Remiss. Utkast till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag m.m.

Transkript

1 Remiss U2005/5584/S Utbildnings- och kulturdepartementet Skolenheten Utkast till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag m.m års skollagskommitté överlämnade sitt slutbetänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) till regeringen i december Betänkandet har remissbehandlats. Betänkandets förslag har i huvudsak legat till grund för bifogat utkast till lagrådsremiss. En del avvikelser har emellertid gjorts från Skollagskommitténs förslag såväl när det gäller struktur som enskilda sakfrågor. Dessutom har hänsyn tagits till flera redan tidigare remitterade betänkanden och skrivelser. Vilka dessa är framgår av avsnittet Ärendet och dess beredning i lagrådsremissen. Detta är skälet till att utkastet till lagrådsremiss nu skickas på en extra, kortare remiss till ett begränsat antal remissinstanser. Bilagorna som hänvisas till i avsnittet Ärendet och dess beredning finns tillgängliga på Utbildnings- och kulturdepartementet, Skolenheten, för den som önskar att ta del av dessa. Förslagen och bedömningarna i regeringens propositioner Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140), Makt att bestämma rätt till välfärd (prop. 2004/05:2) och Kvalitet i förskolan (prop. 2004/05:11) har varit vägledande för förslagen i lagrådsremissen. Remissinstanserna får nu för första gången se ett förslag till en komplett skollag. Remissen är utformad som ett utkast till lagrådsremiss, utarbetat inom Utbildnings- och kulturdepartementet. Regeringen har ännu inte tagit ställning till innehållet i utkastet. Syftet med remissen är att ge remissinstanserna tillfälle att ge synpunkter på sådana förslag som är nya eller som avviker väsentligt från tidigare remitterade förslag. Redan inlämnade synpunkter på Skollagskommitténs förslag behöver däremot inte upprepas. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@educult.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Drottninggatan

2 2 En strukturell förändring är att bestämmelserna om vuxenutbildning lyfts ut ur skollagen och kommer att återfinnas i ett förslag till vuxenutbildningslag. Andra strukturella förändringar i förhållande till kommitténs förslag är exempelvis samordnandet av bestämmelser om fritidshemmet i ett gemensamt kapitel. Bestämmelser om kvalitet och inflytande samlas i ett gemensamt kapitel. Regleringen av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har inte tidigare remitterats, eftersom Skollagskommitténs betänkande inte innehöll några lagförslag för dessa skolformer. Departementet vill visa både förslaget till struktur av dessa kapitel i skollagen och de rättsliga konsekvenserna av att fristående gymnasie- och gymnasiesärskolor integreras i skolväsendet för barn och ungdomar. Departementet föreslår också en mer omfattande uppflyttning av förordningsbestämmelser till lagen än Skollagskommittén. Detta gäller bl.a. bestämmelser om utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, kvalitetsredovisningar och betyg. Departementet föreslår också förändringar av regleringen av internationella skolor. Bland områden där förslagen förändrats i jämförelse med kommitténs kan nämnas övergripande mål, bestämmelser om lärare, elevhälsa samt studie- och yrkesorientering. Även i fråga om inflytande för barn, elever och vårdnadshavare, rapportering av frånvaro, åtgärder för att värna trygghet och studiero och överklagande av åtgärdsprogram finns nya förslag. I avsnittet om bedömning och betygssättning finns förslag som är avsedda att öka kvalitet och rättssäkerhet i betygssättningen. För grundskolan finns bl.a. nya förslag om lokala tillval samt tester och prov. Obetydliga avgifter skall inte längre kunna tas ut. Vidare har tillkommit förslag om utbildning på individuella program i fristående gymnasieskolor och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissvaren i 6 exemplar (1 original) skall vara inkomna till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 21 september Remissvaren skall även översändas i elektronisk form till rauni.westin@educult.ministry.se.

3 3 Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens broschyr "Svara på remiss. Hur och varför?" Broschyren kan beställas från Regeringskansliet, Information Rosenbad, Stockholm eller hämtas från nätet: Nils Cederstierna Expeditions- och rättschef

4 4 Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Domstolsverket 3. Kammarrätten i Stockholm 4. Länsrätten i Stockholms län 5. Socialstyrelsen 6. Handikappombudsmannen 7. Barnombudsmannen 8. Statens skolverk 9. Myndigheten för skolutveckling 10. Specialpedagogiska institutet 11. Skolväsendets överklagandenämnd 12. Specialskolemyndigheten 13. Sameskolstyrelsen 14. Högskoleverket 15. Arbetsmiljöverket 16. Gnosjö kommun 17. Kiruna kommun 18. Kungsbacka kommun 19. Malmö kommun 20. Nacka kommun 21. Stockholms kommun 22. Surahammars kommun 23. Umeå kommun 24. Elevorganisationen i Sverige 25. Friskolornas riksförbund 26. Handikappförbundens samarbetsorgan 27. Landsorganisationen i Sverige (LO) 28. Lärarförbundet 29. Lärarnas Riksförbund 30. Riksförbundet Hem och Skola 31. Svenskt Näringsliv 32. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) 33. Sveriges Elevråd Svea 34. Sveriges kommuner och landsting 35. Sveriges Skolledarförbund 36. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Kopia till Fritzes kundservice, Stockholm Riksdagens utredningstjänst

5 Utbildnings- och kulturdepartementets utkast till lagrådsremiss Ny skollag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den Ibrahim Baylan Nils Cederstierna (Utbildnings- och kulturdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I denna lagrådsremiss finns regeringens förslag till en ny skollag för den utbildning som rör barn och ungdomar. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om en lag om vuxnas lärande samt med en särskild proposition om särskolan. Utvecklingen på skolområdet med decentralisering, förstärkt målstyrning, integration mellan förskola och skola samt framväxten av fristående skolor har ställt krav på en modernisering av dagens skollag. Kvalitet, likvärdighet, trygghet och rättssäkerhet är de genomgående principerna i den nya skollagen. Utgångspunkten är en tydlig och enkel struktur, som i så stor utsträckning som möjligt är gemensam för alla skolformer och alla huvudmän. Förskolan blir en egen skolform och de fristående skolorna blir en del av skolväsendet. I den nya skollagen finns principer om lika tillgång till likvärdig utbildning och de övergripande målen för utbildningen. Utbildningen i en skolenhet med offentlig huvudman skall vara icke-konfessionell, medan en skolenhet med enskild huvudman kan ha en konfessionell inriktning, där deltagande i de konfessionella inslagen alltid skall vara frivilligt. Centrala begrepp såsom elev, enskild, fristående skola, skolenhet och undervisning definieras. Elevbegreppet införs inte i förskolan. Beteckningen fristående skola bibehålls för skolenhet med enskild huvudman. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun ligger fast och förtydligas. Rektors pedagogiska ledningsansvar förstärks. Även förskola 1

6 och fritidshem skall ledas av rektor. Lärarnas ansvar för undervisningen och kravet på att lärare skall ha föreskriven utbildning förtydligas. I förskolan och fritidshemmet kan det för undervisningen även finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens och elevernas utveckling och lärande främjas. Huvudmannens ansvar för ett systematiskt kvalitetsarbete slås fast. Elevernas och vårdnadshavarnas inflytande skall förstärkas, bl.a. genom att det vid varje skolenhet skall finnas ett eller flera forum för inflytande. En samlad elevhälsa införs med förebyggande och hälsofrämjande syfte. Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykosociala, psykologiska och specialpedagogiska insatser. Alla elever skall även ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning och information inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Nya bestämmelser för att skapa en god arbetsmiljö i skolan införs. Rektor ansvarar för att det finns ordningsregler på skolenheten. Rektor och lärare får möjlighet att vidta tillfälliga åtgärder för att värna alla elevers trygghet och studiero. Föremål som används för att störa undervisningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i skolan får omhändertas. Regleringen av processen, som leder till beslut om särskilt stöd och ett åtgärdsprogram blir tydligare. Lagligheten av ett beslut om åtgärdsprogram eller ett beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram skall kunna överklagas. Krav på utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och grundläggande bestämmelser om betyg flyttas från förordning till lag. Ett antal förslag till åtgärder skall förstärka möjligheten för eleverna att få rättvisa och likvärdiga betyg. En lärare utan föreskriven utbildning som inte uppfyller kraven på tillsvidareanställning skall alltid sätta betyg tillsammans med en lärare, som uppfyller dessa krav. Ett uppenbart felaktigt betyg skall kunna rättas om det kan ske snabbt och enkelt. Regeringen avser att återkomma med ett förslag till hur betyg kan omprövas efter att ha analyserat den närmare utformningen av ett sådant system. Hemkommunen ansvarar för att erbjuda plats i offentlig eller enskild förskola. Kommunen beslutar om godkännande av enskild förskola. De organisatoriska bestämmelserna för förskoleklassen samordnas i större utsträckning med grundskolan. I grundskolan skall finnas ett utrymme för lokala tillval. Grundskolan skall vara avgiftsfri. Tester och prov skall inte kunna utgöra villkor för antagning eller urval till utbildningar med profilering. Föreskrifter skall dock få utfärdas om färdighetsprov som kräver speciella färdigheter inom det praktiskt-estetiska området. Rätten till skolskjuts gäller bara från en adress. Kommunen skall i undantagsfall kunna flytta en elev till en annan skola om det är nödvändigt för övriga elevers trygghet och studiero. Särskolan delas upp i två skolformer, obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Bestämmelserna för specialskolan och sameskolan överensstämmer så långt möjligt med bestämmelserna för övriga skolformer. 2

7 Fritidshemmet är ett komplement till förskoleklass och den obligatoriska skolan och får ett eget kapitel i skollagen. Hemkommunen skall alltid erbjuda plats i fritidshem. Fristående gymnasieskolor skall kunna anordna individuella program för obehöriga elever på samma villkor som gymnasieskolor med offentlig huvudman. I likhet med dagens skollag skall den nya skollagen innehålla bestämmelser om verksamheter som i något avseende ersätter eller kompletterar skolväsendet för barn och ungdomar. Familjedaghem, öppen förskola och öppen fritidsverksamhet bildar ett eget kapitel i skollagen under beteckningen Annan pedagogisk verksamhet. Under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds bör hemkommunen, om föräldrarna inte själva kan ordna omsorgen, tillhandahålla barn omsorg i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Statens skolverks ansvar för tillsyn fastställs i lagen. I avvaktan på beredningen av Tillsynsutredningens förslag behålls dagens sanktionssystem. Bestämmelser om entreprenad förtydligas och sammanförs till ett kapitel i skollagen. Möjligheten att lägga ut uppgifter på entreprenad även i grundskolan skall utredas. Bestämmelser om Skolväsendets överklagandenämnd samlas i ett kapitel i skollagen. Bestämmelserna om överklagande samlas i ett särskilt kapitel i skollagen. Vissa utökade möjligheter till förvaltningsbesvär föreslås, bl.a. överklagande av beslut i fråga om skolskjuts samt en kommuns beslut i fråga om ekonomiskt stöd till inackordering. I ett avslutande kapitel i skollagen samlas vissa övriga bestämmelser, bl.a. om rätten till utbildning för utländska barn och ungdomar. Skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli

8 Innehållsförteckning 1 Beslut Lagtext Förslag till skollag Förslag till lag om införande av skollagen (2006:000) Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslag till lag om ändring i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg Förslag till lag om upphävande av lagen (1986:343) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i utbildning Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan Förslag till lag om bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners och landstings medverkan i utbildning Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång Förslag till lag om ändring i bibliotekslagen (1996:1596) Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar Förslag till lag om ändring i lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Ärendet och dess beredning Inledning

9 4.1 Kvalitet, likvärdighet, rättssäkerhet och trygghet Utvecklingen på skolområdet Utgångspunkter för en ny skollag En tydlig och modern skollag Den nya skollagens uppbyggnad En särskild lag för vuxenutbildningen Mångfald och valfrihet inom barnomsorgen Ett enhetligt och gemensamt skolväsende för alla skolformer och huvudmän Skolformer och annan utbildning i skollagen Obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan Definitioner av centrala begrepp i utbildningen Elever Enskild Fristående skola Skolenhet Undervisning Utbildning Lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning Övergripande mål Grundläggande demokratiska värderingar Förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning Hänsyn till barns och ungdomars bästa Läroplan Huvudmän och ansvarsfördelning Skolhuvudmän och ansvaret för utbildningen Reglering av utbildning med enskild huvudman Skolor med enskild huvudman Godkännande av huvudmän för fristående skolor Omfattningen av verksamheten Förskolor samt vissa förskoleklasser och fritidshem med enskild huvudman Ansvarsfördelning inom utbildningen Ledningen av utbildningen Ansvaret för undervisningen Lärare Lärare med forskarutbildning Kompetensutveckling Lokaler och utrustning Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Klagomålshantering Stärkt inflytande för barn, elever och vårdnadshavare

10 8.2.1 Bestämmelser om barnens och elevernas inflytande En allmän lagbestämmelse om vårdnadshavarnas inflytande Ett systematiskt arbete med inflytandefrågor och minst ett forum för inflytande vid varje skolenhet Allmänna bestämmelser om utbildning i vissa skolformer och i fritidshemmet Elevhälsan Studie- och yrkesvägledning Arbetsmiljö, trygghet och studiero Nödvändiga åtgärder för att värna trygghet och studiero Omhändertagande av föremål Elevernas utveckling mot målen Information om elevens utveckling Utvecklingssamtal Individuella utvecklingsplaner Allmänna bestämmelser om betyg och beteckningar på betygssteg Allmänna bestämmelser om betyg Beteckningar på betygsstegen Undantag från betygsbestämmelserna Åtgärder för rättvisa och likvärdiga betyg Omprövning av betyg Rektors ansvar för betygssättningen förtydligas Kvalitetssäkring av betygssättningen Information om grunderna för betygssättningen Rättelse av uppenbart felaktiga betyg Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning Inledning Skolpliktens upphörande och rätt att fullfölja skolgången Deltagande i utbildning Ansvar för att skolplikten fullgörs Förskolan Inledning Förskolans uppdrag och syfte Barngruppernas sammansättning och storlek Erbjudande av förskola Utvecklingssamtal Kommunens ansvar Hemkommunens ansvar

11 Förskola i annan kommun Förskola med enskild huvudman Förskoleklassen Inledning Förskoleklassens syfte Förskoleklassens mångkulturella uppdrag Erbjudande om och omfattning av förskoleklass Utvecklingssamtal Mottagande och interkommunal ersättning i förskoleklass med offentlig huvudman Placering vid skolenhet i förskoleklass med offentlig huvudman Mottagande i förskoleklass med enskild huvudman Grundskolan Inledning Grundskolans syfte Utbildningens omfattning och innehåll ämnen och timplaner Tester och prov vid antagning Avgifter och lärverktyg Mottagande och placering vid skolenhet med offentlig huvudman Skolskjuts Fristående grundskola Obligatoriska särskolan Inledning Sammanhållen proposition om utbildningen för elever med utvecklingsstörning Särskolan blir två skolformer Vissa andra förändringar Specialskolan Inledning Specialskola med enskild huvudman Fritidsverksamhet vid specialskolor Sameskolan Inledning Sameskola med enskild huvudman Förskola, förskoleklass och fritidshem för samiska barn och elever Fritidshemmet Inledning Fritidshemmet i eget kapitel Fritidshemmets syfte Elever som skall erbjudas fritidshem Hemkommunens ansvar

12 18 Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Inledning Förändringar för gymnasieskolan Gymnasieskolans syfte Avgiftsfrihet och lärverktyg Kurser, etapper och gymnasiepoäng Ansökan, mottagande och antagning Individuella studieplaner och utvecklingssamtal i gymnasieskolan Information om elevs frånvaro Betyg och prövning Disciplinära åtgärder Rh-anpassad utbildning Utbildning på program i gymnasieskolan Inledning Fristående gymnasieskolor Gymnasiesärskolan Inledning Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan Utbildningens syfte och målgrupp Mottagande, antagning och avgifter Utvecklingssamtal Betyg Gymnasiesärskola med offentlig huvudman Gymnasiesärskola som anordnas vid en fristående skola Utbildning på entreprenad m.m Inledning Uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen Entreprenader i gymnasieskolan Dispens Utredning om utökade förutsättningar för entreprenad Bestämmelser för utbildning på entreprenad Myndighetsutövning Krav på lärares utbildning och kompetens Ansvar för medicinska insatser Vissa särskilda utbildningsformer Inledning Internationella skolor Elever vid internationella skolor som motsvarar grundskolan Villkor för godkännande av en internationell skola som motsvarar grundskolan Bidrag till en internationell skola Betygssättning i internationella gymnasieskolor

13 22.3 Vissa skolor med enskild huvudman där skolplikt kan fullgöras Utbildning vid särskilda ungdomshem Utbildning vid sjukhus eller liknande Utbildning vid särskilda resurscenter Annat sätt för att fullgöra skolplikten Gemensamma bestämmelser om bemyndigande Annan pedagogisk verksamhet Inledning Familjedaghem Öppen förskola Öppen fritidsverksamhet Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds Gemensamma bestämmelser för annan pedagogisk verksamhet Tillsyn m.m Skolverkets ansvar för uppföljning och utvärdering Ansvaret för tillsyn Dagens reglering av ansvaret för tillsyn Ansvaret för tillsyn regleras i skollagen Rätt till inspektion Sanktioner m.m Sanktioner mot kommuner som skolhuvudmän Sanktionsmöjligheter mot huvudmän för fristående skolor Sanktioner mot huvudman för internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan Sanktioner mot verksamhet som kommun godkänt Överklagande Skolväsendets överklagandenämnd Inledning Nämndens sammansättning m.m Bestämmelser om muntlig förhandling Överklagande Kapitlets struktur och innehåll Överklagande hos allmän förvaltningsdomstol Beslut av Statens skolverk i fråga om godkännande och återkallande av godkännande av enskild som huvudman, förklaring om rätt till bidrag för huvudman och återkallande av sådan förklaring samt vitesföreläggande

14 Beslut av kommunen, landstinget eller en enskild huvudman i fråga om godkännande, skolskjuts och stöd till inackordering m.m Beslut av Specialskolemyndigheten eller Sameskolstyrelsen i fråga om resor m.m Beslut av rektor i fråga om befrielse från obligatoriska inslag och interimistisk avstängning Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd Beslut av kommunen eller en enskild huvudman i fråga om mottagande till utbildning, omplacering av elev och rätt till utbildning m.m Beslut av Specialskolemyndigheten eller Sameskolstyrelsen i fråga om mottagande till utbildning, åtgärder för elever som inte bor hemma och rätt till utbildning m.m Beslut av rektor i fråga om särskilt stöd, anpassad studiegång och åtgärdsprogram Överklagandeförbud Övriga bestämmelser Inledning Bosättning Bestämmelser om handläggning Tystnadsplikt Riksinternatskolor Vissa bemyndiganden Förordningsregleringen Ändringar i annan lagstiftning Sekretesslagen Sekretess i omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds Sekretess och meddelarfrihet inom Skolverkets tillsyn Registerkontroll Bibliotekslagen Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ekonomiska konsekvenser Författningskommentar Förslaget till skollag Förslaget till lag om införande av skollagen (2006:000) Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg

15 32.5 Övriga förslag till lagändringar

16 1 Beslut Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. skollag, 2. lag om införande av skollagen, 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 4. lag om ändring i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg, 5. lag om upphävande av lagen (1986:343) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i utbildning, 6. lag om upphävande av lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan, 7. lag om bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners och landstings medverkan i utbildning, 8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 9. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 10. lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning, 11. lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, 12. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433), 13. lag om ändring i lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, 14. lag om ändring i bibliotekslagen (1996:1596), 15. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 16. lag om ändring i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar, 17. lag om ändring i lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar, 18. lag om ändring i lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor, och 19. lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. 12

17 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till skollag Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll 1 Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet för barn och ungdomar som anordnas av det allmänna eller av enskilda. Skolväsendet för barn och ungdomar omfattar följande skolformer förskola förskoleklass grundskola obligatorisk särskola specialskola sameskola gymnasieskola gymnasiesärskola. I skolväsendet för barn och ungdomar ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan och vissa andra utbildningsformer. I lagen finns även bestämmelser om utbildning och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet för barn och ungdomar. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det framgår särskilt. 2 Lagen är uppdelad i 22 kapitel som innehåller inledande bestämmelser (1 kap.) och bestämmelser om huvudmän och ansvarsfördelning, m.m. (2 kap.), kvalitet och inflytande (3 kap.), utbildning i vissa skolformer och fritidshemmet (4 kap.), skolplikt och motsvarande rätt till utbildning (5 kap.), förskolan (6 kap.), förskoleklassen (7 kap.), grundskolan (8 kap.), obligatoriska särskolan (9 kap.), specialskolan (10 kap.), 13

18 sameskolan (11 kap.), gymnasieskolan (12 och 13 kap.), gymnasiesärskolan (14 kap.), fritidshemmet (15 kap.), utbildning på entreprenad m.m. (16 kap.), vissa särskilda utbildningsformer (17 kap.), annan pedagogisk verksamhet (18 kap.), tillsyn m.m. (19 kap.), Skolväsendets överklagandenämnd (20 kap.), och överklagande (21 kap.), samt övriga bestämmelser (22 kap.). Definitioner 3 I denna lag avses med elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan, enskild: bolag som inte till någon del ägs av stat, landsting eller kommun, samt förening, stiftelse, registrerat trossamfund eller enskild individ, skolenhet: av skolhuvudman organiserad enhet omfattande verksamhet i en skolbyggnad eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i skolbyggnad, undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare och sådan personal som anges i 2 kap. 11 andra stycket syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, samt fristående skola: skolenhet vid vilken enskild bedriver utbildning inom skolväsendet för barn och ungdomar i form av grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller förskoleklass som avses i 2 kap. 6 eller fritidshem som avses i samma paragraf. Lika tillgång till utbildning 4 Alla barn och ungdomar skall ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet för barn och ungdomar om inte annat följer av denna lag. Likvärdig utbildning 5 Utbildning inom skolväsendet för barn och ungdomar skall vara likvärdig inom varje skolform och i fritidshemmet varhelst den anordnas i landet. 14

19 Övergripande mål m.m. 6 Utbildningen skall främja flickors och pojkars, kvinnors och mäns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen syftar till att barn och elever skall inhämta och utveckla kunskaper. Utbildningen skall också bidra till att befästa och vidareutveckla grundläggande demokratiska värderingar. I utbildningen skall hänsyn tas till barns och elevers olika behov, där strävan skall vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Utbildningen skall bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till harmoniska och ansvarskännande människor samt aktiva och kompetenta deltagare i samhälls- och arbetslivet. Utbildningen skall vidare främja respekt för de mänskliga rättigheterna, förståelse för olika kulturer och för internationella förhållanden samt främja hälsa och en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utbildningen skall också förmedla historiska och etiska perspektiv. 7 Utbildningen skall utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen skall främja aktning för varje människas egenvärde och aktivt motverka diskriminering och annan kränkande behandling. 8 Utbildningen vid en skolenhet med offentlig huvudman skall vara icke-konfessionell. 9 Undervisningen vid en fristående skola och vid annan skolenhet inom skolväsendet för barn och ungdomar med enskild huvudman skall vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt får dock ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag skall alltid vara frivilligt. 10 När åtgärder rör barn eller ungdomar skall i all verksamhet enligt denna lag särskilt beaktas vad hänsynen till den unges bästa kräver. Den unges inställning skall så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till den unges vilja och åsikter med beaktande av hans eller hennes ålder och mognad. Läroplan 11 För varje skolform och för fritidshemmet gäller en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen skall ange utbild- 15

20 ningens värdegrund och uppdrag. Läroplanen skall också ange mål och riktlinjer för utbildningen. Regeringen får meddela föreskrifter om läroplan. Sådana föreskrifter får innebära att en enskild huvudman som bedriver utbildning med en speciell pedagogisk inriktning inte behöver tillämpa läroplanen. 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning, m.m. Skolhuvudmän Kommuner 1 Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. I varje kommun skall det finnas en eller flera nämnder som skall fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna om självförvaltningsorgan i 7 kap skall dock inte tillämpas inom förskoleklassen, grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt denna lag eller andra bestämmelser ankommer på nämnden eller någon annan. Landsting 2 Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola och gymnasiesärskola i den utsträckning som anges i denna lag. I ett landsting som är huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola skall det finnas en eller flera nämnder som skall fullgöra landstingets uppgifter enligt denna lag. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna om självförvaltningsorgan i 7 kap skall dock inte tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt denna lag eller andra bestämmelser ankommer på nämnden eller någon annan. Staten 3 Staten är huvudman för specialskola och sameskola. För fullgörande av statens uppgifter som huvudman för specialskola skall Specialskolemyndigheten finnas. För fullgörande av statens uppgifter som huvudman för sameskola skall en styrelse (Sameskolstyrelsen) finnas. 16

21 Enskilda 4 Enskilda får godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan eller obligatoriska särskolan. Ett godkännande skall avse utbildning av bestämd omfattning vid en viss skolenhet. Godkännande som avses i 5 får meddelas för viss tid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om enskilds ansökan om godkännande. Sådana föreskrifter får innehålla bestämmelser om ansökningstid. Regeringen meddelar även föreskrifter om vid vilken tidpunkt ett beslut om godkännande senast skall meddelas. 5 Godkännande av enskild som huvudman för förskola får lämnas om huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Detsamma gäller godkännande av enskild som huvudman för förskoleklass som inte anordnas vid en skolenhet med grundskola eller obligatorisk särskola, och fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan eller obligatoriska särskolan och som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller obligatorisk särskola. Ärenden om godkännande enligt första och andra styckena prövas av den kommun där utbildningen skall bedrivas. 6 Godkännande av enskild som huvudman för grundskola, obligatorisk särskola och förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med grundskola eller obligatorisk särskola skall lämnas om 1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, 2. utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna, och 3. elevantalet vid skolenheten uppgår till minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett mindre elevantal. Bestämmelserna i första stycket 1 och 2 gäller även godkännande av enskild som huvudman för gymnasieskola och gymnasiesärskola samt för fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan eller obligatoriska särskolan och som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer. Ärenden om godkännande enligt första och andra styckena prövas av Statens skolverk. 17

22 Huvudmannens ansvar för utbildningen 7 Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i annan författning. Ledningen av utbildningen och ansvaret för undervisningen Rektor 8 Vid skolenheterna skall det finnas rektorer. Rektor skall leda och samordna det pedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 9 Rektor beslutar om enhetens inre organisation och fattar i övrigt de beslut som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller annan författning. En rektor får uppdra åt en sådan befattningshavare vid skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket. Rektors beslutanderätt enligt särskilda föreskrifter får dock överlåtas till annan endast om det anges särskilt i dessa föreskrifter. 10 Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Lärare 11 Vid varje skolenhet med förskola eller fritidshem skall det finnas lärare. Dessa skall ha det övergripande ansvaret för undervisningen. Utöver vad som sägs i första stycket kan det för undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens och elevernas utveckling och lärande främjas. 12 Vid varje skolenhet med förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola skall det finnas lärare. Dessa skall ha ansvaret för undervisningen. 13 Huvudmannen är skyldig att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. 18

23 Undantag får göras endast om lärare med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till barnen eller eleverna. Anställningsform m.m. 14 Behörig att anställas som lärare utan tidsbegränsning är 1. den som har svensk lärarexamen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller motsvarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser, eller 2. den som har fått ett behörighetsbevis enligt bestämmelserna i 18. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket för utbildning vid en skolenhet med speciell pedagogisk inriktning. 15 Den som inte är behörig enligt 14 får ändå anställas som lärare utan tidsbegränsning om 1. det saknas sökande som uppfyller kraven på behörighet, 2. sökanden har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser, och 3. det finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta undervisningen. 16 Den som inte uppfyller kraven enligt 14 första stycket eller 15 får anställas som lärare för högst ett år i sänder. Anställning får dock ske endast om det finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta undervisningen. 17 Huvudmannen skall sträva efter att anställa lärare som har forskarutbildning. Om en behörig sökande till en anställning som lärare har forskarutbildning och de sökande i övrigt har likvärdiga meriter skall huvudmannen ge den sökande med forskarutbildning företräde till anställningen, om detta även med hänsyn till organisatoriska och ekonomiska överväganden är motiverat. Behörighetsbevis 18 Den som har en utländsk lärarutbildning skall få ett behörighetsbevis av Högskoleverket om den utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan lärarutbildning som avses i 14 första stycket 1. Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs. 19

24 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om villkoren för ett behörighetsbevis. Kompetensutveckling 19 Huvudmannen skall se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling. Lokaler och utrustning 20 För utbildningen skall det finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen skall kunna uppfyllas. 3 kap. Allmänna bestämmelser om kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete på huvudmannanivå 1 Varje huvudman inom skolväsendet för barn och ungdomar skall på huvudmannanivå systematiskt planera, följa upp och utvärdera sin verksamhet om inte annat framgår av andra stycket. Med utgångspunkt i detta underlag skall huvudmannen årligen upprätta en sådan skriftlig kvalitetsredovisning som avses i 3. Enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass och fritidshem som har godkänts av kommunen enligt 2 kap. 5 behöver inte tillämpa bestämmelserna i första stycket. Kommunens kvalitetsredovisning på huvudmannanivå skall dock även omfatta sådan utbildning. Kommunen skall erbjuda huvudmännen för de fristående skolor som är belägna i kommunen att ingå i kommunens kvalitetsredovisning på huvudmannanivå. Om en enskild huvudman begär det skall kommunens kvalitetsredovisning även omfatta verksamheten vid den fristående skolan. Kvalitetsarbete på skolenhetsnivå 2 Verksamheten vid varje skolenhet inom skolväsendet för barn och ungdomar skall på skolenhetsnivå systematiskt planeras, följas upp och utvärderas. Med utgångspunkt i detta underlag skall årligen upprättas en sådan kvalitetsredovisning för skolenheten som avses i 3. Planeringen och kvalitetsredovisningen på skolenhetsnivå skall genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i detta arbete. 20

25 Rektor ansvarar för att planering, uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning genomförs enligt första och andra styckena. Kvalitetsredovisningens innehåll 3 En kvalitetsredovisning skall innehålla dels en bedömning av i vilken utsträckning de mål för utbildningen som finns i denna lag och andra föreskrifter (nationella mål) har förverkligats, dels en redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för ökad måluppfyllelse. Rutiner för att ta emot och utreda klagomål 4 Huvudmannen skall ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna skall lämnas på lämpligt sätt. Åtgärder 5 Om det vid uppföljning och utvärdering, genom klagomål eller på annat sätt framkommer brister i verksamheten skall huvudmannen se till att erforderliga åtgärder vidtas. Barnens, elevernas och vårdnadshavarnas inflytande Allmänt om barnens och elevernas inflytande över utbildningen 6 Barn och elever inom skolväsendet för barn och ungdomar skall ges inflytande över undervisningen, skolmiljön och verksamheten i övrigt. De skall fortlöpande hållas informerade i frågor som rör dem och stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. I 6 kap. 17 och 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevskyddsombud. Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 7 Vårdnadshavarna för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet skall erbjudas möjlighet till inflytande över undervisningen, skolmiljön och verksamheten i övrigt. 21

26 Systematiskt arbete med inflytandefrågor 8 Vid varje skolenhet skall bedrivas ett systematiskt arbete med inflytande för barnen, eleverna och de vårdnadshavare som anges i 7. Rektor ansvarar för att det vid varje skolenhet bedrivs ett sådant arbete. 9 Vid varje skolenhet skall finnas ett eller flera forum för elevernas och vårdnadshavarnas inflytande. Där skall sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna eller vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera forum för inflytande skall eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som skall behandlas där och ges tillfälle att lägga fram synpunkter innan beslut fattas. Rektor ansvarar för att det finns forum för inflytande enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten i andra stycket fullgörs. Elevernas arbete med inflytandefrågor m.m. 10 Varje elev skall ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. Elevernas arbete med inflytandefrågor skall även i övrigt stödjas och underlättas. 11 Av 6 kap. 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Även den elev som har i uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen skall beviljas den ledighet från skolarbetet som uppdraget kräver. Den som har utsetts till elevskyddsombud och andra elevföreträdare skall erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget. Planering och information 12 Den närmare utformningen av inflytandet skall anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 2. Barnen, eleverna och vårdnadshavarna skall informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och om huvuddragen i de bestämmelser som reglerar utbildningen. Rektor ansvarar för att sådan information lämnas. 22

27 4 kap. Allmänna bestämmelser om utbildning i vissa skolformer och fritidshemmet Tillämpningsområde 1 Om inte annat anges särskilt gäller bestämmelserna i detta kapitel utbildning i förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Elevhälsan 2 För eleverna skall finnas elevhälsa. Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål skall stödjas. För elevhälsans verksamhet skall det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa kan tillgodoses. För elevhälsans medicinska insatser skall det finnas skolläkare och skolsköterska. 3 Huvudmannen skall erbjuda varje elev i förskoleklassen, grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken skall vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven skall dessutom mellan hälsobesöken erbjudas kontroll av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skall erbjudas minst ett hälsobesök. Elever som avses i första stycket får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Studie- och yrkesvägledning 4 Alla elever i grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skall ha tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av vägledning och information inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. 5 För att av huvudmannen få anställas för studie- och yrkesorientering i skolväsendet för barn och ungdomar skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesorientering för högst ett år i sänder. 23

28 Arbetsmiljö m.m. 6 I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns dessutom särskilda bestämmelser i denna lag. 7 På varje skolenhet skall ordningsregler upprättas. Rektor ansvarar för att detta sker. Trygghet och studiero 8 För att ingripa i en akut situation eller i avvaktan på att en utredning enligt 14 första stycket färdigställs, får rektor vidta de åtgärder som är nödvändiga för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Endast om det finns synnerliga skäl får åtgärder som vidtagits med stöd av första stycket gälla under en längre tid än två veckor. Åtgärderna får dock aldrig gälla för en längre tid än fyra veckor. 9 En lärare får, under pågående undervisning eller då eleverna annars står under ledning av läraren, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. 10 Endast elever i grundskolan, specialskolan eller sameskolan får med stöd av bestämmelserna i 8 eller 9 åläggas att under uppsikt stanna i skolan efter skoldagens slut. Ett sådant åläggande får högst omfatta en timme. 11 Åtgärder enligt 8 10 skall vara framåtsyftande. De skall vara försvarliga med hänsyn till åtgärdernas syfte och övriga omständigheter och får inte inskränka elevers rätt till utbildning. Andra åtgärder än sådana som avses i 10 vilka begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap. regeringsformen får inte grundas endast på bestämmelserna i 8 eller 9. Åtgärder som på grund av bestämmelsen i andra stycket inte får vidtas inom en verksamhet med offentlig huvudman får inte heller vidtas inom en fristående skola eller annan förskoleklass eller fritidshem med enskild huvudman. Omhändertagande av föremål 12 Rektor eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller kan utgöra en fara för säkerheten i skolan. Ett omhändertaget föremål skall återlämnas senast vid skoldagens slut. Om eleven vid upprepade tillfällen medfört föremål som omfattas av 24

29 första stycket eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet annars finns särskild anledning därtill får dock återlämnande av föremålet anstå till dess vårdnadshavaren har kunnat kontaktas. Om ett omhändertaget föremål inte återlämnats vid skoldagens slut skall omhändertagandet av föremålet dokumenteras skriftligt av rektor eller den som rektor gett i uppdrag att utföra denna uppgift. Om ett föremål som har omhändertagits enligt första stycket skäligen kan antas vara förverkat enligt 36 kap. 3 brottsbalken, 6 narkotikastrafflagen (1998:64), 5 lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål eller annars på grund av brott skall föremålet i stället för att återlämnas snarast lämnas till närmaste polismyndighet. Elevernas utveckling mot målen 13 Alla elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 14 Om det genom uppgifter från skolans personal, eleven, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de mål som minst skall uppnås enligt läroplan och kursplaner, skall rektor se till att elevens behov av stödåtgärder utreds. Behov av särskilt stöd skall även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd bör ske med företrädare för elevhälsan. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd skall han eller hon ges sådant stöd. För elever i grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan skall det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven skall ha möjlighet att nå de mål som minst skall uppnås enligt läroplan och kursplaner. Åtgärdsprogram 15 För en elev som enligt 14 andra stycket skall ges särskilt stöd skall ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall framgå hur behoven ser ut, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Om åtgärder vidtas enligt 16 andra stycket eller 17 skall detta framgå av beslutet om åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor eller den som rektor gett i uppdrag att utföra denna uppgift. Om en utredning enligt 14 första stycket visar att eleven inte behöver särskilt stöd skall beslutas att åtgärdsprogram inte skall utarbetas. Om åtgärdsprogrammet innehåller ett beslut om att särskilt stöd skall ges i en annan elevgrupp eller enskilt 25