Verksamhetsplan och budget För plan- och byggnadsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget 2017 För plan- och byggnadsnämnden Ett aktiverande dokument som plan- och byggnadsnämnden fattade beslut om den 16 december 2016

2 Dokument-ID Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida [XX-00-00] Verksamhetsplan och budget 2017 Plan- och byggnadsnämnden (49) Diarienummer Berörd verksamhet Dokumentansvarig Reviderad PBN Plan- och byggnadsnämnden Mats Norrbom Inledning Nämndens uppdrag Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter enligt plan- och bygglagen, inklusive de lagar och andra föreskrifter som hör till denna lag, med undantag för översiktsplanering. Andra lagar och föreskrifter är exempelvis lagen om byggfelsförsäkring och energideklaration för byggnader. Plan- och byggnadsnämnden planerar för, och ger förslag till, inrättande av områdesskydd såsom natur- och kulturreservat. Nämnden har också ansvar för uppgifter enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera. Omvärld och förutsättningar Sverige är inne i en högkonjunktur inom bostadsbyggandet. Behovet är stort av fler bostäder och därmed tillhörande infrastruktur i hela landet. En eftersläpning i bostadsbyggande ska byggas ikapp. Samtidigt ska vi planera för en mer hållbar stad, med förutsättningar för ett mer hållbart resande och en säker vattenförsörjning. Byggandet har tagit rejäl fart under senaste åren och ligger på toppnivåer, särskilt i våra tillväxtstäder, som Uppsala är del av. Det skapar nya utmaningar att få bemanning på kommuner, men även konsultbyråer och byggentreprenörer. En växande stad skapar behov av investeringar i den offentliga infrastrukturen. För att medlen ska räcka till är det viktigt att prioritera att arbeta med rätt projekt som är hållbart ur såväl ekonomisk, som social och ekologisk aspekt. Politisk plattform Uppsala har goda förutsättningar för en positiv utveckling. Allt fler människor vill bo och verka här. Uppsala med omnejd är en av Sveriges snabbast växande och mest kunskapsintensiva regioner. För att möta utmaningen när Uppsala växer och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling satsar kommunen på ett ökat bostadsbyggande, skapar förutsättningar för fler jobb, investeringar i infrastruktur samt ett starkt och systematiskt miljöarbete. Målsättningen är att bygga 3000 bostäder och 2000 arbetsplatser per år. Kommunen tar ansvar att utveckla både staden och landsbygden hållbart. Nytillkommande bebyggelse ska även komma i våra utpekade tätorter utanför stadskärnan. I samhällsplaneringen ska Uppsala vara ledande inom hållbar utveckling. Det sker bland annat genom att stärka de hållbara transporterna. Postadress: Uppsala kommun, Uppsala Telefon: (växel) E-post: Uppsala.kommun@uppsala.se

3 2 (27) I en kommun som strävar efter delaktighet och lika villkor för alla invånare med stor dialog med medborgarna är jämställdhet ytterst viktigt. Jämställdhetspolitiken ska därför ges en större tyngd och genomsyra nämndens verksamhet. Uppsala ska också vara en kommun där barn och unga får utvecklas på lika villkor. Öppenhet och delaktighet präglar kontakten med medborgarna genom medborgardialog och öppna möten. Nämnden ska arbeta med strategiska program som siktar mot att ge underlag för en tydligare samsyn kring stadsutveckling i kommunkoncernen. Detaljplaneringen har fokus på såväl bostäder, skolor som verksamhetsområden. Plan- och byggnadsnämnden prioriterar planer och bygglov som medför tillskott av bostäder och lokaler för näringslivet, och som är genomförbara ur kommunalekonomisk aspekt. Syftet med nämndens verksamhetsplan och budget Verksamhetsplanen beskriver hur nämnden ska förverkliga kommunfullmäktiges övergripande styrdokument Mål och budget Nämndens budget visar hur nämnden fördelar de ekonomiska resurser som den tilldelats i Mål och budget. Verksamhetsplanen visar hur nämndens politik bidrar till att uppfylla de krav som ställs genom: Inriktningsmål Uppdrag Budget I samband med att nämnden beslutar om sin verksamhetsplan och budget beslutar den även om sin plan för intern kontroll. Det är förvaltningens uppgift att omsätta dessa planer i praktiken. Nämnden följer upp sin verksamhetsplan och budget i samband med kommunens gemensamma uppföljning per april, delårsbokslutet per augusti och årsbokslutet. Begrepp som används i verksamhetsplanen Inriktningsmål Uppdrag Nämndmål Budget Handlar om kommunfullmäktiges mål i Mål och budget. Nämnden konkretiserar inriktningsmålen genom att beskriva åtgärder till uppdragen och vid behov komplettera med egna nämndmål och strategier. Handlar om kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden i Mål och budget. Nämnden tar fram åtgärder för att beskriva hur nämnden genomför uppdraget. Nämnden kan för att bidra till måluppfyllelse konkretisera inriktningsmålen genom att formulera egna nämndmål, strategier och åtgärder. Nämndmål baseras på exempelvis statliga krav eller kommunala program och policier. Nämndens budget utgår från Mål och budget och preciseras i nämndens detaljbudget. Nämnder som har både en systemledarroll och en egenregi redovisar budgeten separat för de båda rollerna.

4 3 (27) Nämndens strategier Nämndens åtgärder för att förverkliga strategin Visar nämndens långsiktiga vägval för hur den ska nå sina mål. Nämnden tar i sina strategier även hänsyn till kommunens program och policier. Nämnden kan i beskrivningen av sina strategier visa vad som behöver göras även bortom 2017 för att sätta in åtgärderna i ett sammanhang. Visar vilka initiativ nämnden tar för att förverkliga sina strategier och uppdrag. Det kan exempelvis handla om att nämnden gör riktade satsningar, fattar nödvändiga beslut, tillsätter en utredning eller startar en försöksverksamhet. Åtgärder för att öka jämställdheten ska alltid övervägas. För nämnder som har både en systemledarroll och en egenregi behöver det framgå om åtgärden enbart gäller för egenregin eller om den gäller alla. Visar om åtgärden finns i ett befintligt styrdokument som program, handlingsplan eller liknande.

5 4 (27) Innehållsförteckning Inledning... 1 Nämndens uppdrag... 1 Omvärld och förutsättningar... 1 Politisk plattform... 1 Syftet med nämndens verksamhetsplan och budget... 2 Begrepp som används i verksamhetsplanen... 2 Inriktningsmål... 7 Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: En samordnad och ekonomiskt hållbar stads- och landsbygdsutveckling med tydliga prioriteringar Nämndmål: Dra nytta av ny teknik för att skapa effektivisering Uppdrag: Aktivt och strategiskt söka extern finansiering Uppdrag: Genomföra analyser för jämställdhetsbudgetering inom minst ett nytt utvecklingsområde årligen, samt att utifrån analys ta fram åtgärder i syfte att minska ojämställdhet Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: Offentliga platser som är trygga och flexibla Uppdrag: Underlätta för innovationer i den egna verksamheten och utgöra testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer Uppdrag: Implementera varumärkesplattformen för platsvarumärket Uppsala Uppdrag: Ta fram en gemensam strategi för utveckling av kulturmiljöarbetet. (KS, KTN, GSN och PBN)... 8 Uppdrag: Förbereda kommunens åtagande avseende världsarvsansökan inom the Rise of systematic biology för Linnés vetenskapliga gärning, exempelvis genom att inrätta naturreservatet Årike Fyris Uppdrag: Genomföra en översyn av behoven av samlings- och kulturlokaler i befintliga och nya områden. (KTN, KS, PBN och de kommunala fastighetsbolagen)... 9 Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: Ett långsiktigt robust trafiksystem Nämndmål: Hållbart resande Nämndmål: Säker långsiktig vattentillgång Uppdrag: Fortsätt utveckla den samordnade planeringsprocessen för hållbar stads- och landsbygdsutveckling Uppdrag: Utveckla strategin för markförvärv. (KS, PBN och bolag)... 10

6 5 (27) Uppdrag: Stärk arbetet med stadsutveckling för att förebygga och förhindra social oro. 10 Uppdrag: Öka andelen förnybar energi och fördubbla förbättringstakten vad gäller energieffektivitet Kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt...fel! Bokmärket är inte definierat. Uppdrag: Utveckla arbetet för att nå klimatmålen för fossilfritt 2030 och klimatpositivt Kommunfullmäktiges inriktningsmål Uppdrag: Implementera handlingsplan för WHO:s äldrevänlig stad Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: 2000 nya arbetsplatser årligen Nämndmål: 3000 nya bostäder årligen Uppdrag: Bidra till ökad tillgång på mark och lokaler i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Uppsala. (PBN och KS) Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: Bra utemiljöer i anslutning till utbildningslokaler.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: En tillgänglig kommun för alla Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: De som bor och verkar i Uppsala kommun ska vara delaktiga i utformningen av den fysiska miljön Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nämndmål: Kompetensförsörjningen ska vara normkritisk och ändamålsenlig Nämndmål: Kommunen ska ha ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv där alla medarbetare mår bra, växer och utvecklas tillsammans Nämndmål: Ledarskapet ska fungera som en stark kulturbärare i förbättring, förändring och medskapande Nämndmål: Kommunens medarbetare ska få, kunna och vilja ta ansvar Nämndmål: Kommunen ska erbjuda rättvisa, jämställda och attraktiva villkor Uppdrag: Fortsätta genomförandet av heltidsreformen Uppdrag: Åtgärda strukturella löneskillnader på grund av kön Uppdrag: Intensifiera arbetet med att skapa attraktiva villkor för nuvarande och kommande bristyrken Uppdrag: I ökad utsträckning erbjuda personer med funktionsnedsättning arbete Budget Nämndens driftbudget... 18

7 6 (27) Nämndens investeringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga Bilaga 2 Uppföljningsplan Inledning Förhållningssätt kring uppföljning Nämndens uppföljning Ekonomisk uppföljning Bilaga 3 Nämndens nyckeltal... 25

8 7 (27) Inriktningsmål Kommunfullmäktiges inriktningsmål 1 Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi Nämndmål: En samordnad och ekonomiskt hållbar stads- och landsbygdsutveckling med tydliga prioriteringar. Uppsala växer och skapar behov av investeringar i stads- och landsbygdsutveckling. Samtidigt har kommunen ett fortsatt allvarligt ekonomiskt läge. För att säkerställa maximal utväxling av varje investerad skattekrona krävs en övergripande långsiktig planering och prioritering. Idag har vi en stor flora av projekt och ojämn belastning över tid. Utveckla det övergripande prioriteringsarbetet utifrån framtagna värderingskriterier inom ramen för programkontoret. Kriterier för värdering av projekt Nämndmål: Dra nytta av ny teknik för att skapa effektivisering. För att möta behoven från en växande kommun och ökade förväntningar från medborgarna måste våra interna processer effektiviseras. Nämnden ska aktivt arbeta för att identifiera och dra nytta av ny teknik som ger lägre kostnader och/eller högre kvalitet. Implementera kommungemensamma IT-lösningar för att effektivisera och förbättra nämnden processer. Implementera den nya GIS-plattformen i verksamheterna för ett modernt arbetssätt. Tillämpa verksamhetsnära IT-tillämpningar för att skapa effektiviseringar och mer kundnytta, i väntan på införande av nya överordnade system Strategisk IT-plan Strategisk IT-plan Strategisk IT-plan Uppdrag: Aktivt och strategiskt söka extern finansiering. Generell omvärldsbevakning och framtagande av ansökningar där så är möjligt. Uppdrag: Genomföra analyser för jämställdhetsbudgetering inom minst ett nytt utvecklingsområde årligen, samt att utifrån analys ta fram åtgärder i syfte att minska ojämställdhet.

9 8 (27) Identifiera minst ett utvecklingsområde inom nämndens verksamhetsområde och genomför analys av området. CEMR Kommunfullmäktiges inriktningsmål 2 Uppsala ska vara attraktivt att leva, verka och vistas i Nämndmål: Offentliga platser som är trygga och flexibla. Nämndens indikatorer: Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd Region-Index) Traditionellt har vi planerat för att offentliga platser ska användas för ett specifikt ändamål. När staden förtätas blir mark och offentliga platser en bristvara. För att optimera markanvändningen behöver vi säkerställa att offentliga platser blir flexibla och mångfunktionella så att de kan användas på olika sätt av olika målgrupper och under olika tider på dygnet. I planering, bygglovgivning och utformning främjar nämnden trygghet och flexibilitet i de allmänna platserna. ÖP Uppdrag: Underlätta för innovationer i den egna verksamheten och utgöra testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer. Stimulera och synliggör innovationer inom stads- och bebyggelseutveckling. ÖP Uppdrag: Implementera varumärkesplattformen för platsvarumärket Uppsala. Arbeta för att synliggöra Uppsala som ett tydligt alternativ för företag som vill etablera sig i Stockholmsregionen. Näringslivsprogrammet Uppdrag: Ta fram en gemensam strategi för utveckling av kulturmiljöarbetet. (KS, KTN, GSN och PBN) Aktivt delta i arbetet med att ta fram en kulturmiljöstrategi.

10 9 (27) Uppdrag: Förbereda kommunens åtagande avseende världsarvsansökan inom the Rise of systematic biology för Linnés vetenskapliga gärning, exempelvis genom att inrätta naturreservatet Årike Fyris. Medverka i arbetet med att förbereda kommunens åtagande avseende världsarvsansökan. Utreda möjligheterna att inrätta naturreservatet Årike Fyris. ÖP ÖP Uppdrag: Genomföra en översyn av behoven av samlings- och kulturlokaler i befintliga och nya områden. (KTN, KS, PBN och de kommunala fastighetsbolagen) Medverka i översynen av samlingslokaler tillsammans med övriga förvaltningar. ÖP Kommunfullmäktiges inriktningsmål 3 Uppsala stad och landsbygd ska växa smart och hållbart Nämndmål: Ett långsiktigt robust trafiksystem. I takt med att Uppsala växer med många nya bostäder finns en ökad risk att vägar och annan infrastruktur blir underdimensionerade och att vägsystemet blir känsligt för störningar vilket i sin tur gör kollektivtrafiken mindre attraktiv på grund av förseningar. Nämnden ska säkerställa att stadens trafiksystem blir långsiktigt robust. Delta i arbetet med en trafikstrategi (KS) Nämndmål: Hållbart resande. Nämndens indikatorer: Medborgarnas uppfattning om kommunikationer Resandet är idag en stor källa till utsläpp som påverkar vår miljö negativt. För att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle behöver utsläppen från resandet minska. Genom att förtäta staden och öka närheten till olika former av service kan behovet av resande minska. När staden förtätas behöver biltrafiken minska för att ge utrymme för bostäder och offentliga platser samt skapa en trivsam och hälsosam miljö. Parkeringstalen implementeras Planering sker vid de planerade stomlinjestråken och kollektivtrafiksnoderna för Parkeringstal för Uppsala

11 10 (27) att öka tätheten och servicegraden I planeringen längs stomlinjestråken säkras markutrymme för kollektivtrafikens framkomlighet ÖP Nämndmål: Säker långsiktig vattentillgång. Tillräcklig tillgång till vatten av god kvalitet är en förutsättning och en drivkraft för tillväxt. I takt med att Uppsala växer ökar kraven på dagens försörjningssystem. Volymerna behöver säkras och utökas för att möta tillväxten och även klara längre perioder av torka. Planeringsunderlag utarbetas för att säkra långsiktigt god vattenförsörjning och fortsatt bebyggelseutveckling Vattenförsörjningen beaktas i detaljplaneringen. Vattenprogram Vattenprogram Uppdrag: Fortsätt utveckla den samordnade planeringsprocessen för hållbar stads- och landsbygdsutveckling. Implementera landsbygdsprogram och handlingsplan. Bidra med planläggning på de utpekade områdena i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet Uppdrag: Utveckla strategin för markförvärv. (KS, PBN och bolag) Medverka i ett arbete med en strategi för markförvärvning. Medverka i diskussioner om markförvärv utifrån ett planeringsperspektiv. ÖP Uppdrag: Stärk arbetet med stadsutveckling för att förebygga och förhindra social oro. Implementera SKA-verktyg (socialt Konsekvensanalysverktyg) och kunskap från CMR för att säkra social hållbarhet i stadsutvecklingen. Blandade upplåtelseformer eftersträvas i alla stadsdelar, samt boenden till olika kostnadsnivåer. Öka kunskap om inkluderande fysiska miljöer genom att ta fram sociala strategier för minskad segregation och ökad inkludering på kommunövergripande nivå som kan kombineras med insatser för fysisk förändring på lokal nivå. ÖP ÖP

12 11 (27) Uppdrag: Öka andelen förnybar energi och fördubbla förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. Energieffektivitet är ett kriterium vid bedömningar av markanvisningstävlingar. ÖP Uppdrag: Utveckla arbetet för att nå klimatmålen för fossilfritt 2030 och klimatpositivt Nämndens indikatorer: Kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt Arbeta med miljö- och klimatomställningen med fokus på program för hållbart byggande, särskilt avseende materialval och byggprocess, integrerade energisystem samt elektrifiering av transportsystemet med lösningar för alla transportslag Miljö- och klimatprogram etappmål 7 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 4 Uppsala ska vara jämlikt, med goda levnadsvillkor för invånarna Uppdrag: Implementera handlingsplan för WHO:s äldrevänlig stad. Medverka i arbetet med en handlingsplan för äldrevänlig stad. Beakta boendealternativ för äldre vid markanvisningar. Kommunfullmäktiges inriktningsmål 5 Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete Nämndmål: 2000 nya arbetsplatser årligen. Nämndens indikatorer: Företagarnas sammanfattade omdöme av företagsklimatet i kommunen, andel positiva svar. För att säkerställa en hållbar tillväxt ska nämnden skapa förutsättningar för 2000 nya arbetsplatser årligen på ett sätt så att Uppsala får en god blandning av verksamhetsmiljöer. Antagna detaljplaner och godkända bygglov för 2000 nya arbetsplatser per år.

13 12 (27) Nämndmål: 3000 nya bostäder årligen. Nämndens indikatorer: Antal färdigställda bostäder per 1000 invånare (genomsnitt senaste tre åren) För att säkerställa en hållbar tillväxt ska nämnden skapa förutsättningar för att det byggs 3000 nya bostäder årligen med mångfald i utbudet och i tät och blandad miljö. Godkända program, antagna detaljplaner och godkända bygglov för 3000 nya bostäder årligen utifrån upprättad projektportfölj. Prioritera planläggning och bygglovgivning för skapandet av en bostadssocial resurs för flyktingar. Medverka vid inventering av möjlig byggbar mark. Följa upp och utvärdera minst ett stadsutvecklingsprojekt. Arkitekturprogrammet Informera om planerade stadsutvecklingsprojekt och detaljplaner Nämndmål: Kommunen kännetecknas av god service, tillgänglighet och effektivitet. Nämnden strategi för att nå målet Mätningar visar att förtroendet för Uppsala kommun idag är svagt. Nämnden ska aktivt arbeta för att öka nöjdheten bland de som kommer i kontakt med nämndens verksamhet. Nämndens åtgärder Utarbeta handlingsplan för ökad kundnöjdhet inom bygglov samt påbörja genomförandet. Förbättra företagsservice vid myndighetsutövning och i all övrig kontakt med näringslivet. Näringslivsprogrammet Uppdrag: Bidra till ökad tillgång på mark och lokaler i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Uppsala. (PBN och KS) Nämndens indikatorer: Företagarnas sammanfattade omdöme av företagsklimatet i kommunen, andel positiva svar. Tydliggöra för näringslivet var byggbar mark finns på kort och lång sikt. Ökad samverkan mellan kommun, byggbolag och näringslivet när nya områden planeras med särskilt beaktande av verksamhetslokaler i bostadsområden. Näringslivsprogrammet Näringslivsprogrammet

14 13 (27) Kommunfullmäktiges inriktningsmål 6 Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning och utmanas i sitt lärande Nämndmål: Bra utbildningslokaler för ett växande Uppsala. Nämnden ska arbeta för att Uppsala har de utbildningsplatser som behövs för att täcka upp behovet i takt med att Uppsala växer. I program, detaljplan och bygglov medverka så att finns tillräckligt med bra utbildningslokaler. Kommunfullmäktiges inriktningsmål 7 I Uppsala ska invånare leva ett oberoende liv och få stöd, vård och omsorg utifrån sina behov Nämndmål: En tillgänglig kommun för alla. Uppsala ska vara en inkluderande och tillgänglig kommun. Nämnden ska säkerställa att tillgänglighetsaspekter beaktas i all stads- och landsbygdsutveckling. En fysiskt tillgänglig stad säkras i planläggning, bygglovhantering och bostadsanpassning. Kunskap om tillgänglighetsfrågor förstärks genom samverkan mellan bostadsanpassningen och bygglov. Kommunfullmäktiges inriktningsmål 8 Uppsalas invånare och organisationer ska vara delaktiga i att utforma samhället Nämndmål: De som bor och verkar i Uppsala kommun ska vara delaktiga i utformningen av den fysiska miljön. Nämndens indikatorer: Medborgarnas uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande (Nöjd-Inflytande-Index) Andel ungdomar som uppger att de har möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen (gymnasieskolans åk 2) Nämndens verksamhet berör alla medborgare i något skede i livet. Det är viktigt att Uppsala invånare och organisationer görs delaktiga. Idag finns en otydlighet i hur vi arbetar med information och dialoger. Nämnden ska säkerställa och utveckla dialog och information vid

15 14 (27) förändringar i den fysiska miljön. Medborgare och samarbetspartners ska involveras för att hitta den bästa lösningen. Bidra till utvecklingen av effektiva, innovativa och tydliga stadsbyggnadsdialoger, stödja dem som leder utvecklingsarbetet, och testa de verktyg och metoder som utvecklas, i nämndens verksamhet. Visualisera framtida stadsutvecklingsprojekt i vår nya GIS-plattform. Strategisk IT-plan Uppsalarummet utvecklas som en långsiktig plats att kommunicera stadsutvecklingsfrågor, framtida byggprojekt. Kommunfullmäktiges inriktningsmål 9 Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala. Nämndmål: Kompetensförsörjningen ska vara normkritisk och ändamålsenlig. En stor utmaning är att säkerställa rätt kompetens på rätt plats, framför allt på längre sikt, eftersom tillväxt och demografiska förändringar kommer öka eller förändra servicebehoven. Redan idag är en del kompetenser svåra att rekrytera och behålla. Det finns också potentiella medarbetare som står långt från arbetsmarknaden som med rätt förutsättningar kan bidra. Nämnden ska identifiera bristyrken och behov utifrån faktabaserade underlag och ha en god framförhållning i kompetensförsörjning. För att attrahera morgondagens medarbetare behöver kommunen öppna upp fler vägar in till många yrkesområden. Ett medvetet jämställdhets- och mångfaldsarbete krävs för att nå, attrahera och rekrytera rätt kompetens. Bemanning ska ske utifrån arbetets faktiska krav och ett normkritiskt förhållningssätt, det vill säga undvika att ovidkommande faktorer eller stereotypa uppfattningar påverkar kravprofiler och bemanningsbeslut. Intern rörlighet ska alltid övervägas när kompetensbehov uppstår. Aktivt delta i kommunstyrelsens arbete med normativ styrning för kompetensanalys och kompetensplanering. Stärka arbetsgivarvarumärket internt. Stärka arbetsgivarvarumärket externt. CEMR Arbetsgivarpolicy Arbetsgivarpolicy Nämndmål: Kommunen ska ha ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv där alla medarbetare mår bra, växer och utvecklas tillsammans. Med ett ökat ärendetryck, begränsade resurser, höga krav på kvalitet i verksamheten finns en reell risk att den arbetsrelaterade ohälsan ökar.

16 15 (27) Ledarskapet tydliggör medarbetarens uppdrag och ansvar, med tydliga mål som är framtagna i delaktighet med medarbetaren så att förutsättningar finns att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. God organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö utvecklas genom en löpande dialog mellan chefer och medarbetare. Arbetsmiljöarbetet ska förskjutas från reagerande till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Chefer och medarbetare ska uppmuntras till en hälsosam livsstil. Antalet medarbetare med upprepad korttidssjukfrånvaro ska minska. Stärka arbetsgivarvarumärket internt. Säkerställa att det finns goda förutsättningar för att kunna vara en bra chef och en bra medarbetare. Arbetsgivarpolicy Arbetsgivarpolicy Nämndmål: Ledarskapet ska fungera som en stark kulturbärare i förbättring, förändring och medskapande. Givet demografiska förändringar, kvalitetskrav och ekonomiska förutsättningar blir det allt viktigare att kunna ställa om, förändra och utveckla den kommunala verksamheten. Chefer och ledare ska ha goda kunskaper om styrmodeller, systematiskt förbättringsarbete, förutsättningar för medskapande och förändringsledning. Chefs- och ledaruppdraget ska vara rimligt, hanterbart och möjligt att kombinera med privat- och familjeliv. Säkerställa att det finns goda förutsättningar för att kunna vara en bra ledare. Arbetsgivarpolicy Nämndmål: Kommunens medarbetare ska få, kunna och vilja ta ansvar. Kraven på och behov av kommunal service ökar i vår region. En av kommunens stora utmaningar framöver är att mobilisera alla resurser så att kostnaderna för verksamheten minskar, samtidigt som kvaliteten vidmakthålls eller förbättras. Ansvaret som medarbetare har i sitt uppdrag ska vara tydligt uttalat. För att åstadkomma medskapande och de prestationer kommunen behöver måste chefer och medarbetare mötas i dialog om planering, prestation, utveckling och uppföljning. Medarbetarnas kompetens och kapacitet ska bidra till verksamhetens utveckling. Säkerställa att det finns goda förutsättningar för att kunna vara en bra ledare och en bra medarbetare. Utveckla ett långsiktigt arbete för att säkerställa kompetensförsörjning. Arbetsgivarpolicy Arbetsgivarpolicy

17 16 (27) Nämndmål: Kommunen ska erbjuda rättvisa, jämställda och attraktiva villkor. Uppsala kommun befinner sig i en region med stark tillväxt. Detta innebär att potentiella medarbetare ofta har fler arbetsgivare att välja bland, samtidigt som kommunen måste bli bättre på att ta tillvara, förädla och förändra den kompetens som finns i organisationen för att klara förändrade och/eller ökade servicebehov. Vi saknar ett normkritiskt förhållningssätt i rekryteringssammanhang. Varje medarbetares förutsättningar i arbetet ska vara jämställda och ge likvärdig möjlighet att bidra, utvecklas och belönas. Utvecklingsvägar ska göras kända. Alla sökanden som är intresserade av anställning, praktik eller någon annan form av professionell relation till Uppsala kommun ska ha en positiv upplevelse av mötet, oavsett om det leder till en faktisk relation eller inte. Säkerställa att kompetensförsörjningen verkar för en större mångfald. Stärka arbetsgivarmärket internt. Stärka arbetsgivarmärket externt. CEMR, ECCAR Arbetsgivarpolicy Arbetsgivarpolicy Uppdrag: Fortsätta genomförandet av heltidsreformen Alla tillsvidareanställda medarbetare på förvaltningen är i dagsläget heltidsanställda. Säkerställa att heltid är norm vid rekrytering. CEMR Uppdrag: Åtgärda strukturella löneskillnader på grund av kön. I samband med löneöversynen åtgärda skillnader på grund av kön baserat på genomförd kartläggning. Säkerställa att skillnader på grund av kön inte uppstår i lönesättning vid rekrytering. Uppdrag: Intensifiera arbetet med att skapa attraktiva villkor för nuvarande och kommande bristyrken. Utveckla ett långsiktigt arbete för att säkerställa kompetensförsörjning. Stärka arbetsgivarmärket internt. Stärka arbetsgivarmärket externt. Arbetsgivarpolicy Arbetsgivarpolicy Arbetsgivarpolicy

18 17 (27) Uppdrag: I ökad utsträckning erbjuda personer med funktionsnedsättning arbete. Kartlägga förvaltningens arbetsplatser och möjliga praktikplatser utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. CEMR

19 18 (27) Budget 2017 Nämndens driftbudget Nämndens budget utgår från den budget med fördelning av skattemedel-kommunbidrag som kommunfullmäktige beslutat i Mål och Budget. Utöver generell volym- och prisuppräkning får nämnden följande riktade justeringar enligt Mål & Budget Politisk verksamhet Effektiviseringskrav Handläggning av Namngivningsnämndens ärenden + 0,6 mnkr - 1,0 mnkr - 0,8 mnkr Nämndens kommunbidrag ökar med 1,6 mnkr till 65,7 mnkr jämfört med föregående år. Verksamheternas kostnader beräknas öka med 13,1 mnkr jämfört med föregående års budget. Den främsta orsaken är ökade kostnader för utökad bemanning som gjordes under 2016 för att upprätthålla servicenivån inom bygglov och planbesked. Kostnadsökningarna förväntas kunna täckas med ökade intäkter från plan- och byggnadsnämndens verksamhet. De effektiviseringar som genomförs 2017 av verksamheten genom nytt GIS-system och fler digitala tjänster beräknas ge effekt under Helårs- Förslag Budget prognos Budget PBN totalt (tkr) Kommunbidrag Övriga intäkter Kostnader Resultat Nämndverksamhet Helårs- Förslag Budget prognos Budget (tkr) Intäkter Kommunbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Arvoden/ersättningar Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

20 19 (27) Den politiska verksamheten får ett utökat kommunbidrag med 0,6 mnkr vilket ska täcka nämndens och presidiets samtliga kostnader samt eventuella utskott. Detaljplaner Helårs- Förslag Budget prognos Budget (tkr) Intäkter Kommunbidrag Planavgifter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Konsultkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Volymerna inom detaljplanering förväntas även under 2017 att ligga på en hög och ökande nivå. Enheten har under 2016 förstärkt bemanningen för att kunna höja kvantitet och kvalitet på detaljplanframställningen. Det leder till ökade personalkostnader, men även ökade taxeintäkter. Skattefinansieringen uppgår till 25 procent, vilken finansierar rådgivning i tidigt skede samt arbeten med överklaganden. Strategisk planering Helårs- Förslag Budget prognos Budget (tkr) Intäkter Kommunbidrag Planavgifter Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Konsultkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

21 20 (27) Enheten arbetar med strategiska utredningar på övergripande programnivå, vilka till största delen är skattefinansierade. Kostnaderna består av personalkostnader, motsvarande föregående års bemanning. Konsultmedel behövs för fördjupade utredningar inom kommande projekt som t ex inom vattenområdet. Bygglov Helårs- Förslag Budget prognos Budget (tkr) Intäkter Kommunbidrag Bygglovsavgifter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Konsultkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Enhetens intäkter ökar genom ökad mängd beslut, och den under senare år förstärkta bemanningen. Budgeten utgår från en uppräkning av förväntat intäktsutfall på helår Skattefinansieringen beräknas uppgå till ca 10 procent, vilket avser främst rådgivning som ej är möjlig att finansiera med taxa. Bostadsanpassning Helårs- Förslag Budget prognos Budget (tkr) Intäkter Kommunbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

22 21 (27) Bostadsanpassningen är en myndighetsverksamhet som är helt skattefinansierad. Kostnaderna består främst av personalkostnader och beviljade bostadsanpassningsbidrag. Bemanningen är densamma som föregående år. Bidragen har räknats upp utifrån index. Det är en viss osäkerhet i beloppen för kommande bostadsbidrag, då de varierar mycket i beloppsstorlek och tidpunkt. mnkr Budget Plan Plan Mål och Budget Kommunbidrag 65,7 68,4 70,1 Verksamhetens intäkter 65,6 64,4 65,6 Verksamhetens kostnader 131,3 132,8 135,7 Resultat 0,0 0,0 0,0 Nämndens investeringar Nämndens investeringsram avsätts för fortsatt digital utveckling samt inventarier. Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringsram enligt Mål och Budget Överförda medel från föregående år (prognos) Total investeringsram

23 22 (27) Bilaga 1 I denna bilaga finns en sammanställning av de politiskt beslutade planer och program som innehåller åtgärder riktade till plan- och byggnadsnämnden. Översiktsplanen Innerstadsstrategin Landsbygdsprogrammet Parkeringstal för Uppsala Arkitekturpolicy Miljö- och klimatprogram etappmål 7 Vattenprogrammet CEMR Näringslivsprogrammet Strategisk IT-plan Arbetsgivarpolicy

24 23 (27) Bilaga 2 Uppföljningsplan Inledning Denna uppföljningsplan är en bilaga till plan- och byggnadsnämndens verksamhetsplan Uppföljningsarbetet är en del i nämndens systematiska arbete för att kontrollera och förbättra kvaliteten inom nämndens ansvarsområden. Förhållningssätt kring uppföljning Nyttan av uppföljningen ska överträffa kostnaderna för den, även om en strikt ekonomisk kalkyl inte kan tas fram. Uppföljningen ska utgå från tillförlitliga och dokumenterade källor. Uppföljningen ska sträva efter att synliggöra och analysera skillnader och därmed upptäcka var det kan finnas förbättringspotential. Skillnader mellan kvinnor och män ska, om möjligt, alltid synliggöras. Andra skillnader kan vara mellan barn, unga och vuxna, mellan geografiska områden eller mellan utförare. Nämndens uppföljning Vid varje delårsuppföljning och vid årsbokslutet bedömer nämnden i vilken mån den bidragit till att förverkliga kommunfullmäktiges uppdrag och nämndens egna mål. Denna bedömning baseras på uppföljningen av nämndens åtgärder för att förverkliga strategin och där det är möjligt och lämpligt även med stöd av indikatorer. Nämnden kommer att få verksamhetsbaserad uppföljning rapporterad i samband med delårsuppföljningen i april, delårsboksbokslutet i augusti samt årsbokslutet. Avvikelser mellan planerat och effektuerat ska leda till särskilda beslut om åtgärder Nämnden har för 2017 fokus på att arbetet med ökat byggande. Det innebär att utvecklingsarbetet som förvaltningen bedriver är i fokus för nämndens uppföljning. Särskilda delar av verksamheten som nämnden fokuserar på: Beviljade bygglov för bostäder (antal lägenheter). Beviljade bostäder i startbesked. Beviljade slutbesked för bostäder. Beslutade förhandsbesked. Beviljade bostäder i antagna detaljplaner. Planreserven för bostäder. Kvadratmeter verksamhetslokaler i beslutade bygglov. Kvadratmeter verksamhetslokaler i antagna detaljplaner. Bygglov NKI utveckling.

25 24 (27) Ekonomisk uppföljning Nämnden följer upp sitt ekonomiska läge kontinuerligt under året och redovisar ett periodiserat resultat månadsvis. Detta innebär att nämnden varje månad (februari-november utom juni) jämför det ackumulerade resultatet med budget och gör en helårsprognos. Alla kostnader och intäkter ska så långt som möjligt belasta rätt period för att ge rättvisande information om nämndens ekonomiska läge. En fördjupad uppföljning per verksamhetsområde och delverksamhet sker per april, per augusti samt i årsbokslut. Den ekonomiska uppföljningen redovisas till nämnden på minst samma nivå som i budget. I de fall uppföljningen visar avvikelser mot förväntat resultat, ska nämnden besluta om åtgärder.

26 25 (27) Bilaga 3 Nämndens nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal används för att följa utvecklingen inom kommunens ansvarsområden generellt. Ambitionen är att nyckeltalen ska vara stabila över tid. De ska också ge möjlighet att jämföra Uppsala med andra kommuner. I många fall går det också att göra jämförelser inom Uppsala. Exempelvis kan som regel de indikatorer och nyckeltal som rör individer redovisas uppdelat på kön och i många fall även utifrån geografi (exempelvis stad/landsbygd). Några av nyckeltalen används som indikatorer för att följa om utvecklingen går i riktning mot inriktningsmålen. I nyckeltalstabellerna nedan framgår om ett nyckeltal används som indikator till ett inriktningsmål eller inte. Nyckeltalen följer den verksamhetsindelning som är gjord av SKL inom ramen för Klassaprojektet. Det handlar om en viss anpassning av den indelning som SCB använder sig av för framför allt den ekonomiska uppföljningen. Anledningen till att SKL anpassat indelningen är att få en indelning som fungerar bättre för verksamhetsuppföljning och för att beskriva processer. Indelningen finns på flera nivåer där lägre nivåer är mer detaljerade beskrivningar av högre nivåer. Här används indelningen för den högsta nivån för kärnprocesser som grund för indelning av nyckeltal: Fysisk planering Miljö- och samhällsskydd Infrastruktur Näringsliv, arbete och integration Utbildning Kultur, fritid, turism Vård och omsorg Särskilda samhällsinsatser Därutöver hamnar några nyckeltal i den högsta nivån för stödprocesser, exempelvis Lokalförsörjning och fastighetsunderhåll eller HR/Personal. Dessa nyckeltal redovisas tillsammans med övergripande nyckeltal. 2. Uppsala ska vara attraktivt att leva, verka och vistas i Totalt Kvinnor Män 1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd Region-Index) Öka

27 26 (27) 3. Uppsalas stad och landsbygd ska växa smart och hållbart Indikatorer Nuvärde Totalt Kvinnor Män Jämförvärde Målsättning Trend 4. Medborgarnas uppfattning om kommunikationer Öka 4a. Boende i centralort 4b. Boende i annan tätort 4c. Boende utanför tätort a. 71 b. 69 c Minska skillnad 7. Kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt Öka 8. Uppsalas invånare och organisationer ska vara delaktiga i att utforma samhället Indikatorer Nuvärde Totalt Kvinnor Män Jämförvärde Målsättning Trend 2. Medborgarnas uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande (Nöjd-Inflytande-Index) 3. Andel ungdomar som uppger att de har möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen (gymnasieskolans åk 2) Öka ~ Öka Fysisk planering Nyckeltal Källa Indikator Antal färdigställda bostäder per 1000 invånare (genomsnitt senaste tre åren) SCB Mål 5 Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare (genomsnitt senaste tre åren) Förändring av antalet bostäder jämfört med föregående år per 1000 invånare (fördelat på boendeformer) Andel hyresrätter i bostadsbeståndet SCB Mål 5 Andel bygglov som har beslutats inom föreskriven tid Antal kvadratmeter bygglov för verksamheter SCB SCB Egen uppföljning Egen uppföljning Beviljade bygglov för bostäder (antal lägenheter) Beviljade bostäder i startbesked Beviljade slutbesked för bostäder Beslutade förhandsbesked Beviljade bostäder i antagna detaljplaner Planreserven för bostäder Kvadratmeter verksamhetslokaler i beslutade bygglov Kvadratmeter verksamhetslokaler i antagna detaljplaner Bygglov NKI utveckling Egen uppföljning Egen uppföljning Egen uppföljning Egen uppföljning Egen uppföljning Egen uppföljning Egen uppföljning Egen uppföljning Egen uppföljning

28 27 (27) Infrastruktur Nyckeltal Källa Indikator Medborgarnas uppfattning om kommunikationer Kolada (U45400) Mål 3 Medborgarnas uppfattning om möjligheten att använda kollektivtrafiken för resor Medborgarnas uppfattning om tillgången på gång- och cykelvägar Cykel som andel av färdmedel (gång, cykel, buss, bil, övrigt) SCB Medborgarundersökning SCB Medborgarundersökning Kollektivtrafikbarometern Mål 3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 9 Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala Kommunstyrelsens mål 9.1 Kompetensförsörjningen ska vara normkritisk och ändamålsenlig Följs upp genom en sammanvägd bedömning av åtgärderna. Kommunstyrelsens mål 9.2 Kommunen ska ha ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv där alla medarbetare mår bra, växer och utvecklas tillsammans Indikatorer Nuvärde Totalt Kvinnor Män Jämförvärde Målsättning Trend 1. Hållbart medarbetarengagemang (HME) avseende meningsfullt arbete, lärande i arbetet och positiv syn på arbetet (motivationsindex) Resultat från medarbetarundersökningen redovisas i apriluppföljningen Kommunstyrelsens mål 9.3 Ledarskapet ska fungera som en stark kulturbärare i förbättring, förändring och medskapande Indikatorer Nuvärde Totalt Kvinnor Män Jämförvärde Målsättning Trend 1. Hållbart medarbetarengagemang (HME) avseende uppskattning, förtroende och förutsättningar från chef (ledarskapsindex) Resultat från medarbetarundersökningen redovisas i apriluppföljningen Kommunstyrelsens mål 9.4 Kommunens medarbetare ska få, kunna och vilja ta ansvar Indikatorer Nuvärde Totalt Kvinnor Män Jämförvärde Målsättning Trend 1. Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete (andel som instämmer) 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete (andel som instämmer) Resultat från medarbetarundersökningen redovisas i apriluppföljningen Resultat från medarbetarundersökningen redovisas i apriluppföljningen Kommunstyrelsens mål 9.5 Kommunen ska erbjuda rättvisa, jämställda och attraktiva villkor Indikatorer Nuvärde Totalt Kvinnor Män Jämförvärde Målsättning Trend 1. Könsskillnad i hållbart medarbetarengagemang (HME), totalindex Resultat från medarbetarundersökningen redovisas i apriluppföljningen