KALLELSE. Nr Ärenden Handl. Sid

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 16 september 2013 kl Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun 4 Delårsrapport januari-mars för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Budget 2014 med flerårsplan och verksamhetsplan 2014 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KS/2012:594 KR 3 KS/2013:302 PJ 39 KS/2013:306 PJ 60 6 Avsättning av medel till resultatutjämningsreserven KS/2013:369 MSK 7 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (första kvartalet 2013), socialnämnden 8 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (andra kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden 107 KS/2013:324 KR 113 KS/2013:335 KR Svar på motion om rätten till institutionsboende KS/2013:147 KR Svar på interpellation om Katrineholm 2030 KS/2013: Svar på interpellation om kommunens kostnader m.m. för logistikområdet (Kompletteras snarast då svar inkommit) 12 Svar på interpellation om ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, socialnämnden ska rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. 13 Svar på interpellation om de nerdragningar som genomförts tidigare år inom förskolan 14 Interpellation: Växer en gängkriminalitet fram i Katrineholm? KS/2013: KS/2013: KS/2013: KS/2013: G:\Gemensam\KF\2013\ \KF Kallelse doc KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se 1

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Interpellation om portionskostnaden idag i Katrineholms kommun KS/2013: Tillkommande ärenden 162 Leif Tronelius, ordförande Gunnar Westermark, kanslichef G:\Gemensam\KF\2013\ \KF Kallelse doc KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se 2

3 3 1\atrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Kommunstyrelsens beslut Kommunledningsförvaltningen uppdras att klarlägga vilka delar i policyn som inte är tillämpbara för förtroendevalda. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen fick i december 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att revidera Informationssäkerhetspolicyn för Katrineholms kommun, Informationssäkerhetsinstruktion för användare och Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning samt att återkomma till kommunstyrelsen i mars månad Kommunledningsförvaltningen har genomfört revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun och dess bilagor för samt sammanfogat ITpolicyn med Informationssäkerhetspolicyn. Detta har resulterat i ett styrdokument. Syftet med revideringen av dokumenten är att modernisera Katrineholms kommuns informationssäkerhet efter teknikutnyttjandet. Användarna ska ges möjlighet att nyttja tekniken på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Förståelsen för informationssäkerhetens betydelse ska också öka. De väsentliga förändringarna i dokumenten är Förtydligande av ansvarsfördelning efter outsourcing av IT-driften Förtydligande av systemägaransvaret Förtydligande av systemförvaltaransvaret Förändring av lösenordsregler ikommunens nätverk Tillägg gällande mobila enheter så som 1äs-/surfplattor och smarta telefoner Anpassning efter ändrade regler för HSA, SITHS och Sjunet Lättillgänglig för anställda i Katrineholms kommun Justerantles sign / 7 ~ ~/ </-~ / Utdragsbestyrkande 3

4 4 I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad KOMMUNSTYRELSEN S 1 ~2 10 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Göran Dahlström (S), Inger Fredriksson (C) samt IT-chef Ulrika Westerberg och informationssäkerhetssamordnare Åsa Berggren. Förslag och yrkanden Ordföranden Göran Dahlström (S) yrkar tillägg med att kommunledningsförvaltningen ska uppdras att klarlägga vilka delar i policyn som inte är tillämpbara för förtroendevalda. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på hans eget förslag till beslut med tilläggsyrkandet. Han finnar att styrelsen biträder detta. wsceranaes sign ~ rro[okonsu C~ ~ Akten 4

5 6 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: IT-kontoret Vår handläggare Ulrika Westerberg Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen fick i december 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att revidera Informationssäkerhetspolicyn för Katrineholms kommun, Informationssäkerhetsinstruktion för användare och Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning samt att återkomma till kommunstyrelsen i augusti månad Kommunledningsförvaltningen har nu genomfört revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun och dess bilagor för samt sammanfogat IT-policyn med Informationssäkerhetspolicyn. Detta har resulterat i ett styrdokument. Syftet med revideringen av dokumenten är att modernisera Katrineholms kommuns informationssäkerhet efter teknikutnyttjandet. Användarna ska ges möjlighet att nyttja tekniken på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Förståelsen för informationssäkerhetens betydelse ska också öka. De väsentliga förändringarna i dokumenten är: Förtydligande av ansvarsfördelning efter outsourcing av IT-driften Förtydligande av systemägaransvaret Förtydligande av systemförvaltaransvaret Förändring av lösenordsregler i kommunens nätverk Tillägg gällande mobila enheter så som läs-/surfplattor och smarta telefoner Anpassning efter ändrade regler för HSA, SITHS och Sjunet Lättillgänglig för anställda i Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer IT-kontoret Telefon: 0150/ Katrineholm Telefax: E-post: Ulrika.westerberg@katrineholm.se 6

6 7 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: IT-kontoret För kommunledningsförvaltningen Ulrika Westerberg IT-chef LIX: 65 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer IT-kontoret Telefon: 0150/ Katrineholm Telefax: E-post: Ulrika.westerberg@katrineholm.se 7

7 8 Styrdokument Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige , 000 8

8 9 2 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Beslutshistorik Gäller från Revision enligt beslut av KS version Revision hopslagning IT policy och informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige Ägare 1 Kommunstyrelsen Förvaltarskap 2 IT-chefen Uppföljning Hur: - När: Revideras juni Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat 9

9 10 3 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Katrineholms kommuns informationssäkerhetspolicy Innehåll Definitioner 4 Omfattning 5 Vad omfattas 5 Vem omfattas 5 Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet 6 Allmänt om informationssäkerhet och IT 6 Mål 7 Ansvar 7 Generella krav 8 Kommunens informationssystem 8 Informationssäkerhetsutbildning 8 Informationsklassning 8 Internet 8 E-post 8 Kontinuitetsplanering 8 Revidering 8 Revideringstid av informationssäkerhetspolicy och underdokument 8 Revideringsansvar 9 Beslutsinstans och referensgrupper 9 Revidering och uppföljning 9 Referenser 9 Katrineholms kommuns författningssamling 9 10

10 11 4 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Definitioner Informationssäkerhet rätt information är tillgänglig för rätt person när den behövs och på ett spårbart sätt det är möjligt att spåra vem som tagit del av högt säkerhetsklassad information informationen är och förblir riktig System mjukvara för inmatning, bearbetning och lagring av data. kan användas av en eller flera användare och vara installerat lokalt eller på en server. Med informationssystem avses alla processer och system som innehåller information. Med information avses det innehåll eller de meddelanden som överförs vid kommunikation, oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer. Information finns exempelvis tryckt på papper, lagrad elektroniskt, överförs med post, e-post eller via integrationer samt visas på film eller nämns i ett samtal. Med kommunikation avses överföring av information mellan människor eller apparater är benämningen på IT-kontorets servicedesk. Följande kontaktinformation gäller: kontakt via e-post är 6900@katrineholm.se kontakt via telefon är 0150-(5) 6900 Med intrång menas att man tillgodogör sig information som: ej är relevant för just nu rådande arbetssituation saknas samtycke till SPAM Reklam med e-post som skickas till många personer samtidigt men som mottagarna inte har beställt. Med incident avses en tillfällig händelse, ett tillbud eller ett missöde. BITS Plus system framtaget av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som kartlägger informationssäkerhetsnivån för verksamhetssystem (MSB). 11

11 12 5 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum DISA datorstödd informationssäkerhetsutbildning för användare via webben ( Omfattning Vad omfattas Informationssäkerheten omfattar kommunens alla informationstillgångar som finns i kommunens besittning. Exempel på informationstillgångar kan vara: information som finns i datorer eller på servrar information som skickas med e-post, chatt eller liknande information som finns på mobila enheter ex telefoner och surfplattor information som finns lagrad på externt media ex USB-minne m.m. information som visas på webbsidor eller via sociala medier information som överförs muntligt via ett samtal med telefon, direkt eller annat media information som finns i skriftlig form Vem omfattas Samtliga anställda, förtroendevalda, elever inom skola/förskola/vuxenutbildning och uppdragstagare som arbetar med kommunens information omfattas av informationssäkerhetspolicyn. 12

12 13 6 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) Målgrupp: Ledning, systemägare och samordningsansvarig Informationssäkerhetsinstruktion Kontinuitet och Drift (Infosäk KD) Målgrupp: IT-driftansvariga Informationssäkerhetsinstruktion Användare (Infosäk A) Målgrupp: Samtliga medarbetare Informationssäkerhetspolicyn redovisar ledningens viljeinriktning och mål för informationssäkerhetsarbetet. Policyn konkretiseras i informationssäkerhetsinstruktioner. Policyn är framtagen enligt rekommendation från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Informationssäkerhet är den del av kommunens lednings- och kvalitetsprocess som handlar om hur verksamheten hanterar information. Informationssäkerhetspolicyn och särskilda informationssäkerhetsinstruktioner styr kommunens arbete kring informationssäkerhet. Allmänt om informationssäkerhet och IT Information är en av Katrineholms kommuns viktigaste tillgångar. Utgångspunkter i kommunens säkerhets- och policyarbete inom informationsteknologi är: lagar, förordningar och föreskrifter krav uppsatta av Katrineholms kommun avtal överenskommelse öka effektiviteten genom rätt IT-stöd i förvaltningarna ge bättre förutsättningar för ledning, styrning, uppföljning, utvärdering och resursfördelning Hanteringen av informationen är en viktig del i risk- och sårbarhetsanalyser. Överordnade chefer har rätt att, efter kontakt med personalkontor och en skriftlig begäran till IT-kontoret, få tillgång till information, inklusive e-post och hemkataloger på en medarbetare vid misstanke om oegentligheter. Informationssäkerhet är en integrerad del av vår verksamhet. Samtliga chefer ansvarar för att all sin personal är väl insatta i informationssäkerhetspolicyn och 13

13 14 7 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum efterlever denna. Alla som hanterar informationstillgångar ansvarar för att upprätthålla informationssäkerheten. Samtliga som omfattas av denna policy ska vara uppmärksamma på, och rapportera händelser som kan påverka säkerheten för kommunens informationstillgångar. Rapportering ska ske till systemägaren som i sin tur rapporterar till informationssäkerhetssamordnaren inom organisationen. Lokala avvikelser från denna policy inom organisationen är tillåtet, dock reglerar denna policy en miniminivå på informationssäkerheten. Disciplinära åtgärder i enighet med arbetsrätten eller motsvarande kan vidtas mot den som använder informationstillgångarna på ett sätt som strider mot informationssäkerhetspolicyn. Mål Att ha ett säkert informationsflöde med rätt skydd för informationen så att den är: säkrad mot förlust säkrad mot skada säkrad mot sabotage säkrad mot stöld säkerhetsställd gällande riktighet säkrad mot otillbörlig åtkomst Dessa mål hanteras och bör följas upp i respektive verksamheters verksamhetsplan. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för informationssäkerheten. Informationssäkerhetssamordnaren har det operativa ansvaret för samordning av informationssäkerhetsarbetet. Varje facknämnd utser systemägare för informationssystem inom nämndens ansvarsområde. Systemägare bör vara den som har ansvaret för den verksamhet som aktuellt informationssystem stödjer. Systemägare utser även systemförvaltare för respektive informationssystem. Beskrivning av roller och ansvar framgår av Infosäk F. 14

14 15 8 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Generella krav Kommunens informationssystem Samtliga informationssystem ska vara identifierade och förtecknade på central plats ( Informationssystem som är av vikt, viktigheten beslutas av systemägare, ska genomgå en riskanalys. Riskanalysen genomförs med stöd av kommunens verktyg för analys av informationssäkerhet (BITS Plus). Underlaget från riskanalysen ska ligga till grund för driftnivå av informationssystemen. Informationssäkerhetsutbildning All personal ska regelbundet genomgå utbildning i informationssäkerhet för att informationssäkerheten ska upprätthållas. Informationsklassning Information som hanteras på myndigheten ska klassificeras med avseende på sekretess, riktighet och tillgänglighet enligt kommunens klassningsmodell i Infosäk A. Internet Förutsättningar och restriktioner för användandet av Internet dokumenteras i Säkerhetsinstruktion för användare. E-post Förutsättningar och restriktioner för användandet av e-post dokumenteras i Säkerhetsinstruktion för användare. Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplaneringen krävs för att bedriva verksamheten på en acceptabel nivå under såväl normala förhållanden som vid extraordinära händelser. En kontinuitetsplan ska även finnas för driften av IT-verksamheten baserad på de olika informationssystemens samlade krav och vara integrerade med Katrineholms kommuns gemensamma kontinuitetsplan. Revidering Revideringstid av informationssäkerhetspolicy och underdokument informationssäkerhetspolicyn ska ses över vid revidering av kommunplanen eller vid behov. informationssäkerhetsinstruktionerna revideras vid behov eller vid förändringar i informationssäkerhetspolicyn som påverkar informationssäkerhetsinstruktionerna. 15

15 16 9 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Revideringsansvar IT-chef är revisionsansvarig för informationssäkerhetspolicyn med underliggande dokument. Beslutsinstans och referensgrupper Informationssäkerhetspolicyn beslutas av Kommunstyrelsen, Informationssäkerhetsinstruktioner beslutas av IT-chef på delegation från kommunstyrelsen, IT-rådet är referensgrupp i revisionsarbetet. Revidering och uppföljning Uppföljning är en viktig del i informationssäkerhetsarbetet för att säkerhetsställa att: beslutade åtgärder är genomförda årliga mål är uppfyllda policy följs att policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras Referenser Katrineholms kommuns författningssamling 16

16 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Säkerhetsinstruktion för förvaltning Revisionshistoria: SITHS-projektet Version Reviderad 2.0 Innehållsförteckning Säkerhetsinstruktion för förvaltning 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Organisation och ansvar 2 Ledningen 2 IT-råd 2 Informationssäkerhetssamordnaren 2 Systemägare 2 Systemförvaltare 3 IT-chef 4 Systemadministratör 4 Regler och rutiner 4 Ansvar för IT-utrustning 4 Flyttning av IT-kommunikation 5 Utbildningsansvar 5 Säkrade utrymmen 5 Utbyte av information 5 Övervakning 6 Styrning av användares åtkomst 6 Styrning av åtkomst till information 6 Styrning av åtkomst till nätverk 6 Styrning av åtkomst till operativsystem 6 Kontroll och revision av programlicenser 7 Externa utövare 7 Anskaffning av informationssystem och övrig utrustning 7 Klassning av information 9 Information som hanteras i IT-baserade informationssystem 9 Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser 10 Hantering av informationssäkerhetsincidenter 10 Efterlevnad av rättsliga krav 10 Miljö och IT 10 Revidering 10 Referenser 11 17

17 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Inledning Med informationssäkerhet avses den samlade effekten av de skyddsåtgärder som tillsammans minskar eller eliminerar effekterna av hot och risker som riktar sig mot IT-stödets och informationsresursernas tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. Med information avses här all information oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer - den kan vara muntlig, skriven, tryckt eller elektronisk. Då datorer och IT-system idag har en så central roll som bärare av information blir denna instruktion dominerad av frågor rörande detta. Styrande dokument för arbetet med informationssäkerhet i Katrineholms kommun är informationssäkerhetspolicy med tillhörande instruktioner. Denna Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning (Infosäk F) redovisar: de olika rollernas ansvar riktlinjer för områden av särskild betydelse regler för systemutveckling, systemunderhåll och hantering av incidenter Organisation och ansvar Ledningen Kommunstyrelsen beslutar om hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas. Ansvarets omfattning framgår av BITS. BITS är ett verktyg för informationssäkerhetsanalys enligt BITS-konceptet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). IT-råd IT-rådets syfte är att som samverkande organ, med deltagare från samtliga förvaltningar, verka för en IT-verksamhet som är kommungemensam, verksamhetsstyrd och kostnadseffektiv. IT-rådets mål är att IT-ärenden ska behandlas utifrån kommunens befintliga styrdokument och att revidera IT-strategin, så att den stödjer IT-visionen. Informationssäkerhetssamordnaren Informationssäkerhetssamordnaren stödjer arbetet med att uppnå målen för informationssäkerhetspolicyn samt ansvarar för att de delar av IT-stödet som är gemensamma för hela verksamheten analyseras. Analyserna ska genomföras med stöd av BITS Plus. Informationssäkerhetssamordnaren stödjer och följer upp systemägarnas arbete med att genomföra säkerhetsanalyser av verksamhetssystem. Systemägare I enlighet med kommunfullmäktiges beslut att varje facknämnd utser systemägare för informationssystem inom nämndens ansvarsområde. 18

18 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Systemägaren har det yttersta ansvaret för systemet och ansvarar bl.a. för: se till att genomföra analyser av systemets säkerhet med stöd av verktyget BITS Plus utse systemförvaltare, samt för att ge systemförvaltaren stöd i dennes roll som utförare av vissa moment inom systemdriften att lagar och förordningar följs ex personuppgiftslagen (PUL) informationen i systemet är i enighet med informationssäkerhetspolicyn att det finns en SNÖ (ServiceNivåÖverenskommelse) med IT-kontoret för reglering av driftansvaret att information och utbildning ges till berörd personal att systemet utvecklas i linje med kommunens IT-vision, IT-strategi och informationssäkerhetspolicy att hålla kontakt och utbyta information med IT-kontoret och IT-råd att godkänna nya versioner av systemet att licenser finns i erforderlig mängd och att en överlämning sker av licenserna och programvara till IT-kontoret vid installation att fastställa felhanteringsrutinen för varje system Systemförvaltare Systemförvaltaren utses av Systemägaren och ansvarar, i samverkan med IT-kontoret, för den dagliga driften och förvaltning av aktuellt system. Systemförvaltarens roll är bl.a. att: verkställa beslut som systemägaren fattar informera sig om och bli väl förtrogen med programmets innehåll, struktur och termer upprätta, införa och utvärdera systemförvaltarrutiner se till att uppgifterna i systemet är aktuella och korrekta se till att användarna/grupperna har rätt behörighet i systemet tillhandahålla aktuell användarhandledning ansvara för användarsupporten rörande verksamhetsrelaterade frågor i systemet rapportera och förbereda ärenden och beslut som skall hanteras av systemägaren rapportera fel, brister, regelbrott och oegentligheter till systemägaren och informationssäkerhetssamordnaren hantera felanmälningar från kommunens gemensamma Servicedesk och åtgärda eller vidarebefordrar problemet till leverantören ge förslag till ändringar/utveckling av systemet ansvara för arbetet med säkerhetsfrågor som rör systemet 19

19 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) ansvara för planering av datum för produktionssättning inför nya releaser/ versioner i samråd med IT-kontoret ansvara för att samtliga användare i systemet är informerade om planerade driftavbrott ansvara för tester vid uppdateringar och felrättningar ansvara för att kontroll och uppföljning av SNÖ följs se till att reservrutiner, serviceavtal mm, finns så att systemägarens krav på lägsta tillåtna avbrottstid kan tillgodoses se till att det finns lättillgänglig användardokumentation och handböcker till systemen, samt att dessa hålls aktuella och väl spridda hos användarna tillse att organisationens systemförteckning 1 är uppdaterad med relevant information IT-chef IT-chefen ansvarar för avveckling, uppgradering, utökning och implementering av IT-system samt utrustning i syfte att nå kostnadseffektiva lösningar för Katrineholms kommun inom ramen för antagna mål och ekonomiska ramar och i enlighet med Katrineholms kommuns delegationsordning. IT-chef är systemägare för kommungemensamma system. IT-chef har ansvaret för att dessa fungerar. IT-chef ansvarar för att en analys av dessa genomförs med stöd av BITS Plus. IT-chef ansvarar för att Informationssäkerhetsinstruktionerna Infosäk A, Infosäk F samt Infosäk KD upprättas och underhålls. Infosäk KD ska vara samordnad med myndighetens gemensamma kontinuitetsplan. Systemadministratör Systemadministratören tillhör IT-kontoret och har den tekniska kompetensen. Systemadministratören ansvarar tillsammans med systemägaren och systemförvaltaren för att den dagliga driften upprätthålls enligt SNÖ. Regler och rutiner Ansvar för IT-utrustning All IT-utrustning ska vara förtecknad och stöldmärkt. Undantag från stöldmärkning kan beslutas av IT-chef. Av en förteckning ska framgå utrustningens placering, användare och datornamn. Omflyttning och överlåtelse av utrustning får inte ske utan samråd med IT-kontoret. Anskaffning av IT-utrustning, görs i samråd med IT, se tjänstekatalog

20 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Flyttning av IT-kommunikation Förvaltningarna har skyldighet att i god tid kontakta IT-kontoret när det avser flytt. Verksamheter som flyttar utan att planera och meddela IT-kontoret före budgetplaneringen betalar kostnaden för flytt och kommunikation själva fram till nästa budgetperiod. Utbildningsansvar Systemägaren ansvarar för att: användare ges grundläggande informationssäkerhetsutbildning före tilldelning av behörighet i nätverket användarhandledning för aktuellt system finns medarbetare har tillräckliga kunskaper om säkerhetsreglerna för de informationssystem de behöver för de egna arbetsuppgifterna Information och utbildning av anställda ska omfatta: informationssäkerhetens betydelse för verksamheten innehållet i Informationssäkerhetspolicyn Informationssäkerhetsinstruktion för Användare (Infosäk A) Kortversion av användarinstruktion och ansvarsförbindelse ska skrivas på av den anställda och skickas in till IT-kontoret Säkrade utrymmen Känslig information från informationssystem ska lagras på resurser i datorhallar som ska vara försedda med kontrollsystem för in- och utpassering. Utrymmen med konsolutrustning ska vara låsta när de är obemannade. Utrymmen med kopplingspunkter ska vara låsta och enbart behörig personal ska ha tillträde. Känslig information som inte hanteras i informationssystem ska förvaras i brandklassade säkerhetsskåp. Servicepersonal, städpersonal m.fl. ska övervakas i dessa utrymmen. IT-chef/Informationssäkerhetssamordnaren beslutar om och när tillträde till säkrade utrymmen tillåts. Utbyte av information Om media som innehåller information som klassats som mycket hög nivå måste transporteras fysiskt ska IT-chef/Informationssäkerhetssamordnaren kontaktas för beslut om tillvägagångssätt. 21

21 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Övervakning För informationssystemsloggar ska systemägaren besluta: Vad som ska loggas Hur ofta loggarna ska analyseras Vem som ansvarar för analyser av dem Hur länge de ska sparas Hur de ska förvaras Styrning av användares åtkomst För att säkerställa att endast behöriga användare har tillgång till nätverket ska åtkomst till nätverket beställas enligt anvisningar som finns på Intranätet under IT. Innan användaren får konto i nätverket måste en ansvarsförbindelse för kommunens IT-resursers skrivas under och lämnas till IT-kontoret. Samma tillvägagångssätt gäller även när konsulter eller andra utför arbete i informationssystem. Leverantörslösenord och behörigheter ska förvaras inlåsta. Styrning av åtkomst till information Användare ska bara ges tillgång till den information som krävs för arbetet. Särskild hänsyn ska tas till PUL. Styrning av åtkomst till nätverk IT-chefen beslutar om autentisering vid externa anslutningar anslutning av utrustning till nätverket anslutning av externa nätverk till kommunens eget nät med ingående säkerhetsfunktioner, autentisering etc. anslutning av trådlösa nät säkerhet vid Internetanslutning IT-chefen ansvarar för att en översikt av säkerhetsarkitekturer för interna nätverket och kommunikationsanslutningar upprättas administrationen av brandväggen samt besluta om vad som ska loggas i den, vem som ansvarar för uppföljningen av loggarna, hur ofta uppföljning ska ske och hur länge loggarna ska sparas att upprätta underlag för fullmäktiges beslut om kommunikationstjänster Styrning av åtkomst till operativsystem IT-chefen beslutar i vilken utsträckning användning av administrationsverktyg eller systemhjälpmedel som kan förbigå system- och tillämpningsspärrar ska användas. 22

22 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Kontroll och revision av programlicenser IT-kontoret ansvarar för de kommungemensamma licenserna såsom Office och Adobe. Därutöver har varje förvaltning ansvar för att antalet programinstallationer överensstämmer med antalet inköpta licenser på sin förvaltning. Varje förvaltning ansvarar för att köpa in sina egna programlicenser till respektive förvaltnings system. Villkoren för slutanvändning av licenserna ska uppfyllas. Vid en programvarurevision ska förvaltningen kunna visa upp aktuell dokumentation på antalet licenser och installationer. IT-kontoret kan vid behov göra sticksprovkontroll. Kommunen måste kunna visa upp giltiga licenser för installerade program på samtliga kommunala datorer närhelst det begärs. Detta innebär att IT-kontoret kan komma att göra inventeringar. Externa utövare Beställare av utomstående leverantörers tjänster ska följa upp och granska att säkerhetsöverenskommelser följs. Om extern personal, t.ex. konsulter, ska ges tillgång till kommunens olika system, så ska det ske via utrustning som kommunen tillhandahåller. Undantag kan medges av IT-chef vid särskilda behov, t.ex. vid outsourcing av drift eller underhåll. Anskaffning av informationssystem och övrig utrustning Inför nyanskaffning och införande av ett informationssystem ska IT rådet informeras, därefter ska förvaltningschef, eller av denne utsedd person, i samarbete med Informationssäkerhetsansvarig och IT-kontorets förvaltningskontakt utforma en projektplan över införandet. 23

23 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Denna projektplan ska minst omfatta: verksamhetens beskrivning av behov och mål med anskaffningen en utsedd systemägare en inledande systemsäkerhetsanalys med stöd av BITS Plus beroende på systemets betydelse. Analysen syftar till att klarlägga säkerhetskraven på det system som planeras att införas och den utökas därefter med en kravspecifikation som minst omfattar: o integrationskrav med andra system o krav på test o tidplan o personella och ekonomiska resurser o klarlägga behov av användarutbildning Ansvarig för nyanskaffningsprojekt förbereder överlämnandet från test och utveckling till drift och förvaltning tillsammans med den tilltänkte systemägaren. Beslut om tidpunkt från vilken systemet övergår från projekt till förvaltning fattas av systemägaren. I och med detta övergår ansvaret till systemägaren som då också övertar all dokumentation samt upprättar SNÖ-avtal och en systemsäkerhetsanalys. 24

24 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Klassning av information Information som hanteras i IT-baserade informationssystem För information som lagras i informationssystem måste inte bara sekretessaspekten beaktas, utan även kraven på riktigheten i informationen och tillgängligheten till den. Säkerhetsaspekt Sekretess (konfidentialitet) Riktighet Tillgänglighet Kravnivå Mycket hög nivå Information som kan medföra mycket allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra mycket allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som ska vara åtkomlig inom högst 2 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person Hög nivå Information som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som inte behöver vara åtkomlig inom 2 timmar, men inom högst 8 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person Basnivå Information som kan medföra mindre allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra mindre allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som inte behöver vara åtkomlig inom 8 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person 25

25 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Anm: Följande typ av information hanteras utanför klassningsmodellen: Information som avser rikets säkerhet. Sådan information ska hanteras enligt särskilda bestämmelser. Information som har extrema krav på sig att vara tillgänglig. Information som inte bedöms ha krav på sig vare sig avseende sekretess (konfidentialitet), riktighet eller tillgänglighet. De åtgärder som ska vidtas för att uppfylla säkerhetskraven på respektive informationssystem framgår av analys av dessa med BITS Plus. Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser Förslag om önskemål på förändringar i systemen lämnas till systemägaren. Arbetet bedrivs enligt Katrineholms kommuns modell för införande och utveckling av informationssystem. Hantering av informationssäkerhetsincidenter Vid misstanke om intrång eller andra incidenter ska användare agera enligt informationssäkerhetsinstruktion för Användare (Infosäk A) Informationssäkerhetssamordnaren ska sammanställa och rapportera till IT-chef: intrång och försök till intrång brott mot lagstiftning och internt regelverk incidenter som orsakar eller skulle kunna orsaka betydande avbrott och störningar konsekvenser och förslag till åtgärder efter intrång eller funktionsfel Efterlevnad av rättsliga krav Anvisningar för skydd av register och handlingar ska följas, se Infosäk A. Miljö och IT Katrineholms kommun ska vara ett föredöme när det gäller att ta ansvar för miljön och människors hälsa och ska därför så långt det är möjligt välja de ur miljösynpunkt bästa alternativen vid inköp och upphandlingar. De leverantörer som används vid inköp av IT-utrustning är valda för att uppfylla detta syfte. IT-utrustning och el skrot lämnas till återvinning för att användbara delar ska tas tillvara och övrig sorteras med tanke på vårt ansvar för miljön. Revidering IT-chef reviderar fortlöpande detta dokument med IT-rådet som referensgrupp. Giltighet av detta dokument följer Informationssäkerhetspolicyn. 26

26 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Referenser Katrineholms kommuns Informationssäkerhetspolicy, KS 2010/311 Basnivå för Informationssäkerhet BITS, 27

27 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Informationssäkerhetsinstruktion för användare Revisionshistoria: SITHS-projektet Version Version: Version: Reviderad: 2.0 Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Efterlevnad 2 Din arbetsplats 3 Åtkomst till information 5 Lagring av information 6 Internet 8 E-post 9 Incidenter, virus m.m. 10 Vid anställningens upphörande 11 Stöd och hjälp i it frågor 11 28

28 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Inledning Med informationssäkerhet avses den samlade effekten av de skyddsåtgärder som tillsammans minskar eller eliminerar effekterna av hot och risker som riktar sig mot IT-stödets och informationsresursernas tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. Med information avses här all information oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer - den kan vara muntlig*, skriven, tryckt eller elektronisk. Då datorer och it-system idag har en så central roll som bärare av information blir denna instruktion dominerad av frågor rörande detta. Styrande dokument för arbetet med informationssäkerhet i Katrineholms kommun är informationssäkerhetspolicy med tillhörande instruktioner. Denna Informationssäkerhetsinstruktion för användare (Infosäk A) redovisar hur användaren ska agera för att upprätthålla god säkerhet. Syfte För att skydda de värden informationen representerar krävs ett säkerhetsmedvetande hos alla. Användarinstruktionen ska hjälpa dig leva upp till de säkerhetskrav som ställs och ge kunskap om vilket ansvar du har. Efterlevnad Vid underlåtenhet att följa eller medvetet bryta mot användarinstruktionen görs en utredning i samråd med it-kontoret och personalkontoret. Efter utredning kan rätten att använda it-resurser begränsas eller återkallas och arbetsrättsliga åtgärder som disciplinpåföljd bli aktuella. * Muntligen överförd information ges inte mycket utrymme i denna instruktion. Samtidigt kan vi konstatera att vi inom det området har några av de största hoten mot vår informationssäkerhet. Det är viktigt att var och en tänker på var man pratar och med vem. Ett stort ansvar vilar på den enskilde kring de sekretessbelagda uppgifter man tar del av i sitt arbete. 29

29 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Din arbetsplats Med din arbetsplats menar vi din fysiska arbetsplats och den IT-utrustning du hanterar i ditt arbete. Programvaror Med programvara menar vi datorprogram som är avsedda att installeras på din dator och användas i syfte att underlätta dina arbetsuppgifter. Respektive programvaras licensavtal bestämmer hur programvaran får hanteras. De program som krävs för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredställande sätt ska finnas installerat på datorn. Beslut gällande detta fattas av din chef i samråd med IT-kontoret. Giltig licens erfordras. Om du lämnar arbetsplatsen När du lämnar arbetsplatsen för dagen ska du alltid stänga av din dator av miljö- och säkerhetsskäl. Datorn ska däremot alltid vara ansluten till strömuttag och nätverk eftersom underhåll av datorn och program kan ske nattetid via nätverket. Datorer som ej är anslutna kommer uppdateras/installeras vid nätanslutning. Blåtand (bluetooth) Blåtand eller bluetooth är en standard för trådlös kommunikation mellan olika enheter, som te.x. en dator och ett tangentbord. Blåtand på din IT-utrustning ska generellt ska vara avstängd då du inte använder den. Tänk på att byta till ett personligt lösenord. När blåtand är påslagen bör du iaktta försiktighet. Trådlöst nät (WLAN) Det trådlösa nätet på din IT-utrustning ska generellt vara avstängd då du inte använder det. Tänk på att information som skickas över oskyddat nätverk kan vara synligt för andra. Katrineholms kommuns, administrativa och pedagogiska, trådlösa nätverk kräver att det finns ett certifikat på datorn. Det publika trådlösa nätverket kräver inloggningsuppgifter och ger endast tillgång till Internet. 30

30 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Användarens ansvar Du ska ha antivirusprogram installerat och uppdaterat på din pc, smartphone och läsplatta vid installationer av appar på läsplatta och smartphone noga kontrollera appens åtkomstbehörigheten ha skärmlås aktiverat på din dator, smartphone och läsplatta låsa ditt rum eller lägga in akter i dokumentskåp när du lämnar rummet, om du hanterar handlingar med sekretessuppgifter låsa din dator när du lämnar rummet (Ctrl+Alt+Del och välj Lås datorn) Kontakta Service Desk, 6900, vid: fysiska ingrepp på din IT-utrustning felanmälan av IT-utrustning beställning av installation och konfiguration på IT-utrustning kassering av IT-utrustning återställning av backup Du får inte installera egna programvaror på datorer som är anslutna till kommunens nätverk Tänk också på att Du lämnar spår efter dig när du är inloggad och arbetar i systemen. Systemen kan därför spåra bland annat obehörig åtkomst. Syftet med att kunna spåra användandet av systemen är att skydda informationen och för att undvika att oskyldiga misstänks, om oegentligheter inträffar. Loggar är allmän handling och innebär att de ska lämnas ut på begäran från myndigheter, allmänhet eller media. Tänk på att flyttbara lagringsmedia som t.ex. CD, USB-minnen, mobiltelefoner, m.m., kan innehålla skadlig kod (t.ex. virus). Rådfråga Service Desk, 6900, om du är osäker. När du får besök av it-tekniker för hjälp med datorn, be dem gärna att legitimera sig så att du vet var de kommer ifrån. Du bör ha samma säkerhetstänkande när du hanterar papper och pärmar, som när du hanterar information med hjälp av datorer och telefoner. Vid utskrift av känslig information var noga med att direkt gå och hämta utskrifter. För att en bärbar dator ska vara så säker som möjligt, ska du kontinuerligt (minst en gång per vecka) ansluta den till Katrineholms kommuns nätverk. Då blir virusskydd och andra säkerhetsprogram uppdaterade. 31

31 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Åtkomst till information Dina arbetsuppgifter avgör vilka behörigheter du har och beslut om behörighet fattas av din chef eller informationsägaren. Inloggning till datorn/nätverket Innan du första gången loggar in i nätverket får du ett användarnamn och lösenord av din närmaste chef eller av denne utsedd person. Vid första inloggningen blir du uppmanad att byta lösenordet. Lösenordet ska uppfylla punkterna nedan. Lösenord är personliga och ska hanteras därefter. Katrineholms kommuns lösenordsstandard ska vara minst nio tecken långt ditt nya lösenord måste innehålla minst 3 av följande teckengrupper: o 1 stor bokstav o 1 liten bokstav o 1 siffra (0-9) o 1 specialtecken (= + # % & / (! )? < $ { [ ] } \ ' *, ;. _: - ) kan inte vara samma som något av dina tidigare 24 lösenord måste skilja sig från ditt förra lösenord med mer än bara sista tecknet kan inte vara samma som användarnamnet kan bara bytas av användaren en gång per dygn, 24 timmarsperiod efter 10 misslyckade inloggningsförsök så låses kontot, efter 30 min så låses kontot upp igen och man får yttligare 10 nya inloggningsförsök. Byte av lösenord I det administrativa nätverket ska byte av lösenord ske var 90:e dag. 10 dagar innan det är dags att byta lösenord visas en dialogruta på ditt datorskrivbord samt e-post skickas till tillhörande e-postlåda. Lösenordet ska omedelbart bytas om du misstänker att någon annan känner till ditt lösenord. Lösenord i verksamhetssystem Lösenord till respektive verksamhetssystem administreras av systemägare eller av denna utsedd person. Tidsintervallet beslutas av respektive systemägare. Rekommendation är att dessa lösenord följer samma regelverk som lösenord i det administrativa nätverket. 32

32 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Användarens ansvar Du ska: ha ett lösenord som består av minst 9 tecken enligt Katrineholms kommuns lösenordsstandard Du får inte: lämna (låna) ut kontot till någon annan utnyttja någon annans konto Tänk också på att Använd inte samma lösenord på publika tjänster på Internet som du använder hos kommunen. Om du läser eller ändrar uppgifter som du inte har rätt till och till exempel utan medgivande använder någon annans lösenord görs en utredning av personalkontoret och åtalsanmälan för dataintrång kan aktualiseras hos åklagarmyndighet. Lagring av information Varje användare i Katrineholms kommun är ansvarig för att informationen lagras på tilldelat diskutrymme. Den information du lagrar på våra gemensamma utrymmen säkerhetskopieras. Information bör ej sparas på lokal disk (C:\). Lagra information efter åtkomstbarhet enligt följande: G:\ (Gemensam) är en enhet för lagring av information som du och medarbetarna på din förvaltning har tillgång till. H:\ (Hemkatalog) är din personliga enhet som du kan använda för lagring av eget arbetsmaterial. Om du väljer H-enheten kommer dina medarbetare inte åt informationen. K:\ (Kommungemensam) är en enhet för lagring av information som du och dina medarbetare gemensamt inom kommunen har tillgång till, tänk på att det passerar myndighetsgränsen på denna enhet. 33

33 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Lagring av information på olika media Följande krav gäller: Krav på sekretess Mycket hög nivå (Informationen får inte röjas) Hög nivå (Informationen kan ge negativa konsekvenser för organisationen eller enskild person om den röjs) Basnivå (Informationen kan inte ge negativa konsekvenser för organisationen eller enskild person om den röjs) Användarens ansvar Åtgärder Förvaring - Förvaras inlåsta - Endast CD-R eller DVD-R får användas för data Kopiering - Får kopieras endast med godkännande från systemägaren för systemet som informationen kommer ifrån Återanvändning - Får inte återanvändas Destruktion - Papper och OH-film destrueras i papperstugg - IT-chef/Informationssäkerhetssamordnaren kontaktas för beslut om tillvägagångssätt för datamedia. Förvaring - Ej förvaras synligt - Endast CD/DVD-skiva eller USB-media får användas för data Kopiering - Får kopieras i samråd med systemets förvaltare/administratör Återanvändning - Tillåten Destruktion - Papper och OH-film destrueras i papperstugg - Datamedia lämnas till 6900 för destruktion Förvaring - Inga krav Kopiering - Tillåten Återanvändning - Tillåten Destruktion - Krävs ej Du får inte lagra sekretesshandlingar på din egen dator, USB-minne eller CD-skiva eller andra mobila/bärbara enheter lagra allmänna handlingar eller verksamhetskritisk information på en extern lagringsplats där det inte finns avtal med kommunen som reglerar villkoren (Hotmail, Facebook, Youtube, etc). 34

34 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Tänk också på att Vissa verksamheter ställer extra höga krav på hanteringen av sekretesshandlingar (hälso- och sjukvården och socialtjänsten). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet röjer sekretessbelagd uppgift kan dömas till brott mot tystnadsplikten. Information lokalt på datorarbetsplatsen säkerhetskopieras inte. Därför kommer informationen försvinna vid dataförlust i samband med service, stöld, haverier eller liknande. IT-kontoret har inget ansvar för förlorad information lokalt på datorarbetsplatsen. Sekretessbelagd information får endast lagras på server. Internet När du använder Internet kan säkerheten i kommunens lokala nätverk påverkas negativt beroende på ditt beteende, till exempel beroende på vilka sidor du besöker. När du surfar på Internet representerar du Katrineholms kommun och bör därför agera enligt Katrineholms kommuns värdegrund (RÖTT). På datorerna finns ett skydd mot barnpornografi (NetClean) installerat. Programmet genomsöker datorerna och vid upptäckt skickas rapport till IT-kontoret varvid en polisanmälan sker. Internet ska ses som ett arbetsredskap där medarbetarna kan hämta information och tjänster som är till nytta och stöd i arbetet. Privat användning i begränsad omfattning är tillåten om det inte påverkar arbetet på ett negativt sätt. Användarens ansvar Du får inte besöka oetiska sidor så som sidor med rasistiskt, pornografiskt eller olagligt innehåll* ladda ner och själv installera programvara från Internet Tänk också på att Du lämnar spår i en fil som loggar internettrafiken på kommunen. Denna loggfil är allmän offentlig handling (det innebär att vem som helst har rätt att veta vilka sidor du besökt på jobbet) och visar vilka webbplatser du har besökt. Bilder och annat material kan vara upphovsrättsskyddat (Copyright) 35

35 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) E-post E-post är ett hjälpmedel i arbetet men minneskapaciteten för att spara e-post är begränsad. Underhåll därför regelbundet mapparna Inkorgen, Skickat, och Borttaget för att frigöra utrymme. Din e-post spärras om minnet blir fullt. Spara meddelanden, bifogade filer med mera, på samma sätt som du lagrar annan information. Så väl personliga e-postlådor som myndighetsbrevlådor ska kontrolleras varje vardag för att bedöma inkommen e-post utifrån om diarieföring är nödvändlig. Användarens ansvar Du ska vid sjukdom eller frånvaro (mer än 1 dag) se till att din brevlåda stängs eller hanteras av ett av dig utsett ombud, om du inte har möjlighet att själv bevaka den. ha en e-postsignatur som är utformad i enighet med den för verksamheten gällande grafiska profilen kontakta din chef om du får hotbrev kontakta Service Desk, 6900, om du misstänker att det kommit in virus via e-postsystemet låta registrera allmänna handlingar oavsett om de inkommer med e-post eller vanlig post * Undantag kan finnas om syftet är uppenbart arbetsrelaterat. Du får inte skicka sekretessbelagd eller annan integritetskänslig information via e-post. skriva någon känslig information i ämnesraden använda e-post för att sända spam eller kedjebrev öppna en bifogad fil eller länk om du är tveksam på dess innehåll Tänk också på att Det är viktigt att tänka på att meddelande via e-post omfattas av bestämmelser om offentlighet och sekretess på samma sätt som mer traditionella handlingar. Samma regler gäller för diarieföring av e-post som för vanliga brev. Du uppträder som representant för kommunen när du använder kommunens e-post. Ange alltid ett relevant ämne i ämnesraden för meddelandet, för att klargöra för mottagaren vad denne kan förvänta sig för innehåll i e-posten. Kontrollera vilka som är medlemmar på sändlistor innan du använder dem, sändlistor innebär risk att känslig information når fel mottagare. För att minska risken för så kallat SPAM bör du tänka på hur du sprider din e- postadress. 36

36 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) E-postsystemet är ett arbetsverktyg och bör inte användas för privat bruk. Incidenter, virus m.m. En it-incident är en oönskad och oplanerad störning som drabbar eller påverkar ett itsystem. Som incident räknas även upptäckt av otillåten användning och obehörigt intrång i it-system samt upptäckt av misstänkt skadliga koder (virus, trojaner m.m.). Skadlig kod förekommer i otaliga varianter och nya kommer fortlöpande, mer eller mindre dagligen med illvilliga avsikter att infektera och skada ett system eller dator. Virusprogram uppdateras för att klara nya virus men kan aldrig bli 100 % säkra. Säkraste skyddet mot virusangrepp är att inte ladda ner filer från Internet och att inte öppna bilagor i e-posten från okända avsändare. It-kontoret har ansvar för att din dator har ett virusskydd som är aktiverat och uppdaterat. Detta förutsätter dock att du är inloggad i nätverket. Katrineholms kommun rapporterar IT-incidenter till identifierad användares närmsta chef. Om incidenten beror på kriminell handling, gör Katrineholms kommun en polisanmälan efter samråd med personalchefen. Användarens ansvar Du ska om du misstänker att du varit utsatt för någon typ av incident: notera när du senast var inne i IT-systemet notera när du upptäckte incidenten omedelbart anmäla förhållandet till Service Desk, 6900, och din chef. dokumentera alla iakttagelser i samband med upptäckten och försök fastställa om din information har påverkats. vid misstanke om virus: dra ut nätverkskabeln och stänga av den trådlösa uppkopplingen, men låta datorn vara på. kontakta Service Desk, 6900, via telefon. Inte e-post. Tänk också på att Aldrig vidarebefordra e-post med misstänkt virus i, inte ens till Service Desk, En stor källa till virusspridning är just e-post, antingen via bifogade filer eller länkar i e-posten. Handdatorer, digitala kameror, mobiltelefoner, skrivare, läs- och surfplattor med mera kan lätt bli virusbärare eftersom du kan mellanlagra information mellan olika datorer i dessa. Var noga med att den dator du ansluter sådan kringutrustning till har ett uppdaterat antivirusprogram. 37

37 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Om du upptäcker fel och brister i de system du använder ska du rapportera dessa till systemägaren. Vid anställningens upphörande När du slutar din anställning ansvarar du för att rådgöra med din chef, eller utsedd person, om vilket av ditt arbetsmaterial som ska sparas. Notera att all information du framställer eller sparar, på av Katrineholms kommun ägd utrustning, under arbetstid anses vara Katrineholms kommuns egendom. Det innebär att information inte får tas med utan chefs godkännande. Stöd och hjälp i it frågor Kontakt Service Desk Telefon 0150-(5) 6900 E-post 6900@katrineholm.se Öppettider Service Desk Måndag-Fredag 07:00-17:00 Vid frågor som rör specifika verksamhetssystem kontaktar du din systemansvarige. Stöd och hjälp kan också ges av it-samordnaren på din förvaltning. Frågor kring denna instruktion eller om informationssäkerhet, kontakta IT-kontoret på epost: ITK@katrineholm.se 38

38 Katrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN 39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad ~ Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Delårsrapport januari-mars för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga delårsrapporten från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet förde uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän tr~kplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen, ska direktionen avlämna delårsrapport över verksamheten till medlemmarna minst en gång per år. Med anledning av detta, har en delårsrapport för perioden januari till mars 2013 överlämnats till medlemskommunerna. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Delårsrapport 1 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Justerandes sign 1 Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Akten 39

39 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 40 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Delårsrapport januari-mars för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen, ska direktionen avlämna delårsrapport över verksamheten till medlemmarna minst en gång per år. Med anledning av detta, har en delårsrapport för perioden januari till mars 2013 överlämnats till medlemskommunerna. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Delårsrapporten från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet innehåller en redovisning resandeutvecklingen i länet under årets tre första månader och en nöjdheten hos kunderna. Vidare innehåller rapporten också redovisning av måluppfyllelse och periodens ekonomiska resultat. Av delårsrapporten framgår att verksamhetens aktivitetsplan fullföljts i stora drag. Avvikelser beror främst på att man inte hunnit genomföra aktiviteten eller av andra skäl valt att ännu inte initiera den. Intäkterna till förbundets verksamhet uppgår till drygt 152 miljoner kronor och kostnader till 146,5 miljoner kronor. Detta ger ett resultat för perioden på cirka 5,5 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen har i sin genomgång av delårsrapporten inte funnit något att anmärka på eller erinra mot. Kommunstyrelsen föreslås därför besluta föreslå kommunfullmäktige att lägga delårsrapporten till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Lix: 56 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 40

40 41 41

41 42 42

42 43 43

43 44 Delårsrapport 1 januari-mars 2013 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Version

44 45 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken 45

45 46 Innehållsförteckning Allmänt under perioden januari mars Samverkan 3 Personalperspektivet 3 Trafiken och avtalen 4 Resandeutvecklingen i länets busstrafik 4 Produktutvecklingen och produktanvändandet under perioden 5 Det ekonomiska utfallet - samlad redovisning 6 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari mars Funktion Tillgänglighet 11 Funktion Attraktivitet 12 Funktion Miljö 13 Funktion Effektivitet 14 Funktion Regional utveckling 15 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken 46

46 47 Allmänt under perioden januari mars 2013 Året 2013 inleddes med efterdyningar av den, några veckor tidigare, lanserade trafikomläggningen i länets landsbygdstrafik. Vi har under kvartalet arbetat med att konsolidera linjenätet och att lyssna in synpunkter och förslag. Ett antal av dessa ledde till att vi rättade till sådant som blivit fel i trafikomläggningen och genomförde även några trafikförändringar ur förslag från medborgare och entreprenörer. Trafikjusteringar har realiserats per den 8 januari och 25 februari och under perioden har planering företagits för ytterligare ett antal justeringar per den 8 april. Året inleddes även med det faktum att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB avvecklades och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet som samlad organisation fullgör länets samlade åtagande enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Den nya modellen för fördelning av ansvar och kostnader trädde i kraft vilket innebär en förändring i arbetssätt och medlemmarna står för en högre grad av aktivitet, inflytande och rådighet. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet organiserades till del av intentionerna i den nya modellen men vare sig myndigheten eller dess medlemmar är ännu inte till fullt tränade i de nya förutsättningarna eller arbetssätten. Planeringsprocessen för trafik och ekonomi haltar ännu då den består av en treårscykel och vi är nu i bokslut för månad tre. Samverkan Det strategiskt samverkande arbetssätt, som är en grund för kommunalförbundet och för att uppnå värdet för medborgaren som vår kunskapsorienterade processorganisation har att generera, har fortsatt varit i fokus. Vi har under perioden sökt bibehålla regelbundna avstämningar med medlemmar, entreprenörer och leverantörer. Under perioden har några aktiviteter i verksamhetsplanen startats upp som flerpartsgemensamma projektgrupper och inom 3-partsavtalet i Eskilstuna har en gemensam studieresa till Göteborg genomförts, där syftet var att se hur andra kommuner, entreprenörer och trafikmyndigheter arbetar tillsammans för att nå ett ökat resande och nöjdare kunder. Den storregionala samverkan inom Trafikplan 2017 och En bättre sits har fullföljts enligt plan. I slutet av perioden påbörjades samråd om budget och trafik med medlemmarna för att uppnå kraven i förbundsordningen och intentionerna i planeringsprocessen. Personalperspektivet Formellt startade året med att fem personer ur personalgruppen verksamhetsövergick från Länstrafiken Mälardalen AB till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Av dem var en redan anställd i myndigheten och en föräldraledig. Även kundtjänst etablerades som en följd av avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen AB. Under perioden har fyra medarbetare som inte följt med i verksamhetsövergången överlämnat sina arbetsuppgifter och ett antal medarbetare har påbörjat sina anställningar i myndigheten. Sådana övergångar medför påverkan på processeffektiviteten under perioden. Perioden har präglats av sökande efter struktur och tydlighet i organisationen. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken 47

47 48 Trafiken och avtalen I tågtrafiken har inga förändringar skett under perioden. Trafiken drabbades av vissa kvalitetsproblem under vintern, framförallt under 2 veckor under december månad men stabiliserades efterhand under jan-mars. Planeringsarbetet med Tågplan 2014 slutfördes i och med att ansökan gjordes för regionaltågstrafiken (av SJ) till Trafikverket i början av april. I den finns inga generella förändringar för tågtrafiken i Sörmland avseende utbud planerat till Dock kommer Svealandsbanan under 2014 få en justerad tidtabell med tidstillägg på grund av dubbelspårsbyggnationen Strängnäs Härad. Kring avtalet vi har med SJ om periodkortsresande i tågtrafiken förs en dialog om förändring av prissättningen inom nuvarande avtal. I busstrafiken har tidtabellen justerats såväl den 8 januari, 25 februari och planerat till den 8 april. Under perioden har ett avtal i trafiken sagts upp. Det är avtalet för Skärgårdstrafiken i Nyköping där det nu genomförs åtgärder om samråd inför upphandling (SIU) och förberedelse för trafikpliktsbeslut. Det planeras även för hur en överenskommelse kan se ut mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Gnesta kommun och Stockholms trafikförvaltning då den senare nu slutar med de så kallade remsorna i trafiken, en biljettlösning som används vid enkelresor i pendeltågstrafiken till och från Gnesta. Resandeutvecklingen i länets busstrafik Resandeutvecklingen under perioden har såväl ökat som minskat beroende på var i länet man tittar. Totalt sett har påstigningar gjort i länets busstrafik under januari-mars, det är en minskning med 0,5 % jämfört med samma period föregående år men en ökning med 0,3 % av andelen betalande resenärer. Dessa står för påstigningar i länets busstrafik under perioden. I just den förändrade landsbygdstrafiken har resandet minskat under perioden. Totalt gjordes påstigningar, 6,2 % färre än föregående år. De betalande resenärerna minskade i landsbygdstrafiken med 5,7 % och uppgick till påstigningar. Påstigningarna i Eskilstunas landsbygdstrafik ökade under perioden januari-mars 2013 marginellt från jämfört med samma period föregående år till och även påstigningarna i Katrineholms landsbygdstrafik ökade från resor till resor. Påstigningarna i landsbygdstrafiken i resterande av länets kommuner minskade jämfört med samma period föregående år. Påstigningarna i landsbygdstrafiken i Nyköping minskade från till I Oxelösundstrafiken minskade påstigningarna från till I Strängnäs landsbygdstrafik minskade påstigningarna från till I Trosa steg på 2012 och klev på Påstigande i Vingåker minskade från till Påstigningarna i landsbygdstrafiken i Flen minskade från till och i Gnesta minskade påstigningarna från till Påstigande på de regionala busslinjerna uppgick under perioden till , varav påstigningar företogs av betalande resenärer. På Trosabussen är resandet stabilt. Under perioden företogs resor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken 48

48 49 De betalande resenärerna i Eskilstuna stadstrafik fortsätter att öka. Det klev ombord betalande resenärer i Eskilstuna stadstrafik i perioden och det är 0,4 % mer än föregående år. Totalt minskade dock resandet i trafiken med 0,4 % och stannade vid påstigningar i trafiken. I Katrineholms stadstrafik ökade påstigningarna med 32,2% och uppgick till under perioden. Av dessa var påstigningar av betalande resenärer. En ökning mot föregående år med 29,5 %. Även i Nyköpings och Strängnäs stadstrafiker fortsätter resandet att öka. I Nyköping stadstrafik klev 8, 2 % fler på, totalt påstigningar. Ökningen av betalande resenärer var 7,1 % och totalt påstigningar. I Strängnäs stadstrafik klev ombord bussen, en ökning med 21,5 % mot föregående år. De betalande resenärerna ökade med 12,6% mot föregående år och gjorde påstigningar i trafiken under perioden. Produktutvecklingen och produktanvändandet under perioden Den nya busstrafiken som lanserades den 9 december har påverkat användandet av de olika reskorten. Där kunder tidigare reste med Stadskort har användandet av Pendlarkortet och resandet i Landsbygdstrafiken ökat och tvärtom. I Landsbygden har resandet med Kontantkort vuxen ökat med nästan åtta procent. Resandet med Rabattkorten har minskat - vuxen med knappt sju procent och ungdom med nästan 18 procent. Resandet med plus ett-knappen (övergång, tim-kort, resplus mm.) har minskat med 25 %. I Eskilstuna har resandet med enkelbiljetten för både vuxen (36 %) och ungdom (27 %) ökat kraftigt. Detta troligtvis beroende på den nya lagstiftningen kring köp av biljetter via mobiltelefonen. Resandet med Pendlarkortet har minskat med 32 % och Stadskortet ökat med nästan 20 %. I Eskilstuna har Rabattkort Seniorer fått utökad giltighetstid från 1 timme till 3 timmar vilket påverkar resandet med Shoppingkortet (10-klippkort med 3 h giltighet i stadstrafikzonerna) som minskar med över 42 %. I Katrineholms stadstrafik ökar resandet med Pendlarkortet med 169 % medan resandet med Stadskortet minskar med 4 %. Något som indikerar att de många av de nya resenärerna i stadstrafiken troligen kommer från landsbygdstrafiken. Även resandet med Rabattkort ungdom (64 %), ungdomskortet (75 %) och skolungdomskortet (39 %) har ökat kraftigt, vilket troligen har att göra med att flertalet friskolor etablerat sig i Katrineholm. I Nyköping ser vi också hur den nya lagstiftningen kring köp med mobiltelefonen påverkat användandet av de olika produkterna enkelbiljett ungdom (34 %) och vuxen (36 %) har ökat kraftigt. Rabattkortens användande ökar med ett snitt på 9 % och Pendlarkortet ökar med nästan 62 %. I Strängnäs ser vi samma utveckling gällande nya lagstiftningen och användandet av enkelbiljetterna, över 30 % ökning för vuxen respektive ungdom. Rabattkort vuxen har ökat med 22 %, Stadskortet med nästan 38 % och Pendlarkortet med nästan 64 %. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Länstrafiken 49

49 50 Det ekonomiska utfallet - samlad redovisning Ekonomin beskrivs i delårsrapporten för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB gemensamt. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper vid upprättande av delårsbokslut som vid årsbokslut. Uppställningsformen för resultaträkningen och balansräkningen avviker från uppställningen vid årsbokslut. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten än den som använts vid årsbokslut. I uppställningen skiljer vi på Intäkter medlemmar Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa. Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper Förvaltningskostnader Trafikrelaterade kostnader Trafikkostnader Det ekonomiska utfallet under perioden uppgår till kronor. Resultatet ligger inom budget men den första preliminära delårsprognosen visar på för höga produktionskostnader och minskade biljettintäkter. Prognosen visar att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en budget i balans. Den nya modellen för ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland har trätt i kraft under perioden. Resultatet genomgår kvalitetssäkring. Det betyder att vi vid denna delårsrapport skrivning inte kan redovisa utfall per medlem. I ovanstående utfall ingår en intäkt från Regionförbundet Sörmland som öronmärkts för att täcka avvecklingskostnader i Länstrafiken Mälardalen AB. I resultatet ingår även vissa avvecklingskostnader. Intäktsutvecklingen för biljettintäkter från allmänheten och skolkort har under perioden ökat med 6,1 % jämfört med samma period föregående år. För perioden uppgår intäktsutvecklingen från betalande resenärer till 7,3 % jämfört med samma period föregående år. För 2013 finns flera faktorer som påverkar resandet och så även intäkterna dels var 2012 ett skottår med en extra vardag i februari, mars månad 2013 hade 1 vardag mindre och en söndag mer än föregående år. Indexutvecklingen har under perioden legat på en lägre nivå än budget. Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs. med samma belopp varje månad. Avskrivningar av anläggningstillgångarna påbörjas den period som inköpet är gjort och görs efter bedömning av tillgångens nyttjande period. Avskrivningarna för perioden uppgår till kronor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Länstrafiken 50

50 51 Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten vid utgången av mars uppgår till 22,1%. Trots en soliditet på 22,1% bedömer vi att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har god långsiktig betalningsförmåga. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har en god betalningsförmåga på kort sikt. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 45 %. För att säkra betalning av leverantörsfakturor har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet en kredit på 15 miljoner som kan nyttjas vid behov. Utfall januari-mars 2013 Resultaträkning Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Övriga intäkter 831 Varav Reklamintäkter 73 Viten 758 Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Citybanan Skolkort Övrigt Summa intäkter Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8 Länstrafiken 51

51 52 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 958 Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl konsulter 308 Lokaler 193 Förbrukningsinventarier 230 Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) 474 Engångsintäkt RF Kanslikostnader Övrigt kontorsrelaterat 833 Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) varav hyresintäkter Citybanan Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Tågtrafik Landsbygdstrafik, buss Stadstrafik, buss Övrig trafik 142 Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken 52

52 53 Balansräkning Tillgångar (tkr) Anläggningstillgånger varav Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav Kundfordringar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader upplupna intäkter Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Leverantörsskulder Skulder Periodens beräknade resultat Summa eget kapital och skulder Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken 53

53 54 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari mars 2013 I utformningen av den framtida myndigheten har det tagits utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en myndighet lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. Dessa så kallade designprinciper, som påverkar den organisatoriska strukturen, är: Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus Kunden i centrum Effektiv organisation Med anledning av avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen AB och transfereringen av arbetsuppgifter så har ovanligt mycket tid lagts på inre, operativ verksamhet vilket har tagit fokus från processaktiviteten i kärnprocesserna. Verksamhetens plan av aktiviteter har dock fullföljts i det stora hela. Avvikelser beror främst på att vi inte hunnit eller bedömt det klokt att ännu inte initiera aktiviteten. Under första kvartalet har vi producerat en publik Årsredovisning för myndigheten med Länstrafiken Sörmland AB som komplement till de mer formella årsredovisningarna för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet respektive Länstrafiken Sörmland AB. Inom området Kundtjänst har vi bland annat arbetat med att utveckla våra rutiner för att ytterligare förenkla för kunden vi har sett över telefonin och skapat journummer för entreprenörerna att nå oss på när något händer. Detta för att vi snabbare ska få in trafikstörningsinformation och på så sätt öka servicen ut mot kund. Vi har startat upp arbetet med en uppgradering av vårt kundärendehanteringssystem Respons så att kunderna via ett formulär på hemsidan enklare kan komma i kontakt med oss. Entreprenörerna kan också i och med uppgraderingen komma in i systemet så att hanteringstiden av varje kundärende reduceras. Resegarantihanteringen och beställningar för anropsstyrd trafik och kompletteringstrafik har tagits hem från Örebro, där flera förbättrade administrativa rutiner skapat snabbare hantering för kunden. Målen styr utvecklingen En målmodell togs under 2012 fram i dialog. Målmodellen är uppbyggd kring ett sammanhållet övergripande mål Attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Målen har formats utifrån ett samhälls- och medborgarperspektiv. Avsikten är samtidigt att de ska vara ett stöd i arbetet med att forma trafiken utifrån resenärernas behov. Det övergripande målet är i sin tur uppdelat på fem olika funktionsområden: Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken 54

54 55 Funktion Tillgänglighet Så här har vi arbetat under 2013 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler En hållplatsinventering av samtliga busshållplatser i Sörmland genomförs för närvarande och beräknas vara klar under år Inventeringen kommer ge underlag för det fortsatta arbetet. Trafikverket har på myndighetens initiativ genomfört en förstudie kring nya hållplatser i länet. Vi ingår också i projekt kring Strängnäs och Nyköpings framtida resecentrum. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Vi följer kontinuerligt bebyggelseplaneringen i länet, bland annat genom att samarbeta med Regionförbundet, men även genom att besvara kommunernas detaljplaner och Trafikverkets järnvägsplaner. Det ger möjlighet att kunna påpeka eventuella brister i tillgängligheten. Vi har märkt en ökad medvetenhet från kommunerna kring kollektivtrafikens betydelse i översiktsplaneringen. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik När kollektivtrafiken blir mer tillgänglig minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Landstinget har initierat arbete kring tillgängligheten till länets sjukhus med kollektivtrafiken, där vi deltar i viss omfattning. Den regionala bilden är ett uppdrag där bland annat förslag till ökad samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken hanteras. Under året kommer vi att ta fram riktlinjer för tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning tillsammans med handikapprörelsen och Sörmlands kommuner, Landsting och Trafikverket, ett arbete som startat under första kvartalet. Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Under 2012 togs de tryckta tidtabellerna bort vilket skapat ett visst missnöje, särskilt bland äldre. Resenärer kan därför fortsatt ringa och beställa hem tidtabeller som skrivs ut och skickas hem via post. Bemötande är en viktig punkt när vi följer upp verksamheten tillsammans med våra trafikentreprenörer, men även när vi möter kunden i telefon, via e-post och det skrivna ordet eller vid personliga besök vid vårt kundcenter i Eskilstuna. Uppföljning av målet tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Kollektivbarometern analyserar en rad frågor kring kvalitet och service. Undersökningen genomförs månadsvis av Ipsos på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik. Av de 300 telefonintervjuade under perioden januari mars 2013 gav följande andel i procent betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. o Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 58 % (samma period fg år 60 %). Motsvarade siffror för riket är 59 % 2013 och 61 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 12 Länstrafiken 55

55 56 o Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 39 % (samma period fg år 43 %). Motsvarande siffror för riket är 49 % för 2013 och 51 % o Kunderna anger att nöjdheten med senaste resan är 77 % mot 81 % Andel tillgänglighetsanpassade fordon o Andel bussar med låggolv = 89 % (207 Av 233 bussar) o Andel bussar med ramp/lift = 100 % (233 av 233 bussar) o Andel bussar med audiovisuellt utrop = 19 % (45 av 233 bussar) Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 % av de totalt 351hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Funktion Attraktivitet Så här har vi arbetat under 2013 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter Senaste tidtabellskiftet inträffade 9 december där stora ändringar genomfördes i riktningen att utöka utbudet i de starkare resandestråken. Under kvartalet har endast mindre justeringar gjorts i trafikutbudet. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Under första kvartalet 2013 har fokus legat på att informera om de olika trafikförändringarna som genomförts 8 jan, 25 feb och planerat till 8 april. Budskapen i vår kommunikation har varit att vi arbetar för att vara lyhörda. Vi har även haft en ny lagstiftning som trätt i laga kraft den 1 februari rörande köp av SMS- och Mobilbiljetter där en större informationskampanj och utbildning av chaufförer, kundtjänstpersonal mm har genomförts. Vi har även uppdaterat broschyrer ombord på bussarna, arbetat med att utveckla de grafiska profiler och varumärken vi har samt påbörjat arbetet med prissättningsstrategi, informations- och kommunikationspolicy och varumärkesstrategi. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Har inte varit aktuellt under perioden. Uppföljning av målet attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Redovisas under funktionsmål tillgänglighet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 13 Länstrafiken 56

56 57 Antal påstigande (exklusive skolkort) Totalt sett har påstigningar företagits i länets busstrafik av betalande resenärer under perioden januari- mars Det är en ökning med 0,3 % av andelen betalande resenärer. Restidskvot i större pendlingsrelationer Redovisas endast på årsnivå. Punktlighet Redovisas endast på årsnivå. För busstrafiken kan punktligheten mätas först vid realtidsinvestering. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå var marknadsandelen totalt cirka % och i starka stråk %. Funktion Miljö Så här har vi arbetat under 2013 Öka satsningen på förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2012 var andelen förnybara bränslen 44 %. Öka beläggningsgrad ombord på fordonen Redovisas på årsnivå. Andelen tomkörningar i trafiken har reducerats från ca 15 till 10 % av det totala trafikarbetet. Uppföljning av målet miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2012: o Av 233 bussar körs cirka 44 % på förnybara bränslen. o 50 bussar går på fordonsgas o 52 bussar med dieselmotorer använder RME som bränsle o Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av fem procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2012: o Partiklar (P) 0,41 ton och 0,04 gram/resa o Kväveoxid (NOx) 61 ton och 6,4 gram/ resa o Kolväten (HC) 3,8 ton och 0,4 gram/ resa Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 14 Länstrafiken 57

57 58 Energiförbrukning per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2012 är energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan 7,2 kwh. Funktion Effektivitet Så här har vi arbetat under 2013 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Redovisas på årsnivå. Andelen tomkörningar i trafiken har reducerats från ca 15 till 10 % av det totala trafikarbetet. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Arbetet med prissättningsstrategin har under första kvartalet 2013 startats upp. En workshop är inplanerad till den 24 april där medarbetare från dels myndigheten och dels medlemmarna deltar. Prissättningsstrategin är en del av den försäljningsstrategi som tas fram för myndigheten och en första del ska vara klar juni Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Inga genomförda aktiviteter. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Inga genomförda aktiviteter. Uppföljning av målet effektivitet Intäktsutveckling Under perioden har intäkterna ökat med 6,1 % jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen från betalande resenärer har under perioden ökat med 7,3 % jämfört med samma period föregående år. Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Mäts i samband med årsredovisningen Nettokostnad per personkilometer Detta är ännu för tidigt att mäta. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt SJ har under perioden fortsatt köra kommersiell tågtrafik i länet. Swebus gör kommersiella uppdrag i länet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Länstrafiken 58

58 59 Funktion Regional utveckling Så här har vi arbetat under 2013 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndighetens särskilda resurs med ansvar för infrastruktur och tillgänglighet arbetar tillsammans med Trafikverket och kommunerna för att utveckla våra hållplatser och bytespunkter. Trafikverket har på myndighetens uppdrag under året genomfört en förstudie kring ett antal nya hållplatser och bytespunkter i länet. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Myndigheten har under det första kvartalet fortsatt arbetat med förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige (Trafikplan 2017) tillsammans med landstinget, övriga myndigheter och MÄLAB. Myndigheten har också deltagit i de forum och arbetsgrupper som erbjudits inom ramen för En bättre sits. Myndigheten har även deltagit i de forum som erbjudits via SKL och Svensk kollektivtrafik. Uppföljning av målet regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Redovisas endast på årsnivå. Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå. För 2012 låg marknadsandelen i starka stråk på %. Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Redovisas endast på årsnivå. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 16 Länstrafiken 59

59 Katrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad ~ Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Budget 2014 med flerårsplan och verksamhetsplan 2014 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga budget med flerårsplan och verksamhetsplan till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen ska direktionen årligen fastställa budget för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inom den ram som medlemmarna beslutat om. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj. Direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslutade den 15 maj 2013 att fastställa 2014 års budget med flerårsplan för avseende gemensamma kostnader kopplade till fördelningsmodellen samt storleken på medlemmarnas bidrag till dessa. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtraiikmyndighet, 9 Budget 2014 samt flerårsplan Justerandes sign Protokollsutdrag till Akten Ut estyrkande 60

60 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 61 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Budget 2014 med flerårsplan och verksamhetsplan 2014 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen ska direktionen årligen fastställa budget för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inom den ram som medlemmarna beslutat om. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj. Direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslutade den 15 maj 2013 att fastställa 2014 års budget med flerårsplan för avseende gemensamma kostnader kopplade till fördelningsmodellen samt storleken på medlemmarnas bidrag till dessa. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har avstämning gjorts med samhällsbyggnadsförvaltningen samt ekonomi- och upphandlingskontoret. Kommunledningsförvaltningens bedömning Förbundsdirektionen har fastställt budgeten för 2014 med flerårsplan för perioden avseende gemensamma kostnader som är relaterade till fördelningsmodellen samt storleken på medlemmarnas bidrag. De gemensamma kostnaderna är i budgeten indelade i förvaltnings- respektive trafikkostnader och ser i sammanfattad form ut enligt följande 1 : Förvaltningskostnader, i tusental kronor Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt Katrineholms kommun För mer detaljerad information hänvisas till budgeten som redovisas i sin helhet som en av ärendets handlingar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 61

61 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 62 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Trafikkostnader, i tusental kronor Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt Katrineholms kommun Förbundets treåriga process för budget och trafikplanering är ännu under utveckling. År 2013 är det första året med den nya modellen för fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken. Budgeten för trafikkostnader fastställs efter att respektive medlemskommun trafikbeställning vilket ska se senast vid direktionens sammanträde i november Katrineholms kommun har noga följt de beräkningar och prognoser som under hand kommit från Länstrafiken respektive Kollektivtrafikmyndigheten. Beskeden har för kommunen varit positiva. Vid samrådet med Kollektivtrafikmyndigheten hade dock betydande osäkerhet uppstått om både det ekonomiska utfallet för innevarande år 2013 och prognosen för år Planeringsdirektivets budgetram för år 2014 täcker inte heller den nya prognosens kostnader för underskottstäckning. Enligt Kollektivtrafikmyndighetens prognos 2014 för Katrineholms kommun är den beräknade nettokostnaden 23,6 miljoner kronor. Kommunen har lagt en ram på 22,7 miljoner kronor i planeringsdirektiven för Efter samråd med Kollektivtrafikmyndigheten, har ett besparingsförslag utarbetats. Förslaget berör helgtrafiken och att skollinjerna inte kommer att drabbas av neddragningarna. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 19 juni 2013 ( 136) om trafikbeställning för 2014 och i samband med beställningen godkänna Kollektivtrafikmyndighetens förslag till besparingar. Verksamhetsplan för 2014 medföljer budget och ska fastställas efter samråd och respektive medlemskommuns trafikbeställning. Avstämning har gjorts med samhällsbyggnadsförvaltningen beträffande verksamhetsplanen och meddelar att inget finns att erinra mot i planen. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att lägga budget med flerårsplan och verksamhetsplan till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 62

62 63 63

63 64 64

64 65 Budget samt flerårsplan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken 1 Denna budget 2014 med flerårsplan omfattar endast de gemensamma kostnaderna hänförlig till fördelningsmodellen. I budget finns referensmaterial som stöd för trafikbeställning inför T14. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

65 66 Inledning Inför Kollektivtrafikmyndighetens beslut om budget 2014 och flerårsplan har medlemmarna inte lämnat sin trafikbeställning. Därav omfattas denna version av budget endast de gemensamma kostnaderna hänförlig till fördelningsmodellen, samt medlemmarnas andel av dessa. Budget avseende trafikkostnader och planen för verksamheten 2014 fastställs efter respektive medlems trafikbeställning och senast vid direktionens sammanträde i november. Sist i materialet finns referensmaterial inför medlemmarnas trafikbeställning. Dessa är givna utifrån nuvarande nivå om trafikvolym, med intäktsberäkning motsvarande årsprognos 2013 uppräknat med 3 %, nu kända avtal och uppdrag samt med respektive medlems uppgift om kommande skolkortsbeställningar. Årets process en avvikelse Den treåriga processen för budget- och trafikplanering är ännu inte stabiliserad är första året med den nya modellen att fördela ansvar och kostnader på för kollektivtrafiken i Sörmland och resultatet av denna är fortfarande preliminär. Förhoppningen och det fortsatta arbetet söker att myndigheten och dess samtliga medlemmar har funnit delegation och process så processen inför T 15 sker enligt intentionerna. Inför T15 är vi med gemensamma ansträngningar i fas med trafik- och ekonomiprocesserna Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

66 67 Disposition I budgetuppställningen skiljer vi på o Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa o Intäkter från medlemmarna Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper o Förvaltningskostnader o Trafikrelaterade kostnader o Trafikkostnader Gemensamma kostnader De kostnader som är gemensamma hänförlig till fördelningsmodellen är de som i dispositionen kallas Förvaltningskostnader respektive Trafikrelaterade kostnader. Nedan följer en total summering av dessa respektive gemensamma kostnader hänförlig till fördelningsmodellen, samt respektive medlems andel av dessa. Budgeten för trafikstödjande kostnader baseras på att satsningen om tekniska system hanteras med medel ur Länsplanen. Förvaltningskostnader ( tkr) Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget Totalt Trafikrelaterade kostnader (tkr) Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget Totalt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

67 68 Referensmaterial till utformningen av kommande trafikbeställningar Nedan medlemsavgift given - prognos års omfattning av trafik/medlem uppräknat med index om 3 % - Intäkter motsvarande årsprognos 2013 uppräknat med 3 % samt nu kända avtal och uppdrag - Respektive medlems uppgift om skolkortsbeställningar Medlemsavgift 2014 Prel. omräkningsfaktor Efter prel. omräkning Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget Totalt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

68 69 Ekonomisk sammanställning Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Biljettintäkter landsbygd lokal Biljettintäkter landsbygd regional Biljettintäkter stadstrafik Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Citybanan Skolkort Elevkort Eskilstuna Biljettintäkter tåg (skolkort) Summa intäkter Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) Engångsintäkt RF Avvecklingskostnader LTM Reserv Övrigt kontorsrelaterat Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) Citybanan Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Landsbygd buss Stadstrafik Tåg Skärgårdstrafiken Byabuss Efterfrågestyrd, komplettering Övrigt Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

69 70 Verksamhetsplan 2014 En plan för verksamheten hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken 2014 Version Sida 1 av 37

70 71 Innehållsförteckning Område 1 - Aktiviteter inom område myndighet/stöd Aktivitet 1.1: Etiska riktlinjer Aktivitet 1.2: Processkartläggning av myndighetens kärnprocesser Aktivitet 1.3: Implementera kvalitetsledningssystem Aktivitet 1.4: Avtalsmodeller för upphandlingar Aktivitet 1.5: Kvalitetsutvärderingsmodell Aktivitet 1.6: Diarium Aktivitet 1.7: Förnybara bränslen Aktivitet 1.8: Frågan om Trosa kommuns eventuella länsbyte Område 2 - Aktiviteter inom område kund och kommunikation Aktivitet 2.1: Varumärkesstrategi Aktivitet 2.2: Grafisk profil Aktivitet 2.3: Hemsidan Aktivitet 2.4: Trafikstörningsinformation Aktivitet 2.5: Stödsystem för beställningar av anropsstyrd trafik Aktivitet 2.6: Kundärendehanteringssystem Aktivitet 2.7: Marknadsföringsplan 2014 Aktivitet 2.8: Anslagspolicy Aktivitet 2.9: Tidtabeller Område 3: Aktiviteter inom område tillgänglighet och infrastruktur Aktivitet 3.1: Riktlinjer avseende Tillgänglighet - genomförandeplan Aktivitet 3.2: Framtida hantering Depåer/Fastigheter Aktivitet 3.3: Projekt depå Eskilstuna Aktivitet 3.4: Projekt depå Vagnhärad (inklusive försäljning av Trosadepån) Aktivitet 3.5: Kartläggning av dagens busshållplatser/terminaler samt förslag på framtida hantering av hållplatsunderhåll Aktivitet 3.6: Nyköpings resecentrum Aktivitet 3.7: Strängnäs resecentrum Aktivitet 3.8: Översyn av kundmiljöer kopplade till järnvägstrafik Aktivitet 3.9: Betalsystem/automatisk trafikanträkning Aktivitet 3.10 Kommunikationsradiosystem Aktivitet 3.11: Realtidssystem/bussprioritering/internet ombord Aktivitet 3.12: Översyn/utvärdering av IT samarbete med Örebro Område 4: Aktiviteter inom område trafikförsörjning Aktivitet 4.1: EBS/Trafikplan 2030 Aktivitet 4.2: Trafikplan 2017 Aktivitet 4.3: Nyköpings stadstrafik - I väntan på Resecentrum Aktivitet 4.4: Skolomläggning Nyköping 71 Sida 2 av 37

71 72 Inledning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har i uppdrag att vara regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Myndigheten har som andra verksamheter en mängd lagar, andra förutsättningar och uppdrag att förhålla sig till. Verksamhetsplanen är på så sätt ett hjälpmedel för att styra och följa upp myndighetens verksamhet. Enligt förbundsordningen ska en plan för verksamheten medfölja budget. Detta är Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets andra verksamhetsplan, och upprättas utan erfarenhet av bokslut av den första. Lagstiftningen pekar ut kollektivtrafikmyndigheterna nationellt som ansvariga för att driva utveckling den i sig inte är budgetansvarig för. I verksamhetsplanen formuleras detta på så sätt att myndigheten är en samlande och drivande kraft i arbetet. Kollektivtrafikmyndigheten har tio medlemmar och en mängd andra samarbetspartners. Ett samverkande arbetssätt är en väsentlig och egen strategi för måluppfyllelse. Verksamhetsplan 2014 kommer under verksamhetsåret 2013 behöva uppdateras dels med anledning av att medlemmarnas trafikbeställningar till myndigheten kan innehålla uppdrag till myndigheten och dels med anledning av att vi under innevarande år kommer att få erfarenhet av i vilken mån den nuvarande verksamhetsplanen fullföljs. Verksamhetsplanen är fortsatt operativ i sin form med upprättade aktiviteter som skall genomföras under perioden. Verksamhetsplanen fungerar dock inte ensamt. Nytt sedan 2012 är att vi har ett trafikförsörjningsprogram som anger verksamhetens strategiska inriktning. Därutöver finns andra styrande dokument inom verksamheten, i länet, storregionalt och nationellt samt givetvis det som faller inom ramen för ordinarie verksamhet. Tillsammans med andra styr- och stöddokument hos myndigheten såsom förbundsordningen och dess bilagor, samt ekonomiplan och trafikplan ges en täckande bild av myndighetens åtaganden. Syfte Verksamhetsplanen är ett styr- och stöddokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande. Den fungerar även som riktmärke för budgetåtaganden på så sätt att de aktiviteter som syns i denna ska rymmas inom myndighetens budget. Uppföljning Verksamhetsplanen följs upp kontinuerligt i myndighetens ledningsgrupp. Vid årsbokslut görs en utvärdering av verksamhetsplanens uppfyllelse. Målen styr utvecklingen Trafikförsörjningsprogrammets mål ska genomsyra såväl myndighetens arbete som verksamhetsplanen. De fem funktionsmålen Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling prövas för varje aktivitet som upprättas. Detsamma gäller för myndighetens tre designprinciper Strategisk ledning i fokus, Kunden i centrum och Effektiv organisation. Detta för att fokusera aktiviteter på så sätt att de leder dit vi ska. 72 Sida 3 av 37

72 73 Område 1: Aktiviteter inom område myndighet/stöd Aktivitet 1.1 Etiska riktlinjer Bakgrund Riktlinjer för etik kan hjälpa oss till uppmärksamhet, vägledning och ett aktivt ansvar inför handlingar. Etiska riktlinjer kan omfatta såväl mänskliga rättigheter inklusive arbetsrätt som miljö och motverkande av korruption. Omfattning och tidplan Aktiviteten omfattar att ta fram etiska riktlinjer. Dessa bedöms kunna behandlas i direktionen under våren Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd. Som beredningsyta används kollektivtrafikhandläggarnätverket. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är fullföljd när riktlinjer finns antagna. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och miljö. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet, effektivitet och regional utveckling.. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 73 Sida 4 av 37

73 74 Aktivitet 1.2 Processkartläggning av myndighetens kärnprocesser Bakgrund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är byggd som en funktionsindelad struktur med virtuella arbetsgrupper för att öka samverkan, samordning och lärande. Ur dessa horisontella stråk kan myndighetens processer utläsas. För att hålla en effektiv organisation men även för att skapa trygghet behöver myndighetens processer kartläggas. Omfattning och tidplan Aktiviteten har påbörjats under 2013 och fortsätter under Budget och behov av resurser Att processkartlägga verksamheten kräver engagemang av samtliga medarbetare, en drivande och uppföljande ledning och medverkande entreprenörer och medlemmar. För kartläggning finns kronor avsatt Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt den för aktiviteten upprättade projektplanen, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten bedöms uppfylld när myndighetens kärnprocesser är kartlagda. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper men relaterar högst till en Effektiv organisation. Den bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och effektivitet. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och än lägre påverkan på funktionsområdena miljö och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 2 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling 3 74 Sida 5 av 37

74 75 Aktivitet 1.3: Implementera kvalitetsledningssystem Bakgrund Denna aktivitet hänger nära samman med den föregående om processkartläggning och syftar till att hålla ordning och reda och ge verktyg för en effektiv organisation. En effektiv organisation är förutsägbar, har hanterbara aktiviteter och lever i det sammanhanget. Ett kvalitetsledningssystem enligt Svensk Standard är ett stöd för att vara en effektiv organisation med kvalitet. Omfattning och tidplan Att implementera ett kvalitetsledningssystem är ett omfattande åtagande och har påbörjats under 2013 och kommer att pågå även under I ett arbete med kvalitetsledningssystem omfattas arbetssätt, arbetsformer, processbeskrivningar och intern styrning. Budget och behov av resurser Att implementera ett kvalitetsledningssystem inkluderar engagemang av samtliga medarbetare, en drivande och uppföljande ledning och medverkande medlemmar. Själva verktyget Svensk Standard är inköpt, kompetensutveckling och handledning för detta uppskattas till kronor/år för åren Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Myndigheten är certifierad enligt ISO 9001 år Nyttograd Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprinciper strategisk ledning i fokus och effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan för effektivitet men ha obefintlig påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammets mål om regional utveckling. Låg påverkan på miljö, attraktivitet och lite högre på tillgänglighet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 3 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling 4 75 Sida 6 av 37

75 76 Aktivitet 1.4 Avtalsmodeller för upphandlingar Bakgrund Myndigheten står de närmaste åren inför omfattande trafikupphandlingar. Ny lagstiftning och vår erfarenhet av nuvarande avtalsmodeller ger skäl att se över dessa och använda i kommande upphandlingsarbete. Modellerna ska ge incitament till att öka marknadsandelen och nöjdheten. Svens Kollektivtrafik har tagit fram modellavtal som används som bas i arbetet. Omfattning och tidplan Aktiviteten påbörjas under 2013 för att intensifieras Budget och behov av resurser Framtagandet av avtalsmodeller utförs i första hand internt med resurser från område Stöd och Trafikförsörjning. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens jurist. För uppdraget finns inga särskilda pengar avsatta. Inför arbetet med upphandlingar inkluderar aktiviteten hög medlemsmedverkan och SIU (samråd inför upphandling). Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets samtliga funktionsmål. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 1 76 Sida 7 av 37

76 77 Aktivitet 1.5-Kvalitetsutvärderingsmodell Bakgrund Denna aktivitet hänger nära samman med den föregående om avtalsmodeller. För att förfina utvärderingsarbetet vid upphandling behöver en kvalitetsutvärderingsmodell tas fram som kan användas vid upphandlingar. Omfattning och tidplan Aktiviteten pågår under Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd och Trafikförsörjning. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens jurist. För uppdraget finns inga särskilda pengar avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är inlagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är uppfylld när en kvalitetsutvärderingsmodell finns framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 1 77 Sida 8 av 37

77 78 Aktivitet 1.6- Diarium Bakgrund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB är två fristående juridiska personer och har därmed varsina diarier. Diariet för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har sedan kommunalförbundets konstituerande administrerats från Landstinget Sörmland. Diariet för Länstrafiken Sörmland AB har administrerats från Länstrafiken Mälardalen AB fram till 2013 och därefter ur Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Omfattning och tidplan Diariet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tas hem från Landstinget Sörmland under hösten Arbetet med att juridiskt och processmässigt säkra de två diarierna kan pågå en bit in i Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens sekreterare. I projektgruppen ingår närmast myndighetens jurist. Utbildning för myndighetens sekreterare kommer att genomföras under hösten Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är inlagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är uppfylld när diarierna är en naturlig och processfungerande del av verksamheten. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och effektivitet samt i viss mån funktionsmålet attraktivitet och miljö. Den har ingen påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 2 Miljö 2 Effektivitet 1 Regional utveckling 4 78 Sida 9 av 37

78 79 Aktivitet 1.7: Förnybara bränslen Bakgrund I prop 2008/09:162 redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Enligt trafikförsörjningsprogrammet skall arbetet inriktas på en ökad satsning på förnybara bränslen, ökad beläggningsgrad ombord på fordonen samt tillhandahålla utbildning och information i miljöfrågor. För bokslutsåret 2012 bestod bussarnas bränslen till 44 % av förnybara drivmedel och tågtrafiken drevs på grön el. För 2013 får Strängnäsavtalet med förnybara bränslen helårseffekt och andelen förnybara bränslen kan öka. Därefter finns i nuläget ingen ökning förrän nya upphandlingar genomförs för de så kallade Nyköpings och Katrineholmsavtalen. Omfattning och tidplan Aktiviteten syftar till att identifiera aktiviteter som eventuellt kan genomföras under pågående avtalsperiod för att öka andelen förnybara bränslen i busstrafiken. Aktiviteten pågår under Budget och behov av resurser Arbetet bedrivs i samråd med berörda medlemmar och entreprenörer. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens controller i nära samarbete med myndighetens fastighetsansvarig då bussrelaterad teknik kan behövas för fullföljande av uppgiften. För aktiviteten finns i nuläget inga pengar avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Frågan inryms i material som avstäms i myndighetens direktion. Aktiviteten bedöms fullföljd när förslag är identifierade och kommunicerade. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten bedöms även ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring miljö, attraktivitet, effektivitet och regional utveckling. Aktiviteten har ingen påverkan på funktionen tillgänglighet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 4 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 1 79 Sida 10 av 37

79 80 Aktivitet 1.8: Frågan om Trosa kommuns eventuella länsbyte Bakgrund Trosa kommun kan eventuellt stå inför att byta län från Sörmland till Stockholm den 1 januari 2015 eller senare. Detta påverkar kollektivtrafiken och myndighetens uppdrag. Omfattning och tidplan Aktiviteten omfattar att följa processen samt ta erforderliga förberedande kontakter med kollektivtrafikmyndigheten i Stockholm främst tillsammans med Trosa kommun. Aktiviteten omfattar även information och samråd med Sörmlands övriga medlemmar i kollektivtrafikmyndigheten. Budget och behov av resurser Sörmlands kollektivtrafikmyndighet äger inte frågan men det identifierade uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd samt Trafikförsörjning tillsammans med Trosa kommun. För uppdraget finns inga särskilda medel avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Frågan avstäms i myndighetens direktion. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip om Strategisk ledning i fokus. Den bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om regional utveckling. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och attraktivitet. Den bedöms inte ha påverkan om funktionsområdena miljö och effektivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 2 Miljö 4 Effektivitet 4 Regional utveckling 1 80 Sida 11 av 37

80 81 Område 2: Aktiviteter inom område kund och kommunikation Aktivitet 2.1: Varumärkesstrategi Bakgrund Framtagning av en varumärkesstrategi för att stärka varumärket och se möjligheterna till ökat resande. Varumärkesstrategin ligger till grund för att se helheten om att förstå på vilket sätt myndigheten genom varumärket kan skapa förutsättningar att vara konkurrenskraftig på lång sikt. Genom varumärkesstrategin kan också metoder för att stärka organisationens gemensamma arbete mot de uppsatta målen skapas att medarbetare förstår sin funktion och betydelse för varumärket en förståelse för att både personalens och produktens beteende är med och skapar varumärket. Genom att förstå varumärket kan man också lättare utstaka den långsiktiga planen över hur vi kan stärka vår marknadsposition. Omfattning och tidplan Till grund för aktiviteten ligger det interna värdeordsarbete som påbörjats under 2013 samt bland annat den processkartläggning som ska genomföras. Ett utkast bör vara framtaget till november Budget och behov av resurser Projektledare är myndighetens kommunikationsstrateg. Arbetet med varumärkesstrategin är ett internt arbete med inblandning av alla medarbetare och medlemmarna. För aktiviteten har kronor budgeterats. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Varumärkesstrategin är framtagen. Denna behandlas på direktionens sammanträde vid passande tidpunkt. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteteten stöder främst myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten har sin främsta tillhörighet i trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet. Denna påverkar i sin tur de övriga funktionsmålen. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 2 81 Sida 12 av 37

81 82 Aktivitet 2.2: Grafisk profil Bakgrund Den grafiska profilen ska ge en standardiserat och uniformt användande av de bilder och texter som representerar myndigheten och fungerar som dess ansikte utåt. Den grafiska profilen ska vara vägledande för all skriven information och innehåller de instruktioner som bland annat reglerar användandet av myndighetens logotyp, vilka färger och typsnitt som ska användas. Ett hjälpmedel för att effektivisera medarbetarnas arbete. Omfattning och tidplan Kartläggning av befintliga profiler har skett 2013, förslag till profil för administrativa dokument finns. För att få förslaget på profilen att logiskt och tydligt kopplas ihop med varumärke, hemsida, utseende buss mm bör en extern byrå kopplas in. Ett förslag till grafisk profil bör vara framtagen till september Budget och behov av resurser Aktiviteten grafisk profil/profilmanual tas fram inom myndigheten med stöd av kommunikationsavdelningen, medlemmarna och en extern byrå. För aktiviteten finns kr budgeterat för För 2014 beräknas kr för extern byrå. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Ett förslag till grafisk profil för myndigheten är framtagen. Denna behandlas på direktionens sammanträde vid passande tidpunkt. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stöder främst myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten har sin främsta tillhörighet i trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet. Denna påverkar i sin tur de övriga funktionsmålen. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 82 Sida 13 av 37

82 83 Aktivitet 2.3: Hemsidan Bakgrund Nuvarande hemsida delas mellan Sörmland, Västmanland och Örebro inom ramen för samverkan om IT. Utseende och grafisk profil följer LTM. Ett önskemål är att skapa möjlighet och utrymme för respektive egen utveckling av hemsidan. Ett arbete pågår därför för att ta reda på de tekniska möjligheterna kring detta. Nuvarande hemsida saknar enkelhet och tydlighet för kund. En rapport från webbundersökning genomförd 2012 innehåller synpunkter och förslag från besökare på hemsidan gällande förbättringar. Omfattning och tidplan Uppdatera/utveckla befintlig hemsida påbörjas Budget och behov av resurser För rensning och uppbyggnad av befintlig hemsida behövs en extern part. För en helt ny hemsida krävs även där en extern part. Projektledare medarbetare kommunikationsavdelningen. I framtagandet av behovsanalys kommer merparten av medarbetarna i myndigheten att vara involverade. En projektgrupp bestående av kommunikatör, medarbetare kundtjänst, kommunikationsstrateg, representant för medlemmar och samordnare tekniska system bör tillsättas. Beroende på vägval gällande egen plattform eller delad uppgår kostnaden för aktiviteten till alternativt Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Projektplan för fortsatt arbete med hemsidan är framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stöder främst myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten har sin främsta tillhörighet i trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet. Denna påverkar i sin tur de övriga funktionsmålen. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 83 Sida 14 av 37

83 84 Aktivitet 2.4: Trafikstörningsinformation Bakgrund Utveckling av arbetet med de olika kommunikationskanalerna sker löpande under året där Kund och Kommunikation påverkas av övriga funktionsområdens arbete. Bland annat: Kan entreprenörer lägga ut trafikstörningar på hemsidan för att underlätta för kund? Ska Kundtjänst göra detta under de tider som de är i tjänst övrig tid entreprenören? Använda Appen mer i vårt störningsinformationsarbete? Omfattning och tidplan En kartläggning kring vilka tekniska lösningar som finns idag och hur de kan användas genomförs Q1 och Q Förslag till åtgärder framtaget till oktober. Budget och behov av resurser Aktiviteten utförs av myndighetens kommunikationsstrateg tillsammans med samordnare för tekniska system. För aktiviteten finns inga pengar avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Förslag till åtgärder för utveckling av trafikstörningsinformation finns framtaget. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip Kunden i centrum. Aktiviteten har hög tillhörighet till trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten får vid nöjdhet påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 84 Sida 15 av 37

84 85 Aktivitet 2.5: Stödsystem för beställningar av anropsstyrd trafik. Bakgrund Länstrafiken har idag en egenutvecklad applikation för hantering av bokning för anropsstyrd trafik skapad i Microsoft Access. Den använder sig av en faxapplikation för att hantera utskick till entreprenörer. Denna lösning är inte möjlig att använda i Windows-operativsystem nyare än Windows XP vilket hindrar möjligheten till att uppgradera till senare versioner. Eftersom applikationen är en Microsoft Access-applikation krävs även licenser för Microsoft Access för samtliga datorer som ska köra applikationen. Negativa konsekvenser finns med nuvarande lösning den enda dator som har programmet står i ett rum personal tvingas gå ifrån telefonerna för att göra beställningen, faxsändningen tar lång tid, ingen statistik kan tas fram, ingen koppling finns till systemen Rebus 3 och Elmer/Tris, Respons. Örebro utvecklar ett nytt stödsystem med intelligens att hitta tidtabeller och avgångar. Kostnad lite mer än kr för oss kr. Dock finns ingen koppling till andra system. Kan Forsler & Stjerna utveckla stödsystemet? Omfattning och tidplan Under 2013 kartläggs arbetet med anropsstyrd trafik. Första kvartalet 2014 bör en behovsanalys kunna sättas samman. Förslag till åtgärd Q2. Budget och behov av resurser Samordnare Kundtjänst och kommunikationsstrategen tillsammans med samordnare tekniska system. Nytt system Forsler & Stjerna kr? Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Förslag till åtgärd är framtagen så att beslut kan fattas. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip om Kunden i centrum. Aktiviteten har hög tillhörighet till trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten får vid nöjdhet påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 85 Sida 16 av 37

85 86 Aktivitet 2.6: Kundärendehanteringssystem Bakgrund Kundärendehanteringssystemet Respons är framtaget av Forsler & Stjerna och är kopplat till Rebus 2/3 (?) samt Tris (?) används idag vid inrapportering av kundärenden, händelser i trafiken mm. Inrapporteringarna ligger bland annat till grund för viten mot entreprenörerna. En uppgradering ska beställas gemensamt med Örebro, vi kan efter detta lägga ut ett formulär på hemsidan för kunder och även koppla flera användare till systemet så som entreprenörerna. Kundtjänst har fått i uppdrag att hantera statistikframtagning, underlag viten mm. En genomgång behöver göras för att se vad Respons mer kan hantera samt hur vi kan optimera användningen ytterligare. Beställningar, lagerhantering, fraktsedlar, fakturaunderlag mm sker i Excel. Kan detta kopplas till Respons? Omfattning och tidplan Kartläggning för vad Respons innehåller sker hösten Behovsanalys och förslag till åtgärd Q2. Budget och behov av resurser Samordnare Kundtjänst tillsammans med kundtjänstmedarbetarna sammanställer en behovsanalys. Tillsammans med samordnare tekniska system och F&S kan utvecklingsmöjligheterna ses över. Vid beslut om utveckling av stödsystemet bör budgeteras kr. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Beslutsunderlag framtaget. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens desinprincip om Kunden i centrum. Aktiviteten har hög tillhörighet till trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten får vid nöjdhet påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 86 Sida 17 av 37

86 87 Aktivitet 2.7: Framtagning Marknadsföringsplan 2014 Bakgrund I myndighetens arbete med att stärka varumärket och kommunicera den uttalade prisstrategin behövs olika marknadsföringsaktiviteter. Marknadsföringsaktiviteterna skall koncentreras till att kommunicera faktorer som ökar resandet och stärker varumärket. Kopplat till marknadsföringsplanen finns även det faktum att aktiviteterna har kortare livslängd och kan bockas av allteftersom samt har bestämda kostnader kopplade till sig, vilket gör dem lätta att budgetera och besluta kring. Aktiviteter som beslutas som framgångsrika efter uppföljning är lätta att kopiera och göra om igen. Omfattning och tidplan Framtagandet av marknadsaktiviteter för 2014 startar upp i Q Budget och behov av resurser Kommunikationsstrategen tillsammans med medarbetare inom myndigheten. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktivitetslistor för marknadsföringsåtgärder ska finnas framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip om kunden i centrum. Aktiviteten har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets mål om attraktivitet och effektivitet samt viss påverkan på övriga mål. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 87 Sida 18 av 37

87 88 Aktivitet 2.8: Anslagspolicy Bakgrund Anslagen vid kundmiljöer behöver utvecklas i enlighet med den grafiska profilen samt för ökad användarvänlighet. Omfattning och tidplan Aktiviteten påbörjas under 2013 och pågår under 2014 med successiv implementering. Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från Kund och Kommunikation samt Trafikförsörjning. Projektledare för aktiviteten är x. För aktiviteten finns inga särskilda medel avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är fullföljd när anslagspolicy finns framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten hör närmast till myndighetens designprincip Kunden i centrum. Den har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och attraktivitet. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 88 Sida 19 av 37

88 89 Aktivitet 2.9: Tidtabeller Bakgrund De tryckta tidtabellerna fasades ur sortimentet i december Som komplement utvecklades bland annat appen, möjlighet att ladda ner tabeller från hemsidan och kunder har även kunnat kontakta kundtjänst och få tidtabeller hemskickade till sig. Avsikten var att utveckla produkterna mer efter användande, t.ex. samlingstabell i fickformat. Förare använde tidtabellen som kunskapsbok i kontakten med kunder och det finns synpunkter om att denna del tappats. Omfattning och tidplan Aktiviteten omfattar att utvärdera beslutet och vilka konsekvenser det har medfört. Aktiviteten omfattar även att pröva avsikten om att utveckla produkterna och i så fall realisera dessa. Aktiviteten pågår under Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från Kund och Kommunikation samt Trafikförsörjning. Projektgruppen leds av x. I utvärderingen involveras entreprenörer, medlemmar och medborgarsynpunkter. För uppdraget finns inga särskilda medel avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är inlagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är fullföljd dels när utvärdering är fullföljd och dels när frågan är prövad om vi ska utveckla andra produkter. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip om Kunden i centrum. Den bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet, attraktivitet och miljö. För den senare kan påverkan bli negativ om tryckta produkter kommer att införas. Aktiviteten bedöms ha lägre påverkan på funktionen effektivitet och obefintlig på funktionen regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 3 Regional utveckling 4 89 Sida 20 av 37

89 90 Område 3: Aktiviteter inom område tillgänglighet och infrastruktur Aktivitet 3.1: Riktlinjer avseende Tillgänglighet-/Genomförandeplan Bakgrund Generellt i Sörmland är hållplatser och bytespunkter, inklusive anslutande gångstråk den svaga länken när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett problem är att ansvaret för tillgänglighetsfrågan i länet är fördelat på många olika parter. Myndigheten kommer därför att få en viktig roll när det gäller samordningen av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer. Omfattning och tidplan Under 2013 har riktlinjer för tillgänglighet tagits fram. Under 2014 skall ett förslag på genomförandeplan med prioriteringar tas fram. Budget och behov av resurser Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur med hjälp av konsult som är den resurs som står för författandet. Kollektivtrafikhandläggarnätverket är resursen för såväl remiss som implementering. För aktiviteten finns kronor avsatt. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse I november 2014 finns ett konceptförslag klart för remiss. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och attraktivitet. Aktiviteten bedöms ha påverkan inom funktionsmålet effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss betydelse för funktionsområdena miljö och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 90 Sida 21 av 37

90 91 Aktivitet 3.2: Framtida hantering Depåer/Fastigheter Bakgrund Idag har Sörmland 7 olika bussdepåer. Dessa är lokaliserade till Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs, Trosa och Vingåker. Dessutom finns ett antal sk satellituppställningar på strategiska platser i länet. Frågan är hur dessa anläggningar skall förvaltas i framtiden. Under år 2013 köper kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland denna tjänst av en konsult. Omfattning och tidplan Ett förslag till framtida förvaltningsstrategi inklusive ägandefrågan togs fram under år Under 2014 är förhoppningen att ett beslut tas i direktionen och att strategin genomförs. Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt eventuellt med externt konsultstöd. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur. För aktiviteten finns i nuläget inga pengar avsatta i budget. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Ny förvaltningsstrategi sjösatt under året. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip Effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet funktionsmål miljö och effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt bedöms vara en infrastrukturförutsättning för att nå målen avseende tillgänglighet och attraktivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 3 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 91 Sida 22 av 37

91 92 Aktivitet 3.3: Projekt depå Eskilstuna Bakgrund Stadstrafiken i Eskilstuna utvecklas och busstrafiken blir allt mer omfattande. Detta ställer krav på ökad kapacitet i depån i Eskilstuna. Omfattning och tidplan Ett utformningsförslag inklusive kalkyl på utökad depå togs fram under Under 2014 utvecklas förslaget för att eventuellt genomföras Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt eventuellt med externt konsultstöd. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med Eskilstuna kommun samt trafikentreprenörerna. I budget finns kronor avsatt för konsult. I budget finns inga pengar avsatta för genomförande Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Beslutat koncept klart Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna miljö och effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt bedöms vara en infrastrukturförutsättning för att nå målen avseende tillgänglighet och attraktivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 3 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 92 Sida 23 av 37

92 93 Aktivitet 3.4: Projekt depå Vagnhärad (inklusive försäljning av Trosadepån) Bakgrund Delar av depån i Trosa är utdömd och dagens placering medför många sk tomkörningar mellan Trosa och Vagnhärad vilket har en negativ påverkan på miljön. Det finns även krav från Arbetsmiljöverket att personallokalerna måste åtgärdas. Dessutom måste tvätthallen byggas om för att klara mer än 1000 tvättar per år vilket innebär investeringar i ny tvättmaskin, reningsverk, ventilation etc. Åtgärdsförslaget bygger på att vi hyra in oss hos en extern hyresvärd i Vagnhärad. Dagens bussdepå rymmer 14 bussar och åtgärdsförslaget omfattar även möjligheter till en utökning. Omfattning och tidplan Inriktningen är att flytta depån. Därefter kan nuvarande depå i Trosa försäljas. Planerna ligger för närvarande på is pga Trosas eventuella länsbyte samt planerad Ostlänk som kommer passera tänkt placering. Budget och behov av resurser Den tänkta årshyran skall vägas mot den uppskattade besparingen avseende tomkörningar som uppskattas till ca 1,5 Mkr per år. Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med berörda ägare. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Det finns en stor grad av osäkerhet i detta projekt men projektet måste finnas på agendan även under Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna miljö och effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt bedöms vara en infrastrukturförutsättning för att nå målen avseende tillgänglighet och attraktivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 3 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 93 Sida 24 av 37

93 94 Aktivitet 3.5: Kartläggning av dagens busshållplatser/terminaler samt förslag på framtida hantering av hållplatsunderhåll Bakgrund Underhåll av busshållplatser utförs idag av flera olika aktörer. Respektive väghållare ansvarar för den fysiska hållplatsen inklusive regnskydd medan myndigheten ansvarar för topptavla samt information kopplad till resan. Myndigheten har fn kontrakterat företaget Eskilstuna Rental AB att utföra myndighetens åtagande. I Eskilstuna Rental uppdrag ingår även att slutföra pågående kartläggning av Sörmlands hållplatser Omfattning och tidplan Kartläggningen av busshållplatser beräknas vara slutförd under 2013 och skall tillsammans med ett åtgärdsförslag utgöra underlag för ställningstagande i direktionen under år Ett strategiförslag avseende framtida hållplatsunderhåll togs fram under Huvudstrategin är att låta respektive bussentreprenör ta ansvar även för hållplatsunderhållet. Beroende på möjligheten att kunna göra detta inom befintliga trafikavtal avgör nästa steg i detta arbete. Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med stöd av trafikförsörjning och Stöd. Som beredningsyta för framtida val används kollektivtrafikhandläggarnätverket. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Kartläggningen av busshållplatser beräknas vara slutförd under 2013 och skall tillsammans med ett åtgärdsförslag utgöra underlag för ställningstagande i direktionen under Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna Attraktivitet och Tillgänglighet. I viss mån för funktionsmålet effektivitet. Aktiviteten har viss betydelse för länets regionala utveckling samt område miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 94 Sida 25 av 37

94 95 Aktivitet 3.6: Nyköpings resecentrum Bakgrund Ett nytt resecentrum skall byggas i anslutning till nuvarande tågplattforms östra del. Ombyggnaden är efterlängtad eftersom nuvarande stationsentréer har stora brister avseende bland annat tillgänglighet Omfattning och tidplan Nyköpings kommuns tidplan är för närvarande lite osäker men arbetet förväntas ta ny fart efter regeringens infrastrukturproposition som bl a omfattar satsningar på den sk Ostlänken. Myndigheten har en viktig roll som drivande av tillgänglighetsfrågor och deltar i arbetet som andra samarbetspartners äger. Budget och behov av resurser Projektet leds av Nyköpings kommun och kollektivtrafikmyndighetens andel är att bidra med interna resurser. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med stöd av trafikförsörjning. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Eftersom Kollektivtrafikmyndigheten inte äger processen är det svårt att idag sätta mål avseende vad som bör vara klart till ett visst datum. Nyköpings kommun och Trafikverket dvs våra samarbetsparter i detta projekt skall uppleva Kollektivtrafikmyndigheten som en professionell part som levererar i tid och vars input håller en hög kvalitet Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan inom trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt område miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 95 Sida 26 av 37

95 96 Aktivitet 3.7: Strängnäs resecentrum Bakgrund Ett nytt resecentrum skall byggas i Strängnäs i samband med kommande dubbelspårsutbyggnad vilken kommer möjliggöra halvtimmestrafik. Kommunen planerar för ett detaljplanesamråd under slutet av 2012 och deras förhoppning är att detaljplanen beslutas hösten Omfattning och tidplan Tidplanen är för närvarande lite osäker men Trafikverket planerar att allt skall vara klart till hösten 2017 när Citybanan öppnas för trafik. Myndigheten har en viktig roll som drivande av tillgänglighetsfrågor och deltar i arbetet som andra samarbetspartners äger. Budget och behov av resurser Projektet leds av Strängnäs kommun och kollektivtrafikmyndighetens andel är att bidra med interna resurser. Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med stöd av trafikförsörjning. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Eftersom Kollektivtrafikmyndigheten inte äger processen är det är därför svårt att idag sätta mål avseende vad som bör vara klart till ett visst datum. Strängnäs kommun och Trafikverket dvs våra samarbetsparter i detta projekt skall uppleva Kollektivtrafikmyndigheten som en professionell part som levererar i tid och vars input håller en hög kvalitet. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten bedöms även ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen effektivitet och viss betydelse för länets regionala utveckling samt miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 96 Sida 27 av 37

96 97 Aktivitet 3.8: Översyn av kundmiljöer kopplade till järnvägstrafik Bakgrund Idag äger och förvaltar Jernhusen stationerna i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping medan respektive kommun ansvarar för stationerna i Flen, Gnesta, Strängnäs/Läggesta, Vagnhärad och Vingåker. Generellt i Sörmland är hållplatser och bytespunkter, inklusive anslutande gångstråk den svaga länken när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett problem är att ansvaret för tillgänglighetsfrågan i länet är fördelat på många olika parter. Myndigheten kommer därför att få en viktig roll när det gäller samordningen av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer. Omfattning och tidplan Under 2013 gjordes en kartläggning av befintliga kundmiljöer i anslutning till järnvägstrafiken. Kartläggningen innefattar ett åtgärdsprogram. Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med representanter från Mälab. Uppföljning och mått för aktiviteten En genomförandeplan har tagits fram. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen effektivitet. Aktiviteten har även viss betydelse för länets regionala utveckling samt område miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 97 Sida 28 av 37

97 98 Aktivitet 3.9: Betalsystem/automatisk trafikanträkning Bakgrund Dagens biljettsystem i Sörmland har levererats av ERG och bussarna är utrustade med en biljettmaskin med typbeteckning TP4000. Biljettmaskinen är utrustad med WLAN för att kunna enkelt föra över data mellan bussen och centralsystemet. Positioneringen sker manuellt genom att föraren anger ny zon när bussen passerar zongräns. Systemet fungerar inte för kontaktlösa kort. En uppgradering är därför önskvärd. Omfattning och tidplan Under 2013 togs en försäljningsstrategi fram som skall fungera som kravställare på ett nytt system. Även önskemål avseende ATR, realtid och en uppgradering av befintlig bussradio måste vägas in i tankarna kring ett nytt betalsystem. Under 2013 genomfördes åtgärder för att hålla nuvarande system vid liv. Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med externt stöd. Förhoppningen är att ett nytt betalsystem skall finansieras via Länsplanen. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Under hösten 2013 genomfördes benchmarkingaktiviteter. Under 2014 startar upphandling av nytt betalsystem. Förhoppningen är att kunna teckna kontrakt med leverantör innan årsskiftet 2014/2015 Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i hög grad myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha som högst påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna regional utveckling och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 98 Sida 29 av 37

98 99 Aktivitet 3.10 Kommunikationsradiosystem Bakgrund Dagens system är ett analogt radiosystem från Ericsson från början av 1980-talet med vissa möjligheter till selektiva anrop förutom öppen kanal där alla hör alla under respektive basstation. Omfattning och tidplan Systemet är gammalt och borde uppdateras. Under 2013 gjordes en utvärdering av nuvarande system som skall ligga till grund för strategival. Kontakter har även tagits för att inhämta information om det så kallade RAKEL systemet. Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med externt stöd. Förhoppningen är att ett nytt kommunikationsradiosystem skall finansieras via Länsplanen. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Färdig utvärdering/strategi klar Av resursskäl förskjuts eventuell upphandling till tidigast Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna regional utveckling och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 99 Sida 30 av 37

99 100 Aktivitet 3.11: Realtidssystem /bussprioritering/internet ombord Bakgrund Dagens realtidssystem levererades i mitten av 2000-talet av TC Connect och bygger på en modern plattform med kommunikation via GPRS mellan fordon och centralsystem. I systemet ingår även trafikledningsapplikation. Antalet bussar är ca 40 stycken (stadstrafiken i Eskilstuna). Systemet hänger ihop med Örebro stadstrafik och vissa landsbygdslinjer i Odensbacken genom att samma server och indata nyttjas. Det finns även ett tidtabellsbaserat informationssystem (Linaria) vid bland annat Resecentrum i Eskilstuna där informationen kan ändras manuellt vid behov. Linaria blir huvudbäraren av realtidsvisning externt ut mot kund då systemet byggs ut med start under hösten 2012 främst inom Eskilstuna stadstrafik. Omfattning och tidplan Det är önskvärt att ha ett centralsystem som kan serva flera olika funktioner. Antalet system och härmed antalet leverantörer med service- och underhållsavtal kan därmed minimeras. Rekommendationen är därför att ett nytt centralsystem med öppna gränssnitt och önskad funktionalitet anskaffas. Vi behöver se över vilka steg/etapper vi behöver ta för att nå Sörmlands målbild avseende realtid. En sådan strategi har tagits fram under hösten Under 2013 upphandlades ett nytt centralsystem i samarbete med Örebro. Under 2014 planeras upphandling av fordonssystemet dvs bussdator och invändig skyltning. En tänkbar installationsstrategi skull kunna se ut enligt följande; 1. Eskilstuna behöver få ny utrustning inklusive landsbygdsbussarna (10-25 per fordon, alternativ hyra och beroende på leverantör). Främst behöver fordonsdatorerna bytas ut vilket utgör den lägre kostnaden. Komplett med utrop, displayer etc den högre kostnaden. 2. Övriga stadstrafikområden (Strängnäs Katrineholm Nyköping) 3. Landsbygdslinjer Sörmland (light) Dessa steg gör det också möjligt att satsa mer på publika informationsverktyg, exempelvis utveckling av appen, där vi idag presenterar realtidsinformation för Eskilstuna stad. Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med externt stöd. Förhoppningen är att ett nytt realtidssystem skall finansieras via Länsplanen. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Nytt centralsystem upphandlat Fordonssystemet upphandlat Sida 31 av 37

100 101 Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper Kunden i Centrum och Effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna regional utveckling och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling Sida 32 av 37

101 102 Aktivitet 3.12:Översyn/utvärdering av IT samarbete med Örebro Bakgrund I och med avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen överenskom parterna att vissa samarbeten skulle fortleva. Ett sådant område är IT. Samarbetet bör utvärderas. Omfattning och tidplan Utvärderingen genomförs första halvåret Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med eventuellt externt stöd. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Översyn/utvärdering klar 2014 Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip Effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen regional utveckling. Aktiviteten har viss betydelse för funktionsmålet miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling Sida 33 av 37

102 103 Område 4: Aktiviteter inom område trafikförsörjning Aktivitet 4.1: En Bättre Sits (EBS) Trafikplan 2030 Bakgrund Sju län samverkar i trafikprocessen En Bättre Sits; Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Gotland, Örebro och Västmanland. Inom processen görs gemensamma strategiska ställningstaganden avseende trafik och infrastruktur. Mälardalsrådet svarar för samordning. Från Sörmland deltar Kollektivtrafikmyndigheten och Regionförbundet. Arbetet styrs av en ordförandegrupp, huvuddelen av arbetet genomförs i tjänstemannagrupp med en representant per organisation. Ett av En bättre sits fokus under 2013 var att påbörja arbete med ny systemanalys som visar på behov av infrastrukturåtgärder med sikte på 2030/2050. Inom ramen för arbetet ska även en långsiktig utvecklingsplan för den regionala stomtågtrafiken trafikplan 2030 tas fram. Omfattning och tidplan Myndighetens deltagande i En Bättre Sits aktiviteter pågår under hela Budget och behov av resurser Kollektivtrafikmyndigheten representeras av landstingets kollektivtrafikansvariga. Vid storregionala konferenser deltar fler representanter från myndigheten. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Arbetet redovisas kontinuerligt i myndighetens direktion. Redovisning sker även i kollektivtrafikhandläggarnätverket. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Resenären i centrum. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna attraktivitet, tillgänglighet och regional utveckling. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende effektivitet och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 2 Effektivitet 2 Regional utveckling Sida 34 av 37

103 104 Aktivitet 4.2: Trafikplan 2017 Bakgrund Under 2014 fortsätter arbetet med förberedelser om genomförande av trafikplan Arbetet sker i samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland samt MÄLAB. Landstinget Sörmland som har finansieringsansvar för tågtrafiken samverkar nära med kollektivtrafikmyndigheten. Under 2013 väntas förhandlingar ha skett och beslut ha tagits inom såväl myndigheten som hos landsting och kommuner. Utfallet av dessa är avgörande för 2014 års aktiviteter. Budget och behov av resurser Även 2014 förväntas arbetet bli omfattande och berör såväl politiskt ansvariga samt tjänstemannaledning, kollektivtrafik- och ekonomiansvariga hos myndighet och medlemmar. Även myndighetens strateger förväntas vara aktivt deltagande i arbetet. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Arbetet redovisas kontinuerligt i myndighetens direktion. Redovisning sker även på tjänstemannanätverk och främst kollektivtrafikhandläggarnätverket. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna attraktivitet, tillgänglighet och regional utveckling. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende effektivitet och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 2 Effektivitet 2 Regional utveckling Sida 35 av 37

104 105 Aktivitet 4.3: Nyköpings stadstrafik i väntan på Resecentrum Bakgrund Nyköpings stadstrafik som infördes 2010, har inneburit att resandet i trafiken ökat markant och är generellt en stor framgång. I och med att trafiken är anpassad utifrån ett nytt resecentrum, som ännu inte finns på plats och tid för byggstart saknas, har trafiken vissa brister. I första hand rör det långa reglertider vid ändhållplatserna vilket kostar uppskattningsvis ca kr per år (motsvarar ca 10 % av det totala underskottet för trafiken). I takt med att det nya resecentrumet drar ut på tiden kan det ifrågasättas huruvida detta kan fortsätta. Omfattning och tidplan Uppdraget beräknas påbörjas under 2013 och fortsätta in i Aktiviteten omfattar i utmynnande i en förslagslista i hur reglertiderna kan reduceras. Då trafiken generellt fungerar bra och har en positiv resandeutveckling får inte förslaget ha för stor konsekvens på nuvarande trafikupplägg. Budget och behov av interna resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område trafikförsörjning. Arbetet bör utföras i samverkan med entreprenören och Nyköpings kommun. För aktiviteten finns kronor avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är uppfylld när förslag finns framtaget för beslut. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip om Resenären i centrum. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna effektivitet och miljö. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende attraktivitet och tillgänglighet och obefintlig påverkan om regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 2 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling Sida 36 av 37

105 106 Aktivitet 4.4: Skolomläggning Nyköping Bakgrund Aktiviteten hänger nära samman med den föregående om Nyköpings stadstrafik. Under 2014 eller 2015 kommer Nyköpings högstadium flytta till Tessinområdet och Nyköpings kommunala gymnasium koncentreras till Gripen. Denna omläggning kommer att påverka såväl stadstrafik som lokal och regional landsbygdstrafik. Omfattning och tidplan Uppdraget beräknas påbörjas under 2013 och fortsätta in i 2014 och samordnas med den föregående aktiviteten. Aktiviteten består i förslag till trafikens utveckling utifrån förändringen. Budget och behov av interna resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område trafikförsörjning. Arbetet bör utföras i samverkan med entreprenören och Nyköpings kommun. För aktiviteten finns inga pengar avsatta för konsultstöd. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip om Resenären i centrum. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna effektivitet och miljö. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende attraktivitet och tillgänglighet och obefintlig påverkan om regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 2 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling Sida 37 av 37

106 Katrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN 107 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2013-OS H Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Avsättning av medel till resultatutjämningsreserven Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 20 maj 2013, 94, anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Underlaget för beslutet utgörs av en skrivelse från kommunledningsförvaltningen (vilken biläggs handlingarna). Av skrivelsen framgår det att utöver ovanstående beslut så föreslog kommunledningsförvaltningen även att 17 miljoner kronor skulle avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. I ordförandens förslag till beslut fanns båda dessa beslutsatser medtagna. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i enlighet med ordförandens förslag till beslut. Kommunledningsförvaltningen har nu konstaterat att beslutspunkten två saknas i kommunstyrelsens protokoll. Detta innebär att kommunfullmäktige inte behandlat den del av beslutsförslaget som gäller att avsätta 17 miljoner kronor till resultatutj ämningsreserven. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att besluta om att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Ärendeblad för Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (kommunstyrelsens sammanträde, ) Justerandes sign Protokollsutdrag till Akten Ut ragsbestyrkande 107

107 108 ' 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE DaWm KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN Staben ~t3 z,~ X36 Vår beteckning KS/2013: (1) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Avsättning av medel till resultatutjämningsreserven Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 20 maj 2013, 94, anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Underlaget för beslutet utgörs av en skrivelse från kommunledningsförvaltningen (vilken biläggs handlingarna). Av skrivelsen framgår det att utöver ovanstående beslut så föreslog kommunledningsförvaltningen även att 17 miljoner kronor skulle avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. I ordförandens förslag till beslut fanns båda dessa beslutsatser medtagna. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i enlighet med ordförandens förslag till beslut. Kommunledningsförvaltningen har nu konstaterat att beslutspunkten två saknas i kommunstyrelsens protokoll. Detta innebär att kommunfullmäktige inte behandlat den del av beslutsförslaget som gäller att avsätta 17 miljoner kronor till resultatutj ämningsreserven. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att besluta om att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltnings tjänsteutlåtande, Ärendeblad för Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (kommunstyrelsens sammanträde, ) Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten~2013\130828\369-13\ Resultatutjämningsreserv.docx KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 108

108 109 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Klf ledning Vår handläggare Sari Eriksson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger - en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 109

109 110 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Klf ledning - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller - om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskravsresultatet som ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Vidare föreslås att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun Sari Eriksson Ekonomichef LIX: 64 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 110

110 111 Ärendeblad för Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (kommunstyrelsens sammanträde, ) Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger - en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller 111

111 112 - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller - om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskravsresultatet som ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Vidare föreslås att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun 112

112 113 1\atiineholms kommun \ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 11 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (första kvartalet 2013), socialnämnden Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisningen av ej verkställda gynnande beslut från socialnämnden till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Sedan 1 juni 2013 ska rapporteringen ske till den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg saint till revisorerna. Socialnämnden har inkommit med en rapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för första kvartalet Av rapporten framgår att det finns 21 gynnande beslut som inte verkställts. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kominunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 84 Justerandes sign Protokollsutdrag till }.,~ Akten ~y~i Utdragsbestyrkande 113

113 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 114 Tjänsteutlåtande Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter 1 (1) Kommunstyrelsen Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (första kvartalet 2013), socialnämnden Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Sedan 1 juni 2013 ska rapporteringen ske till den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg samt till revisorerna. Socialnämnden har inkommit med en rapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för första kvartalet Av rapporten framgår att det finns 21 gynnande beslut som inte verkställts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av socialnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 84 Karin Rytter LIX: 54 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommun@katrineholm.se

114 115 Handläggare: Åke Strandberg Ej verkställda gynnande beslut första kvartalet 2013 Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) för första kvartalet 2013 samt 2. Till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL som är äldre än tre månader. 3. Uppdra till förvaltningschefen att vid socialnämndens sammanträde i augusti redovisa åtgärder för att kvalitetssäkra åtgärder gällande gynnande beslut. Ärendebeskrivning Enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden från 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 SoL, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslut, till socialstyrelsen och kommunens revisorer. För första kvartalet 2013 finns 21 gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår socialnämnden besluta att godkänna rapporten om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) för första kvartalet 2013 samt till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL som är äldre än tre månader. 84 Yrkande Pat Werner (S) yrkar tillägg med att uppdra till förvaltningschefen att vid socialnämndens sammanträde i augusti redovisa åtgärder för att kvalitetssäkra åtgärder gällande gynnande beslut. Beslutsgång Ordföranden finner att det förutom förvaltningens förslag till beslut finns ett tilläggsyrkande. Vid ställd proposition på förvaltningens förslag till beslut finner ordföranden att nämnden bifaller desamma. Vid ställd proposition på Pat Werners (S) tilläggsyrkande finner ordföranden att nämnden bifaller detsamma. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen daterad Kommunfullmäktige Förvaltningschefen för socialnämnden Akt 115

115 116 Katrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad KOMMiJNSTYRELSEN Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (andra kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisningen av ej verkställda gynnande beslut från vård- och omsorgsnämnden till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska vård- och omsorgsnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. Samma rapporteringsskyldighet gäller alla gynnande nämndbeslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) 9, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en rapport över gynnande beslut som inte verkställts, för andra kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några beslut att redovisa. Ärendets beredning Komi~~unledningsförvaltningen har tagit del av vård- och omsorgsnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande vård- och omsorgsnämndens rapport. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 43 Justerandes sign ~- _~ f jl Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Akten 116

116 117 Tjänsteskrivelse KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (andra kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska vård- och omsorgsnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. Samma rapporteringsskyldighet gäller alla gynnande nämndbeslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) 9, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en rapport över gynnande beslut som inte verkställts, för andra kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några beslut att redovisa. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av vård- och omsorgsnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande vård- och omsorgsnämndens rapport. Ärendets handlingar Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 43 Karin Rytter LIX: 57 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommun@katrineholm.se

117 118 Dnr VON/2013: Handläggare: Mona Kjellström Rapportering av ej verkställda gynnande beslut andra kvartalet 2013 Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. 2. Nämnden godkänner förvaltningens rapporter till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. 3. Nämnden godkänner nedanstående statistikrapport och överlämnar den kommunfullmäktige. Enligt gällande delegationsordning har ordföranden rätt att fatta beslut i fråga som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ärendebeskrivning Rapporteringsskyldighet Enligt socialtjänstlagen (SoL), 16 kap, 6, ska vård- och omsorgsnämnden från den 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 SoL, som inte verkställts inom tre månader för dagen för beslut. Rapport ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. En statistikrapport över samma beslut ska lämnas till kommunfullmäktige. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Från den 1 juli 2008 gäller samma rapporteringsskyldighet gällande alla gynnande nämndbeslut enligt 9 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som inte verkställts inom tre månader för dagen för beslut. Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet Från den 1 juni 2013 fördes ansvaret för tillsynen över till Inspektionen för vård och omsorg, där den nu samordnas med tillsynen av hälso- och sjukvården. Rapporteringsperioderna är: 15 mars 15 april 2013 (för första kvartalet) 15 juni 31 juli 2013 (för andra kvartalet) 15 september 15 oktober 2013 (för tredje kvartalet) 15 december januari 2014 (för fjärde kvartalet). 118 Inspektionen för vård och omsorg, revisorerna, kommunfullmäktige, vård- och omsorgsnämnden, akten

118 119 Sanktionsavgift En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL eller insats enligt LSS 9, som någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, kan åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Sanktionsavgiften tillfaller staten. Muntlig rapportering Med hänsyn till sekretessen godkänner nämnden att en muntlig rapportering sker från handläggarna om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. Skriftliga rapporter kommer däremot att skickas till Inspektionen för vård och omsorg och kommunens revisorer. Till kommunfullmäktige kommer protokollsutdrag att översändas. Statistikrapport till kommunfullmäktige Beslut - Äldreomsorg Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL avseende äldreomsorg andra kvartalet 2013 Beslutens ålder/väntetid 3-6 mån 6-12 mån < 1 år Totalt Särskilt boende Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Dagverksamhet/sysselsättning Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Beslut - Omsorg till personer med funktionsnedsättning Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL avseende omsorg till personer med funktionsnedsättning andra kvartalet mån 6-12 mån < 1 år Totalt Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 119

119 120 Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 9 LSS avseende omsorg till personer med funktionsnedsättning andra kvartalet mån 6-12 mån < 1 år Totalt Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Monica Johansson Ordförande 120

120 121 Katrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ~ 151 Blad 7 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Svar på motion om rätten till institutionsboende Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om rätten till institutionsboende, mot bakgrund av vård- och omsorgsnämndens yttrande. Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har lämnat in en motion om rätten till institutionsboende. Motionen har följande lydelse: "Motion om rätten till institutionsboende Sverigedemokraterna föreslår att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Den person som vill stanna i det egna boendet ska kunna göra det med de rimliga samhällsinsatser som kan vara erforderliga. Den som däremot konstaterar att det inte längre är möjligt, bör få det stöd för fortsatt levnad och välbefinnande som någon form av institutionsboende kan ge. Vi finner det beklämmande att gamla människor lämnas åt sitt öde i ensamhet, depression, apati och ångest för att inte sällan hittas döda av hemtjänsten eller att omgivningen reagerar och slår larm." Kommunledningsförvaltningens bedömning Särskilt boende är i Sverige det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för exempelvis äldre med stort behov av omsorg. Dessa boendeformer ser olika ut i olika kommuner. Plats inom särskilt boende kan erhållas efter ansökan till kommunen. Ansökan görs enligt Socialtjänstlagen och avslag kan överklagas till förvaltningsrätten. Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, utgör grunden för socialtjänstens verksamhet i Sverige. Lagen är en ramlag. Den innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer. I lagens första paragraf, portalparagrafen, anges de övergripande må1 och värderingar som styr verksamheten. Socialtjänstlagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer iar leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Justerandes sign Protokollsutdrag till r~~ V Utdragsbestyrkande 121

121 122 Katrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad KOMMUNSTYRELSEN Enligt Socialtjänstlagen (5 kap 5 ) ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för personer som behöver det. Lagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap 5 ). För att en person ska beviljas särskilt boende, krävs att en skälig levnadsnivå inte kan uppnås i hemmet, genom insatser av hemtjänsten. Behovet av omvårdnad, tillsyn, trygghet och säkerhet kan inte längre tillgodoses i bostaden. En individuell behovsprövning genomförs, varefter det finns möjlighet till särskilt boende utifrån den egna individens behov av vård- och omsorg. Biståndsbeslutet bygger således på den enskildes och handläggarnas bedömningar av vårdbehovet. Om en person är berättigad till särskilt boende beviljas personen en boendeform som motsvarar behoven. Att erbjuda kommuninvånare som uppnått 85 års ålder institutionsboende utan föregående biståndsprövning, enligt motionens intentioner, är inte möjligt. Det är lagstadgat att Socialtjänstlagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde, för att kunna fastställa vilket behov av vård- och omsorg som föreligger. Utan det mellanmänskliga mötet, är det inte möjligt att veta vad den sökande vill och behöver. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 59 Motion om rätten till institutionsboende, ~!~ I Akten Utdragsbestyrkande 122

122 123 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om rätten till institutionsboende Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har lämnat in en motion med förslag om att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Inkomna yttranden I vård- och omsorgsnämndens yttrande klargörs att begreppet institutionsboende inte finns i Socialtjänstlagen, utan att begreppet särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd, istället används. Vård- och omsorgsnämnden anger att bostad på särskilt boende beviljas utifrån beslut enligt Socialtjänstlagen. Innan beslut om bostad i särskilt boende, genomförs en utredning enligt Socialtjänstlagens regler. De personer som beviljas ett särkilt boende har stora behov av omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utifrån biståndsbeslutet upprättas genomförandeplaner som beskriver hur en beslutad insats ska genomföras. Motionens intentioner är att kommuninvånare som är 85 år och äldre ska kunna få bostad i särskilt boende utan biståndsprövning. Vård- och omsorgsnämnden menar att utan biståndsprövning kan ingen vårdplanering genomföras. Det är också tveksamt att erbjuda plats till äldre kommuninvånare utan någon prövning av behoven och planering av insatsen, med tanke på den ekonomiska kostnaden. Mot bakgrund av det ovan nämnda, gör vård- och omsorgsnämnden bedömningen att förslaget inte är genomförbart utifrån juridiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska aspekter. Ärendets beredning Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till vård- och omsorgsnämnden. Motionen kommer att behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 16 september FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST 123

123 124 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Kommunledningsförvaltningens bedömning Särskilt boende är i Sverige det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för exempelvis äldre med stort behov av omsorg. Dessa boendeformer ser olika ut i olika kommuner. Plats inom särskilt boende kan erhållas efter ansökan till kommunen. Ansökan görs enligt Socialtjänstlagen och avslag kan överklagas till förvaltningsrätten. Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, utgör grunden för socialtjänstens verksamhet i Sverige. Lagen är en ramlag. Den innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer. I lagens första paragraf, portalparagrafen, anges de övergripande mål och värderingar som styr verksamheten. Socialtjänstlagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Enligt Socialtjänstlagen (5 kap 5 ) ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för personer som behöver det. Lagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap 5 ). För att en person ska beviljas särskilt boende, krävs att en skälig levnadsnivå inte kan uppnås i hemmet, genom insatser av hemtjänsten. Behovet av omvårdnad, tillsyn, trygghet och säkerhet kan inte längre tillgodoses i bostaden. En individuell behovsprövning genomförs, varefter det finns möjlighet till särskilt boende utifrån den egna individens behov av vård- och omsorg. Biståndsbeslutet bygger således på den enskildes och handläggarnas bedömningar av vårdbehovet. Om en person är berättigad till särskilt boende beviljas personen en boendeform som motsvarar behoven. Att erbjuda kommuninvånare som uppnått 85 års ålder institutionsboende utan föregående biståndsprövning, enligt motionens intentioner, är inte möjligt. Det är lagstadgat att Socialtjänstlagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde, för att kunna fastställa vilket behov av vård- och omsorg som föreligger. Utan det mellanmänskliga mötet, är det inte möjligt att veta vad den sökande vill och behöver. FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST 124

124 125 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 59 Motion om rätten till institutionsboende, Karin Rytter LIX: 55 FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST 125

125 Dnr VON/2013: Handläggare: Jan Nilsson Yttrande över motion om rätt till institutionsboende Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som nämndens eget och översänder det till kommunledningsförvaltningen. 2. Nämnden föreslår att motionen ska avslås. Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har lämnat in en motion med förslag om att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Kommunledningsförvaltningen har översänt motionen för yttrande till vård- och omsorgsnämnden senast den 15 juni Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande, : Nedan följer vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande. Juridiska aspekter I motionen används begreppet institutionsboende. Detta begrepp finns inte i Socialtjänstlagen utan i stället används begreppet särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Detta begrepp kommer att användas i svaret. Kommunens ansvar enligt Socialtjänstlagen är följande: Kommunen har en skyldighet att inrätta särskilda bostäder för äldre. Särskilda boendeformer i vår kommun utgörs av serviceboende, vårdboende, vårdboende för demenssjuka samt korttidsboende. Vidare betonas i Socialtjänstlagen att socialtjänsten har ett ansvar för äldre att människor få goda bostäder och även vid behov stöd och hjälp i hemmet. Bostad på särskilt boende beviljas utifrån beslut enligt Socialtjänstlagen. Innan beslutet om bostad i särskilt boende genomförs en utredning enligt Socialtjänstlagens regler. De personer som beviljas ett särskilt boende har stora behov av omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utöver vårdbehovet vägs även den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard in i bedömningen. Den enskildes upplevelse av otrygghet är också en betydelsefull faktor. Utifrån juridiska aspekter i socialtjänstlagen bedöms förslaget inte genomförbart. Kommunledningsförvaltningen, akten 126

126 127 Verksamhetsmässiga aspekter Utifrån biståndsbeslutet upprättas genomförandeplaner som beskriver hur en beslutad insats skall genomföras. Motionens intention är att kommuninvånare, som är 85 år och äldre, skall kunna få bostad i särskilt boende utan biståndsbedömning. Men utan biståndsbedömning kan inte heller någon vårdplanering genomföras. Den fråga som då uppträder är vilken insats en sådan boende skulle erbjudas. Även utifrån verksamhetsmässiga aspekter bedöms inte förslaget genomförbart Ekonomiska aspekter En plats i vårdboende kostar 384 tkr per år och boende. Med tanke på den ekonomiska kostnaden är det tveksamt att erbjuda plats till äldre kommuninvånare utan någon som helst prövning av behoven och planering av insatsen. Bedömning Förvaltningens bedömning är att utifrån juridiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska aspekter är inte motionens förslag genomförbart. Motionen bör avslås. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som nämndens eget och översänder det till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar 59 Skrivelse från kommunledningsförvaltningen med motion, Kommunledningsförvaltningens anvisningar för remissvar, Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) samt utredare Jan Nilsson. 127

127 128 Motion om rätten till institutionsboende Sverigedemokraterna föreslår att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Den person som vill stanna i det egna boendet ska kunna göra det med de rimliga samhällsinsatser som kan vara erforderliga. Den som däremot konstaterar att det inte längre är möjligt, bör få det stöd för fortsatt levnad och välbefinnande som någon form av institutionsboende kan ge. Vi finner det beklämmande att gamla människor lämnas åt sitt öde i ensamhet, depression, apati och ångest för att inte sällan hittas döda av hemtjänsten eller att omgivningen reagerar och slår larm. Katrineholm Lars Gunnlev SD Katrineholm Box 88 SE Katrineholm katrineholm@sverigedemokraterna.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr:

128 129 SVAR 1 (3) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2013: Vår handläggare Göran Dahlström Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om Katrineholm 2030 Ewa Callhammar, Folkpartiet liberalerna, Inger Fredriksson, Centerpartiet, Joha Frondelius, Kristdemokraterna, Gudrun Lindvall, Miljöpartiet de gröna och Lotta Back, Vänsterpartiet har ställt en interpellation till Göran Dahlström om Katrineholm Frågan lyder: Hur ser du på begreppet tillväxt? Svaret på fråga 1 lyder: Vi har redan i kommunplanen definierat att tillväxt är nödvändigt för Katrineholm. Rapporten Katrineholm 2030 är därför skriven utifrån ett tillväxtperspektiv i syfte att ta fram ett underlag för samhällsplaneringen på längre sikt. I rapporten förs ett resonemang om begreppet tillväxt. För mig handlar kommunal tillväxt i grund och botten om platsens attraktivitet där en hållbar ekonomisk utveckling är viktig för Katrineholms kommuns möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden samt skapa en positiv utveckling. 2. Frågan lyder: Vilken befolkningsutveckling är önskvärd för Katrineholms kommun? Svaret på fråga 2 lyder: Rent generellt ser jag lokal tillväxt som något positivt. Att Katrineholm har en växande befolkning att människor vill flytta till Katrineholm, föda sina barn i Katrineholm, bo kvar med sina familjer eller arbeta i Katrineholm - är troligtvis ett kvitto på att vi är en attraktiv plats. En positiv befolkningsutveckling och ökad sysselsättning har också betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Kommunstyrelsens beslut i juni 2013 innebär att ett mål om befolkningstillväxt för Katrineholms kommun år 2030 inarbetas i översiktsplanen för Katrineholm. I samband med att kommunfullmäktige antar översiktsplanen så fastställs således en önskad befolkningsutveckling för Katrineholms kommun. Befolkningen i Stockholm och Mälardalen väntas växa med en halv miljon invånare till år Katrineholms unika läge kan tillsammans med investeringar i etableringsmark och bra pendlingsmöjligheter realisera en fortsatt befolkningstillväxt. Genom satsningar på kollektivtrafiken blir pendlingen till arbete och studier smidigare. Det bidrar i sin tur till utvecklingen av en större arbetsmarknadsregion. Kan vi därutöver snabbt erbjuda byggklar etableringsmark och attraktiva boenden så 129

129 130 SVAR 2 (3) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2013: kan Katrineholms tillväxt realiseras. Vår vision är Katrineholm - Läge för liv & lust där läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. 3. Frågan lyder: Vad lägger du in i de fem utvecklingsområdena som avslutar rapporten? Svaret på fråga 3 lyder: Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolkningsutvecklingen För en hållbar tillväxt behöver Katrineholm arbeta för en fortsatt balans mellan möjligheter, behov och leverans av välfärdstjänster. För mig handlar det om att tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare prioritera de åtgärder och satsningar som bidrar till att Katrineholm är och upplevs som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Höja utbildningsnivån Utvecklingsområdet handlar för mig om att vi måste fortsätta verka för en högre utbildningsnivå bland kvinnor och män, pojkar och flickor i Katrineholm och Sörmland. Detta för att näringslivet ska se Katrineholm som en attraktiv plats för etablering och företagande men också för att fler Katrineholmare ska klara den egna försörjningen och realisera sina livsprojekt. Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle Orsakerna till att vi idag har en bristande integration är flera. Det handlar om brister i lärande, organisation och samordningen mellan aktörer. Det är därför viktigt att framåt hitta bra former för samverkan mellan nationell och regional nivå, mellan stat och kommun så att Katrineholm får tydligare riktlinjer och bättre förutsättningar för integration och tillväxt. Den framtida invandringen är viktig för tillväxten i Sverige och i Katrineholm, inte minst på grund av att de äldre blir allt fler samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. För att trygga tillväxten är migration således ett nödvändigt tillskott för den framtida arbetsmarknaden och Katrineholms utveckling. Integrationsarbetet är därför av stor vikt för såväl Katrineholm som Sveriges kommuner i övrigt. Ur ett tillväxtperspektiv handlar det om möjligheterna till arbete. Genom arbete skapas förutsättningarna för social integration och ett inkluderande samhälle. Utifrån rapporten och socialförvaltningens bedömning ser jag fortsatta krafttag för att få ut fler i arbete som mycket viktiga. Här har vi projekt Arbetslinjen och årets satsning på sommarjobb för unga som två exempel. Jobb är en viktig förutsättning för att känna gemenskap, tillhörighet och delaktighet. Intensifiera samverkan med andra aktörer Utifrån rapporten ser jag samverkan som ett verktyg för att möta framtidens utmaningar. Det handlar om utvecklad samverkan med andra aktörer såsom näringsliv, kommuner, myndigheter, stat, landsting, föreningar och organisationer. Detta för att tillsammans skapa bättre förutsättningar och metoder för att tillgodose kommunmedlemmarnas behov och krav, men också för en kostnads- och resurseffektiv kommunal service. Ett exempel på detta är den avsiktsförklaring som 130

130 131 SVAR 3 (3) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2013: tecknats mellan Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelösund för att utveckla samarbeten för att möta medborgarnas behov och önskemål. En fundering som jag har är dock om samverkan är tillräcklig eller om det kommer att behövas kommunsammanslagningar i framtiden. Vara en uthållig kommun med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser I en uthållig kommun lägger jag in att den kommunala organisationen ska vara med och verka för en god miljö för kommande generationer. Att vi har en hållbar ekonomisk tillväxt där medborgarnas ekonomiska, miljömässiga och sociala behov tillfredsställs idag utan att vi äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det i sin tur kräver samverkan och brett engagemang från flera aktörer. Tillväxt kräver kunskap, mod och uthållighet. Demografin påverkar behoven av välfärd och rapporten visar att oavsett scenario ökar andelen äldre i Katrineholm. Rapporten framhåller flyttnettot som en viktig nyckel för en fortsatt befolkningstillväxt i Katrineholm. Unga vuxna är mer flyttbenägna än andra åldersgrupper vilket driver på en utveckling där andelen äldre ökar och där det kommunala åtagandet förskjuts från unga till gamla. Ökad inflyttning av personer i arbetsför ålder och att andelen unga Katrineholmare med högskole- och universitetsutbildning återvänder blir betydande ur ett tillväxtperspektiv och för våra möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. Göran Dahlström (S) Ordförande kommunstyrelsen 131

131 132 ~~ ~~~ Folkparhet(%,F:ra,.., Ks~drm~~:~~~r~,~a ~~~t~ miljöpwrtiet de gröna - - Vänste~part~M ~7-1 ~ %3`/] Ui/ Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) Om Katrineholm 2030 Vid kommunstyrelsens sammanträde 19 juni behandlades rapporten Katrineholm Rapporten innehåller mycket intressant läsning om hur framtiden skulle kunna se ut om säg drygt 15 år. Rapporten skisserar olika utvecklingsmöjligheter för kommunen, men innehåller också begrepp som vi som partier och politiker kan ha olika syn på. Då detta är ett dokument som kan vara angeläget för fler att ta del av, bland annat för att diskutera vår syn på tillväxt och befolkningsmål, så önskade vi representanter för Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna att rapporten skulle tas upp som ett ärende till kommunfullmäktige. Vi anser att kommunens framtid är ett ärende av större vikt och sådana ska, enligt kommunallagen behandlas av kommunfullmäktige. Det torde också finnas ett allmänintresse att diskutera den önskvärda utvecklingen för Katrineholm. 132

132 133 1 ~i ~ Underlag. för samhällspla ~~.3 '+4j ~~ ~ ` ~; ; ~ ~,law a '~# ~j ~ Z ~ ~ 'g ~t ~ '~ ~' j ~ ~ W r ~ ~ i Bolander, ~~ k Bjelmrot. sen 201,E ~'' 133 I~1Tl'lllC IlC)~111S ~CO111171U11

133 Innehållsförteckning 134 Inledning...3 Bakgrund...4 Uppdraget...4 Metod och underlag...4 Kommunens planering för framtiden...5 Vision Sörmlandsstrategin...5 Tillväxtens betydelse...5 Fyra trender som påverkar Katrineholm...6 Demografin påverkar behoven av välfärd...6 Individualisering...7 Polariserad befolkning...8 Ny teknik effektivisering eller kostnadsdrivande?...8 Tre fokusområden för tillväxt...9 Befolkning och demografi...9 Näringsliv och arbetsmarknad...11 Hållbara attraktiva livsmiljöer...14 Konsekvenser för Katrineholms kommun...14 Bildningsförvaltningen...15 Socialförvaltningen...16 Viadidakt...17 Vård- och omsorgsförvaltningen...17 Kostnader för att främja tillväxt...17 Samhällsbyggnadsförvaltningen...17 Hur påverkas de kommunala intäkterna?...17 Slutsatser med rekommendationer...18 Fotnotregister

134 INLEDNING 135 I EN ALLTMER GLOBALISERAD VÄRLD är Katrineholms förutsättningar direkt kopplade till internationella, nationella och regionala skeenden. Katrineholm tillhör de kommuner som ökar sin befolkning och ökningen bedöms fortsätta de kommande åren. Samtidigt står Katrineholm, liksom många andra kommuner i Sverige och Europa, inför demografiska utmaningar, bland annat till följd av att den stora efterkrigsgenerationen blir allt äldre. För att uppnå Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust och för att förbereda för framtida utmaningar måste lokal tillväxt och kommunal service gå hand i hand. Under 2012 fick organisationen i uppdrag från de förtroendevalda att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm med sikte på år Genom att ta avstamp i dagsläget ser vi på Katrineholms möjligheter och utmaningar framåt. Syftet med rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en gemensam bild av framtiden och våra utmaningar fram till år Rapporten ska kunna användas som ett kunskaps, planerings-, och beslutsunderlag vid samhällsplanering. Ett basscenario med tre alternativa befolkningsutvecklingar har tagits fram för att visa på hur Katrineholm 2030 kan komma att se ut beroende på om befolkningen kommer att öka eller minska. Utifrån det har trender och utmaningar identifieras för att se vad kommunen som organisation kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. De identifierande utmaningarna har kategoriserats i tre fokusområden för tillväxt: Befolkning och demografi Näringsliv och arbetsmarknad Hållbara attraktiva livsmiljöer Utifrån de analyserade trenderna och utmaningarna identifieras och diskuteras möjliga konsekvenser för kommunen som organisation i relation till de olika scenarierna för befolkningstillväxt. Rapporten lyfter avslutningsvis ett antal förslag på fortsatta insatser, åtgärder och fem utvecklingsområden för Katrineholm kommun mot Rapporten belyser såväl möjligheter som utmaningar för Katrineholm som plats och för Katrineholm kommun som organisation. Kommunens betydelse lyfts utifrån att organisationen har en viktig roll, tillsammans med näringslivet, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare, i att skapa förutsättningar för Katrineholm att utvecklas som plats. En av Katrineholms kommuns funktioner är att verka för att utveckla samhället i det geografiska området, vad som oftast kallas ortsutveckling. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret och ska samordna kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta ingår bland annat teknisk samhällsplanering, bostadsförsörjning och samhällsbyggande samt infrastruktur. Enligt 135 kommunallagen ska kommunstyrelsen uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i synnerhet befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning för Katrineholm. En ökad befolkning bidrar till platsens attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket i sin tur ger möjlighet till ökad handlingsfrihet. Antalet invånare avgör både intäkternas storlek och behovet av och kostnaderna för kommunal service. Något som står klart är att det till år 2030 kommer bli betydligt färre i arbetsför ålder som ska försörja ett ökat antal äldre. Oavsett scenario kommer andelen äldre i Katrineholm öka. Därför är kvarboende och inflyttning av personer i arbetsför ålder viktigt för att utgöra ett attraktiv Katrineholm och för att skapa en balans mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver kommunala tjänster i Katrineholm. För Katrineholms blir befolkningstillväxt av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. En naturlig slutsats för Katrineholm är därför att definiera ett gemensamt befolkningsmål att sträva mot. Fler människor innebär att handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större lokal marknad vilket i sig ytterligare driver på tillväxten. Genom detta skapas en positiv spiral där fler, både människor och företag, vill etablera sig i Katrineholm. Med utgångspunkt i de tre fokusområdena för en hållbar tillväxt ska Katrineholm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Kopplat till detta ses fem övergripande utvecklingsområ- 3

135 den att gemensamt sträva för mot 2030: Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolksningsutvecklingen Höja utbildningsnivån Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle Intensifiera samverkan med andra aktörer Vara en uthållig kommun med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser BAKGRUND Uppdraget I samband med vård- och omsorgsnämndens långsiktiga verksamhetsuppföljning på kommunstyrelsen sammanträde i november 2011 efterfrågade kommunstyrelsen ett underlag som visar situationen inom äldreomsorgen på längre sikt (2020). På kommunstyrelsens sammanträde i mars 2012 redovisade nämnden ett underlag för samhällsplanering som gällde hela vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde (Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020, vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2012). I samband med redovisningen fick kommunchefen i uppdrag att tillsammans med kommunens tjänstemannaledning utvidga analysen till övriga berörda verksamheter inom kommunen (beslut KS ). Uppdraget redovisas i denna rapport, Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt, som har arbetats fram av Jenny Bolander, biträdande förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen och kommunledningshandläggare, Anna Marnell, verksamhetscontroller och Erik Bjelmrot, planarkitekt. Arbetet har kontinuerligt stämts av med kommunchef Mattias Jansson och kommunens ledningsgrupp. Rapporten har tagits fram med bred delaktighet och det har genomförts seminarier, workshops och dialoger. Rapporten bygger på underlag som tagits fram av bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen för respektive facknämnds verksamhetsområde. Övriga förvaltningar har getts möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. Metod och underlag Ambitionen har varit att med avstamp i dagsläget blicka 17 år framåt för en överblick och för att förutse skeenden i omvärlden samt hur de kan påverka Katrineholm och Katrineholms kommun Rapporten bygger på ett basscenario som leverats av konsulten Anders Wigren, WSP Sverige. Basscenariet är framtaget med hjälp av ett regionalt Analys och prognossystem (raps) 1 se sista sidan, som är ett verktyg för regional planering. raps består av statistik och modeller för analyser och prognoser på kort och lång sikt. raps består av fem delmodeller som omfattar statistik gällande befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell som bland annat inkluderar det kommunala utjämningssystemet. Tre olika antaganden har gjorts om den framtida befolkningsutvecklingen i Katrineholm: en befolkningstillväxt om +0,1 procent per år, +1 procent per år respektive -1 procent per år. Scenariot +0,1 procent per år är i enlighet med de prognoser för befolkningsutvecklingen som SCB tagit fram åt Katrineholms kommun. De andra två scenarierna har valts för att kunna illustrera dels vilka konsekvenser en högre tillväxt får för kommunen, dels vilka effekter som kan bli följden om kommunen istället skulle få en negativ befolkningsutveckling. De befolkningstal som redovisas nedan är beräknade i raps för åren 2020 och Basåret i scenariot är 2007 men då det finns befolkningsstatistik från 2012 är det denna raps-beräkningarna har jämförts med. Att den beräknade befolkningstillväxten från 2012 fram till 2020 och 2030 är så liten i absoluta tal enligt +0,1-scenariet har sin förklaring i att Katrineholm under perioden har haft en verklig befolkningstillväxt som varit högre än +0,1 procent. WSP har levererat raps-beräkningar av antalet invånare i olika åldrar för vart och ett av de tre scenarierna. Beräkningar i raps har även gjorts av hur arbetskraftsutbudet påverkas i de olika scenarierna. Utifrån WSP:s leverans av basscenariet har bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen utvidgat analysen inom sina respektive verksamhetsområden. Därefter, och med utgångspunkt i WSP:s basscenario och förvaltningarnas underlag, har ett antal förutsättningar och resonemang utkristalliserats som kan vara giltiga och som kan påverka Katrineholm som plats och/eller organisation utifrån de tre raps-beräknade scenarierna för befolkningsutvecklingen. De trender och utmaningar som lyfts i rapporten är ett begränsat urval som belysts utifrån ett tillväxtperspektiv.

136 137 Resultatet lyfter fram ett urval trender, konsekvenser och möjligheter utifrån bildningsförvaltningens, socialförvaltningens, Viadidakts, samhällsbyggnadsförvaltningens och vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Ett fortsatt arbete med en bredare omvärldsbevakning och alternativa befolkningsprognoser som underlag för både den vardagliga och den långsiktiga planeringen i kommunen är därför viktigt för att bevaka vad som kan påverka Katrineholm och Katrineholms kommun framåt. Rapporten har inte som syfte att ta fram exakta förutsägelser för framtiden utan har avsikten att bidra till bättre kunskaps-, planerings- och beslutsunderlag. Kommunens planering för framtiden Katrineholms kommun har en styrning på flera olika nivåer att förhålla sig till; internationell, nationell, regional och lokal nivå. Kommunens planering görs både på kortare och längre sikt och handlar om såväl platsens som de kommunala verksamheternas utveckling. Planeringen kommer till uttryck i ett antal olika styrdokument. Kommunens långsiktiga planering tar sin utgångspunkt i vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust. Det finns också en gemensam vision och strategi för Sörmland. Kommunens planering för de närmaste åren utgår från den kommunplan med övergripande mål som tas fram för mandatperioden. Kommunplanen ligger sedan till grund för den årliga planeringen som fastställs i kommunens övergripande plan med budget. Den fysiska planeringen kommer till uttryck i översiktsplanen och detaljplaner. Arbete pågår för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun. En översiktsplan är ett kommunövergripande långsiktigt och strategiskt instrument som kan ligga till grund för beslut inom alla verksamhetsområden och visar i text och kartor hur kommunens vision ska förverkligas. Utöver att rationalisera och förenkla beslutsfattandet har den även en roll som forum för dialog med kommuninvånarna om olika framtidsfrågor och visar på frågor som är särskilt viktiga för kommunens och platsens utveckling. Under sommaren/hösten 2013 kommer ett förslag till översiktsplan del staden att ställas ut för samråd för antagande under Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Sörmlandsstrategin 2 se sista sidan Att utveckla ett samhälle är ett uppdrag som omfattar många olika områden och många aktörer på olika nivåer. Med Sörmlandsstrategin 2020 vill vi sätta fokus på fyra prioriterade mål som är särskilt angelägna för utvecklingen i Sörmland. I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. MÅL 1 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. MÅL 2 Sörmland har starka samband med omvärlden. MÅL 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. MÅL 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer

137 TILLVÄXTENS BETYDELSE Definitionen av tillväxt omfattar allt från befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt till tillväxt i bredare välfärdstermer. Kommunal tillväxt kan ses utifrån flera perspektiv och fokuserar i regel på lokal ekonomisk utveckling, sysselsättning och/eller befolkningstillväxt. Den kommunala tillväxten definieras och mäts oftast i termer av befolkningstillväxt. I det här avsnittet lyfts tre aspekter på tillväxt som också ligger till grund för rapportens analys av Katrineholms förutsättningar och möjligheter till tillväxt. Kommunernas förutsättningar för befolkningstillväxt skiljer sig åt. Tillväxtverket menar dock att Sverige, som ett av världens rikaste länder, har en potential för tillväxt i alla delar av landet. Hög arbetslöshet och undersysselsättning är faktorer som drar ned tillväxten. Ett avgörande villkor för tillväxt är att det finns arbetstillfällen så att människor kan leva och verka i olika delar av landet. Tillväxtverket menar att ekonomisk tillväxt är hållbar när våra behov idag ekonomiskt, miljömässigt och socialt kan tillfredsställas samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov Tillväxtverkets sju utgångspunkter för tillväxt: 1. Hållbar tillväxt 2. God omställningsförmåga 3. Enkelt att starta och driva företag 4. Regional utveckling 5. Innovationsförmåga 6. Infrastruktur 7. Försörjning av kompetens En aspekt på hur attraktiva regioner skapas och hur tillväxt drivs sätter kreativitet i relation till regional utveckling och tillväxt. Tesen är att en plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång. En stad eller en regions tillväxt är minst lika beroende av kreativ arbetskraft, ett tolerant samhällsklimat samt att platsen i sig är attraktiv. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla tre T 3 se sista sidan.för att en plats ska kunna utvecklas optimalt är det nödvändigt att satsa på alla dessa tre områden: Teknologi - investeringar i forskning och utveckling Talang - human kapital, utbildning Tolerans - en inkluderande och öppen inställning till idéer, diversitet och kreativitet En annan aspekt på vad som utmärker goda städer och stadstillväxt är stadens utformning, hur vi utformar våra städer kan ha en avgörande betydelse för vår framtid. Tesen är att ju tätare städer, desto bättre är förutsättningarna för tillväxt då graden av förtätning är avgörande för en plats framgång, för hur snabbt idéer förmedlas och för mängden tvärkulturella förbindelser 4 se sista sidan. Närhet i en stad skapar således tillväxt. Attraktionskraften påverkas av den livsstil som en plats erbjuder. Stadens estetiska utformning har också påverkan på hur individer trivs och sannolikt för viljan att stanna kvar på platsen. Storleken på tjänstesektorn är en annan viktig del i en attraktiv stad och lyfts upp som en av de fyra punkter som är särskilt viktiga för tillväxt: Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till exempel klimat) egenskaper Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor och förskola) Kvaliteten på infrastrukturen FYRA TRENDER SOM PÅVERKAR KATRINEHOLM Rapporten grundar sig till stor del på den omvärldsanalys som förvaltningarna har genomfört och redovisat i sina rapporter. I detta material utkristalliserades fyra trender som påverkar kommunens arbete inför år Ambitionen har varit att tydligöra dels vad kommunen som organisation kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. Demografin påverkar behoven av välfärd Sveriges befolkning beräknas öka varje år fram till 2030 och även därefter 5 se sista sidan. År 2017 beräknas folkmängden passera 10-miljonersgränsen för att 2030 vara 10,7 miljoner. SCB:s räknar med en hög invandring de närmaste åren. Under 2013 beräknas befolkningen öka med drygt Ökningen beror främst på ett invandringsöverskott men även på att antalet födda överstiger antalet döda. Vid en analys av befolkningsutvecklingen utifrån olika åldersgrupper framgår det att det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. Trenden att allt fler lever allt högre upp i åldrarna resulterar i minskade dödstal. Enligt SCB:s beräkningar kan 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds 2013 bli 100 år eller äldre. Trenden fortsätter fram till 2030 och sammantaget antas dödstalen minska på sikt. Under de kommande tio åren förväntas folkmängden öka med cirka personer. Antalet 65 år och äldre beräknas öka med cirka och antalet barn och ungdomar i åldern 0-19 år med väntas öka med nästan Under samma period beräknas antalet personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna år öka med drygt personer. SCB prognostiserar att barnafödandet fortsätter öka. År 2012 föddes nästan barn i Sverige. Den fortsatta ökningen förklaras av hög invandring och stora årskullar födda i början av 1990-talet. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting ser vi också en betydelsefull trend att da-

138 gens tonåringar är mer traditionella, målinriktade och har starkare familjevärderingar än unga vuxna. Håller denna trend i sig samtidigt som arbetsmarknaden förbättras kan utvecklingen bli att framtidens unga vuxna bildar familj förhållandevis tidigt i livet. Det råder en fortstatt snabb urbanisering. Större städer och storstadsregioner ökar trendmässigt i befolkning och sysselsättning. Det är storstadskommunerna och förortskommunerna till dessa som växer snabbast. Det är inte befolkningsstorleken i sig som förklarar varför vissa kommuner växer mer än andra utan tillgängligheten till en stor arbets- och konsumentmarknad. Flyttnettot har generellt en större inverkan än födelsenettot för att förklara skillnaderna mellan kommunerna. I de växande kommunerna kommer dock födelsenettot att få en allt större betydelse för befolkningstillväxten framöver. Detta eftersom det är unga personer i fertil ålder som i stor utsträckning svarar för inflyttningsöverskottet i de växande kommunerna. 139 Den demografiska utvecklingen och en allt högre försörjningskvot leder till flera utmaningar för finansieringen av framtidens välfärd. Hur stora dessa är beror på antaganden om hur efterfrågan på välfärdstjänster utvecklas liksom kostnadsutvecklingen, produktiviteten och ekonomisk tillväxt. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att till följd av enbart den demografiska utvecklingen kommer kostnaderna för äldreomsorgen att öka med cirka 50 procent fram till år Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. Skillnaden i försörjningsbörda mellan regionerna riskerar att växa de kommande decennier- 6 se sista na. För att Sveriges ska behålla en försörjningskvot sidan på samma nivå som idag år 2030 krävs att närmare fler än idag är sysselsatta. För att det ska uppnås krävs att förvärvsfrekvens ökar avsevärt i flertalet grupper samtidigt. Det kan till exempel ske genom att äldre arbetar något år längre, yngre arbetar ett år tidigare samtidigt som förvärvsfrekvensen höjs för utrikes födda. Individualisering För kommunerna är det inte bara demografin som påverkar välfärdstjänsterna. Människors beteenden och samhällets organisering kan också ha betydelse. Kunskapssamhället och ny teknik gör att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. Den ökade individualisering och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Att kunna få service utförd på mitt sätt är en trend i samhället i övrigt, konsekvensen av det kan i sin tur bli att de kommunala välfärdstjänsterna blir flexiblare eller att alternativen blir fler. Det i sin tur driver på en utveckling där kraven på välfärdstjänsterna förändras. Individen har fått större möjligheter till och krav på att fatta egna beslut i vardagen. I takt med att antalet utförare blir fler samtidigt som resurserna minskas kommer kravet om att definiera vad den enskilde kan få stöd i att öka. Kommunens roll som vägledare och rådgivare kommer att behöva utvecklas som en del i detta, framför allt till de medborgare som är i behov av stöttning inför de olika valmöjligheter som uppstår. För att möta kraven krävs bättre administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med och mellan olika aktörer för att en 139 7

139 individuell service ska fungera men också för att klara det kommunala uppdraget. Polariserad befolkning Sveriges Kommuner och Landsting ser en ökad polarisering i befolkning 7 se sista sidan. En ökad valfrihet ställer krav på att göra rätt val. Samtidigt som en stor grupp unga är ambitiösa och har verktyg för att klara sig bra i morgondagens samhälle finns det unga som har svårare i ett kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregering ökar genom att resursstarka söker sig till vissa bostadsområden medan de resurssvaga hänvisas till billigare och mindre attraktiva bostadsområden. Flyttströmmar utgörs till stor del av unga som är mer flyttningsbenägna. Unga flyttar ofta till universitetsorter eller större städer. Utvecklingen pekar mot att en minskad andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre städer eller orter. De värderingsskillnader som finns initialt mellan människor som bor i olika bostadsområden och på olika orter förstärks successivt. Trenden har också koppling till individualiseringen och att allt färre vill ha påbjudna kollektiva lösningar. Vi vill välja själv. Samhörighet med andra människor får allt mindre med det geografiska territoriet att göra. Människor söker istället gemenskap och trygghet i de grupper eller subkulturer som de vill tillhöra. Trots en minskad auktoritetstro ses dock fortfarande få tecken på att tilliten till välfärdssystemen och andra samhälleliga institutioner minskat i någon högre utsträckning. Ny teknik effektivisering eller kostnadsdrivande? Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla. Sverige är en av världens ledande IT-nationer där 89 % av befolkningen har tillgång till internet 8 se sista sidan. Utvecklingen och användningen skapar en mängd nya förutsättningar för bland annat kommunikation, lagring och utvinning av 140 data, nya standarder och ekonomisk tillväxt. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels fylla medborgarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. Framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin får ofta en inverkan på vårt sätt att leva och de värderingar som finns i samhället. Utvecklingen av teknik och IT har inneburit krav på nya färdigheter och kunskaper som tidigare inte behövts samtidigt som annan kunskap blivit föråldrad. Den dagliga användningen av Internet har ökat bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Över hälften av svenska folket har tillgång till Internet via mobilen och även surfplattorna börjar breda ut sig. Samtidigt är det nästan 1,2 miljoner människor i Sverige som inte är digitalt delaktiga eller som använder Internet sällan. De som av olika anledningar saknar digital kompetens riskerar att hamna utanför, vilket i sin tur kan få konsekvenser såväl för demokratin som för samhällsekonomin. Inom utbildningsområdet ses en utveckling mot att det individuella lärandet får en större roll i barns och ungdomars studier. Användningen av IT ökar möjligheterna för individanpassad utbildning och utbudet av tekniska hjälpmedel för per soner med funktionsnedsättning ökar. Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik fortsätter genom nya kommunikations- och tillsynssystem inom vård och omsorg. Mer avancerad vård sker i hemmet dels som en följd av ny teknik. Dels för att möta människors behov och önskan om vård i hemmet men också till följd av utvecklingen inom hälso- och sjukvården. En fungerande individuell service kräver samverkan mellan alla parter kring individen vilket i sin tur kräver integrerade IT-system. Fler och mer avancerade hjälpmedel ger också större möjlighet till autonomi, vilket också kan leda till bättre resursutnyttjande. Framöver behöver 8 140

140 kommunen effektivisera sina verksamheter genom ny teknik och då också kunna möta förändrade krav på omvårdnaden. TRE FOKUSOMRÅDEN FÖR TILLVÄXT Befolkning och demografi De äldre katrineholmarna blir allt fler I tidigare avsnitt har Sveriges befolkningsutveckling beskrivits i stora drag. Det karaktäristiska för Katrineholms befolkningsfördelning är midjan som kan ses i befolkningspyramiden nedan. Katrineholm har ett färre antal invånare i yngre medelåldern. Katrineholm har också något färre små barn än riket. Katrineholm har däremot fler äldre än riket och även gruppen i 20-årsåldern överstiger genomsnittet i riket. Katrineholm har idag en genomsnittlig tillväxtnivå i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Inflyttarna är viktiga För att befolkningen i Katrineholm ska fortsätta växa i framtiden är det i första hand flyttnettot (fler inflyttare och färre utflyttare) som behöver påverkas. Inflyttningsöverskottet är en viktig källa till befolkningstillväxt i kommuner. Yngre vuxna är den mest flyttbenägna åldersgruppen och den grupp som kommunerna i första hand konkurrerar om att attrahera. Inflyttning av yngre vuxna kan också bidra till ytterligare tillväxt genom ökade födelsetal. För att illustrera detta har in- och utflyttningen i Katrineholm under 2011 och 2012 jämförts med Strängnäs. Katrineholm och Strängnäs ligger i samma region och hade 2011 väldigt lika invånarantal, vilket gör jämförelsen intressant års jämförelse visar att Katrineholm hade ett inflyttningsöverskott på 93 personer och att Strängnäs hade ett inflyttningsöverskott på 293 personer. Delas respektive kommuns flyttnetto (antal inflyttare minus antal utflyttare) upp på åldersgrupper syns det tydligt att skillnaderna mellan Katrineholm och Strängnäs finns i åldersgrupperna 0-14 år och år. Barnfamiljerna flyttar till Strängnäs i större utsträckning än till Katrineholm. Strängnäs förefaller ha en större attraktionskraft på personer som söker bostad efter avslutad utbildning och när familjebildningen pågår. Jämförelsen mellan in- och utflyttningen i de båda kommunerna visar också på en annan intressant aspekt. I den åldersgrupp där den största nettoutflyttningen äger rum, åldrarna år åren närmast efter gymnasiet, har Katrineholm en mindre utflyttning än i Strängnäs. I ett tillväxtperspektiv är det inte säkert att detta ska ses som positivt om det är en effekt av att unga vuxna i Katrineholm i mindre utsträckning väljer att gå vidare till högre studier 9 se sista sidan. Sammanfattningsvis visar exemplet att det är viktigt för Katrineholms tillväxtmöjligheter att inte bara verka för en generell inflyttning utan att också verka för en inflyttning av personer i arbetsför ålder, särskilt i åldrarna år och att även fortsätta arbetet med att stimulera till högre studier. Tre olika scenarier för framtiden Nedan redovisas de tre olika befolkningsscenarier som beräknats i raps. Fokus ligger främst på utvecklingen av invånarantalet för de yngsta och de äldsta åldersgrupperna utifrån bildningsförvaltningens och vård- och omsorgsförvaltningens underlagsrapporter. Utifrån de tre olika scenarierna för invånarantalet har samhällsbyggnadsförvaltningen också gjort en beräkning av det framtida behovet av bostäder. En första slutsats är att andelen äldre ökar och vi får färre elever inom gymnasiet i alla de tre framtida scenarierna. Andelen yngre barn och personer i arbetsför ålder skiljer sig åt mellan de tre scenarierna vilket ställer Katrineholm för olika utmaningar avseende försörjningskvot, behov av och förväntningar på kommunal service samt platsens attraktivitet. I samtliga tre scenarier ökar åldersgruppen 65 år och uppåt. Det påverkar kommunen på flera olika sätt. Dels genom att en större del av befolkningen inte står till arbetsmarknadens förfogande, dels genom att behoven av kommunal service ökar. Det senare gäller dock främst gruppen 85 år och äldre. Det kan också påverka den fysiska planeringen, till exempel behov av byggande av trygghetsboenden eller andra åtgärder som kan underlätta för äldres kvarboende. För kommunen innebär den demografiska förändringen att den kommunala organisationen behöver anpassas till följd av ett ökat antal brukare med förekomst av demens. I Sveriges Kommuner och Landstings rapport Bättre liv för sjuka äldre är bedömningen att antal dementa ökar till dubbelt så många som idag fram till år Det beror framförallt på allt fler kommer upp i de åldrar där demens är mer förekommande. I Katrineholm skulle det innebära att antalet brukare med förekomst av demens ökar med 50 brukare fram till år 2020 och med 120 fram till Denna beräkning tar dock inte hänsyn till om Katrineholm får en befolkningstillväxt eller inte. Antagande om en befolkningstillväxt, 0,1 procent Vid en befolkningstillväxt om 0,1 procent fram till år 2030 beräknas åldersgruppen 0-19 år vara ungefär lika stor som idag. Katrineholm skulle totalt sett ha kommuninvånare i åldrarna 0-19 år. Vård och omsorg påverkas av flera av de tidigare nämnda trenderna, såsom demografin och den åldrande befolkningen och individualiseringen. Utvecklingen pekar på att andelen 79 år ökar kraftigt, särskilt mellan åren 2020 och Utifrån behovet av välfärdstjänster förutspås detta ge konsekvenser i form av ökade behov inom handikappomsorg, personlig assistans, socialpsykiatrin och där särskilt personer med neuropsyki atriska funktionsnedsättningar. 9

141 Antagande om en befolkningstillväxt, +1 procent Vid en befolkningstillväxt på 1 procent fram till år 2030 skulle åldersgruppen 0-19 år öka med personer till att totalt bestå av kommuninvånare år Gymnasieeleverna kommer dock inte öka utan det är främst de yngre åldersgrupperna som står för ökningen. I scenariot blir andelen Katrineholmare i åldrarna 65 år och uppåt fler. Det är dock åldersgruppen 85 år och äldre som bedöms ha störst betydelse för den samhällsservice som efterfrågas. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning om det ökande antalet i åldersgruppen 85 år och uppåt innebär ett antal utmaningar för kommunen som organisation. De individuella lösningarna utifrån brukarnas val ökar vilket ställer krav på en omställning av organisationen. Ett ökat antal äldre ställer också krav på en bredare kompetens hos personal inom vård och omsorg. Kvaliteten på boende är en faktor i valet av boendeort varför attraktiva boende- och livsmiljöer är betydelsefullt även för näringslivets utveckling. Platens attraktivitet kan öka möjligheterna att behålla och rekrytera kompetent arbetskraft. Byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas vid en befolkningstillväxt på 1 procent per år. Fram till 2020 är bedömningen att det behövs fler bostäder 10 se sista och till 2030 är bedömningen att det behövs sidan 142 tur Katrineholm inför flera utmaningar. Vilka i den arbetsföra befolkningen väljer att stanna på orten, var arbetar de och vilka kommer att arbeta inom den kommunala organisationen? Produktivitetsökningar i den kommunala verksamheten, utan att kvaliteten försämras, blir än mer angeläget vid ett negativt scenario. Utrymmet för ambitionshöjningar kommer troligen att minskas om de inte samtidigt innebär en effektivisering av verksamheten. Även byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas vid en negativ befolkningstillväxt. Ett antagande om en befolkningsminskning på -1 procent innebär att det skulle finnas ett överskott på ca bostäder till år 2020 i Katrineholm. Bedömningen till år 2030 är att det skulle finnas ett överskott på bostäder. Bostadsöverskottet skulle innebära stora kostnader för Katrineholm, i ett första skede genom uteblivna hyror (5-10 mnkr/år) och med ökade rivningskostnader i ett längre perspektiv. Minskad befolkning innebär lägre skatteintäkter vilken i sin tur påverkar kommunens resurser. Utrymmet för ambitions- och kvalitetsökningar kan minskas och om inte kommunen kan anpassa organisationen till rådande förutsättningar tillräckligt snabbt kan det kan det bli svårare att på sikt upprätthålla samma servicegrad vilket i sin tur riskerar att påverka platsens attraktivitet negativt. I vård- och omsorgsförvaltningens tidigare material Antagande om en befolkningstillväxt, -1 procent För åldersgruppen 0-19 år innebär en negativ befolkningsutveckling på 1 procent att gruppen minskar med till kommuninvånare Antalet invånare i åldersgruppen 85 år och uppåt ökar trots ett antagande om en negativ befolkningsutveckling. Det förklaras delvis genom att den äldre befolkningen har en lägre flyttbenägenhet än den yngre. Detta ställer i sin

142 (VON/2012:23-011) utgick beräkningen av en direkt fram skrivning utifrån dagens förutsättningar med en annan beräkningsgrund än vad som presenteras i denna skrivning. Här har de beräkningarna utgått från scenarierna där den årliga befolk ningstillväxten i Katrineholm ökar med + 0,1, -1 och +1 procent. Näringsliv och arbetsmarknad Av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Genom ett bra företagsklimat underlättas det för företag att etablera sig i Katrineholm. Ett sätt att förbättra näringslivsklimatet är det samverkansprogram med sju punkter för ett främjat näringsliv som kommunen tagit fram tillsammans. 1. Nätverka mellan företagen 2. Information 3. Företagsbesök 4. Goda förebilder 5. Katrineholmsandan 6. Kompetensförsörjning 7. Förenklad handläggning En annan faktor som påverkar kommuns attraktivitet för företag och hushåll är näringslivets diversifiering (branschbredd). Mekanismen är att en diversifierad arbetsmarknad är mindre känslig för konjunkturella svängningar än en homogen arbetsmarknad. Ett näringsliv med en stor branschbredd främjar innovationsprocesser och entreprenörskap då kunskapsspridningen går snabbare i regioner med ett diversifierat näringsliv. Ett mått på hur diversifierat näringslivet är i en kommun brukar mätas med hur många av de drygt 800 branscherna som har sysselsatt dagbefolkning. Det finns ett starkt positivt samband mellan antalet invånare och antalet branscher. I jämförelse med andra kommuner av samma 143 storlek är Katrineholms näringslivs diversifiering något högre än medel och arbete pågår för att öka bredden ytterligare för att på så vis öka Katrineholms attraktivitet samtidigt som känsligheten för svängningar i enskilda branscher minskar. Minskat utbud av arbetskraft och matchningsproblem på arbetsmarknaden I tabellen nedan ser vi att utbudet av arbetskraft i Katrineholm minskar i samtliga tre scenarier. Arbetskraftsutbudet, det vill säga hur många personer som står till arbetsmarknadens förfogande påverkas dels av hur många i befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder (20-64 år), dels av förvärvsfrekvensen hur många som faktiskt har eller kan ta ett jobb. I raps modellberäkningar görs ett antagande om att förvärvsfrekvensen kommer kvarstå på samma nivå som idag med hänsyn till tre faktorer: ålder, kön och födelseland. Det beräknade utbudet på arbetskraft 2030 förklaras därför av Katrineholms startläge. Idag har vi en hög andel unga och äldre samt många med låg utbildningsnivå grupper med en generellt lägre förvärvsfrekvens. 11 Utbud av arbetskraft. Se sista sidan Av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 för Sörmland framgår att 54 procent av de tillfrågade företagen i länet redan idag upplever ganska eller stora svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna till svårigheterna är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet och brist på personer med rätt utbildning. Rekryteringssvårigheterna riskerar att förvärras till år 2030 till följd av minskningen av antalet invånare i förvärvsaktiv ålder. Den förväntade matchningsproblematiken riskerar också öka till följd av kompetensbehov som den framtida arbetskraften inte kan matcha. Regionförbundet Sörmlands utbildnings- och arbetsmarknadsprognos visar på en prognostiserad brist på av personal med utbildning inom vård och omsorg, industri och civilingenjörer. I ett sådant läge kan det uppstå arbetskraftsbrist och arbetslöshet parallellt. I alla de tre scenarierna förefaller det troligt att utvecklingen går mot att efterfrågan på arbetskraft kommer överstiga utbudet i Katrineholm. En sådan obalans kan i teorin rättas till på flera olika sätt: 1. Inflyttningen ökar av personer i arbetsför ålder. 2. Förvärvsfrekvensen ökar genom att undersysselsatta kommer i arbete

143 3. Netto(in)pendlingen ökar genom att antalet inpendlare ökar och antalet utpendlare minskar (fler som bor i kommunen söker jobb på hemmaplan i stället för att pendla). Om inget av detta visar sig möjligt i Katrineholm finns en risk att obalansen på arbetsmarknaden istället driver utvecklingen i riktning mot att arbetsgivarna flyttar verksamhet från Katrineholm. En sådan utveckling skulle innebära att efterfrågan på arbetskraft i Katrineholm minskas, vilket i sin tur kan vara inledningen på en negativ spiral. När det gäller kommunens egna behov av att rekrytera personal kan obalansen inte rättas till genom flytt av verksamhet. Konsekvensen blir istället svårigheter att upprätthålla servicenivåer och kvalitet i verksamheterna. Utifrån antagandet om att branschbredden och antalet privata företag hänger ihop med antalet invånare har en framskrivning genomförts i tabellen ovan. Det ger en bild av branschbreddens utveckling i de tre scenarierna och hur det skiljer sig beroende på befolkningstillväxten. Störst positiv effekt erhålls dock när nyföretagandet och branschbredden per capita ökar och därigenom ger en än mer livskraftigt näringsliv och arbetsmarknad. Utbildning en nyckel till högre förvärvsfrekvens Vid sidan om att verka för en inflyttning av personer i arbetsför ålder är det viktigt att diskutera hur förvärvsfrekvensen kan höjas, särskilt inom vissa grupper med en låg sysselsättning. Utmaningen kan här mötas på olika sätt. I Sörmlandsstrategin 2020 är en strategi att bättre anpassa utbildningar till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. I EU:s Europa 2020-strategi finns ett utbildningsmål om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och om att fler ungdomar ska ta högskoleexamen. Sörmland har en lägre andel högutbildade än riket. Utbildningsnivån ökar men den ökar långsamt i jämförelse med andra. Skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå ökar också mer i Sörmland än andra län, där vi ser en tydlig trend att kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män. 144 Fler katrineholmare måste klara den egna försörjningen Oavsett scenario är ökad utbildningsnivå en betydande fråga för tillväxt. Genom utbildning får fler stärkt ställning på arbetsmarknaden och möjlighet till egenförsörjning. Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att rekrytera kompetent arbetskraft. Utmaningen för Katrineholm, liksom för flertalet andra kommuner, handlar dels om att öka förvärvsfrekvensen för att möta den framtida efterfrågan på arbetskraft. Det handlar också om att andelen som klarar den egna försörjningen behöver öka för att frigöra kommunala resurser som annars skulle gå till försörjningsstöd. Socialförvaltningens bedömning är emellertid att andelen invånare som har ett ärende hos socialförvaltningen successivt kommer att öka från ca 4 procent av befolkningen (ca personer) idag till 5 procent 2020 och 6 procent Det handlar framför allt om en ökning av andelen som behöver försörjningsstöd. När det gäller andra insatser från socialförvaltningen bedömer förvaltningen att det inte kommer ske någon förändring. Bedömningen grundar sig på utvecklingen i Katrineholm sedan början av 1990-talet. Socialförvaltningen gör vidare bedömningen att denna utveckling är oberoende av befolkningsutvecklingen. En negativ befolkningsutveckling innebär inte automatiskt färre klienter inom socialförvaltningen. En befolkningsminskning innebär att arbetstillfällen försvinner i Katrineholm eftersom företag och butiker tvingas minska eller helt avveckla sin verksamhet i kommunen. De invånare som är eftertraktade på arbetsmarknaden kan då komma att flytta till andra kommuner där det finns jobb. Detta kan i sin tur leda till att andelen som är klienter inom socialförvaltningen ökar eftersom fler av Karineholmarna kommer att sakna sysselsättning som leder till egen försörjning. Socialförvaltningen ser idag också en utveckling mot att allt fler pensionärer begär hjälp från socialförvaltningen. Det kan finnas en risk att en av de framtida stora grupperna som behöver hjälp från socialförvaltningen är pensionärer som inte klarar sig på sin pension. Rörlighet på den regionala arbetsmarknaden Förvärvsfrekvensen i Katrineholm kan bara höjas till en

144 De fem största utpendlingskommunerna se sista sidan 145 De fem största inpendlingskommunerna se sista sidan viss given nivå. En större inpendling är därför viktigt för att öka förutsättningarna för att tillgodose näringslivets och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Oavsett scenario förväntas inpendlingsandelen öka beroende på att arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad. Sannolikheten för att arbetskraft och arbetstillfällen kan matchas i en kommun minskar. Det ställer krav på bra kommunikationer. Människors resande till arbete, studier och fritidsaktiviteter är också en viktig fråga i vardagen. Välfungerande transporter kan bidra till smidigare resor och att tillgängligheten till arbete, utbildning och kultur inte kräver för stor uppoffring av tid och pengar. För Katrineholm är kollektivtrafiken helt avgörande för regionförstoring (en större arbetsmarknad) och regionintegrering, som i sig är en förutsättning för att vara delaktig i den regionala utvecklingen. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Kollektivtrafiken har stor betydelse för tillgång till en större arbetsmarknad och arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Katrineholms läge nära flera stora arbetsmarknader, både i och utanför länsgränsen, innebär att pendlingen är en viktig del i att kunna attrahera människor och företag. Katrineholms kommun hade 2011 totalt utpendlare (2 058 män och kvinnor) och inpendlare (1 761 män och kvinnor). Det är alltså fler katrineholmare som pendlar ut för att arbeta i en annan kommun än personer som bor i en annan kommun som pendlar in för att arbeta i Katrineholm. Utpendlingen från Katrineholm är större mot kommuner 145 utanför Södermanlands län medan inpendlingen är totalt större från kommuner i Sörmland. Krävande pendling leder till in- eller utflyttning En negativ faktor för Katrineholm är tendensen att arbetspendling till andra orter fortfarande är så pass krävande att det ofta leder till en senare flyttning. En tidsserieanalys av data från åren som levererats av WSP visar att det finns statistiska samband mellan hur många som har arbete i kommunen, hur många som pendlar ut och hur många som senare flyttar från kommunen. När antalet personer som har jobb i kommunen minskar ser vi mönstret att andelen i befolkningen som pendlar ut har ökat ett år senare. Ytterligare ett år senare ser vi att befolkningen har minskat. Det tyder på ett mönster att personer som blir av med sitt arbete på orten prövar att pendla under en period. Men eftersom pendlingen är så pass kostsam i tid och pengar leder detta i förlängningen till att man väljer att flytta från kommunen. Mönstret kan dock även gälla i omvänd riktning. Det vill säga; om antalet arbetstillfällen ökar i kommunen och jobben besätts av inpendlare kan det i förlängningen leda till att kommunen får fler invånare. Infrastruktur och kollektivtrafik - bygga eller bygga ut? Infrastruktur kan byggas från två olika utgångspunkter: det ena är behovet i form av faktisk efterfrågan (stora och större städer) som gör att kapacitet måste byggas eller byggas ut, det andra är att bygga eller bygga ut exempelvis vägar och järnvägar på ett systemmässigt sätt och samtidigt väga in rationalitet och utvecklingspotentialen i att bygga samhälle. För Katrineholm kommer det att krävas kommunal medfinansiering för att förverkliga de långsiktiga målen inom nationell och regional plan. Däremot är det svårt att bedöma storleken på den kommunala medfinansieringen. 13

145 Hållbara attraktiva livsmiljöer För att kunna möta samhälls- och välfärdsutmaningar av olika slag utan att tappa konkurrenskraften behöver Katrineholm ständigt utvecklas. Den åldrande befolkning, utbildningsnivån, antalet arbetstillfällen är utmaningar som kräver ständig utveckling av kommunen, näringslivet och Katrineholm. Dels i fråga om utveckling av varor, tjänster och service samt effektivare processer men det handlar också om hur vi utvecklar arbetet för att skapa och bibehålla hållbara attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och näringsliv. Med utgångspunkt i tillväxtscenariot och avsnittet näringsliv och arbetsmarknad är utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna betydande för en attraktiv plats. Attraktiva välfärdstjänster och kvalitén på offentliga tjänster är också faktorer som påverkar platsens attraktivitet. För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv plats av boende, besökare och företag krävs att arbetet inriktas mot att skapa en plats som ses, uppfattas och värderas som attraktiv ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att de offentliga rummen som parker, grönområden, torg och gatumiljöer måste fortsätta utvecklas med fokus på attraktivitet, trygghet och upplevelserika miljöer med plats för möten, aktivitet och rekreation. Vid all förändring i den byggda miljön ska också hänsyn tas till stadens kulturhistoria. Den fysiska planeringen har betydelse för en hållbar tillväxt. Planeringen har också en viktig funktion i att skapa förutsättningar för attraktiva boende- och livsmiljöer. Katrineholm ska i huvudsak växa inom en radie av tre kilometer för att utnyttja redan existerande infrastruktur och befintliga kollektivtrafikstråk. I staden bör resande med gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras framför bilåkande för att begränsa utsläpp av växthusgaser. Prioriteringen av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik bidrar till en tillgänglig stad för alla. Bilarna i den nära staden tar mindre plats vilket bidrar till en bättre miljö. Den nära staden ger fler personer möjligheten att bo eller arbeta centralt med möjlighet till ut- och inpendling från och till större städer i regionen Ett inkluderande Katrineholm Katrineholms attraktionskraft påverkas av den livsstil som platsen kan erbjuda, i kombination med platsens öppenhet och tolerans. Utmaningen är därför att skapa ett levande Katrineholm där det händer saker. Ett Katrineholm där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. Vidgade och permanentade klyftor påverkar dock människor och grupper av människor i allt högre utsträckning. Unga som varken arbetar eller studerar är en riskgrupp för att hamna i ett långvarigt utanförskap. En särskilt utsatt grupp är ungdomar under 20 år som inte påbörjat eller slutfört sina gymnasiestudier. En ökad social rörlighet är betydande för att minska risken för långvarigt försörjningsstöd. Fastlåsning i försörjningsstöd hindrar människor att realisera sina livsprojekt på både kort och lång sikt. Att finna former för att integrationen av invandrade kommuninvånare ska fungera på bästa möjliga sätt är en utmaning även framåt. Att utveckla bra metoder är betydelsefullt för en bra och snabb integration på arbetsmarknaden och därigenom ökad frihet, självbestämmande och en ekonomiskt bättre tillvaro. Det ger också en starkare social hållbarhet och att Katrineholm tar tillvara på de sociala, kulturella och ekonomiska möjligheterna som migrationen för med sig. Den ideella sektorn gör en omfattande och viktig insats i den svenska välfärden. Civilsamhället och dess organisationer kommer med största sannolikhet ha fortsatt viktiga roller att fylla i demokratin, i det offentliga samtalet, på fritiden och i välfärdsproduktionen framåt. Utvecklingen ställer dock kommunen inför viktiga utmaningar. Den sociala sammanhållningen är en faktor som är av fortsatt betydelse för Katrineholms utveckling där civilsamhället kan spela en viktig roll i att skapa och bibehålla hållbara attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och näringsliv. KONSEKVENSER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN I de föregående avsnitten har demografins betydelse för Katrineholms kommun belysts på olika sätt. Fokus har då i huvudsak varit på kommunen som geografisk plats och på kommunens invånare. I detta avsnitt beskrivs effekter för kommunen som organisation. Beroende på vilken demografisk utveckling som kommer ske i kommunen kommer konsekvenserna för och kraven på kommunens olika verksamheter att se olika ut. Den demografiska utvecklingen enligt de tre scenarierna (-1 procent, +0,1 procent och +1 procent) påverkar de kommunala förvaltningarna på olika sätt som analysen ovan visat. Effekten för kommunens ekonomi och planering blir därför olika. Några gemensamma drag finns dock. Det kommunala åtagandet förskjuts från unga till gamla i och med att andelen äldre ökar. Samtidigt minskar andelen i förvärvsarbetande ålder. Beroende på scenario blir denna effekt dock mer eller mindre markant. Inom flera studier de senaste åren lyfts städers och regioners attraktionskraft, kreativitet samt tolerans och mångfald upp som oerhört viktiga faktorer att arbeta med för att skapa en konkurrenskraftig region. Katrineholm konkurrerar på en större arena om boende, besökare, näringsliv, evenemang och uppmärksamhet. Utifrån Richard Floridas tre T är satsningarna på en miljö där människor

146 har en möjlighet att fortsätta utvecklas betydelsefullt, för en hög grad av öppenhet och tolerans. Dels för att skapa fortsatt trivsel, men också för att kunna ta in nya idéer. En framtida utmaning är att skapa ett ömsesidigt levande, öppet och tolerant Katrineholm. Till stor del handlar det om att vara attraktiv för såväl boende, besökare och näringsliv. Individualiseringen innebär ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet. Människor förväntar sig att hitta information, oavsett var man befinner sig. Människor vill också kunna vara med och välja hur sina egna behov ska tillgodoses. Kommunens roll kommer därför troligen förändras mot en mer vägledande och rådgivande roll gentemot medborgaren där medborgaren i sin tur tar ett större eget ansvar för den egna framtidsplaneringen. Katrineholms kommun behöver kunna möta medborgares och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet och service. Utvecklingen av e-tjänster fortsätter och allt fler manuella tjänster ersätts av digitala. Det ställer dock andra krav på utformningen den kommunala servicen för att alla ska kunna ta del av det offentliga utbudet. I Katrineholms kommun, liksom i de flesta kommuner i Sverige, blir befolkningen allt äldre. Befolkningens utveckling och sammansättning har stor betydelse för volym/dimensionering av kommunens verksamheter. Speciellt barn- och ungdomsgrupper samt förändringen av antalet äldre. Den offentligt finansierade välfärden påverkas av utvecklingen av skatteintäkterna. Tillväxt kan därför underlätta utmaningen i att klara en ökad efterfrågan på välfärdstjänster då katrineholmarna blir allt äldre. Balansen mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver utnyttja kommunala tjänster är viktig för Katrineholm. De ekonomiska förutsättningarna i Katrineholm är starkt kopplade till den ekonomiska utvecklingen såväl internationellt som nationellt och regionalt. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. För att klara en bra välfärd för alla krävs ekonomiska resurser. Eftersom kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter behövs tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheterna på ett effektivt sätt. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar behovet av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. Katrineholm har ett stort antal arbetslösa ungdomar och vuxna. En viktig utmaning är att utveckla metoder och samverkan mellan företag, myndigheter och icke statliga organisationer för att kunna matcha och utbilda personer som står utanför arbetsmarknaden. Detta för att också ta tillvara på den arbetskraftreserv som idag finns inom flera grupper. Sociala problem som socialtjänsten ställs inför i samband med de ökande klyftorna är bland annat barnfattigdomen och hur vi kan mildra framtida konsekvenser av detta. Utmaningen i alla scenarierna blir att klara den kommunala ekonomin. En viktig utgångspunkt är att den kommunala ekonomins balans påverkas av befolkningsutvecklingen en snabbare tillväxt ger en mer gynnsam ålderstruktur än ett scenario där befolkningen minskar. Vidare kan det vara viktigt att skilja på å ena sidan kostnader som uppstår som en konsekvens av den demografiska utvecklingen (t.ex. ökade kostnader för äldreomsorg) och å andra sidan kostnader till följd av satsningar för att främja tillväxt (t.ex. kostnader för infrastruktur och bostadsbyggande). I vissa fall kan det vara svårt att tydligt definiera om en kostnadsökning ska ses som en konsekvenskostnad eller satsningskostnad, till exempel när det gäller utbildning. Konsekvenskostnader i de olika scenarierna Genom de tre antaganden om befolkningsutvecklingen i Katrineholm kan vi se hur kostnaderna för kommunen utvecklas beroende på scenario. De blir dock allt svårare att göra långsiktiga prognoser vilket ställer högre krav på kommunens flexibilitet och omställningsförmåga. Betydande frågeställningar är innebörden av till exempel minskade skattemedel, ökade krav (ambitionshöjningar) och högre krav på tillgänglighet. Beroende på vilken demografisk utveckling som kommer att ske i Katrineholm kommer kommunen att behöva prioritera olika och olika hårt. Ambitionshöjningar kommer knappast vara genomförbara om de inte samtidigt innebär en effektivisering av verksamheten. Det framkommer också att det kommunala uppdraget måste avgränsas och förtydligas ytterligare. I underlagen från förvaltningarna redovisas beräknade kostnadsökningar i de olika scenarierna. Bildningsförvaltningen Grundskolan behöver fortsätta arbetet med att förbättra elevernas resultat i skolan. Målet måste vara att fler elever når godkändnivån, att meritvärdet ökar och att den generella utbildningsnivån höjs. Katrineholmarna, och i synnerhet pojkar och unga män, har i jämförelse med riket en generellt låg utbildningsnivå och statistiken visar att en förändring tar tid. Satsningar kring genusfrågor bedöms som betydelsefulla för att få till stånd för en 15

147 förändring av struktur, kultur och attityd till studier. Det i sin tur kan bidra till framgång för alla elever. En stor utmaning för bildningsförvaltningen finns inom gymnasieskolan. Ett minskat elevantal ställer stora krav på bibehållen kvalité. Färre elever gör att programutbudet måste minskas. Detta kräver utökad regional samverkan för att ändå erbjuda ett fortsatt brett programutbud. Det i sin tur, ställer krav på tillgängliga och bra kommunikationer. I annat fall riskeras att elever och/eller familjer väljer 148 respektive antagande. 15 se sista sidan Socialförvaltningen I Katrineholm är arbetslösheten hög och andelen invånare med försörjningsstöd ökar. Socialförvaltningens bedömning är att andelen invånare som har ett ärende hos socialförvaltningen kommer att öka från ca 4 procent av befolkningen (ca personer) idag till 5 procent 2020 och 6 procent Det handlar framför allt om en ökning av andelen som behöver försörjningsstöd. Det som Bildningsförvaltningen att flytta för att få ökade valmöjligheter till utbildning. Även om andelen Katrineholmare som läser vidare ökar, kommer det att ta tid innan den generella utbildningsnivån höjs. För att näringslivet inte ska hämmas bör den positiva samverkan som finns mellan skola, Viadidakt och näringslivet fortsätta att utvecklas. främst påverkar socialförvaltningens kostnadsutveckling är dock att kostnaden för varje insats bedöms stiga, både när det gäller försörjningsstöd och andra insatser. Den totala kostnaden för försörjningsstöd och köpta placeringar var 153 mnkr 2012, varav kostnaden för försörjningsstöd var 53,5 mnkr. Kostnaden för familjehemplacerade barn var 15 mnkr 2012, för barn placerade på institution 14 mnkr En utmaning för kommunen, som organisation, är rekrytering av, välutbildad pedagogisk personal med rätt kompetens, då stora pensionsavgångar väntas. Ny teknik och digital utveckling ställer nya krav på lärarrollen för att alla elever ska nå framgång. Utöver de verksamhetsbehov, som uppstår till följd av förändringar i volymen kommer bildningsförvaltningen också att behöva göra rekryteringar till följd av pensionsavgångar. Nedan framgår det rekryteringsbehovet för Andelen invånare som uppbär försörjningsstöd bedöms bli allt mer ekonomiskt svaga och socialt utsatta i framtiden. Stödet från Katrineholms kommun för att uppnå en skälig levnadsstandard kommer därför att behöva öka även vid en befolkningsökning. Arbetet med så kallade hemmaplanslösningar för att undvika kostsamma institutionsplaceringar måste intensifieras vid sidan om en strävan efter ökad kvalitet och effektivitet i insatser. För att hålla kvar kostnaderna för försörjningsstöd ställs krav

148 på en offensiv metodutveckling för insatser som leder till egen försörjning. Till detta krävs en ökad samverkan med övriga kommunala aktörer men också mellan kommuner, myndigheter, alternativa utförare och ideell sektor. Nedan framgår kostnadsökningen för försörjningsstöd och köpta placeringar i de tre scenarierna år 2020 och Kostnadsökningen för försörjningsstöd revovisas även separat. I beräkningarna har inflationen beaktas. Viadidakt En trolig utveckling är att flera företag, oavsett scenario, står inför utmaningen att säkra sin framtida kompetensförsörjning. Detta trots en hög arbetslöshet. Den regionala arbetsmarknaden bidrar till ökad konkurrens om arbetskraft med rätt kompetens samtidigt som matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten kan bli bättre. För Viadidakt och bildningsförvaltningen blir det viktigt att möta utvecklingen genom att verka för en generellt högre utbildningsnivå bland katrineholmarna och att stimulera till att utbilda sig inom bristyrken. En kärv arbetsmarknad för personer med lägre eller ofullständig utbildning tillsammans med matchningsproblematiken mellan de lediga arbetena och arbetssökande innebär att fler kommer söka olika former av vuxenutbildning för stärkt ställning på arbetsmarknaden. I dagsläget möter Viadidakt ofta invånare som inte har möjlighet att studera vidare på hemmaplan vilket kan få som konsekvens att motiverade katrineholmare väljer att flytta till andra kommuner för behörighetsgivande utbildning. Den framtida utmaningen består i att höja utbildningsnivån, locka ungdomar till högre studier, integration på arbetsmarknaden och inflyttning av personer med högre utbildning. För att möta utmaningarna inom områdena utbildning, integration och arbetsmarknad krävs ökad samverkan mellan kommun, statliga myndigheter och andra organisationer. Därigenom kan förutsättningar skapas för att utveckla individuella och flexibla lösningar samt förbättra effektiviteten. Vidare pekar flera rapporter på att behovet av utbildad personal inom vård och omvårdnad samt förskollärare ökar samtidigt som resurserna för dessa utbildningar i dag är starkt begränsade. Höjda krav inom området vård- och omsorg kräver en ökad volym av sjuksköterskeutbildningar för att tillgodose behovet. Vård- och omsorgsförvaltningen Avseende vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet ses en utveckling mot mer fokus på, och behov av, individuella lösningar för att tillmötesgå brukarnas önskningar. Kompetensprofilen inom vård och omsorg förändras för att kunna möta medborgarna behov. Ökat kvarboende, Housing first och andra trender där egenansvaret ökar måste kompletteras med anpassningar för resurssvagare grupper. Utifrån de nya demensriktlinjerna har en beräkning gjorts av den ökade bemanningen inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. I avvaktan på det exakta behovet av insatser grundar sig beräkningen på en ökning på personal på 0,15 procent per brukare med förekomst av demens. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rapport Bättre vård för sjuka och äldre förutspås en ökning till dubbelt så många med diagnosen till år Den nya riktlinjen träder i kraft 2014 vilket förklarar en del av ökningen vid främst år 2020 och Utöver de verksamhetsbehov som uppstår till följd av volymökningarna kommer vård- och omsorgsförvaltningen också behöva göra omfattande rekryteringar till följd av pensionsavgångar. Fram till år 2020 beräknas 231 årsarbetare gå i pension. Till 2030 är det 382 årsarbetare. Kostnader för att främja tillväxt Samhällsbyggnadsförvaltningen Katrineholms läge nära flera stora arbetsmarknader, både i och utanför länsgränsen, innebär att pendlingen är en viktig del i att kunna attrahera människor och företag. Speciellt bör kommunikationerna med Norrköping, Eskilstuna och Stockholm prioriteras då de idag hör till de städer flest pendlar till och från. Men det bör också utredas hur pendlingen kan ökas till andra större arbetsmarknader, exempelvis Örebro och Nyköping. För att Katrineholms ska uppfattas som en attraktiv stad av människor och företag krävs det investeringar i den fysiska miljön. Totalt föreslås investeringar på totalt 250 miljoner till år 2020 och till 2030 föreslås investeringar i offentliga mötesplatser, infrastruktur och kollektivtrafik om 700 miljoner kronor. Hur påverkas de kommunala intäkterna? Kommunens intäkter påverkas av utvecklingen när det gäller: Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk inkomst- och kostnadsutjämning samt LSS-utjämning Taxor och avgifter som brukare av kommunala tjäns- 17

149 ter betalar Kommunal fastighetsavgift Bidrag från statliga myndigheter Försäljning av verksamhet Ränteintäkter De flesta av kommunens inkomstkällor påverkas av den demografiska utvecklingen. Skatteintäkterna påverkas dels av skattesatsen, dels av antalet invånare och katrineholmarnas medelinkomst. Medelinkomsten påverkas i sin tur bland annat av andelen av befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder, förvärvsfrekvensen och nivån på löner och företagarinkomster. Förändringar av skattesatsen och antal invånare får direkt genomslag på kommunens intäkter. Men till följd av inkomstutjämningen får en förändring av medelinkomsten inte full effekt på kommunens intäkter. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skatteunderlaget mellan kommuner. Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på att man utifrån tillgänglig statistik försöker hitta samband mellan befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommuner och de kostnader de har för olika verksamheter. Genom kostnadsutjämningen får kommunen kompensation till exempel om andelen äldre ökar mer än genomsnittligt i riket. Detta innebär att det inte finns någon direkt koppling mellan antalet äldre i befolkningen och kommunens möjlighet att hålla ekonomin i balans, det beror på utvecklingen i förhållande till andra kommuner. Effekterna av utjämningssystemen är viktiga att komma ihåg när man analyserar de förväntade kostnadsökningar som redovisats av nämnderna. Nämndernas redovisade kostnader är brutto men det är nettokostnaderna som är avgörande för om kommunen kommer att klara ekonomin. Regeringen har i maj överlämnat en remiss till lagrådet, med förslag till ändringar i lagen om kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Underlaget är det förslag som presenterades av Utjämningskommittén 2011 i betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Den sammantagna effekten för Katrineholms kommun av de föreslagna ändringarna är positiv, dock innebär införandebidraget att de nya reglerna får fullt genomslag först år På längre sikt är det svårt att sia om utvecklingen för utjämningssystemet. Det är troligt att den pågående urbaniseringen i Sverige kommer att fortsätta. I takt med att de demografiska och inkomstmässiga skillnaderna mellan kommuner i glesbygd och storstadsregioner blir allt större kommer utjämningssystemet, med nuvarande ambitionsnivå, att behöva omfördela mer resurser mellan rika och fattiga kommuner. Systemet kommer då sannolikt sättas under press. Kommer de kommuner som idag betalar in pengar i systemet vara beredda att betala mer för att finansiera en lika omfattande utjämning av kommunala förutsättningar som idag? Hur mycket resurser kommer staten vara beredd att bidra med i systemet? Kommer systemet att bli mer riktat mot de kommuner som har de allra kärvaste förutsättningarna för att finansiera välfärden? Och vad innebär det i så fall för Katrineholm? SLUTSATSER MED REKOMMENDATIONER I den här rapporten har fyra trender och tre fokusområden för tillväxt belysts utifrån ett basscenario från WSP Sverige samt underlag från bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. En av slutsatserna är att Katrineholm påverkas av att Stockholmsregionen växer snabbt. Det är kostsamt att vara i smeten. Det i sin tur bidrar till ett tryck utåt, avseende befolkning och arbetsplatser. Mindre kommuner som ligger i närheten av en storstad växer. Katrineholms närhet till Norrköping och Eskilstuna är både en förutsättning och en möjlighet. Ett sätt att nyttja de lokala förutsättningarna och Katrineholms potential är fortsatta satsningar på ytkrävande näringsliv samt verksamheter som inte får plats och/eller kostar mer i storstadsområden. Avseende den kommunala ekonomin är kommunen, och kommer oavsett scenario att vara, beroende av utjämningssystemet så som det ser ut idag. Genom att följa och utveckla dessa trender, områden och slutsatser samtidigt som nya söks kan vi få en ökad insikt om vad de 17 närmaste åren kan få för konsekvenser för Katrineholm och Katrineholms kommun. Analysen bör dock vidgas ytterligare för att även fånga miljö- och klimatfrågor samt den kommunala servicen. Kraven och förväntningarna på vilka tjänster som kommunen ska tillhandahålla ökar samtidigt som omvärlden förändras i en allt snabbare takt. Vilka produktivitetsökningsmöjligheter som finns i den kommunala verksamheten utan att kvaliteten försämras är en central frågeställning framåt. Likaså hur kommunen hanterar och möter ambitions- och kvalitetshöjningar. Inriktningen som Katrineholm väljer mot 2030 påverkar utmaningarnas dignitet och deras konsekvenser för Katrineholm. Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefullt för möjligheten att kunna vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen.

150 151 Att stimulera initiativ och insatser från andra aktörer blir fortsatt viktigt för att få fler att engagera sig och investera i Katrineholms utveckling. Vid en negativ befolkningsutveckling får kommunens förmåga att förhindra en obalans mellan inkomster och utgifter i kommunens ekonomi stor betydelse, särskilt som andelen förvärvsarbetande minskar och andelen äldre (över 65 år) ökar samtidigt. En hållbar tillväxt förutsätter i sin tur ett väl utvecklat näringsliv som kan bidra till nya arbetstillfällen. En viktig faktor är att de nya arbetstillfällena kan besättas av katrineholmare eller personer som avser flytta till Katrineholm. Andra nyckelområden för en befolkningstillväxt är att skapa förutsättningar för att branschmixen och bredden blir bättre med ökad företagstäthet och klustertäthet.20 se sista sidan Arbetet med hållbara attraktiva livsmiljöer som utvecklar kreativitet och tolerans behövs också fortsätta för att locka och attrahera morgondagens kreativa individer och talanger till Katrineholm. tegier och resurser vara integrerade och utformade utifrån Katrineholms rådande förutsättningar. Den övergripande strategin för tillväxt och samhällsplaneringen på längre sikt bör därför ha sin utgångspunkt i ett befolkningsmål att sträva mot. Detta för att, utifrån Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust, definiera en önskad utveckling till Utifrån förvaltningarnas underlag redovisas ett antal insatser som bedöms som fortsatt viktiga. Som ett underlag inför den fortsatta planeringen lämnas även ett antal förslag på möjliga åtgärder för en positiv effekt på befolkningsutvecklingen. Detta material understryker att tillväxt sker när flera faktorer samverkar. Därför bör stra- Sammanfattningsvis handlar kommunens utmaningar om att skapa en balans mellan möjligheter, behov och leveransen av välfärdstjänster. Att tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare verka för att Katrineholm är och upplevs som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Kopplat till detta ses fem övergripande utvecklingsområden för Katrineholms kommun mot 2030: Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolkningsutvecklingen Höja utbildningsnivån Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle Intensifiera samverkan med andra aktörer Vara en uthållig kommun med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Ordmolnet här nedan illustrerar ett antal förslag på möjliga åtgärder för en positiv effekt på befolkningsutvecklingen

151 FOTNOTREGISTER raps är en förkortning av regionalt Analys- och prognossystem och analyserar samspelet mellan befolkning, arbetsmarknad, regionalekonomi och bostadsmarknad. I modellen beräknas först preliminärt befolkningsutvecklingen med demografiska antaganden om utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttning och utflyttning. Ur befolkningen härleds arbetskraftsutbudet med utgångspunkt i den preliminära befolkningen av antalet invånare i åldrarna år. Hur befolkningen preliminärt utvecklas påverkar bostadsbyggandet som direkt påverkar regionalekonomin via bostadsinvesteringar. På nationell nivå görs antaganden om näringslivets exportutveckling och produktivitetstillväxt. Dessa antaganden görs för 49 branscher och produktions, sysselsättningstillväxten i dessa beräknas på nationell nivå. I regionalekonomimodulen beräknas även effekterna på branschernas produktion och sysselsättning av branschernas leveranser av insatsvaror till varandra. Även effekterna på produktion och sysselsättning av hushållens konsumtion tas med. Beroende på regionspecifika strukturella förhållanden beräknas för varje region ett årligt produktionsvärde för varje bransch. Med hänsyn tagen till produktiviteten vid basåret 2007 och den årliga produktivitetstillväxten härleds en årlig efterfrågan på arbetskraft. Denna efterfrågan balanseras mot utbudet av arbetskraft med justeringar av förvärvsfrekvensen, pendlingsnetto och flyttnetto. 2. Visionen för Sörmland antogs av regionstyrelsen i december 2011 och är den vi vill sträva mot när Sörmland utvecklas. Sörmlandsstrategin 2020 antogs av regionstyrelsen den 6 december 2012 och har sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. Den har sin grund i bland annat EU2020, EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. 3. Richard Floridas gav år 2006 ut Den kreativa klassens framväxt som fick stor uppmärksamhet då den sätter kreativitet i relation till regional utveckling och tillväxt. 4. Edward Glaeser, nationalekonom och professor vid Harvard, USA, har studerat betydelsen av kvalitetsattribut för regioners attraktivitet och tillväxt. I Stadens triumf som gavs ut 2012 hävdar Glaeser att ju tätare städer, desto bättre är förutsättningarna för företagsamheten. 9. Andelen gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 2012 är för Katrineholm 37,6 och för Stängnäs 41,6. Källa Kolada. Avseende befolkningens utbildningsnivå så har Katrineholms en andel av befolkningen år med eftergymnasial utbildning på 28% (kvinnor 35, män 22). Motsvarande siffra är för Strängnäs 36% (kvinnor 42, män 30). Källa: SCB 10. Bedömningen görs utifrån en beräkning om två personer per hushåll. 11. Utbud av arbetskraft vid oförändrad förvärvsfrekvens, förändring Statistiken är hämtad från SCB. Notera att det inte framgår vilket färdsätt som pendlarna nyttjar. Statistiken omfattar inte pendling för studier. 14. Statistiken är hämtad från SCB. Notera att det inte framgår vilket färdsätt som pendlarna nyttjar. Statistiken omfattar inte pendling för studier. 15. Hänsyn har tagits till inflationen. 16. Startvärde 153 miljoner varav försörjningsstöd 53,5. Hänsyn har tagits till inflationen. 17. Samtidigt som antalet klienter ökar i scenariot ökar också KPI vilket resulterar i att kostnaderna ökar. 18. Hänsyn har tagits till inflationen. 19. Ökat rekryteringsbehov med utgångspunkt i befintlig personals pensionsavgångar samt de för dagens kända ökade behov av personal till personer med demens. 20. Klusterinitiativ är när näringsliv, offentliga aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner går samman och bedriver ett strategiskt utvecklingsarbete inom en verksamhet. 5. Sveriges framtida befolkning , SCB. 6. Försörjningskvoten visar hur många som ska producera de varor och tjänster hela befolkningenska leva av. Beräkningen är (0-19 år) + (65 år och uppåt) / (20-64 år). 7. Sveriges kommuner och Landsting Vägval för framtiden. Utmaningar för det kommunala uppdraget mot SE Svenskarna och Internet

152 153 Mot bakgrund av detta, vill vi ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S): Hur ser du på begreppet tillväxt? Vilken befolkningsutveckling är önskvärd för Katrineholms kommun? Vad lägger du inide fem utvecklingsområdena som avslutar rapporten? Katrineholm den 16 juli 2013 ~_ ~ Ewa Gallhammar, Folkpartiet liberalerna. ~~~ Ing~Ir Fredriksson Centerpartiet Joha Frondelius Kristdemokraterna Gudrun Lindvall Lotta Back Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet 153

153 154 Interpellation Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om kommunens kostnader, mm för logistikområdet. Den hittills största investeringen i Katrineholms kommun har gjorts i logistikområdet uppe på Sandbäcken. Vad som inkluderas i logistikcentrum är för mig och jag tror för Katrineholmarna, är både området innanför staketet samt den mark som är iordningsställd för etableringar. När det gäller den redovisning som projektledaren tidigare i år redovisat i Katrineholms Kuriren så gäller kostnaderna enbart det som är innanför staketet(järnvägsspåren mm). Hur mycket pengar som har investerats totalt i området anser undertecknad bör komma kommuninvånarna till del för det är just deras pengar som investerats. Det är dock inte helt lätt att få fram uppgifterna och för att alla ska kunna ta del av informationen ställer jag denna interpellation. Mina frågor till dig är följande: 1. Hur stor kostnad har kommunen hittills haft för logistikcentrum (projektchefens område, järnväg mm)? 2. Hur stor beräknas kostnaden var uppe i vid utgången av 2014? 3. Hur står kostnad har kommunen haft för exploateringen av markområdet( kvm) inklusive gator? 4. Hur stor kostnad har Katrineholms vatten haft i området? 5. Hur mycket har kommunen satt in i bolagen knutna till logistikområdet? 6. Hur stor är driftkostnaden per år för projektledare, konsulter, antal konsluter, marknadsföring, tjänstemän mm, uppdelat i kostnader? 7. Vad är kapital och avskrivningskostnaden idag och vad blir den 2015? 8. Hur stor intäkt har området hittills givit Katrineholms kommun? 9. Hur många arbeten för Katrineholmare har det hittills skapats med anledning av investeringen, exklusive punkt 5? 10. Hur många av de sju företag som skrev på avsiktsförklaringen i samband med att beslutet togs i mars 2008 om att bygga ett logistikcentrum, använder det idag för transporter? Ewa Callhammar 154

154 155 Folkpartiet Liberalerna 155

155 156 Svar på interpellation om ärenden enligt socialtjänstlagen 16 paragrafen, nämnden skall rapportera aiia gynnande beslut verkställts inom tre månader. ~~RIf~~EFiC3LIGl~ K011i1I e~~~m~rungfi~relsen 1u~~ -~9- ~ ;~ Redovisning av de beslut som inte verkställts inom tre månader första kva~i-tfzl skedde till socialnämnden , översänt och registrerat hos ks 13Q627 samt behandlat i ks augusti För kvartal två 2013 behandlade nämnden förvaltningens redovisning Då fanns 15 ej verkställda beslut. 2. För innevarande kvartal pågår arbetet med att verkställa 5 beslut vilket sker under de kommande två veckorna. Idag finns ett beslut som ligger och väntar på verkställighet där tiden går ut under kvartal 4. Socialnämnden fattade under perioden juli 2012 till juni 2Q unika beslut. Samtliga beslut omfattas om regeln verkställighet inom skälig tid. Noterbart är att det inte är så att familjer/barn behöver vara utan insatser eller stöd för att beslut inte verkställts. Det är just den insatsen som inte satts in. Nyligen gick socialnämndens utskott igenom tre icke verkställda beslut, varvid just detta. framgick.socialnämnden verkställer huvudsakligen sina beslut inom skälig tid. Vi har haft svårigheter att göra det när det gäller kontaktpersoner under snart ett år. Genom åren har utredningsgruppen beslutat om tillsättande av konta.ktpersonerl-familjer och en särskilt utsedd person haft ansvaret för rekrytering kontaktpersoner/-familjer. Sjukdom, byte av personal, byte av chef och arbetsledare. Det har också visat sig att registrering, överlämning av ärenden, avslutning av ärenden också varit för sårbart och knutet till person mer än system. 4. Bytt och utsett fler ansvariga Ökat den interna kontrollen genom utökad rapportering till nämnden (1 gång per månad) och utökad uppföljning av fattade beslut genom IT-handläggaren. Förändrat gällande rutiner för beslut, överlämning mellan berörda. handläggare, uppföljning intern kontroll för att undvika att systemet skall bygga på enstaka personer utan hänga i en god organisation och klargora ansvaret för att insatserna blir beslutade och verkställda på rätt sätt. l~~y Pat Werner Ordförande socialnämnden 156

156 157 Interpellation Interpellation till socialnämndens ordförande Pat Werner om ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, socialnämnden ska rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Socialnämnden skall rapportera till socialstyrelsen och kommunens revisorer samt redovisa till kommunfullmäktige de ärenden som inte har verksställts inom tre månader från dagen för beslut. Detta gäller också vård och omsorgsnämndens beslut enligt SoL. Senaste redovisningen från socialnämnden var till fullmäktige i mars, gällande sista kvartalet Denna redovisning skall ske varje kvartal och så har också skett när det gäller vård och omsorgsnämndens beslut. När det gäller socialnämndens redovisning i mars så var där 18 beslut som inte verkställts inom tre månader från beslut. Därför ställer jag följande frågor till ordföranden i socialnämnden Pat Werner: 1. Varför har vi ännu inte till ks/kf fått någon redovisning över ärenden som inte har verkställts inom tre månader från beslut gällande detta år? 2. Hur ser det ut idag gällande beslut som inte verkställts? 3. Hur kommer det säg att man inte hinner verkställa inom tre månader från beslut? 4. Vilka åtgärder krävs för att man ska kunna verkställa inom tid? För Folkpartiet Liberalerna Ewa Callhammar Gruppledare 157

157 158 KATR1f~EHOLMS KOMMURI F Kommunstyrelsen ~~- Ci 4 Handlingsnummer ~ Handläggare Svar på interpellation om förskolan Diarienummer Oiariepian De personalanpassningar som gjorts inom förskolan för att verksamheten ska bedrivas inom beslutad budgetram motsvarade 2011: 5,1 mkr och 2012: 5,7 mkr. Katrineholm r ~ ~ G~/fem ~1~ Anneli Hedberg Ordförande Bildningsnämnden 158