Om utsatta människors situation på Södermalms gator

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr Sida 1 (22) Handläggare Veronica Karlberg Telefon: Till Södermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse från Erik Malm m.fl. (MP) Nämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på skrivelsen. Anders Carstorp stadsdelsdirektör Denise Melin avdelningschef Sammanfattning Erik Malm, Anna-Klara Müntzing, Else Lundin och Pernilla Stålhammar (MP) har i en skrivelse ( ) Om utsatta människors situation på Stockholms gator tagit upp situationen för de utsatta människor som tigger på Stockholms gator. Frågor kring den målgrupp som skrivelsen omfattar är enligt stadsdelsförvaltningen komplexa och samtidigt mycket angelägna. Mycket stora skillnader i levnadsvillkor och fattigdom mellan Europas länder i kombination med fri rörlighet innebär att frågorna får en tydligt internationell karaktär och en diskussion måste därför föras på EU-nivå. Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen Medborgarplatsen 25, plan 7 Box 4270, Stockholm Telefon Växel veronica.karlberg@stockholm.se Det nationella ansvaret Sverige har för EU-medborgare är mycket litet och Stockholms stads ansvar ännu mindre. Ansvaret för Södermalms stadsdelsnämnd är mycket begränsat och omfattar ren nödprövning samt situationer där barn far illa.

2 Sida 2 (22) OM UTSATTA MÄNNISKORS SITUATION PÅ SÖDERMALMS GATOR 1 Nämndens beslut 1 Sammanfattning 1 Ärendets beredning 3 Bakgrund 3 Ärendet 3 Målgruppen 3 Hemlösa 3 EU-medborgare 5 Regelverk och riktlinjer 6 EU-medborgare och ekonomiskt bistånd 6 Problembild kring målgruppen 9 Hemlöshet 9 EU-medborgare 10 Brottslighet 11 Insatser för målgruppen 12 Stöd till hemlösa 12 Stöd till EU-medborgare 14 Stadsdelsförvaltningens synpunkter och förslag 20 Bilagor 22 Bilaga 1. Skrivelse på Stockholms gator ( ) 22 Bilaga 2. Stöd till hemlösa. Broschyr utgiven av Stockholms stad 22

3 Sida 3 (22) Ärendets beredning Detta ärende har beretts av sociala avdelningen i samråd med uppsökarenheten vid socialförvaltningen samt polisen. Bakgrund Erik Malm, Anna-Klara Müntzing, Else Lundin och Pernilla Stålhammar (MP) har i en skrivelse tagit upp situationen för de utsatta människor som tigger på Stockholms gator. Miljöpartiet (MP) vill att stadsdelsförvaltningen lyfter frågan och inleder ett samarbete med andra lämpliga förvaltningar i staden om en strategi för en mer meningsfull och långsiktig livssituation än att tigga för dessa personer. Den ska heller inte innebära att personerna körs bort. Författarna lyfter särskilt fram att det kan röra tillgång tillfälliga arbetsmöjligheter, samarbete med näringslivet, projekt där man tillvaratar kompetens, med utbildning och stöd. Ett annat förslag är att skapa vänortsprojekt med förslagsvis den ort varifrån de flesta romerna på Stockholms gator för närvarande kommer ifrån. Utbytesverksamhet mellan unga arbetslösa skulle kunna vara ett inslag. Viktigt är att insatser görs både här och nu och i ett mer långsiktigt perspektiv. Miljöpartiet i stadsdelsnämnden önskar att förvaltningen utreder möjligheterna att gå vidare med ovanstående förslag. Ärendet I detta ärende gör stadsdelsförvaltningen inledningsvis en övergripande beskrivning av målgrupp, regelverk och riktlinjer samt problembild och insatser för målgruppen. Därefter prövas stadsdelsnämndens ansvar för såväl målgrupp som insatser och därefter avslutar förvaltningen med några synpunkter. Målgruppen Hemlösa I en rapport till socialnämnden 2012 redogjordes för en kartläggning av hemlösa i Stockholms stad. Kartläggningen omfattade hemlösa från 20 år och äldre som under dygnet april var aktuella för ansökan, utredning eller insats inom stadens socialtjänst, hade kontakt med socialförvaltningens uppsökarenhet, berörda landstingsenheter eller någon frivilligor-

4 Sida 4 (22) ganisation med ekonomiskt stöd från staden eller privat entreprenör på uppdrag av staden. Personer som vistades i staden men var aktuella hos socialtjänsten i annan kommun räknades inte med. Staden använder följande definition för hemlöshet: 1. En hemlös är en person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. 2. Till de hemlösa räknas personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning. 3. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos olika kamrater eller bekanta (max 3 månader). Däremot räknas inte personer som bor i andra hand eller hos någon anhörig som hemlösa. Antalet hemlösa som ingick i kartläggningen var personer, det lägsta antalet sedan kartläggningarna startade Jämfört med 2004 hade antalet redovisade hemlösa minskat med 497 personer och jämfört med 2010 med 116 personer. I diagrammet nedan redovisas en sammanfattning av inventeringen utifrån stadsdelstillhörighet. Att notera för Södermalms del är att Enheten för hemlösa är lokaliserad inom Södermalms stadsdelsområde men de hemlösa som är skrivna på enheten är inte Södermalms stadsdelsnämnds ansvar. FÖRVALTNING/ENHET År 2012 År 2010 År 2008 År 2006 År 2004 DIFF ANDEL AV TOTAL Enheten för hemlösa % 23% Södermalm % 6% Södermalm inkl enheten för HL % 28% Enskede- Årsta- Vantör % 10% Övrig % 9% Farsta % 8% Hässelby- Vällingby % 7% Spånga- Tensta % 6% Rinkeby- Kista % 6% Skarpnäck % 5% Skärholmen % 5% Hägersten- Liljeholmen % 4% Östermalm % 3% Norrmalm % 3% Kungsholmen % 3% Bromma % 3% Älvsjö % 2% TOTALT % 100% Resultatet från kartläggningen visade i korthet: Jämfört med 2010 har antalet hemlösa män minskat med 157 personer medan antalet hemlösa kvinnor ökat med 16 personer. Kvinnorna utgör 27 % av det totala antalet hemlösa. De hemlösa kvinnorna är generellt sett yngre än de hemlösa männen.

5 Sida 5 (22) Andelen hemlösa som har mer långsiktiga boendeinsatser såsom stöd- och omvårdnadsboende, hotellhemsboende utan förstahandskontrakt eller träningslägenhet utgör 50 % i årets kartläggning jämfört med 54 % Antalet akut hemlösa (akutboende/härbärge samt uteliggare) är 480 personer, jämfört med 386 personer i 2010 års kartläggning. 237 personer övernattade i andra tillfälliga boendealternativ såsom camping, hotell och vandrarhem. Motsvarande siffra för 2010 var 134 personer. Antalet hemlösa unga vuxna år är 256 personer, jämfört med 314 personer Antalet hemlösa 65 år och äldre är 151 personer jämfört med 133 personer % av de hemlösa är aktuella vid stadsdelsförvaltningarna och 23 % vid socialförvaltningens enhet för hemlösa. 9 % saknar kontakt med socialtjänsten. Mer än hälften, 58 %, bedöms ha missbruksproblem. 30 % av de hemlösa har en etablerad kontakt med psykiatrin. Ytterligare 22 % anses ha sådana psykiska problem att de är i behov av behandling eller omvårdnad. EU-medborgare Uppsökarenheten vid socialförvaltningen har sedan november 2012 utökat det uppsökande arbetet till att även omfatta de EUmedborgare som befinner sig i hemlöshet eller annan utsatt situation som vistas i offentliga miljöer i Stockholm. Nedan redovisas resultatet från en relativt nyligen genomförd inventering av målgruppen. Uppföljning på individnivå under perioden 1 nov 10 mars 2013 Uppsökarenheten har uppmärksammat 141 personer i målgruppen EU-medborgare som befinner sig i hemlöshet eller annan situation, utav dessa har 96 % informerats om akuta stödinsatser 20 % fått ett utökat stöd i syfte att avvärja en akut nödsituation och/eller möjliggöra en hemresa 12 % har etablerat kontakt med ordinarie hjälpsystem (socialtjänst) och beviljats akut bistånd med syfte att avvärja en akut nödsituation och/ eller möjliggöra hemresa 82 % av personerna härstammar från Rumänien

6 Sida 6 (22) 7 % härstammar från Polen 11 % härstammar från andra europeiska länder Regelverk och riktlinjer EU-medborgare och ekonomiskt bistånd Vistelse de tre första månaderna EU-medborgare har rätt att studera, arbeta eller enbart vistas i Sverige utan uppehållstillstånd i upp till tre månader. Detta gäller även för familjemedlemmar. Förutsättningen för rätt att vistas är bland annat att den som besöker Sverige inte är en belastning för biståndssystemet. Kontakt Dagtid kontaktas stadsdelsförvaltningen. Hemlösa personer som inte har haft kontakt med en stadsdelsförvaltning under de senaste två åren ska vända sig till socialförvaltningens enhet för hemlösa. Efter kontorstid ansvarar socialjouren för stadens socialtjänst. Fortsatt vistelse efter tre månader Efter tre månaders vistelse i Sverige har den som är EUmedborgare fortsatt uppehållsrätt utan uppehållstillstånd om man har arbete, är egen företagare eller aktivt söker jobb. Man har också fortsatt uppehållsrätt när man studerar vid en etablerad utbildningsinstitution eller bara vistas i landet. Detta är under förutsättning att man har tillräckliga resurser för att försörja sig och sina familjemedlemmar samt att man och eventuell familj har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Om man är familjemedlem till en EU-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige har man också uppehållsrätt i Sverige. Uppehållsrätten för EU-medborgare och deras familjemedlemmar finns så länge kriterierna är uppfyllda.

7 Sida 7 (22) Registreringsplikt Efter tre månader ska man registrera uppehållsrätten hos Migrationsverket. Undantag från registreringsplikten Den som har uppehållsrätt som arbetssökande behöver inte registrera sig. Om man inte har fått ett arbete inom sex månader kan Migrationsverket dock kräva att man ska visa att man är aktivt arbetssökande och har goda möjligheter att få ett arbete. När rätten att vistas i Sverige har upphört Om man inte uppfyller kraven för uppehållsrätt och inte heller har uppehållstillstånd har man inte rätt att vistas i Sverige och ska därför lämna landet. Om det kan antas att en unionsmedborgare kommer att försörja sig på ett oärligt sätt, begå brott eller genomföra sabotage kan han eller hon tvingas att lämna landet. Detta kan också ske med hänsyn till allmän ordning och säkerhet och till rikets säkerhet samt på grund av brott. Flera myndigheter kan fatta beslut om avvisning och utvisning enligt nämnda grunder: Migrationsverket, polismyndighet (gränspolis) och domstol. Söka ekonomiskt bistånd för EU-medborgare Ekonomiskt bistånd är individuellt behovsprövat och det ställs krav på att man ska ha gjort allt man kan för att själv klara sin och sin familjs försörjning. Målet är alltid att ekonomiskt bistånd ska vara tillfälligt och att man ska bli självförsörjande så snabbt som möjligt. Om man vill ansöka om bistånd kontaktar man under kontorstid socialtjänsten vid sin stadsdelsförvaltning där man bor. Hemlösa personer som inte har haft kontakt med en stadsdelsförvaltning under de senaste två åren ska vända sig till socialförvaltningens enhet för hemlösa. Efter kontorstid ansvarar socialjouren för stadens socialtjänst. Utredning om uppehållsrätt finns Socialtjänsten utreder vid tillfället för ansökan om man uppfyller kraven för sökt ekonomiskt bistånd. Utredningen består av

8 Sida 8 (22) flera delar. Alla krav måste vara uppfyllda för att man ska bedömas ha rätt till bistånd. Socialtjänsten utreder om man har uppehållsrätt. Man måste ha uppehållsrätt som ekonomiskt aktiv för att bistånd ska kunna beviljas. Ekonomiskt aktiv är man om nedanstående kriterier uppfylls. Är arbetstagare eller egen företagare i Sverige. Är aktivt arbetssökande och bedöms ha en verklig möjlighet att få en anställning. För att anses vara aktivt arbetssökande ska man vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och vara beredd att ta anvisat lämpligt arbete. Man ska vara beredd att delta i verksamheter som anordnas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Om man har sökt arbete i sex månader utan resultat bedöms man som huvudregel inte ha en verklig möjlighet till anställning. Är familjemedlem till en EU-medborgare med uppehållsrätt enligt ovanstående tvåpunkter. Utredning om hemvist Det ska också göras en bedömning av om man har sitt egentliga bo och hemvist i Stockholms stad eller i någon annan kommun. I denna prövning ingår en bedömning av om man har ordnat bostad för sig och sin familj i Stockholms stad. Utredning av behovet Om socialtjänsten konstaterar att man både har uppehållsrätt i Sverige och sin hemvist i Stockholms stad, bedöms ansökan på samma sätt som ansökningar från svenska medborgare. Socialtjänsten utreder då bland annat om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Exempelvis, om man har uppehållsrätt som egenföretagare förutsätts man klara sig på inkomster från företaget eller annars söka annat arbete. Eller om man har en försörjningsansvarig make eller maka i hemlandet, kan behovet tillgodoses genom hemresa. Akuta situationer Om man inte uppfyller ovanstående krav om uppehållsrätt, hemvist och behov, är man inte berättigad till bistånd annat än i akut nödsituation. I Stockholms stads ansvar för de personer som vistas i staden ingår att pröva om tillfälligt bistånd behövs

9 Sida 9 (22) för att avhjälpa en akut nödsituation. I denna prövning ska socialtjänsten särskilt beakta eventuella barns behov. Även vid akuta situationer ska socialtjänsten pröva om behov kan tillgodoses på annat sätt. Som sökande bör man därför i första hand ha undersökt möjligheterna till stöd genom ambassaden eller konsulatet. Om socialtjänsten bedömer att man är i en nödsituation som inte kan lösas på annat sätt, kan bistånd ges i form av enstaka bidrag till mat, logi eller hemresa. Översättning av information Stockholms stads webbplats där informationen ovan är hämtad är integrerad med Google translate. Det innebär att det går att översätta informationen till i stort sett vilket språk som helst. Det finns direktlänkar till följande språk: Engelska Franska Italienska Polska Rumänska Ryska Spanska Tyska Problembild kring målgruppen Hemlöshet Stockholms stads kartläggning av hemlösa 2012 visade att det totala antalet inrapporterade hemlösa minskar. Framförallt minskar gruppen unga vuxna år. En tendens i 2012 års kartläggning är att antalet akut hemlösa, det vill säga personer som övernattar på härbärge/akutboende eller är uteliggare, ökar. Under våren 2012 har beläggningen på härbärgen/akutboenden varit hög. De hemlösa utgör inte en homogen grupp. Bland dem finns dels personer där avsaknaden av bostad är huvudproblemet och dels personer där hemlösheten är en del av en komplex social problematik. I 2012 års kartläggning bedöms 58 % ha missbruksproblem och 30 % har en etablerad kontakt med psykiatrin. 22 % av dem som saknar kontakt med psykiatrin eller där det är okänt om sådan kontakt finns bedöms ha sådana psykiska problem som medför behov av behandling eller omvårdnad. Sammantaget innebär detta att stadens arbete med att motverka

10 Sida 10 (22) hemlöshet måste bedrivas brett och riktas till grupper med olika behov. Resultatet av kartläggningen kommer att utgöra en av utgångspunkterna för innehållet i den hemlöshetsstrategi som socialnämnden har i uppdrag att ta fram under Den utredning som ska genomföras omfattar följande områden: Den akuta hemlösheten Familjer med osäkra boendeförhållanden Unga hemlösa eller i riskzon för att bli hemlösa Äldre hemlösa Hemlösa med komplex problematik i form av missbruk och/eller psykisk/fysisk ohälsa Boendefrågor, boendelösningar för olika grupper Frivilligorganisationernas roll Vräkningsförebyggande arbete System för uppföljning av hemlöshetsarbetet Hemlösa EU-medborgare/tredjelandsmedborgare (personer som inte är medborgare i något EU/EES-land eller i Schweiz.) ingick ursprungligen i denna utredning men socialnämnden har beslutat att göra en egen utredning kring den frågan då den är än mer komplex och kompliceras av lagstiftning och så vidare. EU-medborgare Tillgången till statistik över EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som vistas i Stockholm och efterfrågar olika samhällsinsatser är begränsad. Detta förklaras bland annat av gruppens rörlighet. Det är svårt att definiera gruppen och mäta den när personer åker fram och tillbaka mellan olika städer och länder. Mätsvårigheterna beror också på att efterfrågan på insatser påverkas av vad som finns tillgängligt att efterfråga. Andra städer i Sverige och internationellt har inte heller säkra uppgifter att tillgå på gruppens omfattning. Socialförvaltningens Uppsökarenhet möter EU- och tredjelandsmedborgare i det uppsökande arbetet. Det kan vara personer som sitter på gatan och tigger pengar eller som har slagit läger under broar, etc. Uppsökarenhetens erfarenhet är att de personer som enheten är i kontakt med inte önskar att få hjälp med hemresa. Bedömningen är också att det är få personer som har allvarligt missbruk eller är i behov av att länkas vidare för akut medicinskt omhändertagande. Socialförvaltningens Prostitutionsenhet kommer i sitt uppsökande arbete i kontakt med utländska medborgare som är icke fast bosatta i Sverige, det vill säga som saknar uppehållstill-

11 Sida 11 (22) stånd eller uppehållsrätt i Sverige. Gruppen uppges under de senaste fem åren ha ökat. År 2011 var det totalt cirka 175 personer i gatuprostitution. Av den totala gruppen på 175 personer är det cirka personer som återkommer regelbundet. I den grupp som regelbundet återkommer bedöms hälften vara EUmedborgare eller tredjelandsmedborgare, det vill säga cirka personer. Prostitutionsenheten erbjuder råd och stöd, hjälp med kontakter med andra myndigheter samt viss medicinsk hjälp på enheten (tillgång till gynekolog och barnmorska samt till psykiatriker och beroendeläkare finns). Enheten kan ibland ha misstankar om att personerna som de möter har varit utsatta för människohandel men det är mycket sällan personen i fråga vill tillstå det. Personer som har varit utsatta för människohandel, och som medverkar i polisutredningen, har rätt att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för sex månader. Under denna period kan kvinnan placeras på ett skyddat boende. När det är en man som har varit utsatt blir andra tillfälliga boendeformer aktuella. Brottslighet 2012 hade City fickstölder mot år Under perioden januari 1995 maj 2012 har City aldrig haft ett så högt antal anmälda fickstölder per månad som under maj 2012 (1 172 stycken). I juni 2012 var antalet ännu högre (1 438 stycken). Antalet brott per månad har därefter fortfarande varit högt men inte fullt så högt som under juni City står för den största andelen fickstölder i länet, upp till 65 % av alla fickstölder sker i City. Det största antalet fickstölder i City fördelat över veckodag och timme under perioden januari-mars 2012 och 2013 skedde natt mot lördag och söndag, i krogmiljö. Detta bekräftas av tidigare utförda undersökningar. Materialet från 2013 visar också en viss förskjutning mot att fickstölderna sker dagtid och på kvällar mitt i veckan, se diagrammet nedan.

12 M-00 M-09 M-17 Ti-01 Ti-10 Ti-18 O-02 O-10 O-18 To-01 To-09 To-17 F-01 F-09 F-17 L-01 L-09 L-17 S-01 S-09 S-17 Tjänsteutlåtande Sida 12 (22) 210 Fickstölder i City fördelat över veckodag och timme, jan-mar 2012 och En delförklaring kan vara att det finns nya aktörer som arbetar med andra metoder och vid andra tidpunkter av olika orsaker. I förvaltningens kontakter med polisen framkommer att gärningsmännen arbetar i en allt mer organiserad form. Det tycks som om det finns en färdig struktur som väntar den hitreste i syfte att underlätta brottsligheten. Det är enligt uppgifter från polisen företrädesvis personer som inte har sin hemvist i Sverige som har gripits på bar gärning. Många kommer från mycket fattiga delar av Europa och det finns också tecken på att det kan förekomma människohandel i samband med dessa stöldligor. Insatser för målgruppen Stöd till hemlösa Stockholms stad erbjuder stöd i olika former till personer som är hemlösa. Den som är hemlös och har sin tillhörighet i staden ska kontakta sin stadsdelsförvaltning. Hemlösa personer som inte haft kontakt med en stadsdelsförvaltning under de senaste två åren ska vända sig till socialförvaltningens enhet för hemlösa. Stadens uppsökare arbetar med att nå de hemlösa som av olika skäl inte själva söker stöd och hjälp. De rör sig i de miljöer där utsatta personer vistas och har därmed möjlighet att upptäcka personer som behöver hjälp och att motivera och länka dem till samhällets hjälpsystem.

13 Sida 13 (22) Hemlösa personer som inte har haft kontakt med en stadsdelsförvaltning under de senaste två åren ska vända sig till socialförvaltningens Enhet för hemlösa. På kvällstid klockan kan den som har ett akut behov av hjälp vända sig till Hemlöshetsmottagningen. Mottagningen hjälper till att hitta en plats på akutboende eller härbärge. Vid akut behov av hjälp efter kl kan den hemlöse kontakta socialjouren. Socialjouren hjälper till att hitta plats på akutboende eller härbärge om det finns särskilda skäl. Boende och dagverksamheter Stockholms stad förfogar över boendeplatser med olika omfattning av stöd för hemlösa. Boende kan erbjudas efter beslut från stadsdelsförvaltningen eller Enheten för hemlösa. Det finns ett antal öppna dagverksamheter som drivs av staden eller av frivilligorganisationer med stöd från staden. Dit kan hemlösa personer vända sig dagtid för att få stöd, umgås, tvätta kläder eller äta (se Bilaga 2). Bostad Först Bostad först är ett projekt som ska ge hemlösa en bostad utan kravet att de först måste ta itu med skulder, arbetslöshet och missbruk. Bakgrunden är forskning som visar att det är viktigt att ha en egen lägenhet för att kunna lösa sina andra problem. Svenska Bostäder förmedlar lägenheterna. Det krav som ställs är att de boende ska betala hyran (oftast via försörjningsstöd från socialtjänsten eller via pension), följa ordningsregler och träffa en stödperson en gång i veckan. Varje kvartal är det avstämningsmöte med hyresgästen, Svenska Bostäder, socialsekreteraren och stödpersonen. Om hyresgästen inte har några anmärkningar efter nio månader erbjuds han eller hon att överta kontraktet. Bostad först ett samarbete mellan Stockholms stad, Stadsmissionen och Lunds universitet. Botorg unga vuxna Botorg vänder sig till unga vuxna, år som lever i hemlöshet eller i befinner sig i riskzon för hemlöshet. På Botorg finns en öppen rådgivning där unga vuxna har möjlighet att träffa en socialsekreterare utan tidsbokning. Botorg erbjuder samhällsinformation, råd i sociala frågor och stöd i kontakt med myndigheter samt med att söka bostad. På Botorg

14 Sida 14 (22) finns tillgång till dator och telefon. Botorgs medarbetare finns anträffbara för rådgivning per telefon varje vardag under kontorstid. Enheten för hemlösa Enheten för hemlösa vänder sig till hemlösa personer i Stockholms stad som inte har haft kontakt med socialtjänsten i någon stadsdel under de senaste två åren. Enhetens uppdrag är att tillhandahålla olika former av insatser till personer som är hemlösa/bostadslösa. Personalen har lång erfarenhet av att arbeta med hemlöshetsfrågor, som innefattar insatser till personer som har en komplex social livssituation, missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Enheten ger information och stöd i frågor som rör logi och olika former av boendestöd och behandling. Det finns även kunskap om stadens möjligheter till sysselsättning, praktikoch utbildningsplatser för personer som inte får ett arbete direkt på den öppna arbetsmarknaden. Pelarbacken Vid Pelarbacken finns även en sjukvårdsmottagning i Ersta sjukhus regi. Där arbetar läkare, fotvårdare och tandläkare i team för att ge bästa tänkbara vård. Enheten för hemlösa är en del av Pelarbackens verksamheter för hemlösa. Uppsökande verksamhet bland missbrukare och hemlösa Uppsökarenhetens målgrupp är vuxna i hemlöshet eller annan utsatt situation som vistas i offentliga miljöer i Stockholm och som inte får sina behov tillgodosedda av det ordinarie hjälpsystemet. De arbetar med att nå de hemlösa som av olika skäl inte själva söker stöd och hjälp. De rör sig i de miljöer där utsatta personer vistas - Sergels torg och resten av citykärnan, centralstationen, tunnelbaneuppgångar, parker, boplatser, härbärgen, dagverksamheter och beroendeakuten. De har därför möjlighet att upptäcka personer som behöver hjälp och att motivera och länka dem till samhällets hjälpsystem. Stöd till EU-medborgare Socialjouren vid socialförvaltningen arbetar med EUmedborgare där jourens insatser omfattar sådant som också

15 Sida 15 (22) ingått i Projekt Vinternatt (se nedan): nattplatser, uppsökarenhetens arbete samt socialjourens nödprövning. Socialjourens nödprövning innebär akut bistånd till logi, mat samt i vissa fall hemresor. Socialförvaltningens Uppsökarenhet har sedan 2011 noterat ett ökat antal EU-medborgare som befinner sig i hemlöshet eller annan utsatt situation vilket är en målgrupp enheten inte tidigare arbetat med. Från och med den 1 november 2012 har Uppsökarenheten ett utökat uppdrag till att även omfatta de EUmedborgare som befinner sig i hemlöshet eller annan utsatt situation som vistas i offentliga miljöer i Stockholm. Genom uppsökande och kartläggande arbete ska kunskapen om målgruppen öka. Målet är att uppmärksamma målgruppen och informera om de akuta stödinsatser som staden tillsammans med ideella organisationer erbjuder. Uppsökarenheten ska även etablera kontakt med målgruppen som är i behov av ett utökat stöd i syfte att avvärja en akut nödsituation och/eller att möjliggöra en hemresa. Uppsökarenheten bedriver uppsökande arbete på boplatser där personer från annat europeiskt land utan stadigvarande bosättning i Sverige vistas vilket innebär att länkningen till ordinarie hjälpsystem är beroende på personens utlänningsrättsliga status. Uppehållsrätten för EU-medborgare som är icke yrkesverksamma förutsätter att de har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. Rätt till bistånd finns dock alltid i akuta nödsituationer. Vid dessa situationer bör särskilt beaktas om det finns barn i familjen. I arbetet på boplatserna är främsta fokus att säkerställa att det inte finns minderåriga barn som far illa och/eller att personer befinner sig i en nödsituation där det krävs akuta insatser från socialtjänstoch/eller hälso- och sjukvårdsinsatser. När Uppsökarenheten uppmärksammar minderåriga på boplats eller i annan utsatt situation såsom hemlöshet, tiggeri eller brottslig verksamhet kontaktas alltid Barn- och ungdomssektionen på aktuell stadsdelsförvaltningen/ kommunen och/ eller Socialjouren och anmäler oro enligt 14 kap. 1 SoL. Om minderåriga vistas på boplats eller i annan utsatt situation anses situationen som akut och fältgruppen ringer då berörd nämnd för att därefter ofta komplettera med skiftlig information i enlighet med förvaltningsinterna rutiner för minderåriga som far illa i offentliga miljöer i Stockholm och Socialstyrelsens rekommendationer. Arbetet med minderåriga sker även i sam-

16 Sida 16 (22) verkan med ungdomsjouren som har i uppdrag att arbeta med personer upp till 20 år. Information om uppmärksammad boplats lämnas alltid till stadsdelsförvaltning/ kommun. Innan information överlämnas görs en bedömning utifrån offentlighet- och sekretesslagstiftningen. Ofta tas en telefonkontakt där situationen beskrivs, dess omfattning och personernas eventuella behov av socialtjänstinsatser, vilket kompletteras skriftligen. Arbetet på boplatsen bedrivs därefter i samverkan med aktuell stadsdelsförvaltning. Fältgruppen kan finnas med som ett stöd då de har stor erfarenhet av fältförlagt socialt arbete. Om boplatsen är i annan kommun lämnas informationen över precis som ovan och fältgruppen kan finnas med som stöd i arbetet på boplatsen i ett inledande skede. I och med att en boplats ofta är koncentrerad till en plats där annan part äger marken så påverkas andra myndigheter och/eller markägare av boplatsen, vilket innebär att såväl trafikkontor, exploateringskontor, markägare och polis kan vara uppmärksammade om situationen. Ofta är det aktuell stadsdelsförvaltning/ kommun som har en nära samverkan med dessa övriga samverkanspartners. EU-medborgare som befinner sig i hemlöshet eller annan utsatt situation Diagrammet visar att antalet EU-medborgare som befinner sig i hemlöshet eller annan utsatt situation ökade under perioden. Det visar även att det är ett fåtal som har ett utökat stöd.

17 Sida 17 (22) Vistelseplatser i Stockholm under perioden 1 nov 10 mars 2013 Diagrammet ovan visar att vistelseplatserna i innerstaden är koncentrerade dels till stråk med många människor som till exempel Drottninggatan, Kungsgatan, Stureplan och Medborgarplatsen. Därutöver har många kontakter med uppsökarenheten skett nära Hjorthagen med ett särskilt natthärbärge Vinternatt. Projekt Vinternatt Nattlogi för EU-migranter Vinternatt var en nattverksamhet med 44 platser. Där kunde utländska hemlösa få nattlogi och mat. Projektet startade 1 november och pågick till slutet av april Projektet drevs av Frälsningsarmén tillsammans med Stockholms stadsmission och Stockholms stads socialnämnd. Socialförvaltningens uppsökande verksamhet kommer också att förstärkas under en försöksperiod där man aktivt söker upp utländska hemlösa och lotsar dem vidare till rätt instans. Det handlar delvis om att motivera fler till hemresa, men det kan också handla om att ge stöd till människor som utsätts för brott som till exempel människohandel. Vinternatt fanns på Kolargatan 2 och Midskogsgränd 13, i Hjorthagen. Det kostade 10 kronor per natt, och insläpp skedde mellan kl Vinternatt stängde kl på vardagar och kl på helger. Middag och frukost erbjöds. Det fanns ett lottningssystem som styrde intaget.

18 Sida 18 (22) Logi och hemresor för EU-medborgare november 2012 februari logi hemresa nov dec jan febr Hemresorna för gruppen EU-medborgare har ökat mycket kraftigt under Vinternatts projekttid. Från att under tidigare år legat på ca hemresor årligen uppgår antalet för perioden 1/ till 30/ till över 350 st. Crossroads stöttar EU-migranter som lever i fattigdom eller hemlöshet i Stockholm Crossroads är ett råd- och stödcenter som vänder sig till utländska EU-medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd från annat EU-land. Crossroads ska motverka fattigdom och social utestängning och verka nätverksskapande, resurssamordnande och opinionsbildande. Crossroads erbjuder basbehovsstöd, information om EU-migranters rättigheter och skyldigheter, kompetenshöjande insatser och förmedling av kontakt till andra organisationer, myndigheter och företag. Crossroads öppnade den 1 mars 2011 och drivs av Stockholms Stadsmission i samarbete med en rad andra organisationer. Crossroads finansieras av Arbetsförmedlingen, Europeiska Socialfonden, Frälsningsarmén, Stockholms Stad och Stockholms Stadsmission. Citykyrkan, Läkare i världen, Ny Gemenskap, Röda Korset och S:t Claras kyrka är officiella samverkanspartners till projektet. På Crossroads arbetar en anställd enhetschef, fem EUvägledare och över 100 frivilliga. Frivilliga kan arbeta som tolkar, översättare, kursledare, jurister, psykologer och med andra slags uppdrag. På förmiddagen, kl , erbjuds gratis frukost, lunch, dusch och möjligheter till att tvätta kläder eller använda dator. Flera kurser hålls också på förmiddagen och centret får regelbundet besök av bland annat fotterapeuter, frisörer och jurister. EU-vägledare har också möjlighet att boka in individuella handlingsplansamtal med deltagare på eftermiddagen.

19 Sida 19 (22) På eftermiddagen, kl , erbjuds olika kurser, informationsmöten, rekryteringsträffar och diskussionsgrupper. EUvägledare har bokade handlingsplansamtal med deltagare för individuellt råd och stöd. EU-vägledare kan förmedla och hjälpa till i kontakter med myndigheter och organisationer, arbetsgivare, bostadsvärdar och vårdgivare. Förutsättningarna för att få arbete varierar bland besökarna på Crossroads: från personer som tidvis får olika kortare arbetsuppdrag till personer med bristande språkkunskaper som står mycket långt från den reguljära arbetsmarknaden. Hälften av besökarna är EU-medborgare och hälften är tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett annat EU-land. Andelen tredjelandsmedborgare har ökat sedan projektet startade. Störst andel av besökarna kommer från Rumänien. Polen och Marocko är andra vanliga länder. Huvuddelen av besökarna är män (93 procent). Merparten av besökarna har yrkesutbildning (70 procent). Endast en mindre del (8 procent) uppger att de är hemlösa i sitt hemland. Samtidigt uppger huvuddelen (70 procent) att de är hemlösa i Stockholm. Statistik om Crossroads deltagare Mellan den 1 mars och 1 juli 2011 fick Crossroads omkring 80 besök per dag. Under samma period hade Crossroads över unika besökare. Crossroads har fått besök av människor från över 47 olika länder.

20 Sida 20 (22) Den största delen av Crossroads besökare är män i åldern 21 till 45 år. 70 % av Crossroads deltagare har yrkesutbildningar där yrken som snickare, byggarbetare, mekaniker, kock, chaufför och trädgårdsmästare är representerade. Crossroads deltagare har också en lång arbetserfarenhet inom städsektorn. Stadsdelsförvaltningens synpunkter och förslag Frågor kring den målgrupp som skrivelsen omfattar är komplexa och samtidigt mycket angelägna. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) lever drygt 1 % av svenskarna i vad EU definierar som allvarlig materiell fattigdom. Genomsnittet för EU-länderna är 9 %. Både i Sverige och EU är det framför allt arbetslösa som i större utsträckning lever i allvarlig materiell fattigdom.

21 Sida 21 (22) Andel av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom. EU samt Island och Norge 2008 och Procent Sverige och Luxemburg är de EU-länder som redovisar lägst andel av befolkningen i materiell fattigdom, ungefär 1 %. Rumänien, Lettland och Bulgarien redovisar högst andel med 29, 31 respektive 44 %. Genomsnittet för EU är 9 %. En person i allvarlig materiell fattigdom har inte råd med minst fyra av nio saker som exempelvis att kunna betala oförutsedda utgifter, att kunna betala sina skulder eller att åka på semester en vecka om året. Måttet är ett av tre övergripande mått som EU följer upp i syfte att minska antalet personer i risk för fattigdom eller social utestängning i Europa till år Mycket stora skillnader i levnadsvillkor och fattigdom mellan Europas länder i kombination med fri rörlighet innebär att frågorna får en tydligt internationell karaktär och en diskussion måste därför föras på EU-nivå. Det nationella ansvaret Sverige har för EU-medborgare är mycket litet och Stockholms stads ansvar är ännu mindre. Ansvaret för Södermalms stadsdelsnämnd är mycket begränsat och omfattar ren nödprövning samt situationer där barn far illa. Det är viktigt att notera att situationen inte unik för Stockholm utan förekommer i majoriteten av de europeiska städerna. Grunden för regelverket är att det inte är någon skillnad på om en person kommer från ett EU-land, eller en annan svensk kommun. Eventuella insatser utöver akut nödprövning bygger

22 Sida 22 (22) på ett biståndsbeslut, och det finns ingen grund för att göra sådana beslut. Detta regelverk bygger på att en hemkommun eller hemort tar det grundläggande ansvaret. Utvecklingen under de senaste åren visar emellertid att ett ökande antal personer inte uppfattar att hemorten tar detta ansvar, och det gör situationen mycket komplex. Stockholms stad för, genom socialförvaltningen, kontinuerliga diskussioner med de nationella instanserna. Bl.a. leder Sveriges kommuner och landsting (SKL) en arbetsgrupp där förutom Stockholms stad även företrädare för polismyndigheten, länsstyrelsen och utrikesdepartementet m.fl. ingår. UD har pågående samtal med de länder vars medborgare i hög utsträckning kommer till Sverige utan att ha reella möjligheter att bli självförsörjande. Socialborgarrådet i Stockholm har också tagit ett initiativ för att anordna en EU-konferens, där frågan om fattiga EU-medborgare kommer att diskuteras. Konferensen är planerad till hösten Slutligen kan nämnas att socialförvaltningen har en nära samverkan med de frivilligorganisationer som verkar i staden, och att utvecklingen följs mycket noga från socialförvaltningens sida. Bilagor Bilaga 1. Skrivelse på Stockholms gator ( ) Bilaga 2. Stöd till hemlösa. Broschyr utgiven av Stockholms stad