ISTRUMS KAPELL Istrum 3:14 Istrums socken, Skara kommun Västergötland

Transkript

1 ISTRUMS KAPELL Istrum 3:14 Istrums socken, Skara kommun Västergötland Kulturhistorisk dokumentation Lisa Molander Byggnadshistorisk rapport 2003:40 Västergötlands museum

2 ISTRUMS KAPELL Istrum 3:14 Istrums socken, Skara kommun Västergötland Kulturhistorisk dokumentation Lisa Molander byggnadshistorisk rapport 2003:40 Västergötlands museum, Skara

3 Förord Istrams kapell har i och med Bönsöndagen upphört att vara kapell i Svenska kyrkan. Pastoratet ämnar sälja byggnaden som privatbostad e.d. Då kapellet även i framtiden omfattas av Kulturminneslagens 4:e kapitel har Västergötlands museum fått i uppdrag att göra en kulturhistorisk dokum entation och i möjligaste mån precisera kapellets kulturhistoriska värden för att ge en vägledning för framtida förvaltning. Arbetet är utfört av antikvarie Lisa M olander, Västergötlands museum. Elisabet Orebäck Krantz 1 :e antikvarie Västergötlands museum

4 Lundsbrunn =3 gs : t Lodsjö / T V ä s te rm rk Rfbolm en L Öjiirun), L é r d a l^ g ä r d S töpen'/ j, ö 'H o r n s ' Ä f e r s ä t é r.. '/ 8 9 ' fc* /C x v / <PTikFcösvei P \w.. Mäeine Stubbe S kara A* val! i&n. V» ;eöéj^torp num ;relunda. Västtom ten^p t f E NVing.s.»g, få!..v;cg >y. jg K]daéto?p^ 1 / yrkemosse, 7 '" 'N B a ckgården ISTRUM Kyrkemossen ilorre BACKEN \ \5,\rumas\ot\ Ekonomiska kartan från 1960 med inringad med svart. Kapellet har fastighetsbeteckningen 3:14. Strax väster om kapellet är den gamla järnvägsvallen markerad med två prickade linjer. Den svarta fyrkanten till höger markerar läget fö r den medeltida kyrkplatsen. Här låg förmodligen även det ursprungliga bycentrumet. Ovan: karta från Lantmäteriet, tryckt 1985.

5 Skara kommun Istrum sn Bakgrund till projektet Med anledning av att Skara Pastorat beslutat att ta ur kyrklig funktion, att flytta klockstapeln samt sälja kapellet, har Västergötlands museum fått i uppdrag av Skara Pastorat att utföra en kulturhistorisk dokumentation av Istrums kapell. Beslutet att sälja och därmed ställa av kapellet togs av kyrkofullmäktige Kapellet togs ur bruk vid en ceremoni på bönsöndagen Alla inventarier flyttades till Eggby k:a och församlingshemmet i Eggby i samband med urbruktagandet av kapellet. Kapellet är i skrivande stund ute till försäljning och ett flertal presumtiva köpare har anmält sitt intresse. Att köpa och inneha ett f d kapell innebär dock ett flertal åtaganden jämfört med andra vanliga byggnader. Kapellet är, efter att ägandet övergått från kyrkan till privatperson, skyddat av 4 kap. Kulturminneslagen på samma sätt som övriga kyrkobyggnader. Det juridiska skyddet av kapellet innebär att förändringar invändigt och utvändigt samt av kyrktomten skall godkännas av länsstyrelsen. För att länsstyrelsen skall kunna ta ställning till ansökningarna och ta riktiga beslut krävs ett bra beslutsunderlag vilket föreliggande arbete skall tjäna som. Utredningen Utredningen består av en kulturhistorisk karakterisering och beskrivning av kapellet i vilket bl a kapellets juridiska skydd, dess historia, placering i närmiljön samt beskrivning av interiör och exteriör ingår. Den historiska beskrivningen utgår från arkiv och litteraturstudier utförda under juni Beskrivningen av kapellets yttre och inre utgår från en översiktlig inventering utförd 20 maj Slutligen beskrivs kapellets kulturhistoriska värden. Under arbetet med att samla in material om kapellet framkom att det finns mycket litet material att tillgå, exempelvis saknas ritningar och handlingar från kapellets uppförande såväl i ATA som i pastoratets arkiv. Anmärkningsvärt är även att det endast finns ett fåtal foton i arkiven av såväl kapellet som av Istrums samhälle. Av tidsskäl saknar föreliggande text uppgifter från privatpersoner. Att samla in minnen och foton på kapellet av de som upplevde uppförandet av kapellet bör vara en uppgift för såväl församlingen som för hem bygdsföreningen på orten. 5

6 Nuvarande skydd är, då det är byggt före 1940, och ägdes före 1 januari 2000 av Svenska kyrkan, skyddat av kulturminneslagens 4:e kapitel om kyrkliga kulturminnen: Skara kommun I strum sn 4 kap. Kyrkliga kulturminnen 1 Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i detta kapitel. Kyrkobyggnader och kyrkotomter 2 Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar. Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats. Lag (1999:304). 3 Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. I fråga om en kyrkobyggnad krävs alltid tillstånd för rivning, flyttning eller ombyggnad av byggnaden liksom för ingrepp i eller ändring av dess exteriör och interiör med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt för ändring av dess färgsättning. I fråga om en kyrkotomt krävs alltid tillstånd för utvidgning av tomten samt för uppförande eller väsentlig ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar på tomten. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Lag (1995:560). Kyrkliga inventarier 6 Inventarier av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats, skall förvaras och vårdas väl. Lag (1999:304). 7 För varje församling skall det finnas en förteckning över inventarier som avses i 6. I förteckningen skall anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än församlingen och om det förvaras på någon annan plats än i kyrkan. I varje församling skall det utses två personer som har ansvar för att föra förteckningen. De skall också se till att föremålen 6

7 förvaras och vårdas väl. Församlingen skall anmäla till länsstyrelsen vilka som har utsetts. Lag (1999:304). Skara kommun Istrum sn 9 I fråga om ett föremål i förteckningen, som inte ägs av någon enskild person eller släkt, krävs tillstånd från länsstyrelsen 1. för att avyttra det, 2. för att avföra det från förteckningen, 3. för att reparera eller ändra det, eller 4. för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör hemma. Länsstyrelsen får, i fråga om första stycket 3 och 4, ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder åtgärden. Villkoren får avse hur åtgärden skall utföras samt den dokumentation som behövs. Tillstånd krävs inte för mera obetydliga reparationer. Sådana reparationer får inte utföras så, att föremålets kulturhistoriska värde minskas. Lag (1999:304). Detta skydd förändras inte om kapellet skulle säljas till privatperson eller annan än Svenska kyrkan utan ligger fast och kapellet kan därigenom ses som ett kyrkligt byggnadsm inne. D etta innebär att Länsstyrelsen skall ta ställning till alla förändringar vad gäller kapellet och dess kyrkotomt, vid försäljning, ombyggnad, renovering samt om rivning skulle vara aktuellt. Samtliga lösa inventarier flyttades till Eggby kyrka och Eggby församlingshem när kapellet togs ur bruk. Enligt kulturm inneslagen skall dessa föremål katalogiseras och märkas för att det klart framgår vilka föremål som funnits i kapellet. Detta är inte minst viktigt då föremålen till största delen är skänkta av privatpersoner boende i Istrums socken. 7

8 Skara kommun I strum sn Översiktlig beskrivning av, Istrum och dess historia ligger utmed byvägen i utkanten av Istrums by. Istrums by sträcker sig några hundra meter västerut om kapellet. I den västra änden av byn finns en äldre skolbyggnad samt en äldre stationsbyggnad, båda i trä. Stationsbyggnaden är ett minne från Istrums tid som stationssamhälle utmed järnvägsbanan mellan Skara och Timmersdala. är placerat i nordsydlig riktning, med koret åt söder, på en kyrkotomt på kvm. Kyrkotomten har aldrig använts för gravsättning och är till största delen gräsbevuxen. I öster växer ett flertal högvuxna tallar och i sydöst gränsar kyrkotomten till en slyig skog. I angränsning till skogen står ett mindre uthus med två avträden och ett förråd, det senare med jordgolv. Kyrkotomten gränsar i norr mot byvägen med en låg häck. Centrerat mot kapellets entré är två grindstolpar placerade. Grinden står undanställd i ovan nämnda uthus. Över vägen i norr ligger en mindre gårdsenhet med ett flertal mindre byggnader. I öster gränsar kyrkotomten till en grusad parkering och i väster mot en villatomt. I sydväst ligger en verkstadsbyggnad. Bebyggelsen i anslutning till kapellet utgörs av mindre gårdsenheter samt av nyare enfamilj svillor i trä eller tegel. Kapellet är beläget några hundra meter nordväst om Istrums medeltida kyrkplats. En mindre stenkyrka stod på den medeltida kyrkplatsen fram till 1700-talet då den raserades. Innan dess var den i bruk fram till 1550 då reformationen stängde kyrkan för gott och Eggby kyrka utgjorde sockenkyrkan i området. Kyrkoruinen har fornm innesnum m er 58. Istrums by var, under medeltiden fram till skiftena, belägen kring den medeltida kyrkplatsen, vilket nam net Istrums gård indikerar och 1700-talens skiftesreform er medförde att övriga gårdar flyttade ut och Istrums by fick en något splittrad bysammansättning. I Istrums by fanns under och 1800-talen två löjtnantsboställen, för Skaraborgs regemente, benämnda Stor- och Lillegården. Båda uppges vara av säterityp. Omkring 1910 bildades ett nytt bycentrum kring järnvägen och den nya stationsbyggnaden, en bit väster om den medeltida kyrkooch byplatsen. I anslutning till det nya bycentrum et byggdes även byns folkskola. Öster om Istrums samhälle, strax intill Ölanda gård, ligger Ölanda kapell. Kapellet ligger på Ölanda m edeltida kyrkogård. Den medeltida stenkyrkan övergavs förmodligen samtidigt med Istrums medeltida stenkyrka. Dagens Ölanda kapell, som användes för gudstjänster under 1800-talet, har oktogonal plan och täcks av ett 8

9 tälttak med lanternin. Byggnaden är förmodligen uppförd kring 1600-talets senare årtionden. Skara kommun Istrum sn Kapellets historia uppfördes 1937 med medel insamlade av bl a Istrums syförening. Syföreningen startade sin verksamhet 1924 efter initiativ av dåvarande pastor John Nilsson. Enligt en artikel i Skaraborgs Läns Tidning 1937 skulle pastor Nilsson kring 1925 mottagit 20 kronor som gåva vilken han beslöt anslå som grundplåt till kapellet i Istrum. Kapellet kom att kallas försam lingshem då byggnaden även användes som ett sådant. Syföreningens arbete och en mängd fria dagsverken av försam lingsborna medförde att kapellet kom att uppföras mycket billigt. B yggmästare och entreprenörer var samtliga lokala och ritningen till kapellet utfördes kostnadsfritt av byggm ästare J. Adolfsson. Kapellets tomt köptes 1934 av K. D. Ahlner och styckades av från fastigheten Istrum Smedegården 3:9. Ahlner innehade lagfarten till tomten fram till 1951 då han överlät den till den då nybildade Stiftelsen Istrums församlingshem. Stiftelsen bildades huvudsakligen av medlem m ar ur Istrums syförening. Invigningen av kapellet förrättades av biskop G ustaf Ljunggren i juni Beskrivning av kapellets ursprungliga utseende Kapellet, eller församlingshemmet som man kallade byggnaden, uppfördes med två salar, varav den mindre var avsedd för symöten, konfirmationsläsning mm och den större utgjorde kyrkorummet. Altartavlan är en gåva från konduktör Söderberg, Istrum. Kapellet uppfördes i trä i en enkel klassicistisk stil med ljus panel och tegeltak. Den norra gaveln med sitt tydliga entréparti var enkelt utförd med en pardörr i trä med runda fönster krönt av ett halvcirkelformat överljusfönster med spröjsar. På var sida om dörren satt två mindre fönster med bågformade överstycken. Det runda fönster som även i dag sitter i vindsvåningen låg då i linje med det underliggande dörrpartiet. Den ursprungliga dörren satt indraget i ett vindfång (se ritning). Kyrkorummet och den inre salen fick tidstypiska paneler, dörrar, foder och lister. Att kapellets altare placerats i en nisch som kunde döljas med ett draperi medförde att kyrkorummet kunde användas till mer profana verksamheter om det var nödvändigt. Kyrkorummets tak var förhöjt och fick en stor rymd med en starkt framträdande taklist. M ellan den inre salen och kyrkorumm et placerades en stor dörröppning med pardörrar delade i tre delar. Den inre salen fick samma sorts väggbröstning som kyrkorum m et dock utan den höga takrym den. I byggnadens sydvästra hörn installerades ett mindre kök vid förstugan mot söder. En samtida tidningsartikel beskriver kapellets interiör: 9

10 Skara kommun Istrum sn Själva byggnadens inre upptages av en stor sal, dit man har tillträde genom ett vindfång. Salens golvyta delas genom en m ittelgång i två fält med vardera sju bänkar. Dessa äro s.k. kyrkbänkar med ryggstöd och bokbräde. I varje bänk finnes plats för åtta personer. Artikeln är det enda hittills påkomna belägget att det skall ha funnits några fasta bänkar i kapellet. Det hittills funna arkivm aterialet saknar uppgifter om utform ningen och när dessa försvann. Mest troligt är att det skedde under och 70- talen då kapellet genomgick några ombyggnader (se nedan). I den ovan citerade artikeln beskrivs även kapellets färgsättning interiört: Taket i stora salen är målat i ljusblått. En snett indragen fris runtom vid kanterna är hållen i mörkare blått. Väggarna slutligen äro till sin övre del målade i benfärg och längre ned lacerade i gult. Bänkarna äro hållna i en rödbrun ton. (ur: Istrums församlingshem har invigts) Av färgsättningen att döma präglades det ursprungliga kyrkorummet av 1920-talets nyklassicism. Dagens blonda färgsättning pekar snarare på influenser från byggnadstidens funkisstil. Ombyggnader Kapellet har genom gått ett fåtal förändringar sedan 1930-talet. Sven Breman, Istrum, utförde en ombyggnad 1979 då entrébyggnaden uppfördes mot norr. Behovet av toaletter och förvaring medförde att den ursprungliga entrén med sitt överljusfönster togs bort. Kökets förändringar gjordes förmodligen under eller 60-talen och på nytt under 1980-talet. Köket och den södra förstugan slogs samman och en köksbänk placerades framför en av dörrarna till salen. Den tidigare dörren mellan kök och sakristia sitter kvar men är åt köket förbyggd med köksbänken. Av kapellets ursprungliga inredning med bänkar och bord finns få exemplar kvar. Vid en snabb inventering återfanns tre bänkar, en orgelpall och ett mindre bord. I förrådsbyggnaden återfanns även ett mindre bord. Altarpodiet var ursprungligen försedd med ett massivt altarskrank i trä, i dag undanställt i förrådet i förstugan. 10

11 Skara kommun Istrum sn Kortfattad beskrivning av Kapellets exteriör Kapellet har förmodligen en stomme av trä och är i sin helhet klädd med ljust grå locklistpanel med vita knutar och foder. Taket är brant sadeltak med tvåkupigt lertegel. Sockeln är putsad och gråmålad. Åt norr en entré med sadeltak, tillkommen Kapellets funktion är tydlig med de höga rundbågiga fönster som visar var kyrkorummet är i huset. Kapellets båda långsidor åt vardera väster och öster har tre rundbågiga spröjsindelade fyrluftsfönster var. Fasadernas övriga fönster består till största delen av mindre spröjsindelade tvåluftsfönster, två i sakristian, ett i köket och ett på vinden åt söder, ett runt spröjsindelat fönster åt norr samt fem mindre enlufts spröjsindelade på tillbyggnaden åt norr och i förrådet vid köket. Entrédörren i teak i tillbyggnaden åt norr från 1979 har en tydlig karaktär av sin tillkomsttid. Trappan är gjuten med ett steg och har räcken i svart smide. Dörren mot söder, mot kök och förstuga, är samtida med kapellet och är brunmålad med fyra speglar, varav den övre är försedd med glas och de nedre är täckta med en masonitskiva. Trappan i söder är gjuten med tre fall. Uthuset har samma gråvita träpanel med locklister, tvåkupigt lertegel och bruna dörrkulör som kapellet. Sockeln är gjuten och förrådsrum m et har jordgolv. Sam t liga dörrar är enkla plankdörrar. Uthuset sträcker sig i öst-västlig riktning och de båda avträdena har sina dörrar mot väst och förrådet åt norr. Klockstapeln har form av en klockbock, en enkel öppen ställning av fyra resta stödben med huvtäckning. Klockstapeln tillkom 1971, uppförd av Sven Breman, Istrum. Klockan skyddas att ett tak med fyra fall i koppar. Taket kröns av en vindflöjel daterad Benen står på fyra mindre betongfundament. Kapellets interiör Kapellet består i dag av ett större kyrkorum i byggnadens norra del, och mot söder en mindre sal och ett kök. Tillbyggnaden i norr utgör kapellets entré med kapprum, förråd och toaletter. Vinden är oisolerad med ett kvadratiskt spröjsat tvåluftsfönster åt söder och ett runt spröjsat fönster åt norr. Då kyrkorummets takhöjd är 11

12 avsevärt högre än köket och det mindre rumm et har vinden två olika golvnivåer. Skara kommun Istrum sn Kyrkorum Tak och taklist: Takpartiets spegelvalvsliknande utformning är kraftigt markerat av ett snedställt parti som sträcker sig ca cm mellan tak och vägg. Tak och taklist är vitfärgade. Väggar: Bröstningen är ca 140 cm hög från golvet och utförd med skivor i ca 40 cm bredd med en enkel trälist mellan. Mittelbandslist, bröstning och golvlist är ljust gulfärgade. Väggpartier mellan bröstning och taklist är släta, förm odligen putsade, med lika kulör som bröstning. Altare: Altaret är placerat i en nisch vid kyrksalens kortvägg och kan döljas bakom ett draperi. Altartavlan är målad och skänkt av konduktör G. Söderberg, Istrum, och föreställer herdarnas hyllning till Jesusbamet. Altarnischens ursprungliga träskärm avlägsnades 1992 och står i dag undanställd i förrådet i vapenhuset. Podiet är ca cm högt, sticker ca en meter ut från väggen och är 2 meter brett. Golvet är lackat spåntat trägolv lika resten av rummet. Podiets kant är målad med grå/grön umbra. Altarpodiet är försett med en ljusgrå matta. Dörrar och foder: Samtliga dörrblad har fyra speglar, halvfranska med enkel profil. Dörren mot sakristian är tredelad med lika kulör som väggarna. Dörren m ot vapenhuset är pardörr placerad något indragen i rummet, likt en nisch. Dörren är målad med grön um bra och gulocker laserat på ramstyckena, speglarna med grå umbra med blått, listerna något mörkare. Foder är enkelt utförda med fodersockel mot golvlisten. Fönster och foder: Samtliga fönster i kyrkorummet är kopplade och utformade som fyrluftsfönster med korspost och rundad överdel, samtliga lufter är smårutsindelade. Rummet har tre fönster på var sida. Hela fönsterpartiet är målade i en grön umbra. Mittenfönstren på var sida har lösa fönsterbänkar i perstorpsplatta. Golv och golvlister: Lackat spåntat plankgolv. Röda gångmattor sträcker sig i hela rummets längd och tvärsöver hela rummet i höjd med koret. Golvlisten är gråmålad och ca 12 cm hög med enkelt utförande. Lös inredning: Stolarna är enkla trävita lackerade med brunsvart klädsel på sits och ryggdel. Takkronorna är fyra till antalet i m ässing, samtliga 6-armade. Enligt uppgift är en eller två märkta, vid flyttning av dem till annan lokal bör samtliga vara märkta. Uppvärmning sker genom oljeradiatorer placerade under var fönster. Äldre lös inredning i kyrksalen: Två träbänkar längst bak i rummet, båda rödmålade utan rygg. En enkel orgelbänk målat i gulrött. Psalmnummertavlan är enkel svartmålad skiva med ram/lister i ljusbeige kulör. Till tavlan hör två ljuslampetter i mässing/brons, förmodligen tal. Sakristia Tak och taklist: Taket är klätt med skivor och tak och taklist är vitmålade. Väggar, dörrar och lister: Bröstning och golvlisterna lika som i kyrkorumm et förutom att golvlist och dörrfoder är vitmålade. V äggar ovan bröstning har ljusbeige tapet med små präglade blommor. Bröstningen under fönstren har samm a ljusgula kulör som i kyrkorummet. Dörrarna har fyra speglar, halvfranska med enkel profil, målade m ed grön umbra. Fönster: Sakristian har två kopplade spröjsade tvåluftsfönster. Foder har samma 12

13 gröna umbra som i kyrkorummet. Golv: Lackat spåntat plankgolv, lika som kyrkorumm et och med en trätröskel m ellan rummen. Äldre lös inredning: Mindre bord, mörkbrunt i stil med bänkarna i kyrkorummet, förmodligen samtida med kapellet. Soffa i talsstil, sitsen klädd i brunvitt tyg. Övriga möbler är inköpta Kök och förstuga Tak och taklist: Taklisten är en enkel hålkäl. Tak och list vitmålade. Väggar: Ljusa tapeter och mönstrat kakel. Dörrar och foder: Dörrar med fyra speglar, halvfranska med enkel profil. Dörrar och foder är målade med grön umbra. Entrén mot söder utgörs av dubbeldörrar där det inre bladet har fyra speglar. Det yttre dörrbladet har samma utformning med undantag av att den övre spegeln är utbytt mot två glas med spröjs mellan. Dörrar och foder är målade med grön umbra. Fönster: Fönstret åt väster är kopplat spröjsat tvåluftsfönster. Förrådets fönster är enlufts med korsspröjs och riktar sig åt syd. Golv: grå/grönaktig plastmatta. Skara kommun Istrum sn Vapenhus Tak och lister: Taket är i ljusbetsad träpanel. Taklisten är mycket enkelt utförd med en snedställd brunbetsad bräda m ellan vägg och tak. Väggar: Väggarna har en enkel strukturtapet målat i en senapsgul kulör. Dörrar och foder: Entrédörren är en teakdörr med antikbehandlat mässingstryck och tre mindre fönster. Dörren till kyrkorummet är från byggnadstiden och är en brunlaserad pardörr med vardera fyra speglar. Dörrlisterna är profilerad i brunbetsat trä, ca 10 cm bred. Fönster: Två mindre brunbetsade enluftsfönster med rundad översida och med lösa spröjsar flankerande dörren. Foder lika som dörr. Ett fönster i var toalett av samma typ men rektangulärt. Golv och lister: Golvet har korkmatteimiterande plastm atta i brunbeige. Golvlisten är lika som dörrfoder. Lös inredning: Armaturerna utgörs av två enkla taklampor. En äldre kyrkbänk utan rygg målad i grå umbra. 13

14 Skara kommun Istrum sn Kulturhistoriskt värde Istrams by med sin radbykaraktär och stationssamhället med sitt stationshus, utgör en kulturhistoriskt intressant miljö. från 1937 är kulturhistoriskt och lokalhistoriskt värdefullt genom sin i stort sett välbevarade interiör och exteriör som vittnar om en epok i vår historia då det byggdes många kapell i landet då väckelserörelsen var stark och befolkningen på landsbygden ännu var stor. Kapellet minner också om den lokala initiativkraften som ledde till dess uppförande. Kapellets framtid Pastoratet har beslutat om försäljning av kapellet. Att sälja en f.d. kyrkobyggnad innebär att kyrkan nu kan välja köpare, en kontroll som försvinner vid eventuella fortsatta försäljningar. Vid eventuella ändringar av kapellet interiört skall kapellets tidigare användning som kapell respekteras. Kapellets struktur och kyrkorummets rymd bör bevaras såväl som kapellets fasta inredning såsom bröstpanel, fot- och taklister, ursprungliga dörrar och dörrfoder samt fönster och fönsterfoder. Sådana ursprungliga inredningsdetaljer utgör stora delar av byggnadens kulturhistoriska och estetiska värden och eventuella ändringar av och tillskott till dessa skall utformas utifrån dem. Vad gäller kapellets exteriör och kyrkotomten bör fasad och fasaddetaljer såsom panel, fönster, ursprungliga dörrar, foder och tak med tegel, bevaras. Kyrktomten med sina högväxta tallar bör bibehållas och eventuella ändringar och tillskott utformas med respekt för tom tens historia som kyrkotomt. Uthuset är välbevarat och är en viktig del av anläggningen. Inför en ändring av kapellet bör Västergötlands museum konsulteras och tillstånd skall sökas hos Länsstyrelsen i V ästra Götalands län. 14

15 Skara kommun Istrum sn Kulturhistorisk karakterisering av, Eggby sn, Skara kn KYRKOMILJÖN - är beläget ca två km nordväst om Eggby. Kapellet ligger utmed landsvägen vid det f.d. stationssamhällets östra infart. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten har en enkel, parkliknande karaktär och utgörs av gräsmattor, högväxta tallar, en låg häck mot vägen och en grusad parkering i öster. Ett uthus står mot fastighetsgränsen i söder. Kyrkotomten är mot parkeringen i öster avdelad med enkelt trästaket och mot vägen i norr med en låg häck med två grindstolpar. KYRKOHISTORISK KARAKTERISERING OCH BEDÖMNING - uppfördes 1937 i trä av en lokalt bildad förening. Kapellet är orienterat med koret åt söder. Det är enkelt uppfört med tydlig karaktär av tillkomsttiden. Kapellets interiör och exteriör är i det närmaste intakta sedan byggnadstiden. Klockstapel från En utvändig tillbyggnad av kapellet 1979 då entrébyggnaden tillkom. På senare tid har bänkar tagits bort. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN - - Kapellets sedan byggnadstiden föga förändrade interiör och exteriör. Kapellet är ett exempel på enkla kapell uppförda genom lokalt engagemang under 1930-talet. - Kyrkotomtens enkla parkliknande karaktär med högväxande tallar samt det från sitt ursprung välbevarade uthuset. 15

16 Skara kommun Istrum sn Bildbilaga Foto: LM 2003 Omslagsbild: Kapellet från NV. Neg. nr: 03/89:7 16

17 Skara kommun Eggby sn Istrams kapell SA L h SAL cv dan N - j A KOIC /t M n PLAN OM- OCH TtLLB Y iin A t) AV J s t z u m s röesamlwishen JS TP O M 3 - IV S K A LA : EFTER T I L L B Y ^ C N A D D A T U M : IPiTAO: Uppmätningsritning från ombyggnaden Planen överst visar bl a kapellets ursprungliga entré. Den undre planen visar den tänkta ombyggnaden. Vid ombyggnaden korn kapprummet att byggas större med ett förråd. Bygglovsrintning från Skara Miljö- och byggnadskontor. Uppmätningsritning av kapellet före ombyggnaden Bygglovsrintning från Skara Miljö- och byggnadskontor. 17

18 Skara kommui Eggby sn Kapellets entré mot norr medförstugan tillkommen vid ombyggnaden Notera det runda fönstret mot vinden strax ovanför tillbyggnaden. Neg. nr: 03/89:1 Vy över kapellet från sydväst. Kapellets panel och fönsterfoder har en är grå kulör och fönsterfoder är vita. Här syns större delen av kapellets olika fönstertyper, samtliga är ursprungliga från 1937, förutom de på tillbyggnaden som tillkom Neg. nr: 03/89:9 18

19 Ett av de sex stora rundbågiga fönstren i kyrkorummet. Neg. nr:03/89:18 Fönstertyp som återfinns i kapellets kök och sakristia. Ett kvadratiskt fönster av samma typ sitter i vindsvåningen på gaveln åt söder. Neg. nr: 03/89:16 Skara kommui Eggbysn

20 Skara kommui Eggby sn Kapellet med förråd till vänster. Vy från parkeringen i nordöst. Neg. nr: 03/89:22. Vy mot norr med gården Grönelid i bakgrunden. Grindstolparna är förmodligen ursprungliga, järngrinden finns kvar men är undanställd i förrådet söder om kapellet. Den gjutna markstenen med frilagd ballast tillkom troligen i samband med ombyggnaden Neg. nr: 03/88:32 20

21 Skara kommui Eggby sn Förrådsbyggnaden i fastighetens sydöstra hörn. De båda dörrarna på gaveln går till avträdet. Neg. nr: 03/89:11 Ovan: Kapellets förråd med kyrkotomtens tallar i förgrunden. Neg. nr: 03/89:21 21

22 Klockstapeln i trä med kopparhuv. Till höger skymtar några av kyrktomtens högvuxna tallar. Parkeringen i bakgrunden tillhör inte fastigheten. Neg. nr: 03/89:3 Södersidans entré mot köket. Dörrens nedre speglar har spikats fö r med en skiva. Notera den fina armaturen ovan entrén, förmodligen ursprunglig. Neg. nr: 03/89:10 Skara kor Eggby sn

23 NJ OJ Altarnischen med altartavla och ljusstakar, skänkta av privatpersoner i lstrum. Neg. nr: 03/88: 9 Kyrkorummet mot altaret, här dolt bakom ett draperi. Notera den tredelade dörren till vänster om altardraperiet. Ambon, fram för dörren, och dopfunten till höger om altaret är båda skänkta av s syförening. Ljuskronorna i mässing är skänkta av privatpersoner. Neg. nr: 03/88:2 Skara kommui Eggby sn

24 Skara kommui Eggby sn Kyrkorummet mot norr med pardörren till förstugan. Dörrpartiet är ombyggt 1979, det stack ut med dubbla djupet och utgjorde vindfång. Ursprungligen hade taklisten en blå kulör, panelen laserad i gult och väggen däremellan benvit. Dörren är brunlaserad mot förstugan. Neg. nr: 03/ 88:12 Kyrkorummet mot sydost med två av rummets sex höga rundbågiga fönster Neg. nr: 1)3/88:3 24

25 Skara kommui Eggby sn Detalj av takparti, i dag vitmålat men ursprungligen var taket ljusblått och det snedställda partiet mörkare blått. Neg. nr: 03/88:18 i i Tillbyggnaden från 1979 med sin tidstypiska materialanvändning. Dörren till vänster går till en av två vattenklosetter. Neg. nr: 03/88:16 25

26 Den inre salen med fönster åt öster. Panelen är likadan som kyrkorummets men har här en grå färgskala. Samtliga fönster i kapellet har en kulör av en ljus grön umbra. Större delen av möblerna i rummet är skänkta av privatpersoner och tillkom Neg. nr: 03/88:21 Tredelat dörrparti mellan kyrkorummet och den inre salen. Neg. nr: 03/88:19 Skara kommui Rggby sn

27 Skara kommui Eggby sn Den ursprungliga orgelpallen i kyrkorummet. Notera de ursprungliga golvlisterna och listerna på panelen. Neg. nr: 03/88:33 En av tre ursprungliga bänkar, två av dem, målade i en rödbrun kulör, placerade längst ned i kyrkorummet och den tredje, målad i en blå kulör, iförstugan mot norr. Neg. nr: 03/88:6 27

28 Skara kommun Istrum sn Källor Tryckta källor Ahlstrand, Jan Torsten, 1976, Arkitekturtermer, Lund, Studentlitteratur Börjesson, Gösta, 1994, Ödekyrkor i Västergötland, Skara, Skaraborgs länsm u seum, Skrifter från Skaraborgs länsm useum Illerstad, Lennart, 1992, Nya Svenska kyrkor. D el II Götaland, Stockholm, RAÄ Istrums församlingshem har invigts, 1937, uo uu, artikel juli 1937 Lindskog, P. E. Försök till en korrt beskrifning om Skara stift, 1985, Ed, Carl Zakariasson, faksimil från års utgåva ( 5 häften om 1200 sidor) Rudberg, Yngve, 1949, Skara stift i ord och bild, Stockholm, Idun Istrum har fått eget tempel efter nära 400-årig väntan, 1937, Skaraborgs läns tidning, artikel Västergötland. Landskapets kyrkor, 2002, red: Dahlberg, Markus, Stockholm, RAÄ Otryckta källor Arkiv, Nora Lundby pastorsexpediton, handlingar och foton ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, RAÄ, handlingar Bygglovsarkiv, Skara M iljö- och byggnadskontor, bygglovshandlingar Internet Lagtext från rättsnätet, häm tat i juli 2003: Filmnummer 03/88 03/89 28

29 Tidigare rapporter i ämnet bebyggelse från Västergötlands museum 2002:1 2002:2 2002:3 2002:4 2002:5 2002:6 2002:7 2002:8 2002:9 2002: : : : : : : : : : : : :22 Ribbingsfors, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av yttertak på huvudbyggnaden, södra flygelbyggnaden och brygghuset, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av timmerstomme och bjälklag, etapp 1, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av timmerstomme och bjälklag, etapp 2, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av timmerstomme och bjälklag, etapp 3, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av kakelugnar, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Östra huset, Anden 5, Hjo kommun, Västergötland. Renovering av fasad. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Fridhems kyrka, Längnums socken, Tengene pastorat i Skara stift, Grästorps kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Töreboda kyrka, Björkängs socken, Töreboda pastorat i Skara stift, Töreboda kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Longs kyrka, Longs socken, Levene pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Längjums kyrka, Längjums socken, Larvs pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Torvströfabriken Ryttaren, bostadshus "Bläckhornet", Yllestads socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av tak och skorstenar Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Edåsa kyrka, Edåsa socken, Värsås pastorat i Skara stift, Skövde kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Karaby kyrka, Karaby socken, Örslösa pastorat i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av fönster, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Smedja på Ribbingsfors, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Skyddstäckning av tak, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Skarstads kyrka, Skarstads socken, Vara pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Ryda kyrka, Ryda socken, Ryda pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Hova kyrka, Hova socken, Hova pastorat i Skara stift, Gullspångs kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Tiarps kyrka, Tiarps socken, Slöta pastorat i Skara stift, Falköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten , Medelplana kyrka, Medelplana socken, Forshems pastorat i Skara stift, Götene kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Kållands-Åsaka kyrka, Kållands-Åsaka socken, Råda pastorat i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Götene kyrka och klockstapel, Götene socken, Götene pastorat i Skara stift, Götene kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1999.

30 2002: : : :26 Hangelösa kyrka, Hangelösa socken, Källby pastorat i Skara stift, Götene kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Tranums kyrka, Tranums socken, Örslösa pastorat i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av stomme och veranda, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Tomtens kvarn, Tomten 1:5, Slöta socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av vasstak, Antikvarisk slutbesiktningsrapport. 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2003:5 2003:6 2003:7 2003:8 2003:9 2003: : : : : : : : : : :20 Torvströfabriken Ryttaren, maskinhuset, Yllestads socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av tak och fasader Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Råbäcks hamn, Medelplana socken, Götene kommun, Västergötland. Renovering av rödkajen och sandstenskajen Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Drängstugan på Ekebo, Ekebo 2:1, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av grund, stomme och yttertak samt rekonstruktion av spiskomplex Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Källegården, Bjällum 6:4, Bolums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av ladugård Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Strömsholm, Stora Bjurum 2:4, Bjurums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av ladugård samt vagn- och vedbod Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ladugård, Hov Torstensgården 4:5, Bolums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av vasstak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ladugård, Ugglum 8:11, Ugglums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av vasstak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Almnäs, Almnäs 1:1, Norra Fågelås socken, Hjo kommun, Västergötland. Renovering av smedja, slakthus och bränneribyggnad Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Länsmansgården, Österberga 1:1, Berga socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av flygelbyggnader och smedja Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Storegården, Norra Vånga 14:2, Norra Vånga socken, Vara kommun, Västergötland. Renovering av magasin, arrest, bostadshus och brygghus Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Mellomgården, Källsäter 3:6, Locketorps socken, Skövde kommun, Västergötland. Renovering av yttertak på loge och vedbod Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Smedja på Bölstad gård, Bölstad 2:8, Torsö socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av yttertak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Årås, Årås 1:11, Södra Råda socken, Gullspångs kommun, Värmland, Västra Götalands län. Renovering av stall, magasin och mangelbod Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Spannmålsmagasin/elkvarn, Kv. Falken, Järpås socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av yttertak m.m Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Körhus, Noleby 2:7, Fyrunga socken, Vara kommun, Västergötland. Renovering av halm tak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Svenstorp, Svenstorp 2:1, Fröjereds socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Renovering av trädgårdsmästarbostad och mangelbod Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Norra och södra ladugården, Klockarbolet 9:1, Odensåkers socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av vasstak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Dala kvarn, Dalakvarn 1:9, Ledsjö socken, Götene kommun, Västergötland. Renovering av yttertak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Dala kvarn, Dalakvarn 1:9, Ledsjö socken, Götene kommun, Västergötland. Renovering av grundmur m.m Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kvissle, Kvissle 1:1, Trävattna socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av flygelbyggnader och kvarn Antikvarisk slutbesiktningsrapport.

31 2003: : : : : : : : : : : : : : : : : : : :40 Balteryds kölna, Balteryd 1:18, Kyrkefalla socken, Tibro kommun, Västergötland. Renovering av stomme och tak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Manbyggnad, Kollängen 1:4 m.fl., Husaby socken, Götene kommun, Västergötland. Renovering av fönster Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Magasin på Källstorp, Källstorp 1:30, Örslösa socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av fönster och dörrar Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Magasin, Överby 1:48, Undenäs socken, Karlsborgs kommun, Västergötland. Renovering av yttertak och stomme Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kv. Katten 2, Mariestads stad och kommun, Västergötland. Renovering av yttertrappa Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kv. Katten 2, Mariestads stad och kommun, Västergötland. Renovering av del av skiffertak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Karlsfors, Karlsfors 3:1, Bergs socken, Skövde kommun, Västergötland. Renovering av arbetarebostäder Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Seltorp, Seltorp 3:1, Segerstads socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av norra flygelbyggnaden Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Villa Giacomina, Villa Giacomina 1:13, Gösslunda socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av magasin Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Manbyggnad, Ekebo 1:29, Otterstads socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Omoch tillbyggnad Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kavlås, Kavlås 1:3, Hömbs socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Renovering av östra flygelbyggnaden Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Lövboden, Lövboden 2:1, Ugglums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av ladugård Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Håbergs huvudbyggnad, Håberg 1:15, Flo socken, Grästorps kommun, Västergötland. Renovering av del av skiffertak Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Gammalstorp, Gammalstorp 2:19, Tuns socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av yttertak och stomme på västra flygelbyggnaden Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Villa Ekhammar, kv. Aspen 1, Lindgatan 4, Hjo stad och kommun, Västergötland. Renovering av verandor m.m Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Societetsvillan, Villa no 2, Mössebergsparken, Mösseberg 49:29, Falköpings stad och kommun, Västergötland. Utvändig ommålning m.m Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Sjötorp, Lyrestads socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av pirar och vågbrytare Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kyrketorps kapell, Friabäck 1:4, Fredsbergs socken, Töreboda kommun, Västergötland. Kulturhistorisk dokumentation. Johannesberg. Kulturhistorisk utredning av f.d. anstalt för förståndshandikappade i Mariestad.. Istrum 3:14, Istrums socken, Skara kommun, Västergötland. Kulturhistorisk dokumentation.