tydligare inses nödvändigheten av att skatryggerska att skapa nya internatio- utan nationalekonomisk bildning. krbiskopen den senare platsen med

Transkript

1 Tidevarvet n:r 42. DOMARE OCH DÖMDE. Väld och oväld hos män och kvinnor. Lampan och världshushållningen. Händelserna omkring regeringsskiftet föranleder ledande artikeln: O fosterland. Frågan om kvinnors rätt att be- kvinnans behörighet till statstjänst kvinnans tillträde till domarämbetet,' kläda domareämbete, som vilat se- antogs, ville den skydda det svenska tillkommo emedan man var särskilt Sär samma rykten ständigt komma upp Domare och dömde upptar frå- Ian i maj förlidet år liar nått rättsväsendet mot alla olyckshändel- bekymrad för konsekvensen av på nytt, kort efter det de avlivats, kan man sluta sig till, att de Bro symtom på gan om manliga och kvinnliga do- en övergående aktualitet, innan den ser, som 'kunde bli en följd av re- kvinnans behörighet till statstjänst en ständigt levande önskan, som söker mares möjligheter till oväld, när- åter försvinner bakom porten till en formen. på den punkt. Och detta motive- uppfyllelse, och en oro som begär att bli mast med anledning av att sakkun- nytillsatt kommitté. Denna aktuali- Pressen har meddelat detta som rades av justitieministern därige- stillad. niga nu skola uppsätta förslag till tet ger oss anledning att erinra om en nyhet under rubriken: kvinnor nom, att bestämmelserna redan för En sådan rykteskedja, som löper ge- 'de»särskilda bestämmelserna> en- det faktum att fortfarande i detta kunna få bli domare. Detta är nom pressen är den tir manliga juristerna äro olämpliga som då och då meddelar antingen upptäckten av nya. oöverligt vilka kvinnor kunna förklaras land endast män äro kvalificerade emellertid en ett och ett halvt år och ge anledning till missförhållanskådligt rika fynd av oljor eller kol. eller kompetenta att utöva domarekallet. att sitta till doms. och att ställa upp gammal nyhet, men riksdagen he- den. Som det nu är måste varje också upptäckten av geniala metoder som frågan, varför det egentligen är så. slutar s& mycket, och det är inte ung man, som vill göra en juridisk göra det möjligt att dra ut kraft ur hit- I artikeln Var barmhärtig mot Men först några ord om det aktuella möjligt att hålla reda på allt eller karriär under sitt samlande av me- tills värdelösa ämnen. Är det inte ett tecken till att människorbarmhärtighetssystrarna! upptar fru läget. hälften. riter även sitta ting. Häradsrätterna med en viss oro ser på sitt eget slöseri MärtaTamm-Götlind en behjärtans- När man tänker flytta. vill man På vägen fram till detta besluts na begagnas och måste begagnas med jordens energikällor~ I allt snabbare värd fråga till behandling. ju gärna betala sina räkningar och praktiska tillämpning är tillsättan- som trappsteg av de unga juridiska takt förbrukas den vilande kraften som göra ordning efter sig. På samma det av dessa sakkunniga ett nytt Steg. pradpassagerarna, och en följd av sparats från tidigare. eldigare jord-lesitt har nu justitieministern i den Men målet ligger ännu långt i fjär- detta system är att vid häradsrätter- den. Allt mera glupska bli behoven, allt Tidens tecken rör sig kring de tydligare inses nödvändigheten av att skatryggerska ministären uppfyllt en ran. De sakkunniga komma säkert na ofta unga jurister handlägga viksträvanden att skapa nya internatio- pa nya kraftkällor för att hålla allt det moralisk förpliktelse. som ålegat ho- att behöva lång tid på sig, efter som tiga mål utan att äga erfarenhet och flygande, farande och producerande igång, nella förhållanden, som kristallisenom ända sedan hans anförande i 'kvinnornas»särskilda bestämmel- kompetens, utan att ha följt målen som sker på den del av jorden vilken rat sig i Genève-protokollet riksdagsdebatten den 15 maj 1923, ser. skola utredas samman med en från början. Att detta var galet stod ligger under den västerländska civilisationen. när han nu tillsätter sakkunniga att nydaning av det juridiska beford- särskilt klart för vederbörande. då Fru Anna Lenah Elgström ger i Endast sällan talas det om alt spara på utarbeta förslag till reformer av de ringsväsendet överhuvud. Men man de tänkte sig in i möjligheten, att energien, man förutsätter som självfallet En kvinna och parlamentet, en unga manliga juristernas forsatta anser väl och med en viss rätt att unga kvinnliga jurister skulle på en ständigt stigande ökning av behoven. skildring av stämningar och personpraktiska utbildning så att det ingen brådska föreligger, eftersom samma sätt som de manliga begagna Är det nödvändigt att karusellen skall ligheter i det nu upplösta engelska olämpliga vikanatsystemet vid un- lönerna ännu icke äro fastställda för sig av de rådande förhållandena och snurra så fort? Det är en frågan för sig parlamentet, där gammal traditions derrätterna undvikes. De sakkun- kvinnorna i statens tjänst och tidi- ta tingsvikariat. men man frestas stundom, inför de små Men man hade då bärare och förtrupperna till en ny niga skola samtidigt lägga fram för- gast kunna bli det under komman- i förskräckelsen utmålat det nuvatid mötte och granskade varandra. slag till de särskilda bestämmelser, de riksdag, kanske icke ens då. Nå- rande systemet så pass. att det blev.- ligheter, som ske inför en< ögon att enligt vilka kvinnliga jurister kunna gon brännande iver att dra nytta oundgängligt att ta itu med dess för- Ärkebiskopen och Amerika är göra sig kompetenta till domare. för statens räkning av den kvinn- bättring. Ilet ser alltså ut som om skriven med anledning av den ny- Den frågan har besvarats av många, av Med dessa särskilda bestämmelser. liga kraften ha statsmakterna ännu kvinnorna indirekt varit till nytta Rathenau t.ex., jakande. Men det är utkomna boken Från Upsala till som riksdagen beslöt uppdraga åt icke visat. för domareämbetets auktoritet, re- det lilla påtagliga exemplet som gör en Rock Island av Nathan Söderblom. K.M:t att utforma då Ingen om De särskilda bestämmelserna vid (Forts. å sid. 6.) vetenskaplig sats levande för den enskilde Amerika-Sveriges Upsala kallar är- utan nationalekonomisk bildning. krbiskopen den senare platsen med Här är ett sådant, lånat från en av de största glödlampsfabrikerna i världen vars dess svenska universitet. Var barmhärtig mot barmhärtighetssystrarna! märke är mycket spritt hos oss. Den lampa fabriken tillverkar är också K.J. skriver i Böcker och förfat- Det är uppenbart att för många tats, medan hög krage lång ärm värme, om man skall bära en lång, alldeles utmärkt, men den är ohjälpligt tare om Hilma Angered-Strandbergs kårer en uniform är den lämpli- och åtsittande midja var på tjock cheviotkappa väl tillknäppt? utbränd efter låt oss säga två år och inibok Barbarens son och Hendrik van gaste arbetsdräkten. En viss yttre modet. är väl knappast nå- I vissa ordnar få sköterskorna näm- ste gå i soporna likformighet kan bidraga till den got förnuftigt skäl att de alltid skola ligen ej visa sig ute på allmän väg Det vill säga, så var det, till dess en Loon: Mänsklighetens historia. inre sammanhållningen, uniformen bevara sin uniform oförändrad. eller gata utan kappan och jag har fattig och klyftig uppfinnare fann en mekan i vissa fall utgöra både ett he- Antag, att de haft krinolin eller hört flera direkta vittnesbörd om tod att förnya den utbrända delen av lam- Anatole France är död. En av derstecken och ett skydd. tornyr i början av sin verksamhet! hur det plågar dem. Följden är att pan med användande av dess dugliga devån medarbetare har tagit ner han! Men det är lika uppenbart, att I England finns en klok bestämmel- de återvända till tjänsten mindre lar. verk från sin hylla och letat fram uniformen många gånger kan bli se, att alla uniformer höra något uppfriskande och på sämre humör Det var en så enkel metod, att han för en börda, och en alldeles onödig moderniseras vart tionde, år: det än som eljest skulle blivit fallet. hälften av det pris fabriken tog för en några karaktäristiska och vackra börda, därför att den är ändamåls- blir då inte fråga om modejakt Vore det inte praktiskt med en lät- ny kunde leverera en fullt jämbördig återrader därur, av dem man gärna vill lös. Jag vill här nedan framhålla utan blott en rättvis gärd åt utveck- tare sommarkappa till varje full- ställd lampa. Att slänga bort de utbränminnas. några synpunkter i fråga om sjuk- lingen. Frälsningsarméns yngre ständig uniform" da lamporna är alltså lika opraktiskt som ' sköterskornas och diakonissornas kvinnliga soldater, som följa Eng- Och varför få de icke bära en att slå sönder servisen när man ätit. i En ny fas ur livet i Tårarnas dal dräkter, och jag vädjar till männi- lands vinkar. uppträda numera i en helvit högtidsdräkt på sommaren i stället för att diska den. Mannen beslöt skovänligt folk med möjligheter till trevlig hel kliidning utan besvärande stället för den svarta ylleklädnin- att göra sin lycka. Han fann en kvinna, möter oss i detta nr. linningar och försedd med nerviks- gen? med litet pengar och affärrssinne, gifte sig krage. där uniformstecknet sitter ii- Varför få sköterskor för övrigt med henne och beredde sig på att utnyttja En av våra vänner och medar- ka bra som pi den gamla uppstå- inte alldeles lägga av uniformen på sin uppfinning. ende betare. fru Eugenie Hoffmann, kragen. ger fritid? Han och hans fru drömde om en oren sammanträngd redogörelse för vita förkläde. Denna uniform ver- Tänk på Sofiasystrarnas puffärm Böda korset och vissa andra ord- ganisation, som skulle växa därhän att alla kar särdeles nervlugnande och be- nar tillåta detta, och en rödakors- förbrukare av lampor skulle bli i stånd tre nyss avslutade kongresser, alla haglig för sjuka människors ögon, syster liar vittnat om hur skönt det att lämna in de gamla och få tillbaka åldermed syfte att förbättra människor- men den liar i många ordnar dock känns att emellanåt få gå som en ställda för ett ringa pris. nas lott på jorden. några små fel. Först och främst vanlig människa utan att bli obser- Men då sade fabriken nej. Lampan är verad för dräktens skull. Man får vårt patent vi vill tillverka och sälja nya Tidevarvet fyller snart ett år. De av drss vänner, som känna sig higade att på något sätt fira drss fö- av ett dylikt halsjärn, i synnerhet med ett sådant överplagg även unfaktiskt då vara mycket mera i fred dyra lampor och vi tillåter inte, att ni inte minst för patienter! ger våra kortlivade lampor ett praktiskt I en tysk nunneorden har man taget evigt liv. En överenskommelse gjordes dock och delsedag, erinras om att de icke kun- om de haft minsta anlag för struma der heta sommardagar, då vanligt uppfinnaren fick rätt att operera en halv na göra det bättre än genom att hjälel. dyl. En mjuk nervikskrage, som folk plockar av sig så mycket som million lampor årligen. Arbetet göres av går ned litet i halsgropen ser väl möjligt och man njuter av att luften Man har nämligen upptäckt, att ett 20tal arbeterskor och företaget ger god pa ors att få nyn prenumeranter och så prydlig och fullt ut lika anstän- litet bättre än eljest kommer åt ens denna bedrivs bättre av en mätt :in förtjänst men är obevekligt stängt för vardärmed nya möjligheter att nå fram dig ut. Sådan används exempelvis en hungrig lärarinna och böjt sig! med våra idéer till vidare kretsar till den nya barnsköterskedräkten, Och samma synpunkt kan gott till- Tidevarvet kostar för sista kvartalet som komponerats av husmoderför- lämpas på sköterskorna i flera aveningarna och professor Jundell. seenden. Barmhärtighetens systrar kr. 1:50, för sista kvartalet och hel- Den har även kort ärm. viken också den fritid hon skall ha. Men tror bli de i alla fall i sin gärning. året 1925 kr. 6:50. från 1 okt är en fördel av hygienisk art. någon man blir uppfriskad av en 1 april 1925 kr. 2:50. Att flera sköterskeordnar instif- promenad el. dyl. i graders Märta Tamm-Götlind. Denna historia riktar in ljuset på en liten punkt av det stora, slamrande, kraftförbrukande maskineriet, i vilket vi alla äro indragna, och åt vilket vi ge våra krafter. Devinez.

2 O, fosterland! Trygger går och Branting kommer, det blir lösningen på gåtan, som några dagar oroat de politiskt intresserade. Den politiska situationen har icke varit utan sina poänger. Då herr Ekman - ty det var likväl han - störtade den Brantingska ministären på ett oförmodat sätt, med anledning påstår nämligen, av dess att avväp- det underteckna Genèveprotokollet, veckling av sina inbördes brister. med sitt Reichswehr icke kan åtaga sig som vill binda staterna samman Det måste dessutom svetsa sig de förplikt i gemensam förpliktelse att under- närmare samman för att uppträ- nernas fö kasta sig skiljedom och uppträda da som en enhet i den bildning av nu gö blev det omsider herr Trygger, straffande mot fredsstörare. Och stora enheter, som är i gång. Ti- man dess som åtog sig regeringsansvaret. denna överenskommelse förklaras den kräver ett pan-europa. som mandat liksom de övriga makterna. Lan- Han gjorde detta, som det hette, i högerpressen innebära faror för ett svar på denna centralisering det kvävs ju med sin överbefolkning inom huvudsakligast för att lösa för- vår neutralitet och säkerhet och av den övriga världen, inte för trånga gränser. svarsfrågan åt fosterlandet, och ökade försvarsbördor. Det libe- att u han ville fullgöra detta värv lik- rala partiets chef är å sin sida av trygga som övriga regeringen tillkom- den övertygelsen, att om Eng- D Det Det ser för övrigt ut som om befolkmande åligganden, genom intelli- land ratificerar protokollet och liga av de argiiment vi använt riga ningsproblemet nationella började och internationella träda framom pro- övgent anpassning. Det visade sig Tyskland går in i förbundet, bör mot en isolerad svensk krigsmakt blem. Det visar sig att befolkningsväxemellertid att det sistnämnda var Sverige också ansluta sig. Men falla bort, i fall den skulle tänkas tens ojämnhet, och den därav följande föga lämpat för tidsläget. Vare Sverige bör göra det med full soni en del i en större enhet, unge- tullskyddspolitik mot införsel av männisig det var intelligensen eller an- klarhet över, att detta kan bety- för som ett regemente ingår i en skor som vissa stater praktisera, såsom passningen, som ej passande, allt- da att vi måste hålla en större mi- armékår. Men det kvarstår allt- t. Australien ex. Amerika mot de mot gula Europa raserna, ochär Japan, inom nog försöket misslyckades. För- litär styrka, än de längst gående jämt samma fruktan för att uppe- sig fröet till oöverskådliga konflikter. svarsfrågan blev ej löst vid årets nedrustarna tänkt sig. hållandet av militärväsendet i Och det överbefolkade Tyskland utgör riksdag. Det är självklart, att det är nå- Europa under de allra bästa före- en orosfaktor bredvid det folkfattigare Slutsatsen av detta förhållan- Alla parter fäste sedan sitt got helt nytt och en brytning med satser att det blott skall användas Frankrike. hopp till folket i val. Men även ett gammalt system att till Natio- mot fredstörare, alltjämt kommer gandet den, skiljedomsförfarandet måste efter valutagången blev förvirrin- nernas förbunds tjänst hålla en att utgöra en fara. Nedrustning kompletteras av en förnuftig och målmedgen alltjämt lika stor. Ingen an- militärmakt, som ingår soni ett är ett så uppåtväggarna ord - vetnare befolkningspolitik. Hittills har man såg sig ha förlorat, ingen ville er- led i dess allmänna säkerhetsvakt alldeles som sakta skyndsamhet officiellt icke velat dra denna slutsats. Det känna att motparten vunnit. Alla mot fridstörare. Det betyder en - att det säkert ligger en illogik har gällt som en trossats, att folkökning quand-même alltid var eftersträvansvärd. försökte tyda tecknen till sin egen kolossal omvandling av hela för- även där bakom. Staten behövde min. soldater. och måste fördel. Regeringen visade sig svarsproblemet, av hela Sveriges Kanske är det dock här nödvän- därför hålla tillgodo även med de biproförst icke angelägen att gå, trots ställning och dess krigsmakts digt att göra vad man i allmänhet dukter i form av kvinnor och kronvrak. de mest tydliga vinkar. Partier- ställning. Man märker inte så under den dagliga meningskam- som enligt naturens ordning följde med. na höllo rådslag. Det socialdemo- stort intresse bland menige man pen skyggar för, nämligen röra En fullkomligt ny syn på hela frågan måkratiska partiet och frisinnade för detta faktum och måste und- vid själva den innersta övertygel- ste in slå igenom. Kvinnorna böra sätta sig I den och bli bärare av de nya synfolkpartiet gåvo ut kommunikéer. ra, om de verkligen satt sig in i se om våldets otillräcklighet och punkterna. De äro direkt och indirekt Socialdemokraterna konstaterade, vilka märkliga händelser och av- maktlöshet, som utgör hotten för starkt engagerade i frågan. att regeringens och högerpartiets göranden, som närma sig. Det vårt ställningstagande i försvars- * förslag till lösning av försvarsfrå- synes oss soni den nya situatio- frågan. Det är en övertygelse, gan med betydande majoritet un- nen skulle kräva att härordnings- svår att vara konsekvent trogen, Av alla betraktelser vi läst över Genèvederkänts av andrakammar-valet frågan toges upp från en helt ny svår att företräda och tillämpa protokollet känna vi oss mest hågade att och krävde därför att regeringen utgångspunkt. De gamla parti- svår att inpassa i politiken, oer- citera den, som den engelska delegerade, utan dröjsmål skulle avgå. Frisin- förslagen med graderingar på hört fordrande gent emot sina be- mrs»för Swanwick så vilt icke», ger i Foreign skriver hon, Affairs.»Tysknade folkpartiet förklarade att millionskalan från socialdemokra- kännare. Man blottar sig mycket land och Förenta staterna komma till avvalutagången innebär en bestämd ternas till bondeförbundarnas bud genom att ta fram den, och utsät- rustningskonferensen, erkänna skiljedomsuppfordran från folkflertalet, att torde vara förlegade inför den ter alla sina svaga punkter för bestämmelserna och ta sin del av och försvarsfrågans lösning måtte nya ställning och de nya uppgif- angrepp. Men så starkt har över- sanktionerna faller hela den konstrikta plaske, så att kostnaderna härigenom ter, som Sveriges krigsberedskap tygelsen gjort sig påmind vid läs- vecklad och synes erbjuda ändlösa möjligavsevärt nedbringas. Socialdemo- skulle inta i överensstämmelse ningen av Genèveprotokollets pa- heter för tvistigheter. Det är också mycket kraterna säga också, att deras och med Genèveförslaget. ragrafer Och uttolkare, att den svårt att se, hur det skall bli möjligt att de folkfrisinnades förslag ligga Utgången av engelska valen och måste tas fram quand même. undvika bildandet av en inre ring av stater med överenskommelser och förpliktelvarandra så pass nära, att en upp- utgången av den kamp, som nu ser, som gå längre än dem, som de övriga görelse mellan dessa båda partier står i alla länder, i Tyskland icke åtagit sig. Och det är svårt att klargöra bör kunna vinnas. Något svar på minst, kring den stora principen vilken ställning de stater kunna komma detta kunde man icke utläsa ur om det enskilda landets uppgivel- all få, som icke underteckna protokollet. folkpartiets hemlighetsfulla reso- se av förfoganderätten över sin Mötesplatsen. Man undrar tvinga staterna är klokt att lution. Kostnaderna för rustnin- krigsmakt - allt detta är så avgarna måste nedbringas, säger görande för oss, att det är svårt Fru Ellen Hagens föredrags- dom, om inte på det nuvarande stadiet pågått närmare två det mesta som kan göras är det att skapa man. Det tyckes vara a och o. att förstå hur några bindande turné, som de bästa tänkbara möjligheter för dom- Det egendomliga har inträffat, överenskommelser mellan partier- månader, är nu avslutad. Såväl stols- och skiljedomsförfarande och lämna att just det parti, som gjort de na om försvarsfrågans lösning södra som norra Sverige har be- resten åt mänsklighetens sunda förnuft största förlusterna vid valen och kunna ske vid regeringsskiftet. sökts och ett femtiotal möten hål- och växande skräck för det krigiska altermest gått tillbaka, det frisinnade, Hur snabbt än utvecklingen lits. Den frisinnade och den libe- nativet? i själva verket innehar bestäm- gått i Genève, ser det ut som om rala pressen har givit goda och * manderätten. Liksom det frisin- världshändelserna vore än snab- utförliga referat av de olika förenade partiet förra gången berö- bare i sitt lopp. dragen och påpekat att ingen ta- förirrar sig den journalistiska rubrikkonsten mystikens vade socialdemokraterna makten Vad som närmast skett i Genève lare från något parti torde under fält uppstår de underligaste fenomen. Ur och överlämnade den till hr Tryg- är viii det, att de europeiska sta- valrörelsen ha haft att glädja sig en Stockholmstidning hämta vi följande ger, så stod det nu i dess hand att ternas ombud arbetat ut ett konst- åt så talrika åhörarskaror som fru rubriker:»den apostoliska successionen i svenska bestämma, vem som skulle styra rikt schema för begränsandet och Hagen. riket. Regering och partier vädja biläggandet av sinn inbördes Som förut meddelats bildades kyrkan.» Kolsrud i Kristiania anser till frisinnade folkpartiets ledare. tvister. Det förutsättes dock allt- länsförbund av F. K. R. i Väster- den värdelös.» Är han den allsmäktige? Det jämt att stora intressemotsatser botten och så har nu även skett i Professorns skäl för detta påstående är kan så tyckas. Blott ett fattas ho- finnas, som skola leda till konflik- Jämtland. Dessutom föreningar att de sista katolska biskoparna, som under nom, det väsentliga: att själv ter. Under tiden synes vid hori- och studiecirklar på en hel del Gustaf Wasas hotelser invigde de första lutherska och överförde den apostoliska kunna regera. Ty skulle därom bli sonten skuggan av politiska ny- platser. Vid de under färdens se- kraften på dem, gjorde detta motsträvigt fråga, då måste rollerna ombytas. daningar, inför vilka de inbördes naste del besökta orterna erhöll och mekaniskt. Det finns dock svenska Då erfordras hjälp antingen ge- europeiska intressekonflikterna Riksförbundet ombud, i Krokom präster, som hålla på denna obrutna linje nom borgerlig samling eller soci- blekna till obetydligheter. fru Karin Larsson, i Fränsta fru från apostlarna. och som ta den till in. aldemokratisk koalition. Det må- Vi veta icke vilken politisk bak- Greta Benjamin, i Sösjö fröken täkt mot kvinnornas inträngande i prästämbetet, emedan successionen inte skulle ste en gång bli klart, att det icke tanke, som ligger under. när den Greta Jonsson och i Bräcke frii- ta på kvinnor och alltså kunde tänkas bli är tillfyllest, icke ligger något franske journalist, skapande i att vara»tungan på vågen», därtill erfordras en egen grundvikt. Men icke nog därmed: denna grundvikt måste ha bärkraft. icke klassintressenas utan samhällsintressenas. blir det demokratiska styrelsesättet en illusion, men ingen verklighet. Tidens tecken. T diskussionen omkring rege- maktområden, allt väldigare ringsskiftet spelar utrikespoliti- block, att en organisering sker av En kvistig situation uppstår vid frågan ken en icke oviktig roll. Man tar jordklotet. För det splittrade Eupå alla håll för givet, att en so- ropa är problemet därför icke löst, om Tysklands inträde i Nationernas för- cialdemokratisk regering skall ens när det funnit en form för av- ning. just Tyskland Intill dess och Sibirien mot det anglosachsi- som förser T. ken Elsa Lavesson. bruten. Vi rekommendera representanter- T. med politiska nyheter just nu Många nya prenumeranter äro na för de olika åsikterna om successionen drar fram den orientaliska faran. även vunna för Tidevarvet, som i svenska kyrkan att göra upp spörsmål Det gör också detsamma, och hans visade sig ha vänner - och hän- sins emellan, och de kvinnliga teologerna att hålla sig utanför alltsammans. uttalanden att östmakterna: Kina givna vänner - långt in i obygoch»japan, söka kontakt med var- derna. Och tidningspojken på * andra och med Sovjet i Ryssland tågsträckan Luleå-Älvsbyn hade I N. F:s rapport om utsikterna för an- - meddelar fru H. - Tidevarvet mande krig krig heter det att vetenskapen re- ska blocket Amerika-Storhritta- i sin väska, vilket inte alltid vi- dan är herre över och kan behärska konien, må vara för tidigt ute. Det sar sig vara fallet på mycket cen- len- och tyfusfaran. Man blir något O, fosterland, vem spanar Dina ofrånkomliga är säkerligen likväl tralare håll. Tillgången givetvis tveksam, då man ser hur långsamt det öden.... att en tendens gör sig gällande till en följd av livlig efterfrågan under fredstid går att utrota en tyfusepi- - sammanslutning i allt större demi på Kungsholmen.

3 i En kvinna och parlamentet. Av ANNA LENAH ELGSTRÖM. över dessa salar, där så mycket av världens öde avgöres - Det har säkerligen varit med stort likt bak-. grunden på en praktfull gobelin, ser intresse Tidevarvets läsare följt fröoch hör nian det i allting här - ken Elisabeth Tamm i hennes ~~:III konstaplarnas sätt till en de- strängt logiska utredning rörande stadgade, att.var& svensk mall, till tionalisering? Och skulle denna batt i Underhuset. Bara inramning- förutsättningarna för jordinnehav. vilken klass av medborgare han räk- verkligen skapa friare och drägligagen till den senare - den väldiga Det är uppenbart, att endast en rätt- nas må, är berättigad att förvärva re förhållanden? rektangeln i rika, mättade bruna Det är icke mot jordinnehavet, toner med svag förgyllning glim- färdig uppfattning därav kan lägga och besitta fait egendom och jord utan mot jordmonopolet som Karl den bild, vilken min känsla av eng- tande här och var, då solen från en säker grund för det nya jord- inom Svea rike, å land och i stad, Marx riktade sig, då han framhöll, elskt väsen helst ikläder sig. Ty fast d höga smala fönstren faller över bruket eller överhuvud för en bestå- av vad natur som helst, och åtnjuta att jordmonopolet är kapitalmonojag under årens lopp samlat många ornamenten på väggar och galleri- ende lösning av vårt kanske största densamma tillhörande förmåner, polets grundval. Fröken Tamms somycket brokigare och livligare. bil- er, är ju unik i sin traditionsmogna, sociala spörsmål nämligen jordfrå- emot uppfyllande av därmed för- ciala erfarenhet har också fört henne der av det landet är det ingen som tryggt konventionella grace. Från knippade eller framdeles åtagande att lägga fingret på samma sjuka så autentiskt ger dess stämning av»the Speaker; på sin tron - osyn- gan. punkt: Jordspekulationens tillbakaurban gammal kultur och subtilt lig från the Ladies Gallery; man ser Jag finner den slutsats, vartill skyldigheter.» övermodig komfort som ddenna sil- b ndan av hans gröna bord fyllt fröken Tamm kommit, fullt riktig: Fröken Tamm har i sin utredning triingande. Även vår första fråga, den om vergrå tavla av Parlamentets torn a eringens dokumentskrin - till»meningen med all jordäganderätt må- kommit fram till tvenne nya spörs- I upplåtelseformen. står i beroende av och gårdar, genom fluten av Them- oppositionens lediga, långbenta at- ste vara brukandet, ej ägandet, fast ägan- mål. Det ena lyder så:»vilken upplå- den andra. sen mentsledamöter nedanför terassen, dricka the där med parla- si- som tityder mitt på emot de långa regeringspartiets bruna bänkarna, di- det lämnar de största möjligheterna för telseform ger det bästa ekonomiska Härtill kommer, att rättsförhållandet mellan den besutna och den na gäster - med den känsla den to löpa utefter hela husets längd brukandet Men om det att bruka jord utbytet och håller på samma gång obesutna delen av befolkningen i inger en, som vore man på en gång Det är»question-time» och från re- skall bibehålla sin ursprungliga bemärkelse jorden bäst i hävd?» Det andra kan vårt och andra land måste lösas på i världens medelpunkt och i en av geringsbänken stiger det långsläpiga såsom en grundsten i samhällsarbetet, vil- givas denna lydelse:»huru kan den ett sätt, som tillfredsställer allas Mrs Humphrey Wards romaner. Det mumlet av de olika departementens ket gammal hävd har givit, då får ej den form av penningspekutation. som rättskänsla Allt ekonomiskt, sociär poliskonstaplarna som anslå den svar, upplästa av resp. ministrar, form av penningspekulation som jordäganförsta tonen i den. Ett helt livgarde medan från salens västerhörn en jordinnehavet kan represenrera, fås alt och kulturellt uppbyggningsarbete försiggår därförutan på lösan av dessa halvgudslika varelser för- ström av frågor, utrop, protester och det kan representera, träda i fürgrunden att träda i bakgrunden?» sand. svarar varje gård mot oinvigda med skratt beledsagar mumlet likt en rh undanskymma, att jordägaren i för- Jag skulle här med några ord vil- Här komma rättsstatskraven fram samma överlägsna, leende lugn, var- sorts explosivt»ackompagnemang. sin hand och gentemot samhället är bru- ja inte en diskusion rörande des- i hela deras vidd. Och vilja vi ge med de - med en enda vitbehand- Då och då lägger en minister ned karen och icke ägaren.» sa spörsmål. Sverige och Nordens folk överhuskad, nonchalant utsträckt hand - sitt papper och besvarar elden,»mellan vud den plats bland folken, som regera världstadens gatumyller. varpå det blir högra sidans tur att Samma tankegång återspeglar sig Schopenhauer säger, att motsvarar deras kultur och historia, Man nalkas dem bävande - men gillande skratta, tills det faller nå- i K. K. den 6 april 1806, då man om en livegen och en arrendator eller en si få vi ej taga på dessa frågor med se! - en enda blick i ens passer- gon in att ropa:»order! Order!. rätten att förvärva fast egendom inteckningsgäldenär är åtskillnaden len hand. Ty det gäller mer än våsedel, undertecknad av någon par- och the Speaker med några ord snarare formell än reell. om det ra egna små företrädesrättigheter lamentsledamot, förvandlar dem till åtadkommer tystnad. För några är bonden eller jorden jag äger, fog- Det gäller, om vår ansvars- och vördnadsfulla tjänare, vars hela vii- minuter - aldrig mer - så pojk- ryckte på axlarna. -»Se på As- d en eller dess föda,, är i själva rättskänsla kan och vill söka väg sen andas förtjust uppskattning av aktigt retesam och skrattlysten är quith», sade han,»se på Lloyd <;e- och skapa möjligheter för en i stort den upphöjda plats i tingens ordning församlingen att man slutligen tyc- orge... Det måste ligga kom- verket detsamma». nen skuldned- outsägligt lidande mänsklighets ekoman intar. Sannerligen stiger man ker sig vara i en stor, offentlig promisser i luften därinne!» sättning av jorden, som skett och nomiska frigörelse. inte själv i sin egen aktning, me- gosskola mer än i världens politi- Den lilla klockan liar upphört sker nästan vid varje ombyte av dan de med frimurarleenden lotsa ska medelpunkt. Hela tiden debat- Nils Ekenstam. att ringa och för att inte bli in- ägare, är ur allmän synpunkt en allen genom sal på sal, täckta av ori- ten pågår mellan bänkarna och re- stängd hela kvällen i korridoren be- varligare sak än som vi merendels entaliska mattor och fyllda av geringen är den öppna golvytan ne- gagnar jag minuten den är tyst till oskattbara porträtt av döda stats- re vid svängdörrarna ut till»lob- att rusa över Lobbyn till den tänka på. Gällde skuldnedsättnin män, tills man når terassen i en byn» livligt likt en tenters prome- stora vestibulen närmast trappan, gen att få medel till förbättringar sinnesstämning, som om imperiets nadfoyer av lagstiftare på iii- och vilken leder ut åt Westminster-si- som gåve fullgott vederlag, vore inalla resurser under vandringen på utgående eller samlade i viskande dan. tet att säga. Tvärtom. Men skuldnågot mystiskt sätt lagts till ens eg- grupper - mycket små på detta Just som vi nått den, hejdas min sättningar för likvid av uppdrivna ba.... avstånd - det är svårt att urskilja följeslagerska full av en oansenlig liten Gräsbevuxen likt en gata i en Ram- om några kvinnliga parlamentsleda- kvinna och jag blir presenterd för köpeskillingar, varifrån taga ränte ma! katedralstad sträcker den sin möter iiro med bland dem. Miss Jewson den nyvalda socialde- medel till dem? stenläggning utefter palatsets rika Men väl ute i Lobbyns kupolvälv- mokatiska kandidaten för ett av de Avfolkningen av landsbygden vi- pseudogotik med grupper av the- da marmorsal finner jag lady As- stora industriella Midland-distrikten. sar, att vårt folk har svårigheter bord nära balustraden, som speg- tors flickaktiga gestalt dominernade Hon är fylld av den stora arbeter- att där finna dräglig utkomst. Man lar sin murgröna i vattnets trö- en grupp, där sk rna låta skekongressen som nästa morgon framhåller ock den tilltagande nö ga silveryta. På dimmans pärlgrå märka att II^ iivli ikanskan skall taga sin som nä början s Holborn jeslystnaden men även om det i åt bakgrund utanför skymta båtarnas hävdar sitt anseende n av Hu- Cirkus och så trött av förberedel- skilliga fall lir en orsak. skulle de svarta och röda färgf läckar och sets kv ickhuvuden. en smala serna, att det är lätt att se att hon ekonomiskt och socialt hänseende motsatta strandens mörka sihuett bruna korridoren, som från Husets närmar sig hysteriens gräns. Fast an mera tryckande stadsförhållan så delikat pastellfärgade som om inre delar leder ut till Lobbyn, kom- mycket stark har hon aldrig dena snart nog väcka håg för et Whistler själv målat dem. Broar- mer Mrs Wintringham, leende över varit, stark hennes har hon magra nog a lilla figur och tillbakavävndande, medan ännu tic nas spann stå mot grånaden likt hela sitt godmodiga, moderliga an- bleka. grumliga hy, allt har den prä- vore Man vet, att man endast med öppna, svarta dörrkarmar i vilka sikte åt något. Margaret Bondfield gel av att ha solkats till och stannat yttersta svårigheter kan få någo flodlivet ivrigt tränges med många säger henne.»our Maggie. som i växten endast undernäring ger. eget, åtminstone i trakter med större visslingar och tjut. Över West- hon kalls av arbetarpartiet är en Där hon står är hon en den största bebyggelse. minsterbron till vänster vältra om- liten spenslig, blåklädd kvinna med kontrast till sin traditionsmättade, Frågan är: huru komma jordspe nibussarnas oändliga rader med milt utseende oc att vara kultiverat komfortabla omgivning kulationen till livs? Finnes det in larmet av en hjord elefanter på härj- en av sitt partis uvuden. man gärna kan tänka sig. Gladsto- gen annan utväg än genom jordna ningståg. Men - som om medve- Det är egendom högtid- ne och Disaeli på väggen ovanför tandet om de många välbevakade ligt, att se deras iii öv er henne tyckes stirra i klentrogen gårdarna verkade det - kring the- Lobbyns heliga golv - ty nu har häpnad på hennes darrande händer borden står en ring av komfortabel klockan ringt till»division» och in- och fanatiska ögon. Det är som om stillhet en evig stämning av sön- gen icke-medlem får då finnas inom de vid ljudet av hennes gälla, ivdagseftermiddag i en stiftstad. En- Husets dörrar. Vi utestängda stå i riga Cockneyröst, skärande genom dast koppars och skedars klirrade korridordörren och se strömmen av det väluppfostrade mumlet, i stum bryter då och då det låga välupp- voterande komma från sina resp. fasa frågade varandra»skola inte fostrade mumlet från dem. Idel middagar i palatsets olika matsalar längre d få lugna och sysslolösa i Oxford- och Cambridgeröster, så -- leende äldre herrar i frack med en värld full av överanträngning, långdraget behagfullt lättjefulla att porlvinsrodnad på sina joviala an- få representers de överarbetade? de sällan uttala en mening ända sikten brådskande aff smässiga Skola inte mätta längre anses mest till slutet - och dock iiro de i unga och lurviga Labour lämpade att föra de hungrigas raall sin indolens så skepptiskt säkra repres med röda halsdukar, lan??? som inga andra röster här i värl- en sm medvetet avstickande En minut senare såg jag en av de den. Utan att ha sett något av allt- från den dda mängden Majori- ståtliga poliskonstaplarna med sin sammans tror jag att man bara av teten av parlamentsledamöterna vördnadsfulla frimurarartighet för deras tonfall skulle kunna sluta tyckas befinna sig utanför den lag- en invigd och utvald hjälpa henne sig till imperiets makt och härlighet. stiftande församlingen. Jag tänker in i en taxi, Det är ju som hörde man själva på en gammal torys belåtna yttran- Men jag kunde ändå på något sätt privilgierna tala. de att den mesta politiken göres i inte föreställe mig Miss Jewson mild- Och dock - alla här iiro viii inte rökrummen... Och sedan på vad rad och förändrad :iv maktens och lorder och markiser! Regeringen är den unge radikalen sagt mig kvälle kompromissernas luft. ju ännu Labour, aftondräkt icke förut i kretsen kring pacifisten Mo Kontapeln saluterade och bilen längre obligatorisk till middag i Har- rel -»Våra motståndares behaglig for bort. court Room. och allt som allt nim- het iiro deras farligaste egenskap. -»Är det inte underligt», sade busen över» Londons bästa klubb» Här komma vi med knutna händer min följeslagerska tankfullt», att avsevärt bleknad sedan den tid en för att hålla våra principer riktigt för bara ett par år sedan ansågs det inbjudan till middag i» Huset» och fast, och så är det ingen, som låtsar nödvändigt att fördubbla polisstyren presentation vid Hovet ansågos in att det finnes något sådant som kan här, då man hörde att en sånästan likvärdiga i rn engelskas principer i världen. Våra knutna dan där liten varelse tänkte komma äreskodex. Men vad göra viii några nävar måste öppna sig för deras hit?» nya idéer och människor eller en hjärtliga»shake-hands». Där stå -»Inte alls underligt», sade jag tillfällig eklips i social glorie mot vi handfallna likt personer, vilka energiskt. lon är den mest exhållbarheten i denna århundradens lyfta en börda tt vara cent- plosiva nyhet parlamentet hittills brygd av upphöjt avskild atmosfär nertung och ta lansen då de varit med om. Guy Fawkes själv vilekn Englands högsta klasser an- finna den vara ätt. Då må- och hans krutkonspiration är ingendas från vaggan till graven. Uni- ste vi le litet åt va; vår tyngd versitetens medektida kastuppfost- och iver käns lö ör deras lätta ran i splendid isolering slotten som»co me-along-old-fellow-and-have-afylla landet i en ståtlig aveny, gator chat-manner». Rätt som det är på gator, ägda av rika aristokrater, finna vi också att vi gått med på hela perspektivet ända fram till en kompromiss och så på en till Westminster Abbeys torn. vakande och en till ända tills.. Han»Det nya jord bruket.» ting mot henne!»»vad är hon då?» frågade min följeslagarinna.»jag undrar om hon inte är verkligheten», svarade jag. A nna Lenah Elgström.

4 - BÖCKER OCH FÖRFATTARE. AV K.J. Konstnären och verket. En gång mot slutet av förlidet århundrade tillföll mig en stor recensentlycka. jag hade helt nyss ramlat in i yrket och skötte uppgif- utan kuvat, och format av en hel konstvilja. Den spänner sig så energiskt i kampen med ett rikt och trotsigt material att vibrationerna av denna brottning strömmar in i ver ket och fantastiskt förstärker dess pulsslag. Det blir överbräddat liv dan för senare tiders gudar. Men det nens fjärde kongress Under trenne damen inte ohenilistrat. lönar sig att slå dammet av de sidor där gar hade de utländska gästerna tillfälle hans ande satt sina spår. Det är en stark ten att sitta till doms över levande Aldrig Iinr dock Hilma Angered-»Vi skola bli lyckliga, far», säger göra bekantskap med de personer, som och genomträngande, framför allt en ge- hans dotter. i Österrike arbeta för barnets välfärd. och döda med det entusiastiska all- Strandberg så segrande samtal sin li- noinkultiverad ande. Den lid, som förr- liksom att studera Wiens humanitära var ett barn inlägger i sin älsklings- delsefulla styrka som i den konst-»nej, Det heliga medlidandet, som pirk kriget, Iinr haft få tolkare av Anatole institutioner. är själarnas skönhet, skulle gå under pil lek. Då kom i blodrött omslag närslegend hon 'kallar»barbarens France s klarsynthet. Och om man ett Vid det högtidliga avslutningssummansamma gång som lidandet ginge under. en bok som stormade och sjöng och son». Hennes innersta problem, ögonblick skulle känna sig böjd att anse trädet, som ägde rum i festsalen i det Detta får icke ske. Det moraliska onda honom alltför förstående, alltför kul- före detta kejserliga slottet, förelästes den stönade av obändigt liv. Den konstens kamp med livet och om och det kroppsliga onda, som utan uppetiverad för att taga någon verksam del s. k. Genèvedeklarationen, vilken ock vid trängde sig så nära, den grep tag i livet, Iinr klarnat till vision och lösts håll bekämpas, skola utan uppehåll besitta i sin samtids stora rörelser, är det nog detta tillfälle antogs av Österrike. Deklaherraväldet över jorden tillsammans med mig så hårt, den andades på mig så i skönhet. att nämna ordet Dreyfus och påminnas rationen innehåller fem satser! lyckan och glädjen som natten följer på brännande att jag betogs av en villa I tidigare böcker har hennes sig, att Anatole France stod som en av de I de fem punkterna heter det: dagen. Det onda är nödvändigt. Det har och trodde att det inte var konst jag grubbel kretsat kring det, flera främsta i kampen för rätten och sannin- 1) Barnet har anspråk på normal andsom del goda sin källa djupt nere i den gen. lig och kroppslig utveckling. erfor utan en livsuppenbarelse av skisser i»ödesglimtar. sysslar med mänskliga naturen och om den ena sinar, Ur Anatole France's rika produktion ha 2) Det svältande barnet skall bespisas, sinar någon direktare, kanske rent av hög- detta motiv, men det står där nästan också den andra. Vi äro endast vi valt ett par brottstycken. som be- del sjuka vårdas, det andligt tillbakablivtyckliga, därför att vi äro olyckliga. Lire art. naket, bara för syns skull inkapslat lysa dess två mest typiska sidor. Den na efter möjlighet hjälpas det vilsegångdandet är glädjens syster och de andas Sprängfylld av min upplevelsr i någon tunn och skugglik figur. ena är hämtad från Monsieur Bergeretsamtidigt på vår själs strängar, så att där och säll över milt privilegium att Nu äntligen har det vunnit sin fullböckerna, den andra från den novellsamklingar fram en harmonisk ton. Om enling om medeltidens Italien. där Anatole och försörjas. stå upp och vittna nedskrev jag med ständiga inkarnation i Giovanni dast lyckans andedräkt träffade dem, skul- France med utsökt konst återger en pri- 3) I nödtider har barnet i främsta rumdallrande iver en högtidlig bekän- bildsnidaren. le det framgringas ett entonigt tråkigt ljud, mitiv uppfattning av världen. met anspråk på hjälp. nästan som tystnaden. Men till det oundnelse om det som timat mig. Den- Alla inre faser i den av suverän Monsieur Bergeret, som i viss mån är 4) Barnet måste förskaffas möjlighet viktiga lidande. till detta på en gång tarvna bikt återigen förvillade med sin Anatole France s andra jag går en nyårs- att i framtiden kunna försörja sig självt; konstnärsdrift besattes fejd med sitt liga och upphöjda lidande, som härrör dag pil troskyldiga äkthet en ansedd med- Paris galor. där liggarna radat det måste skyddas för varje orättmätigt jag. med sin talang, med sitt ideal, sig från vårt tillstånd som människor, skall upp sig för att få del av människornas utnyttjande. lem av kritikerskrået och förklara- med sinn livsförhållanden, med kol- icke längre läggas det självskapande lidanvälvilja på årets första dag, då högtids- 5) Barnet skall uppfostras i medvetandes av honom med faderlig välsig- det, som legerna. bedömarna och publiken stämningen över det nyn, som man vänhärrör sig från våra sociala förde om plikten att vara sina medmännihållanden. Människorna skola inte längre nelse för ett gott gesällprov. Det rar jagar och korsar varandra här i tar. ännu intet förflyktigats. skor till verksam hjälp. vanställas av ett orättvist fördelat arbete, kort sagt missförstånd och glädje Monsieur Bergeret talar vackert och De första dagarnas program utfylldes fliinitande rytm genom en ödesbana som långsamt dödar dem snarare än ger opraktiskt som den drömmare han är om av rapporter över barnens ställning i hela vägen. som kröker sig till meningsfull krets. dem bröd. Slaven skall lämna sitt tuktframtidsstaten. Inför sin dotter Pauline, Grekland, Turkiet, de kaukasiska repu- Hellen Lindgren är längesedan Novellen vimlar av folkhopar, då- hus och fabrikerna skola icke länge forsom är av samma skrot och korn som blikerna och Balkanstaterna Eller debatdöd och bra nog förgäten, jag har tära människor i miljontals. nar av tumult, sväller av drastisk han själv, kan han tillåta sig nit tänka ten antogs en resolution enligt vilken Inmist mitt gröna övermod och min saftighet, men det verkliga skeendet högt. Denna befrielse väntar jag mig från ternationella Föreningen Rädda barnen» barnsmak för recensentviktighet, Det skulle vara härligt att upprätta själva maskinen. Maskinen, som har lem- skall vända sig till Folkförbundet och är det dramatiska svallet i snidarens framtidsstaten, där var och en skulle få lästat så många människor skall stilla. till alla länders regeringar med uppmamen boken med vilken jag en gång splittrande själ. lönen för sitt arbete, säger Monsieur Ber- men i fullt mått komma den bräckliga ning att dessa öppna ett världslån, då var ute för ett så skakande äventyr Och all denna våldsamma rörelse geret. Och när hans dotter med ungdo- människokroppen till hjälp. Maskinen. som privathjälpen ej är i stånd att i tillräck- Iinr under de många årens lopp ej är osynligt-tyglad av en komposition mens vanliga otålighet frågar när fram- till att börja med var grym och hård, skall ligt hög grad avhjälpa nöden bland flyksällan varit i mina händer. Jag ta- tidsstaten kommer, svarar hennes far bli god, gynnsam. vänlig. Hur skall dess ringarna och deras barn. i sagans klart stiliserade linjer, inlar om»den nya världen», Hilma»med en viss sorgsen mildhet»: själ kunna förändras? Hör på! Den nesluten i konstnärstankens troll-» Bed mig inte att profetera, milt barn. gnista som sprakar ur Leydenflaskan. Angered-Strandbergs första roman. Mot vita slavhandeln och reglering. Diktaren danar själv i sitt icke utan skäl ansågo de gamle förmågan den lilla lätta stjärna, som i förra år- Och den har förblivit lysande och medium det verk som är hennes att intränga i framtiden, som den mest hundradet uppenbarade sig för den häpne menteringen. kraftig. bildhuggares kallelse, vånda och ödesdigra gåva en människa kan få. Om fysikern skall verka detta under... Den september vimlade Graz, Nu ser jag ju vad den första över- det vore oss möjligt att se vad som skulle Här följer en framtidsdröm om elek- Österrikes näst största stad, av delegerade triumf. rumplingen gjorde mig blind för: att komma, återstode det endast för oss alt tricitetens utnyttjande i människans tjänst. från skilda länder. vilka kommit för att Man kan gärna kalla det mäster- dö, och kanhända skulle vi falla till mar- Sedan kommer den ännu underbarare deltaga i de båda kongresser, som höllos här serveras inte liv au naturel - verk. drömmen om hur arbetsgivare och arbeta- dir nämnda dagar. Den första kongreshur skulle det gå till för resten? sen sysselsatte sig med bekämpandet av Världehistoria med salt. en känslofullt rafflande roman om cowboys och dollarprinsessor. Denna historia om vår utveckling från urcellen till Versaillesfreden uppges vara skriven och ritad för minderåriga, och möjligen är den ett pedagogiskt mästerverk, men hur som helst har det ostensibla syftet skänkt berättaren en konstnärligt förmånlig blickpunkt. Han slipper tala ut i luften till en abstrakt all- mänhet, han liar stadigt för ögonen ett auditorium av okunnig ungdom med pigg och fråglysten intel- Den döde mästaren. Den, författare som i dessa dagar ligens, för vilket han, som visserliger sig till att berätta världshistoria gen inte är någon lärd auktoritet lidit en smula mer hearbetning än nu en överraskning i Graz: man såg mänpå ett ledigt och angenämt sätt spe- men en beläst och eftertänksam far- nödigt var. Dess föråldrade eller Hur långt från Monsieur Bergerets fun- niskor, vilkas regeringar ligga i skarpaste kulerar i ganska goda papper. Pub- bror, åtar sig att konversationsvis vårdslösa uppgifter och framställ- deringar ligga icke Fra Giovannis enkla fejd. sluta sig samman till gemensamt arliken kommer honom till mötes med illuminera sitt ämne med en effekt- ningar kunde gärna då och då ha barnsliga ord i»l Humaine Tragédie». bele. sitt hemliga begär. Ty det släkte fullare belysning än skolrummets. undsluppit korrigering. De är stun- Fra Giovanni är den enfaldigaste, lydiga- För bekämpande av den rita slavhansom just nu passerar över jorden Denna gamla och mycket använ- dom skönhetsfläckar, stundom ste, frommaste franciskanerbroder, som deln föreslogs en rad åtgärder. Den försvandrat och tiggt bland de andra bröder- ta: att alla initiativtagare och spridare liar genom en våldsam invigning da metod har här fått en tilldra- skämtsamt avsiktliga - van Loon na i den medeltida staden med klostret av osedliga publikationer och affärsföreträtt i ett alldeles nytt och intimt gande anstrykning av nyhet. För gör sig lite dummare än lian är för på berget. En dag möter han Salan, som tag, skola straffas strängt, isynnerhet om förhållande till sin planets hävder. det första tillämpas den av en för- att antyda hur hjärtans oväsentlig är»svart och ståtlig som en ståtlig egyp- ungdomens moral därav skadas. Man har upphört att se dem som fattare som med hand och mun be- han finner saken han nödgas beröra tier.. Och Satan, världsiursien, tager den Vidare att åtgärder vidtagas för att något friimmande, avlägset, färdigt. känner sig till Erasmus och Mon- I slika fall blir rättelse en förvanskhelige, fromme mannen under sitt beskydd underlätta, att emigrantfamiljer må kunoch visar honom världen. dess makt, här- na hålla samman på resorna och efter övervunnet, och de ter sig i sin rätta taigne och Anatole France, den re- ning. Jag skulle leende unnat ha lighet och skönhet. Världsfursten dödar framkomsten till resans mål.. Organisadager som en fortlöpande familje- spektlösa toleransens och den in- nom att behålla sin villrådighet om barnet inom mannen och väcker till liv tioner som arbeta för kvinnors och barns krönika, till vars följande kapitel sinuanta kritikens skyddspatroner. vem det var som hoppade över mu begäret efter makt, efter framgång, efter skydd höra erhålla tillträde till fartyg. ens egen generation lämnar yppigt Vidare betjänar sig denne författare ren, Romulus eller Remus, och sitt kärlek. Fra Giovannis vandring vid världs- Fullvuxna personers frihet bör respekfurstens hand för honom så långt från teras. och frappant stoff. genomgående as de termer och påstående al t tysk-romerske kejsaklostrets frid som stjärnorna äro från Skydd skall ges ulan avseende till den Denna sjilsdisposition - snarare vändningar som dagligen surrar ge- ren korades av en sju åtta kungar jorden. Men då världsfursten en dag up. skyddsbehövandes nationalitet, religion än uppfattning - börjar spåras nom luften i vår slagordsfyndiga Detta hör till stilfrågan, och på penbarar sig, för honom i skepnad av en eller kön. även i Amerika, vars anspråk att tid, med vilken enkla besvärjelse tal om den må sägas att översätta- lärd, känner Giovanni hur sorgmodigheten Alla med fartyg transporterade persogälla för en ny värld faktiskt ut- han lockar ädla skuggor och vör- ren, annars fullt kompetent, ådaga- sitter som en tagg i hans själ, och han ner måste anmälas. slocknade samtidigt med pionjärske- dade fäder att dansa fram i aktuali- lägger planmässig strävan att säger: Biljetter för minderåriga få endast förav- - Jag det. Så kom det sig att den holländ- tetens strålkastarljus. Och slutli- dämpa författarens hjärta jargong har genom dig känt smekningen säljas med respektive regeringars medgifrån allt som lever i denna värld. och mitt vande. ske emigranten Hendrik van Loons gen överraskar han med sitt syste- till god läsebokston. Men när exemhjärta är oroligt. Jag har smakat mjölk Passvisum få definitiv karaktär. så att tjocka lunta The Story of Man- matiska ratande av de traditionella pelvis kejsar Konstantin från ra ter- och honung. Jag har sett tjänstflickan ingen kan tillbakavisas vid ankomsteii kind väckte sådan anklang i Förrn- glansnumren i historiska läseböc- rible ruffian» poleras till»en hän- på husets tröskel och förstått, att hon till det land, vars representant i utlanta staterna som om den hade varit ker: de poängterade anekdoterna, synslös maktsträvare» så är man var vacker. Och oron är i min själ och det utfärdat tillåtelse till inresa. de sublima eller rörande knallsce-, kanske inne på den vetenskapliga i min kropp. Hur långt har jag icke Washington-överenskommelsen om ömvandrat från det ögonblick, då jag lärde sesidig upplysningstjänst vid arbetsförnerna. de stora männens odödliga bearbetningens område. Jag begri- känna dig ~- medling bör träda i kraft. sentenser. per inte pedagogik och förvillar mig Det heter i redogörelserna att vila slav. Det är genom dig, som jag lider, Med sin värdesättning och be- i denna cirkel. handelskongressen hade en upprörd disoch jag älskar dig. Jag älskar dig, dir- handling av fakta (inte just petigt samvetsgrann), sina vittsvepande överblickar, sin i stilen ingjutna underström av kommentar sluter sig denna ogenerade mänsklighetshistoria till den av modern specialistvetenskap missaktade genre som sjuttonhundratalet tyckte om och kallade filosofisk. I sin svenska upplaga har verket Det är nog många som i dessa dagar laga ner Anatole France från bokhyllan. Kanske stod han högt upp, kanske i skymun- gar. Han tröstar sig med att de komma inte att trivas i en stat där det inga krogar finns, där ingen säljer eller köper, där det varken finns rika eller fattiga och dir var och en njuter frukten av sitt arbete. hen, lamslagna av smärta och förfäran. Framliden måste man arbeta på som go- re skola räcka varandra handen till samhrlin-vävarna arbeta på sinn vävnader verkan. då personlig egendom inte mer vit slavhandel, den andra med reglemenutan att se dem.» har något att betyda och staten uppbyggd teringens avskaffande. Hittills har intet Barbarens son. Berättelse av Hilma Ange- I detta ögonblick blir Monsieur Bergeret av människors samarbele blir som en mild samarbete mellan dessa båda strävanred-strandberg. Företal av Ellen Key. avbruten av en tiggare, som han mot sitt gudomlig försyn utan fordringar. den ägt rum. Man har under långa år Hugo Gebers förlag. bättre vatande ger en allmosa. Och hur vid kongresserna mot vit slavhandel ej Låt oss sluta med ännu ett citat, som fått lala om tiggarna skola försvinna från framtidsreglementeringens avskaffanlåter hoppfullt:»filosofernas drömmar de staten blir nu föremål för hans framtidsoch proslitutionens bekämpande. Nu ha alltid givit impulser åt handlingsmänhar man äntligen insett, hur nödvändigt niskorna, som salt sig i gång för att förett intimt samarbete mellan de båda orverkliga dem. Vår tanke skapar framganisationerna är. Ja, man upplevde äntiden». kussion över förslaget att förbjuda ut- Emellertid är boken tillräckligt för att du är mitt elände och mitt högländskors upptagande i bordeller. Här besjälad och välskapad för att ut- mod, min glädje och min smärta, alltings fann den tyska delegationen tillfälle att härlighet härda mistningen av en del självsoch grymhet, därför att du är rikta uppmärksamheten på de franska begäret och tanken och därför att du har våldigt behag. bordellerna för vita och färgade trupper gjort mig lik dig. i de besatta områdena, vilka underhållas Jag vet, jag ser, jag känner, jag vill. med tyska, alltså i förhållande till kund. Mänsklighetens historia av Hendrik van jag lider. Och jag älskar dig för allt det kretsen, utländska kvinnor. Tyskarna vil- Loon. Illustrerad av författaren. onda du gjort mig. jag älskar dig där- le ha ett ullalande direkt mot denna före. Översättningen av fil. mag. Lilian för att du har bringat mig på fall. teelse, men kongressen gjorde. som det Kjellberg. Bearbetningen ar Folkhög- Och mannen lutade sig mot ängelns axel brukar gå, ett uttalande av mera allmän skoleinspektören fil. dr. E. Ingers. och brast ut i gråt.» innebörd. Bokförlaget Natur och Kultur. Eth. K. Tre kongresser. För barnets rätt. Från fjärde internationella kongressen för barnens väl skriver fru Eugenie Hoffmann till oss: Den 6 oktober öppnades i Wien under livlig anslutning från in- och utlandet Internationella förseningen Rädda Bar-

5 Ärkebiskopen och Amerika. Många sändebud folk har Europa de sista åren skickat över till Amerika. Deras ären- av sitt yppersta punkt från det kyrkliga Amerika. Bokens sista del är kanske det för en svensk läsare mest givande. Den ger en bild av Amerika-Sverige. Man får en översikt av dess hoistoria från Från tårarnas dal. När Isa från snön, mörkret och de gnistrande stjärnorna triiddr in i villans upplysta matrum, såg hon genast att något intriiffat, medan Iion varit borta. derbart inrättad, nian kan nästan bli Levnadsställning och yrke obestämbart. den tid i förra hälften av ((irra år- religiös. Vore det inte så svårt att Talspråket det vanligaste svenska, det nämofrånkomliga samhörighet med och hundradet, då den svenska invand- Kring bordet, som var dukat till få barn skulle det ju bli överbefolkplikter emot den gamla modern Eu- ringen satte in och till i dag, man kaffe, siitto fröken Klaus och fröning. ligen, där djäv är oftast förekommande ropa. Dels att för Europas räkning får en föreställning om dessa in- ken Jost i intresserat samtal med en»är det ingenting jag kan hjäl- ljudformen. ut forska hemligheten med Amerikas vandrares kulturgärning och den pa er kraftig, medelålders sjuksköterska, med?» Det rökes lika ogenerat som det ställning svenskarna och deras ätt- och Isa föreställdes för fröken Lind-»Fröken kan ju gå ned och koka sväres. lingar nu intaga i Amerika. Kring berg, barnmorskan. litet kaffe till åt mig», sade fröken En hövlig hemställan från de övriga reett besök vid de urgamla svenska Lindberg,»för detta blir långvasandena om ell aktgivande p& kupéns kakyrkorna i Delawere knyter sig även»ja, nu är det färdigt», svarade rigt». Ilen fröken Sjö hejdade Isa varför det ena, och varför det an- en skildring av kolonien Nyn Sverifröken Klaus på Isas outtalade frå- och pekade på en gipsavgjutning av raktär av rökfritt område bemötes med dra? ges historia. ga.»fröken Sjö har fått lägga sig. Sindings»To mennesker» över by- sårad sdjälvkänsla som övergår till ursinne. Av alla dessa siindrhiid bör ingen Författaren avger sitt omdöme om Måtte hon få en flicka, det vill hon rån. haft lättare att förstå och att göra helst ha». En av damerna bli såsom förmodad källa»vill ni först göra mig dan tjänsig förstådd än Nathan Söderblom,»Det kan jag inte begripa». sade sten och ta bort den där. Den gör till oppositionen skottavla för en tät skur si sant som sympati är den nödvän- Isa. Hon fick dricka sitt kaffe en- mig galen. De ser så idiotiska ut av klumpiga skymford. diga förutsättningen för det ena soni ståelse för deras bullrighet såväl i sam och lekte att skorpan i kaf- soni de inte hade en aning om vad för det andra. Han är eldig och el- religionsövning soni överhuvud, de- fekoppen var en båt på väg till det hela gick ut på.» Damen ifråga tiger och försöker icke dande på en gång och lika interna- ras frejdighet, deras ogenerade sätt friimmandr land.»jag vill helst lin När Isa äntligen kom ner till de höra för att ej tvingas rymma fältet. tionellt hemmastadd soni svenskt be- att uttrycka sig om heliga ting, de- en pojke.. andra sutto fröken Klaus och fröken tonad. Han har en intuitiv förmåga ras förenkling av problemen ända till Jost och spelade»lillehund» för att»vem kan hon vara tro. den? Ah,»Pojkar är så bråkiga, men flicatt försätta sig i andras situation slagordet. För författarens tempe- hålla sig vakna, men efter ännu ett var så säker om, - svarar en annan av kor kan man klä så sött». inföll fröoch känna med dem, stor lätthet att rament är det mera sympatiskt att fruktansvärt skrik uppifrån lade de ken Jost. handskas med situationer och män- bringa Gud i något vardagliga situ- bort korten. kamraterna, det Ar nog fru Branting eller niskor, han har ordet i sin makt ationer såsom att reklamera för ho-»ja om man anligger den mått-»det är som vid ett åskväder, sade fru Thorsson eller någon annan förb och en stor erfarenhets- och kun- nom med ljusskrift än att lämna ho- stocken», mumlade Isa frånvarande. fröken Klaus nervöst», man vågar överklass.» skapsskatt att nedlägga i detta ord nom kvar i kyrkan och stänga por- Hennes andra skorpa var en tjock inte företa sig någonting för att inte Hans predikofärd, soin han själv ten om honom gubbe, soni skulle bada. Skeden var förtörna makterna, och inte heller kallar den, i Amerika under hösten Det är omöjligt att här redogöra en trampolin och kaffekoppen en kan man gå och lägga sig.» 1923 gav honom därigenom möjlig-, ingående för ärkebiskopens karak- kringbyggd badbassäng och alltef- De siitto tysta och väntade kvart het göra svenska och europeiska syn- täristik av amerikanerna, men han tersom gubben blev våt och mjuk efter kvart. Skriken tilltogo och förpunkter levande och fattbara för tu- 'har säkerligen rätt, då han säger, åt Iion upp honom. lorade varje spår av mänsklighet. På senden och åter tusenden, dem han att man icke kan få något begrepp mellantiderna satt Isa och slumrade»precis som männen gör med nalkades på den gemensamma grun- om amerikanerna eller förutsäga till på en stol. Hennes huvud sjönk den av en kristen bekännelse. Man något om hur de skola reagera, om ner, håret gled fram och föll över kan läsa sig till mellan raderna, att man som så många här hemma tar det trötta ansiktet. han förmådde förvandla Europa och den amerikanska idealismen och Vid fem-tiden på morgonen hördes dess problem från ett begrepp till en fromheten för det grövsta skrymteri ett svagt pipande och fru Forss verklighet för dem han träffade, och bakom vilket döljer sig blott beräkkom ner med ett litet bylte Hon var det är väl egentligen det, som det ning och penningsnikenhet. Det går blek och utvakad, men belåten.»nu oss», sade hon halvhögt, men när fröken Klaus undrade om hon ville ha mer kaffe svalde hon sista klunken av bassängen och gick in till sig. Fröken Sjö hade sitt rum alldeles över, men Isa orkade inte gå upp. Hon var rädd att när som helst brista i gråt av trötthet, och sedan Iion blaskat av händerna, kommit ur skor och klänning och löst upp håret, kröp hon halvklädd under täcket för att hinna vila en stund innan det allvarliga började.»nej, inte just nu. sina tio minuter till nästa värk, så man hinner vila sig. Naturen är un- kommer an på. Inom den mindre inte nit sätta amerikanska folket i är det överståndet», krets i Amerika, vilken hans resa gång till att bruka sin väldiga kraft först och främst gällde, det svenska och sina mäktiga resurser till ett fökyrkfolket, har han spelat samma retag, förr än man vädjat och rört roll av förmedlare och påminnare vid det ideella inslaget i folkkarakom Sverige. tären. Att detta faktum sedan kan När denna första del av uppgiften missbrukas av medvetna skrymtare var löst i och med att ärkebiskopen är en sak för sig. Betecknande är med sin familj steg ombord på vad ärkebiskopen berättar, att de, Hon vaktade av att någon vred Drottningholm i december förlidet som inse det orätta i att Amerika nu upp det elektriska ljuset och reste år för att :inträda återfärden, åter- drar sig undan från Europa, nu sö- sig upp, genast klarvaken Fröken stod den andra delen, den nämligen ka ett slagord av samma kraft och Klaus kom fram och satte sig på att förmedla de amerikanska intryc- korthet, som det som förmådde sängkanten. Hon var blek. ken till landsmännen hemma i Sve- amerikanarna att gå med i kriget, då»det är hemskt,. sade hon. rige, ge dem sin förklaring på myc- det hette att vi måste göra världen safe for democracy.»hur mycket är klockan.?, fråga- En instinktivt riktig anpassning de Isa. framför allt om landsmännen där- efter amerikanska seder som verk-»lite över ett». Båda höjde huborta. Även den senare hälften av ligt-ii är oemotståndlig, visar ärke- vudet och lyssnade. Från våningen. sitt värv har nu ärkebiskopen fyllt, biskopet, då han på en bankett sjun- över kom ett dovt rytande av smäri och med att han utgivit en första ge in väckelsediktaren Sankeys ta, ohyggligt i sin brutala vildhet. bok med stoff från amerikaresan sing om de nio och nittio i högtala-»är det - är det...?» kallad Från Uppsala till Rock Island. ren på bordet framför honom så att»fröken Sjö ja.» Isa ryste till. Boken är emellertid tillegnad De hela det lyssnande Amerika fbi hö- Vad man visste litet om varandra! svenska församlingarna i Förenta ra honom. En introduktion till Hon hoppade ur sängen, drog klänstaterna, varav framgår, att den är hans färd över kontinenten, som ningen på sig och trädde fötterna i tänkt som ett förblivande minne av icke kunde varit lämpligare i radio- skorna, håret fick hänga. besöket och ett tack till värdfolket året 1923.»Vad tänker ni?» från författaren. Det var nämligen Vad amerikasvenskarna beträffar»dit upp, förstås. Man måste närmast soni Augustanasynodens, är ärkebiskopens synpunkt den, att väl kunna göra något?» det svenska kyrkosamfundets gäst, Sverige icke skall sörja över att ha»barnsligheter! Man kan ingensom ärkebiskopen kom till Amerika. blivit av med så många av sina hi- ting göra. Bara vänta, till det blir, Utan tvivel skola också svenskar- sta söner och döttrar men i stället ens egen tur.» na därute med glädje ta mot boken, glädjas över att vår ras genom dem Jag ämnar åtminstone inte skridärför att den hugfäster och på nytt fått taga del i uppbyggandet av det k:!,, sade Isa med hopbitna tänder gör levande ett minne. För oss har mest universiella av alla riken. Hur och skyndade uppför trappan. den en annan betydelse ett annat betydande och högt aktad denna Hon knackade och steg på, när värde svenskarnas kulturbragd är få vi ingen svarade. Rummet var dåligt I dess första del får man ett ex- också veta. Till Amerikasvenskarna upplyst. en brasa brann i kakelugtrakt av författarens förkunnelse riktar han ingen uppmaning att nen, och några. småbarnskläder därute. Han verkar för sitt stora in- återvända hem, man han ber dem hängde framför elden. Fröken Lindtresse:»en evangelisk livs - och ar- att hålla uppe traditionen och sam- berg nickade åt Isa och kastade en betsgemenskap», som skall få sitt bandet med det land, från vilket packe blodig vadd i en spann. I instrument i»ett förbundsråd. ett de härstamma, att bevara svenskhe- sängen satt fröken Sjö med armbåekonomiskt kyrkoråd som över fol- ten i sina namn, att bevara och öka garna mot de uppdragana knäna och kens gränser och över bekännelsens kännedom om moderlandets språk huvudet i händerna. Hennes hår gränser skall förfäkta den evange- och kultur. var fuktigt av kallsvetten soni trängliska kristenhetens samfällda livsin- Boken blir säkert icke utan ver- de fram och rann i små droppar tressen». Han framhåller europeiska kan i den riktningen. Genom an nedför kinderna. Hon lyste upp, synpunkter och värden, gör dem le- impuls utifrån kan myrket klarna när hon fick sa Isa. vande genom bilder och anekdoter, och mogna som förut icke nått upp»så snällt av er! Ja, här sitter han talar om sin hjälte framför :in- i medvetandet. Och i detta fall må- man och han inte annat. Jag är ri~:~' Martin Luther. ste mottagaren av impulser känna glad jag inte har en karl här nu, I bokens andra avdelning ger han att den stiger ur förståelse och kär- för då skulle jag vrida nacken av först sina mycket livliga, i det talade lek till Amerika och till Sverige. honom.» ordets omedelbara form gestalta- Isa smålog.»det är visst inte så de intryck av Amerika med utgångs- E.W. farligt med ar., sade hon.»det blev en flicka, an riktigt söt. och mamman mår bra.» Anekdot ringsskiftet. Det dröjer väl I tredje klassens kupé för icke rökare slår sig fem herrar ned med huller och bråk. till rege-

6 Domare och dömde. deras svenska formulering, men de ga anklagade utsatt för stora påfrestiiro ju universella. I detta djärva, ningar. Risken förefinnes alt han arbete, som har föranlett att en kät blir mild, om sexualkomponen- I tarprocess förberedes mot den ten utlöser en lustbetonad känskvinnliga parten i författarbolaget la och hård, om den utlöser en (Forts. fr. sid. I.) ingå författarna på domarfrågan i olustkänsla. De kvinnliga domarna dan innan de fått tillträde till iletkapitlen:»manliga domare och skulle enligt denna teori ligga under kvinnliga anklagade» samt:»vägen för samma frestelse till partiskhet sa samma. Men för att återgå till den fråga till objektivitet i domarämbetet». gentemot det andra könet och endast döma sitt eget med opartisk strängvi ställde i de första raderna av den- Författarnas sats, deras arbetshyhet. Deras slutsats blir, att först na artikel: här gäller det något gan- potes, som de tillämpa även på detta en dom, som fälles av en manlig och ska mycket mera än de kvinnliga område, är den, att det ena könet en kvinnlig domare efter gemensam juristernas större möjligheter icke kan bedöma det andra fullt obbryta sig en bana. Vad som måste att överläggning, skulle utgöra en jektivt, emedan alltid den möjlighemänsklig dom, en Menschenurteil, ske är en brytning med den princip. ten föreligger, att den s. k. sexualsom nu härskar, att endast det ena som de uttrycka det. komponenten utlöses, positivt eller Den Vaertingska teorins tillämpkönet har förutsättningar att sitta till negativt gent emot det andra könet. doms över båda. Och frågan om obning på frågan om domarens sub- Detta passar förträffligt ihop med jektivitet och objektivitet, möjlighejektivitet, om mannamån och kvin- det faktum, att mannen finner kvinnomån måste förutsättningslöst unter till rättvisa, för oss, som vi se. nan»beroende av tillfälliga och obedersökas. Det är endast gamla valångt ut över vad som för närvaranräkneliga impulser». Han har ende är aktuellt och under diskussion nan och en avtrubbad känsla på dast tillfälle att hos henne iakttaga denna punkt, som orsakar att vi hos oss. Diskussionen här hemma i hennes mot det motsatta könet vänfinna sakernas niivarande ordning denna fråga rör sig med helt andra da sida, medan han hos sitt eget kön självfallen och på sin plats. termer och begrepp än de Vaertingser den neutrala sidan, och alltså Vid frågan om kvinnans behörig- ska, vilka i själva verket vända upp finner honom mera objektiv. Desshet var som sagt bekymren störst och ner på alla gängse föreställninutom är det ju självklart, att han på punkten domare. Somliga av de gar. Och samtidigt kan man ur våra som man skaii ha lättare att beräkbekymrade flydde bakom det nuva- riksdagsprotokoll och utlåtanden na hur en man skall reagera. Men rande i sig olämpliga systemet, men hitta det ena exemplet efter det anhur vet han, att icke kvinnan från icke alla. Invändningarna mot kvin- dra. som passar in i denna tenn. sin ursiktspunkt finner honom mera nans kompetens principielt sett iiro som hand i handske. i subjektiv och mer oberäknelig, ehupsykologiskt av stort intresse. Två ru hennes omdöme icke når offentinvändningnr gjordes: dels att 'kvin- ligheten? fråga de båda författarna. Insänd litteratur. nan vore»beroende av mera till- Lika betecknande och lika lätta Från Upsala till Rock Island av fälliga och oberäkneliga impulser» att foga in i den Vaertingska teori- ärkebiskop Nathan Söderblom. (Göta Hovrätt) dels, att det skulle en äro de betänkligheter, som rests Svenska kyrkans diakonistyrelses vara»stötande och olämpligt», om mot att kvinnor skulle handlägga förlag, pris 7:50. Hilma Angeredkvinnor finge handlägga»vissa särskilda, mål. vara särskilt stötande och olämpligt.' Upton Sinclair: Jimmie Higgins Båda dessa invändningar, få en Man måste då ha tänkt på att skyd- Axel Holmströms förlag, pris 6: -. mycket intressant belysning av två Ebba Pauli: Eremiten och andra da den kvinnliga blygsamheten. psykologer, doktorerna Mathilde och berättelser, Birkagårdens förlag, Men vi veta mycket väl, att inga pris 3: RO. Mathias Vaerting, i deras arbete: mål bli vissa och särskilda, det vill Wahrheit und Irrtum in der Gesch- säga pinsamma ur anständighets- Tidevarvet säljes bl. a.: lechterpsychologie. De känna vis- synpunkt utan att de röra sig pi det Stockholms-tidningen filialkonserligen icke till invändningarna i sexuella området. och alltså båda tor, Odengatan 71, Stockholm. könen äro inblandade. Men om Allmänna Tidningskontoret, Gukvinnan redan är där utanför do- staf Adolfs torg, Stockholm. marskranket eller i varje fall före- Dagens Nyheters filialkontor, Stureplan 13, Stockholm. mål för diskussion mellan domare, Cigarraffären, Slussplan 9, Stockbisittare och advokater, då borde holm. det logiskt sett icke kunna bli Medéns Bokhandels A.-B., Östra mera stötande om det kvinnliga kö- Hamngatan 43, Göteborg. net även är representerat på doma- Malmö Kiosk A.-B., St. Nygatan residan av skranket. Tvärtom bör 13 A, Malmö. Storgatan, Jönköping. Västra där. Det manliga omdömet om vad som är stötande, är alltså lika subjektivt som det kvinnliga. Fröken Ellen Beckholm, handeln n, Mor järv. pappers- I själva verket mena författarna, Havannamagasinet, fru Martha och dra fram en rad exempel för att Mowitz, O. Storg. 16, Kristianstad dess kiosker. genom pressbyrån i bevisa det, är den manliga domarens objektivitet ifråga om den kvinnli- Efterfråga Tidevarvet! 24 under någon falsk förevändning tagit när värden ett par minuter efteråt bad - Bry er inte om det, Cesare. När med sig sin älskarinna. och signora henne hjälpa till att underhålla några allt kommer omkring är det lika mycket Grassini var den enda som ingenting utlänningar, lämnade hon rummet med mitt fel som hans. GETINGEN begrep. en besynnerlig känsla av lättnad. - Vilket är ert fel? R O M A N Zigenarflickan satt omringad av nå III. - Att han tycker så illa om mig. gra snobbar och en del officerare. Hon - Nåväl, madonna, vad tyckte ni Jag yttrade mig brutalt till honom den av var praktfullt klädd i ambragult och om Getingen? frågade Martini, när de Getingen skaffade sig en bostad i kvällen hos Grassinis. E. L. VO YNICH ljusrött, och det var något orientaliskt sent på natten, åkte ned till Florens. närheten av den Romerska porten. Han - Ni, madonna. Det har jag svårt över denna uppenbarelse i en floren- Var det inte skamlöst som han gjorde var tydligen något av en sybarit, och att tro. Hon återvände till salongen under en tinsk, litterär salong som om en tro- narr av den stackars lilla signora Gras- fastän ingenting i rummen antydde nå- - Det var oavsiktligt, naturligtvis. förlägen tystnad. Hans oväntade käns- pisk fågel plötsligt slagit ned bland sini? gon extravagans, fanns där dock en ten- och jag blev mycket ledsen. Jag kom lighet hade fullständigt förvirrat henne. sparvar och starar. Hon tycktes själv - Menar ni med avseende på dan- dens till lyx i småsaker och en viss för- att nämna något om människor som SI snart dörren öppnades, blev hon medveten om att hon inte passade i sösen? fining i anordningarna som förbluffade skratta åt krymplingar. och han tog det medveten om att det skett något ovan- denna miljö och betraktade de föroläm- - Ja, han inbillade henne att flic- Galli och Riccardo. De hade väntat sig personligt. Hans lyte är ju inte så ligt under hennes frånvaro. Herrarna pade damerna med ögon som blixtrade kan skulle bli säsongens stora clou. att en man som tillbringat så många framträdande att det-skulle falla mig in sågo förargade ut och damerna hade av vrede och förakt. När hon fick syn Signora Grassini gör vad som helst för år i vildmarken, skulle ha en mera' en- att tänka på honom som krympling. trängt sig samman i ett hörn av rum- på Getingen. skyndade hon fram till en människa som har i utsikt att bli en kel läggning, och de förundrade sig - Nej, naturligtvis inte. met; värden fingrade på sina glasögon honom. celebritet. över hans otadliga halsdukar, hans mas- - Han darrade i alla fall genom med en undertryckt. men påtaglig vre- - Monsieur Rivarez, jag har letat - Jag tycker att det var elakt. ty sor av böcker och de blommor vilka all- hela sin varelse och skiftade färg. Det de, och en liten grupp av utlänningar efter er överallt. Greve Saltykov undrar det försatte Grassini i en falsk ställning, tid stodo pi hans skrivbord. På det hela var ju rysligt taktlöst av mig, men det kastade roade' blickar mot den del av om ni har lust att komma till honom i och det var grymt mot flickan själv. taget trivdes de bra med honom. Han är underligt att han skulle vara så rummet där något inträffat, som väck. morgon kväll. Det blir dans. Hon kände sig säkert illa till mods. var vänlig och gästfri mot var och en. känslig. jag undrar om han kanske vate somligas Iöje och av andra betrakta- - Tråkigt nog är fag förhindrad, och - Si talade ju med honom? Vad i synnerhet mot medlemmarna av Maz- rit utsatt för något grymt skämt. des som en förolämpning. Signora Gras- Jag kan ju förresten inte dansa. Signora tyckte ni? zinis parti. ehuru Gemma härvidlag ut- - Det har han väl snarare själv sini var den enda som inte tyckts ha Bolla, får jag presentera madame Zita - Å, Cesare, jag tyckte bara att jag gjorde ett undantag. Han tycktes från gjort sig skyldig till. Det finns något märkt något. Hon viftade kokett med Reni. var glad när jag slipp ifrån honom. första stund ha fattat motvilja för hen- visst brutalt under den mannens förfisin solfjäder och pratade med en sekre- Zigenerskan betraktade Gemma med Han verkar som den inkarnerade oron. ne och undvek alltid hennes sällskap. nade väsen, som kan göra mig alldeles terare vid den holländska ambassaden. en halvt fientlig min, och bugade sig - Ja, jag visste att ni inte skulle Vid ett par tillfällen hade han varit sjuk Gemma stannade ett ögonblick i stelt. Hon var verkligen vacker som tycka om honom, och det gör inte jag ohövlig mot henne, vilket åsamkade ho- sj - Nu är ni orättvis, Cesare. Jag dörröppningen och vände sig om för att Martini sagt. Det var en bländande, heller. Mannen är hal som en åi och nom Martinis innerliga avsky. tycker inte mer om honom än ni, men se om också Getingen lade märke till animalisk skönhet och man måste be- jag skulle aldrig kunna lita på honom. - Ja: bryr mig inte om att han inte varför skall man göra honom sämre än den allmänna uppståndelsen. Man kun- undra henne grace och harmoni, men de inte misstaga sig på den skadeglada hennes panna var Iåg och draget kring triumfen i hans ögon när han betrakta- de fina näsvingarna nästan grymt. Den de värdinnan, som satt så oberörd i känsla av beklämning som Gemma ertycker om mig, sade Martini en dag till han är? Hans sätt är en smula affek- Gemma, men jag kan inte tåla att han terat och hans kvickhet kan verka trötuppför sig så mot er. Om det inte för- tande, men jag tror inte han menar orsakade si mycken skandal, skulle jag något ont med det. soffan. Nu förstod Gemma. Han hade farit i Getingens närvaro ökades, och låta honom stå till räkenskap. (Forts.)