Bildningsnämnden, protokoll

Transkript

1 Bildningsnämnden, protokoll (15) Plats och tid Kommunhuset, 1 februari 2017, Harriesalen klockan Beslutande ledamöter Se nästa sida Ersättare Se nästa sida Övriga närvarande Se nästa sida Utses att justera Veronica Wikner Justeringens plats och tid Kommunhuset, 6 februari 2017, klockan Paragrafer 1-10 Sekreterare Ordförande Justerande Mats Svedberg Camilla Mårtensen Veronica Wikner Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har offentliggjorts på kommunens anslagstavla. Organ Bildningsnämnden Sammanträdesdatum Anslag sätts upp Anslag tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset, Kansliet Underskrift Utdragsbestyrkande

2 Bildningsnämnden, protokoll (15) Beslutande ledamöter Ersättare Övriga närvarande Camilla Mårtensen (L), ordförande Patrik Bengtsson (M) Rune Sandström (S) Mikael Elmvik (M) Kjell-Arne Ohlsson (M) Catharina Thott (M) Niklas Mansfield (C) Helene Torhaug (SD) Håkan Lektorp (S) Veronica Wikner (S) Susanne Lund (S) Nils Nyberg (MP) ersätter Gregor Gullwi (MP) Halina Erichson (SD) ersätter Lars Andersson (SD) Gunnar Wiederhielm (M) Julia Stala (M) Helen Ek (L) Olle Sjöklint (KD) Jörgen Persson (SD) Markus Nordqvist (S) David Mikhail (S) Jan Persson (V) Carina Serbinson, bildningschef Marie Nilsson, skolchef förskola Barbro Börjesson, skolchef Marcus Eriksson, verksamhetschef Lärcentrum Jonny Norrby, kultur- och fritidschef Jimmie Brander, kvalitetsstrateg Martin Strand, utvecklingsledare Mats Svedberg, kanslichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

3 Bildningsnämnden, protokoll Ärendelista 1 Ändring av dagordningen 2 Prislista för Kävlinge kommuns Introduktionsprogram Yttrande om e-förslag näridrottsplats i Hofterup 4 Delegationsordning för bildningsnämnden, revidering 5 Slutrapport Projekt Framtidens skola Yttrande över upprättat förslag till Trafikstrategi 7 Lönekartläggning, lönepolicy och lönerevision för bildningsnämndens verksamheter 8 Redovisning av delegationsbeslut 9 Information från bildningskansliet 10 Information och frågor från ordförande och ledamöter (15) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 Bildningsnämnden, protokoll (15) 1 Ändring av dagordningen Ärendebeskrivning Rune Sandström (S) väcker ärende om lönekartläggning med mera. Ordförande Camilla Mårtensen (L) meddelar att frågan kommer att behandlas som punkt 6 på dagordningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Bildningsnämnden, protokoll (15) 2 Dnr: BN 2016/239 Prislista för Kävlinge kommuns Introduktionsprogram 2017 Beslut Bildningsnämndens beslut Prislistan för Introduktionsprogrammen (IM) vid Kävlinge Lärcentrum antas enligt bilagor. Ärendebeskrivning Prislistan fastställs eftersom introduktionsprogrammen kan bli föremål för frågor om interkommunal ersättning mellan såväl kommuner som ersättning till fristående skolor. Kostnaden för Introduktionsprogrammen vid Kävlinge Lärcentrum inkluderar kostnader för personal, lokaler, läromedel, administration och måltider. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Prislista för Kävlinge kommuns Introduktionsprogram 2017 BN Prislista för Introduktionsprogram vid Lärcentrum IM, IA, IM PREP 2017 BN Prislista för Introduktionsprogram vid Lärcentrum IM, SPR 2017 Beslutet skickas till För verkställighet Marcus Eriksson Gunilla Peterson Ulf Blyrup Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 KÄVLINGE KOMMUN Bidragsbelopp för Introduktionsprogrammen IM IA och IM PREP 2017 Program Totalt bidragsbelopp varav moms varav administration Bidragsbelopp exkl adm och moms Undervisning Lärverktyg Elevhälsa Måltider IKE 2016 Avgår faktisk adm kostnad Pris exkl faktisk adm kostnad IKE PER MÅNAD Administration Lokalkostnader BIDRAGS- BELOPP PER MÅNAD IM PREP , ,04 IM IA , ,04 Undervisning: Här ingår bl a kostnader för: Skolans rektor, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling till personalen samt liknande kostnader. Lärverktyg: Här ingår bl a kostnader för: Läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader. Elevhälsa: Här ingår bla kostnader för: Kurator och skolsköterska. Måltider: Här ingår bl a kostnader för: Livsmedel, personal, transporter samt till måltider sammanhängande administration och liknande kostnader. Administration: Lokalkostnader: Här ingår bl a kostnader för: Skolans administration, kopiering och liknande kostnader. Här ingår bl a kostnader för: Hyra, driftskostnader, inventarier (som inte är läromedel) och liknande kostnader.

7 KÄVLINGE KOMMUN Bidragsbelopp för Introduktionsprogrammen IM SPR 2017 Program Totalt bidragsbelopp varav moms varav administration Bidragsbelopp exkl adm och moms Undervisning Lärverktyg Elevhälsa Måltider IKE 2017 Avgår faktisk adm kostnad Pris exkl faktisk adm kostnad IKE PER MÅNAD Administration Lokalkostnader BIDRAGS- BELOPP PER MÅNAD IM SPR , ,15 Undervisning: Här ingår bl a kostnader för: Skolans rektor, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling till personalen samt liknande kostnader. Lärverktyg: Här ingår bl a kostnader för: Läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader. Elevhälsa: Här ingår bla kostnader för: Kurator och skolsköterska. Måltider: Här ingår bl a kostnader för: Livsmedel, personal, transporter samt till måltider sammanhängande administration och liknande kostnader. Administration: Här ingår bl a kostnader för: Skolans administration, kopiering och liknande kostnader. Lokalkostnader: Här ingår bl a kostnader för: Hyra, driftskostnader, inventarier (som inte är läromedel) och liknande kostnader.

8 Bildningsnämnden, protokoll (15) 3 Dnr: BN 2016/196 Yttrande om e-förslag näridrottsplats i Hofterup Beslut Bildningsnämndens beslut Utredningen godkänns enligt bilaga och överlämnas till kommunstyrelsen för vidare hantering. Ärendebeskrivning E-förslag har inkommit som innebär att anlägga en näridrottsplats på Skönadalsskolans grusplan. Förslagslämnaren har även inkommit med sin uppskattning av kostnader för anläggningen. Denna prisindikation omfattar dock inte markarbeten, rördragning, elinstallationsarbeten, eventuella bygglovskostnader och dylika kringkostnader. Utredning Då området tillhör skolans fastighet har bildningskansliet uppdragit åt fastighetsförvaltare vid KKB lokaler att göra kommunens bedömning av kostnader för att uppföra en anläggning enligt e- förslaget. Ingen detaljerad kalkyl har begärts utan enbart en prisindikation baserat på kommunens tidigare erfarenheter av liknande anläggningar. KKB lokaler och fritid och kulturs handläggare bedömer att en anläggning enligt e-förslaget skulle innebära en investeringskostnad på runt 4 miljoner och en årlig driftskostnad på :-. Denna prisindikation omfattar samtliga investeringskostnader och årlig drift (avskrivning, grönyteskötsel, utbyte av granulat konstgräs mm) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande om e-förslag näridrottsplats Hofterup Näridrottsplats i Hofterup/Ålstorp vid Skönadalskolan, e-förslag Kostnadsindikation spontanidrottsplats Prisindikation projekt Näridrottsplats Beslutet skickas till För verkställighet kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

9 Utskrift Sida 1 av :26:34 Ärendeutskrift Ärende 7672 Egenskaper Ärende-ID Registrerat av Registrerades Senast ändrat Avslutat Sekretessbelagt 7672 Niclas Rennstam (Mina Sidor) :21: :29:49 Nej Nej Innehåll Förslaget gäller Rubrik GATA, PARK OCH TRAFIK Näridrottsplats i Hofterup/Ålstorp vid Skönadalskolan

10 Utskrift Sida 2 av Förslag Beskrivning om Näridrottsplats: "En naturlig samlingsplats En näridrottsplats/multiarena erbjuder en naturlig samlingsplats där allmänheten, oavsett ålder, kan inspireras till spontan lek i en hälsosam miljö. Riksidrottsförbundets undersökningar visar att en aktiv livsstil har många positiva effekter för individen där personer som rör på sig är friskare. Genom att anlägga en näridrottsplats i ett strategiskt läge kan man skapa förutsättningar för en bra integration och inspirera till en sund sysselsättning." Bakgrund: Vi har skapat en grupp för att väcka frågan om att investera i vår närmiljö och göra området levande runt skolan i Hofterup/Ålstorp. Genom att aktivera barn och ungdomar samt att verka för en naturlig samlingsplats i vår by. Vi har en fantastisk skola som presterat med dem bästa resultaten i Sverige, både med skolmat och studieresultat. En engagerad lärarkår och en trygg tillvaro för våra barn. Vi har även en fantastisk fritidsgård som lockar till sig elever från våra närliggande tätorter då dem engagerar sig mycket i våra ungdomar. Det är även påvisat att studieresultaten blir bättre om fysiskt aktivitet utföres i anslutning till lektioner. Detta har även skolan infört i årskurs 5 & 6 på Skönadal. Detta förslag kan hjälpa skolan, eleverna och idrottslärarna med mer fysisk aktivitet och mer spontanidrott på fritiden som då också genererar bättre studieresultat. Vårt förslag innefattar en näridrottsplats, 5 manna konstgräsplan, löparbana samt ett utegym, där allt får plats befintligt område vid skolans grusplan. Genom detta förslag så kanske man även får bukt med skadegörelsen på bl.a. skolan då det blir mer aktivitet runt skolan under dygnets alla timmar. Utdrag ur "Näridrottsplats - för fysisk aktivitet i boendemiljö" från Sveriges Riksidrottsförbund Kommunerna har dessutom ansvaret fo r skolga rdarnas utformning. Vi vill understryka den betydelse skolga rdarna har fo r elevernas mo jligheter till lek och ro relse. La mpligt utformade skolga rdar kan stimulera fysiska aktiviteter genom att fungera som arena fo r motion och idrott. Läs mer i länken nedan: Detta är vårt förslag! /Från en engagerad förälder i Hofterup/Ålstorp.

11 Utskrift Sida 3 av Bilagor 1 JPG Hofterup-3D-Skiss JPG Hofterup-3D-Skiss JPG Hofterup-3D-Skiss JPG Hofterup-3D-Skiss Slutdatum Status Publicerad Förslaget lämnas till Resultat Beslut Beslutsdokument Korrespondens

12 Utskrift Sida 4 av

13 Bilaga tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: BN 2016/196 Kostnadsindikation spontanidrottsplats Kostnadsindikationen bygger på erfarenheter och kunskaper från tidigare anläggningar av liknande typ och är framtagen av Håkan Strandberg, förvaltare KKB Lokaler och Fritid och kulturs förvaltning. Investeringskostnad: Kostnadsindikationen inkluderar samtliga investeringskostnader, vilket utöver materialkostnader innefattar markarbeten, rördragning, elinstallationer, anslutningsavgifter avseende el och VA, samt eventuella bygglovskostnader: Belysning: :- Bollplan: :- Näridrottsplats: :- Löparbana: :- Utegym: :- Underarbete: :- TOTALT: :- Årlig driftskostnad: Avskrivningskostnaden bygger på en avskrivningstid på 20 år. Avskrivningskostnad: :- Utbyte av konstgräs: :- Grönyteskötsel: :- Övrig skötsel, allmänt underhåll: :- TOTALT: :- Bildningsnämnden Jonny Norrby Jonny.Norrby@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

14 Kävlinge Kommun Att. Datum: Objekt: Projekt: Förslag på ombyggnad av bollplan på Skönadalskolan, Hofterup Näridrottsplats, Bollplan, Löparbana och utegym Hej, Stort tack för ert intresse I våra produkter gällande er utemiljö. Unisport är verksamma i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Vi säljer och marknadsför sportgolv, konstgräs för fotboll, golf och landscaping samt ett brett sortiment av läktarstolar och teleskopläktare för fotbollsarenor, ishallar och sporthallar. I vårt sortiment finns även tennisgolv, padel, näridrottsplatser och täckgolv till idrottsanläggningar Under 2015 installerade Unisport Scandinavia ca m2 konstgräs vilket gör oss till en av Europas största och ledande leverantör och installatör av konstgräs. Unisport Scandinavia AB har en egen utförande- entreprenad med mångårig erfarenhet när det gäller installation av ovanstående områden. Vi har ett stort sortiment av olika konstgräs lämpat för olika ändamål Vid konsultering gällande projekt eller andra frågor om konstgräs eller fallskyddsgummi så hör av er till oss eller besök vår hemsida Vi vill tacka för Er förfrågan gällande konstgräs och har härmed nöjet att offerera Er följande: Beskrivning av projektet: Som boende i området fick jag kontakt med Niclas Rennstam, En förälder som brinner för barnen och utvecklande av utemiljö runt Skolan. Det finns tyvärr inget för barn/ungdomar att göra efter skoltid som har med spontanidrott att göra i Hofterup/Ålstorp. Detta kan tyvärr göra att det blir mycket skadegörelse runt skolan. Ett väl utvecklat område med chans för barn och ungdomar att kunna göra spontanidrott kommer att bidra till mindre vandalism runt skolan, piggare barn och framförallt får skolan fantastiska ytor att vara på under skoltid. Vi tog fram några förslag på hur vi ser området utveckling. Idéer är tagna från olika anläggningar som jag varit med och byggt runt om i Norden. Se skisser:

15 Prisundikationer exkluderat markarbete : Näridrottsplats : kr. Detta inkluderar följande : Näridrottsplats av modell Ball Lökka 20x40meter 4 stycken minimål på långsida. Konstgräs som lämpar sig för att frysas till Isbana Linjering i konstgräset Belysnings armaturer (4st). Inkoppling och rördragning exkluderat. Montering av arena.

16 Bollplan i konstgräs 30x40meter: 165kr/m2 Detta inkluderar följande : (ca kr) Konstgräsyta i 30x40meter Linjering som en fotbollsplan Installation Konstgräs som lämpar sig att spolas till isbana. OBS Detta är ett konstgräs utan SBR gummi eller annat ifyllnads material utöver sandifyllnad. Löparbana ca 5x60meter: Löparbana med 4stycken banor a 1,22m Färg :Grön med Vita linjer alt Röd med vita linjer. Priser är beroende på underlag. Ovanstående pris är på asfaltyta Från 306kr/m2 (ca kr) Utegym inkl 6 stycken träningsredskap : Priser beroende på underlag och val av utrustning. Från kr (ca kr) Alla priser är exkluderat markarbete. Kontakt är tagen med Bla ÖMAB för pris indikation Vi hoppas ni skall finna våra priser fördelaktiga och vi ser fram att ta samtal Med vänliga hälsningar. Mattias Carlsson Unisport Scandinavia AB mattias.carlsson@unisport.com Telefon: Mobil:

17 Bildningsnämnden, protokoll (15) 4 Dnr: BN 2017/15 Delegationsordning för bildningsnämnden, revidering Beslut Bildningsnämndens beslut Föreslagen delegationsordning antas i enlighet med bilaga. Ärendebeskrivning Bildning har tagit fram ett förslag till reviderad delegationsordning för bildningsnämnden. Förslaget är att förändra i den delegationsordning, Dnr: Bn 2016/146, som antogs , i punkterna & Punkterna behandlar fördelning av bidrag till idrottsföreningar samt fördelning av halltider för helt verksamhetsår. Anledningen till förändringen är att ledningsorganisationen för Fritid och kultur förändrats såtillvida att en chefstjänst omvandlats och numera innefattar ansvar för såväl fritidsgårdar som idrottsanläggningar. Delegationen att besluta i de i punkterna berörda frågorna flyttas därför från fritid- och föreningssamordnare och chef fritid och kultur till chef för fritidsgårdar och idrottsanläggningar. Förslag till reviderad delegationsordning för Bildningsnämnden finns i bilaga 1. Alla beslut om tidigare delegationsordningar upphör att gälla i samband med att en ny delegationsordning antas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Delegationsordning för Bildningsnämnden, revidering Förslag till revidering av Bildningsnämndens delegationsordning Beslutet skickas till För verkställighet nämndsekreterare (publicering) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

18 Dnr: Bn 2017/15 Delegationsordning för bildningsnämnden Förkortningar som används i delegationsordningen Bn Kn KL OSL FVL Bildningsnämnden Kulturnämnden (tidigare namn på Bildningsnämnden) Kommunallag Offentlighets- och sekretesslagen Förvaltningslag SL Skollag (2010:800) TF GyF Tryckfrihetsförordningen Gymnasieförordningen

19 Bilaga Bn 146/ GEMENSAMT Nr Ärende Delegat Lagrum/paragraf Överklagande Anmärkning Nämndadministration, yttranden och brådskande ärenden 1.1 Yttranden till tillsynsmyndigheter och besvärsinstanser 1.2 Yttranden till miljönämnden gällande detaljplaner som inte påverkar bildningsnämndens verksamhetsområde i någon större utsträckning (mer än att ett utökat antal barn leder till ökade kostnader) 1.3 Ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas 1.4 Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och dylikt 1.5 Ordförandes deltagande i kurser, konferenser och dylikt bn:s ordförande bn:s ordförande Dock ej yttranden enligt Kommunallagens 6 kap 34 bn:s ordförande KL 6:36 Ärendet ska sedan redovisas vid nämndens nästa sammanträde bn:s ordförande Kn 27/01 Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning eller andra interna fortbildningar bn:s 1:e / 2:e vice Beslut behövs ej gällande temadagar, ordförande nämndutbildning, andra interna fortbildningar eller uppdrag där ordförande företräder bildningsnämnden

20 Avtal (både externa och interna) 1.6 För bildningsnämndens räkning skriva bildningschef under avtal som faller under verkställighetsbegreppet (och som inte finns reglerade i någon annan delegationsordning) 1.7 Beslut om överenskommelse med bildningschef fastighetsavdelningen gällande åtgärder av hyreshöjande karaktär (ej löpande underhåll) på befintliga lokaler Administration 1.8 Smärre uppdateringar/tillägg i administrativ chef informationshanteringsplanen 1.9 Beslut om systemförvaltare för de ITsystem bildningschef som bildningsnämnden ansvarar för Ekonomiska frågor 1.10 Ansökan om EU-bidrag och andra bidrag bildningschef för projekt inom bildnings-nämndens ansvarsområde < 500t kr 1.11 Ansökan om ekonomiskt bidrag till bildningsnämnden från extern part (föreningar, privatpersoner etc) bildningschef bn:s ordförande - ansökning från extern part utan kommunanknytning* - ansökning från extern part med kommunanknytning* upp till 50 tkr * med kommunanknytning menas här registrerad i kommunen och/eller med verksamhet i kommunen 1.12 Beslut om investeringar upp till 200 tkr bildningschef 1.13 Upphandling (som överstiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy samt teckna avtal bildningschef

21 1.14 Upphandling (som understiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy 1.15 Avbryta upphandling av nämndspecifika varor och tjänster 1.16 Lämna uppdrag till ombud att föra talan i domstol avseende överprövning av upphandling respektive chef bildningschef/- ekonomichef/- kanslichef bildningschef/- ekonomichef/- kanslichef 1.17 Förlängning av avtal bildningschef/- respektive chef 1.18 Fastställande av attestordning (utse beslutsattestanter) 1.19 Omfördelning av budget mellan och inom verksamhetsramarna men inom av kommunfullmäktige fastställd ram 1.20 Godkännande av årsredovisning för Stiftelsen Nils Andreassons Minnesfond 1.21 Tillämpning av krav- och inkassorutiner gällande avskrivningar av bildningsnämndens fodringar Övrigt 1.22 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag inom nämndens ansvarsområde 1.23 Avvisning av för sent inkommet överklagande som avser förvaltningsbesvär 1.24 Inhibition i samband med överklaganden som avser förvaltningsbesvär 1.25 Beslut om att allmän handling inte ska utlämnas eller utlämnas med förbehåll (sekretessprövning), när frågan hänskjutits till myndigheten bildningschef bildningschef bn:s ordförande Kn 42/04 bildningschef bn:s ordförande administrativ chef FVL 24, 30 Förvaltnings-rätten Inköpsstrateg ska rådfrågas Inköpsstrateg ska rådfrågas Den chefsfunktion som beslutade om avtalet från början ska fatta beslut om förlängning bildningschef FVL 29 Förvaltnings-rätten Inhibition = om det överklagade beslutet tillsvidare inte ska gälla administrativ chef TF 2:2, 2:14 Kammarrätten OSL 6:2-5

22 2. FÖRSKOLE- OCH FRITIDSHEMS/KLUBBVERKSAMHET 2.1 Placering av barn inom förskolan och förskolechef SL 8:5, 8:6 (förskola) fritidshemmet med hänvisning till SL 14:5 (fritidshem) barnets eget behov (dispenser) rektor 2.2 Särskilt stöd för barn inom förskolan, fritidshem och fritidsklubb 2.3 Avgiftsreducering för placering i förskolan i enlighet med SL 8:7 2.4 Dispens från kommunala avgiftsregler/tillämpningsföreskrifterna 2.5 Mottagande av förskolebarn från annan kommun - på grund av särskilda skäl - interkommunala avtal Mottagande av elev i fritidshem från annan kommun 2.6 Överenskommelse med annan kommun eller annan huvudman att denna i sin förskola eller fritidshem tar emot barn (från Kävlinge kommun) förskolechef rektor SL 8:7 (förskola) SL 14:6 (fritidshem) förskolechef SL 8:16 Avgiften vad gäller placeringar enligt SL 8:7 får bara avse den del som överstiger 15 timmar skolchef förskola Exempelvis vid sjukdom skolchef grundskola skolchef förskola skolchef förskola skolchef skola skolchef förskola skolchef grundskola (fritidshem) SL 8:13 SL 8:17 SL 14:14 SL 8:12, 8:17, 8:21 (förskola) SL 14:14, 14:15 (fritidshem) I Skåne finns samarbetsavtal vad gäller interkommunala avtal förskola Delegationsbeslut kommer att anmälas kvartalsvis i förteckning 2.7 Beslut om tilläggsbelopp till fristående chef ssk stöd förskola SL 8:23 förskolor 2.8 Beslut om tilläggsbelopp till annan chef ssk stöd förskola SL 8:17 kommuns förskola 2.9 Beslut om tilläggsbelopp till fritidshem chef ssk stöd SL 14:17 med enskild huvudman 2.10 Beslut om tilläggsbelopp till annan kommuns fritidshem chef ssk stöd SL 14:14 andra stycket 2.11 Beslut gällande vårdnadsbidrag skolchef förskola

23 administrativ chef 3. FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA 3.1 Försöksperiod i annan skolform inom kommunen Försöksperiod i annan skolform annan huvudman rektor SL 7:8 Förutsätter vårdnadshavares medgivande 3.2 Uppskjuten skolplikt rektor SL 7:10 andra stycket Skolväsendets överklagande-nämnd

24 3.3 Skolpliktens förlängning rektor SL 7:13 Skolväsendets överklagande-nämnd 3.4 Beslut om särskild prövning av elevens kunskaper Beslut om skolplikts upphörande före 16 års ålder 3.5 Befrielse för elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska utbildningsinslag 3.6 Överenskommelse med annan kommun att denna i sin förskole-klass/grundskola tar emot elev från Kävlinge kommun 3.7 Mottagande av förskoleklass-barn/elev från annan kommun rektor SL 7:14 Skolväsendets överklagande-nämnd För elev i specialskolan prövas förlängning av Special-pedagogiska skolmyndigheten rektor SL 7:19 Förvaltnings-rätten Villkoren för befrielse har skärpts i förhållande till 1985 års skollag. Synnerliga skäl ska föreligga skolchef skola SL 9:12, 10:24 skolchef skola SL 9:13, 10:25, 10: Åtgärder för elever som inte bor hemma skolchef skola SL 10: Elevs fullföljande av utbildning när skolplikten upphört rektor SL 7:15, 7:16 För elev i specialskolan prövas fullföljandet av Special-pedagogiska skolmyndigheten 3.10 Läsårstider, skoldagens längd skolchef skola SL 7:17, 11:4 Gäller både för grundskola och grundsärskola 3.11 Medgivande att ett skolpliktigt barn fullgör sin skolplikt på annat sätt än vad som anges i skollagen skolchef skola SL 7: Uttagning till särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning rektor SL 3:11 Skolväsendets överklagande-nämnd 3.13 Anpassad studiegång rektor SL 3:12 Skolväsendets överklagande-nämnd 3.14 a) Särskilda behov för elev med interkommunal ersättning eller tilläggsbelopp för elev vid enskilda skolor a) chef ssk stöd b) skolchef skola SL 9:16, 9:21, 10:34, 10:39

25 b) Interkommunal placering vid nischskola exv internationella skolan 4. SKOLSKJUTSAR 4.1 Beslut om rätt till skolskjuts skolskjutshand-läggare SL 10:32 Bn 73/ Beslut om rätt till skolskjuts för elever i grundsärskola och gymnasiesärskola 4.3 Skolskjuts för elev som bor utanför det egna hemmet 4.4 Beslut om skolskjuts till fristående skola eller annan kommunal skola 4.5 Beslut om skolskjuts för elev som i elevvårdande syfte har förflyttats till annan skola 4.6 Beslut om skolskjuts för elev som av särskilda skäl hänvisats till annan skola 4.7 Beslut om skolskjuts för elev som för vissa lektioner hänvisats till annan skola chef ssk stöd SL 11:31, 11:32, 11:39 samt 19:20, 19:21 Förvaltnings-besvär till Förvaltnings-rätten enligt SL 28:5 skolskjutshand-läggare SL 10:33 Skolväsendets överklagande-nämnd skolskjutshandläggare chef ssk stöd (i samråd med skolskjutsansvarig) rektor (i samråd med skolskjutshandläggare) skolskjutshand-läggare (i samråd med rektor) SL 10:40 Bn 73/11 Bn 73/11 Bn 73/11 Laglighets-prövning enligt kommunallagen Punkt 1.5 i skolskjuts-reglementet Punkt 1.4 första stycket i skolskjutsreglementet. Beslut tas av den som beslutat om ny placering Punkt 1.4 andra stycket i skolskjutsreglementet 5. GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA 5.1 Mottagande av elev i grundsärskola eller gymnasiesärskola chef ssk stöd SL 7:5 (grundsärskola), 18:8 (gymnasiesärskola) SL 7:5 b 5.2 Beslut om att elev inte tillhör grundsärskola chef ssk stöd 5.3 Försöksperiod i annan skolform chef ssk stöd SL 7:8 5.4 Beslut om särskoleelevs placering vid chef ssk stöd SL 11:29 Skolväsendets överklagande-nämnd Mottagande i specialskola prövas av Specialpedagogiska myndigheten

26 viss skola 5.5 Beslut om mottagande i särskola av elev från annan kommun 5.6 Beslut om bidrag till enskild huvudman för elev i fristående grundsärskola 5.7 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående grundsärskola 5.8 Interkommunal ersättning grundsärskola eller gymnasiesärskola 5.9 Beslut om bidrag till enskild huvudman för elev i fristående gymnasiesärskola 5.10 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående gymnasiesärskola rektor SL 11:25, 11:26 Skolväsendets överklagande-nämnd, gäller enbart SL 11:25 chef ssk stöd SL 11:36 chef ssk stöd SL 11:38 chef ssk stöd SL 11:33 (grundsärskola), 19:22 (gymnasiesärskola) chef ssk stöd SL 19:25 chef ssk stöd SL 19:27 Regler om interkommunal ersättning finns i SL 11:33, se punkt. Ska ske i samråd med chef ssk stöd

27 6. GYMNASIESKOLA inklusive introduktionsprogram 6.1 Fastställande av plan för rektor SL 17:7 introduktionsprogrammen 6.2 Beslut om mottagande av elev från annan rektor SL 17:19, 17:22 Kan ej överklagas Efter samråd med verksamhetschef kommun i introduktionsprogram 6.3 Beslut om vilka hjälpmedel som eleverna rektor SL 15:17 skall hålla sig med 6.4 Beslut angående medgivande om verksamhetschef LC SL 17:16, 17:25 introduktionsprogram i annan kommun 6.5 Beslut om ekonomiskt stöd till inackordering, kost- och litteraturstöd, stöd till dagliga resor samt kostbidrag verksamhetschef LC SL 15:32 Kommunala regler 6.6 Beslut om tilläggsbelopp till elev på annan kommuns gymnasieskola, fristående gymnasieskolor eller introduktionsprogram verksamhetschef LC SL 16:50, 16:51, 16:54, 17: Beslut om läsårstider rektor GyF 3: Beslut om att undervisningen på ett verksamhetschef LC nationellt program för en elev får GyF 9:7 fördelas över längre tid än tre år 6.9 Ansvar för ett målinriktat arbete i syfte rektor att motverka kränkande behandling SL 6: Upprättande/årlig revidering av rektor likabehandlingsplan (plan med översikt SL 6:8 av de åtgärder som behövs för att förebygga och motverka kränkande behandling)

28 6.11 Genomförande av åtgärder i syfte att rektor förebygga och förhindra trakasserier och SL 6:7 annan kränkande behandling 6.12 Beslut om utredning och åtgärder mot rektor SL 6:10 trakasserier och annan kränkande behandling 6.13 Beslut om prövning rektor SL 15:28, GyF 8 kap Beslut om att erbjuda elev rektor i samråd med SL 15:19, GyF 4:15 modersmålsundervisning chef ssk stöd 6.15 Utbildningens omfattning rektor SL 17: Beslut om gymnasiestudier utomlands under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda verksamhetschef LC Kn 100/10 7. VUXENUTBILDNING, SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA, SFI OCH UPPDRAGSUTBILDNING samt del av INFORMATIONSANSVARET 7.1 Yttrande om interkommunal ersättning verksamhetschef LC SL 20:21 för gymnasial vuxenutbildning 7.2 Mottagande av elev till vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och SFI rektor SL 20:13, 20:14, 20:22, 21:7, 22: Kursutbud vuxenutbildning och särskild rektor Vux F 2:9 undervisning för vuxna 7.4 Utredning om och avstängning av elev rektor Vux F 7:4 7.5 Ansvar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärande och att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen rektor Vux F 2: Ansvar för upprättande och genomförande av utredning som underlag för avstängning av elev 7.7 Upphörande av kommunal vuxenutbildning (för elev) 7.8 Att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning (på grund av särskilda skäl) rektor Vux F 7:4 rektor SL 20:9 Skolväsendets överklagande-nämnd rektor SL 20:9 Skolväsendets överklagande-nämnd

29 7.9 Avgifter inom vuxenutbildning rektor SL 20: Upphörande av SFI (för elev) rektor SL 22:16 Skolväsendets överklagandenämnd 7.11 Att på nytt bereda SFI (på grund av särskilda skäl) rektor SL 22:17 Skolväsendets överklagande-nämnd 7.12 Beslut att uppdra åt annan att anordna verksamhetschef LC SL 23:2 vuxenutbildning, särskild undervisning för vuxna, SFI (entreprenad) 7.13 Fördelning av verksamhetsbidrag till verksamhetschef LC studieförbund 7.14 Beslut om utbetalning av aktivitetspeng verksamhetschef LC Riktlinjer antagna av Bn 70/12

30 8. ARBETSMARKNAD 8.1 Avtal med extern part eller kommunal verksamhet om samverkan kring arbetsmarknads-/rehabiliteringsprogram - avtal vars omfattning uppgår högst till kr (ca 20 deltagare) - avtal vars omfattning uppgår till över kr 8.2 Avtal med extern part om att Lärcentrum ska tillhandahålla viss utbildning (anbudsutbildning) - avtal vars omfattning uppgår till högst kr - avtal vars omfattning uppgår till över kr - avtal som omfattar längre tid än innevarande kalenderår samt nästföljande år 8.3 Att ställa sig i bostadskö för att anordna bostad till flyktingar 8.4 Att teckna hyresavtal för bostad till flyktingar verksamhetschef LC bildningschef verksamhetschef LC bildningschef bn:s ordförande chef för arbetsmarknad chef för arbetsmarknad

31 9. FRITID OCH KULTUR 9.1 Fördelning av bidrag till ideella kulturföreningar och arrangörer av kulturverksamhet 9.2 Fördelning av bidrag till idrottsföreningar (ej startbidrag) chef fritid och kultur chef fritid och kultur chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar 9.3 Fördelning av startbidrag fritid- och föreningssamordnare, chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar kultursamordnare 9.4 Tilldelning av tider i sport- och gymnastikhallar för helt verksamhetsår 9.5 Förändring av öppettider vid speciella tillfällen som vid helger, lov, arrangemang och studiedagar 9.6 Tidsbegränsad avstängning enligt ordningsregler/praxis 9.7 Läsårstidernas förläggning inklusive studiedagar och fortbildningsdagar 9.8 Fördelning av tillgänglig undervisningstid kulturskolan 9.9 Deltagande i kulturskolans verksamhet efter 19 års ålder 9.10 Reducerad avgift kulturskolan på grund av särskilda skäl (såsom längre sjukdom och olycka) 9.11 Avvikelser från avgifter och uthyrningsföreskrifter gällande uthyrning (uthyrning av lokaler på grund av särskilda skäl) 9.12 Tecknande av hyres-, nyttjanderätts- och arrendeavtal på max tre år chef fritid och kultur chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar respektive chef respektive chef Rektor Kulturskolan rektor Kulturskolan rektor Kulturskolan rektor Kulturskolan fritids- och föreningssam-ordnare chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar chef fritid och kultur Delegaterna tar beslut var för sig beroende på typ av förening Smärre förändringar av halltider under verksamhetsåret räknas som verkställighetsbeslut Läkarintyg krävs Delegationen gäller ej att fritid och kulturchefen får avtala att kommunen hyr av extern part 9.13 Uppsägning av hyres-, nyttjanderätts- chef fritid och kultur Gäller motsvarande delegation och

32 och arrendeavtal delegat som i punkt Förskottsutbetalning av bidrag chef fritid och kultur I samråd med bildningschef 9.15 Bestämma avgifter vid enstaka egna respektive chef entrébelagda arrangemang

33 Bildningsnämnden, protokoll (15) 5 Dnr: BN 2017/13 Slutrapport Projekt Framtidens skola Beslut Bildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner rapporten och avslutar Framtidens skola som projekt. Ärendebeskrivning Framtidens skola har varit ett skolutvecklingsprojekt under perioden för att förbättra resultatutvecklingen i Kävlinge kommuns grundskolor. Det yttersta målet har varit att inom 5 år ska Kävlinge kommun vara bland de 20 bästa skolkommunerna i landet enligt SKL;S ranking i ÖJ. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Slutrapport Framtidens skola Slutrapport projekt Framtidens skola Beslutet skickas till För kännedom bildningsnämnden efter beslut av kommunstyrelsen rektorer efter beslut av kommunstyrelsen För verkställighet kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

34 Framtidens skola Slutrapport projektet Framtidens skola

35 Framtidens skola Projektets bakgrund Skolinspektionen genomförde 2009 en granskning av skolorna i Kävlinge kommun. Granskningen visade allvarliga brister i flera delar av kommunens skolverksamhet. Kommunen brast i sin tillsyn och fick kritik inom en rad områden, som bristande uppföljning, bristande kvalitetsarbete, brist på riktade insatser och schablonartad resursfördelning, gällande såväl rektorsresurs som särskilt stöd till elev. Inspektionen menade att kommunen behövde skaffa sig en medvetenhet om tillståndet på kommunens alla skolor, använda sig av den information som kan komma ur en kartläggning och därefter arbeta för att säkerställa. Situationen på Tolvåkerskolan hade under flera års tid varit ansträngd och präglats av täta rektorsbyten, omorganisationer och neddragningar på grund av hastigt vikande elevunderlag. Under höstterminen 2010 växte kritiken mot kommunens huvudmannaskap. I november samma år krävde en grupp föräldrar tvångsförvaltning av skolan där en rad brister i kommunens kvalitetsansvar och ledarskap angavs, som till exempel elever som under sin högstadietid haft sju rektorer och 52 vikarier, avsaknad av stödundervisning och elever som inte fått utvecklingssamtal. Även Skolinspektionens riktade tillsyn i december 2010 gav allvarlig kritik mot kommunen för brott mot skollagen. Det brast i både värdegrundsarbete och pedagogisk ledning. Skolinspektionen hänvisade till 2009 års granskning och menade att kommunen inte åtgärdat påpekade brister. Dessutom hotade Arbetsmiljöverket med vite om inte kommunen vidtog nödvändiga åtgärder. Media skrev spaltkilometer om en skola i förfall. I den riktade tillsyn av Tolvåkerskolan i Kävlinge kommun som Skolinspektionen genomförde i november och december månad 2010 framkom allvarliga brister när det gäller kommunens ansvar för ledning och utveckling samt för uppföljning och utvärdering. Granskningen visade att trots att information framförts från bland annat föräldrar, personal och fackliga organisationer - vid upprepade tillfällen om stora brister i elevernas rätt till utbildning på Tolvåkerskolan hade kommunen inte tagit ansvar fullt ut för att se till att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Som en följd härav fick inte eleverna på Tolvåkerskolan den utbildning de hade rätt till. Ett av skälen till den uppkomna situationen på skolan var brister i kommunikation mellan skola, förvaltning och nämnd. Andra skäl var omorganisation på skolan som bland annat innebar uppsägning av personal och att kommunen krävde att rektorn skulle hålla en budget i balans. Kommunen hade inte heller fullt ut tagit ansvar för att följa upp och analysera vad den rådande situationen på Tolvåkerskolan innebar för elevernas utbildning. De av Skolinspektionen fattade besluten har därefter följts upp vid två tillfällen under våren 2011, såväl på skol- som på kommunnivå. (ur Skolinspektionens tillsynsrapport, jan 2012) Parallellt med bilden av Tolvåkerskolan fanns underlag som visade att elevernas betyg hade blivit allt bättre och mätningar som visade att eleverna trivdes allt bättre i skolan. Utifrån Skolinspektionens granskning 2009 hade brister åtgärdats på skolnivå och flera skolors utvecklingsambitioner var höga. Det fanns alltså flera tecken på positiva resultat av Kävlingeskolornas arbete. Därmed var bilden av Kävlinges skolor än mer komplex än vad det kunde verka. KS beslutade med dessa händelser som bakgrund att ett skolutvecklingsprojekt skulle startas. Kommunens ambitionsnivå för skolverksamheten skulle höjas rejält. Alla kommunens grundskolor omfattades och utgångspunkten skulle vara den enskilda skolans förutsättningar. Projektet skulle ha mätbara mål och harmonieras med implementeringen av den nya läroplanen, Lgr 11 samt den nya skollagen. Det beslutades även om ändring av skolornas ekonomiska förutsättningar. Skolpengen ökades med 1000kr per elev i åk 1-6 och för 7-9 var ökningen 6000kr per elev. Under våren 2011 utformades projektet Framtidens skola. Styrgrupp, referensgrupper och projektledning utsågs. Vision och mål angavs, forskning och framgångsfaktorer studerades och strategiska områden ringades in. Rektorer och pedagoger hade nyckelroller i såväl pågående som planerat utvecklingsarbete med skolans styrande dokument som utgångspunkt. Projektets viktigaste uppgift var att på ett strukturerat sätt bidra till tydlighet, engagemang och uthållighet gällande förändringar och aktiviteter som krävs för att tillsammans nå det av kommunstyrelsen högt satta målet. 2

36 Inom 5 år skall Kävlinge kommun vara bland de 20 bästa skolkommunerna i landet enligt SKL:s ranking. Öppna jämförelser mäter: Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen Genomsnittliga meritvärden Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan Andelen elever som uppnår minst G i ämnesproven i åk 9 Mål för projektet är också att: Elever och personal känner trygghet och trivsel i sin skola. Elever, personal och föräldrar känner sig delaktiga. Nulägesbeskrivningen för 2011 I en nulägesbeskrivning skapades en överblick av skolverksamheten i dess komplexitet, samtidigt blev den som ett kommunikativt instrument för dialog om både helheten och delarna. I september 2011presenterade projektledningen beskrivningen av skolorna i Kävlinge kommun. Denna baserades på intervjuer och en lång rad studier och granskningar av olika kvalitetsaspekter, som sammanställts under våren Mot denna bakgrund tog projektet ut riktningen för kommande års arbete i projektet Framtidens skola. Det var viktigt att ta tillvara det utvecklingsarbete som redan påbörjats och det som fungerade bra i skolan. Det utmynnade i ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete som krävde en tydlig målbild, förankrad i hela organisationen. Aktiviteter under 2011 Skolinspektionens granskningsrapport från 2009 var utgångspunkt för en rad åtgärder. En uppföljning av skolornas individuella granskningsrapporter genomfördes under vårterminen Skolorna redovisade åtgärder, status, sammanfattning av kvarstående arbete och utvecklingsarbete. Nödvändiga åtgärder beskrivna i kommunrapporten genomfördes av olika aktörer, främst av projektledning, skolchef, rektorsgrupp och utvecklingsstrateg. När det gällde skolbarnsomsorgen i kommunen påtalades ett antal olika områden som bristfälliga. Kommunen behöver tillse att ledningen för skolbarnsomsorgen får bättre förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet och kan ta ett större ansvar för verksamheternas ledning, systematiska kvalitetsarbete och utveckling. Vårterminen 2011 påbörjades en systematisk genomgång av kritiken i en arbetsgrupp, inledningsvis bestående av projektledare och representanter från alla fritidshem. Gruppen leddes senare av utvecklingsstrategen, en plan för åtgärder upprättades och arbetet med denna vidtog. Gruppen leds idag av en rektor och är en av våra pedagogiska utvecklingsgrupper. Skolinspektionen var kritisk mot kommunens tillsyn av skolverksamheten och angav områden i behov av åtgärder från kommunens sida. Kommunen har vid aktuell tidpunkt bristande uppföljning av elevers allsidiga kunskapsutveckling och bör utveckla system för att kontinuerligt följa upp och utvärdera det arbete som sker i verksamheterna. Rutiner skapades för att säkerställa övergripande kvalitetsarbete. Här ingår till exempel prognos för elevers måluppfyllelse i april och i oktober, analys av resultat i nationella ämnesproven i åk 3, 6 och 9 och betyg samt analys av enkätsvar. Vidare genomfördes uppföljning och rutinuppdatering gällande dokumentation och dokumentations-hantering av elevers åtgärdsprogram, elevers IUP samt elevers frånvaro. Under 2011 sjösattes en rad andra delprojekt som ansågs bidra till förbättring. Under denna period pågick även projektets förankringsprocess, som innebar informations- och dialogmöten med personal på skolor, skolråd, fackliga ombud, representanter för näringslivet, m fl. En temadag arrangerades där pedagoger och rektorer presenterade valda delar av sin verksamhet, med efterföljande diskussion. Aktuellt vid denna tidpunkt var även arbetet med en ny läroplan och ny skollag, Lgr 11, som innebar omfattande utvecklingsinsatser för all pedagogisk personal. Ett skolövergripande implementeringsarbete av den nya läroplanen startades, med fokus på kunskapskrav, elevers delaktighet, betyg och bedömning. På en del skolor hade inte Qualisarbetet etablerats. Här sågs brister gällande systematisk kvalitetsutveckling och synen på kvalitetsfrågor. Under våren hölls diskussioner kring kvalitetsaspekter med aktuella skolors personal. Pedagoger på några skolor deltog även i KASAM-främjande arbete, under ledning av projektledning. En utredning angående ökad datortäthet startades och alla skolor deltog i kompetensutveckling gällande praktisk IT- och mediakunskap (PIM). 3

37 Den pedagogiska utvecklingsgruppen i matematik initierade ett matematikprojekt i SKL:s regi. I augusti 2011 avslutades en fortbildningsserie rörande arbetslag och arbetslagsledare. Sedan höstterminen 2011 är samtliga skolor organiserade i arbetslag, som leds av arbetslagsledare. I september 2012 visade Skolinspektionens uppföljning att kommunen vidtagit sådana åtgärder att påtalade brister i verksamheterna avhjälpts. Arbetssätt och uppföljning Framtidens skola ska ses som ett stödprojekt till skolverksamheten och ska hålla extra fokus på de viktigaste aktiviteterna som bidrar till att nå uppsatta mål. Arbetssättet kan enkelt beskrivas i tre delar: Dialog Kontrakt - Uppföljning Dialogen utgår oftast från en nulägesbeskrivning/självvärdering. Dialogen förs av rektorer, skolchef, pedagoger och andra nyckelpersoner för att söka svar på några grundläggande frågor: Vad skall bli annorlunda som resultat av detta fokusområde? Vilka är aktörerna som bidrar till att denna förändring sker? Vilka aktiviteter eller förutsättningar behövs? Hur sker uppföljning? Kontraktet är en sammanställning av dialogen. Kontraktet förankras i fortsatt dialog med nyckelpersonerna för verksamheterna. Uppföljningen av kontrakten har även den dialog som en viktig komponent. Den består av frågor till aktörerna i skolverksamheten om aktiviteterna har genomförts, hur de har gått, om det är något som saknas i kontraktet som borde tillkomma, om något känns onödigt och inte ger resultat, osv. Resultatet sammanställs och ger en övergripande helhetsbild av hur det går. Rapportering kring projektets övergripande mål I kommunen görs årligen en rad mätningar och uppföljningar avseende skolverksamheten som direkt ger en indikation på progress i förhållande till de uppsatta målen. I samband med dessa görs en analys och en årlig rapport sammanställs. Denna utgör ett dialoginstrument för projektet. Fokusområden Omfattande fokusområden följer arbetssättet dialog, kontrakt, uppföljning. I mindre projekt struktureras förändringar som krävs för att nå målet och utgår ofta från länkens/pedagogiska utvecklingsgruppens arbete. Fokusområdets utvecklingsarbete bygger på aktuell skolforskning och beskrivs närmare i de årliga rapporterna. Värdegrunden Fritidshem IT och lärande Skapande skola Matematik Svenska, att utveckla läs- och skrivförmåga Elevers delaktighet o arbetssätt, arbetsformer, innehåll, elevers inflytande och ansvar Lgr 11 och skollagen o Skollagstillämpningar, nytt betygssystem, kunskapskrav, utveckla bedömarkompetens, formativ/summativ bedömning, bedömning för lärande Rektors ledarskap Övriga aktiviteter Ett viktigt inslag i att fullt ut förankra ett projekt av Framtidens skolas karaktär, är att säkerställa att hela organisationen omfattas av projektet. Det är en stor utmaning att få en hel organisation att dra åt samma håll, att 4

38 initiera, implementera och slutligen säkerställa att avsedda insatser får positiva effekter vilket kräver ett tydligt fokus av alla berörda. Det har bl.a inneburit att vi har arbetat fram en gemensam kommunikationsplan för Framtiden skola för att just säkerställa projektets målsättning. Kommunikationsplanen togs fram i samarbete med kommunens kommunikatör, skolchef och rektorer. I det arbetet ville vi försäkra oss om att alla rektorer hade en gemensam plattform för vad som skulle åstadkommas, samt att både intern och extern kommunikation var tydlig. Det har visat sig haft stor betydelse under det pågående projektet, inte minst för nytillkomna medarbetare och vårdnadshavare. Ett annat viktigt inslag som har pågått under projektperioden är Kunskapsdagen som har genomförts både under 2013 och 2015, och kommer även fortsättningsvis att genomföras vartannat år. Kunskapsdagen innebär att vi samlar ALL pedagogisk personal i Kävlinge kommun för att under en hel dag få ta del av varandras goda exempel på kvalitativ undervisning (best practise). I det arbetet kan vi se att vi har skapat en positiv utveckling för det fortsatta kollegiala lärandet, vilket i sin tur har skapat en tydlig delakultur inte minst med hjälp av den IT-satsningen (1:1) som har pågått under hela projektperioden. Resultat Resultat NÄP åk 3 åren I åk 3 genomförs nationella prov i matematik och svenska. Dessa prov består av ett antal delprov, 9 respektive 8 stycken. Det finns inget sammansatt mått för ämnesproven i årskurs 3, utan varje delprov redovisas var för sig. Resultat för åk 3 vårterminen -16 visar att de olika delprovens kravnivå uppnåtts av mellan 89% och 97% av eleverna i matematik och i svenska mellan 93% och 99%. I stort sett är resultaten i matematik oförändrade jämfört med förra året. I svenska har resultatet förbättrats. Resultatet för treornas nationella prov i matematik har ökat över tid och har i stort sett legat över resultatet för riket under hela perioden 2011 till De senaste två åren har mellanskillnaden dessutom ökat. Nationella ämnesprov i svenska visar också höga resultat. Resultat NÄP åk 6 åren Sexornas resultat i nationella prov i engelska är generellt sett goda under hela perioden. Vårterminen -11 hade 93,5% godkända resultat. Därefter ökade andelen till ca 97%, men förra vårterminen hade 94,1% godkända resultat. Mellan 2012 och 2013 ökade andelen godkända resultat i både svenska och matematik med över 10%. Därefter har de goda resultaten varit tämligen stabila mellan 95 och 97,8%. Resultat NÄP åk 9 åren Niornas resultat i nationella prov i engelska är generellt sett mycket goda under hela perioden (ca 98% hade provbetyg A till E). Resultaten i svenska är goda och tämligen stabila (mellan 95-98% hade provbetyg A till E). Vårterminen 2016 var första gången resultaten i matematik höjdes rejält. 94,8% hade provbetyg A till E. Resultat Betyg åk 6 Den genomsnittliga betygspoängen i såväl svenska som matematik och engelska ligger under perioden över jämförbara kommuner. (förortskommuner till större städer). Andel elever som uppnått A till E i alla ämnen sjönk läsåret 15/16 med ca 7%. Resultat Betyg åk 9 Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat med ca 17% på tio år. En stor skillnad framgår mellan 2011 och 2012 då ökningen var 7%.Övriga resultat redovisas i tabell nedan. Sammanställning av resultat Placering Öppna jämförelser

39 Andel elever som uppnår kunskapskrav i alla ämnen, åk 9 80,3 86,7 85, ,1 85,7 jfr riket 77,3 77, , ,1 Meritvärde åk 9 212,7 219,7 218, ,3 241,1 jfr riket 210,6 211,4 213,1 214,8 217,1 229,2 Andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram åk 9 92,5 94,1 93,6 93,3 91,3 93,9 jfr riket 87,7 87,5 87,6 86,9 85,6 87,3 Analys; Vi kan konstatera att under Framtidens skolas projektperiod ser vi en positiv resultatutveckling för våra grundskolor. Det arbetet som har initierats med stöd av bl.a fokus-områden, dialogkontrakt-uppföljning samt tydliga uppföljningar från huvudman, påvisar ett framgångsrikt arbetssätt. När det gäller att nå målets yttersta intention att ligga på plats 20 inom 5 år är vi inte helt framme, men med beaktande av förändrade kriterier från SKL; Öppna jämförelser över tid det s.k modellberäknade värdet, kan vi dock konstatera följande; När det gäller meritvärdet åk 9 slutar vi på plats 22 under projektperioden, andel elever som är behöriga till ett yrkesförberedande gymnasieprogram åk 9 på plats 28 och andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen åk 9 ligger vi på plats 30. Dessutom kan tilläggas att ÖJ mäter enbart vid slutstationen för åk 9, Framtidens skola har haft en bredare ambition i att följa hela perspektivet från fsk.klass -åk 9. Resultaten påvisar dock en gynnsam progression för Kävlinges grundskolors del och den positiva resultatutvecklingen arbetar vi vidare med inom ramen för Framtidens skola 2.0 Uppföljning av projektets övriga övergripande mål Trygghet och Trivsel (ÖJ) Varje år genomförs en enkät som berör åk 5 och åk 8 och som ingår i SKL;s Öppna jämförelser. Enkäten berör frågor kring trygghet, trivsel och upplevelse av skolarbetet. Placering gällande att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, att eleverna vet vad som krävs för att nå kunskapskraven och att eleverna får veta hur det går för dem i de olika ämnena är högre i åk 5 än i åk 8. Placering gällande trygghet, att skolarbetet gör eleverna mer nyfikna och att lärarna hjälper eleverna vid behov är högre i åk 8 i jämförelse med åk 5. Placeringen gällande att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå kunskapskraven är lika mellan åk 5 och åk 8. Det sammanlagda resultatet på portalenkäten är totalt sett bättre i åk 5 än i åk 8. Andelen positiva svar har sjunkit något under 2016 i jämförelse med 2015 åk 5 89 (92) och åk 8 75 (80). Delaktighet, Trygghet och Trivsel (Qualis) Hur personal, elever och vårdnadshavare upplever delaktighet, trygghet och trivsel följs upp årligen via Qualisenkät. Analys och åtgärder genomförs på grupp-, skol- och kommunnivå. Resultat på skol- och kommunnivå har redovisats i projektets årliga rapporter. Nuläge 2016 Kvalitetsarbete Vid uppföljningar inom ramen för Framtidens skola besöktes samtliga skolor vid olika tillfällen. Samtal fördes med skolans ledningsgrupp, i några fall enbart med rektor. Vid uppföljningen 2014 framkom i samtalen att man på de flesta skolor upplevde ökat intresse och ökad förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Flera skolor menade att ett ökat fokus på uppföljning och analys samt på kunskap och förståelse kring stödet av digitalt analysverktyg ger bra diskussioner då helheten synliggörs. Qualis kan ses som en gemensam överenskommelse om vad som är god kvalitet i skolan. En Qualisgranskning av en skola är omfattande och berör alla processer, såsom Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel, Elevernas ansvar för eget lärande, Arbetssätt och lärarroll, Delaktighet, Organisation, Styrning och ledarskap, 6

40 Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande, Image. Kvalitetskriterier inom de elva olika områdena, beskrivs i sju steg. Samtliga skolor är Qualiscertifierade. För att bli certifierad krävs minst 60 poäng och att kvalitetssteg 3 nåtts inom samtliga elva granskningsområden. Maxpoäng är 126 och flertalet av Kävlinges skolor har bland de högsta resultaten av samtliga Qualisgranskade skolor (ca 60 kommuner deltar i Qualis). Skolinspektionens granskning 2016 Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet. Skolenkäten är en viktig del av granskningen och besvaras av alla elever i årskurs 5 och 9, av all pedagogisk personal samt av alla vårdnadshavare till elever i grundskolans förskoleklass till åk 9. Enkäten är omfattande och utgår från de bedömningsområden som Skolinspektionens tillsyn är inriktad på. Enkätens resultat speglar elevers, vårdnadshavares och pedagogers uppfattning om Kävlinges skolor redovisades resultaten för Kävlinges skolor. Elever i årskurs 5 har en positiv uppfattning om bedömningsområdena, utom när det gäller studiero där 56% anser att andra elever stör på lektionerna. Elever i årskurs 9 har en positiv uppfattning om flera bedömningsområden, men har lägre värde inom områden som berör stimulans, delaktighet och inflytande samt ordning och studiero. Vårdnadshavarna har i stort sett en positiv uppfattning om bedömningsområdena. Men när det gäller särskilt stöd upplever endast 52% att deras barn får det stöd han/hon behöver. Elevers och vårdnadshavares uppfattning visar inga större avvikelser jämfört med de andra medverkande skolenheterna i riket. Pedagogernas enkätsvar är genomgående märkbart positiva inom alla områden, även i jämförelse med samtliga medverkande skolenheter i riket. Utmärkande för Kävlinges pedagoger är den positiva uppfattningen rörande rutiner och studiero. Vissa delområden visar lägre värden, mina elever vill utvecklas och prestera bra i skolan och Jag anpassar min undervisning efter elevernas olika förutsättningar. I samband med Skolinspektionens tillsyn gjordes även en ombedömning av utvalda delar av de nationella ämnesproven Syftet är att främja en likvärdig bedömning. En hög avvikelsegrad kan vara en indikation på att skolan behöver utveckla sina processer för bedömning och betygssättning. Resultaten redovisas som medelavvikelse i förhållande till andra skolor. För Kävlingeskolornas del fanns inga större avvikelser. Skolinspektionen undersöker även skolornas bedömningsprocess. Vem som bedömde provet, om provet var avidentifierat och om bedömningen diskuterades med annan pedagog. För Kävlinges del verkar bedömningen i mycket stor utsträckning ske enskilt. Pågående utvecklingsarbete Rektorsgruppen fokuserar på kompetensutveckling kring rektors ledarskap, med klassrums-/verksamhetsbesök. I dagsläget sker utvecklingsarbete med inriktning på att stärka undervisningens kvalitet, utformat efter den enskilda skolans behov. Utvecklingsarbetet syftar till att förtydliga kunskapsmålen för eleverna, att säkerställa lektionsinnehållet, att utveckla pedagogiska planeringar, att utveckla mentorskapet och tydligt anpassa för elever, att ha höga rimliga förväntningar och arbeta med utmaningar där eleverna befinner sig, att säkerställa fortsatt god uppdragsförtrogenhet och tydligt ledarskap i klassrummet. I fokusområdena gällande matte, svenska, betyg och bedömning fortsätter utvecklingsarbete kring: Läsgaranti och taluppfattning enligt Skolverkets bedömningsstöd Läslyftet metodutveckling Bornholmsmodellen i förskoleklass för att utveckla den fonologiska medvetenheten Säkerställa bedömarkompetens hos lärare Utvecklingsarbetet sker i huvudsak i formen för kollegialt lärande. Arbetssättet har utvecklats efter mönstret som Skolverket etablerat i sina olika satsningar, typ läslyft och matematiklyft, där en viktig del är att det gemensamma lärandet har vetenskaplig grund och bygger på aktuell forskning. Det kollegiala lärandet leds ofta av förstelärare. Förstelärarna har ett tydligt uppdrag inom ramen för Framtidens skola, men utformat efter lokalt behov. De leder även arbetet i de pedagogiska utvecklingsgrupperna. 7

41 Andra aktiviteter berör utvecklingsarbete gällande trivsel och studiero, fortsatt digitalisering av skolan efter ny skrivning i skollagen, 7-9 satsningen som innebär att följa de elever över tid som riskerar att inte nå målen samt att säkerställa övergångar mellan förskola och förskoleklass samt mellan åk 6 och 7. Det sker även ett kontinuerligt arbete med resultatuppföljning med tydlig analys, där förbättringsprocesser följs över tid för att tillvarata progressionsutvecklingen. Här gäller det även att tidigt identifiera elevers behov av stöd och sätta in rätt åtgärder. Andra aktuella områden gäller nyanlända elever modersmålsundervisning och studiehandledning samt kompetensförsörjning bristen på behöriga lärare. Avslutande ord Framgångsfaktorer i korthet Forskning och erfarenheter visar att det som påverkar elevers resultat mest är hur lärares kompetens och andra resurser används, att lärare samarbetar och lär av varandra, att rektor har ett aktivt ledarskap, att det finns höga positiva förväntningar på alla elever och att även kommunledningen följer upp elevernas resultat med analys och eventuella åtgärder. Med en titt i backspegeln gör vi här ett försök att ringa in det vi uppfattar som projektets framgångsfaktorer: Ett tvärpolitiskt projekt där politik och skola ser sitt gemensamma ansvar, ger ökad förståelse och ett sammanhållet utvecklingsarbete. Uthållighet. Att hålla sig till fokusområden och systematiskt förbättra identifierade delområden. En tydlig målbild, ett ramverk för skolan, som är politiskt förankrat. Att projektet sammanföll med ny skollag och läroplan, gav ett naturligt tillfälle att sätta uppdragsförtrogenhet, kunskapssyn, lärandesyn, bedömning och god undervisningskvalitet i fokus. Arbetet i Framtidens skola har gynnats av statliga satsningar (mattelyft, läslyft, lågstadiesatsning, förstelärarreformen), med det kollegiala lärandet i centrum. Förstelärare med tydligt uppdrag inom ramen för Framtidens Skola. Pedagogers och skolors samarbete bedömning, betyg och samsyn i ett 4-9 perspektiv, Etablerat arbetssätt för utvecklingsarbete; DIALOG KONTRAKT UPPFÖLJNING - utifrån varje enhets behov och förutsättningar. Alla skolor är Qualiscertifierade, där Qualis borgar för en gemensam bild av god kvalitet och systematiskt arbete. En årlig rapport som kommunikativt verktyg. Framtidens skola berör 1000-tals människor. Skolans kvalitet avgörs av den vardag varje elev möter. Det är en utmaning att hålla angelägenhetsgraden lika hög hos alla och att få in nya individer i den gemensamma riktningen utan att utvecklingsarbetet tappar fart. I stora organisationer blir utmaningen än större. En skolförbättringsresa Resultat från en omfattande forskning i boken Utmärkt skolutveckling (Håkansson & Sundberg 2016) kan sammanfattas i tre avgörande vägmärken på en skolförbättringsresa och som stämmer väl överens med den erfarenhet vi har gjort i vårt skolutvecklingsprojekt Framtidens skola. 1. Varje försök att utveckla skolan måste börja i en systematisk och grundlig positionsbestämning. Var befinner sig skolan när det gäller dess styrkor och svagheter i elevers lärande samt undervisningens kvalitet? Vilka är de starka områdena, vilka är de svaga? Utan någon gemensam karta över skolans olika utvecklingsfaktorer går det inte att röra sig framåt. 2. Skolutveckling som blir hållbar och genomgripande förutsätter att man navigerar i detta komplexa landskap med väl beprövade strategier och förändringsteorier. Det handlar om att arbeta med förbättringsfaktorer som faktiskt kan göra skillnad för elevernas utveckling och lärande. Att ihärdigt hålla fast vid målsättningar och riktmärken, men samtidigt korrigera riktningen efter de hinder som arbetet möter. 8

42 3. Framgångsrik skolförbättring förutsätter kontinuerlig uppföljning för att kontrollera att färden går i rätt riktning trots eventuella bakslag och stickspår. Resultatuppföljning kan ske i professionellt syfte som ett viktigt instrument i en lärande organisation. Det handlar om att olika deltagare involveras i förbättringsarbetet och gör gemensamma avstämningar om var man befinner sig och om den fortsatta riktningen framåt. Dessa, ur ett forskningsperspektiv, tre viktiga perspektiv bekräftar det arbete som har kännetecknat projektet Framtidens skola Januari 2017, för projektet Framtidens Skola, Barbro Börjesson och Gun-Sophie Andersson 9

43 Bildningsnämnden, protokoll (15) 6 Dnr: BN 2017/14 Yttrande över upprättat förslag till Trafikstrategi Beslut Bildningsnämndens beslut Yttrande enligt nedan översänds till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kävlinge kommun har för första gången tagit fram en trafikstrategi med syfte att skapa ett ramverk för kommande utvecklingsarbete gällande trafik- och infrastrukturfrågor. Den innehåller en långsiktig målsättning för 2035 och konkreta målområden, baserat på den kunskap som finns om nuläge och aktuella behov. Med trafikstrategin tas ett samlat grepp för att utveckla ett transportsystem som bidrar till hållbar utveckling i helakommunen. Bildningsnämnden inbjuds att lämna synpunkter på upprättat förslag till Trafikstrategi för Kävlinge kommun. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för Trafikstrategin som är en delstrategi för kommunens beslutade Utvecklingsstrategi Den 7 december beslöt kommunstyrelsen att sända ut förslaget Trafikstrategi för Kävlinge kommun på samråd. Sammanfattande synpunkter (förslag) Bildningsnämnden Ställer sig positiv till den Trafikstrategi som presenterats, men vill särskilt poängtera vikten av tillgänglig kollektivtrafik för kommunens gymnasieungdomar. Under rubriken Trafiknät och transportutbud, s.11 framgår: Nu finns direktanslutningar med tåg mot Helsingborg/Landskrona i nordväst, Teckomatorp i norr. I nuläget går buss 200 till Teckomatorp med byte till Svalöv, alltså inget tåg Kävlinge- Teckomatorp. Kävlinge och Svalövs kommun delfinansierade den nuvarande lösningen med buss, vilket uppmärksammats och diskuterats med Skånetrafiken och Svalövs kommun då detta drabbar våra gymnasieelever som läser på Svalövs gymnasium. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

44 Bildningsnämnden, protokoll (15) Skolskjutsberättigade grundskoleelever, bör så långt möjligt kunna använda kollektivtrafik, då detta bl a skulle kunna minska behovet av separata skolskjutstransporter. Målsättningen om fossilbränslefria transporter och motorfordon i Kävlinge kommuns verksamheter, kommer med stor sannolikhet att innebär ökade kostnader för bildningsnämnden då, inte minst i samband upphandling av skolskjutstransporter Hästsport är inte bara en viktig del i Kävlinge kommuns besöksnäring utan också en viktig fritidsaktivitet för många barn- och ungdomar i kommunen. Det vore värdefullt med ett strategiskt arbete för att skapa sammanhängande stråk av ridleder som ett naturligt, tryggt och trafiksäkert inslag i miljön Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande över upprättat förslag till Trafikstrategi Trafikstrategi för Kävlinge kommun, följebrev Trafikstrategi för Kävlinge kommun, samrådshandling Yrkande Nils Nyberg (MP) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutet skickas till För kännedom kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

45 Bildningsnämnden, protokoll (15) 7 Lönekartläggning, lönepolicy och lönerevision för bildningsnämndens verksamheter Beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Rune Sandström (S) väcker ärende om lönekartläggning, lönepolicy och eventuell lönerevision för bildningsnämndens verksamheter. Socialdemokraterina i bildningsnämnden lämnar in skrivelse med följande innehåll: Nytt ärende bildningsnämnden Då det har uppstått oro på våra arbetsplatser på grund av lönesättningen föreslår vi socialdemokrater följande. En kartläggning av lönerna innehållande: Arbetsplats Ålder Yrkestitel Utbildad/legitimerad Anställningstid Antal år i yrket Lön När vi har dessa uppgifter kan en utvärdering göras som ligger till grund för en lönepolicy inom vårt verksamhetsområde. Om skevheter i lönesättningen konstateras vill vi se att en lönerevision förs för att rätta till detta. I dagens situation kan vi inte fortsätta att bara se på när personalomsättningen är så hög och nu riskerar att öka. Var hittar vi då ny personal att anställa? Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

46