Dnr: ISBN: Beställningar kan även göras via: Copyright: Rapportansvarig: Layout: Foton: Tryckeri:

Transkript

1 Årsredovisning 2010 ESV 2009:9 2011:7

2 Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. För statligt anställda är ESV:s publikationer kostnadsfria, övriga debiteras. Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Dnr: /2010 ISBN: Copyright: ESV Rapportansvarig: Malin Eriksson Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani Foton: Matton och Visio bildbyrå Tryckeri: Elanders Sverige AB, Vällingby 2011

3 Året i sammandrag Januari ESV lämnar rapporten Förslag till utvecklad finansiell styrning till regeringen ESV lämnar sin årliga attesteringsrapport om den svenska förvaltningen av EU:s jordbruksfonder till EU-kommissionen Februari I samband med januariutfallet tar ESV fram en ny bedömning av statsfinanserna på en övergripande nivå ESV lämnar den första årliga rapporten till regeringen om arbetet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ESV:s generaldirektör Hans Lindberg blir statssekreterare och den nyrekryterade biträdande generaldirektören Mats Wikström blir vikarierande generaldirektör Mars ESV presenterar årets första prognos över statsbudgeten och de offentliga finanserna ESV lämnar in remissvaret till departementspromemorian Utvärdering av överskottsmålet och är positiva till att överskottsmålet skrivs in i budgetlagen ESV överlämnar underlag till årsredovisning för staten och statsbudgetens utfall för 2009 till regeringen ESV lämnar avslutande revisionsbedömning om förvaltning av de svenska programmen inom EU:s strukturfonder för programperioden April ESV redovisar precisionen för prognoserna för 2009 till regeringen och analysen visar högre precision än på länge ESV fastställer ekonomiadministrativa värden för myndigheterna där nästan två tredjedelar når högsta värdet ESV lämnar delrapport 1 i regeringsuppdraget att identifiera brister i Sidas interna styrning och kontroll ESV startar upphandling av ramavtal för ekonomiadministrativa system Maj På ESV:s konferens för intern styrning och kontroll och internrevision deltar 117 personer ESV arrangerar Lilla redovisningsdagen Juni ESV lämnar statusrapport om det svenska deltagandet i PEPPOL till regeringen ESV lämnar statusrapport till regeringen om införandet av e-beställningar i staten ESV avrapporterar regeringsuppdraget om att följa upp den förändrade resultatstyrningen i staten Med anledning av budgetlagsutredningens förslag till ny budgetlag, föreslår ESV regeringen nya och ändrade förordningar I årets andra budgetprognos spår ESV en snabbare förbättring av statens finanser än i tidigare prognoser ESV beslutar om ramavtal för e-handel och beslutet överklagas till Förvaltningsrätten av två leverantörer Augusti ESV avbryter upphandlingen om ekonomiadministrativa system, eftersom endast ett anbud kom in Årets tredje budgetprognos visar en stark återhämtning av statens ekonomi September Förvaltningsrättens dom innebär att ESV åläggs att göra om upphandlingen av e-handelstjänst, vilket ESV överklagar och Kammarrätten bestämmer sig för att ta upp fallet Oktober ESV-dagen arrangeras på temat Effektivare administration med gemensamma lösningar och lockar nästan 850 deltagare ESV arrangerar konferensen Homologues Meeting, som vänder sig till samtliga nationella revisionsmyndigheter för EU:s strukturfonder inom unionen ESV avrapporterar regeringsuppdraget att följa upp Försvarsmaktens arbete med att stärka den interna styrningen och kontrollen November Regeringen tillsätter en utredare med uppdraget att införa ett gemensamt servicecenter i staten och ESV får i uppgift att bistå utredaren ESV beslutar om regeländringar som bland annat innebär att kravet på budgetunderlag i pappersform tas bort ESV arrangerar Stora redovisningsdagen vid två tillfällen ESV lämnar revisionsbedömning om avslutet av årliga program för två av de svenska programmen inom EU:s fonder för Solidaritet och hantering av flyktingströmmar December Regeringen utser Mats Wikström till generaldirektör för ESV Årets sista budgetprognos visar att statsbudgeten är i balans redan i år Årliga revisionsrapporter med bedömning av den svenska förvaltningen av EU-medlen inom EU:s strukturfonder och Fiskerifonden lämnas till EU-kommissionen 3

4 1 Generaldirektörens förord

5 generaldirektörens förord Drygt människor i Sverige arbetar i en statlig myndighet. I januari 2011 fanns det totalt 232 myndigheter i den statliga redovisningsorganisationen. Tillsammans omsätter myndigheterna mer än miljarder kronor. Sammantaget är det hisnande siffror, där Ekonomistyrningsverket utgör en liten del. Vi är 185 personer och vår uppgift är att ha koll på alla miljarderna både i detalj, där varje krona ska kunna spåras, och genom bedömningar över hela den statliga ekonomin. Med en god kontroll på statens ekonomi är risken för slöseri mindre och möjligheten för riksdag och regering att fatta välgrundade beslut större. Att ha kontroll över statens ekonomi med hjälp av säkra bedömningar över utvecklingen är naturligtvis ett absolut krav i en väl fungerande stat. För att åstadkomma detta krävs ett väl fungerande samspel mellan riksdag, regering och myndigheter med tydliga regler kring redovisning och prognoser men även tydliga roller och ansvar. Jag vill här nämna några grundläggande förutsättningar för en väl fungerande styrning och uppföljning i staten. Tydlig styrning från regeringen Myndigheterna ska genomföra regeringens politik i praktiken. För att leda myndigheterna rätt, har regeringen ett antal styrmedel till sitt förfogande. Under året har vi utvärderat den nya resultatstyrningen som infördes från och med budgetåret Utvecklingen går åt rätt håll, där regeringen i större utsträckning än tidigare styr mer långsiktigt, tydligt och verksamhetsanpassat. Regler för redovisning och rapportering ESV ansvarar för den ekonomiska styrningen i staten och vi utvecklar och förvaltar regler för bland annat redovisning och rapportering. Under 2010 har vi förberett föreskrifter till den nya budgetlagen som förväntas träda i kraft 1 april ESV:s roll är inte bara att ge ut regler utan minst lika viktigt är att ge råd och stöd så att reglerna tillämpas på rätt sätt. ESV genomför varje år en mätning över hur väl myndigheterna lever upp till det ekonomiadministrativa regelverket. Mätningarna har under flera år visat att efterlevnaden är mycket god. Här gör alla myndigheter ett bra och viktigt jobb! Detta är en grundläggande del i att statens ekonomi är rättvisande och har högt förtroende. Hanteringen av EUmedel är ett särskilt område, där det i Sverige varje år betalas ut cirka 11 miljarder kronor i EU-medel. Vårt uppdrag är att ha kontroll på att utbetalningarna sker på ett korrekt sätt och att pengarna används till det som är avsett. I de granskningar som ESV genomfört har vi konstaterat ett mindre antal fel som framför allt utgörs av feltolkningar av regelverken. Överlag bedömer vi att mottagarna av EUmedel hanterar dem på ett tillfredställande sätt. Myndighetsledningar som tar ansvar Ytterst är det myndighetschefens ansvar att myndigheten följer regler och förordningar. Under året har vi undersökt hur den relativt nya förordningen om intern styrning och kontroll påverkat styrningen i myndigheterna och vi kan konstatera att den haft en positiv inverkan. Många myndigheter menar att den nya förordningens främsta förtjänster är att den för upp frågan om intern styrning och kontroll på ledningens bord och att arbetet har blivit mer strukturerat och integrerat i den normala planeringen och uppföljningen. Ett annat område som myndighets- 5

6 generaldirektörens förord chefen ansvarar för är administrationen i sin egen myndighet. Den får inte bli för dyr och krånglig. I november tillsatte regeringen en utredare med uppdraget att starta ett gemensamt servicecenter för staten. Redan idag hjälper Kammarkollegiet små myndigheter, men vi ser en besparingspotential i att flera myndigheter kan låta ett servicecenter sköta enklare personal- och ekonomiadministration. Hög ekonomisk kompetens i staten Myndighetsledningen ska också säkerställa att myndigheten har tillräcklig kompetens för att genomföra sitt uppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt. Vår uppfattning är att det finns en hög kompetens inom ekonomiområdet, men vi kan se att den inte alltid utnyttjas fullt ut. Vårt uppdrag är att stötta myndigheterna och dela med oss av kunskaper och erfarenheter genom till exempel utbildningar, rådgivning, tryckta handledningar och särskilda uppdrag. Under 2010 har vi gjort en översyn av vår utbildningsverksamhet, för att utveckla både utbud och former. Det ska vara både lätt och utvecklande att höja sin kompetens inom statlig ekonomistyrning! Ett annat sätt är att öka tillgängligheten genom en förbättrad webbplats och att där även kunna erbjuda webbsändningar. Detta är något vi kommer att utveckla under Väl fungerande IT-system Hermes är statens system för redovisning och budgetering som ESV förvaltar och utvecklar. Hermes är ett verktyg både för myndigheterna och för departementen. Myndigheterna rapporterar in sitt utfall i Hermes och dessa siffror ligger sedan till grund för våra utfallsberäkningar för staten som helhet och även för våra prognoser på statsbudgeten. De senaste åren har vi successivt förbättrat stabiliteten och den tekniska driften av systemet. Under 2010 låg tillgängligheten på 100 procent, vilket innebär att inga oplanerade driftstopp förekom. För att myndigheterna ska kunna rapportera in korrekta uppgifter, krävs det väl fungerande IT-stöd även internt i myndigheten. Vi upphandlar och förvaltar ramavtal inom ekonomi- och personaladministration samt inom e-handel. Behovet av systemstöd förändras ständigt. Ett införande av servicecenter i staten och ökad e-handel kommer att ställa nya krav på ESV att tillgodose behov av systemlösningar inom staten. Statens ekonomi är stark Under 2010 har svensk ekonomi och statens finanser återhämtat sig snabbt. Även om bokslutet för staten inte är helt klart för 2010 kan vi redan nu konstatera att statens budget är i balans. Både i upp- och nedgångar är prognoser ett viktigt underlag för finanspolitiska överväganden. ESV:s prognoser ger riksdag och regering en samlad bild över utvecklingen av de offentliga finanserna. För att kunna hålla hög kvalitet i våra prognoser och bokslutet för staten är myndigheternas arbete med rapportering av utfall och prognoser mycket viktigt. Genom god redovisning på varje myndighet och bra underlag till oss på ESV gör vi alla en gemensam insats för att det alltid ska vara god ordning i statens ekonomi. Mats Wikström Generaldirektör 6

7 innehåll 1 Innehåll 1 Generaldirektörens förord 4 2 Sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt Resultatbedömning i sammandrag Ekonomi 11 3 Verksamhetsområde Ekonomisk styrning Verksamhetsöversikt Sammantagen resultatbedömning Utveckling och uppdrag Löpande verksamhet Internationell verksamhet Inköpssamordning Resultatbedömning Ekonomisk översikt 29 4 Verksamhetsområde Informationssystemet Hermes Verksamhetsöversikt Sammantagen resultatbedömning Utveckling och uppdrag Löpande verksamhet Resultatbedömning Ekonomisk översikt 39 5 Verksamhetsområde EU-revision Verksamhetsöversikt Sammantagen resultatbedömning Utveckling och uppdrag Löpande verksamhet Resultatbedömning Ekonomisk översikt 46 6 Verksamhetsområde Prognoser och information om statlig ekonomi Verksamhetsöversikt Sammantagen resultatbedömning Prognoser Statsbudgetuppföljning Underlag till årsredovisning för staten Finansstatistik Lokalförsörjning Övrig verksamhet Resultatbedömning Ekonomisk översikt 56 7 Övrig återrapportering Avgiftsbelagd verksamhet Stöd till Regeringskansliet Lista över rapporterade uppdrag 61 8 Kompetensförsörjning Rätt kompetens Kompetensen utnyttjas effektivt Hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö och attraktiva arbetsvillkor 64 9 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter 70 7

8 2 Sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt

9 sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet styrs främst av myndighetens instruktion och regleringsbrev. I instruktionens inledning fastställs verksamhetens centrala uppgifter. Regeringen har i regleringsbrevet även fastställt att budgetprognoser och EU-revision är prioriterade uppgifter. Centrala uppgifter enligt instruktionen: ESV ansvarar för ekonomisk styrning av statlig verksamhet. ESV har till uppgift att bistå regeringen med de underlag regeringen behöver för att säkerställa att statsförvaltningen är effektiv och att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. ESV ska utveckla och förvalta regelverk och metoder för en ändamålsenlig ekonomisk styrning på alla nivåer i staten. ESV ska även analysera och lämna information om den statliga ekonomin. ESV ska främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel. 2.1 Resultatbedömning i sammandrag Centrala uppgifter enligt instruktionen ESV ansvarar för ekonomisk styrning av statlig verksamhet. ESV har till uppgift att bistå regeringen med de underlag regeringen behöver för att säkerställa att statsförvaltningen är effektiv och att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. ESV ska utveckla och förvalta regelverk och metoder för en ändamålsenlig ekonomisk styrning på alla nivåer i staten. ESV ska även analysera och lämna information om den statliga ekonomin. ESV ska främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel. Resultatbedömning ESV:s bedömning är att vi har fullgjort uppgifterna enligt instruktionen med en kvalitet som sammantaget bedöms som B) Bra. Resultatbedömningen för de olika verksamhetsområdena är B) Bra. Resultatredovisningen är indelad i fyra verksamhetsområden enligt regleringsbrevet: Ekonomisk styrning Informationssystemet Hermes EU-revision Prognoser och information om statlig ekonomi För varje verksamhetsområde redovisar och kommenterar ESV verksamhetens resultat och prestationer i förhållande till uppgifter och återrapporteringskrav enligt instruktion och regleringsbrev. I inledningen av respektive verksamhetsområde beskriver ESV uppgifter och presenterar en sammantagen resultatbedömning för det aktuella verksamhetsområdet. Därefter följer en redovisning av de prestationer som genomförts inom verksamhetsområdet. Sedan görs en bedömning av resultatet och då redovisas också vilka kriterier som använts för att bedöma prestationernas kvalitet. Utöver detta redovisas intäkter och kostnader per verksamhetsområde samt kostnader uppdelade per prestationsområde eller motsvarande Fokus flyttas från måluppfyllelse till kvalitet Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats avseende volym och kostnader. Om endast antalet prestationer och deras kostnader inte ger en rättvisande bild av resultatet bör även prestationernas kvalitet redovisas. 1 Regeringen har i den förvaltningspolitiska propositionen framfört betydelsen av att det också finns en bedömning av prestationernas kvalitet och medborgarnas uppfattning om dessa. 2 ESV väljer att översätta medborgare till användare/kunder, vilket i ESV:s fall främst är myndigheter och regeringen/regeringskansliet. Kvalitet kan definieras och mätas på flera olika sätt. ESV utgår från definitionen att kvalitet är alla sammantagna egenskaper hos en produkt/prestation som ger den dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. 3 Kvalitet handlar 1 Se ESV:s handledning Resultatredovisning (ESV 2009:29) 2 Prop. 2009/10:175 (s 98) 3 Se ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten (ESV 2004:14) 9

10 sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt med andra ord om prestationens ändamålsenlighet och i vilken grad den uppfyller kundernas förväntningar. Jämfört med föregående år flyttas alltså fokus i resultatredovisningen från måluppfyllelse till kvalitet, vilket innebär att bedömningen skiljer sig från tidigare år. De värden som redovisas för NKI/kundnöjdhet är dock jämförbara över tid Kriterier för resultatbedömning Bedömningen av prestationernas kvalitet och användarnas uppfattning av ESV:s verksamhet fångas främst upp av genomförda kundundersökningar och en uppföljningsblankett från uppdragsgivare och kunder för specifika uppdrag och produkter. För några verksamheter finns ytterligare kriterier för bedömning av resultatet. Bedömningarna syftar till att möjliggöra en diskussion med fokus på myndighetens resultat samt till att kunna följa resultatutvecklingen över tid. ESV använder en fyrgradig bedömningsskala för kvaliteten: A) Utmärkt B) Bra C) Godtagbart D) Ej godtagbart Generellt anser ESV att Ej godtagbara resultat (D) måste förbättras, att Godtagbara resultat (C) bör förbättras och att Bra resultat (B) kan bli aktuella att förbättra. Utmärkta resultat (A) förbättras normalt endast i undantagsfall. I ESV:s övergripande kundundersökning ges ett värde på NKI/kundnöjdhet för ESV som helhet, baserat på en 100-gradig skala. I kundundersökningen ställs även frågor om det löpande arbetet, exempelvis rådgivningar, handledningar och webbplatsen. Det handlar då främst om en bedömning av hur nöjd man är med innehåll, form och ESV:s bemötande. Frågorna besvaras genom en tiogradig skala, där 1 motsvarar inte alls nöjd och 10 motsvarar i allra högsta grad nöjd. Eftersom de flesta frågorna inom undersökningen rör verksamhetsområdet Ekonomisk styrning redovisas resultatet där. ESV genomför även denna typ av kundundersökningar inom området Administrativa system, som också ingår i verksamhetsområdet Ekonomisk styrning. I den blankett som används i uppföljningen av olika uppdrag med mera ställer ESV frågor om den allmänna uppfattningen om prestationens kvalitet men också specificerade frågor om hur nöjd man är med språk, val av metod, lyhördhet från ESV:s sida under arbetets gång, användbarhet i fortsatt arbete samt om ESV har fokuserat på rätt område och besvarat uppdragets frågeställning. Svaren lämnas på en femgradig skala, där 1 motsvarar mycket dåligt och 5 motsvarar mycket bra. Nedan anges hur resultaten för de olika sätten att följa upp verksamheten översätts till bedömningsskalan för kvalitet. Bedömningsskala för kvalitet NKI (helheten) NKI (delfrågor) Uppföljningsblankett A) Utmärkt 65 7,8 4,5 B) Bra ,5 7,7 3,8 4,4 C) Godtagbart ,4 3 3,7 D) Ej godtagbart < 46 < 5 < 3 Tidigare år har ESV använt resultaten av genomförda kundundersökningar för att mäta måluppfyllelse. För att målet skulle anses som helt uppfyllt krävdes ett NKI-värde över 60. Jämfört med tidigare år har ESV för 2010, efter samråd med leverantören av den övergripande kundundersökningen, höjt gränsvärdena för bedömningen med fem enheter per nivå. Anledningen till att ESV valt att höja gränsvärdena är att vi anser att det bör ställas högre krav när det är kvaliteten i prestationerna som bedöms. ESV har även utgått från leverantörens värdering vid framtagande av gränsvärdena för delfrågorna i kundundersökningen. Nivåerna för uppföljningsblanketten är bestämda av ESV. För de delar av verksamheten där det är svårt att få en extern bedömning av kvaliteteten gör ESV en genomgång av om de prestationer och aktiviteter som åligger verksamheten enligt instruktion, regleringsbrev eller annat beslut har genomförts inom uppsatta tidsramar. Om det har skett och ESV inte 10

11 sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt har fått någon indikation på att kvaliteten är otillfredsställande görs bedömningen att kvaliteten är B) Bra. Avsnittet nedan beskriver översiktligt resultatbedömningen för ESV:s olika verksamhetsområden Sammanfattande resultatbedömning per verksamhetsområde För verksamhetsområdet Ekonomisk styrning är den sammanfattande bedömningen B) Bra. Resultatet av kundundersökningen blev ett övergripande NKI-värde på 68, vilket motsvarar A) Utmärkt enligt ESV:s bedömningsskala. Resultatet för de olika delfrågorna i kundundersökningen är blandat. Rådgivning och bemötande får ett betyg som motsvarar A) Utmärkt, medan övriga områden hamnar på betyget B) Bra. Ett sammanvägt medel för samtliga uppföljningsblanketter som skickats ut inom området Ekonomisk styrning är 4,45, vilket motsvarar betyget B) Bra. Den samlade bedömningen av ESV:s uppdrag att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system är B) Bra. Inom verksamhetsområdet Informationssystemet Hermes har varken kundundersökning eller uppföljningsblanketter använts. I stället har resultatet bedömts utifrån om ESV levt upp till de krav som regeringen ställt på systemet. Den samlade bedömningen är betyget B) Bra. Inom verksamhetsområdet EU-revision bedöms resultatet sammantaget som B) Bra. Resultatbedömningen av verksamhetsområdet Prognoser och information om statlig ekonomi redovisas i tre delar, prognoser, statsredovisning och lokalförsörjning. För samtliga delar är ESV:s bedömning av resultatet B) Bra. Fördjupade analyser av resultatbedömningen finns under verksamhetsområdenas respektive avsnitt. Där framgår också närmare vilka kriterier som använts för att bedöma kvaliteten. 2.2 Ekonomi Totala kostnader ESV:s totala kostnader har sjunkit med 0,8 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaderna för verksamhetsområdena Informationssystemet Hermes, EU-revision och Prognoser och information om statlig ekonomi har ökat, medan kostnaderna för Ekonomisk styrning har minskat. Tabell 1 Totala kostnader (tkr) Ekonomisk styrning Informationssystemet Hermes EU-revision Prognoser och information om statlig ekonomi Totala kostnader* * Inklusive ESV:s egna avgifter; Hermesavgiften, avgiftssamråds avgiften och avgiften för statlig inköpssamordning. Inom verksamhetsområdet Ekonomisk styrning har kostnaderna för den internationella verksamheten minskat kraftigt jämfört med föregående år. Detta beror på att flera stora projekt avslutades 2009 och att inga nya större projekt har påbörjats under Däremot har trenden för avgiftsfinansierade uppdrag inom Ekonomisk styrning vänt och under året har två större regeringsuppdrag genomförts. Ökningen av kostnaderna inom verksamhetsområdet Informationssystemet Hermes beror bland annat på att kraven på tillgänglighet har ökat under 2010 enligt grunduppdraget. 4 Inom verksamhetsområdet EU-revision har kostnaderna ökat jämfört med En bidragande orsak är att verksamheten i år både har omfattat revision av de projekt som har tilldelats EU-medel och granskning av de system som byggts upp för förvaltning av medlen. De ökade kostnaderna inom verksamhetsområdet Prognoser och information om statlig ekonomi beror bland annat på uppdrag i regleringsbrevet om att ta in skatteintäkter i Hermes, anskaffning och 4 ESV dnr /2009 och ESV dnr /

12 sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt införande av ett nytt konsolideringssystem för årsredovisningen för staten samt ökade insatser inom området rapportering avseende Excessive Deficit Procedure, EDP. Hur ESV:s totala kostnader fördelar sig procentuellt mellan verksamhetsområdena framgår av figuren nedan. Figur 1 Totala kostnader fördelat på verksamhetsområde (%) intern styrning och kontroll inom Försvarsmakten. 6 Bidragsintäkterna har ökat jämfört med föregående år vilket bland annat beror på att ESV har erhållit bidrag från Kammarkollegiet som enligt regeringsbeslut har använts för arbetet med att ta fram gemensamma standarder för elektronisk handel inom offentlig sektor. Vidare har bidragen som ESV får rekvirera för tekniskt stöd (TA-medel) från förvaltningsmyndigheterna för revison av EU-medel ökat jämfört med förra året. 19% 21% 39% Ekonomisk styrning 39% Informationssystemet Hermes 21% EU-revision 19% Tabell 3 Intäkter av anslag (tkr) Anslag 1:8 ap Anslag 1:8 ap % Prognoser och information om statlig ekonomi 21% Anslag 1:8 ap Anslag 1:8 ap Anslag 1:8 ap Totala intäkter ESV:s totala intäkter har minskat med drygt 6,5 miljoner kronor jämfört med år Både intäkter av anslag och avgiftsintäkter har minskat. Tabell 2 Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag (tkr) Avgifter och andra intäkter än anslag* * Inklusive bidrag och finansiella intäkter samt ESV:s egna avgifter; Hermesavgiften, avgiftssamrådsavgiften och avgiften för statlig inköpssamordning. Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag har minskat med nästan 4 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är intäkter från den internationella verksamheten som har minskat mest. Däremot har omsättningen för avgiftsfinansierade uppdrag ökat i år. Under året har två större regeringsuppdrag avrapporterats: uppdrag att förbättra och säkerställa den interna kontrollen och styrningen vid Sida 5 och uppdrag att fortsätta följa utvecklingen av en god Anslag 1:4 ap Totalt anslag ESV:s intäkter av anslag 1:8 anslagspost 1, som avser ESV:s förvaltning, har ökat med drygt 1,2 miljoner kronor sedan En förklaring är att ESV inte har kunnat rekvirera TA-medel i den omfattning som budgeterats. För uppgiften revision av EUmedel inom Integrationsfonden har förvaltningsanslaget ökat med 0,3 miljoner kronor Tidigare finansierades denna revision genom TA-medel från Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Tidigare års underskott på drygt 0,7 miljoner kronor för avgiftsområdet Information om statlig ekonomi har täckts med anslagsmedel från anslag 1:8 anslagspost 1, i enlighet med möjligheten att i enskilda fall frångå principen om full kostnadstäckning enligt ESV:s regleringsbrev. Denna omföring har inte påverkat årets resultat, däremot har den påverkat anslagsredovisningen och anslagsbelastningen. Beslutet om omföringen har motiverats med att det inte finns någon utbildnings- eller konsultverksamhet inom avgiftsområdet, vilket innebär att det saknas 5 ESV 2010:14 Sida delrapport 1 och ESV dnr / ESV 2010:28 Utveckling av Försvarsmaktens interna styrning och kontroll 12

13 sammanfattande resultatbedömning och ekonomisk översikt förutsättningar för att täcka underskottet framöver. Det är oklart hur detta saldo har uppkommit men den utredning som har genomförts pekar på att en trolig förklaring är att det huvudsakligen handlar om ett underskott som har överförts från dåvarande Riksrevisionsverket vid bildandet av ESV den 1 juli Under året har ESV utnyttjat anslagskrediten för anslag 1:8 anslagspost 1 med 1,2 miljoner kronor. 1:8 anslagspost 3 avsåg till och med 2009 informationssystemet Hermes där huvuddelen användes för att finansiera avskrivningar och räntor på lån som ESV har för tidigare utveckling av Hermes. Anslag 1:8 anslagspost 4 används numera för finansiella kostnader, det vill säga räntor och avskrivningar avseende utveckling av Regeringskansliets statsbudgetstöd (RK Statsbudgetstöd). Anslag 1:8 anslagspost 5 används för RK Statsbudgetstöd, grunduppdrag och anslag 1:8 anslagspost 6 används för RK Statsbudgetstöd, övriga uppdrag. Att de sammanlagda anslagsmedlen för Informationssystemet Hermes har minskat 2010 förklaras av att verksamheten under året har finansierats med knappt 3,1 miljoner kronor från det ackumulerade överskottet för Hermesavgiften (en avgift som alla myndigheter i den statliga redovisningsorganisationen har betalat fram till och med 2010). Av avgiftsbudgeten i regleringsbrevet för 2010 framgår att det ackumulerade överskottet för Hermesavgiften ska användas för detta ändamål. Under året har ESV utnyttjat anslagskrediten för anslag 1:8 anslagspost 5 med drygt kronor medan det för anslag 1:8 anslagspost 4 och anslag 1:8 anslagspost 6 finns ett anslagssparande på cirka kronor respektive cirka kronor. Anslag 1:4 anslagspost 3 avsåg merkostnad för lokaler för avtal som ESV förvaltar för statens räkning på uppdrag av regeringen. Regeringen fattade under 2009 beslut om att dra in anslagsposten Kapitalförändring Tabell 4 Kapitalförändring Årets kapitalförändring* Balanserad kapitalförändring** Utgående myndighetskapital*** * Inklusive periodiseringseffekter från uppbördsverksamhet. ** Balanserad kapitalförändring 2010 har ökat med 697 tkr jämfört med utgående myndighetskapital 2009 på grund av att tidigare års underskott inom Information om statlig ekonomi har täckts med anslagsmedel. *** Utgående myndighetskapital 2009 har justerats med 8,8 miljoner kronor som har överförts till avräkning med statsverket i samband med övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning. Myndighetskapitalet har ökat under 2010 vilket till största del beror på att tidigare års underskott på knappt 0,7 miljoner kronor för avgiftsområdet Information om statlig ekonomi har täckts med anslagsmedel från anslag 1:8 anslagspost 1. Avgiftsområdet Informationssystemet Hermes har under året finansierat verksamheten med cirka 3,1 miljoner kronor från det ackumulerade överskottet för Hermesavgiften. Inom avgiftsområdet Administrativa system blev överskottet drygt 2,3 miljoner kronor då planerade aktiviteter har skjutits på framtiden. Detta beror framför allt på att upphandlingen avseende ramavtal för ekonomisystem har avbrutits medan upphandlingen av e-beställningar har överklagats. Resultatet för avgiftsområdet Ekonomisk styrning blev ett överskott på drygt 1,1 miljoner kronor, vilket huvudsakligen förklaras av det positiva överskottet för ESV-dagen. Avgiftsområdet Statlig inköpssamordning visar ett underskott på knappt 0,2 miljoner kronor. 13

14 3 Verksamhetsområde Ekonomisk styrning

15 verksamhetsområde ekonomisk styrning Uppgifter för verksamhetsområde Ekonomisk styrning enligt instruktion och regleringsbrev Den ekonomiska styrningen ska utvecklas, verksamhetsanpassas och förenklas. ESV ska utveckla och förvalta regelverk och metoder för en ändamålsenlig ekonomisk styrning på alla nivåer i staten. ESV har till uppgift att inom området ekonomisk styrning ge stöd till andra myndigheter genom metoder, riktlinjer, utredningar, utbildning och rådgivning. ESV får på uppdrag utföra utredningar åt andra myndigheter inom sitt verksamhetsområde. ESV ska särskilt utveckla god redovisningssed i staten, analysera och utveckla formerna för finansiering av statlig verksamhet, inom sitt verksamhetsområde säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system, med tillhörande stöd, utveckla och samordna den statliga internrevisionen, och utveckla och följa upp den statliga inköpssamordningen samt i övrigt fullgöra de uppdrag som framgår av förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning. ESV får bedriva sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde. 3.1 Verksamhetsöversikt Inom verksamhetsområdet Ekonomisk styrning bidrar ESV till en effektiv och ändamålsenlig ekonomisk styrning på alla nivåer i staten genom att utveckla, integrera och implementera resultatstyrning och finansiell styrning samt genom att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga och kostnadseffektiva administrativa system. ESV utvecklar och samordnar också den statliga internrevisionen och utvecklar och förvaltar intern styrning och kontroll i staten samt utvecklar och följer upp den statliga inköpssamordningen. Figur 2 Kostnader för Ekonomisk styrning i relation till de totala kostnaderna för ESV 2010 (%) 39% Nedan följer en redovisning av de viktigaste insatserna inom Ekonomisk styrning under Först kommer en redogörelse av de större utvecklingsprojekt och uppdrag som genomförts under året. Efter det följer en genomgång av den löpande verksamheten som bland annat består av regelförvaltning, rådgivning, utbildning, avgiftssamråd och EA-värdering. Den internationella verksamheten och inköpssamordningen har fått egna delar, dessa har således inte delats mellan utveckling och löpande verksamhet utan har hållits ihop. Verksamhetsområdet Ekonomisk styrning avslutas med en bedömning av verksamhetens resultat och en ekonomisk översikt. 3.2 Sammantagen resultatbedömning För verksamhetsområdet Ekonomisk styrning är den sammanfattande bedömningen B) Bra. Den samlade bedömningen av ESV:s uppdrag att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system är B) Bra. 3.3 Utveckling och uppdrag Inom området Utveckling och uppdrag ingår både uppdrag som görs inom ramen för ESV:s förvaltningsanslag och insatser som görs mot avgift åt ESV:s uppdragsgivare: regeringen, Regeringskansliet och myndigheterna. En viktig utgångspunkt för ESV:s uppdragsverksamhet är att den ska bidra till en effektivare statsförvaltning. Nedan redovisas samtliga regeringsuppdrag och större egeninitierade utvecklingsprojekt inom respektive område inom Ekonomisk styrning. Genomgången avslutas 15

16 verksamhetsområde ekonomisk styrning med en sammanställning över antalet avgiftsfinansierade uppdrag och dess kostnader och intäkter Resultatstyrning, finansiell styrning och redovisning Uppföljning av resultatstyrningen av myndigheterna ESV fick i regleringsbrevet i uppdrag att följa upp regeringens förändrade resultatstyrning av myndigheterna. Uppdraget avrapporterades den 15 juni genom rapporten Resultatstyrning i rätt riktning. 7 I rapporten bedömer ESV att det utvecklingsarbete som genomförts de senaste åren leder resultatstyrningen i rätt riktning. De myndigheter som ESV har intervjuat tycker att styrningen har blivit tydligare, mer logisk och mer långsiktig. Myndigheternas resultatredovisningar har förändrats i viss utsträckning, med större tonvikt på prestationer. Redovisningen av kostnad per prestation har i flera fall brister, men ett omfattande arbete pågår på myndigheterna för att utveckla resultatredovisningarna. ESV betonar vikten av att prioritera detta arbete. ESV rekommenderar att de förändringar som har gjorts i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ges tid att utvecklas innan en utvärdering görs. Uppdrag med anledning av ny budgetlag ESV fick i regleringsbrevet i uppdrag att lämna förslag till anpassningar av de ekonomiadministrativa förordningar som myndigheten har föreskriftsrätt till, med utgångspunkt i den pågående översynen av budgetlagen (dir 2009:55). Uppdraget avrapporterades den 3 juni. 8 ESV:s förslag beaktar de ställningstaganden som gjordes i budgetlagsöversynen och innehöll några ytterligare förändringar av förordningarna. Uppdraget genomfördes i samråd med Regeringskansliet (Finansdepartementet). Efter att uppdraget avrapporterades har ESV bistått departementet i det fortsatta arbetet med att utarbeta ändringar i de ekonomiadministrativa förordningarna. Det sammanfattande omdömet vid uppdragsgivarens utvärdering av uppdraget är 5,0 vilket motsvarar A) Utmärkt enligt ESV:s bedömningsskala för kvalitet. ESV:s ordbok ESV har under året på eget initiativ omarbetat myndighetens ordbok. Den senaste tryckta versionen gavs ut i juni För att ESV ska uppfylla kraven enligt språklagen krävs det att ordboken kontinuerligt ses över och uppdateras. En ny version av ordboken kommer att finnas tillgänglig på ESV:s webbplats från februari Intern styrning och kontroll Uppdrag att förbättra och säkerställa den interna styrningen och kontrollen vid Sida I november 2009 fick ESV ett regeringsuppdrag 10 att identifiera brister och föreslå åtgärder så att Sida fullgör de krav som finns i myndighetsförordningen. Första delen av uppdraget omfattade en bedömning av Sidas pågående arbete med att förbättra den interna styrningen och kontrollen. ESV skulle bedöma om det fanns brister inom Sidas organisation, resursfördelning och kompetensprofil när det gäller intern styrning och kontroll och, vid behov, föreslå åtgärder. ESV skulle också särskilt identifiera brister och föreslå åtgärder när det gäller Sidas ekonomiska planering och uppföljning. Den första delen av uppdraget rapporterades till regeringen den 15 april ESV:s övergripande slutsats var att Sida tydligare behöver prioritera sitt arbete inom området och tydliggöra ansvarsförhållanden samt se över kompetensprofiler och interna styrprocesser. I andra delen av uppdraget ska Sida, med stöd av ESV, genomföra åtgärder för att förbättra och säkerställa en väl fungerande intern styrning och kontroll. Utgångspunkten är de åtgärder som ESV föreslog i rapporten den 15 april Uppdraget ska vara klart och slutrapporterat den 31 mars ESV har 7 ESV 2010:24 Resultatstyrning i rätt riktning 8 ESV 2010:19 Förslag till förordningsändringar med anledning av ny budgetlag 9 ESV 2004:14 ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten 10 Regeringsbeslut , UF2009/810261/USTYR 11 ESV 2010:14 Sida delrapport 1 16

17 verksamhetsområde ekonomisk styrning delrapporterat till regeringen vid tre tillfällen under 2010: 15 maj, 15 september och 15 november. 12 Det sammanfattande omdömet vid uppdragsgivarens utvärdering av uppdraget är 4,1 vilket motsvarar B) Bra enligt ESV:s bedömningsskala för kvalitet. Uppdrag att fortsatt följa utvecklingen av en god intern styrning och kontroll inom Försvarsmakten ESV har under 2010 haft ett regeringsuppdrag 13 att följa upp Försvarsmaktens arbete med att stärka den interna styrningen och kontrollen. Arbetet har utgått ifrån de förslag till förbättringar som ESV lämnade i sitt tidigare regeringsuppdrag 2008 avseende Försvarsmaktens interna styrning och kontroll. 14 ESV avrapporterade uppdraget den 30 september. 15 I rapporten konstaterar ESV att Försvarsmakten har uppmärksammat samtliga förslag som togs upp i rapporten 2008 och att flera åtgärder också har införts på det sätt som ESV föreslog. ESV bedömer att de vidtagna åtgärderna kommer att bidra till att stärka den ekonomiska styrningen inom Försvarsmakten. Det sammanfattande omdömet vid uppdragsgivarens utvärdering av uppdraget är 4,2 vilket motsvarar B) Bra enligt ESV:s bedömningsskala för kvalitet. Samverkansuppdrag arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Under 2009 gav regeringen ESV i uppdrag 16 att leda arbetet att samverka kring ett antal områden som syftar till att minska de felaktiga utbetalningarna i välfärdssystemen. Ytterligare elva myndigheter är med i samverkansuppdraget och Sveriges kommuner och arbetslöshetskassor är representerade. Samverkansuppdraget ska bedrivas fram till 2012 och rapporteras till regeringen en gång per år. 12 ESV dnr / Regeringsbeslut , Fö2010/390/EPS 14 ESV 2008:19 Försvarsmaktens interna styrning och kontroll 15 ESV 2010:28 Utveckling av försvarsmaktens interna styrning och kontroll 16 Regeringsbeslut , Fi2009/2137 (delvis) ESV lämnade den första delrapporten till regeringen den 22 februari. 17 Under året har arbetet fortsatt i de åtta delprojekten som startades under Projektledarna har träffats vid sju tillfällen för att diskutera frågor om uppdragets genomförande. ESV är projektledare för huvudprojektet och ett av delprojekten. Kontrollutvärderingsinstrument Regeringen har uppdragit 18 åt ESV att utveckla en metod för att utvärdera den kontroll som sker av utbetalningar i välfärdssystemen samt att lämna förslag på vilka myndigheter som ska omfattas av en sådan utvärdering. Slutrapporten lämnades den 25 mars 19 och där föreslår ESV att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden och Migrationsverket ska omfattas av en självutvärderingsmetod som innebär att de årligen ska redovisa på vilken nivå deras arbete med att ta fram, införa och följa upp sina kontrollåtgärder befinner sig. Vidare ska de också redovisa hur välutvecklade kontrollerna är i relation till verksamhetskraven om effektivitet och hushållning, regelefterlevnad samt redovisning. ESV föreslår vidare att kommunernas och arbetslöshetskassornas deltagande bör övervägas och att ESV ska vidareutveckla och förvalta detta kontrollutvärderingsinstrument. Regeringens styrning av myndigheterna och intern styrning och kontroll ESV har genomfört ett egeninitierat projekt 20 för att undersöka hur förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll tillsammans med kompletterande förordningar har påverkat dels den interna styrningen inom internrevisionsmyndigheterna, dels regeringens uppföljning av myndigheternas arbete. Med utgångspunkt i sina iakttagelser ser ESV i nuläget inga behov av genomgripande förändringar av hur regeringen reglerar myndigheters interna styrning och kontroll. Däremot kan det finnas be- 17 ESV 2010:7 Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Regeringsbeslut , Fi2009/4747 (delvis) 19 ESV 2010:12 Kontrollutvärderingsinstrument, Slutredovisning 20 ESV 2010:33 Intern styrning under kontroll? 17

18 verksamhetsområde ekonomisk styrning hov av att se över möjligheterna att utveckla vissa delar av arbetet, till exempel att försöka tydliggöra begrepp som betryggande intern styrning och kontroll samt att skapa ökad förståelse för frågor om intern styrning och kontroll bland Regeringskansliets tjänstemän. Idéskrift om intern styrning och kontroll Som ett stöd till myndigheterna har ESV på eget initiativ under året arbetat med en idéskrift om intern styrning och kontroll. Skriften är en utveckling av handledningen om intern styrning och kontroll 21 som tidigare publicerats, bland annat genom att det i skriften finns praktiska exempel där några myndigheter beskriver sitt arbete med intern styrning och kontroll. Skriften kommer att publiceras i början av Nätverk ESV har slutfört ett och genomfört ett nytt benchmarkingnätverk inom området Intern styrning och kontroll. Åtta myndigheter har deltagit med två representanter vardera i fyra möten där man gemensamt diskuterat hur myndigheterna själva arbetar inom området Internrevision ESV har i en handledning 22 klargjort vad ett program för intern kvalitetssäkring, det vill säga fortlöpande kvalitetskontroll och årlig självutvärdering, för statliga internrevisorer bör innefatta Effektiv statlig administration E-handel: Effektivisering av inköp i staten med e-beställningar I juni 2009 fick ESV i uppdrag 23 att leda och samordna införandet av elektroniska beställningar i staten, vilket ska vara klart vid utgången av Det är det andra steget i att effektivisera inköpsprocesserna i staten. Första steget innebar att införa elektronisk 21 ESV 2009:38 Handledning Intern styrning och kontroll 22 ESV 2010:34 Handledning Internt kvalitetsarbete för statliga internrevisorer 23 Regeringsbeslut och , Fi2007/9783 (delvis) Fi2008/1186 fakturahantering i staten. Det arbetet inleddes 2005 och slutfördes den 1 juli ESV:s arbete med att leda och samordna införandet av e-beställningar har hittills varit inriktat på att skapa förutsättningar för myndigheternas praktiska arbete med införandet. ESV har lanserat ett stöd för effektivisering av inköpsverksamheten med elektroniska beställningar. 24 Det webbaserade stödpaketet bidrar till att dela kunskap och att sprida goda exempel i statsförvaltningen. Under året hade stödpaketet 842 besökare. ESV anordnar även återkommande informationsdagar kring e-handelsarbetet. I juni genomfördes årets största insats på området då cirka 300 myndighetsrepresentanter deltog vid tre separata informationsdagar om införandet av e-beställningar. Då gavs information om målen för arbetet och det stöd ESV ger samt goda exempel från myndigheter och kommuner som kommit långt inom området. 97 procent av deltagarna uppgav att de kan rekommendera informationsdagen till andra. ESV har genomfört en upphandling av statliga ramavtal för e-handelstjänster, inklusive e-fakturatjänster. Upphandlingen har dock överprövats och ärendet är under handläggning i Kammarrätten. I arbetet med gemensamma standarder för elektronisk handel inom offentlig sektor, Single Face To Industry (SFTI), har ESV arbetat tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Kammarkollegiet för att ge rekommendationer och stöd i standarder kring elektronisk handel. ESV samordnar svenskt deltagande i PEPPOL ESV deltar i projektet Pan-European Public Procurement On-Line (PEPPOL) på uppdrag av regeringen. 25 Projektet pågår fram till april Den övergripande visionen för PEPPOL är att alla företag inom EU ska kunna kommunicera elektroniskt med alla EU-institutioner för hela inköpsprocessen. Syftet med projektet är att etablera en europeisk pilotlösning, som i samverkan med existerande nationella lösningar stödjer e-handel inom EU. Sverige deltar i 24 ehandel/stodpaketebestallningar 25 Regeringsbeslut , Fi2009/1897 (delvis) 18

19 verksamhetsområde ekonomisk styrning de delar som avser e-faktura. Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset kommer att testa PEPPOL:s lösningar tillsammans med några av sina varu- och tjänsteleverantörer. Administrativa nyckeltal för myndigheterna Hösten 2009 tog ESV ett eget initiativ att tillsammans med cirka 30 myndigheter driva ett pilotprojekt i syfte att ta fram förslag till en återkommande rapportering av gemensamma nyckeltal för stödfunktioner och lokaler. Pilotprojektet har under 2010 haft fyra workshops med de deltagande myndigheterna där förslag till nyckeltal har tagits fram inom bland annat områdena ekonomi- och personaladministration. Koncentrerad hantering av administrativ stödverksamhet I november tillsatte regeringen en särskild utredare för att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter, med uppdrag att erbjuda tjänster inom i första hand ekonomi- och personaladministration till statliga myndigheter. 26 ESV fick i mitten av november i uppdrag 27 att ge stöd åt utredaren inom flera centrala områden. Senast den 15 april 2011 ska ESV till regeringen föreslå en uppsättning administrativa nyckeltal och en modell för nytto- och kostnadsbedömning som ska utgöra ett enhetligt beslutsunderlag för att bedöma effektiviseringspotentialen vid en anslutning till det myndighetsgemensamma servicecentret Avgiftsfinansierade uppdrag ESV anlitas av olika myndigheter, regeringen och Regeringskansliet för kortare och längre uppdrag. ESV generaliserar och sprider den kunskap och erfarenhet som vi får i den avgiftsfinansierade verksamheten till alla myndigheter, så att de kan utnyttja kunskapen i sitt eget utvecklingsarbete. I tabellen nedan redovisas antalet avgiftsfinansierade uppdrag inom Ekonomisk styrning samt dess intäkter och kostnader. 26 Kommittédirektiv (2010:117) Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration 27 Regeringsbeslut , Fi2010/5047 (delvis) Tabell 5 Antal konsultuppdrag inom Ekonomisk styrning samt intäkter och kostnader (tkr) Uppdragsgivare Regeringen Regeringskansliet/ Kommittéer Myndigheter Totalt Avgiftsintäkt Kostnad Omfattningen av den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten har ökat jämfört med förra året, även om antalet uppdrag minskat. Det beror på att ESV haft några relativt omfattande regeringsuppdrag, till exempel uppdragen om intern styrning och kontroll inom Sida och Försvarsmakten som beskrivs i avsnitt ovan. Övriga regeringsuppdrag som ingår i tabell 5 är e-beställningsuppdraget och PEPPOL (se avsnitt 3.3.4). Av de 20 uppdrag till myndigheter som redovisas i tabellen är 16 myndigheter som deltagit i något av de två benchmarkingnätverken inom intern styrning och kontroll. Övriga är mindre uppdrag till Statens skolverk, Nationalmuseum med flera. 3.4 Löpande verksamhet Prestationsområdet Löpande verksamhet omfattar bland annat arbete med remisser, regelförvaltning, avgiftssamråd, att ta fram den instruktionsenliga rapporten om utvecklingstendenser i avgiftsbelagd verksamhet i staten samt att upphandla och förvalta statliga ramavtal och genomföra ekonomiadministrativ värdering. En del av ESV:s kärnverksamhet är att förvalta regelverk, däribland anslagsförordning, kapitalförsörjningsförordning, bokföringsförordning och förordning om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag, samt att svara för god redovisningssed i staten Regelförvaltning Inom området regelförvaltning har ESV gjort en del mindre ändringar i föreskrifter och allmänna 19

20 verksamhetsområde ekonomisk styrning råd. 28 Bland annat har kravet på budgetunderlag och delårsrapporter i pappersform avskaffats helt. Krav på årsredovisning i pappersform finns kvar men begränsas till att gälla de cirka 40 finansiellt största myndigheterna. Dessutom har ändringar gjorts för att tydliggöra vad som avses med prestationskostnader i 3 kap. 1 förordning om årsredovisning och budgetunderlag. Avsikten är att myndighetens förvaltningskostnader till exempel inte ska sammanblandas med utbetalda bidrag Remisser ESV har under året besvarat 84 remisser. Av dessa besvarades 78 inom området Ekonomisk styrning till en kostnad av 1,6 miljoner kronor. Under 2009 besvarade ESV 102 remisser varav 91 inom området Ekonomisk styrning till en kostnad av drygt 2,2 miljoner kronor. Kostnaden per remiss har minskat mellan åren. En förklaring till de minskade kostnaderna är att ESV fortsatt att se över sin interna process för att besvara remisser. Tydligare riktlinjer för vilka frågor som ESV ska yttra sig om har medfört att remisser kunnat besvaras med mindre resursinsats Rådgivning Inom ESV:s rådgivningsverksamhet ingår insatser som aktivt stödjer våra avnämare i att utveckla ekonomistyrningen i staten. Rådgivningen sker i huvudsak per telefon och e-post, via handledningar samt genom deltagande i referensgrupper och kommittéer. ESV tillhandahåller även frågor och svar för de vanligaste redovisningsfrågorna på webbplatsen. Rådgivningen är avgiftsfri. Rådgivning via telefon och e-post Den rådgivning som ESV bedriver via telefon, e- post och ibland också via träffar med myndigheter eller Regeringskansliet omfattade nästan timmar, vilket är ungefär lika mycket som Många frågor har exempelvis ställts inom områdena moms, avgifter, immateriella och materiella anläggningstillgångar, om årsredovisning och delårsrapporten, inom området intern styrning och kontroll och in- 28 ESV:s cirkulär 2010:1-7 ternrevision. Utöver detta bedrev ESV rådgivning inom området e-handel motsvarande nästan 800 timmar. Uppdatering av handledningar fortgår ESV har under året påbörjat arbetet med att uppdatera befintliga handledningar, som en följd av förändringar i regelverk och ändrad praxis. Under året har handledningarna om personalkostnader 29 och materiella anläggningstillgångar 30 samt Basbok i statlig redovisning 31 färdigställts. Stöd till kommittéväsendet Förutom Regeringskansliet och myndigheter är kommittéväsendet en viktig målgrupp för ESV:s rådgivande verksamhet. ESV kan genom deltagandet i utredningar bidra med sakkunskap redan när förslagen arbetas fram, i stället för enbart när betänkandet remissbehandlas. ESV bedömer att det bidrar till bättre beslutsunderlag för regeringen och ett effektivare arbetssätt för ESV. Under året har ESV varit representerat som expert i följande utredningar och kommittéer: N 2009:06 Inrättande av den nya myndigheten Trafikverket Fi 2009:06 Utredning om översyn av lagen om statsbudgeten N 2009:07 Inrättande av den nya myndigheten Trafikanalys Fi 2009:01 E-delegationens expertgrupp för internationell e-förvaltning M 2010:03 Utredning om inrättandet av en ny myndighet för havs- och vattenmiljö Utbildning Prestationsområdet Utbildning omfattar huvuddelen av den utbildningsverksamhet som ESV bedriver. Däremot ingår inte utbildningar inom Inköpssamordningen och verksamhetsområdet Informationssystemet Hermes. Inom utbildningsverksamheten arrangerar ESV öppna utbildningar, utbildningsseminarier, pro- 29 ESV 2009:35 Handledning Personalkostnader 30 ESV 2009:32 Handledning Materiella anläggningstillgångar 31 ESV 2010:32 Basbok i statlig redovisning 20

21 verksamhetsområde ekonomisk styrning gramutbildningar, utbildningar inom internrevision, frukostseminarier och uppdragsutbildningar. Öppna utbildningar är ett standardutbud av kurser inom ekonomistyrning och redovisning. Utbildningsseminarier hålls i föreläsningsform. Controllerutbildningen, som är en programutbildning, löper över 15 dagar fördelade på fem tillfällen. Frukostseminarierna är kostnadsfria och tar upp aktuella ämnen. Uppdragsutbildningarna är skräddarsydda efter beställarens önskemål. Tabell 6 Antal utbildningsdagar och deltagare inom Ekonomisk styrning samt intäkter och kostnader (tkr) Öppna utbildningar Antal utbildningsdagar Antal deltagare Utbildningsseminarier Antal seminariedagar Antal deltagare Frukostseminarier (antal deltagare) ESV-dagen (antal deltagare) Programutbildningar Antal utbildningsdagar Antal deltagare Internrevisionsutbildningar Antal utbildningsdagar Antal deltagare Uppdragsutbildningar Antal utbildningstillfällen Avgiftsintäkt* Kostnad* * Jämförelsevärdena för 2009 och 2008 har ändrats beroende på att internrevision och frukostseminarier ingår i prestationsområdet utbildning från och med Antalet utbildningsdagar samt deltagarantalet för öppna utbildningar har sjunkit jämfört med 2009 (18 utbildningsdagar under 2010 jämfört med 23 året innan), främst på grund av att några av våra återkommande kurser fick ställas in. Det beror mest på tillfälligheter och är ingen trend som bedöms fortsätta framöver. Deltagarantalet samt antalet dagar för utbildningsseminarier har också minskat. En del av förklaringen till minskningen jämfört med 2009 var att ESV under 2009 arrangerade en temadag om intern styrning och kontroll som lockade många deltagare. I år anordnade ESV istället en gemensam konferens för internrevisorer och personer som är verksamma inom området intern styrning och kontroll. I tabell 6 redovisas konferensen under rubriken internrevision. Deltagarantalet på ESV-dagen 2010 var högre i år jämfört med de två senaste åren. Antalet uppdragsutbildningar har minskat jämfört med de senaste åren. Förfrågningar från myndigheter avseende uppdragsutbildning har inte prioriterats under ESV har satt upp som ett internt mål att minst 80 procent av deltagarna vid ESV:s utbildningar ska kunna rekommendera kursen till andra utan tvekan. Detta mål har i år uppnåtts för 88 procent av de öppna utbildningarna, att jämföra med föregående års 58 procent. Ett standardutbud med utrymme för flexibilitet ESV har ett omfattande kursutbud med årligen återkommande utbildningar. Kursutbudet styrs främst av myndigheternas efterfrågan och de behov som identifieras i ESV:s övriga verksamhet, exempelvis inom rådgivningen. Ett exempel på en återkommande utbildning är Ny ekonom i staten som framför allt riktar sig till nyanställda ekonomihandläggare. Utbildningen omfattar tre dagar och behandlar grundläggande statlig styrning, finansiering och redovisning. Kursen är mycket populär och genomförs två gånger årligen. Internrevision kompetensutvecklingsprogrammet fortsätter Under året har ESV genomfört samtliga kurser som ingår i ESV:s kompetensutvecklingsprogram för statliga internrevisorer. Totalt har dessa kurser haft 128 deltagare. Generellt sett har utvärderingarna av kurserna varit positiva. ESV anordnade också en gemensam konferens för internrevisorer och för personer som är verksamma inom området intern styrning och kontroll hos myndigheter. Konferensen hade 117 deltagare. 21

22 verksamhetsområde ekonomisk styrning Enligt utvärderingarna kan 86 procent av deltagarna rekommendera konferensen till andra. Frukostseminarier information om aktuella frågor ESV:s avgiftsfria frukostseminarier har etablerats som en väl fungerande form för informationsspridning och dialog. På dessa seminarier presenteras nyheter inom området ekonomistyrning. Under året genomfördes sju seminarier med sammanlagt drygt 200 deltagare. Lilla och Stora redovisningsdagen nästan alla deltagare kan rekommendera seminariet Lilla och Stora redovisningsdagen anordnades vid fyra tillfällen under året; den förstnämnda med två halvdagar under våren och Stora redovisningsdagen med två heldagar under hösten. Det är framför allt ekonomihandläggare som besöker dessa dagar, men också redovisnings- och ekonomichefer, controllers och internrevisorer. Vid Stora redovisningsdagen 2010 angav 99 procent av deltagarna att de kunde rekommendera dagen till andra, vilket är i linje med året innan. ESV-dagen deltagarna mer nöjda i år än tidigare ESV-dagen, som är ESV:s största och årligen återkommande konferens, arrangerades den 12 oktober och hade totalt 849 deltagare, varav 739 betalande. Det är en ökning jämfört med de senaste åren, som kan bero på att temat för årets konferens Effektivare administration med gemensamma lösningar upplevdes angeläget och intressant av målgrupperna. Av de som deltog på ESV-dagen 2010 var 89 procent nöjda eller mycket nöjda med dagen som helhet, vilket är det högsta värdet som uppmätts sedan frågan började ställas i utvärderingen år Controllerutbildningen populär programutbildning med fokus på verksamhetsstyrning och erfarenhetsutbyte Under 2010 har ESV:s controllerutbildning genomförts med 49 deltagare uppdelade i två grupper. Denna programutbildning som funnits sedan 1992 innefattar fem sammankomster om tre dagar vardera samt deltagande på ESV-dagen och en frivillig studieresa. Dessutom ingår ett projektarbete. Fokus på utbildningen är övergripande styrning i staten, metoder för styrning, uppföljning av resultat, samt controllerns roll i förändringsarbete. En viktig del i utbildningen är erfarenhetsutbytet deltagarna emellan och byggande av nätverk. Översyn av utbildningsverksamheten Under året har en översyn gjorts av ESV:s utbildningsverksamhet, vilket har resulterat i att en utbildningsstrategi 32 tagits fram. Översynen omfattade såväl utbildningarnas innehåll och form som finansiering. Som ett led i arbetet med utbildningsstrategin inhämtades myndigheternas synpunkter, bland annat i en enkät. Ett par av slutsatserna i utbildningsstrategin är att ESV:s externa utbildningsverksamhet och dess kompetensförsörjning ska vara en prioriterad del i myndighetens samlade verksamhet och att ESV:s externa utbildningsverksamhet på ett tydligt sätt ska ha sin utgångspunkt i ESV:s uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev. ESV ska också skapa effektivare och mer tillgängliga former för myndigheternas kunskapsinhämtning Samråd och rapport om avgifter Enligt 7 avgiftsförordningen (1992:191) ska myndigheterna varje år samråda med ESV om de avgifter de tar ut eller avser att ta ut. Samråden är ett instrument för styrning och kontroll av avgiftsbelagd verksamhet i staten och syftar bland annat till att uppnå enhetliga principer i avgiftssättningen. Tabell 7 Antal avgiftssamråd, resursåtgång och genomsnittlig handläggningstid samt intäkter och kostnader (tkr) Antal avslutade ärenden Resursåtgång i timmar Genomsnittlig handläggningstid i dagar Avgiftsintäkt Kostnad ESV dnr /

23 verksamhetsområde ekonomisk styrning Under året har 125 samråd avslutats. Den genomsnittliga handläggningstiden, från ankomstregistrering till expediering, var 16 dagar. Det håller sig väl inom de fyra veckor som anges i föreskrifterna till avgiftsförordningen. ESV årliga redovisning om utvecklingstendenserna för statlig avgiftsbelagd verksamhet lämnades den 28 juni. 33 Av rapporten framgår att de statliga myndigheternas avgiftsintäkter under 2009 uppgick till totalt 71,6 miljarder kronor. Av dessa är 43,7 miljarder kronor avgiftsintäkter från externa betalare, det vill säga från utomstatliga användare. Affärsverkens avgiftsintäkter har genomgående minskat något på grund av lågkonjunkturen, medan de övriga statliga myndigheternas avgiftsintäkter sammantaget har fortsatt att öka. De inomstatliga avgiftsintäkterna har ökat med cirka 2,1 miljarder från 2008 till 2009 vilket är ett trendbrott mot tidigare år. Det är dock för tidigt att säga om det är en avvikelse från den minskning som har pågått under ett antal år eller om det markerar början på en ny utveckling. De myndigheter som inte är affärsverk hade totalt 57,4 miljarder kronor i avgiftsintäkter och affärsverken cirka 14,2 miljarder. För affärsverken är den överlägset största delen externa avgifter, 93 procent, men för övriga myndigheter är andelen externa avgifter 53 procent. Myndigheterna disponerar cirka 93 procent av sina avgiftsintäkter. ESV kan konstatera att myndigheterna disponerar cirka 61 procent av avgiftsintäkterna från de offentligrättsliga avgifterna och för uppdragsverksamheten är siffran i det närmaste 100 procent EA-värdering ESV rapporterade den 29 april 34 fastställda ekonomiadministrativa värden (EA-värden) avseende 2009 för 203 myndigheter enligt uppgift i instruktionen. EA-värdena fastställs på en skala från AA till CC, där den första positionen kallas koncernvärde och den andra myndighetsvärde. Varje position kan anta något av värdena A, B eller C. Skalan är således nio- 33 ESV 2010:11 Avgifter 2009 om avgiftsbelagd verksamhet i staten 34 ESV 2010:2 EA-värdering gradig. Det är 131 myndigheter som har högsta EAvärdet AA, vilket jämfört med föregående år är en praktiskt taget oförändrad andel. Det är fyra myndigheter som har ett EA-värde som innehåller ett C. Det samlade koncernvärdet är oförändrat över en femårsperiod. Det samlade myndighetsvärdet har varit stigande, men visar nu ett något fallande värde. Trots en väsentlig förbättring sedan föregående år är frågan om rapportering av statlig pensionsrätt den koncernvärdesfråga som har det lägsta värdet. Frågorna om avgiftssamråd och särskild information i årsredovisningen visar också ett lägre utfall än övriga koncernvärdesfrågor. Frågan om särskild information i årsredovisningen har försämrats de senaste åren och är nu nere på det lägsta värdet sedan frågan infördes i EA-värdet Det lägsta värdet bland myndighetsvärdesfrågorna har, liksom tidigare år, frågan om riskanalys och skadeförebyggande åtgärder. Resultatet för denna fråga har under de senaste fem åren inte varit i närheten av värdet för övriga frågor inom myndighetsvärdet. Det sammanfattande omdömet vid uppdragsgivarens utvärdering är 4,5 vilket motsvarar A) Utmärkt enligt ESV:s bedömningsskala för kvalitet Internrevision I enlighet med återrapporteringskravet i regleringsbrevet har ESV lämnat en särskild rapport 35 där vi analyserat och bedömt statusen på internrevisionen vid statliga myndigheter. Resultatet av ESV:s mätning av regelefterlevnad visade att det förekom avvikelser från god sed inom den statliga internrevisionen för åtta av tio mätområden. Vid jämförelse av förändringen av regelefterlevnaden mellan åren 2008 och 2009 kan ESV notera att det har skett förbättringar inom fyra områden, försämringar inom fyra områden och ett oförändrat resultat inom två områden. Förändringarna är relativt små. Utfallet för frågeområdet intern och extern kvalitetssäkring är fortfarande markant lägre än utfallet för övriga områden. ESV har gjort en översyn av internrevisionsenkäten och övervägt hur den kan kvalitetssäkras ytterligare. 35 ESV 2010:4 ESV:s årliga rapport 2010 om den statliga internrevisionen 23

24 verksamhetsområde ekonomisk styrning ESV:s bedömning i den årliga rapporten är att den verksamhet som har bedrivits under året i hög grad har lett till utveckling och samordning av den statliga internrevisionen så att den agerar och verkar i enlighet med god internrevisionssed. Nätverk Inom området Internrevision har ESV också anordnat en nätverksträff för revisorer i enrådighetsmyndigheter, en för revisorer i styrelsemyndigheter och en för ensamrevisorer. Totalt 67 deltagare från 43 myndigheter deltog Administrativa system Upphandling och förvaltning av avtal En av ESV:s instruktionsenliga uppgifter är att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system med tillhörande stöd. ESV genomför denna uppgift genom upphandling och förvaltning av avtal för system inom löne- och personaladministration (PA), ekonomiadministration (EA), integrerad verksamhetsstyrning (IVS) och elektronisk fakturahantering. ESV tillhandahåller också statliga ramavtal för leverantörsoberoende konsulttjänster för ekonomi- och personaladministrativt IT-stöd och för Agressokonsulttjänster. För att följa upp att leverantörer lever upp till avtalade åtaganden samt för att skapa gynnsamma förutsättningar för vidareutveckling av befintliga system och tjänster bedriver ESV en aktiv ramavtalsförvaltning, som bland annat innebär årliga kundundersökningar och strategirådsmöten med leverantörer. Resultaten från kundundersökningarna utnyttjas främst som underlag för leverantörernas vidareutveckling av system och tjänster. Uppdragsavtal med Agresso AB och Logica AB ESV har uppdragsavtal med Agresso AB avseende EA-systemet Agresso samt med Logica AB avseende ekonomisystemet FS. Dessa avtal kan inte längre avropas, men företagen kommer också fortsättningsvis att utföra sina skyldigheter i förhållande till ESV och berörda kunder så länge det finns gällande kundavtal. Avbruten upphandling av ramavtal för ekonomisystem Under våren 2010 offentliggjorde ESV ett förfrågningsunderlag avseende nya ekonomisystem. Avsikten var att ge myndigheterna tillgång till nya ramavtal under Vid upphandlingen inkom dock endast ett anbud. Eftersom upphandlingen förutsatte förnyad konkurrensutsättning, där avtal inte kan tecknas med endast en leverantör, avbröt ESV upphandlingen. Därefter har ESV genomfört en förnyad analys av förutsättningarna för och behoven av ramavtal för EA-system. Utvärdering av den genomförda analysen pågår. Upphandling av ramavtal för e-handelstjänst ESV har under året upphandlat ramavtal för e-handelstjänst. Upphandlingen har överklagats och ligger hos Kammarrätten för avgörande. Upphandling av ramavtal för Beslutsstöd och Projekt Förberedelser har genomförts för upphandling av ramavtal för Verktyg för beslutsstöd, planering och budgetering samt för Verktyg för projekt och tidredovisning. Avsikten är att ramavtalen ska finnas framme i slutet av Internationell verksamhet Den internationella verksamhet som ESV bedriver består av att ta emot utländska besök, att samordna internationella kontakter samt att bedriva tjänsteexportprojekt. De två förstnämnda aktiviteterna är i huvudsak anslagsfinansierade, medan den verksamhet som bedrivs inom ramen för ESV:s tjänsteexport finansieras med avgifter. Projekten inom tjänsteexporten finansieras antingen av Sida eller av Europeiska Unionen (EU). Twinning finansieras av EU. Det avser ett samarbete mellan myndigheter i ett medlemsland och ett kandidatland för att tillsammans förbättra en av kandidatlandets institutioner för att uppnå de krav som EU ställer för medlemskap. Sida finansierar förberedelsearbete på hemmaplan inför insatser inom ramen för EU-finansierade twinningprojekt. 24

25 verksamhetsområde ekonomisk styrning ESV har tillsammans med Riksgälden påbörjat ett twinningsamarbete med Frankrike och Ungern avseende stöd till Finansministeriet i Ukraina inom riksgälds- och prognosfrågor. 36 Tillsammans med Riksrevisionen har ESV genomfört utbildning i intern kontroll/internrevision på Court of Accounts i Moldavien. 37 ESV har också deltagit aktivt i internationella nätverk kring ekonomistyrning. ESV har under året fattat beslut om en strategi 38 för tjänsteexporten som bland annat innebär att: ESV ska arbeta med uppdrag där vi har en egen kompetens och kapacitet, i linje med den ordinarie verksamheten. Omfattningen beror till stor del på vilken inriktning samarbetsländerna önskar på stödet. ESV ska fokusera på de länder där engelska är arbetsspråket i projekten. Vi ska också göra den bedömningen att det är möjligt att uppnå positiva effekter av våra insatser i mottagarlandet. De länder vi arbetar med ska vara prioriterade av UD och Sida inom ramen för biståndssamarbetet. ESV ska i huvudsak arbeta med institutioner inom statsförvaltningar men kan undantagsvis göra insatser på regional/lokal nivå. ESV ska inte överföra färdiga lösningar utan utarbeta lösningar tillsammans med samarbetslandet som är anpassade efter varje specifik situation. ESV kan ingå i samarbete med svenska och internationella myndigheter för att söka projekt. Vi kan även ingå i konsultorganisationers anbudsansökningar. Viktigt är dock att alla icke-statliga organisationer behandlas lika. 3.6 Inköpssamordning ESV samordnar, utvecklar och effektiviserar den statliga inköpsverksamheten. Arbetet bedrivs i nära samverkan med de elva ramavtalsansvariga myndigheterna, se tabell 8 nedan. Regeringen har beslutat att huvuddelen av verksamheterna inom den statliga 36 ESV dnr 51-10/ ESV dnr / ESV dnr /2010 inköpssamordningen ska inordnas i en inköpscentral hos Kammarkollegiet från och med den 1 januari Under året har ESV tillsammans med de ramavtalsansvariga myndigheterna förberett verksamhetsövergången. Ramavtal, nyttjande, omfattning och lönsamhet De statliga ramavtalens rapporterade omsättning uppgick till 8,3 miljarder kronor för den statliga sektorn år 2009, vilket var en ökning med 728 miljoner från år Samtidigt ökade statens totala inköp till 161,4 miljarder kronor, jämfört med 159,8 miljarder kronor under Av tabell 8 framgår omsättningen för respektive ramavtalsansvarig myndighet. Tabell 8 Utnyttjande av statliga ramavtal (tkr) Arbetsförmedlingen Domstolsverket* Ekonomistyrningsverket Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kammarkollegiet Lantmäteriet Riksgälden Rikspolisstyrelsen Skatteverket Verket för högskoleservice Totalt * Domstolsverket avvecklades som ramavtalsansvarig myndighet under 2008, därav ingen omsättning för En myndighet som avser att göra en egen upphandling inom ett område där det finns statligt ramavtal ska anmäla avsteg från användning av statliga ramavtal inom den statliga inköpssamordningen till ESV. 39 Regeringsbeslut , Fi2010/2733 (delvis) 25

26 verksamhetsområde ekonomisk styrning Av tabell 9 framgår att antalet anmälda avsteg har ökat till 85 under 2010, jämfört med 63 under Tabell 9 Avstegsanmälningar totalt Totalt Vid utgången av året fanns det statliga ramavtal tecknade med 750 leverantörer inom ungefär 60 olika ramavtalsområden. Ramavtalsområdena kan i sin tur delas upp i cirka 500 delområden beroende på hur upphandlingen har genomförts. Uppdelningen på delområden görs delvis för att beakta små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar. ESV kan notera i kartläggningen av statens inköpsmönster för 2009 att representationen av små och medelstora företag fortfarande är hög inom de statliga ramavtalen. 41 Tabell 10 Omfattning av statliga ramavtal Nytecknade ramavtalsområden (antal delområden) Avvecklade ramavtalsområden (antal delområden) Totalt antal ramavtalsområden per den 31 dec (antal delområden) Totalt antal avtal (antal leverantörer) 2 (5) 0 (0) 60 (510) (750) 1 (2) 5 (7) 60 (504) (813) 1 (3) 5 (7) 49 (90) 932 (627) Under 2009 uppskattas huvuddelen av de statliga ramavtalen ha bidragit till administrativa kostnadsbesparingar i storleksordningen 149 miljoner kronor jämfört med om myndigheterna själva skulle ha gjort upphandlingar utan tillgång till de statliga ramavtalen. 42 Webbplatsen ESV ansvarar för förvaltning och utveckling av webbplatsen där de ramavtalsansvariga 40 ESV dnr 46-9/ ESV dnr / ESV dnr /2010 myndigheterna informerar om de statliga ramavtalen. Antalet besök på webbplatsen under 2010 uppgick till cirka På webbplatsen finns det ungefär sidor som visats cirka 2,1 miljoner gånger under året. Under året har webbplatsen utvecklats för att den bättre ska möta besökarnas behov och förväntningar. Lansering planeras till början av Antalet prenumeranter på nyhetsbrevet Inköpskollegan Express uppgick till närmare Samverkan ESV har genomfört uppföljningsmöten med de ramavtalsansvariga myndigheterna och haft löpande kontakter i enskilda frågor under året. ESV har också medverkat vid seminarier som de ramavtalsansvariga myndigheterna arrangerat. ESV har samverkat med olika intressenter, bland annat i SFTI, Energimyndigheten och upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet för att utveckla inköpssamordningen mot en större enhetlighet. Syftet med denna samverkan är att uppnå en högre kvalitet inom inköpssamordningen och göra det lättare för myndigheterna att nyttja statliga ramavtal. ESV har medverkat i det nordiska inköps- och upphandlarnätverket (NIPPA). Syftet med ESV:s medverkan är att sprida erfarenheter från Sverige och att få kunskap och inspiration från andra nordiska länder. ESV har genomfört det årliga erfarenhetsseminariet, där 54 representanter från de ramavtalsansvariga myndigheterna deltog. Deltagarna var överlag nöjda med årets seminarium. För ramavtalsansvariga myndigheter har ESV också genomfört seminarier och workshops om bland annat miljökrav i upphandlingar. 3.7 Resultatbedömning Kriterier för resultatbedömning I bedömningen av resultatet inom verksamhetsområdet Ekonomisk styrning särredovisas den verksamhet som har till uppgift att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system, med tillhörande stöd. 26

27 verksamhetsområde ekonomisk styrning Bedömningen av resultatet inom Ekonomisk styrning görs utifrån följande kriterier: kundundersökning avseende ESV:s övergripande verksamhet, uppföljningsblanketter från uppdragsgivare och kunder för specifika uppdrag och produkter. 68 på en hundragradig skala för kundnöjdhet/nki, vilket enligt ESV:s bedömningsskala för kvalitet motsvarar A) Utmärkt. Värdet är tre enheter bättre än föregående år, vilket innebär att den tidigare negativa trenden är bruten. Figur 3 NKI-värde Ekonomisk styrning Uppgiften att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system med tillhörande stöd bedöms utifrån hur myndigheterna bedömer av ESV upphandlade system och tjänster genom kriterierna: kundersökningar, i vilken utsträckning som myndigheterna kan rekommendera sina av ESV tillhandahållna system till andra myndigheter, andelen myndigheter som utnyttjar respektive system (marknadsandel). A) Utmärkt B) Bra C) Godtagbart D) Ej godtagbart Dessutom görs en bedömning av hur ESV:s prestationer bidragit till uppgiftens genomförande Bedömning av resultatet för området Ekonomisk styrning För verksamhetsområdet är den sammanfattande resultatbedömningen B) Bra. Kundundersökning I kundundersökningen som främst gäller ESV:s rådgivande och stödjande verksamhet inom verksamhetsområdet Ekonomisk styrning ger departement och myndigheter det samlade kundbetyget I tabell 11 visas mottagarnas medelbetyg på de områden som ingick i kundundersökningen. Resultatet av undersökningen har delats upp på Regeringskansliet och övriga myndigheter. Alla områden ges fortsatt höga betyg. Bemötande är det område som får högst betyg. För rådgivningen ges liksom tidigare år höga betyg till personalens kompetens och hur snabbt svar ges. Både myndigheter och departement anser att ESV:s handledningar är pedagogiskt upplagda och tar upp relevanta frågor. Betygen för utbildning har något lägre betyg än övriga områden, men har förbättrats jämfört med tidigare år. Utbildning är, trots de förbätt- Tabell 11 Mottagarnas bedömning av Ekonomisk styrning (kundundersökning, medelbetyg) Myndigheter Regeringskansliet Rådgivning 7,8 7,4 7,4 8,0 7,6 7,8 Handledning 7,4 7,3 7,4 7,4 6,9 7,4 Utbildning 7,1 6,8 6,9 6,9 6,6 6,6 Statlig inköpssamordning 6,3 6,6 6,6 Bemötande 8,0 8,0 6,9 8,1 8,2 8,3 Kommentar: Undersökningen har genomförts med i princip samma frågor men urvalet är förändrat mellan åren. För Regeringskansliet är bortfallet högre. Jämförelser bör därför göras med viss försiktighet. 27

28 verksamhetsområde ekonomisk styrning rade betygen, det område som de svarande anser är mest angeläget att förbättra. Bland annat med anledning av resultatet i undersökningen har en ny utbildningsstrategi tagits fram. Betyget för den statliga inköpssamordningen minskar något. Sammanfattningsvis är kvaliteten enligt ESV:s bedömningsskala A) Utmärkt för rådgivning och bemötande. För områdena handledning och utbildning är bedömningen B) Bra. För den statliga inköpssamordningen blir bedömningen C) Godtagbart. Bedömning av specifika uppdrag Ett sammanvägt medel för samtliga uppföljningsenkäter inom området Ekonomisk styrning är 4,45 vilket motsvarar B) Bra enligt ESV:s bedömningsskala för kvalitet. För de uppdrag där uppdragsgivaren fyllt i uppföljningsblanketten redovisas bedömningen i anslutning till det specifika uppdraget, se avsnitt 3.3 och 3.4 ovan Bedömning av resultatet för uppdraget att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system Den samlade bedömningen av resultatet för ESV:s uppdrag att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system är B) Bra. Kundundersökningarna för EA- och PA-system samt för e-faktura har gett högre NKI-värden än föregående år. Vi kan också konstatera att andelen myndigheter som använder de tillhandahållna systemen är fortsatt mycket hög, samt att fler myndigheter än föregående år svarar Ja på frågan om de kan rekommendera sina system till andra myndigheter. Däremot har ESV:s avsikt att upphandla nya ramavtal för EA-system inte uppfyllts, eftersom upphandlingen avbrutits under året. Kundundersökningar avseende upphandlade system De NKI-värden som blev resultatet av kundundersökningarna för EA- respektive PA-system samt för E-faktura redovisas i figur 4. Figur 4 Resultatet av kundenkäter avseende EA- och PA system samt E-faktura (NKI-värden) A) Utmärkt B) Bra C) Godtagbart D) Ej godtagbart EA-systemet Agresso PA-system e-faktura NKI-värdet för EA-systemet Agresso blev i år 65, vilket är en förbättring med tre enheter jämfört med föregående år. NKI-värdet motsvarar A) Utmärkt på ESV:s bedömningsskala för kvalitet. Även för PA-systemet Palasso och Agressos PAsystem har NKI-värdena förbättrats. Sammantaget för samtliga PA-system har NKI-värdet ökat med hela 5 enheter till 57, vilket motsvarar B) Bra på ESV:s bedömningsskala för kvalitet. Palassosystemet uppnådde NKI-värdet 61. För Agressos PA-system blev NKI-värdet 52. NKI-värdet för e-faktura blev 61, vilket är en förbättring med 5 enheter jämfört med den första mätningen Det motsvarar B) Bra på ESV:s bedömningsskala för kvalitet. I vilken utsträckning myndigheterna kan rekommendera sina av ESV tillhandahållna system På frågan i vilken utsträckning användarna kan rekommendera sitt system till andra myndigheter svarade 76 procent Ja, medan 4 procent svarade Nej för Agressos ekonomisystem. Detta är en förbättring jämfört medföregående år, då 67 procent svarade Ja. Inom PA-systemområdet var användarna av PA-systemet Palasso mest positiva. Här angav hela 85 procent att de kan rekommendera sitt system, medan 5 procent svarade Nej. För Agresso PA var motsvarande värden 57 procent respektive 25 procent. Värdena innebär en förbättring för båda systemen

29 verksamhetsområde ekonomisk styrning För e-faktura svarade 69 procent Ja och 7 procent Nej. Detta är en förbättring med 12 enheter sedan föregående år, då 57 procent svarade Ja på frågan. Sammantaget indikerar dessa värden en kvalitet som bedöms som A) Utmärkt. Andel myndigheter som utnyttjar respektive system (marknadsandel) Marknadsandel definieras som andelen myndigheter, i procent, som använder något av de system som ESV tillhandahåller, i förhållande till totalt antal bokföringsskyldiga myndigheter. Marknadsandelen för EA-system är 93 procent och för PA-system 91 procent. Den mycket höga andelen myndigheter som använder systemen har varit i stort sett konstant under den senaste treårsperioden. Ramavtalen för e-faktura utnyttjas i valda delar av alla myndigheter. Sammantaget indikerar även dessa värden en kvalitet som bedöms som A) Utmärkt. 3.8 Ekonomisk översikt Tabell 12 Intäkter inom Ekonomisk styrning (tkr) Intäkter Anslag Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Avgiftsandel 57 % 60 % 64 % Varav administrativa system Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Varav internationell verksamhet Anslag Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Varav statlig inköpssamordning Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Kommentar: Jämförelsevärdena för 2009 och 2008 har ändrats beroende på att Internrevision inte särredovisas från och med Intäkter av anslag inom verksamhetsområdet Ekonomisk styrning har varit konstant de senaste två åren medan avgiftsintäkterna har minskat. Minskningen av avgiftsintäkterna härrör sig främst till den internationella verksamheten som följd av att projekten i Moçambique och Ukraina avslutades 2009 och inga projekt med motsvarande omfattning har påbörjats under Avgiftsintäkterna inom utbildningsverksamheten har ökat. En förklaring är högre deltagarantal på ESV:s controllerutbildning och på ESV-dagen. Likaså har intäkterna inom uppdragsverksamheten ökat, vilket främst beror på de avgiftsfinansierade regeringsuppdragen inom området intern styrning och kontroll. Områdena administrativa system, internrevision och statlig inköpssamordning har i huvudsak oförändrade avgiftsintäkter jämfört med tidigare år. Tabell 13 Prestationer och kostnader inom Ekonomisk styrning (tkr) Prestationer Löpande verksamhet Regelförvaltning Remisser Avgiftssamråd Övrig drift Summa Löpande verksamhet Utveckling Rådgivning Rådgivning myndigheter Rådgivning regeringen/ Regeringskansliet Summa Rådgivning Konsultation Konsultstöd myndigheter Konsultstöd regeringen/ Regeringskansliet Summa Konsultation Administrativa system Utbildning Internationell verksamhet Statlig inköpssamordning Totalt Kommentar: Jämförelsevärdena för 2009 och 2008 har ändrats beroende på att Internrevision inte särredovisas från och med

30 verksamhetsområde ekonomisk styrning De totala kostnaderna för verksamhetsområdet fortsatte att minska under Den största förändringen återfinns inom den internationella verksamheten. Som nämnts ovan beror minskningen på att projekten i Moçambique och Ukraina har avslutats. Inom prestationsområdet Löpande verksamhet är det arbetet med remisser och Övrig drift som minskat. Att kostnaderna för remisser sjunkit kan förklaras av tydligare interna riktlinjer för vilka frågor som ESV ska yttra sig om, något som gjort att resursinsatsen för att svara på remisser har minskat. Dessutom har ESV svarat på färre remisser i år. I Övrig drift ingår bland annat EA-värderingen och den årliga publikationen av utvecklingstendenser för statlig avgiftsbelagd verksamhet. Prestationsområdet Utveckling är en betydelsefull del av verksamhetsområdet där mer resurser har lagts ned under året, bland annat på utvecklingsinsatser kring effektivare administration, nyckeltal, servicecenteruppdraget och på anslagsfinansierade regeringsuppdrag kopplade till området intern styrning och kontroll. Kostnaderna för utveckling inom området finansiell styrning har dock minskat under året som en följd av att regeringsuppdraget Utvecklad finansiell styrning avslutades under Kostnaderna för prestationsområdet Rådgivning verkar ha stabiliserats på en högre nivå. Att volymen rådgivning är fortsatt hög beror bland annat på frågor kopplande till de förändrade kraven på myndigheternas resultatredovisning och det kommande kravet på myndigheterna att införa e-beställningar. Prestationsområdet Konsultation har ökat under året, vilket beror på mer omfattande avgiftsfinansierade regeringsuppdrag främst inom området intern styrning och kontroll. Förändringarna inom prestationsområdena Administrativa system, Utbildning och Statlig inköpssamordning är relativt små. 30

31 31

32 4 Verksamhetsområde Informationssystemet Hermes

33 verksamhetsområde informationssystemet hermes Uppgift för verksamhetsområde Informationssystemet Hermes enligt instruktion ESV ska särskilt utveckla och förvalta statens informationssystem för budgetering och uppföljning (Hermes), utom när det gäller de verksamhetsstöd som avses i 26 a förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet (RK Statsbudgetstöd), samt tillhandahålla en teknisk plattform, drift och support avseende RK Statsbudgetstöd efter samråd med Regeringskansliet och i enlighet med dess behov. 4.1 Verksamhetsöversikt Hermes är ett integrerat informationssystem för staten och fungerar både som ett arbetsverktyg och en informationskälla. Hermes möjliggör ett samlat flöde från inlämnandet av prognoser via statsbudgeteringen och utfärdandet av regleringsbrev till insamlandet av utfallsuppgifter i statsredovisningen. Systemet består huvudsakligen av tre delar: Hermes Statsredovisning, Transaktionsdatabasen och Hermes Statsbudget. Det sistnämnda är en del av det Regeringskansliet benämner RK Statsbudgetstöd, som stödjer arbetet med statsbudgeten och regleringsbreven. Hermes har också en gemensam infrastruktur som alla systemdelar utnyttjar. Figur 5 Kostnader för Informationssystemet Hermes i relation till de totala kostnaderna för ESV 2010 (%) 21% 4.2 Sammantagen resultatbedömning ESV har under 2010 bedrivit Hermesverksamheten i enlighet med instruktion, regleringsbrev och övriga regeringsbeslut, bland annat beslut om att tillhandahålla en teknisk plattform samt drift och support avseende RK Statsbudgetstöd (grunduppdraget). Sammantaget bedömer ESV att kvaliteten på arbetet med att förvalta och utveckla Hermes samt vara teknisk systemförvaltare för RK Statsbudgetstöd uppnår nivå B) Bra. 4.3 Utveckling och uppdrag Utvecklingsarbetet omfattar aktiviteter som tillför systemet ny funktionalitet och sådan vidareutveckling som inte är av karaktären ändringshantering samt utredningar och förstudier inom området RK Statsbudgetstöd: Förädling och verksamhetsanpassning För att precisera årets arbete med Hermes lämnade ESV enligt uppdrag i regleringsbrevet en arbetsplan till regeringen i februari. 43 En lägesavstämning mot arbetsplanen gjordes i september. 44 I början av året lämnade ESV enligt uppdrag i regleringsbrevet en rapport 45 som beskriver åtgärder som behövs för att säkerställa Hermes långsiktiga hållbarhet. Under året har ESV också genomfört uppdraget att utreda hur RK Statsbudgetstöd kan anpassas till en reformerad budgetlag. 46 Uppdraget att redovisa de förändringar i Hermes som följer av eventuella strukturförändringar i staten har även det avrapporterats och förändringarna har införts i systemet. 47 Enligt uppdrag i regleringsbrevet har ESV färdigställt anpassningar i RK Statsbudgetstöd som gör det möjligt att framställa prognoser med ett flexibelt antal prognosår. Under året slutfördes även utvecklingen av såväl Tabellverket som de inkomstrapporter som har efterfrågats av Finansdepartementet. I augusti 2010 levererade ESV ett fullständigt utfall för 2008 års skatteintäkter i Hermes, se även avsnitt 6.4. Redovisningen presenterades både i statsbudgetens struktur och enligt nationalräkenskapernas principer. ESV har tagit fram förslag till utvecklings- och förvaltningsåtgärder för RK Statsbudgetstöd 48 som 43 ESV dnr 54-66/ ESV dnr 54-66/ ESV dnr / ESV dnr / ESV dnr / ESV dnr /

34 verksamhetsområde informationssystemet hermes en del i underlaget för Regeringskansliets verksamhetsplanering för Hermes Statsredovisning: Förbättrat stöd för myndigheterna ESV har fortsatt arbetet med att förbättra stödet för myndigheternas inrapportering av realekonomisk fördelning som inleddes Bland annat har två nya rapporter tagits fram. Under året har ESV utvecklat funktionalitet för import av konverteringstabellen S-koder, vilket ska underlätta myndigheternas arbete vid budgetårsskifte eller vid byte av kontoplan. Stödet för motpartsavstämningen vid bokslutsarbetet har också förbättrats. För att bättre stötta myndighetsanvändarna har ESV under året infört en ny form av hjälp med användarguider direkt i systemet i stället för att som tidigare ha användarmanualer som separata dokument. 4.4 Löpande verksamhet Den löpande Hermesverksamheten innefattar drift (teknisk drift, löpande produktion och ändringshantering) och support Hög tillgänglighet Tillgängligheten till och den tekniska driften av Hermes har under de senaste åren hållit en mycket hög och stabil nivå. Under 2010 skedde inga oplanerade driftstopp. Tabell 14 Tillgänglighet/drift i Informationssystemet Hermes Tillgänglighet 100% 99,9% 99,9% Antal driftstopp Total tid för driftstopp i timmar RK Statsbudgetstöd: Systemförvaltning enligt grunduppdraget Enligt det så kallade grunduppdraget 49 ska ESV tillhandahålla en teknisk plattform samt drift och support av RK Statsbudgetstöd. Inom ramen för detta uppdrag bedriver ESV normal systemförvaltning av RK Statsbudgetstöd. Detta har under året omfattat bland annat kontinuerligt underhåll av databasen och dess sökfunktioner, optimeringar för att upprätthålla systemets prestanda, anpassningar för att stödja relevanta versioner av webbläsare och kontorsprogramvaror, rättelser av verksamhetskritiska fel, utredningsarbete samt övriga tekniska uppgraderingar för att säkerställa systemets tillgänglighet. ESV har också utfört uppdraget att tillhandahålla en första produktionsgodkänd version av RK Statsbudgetstöd med en komplett dokumentation enligt Regeringskansliets driftöverlämningsmodell Hermes Statsredovisning: Vidareutveckling av informationsutbyte och användbarhet Inom Hermes Statsredovisning har ESV fortsatt att bygga ut och kvalitetssäkra funktionerna för informationsutbyte mellan Hermes Statsredovisning och andra system. Hermes Statsredovisning förser bland annat Hermes Statsbudget och andra kringliggande system med utfallsinformation, och från Hermes Statsbudget hämtar Hermes Statsredovisning information om utgiftsområden. Under 2010 har även generella förbättringar för ökad användbarhet genomförts. Numera framgår det tydligt om myndigheterna har fördelat motparterna manuellt eller använt Hermes automatiserade funktioner. Dessutom har ESV utvecklat en mailfunktion som meddelar ansvariga för motpartsredovisningen på respektive myndighet om det, efter genomförd motpartsavstämning, uppstår nya differenser som måste utredas och kommenteras i Hermes. Vidare har vissa rapporter anpassats för att bättre stödja myndigheternas inrapportering av utfall. För att undvika alltför stora skillnader i Hermes utseende och beteende, beroende på om webbläsaren Internet Explorer 7 eller 8 används, har ESV anpassat gränssnittet i Hermes Statsredovisning. 49 ESV dnr /2009, ESV dnr / ESV dnr /

35 verksamhetsområde informationssystemet hermes Fler supportärenden från Regeringskansliet, färre från myndigheterna Hermessupporten är tillgänglig via e-post, telefon och personliga möten. Öppettider och bemanning styrs av användarnas behov. Förlängda öppettider och beredskap förekommer bland annat i samband med inrapporteringar till de olika delarna i systemet och vid intensiva arbetsperioder som till exempel vid Regeringskansliets upprättande av regleringsbrev. Tabell 15 Antal aktiva användare och supportärenden kring Informationssystemet Hermes Antal aktiva användare Regeringskansliet Myndigheter Totalt antal aktiva användare Antal supportärenden Regeringskansliet om Regleringsbrev Statsbudget Portalen Statsredovisning Övrigt Myndigheter om Statsredovisning Portalen Statsbudget Regleringsbrev Övrigt Totalt antal supportärenden Antalet supportärenden från Regeringskansliet ökade jämfört med föregående år, vilket kan förklaras av förändringar i systemet som infördes i januari Antalet supportärenden från myndigheterna minskade däremot under 2010 men är i paritet med antalet ärenden Under 2009 ökade antalet supportärenden, då en ny version av Hermes Statsredovisning driftsattes och det skedde en övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning Utbildning för myndigheter och departement ESV anordnar utbildningar om Hermes för användare på myndigheter och departement. Utbildningar genomförs för nya användare och när nyheter införts i systemet. Under året minskade såväl antal utbildningstillfällen som antal deltagare på Hermesutbildningarna, vilket precis som för supportärendena förklaras av en tillfällig ökning under Statsredovisningsutbildningen omarbetades i början av året och fick ett större inslag av verksamhetsfrågor. Tabell 16 Antal utbildningar inom Informationssystemet Hermes Utbildningsinriktning Statsredovisning Antal tillfällen Antal deltagare Statsbudget Antal tillfällen Antal deltagare Regleringsbrev Antal tillfällen Antal deltagare Totalt antal tillfällen Totalt antal deltagare Utbildningar i Hermes kan delas upp i ordinarie utbildningar, som är öppna för alla och med en fast kursplan, samt i specialutbildningar som beställs av till exempel ett departement för enbart deras anställda och där kursinnehållet utformas specifikt efter beställarens behov. Under året tillhörde 6 av de 13 utbildningstillfällena det ordinarie kursutbudet medan 7 stycken var specialutbildningar. För de ordinarie utbildningarna görs utvärderingar där deltagarna får svara på frågan om de skulle kunna rekommendera utbildningen till andra. ESV har satt upp som ett internt mål att 80 procent av deltagarna vid ESV:s utbildningar ska kunna rekommendera utbildningen till andra utan tvekan. För Statsredovisningsutbildningen var det 78 procent som svarade att de utan tvekan skulle kunna rekommendera utbildningen till andra, för Statsbudget 67 procent och för Regleringsbrev 80 procent. 35

36 verksamhetsområde informationssystemet hermes 4.5 Resultatbedömning Kriterier för resultatbedömning ESV har under året bedrivit Hermesverksamheten i enlighet med instruktionen och regleringsbrevet. Kraven på teknisk plattform, drift och support för Hermes Statsbudget konkretiseras i grunduppdraget 51 varför detta används för bedömningen av resultatet vad gäller Hermes Statsbudget. För Hermes Statsredovisning och Transaktionsdatabasen görs resultatbedömningen genom en jämförelse med de planerade aktiviteterna enligt Arbetsplan för Hermes Tidigare år har ESV genomfört en kundenkät, en NKI-undersökning, med syftet att ta reda på hur användare i Regeringskansliet och på myndigheterna värderar olika delar av informationssystemet Hermes. Då ESV tänker förändra kundenkäten för att göra den mer ändamålsenlig, har ingen NKI-undersökning avseende Hermes gjorts i år. Från och med 2011 planerar ESV att åter genomföra en sådan kundundersökning för Hermes Statsredovisning. 51 ESV dnr /2009, ESV dnr / ESV dnr 54-66/ Bedömning av resultatet Sammantaget bedömer ESV att kvaliteten på arbetet med att förvalta och utveckla såväl Hermes Statsredovisning som Transaktionsdatabasen samt att vara teknisk systemförvaltare för Hermes Statsbudget uppnår nivå B) Bra. Bedömningen av uppdraget att utveckla och förvalta Hermes Statsredovisning och Transaktionsdatabasen görs utifrån de planerade aktiviteterna enligt arbetsplanen. Samtliga aktiviteter är genomförda enligt plan och ESV har inte fått några indikationer på att kvaliteten skulle vara otillfredsställande. Eftersom ESV emellertid saknar en extern bedömning av kvaliteten blir bedömningen B) Bra, för samtliga aktiviteter. Bedömning av uppdraget att sköta teknisk plattform, drift och support för Hermes Statsbudget görs utifrån kraven i grunduppdraget. För de flesta kraven gör ESV resultatbedömningen B) Bra, eftersom kraven är uppfyllda men en extern bedömning saknas. För två av kraven är ESV:s bedömning av resultatet A) Utmärkt. Detta gäller scheman över tillgänglighet till systemet och till supporten som helt uppfyller Regeringskansliets krav enligt de avstämningar som görs löpande. Aktiviteter enligt arbetsplanen Samtliga befintliga användarmanualer kommer att ersättas av ett nytt systemstöd för användarhjälp Ett nytt innehåll i utbildningarna kommer att utvecklas och fastställas En långsiktigt hållbar lösning för hanteringen av användarinformation kommer att utformas En långsiktigt hållbar lösning för Megatronen kommer att utformas Systemstödet för inrapportering av realekonomisk fördelning kommer att förbättras Funktioner för att myndigheterna själva ska kunna importera sina fullständiga kontoplaner kommer att utvecklas Manuella rutiner för informationsöverföring mellan Hermes Statsredovisning och andra system kommer att automatiseras Resultatbedömning B B B B B B B 36

37 verksamhetsområde informationssystemet hermes Krav enligt grunduppdraget Resultatbedömning Teknisk plattform En första produktionsgodkänd version av RK Statsbudgetstöd ska vara i drift och återrapporteras till regeringen (Finansdepartementet) den 30 december 2010 B En första produktionsgodkänd version är driftsatt och återrapporterad, ESV dnr /2010. Arbetet med att tillvarata Regeringskansliets synpunkter och förfina dokumentationen kommer att fortgå under första halvåret Grundläggande krav RK Statsbudgetstöd ska utgöra ett effektivt och ändamålsenligt verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen Stödet ska utformas i enlighet med Regeringskansliets behov Stödet ska fungera tillsammans med Regeringskansliets klientplattformar RK Statsbudgetstöds driftmiljö och reservdriftställe ska, när RK Statsbudgetstöd är i drift, vara exakta kopior av varandra, dock godkänns en eftersläpning i informationsuppdatering med 30 minuter avseende de olika driftställena B B B B Mjukvara RK Statsbudgetstöd ska fungera med de två senaste allmänna versionerna av Internet Explorer och med den webbläsare Regeringskansliet använder i sin klientplattform RK Statsbudgetstöd ska fungera med de tre senaste allmänna versionerna av Microsoft Office och Adobe Reader samt med de versioner av dessa program som Regeringskansliet använder i sin klientplattform B B Reservdriftstället RK Statsbudgetstöd ska på reservdriftstället kunna användas utan kopplingar till andra driftställen och system Reservdriftstället ska kunna hantera 30 samtidiga användare Det ska finnas särskilda behörigheter till driftstället, som förvaras i Regeringskansliet (Finansdepartementet) Tillgänglighet Ett detaljerat schema över tillgänglighetsnivåer och planerade avbrott beslutas av ESV efter samråd med Regeringskansliet och i enlighet med Regeringskansliets behov Vid akut och hög tillgänglighet får ett oplanerat driftavbrott omfatta högst en timme under ett dygn Vid ökad och normal tillgänglighet får ett oplanerat driftavbrott omfatta högst fyra timmar under ett dygn Vid låg tillgänglighet får ett oplanerat driftavbrott omfatta högst åtta timmar under ett dygn Vid oplanerade driftstopp ska budgetchefen i Finansdepartementet och myndighetshandläggaren för ESV i Regeringskansliet omedelbart kontaktas B B B ESV överlämnade behörigheter till Regeringskansliet A Fastställs i produktionsplanen för Hermes. Under 2010 har inget oplanerat driftstopp förekommit. Under 2010 har inget oplanerat driftstopp förekommit. Under 2010 har inget oplanerat driftstopp förekommit. Under 2010 har inget oplanerat driftstopp förekommit. 37

38 verksamhetsområde informationssystemet hermes Krav enligt grunduppdraget Oplanerade driftstopp hanteras som incidenter och ska utredas skyndsamt och skriftligt redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) Prestanda Minst 80 procent av svarstiderna ska understiga en sekund (exklusive transport över internetförbindelsen från ESV till användaren) Datariktighet RK Statsbudgetstöd ska räkna rätt Den information som finns lagrad ska inte ändras utan någon aktiv åtgärd I händelse av driftavbrott får förlust av data avse en tid om högst 30 minuter Informationssäkerhet Behörigheter till RK Statsbudgetstöd tilldelas av budgetchefen i Finansdepartementet Support och användarstöd ESV ansvarar för alla användarfrågor kring RK Statsbudgetstöds funktionalitet och för tekniska frågor ESV ska svara på 80 procent av alla inkommande samtal inom 30 sekunder under supportens öppettider Antalet förlorade samtal (användaren lägger på innan ESV hinner svara) får inte överstiga 5 procent under supportens öppettider ESV ska tillhandahålla utbildningar avseende RK Statsbudgetstöd för Regeringskansliets personal Ett detaljerat schema över tillgänglighetsnivåerna beslutas av ESV efter samråd med Regeringskansliet och i enlighet med Regeringskansliets behov Rättelser i RK Statsbudgetstöd I grunduppdraget ingår att ESV ska genomföra rättelser av verksamhetskritiska fel i RK Statsbudgetstöd, efter samråd med Regeringskansliet och i enlighet med Regeringskansliets behov Övriga ändringar hanteras genom särskilda regeringsbeslut Incidenthantering Vid en incident ska budgetchefen i Finansdepartementet omedelbart underrättas Incidenter ska skyndsamt utredas, åtgärdas och skriftligt rapporteras till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Rapporten ska beskriva incidenten och hur den avhjälptes samt innehålla en åtgärdsplan med förslag till förändringar som syftar till att liknande incidenter inte ska inträffa igen Återrapportering ESV ska till regeringen för varje tertial redovisa kostnaderna för grunduppdraget samt finansiella kostnader avseende RK Statsbudgetstöd Resultatbedömning Under 2010 har inget oplanerat driftstopp förekommit. B 88 procent av svarstiderna understiger en sekund. B Beräkningsfel har förekommit under 2010, men har åtgärdats. B Under 2010 har inget oplanerat driftstopp förekommit. B B B 84 procent av alla inkommande samtal har besvarats inom 30 sekunder. B Andelen förlorade samtal var 3 procent under B A Fastställs i produktionsplanen för Hermes. B B B De incidenter som påverkar verksamheten har meddelats. B B 38

39 verksamhetsområde informationssystemet hermes 4.6 Ekonomisk översikt Hermesverksamheten på ESV har under 2010 finansierats via anslag 1:8 anslagsposterna 4, 5 och 6 samt den avgift som alla myndigheter i den statliga redovisningsorganisationen betalar (Hermesavgiften). Tabell 17 Intäkter inom Informationssystemet Hermes (tkr) Intäkter Anslag Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Avgiftsandel i procent 70% 62% 57% På intäktssidan har ESV balanserat neddragningen av anslagsnivån genom att delar av det ackumulerade överskottet på Hermesavgiften har förbrukats. Tabell 18 Prestationer och kostnader inom Informationssystemet Hermes (tkr) Prestationer Drift och förvaltning Utveckling* Utbildning Summa *Jämförelsevärdena för 2009 och 2008 har justerats för utveckling och utbildning. Utvecklingskostnaden har en fortsatt minskande trend eftersom Hermes är på väg in i en förvaltningsfas. Under 2010 har ESV prioriterat aktiviteter inom drift och förvaltning. Framför allt har arbetet inriktats på att systemet ska ha hög tillgänglighet, god driftstabilitet samt vara baserat på långsiktigt hållbar teknik. Den ökade kostnaden för drift och förvaltning jämfört med föregående år har främst två förklaringar, dels har regeringen skärpt kraven på tillgänglighet och support, dels har det under året funnits utrymme för angelägna renoveringsåtgärder som skjutits upp från föregående år. Tabell 19 redovisar kostnader för det särskilda regeringsuppdraget att tillhandahålla drift, support och en teknisk plattform för de delar av Hermes som primärt används inom Regeringskansliet (RK Statsbudgetstöd). Den totala kostnaden för uppdraget ligger drygt kronor över budget vilket främst beror på att ESV under 2010 har uppgraderat delar av systemet till en modernare teknisk plattform i syfte att långsiktigt säkerställa tillgång till produktsupport och systemutvecklare. Tabell 19 Kostnader för grunduppdraget (tkr) Kostnader 2010 Support Teknisk plattform Hårdvara 390 Serverprogramvara 12 Summa Teknisk plattform 402 Drift Drift Rättelser Incidenter 96 Förvaltning Summa Drift Totalt De finansiella kostnaderna för RK Statsbudgetstöd under 2010 uppgår till drygt 2,9 miljoner kronor, vilket är något under budget. Avvikelsen från budget beror främst på att räntenivån under 2010 varit extremt låg. 39

40 5 Verksamhetsområde EU-revision

41 verksamhetsområde eu-revision EU-revision är enligt ESV:s regleringsbrev en prioriterad uppgift. Uppgift för verksamhetsområde EU-revision enligt instruktionen ESV ska främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel. ESV ska också 1. vara revisionsmyndighet för a) Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden som avses i artikel 59.1 c i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999, b) Europeiska fiskerifonden som avses i artikel 58.1 c i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden för programperioden , c) Fonden för yttre gränser och som sådan fullgöra uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar, d) Europeiska integrationsfonden och som sådan fullgöra uppgifter enligt rådets beslut 2007/435/EG av den 25 juni 2007 om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar, e) Europeiska flyktingfonden och som sådan fullgöra uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG, och f) Europeiska återvändandefonden och som sådan fullgöra uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 575/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar, 2. vara attesterande organ för Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som avses i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, 3. genomföra substansgranskningar som avses dels i artikel 62.1 b i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 för de regionala programmen och det nationella programmet, dels i artikel 61.1 b i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 för det nationella programmet samt säkerställa att sådana granskningar genomförs för de territoriella program där förvaltningsmyndigheten är placerad i Sverige, 4. företräda Sverige i den grupp av revisorer som avses i artikel 14.2 i Europa parla men tets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999 för de territoriella program där förvaltningsmyndigheten inte är placerad i Sverige, 5. utarbeta den årliga översikt om tillgängliga revisioner och redovisningar som framgår av punkt 44 i det interinstitutionella avtalet (2006/C 139/01), och 6. utföra kontroll och vidta övriga åtgärder som avses i artiklarna 6.1 och 6.2 i Europapar lamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) samt i de kompletterande bestämmelser som finns i 9 lagen (2009:704) om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och i förordningen (2010:387) om kontroll av förvaltningen av offentliga medel i europeiska grupperingar för territoriellt sam arbete. 41

42 verksamhetsområde eu-revision 5.1 Verksamhetsöversikt ESV är Sveriges nationella revisionsorgan för EUmedel. I huvudsak innebär uppdraget att ESV ska granska att förvaltnings- och kontrollsystemen för fonderna lever upp till de krav som EU-kommissionen ställer på förvaltningen. ESV ska också granska och kontrollera att de till kommissionen deklarerade utgifterna är i enlighet med gällande regler och för rätt ändamål. ESV är revisionsmyndighet för programmen inom Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska fiskerifonden (EFF) samt för programmen inom de så kallade SOLID-fonderna som utgörs av Europeiska återvändandefonden, Europeiska fonden för yttre gränser, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare samt Europeiska flyktingfonden. ESV är även attesterande organ för de Europeiska jordbruksfonderna (Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)). ESV företräder även Sverige i de grupper av revisorer som inrättats inom ERUF och de territoriella programmen, där förvaltningsmyndigheten inte är placerad i Sverige. ESV utarbetar även den översikt över tillgängliga revisioner och redovisningar i Sverige som årligen inlämnas till EU-kommissionen. Sammanlagt betalas ungefär 11 miljarder kronor ut varje år till Sverige från EU:s budget för EU-fonder med delad förvaltning. Projekten inom respektive fond, med undantag för Garantifonden inom jordbruket, möts av en nationell medfinansiering som uppgår till ungefär samma belopp som från EU. ESV fick i april 2008 även ansvar för avslutsrevision avseende programperioden för vissa av strukturfondsprogrammen: mål 1 och mål 2 programmen samt gemenskapsinitiativen Interreg IIIA Kvarken-MittSkandia, Interreg IIIA Sverige-Norge, Interreg IIIB Norra Periferin, Leader+ och Urban samt strukturstöd till fiskerinäringen utanför mål 1. Detta ansvar vilade från 2000 till april 2008 på Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Nedan följer en redovisning av de insatser som har bedrivits under året. Figur 6 Kostnader för EU-revision i relation till de totala kostnaderna för ESV 2010 (%) 19% 5.2 Sammantagen resultatbedömning Inom verksamhetsområdet EU-revision bedöms resultatet sammantaget som B) Bra. 5.3 Utveckling och uppdrag Revision av EU-medel utförs utifrån de beslut som EU-kommissionen fattar för hanteringen av EUmedel med delad förvaltning. Revisionens inriktning och omfattning speglar programmens implementering och utveckling. För verksamhetsåret 2010 har det arbete som lagts ned för revision av den nya programperioden för strukturfonderna, det vill säga ESF och ERUF, och för EFF, vuxit i omfattning jämfört med föregående år. Under året har ungefär motsvarande resurser som föregående år lagts på revision av jordbruksfonderna. Under årets första del har ESV prioriterat arbetet med att säkerställa avslutet av den tidigare programperioden Arbete med denna programperiod beräknas framöver enbart i begränsad omfattning påverka ESV Kompetensförsörjning och utveckling av revisionsmetodik Tidigare år har verksamheten befunnit sig i en uppbyggnadsfas eftersom ESV tillfördes uppgiften som revisionsmyndighet Under denna uppbyggnadsfas har revisionsarbete genomförts parallellt med såväl metodutveckling som med ett omfattande rekryteringsarbete. Sedan slutet av 2007 har verksamheten vuxit med drygt 20 årsarbetskrafter och omfattar vid årets utgång 29 årsarbetskrafter. Under året har rekryteringen varit jämförelsevis 42

43 verksamhetsområde eu-revision begränsad och det speglar den fas som verksamheten nu befinner sig i, med omfattande löpande revisionsarbete och en löpande förvaltning av ESV:s revisionsmetodik. ESV har vidareutvecklat revisionsmetodiken och har arbetat för att säkerställa kompetensförsörjningen inom området. Under året har medarbetarna fått löpande kompetensutveckling inom såväl revisionsområdet som inom de speciella sakområden som ingår i revisionsuppdraget. Revisionsmetodik och revisionsverktyg har kontinuerligt utvecklats under året. Framför allt har ESV vidareutvecklat revisionsmetodiken för granskning av projekt. Ett egenutvecklat revisionsverktyg har i år övergått i förvaltning. Verktyget, en databas, omfattar resultatet av samtliga projektgranskningar. ESV har påbörjat ett utvecklingsarbete för att definiera en god europeisk nivå för verksamheten. Arbetet omfattar att göra en relativ jämförelse gentemot andra revisionsmyndigheter av EU-medel för att säkerställa att ESV håller en god europeisk nivå i genomförandet av sitt uppdrag Europeisk revisionskonferens Homologues Meeting 2010 I oktober arrangerade ESV tillsammans med EUkommissionen en revisionskonferens för samtliga nationella revisionsmyndigheter inom EU. Konferensen är ett forum för utbyte av erfarenheter och kunskap samt diskussioner om revision av strukturfonderna. Konferensen är årligen återkommande och värdskapet roterar mellan EU:s nationella revisionsmyndigheter. Konferensen inleddes med välkomsttal av statssekreterare Hans Lindblad. Under konferensens två dagar diskuterades bland annat principiella frågor för nästkommande programperiod som börjar 2014, revisionsmetodik för granskningar av projekt och offentlig upphandling. Under konferensen deltog cirka 150 personer från 27 medlemsstater, EU-kommissionen, Europeiska Revisionsrätten och OLAF (Europeiska Byrån för bedrägeribekämpning). EU-kommissionen genomförde en utvärdering av konferensen. ESV:s arrangemang var uppskattat och deltagarna gav betyget 3,6 på en skala från 1 4, där lägsta betyg 1 motsvarade otillfredsställande och högsta betyg 4 motsvarade mycket bra Extern granskning I december genomförde EU-kommissionen en revision av ESV som revisionsmyndighet för ESF, för att bedöma om de kan förlita sig på de bedömningar som ESV avger i revisionsrapporter till EU-kommissionen. Revisionen omfattade bland annat ESV:s revisionsmetoder och dokumentation av genomförda granskningar. En rapport från denna revision väntas under Europeiska revisionsrätten genomförde under året en granskning av Sveriges förvaltning av programmet Mellersta Norrland inom ERUF. Granskningen omfattade förvaltande myndighet, attesterande myndighet och revisionsmyndighetens arbete. Europeiska revisionsrätten bedömde att ESV:s revisionsarbete uppfyllde kraven Avslutsdeklaration inom programperiod De tolv program som avser programperioden har avslutats under året. Programmen som finansierats från ESF, ERUF, Fonden för Fiskets Utveckling (FFU) och från Europeiska Utvecklingsoch Garantifonden (EUGFJ) har reviderats och i mars 2010 avgav ESV deklaration om avslutande av stödform med åtföljande rapport. 55 Därefter har EU-kommissionen ställt ett antal frågor med anledning av rapporterna, som ESV har besvarat. ESV inväntar nu formellt beslut från EU-kommissionen om att dessa program har avslutats. 5.4 Löpande verksamhet I år har verksamheten omfattat både revision av förvaltnings- och kontrollsystemen som inrättats hos de myndigheter som hanterar EU-medel och revision av de projekt som tilldelats EU-medel. Revision av de kostnader som uppstår hos den slutlige 53 ESV dnr / Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av EU:s budget för 2009 (bilaga 4.2) (2010/c 303/01) 55 ESV dnr /2009, /2009, /2009, /2009, /2009, /2009, /2009, /2009, /2009, /2009, /2009 och /

44 verksamhetsområde eu-revision stödmottagaren, det vill säga projekten, syftar till att bedöma om de medel som rekvirerats från EUkommissionen utgörs av stödberättigade kostnader. I samband med att ett slumpmässigt urval av projekt revideras sker en bedömning av hur stor andel av de medel som rekvirerats från EU-kommissionen som är felaktig. EU-kommissionen har fastställt en toleransnivå på två procent av rekvirerade medel. Revisionsarbetet genomförs i huvudsak med egen personal anställd hos ESV. För att ha möjlighet att genomföra revision även under perioder med extra hög arbetsbelastning har ESV under året slutit ramavtal med ett antal revisionsbyråer för att kunna avropa revisionsuppdrag på konsultbasis. 56 ESV sammanställde en årlig översikt för 2009 över tillgängliga revisioner och redovisningar (enligt det Interinstitutionella avtalet 2006/c 139/01 artikel 44) för medlemsstaten Sveriges räkning. Dessa sammanställningar rapporterades i februari 2010 till Europeiska kommissionen. 57 Översikten omfattar EU-medel för både programperiod och ESV:s årliga rapportering till regeringen I februari redovisade ESV till regeringen en sammantagen rapportering av de årliga kontrollrapporterna och yttrandena för ESF, ERUF och EFF för 2009 och attesteringsrapport och yttrande för EJFLU och EGFJ för verksamhetsåret oktober 2008 till oktober För de fyra SOLIDfonderna lämnades de två första årliga rapporterna först i november ESV har även rapporterat till regeringen de deklarationer som avlämnats till EUkommissionen om avslutande av stödform med åtföljande rapporter för programperiod Strukturfonderna och EFF Revisionsarbetet för ESF, ERUF och EFF speglar programmens utveckling och implementering. Förvaltande och attesterande myndigheter har olika 56 ESV dnr /2010, /2010, /2010, /2010, / ESV dnr /2009, 60-4/ ESV dnr 60-43/ ESV dnr /2010 roller och ansvar i genomförandet av programmen, där förvaltningen och kraven på kontroll förändras under programperioden och därmed förändras inriktningen på revisionen över tiden. Verksamheten inom flertalet program var under året helt implementerad och därmed har medel rekvirerats från EU-kommissionen. Det innebär att revisionsarbetet nu genomförs för alla delar i förvaltning och hantering av EU-medel. ESV:s revisionsarbete har under året framför allt omfattat granskning av projekt men även granskning av de system som inrättats för förvaltning och hantering av medlen. Granskning av projekt sker genom urval, där varje projekt besöks på plats. Granskningen innefattar både bedömning av projektets genomförande och av att de kostnader som redovisats är korrekta. Granskningen avslutas med en rapport till den förvaltande myndigheten, där bland annat en bedömning sker av omfattningen av felaktigt deklarerade utgifter till och rekvirerade medel från EU-kommissionen. Året avslutades med att ESV utifrån genomfört revisionsarbete upprättade årliga kontrollrapporter och yttranden för programmen inom ESF, 60 ERUF 61 och EFF. 62 Dessa rapporterades till EU-kommissionen. ESV rapporterar samlat till regeringen i februari ESV har under året företrätt medlemsstaten Sverige i de grupper av revisorer som instiftats för de territoriella program inom ERUF där Sverige deltar, men där förvaltningsmyndigheten inte är placerad i Sverige Jordbruksfonderna Uppdraget som attesterande organ för de två jordbruksfonderna, EGFJ och EJFLU, utförs genom löpande revision. Varje räkenskapsår avslutas med att ESV avger en årlig attesteringsrapport och yttrande med bedömning av effektiviteten i förvaltnings- och kontrollsystemen, samt yttrande om lagenlighet och korrekthet i underliggande transaktioner. ESV avgav sin årliga rapport med yttrande avseende räkenskapsåret för jordbruksfonderna (oktober 2008 till 60 ESV dnr / ESV dnr /2010, /2010, /2010, /2010, /2010, / ESV dnr / ESV dnr 69-88/

45 verksamhetsområde eu-revision oktober 2009) i januari Jordbruksfonderna redovisar sin verksamhet för EU-kommissionen och rekvirering av tillhörande medel från EU sker varje månad eller en gång per kvartal beroende på fond. De bedömningar som attesterande organ avger är en del i det beslutsunderlag som EU-kommissionen har i sitt beslut om beviljande av utbetalning och därmed sitt godkännande till avslut av räkenskapsåret SOLID-fonderna I november avgav ESV de första årliga rapporterna för Fonderna för solidaritet och hantering av migrationsströmmar, SOLID-fonderna, till EU-kommissionen. Årsrapporterna avsåg avsluten av de årliga programmen 2007 för Europeiska integrationsfonden och för Europeiska fonden för yttre gränser. För dessa program har ESV avgivit årlig revisionsrapport 65 med yttrande om hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerat och validerat ansökan om utbetalning. ESV har genomfört revision och gjort en bedömning av hur de system fungerat som inrättats hos de myndigheter som ansvarar för hanteringen av dessa EU-medel. Dessutom har ESV genomfört revision hos den slutliga stödmottagaren för att bedöma om de kostnader som ligger till grund för begäran om utbetalning är korrekta. En felprocent har beräknats för den rekvisition om utbetalning som skickats till EU-kommissionen. ESV avlämnade medlemsstatens samlade rapportering, inklusive årlig revisionsrapport för både Europeiska integrationsfonden och Europeiska fonden för yttre gränser, till EU-kommissionen i november. Rapporteringen för båda dessa fonder var försenad med två månader på grund av förseningar i arbetet hos ansvariga myndigheter. ESV rapporterar samlat till regeringen i februari För Europeiska Återvändandefonden och för Europeiska Flyktingfonden har inga avslut skett. 5.5 Resultatbedömning Kriterier för resultatbedömning Resultatet inom området EU-revision bedöms i första hand utifrån bedömningar av EU-kommissionen och Europeiska Revisionsrätten. Som ett komplement till ovanstående gör ESV egna bedömningar för att säkerställa att: verksamheten har genomförts med tillräcklig kompetens och i tillräcklig omfattning, revisioner och andra redovisningar har genomförts och rapporterats i tid och enligt gällande regelverk. ESV avser att utveckla dessa kriterier allt eftersom arbetet med att definiera en god europeisk nivå för revision av EU-medel framskrider Bedömning av resultatet Inom verksamhetsområdet EU-revision bedöms resultatet sammantaget som B) Bra. Verksamhetens kvalitet och genomförande har under året bedömts av EU-kommissionen och Europeiska Revisionsrätten vid flera tillfällen. Dels vid separata revisionstillfällen på plats hos ESV, dels löpande i samband med att revisionsrapporter kontinuerligt avrapporteras och årliga rapporter avges till EU-kommissionen. I samband med dessa tillfällen har varken EU-kommissionen eller Europeiska Revisionsrätten avgivit några utlåtanden om bristande kvalitet i det revisionsarbete som ESV utfört eller i de rapporter som ESV avgivit. EU-kommissionen har i samband med den årliga rapporteringen för jordbruksfonderna godkänt den bedömning som ESV avgivit om den svenska förvaltningen. 67 De kompletterande frågor som ställdes av EU-kommissionen i samband med årsrapporten 2010 var färre än tidigare år och berörde enbart mindre detaljer i rapporteringen. Europeiska revisionsrätten har under 2010 bedömt revisionsarbetet avseende delar av ERUF. De bedömde att arbetet motsvarade ställda krav ESV dnr 60-67/ ESV dnr /2010, / ESV dnr 69-88/ ESV dnr 60-67/ Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av EU:s budget för 2009 (bilaga 4.2) (2010/c 303/01) 45

46 verksamhetsområde eu-revision EU-kommissionen genomförde i december en revision på plats hos ESV av revisionsmetodik och av dokumentationen i ESV:s revisionsakter. 69 Kommissionens bedömning av ESV som revisionsmyndighet kommer att framgå av den skriftliga rapport som väntas under Inga synpunkter framkom från EU-kommissionen i samband med det årliga koordineringsmötet. 70 Verksamheten har genomförts med tillräcklig kompetens och i tillräcklig omfattning ESV bedömer att verksamheten är bemannad med personal som innehar tillräcklig kompetens för att uppdraget ska kunna genomföras på en god nivå. I huvudsak har de granskningar som planerats för året genomförts enligt beslutad plan. Den prioritering som gjordes av avslutsarbetet för programperioden medförde att revisionsarbetet för övriga program blev senarelagda och därför har inte samtliga planerade revisioner genomförts. Revisioner och andra redovisningar har genomförts och rapporterats i tid enligt gällande regelverk ESV har avgivit samtliga redovisningar och rapporter i tid, i enlighet med fastställda tidpunkter. 71 Detta avser såväl redovisningar till regeringen som till EU-kommissionen. Bedömningen av ESV:s resultat har inte påverkats av rapporterna för två årliga program inom SOLID-fonderna som avgavs två månader för sent, eftersom förseningen inte orsakades av ESV. 5.6 Ekonomisk översikt Tabell 20 Intäkter inom EU-revision (tkr) Intäkter Anslag Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Avgiftsandel i procent 13% 9% 8% För genomförande av program med gemensam finansiering mellan EU och dess medlemsstater finns medel ur respektive fond avsatta som kompensation till medlemsstaterna. Detta benämns TA-medel eller tekniskt stöd och redovisas som bidragsintäkter. Det tekniska stödet avser att täcka till exempel administration, övervakning, utvärdering och revision. Rent administrativt hanteras TA-medel som en stödåtgärd bland andra med stöd- och rekvisitionsförfarande och där prövning sker i enlighet med de vanliga administrativa rutinerna för respektive program. TA-medel kan endast rekvireras för programperiod För år 2010 beräknar ESV rekvirera 3,5 miljoner kronor i tekniskt stöd jämfört med 2,5 miljoner kronor år ESV:s revisionskonferens Homologues Meeting 2010 genomfördes med delad finansiering från EUkommissionen. EU-kommissionen finansierade 80 procent av de stödberättigade kostnaderna. Tabell 21 Prestationer och kostnader inom EU-revision (tkr) Prestationer Löpande verksamhet Utveckling Internationell verksamhet 92 Summa ESV dnr / ESV dnr / ESV dnr /2010, /2010, /2010, /2010, /2010, /2010, /2010, /2009, /2010, /2010, 60-43/2010, /2010, 60-67/2010, /2009, 60-4/2010, 60-43/2010, /2010 Kostnaden för den löpande verksamheten hänförs framför allt till revision av ERUF och ESF, revision av jordbruksfonderna och arbete med avslutsdeklaration inom programperiod Utveckling avser vidareutveckling av revisionsmetodik och revisionsverktyg, en databas för granskning av projekt. 46

47 verksamhetsområde eu-revision Tabell 22 Anslagsmedlens* fördelning på de två programperioderna och jordbruksfonderna (tkr) Prestationer Arbete med programperiod Arbete med programperiod Arbete med jordbruksfonderna Summa * Inkluderar både anslag och TA-medel Som framgår av tabellen har verksamheten för den nya programperioden ökat jämfört med tidigare år. Detta beror på att revisionsarbetet 2010 vuxit inom den del av revisionsuppdraget som omfattar revision av de slutliga stödmottagarna, projekten, som rekvirerar medel för de kostnader som uppkommit. När EU-revisionen inrättades på ESV övergick revisorer med verksamhetsövergång från dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) till ESV. ESV tecknade då en överenskommelse med AMS om att ESV ska tillhandahålla resurser för att revisionen av programperioden skulle kunna slutföras. När den nya myndigheten Arbetsförmedlingen bildades 2008 inträdde denna som avtalspart i AMS ställe. Under 2010 har ESV tillhandahållit resurser motsvarande 26 procent av tre årsarbetskrafter. Överenskommelsen angav att cirka 10 procent av tre heltidstjänster skulle tillhandahållas. 47

48 6 Verksamhetsområde Prognoser och information om statlig ekonomi

49 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi Budgetprognoser är enligt ESV:s regleringsbrev en prioriterad uppgift. Uppgifter för verksamhetsområde Prognoser och information om statlig ekonomi enligt instruktion och regleringsbrev ESV ska analysera och lämna information om den statliga ekonomin. ESV ska särskilt ansvara för statsredovisningen, utveckla formerna för och dokumenten i den ekonomiska rapporteringen för staten som helhet, göra prognoser och analyser av den statsfinan siella utvecklingen, besluta om att inordna myndigheter i den stat liga redovisningsorganisationen, svara för en effektiv förvaltning och avveckling av lokaler som staten hyr i de fall regeringen beslutar att ge myndigheten ansvar för detta samt svara för avveckling av lokaler i de fall där staten är hyresgäst men någon myndighet som själv kan svara för avvecklingen inte finns, samla in och tillhandahålla uppgifter om den statliga lokalförsörjningen samt följa upp uppgifterna, och erbjuda myndigheter stöd i lokalförsörjningsfrågor. ESV ska göra tillförlitliga analyser och prognoser för statens utgifter respektive inkomster och intäkter. Prognoserna ska redovisas i enlighet med statsbudgetens struktur samt beakta rådande makroekonomiska utsikter. För hushållens och företagens inkomstskatter samt mervärdesskatt ska prognoserna för de bakomliggande skattebaserna redovisas och kommenteras. Prognoserna ska ha hög precision och ta i beaktande propositioner samt de förslag eller aviseringar som regeringen redovisar i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen. Statsredovisningen ska vara rättvisande. ESV ska ytterligare förbättra sin bevakning och analys av utvecklingen av statens finanser. Risker för budgetavvikelser avseende såväl utgifter som intäkter ska identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara och dokumenteras tydligt. ESV ska i samarbete med Finansdepartementet vidareutveckla redovisningen av skatteintäkter i informationssystemet Hermes, så att ett fullständigt utfall för 2008 skapas i systemet senast den 25 augusti Metoder och modeller ska underhållas och utvecklas så att prognosernas kvalitet förbättras kontinuerligt. ESV ska redovisa vilka utvecklingsinsatser av metoder och modeller som gjorts. Prognoser och utfall avseende statsbudgetens utgifter ska även redovisas realekonomiskt fördelade. Figur 7 Kostnader för Prognoser och information om statlig ekonomi i relation till de totala kostnaderna för ESV 2010 (%) 21% 6.1 Verksamhetsöversikt Inom verksamhetsområdet Prognoser och information om statlig ekonomi bidrar ESV med underlag för beslut och diskussion om den ekonomiska politiken. ESV ansvarar för statsredovisningen och gör prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Den statliga ekonomin redovisas bland annat som resultat- och balansräkning, utfall på statsbudgeten och i nationalräkenskapstermer. ESV redovisar prestationerna för verksamhetsområdet inom fem produktområden (prognoser, statsbudgetuppföljning, underlag till årsredovisning för staten, finansstatistik och lokalförsörjning) och en övrigt-post. Nedan följer en redovisning av de viktigaste insatserna under året. 49

50 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi 6.2 Sammantagen resultatbedömning Resultatbedömningen av verksamhetsområdet re - do visas i tre delar, prognoser, statsredovisning och lokalförsörjning. Statsredovisning omfattar produktområdena Statsbudgetuppföljning, Underlag till års redovisning för staten och Finansstatistik. Prognoser För området Prognoser är ESV:s sammanfattande bedömning av resultatet B) Bra. Statsredovisning För området Statsredovisning är ESV:s sammanfattande bedömning av resultatet B) Bra. Lokalförsörjning För området Lokalförsörjning är ESV:s sammanfattande bedömning av resultatet B) Bra. 6.3 Prognoser ESV:s prestationer inom produktområdet Prognoser utgör underlag för beslut och diskussion om finanspolitiken. Prognoserna används av regeringen och riksdagen i budgetarbetet och för uppföljning av statsbudgeten. ESV:s prognoser ska i god tid varna för större avvikelser från budgeten, inte minst när det gäller utgiftstaket. Prognoserna ska också innehålla analyser och information om aktuella statsfinansiella frågor. Området för ESV:s prognoser har breddats successivt under flera år. Från att ha omfattat enbart statsbudgetens utgifter och inkomster samt utgifterna inom ålderspensionssystemet utvecklades prognoserna för några år sedan till att också omfatta finansiellt sparande i statlig sektor. Under 2009 vidgades prognosbredden ytterligare när prognoser också gjordes för kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Denna breddning har gjort det möjligt att följa upp överskottsmålet, vilket numera är ett avsnitt som ingår i varje prognospublikation. ESV har även förstärkt sin kompetens på det makroekonomiska området och sedan slutet av 2009 baseras ESV:s prognoser på en makrobild framtagen inom myndigheten. Tidigare hämtade ESV makrobilden från Konjunkturinstitutet. Under 2010 har resurserna satsats på att förfina, förbättra och förstärka samtliga prognosområden och arbetsfält. Förlängd prognoshorisont Under året förlängde ESV prognoshorisonten med ett år på begäran från Finansdepartementet. I årets tre första prognoser sträckte sig prognosperioden till 2014 och i decemberprognosen gjordes även en prognos för Prognoserna görs tillgängliga för en bred målgrupp En fullständig kort- och medelfristig prognos publicerades i rapportform vid fyra tillfällen under Däremellan har ESV vid flera tillfällen under året presenterat en bedömning prognosindikation av hur prognosen för innevarande år, och i vissa fall nästkommande, påverkas av ny information som tillkommit sedan senaste prognostillfället. Sådana prognosindikationer lämnas i samband med att statsbudgetens månadsutfall publiceras på ESV:s hemsida. Prognospublikationen skickas till viktiga målgrupper såsom regering, riksdag, svenska och internationella analysinstitut, massmedia och andra prenumeranter inom privat och offentlig sektor. Totalt rör det sig om cirka 500 prenumeranter. Publikationens sammanfattning och ett antal tabeller översätts till engelska för internationella prenumeranter. Det översatta materialet används även vid internationella besök, till exempel från Internationella valutafonden (IMF) och Standard & Poor s. ESV håller en pressträff i samband med publicering samt ett seminarium för externa intressenter. Dessutom erbjuds Finansutskottet, Skatteutskottet, samtliga riksdagspartier och Riksdagens utredningstjänst en presentation av rapporten. På ESV:s webbplats finns, utöver prognospublikationen, också viss ytterligare detaljinformation anpassad för egen användning. För 72 ESV 2010:13 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna, mars 2010, ESV 2010:16 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna, juni 2010, ESV 2010:27 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna, augusti 2010, ESV 2010:30 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna, december

51 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi varje anslag och inkomsttitel finns dessutom månadsfördelade prognoser för innevarande år samt i decemberprognosen även för nästkommande år. ESV förser också regeringen och Regeringskansliet med detaljinformation som levereras enligt särskilda överenskommelser. ESV har levererat skatteprognoser till Konjunkturinstitutet vid fyra tillfällen och vid fyra tillfällen har skatteprognoser tagits fram till Underlag till statens finansiella sparande som levereras till SCB. Dessutom gör ESV skatteprognoser som ingår som utfallsinformation i Underlaget till årsredovisning för staten. Dokumentation av prognosmetoder och redovisning av skattebaser Prognoserna dokumenteras dels genom publikationerna, dels genom att internt material sparas. På ESV:s webbplats uppdateras årligen en fördjupad beskrivning av specifika prognosmetoder och modeller. En sådan uppdatering publicerades under våren Denna dokumentation redovisar bland annat de övergripande prognosprinciperna för utgifter och inkomster, de enskilda metoderna för de större utgiftsområdena samt skatteslagen. Internt finns det en omfattande dokumentation av prognosmetoderna för att underlätta arbetet vid till exempel sjukdom eller personalförändringar. För flertalet prognoser används ett gemensamt prognosverktyg och i detta system finns en stor del av den interna dokumentationen. Därutöver finns separat dokumentation, särskilt när det gäller beloppsmässigt stora anslag och inkomsttitlar som beräknas utanför det gemensamma prognosverk tyget. I prognospublikationen redovisas och kommenteras bakomliggande skattebaser för hushållens och företagens inkomstskatter samt mervärdesskatt. Fördjupad analys Arbetet med att fördjupa analysen har på ett betydande sätt präglat prognosverksamheten under året. Inte minst gäller detta alla de nya prognosområden som tillkom genom utvidgningen som skedde ESV har även utvecklat prognosmetoderna för statsbudgetens inkomster och utgifter. Några exempel på områden där fördjupad analys skett: Sjukförsäkringskostnaderna: ny prognosmodell och analysram, vilket även har medfört mer beskrivande och analytiska texter i publikationen. Inkomstindex: nyutvecklad prognosmetod med sin bas i mikrodata avseende hushållssektorn har tagits fram och kunde användas för första gången i decemberprognosen. Utvecklad analysmetod för dekomponering av statsskulden, som publicerades som temaruta i decemberprognosen. Analysen av finanspolitikens inriktning har förfinats och utvecklats löpande och resultaten redovisats i publikationerna. Också sambandet mellan finanspolitik och penningpolitik har delvis belysts. 6.4 Statsbudgetuppföljning Inom produktområdet Statsbudgetuppföljning följer ESV upp och redovisar utfallet på statsbudgeten och ålderspensionssystemet månadsvis, som stöd för regeringens kontroll av budgeten och utgiftstaket. Varje år tar ESV fram Statsbudgetens utfall, som efter beredning i Regeringskansliet är en del i regeringens årsredovisning för staten som lämnas till riksdagen. ESV tar även fram tidsserier över statsbudgeten och den realekonomiska fördelningen av utfallet i olika skärningar som officiell statistik. ESV har redovisat Statsbudgetens utfall för 2009 enligt plan. 73 ESV förbättrade i år analysen på flera punkter. I samband med avskaffandet av statsbudgetens indelning i politikområden arbetades tabellerna per utgiftsområde om. Detta ledde till förbättrad analys och överblick av utfall och tillgängliga anslagsmedel direkt i tabellerna. Med anledning av reformen kostnadsmässiga anslag skrev ESV ett särskilt delavsnitt om effekterna av reformen inför regeringens redovisning till riksdagen. ESV har i år haft en bättre framförhållning i arbetet med att se till att de så kallade budgetvärdena (tillgängliga an- 73 ESV dnr /

52 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi slagsmedel, överföringsbelopp med mera) redovisas korrekt. Det underlättade det slutliga arbetet med en korrekt årsredovisning för staten. Arbetet har fortsatt under året, i syfte att säkerställa rätt underlag i redovisning och prognoser. Varje månad har ESV följt upp och analyserat den föregående månadens utfall och lämnat utfallsanalysen till regeringen och därefter publicerat utfallet på ESV:s webbplats. ESV har även tagit initiativ till kontakter med Finansdepartementet för att säkerställa att sättet att rapportera månadsutfall uppfyller departementets behov på ett bra sätt. Uppdraget i regleringsbrevet att ta in skatteintäkter i Hermes avrapporterades den 25 augusti. 74 Systemet har byggts i enlighet med de krav som regeringen ställt och ett utfall för 2008 redovisades i både statsbudgetens och nationalräkenskapernas struktur. Fortfarande fanns vid avrapporteringen ett litet antal skatteslag där fördelningsgrunderna inte var fullständigt ensade mellan de metoder som används i Regeringskansliet och hos ESV eller på annat sätt inte klarlagda. Det fanns också några frågor om hur information ska rapporteras in och om ansvaret för fördelningsnycklar och registervård som har behövt klargöras ytterligare. Det återstod även att göra avstämningar mot nationalräkenskaperna hos SCB. Under hösten har därför fortsatt arbete bedrivits i samverkan med Finansdepartementet och även Skatteverket för att lösa dessa frågor. Flera av de oklara punkterna har lösts och ansvaret för underhåll av nycklarna har tydliggjorts i 2011 års regleringsbrev. På ett par punkter och för avstämning med nationalräkenskaperna var arbetet inte slutfört vid årsskiftet. Det sammanfattande omdömet vid uppdragsgivarens utvärdering av uppdraget är 4,5 vilket motsvarar A) Utmärkt enligt ESV:s bedömningsskala för kvalitet. Enligt uppdrag i regleringsbrevet har ESV redovisat statsbudgetens utfall realekonomiskt och levererat årliga datafiler som underlag för ekonomisk analys och pris- och löneomräkning i Regeringskansliet. Dessutom har ESV tagit initiativ till dis- 74 ESV dnr /2010 kussioner med Regeringskansliet om kvaliteten i datafilerna för att säkerställa att de uppfyller regeringens behov. ESV har kunnat konstatera att Regeringskansliets företrädare funnit det material som tas fram användbart och att överföringarna av denna information fungerat väl. ESV har även underhållit strukturer och beslutat om inkomsttitlar för löpande redovisning av skatter 75 samt levererat utfall i aktuell anslagsstruktur i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet. 6.5 Underlag till årsredovisning för staten Inom detta produktområde redovisar ESV Underlag till årsredovisning för staten till regeringen. Underlaget utgör, efter beredning i Regeringskansliet, kapitlet Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys i regeringens årsredovisning till riksdagen, men även hela eller delar av flera andra kapitel. Underlag till årsredovisning för staten lämnades till regeringen enligt plan. 76 ESV har upprätthållit nivån på kontroller och kvalitetssäkringsåtgärder. Även kvaliteten i det underliggande materialet har hållit en fortsatt god standard. Bland annat har antalet motpartsdifferenser för mellanhavanden mellan statliga myndigheter hållits på samma låga nivå som tidigare år. Det avsnitt som utgör underlag för regeringens nationella intygande om EU-medel förbereddes bättre än 2009 som var det första året som intygandet gjordes. Inför årets uppgiftsinsamling genomförde ESV i samarbete med Finansdepartementet ett särskilt informationsmöte med berörda myndigheter. ESV såg också över blanketter och kontrollrutiner för att säkerställa att uppgifterna var korrekta. Därigenom blev processen för resultat- och balansräkning för EU-medel starkare och informationens kvalitet kunde säkerställas med högre säkerhet. För att säkra kvalitet och metoder i årsredovisningen för staten gjorde ESV genomgångar och kompletteringar av process- och metodbeskrivningar så att dessa blev tydligare, mer fullständiga och enklare att överblicka. Inför årets arbete hade även 75 ESV dnr 40-89/ ESV dnr /

53 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi Riksrevisionen efterfrågat utökad och aktualiserad dokumentation. Riksrevisionen granskar Årsredovisningen för staten, inklusive Statsbudgetens utfall, som lämnas av regeringen till riksdagen. Granskningen omfattar de delar som är reglerade i budgetlagen, som till övervägande del motsvarar de delar som tas fram av ESV. Liksom de tidigare åren sedan revision infördes i denna form, skriver Riksrevisionen i sin revisionsberättelse 77 att årsredovisningen för staten har upprättats i enlighet med lagen om statsbudgeten och att Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet behandlade årsredovisningen för staten och lämnade sitt betänkande (2009/10:FiU26) till riksdagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga årsredovisningen till handlingarna. I fråga om det nationella intygandet om EU-medel, där ESV lämnar en stor del av underlaget, bedömde utskottet att det nationella intygandet ger förutsättningar för en förbättrad kontroll av EU:s budgetmedel. Utskottet hoppades vidare att initiativet, som ännu endast omfattas av fyra medlemsländer, ska inspirera andra medlemsländer att förbättra sin kontroll av EU-medel. Under året har ESV haft regeringens uppdrag att ta fram förordningsförslag med anledning av de planerade ändringarna i budgetlagen (se avsnitt 3.3.1). Detta har även innefattat att ta fram ett fullständigt förslag till en ny förordning om årsredovisningen för staten. I förordningen beskrivs mer i detalj och mer operationellt hur underlaget till årsredovisningen för staten ska tas fram, vilka delar som ska ingå och vilka principer som ska gälla. 6.6 Finansstatistik Prestationerna inom produktområdet omfattar bland annat ESV:s kvartalsvisa leveranser av nationalräkenskapsstatistik för den statliga sektorn till SCB i form av Underlag till statens finansiella sparande. ESV fördelar statsbudgetens utfall realekonomiskt, uppgifter som används för analysändamål av främst Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet. En tredje uppgift är rapportering avseende 77 Riksrevisionens dnr Excessive Deficit Procedure, EDP, för den statliga sektorn till Eurostat via SCB. Det innebär för ESV:s del främst att analysera skillnaden mellan budgetsaldot och det finansiella sparandet i olika skärningar. ESV har levererat Underlag till statens finansiella sparande kvartalsvis, 78 snabbstatistik efter första halvåret samt reviderad version för helåret 2009 till SCB enligt den leveransplan som varit överenskommen. SCB har kunnat använda materialet på avsett sätt. ESV har även fördelat statsbudgeten realekonomiskt och fördelningen har analyserats i Statsbudgetens utfall. Kompletterande datafiler har tagits fram för användarna (se avsnitt 6.4). EDP-rapporteringen har stått i centrum för utvecklingsarbetet, precis som under I samband med rapporteringstillfällena i mars och september har huvuddelen av de åtgärdspunkter från Eurostat som hörde till ESV:s ansvarsområde åtgärdats. I månadsskiftet maj/juni genomförde Eurostat ett metodbesök i Sverige för att stödja arbetet med ökad kvalitet i EDP-rapporteringen. ESV deltog i detta och har därefter arbetat med att lösa åtgärdspunkter som kom fram vid besöket. Under sensommaren 2010 bildades en särskild styrgrupp för EDParbetet med representanter för de berörda myndigheterna, där ESV ingår. Styrgruppen ska bland annat säkerställa att utvecklingsarbetet bedrivs med nödvändig intensitet. I december beslutade regeringen 79 om ansvarsfördelningen rörande finansräkenskaper och EDP för bland annat ESV och SCB. Regeringen gav i uppdrag till ESV och SCB att teckna en överenskommelse som reglerar detta närmare. Ett av problemen inom EDP-området har varit att det finansiella sparandet i de finansiella räkenskaperna, med bland annat balansräkningsuppgifter, avviker från det finansiella sparandet i de reala räkenskaperna som ESV beräknar underlag till. För att komma till rätta med detta har regeringen, efter kontakter med berörda myndigheter, bedömt det lämpligt att ESV från och med 2012 ska ta fram ett fullständigt underlag för finansräkenskaperna avseende den statliga sektorn. ESV har under hösten haft flera kontakter 78 ESV dnr / Regeringsbeslut , Fi2010/

54 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi med SCB, Finansdepartementet och andra berörda myndigheter samt påbörjat det utvecklingsarbete som är nödvändigt för att fullgöra den uppgiften. 6.7 Lokalförsörjning Inom området lokalförsörjning stödjer ESV regering och myndigheter genom analyser av lokalanvändning och lokalkostnader i staten. ESV lämnade i januari underlag för prisomräkning av lokalkostnadsandelen i anslagsbaserna för budgetåret 2011 till Finansdepartementet. 80 Beräkningarna baseras på ESV:s databas med information om statliga myndigheters hyresavtal. Databasen uppdateras löpande och under 2010 registrerades nya hyresavtal, vilket är 151 färre än året innan. ESV lämnar också varje år ett särskilt underlag för prisomräkning, benämnt befästningsindex, till Försvarsdepartementet. 81 För att myndigheterna ska kunna skriva hyresavtal med en löptid på mer än sex år (tio år inom universitets- och högskoleväsendet) krävs regeringens godkännande. Innan regeringen beslutar ska dock myndigheterna inhämta ESV:s yttrande. Under året lämnades 26 sådana yttranden, vilket kan jämföras med 33 stycken I de allra flesta fall har yttrandena lämnats inom en vecka. ESV:s webbplats ger information som ska underlätta framför allt för små och medelstora myndigheter att anskaffa ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler genom beskrivningar av lokalplanering, hyresjuridik samt uppgifter om hyresvillkoren i olika myndigheters hyresavtal. På webbplatsen finns också en sammanställning av hur lokalhyror och areor har utvecklats för olika myndighetsgrupper sedan mitten av 1990-talet. Senaste uppdateringen av sammanställningen gjordes hösten Sammanställningen gör det möjligt för den enskilda myndigheten att relatera det som har hänt med de egna lokalerna till utvecklingen för den grupp man tillhör. En sådan jämförelse kan också ge en indikation på hur väl lokalförsörjningsfrågan har hanterats. ESV har också ett ansvar för förvaltning och avveckling av lokaler om regeringen beslutat det. Den- 80 ESV dnr 44-62/ ESV dnr 44-63/2010 na uppgift har med åren krympt och för närvarande är det endast ett avtal som är aktuellt för ESV att hantera. Det är ett avtal mellan staten och landstinget i Västerbottens län och avser lokaler i Umeå som disponeras av Umeå universitet. De inkomster som följer av avtalet redovisas över inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. 6.8 Övrig verksamhet Produktområdet Övrig verksamhet omfattar bland annat skrifterna Inkomstliggaren och Statens finanser samt uppdrag som inte har direkt koppling till ordinarie produktion. Statens finanser är en skrift som möjliggör fördjupning i ett ämne eller en aspekt av statsfinanserna och som vänder sig till en bred målgrupp. I juni publicerade ESV årets skrift. 82 Den inleds med en översikt över de offentliga finanserna 2009, bland annat vilka inkomster och utgifter staten har, samt redovisar kortfattat viktiga ekonomiska händelser under året. Fördjupningsavsnittet i årets upplaga av Statens finanser innehöll en beskrivning av jobbskatteavdraget och dess effekter. Inkomstliggaren är en dokumentation över de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel. En uppdaterad utgåva publicerades på ESV:s webbplats i februari. 83 ESV har på regeringens uppdrag 84 utrett en ny utformning av försvarsprisindex, som är en specialform av den normala pris- och löneomräkningen. Uppdraget har enbart avsett den prisomräkning som görs för anskaffning och vidmakthållande av materiel. I rapporten 85 föreslår ESV bland annat en förenkling av prisomräkningen för dessa anslag. På sikt anser ESV att materielanslagen bör ges samma omräkning som gäller för infrastrukturinvesteringar. ESV har även samverkat med SCB i arbetet med att utveckla det allmänna myndighetsregistret. Bland annat har ESV tagit fram finansiella och administrativa data som SCB önskat ha med i registret. 82 ESV 2010:21 Statens finanser ESV 2010:5 Inkomstliggare Regeringsbeslut , Fi2009/4746 Fi2010/1162 (delvis). 85 ESV 2010:18 Översyn av försvarsprisindex för materiel 54

55 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi 6.9 Resultatbedömning Kriterier för resultatbedömning Resultatet inom området Prognoser bedöms utifrån: att prognoserna har varit tillförlitliga, levererats enligt önskad struktur och beaktat rådande makroekonomiska utsikter, precisionsresultatet i den årliga prognosutvärderingen, uttalanden från regeringen. Resultatet inom området Statsredovisning bedöms utifrån: uttalanden från Riksrevisionen, att redovisningsinformationen har levererats enligt instruktion, andra regeringsbeslut eller andra beslut och varit användbar för mottagarna, att specifika uppdrag och begärda utvecklingsåtgärder genomförts, återkoppling från mottagarna, att kvaliteten i myndigheternas inrapportering har upprätthållits, att ESV genomfört beslutade kvalitetssäkringsåtgärder. Resultatet inom området Lokalförsörjning bedöms utifrån: att de prestationer och aktiviteter som åligger verksamheten enligt instruktion, regleringsbrev eller annat beslut har genomförts inom uppsatta tidsramar Bedömning av resultatet för området Prognoser För området Prognoser är ESV:s sammanfattande bedömning av resultatet B) Bra. Prognoser har lämnats enligt överenskommelse med Finansdepartementet och prognoserna har förlängts med ett ytterligare prognosår på departementets begäran. Prognoserna har redovisats i enlighet med statsbudgetens struktur och rådande makroekonomiska utsikter har beaktats (se avsnitt 6.3). Precisionen i utgifts- och inkomstprognoserna har varit god vilket framgår av den årliga rapport där prognosprecisionen utvärderas. En samlad analys av prognosernas precision under 2010 ska enligt ESV:s regleringsbrev lämnas i en särskild rapport till regeringen senast den 30 april För att bedöma kvaliteten refererar ESV till rapporten om prognosernas precision under Utvärderingen baseras på de fem prognoser för 2009 som gjorts mellan december 2008 och december Enligt den skala som ESV tagit fram för prognosprecisionen är målet om hög precision helt uppfyllt för inkomstprognoserna, vilket motsvarar A) Utmärkt enligt bedömningsskalan för kvalitet. För utgiftsprognoserna är precisionen i huvudsak uppfyllt, vilket motsvarar B) Bra enligt bedömningsskalan för kvalitet. De fem prognostillfällena resulterade i ett medelfel om 0,92 procent för statsbudgetens inkomster och 0,55 procent av omslutningen för de takbegränsade utgifterna. ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för de takbegränsade utgifterna uppgick till 5,3 miljarder kronor. Detta är en förbättring och inte sedan 2004 har avvikelsen mellan prognos och utfall varit mindre. Bland de takbegränsade utgifterna uppstod större avvikelser på tre utgiftsområden: Arbetsmarknad och arbetsliv, Kommunikationer och Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. På alla dessa områden överskattades utgifterna. ESV:s genomsnittliga avvikelse för inkomsterna uppgick till 6,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,92 procent. Detta var bättre än genomsnittet under perioden Då avvek dessa prognoser med i genomsnitt 10,3 miljarder kronor eller 1,4 procent av inkomsternas omslutning. När det gäller inkomsterna uppstod större avvikelser främst på periodiseringsposten avseende skatter på statsbudgeten. Denna post utgör skillnaden mellan skatterna redovisade som inkomster respektive intäkter. Avvikelser avseende skatteintäkterna har i huvudsak kunnat förklaras av att den makroekonomiska utvecklingen blivit annorlunda än väntat. Även regeringen är uttalat nöjd med ESV:s prognoser. I budgetpropositionen för 2011 skriver man 86 ESV 2010:17 Prognosutvärdering

56 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi Regeringen bedömer att ESV i stort sett uppnått målet för sin prognosverksamhet. ESV:s verksamhet har resulterat i prognoser och utfallsinformation av god kvalitet. 87 ESV:s prognoser för statsbudgeten och de offentliga finanserna har vid varje prognostillfälle baserats på en aktuell makroekonomisk bedömning framtagen inom ESV Bedömning av resultatet för området Statsredovisning ESV:s samlade bedömning är att resultatet inom området Statsredovisning är B) Bra. Underlag till årsredovisning för staten inklusive statsbudgetens utfall har lämnats till regeringen den 15 mars i enlighet med regeringens beslut. Riksrevisionens revisionsberättelse är utan invändning och ingen annan skriftlig rapportering har förekommit. Förbättringar har gjorts i statsbudgetens utfall, i underlaget för nationellt intygande om EU-medel och i processer och dokumentation. Finansutskottet har endast marginellt kommenterat det som ESV tagit fram. Uppgifterna är helt genomförda och ESV:s resultatbedömning är A) Utmärkt för båda delprodukterna var för sig. Statsbudgetens månadsutfall har redovisats för Regeringskansliet varje månad, vilket är en del av uppdraget i regleringsbrevet om månadsvis återkoppling rörande utvecklingen av statens finanser, samt publicerat det på ESV:s webbplats. ESV:s resultatbedömning är B) Bra. Uppdraget i regleringsbrevet att redovisa det slutliga utfallet för skatteintäkter för 2008 i Hermes efter ett utvecklingsarbete i samarbete med Finansdepartementet har avrapporterats den 25 augusti och till övervägande del redovisades då de begärda uppgifterna. På några punkter kvarstår visst utvecklingsarbete. Finansdepartementets bedömning i uppföljningsblanketten var 4,5 vilket innebär A) Utmärkt på ESV:s bedömningsskala för kvalitet. ESV har levererat underlag till statens finansiella sparande i enlighet med instruktionen och SCB har använt materialet och det har stämts av och diskuterats vid uppföljningsmöten. ESV:s resultatbedömning utifrån SCB:s återkoppling via uppföljningsblanketten är 4,4, vilket motsvarar B) Bra. ESV:s del av EDP-rapporteringen har genomförts enligt tidplaner som överenskommits med SCB och en mängd utvecklingsåtgärder och förbättringar har gjorts utifrån de åtgärdspunkter som Eurostat föreslagit. Samtidigt finns kvarstående utvecklingsbehov som bland annat lett fram till regeringsuppdraget inför 2011 att utveckla finansräkenskaperna. ESV:s resultatbedömning är B) Bra Bedömning av resultatet för området Lokalförsörjning ESV har utfört de uppgifter inom lokalförsörjningsområdet som givits i instruktion och regeringsbeslut. Någon återkoppling från regeringen rörande deras syn på resultatet har inte skett. ESV:s resultatbedömning är därmed B) Bra Ekonomisk översikt Tabell 23 Intäkter inom Prognoser och information om statlig ekonomi (tkr) Intäkter Anslag Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Avgiftsandel i procent 1% 1% 3% Varav Lokalförsörjning Anslag Avgifter och andra intäkter än anslag Summa Verksamheten inom området är i princip helt anslagsfinansierad. Avgiftsintäkterna beror bland annat på utlåning av personal till Finansdepartementet. 87 Prop. 2010/11:1 Utgiftsområde 2 (s 77) 56

57 verksamhetsområde prognoser och information om statlig ekonomi Tabell 24 Produktområden och kostnader inom Prognoser och information om statlig ekonomi (tkr) Kostnader per produktområde Prognoser Statsbudgetuppföljning Underlag till årsredovisning för staten Finansstatistik Lokalförsörjning Summa Övrig verksamhet Rådgivning Regeringskansliet Rådgivning myndigheter Remisser Utveckling av internt IT-stöd Övrigt Summa övrig verksamhet Totalt Inom området Prognoser har kostnaderna ökat i förhållande till tidigare år. Det skedde inte några rekryteringar under 2010 men antalet årsarbetskrafter som arbetade med prognoserna ökade ändå då tjänstledigheter av olika slag löpte ut. Inom området Statsbudgetuppföljning avser nära hälften av ökningen uppdraget om skatteintäkter i Hermes. För arbetet med statsbudgetens årsutfall och månadsutfall har antalet timmar ökat något generellt, bland annat med anledning av att något fler personer deltagit i arbetet än planerat. En annan faktor är att utlåning till Finansdepartementet för beredning av statsbudgetens utfall i årsredovisningen för staten uppgått till fler timmar än budgeterat. Ökningen inom området Underlag till årsredovisning för staten beror på arbetet med anskaffning och införande av nytt konsolideringssystem. Inom området Finansstatistik har antalet timmar minskat inom den löpande produktionen av underlag till statens finansiella sparande. Ökade insatser inom området EDP-rapportering och förberedelser för uppdraget med finansräkenskaper under 2011 samt ökad timkostnad gör dock att den totala kostnaden ökar för området. Posterna för rådgivning är inte jämförbara med tidigare år eftersom rådgivning inom området statsredovisning inte särredovisas för 2010 efter en omorganisation inom ESV. Den redovisas nu istället inom verksamhetsområdet Ekonomisk styrning. Inom området Utveckling av internt IT-stöd har avskrivningarna sjunkit för system utvecklade under tidigare år. Inom området Övrigt har förvaltningskostnaderna för interna IT-stödsystem sjunkit. Under det föregående året genomfördes bland annat extra utvecklingsinsatser för att ta fram inkomstliggaren. 57

58 7 Övrig återrapportering

59 övrig återrapportering 7.1 Avgiftsbelagd verksamhet Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet Det ekonomiska målet är full kostnadstäckning. Om en avgiftssättning, enligt ESV, motverkar syftet med en verksamhet inom områdena Prognoser och information om statlig ekonomi och Ekonomisk styrning, får i det enskilda fallet principen om full kostnadstäckning frångås. Den sammanlagda omfattningen av undantagen från målet bör kommenteras. Tabellen nedan visar intäkter, kostnader och utfall för ESV:s avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelning för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet. Resultatet för ESV:s avgiftsbelagda verksamhet har minskat kraftigt jämfört med Det ackumulerade överskottet uppgår trots detta till drygt 10,3 miljoner kronor. Det innebär att det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under det aktuella räkenskapsåret. ESV har med an- Tabell 25 Avgiftsbelagd verksamhet (tkr) Tidigare års över-/underskott Intäkter Ekonomisk styrning Administrativa system Informationssystemet Hermes Information om statlig ekonomi Inköpssamordning Tjänsteexport Summa intäkter* Kostnader Ekonomisk styrning Administrativa system Informationssystemet Hermes Information om statlig ekonomi Inköpssamordning Tjänsteexport Summa kostnader Utfall Ekonomisk styrning Administrativa system Informationssystemet Hermes Information om statlig ekonomi** Inköpssamordning Tjänsteexport Totalt resultat för avgiftsfinansierad verksamhet Ackumulerat över-/underskott * Intäkterna för 2009 har justerats jämfört med föregående år genom att kronor har flyttats från Information om statlig ekonomi till Ekonomisk styrning. ** Under 2010 har tidigare års underskott på drygt 0,7 miljoner kronor inom Information om statlig ekonomi täckts med anslagsmedel från anslag 1:8 anslagspost 1. Vidare har avrundningsfel för 2009 korrigerats. 59

60 övrig återrapportering Tabell 26 Totala kostnader för stöd till Regeringskansliet (tkr) 2010 Totalt Varav avgifter 2009 Totalt Varav avgifter 2008 Totalt Varav avgifter Remisser Konsultstöd Rådgivning Utbildning* Summa * Jämförelsevärdena för 2009 och 2008 har justerats så att all utbildning riktad mot Regeringskansliet ingår och även avgifter för utbildning redovisas. ledning av detta lämnat en skrivelse till regeringen med förslag till hur hela det ackumulerade överskottet ska disponeras. 88 I skrivelsen föreslår ESV att myndigheten får disponera hela överskottet. För avgiftsområdet Ekonomisk styrning har omsättningen ökat 2010 jämfört med Det beror på att ESV under året har genomfört två större regeringsuppdrag. I avgiftsområdet ingår även konsultverksamhet, utbildningsverksamhet, avgiftssamråd och ESV-dagen. Årets positiva kapitalförändring för Ekonomisk styrning förklaras i huvudsak av ett positivt resultat för ESV-dagen. Avgiftsområdet Administrativa system omfattar hela ESV:s ramavtalägarskap, till exempel ramavtal för EA/PA-system och ramavtal för internrevisionstjänster. Administrativa system står för det största överskottet i år, drygt 2,3 miljoner kronor. Detta beror bland annat på att upphandlingen av ramavtal för ekonomisystem har fått avbrytas. Det ackumulerade överskottet för Administrativa system utgör cirka 67 procent av det totala ackumulerade överskottet för hela den avgiftsbelagda verksamheten. Detta överskott är den huvudsakliga förklaringen till varför det ackumulerade överskottet överskrider 10 procent av omsättningen för den avgiftsbelagda verksamheten. Hermesavgiften står för det största underskottet i år, drygt 3,1 miljoner kronor. Att en del av det ackumulerade överskottet för Informationssystemet Her- 88 ESV dnr /2011 mes skulle förbrukas under 2010 var planerat och i enlighet med avgiftsbudgeten i regleringsbrevet. Avgiftsområdet Inköpssamordning har ett negativt resultat på knappt 0,2 miljoner kronor vilket till stor del förklaras av att webbplatsen har utvecklats under året för att bättre möta besökarnas behov och förväntningar. Utfallet för avgiftsområdet Tjänsteexport har förbättrats något jämfört med förra året. Tidigare års underskott på närmare 0,7 miljoner kronor inom avgiftsområdet Information om statlig ekonomi har täckts med anslagsmedel från anslag 1:8 anslagspost 1 under 2010 i enlighet med möjligheten att i enskilda frångå principen om full kostnadstäckning enligt ESV:s regleringsbrev. Se avsnitt för mer information. 7.2 Stöd till Regeringskansliet ESV ska enligt regleringsbrevet redovisa: Totala kostnader för olika typer av stöd till Regeringskansliet samt hur stor andel som finansieras med avgifter. Kostnader för remisser ska särredovisas. Som framgår av tabell 26 ovan har den totala kostnaden för stöd till Regeringskansliet ökat med knappt 3,2 miljoner kronor jämfört med tidigare år. Det är framför allt konsultstödet som har ökat vilket beror på att ESV har haft två större avgiftsfinansierade uppdrag under Kostnaderna för remisser 60

61 övrig återrapportering har fortsatt att minska då ESV har svarat på färre remisser I posten rådgivning ingår förutom rådgivning till Regeringskansliet även rådgivning till kommittéer. Jämfört med 2009 har kostnaderna för rådgivning minskat. I posten utbildning ingår enbart Hermesutbildningar. 7.3 Lista över rapporterade uppdrag Nedan redovisas publikations- eller diarienummer för ESV:s rapporterade uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev samt särskilda regeringsbeslut. Uppdrag ESV:benämning Hänvisning till kapitel Uppföljning av resultatstyrningen av myndigheterna 2010: Uppdrag med anledning av ny budgetlag 2010: Uppdrag till Ekonomistyrningsverket och Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) att förbättra och säkerställa den interna styrningen och kontrollen vid Sida Uppdrag till Ekonomistyrningsverket att fortsatt följa utvecklingen av en god intern styrning och kontroll inom Försvarsmakten Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för och redovisning av resultat av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Uppdrag att utveckla ett instrument för utvärdering av kontrollen av utbetalningar i välfärdssystemen Uppdrag att leda och samordna införandet av elektroniska beställningar i statsförvaltningen Uppdrag till Ekonomistyrningsverket avseende Pan European Public Procurement On-Line 2010: : : : : : Avgifter 2009 om avgiftsbelagd verksamhet i staten 2010: Ekonomiadministrativa värden avseende : ESV:s årliga rapport 2010 om den statliga internrevisionen 2010: Uppdrag att förbereda verksamhetsöverföring Uppdrag till Ekonomistyrningsverket avseende RK Statsbudgetstöd Ändring av uppdrag till Ekonomistyrningsverket att tillhandahålla en teknisk plattform samt drift och support avseende RK Statsbudgetstöd ESV dnr /2010 ESV dnr /2010 ESV dnr /2010 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna 2010:13, 2010:16, 2010:27, 2010:30 Statsbudgetens utfall :9 6.4 Inkomstliggaren :5 6.8 Översyn av försvarsprisindex för materiel 2010: Prognosutvärdering : Uppdrag till Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och Kammarkollegiet avseende säkerheten i statens betalningar 2010:

62 8 Kompetensförsörjning

63 kompetensförsörjning Enligt förordning om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. 89 I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. ESV har slagit fast tre övergripande mål för kompetensförsörjningen: rätt kompetens, kompetensen utnyttjas effektivt, hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö och attraktiva anställningsvillkor. Målen för ESV:s kompetensförsörjning återfinns i en handlingsplan tillsammans med jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och hälsa. Syftet är att skapa tydligare fokus i kompetensförsörjningsarbetet och en närmare koppling till verksamheten. ESV:s bedömning är att dessa mål för kompetensförsörjning skapar förutsättningar för att nå goda resul tat i verksamheten och fullgöra myndighetens uppgifter. Nedan redovisas en bedömning av de kompetensförsörjningsåtgärder som vidtagits för att fullgöra myndighetens uppgifter. 8.1 Rätt kompetens ESV ska ha en genomtänkt rekrytering, utveckling och avveckling av kompetens som utgår från en samlad kompetens- och verksamhetsanalys. ESV använder fortsatt individuella utvecklingsplaner, vilket innebär att en del av utvecklingssamtalet fokuserar på medarbetarens kompetens och hur den tillvaratas och utvecklas för att stödja verksamheten. Av den individuella utvecklingsplanen, som tas fram i dialog mellan chef och medarbetare, framgår hur och när de överenskomna kompetensutvecklingsinsatserna ska ske. I medarbetarenkäten som genomfördes under våren 2010 svarar 84 procent 89 3, 3 kap. förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av medarbetarna positivt på frågan I mitt arbete har jag nytta av mina kunskaper och färdigheter. 70 procent anser att de har möjlighet att få den utbildning de behöver och 65 procent anser att deras avdelningschef arbetar strategiskt med avdelningens utveckling. Utvecklingsinsatser har även planerats och erbjudits generellt på myndigheten. Det har bland annat varit kurser i att skriva rapporter och handledningar, presentationsteknik samt om det statliga ekonomiadministrativa regelverket. Samtliga medarbetare har erbjudits en övergripande utbildning i Officepaketet. Fördjupande seminarier i de olika delarna av Officepaketet har också erbjudits för de som haft behov av detta. Förberedelser för övergång av personal har gjorts under hösten med anledning av verksamhetsövergång till Kammarkollegiet av den statliga inköpssamordningen. Alla fyra av ESV:s medarbetare som är berörda har accepterat övergången från och med den 1 januari Under året har 20 medarbetare externrekryterats. Den externa personalomsättningen har varit 12,5 procent (23 medarbetare), se figur 8. Av dessa 23 har fyra slutat med anledning av verksamhetsövergången till Kammarkollegiet. Två medarbetare har avgått med pension. De två omorganisationer som ESV genomfört under året (se avsnitt 8.2) har lett till att många medarbetare har fått möjlighet till utveckling genom utökat ansvar eller delvis nya arbetsuppgifter. De medarbetare som bytt enhet eller avdelning i samband med dessa omorganisationer räknas inte in i den interna rörligheten. ESV ser dock positivt på hur även dessa förändringar bidragit till kompetensutvecklingen inom myndigheten. Den interna rörligheten som ESV redovisar nedan är de byten av enhet och avdelning som är en följd av att medarbetare på eget initiativ önskat byta. Utifrån det samlade resultatet görs bedömningen att ESV har rätt kompetens för att åstadkomma efterfrågat resultat och möta förändringar i omvärlden. ESV gör också bedömningen att de utvecklingsinsatser som genomförts har bidragit till att ESV har rätt kompetens. 63

64 kompetensförsörjning Figur 8 Personalrörlighet (%) Extern rörlighet Intern rörlighet 8.2 Kompetensen utnyttjas effektivt Av de två omorganisationer som genomförts 2010 avsåg den ena sammanslagningen av de avdelningar som ansvarade för statsredovisning respektive redovisning och intern revision. Genom omorganisationen ingår numera ESV:s arbete med regler och stöd till myndigheter i redovisningsfrågor och ESV:s uppgift att ta fram underlaget till Årsredovisning för staten i samma avdelning. Inom dessa områden behövs ofta samma typ av kompetens och genom sammanslagningen kan ESV arbeta på ett mer effektivt sätt. Förutom att kompetensen utnyttjas mer effektivt är tanken att ge ett sammanhållet stöd när det gäller redovisningsfrågor såväl på myndighetsnivå som på statsredovisningsnivå. Den andra sammanslagningen innebar att stödfunktionerna samlades i en stabsavdelning. Bildandet av stabsavdelningen, som har till uppgift att ansvara för verksövergripande styrning och stöd, har gynnat samarbetet och informationsspridningen inom avdelningen. Detta har medfört att arbetet kunnat effektiviseras med bibehållen kvalitet. En viktig förutsättning för att göra ett bra arbete är att få en god introduktion. 77 procent av medarbetarna som anställts under de senaste två åren anger i medarbetarenkäten att de fått en bra introduktion. En introduktionsutbildning har givits under året för sammantaget 15 medarbetare. Under året har ESV tagit emot 17 praktikanter som i genomsnitt varit på ESV mellan tre och sex månader. De har snabbt blivit insatta i sina uppgifter och på ett positivt sätt kunnat bidra till verksamheten. Fem av de praktikanter som varit på ESV under 2010 har erbjudits vikariat eller andra visstidsanställningar. ESV har även tagit emot en praktikant från Österrike som deltar i EU-programmet för statstjänstemän som vill prova utbytestjänst i andra EU-länder. En projektgrupp tillsattes i början av året för att lämna förslag till strategi för den externa utbildningsverksamheten. Även frågan om ESV:s interna organisering för att på bästa sätt bedriva utbildning ingick. Strategin som beslutades i september slår fast den externa utbildningsverksamhetens organisering, roller och ansvar (se avsnitt 3.4.4). 8.3 Hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö och attraktiva arbetsvillkor I årets medarbetarenkät angav 89 procent att de anser att ESV lever upp till att vara en hälsodiplomerad myndighet. 95 procent kan rekommendera ESV som arbetsplats och 71 procent anser att det är bra stämning på ESV. Dessa siffror bedömer ESV vara ett gott betyg på att arbetet med arbetsmiljö, hälsa och attraktiva arbetsvillkor har varit framgångsrikt. Dessa frågor har ESV genom åren alltid prioriterat högt och så även under 2010 då ytterligare en rad aktiviteter genomförts på detta område. I början av året gjordes arbetsmiljöronder på samtliga avdelningar. En sammanställning har gjorts och förbättringar har vidtagits utifrån vad som framkommit. Bland annat har ljuset och ventilationen förbättrats och även den fysiska miljön i gemensamma utrymmen och vissa kontorsytor. Samtliga avdelningar har också tagit fram handlingsplaner för sina förbättringsområden utifrån resultatet av medarbetarenkäten. Årets medarbetarenkät förlades till våren för att göra det möjligt att få med åtgärder i arbetet med verksamhetsplaneringen. Från den 1 januari 2010 höjde ESV friskvårdsbidraget till kronor per år. ESV har genomfört två föreläsningar om kost, stegtävlingar både höst och vår samt även i år bekostat deltagande i Bellmanstafetten. Årets personaldag hade friskvårdste- 64

65 kompetensförsörjning ma och syftade till att ge såväl information, inspiration och aktivitet som social samvaro. Utvärderingen visade att 85 procent gav dagen som helhet 8 eller mer i betyg, på en tiogradig skala. Genom företagshälsovården erbjuder ESV varje medarbetare en hälsoundersökning vart tredje år och årlig vaccination mot influensa. Förutom den vanliga företagshälsovården har ESV:s medarbetare tillgång till mental friskvård som innefattar specialisthjälp dygnet runt för arbetsrelaterade eller privata problem som påverkar arbetsförmågan. Vid behov görs besök av ergonom för genomgångar av arbetsplatsens utformning. Under året har ESV tecknat ett nytt lokalt arbetstidsavtal samt även ett avtal om jour och beredskap. Dessa avtal skrevs om för att vara mer anpassade utifrån dagens krav på verksamheten och för att förtydliga villkoren. Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten särskilt redovisa de anställdas sjukfrånvaro. Tabell 27 visar den totala sjukfrånvaron, fördelat på olika ålderskategorier, kvinnor respektive män samt andel långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer). Sjukfrånvaron har sjunkit något jämfört med Tabell 27 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) Totalt 2,1 2,2 1,9 29 år* år 1,5 1,0 1,3 50 år 3,1 3,9 3,2 Kvinnor 2,9 1,6 1,4 Män 1,1 2,7 2,5 Andel långtidssjukskrivna av totalt sjukskrivna (60 dagar eller mer) 36,4 86,2 45,7 *Sjukfrånvaron särredovisas inte för denna grupp då uppgifterna kan härledas till enskilda individer. Goda anställnings- och arbetstidsvillkor är viktiga för att attrahera nya medarbetare samt behålla och motivera de som redan är anställda. Det är också en del i att stärka ESV:s varumärke och attraktivitet på arbetsmarknaden. 82 procent anger i medarbetarenkäten att de är mycket engagerade i sitt arbete. 88 procent anger att de blir behandlade med respekt av sina kollegor. ESV gör utifrån ovanstående åtgärder och resultat bedömningen att ESV uppfattas som en hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö och attraktiva anställningsvillkor. 65

66 9 Finansiell redovisning