Naturinventering av område söder om Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun

Transkript

1 Naturinventering av område söder om Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun Lysekil September

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Tidigare dokumentation... 3 Metodik... 4 Resultat mark och vegetation... 4 Resultat fågelfauna Resultat beskrivning av dammar, ev. förekomst av groddjur samt ph-värden Naturvärdesbedömning Litteratur Fotobilaga Karta över inventeringsområdet, förekomster av fridlysta arter samt naturvärden Artdatabankens faktablad, västkustbjörnbär, Rubus norvegicus... 26

3 3 Inledning Eko Natura Lysekil har, på uppdrag av Lysekils kommun, genomfört en naturinventering i ett område sydväst om Fiskebäckskils gamla samhälle på Skaftö. Syftet med inventeringen är att undersöka vegetation (huvudsakligen kärlväxter, mossor och lavar översiktligt), häckfågelfauna, förekomst av faktiska eller potentiella reproduktionsmiljöer för groddjur, samt göra en bedömning av naturvärden i ett område söder om Kristinebergsvägen, (se karta, sid. 25, i fortsättningen benämnd kartan ). Kommunens avsikt är att detaljplanelägga området i samband med planerad exploatering för framför allt bostadsbebyggelse. Området har i väst-östlig riktning en utbredning av ca 700 meter och i syd-nordlig riktning mellan 200 meter i östra delen och 400 meter i västra delen. Större delen av det inventerade området ägs av Lysekils kommun. Privatägda fastigheter finns framför allt i västra och i östligaste delen av området. I norra delen finns ett område som ägs av Akademiska Hus Väst AB. Ett litet parti av den nordvästligaste delen av det inventerade området omfattas av strandskyddsbestämmelser. Detta område ingår dock inte i planprogrammets avgränsningar. Istället följer planområdet strandskyddsgränsen utmed en sträcka i nordväst. Tidigare dokumentation Inventeringsområdet har inte tidigare detaljinventerats, men har under 1900-talet regelbundet genomströvats av botanister, särskilt Svante Suneson (pers. komm. 1980), sommarboende strax väster om det inventerade området från början av 1950-talet till 80-talet. I den noggranna genomgång av Skaftö flora som Svante Suneson utfört (Suneson 1968, 1980 och 1986), nämns inga särskilt värdefulla växtmiljöer eller speciella botaniska fynd (kärlväxter) från inventeringsområdet. Den apomiktiska arten västkustbjörnbär, Rubus norvegicus, rödlistad; missgynnad (Gärdenfors 2005) finns noterad åren 2001 och 2002 i samband med inventering inom projektet Bohusläns flora (Evastina Blomgren, Kungshamn, pers. komm.). Arten påträffades vid vägkant i positionerna X , Y och X , Y , alldeles i gränsen vid inventeringsområdet. I förslaget till naturvårdsplan för Lysekils kommun (2009), se Miljö och Natur/Naturvård/Naturvårdsplan, ingår det inventerade området inte i intresseområde för naturvård (karta 1). Beträffande hänsynsnivåer (karta 2) finns inga unika resp. höga naturvärden utpekade för området. Däremot ligger inventeringsområdet inte långt från områden som enligt förslaget till naturvårdsplan har mycket höga/unika naturvärden (hänsynsnivå 1). Det gäller ett område som sträcker sig från Kristinebergs parkeringsplats i öster och västerut mot Gåsevik samt Gröderhamnsängen. Även västsluttningen och foten av Närberget nordöst om parkeringsplatsen vid Kristineberg har en skyddsvärd flora med ett flertal sällsynta arter. Med hänsyn till ovanstående har inriktningen på inventeringsarbetet huvudsakligen varit att i området skilja ut lokala naturvärden (motsvarande klass 3) samt lokalisera eventuellt fridlysta och/eller rödlistade arter.

4 4 Metodik Inventeringsområdet har besökts vid ett flertal tillfällen under perioden april till augusti 2008, för att täcka in olika växtarters blomningstider, fågelarters sångperioder etc. Några kompletterande besök har gjorts sommaren Vid fältbesöken har huvudsakliga vegetationstyper samt påträffade arter av kärlväxter noterats. För flertalet förekomster av fridlysta/sällsynta kärlväxtarter har GPS-koordinater registrerats. Dominerande arter av mossor och lavar har noterats översiktligt. I vissa miljöer har moss- och lavförekomsten noterats noggrannare. Sjungande (sannolikt revirhävdande) fågelarter inom inventeringsområdet och dess omedelbara närhet har antecknats vid besöken under häckningstid. Några besök har förlagts till sen kväll/midnatt för kontroll av eventuellt nattsjungande fågelarter. De större dammarna inom östra delen av området har under våren-försommaren 2008 undersökts med avseende på förekomst av groddjur. ph-mätning har också utförts i dessa dammar under våren Resultat mark och vegetation Berggrunden inom inventeringsområdet utgörs av gnejs. Markförhållandena inom större delen av området är näringsfattiga. Stora ytor av det inventerade området utgörs av kuperad terräng. Branta partier finns särskilt i centrala och norra delarna. Merparten av inventeringsområdet består av berg i dagen med sparsam vegetation. Stora delar av öppna bergsytor, särskilt i östra delen, sluttar mot norr eller nordost. Områdes- och vegetationsbeskrivning Östligaste delen av inventeringsområdet består av en bebyggd privatägd fastighet (Skaftö- Fiskebäck 1:543). I den östvända sluttningen omedelbart nordväst om den bebyggda delen av fastigheten växer ett litet bestånd av medelgrov relativt högvuxen tall samt en del hällmarkstallskog (foto sid. 19). Söder om Skaftö-Fiskebäck 1:543 finns ett mindre parti med bergtall. I övrigt domineras markområdet öster och söder om damm nr 1 av öppen hällmark med ljung, här och var med inslag av enbuskar och klen till medelgrov lågvuxen tall (fragment av hällmarkstallskog). Fältskiktsfloran är sparsam, bestående mestadels av kruståtel, bergven, bergssyra, enstaka bergglim och vårspärgel. Torrare partier dominerar men enstaka fuktiga svackor med bl.a. blåtåtel förekommer. En förekomst av thuja (förvildad) noterades i södra delen. Längst i söder, cirka 100 meter väster om inventeringsområdets östra gräns, ses änden av ett långsmalt parti med äldre hällmarkstallskog, område A, se kartan, foto sid. 19, som fortsätter mot sydöst utanför det inventerade området. Ca 50 meter öster om damm 1 finns ett smalt relativt plant parti i nord-sydlig riktning. Mellan detta och dammen sluttar berget mot nordöst och öst. Ca meter söder om damm 1, längs en bergskant, noterades flera förekomster av den fridlysta arten lopplummer (Huperzia selago), foto sid. 19, se markering på kartan, (GPSkoordinater: X , Y , X , Y , X , Y , X Y ).

5 5 I en sluttning mot nordöst, mellan damm nr 1 och nästan fram till Kristinebergsvägen, växer en blandlövskog, foto sid. 19, inom röd markering på kartan. Marken kan karaktäriseras som näringsrik och frisk eller fuktig, men på några ytor går berghällar i dagen. I övre delen består lövskogen mest av klenare asp och klen till medelgrov sälg, varav en del flerstammiga sälgar med död ved och hackmärken, sannolikt från större hackspett. Här och var syns medelgrov och i enstaka fall grov björk samt klenare oxel och fågelbär. Småplantor av ask och ek är relativt vanliga i övre delen, liksom brakved. Enstaka förekomster noterades av trubbhagtorn och olvon. Fältskiktet är artrikt med bl.a: majbräken träjon ängsfräken darrgräs hundäxing smörblomma stinknäva fyrkantig johannesört bergdunört strätta björkpyrola ängskovall daggkåpa smultron humleblomster tussilago gullris I bottenskiktet växer rikligt med thujamossa, gräshakmossa, skuggstjärnmossa och skogspraktmossa. Här noterades även kruskalkmossa, smaragdmossa, skuggsprötmossa och lundsprötmossa. Förekomst av blek fickmossa indikerar näringsrikare förhållanden. Lite öppnare i sydöstra kanten av lövskogsområdet, strax nedanför en äldre betongbyggnad (f.d. pumphus), växer bl.a. jungfrulin, vit fetknopp och ängsvädd. På hällmark som går i dagen är bottenskiktet välutvecklat med förekomst av bland annat nervsotmossa, skogsflikmossa, kochenill-lav, mjölig kochenill-lav, rislav, kustbägarlav, hjorthornslav, hedlav och hedrenlav. Påträffade lavarter på trädstammarna i lövskogen motsvarar vad som kan förväntas i denna miljö. Artexempel: Glänsande sköldlav, blågrå mjöllav, lövträdskantlav, asplav och liten vaxlav. I den del av lövskogen som ligger närmare Kristinebergsvägen, ca meter norr om pumphuset växer flera medelgrova exemplar av ask och alm. Marken kring dessa är till stor del täckt av murgröna (fridlyst), som även klänger upp i flera av träden. Vintergröna har förvildats i lövskogen, liksom lungört. I ett öppnare parti mellan lövskogen och en mindre grusväg, som i en båge med båda ändar mynnar mot Kristinebergsvägen, är vegetationen artrik och delvis kulturpåverkad. Tidigare har jordmassor lagts här i mindre omfattning; numera finns en skylt Tippning förbjuden. Markförhållandena är friska till fuktiga. Gräsvegetation dominerar men här finns även ett flertal örter. Följande arter noterades i fältskiktet: Syltåg Ryltåg Ängssvingel Rödven Lundgröe Darrgräs Luddtåtel Blekstarr Harstarr Hönsarv Grässtjärnblomma Kärleksört Getväppling Rödklöver Humlelucern Stinknäva Brunört Fingerborgsblomma (förv.)

6 s 6 Gulsporre Gulkämpar Svartkämpar Kirskål Stormåra Femfingerört Blodrot Röllika Väddklint Daggkåpa Humleblomster Gåsört Gullris I buskskiktet noterades bland annat kaprifol och trubbhagtorn. I området kring den mindre grusvägen som mynnar mot Kristinebergsvägen växer flera exemplar av medelgrov alm, sälg och ask. Träden utgör den östligaste delen av en smal randskog, (område B, se kartan), som sträcker sig västerut nedanför bergen alldeles söder om Kristinebergsvägen ända bort mot den grusade parkeringsytan norr om damm nr 4. Den smala randskogen består mestadels av lövträd i östra delen, foto sid. 20, och omväxlande av barr- och lövträd, framför allt medelgrov tall, björk samt en del sälg, i centrala och västra delen. Markförhållandena är till största delen näringsfattiga med ett artfattigt fältskikt. Väster om den mindre grusvägen, nordväst om damm nr 1, vidtar näringsfattig hällmarksljunghed som sluttar mestadels mot nordost eller norr. Med vissa undantag sträcker sig denna hällmark ända fram till nordöstra delen av damm nr 2 och norrut mot vägskälet Kristinebergsvägen och vägen mot Bökevik. Hällmarken ligger ca meter över havet och är till största delen öppen, men här och var finns lågvuxen björk, rönn och klen eller i enstaka fall medelgrov tall (foto sid. 19). Fältskiktet är artfattigt med kruståtel och bergven som två dominerande arter. Bergssyra, bergglim och enstaka vårspärgel påträffas också, liksom här och var styvmorsviol och enstaka gul fetknopp. I de högre liggande delarna av hällmarken förekommer enstaka gaffelbräken. Bottenskiktet domineras av hårbjörnmossa och kvastmossa samt Cladonia-arter, bland andra rislav, kochenill-lav och älghornslav. I mindre svackor ses i fältskiktet fukttåliga arter som blåtåtel och odon. En smal sprickdal löper genom centrala delen av detta hällmarksområde och böjer av svagt mot nordost. Sprickdalen, några få meter bred, är bevuxen med klen till medelgrov tall, björk, rönn och på några ställen klen asp. Fältskiktet är artfattigt och består mestadels av kruståtel, blåbär, lingon, stensöta och enstaka träjon. I norra delen är markförhållandena på ett fåtal kvadratmeter näringsrikare, vilket märks genom förekomst av en mindre ask, foto sid. 19, lundgröe och ett 100-tal skott av stor fetknopp (X , Y ). Den sistnämnda arten är mycket sällsynt på Skaftö (jfr Suneson 1968) och tidigare noterad på endast två lokaler på ön. I bottenskiktet kring stor fetknopp noterades gräshakmossa samt den i kusttrakter sällsynta arten rävsvansmossa (Thamnobryum alopecurum). I ett område från västra kanten av damm nr 1 och meter mot väster finns ett bestånd av medelgrov tall och medelgrov till grov björk med ett artfattigt fältskikt av bl.a. kruståtel, lingon och blåbär. Alldeles intill dammen står flera medelgrova tallar (foto sid. 20), en del av dem med död ved. På nordvästra sidan om damm 2, inte långt från dammens kant, växer ett fåtal exemplar av medelgrov björk samt inom meter norrut ett mindre bestånd av klen asp. Fältskiktsvegetationen inom denna yta med björk och asp är till största delen sparsam med framför allt kruståtel och blåbär. Här finns även ett mindre parti med rikare busk/fältskiktsvegetation, indikerat av bland annat hartsros, småplantor av ask, gullris, röllika

7 7 och ängsviol. En solitär ek (brösthöjdsdiameter knappt 20 cm) växer i bergskanten ca 20 meter från kanten av dammen. Ca 25 meter mot nordväst från dammkanten blir terrängen mer kuperad med flera bergsstup och höjdnivåerna går från ca 35 till 25 meter över havet. Ca 40 meter nordväst om norra kanten av damm 2 finns, på en höjd av m.ö.h., en relativt plan yta, ca 15x 20 meter, tätt bevuxen av klen asp (diameter ca cm i brösthöjd). Fältskiktet består mest av indikatorer på näringsfattig mark, som kruståtel, blåbär och stensöta. I nordöstra kanten växer lite harsyra och smultron. Bottenskiktet är relativt välutvecklat med kvastmossa, cypressfläta och husmossa som dominerande arter. Ca meter söder om damm 2, i nordsluttande hällmark, noterades två förekomster av lopplummer (X , Y och X , Y ). Norr om damm 3 löper en mindre sprickdal som avvattnar dammen. Dalen är bevuxen med framför allt klen till medelgrov björk, enstaka klen asp, bindvide samt en del rönn i kanterna. Markförhållandena i de lägst liggande delarna är fuktiga och fältskiktet domineras av blåtåtel. Väster och sydväst om damm 3, med början nedanför en betongmur mot dammen och cirka 40 meter mot sydväst (se kartan), växer ett bestånd av medelgrov asp samt klen till medelgrov björk. Här förekommer även en del död ved. Markförhållandena är till stor del relativt fuktiga och fältskiktet består framför allt av blåtåtel. Några ytor inom det skogbevuxna området har mer friska markförhållanden och här växer bland annat kruståtel, blåbär samt i gläntor gullris och enstaka hagfibblor. Längre mot sydsydväst, mot inventeringsområdets gräns, fortsätter ett fuktstråk med, förutom blåtåtel, enstaka förekomster av hedsäv i fältskiktet. Cirka 50 meter västerut från damm 3 stupar terrängen brant och nedanför finns ett fuktstråk med tuvull och odon. Söder om damm 3 finns ett mindre område med öppen hällmark och öster om detta ett fuktparti med medelgrov tall i kanterna och blåtåtel, veketåg och klockljung som dominerande arter i fältskiktet. Något längre mot sydost finns en öppen mindre yta med torrare markförhållanden och förekomst av örnbräken. Ett område med kraftiga branter och stora höjdskillnader i terrängen breder ut sig från i höjd med damm 2 och 5 i söder och vidare mot nordväst ända fram mot Kristinebergsvägen (foto sid. 20). Området är i södra delarna till stora delar öppet med typisk vegetation som förekommer i starkt kuperad terräng med mycket berg i dagen på näringsfattigt underlag. I det glesa trädskiktet förekommer rönn, björk, en och lågvuxen klen till medelgrov tall. Ljung är rikligt förekommande liksom kruståtel och bergven i fältskiktet. Bottenskiktet är välutvecklat med en för dessa miljöer karaktäristisk artsammansättning av torktåliga mossor och lavar, som hårbjörnmossa, kvastmossa och Cladonia-arter, exempelvis rislav, hedrenlav och kochenill-lav. Längre mot nordväst i området är trädskiktet tätare och består huvudsakligen av blandskog med klen till medelgrov tall och björk. Fältskiktet är näringsfattigt med framför allt kruståtel, lingon och blåbär. I något fuktigare partier finns inslag av blåtåtel. På sluttande mark område söder om damm 4 utbreder sig i syd-nordlig riktning ett ca meter brett och över 100 meter långt område med avverkad kvarliggande medelgrov tall och björk (foto sid. 20). På västra sidan om det avverkade området växer i sluttningen en tallskog med medelgrov tall och enstaka medelgrov björk. Några få grova tallar finns i området. I

8 8 övrigt växer här enstaka oxel och ett fåtal klenare ekar (brösthöjdsdiameter ca cm). Ett mindre exemplar av bok (höjd ca 4 meter) samt en ca 12 meter hög bok (diameter ca 17 cm) noterades här också. Markförhållandena är näringsfattiga med kruståtel, blåbär och lingon som dominerande arter i fältskiktet. Några mindre förekomster av vitsippa och blodrot observerades dessutom. Norr om damm 4, i området mellan dammen och parkeringsplatsen, växer en gles barrskog av medelgrov högvuxen tall. Närmare kanten mot parkeringsytan är fältskiktsvegetationen gräsoch örtrik. Exempel på förekommande arter: rödven, vårbrodd, knägräs, stagg, knapptåg, gullris, smultron, ärenpris, fyrkantig johannesört och liten blåklocka. Fläckvis förekommer sötbjörnbär. Närmare damm 4 blir markförhållandena näringsfattigare med färre fältskiktsarter och dominans av kruståtel och blåbär. Här förekommer även ett mindre bestånd av murgröna (fridlyst), (X , Y ). Bottenskiktet domineras av gräshakmossa. I norra och västra kanten av parkeringen växer en ruderatartad flora med bl.a. gråbo, krusskräppa, vägtistel, kungsljus, rödklöver, snårvinda och rosendunört. I kanten vid Kristinebergsvägen, alldeles intill inventeringsområdets gräns, har noterats två förekomster av västkustbjörnbär (Rubus norvegicus), rödlistad; missgynnad (Evastina Blomgren, pers. komm.) Västerut från damm 4 kan miljön karaktäriseras som hällmark med inslag av klen till medelgrov tall. Ca 60 meter västnordväst damm 4 blir markförhållandena fuktigare med ett parti av huvudsakligen blåtåtel i fältskiktet och med tall i trädskiktet. Ytterligare meter i samma riktning går ett fuktstråk med rester efter breda hjulspår. Fuktstråket når i nordväst nästan fram till en stenmur. I fuktstråket finns efter nederbörd öppna vattenytor. Vegetationen som bildats i svackorna efter hjulspåren är rent kärrartad med rikligt förekomst av vitmossor, bland andra rubinvitmossa och praktvitmossa samt räffelmossa och kärrkvastmossa. Den sistnämnda mossarten indikerar i vissa delar av Sverige naturvärde, men är på Västkusten relativt trivial (Hallingbäck 1996 och Hallingbäck, T. Artdatabanken, SLU, pers. komm.). I fältskiktet noterades ängsull, tuvull, löktåg, gäddnate, ältranunkel, klockljung och småsileshår (foto sid. 20). Sistnämnda arten har ett fåtal kända förekomster på Skaftö. Ca 40 meter öster om damm 5 finns ett stenröse nedanför ett bergsstup mot väster. Vid stenröset växer en flerstammig sälg (brösthöjdsdiameter cm), foto sid. 20. Sälgen består delvis av död ved. Ca 30 meter sydöst om damm 5 växer en medelgrov flerstammig björk på frisk-fuktig mark. Intill björken bland blåtåtel växer ett mindre bestånd av murgröna (fridlyst), (X , Y ). Några få meter från björken mot söder växer några grövre, äldre lågvuxna tallar. Ca 20 meter sydväst om damm 5 finns några lågor och torrakor av tall. Ca 30 meter väster om damm 5 går östra kanten av ett plant, ca 60x60 meter stort, trädbevuxet parti, (område C, se kartan). Trädvegetationen fortsätter även söderut i ett smalare område,. Området genomkorsas i norr av en stenmur. Trädskiktet på den plana ytan i norr består mestadels av klen björk samt rönn och en del klen till medelgrov tall. Några grova björkar finns även i området (foto sid. 21) och i närheten av dessa ett litet bestånd av murgröna

9 9 (fridlyst), (X , Y ). En del död ved noterades. I buskskiktet sågs några få exemplar av olvon, enstaka mindre oxel samt fläckvis rikligt med kaprifol. Ett flertal exemplar av klen ek (höjd ca 5-10 m) samt småplantor av ek finns i området, där även enstaka enbuskar vittnar om ett tidigare öppnare stadium. Markförhållandena kan karaktäriseras som friska-fuktiga. Bland fältskiktsvegetationen märks exempelvis hultbräken, skogsstjärna, ekorrbär, ängskovall, blodrot, hönsbär, harsyra och vitsippa. I fuktigare delar sågs även blåtåtel, klockljung och hundstarr. Bottenskiktet är svagt utvecklat med förekomst av bland annat sidenmossa och kvastmossa. Den plana trädbevuxna ytan går ut i en kil mot väster. Berget stiger här och övergår i hällmarksmiljö. I en liten sänka vid denna stigning och i ett kuperat område ytterligare några tiotal meter mot väster finns några få grova relativt lågvuxna tallar. Förutom hällmarksljunghed med ordinär artsammansättning noterades även ett bestånd av stagg. Från det plana trädbevuxna området löper en stig ca 70 meter mot sydsydväst i närheten av en bergskant intill inventeringsområdets gräns. På båda sidor om stigen består trädskiktet huvudsakligen av klen björk, klen till medelgrov tall samt rönn. Fältskiktssammansättningen indikerar näringsfattiga förhållanden. Ca meter söder om det plana trädbevuxna området, i bergskanten som utgör inventeringsområdets gräns mot öster, noterades gaffelbräken på flera ställen. Berget stupar här brant mot västnordväst. I den skuggiga och fuktiga miljön är mossfloran artrik med bland annat tandad knottmossa (mindre allmän i kustnära miljöer), nervveckmossa, kustsnurrmossa, lundsprötmossa samt blek fickmossa (den sistnämnda indikation på näringsrikare underlag). Vid bergsfoten växer rikligt med thujamossa. Några tiotal meter längre mot söder, i närheten av en ansamling med rundade block, foto sid. 21, står ett par äldre flerstammiga sälgar med stort inslag av död ved samt hackhål av hackspett. En medelgrov ek samt ett fåtal klena ekar och aspar växer söder om blockstenssamlingen. I fältskiktet noterades, förutom rent fattigmarksindikerande arter, även harsyra, smultron och bergslok. Stigen som leder i riktning mot sydsydväst ansluter till en stig som löper i ungefär öst-västlig riktning. Österut ansluter stigen till en grusväg. I området kring denna stig väster om grusvägen är markförhållandena näringsfattiga med ljung och kruståtel som dominerande arter. Åt väster leder stigen ut i öppen hällmark. Alldeles nordväst om där stigarna möts finns en relativt plan trädbevuxen yta som smalnar av västerut. Denna är bevuxen av klen till medelgrov tall samt klen björk. Marken är relativt fuktig med förekomst av blåtåtel, odon, lingon, kråkbär samt enstaka klockljung. Söderut sett från platsen där stigarna möts, längs östra kanten av inventeringsområdet, till ca 30 m nordöst om damm 7, är marken på en bredd av max meter bevuxen med trädvegetation av klen till medelgrov tall, rönn samt enstaka klen ek. Fältskiktet är artfattigt med huvudsakligen blåbär, lingon och kruståtel. Fläckvis finns lite fuktinslag i form av odon och kråkbär. I västra delen av inventeringsområdet, mellan område C och D samt söderut mot damm 7, se kartan, finns, på höjdnivåer från ca 28 till drygt 40 meter, ett stort hällmarksområde som

10 mestadels består av berg i dagen och som till största delen saknar sammanhängande busk- och trädskikt. Här och var ses inslag av kvarts i gnejsen. De centrala delarna av detta hällmarksområde består av en del relativt plana partier. I västra delen finns kraftiga bergsbranter. I sydöstra delen återfinns inventeringsområdets högsta punkt (röse), ca 45 m. ö. h. (utsikt från detta mot nordväst, se förstasidan). Väster och sydväst om detta högsta parti är terrängen kuperad. Merparten av hällmarksområdet kan karaktäriseras som hällmarksljunghed med små (upp till cirka meterhöga) exemplar av tall, rönn och en (bildexempel sid. 21). Här och var finns mindre ytor med trädvegetation av framför allt klen björk, tall och rönn. Fältskiktsvegetationen på den öppna hällmarken är artfattig med kruståtel, bergven och bergssyra som dominerande arter. Enstaka mindre svackor med ett fåtal mer fuktgynnade arter (bl.a. hundstarr, hirsstarr, blåtåtel) ingår som en mosaik i hällmarken. I bottenskiktet noterades allmän förekomst av hårbjörnmossa, grå raggmossa, kvastmossa samt här och var blåmossa och nervsotmossa. Bland lavar noterades riklig förekomst av Cladonia-arter, exempelvis hedrenlav, kustbägarlav och kuddbägarlav. Söder om damm 6 utbreder sig ett plant fuktparti (foto sid. 21). Detta består huvudsakligen av ängsull samt blåtåtel, klockljung, rundsileshår, stjärnstarr och löktåg. I kanterna mot berget växer bland annat kråkbär, ljung, hundstarr, odon samt mindre exemplar av brakved, en och björk. I bottenskiktet dominerar praktvitmossa och rubinvitmossa. Här noterades även ullvitmossa och vattenkrokmossa. I fuktpartiets sydligaste del, intill en brant bergskant, växer en grov, flerstammig björk. Fuktpartiet fortsätter i en avsmalnande båge ett 30-tal meter mot nordväst med ängsull, blåtåtel och klockljung som dominerande arter. I berget cirka 50 meter sydost om fuktpartiets centrala del ligger ett mindre kärr (foto sid. 21) med vegetation av huvudsakligen ängsull, löktåg, hundstarr, hirsstarr och klockljung samt i kanterna krypvide och bindvide. Ca 50 meter sydost om damm 6, bland blåtåtel och ljung, noterades 1 juli 2008 sex exemplar av jungfru marie nycklar (fridlyst), (X , Y ), foto sid. 20. I en nordvästsluttning ca 30 meter väster om damm 6 noterades en förekomst av lopplummer (fridlyst), (X , Y ). Ca meter söder och sydsydväst om damm 6 noterades ytterligare tre förekomster av lopplummer i nordväst- eller nordsluttning, (X , Y , X , Y och X , Y ), se även kartan. Längst i sydöstra delen av inventeringsområdet, alldeles söder om fastigheten Skaftö- Fiskebäck 1:372, går ett smalt stråk med fuktiga och fläckvis näringsrikare markförhållanden. Klen björk noterades i trädskiktet, i buskskiktet bl.a. stenros och en. Området har viss ruderatkaraktär i fältskiktsfloran. Bland påträffade arter kan nämnas stånds, tussilago, bergdunört, revsmörblomma, äkta johannesört, ängsvädd samt flikbjörnbär. I ett litet blött parti noterades vattenklöver. Mot bergskanten i söder växer mindre näringskrävande arter som tuvull, ängsull och klockljung. I en svag sluttning ca 20 meter sydöst om damm 7 finns ett parti med örnbräken och lågvuxen en. Strax söder om detta noterades en liten förekomst av hedsäv. På en relativt plan yta söder och sydväst om damm 7, intill inventeringsområdets gräns, är markförhållandena näringsfattiga och fuktiga med riklig förekomst av framför allt klockljung, men även tuvull, blåtåtel, odon och enstaka hönsbär. 10

11 11 Ca 60 meter väster om damm 6, nedanför en brant bergssluttning som löper i ungefärlig riktning sydväst-nordost, utbreder sig ett långsmalt parti med rundade stenar och block (område D, foto sid. 22). I sydväst finns flera större block (flyttblock). Miljön har karaktären av maritim lövsnårsvegetation med en, rönn, kaprifol och brakved i buskskiktet. Här växer också ljung, örnbräken och blåbär samt nära bergsfoten några mindre förekomster av lundgröe. Bottenskiktet är relativt välutvecklat med dominans av kvastmossa samt blåmossa. Väster om blockstenspartiet finns ett trädbevuxet relativt plant område (ca m.ö.h.) som sträcker sig från inventeringsområdets gräns i söder norrut till i höjd med (väster om) Skaftö- Fiskebäck 1:328 och ut till grusvägen i västra kanten av det inventerade området. Trädskiktet består huvudsakligen av klen till medelgrov tall. En del mindre enbuskar förekommer i öppnare lägen i kanterna, särskilt i södra delen. Några få grova tallar (brösthöjdsdiameter ca 60 cm) finns inom området, bl.a. ca 50 meter sydväst Skaftö-Fiskebäck 1:328. En del av tallarna är flerstammiga. En grov björk (brösthöjdsdiameter ca 50 cm) samt en liten bok (höjd ca 1 meter) noterades också i norra delen. Väster om Skaftö-Fiskebäck 1:328 förekommer, förutom klen till medelgrov tall och björk, även asp av mestadels klena (enstaka medelgrova) dimensioner samt några få exemplar av klen ek. Markförhållandena i de centrala delarna av det ca 140 meter långa området är relativt fuktiga med dominans av blåtåtel. Fläckvis i något öppnare miljö finns även klockljung och odon. Mot kanterna där markfuktigheten är mindre ersätts blåtåtel av kruståtel, blåbär och lingon. Dessa tre arter dominerar även fältskiktsvegetationen i norra halvan av området. Väster om grusvägen som norrifrån leder fram till Skaftö-Fiskebäck 1:328 finns ett långsträckt öppet hällmarksområde med ordinär torrmarksvegetation av ljung, kruståtel, vårspärgel m.m. Ca 50 meter nordöst om Skaftö-Fiskebäck 1:328 finns en liten trädomgärdad vattensamling (möjligen grävd) som delvis har karaktär av vitmosskärr (foto sid. 22). Strax nordost om denna, nedanför bergskanten, växer ett vackert bestånd av medelgrov tall (ca eller något över 40 cm i brösthöjdsdiameter) samt några medelgrova sälgar och ett fåtal enbuskar, (område E, se kartan). Fältskiktet består av indikatorer på näringsfattig mark, som kruståtel, skogsstjärna, blåbär, lingon samt i något fuktigare lägen odon och kråkbär. Tallskogen övergår norrut i klen björkskog som når fram till en stenmur. Denna stenmur sträcker sig över bergssluttningen drygt 100 meter mot sydöst in i område C (se kartan). Nordost om stenmuren består den sluttande marken i övre delen huvudsakligen av hällmarksljunghed. I östra delen ökar inslaget av hällmarkstallskog (foto sid. 22). Ett flertal medelgrova tallar finns i detta område. I norra delen finns ytterligare en längre stenmur i riktning ostnordost-västsydväst. Stenmuren går i ägogränsen mellan kommunala och Akademiska Hus Väst AB:s fastigheter. Även i närheten av denna stenmur finns flera medelgrova eller drygt medelgrova tallar. I det nordostsluttande hällmarksområdet finns även några lokaler för lopplummer (fridlyst). Några få skott noterades på varje lokal sommaren 2008, (X , Y , X , Y och X , Y ).

12 12 Längst i väster i inventeringsområdet, på östra sidan av grusvägen som leder fram till Skaftö- Fiskebäck 1:331, finns på medelfuktig mark ett plant trädbevuxet område som böjer av mot öster, förbi en kraftledningsgata. Trädskiktet utgörs av blandskog med medelgrov asp, medelgrov till grov björk och medelgrov högvuxen tall (område F, se kartan). En del partier under kraftledningen har varit avverkade och där växer nu mestadels aspsly. Riklig förekomst av sötbjörnbär och kaprifol noterades. I centrala delen av det trädbevuxna området förekommer murgröna (fridlyst), foto sid. 22. I fältskiktet noterades bland annat lundbräken, hundäxing, ärenpris och harsyra. Fram till cirka 40 meter öster om kraftledningarna förekommer ett flertal drygt medelgrova högvuxna tallar samt en del död ved. Fältskiktsvegetationen med blåbär antyder något näringsfattigare markförhållanden. Riklig förekomst noterades av småplantor av brakved och ek. Mot söder intill inventeringsområdets gräns, öster om Skaftö-Fiskebäck 1:331, ligger en öppen bergshöjd med ordinär hällmarksljunghed (kruståtel, bergven, bergssyra m.m.) och i kanterna enstaka tall, rönn och en. Vägkanterna längs grusvägen som utgör gräns för inventeringsområdet i väster och som leder från Kristinebergsvägen mot Skaftö-Fiskebäck 1:331 är relativt öppna med framför allt uppväxande rönn och björk samt stenros, hartsros och sötbjörnbär (foto sid. 22). Fältskiktsfloran är artrik och har ruderatinslag. Följande arter påträffades i fältskiktet längs grusvägen (delvis inom område G, se kartan): Syltåg Knapptåg Rödven Luddtåtel Hundäxing Vårbrodd Vitgröe Gulkämpar Svartkämpar Gulmåra Jungfru marie nycklar (fridlyst), 3 blommande ex. juli 2009, se markering på kartan Höskallra Ängsskallra Grässtjärnblomma Alsikeklöver Humlelusern Käringtand Gul sötväppling Jungfrulin Fyrkantig johannesört Brunört Strätta Bockrot Groblad Liten blåklocka Ängsvädd Åkervädd Kärleksört Ältranunkel Gulsporre Rosendunört Sötbjörnbär Nysört Röllika Älgört Svinmålla Mjölke Rödklint Åkertistel Kärrtistel Gullris Gråbo Sumpnoppa Gatkamomill Höstfibbla Flockfibbla På södra sidan av grusvägen närmare Kristinebergsvägen (område H, se kartan) finns en gräsrik relativt öppen yta. Området har tidigare hävdats. I övre delen av sluttningen växer en del oxel och rönn samt ett buskskikt av slån, nyponros, brakved och en. Fältskiktsfloran är

13 13 artrik och utgörs bland annat av rödsvingel, rödven, röllika, ängsvädd, ängssyra, strätta, svartkämpar, liten blåklocka, blodrot, smultron och gullris. Visst ruderat- och torrmarksinslag märks genom förekomst av bland annat vårtåtel, krusskräppa, gulsporre, styvmorsviol och bergssyra. Resultat fågelfauna Följande fågelarter har noterats under april till juli 2008 under häckningstid (flertalet sjungande, sannolikt revirhävdande) inom eller omedelbart i närheten av inventeringsområdet: Ringduva Trädpiplärka Gärdsmyg Järnsparv Trädgårdssångare Svarthätta Törnsångare Ärtsångare Lövsångare Gransångare (noterad 1 juli i västra delen) Rödhake Koltrast Taltrast Tofsmes Blåmes Övriga arter (tillfälliga eller noterade utanför häckningstid) Morkulla Större hackspett Spillkråka (tillfälligt) (arten ingår i EU:s fågeldirektiv) Gök Sädesärla Talgoxe Gulsparv Bofink Grönfink Stare Kråka Mindre/större korsnäbb Gråsiska Nötväcka (noterad 15 aug nära p-plats) Hämpling (rödlistad; missgynnad, Gärdenfors 2005) Stjärtmes Inventeringsområdet har vid några tillfällen besökts nattetid (midnatt) under andra halvan av juni. Inga nattsjungande arter (nattskärra, näktergal etc) noterades vid besöken. De fågelarter som påträffats under inventeringen i området är ungefär vad som kan förväntas i dessa typer av miljöer. Fågelfaunan består mestadels av småfågelarter, dels sådana som håller till i trädbevuxna biotoper, dels arter med större krav på öppnare miljöer. Stora delar av inventeringsområdet består av hällmark med obefintligt eller glest busk- och trädskikt, vilket innebär att populationstätheten av fåglar är låg i dessa delar. Artrikare miljöer med avseende på fågelfaunan är lövskogsområdet på nordöstra sidan av damm nr 1, där flera arter av sångare noterats. Här finns även en del äldre träd och död ved, som utgör goda födosöks- och eventuellt häckningsmiljöer för bland annat större hackspett. Även löv/blandskogs-miljöerna sydväst om damm nr 3 och hela löv/blandskogsområdet C (se kartan) är artrika, liksom området nordost om damm nr 5 i riktning mot damm nr 4 och förbi denna i riktning mot nordost, ända fram mot korsningen Kristinebergsvägen/vägen mot Bökevik. Fågelrika miljöer är även område D med löv-/blandskog/lövsnår, liksom område F, löv/blandskogen i den västligaste delen av inventeringsområdet, se kartan.

14 14 Resultat beskrivning av dammar, ev. förekomst av groddjur samt ph-värden Fem dammar (numrerade 1 till 5 på kartan, foto sid. 23) i östra delen av inventeringsområdet har undersökts med avseende på förekomst av groddjur. Ytterligare två dammar (nr 6 och 7), foto sid. 24, inom ett område som lagts till i ett senare skede av inventeringen, har inte ph-mätts eller undersökts med avseende på groddjur, men beskrivs nedan med avseende på vegetation och en bedömning görs av sannolikheten för att dammarna kan utgöra reproduktionsmiljöer för groddjur. Damm 1 Dammen är delvis anlagd; i nordöstra och östra delen har betongmurar uppförts. Den har tidigare använts som vattentäkt för Fiskebäckskils samhälle. Djupet är cirka 1-1,5 meter. Stora partier av dammens vattenyta gränsar direkt mot hällmark. Ingen nämnvärd flytbladsvegetation förekommer. Löktåg förekommer i kanterna. I nordöst gränsar dammen mot ett lövskogsparti (beskrivet på sid. 4). Någon risk för uttorkning sommartid föreligger inte. ph-värdet i dammen uppmättes till 5,4 (mätning 13 maj 2008). Yngel av vanlig padda (Bufo bufo) påträffades i dammen 8 maj Damm 2 Dammen ligger i en omgivning av hällmark med ljung och sparsamt med tall, i norr ett fåtal exemplar av björk. Den är delvis belägen med vattenytan direkt mot berg och har öppen vattenyta utan flytbladsvegetation. Djupet är som mest cirka 1 meter. I södra delen finns ett mindre bestånd av vattenklöver. Någon risk för att dammen ska torka ut sommartid föreligger inte. ph-värdet i dammen uppmättes till 5,6 (mätning 13 maj 2008). Inga observationer av groddjur gjordes under fältbesöken från april till juni Fisk (flera tiotal, cirka decimeterstora, ej artbestämda) observerades i dammen vid flera tillfällen. Damm 3 Denna damm har också använts som vattentäkt. En betongmur är uppförd i västra delen och på en sträcka av några få meter i norra delen. I likhet med damm 1 och 2 gränsar den till stor del mot hällmark, men i väst och sydväst samt sydöst ansluter lövskog med asp och björk (se sid. 7) mot dammen. Den har helt öppen vattenyta, förutom på en mindre, grundare yta i nordöst, där vit näckros förekommer. Här noterades även dybläddra (sl. Utricularia). Djupet är upp till cirka 1-1,5 meter. Det finns ingen risk för att dammen torkar ut sommartid. ph-värdet i dammen uppmättes till 5,6 (mätning 13 maj 2008). Yngel av vanlig padda påträffades i dammen 8 maj.och 20 maj Ett exemplar av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) sågs i dammen 20 maj Den 28 maj noterades 6 exemplar av denna art, varav flera i parningslek. Damm 4 Dammen är betydligt mindre än dammarna nr 1-3. Den är anlagd som vattenmagasin med en betongmur i dess norra kant och gränsar i övrigt mot berg. Runt delar av dammen löper ett staket. Vattendjupet är sommartid ofta mindre än 75 cm och dammen kan vid långvariga

15 15 torrperioder (som våren-försommaren 2008) delvis torka ut. Dammen har i kanterna mot väster och söder riklig förekomst av vitmossor (Sphagnum). ph-värdet i dammen uppmättes till 4,8 (mätning 13 maj 2008). Ett exemplar av mindre vattensalamander sågs i dammen 13 maj. Det är osäkert om vattensalamander fanns kvar i dammen sommaren 2008, på grund av mycket torr väderlek och den åtföljande mycket kraftiga uttorkningen från början av maj fram till midsommartid. Damm 5 Denna mindre vattensamling har mer karaktär av skogskärr med delvis öppen vattenyta. Dammen är till en del omgiven av trädvegetation. Från kanterna breder vitmossor ut sig i en, särskilt i norra delen, flera meter bred zon. På vitmossvegetationen ses framför allt ängsull, tuvull, tranbär och närmare mot fastmarken klockljung och odon. I vattnet växer vattenklöver. Flera arter av sländor observerades vid vattensamlingen. ph-värdet i dammen uppmättes till 4,5 (mätning 13 maj 2008). Inga observationer av groddjur har gjorts i dammen. Den rikliga förekomsten av vitmossor och beskuggningen på flera sidor av dammen samt det relativt låga ph-värdet gör att den får anses vara mindre lämplig som reproduktionslokal för groddjur. Damm 6 Dammen är belägen i öppen miljö i hällmark med omgivande ljung. I norra kanten växer lågvuxen tall samt några få exemplar av gran och björk. Vattendjupet är som mest ca cm. Vid torrperioder kan vattennivån minska med flera decimeter, men någon risk för uttorkning föreligger inte. Vattenklöver förekommer rikligt i dammens centrala delar. I kanterna växer bland annat stjärnstarr, klockljung, blåtåtel, rundsileshår, enstaka hedsäv samt en del ängsull i nordvästra delen. Dammen har inte undersökts närmare med avseende på groddjur, men det är inte osannolikt att den utgör reproduktionsmiljö för t.ex. mindre vattensalamander. Damm 7 Denna damm ligger också i öppen hällmarksmiljö med ljung i närheten. Enstaka små exemplar av björk, tall och en växer nära dammens kanter. Vattendjupet är som mest ca cm. Någon risk för uttorkning föreligger inte. Dammen består mest av fri vattenyta. I sydöstra delen växer en del vattenklöver. I kanterna ses bland annat klockljung, rundsileshår, hundstarr och hedsäv. Beträffande möjlig förekomst av groddjur, se damm 6. Naturvärdesbedömning Ytor som, med hänsyn till naturvärden, bedöms olämpliga att exploatera är inringade med röd markering på kartan. Det inventerade området består till stora delar av öppna eller sparsamt bevuxna ljungdominerade hällmarker, omväxlande med mindre partier med djupare jordtäcke. Den trädvegetation som idag finns inom området har till helt övervägande del vuxit upp under

16 1900-talet, efter att tidigare (1800-tal) utgjort i stort sett helt öppna miljöer. Vissa ytor kan ha utnyttjats för extensivt bete. Hällmarksmiljöerna bedöms generellt inte ha något högre naturvärde. Det finns dock ytor där tallskog vuxit upp till vackra bestånd (typ: hällmarkstallskog) och som bör skyddas från exploatering. Det gäller områdena märkta A och E på kartan. I den nordöstvända sluttningen mellan område C och H finns också, i ett glest trädskikt, enstaka grova tallar som bör sparas så långt möjligt. Område B, den smala randskogen mellan berget och Kristinebergsvägen, bestående huvudsakligen av blandlövskog av medelgrova dimensioner, bör så långt möjligt bevaras, då den utgör en ekoton (gränszon) som utgör en spridningskorridor för olika arter. Område C utgör exempel på lövskog som kan utveckla högre naturvärden på sikt. Uppväxande ek bland nuvarande medelgrov björk och tall, kan efter försiktig gallring även bli ett vackert inslag i landskapsbilden. I området förekommer murgröna (fridlyst). Söderut i område C består naturvärdena av nord/västvända lodytor med rik mossflora samt ansamlingar av rundade block och en del död ved av framför allt sälg, värdefull för bl.a. olika hackspettarter. Område D utgör geologiskt värdefull blockrik sluttning med inslag av maritima lövsnår och bör bevaras. Område F utgörs av blandskog med medelgrov asp, medelgrov till grov björk och medelgrov högvuxen tall. Murgröna (fridlyst) förekommer i området som bör bevaras från exploatering och kan utveckla högre naturvärden på sikt. Område G intill grusvägen bör bevaras, då det utgör ett parti med ett stort antal fältskiktsarter, bland annat jungfru marie nycklar (fridlyst). Område H utgör ett exempel på artrik gräsmark som tidigare hävdats och bör lämnas utan exploatering. I positionen X , Y påträffades, på lokalt rikare markunderlag, stor fetknopp och rävsvansmossa. Båda arterna är sällsynta på Skaftö. Stor fetknopp förekommer i Bohuslän på näringsrikare, mer lättvittrat geologiskt underlag (jfr Suneson 1968). Rävsvansmossan är också en art som alltid ställer höga krav på miljön. Den har minskat sakta i både Bohuslän och Sverige (Hallingbäck, T, Artdatabanken, SLU, pers. komm). Minskningen har ännu inte varit så stor att arten blivit rödlistad. Om minskningstakten accelererar kan den komma att bli rödlistad. Förekomsten av de båda arterna gör det angeläget att lokalen bevaras intakt. I positionen X , Y påträffades i näringsfattig ljungmark sex exemplar av jungfru marie nycklar (fridlyst). Arten förekommer tämligen allmänt på Skaftö. Då det aktuella beståndet är litet och sannolikt med svårighet kan expandera på platsen bör man kunna överväga att söka tillstånd för att flytta dessa plantor till en lämplig växtlokal, ifall platsen skulle komma ifråga för exploatering. Lopplummer (fridlyst) har påträffats på ett antal lokaler (se kartan). Arten förekommer i öppna hällmarker, företrädesvis på bergsytor som sluttar mot nordväst, norr eller nordost. Artens förekomst i denna öppna miljö påverkas bland annat av väderlek och torrperioder under vegetationssäsongen. Riktigt torra försomrar (som 2008) kan enstaka plantor torka ut och dö. Lopplummer förökar sig vegetativt, genom att de i skottspetsarna har platta 16

17 17 groddknoppar som lätt kan sprätta iväg. Varje sådan groddknopp kan ge upphov till en ny planta. Förekomsten av lopplummerplantor inom ett visst område kan därför variera mellan olika år. Hällmarksytor där lopplummer noterats bör granskas före en eventuell exploatering i området. Det bör vara möjligt att söka tillstånd att flytta några enstaka plantor av lopplummer till andra lämpliga platser inom området, om exploatering skulle komma ifråga. I området finns ett antal dammar, varav nr 1, 3 och 4 anlagts som magasin för sommarvatten. I dessa dammar har groddjur påträffats (vanlig padda resp. mindre vattensalamander, fridlysta). Det är angeläget att samtliga dammar, oberoende av om groddjur påträffats i dem, får bli kvar intakta även efter en eventuell exploatering av området. Damm 1 har på västra sidan ett parti med barrskog, delvis med död ved, som är angeläget att bevara, liksom det rikare lövskogsområde som ansluter omedelbart nordöst om betongmuren som avgränsar damm 1. I detta lövskogsområde förekommer murgröna (fridlyst). Sydväst om damm 3 ansluter ett lövskogsparti med bland annat medelgrov asp och björk som är viktigt att bevara, även som skyddande miljö för groddjur i de landlevande faserna. Norrut från damm 3 går en mindre sprickdal. Dalen är bevuxen med framför allt klen till medelgrov björk, enstaka klen asp. Även detta parti bedöms vara värdefullt som skyddande miljö för groddjur. Sannolikheten för att påträffa den sällsyntare arten större vattensalamander i dammarna bedöms som lägre, då flera av dem är belägna i hällmarksmiljö (jfr Stenström, A. 2009). Beträffande damm 2, där fisk påträffats medan groddjur inte noterats, så bedöms sannolikheten för att dammen ska utgöra reproduktionsmiljö för groddjur lägre så länge fisk förekommer i den. Dammen är dock skyddsvärd och en möjlig reproduktionsmiljö för groddjur i framtiden, i den händelse att fisk av någon anledning inte längre skulle förekomma i dammen. Sannolikheten för att damm 5 ska utgöra reproduktionsmiljö för groddjur bedöms som låg. Däremot är den, liksom övriga dammar i det inventerade området, värdefull miljö för vattenanknutna insekter, bland annat olika arter av sländor. Naturvärden fågelfauna Värdefulla miljöer för fåglar sammanfaller till stor del med områden som pekats ut som värdefulla med avseende på vegetationen. Det gäller barr- och lövskog på västra och nordöstra sidan av damm 1 samt löv/blandskogsmiljöerna sydväst om damm nr 3, liksom hela löv/blandskogsområdet C samt områdena D och F. Värdefulla miljöer för fågelfaunan finns även i det trädbevuxna området nordost om damm 5 i riktning mot damm 4 och förbi denna i riktning mot nordost, ända fram mot korsningen Kristinebergsvägen/vägen mot Bökevik. Bestånd av medelgrov asp som finns inom inventeringsområdet (bland annat i område F) kan exempelvis vara möjlig blivande häckningsmiljö för spillkråka (ingår i EU:s fågeldirektiv), som setts i området under häckningstid.

18 18 Naturvärden övrigt Där så är möjligt bör stenmurarna i det inventerade området bevaras, då de utgör värdefulla spridningskorridorer för mossor, lavar m.m. Detta gäller även om stenmurarna inte ligger i uppodlat jordbrukslandskap. (Se vidare Miljöbalken kap7 11 och Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt Miljöbalken m.m.). Även förekommande stenrösen inom området är värda att skydda från exploatering. Tidigare dokumenterad förekomst av västkustbjörnbär (Rubus norvegicus), rödlistad; missgynnad, vid vägkanterna av Kristinebergsvägen längs parkeringsplatsen väster om vägskälet mot Bökevik (foto sid. 26) bör undersökas närmare och dess aktuella status fastställas. Även området omedelbart väster om parkeringsplatsen på norra sidan av Kristinebergsvägen bör undersökas. Det är angeläget att eventuella växtplatser för västkustbjörnbär undantas från exploatering. Information om arten, se kopia av Artdatabankens faktablad sid. 26. Litteratur: Gärdenfors, U., ed Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T, Ekologisk katalog över mossor, Artdatabanken, SLU, Uppsala. Stenström, A, Större vattensalamander systematisk inventering för åtgärdsprogrammet, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Rapport 2009:03. Suneson, S Vegetation och flora i Skaftö socken i mellersta Bohuslän. Svensk Botanisk tidskrift 62:1, s Suneson, S Tillägg till Skaftö flora. Svensk Botanisk Tidskrift 74: Suneson, S Nya bidrag till Skaftö flora. Svensk Botanisk Tidskrift 80: Artbestämningar av mossor och lavar har utförts av Sven Bergqvist, Kungshamn.

19 19 Fotobilaga Område A. Hällmarkstallskog i östra delen NATURVÄRDE. Lopplummer (fridlyst), ett flertal förekomster inom inventeringsområdet. Blandlövskog med grov sälg nordost om damm nr 1. NATURVÄRDE. I den östvända sluttningen längst i öster växer ett litet bestånd av medelgrov relativt högvuxen tall samt glesare en del lägre tallar. Hällmarksområde nordöst om damm 2, utsikt mot norr. Lågvuxen medelgrov tall samt död ved av tall vid damm 1. Klen ask, lokal för stor fetknopp och rävsvansmossa (båda sällsynta arter på Skaftö).

20 20 Lågvuxen medelgrov tall samt död ved av tall vid damm 1. NATURVÄRDE. Område B. Smal randskog av lövträd i östra delen. Kuperat parti i området öster om damm 4. Söder om damm 4 finns ett område med kvarliggande avverkad tall och björk. Småsileshår i rester efter hjulspår. Flerstammig sälg intill stenröse.

21 21 Område C. Väster om damm 5 finns ett ca 60x60 meter stort område med blandskog. Några grövre björkar finns inom området. NATURVÄRDE. Område C, södra delen. Blockstenssamling med omgivande trädvegetation av bland annat tall, ek och asp. NATURVÄRDE. Del av hällmarksområde i sydöst, utsikt mot väster. Området kan karaktäriseras som hällmarksljunghed med enstaka små exemplar av tall, rönn och en. Söder om damm 6 utbreder sig ett plant fuktparti I berget cirka 50 meter sydost om fuktpartiets (se föregående foto) centrala del ligger ett mindre kärr. Ca 50 meter sydost om damm 6 noterades jungfru marie nycklar (fridlyst).

22 22 Område D. Nedanför bergsbranten i västra delen utbreder sig ett långsmalt parti med rundade stenar och block med omgivande lövsnår. NATURVÄRDE. Ca 50 meter nordöst om Skaftö-Fiskebäck 1:328 finns en liten trädomgärdad damm, möjligen grävd. I norra delen av inventeringsområdet, ca meter V och VNV om damm nr 5, i närheten av en stenmur finns inslag av hällmarkstallskog med en del medelgrov tall. Område E. Bestånd av medelgrov tall. NATURVÄRDE. Område F. I blandskog på östra sidan av grusvägen som leder fram till Skaftö-Fiskebäck 1:331 klänger murgröna i träden. NATURVÄRDE. Område G. Artrik vägkant längs grusvägen som leder från Kristinebergsvägen mot Skaftö-Fiskebäck 1:331. NATURVÄRDE.

23 23 Område H. Artrik gräsmark som tidigare hävdats. Även hällar i dagen med torrmarksvegetation. NATURVÄRDE. Damm 1. Betongmur i nordost med blandlövskog nedanför. Groddjur förekommer (vanlig padda). NATURVÄRDE. Damm 2. Fisk förekommer, inga groddjur noterade. NATURVÄRDE. Damm 3. Groddjur (vanlig padda och mindre vattensalamander) noterade. NATURVÄRDE. Damm 4. Groddjur (mindre vattensalamander) noterade. Risk för uttorkning vid långa torrperioder. NATURVÄRDE. Damm 5. Karaktär: skogskärr. Inga groddjur påträffade. Rikligt med bl.a. sländor. NATURVÄRDE.