Fördjupningskurs i Internationell Migration och Etniska Relationer I Migration och segregation

Transkript

1 1(5) Fakulteten för kultur och samhälle Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Bo Petersson Prodekan Dnr KS /1203 Kursplan Fördjupningskurs i Internationell Migration och Etniska Relationer I Migration och segregation Svensk benämning Fördjupningskurs i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) I: Migration och segregation Engelsk benämning Advanced Course in International Migration and Ethnic Relations (IMER) I: Migration and segregation Beslutsfattande och beslutsdatum Fastställd av ordförande i Forsknings- och forskarutbildningsnämnden vid Fakulteten för kultur och samhälle efter beredning i handledarkollegiet för Globala politiska studier, samt i MUSA samordningsorgan. Gällandetid: Kursplanen gäller från och med höstterminen 2013 Kod KSIM001 Högskolepoäng 7,5 högskolepoäng Utbildningsnivå Forskarnivå Betygsskala Godkänd och Underkänd. För godkänt betyg krävs godkänt betyg på samtliga moment; seminarier och uppsats inkluderat opposition. Förkunskapskrav Antagen till forskarutbildning i ämne relevant för IMER Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola

2 2(5) Lärandemål Efter avslutad kurs ska den forskarstuderande kunna identifiera de viktigaste perspektiven och tankeinriktningarna inom litteraturen på området, redogöra för skillnader och likheter. redogöra för centrala teorier och begrepp inom forskningen på området samt kritiskt diskutera hur de förhåller sig till varandra. på ett självständigt sätt identifiera och problematisera specifika uttryck för migration och segregation samt föreslå sätt att analysera och studera dem på. Kursbeskrivning Migration och segregation är två inbördes nära relaterade processer med global räckvidd som har stor betydelse för hur världen förändras i vår tid. De medverkar i snart sagt alla samhällsomvandlingens yttringar och kommer till uttryck på allt ifrån global, nationell till lokal nivå. Migration betyder vandring/flyttning och syftar på människors vandring eller flyttning över olika geografiska avstånd. Denna vandring/flyttning kan vara inom ett lands gränser eller över olika länders gränser. Migration kan i denna betydelse betraktas som en grundläggande förändringskraft som kraftfullt påverkat samhällens och människors organisering. Migration är också ett samlingsbegrepp som inbegriper alla processer och frågor kring utvandring, invandring och återvandring. Utvandring, invandring och återvandring hänger nära samman men har ändå lite olika fokus och handlar om olika sidor av samma fenomen. Migration omfattar därmed helheten av alla vandrings- och flyttningsprocesser mellan olika geografiska världsdelar, nationer, regioner, städer och lokalsamhällen. Segregation betyder att olika befolkningsgrupper är systematiskt fördelade i rummet vad gäller bostäder (bostadssegregation), arbetsplatser, skolor, efter gruppskiljande egenskaper som till exempel ålder, hushållstyp, samhällsklass eller etnisk tillhörighet. Segregation kan således föreligga inom en mängd olika områden och domäner men det är främst i koppling till boendet som det används. Det är främst segregationens koppling till boendet och den geografiska (rumsliga) aspekten som kursen kommer att koncentrera på. Som begrepp är segregation besläktat med det mera abstrakta och generella social exkludering som är ett sammanfattande begrepp för de processer genom vilka vissa kategorier av människor (som etniska, kulturella och språkliga minoriteter) marginaliseras socialt, ekonomiskt och politiskt. Inom kursen behandlas inkluderings- och exkluderingsprocesser som konsekvens av migration och segregation. Syftet är att ge en fördjupad orientering kring teori, begrepp och fenomen inom forskningsfältet migration och segregation. Kursen behandlar vidare frågor om hur de centrala begreppen på forskningsfältet förhåller sig till varandra. Kursen ingår i forskarutbildningen i IMER och är en fortsättnings- och fördjupningskurs av Introduktionskursen MUSA, Migration, urbanisering och samhällsomvandling (15 hp).

3 3(5) Innehåll Kursen är uppbyggd på två större kärnteman som kan länkas till varandra i en sammansatt helhet: 1. Teorier om migration och migrationsprocesser 2. Teorier om segregation och segregationsprocesser I anslutning till presentationer av migrations- och segregationsprocesser med empirisk förankring tas olika metodologiska ansatser upp och diskuteras i jämförande perspektiv. Kursen består av flera samverkande moment: Presentationer i forskarseminarieform av kursens två kärnteman och hur dessa är länkade till varandra. Seminarier om aktuell forskning inom respektive tema Litteraturseminarier där kursdeltagarna själva står för inledande presentationer av litteraturen samt efterföljande frågor och kritisk diskussion. Uppsatsseminarier där kursdeltagarna presenterar det mindre uppsatsarbetet i form av paper samt opponerar på varandras uppsatser. Arbetsformer Arbetsformerna är utöver individuella litteraturstudier och paperskrivande seminarier av olika karaktär, dels forskarseminarier med presentationer av forskare på området åtföljda av frågor och kritisk diskussion av kursdeltagarna, dels litteraturseminarier i anslutning till kursens två tema, dels uppsatsseminarier med presentation och opposition av kursdeltagarna. Obligatorisk närvaro gäller för alla seminarier. Vid frånvaro från seminarietillfälle(n) krävs av kursdeltagaren en kort skriftlig redovisning med kritisk reflektion med utgångspunkt i den litteratur som aktuell(a) seminarium(er) har som underlag. Formerna för att bedöma studenternas prestationer aktivt deltagande vid seminarier mindre uppsats/paper där opposition på annan kursdeltagares uppsats ingår.

4 4(5) Kurslitteratur och övriga läromedel 1. Migration: A study in Space and Time Hägerstrand, T. (1982) Diorama, path and project, Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie, 73(6): Cwerner, S. (2001) The Times of migration, Journal of Ethnic and MigrationStudies,27(1): King, R. (2002) Towards a new map of European migration, International Journal of Population Geography, 8(2): King, R. (2012) Geography and migration studies: retrospect and prospect, Population, Space and Place, 18(2): Migration and Development Zelinsky, W. (1971) The hypothesis of the mobility transition, Geographical Review, 61(3): Taylor, J.E. (1999) The new economics of labour migration and the role of remittances in the migration process, International Migration, 37(1): de Haas, H. (2010) Migration and development: a theoretical perspective, International Migration Review, 44(1): King, R., Castaldo, A. and Vullnetari, J. (2011) Gendered relations and flial duties along the Greece-Albania remittance corridor, Economic Geography, 87(4): Return migration Cerase, F.P. (1974) Migration and social change: expectations and reality. A case study of return migration from the United States to Italy, International Migration Review, 8(2): Gmelch, G. (1980) Return migration, Annual Review of Anthropology, 9: Cassarino, J.-P. (2004) Theorising return migration: the conceptual approach to return migration revisited, International Journal of Multicultural Societies, 6(2): King, R. and Christou, A. (2010) Cultural geographies of counter-diasporic migration: perspectives from the study of second generation returnees to Greece, Population, Space and Place, 16(2): All these papers about migration should be readily available online as they are all in wellknown journals. 4. Segregation Byrne, David Social Exklusion (2006) Open University Press Wilson, Julius William & Taub, Richard P (2006) There goes the neighborhood. Racial, Ethnic, and Class tensions in Four Chicago Neighborhoods and Their Meaning for America: Wintage Books. A Division of Random House Inc., New York. Arvastson, Gösta & Butler, Tim (ed) (2006) Multicultures and Cities: Museum Tuscalanum press, University of Copenhagen.

5 5(5) Bråmå, Åsa (2006) Studies in the Dynamics of Residential Segregation: Uppsala University. Gordon, Milton (1964) Assimilation in American Life. The Role of Race, Religion and National Origins: Oxford University Press Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges, eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har doktoranden rätt att, under ett år efter det att förändringen skett, examineras vid två olika tillfällen enligt den kursplan som gällde vid registreringen. Kursvärdering Kursen avslutas med en individuell skriftlig kursvärdering som utgår från kursens mål. Kursansvarig informerar i anslutning till kursens avslutning om kursvärderingens resultat och eventuella åtgärder inför nästa kursgivning. I anslutning till kursstartinformerar kursansvarig om vilka åtgärder som vidtagits sedan förra gången kursen gick.