Sammanträdande organ. Tid Onsdag den 29 maj 2013, kl Plats. Kommunstyrelsen. KTS-salen, Vita Huset

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 29 maj 2013, kl Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde 2 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Triangelföreningen KFUM Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 4 Svar på motion om att bygga multihus med förskola, skola och äldreboende ( Bertil-bo ) KS/2012:611 PJ 3 5 Svar på motion om jämställd snöröjning KS/2013:16 MSK 10 6 Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun med bilagor 7 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (första kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden KS/2012:594 KR 16 KS/2013:212 KR 48 8 Årsredovisning 2012 för Regionförbundet Sörmland KS/2013:196 KR 52 9 Årsredovisning 2012 med revisionsberättelse för Västra Sörmlands Räddningstjänst 10 Årsredovisning 2012 för Katrineholm Vatten och Avfall AB jämte Sörmland Vatten och Avfall AB 11 Årsredovisning 2012 för Katrineholms Tekniska College AB 12 Årsredovisning 2012 för Samordningsförbundet RAR i Sörmland 13 Revidering av regler och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 14 Ändring i bolagsordningen för Logistikposition Katrineholm AB KS/2013:178 PJ 118 KS/2013:174 PJ 198 KS/2013:181 PJ 243 KS/2013:237 PJ 255 KS/2013:206 PJ 299 KS/2013:144 MSK 311 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 15 Redovisning av uppdrag att utreda miljöstrategiska rådets förslag på miljöstrategiska åtaganden och aktiviteter 16 Hemställan om aktieägartillskott i Katrineholm Railpoint AB 17 Anhållan om pedagogiska datorer inom vård- och omsorgsförvaltningen 18 Omfördelning av investeringsmedel gällande ombyggnad vid gymnasiesärskolan 19 Exploateringsavtal avseende byggnation för bostadsändamål berörande fastigheterna Hjorten 2 och 3 i Katrineholms kommun 20 Svar på revisionsrapporten Granskning av IT hanteringen, Katrineholms kommun 21 Årsredovisning och räkenskapssammanställning för av kommunen förvaltade stiftelser Omdisponering av investeringsanslag till gatubelysning KS/2013:186 PJ 317 KS/2013:197 MSK 327 KS/2013:65 PJ 330 KS/2013:223 MSK 337 KS/2013:235 MSK 341 KS/2013:149 PJ 352 KS/2013:244 MSK 376 KS/2013:233 MSK Extra medel för särskilda satsningar inom skolan KS/2013:250 MSK Uppföljning av elevutveckling per den 15 maj KS/2013:109 PJ Wi-Fi i Katrineholm KS/2013:249 KR 454 Anmälningsärenden 26 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 461 Sid Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

3 3 Dnr: KS/2012: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om att bygga multihus med förskola, skola och äldreboende ( Bertil-bo ) Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anse motionen vara besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C) har inkommit med rubricerad motion. Kommunledningsförvaltningen bereder ärendet för kommunstyrelsens räkning och önskar inhämta samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter på motionen. Motionen har följande lydelse: Yrkande Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med motionens intentioner så att Katrineholms första Bertil-bo kan vara inflyttningsklart senast Bakgrund Dagens samhällsplanering delar upp människor. De naturliga platserna för människor i alla åldrar att mötas saknas. Barn hämtas och lämnas på förskolan. I skolan finns mest jämnåriga elever och vuxna som är anställda. Arbetsplatserna är mer eller mindre utspridda geografiskt. När pensionsåldern infaller med plustecken, då väntar seniorboende, plusboende, och ännu senare olika typer av äldreboenden. Vi delas in i samhället utifrån ålder och riskerar att aldrig mötas naturligt. Samhället planeras och byggs nämligen inte för gemenskap. Det anser vi i Centerpartiet är fel. Vi vill se en gemenskap där alla behövs och där naturliga träffpunkter byggs in i vardagen. I debatten talas allt mer om sociala investeringar. Bertil-bo är en sådan som ger stora samhällsekonomiska vinster. Bertil-bo är ett multihus, som inrymmer förskola och skola upp till gymnasiet, matsal, kök, slöjd/hobbylokaler och gym/gymnastiksal. Dessa lokaler ligger förslagsvis i markplanet. I en höghusdel inryms bostäder för äldre, pensionärsbostäder och äldreboenden. Tanken är att det ska vara ett bekvämt boende, där man både kan vara aktiv och ta del av service. Verksamheterna ska ha nytta av varandra. Unga och äldre möts dagligen i matsalen eller i de allmänna platserna. Pigga pensionärer kan bli frivilliga resurser i förskolan och skolan medan barnen och ungdomarna i sin tur kan reda ut datatrassel eller hjälpa till med andra vardagligheter. Mötena mellan generationerna skulle öka förståelsen och därmed öka tryggheten i samhället. Bertil pj

4 4 bo skulle vara ett hus som nyttjades dygnet runt och alltså bli väldigt kostnadseffektivt. Centerpartiet i Katrineholm anser att Bertil-bo är framtidens boende. Ärendets beredning Samhällsbyggnadsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse, Motion: Bygg Bertil-bo, pj

5 5 1 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Vår handläggare Erik Bjelmrot Ert datum Er beteckning Angående motion om att bygga multihus med förskola, skola och äldreboende ( Bertil-bo ) Inger Fredriksson (C) har inkommit med rubricerad motion. Kommunledningsförvaltningen bereder ärendet för kommunstyrelsens räkning och önskar inhämta samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter på motionen. Ärendebeskrivning Yrkande Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med motionens intentioner så att Katrineholms första Bertil-bo kan vara inflyttningsklart senast Bakgrund Dagens samhällsplanering delar upp människor. De naturliga platserna för människor i alla åldrar att mötas saknas. Barn hämtas och lämnas på förskolan. I skolan finns mest jämnåriga elever och vuxna som är anställda. Arbetsplatserna är mer eller mindre utspridda geografiskt. När pensionsåldern infaller med plustecken, då väntar seniorboende, plusboende, och ännu senare olika typer av äldreboenden. Vi delas in i samhället utifrån ålder och riskerar att aldrig mötas naturligt. Samhället planeras och byggs nämligen inte för gemenskap. Det anser vi i Centerpartiet är fel. Vi vill se en gemenskap där alla behövs och där naturliga träffpunkter byggs in i vardagen. I debatten talas allt mer om sociala investeringar. Bertil-bo är en sådan som ger stora samhällsekonomiska vinster. Bertil-bo är ett multihus, som inrymmer förskola och skola upp till gymnasiet, matsal, kök, slöjd/hobbylokaler och gym/gymnastiksal. Dessa lokaler ligger förslagsvis i markplanet. I en höghusdel inryms bostäder för äldre, pensionärsbostäder och äldreboenden. Tanken är att det ska vara ett bekvämt boende, där man både kan vara aktiv och ta del av service. Verksamheterna ska ha nytta av varandra. Unga och äldre möts dagligen i matsalen eller i de allmänna platserna. Pigga pensionärer kan bli frivilliga resurser i förskolan och skolan medan barnen och ungdomarna i sin SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

6 6 2 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2012: tur kan reda ut datatrassel eller hjälpa till med andra vardagligheter. Mötena mellan generationerna skulle öka förståelsen och därmed öka tryggheten i samhället. Bertil-bo skulle vara ett hus som nyttjades dygnet runt och alltså bli väldigt kostnadseffektivt. Centerpartiet i Katrineholm anser att Bertil-bo är framtidens boende. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning I den översiktsplan som är under framtagande har de diskussioner som förts med Katrineholmare medfört att sju olika strategier för tätortens utvecklig tagits fram. En av dessa är Den blandade staden där syftet är att få till en variation när det gäller upplåtelseformer, bostadstyper, höjder och funktioner. En blandad stad bidrar till en sammansatt befolkning och ger förutsättningar för integration mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. I samtliga detaljplaner som nu är under framtagande undersöks möjligheten och lämpligheten för att tillåta fler än bara en verksamhet och ett flertal av de planer som antagits det senaste året tillåter en varierad verksamhet. Bertil-bo stämmer väl in på intentionerna i den kommande översiktsplanen och samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig positiv till konceptet med blandat boende. Förvaltningen anser däremot att det är olämpligt att sätta ett mål om att boendet ska innehålla vissa specificerade verksamheter och vara inflyttningsklart ett visst år. Behovet är beroende av demografin och finns det inget behov av lokaler för exempelvis gymnasielokaler bör det inte planeras för ett sådant. Erik Bjelmrot Planarkitekt SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

7 ~2ö~~2 ' 36 CENTERPARTIET Motion till kommunfullmåktige om Bygg "Bertil-bo" Yrkande: Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsförvaltningen att arbeta vidare med motionens intentioner så att Katrineholms första "Bertil bo" kan vara inflyttningsklart senast Bakgrund Dagens samhällsplanering delar upp människor. De naturliga platserna för människan i alla åldrar att mötas saknas. Barn hämtas och lämnas på förskolan. I skolan finns mest jämnåriga elever och vuxna som är anställda. Arbetsplatserna är mer eller mindre utspridda geografiskt. När pensionsåldern infaller med plustecken, då väntar seniorboende, plusboende, och ännu senare olika typer av äldreboenden. Vi delas in i samhället utifrån ålder och riskerar att aldrig mötas naturligt. Samhället planeras och byggs nämligen inte för gemenskap. Det anser vi i Centerpartiet är fel. Vi vill se en gemenskap där alla behövs och där naturliga träffpunkter byggs in i vardagen. I debatten talas allt mer om sociala investeringar. "Bertil-bo" är en sådan som ger stora samhällsekonomiska vinster. "Bertil-bo" är ett multihus, som inrymmer förskola och skola upp till gymnasiet, matsal, kök, slöjd/hobbylokaler och gym/gymnastiksal. Dessa lokaler ligger förslagsvis i markplanet. I en höghusdel inryms bostäder för äldre, pensionärsbostäder och äldreboenden. (Se skisser!) Tanken är att det ska vara ett bekvämt boende, där man både kan vara aktiv och ta del av service. Verksamheterna ska ha nytta av varandra. Unga och äldre möts dagligen i matsalen eller i de allmänna platserna. Pigga pensionärer kan bli frivilliga resurser i förskolan och skolan medan barnen och ungdomarna i sin tur kan reda ut datatrassel eller hjälpa till med andra vardagligheter. Mötena mellan generationer skulle öka förståelsen och därmed öka tryggheten i samhället."bertil-bo" skulle vara ett hus som nyttjades dygnet runt och alltså bli väldigt kostnadseffektivt. Centerpartiet i Katrineholm anser att "Bertil-bo" är framtidens boende. Katrineholm 14 december In r Fredriksson (C)

8 Kök Umgänge Skola 8 Skiss för "Bertil-bo" Pensionärs- Hotell- Kollektiv Enklare pentry i lägenheter Kök gemensam del Allt tillgängligt med rullstol Tvätt / / Slöjd / Dagis /förskola Torkrum matsal Samling Hobby / Trivsel Gym år 1-6

9 9 3 Planskiss

10 10 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om jämställd snöröjning Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till service- och tekniknämndens yttrande. Ärendebeskrivning Lilli Márton har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att Katrineholms kommun ser över och utreder sin priotering gällande snöröjning och utgår från jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och miljöperspektivet enligt beskrivningen i motionen. Vidare föreslås att ett nytt förslag tas fram utifrån beskrivna prioriteringar. I motionen nämns som exempel Karlskoga kommun som har satsat på en mer genusmedveten snöröjning, där förskolor, bussar, och gång-och cykelvägar prioriteras framför bilvägarna. Det framförs i motionen att Katrineholms kommun idag prioriterar gång- och cykelvägar men att det saknas en prioritering av framförallt förskolor/skolor. Motionären menar bland annat att ett medvetandegörande av de olika perspektiven skulle öka tillgängligheten. Service- och tekniknämndens yttrande Av nämndens yttrande framgår att i Katrineholm har gång- och cykelvägar högsta prioritet liksom bussgator. Varje år görs en vinterväghållningsplan då också aspekterna tillgänglighet och jämställdhet ingår. Nämnden bedömer att utifrån yttrandet skulle motionen kunna anses besvarad. Kommunförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av service- och tekniknämndens yttrande och gör bedömningen att vinterväghållningen i kommunen kan anses bedrivas i enlighet med de kriterier som motionen tar upp. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Service- och tekniknämndens protokoll, , 23

11 11 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Vår handläggare Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om jämställd snöröjning Ärendebeskrivning Lilli Márton har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att Katrineholms kommun ser över och utreder sin priotering gällande snöröjning och utgår från jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och miljöperspektivet enligt beskrivningen i motionen. Vidare föreslås att ett nytt förslag tas fram utifrån beskrivna prioriteringar. I motionen nämns som exempel Karlskoga kommun som har satsat på en mer genusmedveten snöröjning, där förskolor, bussar, och gång-och cykelvägar prioriteras framför bilvägarna. Det framförs i motionen att Katrineholms kommun idag prioriterar gång- och cykelvägar men att det saknas en prioritering av framförallt förskolor/skolor. Motionären menar bland annat att ett medvetandegörande av de olika perspektiven skulle öka tillgängligheten. Service- och tekniknämndens yttrande An nämndens yttrande framgår att i Katrineholm har gång- och cykelvägar högsta prioritet liksom bussgator. Varje år görs en vinterväghållningsplan då också aspekterna tillgänglighet och jämställdhet ingår. Nämnden bedömer att utifrån yttrandet skulle motionen kunna anses besvarad. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av service- och tekniknämndens yttrande och gör bedömningen att vinterväghållningen i kommunen kan anses bedrivas i enlighet med de kriterier som motionen tar upp. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

12 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Ärendets handlingar Service- och tekniknämndens protokoll, Marie Sandström Koski KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

13 13 23 Dnr STN/2013: Yttrande över Motion om jämställd snöröjning Beslut Service- och tekniknämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens yttrande samt göra bedömningen att motionen kan anses vara besvarad. Yttrandet skickas vidare till kommunstyrelsen. Reservation Mot beslutet reserverar sig Carl Frick (MP), se sida 13. Ärendebeskrivning Miljöpartiet har lämnat in en motion om jämställd snöröjning. I motionen skriver Lilli Márton (MP) att snöröjningen ska utgå från jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och miljöperspektivet. Man hänvisar till Karlskoga kommun som de två senaste åren satsat på jämställd snöröjning - något som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL vill att fler kommuner ska ta efter. I Katrineholm har gång- och cykelvägar sedan länge haft högsta prioriterat, i motsats till Karlskoga som tidigare hade bilvägar som högsta prioritet. I Katrineholm har även bussgatorna hög prioritet. Inför varje vintersäsong går snöansvariga igenom en vinterväghållningsplan. Då ser man efter vilka skötselytor som tillkommit eller borttagits och vilken maskin som ska sanda och snöröja. Man tänker då också på jämställdhet och tillgängligheten för både gamla och unga som prioriteras högt. Katrineholm ligger redan i dag i framkant gällande ovan nämnda perspektiv. Förvaltningen har prioritet ett för snöplogning av gång- och cykelvägar och målsättningen är snödjupet inte ska överstiga fem centimeter. Ambitionen är att hinna ploga före I nämnda prioritering gäller även sandning och saltning. De flesta gång- och cykelvägar som leder förbi förskolor/skolor uppfyller i dag till stora delar jämställdheten. För de förskolor/skolor som inte har någon anslutande gång- och cykelväg men har en gångväg eller gata, ser man till att ha samma prioritet som de andra prioriterade skolorna. Beträffande snöröjning och sandning inne på skolområdena är detta KFAB:s ansvar och de har entreprenörer som sköter skolområdena. Akten, Kommunstyrelsen

14 14 23 Bussgatorna har prioritet två och målsättningen är att snödjupet inte ska överstiga sex centimeter. Samtidigt snöröjs även busshållplatser utmed dessa gator. Ekonomiska aspekter För att göra snöröjningen effektiv gör man ofta alla insatser med olika maskiner klart i ett område innan man kör till nästa område. Det kan göra att prioriteringsordningen inte alltid följs, men man slipper köra maskiner fram och tillbaka vilket spar pengar och tid. Förvaltningens bedömning Service- och teknikförvaltningen anser att motionen är besvarad. Belysning av tvärfrågor Tvärfrågorna (jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet och barnkonventionens intentioner) anses vara belysta. Nämndens överläggning Under överläggningen yttrar sig Johan Hartman (M), Sten Holmgren (C) och Carl Frick (MP). Förslag och yrkanden Carl Frick (MP) yrkar bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på om motionen ska bifallas eller om den ska anses vara besvarad. Ordföranden finner att nämnden bistår att den ska anses vara besvarad.

15 15 23 Service- och tekniknämnden Reservation Ärende 7 Yttrande över motion om jämställd snöröjning Majoritetens (s+m) yttrande över motionen tyder på att den egentligen inte förstått motionens innehåll och innebörd. Motionen pläderar för en tydlig plan för en snöröjning som prioriterar tillgängligheten för viktiga grupper i samhället. Majoriteten (s+m) avslår i praktiken motionen då ordföranade Hartman gav besked om att inget skulle göras. Yttrandet ger inget svar på motionens förslag. Förslag till beslut Miljöpartiet yrkar bifall till motionen. Reservation Då vi inte fick gehör för vårt förslag reserverar vi oss emot nämndbeslutet att anse motionen besvarad. Carl Frick (mp) Ledamot i Service-och tekniknämnden

16 16 Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen fick i december 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att revidera Informationssäkerhetspolicyn för Katrineholms kommun, Informationssäkerhetsinstruktion för användare och Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning samt att återkomma till kommunstyrelsen i mars månad Kommunledningsförvaltningen har nu genomfört revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun och dess bilagor för samt sammanfogat IT-policyn med Informationssäkerhetspolicyn. Detta har resulterat i ett styrdokument. Syftet med revideringen av dokumenten är att modernisera Katrineholms kommuns informationssäkerhet efter teknikutnyttjandet. Användarna ska ges möjlighet att nyttja tekniken på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Förståelsen för informationssäkerhetens betydelse ska också öka. De väsentliga förändringarna i dokumenten är Förtydligande av ansvarsfördelning efter outsourcing av IT-driften Förtydligande av systemägaransvaret Förtydligande av systemförvaltaransvaret Förändring av lösenordsregler i kommunens nätverk Tillägg gällande mobila enheter så som läs-/surfplattor och smarta telefoner Anpassning efter ändrade regler för HSA, SITHS och Sjunet Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

17 17 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: IT-kontoret Vår handläggare Ulrika Westerberg Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen fick i december 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att revidera Informationssäkerhetspolicyn för Katrineholms kommun, Informationssäkerhetsinstruktion för användare och Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning samt att återkomma till kommunstyrelsen i mars månad Kommunledningsförvaltningen har nu genomfört revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun och dess bilagor för samt sammanfogat IT-policyn med Informationssäkerhetspolicyn. Detta har resulterat i ett styrdokument. Syftet med revideringen av dokumenten är att modernisera Katrineholms kommuns informationssäkerhet efter teknikutnyttjandet. Användarna ska ges möjlighet att nyttja tekniken på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Förståelsen för informationssäkerhetens betydelse ska också öka. De väsentliga förändringarna i dokumenten är: Förtydligande av ansvarsfördelning efter outsourcing av IT-driften Förtydligande av systemägaransvaret Förtydligande av systemförvaltaransvaret Förändring av lösenordsregler i kommunens nätverk Tillägg gällande mobila enheter så som läs-/surfplattor och smarta telefoner Anpassning efter ändrade regler för HSA, SITHS och Sjunet Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer IT-kontoret Telefon: 0150/ Katrineholm Telefax: E-post: Ulrika.westerberg@katrineholm.se

18 18 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: IT-kontoret För kommunledningsförvaltningen Ulrika Westerberg IT-chef LIX: 65 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer IT-kontoret Telefon: 0150/ Katrineholm Telefax: E-post: Ulrika.westerberg@katrineholm.se

19 19 Styrdokument Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige , 000

20 20 2 (8) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Beslutshistorik Gäller från Revision enligt beslut av KS version Revision hopslagning IT policy och informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige Ägare 1 Kommunstyrelsen Förvaltarskap 2 IT-chefen Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: Revideras juni Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

21 21 3 (8) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Katrineholms kommuns informationssäkerhetspolicy Innehåll Definitioner 4 BITS 4 DISA 4 Informationssystem 4 Information 4 Kommunikation 4 Informationssäkerhet 4 Omfattning 4 Vad omfattas 4 Vem omfattas 5 Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet 5 Allmänt om informationssäkerhet och IT 5 Mål 6 Ansvar 6 Generella krav 7 Kommunens informationssystem 7 Informationssäkerhetsutbildning 7 Informationsklassning 7 Internet 7 E-post 7 Kontinuitetsplanering 7 Revidering 8 Revideringstid av informationssäkerhetspolicy och underdokument 8 Revideringsansvar 8 Beslutsinstans och referensgrupper 8 Revidering och uppföljning 8 Referenser 8 Katrineholms kommuns författningssamling 8

22 22 4 (8) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Definitioner BITS Basnivå för Informationssäkerhet. DISA Datorstödd informationssäkerhetsutbildning för användare. Informationssystem Avser alla processer och system som innehåller information. Information Avser det innehåll eller de meddelanden som överförs vid kommunikation, oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer. Information finns exempelvis tryckt på papper, lagrad elektroniskt, överförs med post, e-post eller via integrationer samt visas på film eller nämns i ett samtal. Kommunikation Avser överföring av information mellan människor eller apparater. Informationssäkerhet Med informationssäkerhet avses att: rätt information är tillgänglig för rätt person när den behövs och på ett spårbart sätt det är möjligt att spåra vem som tagit del av högt säkerhetsklassad information informationen är och förblir riktig Omfattning Vad omfattas Informationssäkerheten omfattar kommunens alla informationstillgångar som finns i kommunens besittning. Exempel på informationstillgångar kan vara: Information som finns i datorer eller på servrar Information som skickas med e-post, chatt eller liknande Information som finns på mobila enheter. Typ telefoner och surfplattor Information som finns lagrad på externt media. Typ USB-minne m.m. Information som visas på webbsidor eller via sociala medier Information som överförs muntligt via ett samtal med telefon, direkt eller annat media Information som finns i skriftlig form på papper

23 23 5 (8) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Vem omfattas Samtliga anställda, förtroendevalda, elever inom skola/förskola/vuxenutbildning och uppdragstagare som arbetar med kommunens information omfattas av informationssäkerhetspolicyn. Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) Målgrupp: Ledning, systemägare och samordningsansvarig Informationssäkerhetsinstruktion Kontinuitet och Drift (Infosäk KD) Målgrupp: IT-driftansvariga Informationssäkerhetsinstruktion Användare (Infosäk A) Målgrupp: Samtliga medarbetare Informationssäkerhetspolicyn redovisar ledningens viljeinriktning och mål för informationssäkerhetsarbetet. Policyn konkretiseras i informationssäkerhetsinstruktioner. Policyn är framtagen enligt BITS-konceptet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Informationssäkerhet är den del av kommunens lednings- och kvalitetsprocess som handlar om hur verksamheten hanterar information. Informationssäkerhetspolicyn och särskilda informationssäkerhetsinstruktioner styr kommunens arbete kring informationssäkerhet. Allmänt om informationssäkerhet och IT Information är en av Katrineholms kommuns viktigaste tillgångar. Utgångspunkter i kommunens säkerhets- och policyarbete inom informationsteknologi är: Lagar, förordningar och föreskrifter Krav uppsatta av Katrineholms kommun Avtal Överenskommelse Öka effektiviteten genom rätt IT-stöd i förvaltningarna Ge bättre förutsättningar för ledning, styrning, uppföljning, utvärdering och resursfördelning Hanteringen av informationen är en viktig del i risk- och sårbarhetsanalyser.

24 24 6 (8) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Överordnade chefer har rätt att, efter skriftlig begäran till IT-kontoret, få tillgång till information, inklusive e-post och hemkataloger. Informationssäkerhet är en integrerad del av vår verksamhet. Samtliga chefer ansvarar för att all sin personal är väl insatta i informationssäkerhetspolicyn och efterlever denna. Alla som hanterar informationstillgångar ansvarar för att upprätthålla informationssäkerheten. Samtliga som omfattas av denna policy ska vara uppmärksamma på, och rapportera händelser som kan påverka säkerheten för kommunens informationstillgångar. Rapportering ska ske till systemägaren som i sin tur rapporterar till informationssäkerhetssamordnaren inom organisationen. Lokala avvikelser från denna policy inom organisationen är tillåtet, dock reglerar denna policy en miniminivå på informationssäkerheten. Disciplinära åtgärder i enighet med arbetsrätten eller motsvarande kan vidtas mot den som använder informationstillgångarna på ett sätt som strider mot informationssäkerhetspolicyn. Mål Att ha ett säkert informationsflöde med rätt skydd för informationen så att den är: Säkrad mot förlust Säkrad mot skada Säkrad mot sabotage Säkrad mot stöld Säkerhetsställd gällande riktighet Säkrad mot otillbörlig åtkomst Dessa mål hanteras och följs upp i respektive verksamheters verksamhetsplan. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för informationssäkerheten. Informationssäkerhetssamordnaren har det operativa ansvaret för samordning av informationssäkerhetsarbetet. Varje facknämnd utser systemägare för informationssystem inom nämndens ansvarsområde. Systemägare bör vara den som har ansvaret för den verksamhet som aktuellt informationssystem stödjer. Systemägare utser även systemförvaltare för respektive informationssystem. Beskrivning av roller och ansvar framgår av Infosäk F.

25 25 7 (8) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Generella krav Kommunens informationssystem Samtliga informationssystem ska vara identifierade och förtecknade på central plats ( Informationssystem som är av vikt, viktigheten beslutas av systemägare, ska genomgå en riskanalys. Riskanalysen genomförs med stöd av kommunens verktyg för analys av informationssäkerhet (BITS Plus). Underlaget från riskanalysen ska ligga till grund för driftnivå av informationssystemen. Informationssäkerhetsutbildning All personal ska regelbundet genomgå utbildning i informationssäkerhet för att informationssäkerheten ska upprätthållas. Informationsklassning Information som hanteras på myndigheten ska klassificeras med avseende på sekretess, riktighet och tillgänglighet enligt kommunens klassningsmodell i Infosäk A 3. Internet Förutsättningar och restriktioner för användandet av Internet dokumenteras i Säkerhetsinstruktion för användare. E-post Förutsättningar och restriktioner för användandet av e-post dokumenteras i Säkerhetsinstruktion för användare. Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplaneringen krävs för att bedriva verksamheten på en acceptabel nivå under såväl normala förhållanden som vid extraordinära händelser. En kontinuitetsplan ska även finnas för driften av IT-verksamheten baserad på de olika informationssystemens samlade krav och vara integrerade med Katrineholms kommuns gemensamma kontinuitetsplan. 3 Informationssäkerhetsinstruktion för Användare.

26 26 8 (8) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Revidering Revideringstid av informationssäkerhetspolicy och underdokument Revideringsansvar IT-strateg är revisionsansvarig för informationssäkerhetspolicyn med underliggande dokument. Beslutsinstans och referensgrupper Informationssäkerhetspolicyn beslutas av Kommunstyrelsen, Informationssäkerhetsinstruktioner beslutas av IT-strateg på delegation från kommunstyrelsen, IT-rådet är referensgrupp i revisionsarbetet. Revidering och uppföljning Uppföljning är en viktig del i informationssäkerhetsarbetet för att säkerhetsställa att: Beslutade åtgärder är genomförda Årliga mål är uppfyllda Policy följs Att policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras Referenser Katrineholms kommuns författningssamling Informationssäkerhetspolicyn ska revideras vid revidering av kommunplanen Informationssäkerhetsinstruktionerna revideras vid behov eller vid förändringar i informationssäkerhetspolicyn som påverkar informationssäkerhetsinstruktionerna.

27 27 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) Säkerhetsinstruktion för förvaltning Revisionshistoria: SITHS-projektet Version Revidering Innehållsförteckning Definitioner 2 Instruktionens roll i informationssäkerhetsarbetet 2 Organisation och ansvar 2 Ledningen 2 IT-råd 3 Informationssäkerhetssamordnaren 3 Systemägare 3 Systemförvaltare 3 IT-chef 4 IT-strateg 4 System administratör 4 Regler och rutiner 5 Ansvar för IT-utrustning 5 Flyttning av IT-kommunikation 5 Utbildningsansvar 5 Säkrade utrymmen 5 Utbyte av information 6 Övervakning 6 Styrning av användares åtkomst 6 Styrning av åtkomst till information 6 Styrning av åtkomst till nätverk 6 Styrning av åtkomst till operativsystem 7 Kontroll och revision av programlicenser 7 Externa utövare 7 Anskaffning av informationssystem och övrig utrustning 7 Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser 8 Hantering av informationssäkerhetsincidenter 8 Efterlevnad av rättsliga krav 8 Miljö och IT 9 Revidering 9 Referenser 9

28 28 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) Definitioner 6900 är benämning på IT-kontorets servicedesk och även det interna telefonnumret dit. BITS Plus är ett verktyg för informationssäkerhetsanalys enligt BITS-konceptet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. SNÖ servicenivåöverenskommelse mellan förvaltning och IT kontoret. Innehåller hur systemet/pc ska förvaltas. Instruktionens roll i informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhet är den samlade effekten av de skyddsåtgärder som tillsammans minskar eller eliminerar effekterna av hot och risker som riktar sig mot IT-stödets och informationsresursernas tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. Styrande dokument för arbetet med informationssäkerhet i Katrineholms kommun är informationssäkerhetspolicy med tillhörande instruktioner, enligt nedan. Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) Målgrupp: Ledning, systemägare och samordningsansvarig Informationssäkerhetsinstruktion Kontinuitet och Drift (Infosäk KD) Målgrupp: IT-driftansvariga Informationssäkerhetsinstruktion Användare (Infosäk A) Målgrupp: Samtliga medarbetare Denna informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) redovisar: de olika rollernas ansvar riktlinjer för områden av särskild betydelse regler för systemutveckling, systemunderhåll och hantering av incidenter Organisation och ansvar Ledningen Kommunstyrelsen beslutar om hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas. Ansvarets omfattning framgår av BITS.

29 29 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) IT-råd IT-rådets syfte är att som samverkande organ, med deltagare från samtliga förvaltningar, verka för en IT-verksamhet som är kommungemensam, verksamhetsstyrd och kostnadseffektiv. IT-rådets mål är att IT-ärenden ska behandlas utifrån kommunens befintliga styrdokument och att revidera IT-strategin, så att den stödjer IT-visionen. Informationssäkerhetssamordnaren Informationssäkerhetssamordnaren stödjer arbetet med att uppnå målen för informationssäkerhetspolicyn samt ansvarar för att de delar av IT-stödet som är gemensamma för hela verksamheten analyseras. Analyserna ska genomföras med stöd av BITS Plus. Informationssäkerhetssamordnaren stödjer och följer upp systemägarnas arbete med att genomföra säkerhetsanalyser av verksamhetssystem. Systemägare I enlighet med kommunfullmäktiges beslut att varje facknämnd utser systemägare för informationssystem inom nämndens ansvarsområde. Systemägaren ansvarar bl.a. för: Har det yttersta ansvaret för systemet samt ser till att genomföra analyser av systemets säkerhet med stöd av verktyget BITS Plus Utse systemförvaltare, samt ansvarar för att ge systemförvaltaren stöd i dennes roll som utförare av vissa moment inom systemdriften. Ansvarar för att lagar och förordningar följs ex personuppgiftslagen (PUL) Ansvarar för informationen i systemet i enighet med informationssäkerhetspolicyn Ansvarar för att det finns en SNÖ med IT-kontoret för reglering av driftansvaret Ansvarar för att information och utbildning ges till berörd personal Ansvarar för att systemet utvecklas i linje med kommunens IT-vision, IT-strategi och informationssäkerhetspolicy Ansvarar för att hålla kontakt och utbyta information med IT-kontoret och IT-råd Ansvarar för att godkänna nya versioner av systemet och att det fungerar som det är tänk Ansvarar för att licenser finns i erforderlig mängd och att en överlämning sker av licenserna och programvara till IT-kontoret vid installation. Ansvarar för att fastställa felhanteringsrutinen för varje system. Systemförvaltare Systemförvaltaren utses av Systemägaren och ansvarar, i samverkan med IT-kontoret, för den dagliga driften och förvaltning av aktuellt system. Systemförvaltarens roll är bl.a. att: Verkställa beslut som systemägaren fattar Informera sig om och bli väl förtrogen med programmets innehåll, struktur och termer Upprätta, införa och utvärdera systemförvaltarrutiner

30 30 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) Ansvarar för att uppgifterna i systemet är aktuella och korrekta Ansvarar för att användarna/grupperna har rätt behörighet i systemet Tillhandahålla aktuell användarhandledning Ansvarar för användarsupporten rörande verksamhetsrelaterade frågor i systemet Rapporterar och förbereder ärenden och beslut som skall hanteras av systemägaren Rapportera fel, brister, regelbrott och oegentligheter till systemägaren och informationssäkerhetssamordnaren Hanterar felanmälningar från kommunens gemensamma Servicedesk och åtgärda eller vidarebefordrar problemet till leverantören Ge förslag till ändringar/utveckling av systemet Ansvarar för arbetet med säkerhetsfrågor som rör systemet Ansvarar för planering av datum för produktionssättning inför nya releaser/ versioner i samråd med IT-kontoret Ansvarar för att samtliga användare i systemet är informerade om planerade driftavbrott Ansvarar för tester vid uppdateringar och felrättningar Ansvarar för att kontroll och uppföljning av SNÖ följs Att reservrutiner, serviceavtal mm. finns så att systemägarens krav på lägsta tillåtna avbrottstid kan tillgodoses Ser till att det finns lättillgänglig användardokumentation och handböcker till systemen, samt att dessa hålls aktuella och väl spridda hos användarna Tillse att organisationens systemförteckning 1 är uppdaterad med relevant information. IT-chef IT-chefen ansvarar för avveckling, uppgradering, utökning och implementering av IT-system samt utrustning i syfte att nå kostnadseffektiva lösningar för Katrineholms kommun inom ramen för antagna mål och ekonomiska ramar och i enlighet med Katrineholms kommuns delegationsordning. IT-chef är systemägare för kommungemensamma system. IT-chef har ansvaret för att dessa fungerar. IT-chef ansvarar för att en analys av dessa genomförs med stöd av BITS Plus. IT-strateg IT-strateg ansvarar för att Informationssäkerhetsinstruktionerna Infosäk A, Infosäk F samt Infosäk KD upprättas och underhålls. Infosäk KD ska vara samordnad med myndighetens gemensamma kontinuitetsplan. System administratör Systemadministratören tillhör IT-kontoret och har den tekniska kompetensen. Systemtadministratören ansvarar tillsammans med systemägare och systemförvaltare för att den dagliga driften upprätthålls enligt SNÖ. 1

31 31 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) Regler och rutiner Ansvar för IT-utrustning All IT-utrustning ska vara förtecknad och stöldmärkt. Undantag från stöldmärkning kan beslutas av IT-chef. Av en förteckning ska framgå utrustningens placering, användare och datornamn. Omflyttning och överlåtelse av utrustning får inte ske utan samråd med IT-kontoret. Anskaffning av IT-utrustning, se tjänstekatalog. Flyttning av IT-kommunikation Förvaltningarna har skyldighet att i god tid kontakta IT-kontoret när det avser att flytta. Verksamheter som flyttar utan att planera och meddela IT-kontoret före budgetplaneringen betalar kostnaden för flytt och kommunikation själva fram till nästa budgetperiod. Utbildningsansvar Systemägare ansvarar för att: användare ges grundläggande informationssäkerhetsutbildning före tilldelning av behörighet i nätverket. användarhandledning för aktuellt system finns medarbetare har tillräckliga kunskaper om säkerhetsreglerna för de informationssystem de behöver för de egna arbetsuppgifterna. Information och utbildning av anställda ska omfatta: informationssäkerhetens betydelse för verksamheten innehållet i Informationssäkerhetspolicyn Informationssäkerhetsinstruktion för Användare (Infosäk A) Säkrade utrymmen Känslig information från informationssystem ska lagras på resurser i datorhallar som ska vara försedda med kontrollsystem för in- och utpassering. Utrymmen med konsolutrustning ska vara låsta när de är obemannade. Utrymmen med kopplingspunkter ska vara låsta och enbart behörig personal ska ha tillträde. Känslig information som inte hanteras i informationssystem ska förvaras i brandklassade säkerhetsskåp. Servicepersonal, städpersonal m.fl. ska övervakas i dessa utrymmen. IT-chef/IT-strateg/Informationssäkerhetssamordnaren beslutar om och när tillträde till säkrade utrymmen tillåts.

32 32 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) Utbyte av information Om media som innehåller information som klassats som mycket hög nivå måste transporteras fysiskt ska IT-chef/IT-strateg/Informationssäkerhetssamordnaren kontaktas för beslut om tillvägagångssätt. Övervakning För informationssystemsloggar ska systemägaren besluta: Vad som ska loggas Hur ofta loggarna ska analyseras Vem som ansvarar för analyser av dem Hur länge de ska sparas Hur de ska förvaras Styrning av användares åtkomst För att säkerställa att endast behöriga användare har tillgång till nätverket ska åtkomst till nätverket beställas på följande blanketter som finns på Forum: Anmälan av ny användare i Katrineholms kommuns nätverk Ansvarsförbindelse för kommunens IT-resurser Anmälan av rättigheter till verksamhetssystem/katalog/behörighetsgrupp för användare i Katrineholms kommuns nätverk Avanmälan/anmälan av flytt av användare ska användas vid förändring av anställningsförhållande, avslut eller flyttning Systemägare/systemförvaltare/utsedd person fyller i, undertecknar och skickar blanketterna i original med internpost till IT-kontoret. Blanketten ska sparas hos både beställaren och IT-kontoret. Samma blankett ska användas när konsulter eller andra utför arbete i informationssystem. Leverantörslösenord och behörigheter ska förvaras inlåsta. Styrning av åtkomst till information Användare ska bara ges tillgång till den information som krävs för arbetet. Särskild hänsyn ska tas till PUL. Styrning av åtkomst till nätverk IT-chefen beslutar om autentisering vid externa anslutningar anslutning av utrustning till nätverket anslutning av externa nätverk till kommunens eget nät med ingående säkerhetsfunktioner, autentisering etc. anslutning av trådlösa nät säkerhet vid Internetanslutning. IT-chefen ansvarar för

33 33 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) att en översikt av säkerhetsarkitekturer för interna nätverket och kommunikationsanslutningar upprättas administrationen av brandväggen samt besluta om vad som ska loggas i den, vem som ansvarar för uppföljningen av loggarna, hur ofta uppföljning ska ske och hur länge loggarna ska sparas att upprätta underlag för fullmäktiges beslut om kommunikationstjänster Styrning av åtkomst till operativsystem IT-chefen beslutar i vilken utsträckning användning av administrationsverktyg eller systemhjälpmedel som kan förbigå system- och tillämpningsspärrar ska användas. Kontroll och revision av programlicenser IT-kontoret har kontroll på och ansvarar endas för de licenser som IT-kontoret införskaffat. Varje förvaltning har ansvaret för att antalet installationer överresstämmer med antalet inköpta licenser på sin förvaltning. Villkoren för slutanvändning av licenserna ska uppfyllas. Vid en programvarurevision ska förvaltningen kunna visa upp aktuell dokumentation på antalet licenser och installationer. IT-kontoret kan vid behov göra sticksprovkontroll. Kommunen måste kunna visa upp giltiga licenser för installerade program alla kommunala datorer när helst det begärs. Detta kräver att IT-kontoret ska kunna göra inventeringar med jämna mellanrum av alla datorer. Externa utövare Beställare av utomstående leverantörers tjänster ska följa upp och granska att säkerhetsöverenskommelser följs. Om extern personal, t.ex. konsulter, ska ges tillgång till kommunens olika system, så ska det ske via utrustning som kommunen tillhandahåller. Undantag kan medges av IT-chef vid särskilda behov, t.ex. vid outsourcing av drift eller underhåll. Anskaffning av informationssystem och övrig utrustning Inför nyanskaffning och införande av ett informationssystem ska IT rådet informeras, sen ska förvaltningschef, eller av denne utsedd person, i samarbete med Informationssäkerhetsansvarig och IT-kontorets förvaltningskontakt utforma en plan över införandet. Denna plan ska minst omfatta: Kravspecifikation från beställaren av systemet: Verksamhetens beskrivning av behov och mål med anskaffningen En inledande systemsäkerhetsanalys med stöd av BITS Plus. Analysen syftar till att klarlägga säkerhetskraven på det system som planeras att införas Systemägare utses Punkterna ovan ger delar av kravspecifikationen som ska minst omfatta: o integrationskrav med andra system o eventuella krav på test och testmiljö o specificera behov av användarutbildning

34 34 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) Krav på leveransgodkännande Införandeplan som visar i detalj hur införandet ska genomföras. Införandeplanen ska innehålla följande steg: Ansvarig tar fram en detaljerad tidplan Ansvarig genomför anskaffandet av systemet Ansvarig förbereder överlämnandet från införande till drift och förvaltning tillsammans med systemägaren Systemägaren beslutar om tidpunkt när systemet övergår från införande till förvaltning Systemägaren ansvarar för att nödvändig driftsdokumentation tillställs driftsleverantören. Drift och förvaltning Systemägaren tar över ansvaret för systemet och upprättar en systemsäkerhetsanalys enligt BITS Plus Systemägaren, tillsammans med IT-kontoret, upprättar SNÖ Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser Förslag om önskemål på förändringar i systemen lämnas till systemägaren. Arbetet bedrivs enligt Katrineholms kommuns modell för införande och utveckling av informationssystemen, se bilaga 1, Instruktion för hantering av PC-arbetsplatser, Programpaket, Utskriftsfunktioner och Unika behov. Hantering av informationssäkerhetsincidenter Vid misstanke om intrång eller andra incidenter ska användare agera enligt informationssäkerhetsinstruktion för Användare (Infosäk A) Informationssäkerhetssamordnaren ska sammanställa och rapportera till IT-chef: intrång och försök till intrång brott mot lagstiftning och internt regelverk incidenter som orsakar eller skulle kunna orsaka betydande avbrott och störningar konsekvenser och förslag till åtgärder efter intrång eller funktionsfel Efterlevnad av rättsliga krav Anvisningar för skydd av register och handlingar ska följas, se Infosäk A.

35 35 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (9) Miljö och IT Katrineholms kommun ska vara ett föredöme när det gäller att ta ansvar för miljön och människors hälsa och ska därför så långt det är möjligt välja de ur miljösynpunkt bästa alternativen vid inköp och upphandlingar. De leverantörer som används vid inköp av IT-utrustning är valda för att uppfylla detta syfte. IT-utrustning och elskrot lämnas till återvinning för att användbara delar ska tas tillvara och att övrig sorteras med tanke på vårt ansvar för miljön. Revidering IT-chef reviderar fortlöpande detta dokument med IT-rådet som referensgrupp. Giltighet av detta dokument följer Informationssäkerhetpolecyn. Referenser Katrineholms kommuns Informationssäkerhetspolicy, KS 2010/311 Basnivå för Informationssäkerhet BITS,

36 36 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Informationssäkerhetsinstruktion för användare Revisionshistoria: SITHS-projektet Version Version: Version: 1.2 Innehållsförteckning Definitioner 3 Instruktionens roll i informationssäkerhetsarbetet 3 Användarens ansvar 4 Loggning 4 Arbetsstation 4 Åtkomst till information 4 Behörighet 4 Inloggning 4 Byte av lösenord i administrativa nätverket 5 Val av lösenord gällande administrativa nätverket 5 Lösenord i verksamhetssystem 5 Blåtand (bluetooth) 5 Trådlöst nät (WLAN) 5 Din datorarbetsplats 6 Utrustning 6 Smartphone 6 Programvaror 6 Service på utrustning 6 Kassering av utrustning 6 Om du lämnar arbetsplatsen 7 Administratör 7 Lagring och återställning av information 7 Lagring 7 Återställning av backup 7 Lagring på flyttbar media eller lagring utanför kommunens nätverk 7 Internet 8 E-post 8 Incidenter, virus m.m. 9 Incidenter 9

37 37 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Virus 9 Vid anställningens upphörande 10 Klassning av information 10 Information som hanteras i IT-baserade informationssystem 10 Information på olika media 11

38 38 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Definitioner 6900 är benämningen på IT-kontorets servicedesk. Följande kontaktinformation gäller: Kontakt via e-post är 6900@katrineholm.se Kontakt via telefon är 0150-(5) 6900 Med intrång menas att man tillgodogör sig information som: Ej är relevant för just nu rådande arbetssituation Saknas samtycke till SPAM Reklam med e-post som skickas till många personer samtidigt men som mottagarna inte har beställt. Incident En tillfällig händelse, ett tillbud eller ett missöde. BITS Plus System framtaget av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som kartlägger informationssäkerhetsnivån för verksamhetssystem Med system aves mjukvara för inmatning, bearbetning och lagring av data. System kan användas av en eller flera användare och vara installerat lokalt eller på en server. Instruktionens roll i informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhet är den samlade effekten av de skyddsåtgärder som tillsammans minskar eller eliminerar effekterna av hot och risker som riktar sig mot IT-stödets och informationsresursernas tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. Styrande dokument för arbetet med informationssäkerhet i Katrineholms kommun är informationssäkerhetspolicy med tillhörande instruktioner, enligt nedan. Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) Målgrupp: Ledning, systemägare och samordningsansvarig Informationssäkerhetsinstruktion Kontinuitet och Drift (Infosäk KD) Målgrupp: IT-driftansvariga Informationssäkerhetsinstruktion Användare (Infosäk A) Målgrupp: Samtliga medarbetare

39 39 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Denna informationssäkerhetsinstruktion (Infosäk A) redovisar hur användaren ska agera för att upprätthålla god säkerhet. Användarens ansvar Information är en av Katrineholms kommuns viktigaste tillgångar. För att skydda denna måste alla medarbetare ha ett säkerhetsmedvetande. Du, som alla andra medarbetare, har ansvar för att hantera kommunens information säkert. IT-användning i Katrineholms kommun ska ske enligt god etik och gällande lagstiftning. Detta innebär bland annat att: Användaren inte får skada eller förstöra datorbaserad information som enligt beslut ska sparas Användaren inte får använda IT för att göra intrång i andras privatliv eller förolämpa andra, söka eller sprida eller spara information som är kriminell eller strider mot upphovsrätten Användaren inte får utnyttja Katrineholms kommuns utrustning för att få tillgång till programvara eller liknande man inte har licens för Katrineholms kommuns IT-utrustning bör ej användas för privatbruk, all information eller loggad aktivitet är offentlig, om inte skydd i sekretesslagstiftningen finns Loggning Du lämnar spår efter dig när du är inloggad och arbetar i systemen. Systemen kan därför spåra bland annat obehörig åtkomst. Syftet med att kunna spåra användandet av systemen är att skydda informationen och för att undvika att oskyldiga misstänks, om oegentligheter inträffar. Loggar, oavsett om de ligger centralt eller lokalt, är i grund offentliga och ska bedömas i enighet med sekretesslagstiftningen vid hantering. Arbetsstation Lokalt på arbetsstationer finns det loggfunktioner som ska vara aktiverade. Åtkomst till information Behörighet Dina arbetsuppgifter avgör vilka behörigheter du har och beslut om behörighet fattas av din chef eller informationsägaren. Inloggning Innan du loggar in första gången i nätverket får du ett användarnamn och lösenord av din närmaste chef eller av denne utsedd person. Efter första inloggningen blir du uppmanad att byta lösenordet. Detta ska uppfylla punkterna nedan. Lösenord är personliga och ska hanteras därefter. Användarnamnet går ej att byta.

40 40 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Ditt konto spärras efter fem misslyckade inloggningsförsök. Byte av lösenord i administrativa nätverket Sker var 90:e dag. 10 dagar innan det är dags att byta lösenord visas en dialogruta på ditt datorskrivbord samt e-post skickas till tillhörande e-postlåda. Lösenordet ska omedelbart bytas om du misstänker att någon annan känner till ditt lösenord. Val av lösenord gällande administrativa nätverket Ska vara minst nio tecken långt Ditt nya lösenord måste innehålla minst 3 av följande teckengrupper: o 1 stor bokstav o 1 liten bokstav o 1 siffra (0-9) o 1 specialtecken (= + # % & / (! )? < $ { [ ] } \ ' *, ;. _: - ) Kan inte vara samma som något av dina tidigare 24 lösenord Måste skilja sig från ditt förra lösenord med mer än bara sista tecknet Kan inte vara samma som användarnamnet Kan bara bytas av användaren en gång per dygn, 24 timmarsperiod Efter 5 misslyckade inloggningsförsök så låses kontot, efter 30 min så låses kontot upp igen och man får ytligare 5 nya inloggningsförsök. Lösenord i verksamhetssystem Lösenord av respektive verksamhetssystem ges ut av systemägare eller av denna utsedd person. Tidsintervallet beslutas av respektive systemägare. Rekommendation är att dessa lösenord följer regelverket i administrativa nätverket. Blåtand (bluetooth) För all utrustning som är försedd med blåtand, gäller att blåtand generellt ska vara avstängd då du inte använder den. Tänk på att byta till ett personligt lösenord. När blåtand är påslagen iaktta försiktighet. Trådlöst nät (WLAN) För all utrustning som är försedd med trådlöst nät, gäller att det trådlösa nätet generellt ska vara avstängd då du inte använder det. Tänk på att information som skickas över oskyddat nätverk kan vara synligt för andra. Katrineholms kommuns, administrativa och pedagogiska, trådlösa nätverk kräver att det finns ett certifikat på datorn. Det publika trådlösa nätverket kräver inloggningsuppgifter och ger endast tillgång till Internet. Kontakta 6900 för hjälp med access till trådlöst nätverk.

41 41 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Din datorarbetsplats Utrustning För den utrustning som du förfogar över, det vill säga stationär eller bärbar dator, läseller surfplatta eller liknande med tillhörande utrustning gäller följande: Fysiska ingrepp får endast utföras av IT-kontoret utsedd person/organisation Fel ska omgående anmälas till 6900 eller till, av IT-kontoret utsedd person/organisation All installation och konfiguration får endast utföras av 6900, eller av IT-kontoret utsedd person/organisation Smartphone För smartphone eller liknande utrustning som kopplas mot Katrineholms kommuns system gäller följande: Antivirusprogram ska vara installerat och uppdaterat. Vid installationer av appar ska behörigheten noga kontrolleras innan godkännande. Skärmlås ska vara aktiverat Programvaror Programvaror ska hanteras i enlighet med Infosäk F - Bilaga 1, Instruktion för PC-arbetsplatser Egna programvaror får inte installeras på datorer som är anslutna till kommunens nätverk Respektive licensavtal bestämmer hur programvaran får hanteras De program som krävs för att den anställde ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt ska finnas installerat på datorn. Beslut gällande detta fattas av den anställdes chef i samråd med IT-kontoret. Gilltig licens erfordras Ansvarig för stöd och hjälp i ditt informationssystem är systemägaren för systemet. Service på utrustning För service på din utrustning kontaktar du 6900, eller av IT-kontoret utsedd person/organisation. Information lokalt på datorarbetsplatsen säkerhetskopieras inte. Därför kommer informationen försvinna vid dataförlust i samband med service, stöld, haverier eller liknande. IT-kontoret har inget ansvar för förlorad information lokalt på datorarbetsplatsen. Sekretessbelagd information får endast lagras på server. Kassering av utrustning Kontakta 6900, eller av IT-kontoret utsedd person/organisation, för återvinning.

42 42 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Om du lämnar arbetsplatsen Vid tillfällen när du inte har uppsikt över arbetsstationen ska du tillfälligt låsa arbetsstationen med kortkommandot: CTRL+ALT+DEL och ENTER eller Windowstangenten + L. När du lämnar arbetsplatsen för dagen ska du alltid stänga av din dator av miljö- och säkerhetsskäl. Datorn ska däremot alltid vara ansluten till strömuttag och nätverk eftersom underhåll av datorn och program kan ske nattetid via nätverket. Datorer som ej är anslutna kommer uppdateras/installeras vid nätanslutning. Administratör I Katrineholms kommun är det som regel endast IT-kontoret, eller av IT-kontoret utsedd person/organisation, administratörsrättigheter på datorerna. Alla installationer görs av IT-kontoret, eller av IT-kontoret utsedd person/organisation, för att undvika problem med andra programvaror eller i nätverket i samband med installationer. Lagring och återställning av information Lagring Varje användare i Katrineholms kommun är ansvarig för att informationen lagras på tilldelat diskutrymme. Den information du lagrar på våra gemensamma utrymmen säkerhetskopieras. Informationen ska lagras efter åtkomstbarhet, enheter ska användas enligt följande: G:\ (Gemensam) är en enhet för lagring av information som du och medarbetarna på din förvaltning har tillgång till. H:\ (Hemkatalog) är din personliga enhet som du kan använda för lagring av eget arbetsmaterial. Om du väljer H-enheten kommer dina medarbetare inte åt informationen. K:\ (Kommungemensam) är en enhet för lagring av information som du och dina medarbetare gemensamt inom kommunen har tillgång till, tänk på att det passerar myndighetsgränsen på denna enhet. I förekommande fall kan också ytterligare enhetsbeteckningar finnas. Information bör ej sparas på lokal disk (C:\). Återställning av backup Om du av misstag tagit bort en mapp/dokument kan du återskapa det själv, se intranätet för instruktioner eller ring 6900, eller av IT-kontoret utsedd person/organisation för hjälp. Lagring på flyttbar media eller lagring utanför kommunens nätverk Om du använder kommunens bärbara datorer för distansarbete eller liknande kan det utgöra en säkerhetsrisk, därför får du inte lagra sekretessbelagd information eller information som är känslig för verksamheten lokalt på datorarbetsplatsen. Detta gäller även för lagring på all flyttbar lagringsmedia.

43 43 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Vid de tillfällen information tas ut ur systemen och lagras utanför kommunens nätverk (till exempel på en bärbar dator eller ett USB-minne) ansvarar du för att den har korrekt skydd. Information som tillfälligt lagras på flyttbar media ska snarast möjligast sparas tillbaka till nätverket. Internet När du använder Internet kan säkerheten i kommunens lokala nätverk påverkas negativt beroende på ditt beteende, till exempel vilka sidor du besöker. Internet bör därför bara användas om det krävs för arbetsuppgifterna. Tänk på att när du surfar på Internet representerar du Katrineholms kommun och lämnar spår efter dig i form av kommunens IP-adress. All Internettrafik loggas av olika aktörer. E-post E-post är ett hjälpmedel i arbetet men minneskapaciteten för att spara e-post är begränsad. Underhåll därför regelbundet mapparna Inkorgen, Skickat, och Borttaget för att frigöra utrymme. Din e-post spärras om minnet blir fullt. Spara meddelanden, bifogade filer med mera, på samma sätt som du lagrar annan information. E-post adresser till personal inom Katrineholms kommun skrivs enligt mönstret: Folkbokfört förnamn.efternamn@organisationens domän.se Vid dubbletter tillkommer löpnummer enligt mönstret: förnamn.efternamn[löpnummer]@organisationens domän.se. Organisations domän kan osv. Vid sjukdom eller frånvaro (mer än 1 dag) måste du se till att din brevlåda stängs eller hanteras av dig utsett ombud, om du inte har möjlighet att själv bevaka den. Vid dessa tillfällen är det, precis som alltid, förbjudet att logga in med annan persons inloggningsuppgifter. Så väl personliga e-postlådor som myndighetsbrevlådor ska kontrolleras varje vardag för att bedöma inkommen e-post utifrån om diarieföring är nödvändlig. e-postsystemet är ett arbetsverktyg och bör inte användas för privat bruk. Viktigt att tänka på att man uppträder som representant för kommunen när man använder kommunens e-post samma regler gäller för diarieföring av e-post som för vanliga brev ange alltid ett relevant ämne i ämnesraden för meddelandet, för att klargöra för mottagaren vad denne kan förvänta sig för innehåll i e-posten skriv inte någon känslig information i ämnesraden e-postsignatur ska finnas och vara utformad i enighet med den grafiska profilen för Katrineholms kommun kontrollera vilka som är medlemmar på sändlistor innan du använder dem. (sändlistor innebär risk att känslig information når fel mottagare) e-post bör vara korta och sakliga att skicka e-post kopior för kännedom till kollegor och chefer kostar mycket arbetstid och bör därför beaktas noga

44 44 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) använd läskvitto för meddelanden endast när du har behov av detta för att minska risken för så kallat SPAM bör du tänka på hur du sprider din e- postadress om du får hotbrev ska du spara brevet och kontakta din chef som sedan hanterar detta utifrån riktlinjer gällande hot och våld e-post får inte skickas med hög prioritet om det inte är hög prioritet det är förbjudet att skicka eller vidarebefordra kedjebrev om du misstänker att det kommit in virus via e-postsystemet ska du agera som beskrivits i avsnittet om Incidenter Observera. E-postsystemet får inte användas för att skicka sekretessbelagd information eller uppgifter som faller under PUL, om den inte är krypterad Incidenter, virus m.m. Incidenter Katrineholms kommun rapporterar IT-incidenter till identifierad användares närmsta chef. Om incidenten beror på kriminell handling, gör Katrineholms kommun en polisanmälan efter samråd med personalchefen. Om du som användare misstänker att någon använt din användaridentitet eller att du varit utsatt för någon annan typ av incident ska du: Notera när du senast var inne i IT-systemet Notera när du upptäckte incidenten Omedelbart anmäla förhållandet till 6900 och din chef. Dokumentera alla iakttagelser i samband med upptäckten och försök fastställa om din information har påverkats. Om du upptäcker fel och brister i de system du använder ska du rapportera dessa till systemägaren. Virus Katrineholms kommun har programvaror för viruskontroll i både datorer och nätverk, men kan ändå påverkas av virus eller skadlig kod. Om du misstänker att din dator innehåller virus eller skadlig kod ska du omedelbart: Dra ut nätverkskabeln och stänga av den trådlösa uppkopplingen, men låta datorn vara på Anmäla till 6900 OBS! Anmälan av denna typ ska ske via telefon eller besök, inte via e-post. Om virusskyddet indikerar att du fått virus eller skadlig kod i din e-post, gör inget annat än kontakta Sådan e-post får ALDRIG skickas vidare, inte ens till En stor källa till virusspridning är just e-post, antingen via bifogade filer eller länkar i e-posten. Handdatorer, digitala kameror, mobiltelefoner, skrivare, läs- och surfplattor med mera

45 45 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) kan lätt bli virusbärare eftersom du kan mellanlagra information mellan olika datorer i dessa. Var noga med att den dator du ansluter sådan kringutrustning till har ett uppdaterat antivirusprogram. Vid anställningens upphörande När du slutar din anställning ansvarar du för att: Rådgöra med din chef, eller utsedd person, om vilket av ditt arbetsmaterial som ska sparas. Notera att all information du framställer eller sparar, på av Katrineholms kommun ägd utrustning, under arbetstid anses vara Katrineholms kommuns egendom. Det innebär att information inte får tas med utan chefs godkännande. Klassning av information Information som hanteras i IT-baserade informationssystem För information som lagras i informationssystem måste inte bara sekretessaspekten beaktas, utan även kraven på riktigheten i informationen och tillgängligheten till den. Säkerhetsaspekt Sekretess (konfidentialitet) Riktighet Tillgänglighet Kravnivå Mycket hög nivå Information som kan medföra mycket allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra mycket allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som ska vara åtkomlig inom högst 2 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person Hög nivå Information som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som inte behöver vara åtkomlig inom 2 timmar, men inom högst 8 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person

46 46 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Basnivå Information som kan medföra mindre allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra mindre allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som inte behöver vara åtkomlig inom 8 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person Anm: Följande typ av information hanteras utanför klassningsmodellen: Information som avser rikets säkerhet. Sådan information ska hanteras enligt särskilda bestämmelser. Information som har extrema krav på sig att vara tillgänglig. Information som inte bedöms ha krav på sig vare sig avseende sekretess (konfidentialitet), riktighet eller tillgänglighet. De åtgärder som ska vidtas för att uppfylla säkerhetskraven på respektive informationssystem framgår av analys av dessa med BITS Plus. Information på olika media Med datamedia menas bland annat CD/DVD skiva, USB-media. Dessa medier ska inte ses som slutliga förvaringsformer/arkivering. Med andra media menas bland annat papper, film, OH-bilder. Information på dessa media är alltid kopierad och måste hanteras med samma säkerhet som det system som den kommer ifrån. Eftersom informationen är kopierad behöver endast kraven på sekretess (konfidentialitet) beaktas. De krav på sekretess som ställs för ett specifikt informationssystem framgår av användarhandledningen för systemet. Följande krav gäller: Krav på sekretess Mycket hög nivå (Informationen får inte röjas) Åtgärder Förvaring - Förvaras inlåsta - Endast CD-R eller DVD-R får användas för data Kopiering - Får kopieras endast med godkännande från systemägaren för systemet som informationen kommer ifrån Återanvändning - Får inte återanvändas Destruktion - Papper och OH-film destrueras i papperstugg - IT-strateg/Informationssäkerhetssamordnaren kontaktas för beslut om tillvägagångssätt för datamedia.

47 47 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (12) Hög nivå (Informationen kan ge negativa konsekvenser för organisationen eller enskild person om den röjs) Basnivå (Informationen kan inte ge negativa konsekvenser för organisationen eller enskild person om den röjs) Förvaring - Ej förvaras synligt - Endast CD/DVD-skiva eller USB-media får användas för data Kopiering - Får kopieras i samråd med systemets förvaltare/administratör Återanvändning - Tillåten Destruktion - Papper och OH-film destrueras i papperstugg - Datamedia lämnas till 6900 för destruktion Förvaring - Inga krav Kopiering - Tillåten Återanvändning - Tillåten Destruktion - Krävs ej

48 48 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (första kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen av ej verkställda gynnande beslut från vård- och omsorgsnämnden till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska vård- och omsorgsnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till Socialstyrelsen och revisorerna. Samma rapporteringsskyldighet gäller alla gynnande nämndbeslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) 9, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en rapport över gynnande beslut som inte verkställts, för första kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några beslut att redovisa. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av vård- och omsorgsnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande vård- och omsorgsnämndens rapport. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 37

49 49 Tjänsteskrivelse KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (första kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska vård- och omsorgsnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till Socialstyrelsen och revisorerna. Samma rapporteringsskyldighet gäller alla gynnande nämndbeslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) 9, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en rapport över gynnande beslut som inte verkställts, för första kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några beslut att redovisa. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av vård- och omsorgsnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande vård- och omsorgsnämndens rapport. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 37 Karin Rytter LIX: 57 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommun@katrineholm.se

50 50 37 Dnr VON/2013: Handläggare: Maria Sabelström/Ulf Ivarsson Rapportering av ej verkställda gynnande beslut första kvartalet 2013 Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden godkänner den muntliga rapporteringen av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. 2. Nämnden godkänner förvaltningens rapporter till Socialstyrelsen och revisorerna. 3. Nämnden godkänner nedanstående statistikrapport och överlämnar den kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Rapporteringsskyldighet Enligt socialtjänstlagen (SoL), 16 kap, 6, ska vård- och omsorgsnämnden från den 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 SoL, som inte verkställts inom tre månader för dagen för beslut. Rapport ska ske till Socialstyrelsen och revisorerna. En statistikrapport över samma beslut ska lämnas till kommunfullmäktige. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Från den 1 juli 2008 gäller samma rapporteringsskyldighet gällande alla gynnande nämndbeslut enligt 9 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som inte verkställts inom tre månader för dagen för beslut. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet Den 1 januari 2010 fördes ansvaret för tillsynen av socialtjänsten över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen, där den nu samordnas med tillsynen av hälso- och sjukvården. Rapporteringsperioderna är: 15 mars 15 april 2013 (för första kvartalet) 15 juni 31 juli 2013 (för andra kvartalet) 15 september 15 oktober 2013 (för tredje kvartalet) 15 december januari 2014 (för fjärde kvartalet). Sanktionsavgift En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL eller insats enligt LSS 9, som någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, kan åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Sanktionsavgiften tillfaller staten. Socialstyrelsen, kommunfullmäktige, revisorerna, akten

51 51 Muntlig rapportering Med hänsyn till sekretessen föreslår ordföranden att nämnden godkänner att en muntlig rapportering sker från handläggarna om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. Skriftliga rapporter kommer däremot att skickas till Socialstyrelsen och kommunens revisorer. Till kommunfullmäktige kommer protokollsutdrag att översändas. Statistikrapport till kommunfullmäktige Beslut - Äldreomsorg 37 Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL avseende äldreomsorg första kvartalet 2013 Beslutens ålder/väntetid Särskilt boende 3-6 mån 6-12 mån < 1 år Totalt Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Dagverksamhet/sysselsättning Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Beslut - Omsorg till personer med funktionsnedsättning Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL avseende omsorg till personer med funktionsnedsättning första kvartalet mån 6-12 mån < 1 år Totalt Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 9 LSS avseende omsorg till personer med funktionsnedsättning första kvartalet mån 6-12 mån < 1 år Totalt Män 0 Kvinnor 0 Summa 0

52 52 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Åresredovisning 2012 för Regionförbundet Sörmland Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2012 för Regionförbundet Sörmland samt att bevilja regionstyrelsen ansvarsfrihet. Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Utfallet avviker mot det budgeterade målet, på grund av beslut som fattats utöver budget, med hänvisning till synnerliga skäl. Regionförbundet har ett starkt eget kapital som kan tas i anspråk för verksamhetsområden som inte gått att projektsätta eller definiera i förväg. Revisorerna gör bedömningen att i anspråkstagna medel ligger inom ramen för målet för god ekonomisk hushållning och att finansiellt mål därmed uppfylls trots att budgeten överskridits. Revisorerna föreslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av Regionförbundets Sörmlands årsredovisning samt revisorernas revisionsberättelse för Förvaltningen har inga synpunkter på årsredovisningen och har heller inget att erinra mot revisorernas uttalande. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Årsredovisning 2012, Regionförbundet Sörmland Revisionsberättelse för år 2012, Protokoll från Regionstyrelsen, Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen,

53 53 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING KS/2013: Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Åresredovisning 2012 för Regionförbundet Sörmland Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Utfallet avviker mot det budgeterade målet, på grund av beslut som fattats utöver budget, med hänvisning till synnerliga skäl. Regionförbundet har ett starkt eget kapital som kan tas i anspråk för verksamhetsområden som inte gått att projektsätta eller definiera i förväg. Revisorerna gör bedömningen att i anspråkstagna medel ligger inom ramen för målet för god ekonomisk hushållning och att finansiellt mål därmed uppfylls trots att budgeten överskridits. Revisorerna föreslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av Regionförbundets Sörmlands årsredovisning samt revisorernas revisionsberättelse för Förvaltningen har inga synpunkter på årsredovisningen och har heller inget att erinra mot revisorernas uttalande. Ärendets handlingar Årsredovisning 2012, Regionförbundet Sörmland Revisionsberättelse för år 2012, Protokoll från Regionstyrelsen, Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen, K:\Beredningsmöten\2013\130529\ KR\ Tjänsteutlåtande.docx FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

54 54 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING KS/2013: Staben Karin Rytter Lix: 62 K:\Beredningsmöten\2013\130529\ KR\ Tjänsteutlåtande.docx FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

55 55 Årsredovisning

56 ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 2012 Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland Foto: sidan 6 STUA sidan 9 Thiago Tavares sidan 13 Janet Burgess sidan 21 Carina Wilhelmsson sidan 23 STUA sidan 27 Gözde Otman sidan 32 Lasse Skog sidan 34 Carina Wilhelmsson sidan 36 PeO Quick sidan 51 STUA Tryck: Linderoths Tryckeri i Vingåker AB

57 57 ÅRSREDOVISNING 2012 Årsredovisning 2012

58 ÅRSREDOVISNING Innehåll Inledning...7 Regionförbundets uppdrag...8 Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen...8 Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan...8 Redovisning av måluppfyllelse...9 Huvudverksamhet...10 Uppdrag - Nya Sörmlandsstrategin...11 Uppdrag - Hållbara transporter...12 Uppdrag - Effektiv infrastrukturplanering...14 Uppdrag - Ett näringsliv med goda förutsättningar...15 Uppdrag - En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring...22 Uppdrag - Ett gynnsamt innovationsklimat...24 Uppdrag - Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder...25 Uppdrag - En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå...26 Övrigt inom näringsliv och arbetsmarknad...28 Uppdrag - En aktiv kommunikation och medlemsdialog...29 Uppdrag - Internationell samverkan...31 Politisk styrning...32 Uppdrag - Vidareutveckling av det regionala ledarskapet...33 Förbundskontoret...34

59 59 ÅRSREDOVISNING 2012 Regionförbundets resultat...36 Budgetavstämning...37 Huvudverksamhetens ekonomi...38 Sidoverksamhetens ekonomi...40 Politiska styrningens ekonomi...40 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning...41 Mål för god ekonomisk hushållning...42 Allmänna redovisningsprinciper...42 Resultaträkning...44 Balansräkning...45 Kassaflödesanalys...46 Noter...47

60 ÅRSREDOVISNING Under våren drogs ett stort projekt i gång med syfte att utveckla de sörmländska besöksmålen och göra dem mer anpassade för utländska turister.

61 61 ÅRSREDOVISNING 2012 Inledning Två frågor av stor betydelse för Regionförbundet Sörmland har varit aktuella under 2012 nämligen regionfrågan och inrättandet av den nya kollektivtrafikmyndigheten. I början av året stod det klart att det inte gick att nå enighet i länet kring en ansökan om att bli regionkommun tillsammans med Västmanland, Örebro och Östergötland. Det betyder att Regionförbundet Sörmlands uppdrag blir kvar minst en mandatperiod till. När Sörmlands kollektivtrafikmyndighet inrättades uppstod frågan om hur samarbetet mellan regionförbundet och myndigheten ska se ut. Under året har regionförbundet biträtt med ekonomiska resurser och sakkunskap. Regionstyrelsen har dessutom beslutat att överföra sex miljoner kronor extra till myndigheten under 2012 för att stödja uppbyggnaden av den nya organisationen. I december 2012 antog Regionstyrelsen ett nytt regionalt utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin Ett intensivt arbete med strategin har pågått under året i samverkan mellan olika företrädare för medlemmarna, förbundets samarbetspartners och regionstyrelsen. Före sommaren skickades ett förslag ut på bred remiss och efter bearbetning av svaren kunde ett förslag till ny strategi läggas fram till regionstyrelsen under hösten. Under våren genomfördes den årliga ledningskonferensen med kommun- och landstingsledningarna. Detta år var fokus lagt på utvecklingen av besöksnäringen och konferensen var därför förlagd till Åre. Under våren drogs också ett stort projekt i gång just med syfte att utveckla de sörmländska besöksmålen och göra dem mer anpassade för utländska turister. Regionstyrelsen har arbetat vidare med budget- och planeringsprocessen. Till mötet i maj presenterades en omvärldsanalys som sedan utgjort underlag för höstens arbete med verksamhetsplan och budget för Under hösten har riksdagen antagit regeringens nya infrastrukturproposition som innebär en revidering och förlängning av gällande planer på både nationell och regional nivå. Det viktigaste beskedet för Sörmland är att den högt prioriterade Ostlänken mellan Järna och Linköping ska börja byggas. När det gäller verksamheten i övrigt kan framhållas att regionstyrelsen antagit en cykelstrategi som ska ligga till grund för utbyggnaden av cykelvägnätet i länet. Vidare har nya etapper på väg 55 norrut från Flen påbörjats. Regionstyrelsen har under året även beslutat om särskilda satsningar på Mälardalens högskola, Munktell Science Park i Eskilstuna samt stöd till driften av den nya riskkapitalfonden, Första Sörmlandsfonden. En särskild satsning har gjorts på att främja kvinnors företagande samt på kompetenscheckar för företag som vill ta hjälp av universitet och högskolor för utveckling av sina verksamheter. Avslutningsvis bör noteras att årets resultat påverkas mest av överföringen av medel till kollektivtrafikmyndigheten men även av de beslut om särskilda satsningar utöver budgeten som regionstyrelsen beslutat om under året. 7

62 ÅRSREDOVISNING Regionförbundets uppdrag Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Förbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. 8

63 63 ÅRSREDOVISNING 2012 Redovisning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins utmaningar och EU 2020:s prioriteringar har ett antal politiskt prioriterade uppdrag formulerats. I verksamhetsplanen för 2012 har elva olika uppdrag angivits som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. Uppdragen har långsiktiga inriktningsmål, men för att på ett tydligt sätt visa vad som uträttas under verksamhetsåret angavs i verksamhetsplanen vilka projekt och aktiviteter som ska genomföras för att uppdragen ska verkställas. För varje projekt och aktivitet angavs mål som ska uppnås under året. Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projekt- och aktivitetsnivå. 9

64 ÅRSREDOVISNING Huvudverksamhet Arbetet med ett nytt regionalt utvecklingsprogram för Sörmland en ny Sörmlandsstrategi påbörjades Det ledde till att en revidering av gällande vision och en precisering av de prioriterade målområdena lades fast av regionstyrelsen i slutet av december Under 2012 har arbetet gått vidare och regionstyrelsen kunde i december 2012 fastställa Sörmlandsstrategin 2020 som anger färdvägen mot ett långsiktigt hållbart Sörmland. Förutom det övergripande arbetet med Sörmlandsstrategin 2020 har regionförbundets huvudverksamhet följt de uppdrag som anges i verksamhetsplanen för Uppdragen omfattar flera olika verksamhetsområden vilka bedöms viktiga för länets utveckling. Dessa områden är Infrastruktur och transporter, Näringsliv och arbetsmarknad, Utbildning och kompetensförsörjning samt Miljö- och klimatfrågor. Två av Regionförbundet Sörmlands uppdrag rör infrastruktur och transporter. Det ena uppdraget har handlat om en effektiv planeringsprocess för infrastrukturen inom länet och i samarbete med angränsande län. Det andra uppdraget går ut på att stödja utvecklingen av hållbara transporter och hållbart resande. Under 2012 har bland annat en regional cykelstrategi lagts fast. Vidare har rollfördelningen gentemot kollektivtrafikmyndigheten klargjorts. Insatserna för utvecklingen av näringslivet kanaliseras till stor del via delägarskapet i Almi. Detta är naturligt då regionförbundet via bland annat ägardirektiv har stor möjlighet att påverka inriktningen i Almis arbete. Under året har en kraftsamling på kompetensområdet gjorts där en större satsning av engångskaraktär märks tydligt för att stödja Mälardalens högskolas strävan att behålla sina examinationsrätter. Styrelsen har vidare tagit beslut om nya utvecklingsprojekt med fokus på samverkan mellan näringsliv och forskning. Dessutom har regionförbundet, tillsammans med länsstyrelsen, tagit ansvar för fördelningen av regeringens insatser för att främja kvinnors företagande i regionen. Att strukturfondsperioden lider mot sitt slut märks bland annat på att nästan inga insatser behövt göras för att rigga projekt. 10

65 65 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Nya Sörmlandsstrategin Projekt 2012 inom uppdraget nya Sörmlandsstrategin Projekt Nya Sörmlandsstrategin Projektmål Målet är att utifrån det arbete som gjordes under 2011, där strategins områden och övergripande mål beslutades, gå vidare och konkretisera hur strategin ska genomföras och vilka uppföljningsbara mål som ska vara utgångspunkt. Målet är också att sprida den färdiga nya Sörmlandsstrategin så brett att den verkligen kan utgöra en grund för hela länets arbete med dess utveckling. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Ett nytt regionalt utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin 2020, antogs av regionstyrelsen i december Arbetet med att sprida strategin och initiera genomförandet kommer att påbörjas under Aktivitet 2012 inom uppdraget nya Sörmlandsstrategin Aktivitet Tillhandahålla statistik och analysfunktioner Aktivitetsmål Att ta fram relevant statistik som analyseras som grund för arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet och för alla underliggande program och strategier som regionförbundet har behov av. Uppföljning av mål En första fas i att uppfylla målet är genomförd. I samband med arbetet med Sörmlandsstrategin har ett omfattande statistik- och analysarbete genomförts med hjälp av en statistiker som varit tillfälligt anställd vid förbundskontoret. 11

66 ÅRSREDOVISNING Uppdrag - Hållbara transporter Projekt 2012 inom uppdraget hållbara transporter Projekt Godsstudie, regionalfondsprojekt i sju län i Stockholm-Mälarregionen Projektmål Ta fram kunskapsunderlag om hur godstransporter sker inom, genom samt in och ut ur länet. Alla slags godstransporter omfattas och koppling finns till pågående strukturfondsprojekt, SATSA - Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, vilket ingår i En Bättre Sits. Uppföljning av mål Projektet är försenat men målet gäller ännu. Arbetet med godsstudien pågår och beräknas vara klart under senare delen av våren Projekt Regional cykelstrategi för Sörmland Projektmål Målet är att förankra underlaget för cykeltrafikåtgärder på det regionala vägnätet som tagits fram och att genomföra strategin med dess prioriteringar på hela cykelvägnätet inklusive cykelturismstråken. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Cykelstrategin antogs av regionstyrelsen i december 2012 och gäller nu som underlag för länets fortsatta arbete i länet. Projekt Utredningar inom hållbara transporter Projektmål Uppdatera det underlag som togs fram inom ramen för En Bättre Sits under vad gäller tillgänglighet, pendling etcetera inom länet och storregionen samt ge stöd till andra regionala projekt inom området. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Under 2012 togs ett reviderat PM fram, beslutades och överlämnades till Trafikverket och infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd som ett samlat underlag inför arbetet med att ta fram en ny nationell transportinfrastrukturplan. 12

67 67 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget hållbara transporter Aktivitet Stöd till kollektivtrafikmyndigheten Aktivitetsmål Att finansiera den kanslichefstjänst som kommer att utgöra kollektivtrafikmyndighetens kansli. Uppföljning av mål Målet ändrades då regionstyrelsen och direktionen inom kollektivtrafikmyndigheten enades om att regionförbundet ska föra över ett större belopp till myndigheten som en buffert vid etableringen av den. Under 2012 överfördes totalt 6,8 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor överfördes efter särskilt beslut i regionstyrelsen. Aktivitet Trafikförsörjningsprogram Aktivitetsmål Att delta i arbetet med att ta fram länets första kollektivtrafikförsörjningsprogram. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Ett förslag till trafikförsörjningsprogram har tagits fram under ledning av kollektivtrafikmyndigheten och regionförbundet har deltagit i arbetet. Förslaget har remissbehandlats och antagits av myndigheten under

68 ÅRSREDOVISNING Uppdrag - Effektiv infrastrukturplanering Aktiviteter 2012 inom uppdraget effektiv infrastrukturplanering Aktivitet Genomförande och uppföljning av länsplanen för regional transportinfrastruktur Aktivitetsmål Att utifrån de rutiner som är beslutade genomföra den regionala planen i nära samverkan med Trafikverket, kommunerna, landstinget och Länstrafiken. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Regionförbundet följer noga genomförandet av planen i enlighet med de rutiner för samverkan som parterna enats om. Aktivitet Ostlänken, Räta Linjen och Biogas Öst Aktivitetsmål Som delägare följa arbetet dels via styrelsen, dels via tjänstemannaberedning. För samverkansprojekt som Räta Linjen och eventuellt ytterligare (E22-gruppen med flera) delta och stötta kommuner och övriga parter. Medlemskap i organisationen Biogas Öst inklusive medverkan i projekt om produktion och distribution av biogas. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Arbetet i de olika projekten har bevakats på det sätt som anges i verksamhetsplanen. Aktivitet Bredband Aktivitetsmål Att ge ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts, stödet har utbetalats. Allmänt sett finns det för lite ekonomiska resurser för genomförande av bredbandsutbyggnaden på landsbygden i förhållande till efterfrågan i länet. 14

69 69 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Kompetens för tillväxt (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Via kompetenscheckar underlätta för små och medelstora företag att komma åt kompetens från universitet och högskolor i närområdet. Uppföljning av mål I projektet samverkar Östsvenska Handelskammaren, Mälardalens högskola och Linköpings universitet. En organisation som hanterar och behandlar ansökningar från sökande företag har etablerats. Östsvenska Handelskammaren, Linköpings universitet och Mälardalens högskola fördelar uppdragen. Totalt har 83 intresseanmälningar kommit in. Hittills har 55 företag fördelade i alla kommuner, fått kompetenscheckar. Av dessa är 28 avslutade eller på väg att avslutas. Projektet har som mål att bevilja och genomföra 50 företagsuppdrag under projekttiden i alla länets kommuner. Projekt Profilnäringar Projektmål Att påbörja ett projekt för att identifiera viktiga framtida profilnäringar i Sörmland. Uppföljning av mål Projektet påbörjades under hösten Projekt Handlingsprogram för näringsliv Projektmål Ha ett förankrat och beslutat handlingsprogram klart och ha påbörjat arbetet med uppföljning. Handlingsprogrammet har antagits av regionförbundets styrelse. Uppföljning av mål En första uppföljning av indikatorerna har gjorts och redovisats i nätverket för näringslivschefer. 15

70 ÅRSREDOVISNING Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Projektet är ett tioårigt projekt under Vinnovas Vinnväx-program som löper mot sitt slut år Projektet arbetar inom områdena fältrobotik, industrirobotik och hälsorobotik. Regionförbundet följer att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Uppföljning av mål Projektet redovisas till Vinnova och EU:s regionala strukturfond. Regionförbundet tar del av redovisningarna och kan konstatera att projektplanen följs. Projekt Teknikcollege (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Följa upp att samverkansprojekt mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga bland annat angående behov av kompetens. Uppföljning av mål Projektet samverkar med kompetensplattformen och YH Mälardalen. Bedömningen är att projektmålen följs. Projekt Företagsam (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Projektet ska öka förståelsen för kvinnors arbetsmarknad och företagande och förbättra kunskapen i rådgivningssituationer genom att erbjuda kompetensutveckling för företagsfrämjare. Uppföljning av mål Projektet är inte påbörjat och kommer inte att genomföras. 16

71 71 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Nova Med Tech (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Utveckla nya idéer inom det medicintekniska området. Projektet fokuserar på att stärka de entreprenöriella aktiviteterna för att säkerställa att resultaten omsätts i kliniskt användbara produkter som kommersialiseras. Uppföljning av mål Projektet redovisas till EU:s regionala strukturfond. Regionförbundet tar del av redovisningarna. Projekt Strategin för Kulturella och kreativa näringar (KKN) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Samverka med landstinget i genomförandet av insatser kring förverkligandet av KKNstrategin, främst inriktat mot sörmländska hantverkare. Uppföljning av mål Under 2012 har det operativa arbetet kring KKN-strategin påbörjats. Regionförbundet har medfinansierat ett utvecklingsprojekt som avslutats under året. Projekt Främja kvinnors företagande Projektmål Att driva det övergripande länsprojektet för främjande av kvinnors företagande. Projektet ska drivas som tre delprojekt: Delprojekt ett handlar om att via processer arbeta fram intressanta projekt och insatser för främjandet av kvinnors företagande. Det andra delprojektet ska ta fram en förstudie för att integrera ett arbetssätt för att främja kvinnors företagande i det befintliga företagsfrämjande systemet. Det tredje delprojektet är att via en regional mötesplats sprida kunskap. Projektet ska drivas som ett länsövergripande projekt tillsammans med länsstyrelsen. Uppföljning av mål Förstudien om hur ett arbetssätt för att främja kvinnors företagande integreras i befintliga företagsfrämjande organisationer är klar. Sex projekt för att främja kvinnors företagande har arbetats fram tillsammans med utförarna och påbörjats. Ett seminarium har genomförts under hösten. 17

72 ÅRSREDOVISNING Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden ska utgöra ett komplement till traditionell bankfinansiering i regionen. Regionförbundet ska tillsammans med Länsstyrelsen bidra till administrationen av Sörmlandsfonden. Under 2012 ska de första företagen i Sörmland erhålla riskkapital från Sörmlandsfonden. Uppföljning av mål Under året har fonden kommit igång administrativt. Kännedomen om fonden har varit god och 40 propåer om investering har kommit in. Två finansieringsbeslut har tagits, men det ena företaget drog sig ur och det andra fick annan finansiering. Ett nätverk för affärsänglar har etablerats och ett Sörmlandsnäste för presentation av de mest intressanta idéerna har inrättats. Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Almi basuppdrag Aktivitetsmål Att följa upp genomförandet av den politiskt beslutade ägaranvisningen. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering samt genom utlåning till små och medelstora företag. Uppföljning av mål Uppdraget rapporteras löpande via rapporter och insyn i styrelsen via av regionen utsedda styrelseledamöter. 18

73 73 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Almi regionspecifikt uppdrag Aktivitetsmål Att utforma ett regionspecifikt uppdrag kring fordonsindustrin och företagsrådgivning i Östra Mellansverige samt följa upp genomförda insatser. Uppföljning av mål Sedan den ekonomiska krisen 08/09 har speciella insatser för den krisdrabbade fordonsindustrin genomförts i länet. Almi fortsätter den satsningen genom fördjupade insatser direkt till företagsledningar. I projektet Företagscoaching Östra Mellansverige (FÖM) samverkar de fem Almibolagen i Östra Mellansverige och erbjuder på så sätt företagen en bredare och mer fördjupad företagsrådgivning. Ett tiotal företag har deltagit i fordonsprojektet under året. Seminarium och individuell coachning har genomförts. Inriktningen har varit att vägleda och rådgiva i internationella satsningar. Deltagande företag har haft möjlighet att besöka en fordonsmässa i Hannover och göra en resa till fordonstillverkare i Turkiet. Femlänsprojektet FÖM är en fortsättning på det tidigare strukturfondsprojektet med samma inriktning. Projektet rapporterar till Tillväxtverket och regionförbundet tar del av rapporterna. Aktivitet Almi IFS Aktivitetsmål Via IFS verksamhet ska ett flertal företagare med invandrarbakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Nystartade invandrarföretag ska också få rådgivning. IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja invandrarföretagandet i Sverige. Syftet är att hjälpa och stödja personer med utländsk bakgrund att starta eller att utveckla befintliga företag. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin och för människors jämställdhet och kulturella integration. Uppföljning av mål Ett 60-tal nya kunder har i år besökt IFS. Kunderna kommer på två till tre rådgivningstillfällen. IFS arbetar även med mentorprogram för invandrarföretagare samt ett projekt som heter att investera i invandrarkvinnor. Dit har 98 kvinnor vänt sig för att få rådgivning. 19

74 ÅRSREDOVISNING Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Kommunala initiativ Aktivitetsmål Utifrån medlemmarnas behov av fördjupade studier ta fram fakta och analyser inom området. Uppföljning av mål En studie över hur de sörmländska företagen klarade den ekonomiska krisen har tagits fram och redovisats bland annat i en rapport och på en presskonferens. Aktivitet Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Aktivitetsmål Träffa en överenskommelse om samverkan kring tillväxtprojekt i länet, bland annat insatser för internationalisering i sörmländska företag, samt följa upp genomförda insatser. Östsvenska Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin Följande insatser ska genomföras: internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland genomförande av det internationella projektet Global Eyes som har som mål att skapa fler växande små och medelstora företag i länet med stärkt konkurrenskraft genomföra projektet Trampolinen som har till syfte att skapa kontakter mellan grundskolan och företag samt fortsätta initiativet kring former för samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor Östsvenska Handelskammaren delrapporterar varje kvartal. Projektet Trampolinen, som är ett samarbete mellan skolor och näringsliv, genomförs enligt plan. 17 företag och 21 skolklasser med cirka 550 elever deltar. Projektet Global Eyes, som var ett projekt under EU:s regionala strukturfond, har avslutats under året. Uppföljning av mål Regionförbundet har tagit del av redovisningarna och kan konstatera att projektplanen har följts. Inom ramen för samarbetet har även projektet Kompetens för tillväxt inrymts samt internationaliseringsinsatser i samverkan med destinationsutvecklingsprojektet. 20

75 75 ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Samarbete med Nyföretagarcentrum Aktivitetsmål Träffa överenskommelse om samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland. Uppföljning av mål Målet har uppfyllts genom att en överenskommelse har träffats. Regionförbundet medfinansierar Nyföretagarcentrums verksamhet i Nyköping och Strängnäs. Aktivitet Ung företagsamhet Aktivitetsmål Medfinansiera Ung Företagsamhets verksamhet kring UF-företagande i länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete är att inspirera fler lärare till att handleda ungdomar i företagande. Uppföljning av mål Målsättningen att nå 25 procent av en årskull inom tre år sattes Med detta menas att 25 procent av eleverna ska ha startat ett UF-företag. Verksamheten avrapporteras löpande och målet förväntas uppnås under

76 ÅRSREDOVISNING Uppdrag - En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Projekt 2012 inom uppdraget en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Projekt Destinationsutveckling Projektmål Den regionala strategi som beslutats under 2012 anger det långsiktiga målet att fördubbla omsättningen i besöksnäringen. För att förverkliga det måste ett omfattande destinationsutvecklingsarbete genomföras. Regionförbundet ska också ansvara för att ta fram en handlingsplan för att nå det långsiktiga målet. Nationellt ska Sörmland arbeta för att bli en av Sveriges 35 destinationer som marknadsförs internationellt. Uppföljning av mål Projektet startade under slutet av våren. En organisation med kommunala och regionala coacher är på plats. Företagsgrupper har bildats runt temat slott och herresäten. Deltagande företag har eller ska skriva på en avsiktsförklaring om aktiv medverkan. Projekt Regionala uppdraget, inklusive projektet Open Doors Projektmål Följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandling. Projektet Open Doors syfte är att skapa en regional konkurrenskraft genom att ge företag inom besöksnäringen möjligheter till internationell affärsutveckling. Uppföljning av mål Det regionala uppdraget är specificerat i den regionala strategin. Avstämningar och uppföljning sker löpande. En omfattande skriftlig rapportering görs en gång per år till regionförbundet. En del av det regionala uppdraget har det varit möjligt att skapa ett EU-regionalfondsprojekt av. Projektet startade sent under Uppdraget består av att utveckla näringens exportmognad och är numera en viktig del av destinationsutvecklingsarbetet. 22

77 77 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Projekt Skavsta Access (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål En förstudie som beskriver möjligheterna att locka till sig fler flyglinjer till Skavsta. Rapporten ska innehålla en handlingsplan. Efter presentation av förstudien togs beslut om att fortsätta projektet med att etablera en operativ organisation. Uppföljning av mål En förstudie är klar och har rapporterats till regionförbundets styrelse. Ett förslag till handlingsplan för implementering har tagits fram och projektet arbetar med att etablera en operativ organisation. Projekt Hållbar besöksnäring (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål En nationell modell för kvalitets- och hållbarhetssäkring ska i detta pilotprojekt testas och vidareutvecklas. Inom projektet kommer företag att få chansen att utveckla företag och produkter åt ett hållbart håll. Uppföljning av mål Modellen testas och förfinas i pilotprojektet och företagen får råd och förslag på förbättringar för att klara bedömningssystemet. Projektet löper enligt tidplan. 23

78 ÅRSREDOVISNING Uppdrag - Ett gynnsamt innovationsklimat Projekt 2012 inom uppdraget ett gynnsamt innovationsklimat Projekt Fler innovationer helt enkelt - en del av Innovationsmotorn Projektmål Projektet ska: vidareutveckla ett fungerande innovationssystem, i en region med brist på forsknings intensiva innovationsmiljöer uppmuntra unga människor över gymnasienivå, personer med utländsk bakgrund och småföretagare att våga förverkliga sina idéer öka antalet idéer till innovationssystemet få fler idéer att bli kommersiella produkter på marknaden, inte minst inom miljöområdet och bland tjänstenäringarna Uppföljning av mål Projektet har hunnit drygt halvvägs och löper enligt plan. Behovet av innovationsrådgivningar har visat sig vara större än planerat vilket tyder på ett stort idéinflöde. Under året presenterade näringsdepartementet en nationell innovationsstrategi. I den pekades på behovet av regionala fungerade innovationssystem. Under projektets avslutningsfas finns utrymme för insatser för detta och arbetet med att ta fram en strategi för länet har påbörjats. Aktivitet 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Munktell Science Park Aktivitetsmål Utveckla ett djupare samarbete med Munktell Science Park för att stärka det sörmländska innovationssystemet. Munktell Science Park ska utvecklas till ett kompetenscentrum för hela länets innovationssystem. Uppföljning av mål Kontakter med Innovationsmotorns noder har etablerats och ett regionalt utbud har skapats. Inkubatorn Creates tjänster erbjuds för företag i hela Sörmland. Regionförbundet tar del av Munktell Science Parks verksamhet bland annat genom en adjungerad plats i AB Jernmanufakturs (officiellt namn) styrelse. 24

79 79 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Projekt 2012 inom uppdraget ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Projekt Stöd till skapande av EU-projekt Projektmål Rådgivning och hjälp att projektsätta ska erbjudas regionförbundets medlemmar och andra möjliga regionala projektägare. Uppföljning av mål Projektmålet är inte uppnått. Regionförbundet har endast medverkat till riggning av något enstaka projekt. Medlemmarna har inte efterfrågat tjänsten. Några fler utlysningar till strukturfonderna kommer inte att ske då bara ett år kvarstår av denna strukturfondsperiod. Aktivitet 2012 inom uppdraget ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder Aktivitet Strukturfondspartnerskapet Aktivitetsmål Medfinansiera kostnader kring strukturfondspartnerskapet för Östra Mellansverige. Syftet är att underlätta för ledamöterna i strukturfondspartnerskapet i deras beslutfattande. Uppföljning av mål Kontinuerliga träffar med de sörmländska ledamöterna har genomförts där information om kommande ärenden givits. Dessutom har en runda till regionförbundets medlemmar genomförts som medverkat till att intresset för strukturfonderna har ökat. Stora delar av kostnaderna för strukturfondspartnerskapet har i år betalats direkt ur fonden. Budgeterat belopp kommer inte att användas fullt ut. 25

80 ÅRSREDOVISNING Uppdrag - En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Projekt 2012 inom uppdraget en säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Projekt Regional kompetensplattform Projektmål Regeringsuppdraget fortsätter och projektets ska uppfylla angiven ambition i samarbete med länets aktörer på området. Analyser och studier ska tas fram och kommuniceras till berörda parter. En studie om länets behov av lärare och omvårdnadspersonal samt en studie över antalet elever som inte klarar godkända resultat i grundskolan, så kallade drop outs, ska påbörjas under året. I regeringens villkor beskrivs kompetensplattformarnas syfte enligt följande: Kompetensplattformar ska inrättas för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Varje län ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Uppföljning av mål Under första halvåret genomfördes ett flertal möten och besök hos aktörer på området i syfte att sprida vetskap och kunskap om kompetensplattformen. En studie över länets behov av lärare och vårdpersonal har gjorts och presenterats samt en större kartläggning av kommande behov inom alla branscher. Studien om drop outs har inte att genomförts. Mötesplatsen Sörmlands kompetensdag har genomförts med ett 100-tal deltagare. En publik databas med skrifter och rapporter har sammanställts på regionförbundets hemsida. Dessutom har en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos fram till 2030 tagits fram. Projekt YH-Mälardalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Tillsammans med Västmanland och Örebro driva en storregional funktion för samverkan kring yrkeshögskoleutbildningar. Uppföljning av mål Regionförbundet följer projektet via en plats i styrgruppen. Projektet har kommit drygt halvvägs och funktionen med stöd för utbildningsanordnarna i processen kring ansökan har fungerat väl. I projektet ingår att göra formen yrkeshögskoleutbildning mer känt. Detta har påbörjats. Diskussioner om hur verksamheten ska bedrivas efter projektets slut har också påbörjats. Under året har regionförbundets egen arbetande resurs i projektet ersatts av ett utökat finansiellt stöd. 26

81 81 ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget en säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Projekt Satsning på Mälardalens högskola Projektmål Säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Högskolan har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Uppföljning av mål Detta är en stor satsning av engångskaraktär. Efter diskussioner med högskolan beslutades att satsningen ska göras på att höja utbildningsnivån på vård och omsorgsområdet. Högskolan ska höja kompetensen bland lärarna för att kunna bibehålla examinationsrätterna. Fler docenter och professorer eftersträvas. Pengarna har i första hand används till att utveckla och avlöna fler kvalitativa tjänster. Projekt Samarbete med Mälardalens högskola Projektmål Utveckling av högskolans arbete inom områdena hälsoteknik, entreprenörskap i skolan samt högskolans roll i regionen med avseende på nytta, värde och tillväxt. Uppföljning av mål Högskolans och regionförbundets samarbete har formulerats i en överenskommelse och arbetet har påbörjats. Störst fokus ligger på att få till ett tvärvetenskapligt arbete mellan teknikutbildningarna och omvårdnadsutbildningarna under rubriken hälsoteknik. 27

82 ÅRSREDOVISNING Övrigt inom näringsliv och arbetsmarknad Övriga projekt 2012 inom näringsliv och arbetsmarknad Projekt Reglab Projektmål Medlemskap i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna. Uppföljning av mål Regionförbundet är medlem och har under året ansvarat för ett lärprojekt om regional fysisk planering och deltagit i andra projekt, bland annat de som handlat om smart specialisering och innovationsindex. Projekt Miljödrivna marknader Projektmål Skapa en plattform på miljöteknikens område i syfte att utveckla samverkan mellan små och medelstora företag med forskning och offentliga aktörer på området. Uppföljning av mål Projektet har startats och företag har bjudits in att delta. Samarbete med offentliga aktörer bland annat SIDA. Projekt Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) Projektmål Få till en samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens högskola. Målet är att kunna planera, finansiera och koordinera utbildnings-, utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans. Uppföljning av mål Samarbetet har startat. Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun, Köpings kommun och företag i Eskilstuna och Köping ingår i samarbetet. Planer finns på att växla upp samarbetet med flera kommuner i regionen. 28

83 83 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - En aktiv kommunikation och medlemsdialog Projekt 2012 inom uppdraget en aktiv kommunikation och medlemskap Projekt Ledningskonferens 2012 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, att inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar. Uppföljning av mål 2012 års ledningskonferens hade fokus på besöksnäringen och hölls i Åre. Utvärderingen visar att deltagarna i det stora hela var nöjda med konferensen. Projekt Morgonsoffan i Nyköping Projektmål Att öka kännedomen om samt marknadsföra Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller näringslivsfrågor. Uppföljning av mål Åtta Morgonsoffor har genomförts under året där projektmålet i sig har uppfyllts vid varje enskilt tillfälle. Under året har deltagarrekord noterats med som mest 150 deltagare. Projekt Kriskommunikation Projektmål Att under året upprätta en plan för kommunikation med omvärlden vid en eventuell kris. Uppföljning av mål Någon sådan plan har inte upprättats under året. 29

84 ÅRSREDOVISNING Aktivitet 2012 inom uppdraget en aktiv kommunikation och medlemskap Aktivitet Kommunikationsplan 2012: Hemsidan, nyhetsbrevet, sociala medier genom i första hand Facebook och Twitter, informationsmaterial, marknadsföring, mediaprojekt, mediabevakning, event och nätverkande Aktivitetsmål uppdatera startsidan på hemsidan minst en gång i veckan publicera elva högkvalitativa nyhetsbrev vara aktiva på vår Facebooksida med målet att 100 personer ska gilla oss innan året är slut genomföra en utåtriktad insats gentemot medlemmarna för att öka kännedomen om regionförbundets verksamhet producera en informativ och annorlunda film om regionförbundets verksamhet marknadsföra regionförbundet i de sammanhang där det finns en tydlig koppling till verksamheten och där det känns relevant förbättra vår omvärldsbevakning genom att hitta en ny leverantör av nyheter som bevakar våra frågor arrangera en eller flera mötesplatser, vilket efterfrågats av våra medlemmar utveckla de två nätverk som redan finns för informatörer i länet genom att erbjuda träffar med kompetensutveckling och nätverksbyggande på programmet Uppföljning av mål De flesta aktivitetsmålen genomförts förutom den utåtriktade insatsen gentemot medlemmarna. Någon större allmänt hållen mötesplats har inte genomförts förutom vårt deltagande i Almedalen. Däremot har ett antal kvalificerade och välbesökta seminarier genomförts på olika teman under året, bland annat om kompetensutveckling, innovationer och gruvnäringen. Målet rörande sociala medier har inte uppnåtts. Under året har regionförbundets informationsfilm publicerats på YouTube. 30

85 85 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Internationell samverkan Projekt 2012 inom uppdraget internationell samverkan Projekt INTERREG IVC EU 2020 Going Local Projektmål Att involvera deltagande parter i genomförandet av EU Med temat Energi och hållbara transporter i fokus skapa erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande för både politiker och tjänstemän. Uppföljning av mål Målet är nått och projektet avslutades vid årsskiftet. Slutredovisningen skedde vid ett internationellt seminarium i oktober. Deltagande parter har presenterat en så kallad Local Actionplan som visar hur arbetet ska föras vidare. Den sörmländska planen har presenterats för och godkänts av regionstyrelsen. Aktiviteter 2012 inom uppdraget internationell samverkan Aktivitet Nätverk för EU-samordnare Aktivitetsmål Att fortsätta utveckla nätverket för länets EU-samordnare som, tack vare flera nya medlemmar, fått en verklig nystart. Uppföljning av mål Aktivitetsmålet är uppfyllt bland annat genom en genomförd studieresa till Strasbourg tillsammans med länets informatörer samt en gemensamt arrangerad EU-dag. Aktivitet Medlemsavgifter: Stockholmsregionens Europaförening (SEF), Assembly of European Region (AER) med flera Aktivitetsmål Att utveckla regionförbundets medlemskap i ovan nämnda organisationer. Uppföljning av mål Målet är uppnått, angivna medlemsavgifter har utbetalats. Uppföljning av tecknade avtal har gjorts och förbundet har under året varit representerat vid AER:s generalförsamling och dess sommarskola. Utvecklandet av medlemskapet i ovan nämnda organisationer fortsätter alltjämt genom att kontakterna med SEF har intensifierats och vårt engagemang i AER ökat i och med den planerade sommarskolan

86 ÅRSREDOVISNING Politisk styrning Regionstyrelsen, det politiska organet för regional utveckling i Sörmland, verkar för hållbar tillväxt och utveckling med inriktning på Stockholm- Mälarregionen. Nytänkande och långsiktighet, kopplat till mervärde för regionförbundets medlemmar, är bärande delar i arbetet. På regionstyrelsens möten ligger tyngdpunkten på information och dialog om strategisk regional utveckling medan de formella frågorna utgör en mindre del. Regionstyrelsen har 33 ledamöter och lika många ersättare. Av de 33 kommer 22 från de nio medlemskommunerna och 11 från landstinget. För beredning av ärenden finns ett arbetsutskott med fem ledamöter och fem ersättare. Under året genomförde arbetsutskottet sex möten och regionstyrelsen sex. 32

87 87 ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Vidareutveckling av det regionala ledarskapet Projekt 2012 inom uppdraget vidareutveckling av det regionala ledarskapet Projekt Vart vill du leda Sörmland? - utvecklingsprogram i regionalt ledarskap 2012 Projektmål Det utvecklingsprogram som regionstyrelsen beslutade om i september 2011 ska genomföras under Programmets fyra seminarier ska beakta roll och ansvar för regionpolitiker, öka kunskapen om de regionala frågorna samt beakta regionstyrelsens former för det inre arbetet. Målgrupp: Regionstyrelsens ledamöter och ersättare, 66 personer. Uppföljning av mål Samtliga fyra seminarier har genomförts: Sörmland och omvärlden, Sörmland och den regionala konkurrensen, Sörmland och samverkan för stärkt konkurrenskraft samt Sörmland och det regionala ledarskapet. För dessa engagerades 13 externa medverkande. Teman enligt projektmålet har beaktats med undantag av former för regionstyrelsens inre arbete. Totalt har 39 procent av målgruppen deltagit och av dessa var 63 procent ledamöter och 37 procent ersättare. 33

88 ÅRSREDOVISNING Förbundskontoret Förbundsdirektör Uppdragsverksamhet Ledningsstöd Uppdragsledare Kommunikationsledare Adminstrativ chef Strateger Kommunikatörer Administratörer, strategiskt stöd till politisk ledning 34

89 89 ÅRSREDOVISNING 2012 Förbundskontoret är regionförbundets tjänstemannaorganisation och leds av förbundsdirektören. Kontoret består av en uppdragsorganisation för förbundets verksamhetsområden och kommunikation samt en enhet - ledningsstöd - som ansvarar för förbundskontorets administration, stöd till den politiska ledningen och utveckling av interna rutiner. Under 2011 tog förbundskontoret fram en gemensam värdegrund för kontorets personal som lyder Inom Regionförbundet Sörmland är värden som drivande, professionell och trovärdig ledande i vårt arbete och förhållningssätt. Under 2012 har arbete pågått med att implementera värdegrunden i kontorets arbetsformer och övergripande dokument. Bland annat har en lönepolicy arbetats fram under året för beslut Arbetet med kompetensutveckling kopplad till verksamhetsutveckling har fortsatt och merparten av personalen har genomgått en utbildning i Regional utveckling och strategiskt tillväxtarbete under året, i samarbete med Örebro Universitet. Övriga insatser som fortsatt under året är bland annat utveckling av diariehanteringen samt att införa omvärldsanalys som en del av styr- och uppföljningsprocessen. 35

90 ÅRSREDOVISNING Regionförbundets resultat Regionförbundets resultat för 2012 är -6,51 miljoner kronor, vilket är 7,43 miljoner kronor lägre än 2011 (cirka 0,92 miljoner kronor 2011). Om utfallet för -EU 2020 Going Local inkluderas, där regionförbundet som Lead Partner handhar budgeten och redovisningen för hela INTERREG-projektet, hamnar resultatet på -6,65 miljoner kronor. Det är regionförbundets huvudverksamhet som överskridit budgeten. Kostnaderna för förbundskontoret har varit lägre jämfört med föregående år och i jämförelse med budget. I delårsbokslutet per 31 augusti 2012 presenterades en prognos på ett resultat om -8,3 miljoner kronor vid årets slut. Att inte utfallet för helåret blir i den nivån beror främst på att kostnaderna för förbundskontoret och den politiska ledningen blev lägre än i prognosen. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget samt jämförelse med utfallet för 2011 för de olika områdena. 36

91 91 ÅRSREDOVISNING 2012 Budgetavstämning Budgetavstämning (i miljoner kronor) Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse budgetutfall Utfall 2011 EU 2020 EU Going 2020 Going Local Local 2012 EU 2020 EU Going 2020 Going Local Local 2011 Intäkter Medlemsavgifter 33,56 33,50 +0,06 32,0 Ersättning personal Länsstyrelsen Externa intäkter projekt huvudverksamhet 1,88 7,28 1,85 7,85 +0,03-0,57 1,86 7,08 2,0 2,03 Sidoverksamhet 3,91 4,00-0,09 4,17 Övrigt 0,62 1 0,10 +0,52 0,70 Summa 47,25 47,30-0,05 45,81 Projektfinansiering statliga regionala medel 1:1 Tillväxtverket 2 12,48 12, ,48 Summa 12,48 12, ,48 Summa intäkter 59,73 59,78-0,05 58,29 Kostnader Politisk styrning -1,85-2,10-0,25-1,96 Förbundskontoret Huvudverksamhet -13,86-46,11-15,20-37,93 3-1,34 +8,18-14,29-35,94-2,13-2,13-2,0-2,0 Sidoverksamhet -3,92-4,00-0,08-4,28 Övrigt 4-0,50-0,55-0,05-0,90 Summa kostnader -66,24-59,78 +6,46-57,37-0,13 0,03 RESULTAT -6,51 0,002 0,92-0,13-6,64 0,03 0,95 Resultat inklusive EU 2020 Going Local 5-6,64 0,95 1 Främst återbetalning av avtalsförsäkringar (FORA) samt ränteintäkter. 2 Särskild projektbudget. De statliga regionala medlen ingår inte i regionförbundets budgetomslutning. 3 Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2012 på 0,45 miljoner. 4 Bland annat medlemsavgift för Mälardalsrådet och kommunchefsträffar. 5 Inklusive utfall på kr 2012 för EU 2020 Going Local där regionförbundet som Lead Partner handhar budgeten och redovisningen för hela INTERREG-projektet. 37

92 ÅRSREDOVISNING Huvudverksamhetens ekonomi Förbundets totala nettokostnader för huvudverksamheten uppgick till 30,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. Finansieringen har skett främst med det statliga så kallade 1:1-anslaget som utbetalas via Tillväxtverket samt med regionförbundets egna budgeterade medel. Huvudverksamhetens nettokostnader var i regionförbundets budget fastställda till 17,55 miljoner kronor för hela året (25,4 miljoner kronor i kostnader och 7,85 miljoner kronor i externa intäkter). Till detta kom de statliga, regionala utvecklingsmedlen på 12,48 miljoner kronor som regionförbundet disponerar för projektverksamhet (1:1-anslaget). Dessa medel ingår inte i förbundets budgetomslutning utan är en särskild projektbudget där regionförbundet har beslutanderätt över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Medlen påverkar dock årsresultatet. Inrapportering av genomförda, förbrukade projektmedel har skett till Tillväxtverket och regionförbundet har fått del av hela det anvisade regionala, statliga utvecklingsanslaget. Ekonomisk sammanställning uppdrag inom huvudverksamhet Uppdrag Budget helår Utfall helår Avvikelse budgetutfall Nya Sörmlandsstrategin Hållbara transporter Effektiv infrastrukturplanering Ett näringsliv med goda förutsättningar En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring Ett gynnsamt innovationsklimat Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå Kommunikation och medlemsdialog Internationell samverkan TOTALT (nettokostnad) Inkluderar budget för ej fastställda projekt i VP 2012 på kronor. 38

93 93 ÅRSREDOVISNING 2012 Kommentar till utfallet och budgetavvikelse Den stora avvikelsen i årets bokslut är en följd av regionstyrelsens beslut att, utöver budgeterade kronor, överföra sex miljoner kronor till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Medlen är tänkta att utgöra en ekonomisk buffert i samband med uppbyggnaden av den nya myndigheten. Under året har en kraftsamling på kompetensområdet gjorts och där märks tydligt en större satsning av engångskaraktär för att stödja Mälardalens högskolas strävan att behålla examinationsrätter. Regionförbundets styrelse avsatte 2,5 miljoner kronor för detta vilket inte var budgeterat. Kostnaden för projektet YH Mälardalen (Yrkeshögskola) har överskridit budgeten med kronor då en personaländring under förra året medförde att regionförbundet inte kunde finansiera projektet med egen kompetens som den ursprungliga tanken var. Under året har styrelsen också tagit beslut om två nya utvecklingsprojekt med fokus på samverkan mellan näringsliv och forskning. Projekten är Miljödrivna marknader och MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) med kostnader på respektive kronor vilka inte heller var budgeterade. Dessutom har regionförbundet tagit ett delat ansvar tillsammans med länsstyrelsen för administrationen av regeringens insatser i regionen för att främja kvinnors företagande. Det har medfört ytterligare kostnader på kronor utöver budget. Under året tog regionstyrelsen beslut om att ansöka om att få arrangera AER:s (Assembly of European Regions) sommarskola i Sörmland Sedan ansökan godkändes under våren har förberedelsearbetet påbörjats redan under året vilket medfört kostnader på cirka kronor som inte fanns budgeterade. Sörmland har under 2011 och 2012 varit ledande part för EU-projektet EU 2020 Going Local. Projektet slutfördes vid utgången av året men har under 2012 medfört ökade kostnader för regionförbundet med cirka kronor utöver budget. Skälet till detta är dels ökade personalkostnader då en medarbetare på kontoret slutade under året och måste ersättas med konsulthjälp, dels att det politiska engagemanget från Sörmlands sida i projektet inte varit bidragsberättigat fullt ut från EU. Att strukturfondsperioden lider mot sitt slut märks bland annat på att nästan inte några insatser behövts göras för att rigga projekt. Budgeterat belopp för detta har inte utnyttjats och budgeten har underskridits med kronor. Under uppdraget Kommunikation och medlemsdialog finns en avvikelse i budgetutfallet på kronor. Det har sin främsta förklaring i att upphandlingen av ett nytt publiceringsverktyg till hemsidan inte genomfördes under

94 ÅRSREDOVISNING Sidoverksamhetens ekonomi Politiska styrningens ekonomi FoU i Sörmland Regionförbundet är formell huvudman för FoU i Sörmland (tidigare benämnd FoU Äldre), men från och med 2008 bedrivs verksamheten av Eskilstuna kommun enligt ett avtal mellan parterna. De medlemsintäkter som fakturerats av regionförbundet har i sin helhet överförts till kommunen. Därmed har ett nollresultat för verksamheten uppnåtts. Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland Kostnaderna för den politiska styrningen avser sammanträdesarvoden till regionförbundets förtroendevalda samt fasta arvoden till styrelsens presidium och arbetsutskott. Kostnader för regionförbundets revisorer ingår också. För hela året är budgeterat en kostnad på 2,1 miljoner kronor för den politiska styrningen och utfallet är 1,85 miljon kronor. I budgeten ingår även det utvecklingsprogram i regionalt ledarskap som har beslutats av regionstyrelsen. Kommuner och landsting i Sörmland har enats om en avsiktsförklaring för stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling. Verksamheten ska bedrivas i projektform med Regionförbundet Sörmland som formell projektägare. Projektet leds av länsstyrgruppen för närvård. Länet har beviljats statliga medel via SKL till en gemensam tjänst som processledare/social handläggare. Delar av medlen som beviljats för 2012 har överförts till 2013 på grund av att projektet som skulle ha startat 2010 blev förskjutet till 2011 och denna förskjutning har även påverkat Samverkansprojekt med Leningradsregionen Regionförbundet Sörmland har varit huvudman för ett antal samverkansprojekt med Leningradsregionen. En avslutningskonferens genomfördes Regionförbundets kostnader för konferensen i form av projektledning har också belastat

95 95 ÅRSREDOVISNING 2012 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning Kostnaden för förbundskontoret blev 13,86 miljoner kronor vilket är 1,34 miljoner kronor lägre än budget. I prognosen vid delårsbokslutet beräknades ett utfall på 14,47 miljoner kronor för helåret. Att utfallet blivit lägre än prognosen förklaras bland annat av att någon avsättning till pensionsstiftelsen inte har gjorts i år. Intäkterna blev högre i jämförelse med budget, på grund av en återbetalning från FORA avseende premier för avtalsförsäkringar samt högre ränteintäkter. Personal Den huvudsakliga kostnaden för förbundskontoret är personalkostnader. Personalkostnaderna för förbundskontoret var för 2012 budgeterade till 10,7 miljoner kronor och resultatet blev 9,9 miljoner kronor. Det förklaras främst av att vissa föräldraledigheter samt sjukskrivningar inte ersatts med vikarier. Personalkostnader har också finansierats inom ramen för vissa projekt som finansieras av EU-bidrag. Antalet tillsvidareanställda vid kontoret var i medeltal 15 personer under verksamhetsåret, varav tolv kvinnor och tre män. Regionförbundet har under året kompletterat sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Sjukfrånvaron har varit 2,61 procent vilket är lägre jämfört med föregående år (3,66 procent, 2011). Regionförbundet är anslutet till företagshälsovården och subventionerar kostnaden för olika motionsaktiviteter. Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde under året statliga medel till regionförbundet på 1,88 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Pensionsskuld Den av KPA framräknade pensionsskulden för regionförbundet uppgick vid 2012 års slut till cirka 6,63 miljoner kronor. Behållningen i SKL:s pensionsstiftelse, där regionförbundets pensionsreserv är placerad, har under året ökat med cirka kronor och uppgick vid årsslutet till 7,55 miljoner kronor. Då regionförbundet gör ett minusresultat har inte någon extra avsättning gjorts till pensionsstiftelsen i år. Administration och lokaler Förbundet har under året köpt konsulttjänster för löne- och ekonomiadministration samt för drift och underhåll av datasystem och datakommunikation. Även kontorstjänster i form av bland annat post- och kopieringsservice har köpts externt. Regionförbundet hyrde under året lokaler av Klövern Magasinet AB. 41

96 ÅRSREDOVISNING Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För Regionförbundet Sörmland gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Undantag från lagkravet får göras restriktivt om synnerliga skäl finns. Synnerliga skäl kan vara ett eget kapital med realiserbara tillgångar som överstiger vad som bedöms utgöra rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Eftersom regionförbundets egna kapital har en god nivå, fastställdes i verksamhetsplanen och budgeten för 2012 att delar av det egna kapitalet skulle kunna tas i anspråk för projekt och aktiviteter inom regionförbundets verksamhetsområden som inte gick att projektsätta eller definiera under framskrivandet av verksamhetsplanen. Så har också skett under året i och med tidigare beskrivna insatser inom huvudverksamheten utöver budget. Allmänna redovisningsprinciper Regionförbundet Sörmland tillämpar Kommunal Redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Årsredovisningen Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Årsredovisningen är uppställd enligt KRL, men uppställningen på resultaträkningen är annorlunda eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Den använda uppställningsformen bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. 42

97 97 ÅRSREDOVISNING 2012 Avskrivningar Som anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och inventarier - tre till fem år Finansiella anläggningstillgångar Aktier och räntebärande värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre. Löner Löner redovisas enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Avläsning sker i december varje år. Förändringen av skulden redovisas under verksamhetens kostnader och är fördelad per verksamhet. Pensionsförpliktelser KLR anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Regionförbundets samtliga pensionsförpliktelser är intjänade efter Regionförbundet har avsatt medel i SKL:s pensionsstiftelse och tillgångarna där överstiger beräknad skuld i bokslutet 2012 Ansvarsförbindelser Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt redovisas som åtagande och ska betalas inom ett till fem år. Alla leasingavtal betraktas som operationella, och redovisas under övriga ansvarsförbindelser. En tillläggsupplysning om leasingavtal och deras giltighetstid redovisas enligt rekommendationen från RKR. Sociala avgifter interndebiteras med procentuella omkostnadspålägg vid lönebokföringen. 43

98 ÅRSREDOVISNING Resultaträkning Resultaträkning (i tusen kronor) Not Resultat helår 2012 Resultat helår 2011 Rörelsens intäkter Nettointäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter , ,03 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelsens resultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat av finansiella poster 226-2, ,0 Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balanskravsutredning -0,13 0,03 Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, med mera , ,95 Justerat resultat enligt balanskrav KRL

99 99 ÅRSREDOVISNING 2012 Balansräkning Balansräkning (i tusen kronor) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar , , Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital - därav periodens resultat ,13-2, Avsättningar Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder ,13-6,64 0, , SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser, inklusive särskild löneskatt Tillgångar i pensionsstiftelse Leasingavtal, hyror mm Inga Inga

100 ÅRSREDOVISNING Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (i tusen kronor) Resultat 2012 Resultat 2011 Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets början Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Avsättning , , Övriga ej likviditetspåverkande poster Summa tillförda medel Förändring av rörelsekapital exklusive likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar Investeringar i övriga anläggningstillgångar Summa nettoinvesteringar , , FINANSIERING Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder Summa finansiering ,13-6,64 0 0, ,95 Förändring av likvida medel Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar vid årets slut

101 101 ÅRSREDOVISNING 2012 Noter Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 1 Nettointäkter Medlemsavgifter 7 Medlemsavgifter FoU Regionala medel länsstyrelsen Uppdragsintäkter och regionala medel Summa nettointäkter , , Not 2 Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Övriga intäkter Summa övriga rörelseintäkter Not 3 Övriga externa kostnader Lokalkostnader Kontors- och förbrukningsmaterial Redovisning/revision Övriga konsulttjänster Konferenser och kurser Telefon och porto, kopiering mm Resekostnader Information Konsulter för projekt Bidrag, medfinansiering Föreningsavgifter Övriga kostnader Summa övriga externa kostnader ,13-0,13-6, , , , Medlem Avgift för 2012 helår (tkr) Medlem Avgift för 2012 helår (tkr) Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Nyköpings kommun Katrineholms kommun Strängnäs kommun Flens kommun Trosa kommun Oxelösunds kommun Gnesta kommun Vingåkers kommun

102 ÅRSREDOVISNING Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 4 Personalkostnader Löner och ersättningar till anställda Arvoden, uppdragstagare Bilersättningar, traktamenten Summa löner och ersättningar ,0-3222, Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa sociala avgifter, pensioner med mera Summa personalkostnader Medelantalet anställda, sjukfrånvaro med mera Antal tillsvidareanställda Män 3 3 Kvinnor Totalt , ,0 15 Sjukfrånvaro i % Ålder ,00% 2,75% -0,13 2,37% 0,03 1,01% 50- Totalt 2,63% 2,61% -6,64 7,30% 0,95 3,66% Män 0,97% 0,75% Kvinnor 3,08% 4,38% Totalt 2,61% 3,66% Varav sjukfrånvaro > 60 dagar av total sjukfrånvaro 8,02% 62,00% Not 5 Avskrivningar Inventarier, datorer och installationer Årets avskrivningar Summa

103 103 ÅRSREDOVISNING 2012 Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 6 Materiella anläggningstillgångar Ingående ackumulerat anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangeringar, försäljningar med mera Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ,0-2252, Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Extra avskrivning 0-10 Utrangeringar, försäljningar med mera Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Nyköping-Östgötalänken AB, organisationsnummer: , ägarandel 17,1 % Aktier Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, organisationsnummer: , ägarandel 8,5 % , ,0 498 Summa Not 8 Övriga fordringar Redovisad moms Övriga fordringar , ,03 87 Summa , ,95 Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetalda kostnader övrigt Upplupna intäkter EU-projekt Upplupna intäkter övrigt Preliminära ankomstregistrerade leverantörsfakturor 1 0 Summa Not 10 Likvida medel Bankmedel likvidkonton Bankmedel Escrow Bankmedel projekt Handkassa 1 Summa

104 ÅRSREDOVISNING Noter (i tusen kronor) Helår 2012 Helår 2011 Not 11 Kortfristiga placeringar Penningmarknadsfond Mega Not 12 Eget Kapital Ingående eget kapital ,0 2, Periodens resultat Utgående eget kapital Not 13 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter och pensioner Semesterlöneskuld och upplupna löner Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader övrigt Summa Not 14 Pensionsförpliktelser Avsatt till pensioner ,13-2, Löneskatt, 24,26 % Summa Pensionsreserv i SKL:s pensionsstiftelse, 31 december Avsättning i bokslut , , , ,95 Not 15 Leasingavtal med mera Regionförbundets samtliga leasingavtal är operationella

105 105 ÅRSREDOVISNING

106 106 Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post:

107 107 ~~tyr~l~~n zo~~ -n~- o ~ Till: Regionförbundet Sörmland "' 't~' ""o` Fullmäktige i respektive Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Ny Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommun samt Landstinget Sörmland Revisionsberättelse förår 2012 Regionfdrbundet Sörmland Org nr Vi har granskat Regionförbundet Sörmlands årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens förvaltning tör år Det är styrelsen som ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande m$i, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för vcrksaruheten. De ansvarar också fdr att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pr&va om verksamheten bedrivits i enlighet med lagar och fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utf2irts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behsvs f23r att ge rimlig grund ftfr bedömning och ansva~ sprövning. Vi bedbmer att årsredovisningen iall väsentlighet redog6r för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Sonr fiamg~ii~ nv kommentarernapci sidan 34 i hrsredovisni~tgeit så nvviker «tfallet stot det bitdgelerade nrhlei ptr grtmd nv beslrrl soot fnttnls utöver budge/ nyed lr6nvisning till synnerliga skdl På siden 37 anges ntl motivel till sklilet I!r att Regionförbm~det har ett stark/ eget kapr~nl som kan las i ansprhk för verksaml7eisområdensoog i~rte gått att projektsätla eller defr~tiera i fört~dg. Vi bedömer att i anspråkstagna medel ligger inom ramen f2ir målet för god ekonomisk hushållning och att finansiellt mål därmed uppfylls trotts att budgeten Sverskridits. Vi beddmer vidare att årsredovisningen iallt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och överensstämmer med kraven i kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi tillstyrker att regionstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. NykSping i ~~ ~.~ ';i ~,,,.~, r. `~ ~ ~ 11 Ericson ~Gostå Johansson i Av Lnndstinge! Sörmland utsedda revisorer n~ ''' Ebbe Näslund Revisionsbib ådels reppor/ /rar ldnrnats

108 108 KPMG Regionförbundet Sörmland Revisionsbiträdets rapport Granskning av årsredovisning, intern kontroll, bokföring och förvaltning 2012 KPMG AB 22 mars 2013,fintal sidor: 3 ~ 2013 KPMG AB, a Svred(sh NMled liability company and e member firm of the KPMG nel~wrk of independent member firms arliafetl vat~ KPMG IntemaUonal Coopera!(ve ('KPMG Inlernatbnel~, a s ass em~y. ai dynis reserved.

109 109 KPMC; Regio~iförbr~~rdeJ Sör~uln~rd Granskrrl~rg årsredovisning, bokfdr ing Inledning Vi har som ett led i vårt uppdrag som revisionsbiträde iregionförbundet Siirmland granskat årsredovisning, intern kontroll, bokföring och förvaltning för år Vår granskning är primärt inriktad på frågan om årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten och om förvaltningen bedrivits i enlighet med lag. Vi har tidigare lämnat vår rapport från granskning av delårsrapporten för året. 2. Förvaltningsberättelse 2.1 Redovisning av mål och verksamhet Kommunallagen anger att förvaltningsberättelsen iårsredovisningen ska innehålla uppgifter om hur de finansiella och verksamhetsmässiga målen avseende god ekonomisk hushållning uppfyllts. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt må1 och riktlinjer för verksamheten. Regionförbundets revisorer ska uttala sig om redovisning av målen i sitt uttalande om årsredovisningen. 2.2 Finansiella må1- verksamhetsmål Budgeten för innevarande helår har fastställt finansiellt mål till att förbundet ska redovisa ett överskott på 0,2 tlu. Vidare ska verksamhetens kostnader hållas inom givna ekonomiska ramar. Under året fattade styrelsen två olika beslut om att överskrida budgeten på grund av sfirskilda skäl vilket ledde till ökade kostnader om totalt S 500 tkr. Av de ökade kostnaderna avsåg uppbyggnaden av den nya Kollektivtrafikmyndigheten tkr och ett extra anslag till Mälardalens Högskola om tkr, P ognosen i delårsrapporlen visade på ett underskott på ca S 300 tkr för året. Resultatutfallet för året ger ett underskott på tkr, som innebä att det budgeterade finansiella målet inte uppnås. Som framgår av kommentarerna på sidan 34 i årsredovisningen så avviker utfallet mot det budgeterade målet på grund av beslut som fattats utöver budget med hänvisning till synnerliga skäl. På sidan 37 anges att motivet till skälet år att Regionförbundet har ett starkt eget kapital som kan tas i anspråk för verksamhetsonu åden som inte gått att projektsälta eller definiera i förväg. Vi bedömer att anspråkstagna medel ligger inom ramen för målet för god ekonomisk hushållning och att finansiellt mål därmed uppfylls trots att budgeten överskridits. Rapporteringen av verksamhetsmål har utvecklat från tidigare år och som vi förstår ska utvecklas ytterligare framöver dår så kan ske. För varje projekt anges ett mål och varje projekt följs upp och utfallet kommenteras i årsredovisningen. Varje projekt budgeteras ekonomiskt vilket ger förutsättningar för även en ekonomisk uppföljning. FSr övrigt anser vi att uppföljning av projekt och beviljade medel är en väsentlig uppgi8 i förbundets verksamhet.

110 110 h~~m _ Regioitfdrbtmdel Sörntlaurl Granskning årsredovisning, bokfdri~rg Årets resultat och budgetavstämning (tkr) Årets förlust som uppgår till tkr avviker mot budget och resultat förra året. Resultaträkning Utfall 2012 Budget 2012 X) Utfall 2011 Intäkter Intäkter Tillväxtverket Summa intäkter Årets resultat ,2 952 Årets beviljade bidrag, medfinansiering, not X) Bland intäkter uppgår medlemsavgifter till 33,6 mkr (f.g. år 32 mkr), vidare ingår medel från Tillväxtverket med 12,5 mkr (f.g. år 12,5 mkr). Budgeten tar inta upp intäkter från Tillväxtverket men vi gör det för att uppnå jämförelse mot resultaträkningen ibokslutet. Vi har informerats om att förbundet, som uppgavs förra året ser, över metoden för redovisning av medel fi ån Tillväxtverket. Bland övriga externa kostnader (not 3) finns posten bidrag, medfinansiering på tkr (får ticr). F&rbundet redovisar hur medlen har använts i tabellen på sidan i 33 i ÅR. 4. Eget kapital Balanserade vinstmedel fi ån tidigare år uppgår till tkr (62 %soliditet). Årets förlust om tkr ryms därfö inom ansamlade medel och vår bedömning är att förbundets egna kapital är fortsatt starkt trotts den prognostiserade förlusten. Balanserade vinstmedel uppgår till tkr per balansdagen (soliditet 51 %). I budgeten för 2013 har styrelsen beslutat om ett målkapital på tkr vilket innebär att det egna kapitalet har ett utrymme för att klara ytterligare förluster. 5. Redovisningsprinciper Regionförbundet beviljar bidrag för projekt löpande under året. Kostnaden för bidraget bokförs när utbetalning sker eller när förbundet faktu eras från projektet. Det innebär att förbundet kan ha ett åtagande för beviljade medel, som inte har utbetalats. Vi rekommenderar enligt tidigare år att redovisningsprincipen för beviljade projektmedel beskrivs i årsredovisningen.

111 111 /C M Reglonfdr6xude! SUr~slmrd Gransknn~g årsredovis~ring, bokföring Intern kontroll, bokföring och förvaltning Vi bedömer att förbundet bar en tillfredsställande intern kontrollide områden vi granskat under året. Eskilstuna som ovan KPMG AB Anders Thim A:iktorise~~ad revisor

112 112,..r'+'REGIONFtSREfUNDET SORMLA,ND PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionförbundet Sörmlands årsredovisning 2012 Bakgrund I Regionförbundet Sörmlands årsredovisning framgår utfallet av förbundets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid utgången av Regionförbundets revisorer ska granska verksamheten och kommer enligt förbundsordningen att avge revisionsberättelse till medlemmarnas fullmäktige, vilka behandlar frågan om ansvarsfrihet fiir regionstyrelsen. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutade föreslå regionstyrelsen att godkänna årsredovisningen för 2012 och att översända den till regionförbundets medlemmar tillsammans med revisionsberättelsen med begäran att fiillmäktigeförsamlingarna behandlar fi~ågan om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. Regionstyrelsens beslut 1. Årsredovisningen för 2012 godkännes och översänds till regionförbundets medlemmar tillsammans med revisionsberättelsen med begäran att fullmäktigeförsamlingarna behandlar frågan om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. Bilagor Årsredovisning 2012 Protokollsutdrag Regionförbundets medlemmar ~1lcten Dnr Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Våstra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Justeras Protokollsutdraget intygas ~-u t~.~

113 113,.~!REGIONFCIRBUNQFT S O R M LA (fil D PROTOKOLL Regionstyrelsen PROTOKOLL FRÅN REGIONSTYRELSEN Onsdagen den 20 mars 2013 Box 325, Nyköping Justeras Protokollsutdraget intygas Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon / e-post infoa(~.region.sormland.se ~ ~ ~~ '~ `! i

114 114 REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens sammanträde Datum och plats Onsdagen den 20 macs, klockan , Yxtaholms slott, Flen. Närvaro Se nästa sida. Vid protokollet Annika Gamsäter Justeras. ~~ 1 vt~ Viking Jo ss n (S) i ~ ~ ~ `~ Catharina Fredriksson (S) Am~e-Mati'e Wigert Mj Box 325, fi11 27 Nyköping Justeras Protokollsutdraget intygas Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon e-post infoca?region.sormland.se

115 115!REGIONF~)RDUNOET StdRMLAIND PROTOKOLL Regionstyrelsen 2Q Närvaro Beslutande/närvarande ledamöter Eskilstuna kommun Magnus Johansson (MP) Lotta Jonsson (KD) Nils Brown (M), ersatte Gert Johansson (FP) Annelie Nyström (M), ersatte Jari Puustinen (M) Flens kommun Andeis Berglöv (S) Björn Zettergvist (M) Gnesta kommun Johan Rocklind (S} Katrineholms kommun Ami Rooth (MP), ersatte Lars Häimström (M) Ewa Gallhammar (FP) Nyköpings kommun Urban Granshöm (S) Arme-Marie Wigertz (M) Malin Hagerström (MP) Oxelösunds kommun Catharina Fredriksson (S) Dag Bergentoft (M) Strängnäs kommun Jens Persson (C) Terese Askerstedt (MP) Vingåkers kommun Viking Jonsson (S) Box 325, Nyköping Justeras Protokolisutdraget intygas Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon e-post infoca~region.sormland.se ~ ~ - ~~~'~'' ~ ~~

116 116 SÖRGMLÄN~D PROTOKOLL Regionstyrelsen Landstinget Sörmland Åsa Kullgren (S) Alf Svensson (S), ersatte Åsa Kratz (S) Britta Bergström (S) Roger Ljunggren (S) Kristina Fransson (M), ersatte Magnus Leivilc (M) Ingrid Nyhlen Brege (M) Ylva G Karlsson (MP) Jan-Olof Blomster (FP), ersatte Thomas af Bjur (FP) Maud Elcman (V) Insynsplats Jörgen Larsson (S), Vingåker Övriga närvarande Ulrika Lundberg, Länsstyrelsen samt Göran Norberg, Carina Jönhill Nord, Catharina Frändberg och Annika Gamsäter från förbundskontoret. Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon e-post info _region.sormland.se Justeras ~~ V Protokollsutdraget intygas

117 117 REGIONFÖRBUNDET S O R M LA N D Knymunstyrelsen ~TR!N~MpLM$ ~OMMUN Datum 9 ~a~, andangsn~mmer Handlä ~~b13~ 113 r~ Regionförbundet Sörml medlemmar Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen Enligt Regionförbundet Sörmlands förbundsordning ska medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar behandla frågan om ansvaisfi ihet för regionstyrelsen. Regionstyrelsen har nu fattat beslut om årsredovisningen för 2012 och revisorerna har lämnat sin revisionsberättelse. Därmed vill vi att medlemmarnas respektive fullmälctige behandlar frågan om ansvarsfrihet. Följande mall kan användas vid formulering av medlemmarnas beslut: "Bakgrund: Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för Revisorerna föreslår att årsredovisningen slca godkännas och att regionstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Beslut: Regionstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för 2012". REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND ~. ~~~~ G Göran Norberg Förbundsdirektör Bilagor: Protokollsutdrag med årsredovisning Revisionsberättelse ii Box 325, Nykbping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(1)