POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (69) Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsorgan Barn- och utbildningsnämnden Tid Måndagen den 11 december, kl Plats Fävren Ärenden Kl Kl Kl Kl Val av justerare, förslag: Per Olsson (S) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden/frågor 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Information - Reflektioner efter nämnden möter rektorer grundskola 5. Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (BUN 2017/1029-1) 6. Personuppgiftsombud - barn- och utbildningsnämnden (BUN 2017/1021-1) 7. Intern kontroll - Klagomål och överklagade beslut den 1 september augusti 2017 (BUN 2017/ ) 8. Redovisning av användning av medel ur nämndens ofördelade medel (BUN 2017/0578-3) 9. Uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivares skola (BUN 2014/ ) 10. BUN månadsrapport oktober 2017 (BUN 2017/ ) Kaffe 11. Barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018 (BUN 2017/0649-4) 12. Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående verksamheter 2018 (BUN 2017/0994-2) 13. Interkommunal ersättning mellan Kungsbacka, Mark och Varberg 2018 (BUN 2017/0994-1) 14. Information av nyttjande av resultatreserv (BUN 2016/0043-6) 15. Avgiftsnivåer för maxtaxa 2018 (BUN 2017/0729-1) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 16. Yttrande remiss Programhandling till planprogram för Västerport (BUN 2017/0987-2) Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Behovsanalys lokaler centrumområdena grundskola (BUN 2017/1019-1) 18. Behovsanalys avseende förskola och skola i Väröbacka och Bua (BUN 2017/1020-1) 19. Förvaltningschef informerar Gemensam lunch 20. Mål och kvalitet Förskolan (BUN 2017/1022-1) 21. Mål och resultat Grundskola och Gymnasieskola (BUN 2017/1023-1) 22. Revidering av delegeringsförteckning (BUN 2017/0235-7) 23. Begäran om namn för ny förskola på Gödestadsvägen 21, del av Getakärr 2:21 (BUN 2017/0833-2) 24. Uppsägning Apelvikshöjds förskola (BUN 2017/0389-5) Fortsättning: Förvaltningschef informerar Kaffe Fortsättning: Förvaltningschef informerar 25. Förskolechefs/Rektors anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling 26. Delegation/Meddelanden 27. Övriga frågor Micael Åkesson Ordförande Helge Scharf Wramling Sekreterare

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 4. Information - Reflektioner efter nämnden möter rektorer grundskola

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 5. Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Dnr: BUN 2017/1029 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 157 Dnr BUN 2017/1029 Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och översända det till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med socialnämnden och kulturoch fritidsnämnden fått i uppdrag från Kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Beslutsunderlag Beslutsförslag Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

5 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Övervägande Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete utveckla och förstärka Be Right Back utveckla och förstärka flexteamen utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar att mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter

6 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och översända det till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med socialnämnden och kulturoch fritidsnämnden fått i uppdrag från Kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Beslutsunderlag Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Övervägande Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning.

7 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Det finns behov av att: kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete utveckla och förstärka Be Right Back utveckla och förstärka flexteamen utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar att mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter Ekonomi och verksamhet För att genomföra de behov som belyses i kartläggningen förutsätts att medel tillförs för att höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i deras kontakter med kommunen. Dialog kring satsningens storlek bör föras under 2018 och i samband med budgetarbetet Samråd Facklig samverkan i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Pernilla Schmidt Bohlin Chef Barn- och elevhälsan Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KFN SOC

8 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Projektledare: Kommunfullmäktige Susanne Bergenheim, utvecklingsledare Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Mål Projektmål Effektmål Måluppfyllnad Redovisning - aktivitets- och tidsplan Redovisning - resurser Projektbudget Personella resurser Övriga resurser Redovisning - riskanalys Redovisning - kommunikation Rekommendation Förvaltningsorganisation Restpunktlista Lärdomar från projektarbetet Kommunikation Slutsats (14)

9 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 11. Bilagor Fastställande (14)

10 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 1. Sammanfattning Socialnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag från Kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt socialförvaltningen har kartlagt vilka insatser/aktiviteter som i dagsläget finns till målgruppen. För kartläggningarna, se bilagor. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att; kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete utveckla och förstärka Be Right Back utveckla och förstärka flexteamen utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter 3 (14)

11 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 2. Bakgrund och syfte I strategiskt styr- och budgetdokument inför mål och budget 2018 ger Kommunfullmäktige följande uppdrag till kommunens nämnder; Socialnämnden ska tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Förslag på åtgärder ska lämnas under Mål 3.1. Projektmål Definiera målgruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förvaltningsövergripande Identifiering/kartläggning av aktiviteter i respektive förvaltning riktade till målgruppen utifrån uppdrag och lagrum I samråd identifiera områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras samt utreda om det finns behov av utökad samverkan mellan förvaltningarna Lämna förslag på områden som behöver utvecklas för att bättre nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning utifrån uppdrag och ansvar 3.2. Effektmål Målet är att genom att kartlägga, tydliggöra och aktivt verka för att samverkan ska komma till stånd höja kvaliteten på kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i deras kontakter med kommunen. Aktiviteterna riktade till målgruppen ska bygga på god kvalitet. 4 (14)

12 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Arbetet ska vara: Kunskapsbaserad Säkert Individanpassat Jämlikt Tillgängligt 3.3. Måluppfyllnad De punktade målen inom ramen för projektet är uppnådda. 4. Redovisning - aktivitets- och tidsplan Gemensamt ta fram en förvaltningsövergripande definition av målgruppen Begreppet funktionsvariation som anges i uppdraget från Kommunfullmäktige kan enligt Jens Rydström, professor i genusvetenskap, förstås som en variation i en persons fysiska eller psykiska funktioner. Begreppet markerar att det inte är någon skillnad mellan dem som är funktionsfullkomliga och dem som har en funktionsnedsättning. Begreppet syftar till att relativisera identiteten utan att förringa det faktum att människor har olika behov. Ordet funktionsvariation är en språklig förändring som syftar till att skapa ett språk som är mindre hierarkiskt och exkluderande. Inom ramen för projektet används begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 2011 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, är en vanlig samlingsbenämning av flera olika diagnoser. De kallas neuropsykiatriska för att hjärnan och nervsystemet bearbetar information på ett annorlunda sätt. Begreppet omfattar diagnoserna ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. 5 (14)

13 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Antalet barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inklusive barn och unga som uppvisar liknande beteende beräknas uppgå till mellan 5 och 10 procent, vilket innebär 35 till 70 barn per åldersgrupp i Varbergs kommun. Siffran är uppskattad då det skiljer mycket mellan olika undersökningar bl.a. på grund av att målgruppen har definierats på olika sätt. Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till denna åldersgrupp. Kartläggning i respektive förvaltning av insatser och aktiviteter riktade till målgruppen utifrån uppdrag och lagrum Kartläggning av respektive förvaltnings insatser och aktiviteter riktade till målgruppen har tagits fram och varit utgångspunkten i det fortsatta projektarbetet. I samråd identifiera områden där det finns behov av att tydliggöra, förbättra och utöka samverkan utifrån insatser och aktiviteter riktade till målgruppen Följande områden har i dialog identifierats som områden där det finns behov av att tydliggöra, förbättra och utöka samverkan mellan förvaltningarna. Kompetensutveckling och fortbildning Samtliga förvaltningar ser behov av kompetensutveckling inom ramen för området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett önskemål är att kompentensutveckling och fortbildning sker i samverkan. För att kunna höja kvaliteten på insatserna till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar krävs inte bara kunskap om funktionsnedsättningar utan också kunskap om förvaltningarnas ansvarsområden. Respektive verksamhetsområdes lagar, regler och politiska ramar behöver belysas för att det inte ska skaps orealistiska förväntningar på varandra, vilket motverkar samverkan. 6 (14)

14 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Utveckling av samverkansformer Det finns redan i dag en rad olika former av förvaltningsöverskridande samverkan på olika nivåer som pågår tills vidare eller som skapas vid behov. Projektgruppen anser inte att det bör skapas fler forum för samverkan än nödvändigt utan att de forum som finns måste nyttjas på bästa sätt. På en övergripande nivå finns i dag lokal samordningsgrupp som är en samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen och socialförvaltningen. Lokal samverkansgrupp har bildats utifrån regional överenskommelse om samverkan. Överenskommelsen innebär en ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0 18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Projektgruppen ser att frågan om kultur- och fritidsförvaltningens deltagande bör lyftas, antingen som en ordinarie samarbetspart alternativt att de bör bjudas in vid behov. På individnivå är samordnad individuell plan, SIP, den huvudsakliga formen av samverkan. Syftet med en SIP är att förbättra samordningen mellan olika aktörer så att en person får rätt stöd och vård. Den lokala samordningsgruppen har beslutat att det vid behov ska kallas till tjänstemannamöten inför SIPmöten i de ärenden där förvaltningarna och/eller Region Halland behöver klargöra de olika myndigheternas förutsättningar innan SIP-mötet med kund och/eller anhöriga. Detta med syfte att kunna sätta kunden i centrum och höja kvalitén på SIP-mötena. Drogförebyggande arbete Det finns redan i dag en förvaltningsövergripande samverkan vad gäller drogförebyggande arbete riktat till barn och unga där även polis ingår. Det finns behov av att tydliggöra och fördela ansvaret för det förebyggande arbetet vad gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak, ANDT. ANDT är en av Trygg i Varbergs fokusområden Inom ramen för Trygg i Varberg skulle ansvarsfördelning och samordning av ANDT kunna ske. 7 (14)

15 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Barn och unga med behov av omfattande insatser Inom ramen för detta område har projektgruppen fokuserat på tre prioriterade grupper; placerade barn, barn med lång och olovlig frånvaro från skolan samt behovet av en hemmaplanslösning för barn som väljer skolgång på annan ort. Forskning visar att placerade barn har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Många underpresterar i skolan trots normal begåvning. Samtidigt är lyckad skolgång en av de viktigaste faktorerna för barns utveckling. I dagsläget är totalt 53 barn och unga som tillhör Varbergs kommun familjehemsplacerade. Sex barn/unga är placerade i HVB (hem för vård och boende) och två unga är beviljade stödboende. I dessa siffror är inte ensamkommande barn och unga medräknade. Knutet till området barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan finns många faktorer som behöver belysas, tydliggöras och utvecklas. Dessa barn och unga hamnar ofta i utanförskap. Många av dem har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I Varberg har verksamheten Be Right Back, BRB, uppdrag att jobba med en del av dessa barn. BRB riktar sig till barn i åldrarna 12 till 16 år. För närvarande omfattas BRB:s målgrupp av 30 till 50 elever. I dagsläget vänder sig BRB till tre pilotskolor, behovet finns dock på samtliga skolor i kommunen. BRB:s uppdrag behöver breddas för att bättre kunna möta målgruppens behov. Det finns behov av att arbeta inte bara med eleven i fråga utan med hela familjen. Samverkan mellan BRB och socialtjänsten behöver förstärkas. Flexteam består av pedagoger som har särskild kompetens inom autismspektrumstörning. De stödjer lärare och tillgodoser lämpliga anpassningar för eleverna. Flexteam finns på de flesta grundskolor, behovet finns dock på samtliga skolor i kommunen. Flexteamen behöver utvecklas och kunskapen och kompetens behöver tas tillvara bl.a. genom kollegialt lärande. Flexteamens målgrupp omfattar i dagsläget 150 till 250 barn. Projektgruppen har också diskuterat behovet av hemmaplanslösning för barn som väljer skolgång på annan ort. Det vore önskvärt att kommunen hade ett tillfredsställande hemmaplansalternativ. För att kunna ge barn och unga samt deras familjer det stöd som de behöver krävs det insatser från både barn- och 8 (14)

16 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. För att konkurrera med skolplaceringar på andra orter som har helhetslösningar till sina elever med skola, boende och fritidsverksamhet hade det funnits ett mervärde att engagera kultur- och fritidsförvaltningen i frågan. Vissa barn och ungas omfattande fritid Barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan samt barn och unga som har kraftigt begränsad skoltid har många timmars fritid. En stor andel av de barn och unga som befinner sig i dessa situationer har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Här har flera förbättringsområden identifierats. Flera av andelen barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan tillhör LSS personkrets. Föräldrarna ansöker ofta om kompenserande insatser i en omfattning som LSS insatserna egentligen inte syftar till på grund av att skola och barnomsorg inte möter upp behoven. En andel av barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan är beviljade korttidstillsyn (fritids från 13 år och uppåt) och/eller korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS. Även de som bedömts att inte klara av mer än kraftigt begränsad skolgång har verkställda LSS insatser. Det krävs att inte bara skola utan även fritidshemsverksamheten för barn under 13 år anpassas utifrån barnens behov, i vissa fall handlar det om individanpassning. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kan ha svårt att vägleda barn och unga till aktiviteter, framför allt vad gäller barn och unga med behov av särskilt stöd. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen behöver bli bättre på att bjuda in kultur- och fritidsförvaltningen i flera sammanhang för att kunna ta del av deras utbud och möjligheter. Samtidigt har kultur- och fritidsförvaltningen behov av ökad kompetens inom ramen för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det krävs också samverkan över förvaltningsgränserna för att nå målgruppen. Djupare genomlysning av områden där det saknas aktiviteter/insatser för att tillgodose målgruppens behov 9 (14)

17 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Det finns behov av en mer omfattande genomlysning av att identifiera områden där det saknas insatser/aktiviteter för att tillgodose målgruppens behov och att tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa. Flera av dessa så kallade gap lyfts fram i denna rapport. Projektgruppen anser att en stabil och varaktig samverkan skapas i ordinarie verksamhet. Det är viktigt att insatser och aktiviteter synkroniseras i befintliga strukturer för att möta upp målgruppens hela behov i förmån för att skapa särskilda parallella verksamheter. Lämna förslag på områden som behöver utvecklas för att bättre nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning utifrån uppdrag och ansvar Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete utveckla och förstärka Be Right Back utveckla och förstärka flexteamen utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter 5. Redovisning - resurser 5.1. Projektbudget Kartläggningen har finansierats inom befintlig budget. 10 (14)

18 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 5.2. Personella resurser Projektgrupp för kartläggningen: Tina Wallin, utvecklingsstrateg, Kultur- och fritidsförvaltningen Pernilla Bohlin, chef barn- och elevhälsan, Barn- och utbildningsförvaltningen Anna Johansson, enhetschef Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen Susanne Bergenheim, utvecklingsledare/projektledare Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen Kultur- och fritids arbetsgrupp för kartläggningen: Jenny Carlsson, fritidskonsulent, Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningens arbetsgrupp för kartläggningen: Kristina Bäckman, rektor, Barn- och utbildningsförvaltningen Gunnel Hentilä, flexteamsutvecklare, Barn- och utbildningsförvaltningen Lisa Lejeviken, specialpedagog förskola, Barn- och utbildningsförvaltningen Anna-Lena Åkerlind, specialpedagog grundskola, Barn- och utbildningsförvaltningen Jaana Käppi, Steget vidare, Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningens arbetsgrupp för kartläggningen: Ann Dahl, enhetschef Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen Karin Kärrengård, enhetschef Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen Pernilla Hansson, verksamhetschef Varbergs omsorg Socialförvaltningen Projektgruppen har träffats vid 4 tillfällen under oktober, avstämningar har skett mellan mötestillfällena. 11 (14)

19 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Respektive förvaltning har haft en arbetsgrupp med representanter från verksamheterna som fungerat som referensgrupper. Det arbetet har lagts upp utifrån respektive förvaltnings behov och möjligheter Övriga resurser Det är inte tillsatt några övriga resurser för projektet. 6. Redovisning - riskanalys Projektgruppens arbetsperiod har anpassats utifrån given tidsram. Projektgruppen upplever ändå att de områden som lyfts fram i slutrapporten är välgenomtänkta och det är väl förankrat inom samtliga förvaltningar att det är dessa områden som det finns behov av att lyftas fram. 7. Redovisning - kommunikation Kommunikation med styrgrupp har skett genom presidiermöte i början av projekttiden. Eftersom det handlar om en snäv tidsram har någon ytterligare kommunikation med styrgruppen inte varit aktuell förrän vid slutredovisning. 8. Rekommendation 8.1. Förvaltningsorganisation Slutrapporten kommer att redovisas i respektive nämnd innan den redovisas i Kommunfullmäktige. Kartläggningarna kommer att spridas inom respektive förvaltning via projektgruppsdeltagarna Restpunktlista I projektplanens aktivitets- och tidplan anges även följande punkt; 12 (14)

20 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Upprätta gemensam slutrapport inklusive plan för uppföljning som redovisas via respektive nämnd till Kommunfullmäktige. Respektive förvaltning ansvarar för att sprida information och för att implementera eventuella beslut i ordinarie verksamhet. Slutrapporten är upprättad. Några beslut har inte fattats inom ramen för projektet. Det blir aktuellt först vid ett eventuellt vidare uppdrag. 9. Lärdomar från projektarbetet 9.1. Kommunikation Den begränsade tidsramen har försvårat kommunikationen då det varit en utmaning att stämma av med arbetsgrupperna mellan projektgruppsmötena. 10. Slutsats Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete utveckla och förstärka Be Right Back utveckla och förstärka flexteamen utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter 11. Bilagor 13 (14)

21 Slutrapport Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Bilaga 1: Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bilaga 2: Kartläggning av kultur- och fridsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bilaga 3: Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 12. Fastställande Undertecknas av beställare och projektledare. Varberg Beställare [Namn] [Titel] [Förvaltning/Avdelning] [Ort] [Datum] Projektledare Susanne Bergenheim Utvecklingsledare Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen Varberg (14)

22 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggningen är avgränsad till att omfatta barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd och som är upp till 21 år. Inom socialförvaltningen finns det barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom samtliga enheter. Målgruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar växer inom hela socialförvaltningens verksamhet, både vad gäller barn och vuxna. Det finns inga bistånd som är riktade specifikt till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har möjlighet att söka samma bistånd som övriga personer som upplever sig har behov av stöd, hjälp eller behandling från socialtjänsten. Insatser planeras och utformas individuellt i varje enskilt ärende. Ett fåtal insatser verkställs dock specifikt inom ramen för målgruppen. Kartläggningen kommer därmed att omfatta samtliga bistånd/insatser som skulle kunna vara aktuella för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barn och familj Inom ramen för barn- och familjs verksamhet utformas bistånd individuellt utifrån behovsbedömning. Förhållningssättet bygger på inkludering och delaktighet för både barn och föräldrar. En utredning hos barn- och familj är en process där handläggarna jobbar med en familj ofta under en fyramånadersperiod. På barn- och familj möter man många barn och föräldrar med funktionsnedsättning, vilket vägs in i utredningen. Mycket resurser läggs på utredningen som kan ses som en insats i sig och som är en stark intervention. Inom ramen för utredningen sker samverkan med barnets/familjens privata och professionella nätverk. Verksamheter som skola, förskola, fritids, habilitering, BUP med fler är ofta involverade i processen och barnet/familjens stöd sammanställs för att kunna se om det är någonting som fattas barnet. För många barn och unga är utredningsprocessen den kontakt som de får med socialförvaltningen. I vissa fall är utredningen i sig ett tillräckligt stöd för familjen. Det är också många föräldrar tackar nej till vidare insatser. 1 (8)

23 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Merparten av insatserna till barn och unga som socialförvaltningen har kontakt med är biståndsbedömda. Uppdrag, syfte och mål utformas individuellt. Inom barn- och familj handlar det ofta om någon form av socialpedagogisk insats, vilket ofta inkluderar familjearbete och/eller föräldrastöd. Till biståndsbedömda insatser hör också kontaktfamilj, kontaktperson, umgängesstöd, ungdomstjänst, social coach och föräldrakoordinator. Bistånd kan beviljas under utredningstiden. Dessa så kallade utredande insatser syftar ofta till att få ett bättre beslutsunderlag i myndighetsutövningen. Att bistånd beviljad under utredningstiden syftar också till att barn inte ska behöva vänta på att utredningen färdigställs för att få sina behov tillgodosedda. Barn- och familjenheten myndighetsutövar också placeringsinsatser som skolplacering, stödboende, familjehem, HVB (hem för vård och boende) eller placering inom ramen för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Inom ramen för målgruppen finns också nyanlända barn och unga. Det handlar både om ensamkommande barn liksom personer som kommit till Sverige tillsammans med sin familj. De ensamkommande barnen har någon form av boendeplacering, familjehem, stödboende, HVB eller placering inom ramen för LVU. För ungdomar som inte fått permanent uppehållstillstånd sträcker sig placeringen tills de fyller 18 år då ansvaret övergår till Migrationsverket. Unga personer med permanent uppehållstillstånd är som regel kvar i någon av förvaltningens boendeplaceringsformer tills de fyller 21 år. Barn och unga som kommit till Sverige tillsammans med sin familj och fått uppehållstillstånd inkluderas i förvaltningens ordinarie ansvarsområde. En del insatser erbjuds med öppen ingång så kallade serviceinsatser, det vill säga det behövs inga biståndsbeslut för att erhålla insatsen. Serviceinsatser är allmänt inriktade insatser som inte är utformade efter individuella behov och förutsättningar. Det kan t. ex. vara rådgivande insatser och/eller öppna insatser dit alla är välkomna. Exempel på serviceinsatser är barngruppsverksamheterna Skilda världar, BIV (barn i våldsmiljö), BIP (barn med föräldrar som har psykisk ohälsa), BIM (barn med föräldrar som har missbruksproblematik) och föräldrautbildning. Ungdomar mellan 13 och 25 år och deras familjer kan vända sig till Ungdomsrådgivningen för information, rådgivning och samtal (familjesamtal, enskilda samtal och motivationssamtal). Inom ramen för Ungdomsrådgivningens uppdrag ingår drogtester och att göra kartläggningar av drogvanor enligt evidensbaserade metoder. 2 (8)

24 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Relationsvåldsteam stöttar såväl våldsutövare som våldsutsatta inom nära relationer genom individuella råd- och stödsamtal. Förvaltningen har gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor. På initiativ från socialförvaltningen, Region Halland eller barn- och utbildningsförvaltningen bedrivs nätverksarbete utan biståndsbeslut. Inom ramen för nätverksarbetet är nätverksmöte eller samordnad individuell plan, SIP, kärnan. Syftet är att förbättra samordningen mellan olika aktörer så att individen i fråga får rätt stöd och vård. Medling är ett frivilligt möte mellan gärningsperson och brottsoffer. Mötet sker tillsammans med en opartisk medlare och ger parterna möjlighet att prata om det som hänt. Flera av insatserna som erbjuds med öppen ingång kan också omfattas av biståndsbeslut. LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vissa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha rätt till insatser enligt LSS. Det handlar i första hand om personer med autismspektrumtillstånd som omfattas av personkrets 1. Vad gäller LSS så ökar andelen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom alla ålderskategorier. Ökningen är störst på barn och ungdomssidan. Inom ramen för LSS kan personer med vissa funktionshinder har rätt till följande insatser; 1. Rådgivning och annat personligt stöd Rådgivning och stöd som syftar till att uppmärksamma medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av funktionshindret. Region Halland är huvudman för denna insats. 2. Personlig assistans Personer med stora och varaktiga funktionshinder som behöver hjälp med sina grundläggande behov kan ha rätt till personlig assistans som är ett personligt utformat stöd. Den personliga assistansen ger personen ökade möjligheter till ett självständigt liv. 3 (8)

25 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Försäkringskassan är huvudman för personlig assistans för personer vars grundläggande behov överstiger 20 timmar per vecka. 3. Ledsagarservice Insatsen är till för personer som behöver ta sig till och från olika platser, t.ex. för att underlätta att delta i fritidsaktiviteter och kulturliv eller besöka vänner. Insatsen utförs i närområdet. 4. Biträde av kontaktperson En kontaktperson är en medmänniska, en kompis som ska främja sociala kontakter och delaktighet i samhällets fritidsutbud. 5. Avlösarservice i hemmet Avlösarservice i hemmet ska underlätta för anhöriga och närstående till den som har en funktionsnedsättning att kunna utöva egna fritidsaktiviteter, ägna sig åt övriga familjemedlemmar eller uträtta andra sysslor. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse är till för att ge personen med funktionsnedsättning möjlighet till rekreation och miljöombyte och att ge anhöriga tillfällen till avlösning. Finns i form av stödfamilj och korttidsboende. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Fritidsverksamhet för skolungdom över 12 år om föräldrarna arbetar eller studerar. Insatsen ges före och efter skolan samt under lov och syftar till att ge ungdomen en meningsfull och trygg fritidssysselsättning. Insatsen kan ges fram till dess att personen slutar gymnasiet. 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom Barn och ungdomar som på grund av omfattande funktionsnedsättning inte kan bo hos sina föräldrar kan bo i annan familj, så kallat familjehem, eller i bostad med särskild service. Insatsen kan som längst beviljas tills personen fyller 21 år. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan anpassad bostad För personer med funktionsnedsättning som har ett så omfattande behov av omvårdnad och service att detta inte kan tillgodoses i ordinärt boende kan bostad med särskild service bli aktuellt. En sådan bostad kan vara utformad på olika sätt. Huvudformerna är gruppbostad, servicebostad samt annan särskilt anpassad bostad. 4 (8)

26 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 10. Daglig verksamhet Sysselsättning för personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte studerar. LSS-handläggare kan även bevilja boendestöd enligt socialtjänstlagen. Boendestöd är ett pedagogiskt, motiverande och praktiskt stöd i vardagslivet som förutsätter delaktighet. Omfattning, syfte och mål för boendestödet varierar utifrån den enskildes behov. I samband med att en insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan. I en sådan plan samordnas och dokumenteras beslutade och planerade insatser tillsammans med den enskilde. Planen ska utgå från den enskildes egna önskemål och kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen. Syftet med den individuella planen är att stärka den enskildes rätt till inflytande över de insatser som ges. Inom ramen för LSS är ett av förvaltningens korttidshem riktat till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I särskilda fall har förvaltningen helt individanpassad verksamhet till en enskild individ med egen lokal och egen personal. Detta finns i dagsläget inom ramen för korttidsvistelse och bostad med särskild service för barn. Dessa är de enda verksamheter som är specificerade till att endast omfatta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I övrig inkluderas målgruppen inom förvaltningens ordinarie verksamhet. Socialpsykiatri Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bedömas ha behov av bistånd via socialpsykiatrin från och med att de fyller 18 år. Nedan beskrivs bistånden som är aktuella inom ramen för socialpsykiatrin. Insatserna utformas individuellt vad gäller innehåll och omfattning utifrån den enskildes önskemål och behov. Personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande eller studerar kan beviljas sysselsättning som syftar till en meningsfull regelbunden aktivitet i vardagen samt möjlighet till social samvaro. Målet för de flesta yngre personer som beviljas biståndet är att kunna ta nästa steg för att komma ut på arbetsmarknaden. 5 (8)

27 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Boendestöd är ett pedagogiskt, motiverande och praktiskt stöd i vardagslivet som förutsätter delaktighet. Omfattning, syfte och mål för boendestödet varierar utifrån individens behov. För personer som har ett så omfattande behov av omvårdnad och service att detta inte kan tillgodoses i ordinärt boende kan bostad med särskild service bli aktuellt. Inom ramen för socialpsykiatrin kan även kontaktperson beviljas. En kontaktperson är en medmänniska, en kompis som ska främja sociala kontakter och delaktighet i samhällets fritidsutbud. Personligt ombud Personligt ombud är en fristående verksamhet i kommunal regi som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Personligt ombud arbetar utifrån individens uppdrag och önskemål. Personligt ombud kan t.ex. hjälpa personer att ta reda på vilket stöd hen kan få och/eller stötta hen vid myndighetskontakter. Uppdraget är begränsat i tid och när uppdraget är slutfört avslutas samarbetet men personen är välkommen tillbaka med nya uppdrag. Vuxenenheten Beroende Vuxenenheten beroende vänder sig till personer från 20 år och uppåt som har spel-, alkohol- eller narkotikaberoende. Personer med denna problematik kan få stödjande och/eller behandlande insatser. Till stödjande insatser hör boendestöd, sysselsättning och kontaktperson. Vad gäller behandlande insatser så ges öppenvårdsbehandling i form av evidensbaserade metoder utifrån nationella riktlinjer. Behandling kan också ges genom placeringsinsats på frivillig basis enligt socialtjänstlagen eller tvångsvård enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall). Försörjningsstöd Personer som inte kan försörja sig genom egen inkomst och som saknar egna tillgångar kan ha rätt till försörjningsstöd. Vårdnadshavare har som regel försörjningsplikt för sina barn till den dag hen fyller 21 år. Målet är att varje sökande så snabbt som möjligt ska nå självförsörjning. Vanligtvis sker det genom arbete eller studier men i vissa fall genom sjukförsäkringssystemet. Målet att nå självförsörjning så snabbt som möjligt är särskilt angeläget för de unga vuxna, 18 till 24 år, för att förhindra långvarigt bidragsberoende. 6 (8)

28 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Det kommunala aktivitetsansvaret till ungdomar upp till 20 år tillgodoses i första hand genom samfinansierade verksamheten Steget vidare som organisatoriskt ligger under barn- och utbildningsförvaltningen. Bland de unga försörjningsstödstagarna finns många som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, en stor andel av dem har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande och som inte har någon annan sysselsättning anvisas till arbetsmarknadssekreterare. För personer som är beviljade försörjningsstöd finns arbetsmarknadsinsatser. Dessa insatser kan bli aktuella även för ungdomar som av olika skäl inte går på gymnasiet. Att uppbära försörjningsstöd är ett krav för samtliga arbetsmarknadsinsatser. De arbetsmarknadsinsatser som finns att tillgå i Varberg är arbetsfrågebedömning, arbetsprövning, arbetsträning, praktik, jobbsökaraktivitet, offentligt skyddad anställning, prova på anställning samt rehabiliteringsaktivitet. Insatsen social coach ungdom vänder sig till familjer som har försörjningsstöd och där det i familjen finns en ungdom som snart slutar gymnasiet. Försörjningsstödet som familjen får för den unge upphör i juni månad det året ungdomen tar studenten. Då ska den unge försörja sig själv. Har den unge inte någon egen försörjning erbjuds dessa ungdomar extra stöd genom möjligheten att få en egen coach att träffa regelbundet. Coachen och ungdomen går igenom frågor och konkret hur man kan gå tillväga för att ta sig in på arbetsmarknaden. Social coach är en flexibel insats som vänder sig till personer mellan 18 och 24 år och som på ett konkret sätt kan bistå med det stöd personen behöver för att kunna fullfölja en del i en planering mot självförsörjning. På försörjningsenheten beviljas, precis som på enheten vuxen beroende, även sysselsättning till personer med missbruksproblematik samt drogtester. Anhörigstöd En anhörig kan vara syskon, barn, förälder, sambo, make/maka, vän eller granne som hjälper och stödjer en närstående. Anhörigstödet erbjuder enskilt samtal, samtalsgrupp, mötesplats, utbildning och föreläsningar m.m. Genom biståndsbedömning kan anhöriga beviljas avlösning. Flera familjer där det finns barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är beviljade detta stöd. 7 (8)

29 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Omsorgsinsatser Det finns ett fåtal barnfamiljer som beviljats hemtjänst. Bland dessa familjer förekommer barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ofta handlar hjälpen om stöd i vardagsmoment i hemmet och stöd att följa barn till och från skola eller förskola. 8 (8)

30 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens insatser till barn och elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Barn- och utbildningsförvaltningens (BUF) verksamheter förskola, grundskola och gymnasieskola möter alla barn, med eller utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åldrarna 0-21 år. Insatserna för barn med NPF omfattas av barn och elever som har diagnoser, eller uppvisar beteenden kännetecknande området NPF, t ex ADHD, autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörningar med flera. Insatserna inom BUF omfattar även komplicerade multidiagnoser samt pålagringar av psykisk ohälsa, t ex depression, ångest och tvångssyndrom. Insatserna beskrivs utifrån åldrar 0-5 år, 6-16 år och år. Tilläggsbelopp kan sökas för att stärka anpassningarna. Barn 0-5 år, förskola I Varbergs kommuns samtliga sex förskoleteam finns ett systematiskt arbete med barnhälsa, där flera olika professioner samverkar för att bland annat uppmärksamma, identifiera, kartlägga och planera anpassningar och särskilt riktade insatser för barn som uppvisar beteenden kännetecknande inom NPF. Anpassningar och riktade insatser i nuläget: Specialpedagogen, i samarbete med respektive team, arbetar med observation av barnet i gruppen, kartläggning av dess behov och anpassningar/insatser på förskolan, både på individ-, grupp- och organisationsnivå Samverkan med berörda professioner inom Region Halland, så som barnavårdscentral, barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering och logopedmottagning i förebyggande och vid behov av att upprätta en SIP. 1 (5)

31 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Fortbildning inom NPF erbjuds av övergripande eller externa aktörer. I förebyggande syfte har förskolan ett tätt samarbete med barnets vårdnadshavare för att skapa en helhetsbild av barnet och tillsammans utarbeta gynnsamma strategier och förhållningssätt. Vid godkännande från vårdnadshavare samverkar förskolan med mottagande skola efter en specifik överlämningsplan, inför att barnet ska lämna förskolan och ska tas emot i förskoleklass. Förskolan kan arbeta med olika typer av anpassningar, så som tydliggörande pedagogik, till exempel tecken som stöd och bildstöd, uppdelning av barngruppen delar av dagen för att begränsa antalet relationer för barnet, eller att göra anpassningar i den fysiska miljön för att skapa gynnsamma lärmiljöer på förskolan. Förskolan kan erbjuda vårdnadshavare utökad tid för barnet på förskolan, om man ser att detta kan skapa en förbättrad kontinuitet i vistelsen och vara gynnsamt för barnet. För att verksamheterna ska kunna höja kvaliteten på sina insatser vill BUF se följande: God personaltäthet i syfte att stötta barn inom viktiga utvecklingsområden såsom språkutveckling och sociala färdigheter, men också för att säkerställa små barns anknytnings- och omsorgsbehov. Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF för all personal inom förskolan för att upptäckt och möjliggörande av tidiga insatser inom NPF. Flexteam inom samtliga förskoleteam. Skolpsykolog i kommunens samtliga förskoleteam. Utveckla samverkan inom BUF, SOF, KOF men också med region Halland som vidareutvecklar befintliga metoder som t ex SIP för att gynna tidiga främjande insatser. 2 (5)

32 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Elever 6-16 år, grundskola På varje grundskola finns det ett samlat elevhälsateam bestående av rektor, skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska och person med specialpedagogisk kompetens. Ibland kan även studie- och yrkesvägledare och skolläkare delta. Elevhälsateamets arbete sker i samarbete och i dialog med pedagogerna/lärarna och arbetslagen, vilka utgör ett stöd för rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas. Att hitta former för främjande och förebyggande elevhälsa är ett pågående utvecklingsarbete i Varbergs kommun. Flera skolor har infört så kallade EHM-möten med inspiration av Bergsjöskolan i Göteborg. Anpassningar och riktade insatser i verksamheten: Värdegrundsarbete för att skapa förutsättningar där olikheter är normen Anpassningar kan göras på 3 nivåer: ledning och stimulans, extra anpassningar samt särskilt stöd. Anpassningar görs i syfte att elever inom NPF har tillgång till sin utbildning och mår bra. I förhållande till målgruppen elever har vissa skolor kommit relativt långt och andra är precis i början av sin utvecklingsprocess. Flexteam finns i nuläget på de flesta kommunala grundskolor och riktas främst mot elever inom AST och andra typer av NPF. Dessa ASTspecifika kompetensteam kan stödja lärarna att tillgodose lämpliga anpassningar på samtliga tre ovanstående nivåer. Flexteam bidrar till att skolors sammantagna kompetens inom NPF höjs, genom kollegialt utbyte av kunskap och kompetens. Be Right Back (BRB) är ett utvecklingsprojekt för elever som är i behov av extraordinära stressreducerande alternativ med sikte på någon form av återgång till skola. Huvuddelen av eleverna som får detta stöd har NPF. Inom BRB finns också en dramapedag med uppdrag att utveckla den psykosociala miljön på gruppnivå i nära samarbete med skolan. BRB påbörjades 2016 med resurser från Psynkprojektet som avslutas Samordnad individuell plan (SIP). Om en elev har behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst, kan stöd ges genom en samordnad individuell plan där det tydliggörs vem som ansvarar för vad. I nuläget nyttjas SIP i varierande omfattning på olika skolor. 3 (5)

33 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version En övergripande rutin för ökad närvaro har utarbetats för att förebygga, upptäcka och tidigt sätta in åtgärder för att främja skolnärvaro. Som stöd i arbetet har en närvarotrappa tagits fram med tydlig aktivitet för att öka elevers närvaro. Som stöd till skolorna i arbetet med att främja närvaro finns övergripande elevhälsa. SkolSam som är en samverkan mellan BUF och SOF för famijehemsplacerade barn. SkolSam startades med hjälp av Psynkprojektet. För att verksamheterna ska kunna höja kvaliteten på sina insatser vill BUF se följande: Kvalitetssäkrad tillgänglighet. Våra skolor skulle likt flygplatser gynnas av visuella stödstrukurer. Genom färgkodning, tydligare skyltning, markering i text och bild ges förutsättningar för att elever självständigt kan orientera sig och hitta rätt. Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF och psykisk ohälsa till all personal. Utveckla flexteamen på skolorna och ta tillvara på kunskap och kompetens genom kollegialt lärande. Vidareutveckla BRBs kompetenser och bredd för att möjliggöra arbete mot kommunens samtliga skolor. Kvalitetssäkra övergångar mellan förskola, förskoleklass, inom grundskolan och till gymnasieskolan. Utveckla samverkan mellan SOF, KOF, BUF och Region Halland och säkerställ likvärdigt nyttjande av SIP-plan. För ett fåtal elever med genomgripande funktionsnedsättningar och stora perceptionsstörningar krävs ett mindre skolsammanhang med helhetsperspektiv. 4 (5)

34 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Elever år inom gymnasieskolan Till stöd för elevhälsaarbetet finns på gymnasiet Elevhälsateam (EHT), där medicinsk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens ingår (psykologinsatser köps för tillfället in externt). Teamet träffas regelbundet och leds av rektor. Ibland deltar även studie- och yrkesvägledare på träffarna. Anpassningar och riktade insatser i nuläget: Extra anpassningar, särskilt stöd, anpassade program, förlängd studietid, reducerade program Inom det kommunala aktivetsansvaret KAA verkar Steget vidare som träffar elever i riskzon att avbryta i förtid eller avhoppade elever. Steget vidare är behjälpliga med att hitta praktikplatser, organiserar alternativa studier, samverkar med andra myndigheter, hjälper ungdomar till myndighetskontakter mm. För att verksamheterna ska kunna höja kvaliteten på sina insatser vill BUF se följande: Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF och psykisk ohälsa till all personal. Kvalitetssäkra övergångar mellan grundskola och gymnasiet genom tydlig studievägledning under längre tid där elev och vårdnadshavare är delaktiga. Utveckla samverkan mellan olika förvaltningar och regionen samt utveckla SIP/nätverksformen. Gemensam uppföljning av skolplacerade ungdomar (ex. Impius, Munka) med LSS för att ta fram alternativ på hemmaplan. Utveckla lämpliga NPF-anpassningar (fysiskt, socialt och pedagogiskt) på gymnasiet. Utveckla alternativa studieprogram för att motverka avhopp. Ta tillvara erfarenheter som Steget vidare förmedlat. Vidarutveckla fungerande metoder och goda exempel där t ex Industriprogrammet lyckas förhållandevis väl med dessa elever. 5 (5)

35 Kartläggning kultur- och fritidsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Kultur- och fritidsförvaltningen Alla invånare i Varberg ska ha samma förutsättningar till en aktiv och meningsfull fritid. Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för ökad tillgänglighet för alla oavsett funktionsvariation, ekonomiska förutsättningar, kön eller andra exkluderande förutsättningar. Under 2017 genomförs tillgänglighetsinventeringar på nämndens mest besökta lokaler och anläggningar för att upptäcka och åtgärda eventuella hinder i såväl den fysiska, kognitiva, auditiva som den visuella miljön. I kultur- och fritidsnämndens uppdrag ingår bland annat särskilda satsningar på gruppen funktionsnedsatta. Den verksamheten heter Funka Varberg. Funka Varberg Verksamhetens övergripande uppgift är att erbjuda och stimulera till fritidsaktiviteter, integrera personer och öka tillgängligheten till förvaltningens ordinarie verksamheter. Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta aktivt för de unga som av olika anledningar har svårt att hitta fritidsaktiviteter. Utifrån kommunfullmäktiges och kultur- och fritidsnämndens mål har fyra fokusområden identifierats som särskilt viktiga att prioritera. Dessa områden är: Öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar att ta del av kultur och fritidsförvaltningens verksamheter och samhällets utbud i övrigt Främja goda levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättningar Riktade insatser till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vägledning till fritidssysselsättning för funktionsnedsatta Samtliga avdelningar inom kultur- och fritidsförvaltningen har i uppdrag att arbeta med verksamhet gentemot målgruppen. Fritidsavdelningen har ett övergripande samordningsansvar för arbetet och samverkar med övriga avdelningar och förvaltningar inom kommunen. Nedan beskrivs kort vad och hur respektive avdelning arbetar för ökad inkludering av målgruppen. 1 (3)

36 Kartläggning kultur- och fritidsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Kulturavdelningen Inom kulturavdelningen pågår ett aktivt arbete riktat till målgruppen funktionsnedsatta genom till exempel särskilt riktade aktiviteter i programutbudet från kulturhuset och biblioteken. Exempel på detta är Äppelveckan som innehåller föreläsningar för anhöriga, sportaktiviteter, filmvisning och mycket mera. Ungdomsavdelningen På kommunens ungdomsgårdar erbjuds verksamhet till målgruppen med inriktning på att ge extra stöd så att individerna kan delta i ordinarie verksamhet. Ungdomsgårdarna är en viktig resurs i arbetet med Be right back där stor andel av de unga befinner sig inom NPF-området. Under hösten 2017 och vintern 2018 kommer ungdomsgårdarna att erbjuda helgaktiviteter till ungdomar som i någon mån befinner sig i riskzon för droganvändande. Det arbetet sker i samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen för att identifiera den aktuella målgruppen. Många studier 1 från olika delar av världen, visar att ADHD är förenat med en kraftigt förhöjd risk att hamna i missbruk och kriminalitet. Förvaltningens ungdomsutvecklare har i mån av möjlighet och utefter behov hos den enskilda ungdomen träffats för stöttning av hens fritid. Detta för att tillgängliggöra ungdomsavdelningens resurser för ungdomar inom NPF som inte har möjlighet att ta del av ordinarie utbud på grund av sin funktionsvariation. Fritidsavdelningen simhallar Simhallarna i Varberg erbjuder simskola för barn i behov av särskilt stöd. Lektionerna och pedagogiken anpassas såväl för barn med NPF som för barn med andra kognitiva funktionsvariationer. 1 Riksförbundet Attention 2 (3)

37 Kartläggning kultur- och fritidsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Fritidsprogrammet Inom FUNKA Varberg samordnas förvaltningens arbete riktat till personer med funktionsvariationer, som till viss del presenteras i fritidsprogrammet som kommer ut två gånger per år. I programmet erbjuds diverse aktiviteter som exempelvis danser, bowling och hälsokurser. Programmet vänder sig till invånare i Varbergs kommun som har en bestående funktionsnedsättning som inte beror på ålder. Junior Junior är en verksamhet riktad till barn mellan 9 och 13 år som är i behov av fysisk aktivitet och ett socialt sammanhang. Verksamheten lämpar sig väl för barn med NPF. Barnen identifieras av skola, barnmottagningen på Hallands sjukhus i Varberg och vårdcentraler, Junior har en öppen ingång vilket betyder att alla barn som vill delta är välkomna. På somrarna erbjuds Junior sommarläger där man får ansöka om en de platser som finns. 3 (3)

38 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 6. Personuppgiftsombud - barn- och utbildningsnämnden Dnr: BUN 2017/1021 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 158 Dnr BUN 2017/1021 Personuppgiftsombud - barn- och utbildningsnämnden Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. utse Maria Pålsén, kommunikatör på barn- och utbildningsförvaltningen, till personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden till ikraftträdande av Den allmänna dataskyddsförordningen den 25 maj Beskrivning av ärendet Nämnden är personuppgiftsansvarig för den personuppgiftsbehandling som förekommer inom nämndens verksamhet och har i uppdrag att utse personuppgiftsombud. Tidigare personuppgiftsombud, förvaltningsjuristen, har slutat sin anställning i Varbergs kommun; därav föreslås nytt persongiftsombud för barn- och utbildningsnämnden. Personuppgiftslagen (PuL) är till för att skydda människors personliga integritet när personuppgifter samlas in, registreras, lagras eller bearbetas. Till personuppgifter räknas all information som direkt eller indirektkan kopplas till en person som är livet, både texter och bilder. Uppgifterna kan exempelvis vara personnummer, namn eller adress. Beslutsunderlag Beslutsförslag Övervägande PuL kommer att ersättas av ny lagstiftning Den allmänna dataskyddsförordningen som kommer att träda i kraft den 25 maj I samband med det behöver nämnden utse dataskyddsombud.

39 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Den som är utsedd som personuppgiftsombud kommer inte automatiskt bli dataskyddsombud den 25 maj Datainspektionen meddelar att registret med personuppgiftsombud kommer att avvecklas och alla organisationer måste göra en ny anmälan av dataskyddsombud. Uppdrag som personuppgiftsombud är därmed tidsbegränsat till ikraftträdande av Den allmänna dataskyddsförordningen den 25 maj 2018.

40 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Personuppgiftsombud - barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. utse Maria Pålsén, kommunikatör på barn- och utbildningsförvaltningen, till personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden till ikraftträdande av Den allmänna dataskyddsförordningen den 25 maj Beskrivning av ärendet Nämnden är personuppgiftsansvarig för den personuppgiftsbehandling som förekommer inom nämndens verksamhet och har i uppdrag att utse personuppgiftsombud. Tidigare personuppgiftsombud, förvaltningsjuristen, har slutat sin anställning i Varbergs kommun; därav föreslås nytt persongiftsombud för barn- och utbildningsnämnden. Personuppgiftslagen (PuL) är till för att skydda människors personliga integritet när personuppgifter samlas in, registreras, lagras eller bearbetas. Till personuppgifter räknas all information som direkt eller indirektkan kopplas till en person som är livet, både texter och bilder. Uppgifterna kan exempelvis vara personnummer, namn eller adress. Övervägande PuL kommer att ersättas av ny lagstiftning Den allmänna dataskyddsförordningen som kommer att träda i kraft den 25 maj I samband med det behöver nämnden utse dataskyddsombud. Den som är utsedd som personuppgiftsombud kommer inte automatiskt bli dataskyddsombud den 25 maj Datainspektionen meddelar att registret med personuppgiftsombud kommer att avvecklas och alla organisationer måste göra en ny anmälan av dataskyddsombud. Uppdrag som personuppgiftsombud är därmed tidsbegränsat till ikraftträdande av Den allmänna dataskyddsförordningen den 25 maj Ekonomi och verksamhet Ärendet medför inga kostnader för nämnden.

41 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Lars Karlsson Administrativ chef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datainspektionen Kommunikatör

42 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 7. Intern kontroll - Klagomål och överklagade beslut den 1 september augusti 2017 Dnr: BUN 2017/0226 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 159 Dnr BUN 2017/0226 Intern kontroll - Klagomål och överklagade beslut den 1 september augusti 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna sammanställningen av klagomål och överklagade beslut. Beskrivning av ärendet Nedanstående beskrivning inklusive bilaga är en uppföljning enligt internkontrollplan 2017 gällande inkomna klagomål och överklagade beslut. Klagomål Det har under perioden 1 september augusti 2017 inkommit 78 klagomål till barn- och utbildningsförvaltningen, enligt sammanställning bilaga. En del av dessa klagomål gäller kränkande behandling (4), rätt till särskilt stöd (12), trygghet och trivsel (5) och rätten till utbildning (2), och som delvis har anmälts till Skolinspektionen. Ett stort antal klagomål (31) är synpunkter angående skolmaten. Övriga är en blandning av olika klagomålsanmälningar. De flesta avser grundskolan, några få förskolan och barn- och utbildningsförvaltningen övergripande. För grundsärskolan, gymnasiesärskola och gymnasieskolan har inga klagomål registrerats under aktuell period. Sammanställningen visar de enskilda klagomålen för respektive grundskola/ förskola respektive per verksamhet och barn- och utbildningsförvaltningen övergripande.

43 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Under perioden den 1 september augusti 2016 inkom 48 klagomål. Under perioden den 1 september augusti 2015 inkom 21 klagomål. Överklagande beslut Under perioden den 1 september augusti 2017 inkom sammanlagt 13 överklaganden varav 3 tillbakadragits. Rättidsprövning för ett överklagande gällande åtgärdsprogram visade att överklagan har kommit in för sent. 4 överklaganden gällde skolskjutsbeslut och i samtliga fall har förvaltningsrätten i Göteborg avslagit överklaganden. Ett annat överklagande gällde miljö- och hälsoskyddsförvaltningens beslut angående klagomål lokaler på Ankarskolan; Länsstyrelsen Halland har avslagit överklagandet. Två överklaganden handlar om begäran om utlämnande av allmän handling. I ett fall avsåg begäran uppgifter om andel förskollärare och Kammarrätten har avslagit begäran. I det andra fallet överklagades avslagsbeslutet gällande utlämnande av kölista till den kommunala förskolan och Kammarrätten har upphävt barn- och utbildningsnämndens beslut. Ett överklagande handlar om ett avslagsbeslut angående val av skola; Skolväsendets Överklagandenämnd har avslagit överklagandet. Ett överklagande rör ett bidragsbeslut till fristående skola och förskola; inget beslut från domstolen har kommit ännu. Beslutsunderlag Beslutsförslag Sammanställning 1 september augusti 2017

44 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Intern kontroll - Klagomål och överklagade beslut den 1 september augusti 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna sammanställningen av klagomål och överklagade beslut. Beskrivning av ärendet Nedanstående beskrivning inklusive bilaga är en uppföljning enligt internkontrollplan 2017 gällande inkomna klagomål och överklagade beslut. Klagomål Det har under perioden 1 september augusti 2017 inkommit 78 klagomål till barn- och utbildningsförvaltningen, enligt sammanställning bilaga. En del av dessa klagomål gäller kränkande behandling (4), rätt till särskilt stöd (12), trygghet och trivsel (5) och rätten till utbildning (2), och som delvis har anmälts till Skolinspektionen. Ett stort antal klagomål (31) är synpunkter angående skolmaten. Övriga är en blandning av olika klagomålsanmälningar. De flesta avser grundskolan, några få förskolan och barn- och utbildningsförvaltningen övergripande. För grundsärskolan, gymnasiesärskola och gymnasieskolan har inga klagomål registrerats under aktuell period. Sammanställningen visar de enskilda klagomålen för respektive grundskola/ förskola respektive per verksamhet och barn- och utbildningsförvaltningen övergripande. Under perioden den 1 september augusti 2016 inkom 48 klagomål. Under perioden den 1 september augusti 2015 inkom 21 klagomål. Överklagande beslut Under perioden den 1 september augusti 2017 inkom sammanlagt 13 överklaganden varav 3 tillbakadragits. Rättidsprövning för ett överklagande gällande åtgärdsprogram visade att överklagan har kommit in för sent.

45 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 4 överklaganden gällde skolskjutsbeslut och i samtliga fall har förvaltningsrätten i Göteborg avslagit överklaganden. Ett annat överklagande gällde miljö- och hälsoskyddsförvaltningens beslut angående klagomål lokaler på Ankarskolan; Länsstyrelsen Halland har avslagit överklagandet. Två överklaganden handlar om begäran om utlämnande av allmän handling. I ett fall avsåg begäran uppgifter om andel förskollärare och Kammarrätten har avslagit begäran. I det andra fallet överklagades avslagsbeslutet gällande utlämnande av kölista till den kommunala förskolan och Kammarrätten har upphävt barn- och utbildningsnämndens beslut. Ett överklagande handlar om ett avslagsbeslut angående val av skola; Skolväsendets Överklagandenämnd har avslagit överklagandet. Ett överklagande rör ett bidragsbeslut till fristående skola och förskola; inget beslut från domstolen har kommit ännu. Beslutsunderlag Sammanställning 1 september augusti 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Helge Scharf Wramling Nämndsekreterare Protokollsutdrag Kvalitetsstrateg, buf

46 Sammanställning av inkomna klagomål 1 september augusti 2017 Bocksten Haga Ankarskolan Vidhöge Håsten Almers Påskberg Bosgård Lindberg Skällinge Bläshammar Väröbacka Kränkande behandling Särskilt stöd Trygghet och studiero Rätten till utbildning 1 1 Utemiljö 1 Brister i verksamheten/ Undervisning/ Brister ang digitala verktyg Antal läxor och prov 1 Lärares/rektors/ elevassistents agerande Hantering av mobbning 1 Lärares agerande/ filminspelning 1 Bristande information 1 Städning efter skoljoggen 1 Bokens förskola Snickerns/ Björnligan Sunnanängs Antal barn 1 Trygghet och trivsel 1 (förflyttning av barn) Trönningebjärs vägen Förskoleverksamhet Grundskola (övergripande) (övergripande) Sekretessprövning 1 BUF (övergripande) Ledningens agerande 1 Skolmaten 31 Bristande information till vårdnadshavare 1 Dokumentation på sociala medier (instagram) Fördelning lärarlönelyftet 2 Simundervisning 1 Tillgång till plats 1 1 Skolgång för elev som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket 1 1

47 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 8. Redovisning av användning av medel ur nämndens ofördelade medel Dnr: BUN 2017/0578 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 144 Dnr BUN 2017/0578 Redovisning av användning av medel ur nämndens ofördelade medel Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna redovisningen av användning av tillskjutna 3 miljoner kronor ur nämndens ofördelade medel enligt bilagorna. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 26 juni 2017, 82, att tillskjuta 3 miljoner kronor från nämndens ofördelade medel, inkluderat medel till fristående verksamheter. 2,5 miljoner kronor skulle användas för att, med bl.a. värdegrundshöjande insatser, stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd. 0,5 miljoner kronor skulle användas för att öka elevernas delaktighet kring måltiden och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster. Förvaltningen fick i uppdrag att inför driftbudget 2018 redovisa hur medlen fördelades samt att redovisa hur det har utfallit. Beslutsunderlag Beslutsförslag Redovisning Fördelning av ofördelade medel 2,5 mnkr för att stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd Redovisning Fördelning av ofördelade medel Öka elevernas delaktighet kring måltiden och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster

48 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Redovisning av användning av medel ur nämndens ofördelade medel Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna redovisningen av användning av tillskjutna 3 miljoner kronor ur nämndens ofördelade medel enligt bilagorna. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 26 juni 2017, 82, att tillskjuta 3 miljoner kronor från nämndens ofördelade medel, inkluderat medel till fristående verksamheter. 2,5 miljoner kronor skulle användas för att, med bl.a. värdegrundshöjande insatser, stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd. 0,5 miljoner kronor skulle användas för att öka elevernas delaktighet kring måltiden och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster. Förvaltningen fick i uppdrag att inför driftbudget 2018 redovisa hur medlen fördelades samt att redovisa hur det har utfallit. Beslutsunderlag Redovisning Fördelning av ofördelade medel 2,5 mnkr för att stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd Redovisning Fördelning av ofördelade medel Öka elevernas delaktighet kring måltiden och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster Samråd Behandlas i förvaltningssamverkan.

49 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Gustafsson Grundskolechef Joachim Wadström Grundskolechef Johan Berntsson Grundskolechef

50 PM 1 (3) Dnr: Barn- och utbildningsförvaltning Joachim Wadström Redovisning Fördelning av ofördelade medel Öka elevernas delaktighet kring måltiden och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har den beslutat att nämndens ofördelade medel 2017 med 0,5 miljoner ska användas till att öka elevernas delaktighet kring måltiden, och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster. Redogörelse kring några exempel på aktiviteter i kommunal grundskola och gymnasieskola satsning måltider 2017 Grundskolan På alla kommunala grundskolor finns matråd. Matrådet består av elever från skolan och representanter för skolans kök. De träffas regelbundet vanligen ett par gånger per termin. Matrådet kan vara en del i elevrådet eller vara ett eget råd med representanter för alla klasser på skolan. Några exempel på aktiviteter genomförda under På alla skolor har temadagar som Bondens dag och Fiskarens dag genomfört. Temadagarna har möjliggjort för närproducenter att leverera mat till skolan. På dessa dagar finns särskilda presentationer där det framgår varifrån maten kommer och dess innehåll. Temadagarna har föranlett dialog i skolans klasser/fritidshem kring process, miljö och matens väg från ax till limpa. Några axplock från olika skolors genomförda aktiviteter: På Buaskolan planerade och lagade årskurs 6 maten för en vecka i nära samarbete med kök våren Föräldraföreningen har genomfört en egen enkät med uppföljning våren På Håstensskolan serveras alltid huvudrätt, vegetariskt alternativ, sallad och dagens soppa. Dessutom serveras på torsdagar hembakt bröd från eget kök. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

51 (3) Dnr: Påskbergsskolan och Bläshammar skola har genomfört särskilda temadagar vid ex Mickemäss/skördefest. I dialog kök och skola försöker Påskbergsskolan presentera mat på ett inbjudande sätt. De använder Instagram som föräldrar och elever följer. Trönninge skola har genomfört en tävling för elever F-5 och 6-9 som gick ut på att minska matsvinnet på skolan. Resultaten har redovisats dagsvis och veckovis. Elever på Väröbackaskolan deltar i matlagning och servering under en vecka. Bockstensskolan anordnade en värdgrundsdag kring tillgänglighet under FN dagen. Det handlade om samarbete, tillgänglighet och allas lika värde. Mat som serveras var sådan som alla kunde äta. Det vill säga ingen specialkost denna dag. Det har även genomförts en viltdag med svenskt viltkött. Flera klasser genomförde temaarbete svenska naturen och våra djur. Elever tar med recept som de tillagar tillsammans med köket och serveras på skolan. Skola och kök arbetar mycket med bra serveringsmiljö där möblering i matsalen behöver utformas så fler elever ex med neuropsykiatriska diagnoser har möjlighet att äta i matsalen. Gymnasieskolan På Peder Skrivare skola serveras alltid huvudrätt, vegetariskt alternativ, sallad och ofta dagens soppa. Dessutom serveras hembakt bröd från eget kök vid de flesta tillfällen då det är soppdag på skolan. Elevrådet tillsammans med ansvarig rektor bjuder in representanter från kökspersonalen till träffar för att på detta vis föra fram förslag gällande maten som serveras, samt att skapa ett reellt forum att komma med synpunkter. Dessa träffar utgör skolans matråd. Under vårterminen 2017 genomfördes en undersökning där de som åt i matsalen lätt kunde utvärdera sitt besök med ett tryck, för glad kund, eller missbelåten kund, eller naturligtvis neutral. Undersökningen visade att eleverna är förhållandevis nöjda med maten. Skola och kök arbetar vidare med att utforma en serveringsmiljö där möblering i matsalen behöver anpassas så fler elever ex med neuropsykiatriska diagnoser har möjlighet att äta i matsalen.

52 (3) Dnr: Barn- och utbildningsförvaltningen Joachim Wadström Grundskolechef Maria Gustafsson Gymnasiechef Johan Berntsson Grundskolechef

53 PM 1 (1) Dnr: Barn- och utbildningsförvaltning Maria Gustafsson Redovisning Fördelning av ofördelade medel att stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd Sammanfattning Kommunal förskola, grundskola och gymnasieskola redovisar härmed beslutade medel, om 2,5 miljoner kronor för att med bl.a. värdegrundshöjande insatser stärka stödet för nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd. Enheten för nyanlända och modersmål Beslutade medel har använts för att stärka enheten nyanlända och modersmål, för att nå budget i balans för verksamheten. Enheten för nyanlända och modersmål levererar modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet inom förskolor, grundskolor samt gymnasieskola i Varbergs kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen Maria Gustafsson Gymnasiechef POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

54 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 9. Uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivares skola Dnr: BUN 2014/0230 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 142 Dnr BUN 2014/0230 Uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivares skola Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivares skola. Beskrivning av ärendet I juni 2014 antog barn- och utbildningsnämnden en strategisk plan för Peder Skrivares skola. Planen beskriver strategier för åren samt en framåtblick för , gällande till exempel elevunderlag, ekonomiska förutsättningar, programutbud och lokaler. Planen ska, enligt beslutet i juni 2014, utvärderas under 2018 för att i god tid säkerställa en ny plan och strategi för Planen följdes upp i oktober 2015, maj 2017 och nu november Den senaste uppföljningen beskriver vad som har hänt inom gymnasieverksamheten utifrån planens fyra prioriterade områden: Attrahera och bibehålla, Kvalitetssäkra, Resursnyttjande och förutsättningar samt Framtidsbereda. Beslutsunderlag Beslutsförslag Bilaga, Uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivares skola

55 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2014/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivaresskola Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivares skola. Beskrivning av ärendet I juni 2014 antog barn- och utbildningsnämnden en strategisk plan för Peder Skrivares skola. Planen beskriver strategier för åren samt en framåtblick för , gällande till exempel elevunderlag, ekonomiska förutsättningar, programutbud och lokaler. Planen ska, enligt beslutet i juni 2014, utvärderas under 2018 för att i god tid säkerställa en ny plan och strategi för Planen följdes upp i oktober 2015, maj 2017 och nu november Den senaste uppföljningen beskriver vad som har hänt inom gymnasieverksamheten utifrån planens fyra prioriterade områden: Attrahera och bibehålla, Kvalitetssäkra, Resursnyttjande och förutsättningar samt Framtidsbereda. Beslutsunderlag Bilaga, Uppföljning av strategisk plan för Peder Skrivares skola Samråd Behandlas på förvaltningssamverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Gustafsson Gymnasiechef

56 (4) Dnr: Bun 2014/0230 Uppföljning av Strategisk plan för Peder Skrivares skola I juni 2014 antog barn- och utbildningsnämnden en strategisk plan för Peder Skrivares skola. Planen beskriver strategier för åren samt en framåtblick för , gällande till exempel elevunderlag, ekonomiska förutsättningar, programutbud och lokaler. Arbetet med en ny strategisk plan för kommer att inledas i februari I oktober 2015 genomfördes en uppföljning av planen och sedan dess har följande hänt inom i gymnasieverksamheten utifrån fyra prioriterade områden: 1. Attrahera och bibehålla - Utveckla marknadsföringsstrategi Det är framtaget nytt marknadsföringsmaterial. Detta är ett område som behöver fortsatt arbete både internt och externt. - Behålla nuvarande programutbud för tiden Barn- och fritidsprogrammet startades på nytt 2017 med inriktning pedagogiskt arbete och flyttades över till enhet 3. Planerna på att starta Hotell- och turismprogrammet hösten 2017 flyttas framåt i tiden med hänvisning till budget. - Öka andelen elever till 80% som väljer PS Andelen elever i åk 9 i grundskolan i Varberg som väljer PS är 77%. 1 Detta är en ökning från 72,5%. För att kunna erbjuda fler platser inom program som har högt söktryck och som efterfrågas av branschen genomförs en förstudie inom Fordon- och transportprogrammet. Den är nu tillfälligt bromsad och vidare beslut inväntas. Hösten 2017 har PS åter ett samarbete med Munkagårdskolan där inriktningen Anläggningsfordon finns. Utbildningen drivs av MEskolan. 1 Avser elever som är folkbokförda i Varberg, exklusive omgående elever.

57 (4) Dnr: - Minska avhoppen främst mellan årskurs 1 och 2 Arbete pågår där varje enhet arbetar med elevhälsan för att tidigt fånga upp elever som hamnat på fel program. - Förslaget att inrätta flexenhet på PS och utvecklingen av Introduktionsprogrammen Uppdrag har getts till rektorerna på enhet 4 och 5 och arbetet kring hur ungdomar från grundskolans flexenheter kan mötas på ett framgångsrikt vis fortgår enligt plan. - Fortsatt utveckling av Vård- och omsorgsprogrammet Programmet ingår in Region Hallands Vård- och omsorgscollege, nationellt inarbetat koncept och en kvalitetsstämpel för utbildningar inom vård- och omsorg. Uppdrag från kommunfullmäktige om ökad utbildningstakt har bidragit till ett starkt samarbete mellan socialförvaltningen, Campus Varberg, facket och barn- och utbildningsförvaltningen. Antal antagna elever (15 september 2017) Program Antal platser Antal antagna Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet NAVE, Naturvetenskap med estetisk inriktning Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet 24 16

58 (4) Dnr: 2. Kvalitetssäkra - Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas med tydliga förbättringsområden som åtgärdas och följs upp för att öka elevers måluppfyllelse. Varje enhet har en lokal verksamhetsplan/utvecklingsplan där fokusområden är identifierade och prioriterade arbetsområden presenteras. - Kvalitetshöja och utveckla samarbetsformer med arbetsmarknaden för samtliga program på gymnasieskolan samt de nationella programmen på gymnasiesärskolan. Skola/Arbetslivsutvecklare arbetar med en rad olika satsningar och aktiviteter så som vägledningssamtal, cv-jobbsökskunskap, branschdagar, jobbskuggning, Ung Företagsamhet, gymnasiearbete, skarpa projekt med stöd av arbetsplatser, APL mm. Arbetet har bland annat resulterat i att PS blivit utsedd till Hallands bästa UF-skola. Steget vidare/kaa-kommunens aktivitetsansvar Steget vidares verksamhet med ungdomar i behov av individanpassade lösningar gällande studier eller praktik/arbete fortsätter som ordinarie verksamhet. Detta har möjliggjort en utveckling av KAA-uppdraget. Det finns i oktober ungdomar som omfattas av KAA. Utöver dessa 58 erbjuds vägledning till 53 elever med ofullständiga gymnasiebetyg. Steget vidare tillhör sedan januari 2017 BUFs organisation och verksamheten är sedan dess förlagd till hus 11 intill PS. Utöver de ungdomar som inte är inskrivna på en gymnasieutbildning och därmed omfattas av KAA så ger vi även stöd i studier för de unga som ligger i riskzonen för avhopp men fortfarande är inskrivna på ett nationellt program. I oktober 2017 ger vi det stödet till 23 elever. Dessa går på PS eller på friskolor. 3. Resursnyttjande och förutsättningar - Effektivisera nyttjande och anpassningar i befintliga lokaler Det går inte att ytterligare minska på verksamheten ytor. Det finns behov av att rymma befintlig personal. - Genomföra ny organisation där rektors roll blir tydlig med ansvar och befogenheter enligt skollagen Omorganisationen är genomförd och PS består av 5 enheter med en rektor per enhet. Enhet 1, 2 och 3 har även biträdande rektorer. Lokaler Enhet 4 har utöver sina nationella gymnasieprogram även ansvar för GRUV, grundläggande kommunal vuxenutbildning. Denna verksamhet behöver nyttja lokaler som inte var planerade för denna verksamhet. Utöver detta har Språkintroduktionen vuxit kraftigt och består i mars 2017 av 138 elever. Särskild undervisning för vuxna ryms inom Peder skrivares organisation och är belägen på skolan.

59 (4) Dnr: 4. Framtidsbereda Gymnasieingenjör med inriktning processteknik Ett fjärde år för gymnasieingenjörer med inriktning processteknik genomfördes läsåret 2016/2017. Det var för få sökande för hösten 2017 varför fjärde året inte startade hösten Beslut om start hösten 2018 avvaktas och är beroende på antal sökande. Lärlingsutbildning är under utveckling. PS har idag ca 85 lärlingar främst inom enhet tre, men även på RL och VO. PS fördjupar och konsoliderar sin utveckling av lärling för att på så vis möta framtiden och få elever att snabbare komma vidare i arbetslivet. Gymnasiesärskolans nationella programutbud ses över för att se om det finns möjlighet att utöka programutbudet med exempelvis lärlingsutbildning eller andra gymnasiesärskoleprogram. Detsamma gäller särskild undervisning för vuxna där Varbergs kommun idag enbart erbjuder studier i enstaka ämnen/kurser på främst grundläggande nivå. Där genomförs just nu en översyn över vilka utbildningsutbud som målgruppen efterfrågar.

60 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 10. BUN månadsrapport oktober 2017 Dnr: BUN 2017/0035 Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 147 Dnr BUN 2017/0035 BUN månadsrapport oktober 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna redovisning BUN månadsrapport oktober Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden avger efter oktober 2017 en månadsrapport med uppföljning avseende ekonomi och personal. Barn- och utbildningsnämnden visar ett preliminärt underskott om tkr, varav tkr avser ett planerat underskott för nyttjande av resultatfond. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder i samtliga verksamheter för att minst nå ett utfall motsvarande prognosen för helåret och med ambition att nå en budget i balans. Beslutsunderlag Beslutsförslag BUN månadsrapport oktober 2017 Övervägande Övervägande i enlighet med beslutsunderlag.

61 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden BUN månadsrapport oktober 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna redovisning BUN månadsrapport oktober Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden avger efter oktober 2017 en månadsrapport med uppföljning avseende ekonomi och personal. Barn- och utbildningsnämnden visar ett preliminärt underskott om tkr, varav tkr avser ett planerat underskott för nyttjande av resultatfond. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder i samtliga verksamheter för att minst nå ett utfall motsvarande prognosen för helåret och med ambition att nå en budget i balans. Beslutsunderlag BUN månadsrapport oktober 2017 Övervägande Övervägande i enlighet med beslutsunderlag. Ekonomi och verksamhet Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder i samtliga verksamheter för att minst nå ett utfall motsvarande prognosen för helåret och med ambition att nå en budget i balans. Samråd Samråd sker i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen

62 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

63 Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport oktober 2017

64 Innehållsförteckning 1. Hänt i verksamheten Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasieskola inklusive KAA Särskola inklusive fritidshem Lärvux inklusive Komvux Enheten för nyanlända/modersmål Central administration Sammanställning budget Sammanställning nämndens ofördelade medel Sammanställning barn- och utbildningsnämndens resultatreserv Investeringar Personaluppföljning

65 1. Hänt i verksamheten I början av året sågs ett större behov av förskoleplatser i centrumområdet än vad antalet tillgängliga platser kunde tillgodose. Därav startade förskoleverksamheten snabbt upp ytterligare förskola i Scoutstugan vid Påskbergsskogen samt att planerade uppsägningar av förskolelokaler inte genomfördes. Barn- och utbildningsnämnden antog i februari förstudierapport avseende Applagårdens förskola som är flexibel mot grundskola och med en dimensionering om 80 barn. I mitten av april stod nya Vidhöge förskola klar och inflyttning av verksamhet var klar vid höstterminsstart. Förskolan är dimensionerad för 120 barn och ligger intill Vidhögeskolan. I mars beslutade regeringen om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna avser bland att programmering som ett tydligare inslag i olika ämnen i grundskolan, stärkt källkritisk förmåga, arbete med digitala texter, medier och verktyg, problemlösning med hjälp av digital teknik, ökad förståelse och användning av digitala system och tjänster samt förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället samt den enskilde individen. Regeringen förtydligar nu regelverket och understryker asylsökandes och papperslösas rätt till att påbörja och fullfölja sin utbildning efter det att de har fyllt 18 år. Detta gäller även vid byte av boendekommun. Detta kommer innebära en utökad verksamhet och ökade omkostnader för Varbergs kommun. Nya regler avseende uppehållstillstånd för vissa ungdomar som studerar på gymnasienivå trädde i kraft 1 juni De nya reglerna innebär att ungdomar som studerar på gymnasial nivå och som sköter sina studier i vissa fall kan få ett nytt eller längre tidsbegränsat uppehållstillstånd. Studier utgör inte enskilt grunden för om ungdomen får förlängt uppehållstillstånd eller inte. Varbergs kommun yttrade sig i februari över remiss En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningens förslag är bland annat att målet ska vara att samtliga ungdomar ska påbörja och nå målen för en gymnasieutbildning och att huvudmannen får ett utökat ansvar för att vara pådrivande i arbetet för att få alla ungdomar att påbörja en gymnasieutbildning. I april lämnade skolkommissionen över sitt slutbetänkande Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) till regeringen. Skolkommissionens slutbetänkande behandlar strategier för att nå förbättrade kunskaper och ökad likvärdighet inom hela skolsystemet. Skolinspektionen har slutfört tillsyn av utbildningen i Varbergs kommun med ett godkännande i samtliga verksamheter. Kommunrevisionen har genomfört en revision avseende förutsättningar för skolledarskapet i Varbergs kommun. Barn- och utbildningsnämnden har svarat med åtgärder som också är en del av kompetens- och chefsförsörjningsinsatser som redovisas i budget för Inför införande av Varberg direkt har barn- och utbildningsförvaltningen identifierat behov av organisationsförändring samt viss omställning av personal. 2

66 2. Ekonomi Under perioden jan-okt 2017 har barn- och utbildningsnämnden nyttjat tkr, vilket motsvarar 82,72 % av budget. Periodens utfall är högre i jämförelse med utfallet motsvarande period 2016 då 80,94 % av budget hade nyttjats. Detta indikerar att åtgärder som är insatta behöver fortsätta arbetas med för budget i balans. En ej planerad avvikelse är att barn- och utbildningsnämnden har fler barn och elever i verksamhet utöver prognos. På intäktssidan är driftbidragen mindre för perioden jan-okt 2017 jämfört med perioden janokt Det beror på sent beslutat anslag av statsbidrag mindre barngrupper där merparten endast kunde nyttjas under våren Dessutom ses minskade bidrag från Migrationsverket då allt färre nyanlända i Varberg är asylsökande och istället ska medel för utbildning hanteras inom beslutad budgetram. Personalkostnaderna har vid en jämförelse mellan perioderna ökat med cirka 6 %. Dels har kostnaderna ökat utifrån föregående års löneöversyn och volymökning i verksamheten. Dels ses också att kostnaderna i samband med rekrytering ökar då konkurrensen om behörig personal är hög. Skillnaden mellan september och oktober är att i oktober har återbetalning av ferielöneskuld skett. Vid en jämförelse av förändringen mellan 2015 till 2016 respektive 2016 till 2017 ses att kostnaderna för de förmånsbestämda pensionerna procentuellt sett har ökat mer under 2017 än under Detta ses bero på att allt fler når brytpunkten för förmånsbestämd pension utifrån statliga lönesatsningar samt en hård konkurrens om behörig arbetskraft. Omställningen av personal från vår till höst har varit svårt, framförallt i förskolan då statsbidraget för minskade barngrupper i stort sett uteblev. Tkr Netto Budget Prognos Avvikelse Föreg inlämnad Differens föreg Netto ack okt avvikelse avvikelse 2016 Barn- och utbildningsnämnd Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasieskola inklusive KAA Särskola inklusive fritidshem Lärvux inklusive Komvux Enheten nyanlända/modersmål Central administration Totalt Prognos användning eget kapital Totalt efter resultatreserv Barn- och utbildningsnämnden visar ett preliminärt underskott om tkr, varav tkr avser ett planerat underskott. Det planerade underskottet avser dels beslut i samband med driftbudget (BUN 2016/0273) om att kostnader avseende avveckling av paviljonger och flyttkostnader samt uppstartskostnader vid start av nya verksamheter hanteras via nämndens resultatreserv. Det planerade underskottet avser till den andra delen beslut i nämnd (BUN 2016/0043) avseende kompetenshöjande utbildningsinsatser. 3

67 Antalet barn och elever i verksamheten överstiger den antagna befolkningsprognosen avseende budgetår 2017 både i förskola, grundskola och gymnasieskola. I verksamheten ses i nuläget cirka 20 fler barn i förskola och cirka 70 fler elever i grundskola än befolkningsprognos. Detta påverkar barn- och utbildningsnämndens resultat då detta ska hanteras inom beslutad ram. Servicenämnden kommer under november att justera hyran avseende Trönninge skola något då debiteringen har varit för hög fram till och med september. I nuläget vet vi inte riktigt hur stor återbetalningen kommer att bli, men det kan komma att påverka prognosen positivt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder i samtliga verksamheter för att minst nå ett utfall motsvarande prognosen för helåret och med ambition att nå en budget i balans. 2.1 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 ofördelade medel om tkr tkr har fördelats till värdegrundshöjande insatser för att stärka stödet till nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd samt 500 tkr för att öka elevernas delaktighet kring måltiden och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster (BUN 2017/0578). 2.2 Förskola och pedagogisk omsorg Förskola och pedagogisk omsorg aviserar ett underskott om cirka tkr, varav tkr är planerade och avser av- och nyetableringskostnader. Det är viktigt att notera att vi har chefer i förskolan som har budget i balans, men att förskolan totalt sett visar ett underskott. Det beror på omställning från höst till vår, där delar kan härledas till att statsbidrag för minskade barngrupper i stort sett uteblev och till delar att verksamheten hade planerat för fler barn under hösten än vad det blev. Dock ses ändå en ej planerad avvikelse i nuläget med cirka 20 fler barn än vad som prognosticerades inför 2017, vilket innebär överstigande kostnad utöver budgetram för förskolan på cirka tkr. Vidare ses ett mindre underskott i verksamheten för barnomsorg på obekväm arbetstid då efterfrågan på platser ökar och det finns behov av kompletterande personalresurs. Därutöver såg förskoleverksamheten i början på året att det var ett större behov av platser i centrumområdet än vad antalet tillgängliga platser kunde tillgodose. Därav startade förskoleverksamheten snabbt upp ytterligare förskola i Scoutstugan vid Påskbergsskogen. Detta påverkar kostnadsbilden för förskoleverksamheten i form av högre kostnader för nyetablering både vad gäller personal samt lokaler. 2.3 Grundskola och fritidshem Grundskoleverksamhet och fritidshem visar ett överskott om tkr när tillkommande medel för successiv infasning av hyra för Trönninge skola räknas in samt utifrån åtgärder som är insatta för att säkerställa en budget i balans inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Grundskolan är den verksamhet som får den största summan utifrån återbetalning av ferielöneskuld. 4

68 En ej planerad avvikelse är också i nuläget cirka 70 respektive 90 fler elever än vad som prognosticerades inför 2017, vilket innebär överstigande kostnad utöver budgetram för grundskola och fritidshem på cirka tkr. Med åtgärder bedöms grundskolan hantera detta inom beslutad ram. Av- och nyetableringskostnader i samband med uppstart och avveckling av verksamhet bedöms uppgå till tkr. 2.4 Gymnasieskola inklusive KAA Det prognosticerade resultatet för gymnasieskolan är en budget i balans genom att åtgärder vidtas för att hantera nuvarande underskott på cirka tkr. Inför 2017 stärktes budgeten till gymnasieskolan både till de nationella programmen samt till språkintroduktionen. Förstärkningen har inneburit förbättrade förutsättningar för enheterna att nå en budget i balans. Ersättning till fristående och interkommunal ersättning bedöms nå en budget i balans, eventuellt med ett mindre överskott. 2.5 Särskola inklusive fritidshem Särskoleverksamhet som inkluderar grundsärskola och gymnasiesärskola indikerar ett underskott om tkr utifrån nya elever som är inflyttade till kommunen som inte har funnits med i budgetarbetet. Dessutom ses ökade kostnader för skolskjuts. 2.6 Lärvux inklusive Komvux Lärvux inklusive Komvux bedöms gå med en budget i balans. 2.7 Enheten för nyanlända/modersmål Enheten för nyanlända och modersmål visar en negativ prognos om tkr. Med hjälp av budgetmedel från nämndens ofördelade medel tillsammans med avtal kring etableringsbidrag mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden görs en bedömning att den ursprungliga prognosen med ett underskott om tkr i nuläget kan justeras till ett underskott om tkr. Underskottet är hänförbart till de behov som finns inom nämndens verksamhetsområde gällande modersmålsundervisning samt studiehandledning. På grund av att det är stor rörlighet av barn och elever både inom kommunen och mellan kommuner är det svårt att planera verksamheten. Rutiner och riktlinjer avseende modersmål och studiehandledning har reviderats för att möta det utrymme som finns i budgeten. 2.8 Central administration Central administration och övergripande barn- och elevhälsa går enligt plan, men har att vidta åtgärder för att visa ett överskott i budget för att balansera underskott i verksamhet. 5

69 2.9 Sammanställning budget 2017 Sammanställning budget 2017 Summa (tkr) Ingående balans Förändringar under året KS 2016/0192 Kompensation hyresavtal kv Postmästaren 400 Kompensation kapitalkostnader KS 2017/0245 Psynk KS 2017/0444 Förstärka värdegrundsarbetet, med särskild inriktning på förintelsen 200 KS 2017/0444 Förstärka värdegrundsarbetet, med särskild inriktning på förintelsen 300 KS 2017/0462 Överföring av medel Trönninge skola Utgående balans

70 administration Totalt Trönninge skola Utgående Förskola och pedagogisk omsorg Barn- och utbildningsnämnd Gymnasieskola inklusive KAA Verksamhet Särskola inklusive fritidshem Enheten nyanlända/ modersmål Grundskola Lärvux inkl Central Alla siffror redovisas i (tkr) och fritidshem Komvux Ingående Individintegrerade ska enligt RS redovisas under grundskola Vid detaljbudgetering justering övergripande elevhälsa Vid detaljbudgetering justering av budgetposter avseende AV-utrustning Kompensation kapitalkostnader KS 2016/0192 kompensation hyresavtal kv Postmästaren BUN 2017/0578 ofördelade medel Fördelning utifrån löneöversyn Justering fördelning mellan kansli och gymnasiet KS 2016/0192 kompensation hyresavtal kv Postmästaren 0 KS 2017/0245 Tilldelning Psynkmedel Rättning av felbokföring budget mellan grundskola och grundsärskola KS 2017/0444 Förstärka värdegrundsarbetet, med särskild inriktning på förintelsen KS 2017/0444 Förstärka värdegrundsarbetet, med särskild inriktning på förintelsen KS 2017/0462 Överföring av medel 7

71 2.10 Sammanställning nämndens ofördelade medel Nämndens ofördelade medel 2017 Summa (tkr) Ingående balans BUN 2017/0578 Värdegrundshöjande insatser för att stärka stödet till nyanlända, elever i särskola eller barn i behov av särskilt stöd BUN 2017/0578 öka elevernas delaktighet kring måltiden och därmed skapa bättre förutsättningar för nöjda matgäster -500 Utgående balans Sammanställning barn- och utbildningsnämndens resultatreserv Sammanställning resultatreserv (balanserat resultat) Summa (tkr) Ingående balans (KS 2017/0166) Reserverat: Medel till grundskola (BUN 2015/0082) Reserverat: Medel till grundsärskola (BUN 2015/0082) -230 Reserverat: Medel till kompetenshöjande utbildningsinsatser (BUN 2016/0043) Reserverat: Medel avsatta för avveckling av paviljonger och flyttkostnader samt uppstartskostnader vid start av nya verksamheter (BUN 2016/0273) Utgående balans Kompetensutvecklingsinsatser planeras inom ramen för barn- och utbildningsnämndens beslut 2016 (BUN 2016/0043) och under 2017 bedöms tkr nyttjas ur resultatreserven. Planerade insatser avser bland annat insatser mot fritidshemsverksamheten, elevhälsan, nationellt centrum för matematik, förstelärare, ledarskapet, formativ praktik, språk- och kompetensutvecklande arbetssätt, gapminder, ämnesdidaktiskt kollegium samt digitalisering. Vad gäller medel i resultatreserven som är avsatta för avveckling av paviljonger och flyttkostnader samt uppstartkostnader, så har i nuläget cirka tkr nyttjats. 8

72 3. Investeringar (Tkr) Nettoutgift Prognos helårsutfall Budget Avvikelse Kommentar Österängen/Bolmen försk Trönninge nya förskola Vidhöge förskola Skogsbackens förskola Trönninge/Bläsh. skola Bosgårdsskolan/Växthuset Inköp under hösten har blivit högre än budgeterat och även nästa års medel har nyttjats. Det beror på behov i verksamhet redan vid uppstart. Samtliga medel prognosticeras nyttjas under Nya Vidhöge förskola stod klar i april 2017 och verksamheten flyttade in successivt under maj och fram till höstterminsstart. Verksamheten är nu i full gång. Nya Rolfstorps förskola stod klar till höstterminsstart 2017 och inventarier till verksamheten har köpts in. Vissa kompletteringar kommer göras under hösten Trönninge skola startade i augusti tkr bedöms inte kunna nyttas under 2017, beroende på projektets framskridande kan äskande om medtag inför 2018 göras Omb. Vidhöge skola Samtliga medel prognosticeras nyttjas under PS Väderskydd Utemiljö förskola Utemiljö Grundskola Samtliga medel prognosticeras nyttjas under Beställning utifrån prioritering är gjord till serviceförvaltningen. Serviceförvaltningen arbetar med entreprenör för att få tidsplan för genomförande. Beställning utifrån prioritering är gjord till serviceförvaltningen. Serviceförvaltningen arbetar med entreprenör för att få tidsplan för genomförande Bläshammar skola, anpassning Samtliga medel prognosticeras nyttjas under Verks.investeringar BUN Totalt Samtliga medel prognosticeras nyttjas under

73 4. Personaluppföljning Sjukfrånvaro Barn och utbildningsnämnden har under 2016 och 2017 bland annat genomfört följande insatser för att minska sjukfrånvaron: Interna utbildningsinsatser för att stärka ledarskapet Översyn av organisation och grundbemanning. Tydliggjort roller och ansvar i verksamheten, rätt kompetens till rätt arbetsuppgifter. Arbetat med personalens påverkansmöjligheter och delaktighet. Upprättat handlingsplaner på enhetsnivå och övergripande nivå utifrån resultatet i medarbetarenkäten och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förskola Under den gångna perioden har sjukfrånvaron ökat i förskolan. En kartläggning är påbörjad i syfte att synliggöra eventuella mönster i den ökade sjukfrånvaron - exempelvis områden, befattningsgrupper, åldersgrupper. En analys kommer att göras av resultatet för att kunna rikta anpassade insatser. Arbetet kommer dels att genomföras internt på barn- och utbildningsförvaltningen samt vid behov med stöd av kommunhälsan. Grundskola och Gymnasieskola Så snart en personal är frånvarande från sin arbetsplats i form av längre frånvaro eller återkommande kortfrånvaro tar rektor kontakt med personen för att se vad som behöver göras utifrån den uppkomna situationen. Rektor för dialog om särskilda anpassningar behöver göras i arbetsmiljö som kan underlätta den frånvarandes arbetssituation. Rektor försöker att hitta lösningar om så krävs för att göra arbetsplatsen attraktiv. Sysselsättningsgrad Personal som önskar utökad sysselsättningsgrad erbjuds det utifrån kommunens regler för önskad sysselsättningsgrad. Inför varje förändring i verksamheten inventeras intresset hos redan anställda om att utöka sin sysselsättningsgrad. Vid utlysande av tjänst försöker förskolechef och rektor så långt det är möjligt att annonsera heltidstjänst. 10

74 Timavlönade Barn och utbildningsnämndens verksamheter har minskat antalet beställda timmar utförda av timavlönad personal 2017 i förhållande till samma period Däremot har det totala antalet timmar utförda av timavlönade ökat i förskolan och marginellt i grundskolan jämfört med samma period Ett aktivt arbete pågår för att motsvara organisationens förväntningar på att kunna tillsätta timvikarier när behov uppstår och förmågan har avsevärt stärkts under Förskola Som en del i att säkerställa barnens trygghet, anknytning och kvalitén i förskolan är ambitionen att minska andelen timmar utförda av timavlönade vilket sker genom fortsatt fokus på hållbar grundbemanning och rätt nivå på de lokala vikariepoolerna. Grundskola Rektor arbetar fortlöpande för att hitta lösningar för personal som innebär en minskning av antalet utförda timmar av timavlönad personal. Det handlar om att organisera enhet så den kan möta behov som uppstår. Gymnasieskola Rektor strävar efter att undvika timanställning vilket har gett önskad effekt, och andelen timavlönade är mycket låg i gymnasieskolan. 11

75 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 11. Barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018 Dnr: BUN 2017/0649 Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 148 Dnr BUN 2017/0649 Barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018 Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott lämnar ärendet vidare till barn- och utbildningsnämnden utan förslag till beslut och med uppdrag till förvaltningen att komplettera i underlaget.

76 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta driftbudget för år 2018 som gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om Justering av ramar och finansiellt mål på grund av ny modell för internhyressättning, daterat 16 oktober nyttja 4,2 mnkr av barn- och utbildningsnämndens resultatfond under Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämndens budgetram för 2018 antogs av Kommunfullmäktige den 14 november 2017 och uppgår till totalt tkr. Barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram för 2018 utgår från utgående budgetram för 2017 med justeringar för förändringar i barn- och elevantal utifrån 2017-års befolkningsprognos, justering av kapitalkostnader för investeringar samt ersättning för prisökningar. I beslutet för budgetram 2018 har Kommunfullmäktige även tillfört medel till barn- och utbildningsnämndens budgetram om tkr för successiv infasning av hyra, 400 tkr till daglig fysisk aktivitet i skolan till barn samt tkr för att bibehålla kvalitet och fortsätta utveckla verksamheten. Vidare kommer en justering att ske av barn- och utbildningsnämndens ram i samband med den förändrade internhyressättningen, vilket innebär en minskad ram för barn- och utbildningsnämnden utifrån att kostnaderna för lokaler minskar. Beslut är tänkt att fattas i Kommunfullmäktige i december 2017 och innebär en ramjustering om tkr. För 2018 ligger ersättning avseende personalkostnadsökningar inte i barn- och utbildningsnämndens ram. Istället hanteras det via kommunstyrelsen och dess förvaltning. Dock har kommunstyrelsens förvaltning beslutat, efter samråd med övriga förvaltningar, att den del av personalkostnadsökningarna som avser januari till och med mars ska beräknas och justeras till nämndernas budgetramar inför respektive nämnds beslut om driftbudget. Detta för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nämndernas driftbudgetarbete. Summan som barn- och utbildningsnämndens budgetram 2018 kompletteras med uppgår för 2018 för

77 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) närvarande till tkr. Budgeten kommer att justeras ytterligare under 2018 för personal- och lönekostnadsökningar. Med dessa justeringar kommer barn- och utbildningsnämndens ingående budgetram för 2018 att uppgå till tkr. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018 Barn- och utbildningsnämndens driftbudget i siffror 2018 Övervägande Kommunfullmäktige är huvudman och har delegerat ansvaret till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen ser utifrån budget 2018 att huvudmannaansvaret kan fullföljas. Ekonomi och verksamhet Vid framtagande av driftbudgeten har barn- och utbildningsnämndens ambition varit att så mycket medel som möjligt ska fördelas till den pedagogiska verksamheten. Genom översyn av övergripande kostnader utanför resursfördelningsmodellen har barn- och elevpeng till verksamheterna kunnat hållas intakt mellan 2017 och Samråd Samråd sker i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

78 Barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018

79 Innehållsförteckning 1. Inledning Barn- och utbildningsnämndens mål Målområde 1: Kunskap och kreativitet för framtidens arbetsmarknad Målområde 2: Trygghet, studiero och välmående ger resultat Attraktiv arbetsgivare Förutsättningar inför driftbudget Statsbidrag Driftbudget Politiska prioriteringar Planerat nyttjande av resultatfond Övergripande budgetposter Resursfördelning Förskola och pedagogisk omsorg Resursfördelning förskola Basbelopp förskola Socioekonomisk faktor Tilläggsbelopp Nyanlända Resursfördelning pedagogisk omsorg Basbelopp pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Resursfördelning grundskola Basbelopp grundskola Socioekonomisk faktor Tilläggsbelopp Nyanlända och modersmål Likvärdighet - kulturutbud och sim/badresor utifrån geografisk placering Fritidshem Basbelopp fritidshem Tilläggsbelopp Gymnasieskola Resursfördelning gymnasieskola Basbelopp per program gymnasieskola Tilläggsbelopp

80 9.1.3 Nyanlända och modersmål Enheten för nyanlända och modersmål Grund- och gymnasiesärskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Lärvux Komvux

81 1. Inledning Barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018 bygger på Kommunfullmäktiges mål, barnoch utbildningsnämndens mål, barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan samt budgetramen som beslutades i Kommunfullmäktige den 14 november 2017 tillsammans med barn- och utbildningsnämndens budget för 2017, ärende BUN 2016/0273. För barn- och utbildningsnämndens driftbudget 2018 tas även hänsyn till ärende avseende justering av nämndernas ramar i samband med förändrad internhyressättning som är tänkt att beslutas i Kommunfullmäktige 14 december Därutöver kommer en justering av barn- och utbildningsnämndens ram att göras utifrån lön- och personalkostnadsökningarna som avser Barn- och utbildningsnämndens mål Målområde 1: Kunskap och kreativitet för framtidens arbetsmarknad Prioriterade mål för målområdet Kunskap och kreativitet för framtidens arbetsmarknad: Stärka pedagogernas skicklighet som lyfter barns/elevers resultat. Öka elevers möjlighet för en snabbare väg till studier och yrkesliv. Verksamhetens ansvar är att utbilda barn och elever för morgondagens kompetenser och stärka deras självförtroende så att de lämnar sin skolgång med de rätta förutsättningarna för att göra val utifrån sina mål och drömmar. Det är först när alla lyckas vi kan se oss som en framgångsrik skolkommun. Barn och elever ska mötas med höga förväntningar där förskola, grundskola och gymnasieskolan ska stimulera samt utveckla deras nyfikenhet och lust att lära. Kunskap och kreativitet är nyckeln till framgång och personlig utveckling. Övergångarna mellan verksamheterna ska säkerställa att barns och elevers färdigheter och förmågor blir utgångspunkten för deras fortsatta utveckling. Varbergs förskolor och skolor ska ligga i framkant för att utveckla undervisningen så att barn och elever stärks i sitt lärande och når kunskapskraven. Genom pedagogernas skicklighet och ledarskap motiveras barn och elever att utvecklas genom förväntningar som utmanar deras kunskapsprogression. Arbetet i undervisning ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Förskolan ska erbjuda en trygg omsorg där verksamheten utgår från en helhetssyn på barnet och barnets behov så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Genom tidig vägledning utvecklar eleverna sin valkompetens som är en förutsättning för att kunna göra väl underbyggda val kring framtida studier och yrkesliv. Genom ett samarbete mellan skola-arbetsliv, som löper under elevens skolgång, tränas förmågor genom att skapa situationer där eleven tillämpar kunskaper och färdigheter och utvecklar sina kompetenser för ökad anställningsbarhet. 3

82 2.2 Målområde 2: Trygghet, studiero och välmående ger resultat Prioriterade mål för målområdet Trygghet, studiero och välmående ger resultat: Öka välmående och minska utanförskap I Varbergs förskolor, pedagogisk omsorg, skolor och fritidshem möts barn, elever och personal utifrån samhällets mångfald och förändringar för att utvecklas och växa tillsammans. Det är i mötet mellan barn, elever och personal som den motivation skapas som utgör grunden för att barn och elever ska kunna utveckla sina kunskaper, förmågor och kvalitéer. Verksamheterna ska präglas av en värdegrund där olikheter ses som en tillgång. Barn, elever och personal ska behandla varandra med respekt, känna sig trygga och erbjudas en utvecklande pedagogisk lärmiljö. Genom att skapa ett tillåtande klimat där alla upplever sig sedda och hörda skapas en grund för en positiv psykosocial miljö. Detta medför ett sammanhang där det finna förutsättningar för ett lärande i det sociala samspelet och för att minska upplevelsen av utanförskap. Trygghet, välmående och studiero handlar om att förebygga för att undvika senare behov av insatser. Hälsa och lärande förutsätter varandra. Elever som upplever en god hälsa har större möjlighet att lyckas i sitt skolarbete. I förskolor och skolor ska ett medvetet främjande och förebyggande arbete ske för att minimera psykisk ohälsa och med sikte för en välmående organisation. 3. Attraktiv arbetsgivare För att skapa förutsättningar för en framgångsrik kompetensförsörjning krävs ett aktivt arbete för att stärka Varbergs kommuns och barn- och utbildningsnämndens position som en attraktiv arbetsgivare såväl internt i den egna organisation som externt. Ett annat viktigt område är att delta i arbetet för att öka intresset för en framtida karriär inom förskola eller skola. Barn- och utbildningsnämnden fokuserar på att skapa förutsättningar för att ytterligare stärka rollen som en attraktiv arbetsgivare och att bidra till intern stolthet. Chefsförsörjning och skolledarnas arbetssituation Barn- och utbildningsförvaltningen måste vara aktiva och attraktiva för externa målgrupper men också ha förmågan att identifiera medarbetare som kan utvecklas till chefer. Rollen som förskolechef och rektor är av största betydelse för att kunna driva utvecklingen framåt. Huvudmannen har att skapa förutsättningar för ett chefs- och ledarskap som präglas av pedagogisk såväl som ekonomisk och organisatorisk insikt. 4

83 Personalförsörjning mot bakgrund av skollagens krav på behörighet Lärare i grundskolans senare år, lärare i praktiska/estetiska ämnen, idrottslärare, fritidspedagoger och speciallärare till särskolan är särskilt svårt att rekrytera. Inom ramen för barn- och utbildningsnämndens arbete med kompetensförsörjning prioriteras insatser för att tillgodose behovet av behörig personal på både kort som längre sikt. I det kortare perspektivet behövs åtgärder för att komplettera behöriga lärare/förskollärare med i skollagens mening obehörig personal som med olika insatser, exempelvis kompletterande utbildning, ges förutsättningar att förstärka organisationen. Önskad sysselsättningsgrad Personal som önskar utökad eller minskad sysselsättningsgrad erbjuds det utifrån kommunens regler för önskad sysselsättningsgrad. Inför varje förändring i verksamheten inventeras intresset hos redan anställda om att ändra sin sysselsättningsgrad. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att kunna erbjuda full eller önskad sysselsättningsgrad i samband med nyanställningar för att kunna attrahera personal med rätt behörighet. Ändamålsenlig organisation Organisationsutveckling är något som pågår ständigt. Barn- och utbildningsförvaltningens organisation syftar till att på effektivast möjliga sätt använda den samlade kompetensen och förmågan för att nå uppsatta mål. Organisationen utgörs inte bara av ledningsstrukturen utan även av system, processer, flöden, rutiner, kultur och värderingar, ledar- och medarbetarskap. Den viktigaste delen av organisationen är människorna i den som tillsammans innehar en oerhörd samlad förmåga. 5

84 4. Förutsättningar inför driftbudget 2018 Kommunfullmäktige har 14 november 2017 beslutat om barn- och utbildningsnämndens budgetram för 2017 och den uppgår till tkr. Barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram för 2018 utgår från utgående budgetram för 2017 med justeringar för förändringar i barn- och elevantal utifrån 2017-års befolkningsprognos, justering av kapitalkostnader för investeringar samt ersättning för prisökningar. I beslutet för budgetram 2018 har Kommunfullmäktige även tillfört medel till barn- och utbildningsnämndens budgetram om tkr för successiv infasning av hyra, 400 tkr till daglig fysisk aktivitet i skolan till barn samt tkr för att bibehålla kvalitet och fortsätta utveckla verksamheten. Utifrån volymförändringarna ökar eller minskar budgetramen utifrån att varje barn och elev motsvarar ett belopp. Beloppet grundar sig på tidigare års nettokostnad avseende förskola, fritidshem, grundskola samt gymnasieskola som uppräknas med prisindex för kommunal verksamhet. Befolkningsprognosen visar på ett ökat antal barn och elever inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter under Vidare kommer en justering att ske av barn- och utbildningsnämndens ram i samband med den förändrade internhyressättningen, vilket innebär en minskad ram för barn- och utbildningsnämnden utifrån att kostnaderna för lokaler minskar. Beslut är tänkt att fattas i Kommunfullmäktige i december 2017 och innebär en ramjustering om tkr. För 2018 ligger ersättning avseende personalkostnadsökningar inte i barn- och utbildningsnämndens ram. Istället hanteras det via kommunstyrelsen och dess förvaltning. Dock har kommunstyrelsens förvaltning beslutat, efter samråd med övriga förvaltningar, att den del av personal- och lönekostnadsökningarna som avser januari till och med mars ska beräknas och justeras till nämndernas budgetramar inför respektive nämnds beslut om driftbudget. Detta för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nämndernas driftbudgetarbete. Summan som barn- och utbildningsnämndens budgetram 2018 kompletteras med uppgår för 2018 för närvarande till tkr. Budgeten kommer att justeras ytterligare under 2018 för personal- och lönekostnadsökningar. Med dessa justeringar kommer barn- och utbildningsnämndens ingående budgetram för 2018 att uppgå till tkr. Barn- och utbildningsnämndens inriktning är att så mycket medel som möjligt ska ut i den pedagogiska verksamheten för att skapa bästa möjliga möte för lärande och skapa goda förutsättningar för verksamheten att upprätthålla och utveckla kvaliteten i verksamheten för att uppnå både Kommunfullmäktiges mål och inriktningar samt barn- och utbildningsnämndens mål. För 2018 ser barn- och utbildningsnämnden att andelen till undervisning och pedagogisk verksamhet kan bibehållas på cirka 52,2 %. 6

85 Prognosticerat nettokostnadsutfall 2018 utifrån driftbudgetens förutsättningar 13,4% 5,4% Undervisning/pedagogisk verksamhet Pedagogiskt material/lärverktyg Måltider 12,8% 52,2% Skolskjuts, reseersättning, inackordering Elevhälsa 2,1% 3,0% 7,2% 3,9% Lokalkostnader Försäljning och köp av huvudverksamhet Övrigt Utifrån driftbudgetens förutsättningar ses ett initialt prognosticerat nettokostnadsutfall enligt diagram ovan. Under posten övrigt finns i nuläget ofördelade medel redovisade då inga beslut är fattade om dess användning. 4.1 Statsbidrag Majoriteten av de riktade statsbidragen som barn- och utbildningsnämnden ansöker om ligger utanför budget men kompletterar och ger möjligheter till särskilda satsningar. Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan tilldelas per läsår och variationen i tilldelning är stor mellan ansökningsperioderna. Förskoleverksamheten har för läsåret 17/18 blivit beviljade en bidragsram om 450 tkr för arbetet med mindre barngrupper. Lågstadiesatsningen tilldelas per läsår och kravet för att få rekvirera bidragsramen är en ökad personaltäthet. För läsåret 17/18 har grundskoleverksamheten blivit beviljade en bidragsram om cirka tkr. Fritidshemsverksamheten har för läsåret 17/18 blivit beviljade en bidragsram som uppgår till tkr. Kravet för att få rekvirera bidraget är en ökad personaltäthet. Flera mindre statsbidrag exempelvis lovskola, skapande skola och skolbibliotek med flera kan komma att komplettera budget. Lärarlönelyftet är ett statsbidrag som från och med 2018 ligger med i driftbudgeten då satsningen från 1 juli 2017 enligt beslut är en tillsvidaresatsning i den kommunala verksamheten. För asylsökande barn och elever utges ersättning från Migrationsverket. Ansökan görs i efterskott och medel utbetalas enligt fastställda bidragsbelopp. 7

86 5. Driftbudget 2018 Redovisning i tkr Verksamhet Budget 2018 Antagen budget inför 2017 Barn- och utbildningsnämnd Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg Grundskoleverksamhet och fritidshem Gymnasieverksamhet Särskoleverksamhet Lärvux inkl Komvux Enheten nyanlända och modersmål Central administration Totalt Budgetposter överstigande 5 mnkr samt nämndens ofördelade medel redovisas enligt nedan: Budget 2018 Budgetposter över tkr samt nämndens ofördelade medel (tkr) Resursfördelning till den pedagogiska verksamheten Ersättning till interkommunal och fristående verksamhet Lokalkostnader Måltidskostnader Personalkostnader utanför resursfördelning Skolskjuts, elevresor, inackordering samt resebidrag IT- och kommunikationskostnader pedagogisk verksamhet Tilläggsbelopp Prioriterade satsningar Övergripande elevhälsa IT- och kommunikationskostnader administration Studie- och yrkesvägledare Nämndens ofördelade medel Politiska prioriteringar Den politiska prioriteringen avseende infasning av hyra hanterar delar av lokalkostnaderna. Tillskottet till barn- och utbildningsnämndens budgetram för daglig fysisk aktivitet i skolan kommer under 2018 att nyttjas för att utöka trivselledarprogrammet. Kommunfullmäktige beslutade även om tkr till barn- och utbildningsnämnden för att bibehålla kvalitet och fortsätta utveckla verksamheten. Dessa medel har använts som en del i att kunna bibehålla barn- och elevpeng på samma grunder som under I enlighet med bidrag på lika villkor kommer dessa medel även fristående verksamhet till del. 8

87 5.2 Planerat nyttjande av resultatfond Barn- och utbildningsnämnden planerar i budget för 2018 för ett nyttjande av resultatfond (balanserat resultat) om tkr för en budget i balans för De medel som återfinns i resultatfonden får nyttjas till tillfälliga kostnader under året. De kostnader som barn- och utbildningsnämnden kommer nyttja medlen till är: Kostnader för avveckling av uppsagda lokaler/paviljonger och flyttkostnader som beräknas uppgå till cirka tkr. Lokaler som kommer användas för evakuering under 2018: Nyhemsgatans förskola, Tranans förskola samt Österängens förskola. Sammanlagda hyreskostnader för de tre objekten uppgår till cirka tkr. 5.3 Övergripande budgetposter Övergripande budgetposter såsom kostnader för lokaler, måltider, städ, fasta IT-kostnader, skolskjutskostnader, ersättning interkommunal och fristående verksamhet, försäkringar, kostnad kommunhälsa och fackliga förtroendemän, larm och miljöavgifter ligger centralt fördelat per verksamhet. Övergripande budgetposter beskrivs specifikt nedan. Övergripande elevhälsa Inom övergripande elevhälsa återfinns skolhälsovård, flexteamsutvecklare, övergripande specialpedagoger, specialpedagog med inriktning idrott samt specialpedagog med inriktning syn och hörsel. Projekt inom Psynk, Be Right Back och Skolsam, finansieras via psynkmedel under 2018 och ligger utanför ram. Lovskola Varbergs Kommun som huvudman ska från 1 augusti 2017 erbjuda lovskola till elever som avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen. Budget för 2018 uppgår till 600 tkr. Ersättning interkommunal och fristående verksamhet Fristående verksamhet ersätts i enlighet med skollagen och bidrag på lika villkor för kostnader för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, lokalkostnader, måltider, administration samt mervärdesskatt. I ersättning till fristående verksamhet ingår kostnader i löneöversyn samt studiehandledning och introduktionsstöd förskola. Samtliga elevhälsainsatser ingår i utbetalt belopp. Fristående verksamhet har att särskilt ansöka om modersmålsundervisning. 9

88 Personalkostnader utanför resursfördelning Ökade kostnader utifrån löneöversyn Viss förstärkning som en del av chefsförsörjningsprogammet planeras att göras under 2018 av ledningsresurs i förskola och grundskola under 2018 och finns med i budget. Delar av de prioriterade åtgärderna avseende chefsförsörjning påbörjas därmed. Detta utifrån arbetsmiljöinspektionens rapport avseende chefers arbetssituation. Vidare utifrån arbetsmiljöinspektionens rapport har även ytterligare grundskolechef tillsatts. Lokalkostnader Mellan budgetåren 2017 och 2018 har kommunen sett över internhyressättningen, vilket inför 2018 innebär att barn- och utbildningsnämndens kostnader för lokalhyra minskar vid en jämförelse med Barn- och utbildningsnämndens budgetram kommer att minska i samma omfattning. Utifrån myndighetskrav gällande till exempel ljudmiljö och tillgänglighetsanpassningar behöver fastighetsåtgärder genomföras. Avsatta medel för detta är 500 tkr under Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med omställning och säger upp samt avvecklar lokaler som inte är ändamålsenliga och som inte behövs utifrån att nya förskolor och skolor tas i bruk tkr planeras nyttjas för från resultatfond under 2018 avseende avveckling av uppsagda lokaler/paviljonger, flyttkostnader samt evakueringslokaler. Utifrån tillkommande budgetmedel via politiska prioriteringar tillsammans med översyn av extra verksamhetsbeställningar avseende lokalvård samt planerat nyttjande av resultatfonden ser barn- och utbildningsnämnden att lokalkostnadernas andel av budget kan hållas stabil i förhållande till Måltider Kostnaderna för måltider ökar i förhållande till budget 2017, vilket beror på ökade kostnader för servering utifrån att nya förskolor och skolor tas i bruk. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med serviceförvaltningen arbetat för hitta områden där ett fortsatt arbete för minskade kostnader kan göras. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer utifrån det att arbeta vidare med att se över extra beställningar som görs utöver grundtjänsten samt samordning inom verksamheterna vid lov. Kvaliteten på maten kommer inte att påverkas. Skolskjuts Skolskjutskostnaderna ses öka vid en jämförelse med budget för Det beror på att en justering har gjorts utifrån prognosbilden för det faktiska kostnadsutfallet 2017, tillsammans med en justering efter dialog med Hallandstrafiken kring indexering och nya prisbilder. IT- och kommunikationskostnader pedagogisk verksamhet Budgetposten ökar från 2017 och Det beror till stora delar på att nätkostnaderna ökar med cirka tkr utifrån budgetläge Justering av budgetpost har gjorts dels efter det prognosticerade verkliga utfallet 2017 tillsammans med indexjustering och tillkommande 10

89 enheter som får effekt Vidare har en justering mellan IT- och kommunikationskostnader pedagogisk verksamhet respektive administration, vilket innebär att budgeten ökar avseende pedagogisk verksamhet och minskar för administration. Fristående verksamhet har under 2017 fått bidrag på lika villkor även för den del som låg under administration, budgetposten beräknades som lärverktyg. Därutöver har kostnaderna för licenser och programvaror ökat. Den 9 mars 2017 fattade regeringen beslut om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Från 1 juli 2018 ska undervisningen bedrivas enligt reviderade styrdokument för att nå den nationella målbilden som innebär att: Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Förtydligande kring digital kompetens har gjorts i läroplanens alla kapitel så att digitaliseringen går som en röd tråd och där alla verksamheter och undervisande lärare berörs. Förändringarna är direkt styrande för innehåll och arbetssätt i undervisningen. Utgångspunkt för fortsatt digitalisering, som svarar upp mot nya förändringar i styrdokument, utgår från fyra huvudområden för att skapa likvärdighet för ökad måluppfyllelse: 1. Likvärdig tillgång till digitala verktyg 2. Infrastruktur 3. Digitala lärresurser 4. Professionsutveckling För 2018 sågs en kostnad på tkr, i budget finns i dagsläget avsatt tkr och insatser planeras utifrån budget. IT- och kommunikationskostnader administration Budgetposten för IT- och kommunikationskostnader avseende administration minskar mellan 2017 och 2018, vilket till största delen beror på den justering mellan budgetposter som gjorts enligt avsnittet ovan. De delar av kostnaderna som inte ska ingå i schablonberäkningen avseende administration till fristående verksamhet beräknas som lärverktyg till fristående verksamhet i enlighet med bidrag på lika villkor. Prioriterade satsningar Prioriterade satsningar ligger i nivå med Prioriterade satsningar är de av politiken beslutade insatser för att öka resultat och måluppfyllelse utifrån Kommunfullmäktiges mål, 11

90 barn- och utbildningsnämndens mål och barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan som realiserar verksamhetens arbete för att nå beslutade mål och kvalitetsindikatorer. Exempel på prioriterade satsningar är Ledarskapet i klassrummet och Ökad anställningsbarhet. Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader ses ligga på samma nivå 2018 som Ofördelade medel Budget för ofördelade medel minskar mellan 2017 och 2018 och beror på att större delen av budget för personal- och lönekostnadsökningar för 2018 inte längre ligger i nämndens budget, utan den ligger i stället i kommunstyrelsens budget. Ofördelade medel uppgår vid ingången av 2018 till tkr, varav tkr är avsatta för löneöversyn samt volymreserv Därutöver är medel avsatta till nämndens ofördelade medel om tkr. 5.4 Resursfördelning Barn- och utbildningsnämnden har att säkerställa att medel fördelas så ändamålsenligt som möjligt, mellan och till verksamheterna, för att uppfylla skollagens krav, Kommunfullmäktiges förväntan enligt vision 2025 samt barn- och utbildningsnämndens mål så att måluppfyllelse och resultat nås. I internbudget 2017 bygger resursfördelningen på barn- och utbildningsnämndens resursfördelningsmodell inför budget 2017, BUN 2016/0396. Resursfördelningsmodellen ska vara: Enhetlig mellan verksamheterna Enkel och transparent Framräknad med ett grundbelopp per barn och elev Likvärdig mot fristående verksamhet I resursfördelningsmodellen beskrivs utgångspunkter i basbelopp och grundbelopp. Detta är belopp som blir till budget att hantera för respektive förskolechef/rektor. Kostnader för lokaler, måltider, städ, fasta IT-kostnader, skolskjutskostnader, ersättning interkommunal och fristående verksamhet, försäkringar, kostnad kommunhälsa och fackliga förtroendemän, larm, miljöavgifter och inventarier läggs centralt fördelat per verksamhet. I enlighet med skollagens krav på likvärdighet gentemot fristående verksamhet betalas till fristående verksamhet genomsnittlig kostnad för dessa kostnadsposter exklusive skolskjuts. Förskolechef/rektor erhåller en budget för personal det vill säga pedagoger, specialpedagoger, skoladministratörer, elevhälsa och vaktmästare samt lärverktyg och kompetensutveckling som baseras på resursfördelningsmodellens olika kriterier. Uppföljning och justering av budget görs månadsvis utifrån barn/elevtalsförändring och resursfördelningens olika kriterier. Förskolechef/rektor har att använda sina resurser så att en organisation skapas som ger bästa 12

91 möjliga förutsättningar till måluppfyllelse för alla barn/elever inom förskolechefs/rektors ansvarsområde. 6. Förskola och pedagogisk omsorg Befolkningsprognosen visar en ökning med 86 barn i förskola och pedagogisk omsorg mellan 2017 och Avstämning av barnantal sker efter den 15:e varje månad och utefter barnantal erhåller förskolechef en intäkt varje månad. Tilläggsbelopp avsätts centralt och kan ansökas om av förskolechef. 6.1 Resursfördelning förskola De två åldersintervall som tillämpas i nuvarande system är litet barn 1-2 år samt stort barn 3-5 år. Vidare återfinns två tidsintervall; 1-15 timmar samt 15,01 timmar och däröver. Detta resulterar i fyra kategorier: Litet barn 1-2 år heltid (mer än 15,01 timmar) Stort barn 3-5 år heltid (mer än 15,01 timmar) Litet barn 1-2 år deltid (1-15 timmar) Stort barn 3-5 år deltid (1-15 timmar) I resursfördelningsmodellen har en beräkning gjorts över vilka resurser som behövs per åldersgrupp och som krävs för att kunna genomföra en pedagogisk verksamhet med kvalitet. Till grundbemanningen läggs resurser för hantering av frånvaro, kvalitetsavlösare, särskilt stöd, specialpedagogisk kompetens, fortbildning, vaktmästare, skoladministratör samt material. Detta tillsammans bildar ett basbelopp. För att göra tilldelningen enkel för verksamhet, förskolechef och ekonom föreslås att alla 3- åringar fyller år 1 juli. Det innebär att oavsett när barnet som ska fylla tre år har sin födelsedag, så utbetalas ett småbarnsbelopp för alla 3-åringar fram till och med 30 juni och från 1 juli utbetalas ett storbarnsbelopp för alla 3-åringar och blivande 3-åringar under året Basbelopp förskola Basbelopp förskola Budget 2018 Budget 2017 Små barn 1-2 år heltid kr kr Stora barn 3-5 år heltid kr kr Små barn 1-2 år deltid kr kr Stora barn 3-5 år deltid kr kr Differensen mellan budget 2017 och budget 2018 beror på ny beräkning av snittlöner per september Socioekonomisk faktor Statistiken över de socioekonomiska parametrarna finns på individnivå. Barnens parametrar styrs mot den förskola där de är inskrivna vid uttag av statistik vilket innebär ett 13

92 socioekonomiskt index per förskola. Två socioekonomiska tillägg finns med i den socioekonomiska tilldelningen. Det är föräldrars utbildningsnivå samt migrationsbakgrund. Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende föräldrars utbildningsnivå tilldelas till förskolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att föräldrars utbildningsnivå är lägre än genomsnittet. Förskolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg till basbeloppet. Det socioekonomiska tillägget läggs till basbeloppet och bildar ett grundbelopp. Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende migrationsbakgrund tilldelas förskolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att förskolan har fler elever med utländsk bakgrund än genomsnittet. Förskolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg till basbeloppet. Det socioekonomiska tillägget läggs till utöver basbeloppet och blir till ett grundbelopp. Det socioekonomiska tillägget i förskolan är på samma nivå som 2017 och uppgår till totalt tkr, varav tkr fördelas utifrån föräldrars utbildningsbakgrund och tkr fördelas mot migrationsbakgrund Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn som har omfattande behov av särskilt stöd. Det avser extraordinära stödåtgärder. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till ett enskilt barn och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar. I förskolan finns ingen särskola utan de barn som har liknande stort stödbehov ges extra resurs via tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet för förskolan uppgår till totalt tkr för 2018, vilket är på samma nivå som Nyanlända Introduktionsstöd ges till barn i förskolan och säkerställs via pedagoger inom förskoleverksamheten som arbetar riktat med introduktion för nyanlända barn. 7. Resursfördelning pedagogisk omsorg Resursfördelningen till pedagogisk omsorg utgår från vistelsetid och skapar två stycken grundbelopp. Förskolechef erhåller en budget för dagbarnvårdare, skoladministratör och pedagogiskt material. Utöver denna budget tillkommer ett rörligt belopp som utgår per timme och avser ersättning för måltider, lokalkostnader när den pedagogiska omsorgen bedrivs i anordnarens hem, slitage på möbler och inredning samt förbrukningsartiklar såsom diskmedel, rengöringsmedel och toalett- samt hushållspapper etc. Denna rörliga kostnad per timme är baserad på SKLs riktlinjer. Från och med hösten 2017 återfinns inga dagbarnvårdare i den kommunala verksamheten. 14

93 7.1 Basbelopp pedagogisk omsorg Basbelopp pedagogisk omsorg Budget 2018 Budget 2017 Barn 1 5 år deltid kr kr Barn 1 5 år heltid kr kr Differensen mellan budget 2017 och budget 2018 beror på ny beräkning av snittlöner per september Grundskola och fritidshem Befolkningsprognosen visar en ökning av antal elever i grundskola med 244 elever mellan 2017 och Antalet barn i fritidshem väntas enligt befolkningsprognosen samt täckningsgradsberäkning öka med 119 barn mellan 2017 och Avstämning av barn- och elevantal sker efter den 15:e varje månad och utefter barn- och elevantal erhåller rektor en intäkt varje månad. Tilläggsbelopp avsätts centralt och kan ansökas om av rektor. 8.1 Resursfördelning grundskola I resursfördelningen till grundskolan återfinns fyra åldersintervall; Förskoleklass årskurs 1, årskurs 2 3, årskurs 4 5, samt årskurs 6 9. Viktningen av personal utifrån åldersintervallen ger en grundresurs som överensstämmer med skollagens krav på garanterad undervisningstid enligt beslutad timplan. Vid framräkning av basbelopp som ska tilldelas per årskurs har en beräkning gjorts över vilka resurser som krävs för att kunna säkerställa en pedagogisk utbildning utifrån beslutad timplan i enlighet med skollagen, det vill säga en grundresurs. Utöver grundresurs har extra resurser lagts till för att säkerställa tillgång till specialpedagogisk kompetens, hantering av frånvaro, fortbildning, vaktmästare, skoladministratör, elevhälsa samt material. Detta tillsammans bildar ett basbelopp Basbelopp grundskola Basbelopp grundskola Budget 2018 Budget 2017 F kr kr kr kr kr kr kr kr Differensen mellan budget 2017 och budget 2018 beror på ny beräkning av snittlöner per september Socioekonomisk faktor Statistiken över de socioekonomiska parametrarna finns på individnivå. Barnens parametrar styrs mot den skola där de är inskrivna vilket innebär ett socioekonomiskt index per skola. Två socioekonomiska tillägg finns med i den socioekonomiska tilldelningen. Det är föräldrars utbildningsnivå samt migrationsbakgrund. 15

94 Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende föräldrars utbildningsnivå tilldelas till skolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att föräldrars utbildningsnivå är lägre än genomsnittet. Skolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg till basbeloppet. Det socioekonomiska tillägget läggs till basbeloppet och bildar ett grundbelopp. Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende migrationsbakgrund tilldelas skolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att skolan har fler elever med utländsk bakgrund än genomsnittet. Skolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg till basbeloppet. Det socioekonomiska tillägget läggs till basbeloppet och bildar ett grundbelopp. Det socioekonomiska tillägget i grundskolan är oförändrat från 2017 och uppgår 2018 till totalt tkr, varav tkr fördelas utifrån föräldrars utbildningsbakgrund och tkr fördelas mot migrationsbakgrund Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extra ordinära stödåtgärder. För tilläggsbelopp ska särskild ansökan göras. Det är riktat per individ och utgår utöver grundbeloppet. Tilläggsbeloppet för grundskola och fritidshem är på samma nivå 2018 som 2017 och uppgår till tkr Nyanlända och modersmål Studiehandledning och modersmål säkerställs via enheten för modersmål/nyanlända Likvärdighet - kulturutbud och sim/badresor utifrån geografisk placering Kommunen ska säkerställa så alla elever som komplement till undervisningen erbjuds kulturupplevelser och besök i kommunens anläggningar såsom exempelvis bad, friidrott eller skid- och/eller ishallar/arenor. På skolorna finns kulturombud. Idag finns möjlighet att genom särskild ansökan till Kulturrådet få bidrag genom Skapande skola eller Region Halland få subvention av kulturbuss för kulturbesök i annan kommun. Det genomförs i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen i varje årskurs ett kulturbesök. Kransskolorna får även transport till dessa evenemang. Simundervisningen samordnas på kommunens skolor för elever i årskurs 3 som inte når mål för simfärdigheter. Elever som inte når målen får i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen särskild undervisning för att hinna nå kunskapskraven som finns i årskurs 6. I närhet till många skolor finns filialbibliotek och på varje skola skolbibliotek. Det behöver skapas fler likvärdiga insatser kring kultur och sport/badresor så alla elever får möjlighet till kulturupplevelser och besök på kommunens idrottsanläggningar. Kompensation 16

95 kommer att ges i form av ett visst antal resor beroende på skolans geografiska placering i förhållande till sim- och sporthallar samt kulturevenemang. Budget för kultur- och badresor uppgår till 430 tkr. 8.2 Fritidshem I resursfördelningen till fritidshem återfinns tre årskursintervaller; Förskoleklass årskurs 1, årskurs 2 3 samt årskurs 4 5. I resursfördelningsmodellen har en beräkning gjorts över vilka resurser som behövs per åldersgrupp och som krävs för att kunna genomföra en pedagogisk verksamhet med kvalitet Basbelopp fritidshem Basbelopp fritidshem Budget 2018 Budget 2017 F kr kr kr kr kr kr Differensen mellan budget 2017 och budget 2018 beror på ny beräkning av snittlöner per september Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extra ordinära stödåtgärder. För tilläggsbelopp ska särskild ansökan göras. Det är riktat per individ och utgår utöver grundbeloppet. Tilläggsbeloppet i grundskola följer eleven även till fritidshemmet. 9. Gymnasieskola Befolkningsprognosen visar en ökning av antal elever i gymnasieskola med 107 elever mellan 2017 och Avstämning av elevantal sker efter den 15:e varje månad och utefter barn- och elevantal erhåller rektor en intäkt varje månad. Tilläggsbelopp avsätts centralt och kan ansökas om av rektor. 9.1 Resursfördelning gymnasieskola I gymnasieskolan beräknas ett grundbelopp per program. I programkostnadsberäkning per elev används samhällsvetenskapligt program som riktvärde. Programkostnad analyseras, följs upp och jämförs med liknande kommuner och dess programbudgetering, inklusive beräkningsgrund för programkostnader yrkesprogram utifrån material, investeringar och förbrukning. En differentierad programkostnad beräknas för elever på introduktionsprogrammen. De beräknas och budgeteras utifrån olika inriktningar med olika kostnadsbehov. 17

96 9.1.1 Basbelopp per program gymnasieskola Basbelopp per program Budget 2018 Budget 2017 Barn- och fritidsprogrammet (BF) kr kr Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) kr kr Bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsfordon (BA) kr kr Ekonomiprogrammet (EK) kr kr El- och energiprogrammet (EE) kr kr Estetiska programmet exkl musik (ES) kr kr Estetiska programmet inkl musik (ES) kr kr Fordon- och transportprogrammet (FT) kr kr Fordon- och transportprogrammet inriktning transport (FT) kr kr Handels- och administrationsprogrammet (HA) kr kr Industritekniska programmet (IN) kr kr Naturvetenskapsprogrammet (NA) kr kr Naturvetenskapsprogrammet inriktning estet (NAVE) kr kr Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) kr kr Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) kr kr Teknikprogrammet (TE) kr kr VVS- och fastighetsprogrammet (VF) kr kr Vård- och omsorgsprogrammet (VO) kr kr Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMIND) kr kr Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMIND) NPF kr kr Introduktionsprogrammet Språkintroduktion (IMSPR) kr kr Differensen mellan budget 2017 och budget 2018 beror på ny beräkning av snittlöner per september Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extra ordinära stödåtgärder. För tilläggsbelopp ska särskild ansökan göras. Det är riktat per individ och utgår utöver grundbeloppet. Tilläggsbeloppet för gymnasieskola uppgår till tkr för 2018, vilket är en ökning från 2017 med 530 tkr Nyanlända och modersmål Studiehandledning och modersmål säkerställs via enheten för modersmål/nyanlända. 18

97 10. Enheten för nyanlända och modersmål Enheten för nyanlända och modersmål är navet i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att möta nyanlända barn och elever och stödja deras kunskapsutveckling där svenska och modersmål är basen för lärande. Enheten har som uppdrag att samordna, driva och utveckla mottagandet av nyanlända barn och elever i förskola och skola, modersmålsundervisning och studiehandledning samt stödja skolorna i sin undervisning av eleverna. Budgeten till enheten för nyanlända och modersmål 2018 uppgår till tkr, varav 400 tkr avser det statliga lärarlönelyftet. Det innebär att budgeten exklusive den statliga lärarlönesatsningen ökar med tkr mellan 2017 och Budgetförstärkningen görs utifrån de behov som ses i verksamheten efter den översyn som pågått under Grund- och gymnasiesärskola 11.1 Grundsärskola Resursfördelningen i grundsärskolan utgår från fyra nivåer beräknat utifrån behov, där varje grupp har tre undernivåer baserat på ålder. Det innebär att det totalt blir tolv belopp. Samma belopp utgår till särskoleelever som till individintegrerade elever. Budget 2018 till resursfördelning i grundsärskolan är tkr och budget till resursfördelning till individintegrerade elever uppgår till tkr. Den sammantagna budgeten 2017 uppgick till tkr. Differensen mellan budget 2017 och budget 2018 härrör framförallt från att antalet i elever i särskolan ökar. Vidare har en justering gjorts utifrån ny beräkning av snittlöner per september Gymnasiesärskola Resursfördelningen i gymnasiesärskolan utgår från fyra olika belopp beräknat utifrån behov och program. Budget 2018 till resursfördelning gymnasiesärskola inklusive verksamheten för dövblindfödda elever uppgår till tkr. Differensen mellan budget 2017 och budget 2018 härrör från ny beräkning av snittlöner per september 2017 och till förändringar i elevunderlaget. 12. Lärvux Resursfördelning till Lärvux tilldelas som ett totalbelopp inför budgetåret och baseras på det behov av undervisningstimmar och antal tjänster som det bedöms finnas efterfrågan på i verksamheten. Rektor erhåller en budget för personal, det vill säga pedagoger, lärverktyg samt kompetensutveckling som baseras på elevantal, elevers individuella behov och beräknade undervisningstimmar. Budget till Lärvux pedagogiska verksamhet uppgår till tkr för

98 13. Komvux Barn- och utbildningsnämnden är utförare av grundläggande vuxenutbildning och naturvetenskapligt basår. Barn- och utbildningsnämnden får ersättning utifrån genomförd utbildning och har en budget där intäkter och kostnader balanserar. 20

99 Barn- och utbildningsnämndens driftbudget i siffror 2018 (Alla belopp redovisas i tkr) Budget 2017 Budget 2018 Förskola och pedagogisk Grundskola Fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola omsorg TOTALT per verksamhet Intäkter Resursfördelning Ersättning interkommunal och fristående verksamhet Personalkostnader utanför resursfördelning Lokalkostnader Måltider Skolskjuts IT- och kommunikationskostnader pedagogisk verksamhet IT- och kommunikationskostnader administration Prioriterade satsningar Övriga verksamhetskostnader Ofördelade medel Gymnasiesärskola Enheten nyanlända och Komvux Lärvux Central förvaltning Nämnd modersmål TOTALT per verksamhet Intäkter Resursfördelning Ersättning interkommunal och fristående verksamhet Personalkostnader utanför resursfördelning Lokalkostnader Måltider Skolskjuts IT- och kommunikationskostnader pedagogisk verksamhet IT- och kommunikationskostnader administration Prioriterade satsningar Övriga verksamhetskostnader Ofördelade medel

100 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 12. Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående verksamheter 2018 Dnr: BUN 2017/0994 Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 149 Dnr BUN 2017/0994 Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående verksamheter 2018 Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott lämnar ärendet vidare till barn- och utbildningsnämnden utan förslag till beslut och med uppdrag till förvaltningen att komplettera i underlaget.

101 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Interkommunala ersättningar och bidrag till fristående verksamheter 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. att anta interkommunala ersättningar och bidragsbelopp till fristående verksamheter för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola samt gymnasiesärskola för år 2018 i enlighet med bilagor. Beskrivning av ärendet Interkommunala ersättningar samt bidragsbelopp till fristående verksamheter är beräknade utifrån verksamhetens totala budget 2018 och överensstämmer med det som gäller enligt lagen om offentliga bidrag på lika villkor. Beslutsunderlag Bilaga 1 Förskola och pedagogisk omsorg - interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2018 Bilaga 2 Förskoleklass, grundskola och fritidshem interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2018 Bilaga 3 Gymnasieskola interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2018 Bilaga 4 Gymnasiesärskola interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2018 Ekonomi och verksamhet Interkommunala ersättningar samt bidragsbelopp till fristående verksamheter är beräknade utifrån verksamhetens totala budget 2018 och överensstämmer med det som gäller enligt lagen om offentliga bidrag på lika villkor. Samråd Samråd sker i förvaltningens samverkansgrupp.

102 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler Protokollsutdrag Heléne Lundström, barn- och utbildningsförvaltningen

103 (2) Dnr: BUN 2017/0994 Bilaga 1 Förskola och pedagogisk omsorg interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2018 Förskola Fristående verksamhet Små barn 1-2 år Heltid (> 15 timmar/vecka) Stora barn 3-5 år Heltid (> 15 timmar/vecka) Små barn 1-2 år Deltid ( 15 timmar/vecka) Stora barn 3-5 år Deltid ( 15 timmar/vecka) Årsbelopp per barn (inklusive moms 6%) kr kr kr kr Socioekonomiskt tillägg förskola Barn- och utbildningsnämnden fördelar två socioekonomiska tillägg utifrån föräldrars utbildningsnivå samt barnets migrationsbakgrund. Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende föräldrars utbildningsnivå tilldelas till förskolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att föräldrars utbildningsnivå är lägre än genomsnittet. Förskolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg. Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende migrationsbakgrund tilldelas förskolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att förskolan har fler elever med utländsk bakgrund än genomsnittet. Förskolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg. Om en förskola erhåller socioekonomiskt tillägg kommer att anges i de enskilda bidragsbesluten till respektive förskola. Interkommunal verksamhet Små barn 1-2 år Heltid (> 15 timmar/vecka) Stora barn 3-5 år Heltid (> 15 timmar/vecka) Små barn 1-2 år Deltid ( 15 timmar/vecka) Stora barn 3-5 år Deltid ( 15 timmar/vecka) Årsbelopp per barn kr kr kr kr POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

104 Barn 1-5 år deltid ( 15 timmar/vecka) Barn 1-5 år heltid (>15 timmar/vecka) Kommentar Kostnadsslag Omsorg och pedagogisk verksamhet kr kr Pedagogiskt material och utrustning 802 kr kr Omkostnadsersättning Barnomsorgsavgift kr kr Administration (1%) Moms (6%) Totalt Årsbelopp per barn i fristående pedagogisk omsorg Omkostnadsersättning utgår med 7,5 kronor per timme per barn. Administration 1% är en schablon som beräknas på ovanstående poster: Omsorg pedagogisk verksamhet, pedagogiskt material och utrustning, omkostnadsersättning samt barnomsorgsavgift. Moms 6% är en schablon som beräknas på ovanstående poster: Omsorg pedagogisk verksamhet, pedagogiskt material och utrustning, omkostnadsersättning, barnomsorgsavgift samt administration Summering av: Omsorg pedagogisk verksamhet, pedagogiskt material och utrustning, omkostnadsersättning, barnomsorgsavgift, administration samt moms (2) Dnr: BUN 2017/0994 Fristående pedagogisk omsorg

105 (2) Dnr: BUN 2017/0994 Bilaga 2 Förskoleklass, grundskola och fritidshem interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2018 Fristående verksamhet Årsbelopp per elev (inklusive moms 6 %) Förskoleklass och grundskola Förskoleklass - årskurs 1 Årskurs 2 - årskurs 3 Årskurs 4 - årskurs 5 Årskurs 6 - årskurs kr kr kr kr Socioekonomiskt tillägg förskoleklass och grundskola Barn- och utbildningsnämnden fördelar två socioekonomiska tillägg utifrån föräldrars utbildningsnivå samt elevens migrationsbakgrund. Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende föräldrars utbildningsnivå tilldelas till skolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att föräldrars utbildningsnivå är lägre än genomsnittet. Skolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg. Fördelning av det socioekonomiska tillägget avseende migrationsbakgrund tilldelas skolor som har ett index över 100. Ett index över 100 innebär att skolan har fler elever med utländsk bakgrund än genomsnittet. Skolor som har ett index under 100 erhåller inget socioekonomiskt tillägg. Om en skola erhåller socioekonomiskt tillägg kommer att anges i de enskilda bidragsbesluten till respektive skola. Fritidshem Förskoleklass - årskurs 1 Årskurs 2 - årskurs 3 Årskurs 4 - årskurs kr kr kr POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Fel! Hittar inte referenskälla. TELEFAX WEBBPLATS Varberg

106 (2) Dnr: BUN 2017/0994 Interkommunal verksamhet Årsbelopp per elev Förskoleklass och grundskola Förskoleklass - årskurs 1 Årskurs 2 - årskurs 3 Årskurs 4 - årskurs 5 Årskurs 6 - årskurs kr kr kr kr Fritidshem Förskoleklass - årskurs 1 Årskurs 2 - årskurs 3 Årskurs 4 - årskurs kr kr kr

107 (2) Dnr: BUN 2017/0994 Bilaga 3 Gymnasieskola interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2018 Program Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsfordon (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet exkl musik (ES) Estetiska programmet inkl musik (ES) Fordon- och transportprogrammet (FT) Fordon- och transportprogrammet inriktning transport (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Industritekniska programmet (IN) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet inriktning estet (NAVE) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Teknikprogrammet (TE) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Introduktionsprogrammet Preparand (IMPRE) Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val (IMPRO) Introduktionsprogrammet Yrkesintroduktion (IMYRK) Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMIND) Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ NPF (IMIND) Introduktionsprogrammet Språkintroduktion (IMSPR) Bidragsbelopp fristående verksamhet (inklusive moms 6%) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt program Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt program Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt program kr kr kr POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Fel! Hittar inte referenskälla. TELEFAX WEBBPLATS Varberg

108 (2) Dnr: BUN 2017/0994 Program Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsfordon (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet exkl musik (ES) Estetiska programmet inkl musik (ES) Fordon- och transportprogrammet (FT) Fordon- och transportprogrammet inriktning transport (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Industritekniska programmet (IN) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet inriktning estet (NAVE) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Teknikprogrammet (TE) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Introduktionsprogrammet Preparand (IMPRE) Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val (IMPRO) Introduktionsprogrammet Yrkesintroduktion (IMYRK) Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMIND) Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ NPF (IMIND) Introduktionsprogrammet Språkintroduktion (IMSPR) Interkommunal ersättning kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt program Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt program Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt program kr kr kr

109 (1) Dnr: BUN 2017/0994 Bilaga 4 Gymnasiesärskola interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2017 Fristående verksamhet Årsbelopp per elev (inklusive moms 6 %) Nationellt program nivå 1 Nationellt program nivå 2 Individuellt program nivå 1 Individuellt program nivå kr kr kr kr Interkommunal verksamhet Årsbelopp per elev Nationellt program nivå 1 Nationellt program nivå 2 Individuellt program nivå 1 Individuellt program nivå kr kr kr kr POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Fel! Hittar inte referenskälla. TELEFAX WEBBPLATS Varberg

110 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 13. Interkommunal ersättning mellan Kungsbacka, Mark och Varberg 2018 Dnr: BUN 2017/0994 Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 150 Dnr BUN 2017/0994 Interkommunal ersättning mellan Kungsbacka, Mark och Varberg 2018 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta interkommunal ersättning mellan Kungsbacka, Mark och Varberg kalenderåret 2018 enligt ärendebeskrivning. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om principöverenskommelse gällande interkommunal ersättning för barn och elever i förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola mellan Kungsbacka kommun, Marks kommun och Varbergs kommun (BUN 2011/0168). Därefter har representanter för de tre kommunerna arbetat fram praktisk tillämpning av överenskommelse, blankett för avtal mellan placeringskommun och folkbokföringskommun samt gemensamma à-priser. För kalenderåret 2018 fastställs interkommunal ersättning enligt nedanstående tabell. Gemensamma à-priser gällande interkommunal ersättning för barn och elever i förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola mellan Varberg, Mark och Kungsbacka följs från och med

111 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Beslutsunderlag Beslutsförslag Verksamhet Förskoleverksamhet Barn 1-2 år med upp till 15 tim Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim Barn 3-5 år med upp till 15 tim Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med upp till 15 tim Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim Barn 3-5 år med upp till 15 tim Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim Förskoleklass och grundskola Förskoleklass Årskurs 1-6 Årskurs 7-9 Fritidshem Årskurs F-6 Grundsärskola Nivå 1 Nivå 2 Individintegrerade elever Interkommunal ersättning kronor per barn per år kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Efter samråd mellan kommunerna

112 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Interkommunal ersättning mellan Kungsbacka, Mark och Varberg 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta interkommunal ersättning mellan Kungsbacka, Mark och Varberg kalenderåret 2018 enligt ärendebeskrivning. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om principöverenskommelse gällande interkommunal ersättning för barn och elever i förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola mellan Kungsbacka kommun, Marks kommun och Varbergs kommun (BUN 2011/0168). Därefter har representanter för de tre kommunerna arbetat fram praktisk tillämpning av överenskommelse, blankett för avtal mellan placeringskommun och folkbokföringskommun samt gemensamma à-priser. För kalenderåret 2018 fastställs interkommunal ersättning enligt nedanstående tabell. Gemensamma à-priser gällande interkommunal ersättning för barn och elever i förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola mellan Varberg, Mark och Kungsbacka följs från och med

113 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Verksamhet Förskoleverksamhet Barn 1-2 år med upp till 15 tim Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim Barn 3-5 år med upp till 15 tim Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim Pedagogisk omsorg Barn 1-2 år med upp till 15 tim Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim Barn 3-5 år med upp till 15 tim Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim Förskoleklass och grundskola Förskoleklass Årskurs 1-6 Årskurs 7-9 Fritidshem Årskurs F-6 Grundsärskola Nivå 1 Nivå 2 Individintegrerade elever Interkommunal ersättning kronor per barn per år kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Efter samråd mellan kommunerna Ekonomi och verksamhet I enlighet med beskrivning av ärende. Samråd Samråd kommer ske i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler Protokollsutdrag Heléne Lundström, barn- och utbildningsförvaltningen Nämnden för förskola och grundskola, Kungsbacka kommun Barn- och utbildningsnämnden, Marks kommun

114 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 14. Information av nyttjande av resultatreserv Dnr: BUN 2016/0043 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 153 Dnr BUN 2016/0043 Information av nyttjande av resultatreserv Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna information angående nyttjande av resultatreserv enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Enligt nämndens beslut Dnr BUN 2016/0043 avsätts 2 miljoner av resultatreservens medel till åtgärder som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare samt kompletterar verksamheternas utveckling för förbättrade resultat. I bilagan beskrivs delar av de övergripande kompetensutvecklingsinsatser som genomförts under 2017 och som svarar upp mot nämndens beslut. Beslutsunderlag Beslutsförslag Information av nyttjande av resultatreserv

115 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2016/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Information av nyttjande av resultatreserv Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna information angående nyttjande av resultatreserv enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Enligt nämndens beslut Dnr BUN 2016/0043 avsätts 2 miljoner av resultatreservens medel till åtgärder som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare samt kompletterar verksamheternas utveckling för förbättrade resultat. I bilagan beskrivs delar av de övergripande kompetensutvecklingsinsatser som genomförts under 2017 och som svarar upp mot nämndens beslut. Beslutsunderlag Information av nyttjande av resultatreserv Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wirén Utvecklingschef

116 INFORMATION 1 (4) Dnr: BUN 2016/0043 Information av nyttjande av resultatreserv Enligt nämndens beslut Dnr BUN 2016/0043 avsätts 2 miljoner av resultatreservens medel till åtgärder som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare samt kompletterar verksamheternas utveckling för förbättrade resultat. Nedan beskrivs delar av de övergripande kompetensutvecklingsinsatser som genomförts under 2017 och som svarar upp mot nämndens beslut. Innehållet och formen för kompetensutvecklingsinsatserna har tagit utgångspunkt i barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan och identifierade behov som framkommit i det systematiska kvalitetsarbetet. Syfte är och har varit att skapa likvärdighet, långsiktighet och hållbarhet för att nå nämndens prioriterade mål. De övergripande kompetensutvecklingsinsatserna som genomförts stödjer följande pågående utvecklingsprocesser. Ledarskapet i klassrummet Gemensam grund som förstelärare 91 stycken förstelärare deltar i utbildning med fokus på uppdraget som förstelärare, kunskaper kring att stödja/leda förändringsarbete och kollegial handledning. Utbildningen har anpassats utifrån ny förstelärarperiod med start HT 2017 och innebär 6 handledningstillfällen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Fel! Hittar inte referenskälla. TELEFAX WEBBPLATS Varberg

117 (4) Dnr: Kostnad: kr Inspirationsföreläsningar med fokus på övergripande utvecklingsområden Kompetenshöjande insatser som innebär att förstelärarna tillsammans med rektor uppdateras kring den senaste forskningen inom de övergripande utvecklingsområdena. Kostnad: kr Formativ praktik och bedömarkompetens Insatsen har riktat sig till grundskola och gymnasieskola. Innehållet tar sin utgångspunkt i läroplan och kursplaner med fokus på en fortsatt utveckling och fördjupning av en förståelse och samsyn kring bedömning, och dess påverkan på undervisningen utifrån elevernas lärandebehov. Föreläsningar har skett på gemensamma kompetensutvecklingsdagar där deltagande skett utifrån enheternas behov. Kostnad: kr Ämnesdidaktiskt kollegium Som fortsättning av utvecklingen kring formativ praktik sker en fördjupning av det kollegiala lärandet kring det ämnesspecifika lärandet i ämnesdidaktiskt kollegium. Långsiktigt arbete pågår, där det idag är 9 skolor som organiserat för ÄDK. Insatsen innebär utbildning av lärledare i varje ämnesgrupp, fördjupade föreläsningar med fokus på variationsteorin och handledning av deltagande rektorer. Kostnad: kr Aktionsforskning i förskolan För att stärka utvecklingsarbetet kring att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genom aktionsforskning deltar utsedda aktionshandledare i en forskarcirkel med fokus på handledarrollen. Kostnad: kr Kunskap och lärande Dokumentera, följa upp och utveckla förskolans kvalitet 7,5 hp Utbildningen problematiserar dokumentationens betydelse för att följa barns utveckling och lärande i förhållande till förskolans uppdrag att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten i förhållande till förskolans läroplan. Utbildningen riktar sig till förskollärare och förskolechef. 38 stycken förskollärare och förskolechefer deltar.

118 (4) Dnr: Kostnad: kr Fritidshemmet Kompetensutvecklingen tar sin utgångspunkt i läroplanens nya fjärde del som förtydligar fritidshemmets uppdrag, syfte med undervisningen och vilket centralt innehåll eleverna ska möta. Fokus i denna kompetensutvecklande insats är matematik och språkutvecklande arbetssätt, med syfte att utveckla arbetssätt och arbetsformer. Alla kommunens fritidspedagoger deltar. Kostnad: kr Matematik Ämnet matematik har, liksom i andra ämnen, relativt hög måluppfyllelse i grundskolan. Däremot skiljer sig ämnet från övriga då det gäller andelen elever som når de högre kvalitéerna och därmed högre kunskapskrav. I uppföljning med analys visar elever i senare år brister i taluppfattning. Det finns ett behov av en övergripande helhet med systematik när det gäller förväntningar, strukturer och uppföljning inom matematik och dess progression. Kompetensutveckling kommer att ske under en treårsperiod med start höstterminen Alla undervisande lärare i matematik deltar. Kostnad: kr Programmering Förändringar och tillägg i läroplanen har gjorts med fokus på programmering i både teknikämnet och matematikämnet. Krav att tillämpa programmering i ämnena är från HT 2018, men kompetensutvecklingsinsatser har startat höstterminen 17. Som ett första steg riktar sig insatsen till matematik- och tekniklärare åk 7-9. Alla deltar. Kostnad: kr Svenska som andraspråk Riktad kompetensutvecklingsinsats för lärare med behörighet att undervisa i svenska som andraspråk. Utbildning syftar till uppdatering och fördjupning i det praktiska arbetet kring undervisning i svenska som andra språk. 47 stycken lärare deltar. Kostnad: kr Elevhälsa Att möta barn och elever i språklig sårbarhet Utbildningen startade våren 2017 och riktar sig främst till specialpedagoger och speciallärare med grundkompetens inom ämnet svenska, i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola eller den som förskolechef/rektor anser lämplig att utföra uppdraget.

119 (4) Dnr: Kostnad: kr Redovisning Kompetensutvecklingsområden Kostnad 2017 Ledarskapet i klassrummet Förstelärare gsk gy Föreläsning rektor förstelärare Formativ praktik och bedömarkompetens Ämnesdidaktiskt kollegium Aktionsforskning Kunskap och lärande Dokumentera, följa upp och utvärdera förskola Fritidshemmen Matematik Programmering Svenska som andraspråk Elevhälsa Att möta barn och elever i språklig sårbarhet Totalt

120 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 15. Avgiftsnivåer för maxtaxa 2018 Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag Avgiftsnivåer för maxtaxa 2018 Förslag till beslut Barn - och utbildningsnämnden beslutar 1. att från och med 1 januari 2018 höja inkomsttaket för hushållets bruttoinkomst, som maxtaxan baseras på, till kr. Beskrivning av ärendet Varbergs kommun tar ut en avgift för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Avgiften/månad beräknas efter: Barnets ålder Antal barn i familjen som har plats i förskola, pedagogisk omsorg eller Fritidshem Familjens sammanlagda bruttoinkomst före skatt/månad (max kr/år 2018) Avgiften för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem kan inte överskrida ett visst belopp; det kallas maxtaxa. Övergången till Barn 3-6 år och skolbarn sker den 1 augusti det år barnet fyller 3 år. Nya avgiftsnivåer för maxtaxa Från och med den 1 januari 2016 indexeras inkomsttaket i maxtaxan. Det innebär att det fastställs en ny högsta avgiftsgrundande inkomst och nya högsta avgiftsbelopp som kan betalas per månad. Förändringen innebär att kommunerna kommer få högre intäkter från föräldraavgiften, och därmed minskas det statsbidrag som kommunerna får som kompensation för att använda sig utav maxtaxa. Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) höjs från kr (2017) till kr (2018). Barn 1-2 år Barn 3-6 år och fritidshem Högsta procentsats Kronor Högsta procentsats Kronor Barn 1 3 % 1382 kr 2 % 922 kr Barn 2 2 % 922 kr 1 % 461 kr Barn 3 1 % 461 kr 1 % 461 kr Barn 4 Ingen avgift - Ingen avgift - Tabell 1: Nya avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2018

121 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) För de som tjänar kr eller mer innebär det en ökning av avgiften med 20 kr/månad för barn 1, en ökning med 14 kr/månad för barn 2 och en ökning med 7 kr/mån för barn 3. De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och därför har statsbidraget minskats i motsvarande omfattning, vilket redan gjordes när ramarna för 2015 fastställdes. Det innebär att förordningsändringen inte ytterligare kommer att påverka den bidragsram som fastställts för varje kommun för Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september med hälften av bidraget per gång. Övervägande Skolverket ansvarar för att fastställa en ny högsta avgiftsgrundande inkomst och nya högsta avgiftsbelopp per månad och informerar kommunerna om de nya beloppen. Kommunfullmäktige, , har delegerat beslut om maxtaxan till barn- och utbildningsnämnden när nya belopp för inkomsttaket fastställs. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Agneta Svenberg Kerstin Andersson

122 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 16. Yttrande remiss Programhandling till planprogram för Västerport Dnr: BUN 2017/0987 Handläggare: Björn Svensson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 152 Dnr BUN 2017/0987 Yttrande remiss Programhandling till planprogram för Västerport Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. tillstyrka programhandling till planprogram för Västerport och att förvaltningens övervägande ska beaktas. Beskrivning av ärendet Planområdet ligger ca 400 meter nordväst om Varbergs torg. Planprogrammet för Västerport beskriver huvuddragen för områdets framtida markanvändning. Det beräknas innehålla ca 2500 bostäder, lokaler för verksamheter, kommersiell och offentlig service, mötesplatser och parker. Beslutsunderlag Beslutsförslag Programhandling till planprogram för Västerport, Varbergs kommun Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på programhandling till planprogram för Västerport, Varbergs kommun. Förvaltningen bedömer att planprogrammets innehåll kommer att påverka barnoch utbildningsnämndens verksamheter. I programförslaget står det att Innehållet, utformningen och funktionen av det offentliga rummet skall vara anpassat till att barn kommer att leva och vistas i Västerport. En stad som är planerad för barn är en stad som fungerar för alla. Detta ser barn- och utbildningsförvaltningen väldigt positivt på.

123 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Barn- och utbildningsförvaltningen ser utifrån utbyggnadsplanerna att det är viktigt att tillgodose behovet av platser i förskola och skola och att det ligger i fas med utbyggnad av bostäder. Det är även viktigt ur planeringssynpunkt för barnoch utbildningsnämnden att det finns anvisade tomter/lokaler för förskola och skola inplanerade i kommande detaljplaner. Anvisade tomter/lokaler bör ligga nära varandra och i angränsning till grönområde om läget inte medger de ytor för utemiljö som Boverket rekommenderar och/eller antagna beslut i barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat fram en behovsanalys avseende behov av grundskoleplatser i centrum och kommer under 2018 att arbeta fram en behovsanalys över behovet av förskoleplatser i centrumområdet. Vidare kommer en behovsanalys att genomföras under senare delen av 2018 avseende behov av ytterligare lokaler för gymnasieskola. I samband med behovsanalys och därpå följande åtgärdsval utreds lämplig dimensionering av förskola och skola. Sammantaget ser barn- och utbildningsförvaltningen att det kommer krävas om-, till- och/eller nybyggnation av verksamhetslokaler samt eventuellt förändringar i upptagningsområden för att möta inflyttningen av barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium. Samarbete och dialog måste initieras i tid så att förändringar kan göras med framförhållning, så att föräldrar och elever känner en trygghet med hög kvalité i förskola, skola och gymnasium. Vidare anser barn- och utbildningsförvaltningen att det är viktigt att infrastrukturen i form av säkra gång- och cykelvägar till våra verksamheter tillgodoses i takt med utbyggnaden.

124 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Björn Svensson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Yttrande remiss Programhandling till planprogram för Västerport Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. tillstyrka programhandling till planprogram för Västerport och att förvaltningens övervägande ska beaktas. Beskrivning av ärendet Planområdet ligger ca 400 meter nordväst om Varbergs torg. Planprogrammet för Västerport beskriver huvuddragen för områdets framtida markanvändning. Det beräknas innehålla ca 2500 bostäder, lokaler för verksamheter, kommersiell och offentlig service, mötesplatser och parker. Beslutsunderlag Programhandling till planprogram för Västerport, Varbergs kommun, radesbestammelser/aktuellaprogramochplaner Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på programhandling till planprogram för Västerport, Varbergs kommun. Förvaltningen bedömer att planprogrammets innehåll kommer att påverka barnoch utbildningsnämndens verksamheter. I programförslaget står det att Innehållet, utformningen och funktionen av det offentliga rummet skall vara anpassat till att barn kommer att leva och vistas i Västerport. En stad som är planerad för barn är en stad som fungerar för alla. Detta ser barn- och utbildningsförvaltningen väldigt positivt på. Barn- och utbildningsförvaltningen ser utifrån utbyggnadsplanerna att det är viktigt att tillgodose behovet av platser i förskola och skola och att det ligger i fas med utbyggnad av bostäder. Det är även viktigt ur planeringssynpunkt för barnoch utbildningsnämnden att det finns anvisade tomter/lokaler för förskola och skola inplanerade i kommande detaljplaner. Anvisade tomter/lokaler bör ligga nära varandra och i angränsning till grönområde om läget inte medger de ytor för

125 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) utemiljö som Boverket rekommenderar och/eller antagna beslut i barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat fram en behovsanalys avseende behov av grundskoleplatser i centrum och kommer under 2018 att arbeta fram en behovsanalys över behovet av förskoleplatser i centrumområdet. Vidare kommer en behovsanalys att genomföras under senare delen av 2018 avseende behov av ytterligare lokaler för gymnasieskola. I samband med behovsanalys och därpå följande åtgärdsval utreds lämplig dimensionering av förskola och skola. Sammantaget ser barn- och utbildningsförvaltningen att det kommer krävas om-, till- och/eller nybyggnation av verksamhetslokaler samt eventuellt förändringar i upptagningsområden för att möta inflyttningen av barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium. Samarbete och dialog måste initieras i tid så att förändringar kan göras med framförhållning, så att föräldrar och elever känner en trygghet med hög kvalité i förskola, skola och gymnasium. Vidare anser barn- och utbildningsförvaltningen att det är viktigt att infrastrukturen i form av säkra gång- och cykelvägar till våra verksamheter tillgodoses i takt med utbyggnaden. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler Protokollsutdrag Annika Eklöv, Stadsbyggnadskontoret

126 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 17. Behovsanalys lokaler centrumområdena grundskola Dnr: BUN 2017/1019 Handläggare: Björn Svensson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 145 Dnr BUN 2017/1019 Behovsanalys lokaler centrumområdena grundskola Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna behovsanalys avseende grundskola Centrala Varberg och därefter 2. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra ett åtgärdsval ta fram förslag på lösningar utifrån den planerade bostadsbyggnationen i centrumområdet för att tillskapa totalt cirka grundskoleplatser 3. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att ta fram förslag till lösning i ett åtgärdsval avseende Mariedalsskolan utifrån befintlig arbetsmiljöproblematik 4. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att i ett åtgärdsval beskriva vilka alternativ som ses för Håstensskolan för att tillgodose ändamålsenliga lokaler utifrån den fysiska arbetsmiljön 5. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att i ett åtgärdsval beskriva alternativ för Hagaskolan för att säkerställa en bra miljö för elever och personal 6. godkänna åtgärdsvalets kostnad om mellan 20 tkr och 50 tkr som uppstår oavsett om projektet blir av. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har från samhällsutvecklingskontoret blivit ombedda att skriva fram en behovsanalys istället för ett åtgärdsval, utifrån det framtagna förslaget på ny investeringsprocess.

127 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder grundskola i enlighet med skollagens bestämmelser. Barn- och utbildningsnämndens målsättningar för lokalförsörjningen är att lokaler ska skapa förutsättningar för en god lek-, studie- och arbetsmiljö och för ett förbättrat resultat, lokalernas storlek skall stödja och öka förutsättningarna samt garantera att skollagens krav uppfylls och att krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet ställs, arbetsplatser för lärare, barn, elevhälsa, administration och annat ska tillgodoses, befintliga ändamålsenliga lokaler ska utnyttjas optimalt. Utifrån de utbyggnadsplaner som finns i centrumområdet ser barn- och utbildningsnämnden att ett åtgärdsval måste genomföras där förslag tas fram på lösningar utifrån den planerade bostadsbyggnationen i centrumområdet för att tillskapa totalt cirka grundskoleplatser. Utifrån befolkningsprognosen ses behov av att tillskapa cirka 550 elevplatser till läsåret 24/25 då centrumskolornas maxkapacitet är nådd, och att hänsyn tas till att efter läsåret 30/31 och framåt ses behov av ytterligare upp till ca 700 elevplatser, beroende på takten av bostadsbyggande. Utifrån den rapport som barn- och utbildningsnämnden har fått från serviceförvaltningen ses att fastighetsägaren måste ta fram förslag till lösningar i ett åtgärdsval avseende Mariedalsskolan, utifrån den arbetsmiljöproblematik som finns där, för att tillsäkra lokaler så verksamheten kan bedrivas i ändamålsenliga lokaler där den fysiska arbetsmiljön är god. Vidare har barn- och utbildningsnämnden fått rapport avseende Håstensskolan och även där ses behov av att fastighetsägaren i ett åtgärdsval behöver beskriva vilka alternativ som ses för Håstensskolan för att tillgodose ändamålsenliga lokaler där den fysiska arbetsmiljön är god. Därutöver ser barn- och utbildningsnämnden att lokalerna på Hagaskolan inte är fullt ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs där. Därmed ses behov av ett åtgärdsval som beskriver alternativ för hur problematiken avseende ventilationskapacitet, arbetsplatser, idrottshallens kapacitet samt utemiljö kan lösas för att säkerställa en bra miljö för elever och personal. Beslutsunderlag Beslutsförslag Behovsanalys avseende grundskola Centrala Varberg och därefter Övervägande I enlighet med behovsanalys.

128 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Björn Svensson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Behovsanalys lokaler centrumområdena grundskola Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna behovsanalys avseende grundskola Centrala Varberg och därefter 2. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra ett åtgärdsval ta fram förslag på lösningar utifrån den planerade bostadsbyggnationen i centrumområdet för att tillskapa totalt cirka grundskoleplatser 3. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att ta fram förslag till lösning i ett åtgärdsval avseende Mariedalsskolan utifrån befintlig arbetsmiljöproblematik 4. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att i ett åtgärdsval beskriva vilka alternativ som ses för Håstensskolan för att tillgodose ändamålsenliga lokaler utifrån den fysiska arbetsmiljön 5. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att i ett åtgärdsval beskriva alternativ för Hagaskolan för att säkerställa en bra miljö för elever och personal 6. godkänna åtgärdsvalets kostnad om mellan 20 tkr och 50 tkr som uppstår oavsett om projektet blir av. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har från samhällsutvecklingskontoret blivit ombedda att skriva fram en behovsanalys istället för ett åtgärdsval, utifrån det framtagna förslaget på ny investeringsprocess. Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder grundskola i enlighet med skollagens bestämmelser. Barn- och utbildningsnämndens målsättningar för lokalförsörjningen är att lokaler ska skapa förutsättningar för en god lek-, studie- och arbetsmiljö och för ett förbättrat resultat, lokalernas storlek skall stödja och öka förutsättningarna samt garantera att skollagens krav uppfylls och att krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet ställs, arbetsplatser för lärare, barn, elevhälsa, administration och annat ska tillgodoses,

129 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) befintliga ändamålsenliga lokaler ska utnyttjas optimalt. Utifrån de utbyggnadsplaner som finns i centrumområdet ser barn- och utbildningsnämnden att ett åtgärdsval måste genomföras där förslag tas fram på lösningar utifrån den planerade bostadsbyggnationen i centrumområdet för att tillskapa totalt cirka grundskoleplatser. Utifrån befolkningsprognosen ses behov av att tillskapa cirka 550 elevplatser till läsåret 24/25 då centrumskolornas maxkapacitet är nådd, och att hänsyn tas till att efter läsåret 30/31 och framåt ses behov av ytterligare upp till ca 700 elevplatser, beroende på takten av bostadsbyggande. Utifrån den rapport som barn- och utbildningsnämnden har fått från serviceförvaltningen ses att fastighetsägaren måste ta fram förslag till lösningar i ett åtgärdsval avseende Mariedalsskolan, utifrån den arbetsmiljöproblematik som finns där, för att tillsäkra lokaler så verksamheten kan bedrivas i ändamålsenliga lokaler där den fysiska arbetsmiljön är god. Vidare har barn- och utbildningsnämnden fått rapport avseende Håstensskolan och även där ses behov av att fastighetsägaren i ett åtgärdsval behöver beskriva vilka alternativ som ses för Håstensskolan för att tillgodose ändamålsenliga lokaler där den fysiska arbetsmiljön är god. Därutöver ser barn- och utbildningsnämnden att lokalerna på Hagaskolan inte är fullt ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs där. Därmed ses behov av ett åtgärdsval som beskriver alternativ för hur problematiken avseende ventilationskapacitet, arbetsplatser, idrottshallens kapacitet samt utemiljö kan lösas för att säkerställa en bra miljö för elever och personal. Beslutsunderlag Behovsanalys avseende grundskola Centrala Varberg och därefter Övervägande I enlighet med behovsanalys Ekonomi och verksamhet Barn- och utbildningsförvaltningen har krav på sig att erbjuda grundskola i enlighet med skollagen. Samhällsutvecklingskontoret bedömer kostnaden för åtgärdsval till mellan 20 tkr och 50 tkr. Vid en schablonberäkning av investeringsutgiften hänvisar samhällsutvecklingskontoret till liknande projekt som nyligen är genomförda eller som är under genomförande. Till-/ombyggnad av skolor har beroende på omfattning hamnat kring tkr.

130 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Nybyggnation av grundskola F-9 med kapacitet för 800 elever stod klar ht 2017 och var kalkylerad till ca tkr, men hamnade under budget. Slutredovisning är ännu inte gjord. Därutöver ses vid nybyggnation av en skola på 800 elever behov av investeringsbudget för inventarier om cirka tkr. Samråd Samråd sker i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Magnus Sjöberg, samhällsutvecklingskontoret

131 Behovsanalys avseende grundskola Centrala Varberg och därefter Barn och utbildningsnämnden

132 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund, nuläge och planerad byggnation Skolorna i Centrum Behov och målbeskrivning Styrande krav och förutsättningar Skollagen Arbetsmiljölagen och miljöbalken Jämställdhetsanalys Konsekvens vid utebliven förändring (nollalternativ) Schablonberäkning av kostnad för åtgärdsval Schablonberäkning investeringsutgift

133 1 Sammanfattning Den här behovsanalysen fokuserar på grundskolebehovet i Centrum, Centrum Norr och Sydväst exkl. Ankarskolan. På kort sikt måste fastighetsägaren ta fram ett åtgärdsval angående Mariedalsskolan utifrån den problematik som föreligger kring arbetsmiljön. Vidare behöver åtgärdsval tas fram av fastighetsägaren över hur Håstensskolan ska hanteras framgent. Därutöver ser verksamheten att lokalerna på Hagaskolan inte är fullt ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs där. Barn- och utbildningsnämnden ser även följande behov utifrån befolkningsprognosen och de planprogram som berör centrumskolornas upptagningsområden, Östra Träslövs kyrkby och Västerport. Sammanfattningsvis ser barn- och utbildningsnämnden därmed behov av: Att utöka med cirka 1250 grundskoleplatser beroende på utbyggnadstakt av bostäder, där behov om cirka 550 platser ses till läsåret 2024/2025 och där behov av ytterligare 700 platser tillkommer efter Åtgärdsval avseende Mariedalsskolan. Åtgärdsval avseende Håstensskolan. Åtgärdsval avseende Hagaskolan. 2

134 2 Bakgrund, nuläge och planerad byggnation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, särskild utbildning för vuxna samt kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Barn- och utbildningsnämnden är också utbildningsanordnare för grundläggande vuxenutbildning och naturvetenskapligt basår. Barn- och utbildningsnämndens arbete med lokaler genomsyras av antagen strategi för lokalförsörjning som är framtagen utifrån Varbergs kommuns vision Barn- och utbildningsnämnden ska: Attrahera med ändamålsenliga lokaler. Samordna mellan aktörer och verksamheter, skapa fleravdelningsförskolor. Omdisponera för att nyttja lokaler optimalt. Avveckla tillfälliga, undermåliga lokaler samt lokaler som inte behövs. Framtidsbereda med investeringar som håller över tid. I området Centrum, Centrum Norr och Sydväst exkl. Ankarskolan finns följande kommunala skolor etablerade; Bockstensskolan, Furubergsskolan, Håstensskolan, Hagaskolan, Påskbergsskolan, Mariedalsskolan och Almers skola. I tabellen på nästa sida visas antalet barn per skola per 15 april Skola Antal Elever VT17 Bockstensskolan F Furubergsskolan F Håstensskolan Hagaskolan F Påskbergsskolan F Mariedalsskolan F-3 + Grundsär. 285 Almers skola Grundsär. 372 TOTALT Totala kapaciteten i området uppgår under vårterminen 2017 till mellan och elever. Vid en schablonberäkning utifrån den bostadsbyggnation som nämns i planprogram och utbyggnadsplaner från 2018 och till 2030 och därefter kommer området sakna cirka elevplatser vid fullt utbyggt antal bostäder. Utöver behovet av fler grundskoleplatser i centrumområdet ses tre stycken grundskolor behöva utredas i åtgärdsval. På kort sikt måste fastighetsägaren ta fram ett åtgärdsval angående Mariedalsskolan utifrån den problematik som föreligger kring arbetsmiljön och byggnaden, mer information i bilaga. Vidare behöver åtgärdsval tas fram av fastighetsägaren över hur Håstensskolan ska hanteras framgent utifrån den problematik som ses i byggnaden, se mer information i bilaga. 3

135 Antal elever Därutöver ser verksamheten att lokalerna på Hagaskolan inte är fullt ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs där. Problematiken som ses handlar om för låg ventilationskapacitet i både A-huset och D-huset, behov av fler arbetsplatser för pedagoger i flera av husen, idrottshallen har inte kapacitet att inrymma alla idrottslektioner och trafiksituationen runt skolan är problematisk. Vid en analys av platsbehovet i området Centrum, Centrum Norr och Sydväst exkl. Ankarskolan ses att antalet platser räcker fram till ungefär läsår 24/25 då det övre kapacitetstalet är nått. Men då tas inte hänsyn till de tre skolor vars tekniska status och funktionella kapacitet behöver utredas vidare av fastighetsägaren. Centrum, Centrum Norr och Sydväst exkl Ankarskolan /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Utblick 30/31 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utsikt 2025 och 2030 bygger på de byggplaner som kommunstyrelsens förvaltning har uppgett för området i samband med framtagande av befolkningsprognos. Siffrorna avseende utsikt 2025 och 2030 är osäkra då de beror mycket på kommande byggnation och i vilken grad den genomförs. Det som dock ses är att antalet skolplatser i centrumområdet inte kommer motsvara behovet. Det planeras för mycket bostadsbyggnation i och omkring centrum de närmaste åren. Arboretum, Alunskiffern, Lektorn och Marmorlyckan är områden där det planeras för omfattande byggnation. 4

136 Antal elever Antal elever 2.1 Skolorna i Centrum Bockstensskolan F /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utblick 30/31 Bockstensskolans har ett visst kapacitetsöverskott i samband med att Trönninge skola startar. Matsalen har stora begränsningar vad gäller måltidsservering, vilket serviceförvaltningen också har uppmärksammat. Vid en utblick ses dock att antalet elever kommer överstiga kapaciteten mellan 2025 och 2030 och byggnation av bostäder sker enligt underlag till befolkningsprognos och utblick Furubergsskolan F /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utblick 30/31 Furubergsskolans elevantal motsvarar redan nu skolans maxkapacitet. 5

137 Antal elever Antal elever Håstensskolan /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utblick 30/31 Håstensskolan har i nuläget ett kapacitetsöverskott och bedöms kunna möta de närmaste årens ökande elevunderlag. Vid en utblick ses dock att skolans kapacitet kommer att vara fullt utnyttjad vid läsåret 2030/2031. Lokalerna har arbetsmiljöproblematik som enligt fastighetsägaren kan hanteras på kort sikt med hjälp av åtgärder, men att åtgärdsval behöver påbörjas snarast för att inom de kommande två åren besluta om en långsiktig lösning. För mer information, se bilaga Hagaskolan F /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utblick 30/31 Inom Hagaskolans upptagningsområde finns det utöver Hagaskolan tre stycken fristående grundskolor etablerade; Kunskapsskolan, Nyhemsskolan och Varbergs Montessoriskola. Våren 2017 var 151 Varbergselever inskrivna på Kunskapsskolan, 100 Varbergselever på Nyhemsskolan samt 51 Varbergselever på Varbergs Montessoriskola. I kapacitetstalen i 6

138 Antal elever diagrammet ovan ingår endast Hagaskolans kapacitet. De fristående skolorna har elevunderlag från hela kommunen i större utsträckning än de kommunala skolorna, därav ses inte de fristående platserna enbart vara hänförbara till ett område. Lokalerna i både A-huset och D-huset har för låg ventilationskapacitet så att en klass inte ryms i lokalerna, det finns behov av fler arbetsplatser för pedagoger i flera av husen, det saknas grupprum, idrottshallen har inte kapacitet att inrymma alla idrottslektioner. Idrottshallen ligger ovanför arbetsrum och när den används är bullernivån mycket hög. Hela skolgården är en asfaltsyta. Den inspirerar till lek men endast på asfalt. Utanför skolans område används en grässvacka för bollsport. Det finns inget naturligt grönt område i anslutning till skolan. Skolan är inringad av hårt trafikerade vägar vilket gör att säkerhetsansvaret på skolan är påtagligt. Längs skolgården finns ett långt bullerplan som vetter mot en hårt trafikerad väg och ringled. Skolan har ingen säker angöring för transporter till skolan då den korsar en av skolans två ingångar till skolgård. Skolan har inte kapacitet att möta det ökande elevunderlaget i samband med omfattande bostadsbyggnationer i centralorten. 700 Påskbergsskolan F /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utblick 30/31 Påskbergsskolan ses ha kapacitet att möta elevunderlaget fram till och med prognosperiodens slut läsåret 2021/2022. Vid en utblick ses också Påskbergsskolan kunna möta platsbehovet fram till och med läsåret 2025/

139 Antal elever Mariedalsskolan F-3 och grundsärskola /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utblick 30/31 Från och med HT17 ingår nyckelkod Nygård/Vare i Mariedal-Almers upptagningsområde. Inom Mariedalsskolans upptagningsområde är även Montessoriskolan Lära för livet etablerad som vårterminen 2017 hade 75 inskrivna elever boendes i Varberg. I kapacitetstalen i diagrammet ovan ingår endast Mariedalsskolans kapacitet. De fristående skolorna har elevunderlag från hela kommunen i större utsträckning än de kommunala skolorna, därav ses inte de fristående platserna enbart vara hänförbara till ett område. Antalet elever på Mariedalsskolan var fler än prognos våren Detta ses bero på att i elevantalet ingår även särskolan och eleverna i särskolan kommer från samtliga områden i Varberg. Vidare väljer en del elever från områdena centrum samt Öster att gå på Mariedalsskolan då de bor nära skolans upptagningsområde. I takt med utbyggnad av bostäder på bland annat Alunskiffern, Arboretum, Lektorn och Marmorlyckan ses det prognosticerade elevunderlaget i området öka. Vid en utblick VT25 ses att det prognosticerade elevunderlaget i området är cirka 120 elever fler än VT17. Fastighetsägaren har genom förvaltaren konstaterat att Mariedalsskolan har omfattande arbetsmiljöproblematik, se bilaga för mer information. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden ser behov av att fastighetsägaren arbetar fram ett åtgärdsval för att kunna tillgodose lokaler med god arbetsmiljö för elever och pedagoger. 8

140 Antal elever Almers skola 4-9 och grundsärskola /17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 Utblick 25/26 Prognos elevunderlag Kapacitet från Kapacitet till Antal elever VT Prognos antal elever HT Utblick 30/31 Från och med HT17 ingår nyckelkod Nygård/Vare i Mariedal-Almers upptagningsområde. Inom Almers skolas upptagningsområde är även Montessoriskolan Lära för livet etablerad som vårterminen 2017 hade 75 inskrivna elever boendes i Varberg. I kapacitetstalen i diagrammet ovan ingår endast Almers skolas kapacitet. De fristående skolorna har elevunderlag från hela kommunen i större utsträckning än de kommunala skolorna, därav ses inte de fristående platserna enbart vara hänförbara till ett område. Almers skola har ett kapacitetsöverskott och utifrån prognos bedöms skolan klara behovet fram till I takt med utbyggnad av bostäder på bland annat Alunskiffern, Arboretum, Lektorn och Marmorlyckan ses det prognosticerade elevunderlaget i området öka. Vid en utblick VT30 ses att det prognosticerade elevunderlaget motsvarar skolan övre kapacitetsgräns. 9

141 3 Behov och målbeskrivning Barn- och utbildningsnämndens målsättningar för lokalförsörjningen är att lokaler ska skapa förutsättningar för en god lek-, studie- och arbetsmiljö och för ett förbättrat resultat, lokalernas storlek skall stödja och öka förutsättningarna samt garantera att skollagens krav uppfylls och att krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet ställs, arbetsplatser för lärare, barn, elevhälsa, administration och annat ska tillgodoses, befintliga ändamålsenliga lokaler ska utnyttjas optimalt. Barn- och utbildningsnämnden ser följande behov. Utifrån de utbyggnadsplaner som finns i centrumområdet ser barn- och utbildningsnämnden att ett åtgärdsval måste genomföras där förslag tas fram på lösningar utifrån den planerade bostadsbyggnationen i centrumområdet för att tillskapa totalt cirka grundskoleplatser. Utifrån befolkningsprognosen ses behov av att tillskapa cirka 550 elevplatser till läsåret 24/25 då centrumskolornas maxkapacitet är nådd, och att hänsyn tas till att efter läsåret 30/31 och framåt ses behov av ytterligare upp till ca 700 elevplatser, beroende på takten av bostadsbyggande. Utifrån den rapport som barn- och utbildningsnämnden har fått från serviceförvaltningen ses att fastighetsägaren måste ta fram förslag till lösningar i ett åtgärdsval avseende Mariedalsskolan, utifrån den arbetsmiljöproblematik som finns där, för att tillsäkra lokaler så verksamheten kan bedrivas i ändamålsenliga lokaler där den fysiska arbetsmiljön är god. Vidare har barn- och utbildningsnämnden fått rapport avseende Håstensskolan och även där ses behov av att fastighetsägaren i ett åtgärdsval behöver beskriva vilka alternativ som ses för Håstensskolan för att tillgodose ändamålsenliga lokaler där den fysiska arbetsmiljön är god. Därutöver ser barn- och utbildningsnämnden att lokalerna på Hagaskolan inte är fullt ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs där. Därmed ses behov av ett åtgärdsval som beskriver alternativ för hur problematiken avseende ventilationskapacitet, arbetsplatser, idrottshallens kapacitet samt utemiljö kan lösas för att säkerställa en bra miljö för elever och personal. 10

142 4 Styrande krav och förutsättningar 4.1 Skollagen Barn- och utbildningsnämnden erbjuder skola i enlighet med skollagens bestämmelser. I skollagens (2010:800), tionde (10) kapitlet, Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Detta genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda. Barn från och med 7-års ålder är skolpliktiga och skola ska erbjudas inom upptagningsområdet, eller så långt det är möjligt efter vårdnadshavarnas val. Hemkommunen ska verka för att eleverna deltar i förskoleklass från det år de fyller 6 år. Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. 4.2 Arbetsmiljölagen och miljöbalken Både elever i grundskola samt arbetstagare omfattas av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningar, som blir ett styrande krav. Detta innebär att lokalerna behöver uppfylla krav på bland annat inomhusmiljö och yta. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Självklart är det även viktigt att förskolan håller en god arbetsmiljö. Det är även viktigt att arbetsmiljölagen efterlevs vid eventuell omeller tillbyggnad. För att få driva förskola, grundskola och fritidshem måste verksamheten följa arbetsmiljölagen och livsmedelslagen. Miljö-och hälsa gör tillsyner för att säkerhetsställa att Miljöbalken följs. 11

143 5 Jämställdhetsanalys Barn- och utbildningsnämnden har krav på sig att erbjuda förskola och grundskola i enlighet med skollagen. Det innebär att alla barn oavsett var i kommunen de bor har samma rätt till förskola och grundskola. I förskolan styr närhetsprincipen och i grundskolan ska valet styra så mycket det är möjligt. 6 Konsekvens vid utebliven förändring (nollalternativ) Konsekvenserna vid en utebliven åtgärd avseende Mariedalsskolan och Håstensskolan är att barn- och utbildningsnämnden inte kommer kunna bedriva verksamhet i lokaler som uppfyller gällande lagkrav och därmed behöver evakueringslokaler etableras på av kommunen anvisad plats. Konsekvenserna vid utebliven åtgärd avseende Hagaskolan är att lokalerna inte blir fullt ut ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs och därmed kan skolans kapacitet komma att behöva justeras. Konsekvenserna vid en utebliven åtgärd när det gäller tillskapande av cirka 550 elevplatser i centrumområdet till 2024/205 blir att barn- och utbildningsnämnden inte kommer kunna erbjuda plats i enlighet med skollagen. 7 Schablonberäkning av kostnad för åtgärdsval Samhällsutvecklingskontoret bedömer kostnaden för åtgärdsval till mellan 20 tkr och 50 tkr. 8 Schablonberäkning investeringsutgift Vid en schablonberäkning av investeringsutgiften hänvisar samhällsutvecklingskontoret till liknande projekt som nyligen är genomförda eller som är under genomförande. Till-/ombyggnad av skolor har beroende på omfattning hamnat kring tkr. Nybyggnation av grundskola F-9 med kapacitet för 800 elever stod klar ht 2017 och var kalkylerad till ca tkr, men hamnade under budget. Slutredovisning är ännu inte gjord. Därutöver ses vid nybyggnation av en skola på 800 elever behov av investeringsbudget för inventarier om cirka tkr. 12

144 1 (3) Dnr: Fastighetsavdelningen Sofia Blanksvärd Till: Katarina Lindh Mariedalsskolan investerings och underhålls kartläggning. Bakgrund Bygganden är uppförd 1975 och är uppbyggd med platta på mark, vilken delvis är isolerad. (under kantbalkar enligt uppgift) Byggnaden är uppförd med platta tak med takpapp och ljusgårdar på taket. Tegelfasad och nedsänkta innertak för ventilationskanaler. Skolan har sedan 1994 haft problem med ett flertal in läckage från tak. Man har gjort olika åtgärder i flera omgångar efter att fukt skador uppstått. Sedan 1995 har personalen uppvisat flertalet olika hud och andningsbesvär i lokalerna och dessa har pågått under flera års tid. Serviceförvaltningen har under åren försökt att komma tillrätta med alla luftvägsbesvär och hudbesvär hos personal och de starka lukterna i lokalerna. Serviceförvaltningen har genomfört: Besiktningar Luftmätningar Renoveringar -Ventilation- 2016, 2017 frånluft från takkonstruktionen har monterats. -Tak- papp pålagd över den andra. -Bytt viss del av den blöta isoleringen. -Innertak: Nya takplattor i alla rum där besvär uppstått. (takplattor var fuktskadade.) -Ytterväggar och fuktspärr bytt delvis. Mätningar, fuktmätningar, relativ fuktighet mm, Betongplatta mm Provtagningar (golv, innerväggar, takluckor) SP Bytt byggmaterial i de lokaler där besvär uppstått Golven lagt klinker (dock ej våtutrymmen där det är plastmattor) Fönster- bytta Trots allt detta så kvarstår problemen i skolans lokaler. Det blir fler och fler som uppvisar samma symptom och den kraftiga lukten försvinner inte. W:\SOFIA BLANKSVÄRD ARB MAPP\4.1.4 Mariedalsskolan\4. Dokument\Mariedalsskolan fortsatta investeringar docx POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

145 2 (3) Dnr: Sammanfattningsvis kan konstateras: Unken lukt inne i takkonstruktionen. Tydlig avvikande lukt i korridor, särskolan In läckage av vatten via taket ner till undertaket. Förekommer på flera ställen. Synliga rör-installationer med teknisk isolering med fuktgenomslag. PVC- golv med höga fuktnivåer. Instängd avvikande lukt i vissa skolsalar Höga ljudnivåer i flera lektionssalar- forcerad ventilation? Otäta avloppsanslutningar. Klinkergolv ok Vad har detta kostat? Investeringar /åtgärder för att få fastigheten i brukbart skick: år : Sanering av fasad och fuktutredning 5000 kr Sanering av sarg tak 837 kr Utredningskostnad 480 kr Sanering av sarg 183 kr Byte golv 900 kr Byte av fönster 1500 kr Beställda rapporter/besiktningarmm 800 kr Total utförd investering: 8863 kr Hur gör vi för att komma till rätta med problemen? Fördjupad undersökning Byte av takkonstruktion Byte av innerväggar Fortsatt ventilations arbete/byte Investeringskostnad 2018 Fördjupad undersökning 500 kr Byte av takkonstruktion 3500 kr Byte av innerväggar 2000 kr Fortsatt ventilations arbete/byte 2000 kr Fortsatt underhåll 800 kr Trafiksituation 700 kr Total framtida investering: 9500 kr Kan vi försvara utförda investeringar och framtida investeringar: kr? POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

146 3 (3) Dnr: Utöver detta är fastigheten inklämd på en liten yta. Skolans verksamhet växer varje år. Särskoleelevernas sjuktransporter får ej plats på parkeringsytorna. Varbergs taxi kan inte längre garantera säkerheten för barn/särskolebarn när de använder 27 taxifordon för avlämning/hämtning varje dag vid samma tidpunkt på den lilla parkeringsytan. Parkeringsplatser är för få för föräldrar/avlämning och pedagoger. C-huset 6-9 är inte anpassad för verksamhet 1-3 årskurs. Värmeproblematik och ventilationsproblematik uppstår när fastigheten inte brukas på rätt sätt. Sammanfattningsvis frågar jag mig om det är försvarbart ur flera perspektiv att fastigheten skall fortsätta nyttjas som skola/förskola/särskola. Frågan förs vidare till Katarina Lindh/ Fastighetschef, Serviceförvaltningen. Fastighetsförvaltare: Sofia Blanksvärd Mail: SERVICEFÖRVALTNINGEN Sofia Blanksvärd Fastighetsförvaltare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

147 PM 1 (1) Dnr: Serviceförvaltning Katarina Lindh, Barn- och utbildningsförvaltningen Emma Lundgren Håstenskolan Fastighetsavdelningen har efter undersökningar tagit beslutet att lämna statusbedömningen på Håstenskolan till samhällsutvecklingskontoret utan att vänta på lokalförsörjningsplanens framtagande. Denna statusbedömning visar på att skolan inklusive gymnastikhallen är i sådant dåligt skicka att vi behöver gå in i behovsanalys och åtgärdsval. När vi tolkar rapporten så säger den att vi behöver byta ut 100% av innerväggarna och 70% av ytterväggarna för att få rätt på de brister och fel som finna i fastigheten med fukt, lukt och buller. Detta för att uppfylla kraven på en ändamålsenlig verksamhetslokal. Detta underhåll är så omfattande att fastighetsavdelningen har lämnat ärendet till ägaren att ta beslut om. Vår bedömning är att kommunen skyndsamt måste ta ett beslut om behov och åtgärd. Efter detta beslut kan vi avgöra vilka underhållsåtgärder som krävs för att kunna använda lokalen tills en lösning är på plats. Serviceförvaltningen Katarina Lindh POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan svn@varberg.se Serviceförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

148 AVFUKTNINGSTEKNIK HALLAND AB HÅSTEN SKOLA UTREDNING FUKTÅTGÄRDER

149 HÅSTEN SKOLA Utredning Fuktåtgärder Avfuktningsteknik Halland AB KONSULT WSP Management Birger Svenssons väg 28D Varberg Besök: Birger Svenssons väg 28D Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Mats Johansson PROJEKT - UPPDRAGSNAMN Håsten Skola UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Mats Johansson DATUM ÄNDRINGSDATUM Håsten Skola

150 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR SKOLAN GYMNASTIKSALEN 4 3 SAMMANFATTNING Håsten Skola 3

151 1 ALLMÄNT WSP Sverige AB har fått i uppdrag av Avfuktningsteknink AB att sammanställa de åtgärdsförslag som ses som realistiska för att kunna återställa Håsten skola fri från innermiljöproblem. Vid samtal med Kent Arvidsson, AFTAB så har lösning diskuteras fram för att kunna ge en rättvis bedömning av skolans åtgärdsbehov. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Skador eller åtgärder som krävs listas nedan för både skolan och gymnastiksalen. 2.1 SKOLAN Då det är flera problem med ytterväggarna. Dålig isoleringsförmåga enligt dagens mått, dålig täthet mot genomströmning av luft (konvektion och diffusion) och liten luftspalt mellan tegelmur och vidskyddsskiva. Vilket gör att brukstuggor ligger mot vindskyddsskivan och fuktar ner denna när vädret är ogynnsamt. Så behöver hela skolans yttervägg där det är tegel bytas ut mot ny. Då det är problem med innerväggarna så anses att ca 70% av alla innerväggar behöver bytas. Plattan på mark på plan 1 är troligtvis oisolerad vilket gör att det inte går att montera någon form av fuktkänsligt golv som plastmatta, linoleummatta eller fuktspärr i våtrum direkt mot betongplattan. Utan det kan endast monteras om det finns någon form av ventilerat golv. Alternativt kan golv som är okänsliga mot fukt läggas som klinker eller stenplattor. Men detta är en begränsning till skillnad mot dagen moderna konstruktioner då det isoleras under betongplattorna vilket möjliggör för alla typer av golv direkt på betongplattan. Takkonstruktionen är ändrad med tiden från invändig avvattning till idag sadeltak med utvändig avvattning. Det har varit problem med takkonstruktionen även efter ombyggnaden till sadeltak. Så lösningen har inte blivit optimal. Bjälklag mellan plan 1 och 2 har en kant som går ut mot yttervägg och är troligtvis helt eller lite isolerad vilket skapar en köldbrygga vilket skapar ett större energiflöde än vid dagens modernare byggnation. Enligt elever är det dålig ventilation i byggnaden. 2.2 GYMNASTIKSALEN Även på gymnastiksalen finns det ytterväggar av tegel med samma problem som på skolan. Det finns även motfyllda väggar där det inte finns isolering på utsida vägg detta skapar problem på insida. Som rapporten från AFTAB Håsten Skola

152 även visar. Detta är en konstruktion som är undermåligt och motsvarar inte dagens byggtekniska krav. Golvet i gymnastiksalen är ett passivt ventilerat golv vilket innebär att det finns en luftspalt mellan betong och övergolvet men att det inte ventileras mekaniskt. Detta kan fungera men kontrollen är mindre och osäkerheten större än med mekaniskt ventilerade golv. Taket är samma konstruktion som på skolan. 3 SAMMANFATTNING Åtgärder på skolan och gymnastikhall är omfattande och ska ställas mot en rivning och nybyggnad av ny skola. Åtgärder skolan 100 % av ytterväggarna bytas mot nya. 70 % av skolans innerväggar bytas mot nya. Hela plan 1 ventilerad golvkonstruktion alternativt fukttåligt material som klinker eller stenplattor m.m. Hela bjälklagskanten mellan plan 1 och 2 isoleras i samband med ny yttervägg. Ventilationen ses över i sin helhet. Takkonstruktionen ses över vid renovering. Åtgärder Gymnastikhall Ytterväggar av tegel bytas mot nya. Motfyllda väggar isoleras på utsidan. Invändigt golv ventileras eller monteras fukttåligt material. Takkonstruktion är samma som för skolan och bör ses över Håsten Skola 5

153 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Håsten Skola

154 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 18. Behovsanalys avseende förskola och skola i Väröbacka och Bua Dnr: BUN 2017/1020 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 146 Dnr BUN 2017/1020 Behovsanalys avseende förskola och skola i Väröbacka och Bua Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna behovsanalys avseende skola i Väröbacka och Bua, samt förskola i Väröbacka. 2. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra ett åtgärdsval för att ta fram förslag på en lösning för att täcka framtida behov av skola i upptagningsområdet Väröbacka/Bua samt förskola i Väröbacka, vid byggnation av nya bostäder. 3. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att ta hänsyn till de utbyggnadsplanerna av bostäder som finns i området och att åtgärdsvalet - vid 100% byggnation inriktas på en utökning med grundskoleplatser och en förskola på 160 platser i Limabacka, dvs en utökning av 90 platser, och en förskola på 160 platser i Väröbacka, gärna nära skolan för att underlätta samordningen. Längre fram i tiden om planerad byggnation följs, finns det ett behov av ytterligare en förskola på 160 platser. -vid 50% byggnation inriktas på en ökning med grundskoleplatser och en förskola på 120 platser i Limabacka, dvs en ökning med 50 platser, och en förskola på 160 platser i Väröbacka, gärna nära skolan för att underlätta samordningen. 4. godkänna åtgärdsvalets kostnad om mellan 20 tkr och 50 tkr som uppstår oavsett om projektet blir av. 5. att förtydliga att behovet av antalet platser som presenteras i underlag och beslut innefattar antalet platser som presenterades i nämndens beslut , 105, Behovsanalys avseende förskola i delområde Väröbacka för ersättning av paviljong på Limabacka förskola.

155 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Förslag till beslut på sammanträdet Eva Pehrsson-Karlsson (C) föreslår följande tillägg som ny punkt 5: att förtydliga att behovet av antalet platser som presenteras i underlag och beslut innefattar antalet platser som presenterades i nämndens beslut , 105, Behovsanalys avseende förskola i delområde Väröbacka för ersättning av paviljong på Limabacka förskola. Micael Åkesson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och Eva Pehrsson-Karlssons (C) tilläggsförslag och finner båda antagna. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har från samhällsutvecklingskontoret blivit ombedda att skriva fram en behovsanalys istället för ett åtgärdsval, utifrån det framtagna förslaget på ny investeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden erbjuder förskola i enlighet med skollagens bestämmelser. Barn- och utbildningsnämndens målsättningar för lokalförsörjningen är att lokaler ska skapa förutsättningar för en god lek-, studie- och arbetsmiljö och för ett förbättrat resultat, lokalernas storlek skall stödja och öka förutsättningarna samt garantera att skollagens krav uppfylls och att krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet ställs arbetsplatser för lärare, barn, elevhälsa, administration och annat ska tillgodoses, befintliga ändamålsenliga lokaler ska utnyttjas optimalt. Behovsanalysen fokuserar på grundskolebehovet i Väröbackaskolans och Buaskolans upptagningsområde, samt förskole behovet i Väröbacka/Stråvalla, utifrån den fördjupade översiktsplanen för norra kusten. Analyserna utgår från två stycken scenarion som beskriver behov av förskole- och grundskoleplatser utifrån 50 % bostadsbyggnation, respektive 100 % bostadsbyggnation. Behovsanalysen är framtagen och antagen av barn- och utbildningsnämnden tidigare avseende platsbehovet i Limabacka utifrån det behov som ses där i och med att bygglovet för paviljongen upphör och i samband med det att hänsyn även tas till den permanenta byggnadens skick. Beslutsunderlag Beslutsförslag BUN behovsanalys avseende Väröbacka

156 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Övervägande I enlighet med behovsanalys.

157 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Behovsanalys avseende förskola och skola i Väröbacka och Bua Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna behovsanalys avseende skola i Väröbacka och Bua, samt förskola i Väröbacka. 2. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra ett åtgärdsval för att ta fram förslag på en lösning för att täcka framtida behov av skola i upptagningsområdet Väröbacka/Bua samt förskola i Väröbacka, vid byggnation av nya bostäder. 3. föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att ta hänsyn till de utbyggnadsplanerna av bostäder som finns i området och att åtgärdsvalet - vid 100% byggnation inriktas på en utökning med grundskoleplatser och en förskola på 160 platser i Limabacka, dvs en utökning av 90 platser, och en förskola på 160 platser i Väröbacka, gärna nära skolan för att underlätta samordningen. Längre fram i tiden om planerad byggnation följs, finns det ett behov av ytterligare en förskola på 160 platser. -vid 50% byggnation inriktas på en ökning med grundskoleplatser och en förskola på 120 platser i Limabacka, dvs en ökning med 50 platser, och en förskola på 160 platser i Väröbacka, gärna nära skolan för att underlätta samordningen. 4. godkänna åtgärdsvalets kostnad om mellan 20 tkr och 50 tkr som uppstår oavsett om projektet blir av. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har från samhällsutvecklingskontoret blivit ombedda att skriva fram en behovsanalys istället för ett åtgärdsval, utifrån det framtagna förslaget på ny investeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden erbjuder förskola i enlighet med skollagens bestämmelser. Barn- och utbildningsnämndens målsättningar för lokalförsörjningen är att lokaler ska skapa förutsättningar för en god lek-, studie- och arbetsmiljö och för ett förbättrat resultat, lokalernas storlek skall stödja och öka förutsättningarna samt garantera att skollagens krav uppfylls och att krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet ställs, arbetsplatser för lärare, barn, elevhälsa, administration och annat ska tillgodoses, befintliga ändamålsenliga lokaler ska utnyttjas optimalt.

158 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Behovsanalysen fokuserar på grundskolebehovet i Väröbackaskolans och Buaskolans upptagningsområde, samt förskole behovet i Väröbacka/Stråvalla, utifrån den fördjupade översiktsplanen för norra kusten. Analyserna utgår från två stycken scenarion som beskriver behov av förskole- och grundskoleplatser utifrån 50 % bostadsbyggnation, respektive 100 % bostadsbyggnation. Behovsanalysen är framtagen och antagen av barn- och utbildningsnämnden tidigare avseende platsbehovet i Limabacka utifrån det behov som ses där i och med att bygglovet för paviljongen upphör och i samband med det att hänsyn även tas till den permanenta byggnadens skick. Beslutsunderlag BUN behovsanalys avseende Väröbacka Övervägande I enlighet med behovsanalys. Ekonomi och verksamhet Barn- och utbildningsnämnden har krav på sig att erbjuda förskola och skola i enlighet med skollagen. Utifrån platsbehovet i området ses behov av en permanent lösning tillsammans med att hänsyn tas till skicket på förskolan som avser den permanenta byggnaden. Samhällsutvecklingskontoret bedömer kostnaden för åtgärdsval till mellan 20 tkr och 50 tkr. Denna kostnad uppkommer oavsett om ett projekt blir av eller inte. Investeringsutgiften för en nybyggnation av förskola med kapacitet för barn schablonberäknas till mellan mnkr i 2017-års kostnadsnivå och en grundskola för 800 elever till ca mkr. Beroende på tomtens utformning och hur mycket markarbeten som behöver göras kan investeringsutgiften förändras. Till det tillkommer investeringsutgift avseende inventarier om cirka 2,25 3,0 mnkr för förskola och 18 mnkr för grundskola. Samråd Samråd sker i förvaltningens samverkansgrupp. Samråd har också skett med verksamhetschef förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Emma Lundgren Avdelningschef ekonomi och lokaler

159 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Magnus Sjöberg, samhällsutvecklingskontoret

160 Behovsanalys avseende Väröbacka (Bua) grundskola och förskola och därefter Barn- och utbildningsnämnden

161 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Vid 50 % byggnation Vid 100 % byggnation Bakgrund, nuläge och planerad byggnation Bakgrund Nuläge Grundskola Förskola Planerad byggnation utifrån den fördjupade översiktsplanen Grundskola Förskola Behov och målbeskrivning Vid 50 % byggnation Vid 100 % byggnation Styrande krav och förutsättningar Skollagen Arbetsmiljölagen och miljöbalken Jämställdhetsanalys Konsekvens vid utebliven förändring (nollalternativ) Schablonberäkning av kostnad för åtgärdsval Schablonberäkning investeringsutgift

162 1 Sammanfattning Den här behovsanalysen fokuserar på grundskolebehovet i Väröbackaskolans och Buaskolans upptagningsområde, samt förskole behovet i Väröbacka/Stråvalla, utifrån den fördjupade översiktsplanen för norra kusten. Analyserna utgår från två stycken scenarion som beskriver behov av förskole- och grundskoleplatser utifrån 50 % bostadsbyggnation, respektive 100 % bostadsbyggnation. Behovsanalysen är framtagen och antagen av barn- och utbildningsnämnden tidigare avseende platsbehovet i Limabacka utifrån det behov som ses där i och med att bygglovet för paviljongen upphör och i samband med det att hänsyn även tas till den permanenta byggnadens skick. 1.1 Vid 50 % byggnation Vid 50 % bostadsbyggnation ses ett behov av att utöka med cirka 400 grundskoleplatser, tidpunkten är beroende på utbyggnadstakt av bostäder. Barn- och utbildningsnämnden eftersträvar att grundskoleplatser tillskapas för att så långt det är möjligt undvika skolskjutsar för yngre elever. Att utöka med cirka 200 förskoleplatser och där tidpunkten är beroende på utbyggnadstakt av bostäder. 1.2 Vid 100 % byggnation Att utöka med ca 900 grundskoleplatser och där tidpunkten är beroende på utbyggnadstakt av bostäder. Barn- och utbildningsnämnden eftersträvar att grundskoleplatser tillskapas för att så långt det är möjligt undvika skolskjutsar för yngre elever. Att utöka med cirka 400 förskoleplatser och där tidpunkten är beroende på utbyggnadstakt av bostäder. 2 Bakgrund, nuläge och planerad byggnation 2.1 Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, särskild utbildning för vuxna samt kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Barn- och utbildningsnämnden är också utbildningsanordnare för grundläggande vuxenutbildning och naturvetenskapligt basår. Barn- och utbildningsnämndens arbete med lokaler genomsyras av antagen strategi för lokalförsörjning som är framtagen utifrån Varbergs kommuns vision Barn- och utbildningsnämnden ska: Attrahera med ändamålsenliga lokaler. Samordna mellan aktörer och verksamheter, skapa fleravdelningsförskolor. Omdisponera för att nyttja lokaler optimalt. Avveckla tillfälliga, undermåliga lokaler samt lokaler som inte behövs. Framtidsbereda med investeringar som håller över tid. 2

163 2.2 Nuläge Grundskola I upptagningsområde Väröbacka och Bua finns det 2 stycken grundskolor. Väröbackaskolan som i dag har åldrarna F-3 och 7-9 samt Buaskolan som i dag har åldrarna F-6. Skolorna har en gemensam kapacitet på elever och höstterminen 2017 uppgår det faktiska elevantalet till 560 elever. Eleverna går i närområdet när de går i F-3, och av de äldre eleverna åker flera buss till skolan beroende på var de bor. Av de 56o eleverna är 312 elever skjutsberättigade, varav 91 av 312 är i linjetrafik. Teknisk status i den kommunövergripande lokalförsörjningsplanen Byggnad/fastighet Beteckning Bruksarea Verksamhet Teknisk status Buaskolan Bua 10: Skola 3 Väröbacka skola Värö 2: Skola 4 Väröbacka Idrottshall Värö 2: Skola 5 Klass 3: Byggnad äldre än 10år i gott skick, med normalt framtida underhållsbehov. Klass 4: Nybyggd eller totalombyggd inom en 10-års period. Klass 5: Nybyggd inom senaste 3-års perioden. Matsalarnas kapacitet Buaskolans matsal upplevs som trång. Antagen förstudie gällande ny förskola på 4-6 avdelningar, innebär att man i samband med detta får tillgång till större matsal och kök. Prognoser exklusive planerade bostäder i den fördjupade översiktsplanen Utblick 2025 och 2030 bygger på de byggplaner som kommunstyrelsens förvaltning har uppgett för området i samband med framtagande av befolkningsprognos. Vad gäller bostadsbyggnation om i Väröbackaområdet och 770 bostäder i Bua så är dessa inte med i befolkningsprognos och utblick VT25 samt VT30 då byggplaner ännu inte är framtagna. Dessa finns schablonräknade under avsnittet 2.2 Planerat. 3

164 273 Utan planerad byggnation av 770 bostäder i Bua och 2800 bostäder i Väröbacka klarar Buaskolan elevtalet. 288 Utan planerad byggnation av 770 bostäder i Bua och 2800 bostäder i Väröbacka klarar Väröbackaskolan elevtalet. 4

165 2.2.2 Förskola I upptagningsområde Väröbacka som inkluderar Väröbacka, Limabacka och Stråvalla finns det två kommunala förskolor; Limabacka förskola samt Stråvalla förskola. Stråvalla förskola har cirka 50 platser. Limabacka förskola har cirka 36 platser i permanent byggnad samt cirka 36 platser i paviljong. Det tillfälliga bygglovet för paviljongen upphör i ett första läge under En ansökan om förlängning av tillfälligt bygglov kommer att göras och kommer vid ett godkännande att gälla fram till Det finns ingen fristående verksamhet etablerad i området. I tabellen nedan visas antalet barn per förskola per VT17 och HT17. Förskola Antal barn VT17 Antal barn HT17 Limabacka förskola Stråvalla förskola TOTALT Teknisk status i den kommunövergripande lokalförsörjningsplanen Byggnad/fastighet Beteckning Bruksarea Verksamhet Uthyrare/ Teknisk status Limabacka förskola Paviljong: Väröbacka 5: Förskola VBAB, Tv. Uppsägning 9 mån Limabacka förskola Paviljong: Väröbacka 17: Förskola CRAMO Bygglov går ut, utreds Stråvalla förskola Stråvalla-Kärra 2: Om ansökan avseende Limabacka förskolas paviljong om ett förlängt tillfälligt bygglov går igenom, kommer det att gälla som längst till och med Därefter kan inte tillfälligt bygglov längre sökas, utan det är i sådana fall ett permanent bygglov som behöver ansökas om. Barn- och utbildningsnämnden ser därmed att Limabacka förskolas avdelningar i paviljong måste ersättas med en permanent lösning. Den del av förskolan som utgör den permanenta byggnaden som ägs av Varbergs Bostads AB bedöms av fastighetsägaren och serviceförvaltningen, vara nära slutet av den tekniska livslängden. I antagen behovsanalys lyftes därmed att vid en permanent lösning av nuvarande avdelningar i paviljong, ska hänsyn även tas till skicket på den permanenta byggnaden. 5

166 Prognoser exklusive planerade bostäder i den fördjupade översiktsplanen Utblick 2025 och 2030 bygger på de byggplaner som kommunstyrelsens förvaltning har uppgett för området i samband med framtagande av befolkningsprognos. Vad gäller bostadsbyggnation om i Väröbackaområdet och 770 bostäder i Bua så är dessa inte med i befolkningsprognos och utblick VT25 samt VT30 då byggplaner ännu inte är framtagna. Dessa finns schablonräknade under avsnittet 2.2 Planerat. Väröbacka Diagrammet nedan visar Väröbacka/Limabacka och Stråvalla förskolor Inom delområdet Väröbacka ses ett underskott av antalet platser utifrån det beräknade platsbehovet. Då området angränsar till Kungsbacka är det barn i området som går i förskola där. Nedan kommer en fördjupad analys avseende Väröbacka tätort samt omland, respektive Stråvalla. 6

167 Axeltitel Antal Väröbacka tätort samt omland 200 Väröbacka (tätort + omland) VT17 HT17 VT18 HT18 VT19 HT19 VT20 HT20 VT21 HT21 Utblick VT25 Beräknat platsbehov Antal platser Differens platser/behov Faktiskt placerade barn 70 Differens platser/faktiskt placerade Antalet platser i området nyttjas våren 2017 fullt ut, och utifrån befolkningsprognos så ses att området inte klarar att möta det beräknade platsbehovet. För våren 2017 visar befolkningsprognosen ett platsbehov om 110 barn. Vid en analys av antalet placerade barn boendes i Väröbacka tätort samt omland uppgår de till 103 stycken våren 2017, varav 60 stycken är placerade på Limabacka förskola. Därmed ses att antalet barn i området överstiger antalet platser. Utblick VT30 Stråvalla 200 Stråvalla VT17 HT17 VT18 HT18 VT19 HT19 VT20 HT20 VT21 HT21 Utblick VT25 Beräknat platsbehov Antal platser Differens platser/behov Faktiskt placerade barn 55 Differens platser/faktiskt placerade Vad gäller Stråvalla ses en balans i antalet platser och det beräknade platsbehovet om Väröbacka omland inte räknas med. Majoriteten av barnen som bor inom nyckelkoder avseende Väröbacka omland går på Limabacka förskola, men ett tiotal barn går på Stråvalla förskola. Förskoleverksamheten har skapat en organisation som möjliggör att behovet i Väröbacka omland i nuläget kan hanteras. Utblick VT30 7

168 2.3 Planerad byggnation utifrån den fördjupade översiktsplanen 3500 Norra Kusten Upptagningsområde för Buaskolan Upptagningsområde för Väröbackaskolan Med i prognos Inte med i prognos I dagsläget finns inte bostadsbyggnation som lyfts i den fördjupade översiktsplanen för Norra Kusten med i Utbyggnadsplanen. Det handlar fortfarande om förslagsnivåer, då det inte finns något planprogram. Då det endast är på förslagsnivå samt mycket privatägd mark, är prognoser och utblick osäker. Järnvägsstationen planeras till 2026 och kommer att vara viktig för utbyggnaden. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs en bostadsbyggnation om 770 bostäder i Bua som ej är med i prognos. Väröbacka har 2900 bostäder som ej är med i prognos, varav 100 är i Löftaskog. Schablonberäkningar baserat på planerad bostadsbyggnation Efter prognos- och utsiktsperioden har schablonberäkningar gjorts för att få en bild över vilka behov som kan komma att föreligga vid ett förverkligande av den fördjupade översiktsplanens intentioner. Följande förutsättningar har legat till grund vid beräkningarna: För varje bostad räknas 2,2 personer. 20% av Varbergs befolkning är barn. o Varav 20 % barn 1-5 år o Varav 55 % barn 6-15 år Täckningsgrad förskola beräknas till 92 % 8

169 2.3.1 Grundskola Vid scenario 1, 100% byggnation beräknas det fattas platser i Bua och Väröbacka, beräknat fram till 2030 och därefter. Vid scenario 2, 50% byggnation beräknas det fattas platser, beräknat fram till 2030 och därefter Förskola Det som tydligt kan ses är att det kommer finnas behov av ny förskola i Väröbacka/Limabacka på grund av bostadsbyggnationen, medan platsantalet i Stråvalla ses i dag kunna täckas utifrån befolkningsprognos och FÖP, när planbestämmelserna är tagna behöver detta ses över igen, beräknat fram till Behovet ligger på ca platser beroende på byggnationstakt. Stråvalla och Väröbacka Utsikt 2030 och därefter Scenario 1 Utsikt 2030 och därefter Scenario 2 Prognos Beräknat platsbehov Antal platser kommunalt Antal platser fristående 0 0 Totalt antal platser Platsbehov

170 Det största behovet är i Väröbacka/Limabacka. Förskola i Väröbacka/Limabacka Utsikt 2030 och därefter Scenario 1 Utsikt 2030 och därefter Scenario 2 Prognos Cirka 520 Cirka 340 Beräknat platsbehov Cirka 470 Cirka 300 Antal platser kommunalt Cirka 72 Cirka 72 Antal platser fristående 0 0 Totalt antal platser Cirka 72 Cirka 72 Platsbehov Cirka 400 Cirka 230 Förskola i Stråvalla Utsikt 2030 och därefter Scenario 1 Utsikt 2030 och därefter Scenario 2 Prognos Cirka 78 Cirka 71 Beräknat platsbehov Cirka 63 Cirka 56 Antal platser kommunalt Cirka 51 Cirka 51 Antal platser fristående 0 0 Totalt antal platser Cirka 51 Cirka 51 Platsbehov Cirka -10 Cirka -5 3 Behov och målbeskrivning Barn- och utbildningsnämndens målsättningar för lokalförsörjningen är att lokaler ska skapa förutsättningar för en god lek-, studie- och arbetsmiljö och för ett förbättrat resultat, lokalernas storlek skall stödja och öka förutsättningarna samt garantera att skollagens krav uppfylls och att krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet ställs. arbetsplatser för lärare, barn, elevhälsa, administration och annat ska tillgodoses, befintliga ändamålsenliga lokaler ska utnyttjas optimalt. Pedagogisk utemiljö Boverket har rekommendationer om 30 kvadratmeter per barn i pedagogisk yta i utemiljön för yngre barn i grundskolan. I förskolan beräknar barn- och utbildningsnämnden idag 35 kvm pedagogisk yta i utemiljön per barn. Klassrummens utformning För att möjliggöra organisationen i kommunens grundskolor behöver ny-/ombyggda klassrum ha en yta och en ventilation för 30 elever plus 2 pedagoger. Pedagogisk yta ska följas enligt Rumsfunktionsprogram. 3.1 Vid 50 % byggnation Barn- och utbildningsnämnden ser behov av förskole-och skolplatser utifrån den fördjupade översiktsplanens intentioner. Vid en bostadsbyggnation motsvarande 50 % ses följande behov. Grundskola 10

171 Väröbackaskolan och Buaskolan har tillsammans i dag en kapacitet på platser. En utbyggnad på 50% av planerad byggnation skulle innebära ett behov av ytterligare platser. Förskola Limabacka: I enlighet med tidigare gjord behovsanalys ses vid en nybyggnation av förskola i Limabacka behov av en förskola på 120 platser, det vill säga ett tillskott på 50 platser jämfört med nuvarande kapacitet. Om en nybyggnation inte sker i Limabacka utifrån tidigare behovsanalys ses behov av annan lösning för 50 platser inom Limabacka/Väröbacka. Väröbacka: En förskola i Väröbacka med kapacitet för 160. För att öka möjligheterna till samordning ses gärna en lösning nära grundskolan. 3.2 Vid 100 % byggnation Barn- och utbildningsnämnden ser behov av förskole-och skolplatser utifrån den fördjupade översiktsplanens intentioner. Vid en bostadsbyggnation motsvarande 100 % ses följande behov. Grundskola Väröbackaskolan och Buaskolan har tillsammans i dag en kapacitet på platser. Vid 100% byggnation beräknas behovet vara ytterligare platser. Förskola Limabacka: I enlighet med tidigare gjord behovsanalys ses vid en nybyggnation av förskola i Limabacka behov av en förskola på 160 platser, det vill säga ett tillskott på 90 platser jämfört med nuvarande kapacitet. Om en nybyggnation inte sker i Limabacka utifrån tidigare behovsanalys ses behov av annan lösning för 90 platser inom Limabacka/Väröbacka. Väröbacka: I Väröbacka ses ett behov av cirka 160 platser. Längre fram i tiden om planerad byggnation följs, finns det ett behov av ytterligare en förskola på 160 platser. För att öka möjligheterna till samordning ses gärna lösning nära grundskolan. 4 Styrande krav och förutsättningar 4.1 Skollagen Barn- och utbildningsnämnden erbjuder skola i enlighet med skollagens bestämmelser. I skollagens (2010:800) tionde (10) kapitlet står följande: Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Detta genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda. Barn från och med 7-års ålder är skolpliktiga och skola ska erbjudas inom upptagningsområdet, eller så långt det är möjligt efter vårdnadshavarnas val. Hemkommunen ska verka för att eleverna deltar i förskoleklass från det år de fyller 6 år. 11

172 Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. Barn- och utbildningsnämnden erbjuder förskola i enlighet med skollagens bestämmelser. I skollagens (2010:800) åttonde (8e) kapitel 4-7 står följande: Från och med det år då barnet fyller tre år ska förskola erbjudas om minst 525 timmar per år. Från och med att barnet är 1 år ska förskola erbjudas i den omfattning det behövs, utifrån föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har enskilt behov utifrån familjens situation i övrigt. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga ska från och med 1 års ålder erbjudas förskola om minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Barn ska även erbjudas förskola om de utifrån fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. Vidare ska kommunen erbjuda förskoleplats inom fyra månader från det att vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman. Vid särskilda skäl ska erbjudande av förskoleplats ske skyndsamt (Skollag 2010:800, 8 kap 14 ). Förskoleplats ska erbjudas vid en enhet som ligger så nära barnets eget hem som möjligt och skälig hänsyn ska tas till vårdnadshavarens önskemål (Skollag 2010:800, 8 kap 15 ). 4.2 Arbetsmiljölagen och miljöbalken Både elever i grundskola samt arbetstagare omfattas av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningar, som blir ett styrande krav. Detta innebär att lokalerna behöver uppfylla krav på bland annat inomhusmiljö och yta. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Självklart är det även viktigt att förskolan håller en god arbetsmiljö. Det är även viktigt att arbetsmiljölagen efterlevs vid eventuell omeller tillbyggnad. För att få driva förskola, grundskola och fritidshem måste verksamheten följa arbetsmiljölagen och livsmedelslagen. Miljö-och hälsa gör tillsyner för att säkerhetsställa att Miljöbalken följs. 5 Jämställdhetsanalys Barn- och utbildningsnämnden har krav på sig att erbjuda förskola och grundskola i enlighet med skollagen. Det innebär att alla barn oavsett var i kommunen de bor har samma rätt till 12

173 förskola och grundskola. I förskolan styr närhetsprincipen och i grundskolan ska valet styra så mycket det är möjligt. 6 Konsekvens vid utebliven förändring (nollalternativ) Konsekvenserna vid en utebliven åtgärd när det tillfälliga bygglovet upphör i Limabacka eller om behovet av förskole-, och grundskoleplatser inte kan tillgodoses, blir att barn- och utbildningsnämnden inte kommer kunna erbjuda plats i enlighet med skollagen. 7 Schablonberäkning av kostnad för åtgärdsval Samhällsutvecklingskontoret bedömer kostnaden för åtgärdsval till mellan 20 tkr och 50 tkr. 8 Schablonberäkning investeringsutgift Vid en schablonberäkning av investeringsutgiften hänvisar samhällsutvecklingskontoret till liknande projekt som nyligen är genomförda eller som är under genomförande. Till-/ombyggnad av skolor har beroende på omfattning hamnat kring tkr. Nybyggnation av grundskola F-9 med kapacitet för 800 elever stod klar ht 2017 och var kalkylerad till ca tkr, men hamnade under budget. Slutredovisning är ännu inte gjord. Därutöver ses vid nybyggnation av en skola på 800 elever behov av investeringsbudget för inventarier om cirka tkr. Den senaste byggda förskolan med kapacitet för 160 barn är Trönningebjärsvägens förskola där anbudssumman uppgick till tkr. Utfallet blev tkr exklusive omkostnader för samhällsutvecklingskontoret, förstudiekostnad eller konstnärlig utsmyckning. Trönningebjärsvägens förskola (tkr) Entreprenadkostnad Byggherrekostnad Produktionskostnad Tomt- och fastighetskostnad Parkeringskostnad Garantiavsättning 600 Total investeringsutgift För Trönningebjärsvägens förskola ingick inga omkostnader för samhällsutvecklingskontoret, förstudiekostnad eller konstnärlig utsmyckning vilket behöver beräknas. Omkostnader för samhällsutvecklingskontoret bedöms i det här läget till 100 tkr och för konstnärlig utsmyckning bedöms 500 tkr. Därmed schablonberäknas ny förskola med kapacitet på 160 barn till mellan tkr och tkr i 2017-års kostnadsnivå. Till det kommer en investeringsutgift avseende inventarier om cirka tkr. 13

174 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 19. Förvaltningschef informerar Förvaltningschef informerar om följande punkter: Applagården (Magnus Sjöberg, samhällsutvecklingskontoret, medverkar, Kl ) Mariedalsskolan Bosgårdsskolan Återkoppling angående LISA/tillbud (Kommunhälsan medverkar, kl ) Löner/löneöversyn (Personalkontoret medverkar, kl ) Återkoppling Uppdrag KomTek (Maria Wirén, kl ) Tidningsartikel i Varbergsposten Metoo i klassrummen/skolorna

175 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 20. Mål och kvalitet Förskolan Dnr: BUN 2017/1022 Handläggare: Martin Hassel Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 154 Dnr BUN 2017/1022 Mål och kvalitet Förskolan Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna rapport Mål och kvalitet 2017 Kommunövergripande analysrapport av den kommunala förskolans pedagogiska uppdrag i Varbergs kommun 2016/17. Beskrivning av ärendet Rapporten Mål och kvalitet 2017 är en sammanställning av barn- och utbildningsförvaltningens övergripande analys av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Analysen är genomförd i dialog med förskolechef uppdelade efter de geografiska teamen. Fokus i rapporten ligger på att analysera kvalitén av den kommunala förskolans pedagogiska uppdrag. Beslutsunderlag Beslutsförslag Rapport Mål och kvalitet 2017 Kommunövergripande analysrapport av den kommunala förskolans pedagogiska uppdrag i Varbergs kommun 2016/17

176 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Martin Hassel Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Mål och kvalitet Förskolan Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna rapport Mål och kvalitet 2017 Kommunövergripande analysrapport av den kommunala förskolans pedagogiska uppdrag i Varbergs kommun 2016/17. Beskrivning av ärendet Rapporten Mål och kvalitet 2017 är en sammanställning av barn- och utbildningsförvaltningens övergripande analys av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Analysen är genomförd i dialog med förskolechef uppdelade efter de geografiska teamen. Fokus i rapporten ligger på att analysera kvalitén av den kommunala förskolans pedagogiska uppdrag. Beslutsunderlag Rapport Mål och kvalitet 2017 Kommunövergripande analysrapport av den kommunala förskolans pedagogiska uppdrag i Varbergs kommun 2016/17 Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wirén Utvecklingschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola

177 Mål och kvalitet Kommunövergripande analysrapport av den kommunala förskolans pedagogiska uppdrag i Varbergs kommun 2016/17

178 Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Maria Wirén Utvecklingschef 1

179 Barn- och utbildningsnämndens mål Stärka pedagogers skicklighet som lyfter barns och elevers resultat Öka elevers möjlighet för snabbare väg till studier och yrkesliv Öka välmående och minska utanförskap 2

180 Innehåll Sammanfattning Inledning Metod och analys Nuläge Utvecklingsområden enligt Mål och kvalitet Utvecklingsområden enligt enheternas utvecklingsplaner Analys av barnens möjligheter till ökat lärande Kollegialt lärande för likvärdighet och professionsutveckling Aktionsforskning möjliggör undervisning i förskolan Pedagogisk dokumentation synliggör mål i läroplanen och progression Pedagogisk dokumentation för barns delaktighet och lärande Lärmiljöer utmanar barnens lärande Språkutvecklande arbetssätt och övergångar Barnhälsaarbete och relationellt förhållningssätt Avslutning Pedagogiska ledare och särskilda kompetenser driver den pedagogiska utvecklingen Professionsutveckling i förskolan Fortsatta utvecklingsområden Källförteckning

181 Sammanfattning Kvalité i förskolan och progression i barnens lärande fångas i en kvalitativ analys av verksamheten. Ambitionen är att identifiera kvalitetshöjningar som har skett i verksamheten och hur de påverkar barns möjligheter till ökat lärande. Utgångspunkten är de utvecklingsområden som identifierades i föregående års Mål och kvalité rapport samt enheternas utvecklingsplaner. Det pedagogiska innehållet i förskolan har utvecklats under året. Framförallt har undervisningsbegreppet i förskolan blivit alltmer synliggjort. Därmed kan också undervisningen på ett tydligare sätt utvecklas framöver. Skolverket arbetar med att omarbeta förskolans läroplan, och i offentliggjorda utkast har utbildning och undervisning i förskolan fått en tydligare plats och innehåll. I avslutningen beskrivs också att pedagogiska ledare och särskilda kompetenser i förskolan är drivande i den pedagogiska utvecklingen. Sammantaget syns en professionsutveckling. Analysavsnittet presenterar ett antal kvalitetsfaktorer som har haft ett betydande fokus i alla eller flera förskolor under läsåret. Kvalitetsfaktorerna ska förstås som att de både har gett en kvalitetshöjning av verksamheten och stödjer ett ökat lärande för barnen: Kollegialt lärande för likvärdighet och professionsutveckling Aktionsforskning utvecklar undervisningen i förskolan Pedagogisk dokumentation synliggör mål i läroplanen och progression Pedagogisk dokumentation för barns delaktighet och lärande Lärmiljöer utmanar barnens lärande Språkutvecklande arbetssätt och övergångar Barnhälsaarbete och relationellt förhållningssätt En sammanfattning av fokus- och utvecklingsområden framåt är: Utveckling av grunduppdraget utifrån omarbetad läroplan för förskolan Övergångar från förskola till skola Pedagoger behöver ytterligare utmana varandra i det kollegiala lärandet Analysen i aktionsforskningen kan stärkas ytterligare Digitalisering i förskolan Läslyftet 4

182 1 Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet i Varbergs kommunala förskolor pågår kontinuerligt i verksamheten under hela året. Varje förskolechef ansvarar för att leda och organisera ett utvecklingsarbete utifrån förutsättningar, framgångsfaktorer och utvecklingsområden funna i den egna verksamheten. I det kommunövergripande systematiska kvalitetsarbetets årshjul har två avstämningar formulerats för förskolan. Trygghet och trivsel som analyserar förskolan ur ett omsorgsperspektiv och Mål och kvalitet som fokuserar på förskolans pedagogiska uppdrag. Förskolan styrs av skollagen och förskolans läroplan, Lpfö-98. Syftet med verksamheten är enligt skollagen att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. 1 Läroplanen anger att den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande Metod och analys Förskolornas utvecklingsarbete utgår från skollagen, läroplanen samt från barnoch utbildningsnämndens mål. Varje enhet har formulerat en utvecklingsplan för att förverkliga målen. Utifrån enheternas utvecklingsplaner och föregående års Mål och kvalitet rapport beskrivs ett kommunövergripande nuläge. Under hösten möter verksamhetschef för förskolan och kvalitetsteam 3 samtliga förskolechefer grupperade efter de geografiska teamen. I kvalitetsdialogerna har haft fokus på kvalitéer och utvecklingsområden i enheterna. En innehållsanalys av anteckningarna från kvalitetsdialogerna har genomförts. Innehållsanalysen har systematiskt sökt efter förklaringsmodeller som anses påverka kvalitet i förskolan och barnens möjligheter till ökat lärande. De kvalitetsfaktorer som definierats har många dialogsamtal berört eller så har de i någon dialog visat sig vara särskilt starkt kopplade till kvalitet och lärande. Förklaringar som är likartade har kategoriserats, och redovisas genom de underrubriker som finns under analysavsnittet (exempelvis 3.2 Aktionsforskning möjliggör undervisning i förskolan). Det systematiska kvalitetsarbetet och fortsatta utvecklingsarbetet bör utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I rapporten inkluderas därför vissa forskningsartiklar, bland annat hämtade från plattformen Förskoleforum som förskolecheferna under hösten 2017 har fått tillgång till. Kvalitetsuppföljning av fristående förskolor redovisas löpande under året i tillsynsrapporter till barn- och utbildningsnämnden. 1 Skollagen 2010:800 2 Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (ny, rev utg.) Stockholm: Skolverket 3 Kvalitetsteam består av utvecklingschef, utvecklingsstrateg och kvalitetsstrateg. 5

183 2 Nuläge 2.1 Utvecklingsområden enligt Mål och kvalitet 2016 I föregående års rapport Mål och kvalitet 2016 framkom ett antal utvecklingsområden. Här följer en sammanfattning. Aktionsforskning har sedan flera år pågått i verksamheten och bidragit till en större medvetenhet hos pedagoger om sin egen påverkan på barnets utveckling och lärande. Föregående års analys visar att nästa steg är att kunna synliggöra och formulera den progression som sker ur barnens perspektiv. Analysen identifierade också att verksamheten hade behov av att definiera och medvetandegöra undervisningsbegreppet för pedagogerna. Det efterlystes en kontinuerlig diskussion i verksamheten för att förtydliga begreppet och vad det innebär med undervisning i förskolan. Ett förtydligande av förskollärarens ansvar i relation till barnskötarens uppdrag formulerades också som fokus för arbetet framåt. Läroplanen understryker att det är förskollärare som ansvarar för förskolans pedagogiska uppdrag. 2.2 Utvecklingsområden enligt enheternas utvecklingsplaner I verksamhetsplan har barn och utbildningsförvaltningen preciserat hur arbetet med och mot barn- och utbildningsnämndens mål ska förlöpa under mandatperioden. På samma sätt som dessa mål är en nedbrytning av kommunfullmäktiges mål har förskolan genom förskolechef brutit ner nämndens mål i enhetens utvecklingsplan. Bild 1. Målstyrningsprocessen övergripande. 6

184 Kvalitetsdialogerna har tagit avstamp i enheternas utvecklingsplaner. En del gemensamma utvecklingsområden inför verksamhetsåret har identifierats: Aktionsforskning som metod och förhållningssätt Kollegialt lärande med exempelvis planering och analys som fokus Pedagogisk dokumentation Språkutvecklande insatser för pedagoger och barn Utveckling av lärmiljöer Barns inflytande och delaktighet Barnhälsa och välmående 3 Analys av barnens möjligheter till ökat lärande Analysen har identifierat ett antal kvalitetsfaktorer som har haft ett betydande fokus i alla eller flera förskolor under läsåret. Kvalitetsfaktorerna ska förstås som att de både har gett en kvalitetshöjning av verksamheten och stödjer ett ökat lärande för barnen. 3.1 Kollegialt lärande för likvärdighet och professionsutveckling Kollegiala forum är vanliga i förskolorna och sker i olika former. Lärsamtal med utbildade samtalsledare i syfte att fördjupa pedagogiska diskussioner. Aktionsforskningshandledargrupper för att planera och analysera aktioner. Möten på enheten eller mellan enheter inom teamet för att dela erfarenheter. Framgångsfaktorer för de kollegiala träffarna är att de är strukturerade, exempelvis med en fast agenda eller utbildad samtalsledare som leder mötet. Det har under året skett en progression i det kollegiala arbetssättet. En viktig faktor är att förskolechefer under senaste läsåret styrt genom tydliga strukturer och förväntningar på medarbetare att alla ska delta och dela med sig av erfarenheter. En kulturförändring har skett genom att pedagoger efterfrågar kollegiala samtal och på ett positivt sätt utmanar varandra för att höja kvalitén i verksamheten. Det kollegiala har utvecklat en samsyn kring uppdraget vilket har medfört en professionsutveckling, bland annat genom att ett professionellare språk används i verksamheten. En samsyn kring uppdraget skapar en likvärdighet i verksamheten och för barnen som möter olika pedagoger. Det kollegiala samtalet påverkar också mötet med barnen. Genom att pedagoger tar med sig både nya kunskaper och ett utforskande förhållningssätt till verksamheten, exempelvis genom att ställa frågor till barnen som de använder i det kollegiala samtalet för att utmana sina kollegor. Exempel kan vara hur tänkte du här? och varför gjorde du så? vilket hjälper barnen i sitt lärande. Det kollegiala arbetet mellan förskolechefer som arbetar tillsammans i teamet har också varit viktigt för att utveckla verksamheten. 7

185 3.2 Aktionsforskning möjliggör undervisning i förskolan Genom aktionsforskning undervisar pedagoger på samma sätt som skollagen definierar det. 4 Det sker genom en målstyrd process (planering & aktion) som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande (observation & dokumentation) och utvecklande (reflektion & analys) av kunskaper och värden. En kvalitetshöjning har under årets skett genom ett ökat fokus på att aktionsforskningen ska utgå från läroplanen. Förskolechefer arbetar nära pedagoger för att påtala vikten av att utgå från läroplanens mål i planeringen och analysen av sina aktioner. Aktionsforskning är en utvecklingsprocess som handlar om att förändra den egna praktiken. Genom en spiral av aktiviteter planera, agera, observera och reflektera som kretsar kring en aktion i verksamheten sker en analys med syfte att utveckla praktiken. Förhållningssättet handlar dels om att ta till vara verksamhetens nuvarande kompetens, men också att genom ett kollegialt samtal och analys utmana och utveckla praktiken. Enligt Karin Rönnerman är tanken med aktionsforskning att det ska ske en förbättring av verksamheten. Rönnerman, Karin (m.fl.) (2010). Aktionsforskning i förskolan trots att schemat är fullt. Lärarförlaget. Aktionsforskningen genomsyrar i högre grad verksamheten idag än för ett år sedan, aktionsforskningen är mer självgående. Aktionerna utgår tydligare från läroplanen än tidigare och analysförmågan har förbättrats. En framgångsfaktor för att få aktionsforskningen att bli mer självklar i verksamheten är att förskolechef varit tydlig med sin förväntning på att det ska ske. Förskolechef är viktig för att följa upp arbetet och utmana pedagogerna att nå ytterligare progression för dem själva och barnen. Alla pedagoger, såsom barnskötare, är på ett tydligare sätt involverade i aktionsforskningen än tidigare. Det är dock inte självklart på alla förskolor, och framförallt inte där en stor andel pedagoger inte är förskollärare. I ett fall har aktionsforskningshandledare arbetat med en anpassad lärgrupp, vilket möjliggjort aktionsforskning också av barnskötarna som utifrån sin roll är delaktig i att driva arbetet framåt. Undervisning i förskolan Svensk förskola har en lång tradition av en verksamhet som bygger på lek, lärande och omsorg med ett tydligt fokus på att utveckla barns sociala förmågor. I den reviderade (2016) läroplanen för förskolan har mål och riktlinjer förstärkts inom områden som språk, matematik, naturvetenskap och teknik. I verksamheten bör vidare barns kognitiva, sociala och emotionella lärande integreras, genom att lek, lärande och omsorg bildar en helhet i vardagliga och återkommande aktiviteter. Personalens innehållsliga och didaktiska kompetenser blir då viktiga, för att skapa en verksamhet där barn ges möjligheter att lära om och utforska sin omvärld i för dem meningsfulla sammanhang. Enligt forskningsartikel har personalens tolkningar av innebörden i undervisning medverkat till ett mer specifikt syfte med viket innehåll som de vill rikta barns lärande mot. Därmed handlar det inte längre om att göra aktiviteter för stunden. Kraven beskrivs som högre, där en aktivitet, till exempel att måla, inte är tillräckligt utan behöver innebära något mer. En förskollärare säger i artikeln om undervisning i förskolan att: - Ibland kanske och längre tillbaka sedan gjorde man en aktivitet för stunden. Så man visste kanske om man sjunger med barn så vet man att det tycker de är roligt och det är alltid nyttigt och trevligt att sjunga tillsammans. Men idag kanske man har ett speciellt syfte med den här sången. Den kanske ska handla om bokstäver eller alfabetet, något sådant, och då är det kanske det som är syftet med aktiviteten, att lära barnen. Forskningsartikeln framförs att undervisningsbegreppet fungerar som statushöjande för förskolan och bidrar till verksamhetens kvalitet. Jonsson, A, Williams, P, Pramling Samulesson, I (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. 4 ( )undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden(...). Skollag 2010:800 8

186 Aktionsforskningshandledare är viktiga för att driva och utveckla arbetet. En roll som stärkts och utvecklats under året. Handledarna har en viktig roll i analysen av aktionen, som anses vara den svåraste delen för pedagogerna. Handledaren stödjer genom att ställa analysfrågor och utmana pedagogerna. Genom en djupare analys av vad aktionen har inneburit för lärande hos barnen, och varför, möjliggörs en utveckling av verksamheten. 3.3 Pedagogisk dokumentation synliggör mål i läroplanen och progression Den pedagogiska dokumentationen på förskolorna sker kontinuerligt och som en del av aktionsforskningen. Den fungerar både som en del av enhetens systematiska kvalitetsarbete och kommunikation till vårdnadshavare om veckans eller månadens verksamhet. Vidare kan den fungera som grund för utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Pedagogisk dokumentation har varit i fokus på många enheter och en utveckling har skett. Den pedagogiska dokumentationen synliggör progression i verksamheten och i barnens lärande. Genom att förskolechef analyserar och utmanar pedagogernas arbete kan verksamheten dessutom utvecklas ytterligare. Genom dokumentationen kan förskolechefer och förskollärare upptäcka om verksamheten haft för mycket fokus på något enskilt område, eller inte tillräckligt utgått från mål i läroplanen. Genom att utveckla den pedagogiska dokumentationen ökas också möjligheterna att analysera kvalitén. Dokumentationen sker ofta genom att surfplattor och tillhörande appar används. En viss teknisk kompetens hos pedagogerna blir därmed nödvändig, vilket kan vara en utmaning. 3.4 Pedagogisk dokumentation för barns delaktighet och lärande När barnen blir delaktiga i den pedagogiska dokumentationen skapar det också ett lärande genom att barnen reflekterar över vad de har gjort och lärt sig. Med större surplattor på golvet kan även de yngsta barnen vara delaktiga i en pedagogisk dokumentation. Genom att involvera barnen i den pedagogiska dokumentationen får pedagogerna och barnen ett naturligt möte där pedagogerna måste jobba tillsammans med barnen. I mötet får pedagogerna syn på vad barnen faktiskt lärt sig och inte, vilket blir en grund för planeringen av den fortsatta verksamheten. Pedagogisk dokumentation synliggör undervisning i förskolan Undervisning i förskolan beskrivs ha bidragit till att barns lärande måste ses, mätas och förstås. Detta görs med hjälp av dokumentation. Dokumentationen kan innehålla konkreta överenskommelser kring olika strategier för personalens agerande i olika situationer. En tolkning är att dokumentation kan underlätta synliggörande av när undervisning sker, hur lärandeprocessen kan te sig och möjligen vad som undervisas. Då undervisning inte antas ske hela tiden behövs stöd i ett gemensamt dokument där ett beskrivet förhållningssätt anger hur arbetslaget ska göra. Jonsson, A, Williams, P, Pramling Samulesson, I (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. 9

187 3.5 Lärmiljöer utmanar barnens lärande I utvecklingsplanerna och under kvalitetsdialogerna har utveckling av lärmiljöer lyfts som viktiga för att öka barnens möjligheter till ökat lärande. Det sker en utveckling av lärmiljöer efter att förskollärare gått Reggio grundutbildning (7,5 hp). Genom utbildningen har förskolorna i Varberg getts möjlighet till ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt för att skapa flexibla lärmiljöer utifrån barns behov för lärande och utveckling. Kollegiala lärsamtal med lärledare blir viktiga för att hålla i arbetssättet och utveckling av lärmiljöer, och undvika att insatsen stannar vid ett tillfälligt projekt. Beroende på hur lärmiljöer är uppbyggda och hur de kan samspela och utvecklas väcker de nyfikenhet och utmanar barnen. 3.6 Språkutvecklande arbetssätt och övergångar Det finns ett medvetet fokus på ett språkutvecklande arbetssätt i kommunens förskolor. Under läsåret 17/18 genomförs Läslyftet och sedan tidigare arbetar förskolan med Levande läsning och Budskap i bild och text. Det senare syftar på att skapa en övergång mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola som vilar på en pedagogisk samsyn och kontinuitet gällande läsdidaktik och att förstå och kritiskt tolka bild och text. Övergångar till förskoleklass, fritidshem och grundskola har gynnats av Budskap i bild och text. Framgångsfaktor är att pedagoger möts och utifrån det språkutvecklande arbetssättet får en förståelse för och kunskap om varandras verksamheter. Levande läsning är en utvecklingsinsats för att främja högläsning och samtal kring läsning med förskolebarn. Samtliga pedagoger i kommunens förskolor fortbildas i högläsningens betydelse för kunskapsutveckling och hur man läser läsdidaktik och samtalar med barn på ett sätt som utvecklar barns språk, läsförståelse och deras lust för berättande och det skrivna språket. Detta kombineras med att Kapprumsbibliotek inrättas på varje förskoleavdelning med ca 40 boktitlar och innebär att barn och vårdnadshavare på ett enkelt sätt kan låna hem böcker från förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Systematiskt kvalitetsarbete Språk-, läs, och skrivutvecklare. Övergången till skola är ett utvecklingsområde, som att få tid till möten mellan pedagoger och att de får en gemensam förståelse för respektive verksamhets pedagogiska uppdrag och innehåll. Uppföljningar efter övergångar, där skola diskuterar med förskola vad de har sett och har ytterligare behov av kan också stärkas. Levande läsning har förändrat hur, vad och i vilket syfte pedagogerna läser. Pedagogerna använder mer lässtrategier, modellerar och sätter ord på sina tankar för att vägleda och stötta barns läsförståelse. I fortbildningen har stor vikt lagts vid hur samtalet, som omger läsning, kan utvecklas och göras mer dialogiskt. Att pedagogen leder samtalet och aktivt bjuder in barnet att bli medskapare i berättelsen. 5 I den pedagogiska dokumentationen, exempelvis genom det aktionsforskande arbetssättet, beskriver förskolechefer att de ser en progression hos barnen utifrån det språkutvecklande arbetssättet. 5 Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Systematiskt kvalitetsarbete Språk-, läs, och skrivutvecklare. 10

188 3.7 Barnhälsaarbete och relationellt förhållningssätt I utvecklingsplanerna och under kvalitetsdialogerna har barnhälsaarbetet lyfts som en viktig faktor för barns möjligheter till ökat lärande. Specialpedagogers särskilda kompetens, kollegialt lärande under regelbundna barnhälsamöten och fokus på relationellt förhållningssätt i mötet med barnen har möjliggjort en utveckling i arbetet under året. Pedagoger har ökat sin kunskap om det relationella förhållningssättet och dess betydelse för barns lärande. Olika relationer i verksamheten mötet mellan pedagog och barn, barn och miljö, barn och barn påverkar barnens lärande. Genom att synliggöra att olika pedagogers agerande uppfattas olika av barnen så skapas en möjlighet att utveckla varje möte utifrån varje barns olika behov. 4 Avslutning I analysavsnittet beskrivs olika kvalitetsfaktorer är viktiga för barnens möjligheter till ökat lärande. Detta avsnitt diskuterar kvalitetsfaktorerna utifrån ett helhetsperspektiv, för att visa på vilken utveckling av verksamhetens kvalité som sker i stort. 4.1 Pedagogiska ledare och särskilda kompetenser driver den pedagogiska utvecklingen I analysavsnittet framkommer att förskolechefers uppdrag att vara pedagogiska ledare är viktigt för att driva verksamhetens pedagogiska utveckling. En utveckling beskrivs i att förskolechefer under året varit tydliga med struktur och höga förväntningar på kollegiala möten vilket möjliggjort ett kollegialt lärande. Att de som pedagogiska ledare utifrån den pedagogiska dokumentationen utmanat pedagogerna i sin planering utifrån läroplanen, i analysen och i pedagogernas utveckling av verksamheten är också viktigt. En utveckling av den pedagogiska dokumentationen har varit en förutsättning. Särskilda kompetenser såsom aktionsforskningshandledare, lärledare och specialpedagoger är också viktiga för att driva verksamhetens utveckling. Andra kompetenser såsom pedagogistors kompetens att se mönster och analysera stärker det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna, och ateljéristor är viktiga för utvecklandet av lärmiljöer. 4.2 Professionsutveckling i förskolan Utifrån analysavsnittet kan det tolkas som att den pedagogiska utvecklingen innebär en professionsutveckling i förskolan. En tydlig och viktig förändring gentemot föregående läsår är att undervisningsbegreppet är mycket mer närvarande. Förskollärare är mer medvetna om att de ska och till stor del arbetar med målstyrda processer, vilket är ett nyckelord i begreppet undervisning i förskolan. 11

189 Genom att undervisningen har synliggjorts under året kan en progression i undervisningen också möjliggöras. Förskollärare har blivit bättre på att utgå från läroplanen i sin undervisning, vilket är en grund i att arbeta med målstyrda processer. Förskollärare är mer medvetna och profesionella i sin yrkesutövning. Den höjda kvalitén påverkar såväl barnens möjligheter till lärande som mötet mellan pedagoger och med vårdnadshavare. En alltmer professionell verksamhet med ökat fokus på undervisning ligger i tiden. I skrivande stund har Skolverket tagit fram förslag på omarbetat läroplan för förskolan med ett betydligt större fokus på just undervisning. 4.3 Fortsatta utvecklingsområden Analyserna i rapporten har fångat ett antal kvalitetsfaktorer för att förklara verksamhetens kvalitetshöjning och barnens möjligheter till ökat lärande. Kvalitetsfaktorerna per verksamhetsområde presenteras genom de underrubriker som finns under analysavsnittet (exempelvis 3.2 Aktionsforskning möjliggör undervisning i förskolan). Skolverket problematiserar framtagandet av framgångsfaktorer för skolutveckling utifrån att det inte går att förutsätta att en viss metod eller angreppssätt ska fungera för alla skolor. Samtidigt argumenterar Skolverket för att sådana faktorer kan fungera vägledande för den som vill utveckla sin verksamhet. 6 Det är också så dessa kvalitetsfaktorer ska förstås i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förskolechefer kan analysera och utmana verksamheten utifrån de kvalitetsfaktorer som har identifierats. Tillsammans med övrigt systematiskt kvalitetsarbete skapas en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvecklingsområden för vissa av kvalitetsfaktorerna har också framkommit i analysen, och blir viktiga att fortsatt jobba med. I dialogerna framkom också att fokus under kommande läsår behöver vara på digitaliseringen i förskolan, inte minst genom satsningen på ipads till pedagogerna, och på Läslyftet. Mot bakgrund av att en omarbetad läroplan förväntas implementeras under år 2018 behöver utvecklingsarbetet också ta hänsyn till den, utbildning och undervisning i förskolan förväntas få ett större fokus gentemot tidigare. En sammanfattning av fokus- och utvecklingsområden framåt är: Utveckling av grunduppdraget utifrån omarbetad läroplan för förskolan Övergångar från förskola till skola Pedagoger behöver ytterligare utmana varandra i det kollegiala lärandet Analysen i aktionsforskningen kan stärkas ytterligare Digitalisering i förskolan Läslyftet 6 Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Sid

190 5 Källförteckning Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Systematiskt kvalitetsarbete Språk-, läs, och skrivutvecklare. Jonsson, A, Williams, P, Pramling Samulesson, I (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Rönnerman, Karin (m.fl.) (2010). Aktionsforskning i förskolan trots att schemat är fullt. Lärarförlaget. Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Skolverket (2011), Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2016). 13

191 14 BESÖKSADRESS: NORRGATAN 25 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFON VÄXEL: E-POST: WEBBPLATS:

192 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 21. Mål och resultat Grundskola och Gymnasieskola Dnr: BUN 2017/1023 Handläggare: Martin Hassel Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 155 Dnr BUN 2017/1023 Mål och resultat Grundskola och Gymnasieskola Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna rapport Mål och resultat 2017 Kommunövergripande analysrapport av måluppfyllelse och resultat för de kommunala verksamheterna: grundskola, fritidshem grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning och Lärvux 2016/17. Beskrivning av ärendet Rapport Mål och resultat 2017 är en sammanställning av barn- och utbildningsförvaltningens övergripande resultatanalys, utförd gemensamt med rektor på samtliga skolor/gymnasieskola. Fokus i analysen ligger på resultat som terminsbetyg och betyg i nationella prov och resultat i lokalt lästest och på insatser och kvalitéer i verksamheterna kopplade till enheternas individuella mål samt Barn- och utbildningsnämndens övergripande mål. Beslutsunderlag Beslutsförslag Rapport Mål och resultat 2017 Kommunövergripande analysrapport av måluppfyllelse och resultat för de kommunala verksamheterna: grundskola, fritidshem grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning och Lärvux 2016/17

193 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Martin Hassel Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Mål och resultat Grundskola och Gymnasieskola Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna rapport Mål och resultat 2017 Kommunövergripande analysrapport av måluppfyllelse och resultat för de kommunala verksamheterna: grundskola, fritidshem grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning och Lärvux 2016/17. Beskrivning av ärendet Rapport Mål och resultat 2017 är en sammanställning av barn- och utbildningsförvaltningens övergripande resultatanalys, utförd gemensamt med rektor på samtliga skolor/gymnasieskola. Fokus i analysen ligger på resultat som terminsbetyg och betyg i nationella prov och resultat i lokalt lästest och på insatser och kvalitéer i verksamheterna kopplade till enheternas individuella mål samt Barn- och utbildningsnämndens övergripande mål. Beslutsunderlag Rapport Mål och resultat 2017 Kommunövergripande analysrapport av måluppfyllelse och resultat för de kommunala verksamheterna: grundskola, fritidshem grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning och Lärvux 2016/17 Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wirén Utvecklingschef Joachim Wadström Grundskolechef Maria Gustafsson Gymnasiechef

194 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Johan Berntsson Grundskolechef

195 Mål och resultat Kommunövergripande analysrapport av måluppfyllelse och resultat för de kommunala verksamheterna: grundskola, fritidshem grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning och Lärvux 2016/17

196 Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wirén Utvecklingschef Joachim Wadström Grundskolechef Maria Gustafsson Gymnasiechef Johan Berntsson Grundskolechef 1

197 Barn- och utbildningsnämndens mål Stärka pedagogers skicklighet som lyfter barns och elevers resultat Öka elevers möjlighet för snabbare väg till studier och yrkesliv Öka välmående och minska utanförskap 2

198 Innehåll Sammanfattning Inledning Metod Analys och slutsatser Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Grundskola Elevernas resultatutveckling Analys av elevernas resultatutveckling och lärande LiV-satsningen ger effekt Grundläggande kunskaper i svenska och matte behöver stärkas ytterligare i de yngre åren Kollegialt lärande stärker pedagoger och elever Samspelet mellan undervisningspraktik, bedömarkompetens och läroplan påverkar resultatutvecklingen Särskilt skickliga lärare och arbetslag Tvålärarskap och relationell kompetens skapar möjligheter till progression Övergångar mellan årskurser viktiga för undervisning och bedömning Tillgängliga lärmiljöer framgångsfaktor över alla årskurser Extra stöd och intensivinsatser möjliggör att elever uppnår kunskapskraven 18 3 Grundsärskola Analys av grundsärskolans kvalité Systematisk kartläggning möjliggör progression Samverkan och övergångar ger förutsättningar för elevers lärande Kollegialt lärande skapar samsyn och kvalité Fritidshem Analys av fritidshemmens kvalité Fokus på läsning och matematik Pedagogisk planering förutsättning för ökad kvalité Gymnasieskola Elevernas resultatutveckling Analys av elevernas resultatutveckling och lärande Underkända betyg i främst kärnämnena påverkar gymnasieexamen Kollegialt lärande och ämnesintegration stärker pedagoger och elever

199 5.2.3 Bedömarkompetensen hos lärarna kan påverka resultatutvecklingen Närvaro och elevhälsaarbete påverkar andelen godkända betyg Programråd skapar förutsättningar för progression Introduktionsprogram, individuellt alternativ, språkintroduktion och GRUV Analys av verksamheternas kvalité Kollegialt lärande möjliggör elevernas individuella utveckling Lärarnas relationella arbete viktigt för att stärka eleverna Övergångar och samverkan är ett utvecklingsområde Gymnasiesärskolan, Lärvux och Dövblindföddas klass Analys av gymnasiesärskolans kvalité Det kollegiala stärker den pedagogiska kvalitén Vikten av att integrera med andra delar av samhället Arbetsplatsförlagt lärande fortsatt utmaning Vägledningsinsatser har systematiserats Analys av Lärvux kvalité Utmaning att eleverna läser få timmar Utbildningens innehåll ett mått på progression Analys av dövblindföddas klass Avslutning Tydlig progression för vissa kvalitetsfaktorer Utvecklingsområden Källförteckning

200 Sammanfattning Grundskolans resultatutveckling de senaste fyra åren skiljer sig mellan årskurser. Resultaten för elever upp till årskurs 7 har i en sammanvägd bedömning en positiv utveckling över tid. Som exempel syns positiva trender för LiV-resultat, andelen som klarat kunskapskraven samt genomsnittligt meritvärde. Resultaten för elever i årskurs 8 och årskurs 9 visar att resultaten för andelen som klarar kunskapskraven samt blir behöriga till yrkesprogram har sjunkit. Meritvärdet är däremot relativt konstant. Andelen A-C betyg i årskurs 9 ökar. De höga betygen ökar framförallt hos pojkar. Resultatutvecklingen i grundskolan för årskurs 9 följer rikets trender, resultaten är däremot högre i Varberg. Gymnasieskolans resultatutveckling över de senaste fyra åren visar på en liten ökning för andelen A-C betyg, andel godkända betyg och genomsnittlig betygspoäng. Däremot sjunker andelen som tar gymnasieexamen. För de verksamhetsformer som inte har eller där det inte är lämpligt att redovisa betyg har elevernas möjligheter till progression analyserats. En god kvalité och tydlig progression kan fångas i grundsärskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning, språkintroduktion och dövblindföddas klass. Verksamheterna fritidshem, introduktionsprogram, individuellt alternativ samt Lärvux har enligt analyserna större utmaningar, även om progression i verksamheterna finns. I rapporten analyseras ett antal kvalitetsfaktorer vilka bedöms ha en bäring på resultatutvecklingen och elevers lärande. Då kvalitén av dem varierar mellan enheterna bör de också ses som utvecklingsområden. De kvalitetsfaktorer som har identifierats som gemensamma för samtliga verksamhetsområden är: Kollegialt förhållningssätt och lärande Ledarskapet i klassrummet och kvalitén i undervisningspraktiken Bedömarkompetens Övergångar och samverkan mellan stadier och verksamheter Tillgängliga lärmiljöer och lärares relationella kompetens Extra stöd och anpassningar för elevers olika behov Fokus på kärnämnena för att öka andelen elever med gymnasiebehörighet och gymnasieexamen. För läsåret 16/17 syns en tydlig progression i vissa av dessa kvalitetsfaktorer. I grundskolan syns en progression i det kollegiala lärandet genom de kollegiala forumen ämnesdidaktiskt kollegium (ÄDK) och Läslyft. Kollegiala samarbeten och strukturer har också utvecklats i gymnasieskolan Det kollegiala lärandet har bidragit till att skapa en progression i undervisningens kvalité och lärares bedömarkompetens. Undervisningen anses i grundskolan i 5

201 högre grad utgå från läroplanens förväntningar än tidigare. Utvecklingen drivs av ÄDK, Läslyft och särskilt skickliga lärare. I gymnasieskolan har arbetet med elevhälsa och närvaro varit i fokus och haft en tydlig progression. Utifrån detta har det skett en progression i tillgängliga lärmiljöer, en utveckling som också syns i grundskolan. Utifrån analysen har också ett antal utvecklingsområden på kommunövergripande nivå identifierats: Övergångar mellan stadier och verksamheter Grundläggande språk-, tal- och begreppsförståelse Undervisning i fritidshem Bedömning kopplat till relationen mellan nationella ämnesprov, läroplanen och slutbetyg. Fortsätta utvecklingsarbetet genom övergripande strategier för att skapa likvärdiga förutsättningar mellan enheterna 6

202 1 Inledning Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet för grundskola och gymnasieskola i Varberg är indelat i tre avstämningar. Kunskap och lärande med fokus på elevernas lärandeprocess, Trygghet och trivsel med fokus på elevernas välmående samt Mål och resultat med fokus på faktorer som påverkar elevernas prestation. Avstämningen Mål och resultat baseras på elevernas prestation i LIV 1, i de nationella ämnesproven samt på elevernas terminsbetyg, slutbetyg och kursbetyg. Fokus är på elevernas resultatutveckling över tid. Utvecklingen över tid ger indikationer om organisation och insatser får önskvärt genomslag på elevernas resultatutveckling. Analysen baseras till lika stor del på rektors kunskap om den egna verksamheten och de fokusområden enheten har haft. 1.1 Metod När resultat från de nationella ämnesproven, terminsbetyg, slutbetyg och kursbetyg rapporterats in sammanställs dessa. Kvalitetsteam, verksamhetschefer och rektorer möts under höstterminen i en kvalitetsdialog för analys kring enhetens resultatutveckling. 2 Sammanfattande analys och slutsatser redovisas genom denna rapport. För de skolformer där det inte går eller inte är lämpligt att mäta betygsutveckling har elevernas möjligheter till progression analyserats. Betygsstatistiken har hämtats ur barn- och utbildningsförvaltningens beslutsstödsystem Hypergene. I jämförelse med nationell statistik möjliggör Hypergene att titta på fler resultat samt bakomliggande aspekter. Hypergene uppdateras också kontinuerligt. Utifrån ett jämförande perspektiv lyfts nationell statistik också fram. Att källorna är olika gör att en försiktighet behöver beaktas vid jämförelser av den exakta skillnaden i resultat. 1.2 Analys och slutsatser I de avsnitt som benämns Elevernas resultatutveckling redovisas betygsstatistik och mönster i statistiken. Därefter följer en kvalitativ analys. Den kvalitativa analysen grundar sig i kvalitetsdialoger med rektorer. Utifrån anteckningarna från dialogerna har en innehållsanalys genomförts. Innehållsanalysen har systematiskt sökt efter förklaringsmodeller av resultatutvecklingen och kvalitén i verksamheten som många dialogsamtal berört eller som i någon dialog visat sig vara särskilt starkt kopplade till resultatutvecklingen och elevernas möjligheter till lärande. 1 Läsning i Varberg här syftande till H4-testet som är en del i insatsen kallad LIV. 2 Kvalitetsteam består av utvecklingschef, utvecklingsstrateg och kvalitetsstrateg. Verksamhetschef är antingen gymnasiechef eller grundskolechef, beroende på skolform. 7

203 Förklaringar som är likartade har kategoriserats, och redovisas genom de underrubriker som finns under varje analysavsnitt (exempelvis Kollegialt lärande stärker pedagoger och elever). Dessa förklaringar och underrubriker ska förstås som kvalitetsfaktorer som kan kopplas till elevers progression. I avsnittet Avslutning har kvalitetsfaktorerna aggregerats upp till gemensamma kvalitetsfaktorer för samtliga verksamhetsområden. Skolverket problematiserar framtagandet av framgångsfaktorer utifrån att det är svårt att förutsätta att en viss metod eller angreppssätt ska fungera för alla skolor. Samtidigt argumenterar Skolverket för att de kan fungera vägledande för den som vill utveckla sin verksamhet. 3 Det är också så kvalitetsfaktorerna ska förstås. Skolledare kan analysera och utmana verksamheten utifrån de kvalitetsfaktorer som har identifierats. Tillsammans med övrigt systematiskt kvalitetsarbete skapas en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Det systematiska kvalitetsarbetet och fortsatta utvecklingsarbetet bör utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Enligt Skolverket är beprövad erfarenhet systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. 4 Kvalitetsdialogerna har fokus på resultatutvecklingen över tid och har genomförts tillsammans av kvalitetsteam, verksamhetschefer och samtliga rektorer. Innehållsanalysen vars resultat återfinns i denna rapport har genomförts med en systematik. Skolverket skriver vidare att Frågan vad är det som fungerar bättre än annat? bör besvaras med hjälp av forskningsresultat. 5 Utifrån Skolverkets rekommendation prövas identifierade kvalitetsfaktorer löpande utifrån forskningsreferenser. Referenserna är hämtade ur Skolverkets Forskning för klassrummet samt en publikation ur forskningsprojektet Att organisera för skolframgång. 6 Publikationerna har fokus på grundskola och gymnasieskola. 3 Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Sid Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Sid Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Sid Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur och Kultur. 8

204 2 Grundskola I avsnitt 2.1 Elevernas resultatutveckling redovisas betygen för grundskolan nedbrutet på olika nivåer. I de fall genus eller ämnen tydligt påverkar resultaten lyfts dessa fram. I avsnitt 2.2 Analys av elevernas resultatutveckling och lärande presenteras den kvalitativa analys som har genomförts genom kvalitetsdialogerna. Analysen syftar till att förklara vad som har påverkat elevernas resultatutveckling och lärande. 2.1 Elevernas resultatutveckling De yngre åren Eleverna i årskurs 2 har förbättrat sin läsförmåga på det lästest som genomförts inom ramen för LiV. Vid den första mätningen i oktober 2010 var det 70 procent av eleverna i åk 2 som nådde ett förväntat flyt i läsningen. Efter insatser kopplade till LiV, var motsvarande resultat 82 procent vid mätningen i maj I maj 2017 var resultatet 90 procent. H4 - åk 2 Andel (%) som uppnått kravnivån 100% 90% 80% 70% 70% 82% 77% 86% 80% 88% 79% 88% 83% 88% 82% 90% 87% 90% 60% HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 HT14 VT15 HT15 VT16 HT16 VT17 Utifrån de nationella ämnesproven i årskurs 3 presterar eleverna på en hög och stabil nivå i ämnet svenska. Delprov med fokus på att skriva har något lägre andel elever uppnått kravnivån gentemot övriga delprov. I matematik klarar en lika stor andel av eleverna kravnivån som i svenska. Det delprov som har fokus på skriftliga räknemetoder har 82 procent uppnått kravnivån, vilket kan jämföras med genomsnittet på 93 procent för samtliga delprov. 100% 90% 80% NÄP åk 3 - andel som uppnått kravnivån 13/14 14/15 15/16 16/17 Matematik Svenska 9

205 Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen sjunker för årskurs 8 och årskurs 9, men ökar över tid för årskurs 6 och årskurs 7. För årskurs 9 sjunker andelen elever som uppnår kunskapskraven i större utsträckning i riket än i Varberg. Varberg har cirka 10 procentenheter bättre värde. I Skolverkets statistik för årskurs 9 kan man sortera bort nyanlända och elever med okänd bakgrund. 7 Vid en sådan sortering är Varbergs värde cirka 3 procentenheter högre än om samtliga elever räknas, vilket innebär ett lägre tapp gentemot förra läsåret. 100% 90% 80% Andel elever som uppnått kunskapskraven Andel elever som uppnått kunskapskraven 100% 90% 80% 70% 60% 13/14 14/15 15/16 16/17 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 70% 60% 13/14 14/15 15/16 16/17 Flicka åk 9 Pojke åk 9 Andel elever med gymnasiebehörighet Andelen elever med gymnasiebehörighet till yrkesprogrammen minskar över tid. En högre andel flickor än pojkar når gymnasiebehörighet. Skillnaden är knappt 6 procentenheter. Gentemot riket har Varberg cirka 2 procentenheter bättre resultat, och riket tappar mer gentemot föregående läsår. Exkluderat för nyanlända och elever med okänd bakgrund är tappet mot föregående år lägre, och resultatet i Varberg cirka 3 procentenheter högre än om samtliga elever räknas. Andel som har gymnasiebehörighet till yrkesprogram Skolverket Gymnasiebehörigheten sjunker 100% 90% 80% 70% 13/14 14/15 15/16 16/ elever, motsvarande 17,5 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras, blev inte behöriga till gymnasieskolan. Skolverkets nya statistik visar också att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Behörigheten bland flickor är 7,2 procentenheter högre än bland pojkar. 7 Skolverket definition av nyanlända och elever med okänd bakgrund: Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, t.ex. om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. 10

206 Meritvärde per årskurs Utifrån genomsnittligt meritvärde syns två trender. Progressionen över tid är stabil och för de yngre åren positiv. Den andra trenden är att eleverna presterar i genomsnitt bättre desto längre tid de går i grundskolan, det vill säga sjuorna presterar bättre än vad de gjorde som sexor året innan och så vidare. Flickorna har högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna i årskurs 9. Gapet är dock mindre än för riket. Riket har ett lägre genomsnittligt meritvärde än Varberg och en negativ trend gentemot föregående läsår. 8 Exkluderat för nyanlända och elever med okänd bakgrund är tappet mot föregående år borta, och meritvärdet har istället ökat gentemot föregående år Genomsnittligt meritvärde 14/15 15/16 16/17 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk Genomsnittligt meritvärde 14/15 15/16 16/17 Flicka åk 9 Pojke åk 9 De högre betygen Andelen A-C betyg är som störst i årskurs 9. Andelen har varit stabil de senaste tre åren. Flickorna har över tid högre andel A-C än pojkarna i samtliga årskurser. Skillnaden har minskat i samtliga årskurser under det senaste året med undantag för årskurs 7. Det minskande gapet drivs främst av att pojkar i högre utsträckning än tidigare har en progression kopplat till de högre betygen, A-C. Andel betyg A-C, åk 9 Andel betyg A-C, åk 9 60% 40% 46% 51% 51% 52% 60% 40% 62% 56% 60% 60% 42% 43% 46% 36% 20% 0% 13/14 14/15 15/16 16/17 20% 0% 13/14 14/15 15/16 16/17 Flicka Pojke 8 Skolverket (2017). PM Slutbetyg i grundskolan, våren

207 Kärnämnena Andelen elever som uppnått kravnivån i nationella ämnesproven och andel godkända betyg i motsvarande ämnen korrelerar på en stabil och hög nivå i årskurs 6. I årskurs 9 finns inte samma tydliga korrelation mellan resultatutvecklingen i nationella ämnesproven och andelen godkända betyg i kärnämnena. Exempelvis ökar andelen som uppnått kunskapskraven i nationella ämnesproven i engelska samtidigt som andelen godkända betyg i engelska minskar. 100% 95% NÄP åk 6 - andel som uppnått kravnivån 100% 95% Åk 6 - andel godkända betyg 90% 90% 85% 13/14 14/15 15/16 16/17 85% 13/14 14/15 15/16 16/17 Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik Svenska 100% 95% 90% 85% 80% NÄP åk 9 - andel som uppnått kravnivån 13/14 14/15 15/16 16/17 Engelska Matematik Svenska 100% 95% 90% 85% Åk 9 - andel godkända betyg 13/14 14/15 15/16 16/17 Engelska Matematik Svenska 12

208 2.2 Analys av elevernas resultatutveckling och lärande LiV-satsningen ger effekt Årets LiV-resultat ger en bild av att eleverna vid höstterminens lässcreening uppnår en allt högre läsförmåga. En tolkning är att undervisningen i förskoleklass och årskurs 1 bidragit till att eleverna är bättre rustade för att utveckla en god läsförmåga. Detta bekräftas av det LiV-handledarna uttrycker vid läsårets utvärdering; att skolorna arbetar aktivt med att skapa en samsyn gällande elevernas språk-, läs- och skrivutveckling och i frågor som rör, hur undervisningen kan formeras för att på bästa sätt stödja elevernas lärande för att nå kunskapskraven. 9 Att undervisningen i F-klass och årskurs 1 har ett ökat fokus på läsning framkommer som en framgångsfaktor i kvalitetsdialogerna. Flertalet skolor använder sig av olika metoder för att scanna av elevernas kunskapsnivåer i läsning redan i F-klass och årskurs 1. Efter att screening genomförts är det vanligt förekommande att undervisningen både fokuserar på det elever har svårare för på gruppnivå och att de elever som behöver arbeta i mindre grupp eller har behov av en-till-en undervisning får det. Att prova flertalet olika metoder för att nå fram till eleven är viktigt. LiV-handledare och andra lärare som har en särskild kompetens och har fått ett särskilt uppdrag att arbeta med läsningen på grupp- eller individnivå är också viktiga för resultatutvecklingen. Kartläggning och uppföljning av elevernas kunskaper Att organisera för skolframgång Jarl, Blossing, Andersson Kartläggning av elevernas kunskaper är ett kännetecken för hur undervisningen är organiserad på de framgångsrika skolorna Jarl, Blossing och Anderssons forskningsprojekt har identifierat. De framgångsrika skolorna har system för att på ett systematiskt sätt kartlägga elevernas kunskaper och färdigheter. Resultaten av de här kartläggningarna, eller screeningarna, används sedan för att organisera den undervisning som möter eleverna. Det kan handla om att göra särskilda gruppindelningar eller att bestämma hur speciallärarresurser ska användas. Vanligtvis sker kartläggningarna i de tidiga årskurserna. På de icke-framgångsrika skolorna, som Jarl, Blossing och Anderssons forskningsprojekt har identifierat, är ett kännetecken att de har fokus på annat än elevernas resultatutveckling. Det har alltså saknats en aktiv diskussion om resultatutvecklingen Grundläggande kunskaper i svenska och matte behöver stärkas ytterligare i de yngre åren Av de elever som inte uppnått kravnivån på de nationella ämnesproven i årskurs 3 finns i flera fall ett behov av att stärka de grundläggande kunskaperna. Utifrån årets nationella ämnesprov i svenska är läsförståelse, skrivregler och att jobba med den röda tråden när elever skriver texter fram utvecklingsområden. I matematik är det främst tal- och begreppsförståelse. 9 Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Systematiskt kvalitetsarbete Språk-, läs, och skrivutvecklare. 13

209 Den formativa undervisningen är viktig för att säkerställa att elever befäster grundläggande kunskaper, det vill säga att lärare identifierar på vilken nivå eleverna har sina kunskaper och utifrån det formera undervisningen. Att jobba med särskilda fokusområden på enhetsnivå har också betydelse. Läsning har varit ett fokus i kommunen och i enheternas utvecklingsplaner de senaste åren. Arbetet med lässtrategier ses som en framgångsfaktor för alla ämnen, och inte bara i svenska. Frågan om enheter har haft för lite fokus på skrivandet, vilket kan synas i resultatet på de nationella ämnesproven, har också lyfts i dialogerna Kollegialt lärande stärker pedagoger och elever Läslyft, ämnesdidaktiskt kollegium (ÄDK), ämnesgrupper, elevhälsamöten och andra kollegiala forum är centrala för att stärka pedagogers skicklighet för att lyfta elevers resultat. De olika kollegiala forumen nyttjas på flertalet sätt: att gemensamt möta elevgrupps behov, analys av elevernas behov, planering av undervisning, sambedömning, övergångar och fördjupade pedagogiska diskussioner. Fördjupad kompetens, ökad motivation hos lärare och samsyn mellan lärare är vinster för verksamheten. Samtliga aspekter ger elever ökade möjligheter till lärande. ÄDK lyfts särskilt fram som ett sätt att utveckla undervisningspraktiken. Genom ÄDK kommer man åt hur undervisningen genomförs, och genom att sätta fokus på vad som sker i undervisningen möjliggörs en utveckling av den. ÄDK har under året gett en progression i undervisningens kvalité för dessa lärare. ÄDK fördjupar lärares kunskaper och den formativa praktiken stärks. I dialogerna framkommer att de olika kollegiala insatserna ömsesidigt stärker varandra. ÄDK har haft goda utvecklingsmöjligheter när det dialogbaserade arbetssättet mellan kollegor fungerat bra under Läslyftet. Vidare har ÄDK fungerat som en fördjupning av tidigare arbete med bedömning för lärande (BFL). Rektorer lyfter betydelsen av att välja när deras enhet ska ingå i olika forum, för att skolornas egna fokusområden ska bli stärkta av insatserna Samspelet mellan undervisningspraktik, bedömarkompetens och läroplan påverkar resultatutvecklingen Sedan 2011 gäller ny läroplan för grundskolan. Det är först under senare år undervisningen i stort möter upp till de nya förväntningar läroplanen har. En viktig aspekt för att möjliggöra en undervisning utifrån läroplanen är den formativa undervisningspraktiken. 10 Ämnesdidaktiskt Kollegium (ÄDK) i Varberg ÄDK är en fördjupning och analys för utveckling av lärares undervisning och elevers lärande. Ämnesdidaktiskt kollegium är ett kollegialt lärande som fokuserar elevernas lärande. Syftet med ÄDK är att säkerställa undervisningens kvalitet på skolorna, genom att lärarna utvecklar sin undervisning och lär känna dess påverkan på elevernas lärande. Centralt i ÄDK är formativ bedömning/bedömning för lärande (BFL) som en naturlig del av arbetet. I ÄDK arbetar lärare tillsammans på ett systematiskt och med ett vetenskapligt förhållningssätt för att utveckla undervisningen och ge eleverna bästa möjlighet till lärande. En central del i lärarnas arbete är att använda en eller flera uttalade teorier om lärande. I Varbergs ÄDK är variationsteorin tydligast uttalad. 10 I den systematiska kvalitetsavstämningen Kunskap och Lärande fördjupas diskussionen om den formativa undervisningspraktikens betydelse för elevers lärande. 14

210 En undervisningspraktik som är formativ och tydligt utgår från läroplanens förväntningar kan leda till att elever får ökade möjligheter att nå de högre kunskapskraven. En förändrad undervisningspraktik kan därmed vara en förklaring till varför andelen A-C betyg ökar över tid. Kontinuerlig feedback och genom en variation av metoder för att lära kan särskilt ha hjälpt pojkarna att nå en progression, och det syns här en koppling till Varbergs arbete med formativ undervisning och variationsteorin. Att läroplanen från 2011 mer och mer genomsyrar praktiken påverkar också bedömningen av kunskapskraven i läroplanen. Att lärare kontinuerligt har blivit bättre på att bedöma gentemot de nya kunskapskraven har troligen ökat spridningen av betygen över hela betygsskalan. Däremot kan de elever som till största del har fått en undervisning präglad av den tidigare läroplanens kunskapskrav få svårare att nå de nya kunskapskraven. Eleverna har helt enkelt inte blivit tillräckligt förberedda på vad de nu bedöms gentemot. En förklaring till den förändrade bedömarkompetensen är att bedömning diskuteras kollegialt och att sambedömning sker i ökad utsträckning. Elever har i genomsnitt högre meritvärde desto längre tid de går i grundskolan, beroende på att de oftare får högre betyg när de går i senare årskurser. En del av lärares ökade bedömarkompetens är deras förmåga att använda hela betygsskalan också i de tidiga årskurserna. Engelskabetygen i årskurs 6 och årskurs 9 sätter ett särskilt ljus på bedömarkompetensen. En högre andel elever uppnår kravnivån enligt nationella ämnesproven men en lägre andel får godkänt i ämnet. I dialogerna har det framkommit tre förklaringsmodeller: den första att lärare anser att ämnesproven i engelska inte täcker in samtliga delar enligt kursplanen och att betyget måste ta hänsyn till fler förmågor; den andra att lärare undervisar på för hög nivå då de anser att eleverna klarar det; och den tredje att nationella ämnesprovet är mer rättvisande och att lärare därmed har alltför hård bedömning. Formativ bedömning Forskning för klassrummet Skolverket Formativ bedömning är inget nytt. Man skulle kunna säga att formativ bedömning sätter fingret på något som bra lärare alltid har gjort att ta reda på vad eleven kan för att sedan kunna lägga upp undervisningen så att den blir meningsfull och relevant. Det nya och intressanta är att forskning har visat att de aspekter av undervisning som kan beskrivas som daglig och stundlig formativ bedömning har en potential att göra stor skillnad för undervisningens effektivitet. Formativ bedömning innebär i strikt mening en bedömning som läraren gör under själva undervisningsprocessen alltså innan en undervisningssekvens är avslutad. Den formativa bedömningens syfte är att kartlägga och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande så att undervisningen kan anpassas efter det. Det som formas är alltså undervisningen. Utifrån frågor som Vad har eleverna förstått? eller Vad har de lärt sig? ställer sig läraren frågor som Vad kan jag göra annorlunda? eller Vad kan jag förklara på ett annat sätt?. Det finns mycket forskning som pekar på att formativ bedömning har en starkt positiv inverkan på elevers lärande. Formativ bedömning synliggör lärandet som pågår både för eleverna och för läraren. Syftet är lika mycket en bedömning av undervisningen som av elevernas lärande. Man skulle kunna se arbete med formativ bedömning som en förflyttning av tyngdpunkten i bedömningen från elevernas kunskaper till undervisningens kvalitet. 15

211 2.2.5 Särskilt skickliga lärare och arbetslag Särskilt skickliga lärare och arbetslag ses som en av de främsta förklaringar till varför vissa ämnen har högre genomsnittlig betygspoäng på den enskilda skolan. Relationell kompetens, en formativ undervisningspraktik och förmåga att utmana såväl högpresterande som lägre presterande elever i att nå progression är viktiga egenskaper. Betydelsen av lärarna är genomgående över alla årskurser. För att skapa ökat lärande mellan kollegor i syfte att stärka undervisningen sker ett arbete med att förändra förhållningssätt och sammansättning i arbetslag på skolan. Att rektorer som pedagogiska ledare besöker klassrummen för att få vetskap hur undervisningen sker, i syfte att stärka lärarna och arbetslagen, och att analys ihop med lärare sker både på gruppnivå och individnivå är viktigt Tvålärarskap och relationell kompetens skapar möjligheter till progression Genom statsbidraget lågstadiesatsningen har grundskolans lägre årskurser fått möjlighet att ha en högre lärartäthet. Flera skolor använder sig av tvålärarskap i klasserna. Fördelar är att en lärare kan arbeta med att leda lektionen och den andre med att fånga upp oroligheter, behov och ge stöd till elever. Men också att läraren får mer tid med eleverna då hen är närvarande under fler lektioner, och då ökar möjligheterna att lära känna eleverna och deras behov vilket stärker det relationella utbytet mellan lärare och elev. En kunskap som också kan delas med en kollega på ett tydligare sätt, vilket ger en kontinuerlig utvärdering av undervisningen och ett kollegialt lärande. För lärare som är ovana att jobba två och två så har rektor genom sitt pedagogiska ledarskap behövt visa förtjänsterna. Exempelvis nyttjas inte tvålärarskapet om man väljer att dela upp klassen i två mindre grupper. Då förloras till stor del den relationella vinsten med tvålärarskap. Särskilt skickliga lärare och relationell kompetens Forskning för klassrummet Skolverket I forskningsöversikten Utmärkt undervisning lyfter Jan Håkansson och Daniel Sundberg fram att en skicklig lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande. Skickliga lärare kan också i högre grad identifiera väsentligheterna i sina ämnen; leda lärande genom klassrumsinteraktion, följa lärandet, ge feedback samt använda sina känslomässiga sidor. En skicklig lärare har kort och gott en varierad undervisningsrepertoar och arbetar mycket med relationer. En annan aspekt är att lärare samarbetar och att det finns tydliga regler för samarbetet, till exempel i form av gemensam planeringstid, strukturer med två lärare som undervisar i varje klass eller genom att olika arbetslag har ett särskilt ansvar för att se till att undervisningen står i fokus. Normer om att kunna gå in och ut ur varandras klassrum främjar också samarbetet. (Jarl, Blossing, Andersson. Att organisera för skolframgång) 16

212 2.2.7 Övergångar mellan årskurser viktiga för undervisning och bedömning De mest kritiska övergångarna sker från förskola till förskoleklass samt från årskurs 3 till årskurs 4. Men också från årkurs 5 till årskurs 6 för de elever som byter skola. Övergången från årskurs 3 till årskurs 4 innebär att eleverna går från undervisning av klasslärare till undervisning av ämneslärare. Det är både högre kunskapsmässiga krav och en förändrad social miljö. För de elever som byter skola från årskurs 5 till årskurs 6 har övergången stor betydelse. Eleverna får betyg i årskurs 6 men ska också i årskurs 4 och årskurs 5 jobba mot kunskapsmålen i årskurs 6. Lärarna i årskurs 6 behöver känna till elevernas tidigare kunskaper för sin fortsatta undervisning. Framgångsfaktor för bra övergångar på alla nivåer är både pedagogisk dokumentation och mötet mellan pedagoger. Att pedagoger från de olika verksamheterna och årskurserna träffas möjliggör ytterligare fördjupning. Besök av varandras verksamheter för att förstå hur undervisningen har genomförts är också viktigt. Det skapar en fördjupad bild av elevernas kunskaper. Ytterligare framgångsfaktor är att lärare följer med eleverna över årskurserna. Övergångar som innebär att lärare har god kunskap om elevernas kunskaper och förmågor anses också påverka resultatutvecklingen. Både genom att undervisningen tidigt kan utgå från elevernas olika behov samt att lärare har ett större underlag för framtida bedömningar av elevernas prestationer Tillgängliga lärmiljöer framgångsfaktor över alla årskurser Tillgängliga lärmiljöer med syfte att inkludera alla elever i undervisningen, men också anpassningar för de elever som har behov av det, är viktigt över alla årskurser för att skapa förutsättningar för elevers progression. I flera fall går det att se en korrelation mellan klassers resultat till hur väl fungerande lärmiljön har varit. För enskilda elever som har svårt att uppnå kunskapskraven ser rektorer ofta ett behov av extra stöd och anpassningar för eleven. Barn- och elevhälsaarbetet men också flexteamen framhävs som viktiga för att möjliggöra progression hos Inkluderande arbetssätt Forskning för klassrummet Skolverket Enligt skollagen ska också en elev så långt det är möjligt undervisas och få särskilt stöd i den elevgrupp eleven tillhör. Inkludering handlar om en förändring av skolmiljön för att anpassa den till den mångfald av elevers olikheter som vi har. Inkludering innebär alla elevers rätt till att närvara i klassrummet utan undantag. Dessa tankar stämmer väl överens med skollagens krav. Många, däribland forskaren Bengt Persson, menar att det finns en lång tradition i förskolan och skolan av ett bristperspektiv. Det innebär att just hänskjuta problem till individen, till det enskilda barnet eller eleven. Detta perspektiv kallas också för ett kategoriskt perspektiv. Trenden att individualisera problem, att förklara problem endast med att det är elevernas fel, har starkt kritiserats av både Skolverket och av forskare. Skolmisslyckande verkar vara en stark riskmekanism för placerade barns utveckling efter skolåren. I Socialstyrelsens rapport Social rapport 2010 framkommer att barn och ungdomar som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund. Den starkaste skyddseffekten för unga är ett fullständigt slutbetyg från årskurs 9. 17

213 eleverna. Flera skolor har fokus på barn- och elevhälsaarbetet och ser en god utveckling i arbetet. Ökad kunskap hos lärare under året har inneburit att lärare ser anpassningar och åtgärdsprogram som en fördel snarare än en ytterligare uppgift. Specialpedagoger och speciallärare framhålls i dialogerna som viktiga för att skapa tillgängliga lärmiljöer tillsammans med övriga pedagoger och som direkt stöd till elever Extra stöd och intensivinsatser möjliggör att elever uppnår kunskapskraven Det är fler elever i årskurs 9 som uppnår kunskapskraven i svenska och matematik i slutbetyget än som uppnår kunskapskraven i de nationella ämnesproven. Resultaten i de nationella ämnesproven analyseras och leder till extra stöd och intensivinsatser i framförallt matematik och svenska på flera skolor. Läxläsning på skoltid, erbjudande av extra matematikstöd på elevens val, intensivinsatser med enskilda elever under 30 min flera gånger i veckan av specialpedagog är exempel. Intensivinsatserna är framgångsrika. Samtidigt finns en risk att intensivinsatser tiden mellan nationella ämnesprov och terminsslutet inte leder till att eleverna behåller kunskaperna över tid. Att stärka grunderna i de yngre åldrarna är troligen en mer hållbar lösning. Anpassning av undervisningen Att organisera för skolframgång Jarl, Blossing, Andersson Anpassningen av undervisningen är ett kännetecken för hur undervisningen är organiserad på de framgångsrika skolorna Jarl, Blossing och Anderssons forskningsprojekt har identifierat. Skolorna kännetecknas av en tydlig anpassning till elevernas behov och förutsättningar. Utgångspunkten är att eleverna ska nå målen i kursplanerna och att undervisningen ska utgå från elevernas kunskaper. På de icke-framgångsrika skolorna finns uppfattningen att skolornas resultat är avhängigt eleverna. Gemensamt för dessa skolor är också att det inte finns ett systematiskt arbete med att kartlägga elevernas kunskaper. 18

214 3 Grundsärskola När en elev har gått ut grundsärskolan ska han eller hon få ett intyg om sin utbildning. I grundsärskolans ämnen får eleven bara ut betyg om eleven eller vårdnadshavare begär det. Betygen utgår ifrån kunskapskraven i grundsärskolans ämnen och kan inte jämföras med betyg från grundskolan. Elever i träningsskolan får inte betyg. Av de elever som betygsatts i årskurs 9 senaste åren har övervägande del fått E- betyg. Men hela betygsskalan används så elever har även fått de högsta betygen. 3.1 Analys av grundsärskolans kvalité Systematisk kartläggning möjliggör progression Varje termin går rektor tillsammans med pedagoger igenom alla elever på individnivå. Syftet är att gå igenom elevernas behov av stöd eller anpassning utifrån deras kunskaper, förmågor och sociala utvecklingsbehov. Elevuppföljning genom individuell utvecklingsplan och kursplaner samt trivsel och trygghet genomförs också. Det finns en progression hos elevgruppen. För elever som inte förväntas uppnå kunskapskraven upprättas åtgärdsprogram, exempelvis kan en-till-en undervisning i korta pass eller egen undervisningstid med speciallärare genomföras. Det är i regel i de teoretiska ämnena elever har behov av särskilt stöd. Antalet elever med åtgärdsprogram har över tid varit relativt konstant. En kvalitetshöjning för verksamheten och elevs lärande har skett genom de digitala verktyg som grundsärskolan använder sig av. Detta skapar ökade möjligheter att arbeta med bildstöd vilket är en viktig del för elevernas inlärning Samverkan och övergångar ger förutsättningar för elevers lärande Samarbetet med grundskolan anses av rektor fungera bra. När grundskoleelever möter grundsärskoleelever är det ett positivt utbyte för båda elevgrupperna. En genomgång sker inför dessa möten för att skapa trygghet och förståelse för eleverna i deras förväntan. Genomgången ökar möjlighet till lärande för eleverna i båda verksamhetsformerna. Grundsärskoleelever ökar sin språkförståelse genom att de kontinuerligt möter grundskoleelever. Genom att studie- och yrkesvägledare samt kurator är gemensamma följs elever som går vidare till gymnasiet. Denna närhet mellan verksamheterna är en kvalitetsfaktor i sig. Bedömningen är att eleverna klarar sig bra efter att de läst färdigt på grundsärskolan. Övergångar mellan grundsärskolorna Almers och Mariedal sker genom ett tätt samarbete mellan verksamheterna. Dialog mellan personalen på skolorna och att elevhälsateam träffas är viktigt. Övergången tar hänsyn om elev och vårdnadshavare anser sig redo och om verksamheten bedömer att de kan möta 19

215 eleven. En viktig faktor är om förflyttning i miljö förväntas innebära ett kunskapsfall, och i så fall till vilken grad. Övergången från förskola är också viktig ur kvalitetshänseende. Information kommer från förskolechef och specialpedagog. Specialpedagoger med uppdrag mot förskolan är viktiga för att möjliggöra en bra övergång och förberedelse, en roll som har utvecklats under året Kollegialt lärande skapar samsyn och kvalité Grundsärskolans alla personalgrupper har deltagit i Läslyftet. I utvärderingen av Läslyftet framkommer att pedagogerna upplevde att Läslyftet bidragit till att öka deras insikter i språk-, läs- och skrivutveckling. Men även till att öka deras allmänna pedagogiska och didaktiska tänkande. Utvärderingen tyder på att de fått fler verktyg och en ökad medvetenhet kring sin undervisning. 11 Läslyftet har skapat en ökad samsyn mellan pedagoger i läs- och skrivinlärningen. Samsynen i personalgrupp och mellan skolorna har inneburit att kvalitetshöjning når alla elever och på ett likvärdigt sätt. Sammantaget har Läslyftet stärkt det kollegiala samarbetet. Läslyftet i Varberg Läslyftet är en fortbildningsinsats i språk -, läsoch skrivdidaktik för lärare med fokus på kollegialt lärande. Syftet är att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Kompetensutvecklingen sker genom återkommande träffar, med fokus på kollegialt lärande, och är tätt knuten till den ordinarie verksamheten och undervisningen. Träffarna genomförs med stöd av handledare och material på Läs- och skrivportalen (Skolverket). Materialet är indelat i moduler och ger underlag för reflekterande samtal, gemensam planering och uppföljning av undervisningsaktiviteter, i syfte att utveckla undervisningen. 11 Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Systematiskt kvalitetsarbete Språk-, läs, och skrivutvecklare. 20

216 4 Fritidshem År 2016 fick fritidshemmet en egen del i läroplanen med syfte och centralt innehåll. Syftet är att undervisningen i fritidshemmen ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Fritidshemmen och skolorna i Varberg styrs av den gemensamma utvecklingsplan rektor har tagit fram. Har skolan fokus på språkutveckling och elevhälsa är detta också fokus i fritidshemmen. För de fritidshem med grundsärskoleelever har länken mellan grundsärskola och fritidshem utvecklats senaste året. 4.1 Analys av fritidshemmens kvalité Fokus på läsning och matematik Flertalet fritidshem arbetar med att stärka elevernas utveckling och lärande i främst svenska och matematik. Det innebär att personalen deltar i övergripande kompetensutvecklingsinsatser, att material har införskaffats och att pedagogerna arbetar medvetet med svenska och matematik med barnen. Ett konkret exempel är Matteklubben, en kompetensutvecklingsinsats särskilt riktad till fritidspersonal. Rektorer har genomgående fått positiv respons från personalen Pedagogisk planering förutsättning för ökad kvalité Det finns utmaningar i fritidshemmens kvalité och samverkan med skola. Utifrån dialogerna kan ett antal grundläggande förutsättningar för att möjliggöra samverkan med skola identifieras: att tid och struktur finns för mötet mellan fritidspersonal och skolpersonal samt att kompetens hos fritidshemmens personal finns för att genomföra en pedagogisk planering. Det pågår ett arbete i kommunen i syfte att höja medvetenheten av läroplanens betydelse för fritidshemmen, och att verksamheten tydligare ska utgå från en kvalitativ pedagogisk planering. I flera fritidshem driver rektor arbetslag framåt i den pedagogiska planeringen för att säkerställa kvalité och genomförande. Ett antal fritidshem har också infört stöd genom årshjul, planeringskalender eller checklistor vilka ger en grund för att planera målstyrda processer utifrån läroplanen. Att ha en verksamhet som utgår från läroplanen och en pedagogisk planering är ett fortsatt utvecklingsområde. Ytterligare utvecklingsområde för fritidshemmens kvalité är gruppstorlekar, att andelen fritidspedagoger skulle behöva öka och att stöd till elever med behov i högre utsträckning också ges i fritidshemmen. Rekryteringssvårigheter av fritidspedagoger, vilket är genomgående i landet, är också en utmaning. 21

217 5 Gymnasieskola I avsnitt 5.1 Elevernas resultatutveckling redovisas betygen för gymnasieskolan nedbrutet på olika nivåer. I de fall genus, ämnen eller program tydligt påverkar resultaten lyfts dessa fram. I avsnitt 5.2 Analys av elevernas resultatutveckling och lärande presenteras den kvalitativa analys som har genomförts genom kvalitetsdialogerna. Analysen syftar till att förklara vad som har påverkat elevernas resultatutveckling och lärande. 5.1 Elevernas resultatutveckling Gymnasiebetyg för riket publiceras efter att denna rapport har färdigställts, vilket innebär att jämförelser med riket inte kan göras. Andelen godkända betyg ligger på en stadig nivå. Den genomsnittliga betygspoängen ökar något. Ökningen som syns drivs i stort av pojkarnas förbättrade resultat. Genom fokus på några av de ämnen som flest elever läser kan vi anta att förbättrade genomsnittliga betygspoäng för matematik, historia och naturkunskap också driver förbättringen. 12 Andel godkända betyg Andel godkända betyg 100% 90% 94% 93% 93% 93% 100% 90% 95% 95% 94% 94% 93% 92% 93% 91% 80% 80% 70% VT14 VT15 VT16 VT17 70% VT14 VT15 VT16 VT17 Flicka Pojke 15 Genomsnittlig betygspoäng - för elever med examen 14,2 14,2 14,1 14,3 15 Genomsnittlig betygspoäng - för elever med examen 14,9 14,8 14,7 14,9 13,7 13,5 13,6 13, VT14 VT15 VT16 VT17 De högre betygen 0 VT14 VT15 VT16 VT17 Flicka Pojke 12 Analysen har fokuserat på engelska, historia, naturkunskap, matematik, samhällskunskap och svenska. 22

218 Andelen satta betyg som är de högre betygen, A-C, ökar något. Flickor presterar bättre än pojkar, men gapet har minskat över tid. Det är främst pojkarnas förbättrade resultat som är drivkraften till den positiva trenden. Andelen A-C ökar främst i matematik, naturkunskap och historia. 60% 40% 45% Andel betyg A-C 49% 49% 51% 60% 40% Andel betyg A-C 55% 56% 57% 58% 41% 43% 45% 38% 20% 20% 0% VT14 VT15 VT16 VT17 0% VT14 VT15 VT16 VT17 Flicka Pojke Andelen som tar examen Andel elever som tar högskoleförberedandeexamen på de nationella programmen minskar. Trenden per program sedan läsår 2013/14 visar däremot att endast ekonomiprogrammet minskat sin andel elever med gymnasiebehörighet, från 93 procent till 67 procent. Andelen som tar högskoleförberedande examen minskar på totalen hos såväl flickorna som hos pojkarna gentemot föregående läsår. För de yrkesförberedande programmen är trenden negativ sedan läsåret 2013/14 för hälften av programmen. Det är framförallt handels- och administrationsprogrammet (96% till 71%) samt industriprogrammet (70% till 57%) som visar på betydande minskning. Det är relativt små program vilket gör att ett fåtal elever ger ett stort genomslag på totalsiffran. Andelen som tar yrkesförberedande examen gentemot läsåret 15/16 ökar hos flickorna men minskar hos pojkarna. Andel elever som tar examen 100% 92% 96% 93% 90% 80% 89% 91% 91% 89% 83% 70% VT14 VT15 VT16 VT17 Högskoleförberedande program Yrkesförberedande program Nedbrutet på ämnen 23

219 För matematik minskar andelen godkända betyg över tid men andelen A-C ökar. Liknande, men svagare, trend syns för engelska. Andelen godkända betyg är relativt konstant för historia och naturkunskap, men andelen A-C ökar. För redovisade ämnen indikerar detta att elevernas måluppfyllelse har en större differens än tidigare. Drivande bakom förändringen är främst att andelen A-C ökar. För samhällskunskap och svenska är andelarna relativt konstanta. Andel godkända betyg 100% 90% 80% 70% VT14 VT15 VT16 VT17 Andel A-C 60% 40% 20% 0% VT14 VT15 VT16 VT17 24

220 5.2 Analys av elevernas resultatutveckling och lärande Underkända betyg i främst kärnämnena påverkar gymnasieexamen Andelen elever som tar examen sjunker för både de högskoleförberedande och de yrkesförberedande programmen. Nationella mönster för sjunkande resultat syns i faktaruta till höger. För de yrkesförberedande programmen finns en utmaning att höja andelen elever som klarar kunskapskraven i de teoretiska ämnena. Underkänt i matematik, engelska och svenska påverkar till lika stor del att elever inte tar examen. Gentemot föregående år är det fler underkända betyg i nödvändiga svensk- och engelskakurser, medans matematiken är konstant. På yrkesprogrammen lyfts elevernas språk- och begreppsförståelse som en viktig förutsättning för lärande i de teoretiska ämnena. Analysen är att stärkt språk- och begreppsförståelse också ger en ökad progression i exempelvis matematik. Samma förklaring anses ligga till grund för svagare resultat i samhällskunskap. Lärare deltar under läsåret 17/18 i kompetensutvecklingsinsatsen Läslyftet för att utveckla undervisningen så att elevernas språkoch begreppsförståelse blir stärkt. Skolverket Fåtal kurser gör att många missar gymnasieexamen. Läsåret 15/16 Tre av fyra elever på yrkesprogrammen som var nära en examen, hade underkänt i minst en av kurserna som det krävs godkänt betyg i. De vanligaste av de ämnena var matematik och engelska. Nästan var tredje elev fick underkänt i matematik 1 och var fjärde elev fick underkänt i engelska 5. Dessa två kurser läses uteslutande under läsår 1. Av den grupp elever på de högskoleförberedande programmen som var nära en examen, hade sex av tio elever underkänt i minst en av kurserna med godkäntkrav. Den vanligaste var svenska. Omkring var fjärde elev fick underkänt i svenska 3. Nästan var femte elev missade gymnasiearbetet. Gemensamt för svenska och gymnasiearbetet är att de läses uteslutande i läsår 3 och betygsätts i nära anslutning till att eleverna slutför studierna. Pressmeddelande Andelen elever som klarar högskoleförberedande gymnasieexamen minskar, men det är bara ekonomiprogrammet som har en sjunkande trend av de högskoleförberedande programmen över tid. Det är underkänt i matematik, engelska och svenska som till lika stor del påverkar att eleverna inte når examen. Gentemot föregående år har färre elever uppnått kunskapskraven i engelska och matematik men fler har uppnått kunskapskraven i svenska. För att stärka eleverna i matematik har det på ekonomiprogrammet varit fokus på att minska gruppstorleken i undervisningen och att ha ytterligare undervisningstid i ämnet matematik. Att eleverna till viss del anses sakna självförtroende och motivation för ämnet påverkar troligen resultaten. Arbetet med att höja eleverna i främst matematik fortsätter. Skolverket Fakta om gymnasieexamen För ett examensbevis krävs godkända betyg i nedanstående kurser. Dessutom måste eleven ha godkänt i minst av betygsatta poäng. Om dessa krav inte uppfylls får eleven studiebevis i stället för examen. Högskoleförberedande program: Svenska eller svenska som andraspråk 1, 2, 3; Engelska 5, 6; Matematik 1b eller 1c; Gymnasiearbetet. Yrkesprogram: Svenska eller svenska som andraspråk 1; Engelska 5; Matematik 1a; Gymnasiearbetet; Programgemensamma kurser om 400 poäng. Pressmeddelande

221 5.2.2 Kollegialt lärande och ämnesintegration stärker pedagoger och elever Det kollegiala lärandet på gymnasiet syftar bland annat till att stärka lärarnas ämnesdidaktiska kompetens. Genom ämnesgrupper träffas lärare över enhetsgränserna. Lärarnas utveckling i lärandet sker till stor del genom det kollegiala samarbetet. En framgångsfaktor för det kollegiala samarbetet är att det leds av förstelärare och att det är formulerat som en tydlig förväntan till lärarna. På enhet 3 ingår alla yrkeslärare i ett gemensamt kollegialt forum. Här är fokus på att hitta gemensamma behov framåt, ett aktuellt område är hur matematik kan integreras i de praktiska ämnena. En medveten strategi på enheten är att lärare behöver synliggöra nyttan med matematiken för eleverna. Genom att föra in ämnet i de praktiska ämnena hoppas man öka motivationen och förståelsen för matematiken hos eleverna, vilket i sin tur förväntas leda till bättre resultat. Det kollegiala arbetet på gymnasieskolan har genom att systematiserats och fått ett tydligare innehåll stärkts under läsåret. Kollegialt lärande Forskning för klassrummet Skolverket Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken. Att diskutera sin undervisning är inget nytt. Det nya med kollegialt lärande är just att man arbetar genomtänkt med ett strukturerat utvecklingsarbete och lärande som betonar vägen fram mot att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Centralt i kollegialt lärande är att de som deltar tränar att på ett systematiserat sätt ge varandra återkoppling på hur man utför olika uppgifter. Lärarna måste också diskutera en vald och gemensam aspekt, gärna med stöd av en extern handledare. Kollegialt lärande är alltså inte synonymt med att en grupp kollegor själva sitter ner och pratar. Helen Timperley är en stark förespråkare för att överge synen på professionsutveckling som något som varje lärare själv väljer utifrån intresse och ansvar. I stället bör det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, vara utgångspunkten för lärarnas professionella lärande. När lärare och rektorer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos läraren. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i elevernas lärande och utveckling. Lärare kan inte driva detta arbete på egen hand utan stöd från rektorn och huvudmannen. En effektiv professionsutveckling är lika utmanande för organisationen som den är för lärarna. Hela organisationen måste därför bli en lärande organisation. Rektorn och ledare längre upp i organisationen måste också vara involverade i samma typ av lärande som lärarna Bedömarkompetensen hos lärarna kan påverka resultatutvecklingen Andelen A-C betyg i vissa ämnen ökar medan andelen godkända betyg för samma ämnen sjunker eller står still. Det ser ut som att gapet i kunskapsnivåerna mellan eleverna ökar. En förklaring är istället att lärares bedömarkompetens har utvecklats. Läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft 2011, och det tar tid att hitta rätt nivå i bedömningen för de olika betygsstegen. Lärare har ökat sin förmåga att bedöma elevernas kunskaper utifrån läroplanen vilket medför att spridningen över hela betygsskalan har ökat gentemot tidigare. Genom kollegialt samarbete och lärande har en ökad samsyn i bedömning och undervisning möjliggjorts. 26

222 5.2.4 Närvaro och elevhälsaarbete påverkar andelen godkända betyg Det finns en viss korrelation mellan program med en negativ trend i resultatutvecklingen och en högre andel elever med frånvaro på 20 dagar eller mer under läsåret. I dialogerna görs analysen att närvaro är den enskilt viktigaste faktorn för att klara kurserna. Arbetet kring närvarouppföljning och relaterade åtgärder är ett fokusområde. Området fördjupas i Internkontroll närvarouppföljning 2017 där det bland annat lyfts att tydliga rutiner i närvaro är en framgångsfaktor för att öka närvaro och för att eleven ska nå sina mål både i skola och i samhället i stort. 13 Samtliga enheter har fokus på att vidareutveckla elevhälsan tillsammans med lärarna i sina utvecklingsplaner. Stärkt samarbete med elevhälsan är viktigt för att skapa en hållbar lärmiljö för att öka lärandet. Även tidiga insatser vid exempelvis kränkningar och frånvaro lyfts som framgångsfaktorer. En del av arbetet med stärkt elevhälsafokus är att förändra kulturen i klassrummet. Tillsammans med elevhälsan har rektorer och lärare arbetat för att hitta framgångsfaktorer utifrån forskning för lärare i klassrummet. Fokus har varit på att skapa fungerande strukturer i klassrummet men också en stärkt värdegrund. Lärarledarskapet i klassrummet Att organisera för skolframgång Jarl, Blossing, Andersson Lärarna på de framgångsrika skolorna som identifierats i forskningsprojektet utövar ett tydligt ledarskap i klassrummet. I praktiken betyder ett sådant ledarskap lärarstyrd undervisning och helklassundervisning dock inte utan inslag av andra arbetsformer. Konkreta exempel är en aktiv diskussion om undervisningens genomförande och koppling till styrdokument, en ambition att variera undervisningen; enskilt, i grupp, helklass, genomgångar, dramatiseringar, rollspel eller redovisning Programråd skapar förutsättningar för progression Genom programråd där lärare i yrkesprogrammen träffar representanter för branschen skapas möjligheter för elever att vara med i skarpa projekt. De skarpa projekten beskrivs både öka motivationen hos eleverna och kunskapen då det blir tydligt att de fel som görs måste åtgärdas och bli rätt. Som en följd ökar kvalitén i lärandet. För vissa program har lärare inskrivet i sina utvecklingsplaner att de ska genomföra yrkespraktik vartannat år. Insatsen påbörjas under höstterminen Därmed förväntas lärarnas kunskap om branschens behov och utveckling både uppdateras och fördjupas. 13 Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Internkontroll närvarouppföljning 2017 Analysrapport: Grundskola och gymnasieskola Varbergs kommun läsåret 2016/17, Varberg 27

223 6 Introduktionsprogram, individuellt alternativ, språkintroduktion och GRUV Enhet 4 på Peder Skrivares skola ansvarar för introduktionsprogram, individuellt alternativ, språkintroduktion och grundläggande vuxenutbildning (GRUV). Gemensamt för programmen är att elevs mål är att komma vidare till ett nationellt program i gymnasiet, yrkeslivet eller bli behörig till gymnasial vuxenutbildning, högskola eller universitet (sistnämnda gäller för GRUV). Studierna är individuellt anpassade till varje elev vilket betyder att progressionen för eleven måste ses i förhållande till elevs individuella studieplan. För vissa innebär det att snabbt komma vidare från programmen, för andra att studera i långsammare takt. Enbart för att en elev har gått vidare till exempelvis ett nationellt program behöver det inte innebära att det var rätt tidpunkt för eleven. Har eleven inte förmåga att klara kraven i den nya miljön är det inte säkert att beslutet att gå vidare var rätt avvägt. Progressionen hos eleverna måste alltså vägas gentemot flertalet faktorer och på individnivå. Mot bakgrund av denna komplexitet är det inte möjligt att genom generaliserade mätetal rättvist bedöma progressionen på programmen. Men det finns god genomströmning överlag och enheten följer hur det går för de före detta eleverna i den nya miljön. 6.1 Analys av verksamheternas kvalité Kollegialt lärande möjliggör elevernas individuella utveckling Utifrån att studierna är anpassade till varje elev behöver lärarna ha en gemensam bild av varje elevs behov och väg framåt. Detta för att kunna bemöta elever som rör sig mellan många olika lärare på ett likartat och individanpassat sätt. Det är en komplex uppgift för lärarna då de kan vara i kontakt med ett stort antal elever och att kontakten med dessa ska utgå ifrån en gemensam bild från alla berörda lärare. Ett välfungerade kollegialt samarbete blir nödvändigt. Det kollegiala samarbetet fungerar bättre i vissa lärarlag än i andra, samtidigt som en utveckling i det kollegiala samarbetet har skett under året i alla lärarlag. Framgångsfaktorer är tid för och kontinuitet i det kollegiala samtalet, samt en lösningsfokuserad kultur i verksamheten. Lärarna på språkintroduktion har ett aktivt kollegialt lärande. Lärare har gemensamma planeringar och reflektioner. Material jämförs mellan lärare vilket ger en kvalitetssäkring och utveckling Lärarnas relationella arbete viktigt för att stärka eleverna Elevernas motivation att studera på programmen och nå progression är en viktig faktor för måluppfyllelsen. På språkintroduktion är uppfattningen att eleverna är väldigt motiverade att komma vidare. Lärarnas bemötande och relationella 28

224 kompetens bidrar till elevernas drivkraft. En bidragande orsak är att lärarna tar ett stort ansvar och hjälper eleverna att utvecklas i mer än bara studierna. På enheten finns elever med behov av tydliga strukturer och stödinsatser. Det har under året skett ett arbete med att skapa tydliga rutiner i bemötande och en tydligare struktur för eleverna, exempelvis genom en anpassad tillgång till datorer på individuellt alternativ. Även ett ökat fokus på det hälsofrämjande arbetet där lärarna har jobbat tätare med elevhälsan än tidigare har införts. Insatserna har medfört ett bättre arbetsklimat för lärare och elever vilket stärker möjligheten till lärande Övergångar och samverkan är ett utvecklingsområde För att få kunskap om de individer som börjar på verksamheterna är övergångar viktigt. Övergångar från grundskola till introduktionsprogrammen och individuellt alternativ anses fungera bra. Ett utvecklingsområde är att också involvera berörda flexteam i övergången. Övergångar är också viktiga för eleverna som går vidare till exempelvis ett nationellt program. Här finns ett utvecklingsområde. Möjligheten för elever att skugga ett program är viktigt, till exempel genom att prova på att läsa en kurs på deltid för att lära sig tempot och klara nivån. Tillgången till nationella program är olika och beroende av om det finns platser lediga. 29

225 7 Gymnasiesärskolan, Lärvux och Dövblindföddas klass Enhet 5 på Peder Skrivares skola ansvarar för Gymnasiesärskolan, Lärvux och Dövblindföddas klass. I likhet med Enhet 4 måste progressionen för eleverna ses mot elevernas individuella förutsättningar och mål. Mot bakgrund av denna komplexitet är det inte möjligt att genom generaliserade mätetal rättvist bedöma progressionen på programmen. 7.1 Analys av gymnasiesärskolans kvalité Det kollegiala stärker den pedagogiska kvalitén Ökat fokus på kollegialt arbetssätt förväntas öka kvalitén i undervisningen på gymnasiesärskolan. Under läsåret 17/18 ingår både lärare och elevassistenter i Läslyftet, vilket blir ett kollegialt fokus med syfte att stärka den pedagogiska kompetensen för hela personalgruppen. Ett kollegialt fokus genom att fler lärare arbetar tillsammans möjliggör också att eleverna kan träffas i större grupper under undervisningen. Möjligheten för eleverna att integrera med fler elever med syfte att stärka den sociala förmågan ökar därmed Vikten av att integrera med andra delar av samhället För elever på gymnasiesärskolan är det viktigt att interagera också utanför gymnasiesärskolan. Här pågår ett arbete där elevassistent ska stärka eleverna när de rör sig i gemensamma utrymmen på skolan såsom restaurang och uppehållsrum. Studiebesök och arbetsplatsförlagt lärande (APL) är viktiga. Bussträning är en annan insats som kommer att bedrivas för att öka elevernas färdigheter i att verka i samhället. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. 14 Det finns en välfungerande samverkan vid utslussning mot daglig verksamhet för de elever som kommer att ha denna form av sysselsättning efter gymnasiesärskolan. Samverkan sker också med program på gymnasiet. Under läsåret fanns exempelvis ett tätt samarbete med estetprogrammet Arbetsplatsförlagt lärande fortsatt utmaning Eleverna på gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra APL. Det är en utmaning för verksamheten att hitta platser för APL, och arbetet att göra det tar resurser. Två lärare har i del av sina tjänster ett ansvar att aktivt jobba med frågan, vilket finansieras med stöd av specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Lärarna har gått utbildningar på Skolverket som stärkt både deras och arbetslagets kompetens i området. Övergripande stöd under läsåret från barn- 14 Läroplan för gymnasiesärskolan Sid. 7 30

226 och utbildningsförvaltningen har genomförts av skola- och arbetslivsutvecklare. Stödet har bestått av kontakter med företag. Det har blivit enklare att få tag på APL-platser som fungerar för eleverna och för de arbetsplatser som erbjuder plats Vägledningsinsatser har systematiserats Under läsåret har arbetet med studie- och yrkesvägledningsplan för eleverna systematiserats. Vägledningsinsatser sker nu mer kontinuerligt över tid. Bland annat ingår studiebesök hos folkhögskola, vilket är en vanlig väg vidare mot arbetslivet för eleverna. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället Analys av Lärvux kvalité Lärvux vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för elever som är 20 år och äldre. Utbildningar erbjuds på grundläggande nivå (motsvarande grundsärskolans ämnesområden) nivå samt på högre nivå (motsvarande gymnasiesärskolans ämnen) Utmaning att eleverna läser få timmar Eleverna läser i nuläget ett fåtal timmar på Lärvux varje vecka. Att nå progression i ämneskunskap är därför svårt. Det är också en utmaning att få eleverna att bli färdiga med kurser för att sedan påbörja ett nytt område. Ett utvecklingsområde är att eleverna ska ges möjlighet att påbörja nya kurser, vilket skulle vara en progression för eleven då möjlighet ges att närma sig ny kunskap Utbildningens innehåll ett mått på progression Eleverna erbjuds möjligheten att läsa på olika nivåer och olika ämnen. Det finns ett krav på Lärvux att erbjuda utbildning på grundläggande nivå och ett bör-krav att erbjuda utbildning på högre nivå. Det finns en tendens att eleverna i för stor utsträckning erbjuds den grundläggande nivån trots att färdigheter finns för högre nivå. Utmaningen ligger i att synliggöra och värdera elevernas färdigheter. Progression hos eleverna skulle kunna öka genom att de på detta sätt utmanas ytterligare av lärarna. 7.3 Analys av dövblindföddas klass Tre elever ingår i dövblindföddas klass. Det jobbar en lärare per elev samt en extra personal i klassen åt gången. Lärarna jobbar kollegialt och har kontinuerliga videoanalyser för att förstå vad och hur eleverna lär sig. Genom att analysera elevernas uttryckssätt kan de fånga vad eleverna ger uttryck för och hur lärarnas signaler har nått fram. Målet är att eleverna ska ha en progression i sin kommunikation, och det är enligt rektor tydligt att en sådan progression sker. 15 Ibid. 31

227 8 Avslutning Analyserna i rapporten har fångat ett antal kvalitetsfaktorer för att förklara elevernas resultatutveckling och möjligheter till lärande. Kvalitetsfaktorerna per verksamhetsområde presenteras genom underrubrikerna i varje analysavsnitt (exempelvis Kollegialt lärande stärker pedagoger och elever). Kvalitéerna ska förstås som centrala för elevers möjligheter att uppnå progression, och kan fungera vägledande för skolledare i analys och utveckling av verksamheten. Ett antal av kvalitetsfaktorerna har visat sig på flera verksamhetsformer, dessa gemensamma kvalitetsfaktorer är: Kollegialt förhållningssätt och lärande Ledarskapet i klassrummet och kvalitén i undervisningspraktiken Bedömarkompetens Övergångar och samverkan mellan stadier och verksamheter Tillgängliga lärmiljöer och lärares relationella kompetens Extra stöd och anpassningar för elevers olika behov Fokus på kärnämnena för att öka andelen elever med gymnasiebehörighet och gymnasieexamen Utöver dessa är rektors pedagogiska ledarskap viktigt för att synliggöra, förändra och utveckla samtliga kvalitetsfaktorer. 8.1 Tydlig progression för vissa kvalitetsfaktorer Analysen har förutom att identifiera kvalitetsfaktorer också diskuterat hur progressionen av kvalitéerna på en övergripande nivå ser ut. De som främst visar en tydlig progression är: Kollegialt lärande i olika former utvecklas i både grundskolan och gymnasieskolan. I grundskolan har ÄDK och Läslyft under året ökat den ämnesdidaktiska skickligheten hos lärare till följd av fördjupade pedagogiska diskussioner och analyser. Även tvålärarskapet i de yngre åren är en form av kollegialt lärande som stärkts under året. I gymnasieskolan har kollegiala strukturer skapat nya samarbeten vilket möjliggjort ämnesintegration och att skickliga lärare sprider sin kunskap. Den formativa undervisningspraktiken har utvecklats i grundskolan. Undervisningen anses i högre grad utgå från läroplanens förväntningar än tidigare. Utvecklingen drivs av ÄDK, Läslyft och särskilt skickliga lärare. Lärares bedömarkompetens kopplat till kunskapskraven i läroplanen visar också på en progression i både grundskolan och gymnasieskolan. Progressionen kopplas framförallt till kollegiala sammanhang där analys och sambedömning sker i ökad utsträckning. 32

228 Elevhälsaarbetet och tillgängliga lärmiljöer har haft en progression i såväl grundskola som gymnasieskola. Framförallt i gymnasieskolan har systematiken utvecklats, bland annat genom ett intensivt arbete med närvarouppföljning. En kulturförändring i hur lärare arbetar med och förhåller sig till det som brett kan definieras som elevhälsa har påbörjats i gymnasieskolan. En kulturförändring som förväntas förändra klassrumssituationen. 8.2 Utvecklingsområden Kvalitetsfaktorerna har en bäring på resultatutvecklingen och elevers lärande, men kvalitén varierar mellan enheterna. Kvalitetsfaktorerna bör därmed också ses som utvecklingsområden. De gemensamma kvalitetsfaktorerna i rapporten är områden som också tidigare har identifierats i kvalité- och utvecklingsarbetet. Pågående övergripande kompetensutvecklingsinsatser möter upp behovet inom flertalet av dessa och i ett långsiktigt perspektiv. Utifrån analysen framgår ett antal områden som har ett utvecklingsbehov på en kommunövergripande nivå: Övergångar mellan stadier och verksamheter Grundläggande språk-, tal- och begreppsförståelse Undervisning i fritidshem Bedömning kopplat till relationen mellan nationella ämnesprov, läroplanen och slutbetyg Fortsätta utvecklingsarbetet genom övergripande strategier för att skapa likvärdiga förutsättningar mellan enheterna 33

229 9 Källförteckning Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Internkontroll närvarouppföljning 2017 Analysrapport: Grundskola och gymnasieskola Varbergs kommun läsåret 2016/17. Varbergs kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen (2017). Systematiskt kvalitetsarbete Språk-, läs, och skrivutvecklare. Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad Skolverket (2013) Läroplan för gymnasiesärskolan. Skolverket (2017). PM Slutbetyg i grundskolan, våren

230 BESÖKSADRESS: NORRGATAN 25 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFON VÄXEL: E-POST: WEBBPLATS: 35

231 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) 22. Revidering av delegeringsförteckning Dnr: BUN 2017/0235 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 156 Dnr BUN 2017/0235 Revidering av delegeringsförteckning Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta reviderad delegeringsförteckning för barn- och utbildningsnämnden enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Den 1 februari börjar Varberg direkt sin verksamhet. I samband med införandet flyttas funktionen skolskjutshandläggning formellt till Varberg direkt. Beslutsrätten i ärenden gällande skolskjuts (punkt 10.1) föreslås flyttas från skolskjutshandläggare till grundskolechef och angående elevresor (punkt 10.2) från skolskjutshandläggare till gymnasiechef. Beredning av skolskjutsärenden och elevresor kommer även fortsättningsvis sker av handläggare skolskjuts men själva beslutsfattande förläggs till grundskolechef respektive gymnasiechef; dessa funktioner kommer att ha tätt dialog och bra överblick över skolskjutsärenden och elevresor både på individnivå och i sin helhet. Beslutsunderlag Beslutsförslag Reviderad delegeringsförteckning

232 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (69) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Revidering av delegeringsförteckning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta reviderad delegeringsförteckning för barn- och utbildningsnämnden enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Den 1 februari börjar Varberg direkt sin verksamhet. I samband med införandet flyttas funktionen skolskjutshandläggning formellt till Varberg direkt. Beslutsrätten i ärenden gällande skolskjuts (punkt 10.1) föreslås flyttas från skolskjutshandläggare till grundskolechef och angående elevresor (punkt 10.2) från skolskjutshandläggare till gymnasiechef. Beredning av skolskjutsärenden och elevresor kommer även fortsättningsvis sker av handläggare skolskjuts men själva beslutsfattande förläggs till grundskolechef respektive gymnasiechef; dessa funktioner kommer att ha tätt dialog och bra överblick över skolskjutsärenden och elevresor både på individnivå och i sin helhet. Beslutsunderlag Reviderad delegeringsförteckning Ekonomi och verksamhet Ärendet medför inga särskilda kostnader för verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Helge Scharf Wramling Nämndsekreterare Protokollsutdrag Ledningsgruppen Skolskjutshandläggare

233 Barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning Reviderad BUN , Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: BUN 2017/0235 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: BUN Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: BUF Kansli Senast reviderad: , 125