a s A a s A a s A st. 10 Ekelöf m fl, Rättegång, häfte III, s

16 tetsgrundsats i 24 kap 23 RB där det anges att oavsett samtycke får ingen som är misstänkt för brott hållas i förvar utan stöd i lag. 11 Vid tillgripande av häktning ges åklagaren möjlighet att så snabbt som möjligt avgöra om den misstänkte skall åtalas eller ej. Tvångsåtgärder krävs i brottmålsprocessen för att bereda mål, lägga fram rättssäker bevisning och garantera den tilltalades närvaro vid en eventuell huvudförhandling. 12 Det motstående intresset till effektiv lagföring och en stärkt brottsprevention är främst hänsynen till den misstänkte. För den senare parten innebär personella tvångsmedel en kränkning av den enskildes integritet och ingrepp i dennes grundläggande fri- och rättigheter som är grundlagsstadgande rättigheter. RB:s reglering motiveras med att åklagaren har bevisbördan för alla brottsrekvisit i kombination med att misstänkt inte har någon sanningsplikt, varken under utredningens gång eller under huvudförhandlingen. Misstänkt har fritt spelrum till att förhålla sig passiv till bevisning och motarbeta utredningen Inom ramen för legalitetsprincipen Som nämndes inledningsvis måste polis och åklagare ha tillgång till straffprocessuella tvångsmedel för att kunna utföra effektiv lagföring. Legalitetsprincipen utgör ramen för all tvångsmedelsanvändning och innebär att en myndighet inte utan stöd i lag eller annan författning får ingripa i en enskilds personliga sfär. 14 I 1 kap 1 RF stadgas legalitetsprincipen, som genomsyrar RB:s samt BrB:s tvångsmedelsreglering. Legaliteten i sig motiverar att reglerna om straffprocessuella tvångsmedel bör vara obligatoriska och tvingande vid myndighetsutövning. Enligt 1 kap 2 1 st RF skall den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Alla är lika inför lagen och staten måste således ha respekt för den enskilde människans rätt till frihet. Vidare stadgas objektivitetsprincipen i 1 kap 9 RF. Detta lagrum slår fast att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppdrag inom den offentliga förvaltningen skall beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. 11 Ekelöf m fl, Rättegång, häfte III, s 33. Jfr 1 kap 1 RF. 12 Bylund, Tvångsmedel I, s A st. 14 Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, s

17 Legalitetsprincipen förstärks ytterligare genom föreskriften i 2 kap 12 RF som stadgar att en inskränkning i de grundläggande fri- och rättigheterna endast får ske genom lag. Tillgripande av tvångsmedel får alltså inte komma i konflikt med grundlagens skyddsregler, vilket innebär att varje tvångsmedelsföreskrift uttryckligen måste innefatta de ändamål för vilket ett tvångsmedel aktualiseras. 15 Intrång i den enskildes rörelsefrihet, hemfrid, privatliv eller personliga integritet får alltså göras av polis och åklagare med stöd i lag. Dessa begränsningar får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och de får inte hota den fria åsiktsbildningen. Begränsningarna får inte heller gå utöver vad som är nödvändigt mot bakgrund av de ändamål som motiverar inskränkningarna av de aktuella fri- och rättigheterna. 16 Enligt 2 kap 8 RF tillförsäkras var och en ett skydd mot frihetsberövanden från det allmänna och garanteras frihet att förflytta sig fritt inom, såväl som utom riket. Rätten till frihet får dock inskränkas om åtgärden har stöd i lag. Ur straffprocessuellt avseende finns det efterfrågade lagstödet som ryms inom ramen för denna uppsats huvudsakligen i RB och LUL. 2.3 Fyra olika häktningsfall I 24 kap 1-3 RB regleras fyra olika häktningsfall. Det är med något av dessa fall för handen som åklagaren fattar beslut om och på vilka grunder en häktningsframställan skall upprättas till TR:n, med begäran att häkta en misstänkt gärningsperson. Eftersom häktning är en så pass ingripande och varaktig åtgärd gentemot den misstänkte är det endast domstolen som har behörighet att häkta en misstänkt. Det stadgas vidare i 24 kap 5 RB att det i häktningsbeslutet skall anges det brott som misstanken avser och grunden för beslutet. Enligt 24 kap 1 1 st RB får den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att hen; 1) avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff, 2) genom att undanröja bevis eller på något annat vis försvårar sakens utredning eller 3) fortsätter sin brottsliga verksamhet. 15 SOU 1984:54 s Ekelöf m fl, Rättegång, häfte III, s

18 Bestämmelsen utgör en huvudregel och är av fakultativ karaktär, vilket innebär att regeln berättigar till häktning om förutsättningarna är uppfyllda och förutsätter därutöver att det i tillämplig straffskala är föreskrivet fängelse i minst ett år. I 24 kap 1 2 st RB stadgas en obligatorisk häktningsregel, som presumerar häktning vid mycket svåra brott, exempelvis grovt narkotikabrott, våldtäkt, dråp eller mordbrand. 17 Denna senare regel utgör det andra häktningsfallet och förutsätter att brottet har ett minimistraff på två års fängelse i straffskalan. Bestämmelsen stadgar att häktning skall ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas. Vad som kan anses uppenbart är enligt departementschefen om den misstänkte är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är svårt sjuk vid häktningsförhandlingen. I dessa fall skall häktning inte ske. 18 Enligt Bylund är det principiellt betänkligt, ur en humanitär synvinkel, att någon berövas friheten för att han inte uppfyllt ett högt ställt beviskrav. Han menar därför att en obligatorisk häktningsregel kan betecknas som förtida straffverkställighet. 19 Jag ansluter mig delvis till ett sådant resonemang. Samtidigt anser jag att grov brottslighet, så som misstanke om mord etcetera bör ge någon form av utredningsgaranti för att åklagaren skall kunna arbeta ostört - utan risk för att bevisning förstörs under utredningens gång. Det tredje häktningsfallet stadgas i 24 kap 2 RB. Om vissa förutsättningar är uppfyllda möjliggör denna bestämmelse för åklagaren att yrka på häktning vid lindrigare brott än huvudregeln ger utrymme för. Misstänkt får då häktas oberoende av brottets beskaffenhet om; 1) hen är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hens uppgift om detta kan antas vara osann eller 2) om hen saknar hemvist inom riket och det finns risk för att hen genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff. En grundförutsättning vid tillämpning av 2, liksom vid häktning enligt 1, är att det finns sannolika skäl för misstanke om brott. Den andra förutsättningen är att den misstänkte saknar hemvist inom riket och att det finns risk för att hen genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff. En samlad riskbedömning bör ske på grundval av de faktorer som anges i 24 kap 1 RB, det vill säga brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållanden och omständigheterna i övrigt. 20 Utredningshäktning är det fjärde häktningsfallet och kan vid skälig misstanke om brott medges av domstol i fallen ett och tre. 17 NJA II 1943 s Prop 1986/87:112 s Bylund, Tvångsmedel 1, s Prop 1986/87:112, 103 f. 16

19 2.4 De tre särskilda häktningsskälen Ändamålen med häktning har inte preciserats i lag. Det finns därför inga fasta hållpunkter för hur inskränkt grundlagsskyddet är och vilka syften som kan anses legala. Lagstiftaren har i stället överlämnat tolkningsutrymmet som lagen ger till domstolen. För att häktning skall vara tillåten i enlighet med 24 kap 1 1 st RB (se ovan avsnitt 2.2) måste åklagaren visa på att en eller flera av de tre särskilda häktningsskälen föreligger. Som gemensamt beviskrav för de tre särskilda häktningsskälen måste åklagaren visa på att en risk föreligger för avvikande, försvårande av utredningen eller återfall i brott. Enligt förarbetena måste risken, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, framstå som konkret och beaktansvärd. 21 Formuleringen syftar till att markera vikten av att häktning skall användas för att bryta en pågående seriebrottslighet och i övrigt för att motverka återfall i brott. 22 Det bör vidare beaktas om det finns risk för återfall i brott som riktar sig mot, eller medför fara för, annans liv, hälsa eller egendom, eller i övrigt allvarligt kränker någon annans personliga integritet. Exempel på denna typ av brott kan enligt förarbetena vara misshandel, olaga hot och bostadsinbrott. 23 Skälen för att häkta den misstänkte blir i dessa fall starkare. 24 Jag kommer nedan att behandla de särskilda häktningsgrunderna var för sig Flyktfara Flyktfara anses föreligga om det finns risk för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. Häktning på grund av flyktfara uppfyller två legala funktioner. Dels har grunden en bevissäkrande funktion i utredningens inledande skede. Genom att den misstänkte berövas friheten kan åklagaren försäkra sig om att den misstänkte finns att tillgå under hela förundersökningen, såväl som att hen kommer närvara vid huvudförhandlingen. Grunden fungerar även som en säkerhetsåtgärd. Om den misstänkte häktas, säkras verkställigheten av en eventuell dom på en frihetsberövande påföljd. 25 Flyktfara innebär i praktiken att risk föreligger för att den misstänkte kommer avvika från vistelse- eller bostadsorten, eller rent av från riket. Avvikandet eller undanhållandet bör dock vara effektivt. Det innebär att en tjänsteresa eller annan resa på grund av sociala förhållanden påkallad förflyttning faller utanför ramen 21 Prop 1986/87:112 s A st. 23 Prop 1986/87:112, s A prop, s Ekelöf m fl, Rättegång, häfte III, s

20 för ett effektivt avvikande. 26 Avvikandet eller undanhållandet skall göra det mycket svårt för myndigheter att få tag på den misstänkte för att få information av hen. Bylund framhåller att användningen av flyktfara som grund för häktning har minskat under vissa decennier och har därför numera sannolikt minst betydelse av de tre häktningsskälen Kollusionsfara Kollusionsfara innebär risk för att den misstänkte, på fri fot, företar en viss illojal åtgärd. En åtgärd kan anses vara av illojal karaktär om den hotar utredningen genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. 28 De åtgärder en misstänkt kan tänkas vidta är exempelvis att avlägsna spår efter ett brott, förstöra eller gömma bevis eller påverka medmisstänkt eller vittne som har information om brottet. Dessa åtgärder benämns som kollusiva åtgärder. 29 En häktning med kollusionsfara som grund, har till skillnad från flyktfara, endast en bevissäkrande funktion. Häktning på denna grund får inte ske enbart för att underlätta insamlandet av bevismaterial till huvudförhandlingen eller för att få den misstänkte att erkänna brott, utan det krävs att risk för en kollusiv åtgärd från den misstänktes sida föreligger. 30 Kollusionsfara föreligger som regel inte om den misstänkte erkänt brott eller om bevisning säkrats på annat sätt genom exempelvis beslag efter en husrannsakan Recidivfara Recidivfara innebär risk för att den misstänkte, på fri fot fortsätter begå brott. Denna grund fyller en kriminalpolitisk funktion. Den ursprungliga tanken med att införa denna häktningsgrund i RB var att etablera en skyddsfunktion. 31 Genom att häkta på denna grund var tanken att skydda dem som hotades av brottsliga handlingar från den misstänkte. 32 Tidigare nämndes bostadsinbrott som exempel på brott mot den personliga integriteten. Syftet med beviskravet risk är att få rättsväsendet att mer effektivt ingripa mot olika former av allvarlig traditionell brottslighet. Lagstiftaren framhöll i propositionen till RB att en misstänkt inbrottstjuv på fri fot, på grund av en trögt fungerande 26 Ekelöf m fl, Rättegång, häfte III, s A st. Se även SOU 1985:27 s 228 ff. 28 Ekelöf m fl, Rättegång, häfte III, s A st. 30 SOU 1977:50 s NJA II 1943 s A st. 18

21 lagföring, kan få vänta åtskillig tid på verkställighet och ges på så vis ett tidsspann att begå nya likartade brott på. Risk för återfall innebär att det skall föreligga en konkret risk för att den misstänkte, om hen försätts på fri fot, begår nya brott innan lagföring skett för det första brottet. 33 Häktning på grund av återfallsrisk förutsätter att det är fråga om en tidsmässigt inte alltför avlägsen risk för återfall. 34 Vid häktning på denna grund måste tre krav vara uppfyllda. Det första kravet är att återfallsrisken hos den misstänkte måste avse brott av samma eller liknande karaktär som det häktningsgrundande brottet. 35 Det andra kravet som uppställs är att de brott som den misstänkte befaras återfalla i måste i sig vara häktningsgrundande enligt huvudregeln i 24 kap 1 RB. Slutligen får framtidsprognosen vid häktning under förundersökningen i första hand endast avse tiden fram till att den häktade döms i målet. Själva häktningen kan endast hindra den misstänkte från att begå brott under denna tid Allmänna rättsprinciper för användning av tvångsmedel Reglerna om straffprocessuella tvångsmedel utgör en avvägning mellan samhällets krav på en effektiv brottsbekämpning och den enskildes krav på integritet samt rättssäkerhet. För att skapa en balans mellan dessa intressen finns ett antal allmänna rättsprinciper som förtjänar att behandlas inom ramen för användandet av tvångsmedel. Enligt min mening kan dock rättssäkerhetsperspektivet ses utifrån den enskildes behov, såväl som från det allmännas sida. Denna tankegång kommer att behandlas mer utförligt under avsnitt 5. I detta delavsnitt följer en kortare framställning av ändamålsprincipen, behovsprincipen, proportionalitetsprincipen samt objektivitetsprincipen. Som tidigare behandlats utgör legalitetsprincipen ramen för tvångsmedelsanvändningen gentemot enskild. En myndighet får inte utan stöd i lag eller författning ingripa i en enskilds rättssfär. Ändamålsprincipen innebär att ett tvångsmedel endast får användas för de i lagstiftningen angivna syftena. 37 Principen kan härledas ur 2 kap 12 RF som stadgar att begränsningar i de grundläggande fri- och rättigheterna får göras endast för ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningarna får alltså aldrig 33 Prop 1986/87:112 s A prop s A prop s A prop s Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, s

22 gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett dem. Det skall vid användningen av varje enskilt tvångsmedel anges för vilket eller vilka ändamål tvångsmedlet får användas. Exempelvis kan nämnas att häktning enligt huvudregel får beslutas endast för att begränsa risken för att den misstänkte avviker, försvårar utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. 38 Behovsprincipen och proportionalitetsprincipen överlappar delvis varandra. Behovsprincipen innebär att ett tvångsmedel får tillgripas endast om det finns ett påtagligt behov av tvångsmedlet och om det avsedda resultatet inte kan uppnås med mindre ingripande medel. 39 Denna senare princip innebär även att ett tvångsmedel skall upphöra så snart syftet med detta har uppnåtts eller det av andra orsaker inte längre finns behov av att bruka tvångsmedlet. 40 Enligt 24 kap 1 3 st RB får häktning ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Detta stycke ger uttryck för proportionalitetsprincipen och måste alltid beaktas vid beslut om häktning. Principen innebär att en tvångsåtgärd i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet skall stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med åtgärden. 41 I praktiken innebär det att skälen för ett frihetsberövande måste uppväga de olägenheter som en häktning medför för den misstänkte, eller för något annat motstående intresse. 42 I propositionen som låg till grund för de nya reglerna om häktning och anhållande gjordes bedömningen att frågan om en uttrycklig proportionalitetsregel borde tas upp i ett större sammanhang. 43 Förarbetena betonar vikten av att regler som ger uttryck för principer av det här slaget måste få en förhållandevis allmän utformning i lagtexten för att ge utrymme för en lämplighetsbedömning i det enskilda fallet. 44 I varje enskilt fall skall det alltid ske en prövning av om tvångsmedlet över huvud taget behöver tillgripas med hänsyn till omständigheterna och om syftet kan tillgodoses genom någon mindre ingripande åtgärd. 45 Syftet med regeln blir alltså en form av rättssäkerhetsgaranti för att tvångsmedel används med särskild försiktighet. Enligt förarbetena är det till fördel om 38 Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, s A a s A st. 41 Prop 1988/89:124 s Bylund, Tvångsmedel I, s Prop 1988/89:124 s A st. 45 A st. 20

23 principerna som ligger till grund för tvångsmedelsanvändningen i största möjliga mån kommer till klart uttryck i lagtexten. Trots att proportionalitetsprincipen är en allmänt vedertagen rättsgrundsats anser lagstiftaren att principen är av sådan vikt att den skall vara uttryckligt reglerad i lag. 2.6 Sammanfattning Det har ovan redogjorts för de intressen som bör tillgodoses vid misstanke om brott. Utgångspunkten är den misstänktes fri- och rättigheter som med stöd i lag kan inskränkas av polis och åklagare. Åklagaren har fyra huvudfall för handen när den kan yrka på häktning med en eller flera särskilda häktningsgrunder till stöd för häktningsyrkandet. Vidare måste alltid de allmänna rättsprinciperna beaktas vid användningen av tvångsmedel. Följande avsnitt kommer att behandla häktning av ungdomar. I detta avsnitt ges en överblick över ungdomar i straffprocessen. Övervakning som alternativ till häktning kommer även utredas och analyseras. 21

24 3 Särskilt om häktning av ungdomar 3.1 Bakgrund Straffprocessen innehåller regler som är särskilt utformade för ungdomar som är misstänkta för brott. De har utformats med anledning av att ungdomar inte alltid kan jämställas med vuxna när det kommer till mognad och omdömesförmåga. 46 Givetvis är detta ett generaliserande resonemang, men typiskt sett kan ändå denna slutsats dras. Häktning av ungdomar regleras i 24 kap RB samt LUL. LUL är av socialrättslig karaktär och utgår från ungdomars vårdbehov. Samtliga regler som rör häktning av ungdomar skall tillämpas i ljuset av legalitetsprincipen, objektivitetsprincipen samt proportionalitetsprincipen. Utifrån objektivitetsprincipen görs ibland vissa undantag av humanitära skäl. Ett exempel på ett sådant undantag kan vara åldern hos en misstänkt gärningsperson, vilket innebär att straffrätten gäller i begränsad utsträckning för ungdomar som är misstänkta för brott. 47 För att en socialrättslig åtgärd skall kunna vidtas gentemot en ungdom i enlighet med LVU krävs dels att vissa krav är uppfyllda, dels att ett aktuellt behov av vård föreligger. 48 Ur ett straffrättsligt perspektiv förhåller det sig däremot annorlunda. Till skillnad från den socialrättsliga lagstiftningen utdömer en domstol straff utan att pröva om ett aktuellt behov föreligger. 49 Detta är naturligt eftersom lagstiftaren i BrB redan förutbestämt den påföljd som skall följa på det brott som har begåtts i ett enskilt fall. Domstolen kan dock undantagsvis frångå ett stadgande om särskild påföljd om åtgärden inte anses motiverad. 50 För att skapa en god förståelse för den särskilda regleringen som berör ungdomar under förundersökningsstadiet behöver först de ungas påföljdssystem belysas. 46 Nordlöf, Unga lagöverträdare i social-, straff- och processrätt, s A st. 48 A st. 49 Nordlöf, Straffrättens processer för unga lagöverträdare, s Nordlöf, Straffrättens processer för unga lagöverträdare, s 2. 22

25 3.2 Unga lagöverträdare De ungas påföljdssystem BrB:s påföljdssystem är utgångspunkten för åtalsreglerna beträffande ungdomar. Enligt BrB åvilar det principiella ansvaret, för unga lagöverträdare mellan femton till arton år, socialtjänsten. 51 Inom nämnda ålderskategori sker det alltid en individuell prövning av den unges behov av vård. I de fall en åtgärd bör vidtas är det ur vårdsynpunkt att föredra om åtgärden vidtas inom det sociala och inte inom Kriminalvården. 52 År 1993 tillsatte regeringen en utredning 53 vars syfte var att utreda samhällets reaktioner gentemot ungdomsbrottsligheten. I utredningen framfördes ett antal lagförslag vars syfte var att anpassa lagföringen av ungdomar utefter deras ålder och behov. De nya lagförslagen bestod av en önskan om ett förbättrat samarbete mellan olika förvaltningsmyndigheter samt en vilja om att öka effektiviteten vid handläggningen av ungdomsmål generellt sett. 54 Mot bakgrund av denna utredning kan konstateras att samhället eftersträvar att de påföljder som ådöms ungdomar först och främst skall tillgodose de grundläggande straffrättsliga principerna om förutsebarhet, enhetlighet och proportionalitet Lagföring av ungdomar När åklagaren yrkar på häktning av en ungdom skall särskild hänsyn tas till den unges ålder. Detta hänsynstagande utgör ett undantag till huvudregeln i 24 kap 1 RB och återfinns i 24 kap 4 1 st RB vilket även är ett uttryck för proportionalitetsprincipen. Undantaget stadgar att om det på grund av den misstänktes ålder, hälsotillstånd eller någon annan liknande omständighet kan befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Om domstolen anser att betryggande övervakning går att ordna är det en förutsättning att den misstänkte samtycker till övervakningen. Vill den misstänkte inte underkasta sig övervakning skall häktning ske enligt 24 kap 4 st Nordlöf, Straffrättens processer för unga lagöverträdare, s 308. Det framgår vidare av rekvisiten i BrB:s påföljdssystem. Se även systematiken i BrB, LUL samt LVU. 52 Nordlöf, Straffrättens processer för unga lagöverträdare, s Jfr SOU 1993: Jfr SOU 1993:35, prop 1994/95:12. 23

26 Utöver undantaget i 24 kap 4 1 st RB får ytterligare inskränkningar göras i enlighet med lagrummets 2 st, som hänvisar till särskilda bestämmelser. Som tidigare nämndes återfinns särskilda bestämmelser för mål mot underåriga misstänkta, såväl som dömda lagöverträdare i LUL. Den grundläggande tanken bakom LUL är att straff i princip inte skall tillämpas på lagöverträdare som inte har fyllt arton år. 55 Däremot kan ett socialrättsligt ingripande anses berättigat eftersom det tillgodoser den unges vårdbehov samt samhällets intresse av skydd mot handlingar av brottslig karaktär. 56 För misstänkta i åldern femton till arton år utgör de socialrättsliga reglerna inte bara ett komplement till den straffrättsliga regleringen utan tanken är även att dessa regler skall tillämpas företrädesvis Övervakning som alternativ till häktning Bakgrund Som framgick i avsnitt 1 kommer jag inte att redogöra för samtliga häktningsalternativ. Uppsatsen har dock för avsikt att behandla övervakning som utgör alternativ till häktning av ungdomar. Anledningen till att övervakning kommer behandlas grundar sig i att domstolen i enlighet med 24 kap 4 RB har att pröva huruvida det kan ordnas med betryggande övervakning eller ej. Själva prövningen av häktningsfrågan kan delas upp i två led och det första ledet består av huruvida domstolen anser att det går att ordna med betryggande övervakning. Den misstänktes låga ålder är ett exempel på när häktning bör undvikas. Enligt 26 1 st FUK åligger det åklagaren att försöka ordna nödvändig betryggande övervakning som alternativ till häktning. Att ordna övervakning innebär i praktiken att socialnämnden tillfrågas om nämnden omedelbart kan omhänderta en misstänkt ungdom i enlighet med LVU. Problematiken som åklagaren här ställs inför tenderar att bli av praktisk natur, då åberopandet kan bli avhängigt av antalet boendeplatser vid exempelvis ett HVB-hem eller SiS-hem. Av 26 FUK framgår vidare att om det med hänsyn till vad som föreskrivs i 24 kap 4 RB finns anledning att anta att häktning inte får ske om övervakning ordnas, skall åklagaren så snart det kan ske försöka ordna nödvändig övervakning. Om 55 Nordlöf, Straffrättens processer för unga lagöverträdare, s 84 ff. 56 A st. 57 A st. 24

27 den misstänkte är placerad i en institution, skall åklagaren överväga om särskild övervakning kan vara behövlig där. I samråd med den som förestår vården skall åklagaren försöka få till stånd en betryggande övervakning. För anordnande av övervakning i hem för vård eller boende inom socialtjänsten krävs särskilt medgivande av länsstyrelsen. SiS är den myndighet som idag har möjlighet att tillhandahålla boendeplatser av human och vårdandra karaktär. SiS tillhandahåller platser vid behandlingshem för unga som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn. För dessa hem finns bland annat särskilda krav på behandlingsinnehåll samt rätt kompetens hos personalen. 58 I rättsfallet NJA 2008 s 81 behandlades 24 kap 4 RB och dess tillämpningsområde. Frågan i målet gällde huruvida häktning i vissa fall endast får ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Nedan följer en redogörelse för rättsfallet Betryggande övervakning I NJA 2008 s 81 gällde frågan 24 kap 4 RB och dess tillämpningsområde. HD slog här fast att häktning i vissa fall endast får ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. C.I häktades av Örebro TR den 28 september 2007 på sannolika skäl misstänkt för rån. C.I var sexton år gammal vid tidpunkten för brottet. TR:n beslutade att C.I skulle kvarbli i häkte tills dess att domen i ansvarsdelen vann laga kraft. C.I överklagade till HovR:n och yrkade på att domstolen skulle ogilla åtalet för rån, eller i andra hand, sätta ner tiden för den slutna ungdomsvården. HovR:n delade TR:ns bedömning beträffande val av påföljd och framhöll i domskälen att hänsyn tagits till åldern vid längden om sex månader. HovR:n framhöll även i sina domskäl att häktningsskälen kvarstod och att det därmed förelåg synnerliga skäl för häktning. Mot bakgrund av detta resonemang beslöt HovR:n att C.I skulle kvarbli i häkte tills påföljden kunde verkställas. HD meddelade i ett senare skede prövningstillstånd i häktningsfrågan och framhöll att prövningen av huruvida det föreligger hinder mot häktning på grund av regeln i 24 kap 4 RB avser inte endast om det ordnats med betryggande övervakning. Detta går redan att utläsa av bestämmelsens ordalydelse. HD framhöll vidare att om häktning skall vara tillåten krävs det att det är uppenbart att sådan övervakning inte kan ordnas. Detta innebär i ett senare led att domstolen har en skyldighet att pröva de skäl som åberopas av åklagaren för att det inte finns möjlighet att anordna betryggande övervakning i ett en- 58 SiS strategiska plan, s 6. 25

28 skilt fall. 59 I C.I:s fall fanns redan en verkställbar dom om sex månaders sluten ungdomsvård. HD ansåg att det stod klart att en verkställighet av den tidigare ådömda påföljden under alla förhållanden ansågs innefatta en betryggande övervakning. HD:s bedömning resulterade i att ett omhändertagande av detta slag innebar en sådan betryggande övervakning att förutsättningar för häktning inte längre förelåg. 60 HD slog alltså fast i målet att domstolen skall pröva de skäl som åberopas av åklagaren för att det inte finns möjlighet att ordna med betryggande övervakning. Enligt min mening utgör detta en god rättssäkerhetsgaranti eftersom åklagaren på så vis måste göra klart att det är uppenbart att övervakningen inte kan ordnas. I ett annat mål från HovR:n har uttalats att möjligheterna till att åstadkomma betryggande övervakning generellt sett minskar när åklagaren grundar ett häktningsyrkande på kollusionsfara än på de andra särskilda häktningsskälen. 61 Domstolen fann i det aktuella målet att betryggande övervakning inte kunde anordnas på annat sätt än genom häktning. Detta resonemang är enligt min mening ett incitament för att de synnerliga skälen hamnar i skymundan vid domstolens bedömning av häktningsfrågan och att praktiska förutsättningar för ett anordnande till övervakningen i sig är avgörande för huruvida häktning kan bli aktuellt. Det kan därmed dras en generell slutsats kring att synnerliga skäl på sikt kan riskera att urholkas om inte de synnerliga skälen baseras på styrkan i de särskilda häktningsskälen Valmöjlighet till övervakning annars häktning Om häktningsskäl föreligger mot den misstänkte förutsätter övervakning att hen samtycker till denna. Anledningen till kravet på samtycke är enligt lagmotiven att övervakningen sker i den misstänktes intresse och oftast med hänsyn till humanitära skäl. 62 Effekten av denna regel är således att den misstänkte blir häktad om hen inte samtycker till övervakning och det skulle på så vis kunna ses som att den misstänkte indirekt samtycker till häktning. 63 Bylund anser att det visserligen är befogat att till viss del ta hänsyn till den misstänktes inställning till övervakning, men att det vore att föredra om att den misstänktes inställning vore en av de faktorer som beaktas vid avgörandet av om åklagaren lyckats visa på uppenbara skäl för att betryggande övervakning inte kan ord- 59 NJA 2008 s 81, här s NJA 2008 s 81, här s RH 2004: NJA II 1943 s 324, jfr SOU 1985:27 s 163 f. 63 Bylund, Tvångsmedel I, s

29 nas. 64 Mot bakgrund av detta resonemang kan enligt min uppfattning risken undvikas för att en ungdom häktas enbart på grund av att hen inte förstod innebörden av att denne uttryckt en negativ inställning till övervakning. För ungdomar kan detta ställningstagande bli än mer problematiskt om de inte får information kring hur straffprocessen är uppbyggd. Trots det kriminalpolitiska synsättet som ligger till grund för frihetsberövande av ungdomar kan övervakningsinstitutet riskera att urholkas. I linje med Bylund menar Olivecrona att användningen av institutet, särskilt beträffande ungdomar inskränks i praktiken genom kravet att misstänkt måste gå med på att övervakning ordnas. Denna princip medför enligt Olivecrona att inget tvång kan användas mot misstänkt för att göra övervakningen effektiv Sammanfattning Straffprocessen innehåller regler som är särskilt utformade för ungdomar som är misstänkta för brott. Dessa regler har utformats mot bakgrund av att ungdomar inte alltid kan jämställas med vuxna när det kommer till mognad och omdömesförmåga. Det har i detta avsnitt redogjorts för den socialrättsliga reglering, som utgör ett komplement till RB. I samband med detta presenterades även de ungas påföljdssystem som utgör en grund för särregleringen. Det framgick även att användandet av häktning som tvångsmedel gentemot ungdomar skall ske med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Avslutningsvis redogjordes för övervakningsinstitutet som är det alternativ som står åklagaren till buds under förundersökningen. I NJA 2008 s 81 prövades tillämpningsområdet av 24 kap 4 RB och HD fastslog i detta mål att häktning endast får ske i vissa fall om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Detta utgör således det första ledet i domstolens prövning av en häktningsfråga när det gäller ungdomar. 64 Bylund, Tvångsmedel I, s Olivecrona, Rättegången i brottmål enligt RB, s

30 4 Synnerliga skäl för häktning av ungdomar 4.1 Bakgrund Om åklagaren kan visa för domstolen att det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas så utgör inte längre övervakning ett alternativ till häktning. Domstolen skall då övergå till att pröva om det föreligger synnerliga skäl för häktning i enlighet med 23 LUL. Bestämmelsen fick sitt innehåll vid lagens ikraftträdande år Mot bakgrund av uppsatsens syften uppstår här fyra frågor som jag avser att utreda och besvara under avsnittets gång; hur förhåller sig 24 kap 4 RB och 23 LUL till varandra, vad ryms inom bedömningen för synnerliga skäl och vilka skäl avses egentligen i 23 LUL? Utgör 24 kap RB en utgångspunkt eller är det andra skäl som särregleringen i LUL tar sikte på? Följande avsnitt inleds med en redogörelse av reglerna för häktning av ungdomar. Därefter följer en löpande analys av de synnerliga skälen i ljuset av förarbeten, rättspraxis samt litteratur. Min förhoppning är även att belysa i vilken utsträckning rättssäkerhetskraven på legalitet, objektivitet, förutsebarhet och proportionalitet tillgodoses vid häktning av ungdomar 4.2 Förhållandet mellan RB och LUL Reglerna om häktning Som tidigare nämnts har åklagaren fyra huvudfall att förhålla sig till vid ett häktningsyrkande. Utöver dessa huvudfall begränsas åklagarens möjligheter till häktningsyrkanden i vissa fall. En av dessa begränsningar hänför sig till den misstänktes låga ålder. I 24 kap 4 1 st RB stadgas att om det på grund av den misstänktes ålder, hälsotillstånd eller någon annan liknande omständighet kan befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Vill den misstänkte inte underkasta sig övervakning skall däremot häktning ske. 24 kap 4 RB utgör en begränsning av möjligheten till häktning i vissa mycket speciella fall. 66 När det gäller unga personer får häktning inte ske om åtgärden kan antas medföra allvarligt men och dessutom om betryggande övervakning kan ordnas så att skäl till häktning inte längre föreligger. 67 An- 66 Prop 1980/81:201 s A prop s