KALLELSE. 10 Avsättning av medel till resultatutjämningsreserven KS/2013:369 MSK 121

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 28 augusti 2013, kl Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde Presentation av ny personalchef Allmänt Befolkningsstatistik Rekryteringsprocess kommunchef Kommunledning under rekryteringen Info kungabesök 2 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Långsiktig verksamhetsuppföljning service- och tekniknämnden, kultur- och turismnämnden samt socialnämnden, viadidaktnämnden Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 4 Svar på motion om rätten till institutionsboende KS/2013:147 KR 3 5 Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun 6 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (första kvartalet 2013), socialnämnden 7 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (andra kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden 8 Delårsrapport januari-mars för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Budget 2014 med flerårsplan och verksamhetsplan 2014 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KS/2012:594 KR 11 KS/2013:324 KR 45 KS/2013:335 KR 48 KS/2013:302 PJ 53 KS/2013:306 PJ Avsättning av medel till resultatutjämningsreserven KS/2013:369 MSK 121 K:\Beredningsmöten\2013\130828\ Kallelse för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 11 Förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget Omvärldsbevakning angående hantering av demensföreskrifterna SOSFS 2012:12 införande 13 Omdisponering av investeringsanslag till trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Valla 14 Översiktsplan 2030, Katrineholms kommun del staden 15 Revidering av åtgärdsprogram i kommunal avfallsplan Nr Uppföljningar/Utvärderingar KS/2013:366 MSK 127 KS/2013:362 KR 158 KS/2013:358 MSK 161 KS/2013:360 MSK 163 KS/2013:322 PJ Delrapport för projekt Arbetslinjen KS/2013:368 MSK 342 Nr Anmälningsärenden 17 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 361 Sid Sid Göran Dahlström Ordförande K:\Beredningsmöten\2013\130828\ Kallelse för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

3 3 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Svar på motion om rätten till institutionsboende Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om rätten till institutionsboende, mot bakgrund av vård- och omsorgsnämndens yttrande. Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har lämnat in en motion om rätten till institutionsboende. Motionen har följande lydelse: Motion om rätten till institutionsboende Sverigedemokraterna föreslår att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Den person som vill stanna i det egna boendet ska kunna göra det med de rimliga samhällsinsatser som kan vara erforderliga. Den som däremot konstaterar att det inte längre är möjligt, bör få det stöd för fortsatt levnad och välbefinnande som någon form av institutionsboende kan ge. Vi finner det beklämmande att gamla människor lämnas åt sitt öde i ensamhet, depression, apati och ångest för att inte sällan hittas döda av hemtjänsten eller att omgivningen reagerar och slår larm. Kommunledningsförvaltningens bedömning Särskilt boende är i Sverige det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för exempelvis äldre med stort behov av omsorg. Dessa boendeformer ser olika ut i olika kommuner. Plats inom särskilt boende kan erhållas efter ansökan till kommunen. Ansökan görs enligt Socialtjänstlagen och avslag kan överklagas till förvaltningsrätten. Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, utgör grunden för socialtjänstens verksamhet i Sverige. Lagen är en ramlag. Den innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer. I lagens första paragraf, portalparagrafen, anges de övergripande mål och värderingar som styr verksamheten. Socialtjänstlagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

4 4 Enligt Socialtjänstlagen (5 kap 5 ) ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för personer som behöver det. Lagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap 5 ). För att en person ska beviljas särskilt boende, krävs att en skälig levnadsnivå inte kan uppnås i hemmet, genom insatser av hemtjänsten. Behovet av omvårdnad, tillsyn, trygghet och säkerhet kan inte längre tillgodoses i bostaden. En individuell behovsprövning genomförs, varefter det finns möjlighet till särskilt boende utifrån den egna individens behov av vård- och omsorg. Biståndsbeslutet bygger således på den enskildes och handläggarnas bedömningar av vårdbehovet. Om en person är berättigad till särskilt boende beviljas personen en boendeform som motsvarar behoven. Att erbjuda kommuninvånare som uppnått 85 års ålder institutionsboende utan föregående biståndsprövning, enligt motionens intentioner, är inte möjligt. Det är lagstadgat att Socialtjänstlagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde, för att kunna fastställa vilket behov av vård- och omsorg som föreligger. Utan det mellanmänskliga mötet, är det inte möjligt att veta vad den sökande vill och behöver. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 59 Motion om rätten till institutionsboende,

5 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om rätten till institutionsboende Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har lämnat in en motion med förslag om att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Inkomna yttranden I vård- och omsorgsnämndens yttrande klargörs att begreppet institutionsboende inte finns i Socialtjänstlagen, utan att begreppet särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd, istället används. Vård- och omsorgsnämnden anger att bostad på särskilt boende beviljas utifrån beslut enligt Socialtjänstlagen. Innan beslut om bostad i särskilt boende, genomförs en utredning enligt Socialtjänstlagens regler. De personer som beviljas ett särkilt boende har stora behov av omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utifrån biståndsbeslutet upprättas genomförandeplaner som beskriver hur en beslutad insats ska genomföras. Motionens intentioner är att kommuninvånare som är 85 år och äldre ska kunna få bostad i särskilt boende utan biståndsprövning. Vård- och omsorgsnämnden menar att utan biståndsprövning kan ingen vårdplanering genomföras. Det är också tveksamt att erbjuda plats till äldre kommuninvånare utan någon prövning av behoven och planering av insatsen, med tanke på den ekonomiska kostnaden. Mot bakgrund av det ovan nämnda, gör vård- och omsorgsnämnden bedömningen att förslaget inte är genomförbart utifrån juridiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska aspekter. Ärendets beredning Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till vård- och omsorgsnämnden. Motionen kommer att behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde den 16 september FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

6 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Kommunledningsförvaltningens bedömning Särskilt boende är i Sverige det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för exempelvis äldre med stort behov av omsorg. Dessa boendeformer ser olika ut i olika kommuner. Plats inom särskilt boende kan erhållas efter ansökan till kommunen. Ansökan görs enligt Socialtjänstlagen och avslag kan överklagas till förvaltningsrätten. Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, utgör grunden för socialtjänstens verksamhet i Sverige. Lagen är en ramlag. Den innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer. I lagens första paragraf, portalparagrafen, anges de övergripande mål och värderingar som styr verksamheten. Socialtjänstlagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Enligt Socialtjänstlagen (5 kap 5 ) ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för personer som behöver det. Lagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap 5 ). För att en person ska beviljas särskilt boende, krävs att en skälig levnadsnivå inte kan uppnås i hemmet, genom insatser av hemtjänsten. Behovet av omvårdnad, tillsyn, trygghet och säkerhet kan inte längre tillgodoses i bostaden. En individuell behovsprövning genomförs, varefter det finns möjlighet till särskilt boende utifrån den egna individens behov av vård- och omsorg. Biståndsbeslutet bygger således på den enskildes och handläggarnas bedömningar av vårdbehovet. Om en person är berättigad till särskilt boende beviljas personen en boendeform som motsvarar behoven. Att erbjuda kommuninvånare som uppnått 85 års ålder institutionsboende utan föregående biståndsprövning, enligt motionens intentioner, är inte möjligt. Det är lagstadgat att Socialtjänstlagens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde, för att kunna fastställa vilket behov av vård- och omsorg som föreligger. Utan det mellanmänskliga mötet, är det inte möjligt att veta vad den sökande vill och behöver. FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

7 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 59 Motion om rätten till institutionsboende, Karin Rytter LIX: 55 FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

8 8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Dnr VON/2013: Handläggare: Jan Nilsson Yttrande över motion om rätt till institutionsboende Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som nämndens eget och översänder det till kommunledningsförvaltningen. 2. Nämnden föreslår att motionen ska avslås. Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har lämnat in en motion med förslag om att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Kommunledningsförvaltningen har översänt motionen för yttrande till vård- och omsorgsnämnden senast den 15 juni Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande, : Nedan följer vård- och omsorgsförvaltningens förslag till yttrande. Juridiska aspekter I motionen används begreppet institutionsboende. Detta begrepp finns inte i Socialtjänstlagen utan i stället används begreppet särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Detta begrepp kommer att användas i svaret. Kommunens ansvar enligt Socialtjänstlagen är följande: Kommunen har en skyldighet att inrätta särskilda bostäder för äldre. Särskilda boendeformer i vår kommun utgörs av serviceboende, vårdboende, vårdboende för demenssjuka samt korttidsboende. Vidare betonas i Socialtjänstlagen att socialtjänsten har ett ansvar för äldre att människor få goda bostäder och även vid behov stöd och hjälp i hemmet. Bostad på särskilt boende beviljas utifrån beslut enligt Socialtjänstlagen. Innan beslutet om bostad i särskilt boende genomförs en utredning enligt Socialtjänstlagens regler. De personer som beviljas ett särskilt boende har stora behov av omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utöver vårdbehovet vägs även den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard in i bedömningen. Den enskildes upplevelse av otrygghet är också en betydelsefull faktor. Utifrån juridiska aspekter i socialtjänstlagen bedöms förslaget inte genomförbart. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunledningsförvaltningen, akten Utdragsbestyrkande

9 9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad Verksamhetsmässiga aspekter Utifrån biståndsbeslutet upprättas genomförandeplaner som beskriver hur en beslutad insats skall genomföras. Motionens intention är att kommuninvånare, som är 85 år och äldre, skall kunna få bostad i särskilt boende utan biståndsbedömning. Men utan biståndsbedömning kan inte heller någon vårdplanering genomföras. Den fråga som då uppträder är vilken insats en sådan boende skulle erbjudas. Även utifrån verksamhetsmässiga aspekter bedöms inte förslaget genomförbart Ekonomiska aspekter En plats i vårdboende kostar 384 tkr per år och boende. Med tanke på den ekonomiska kostnaden är det tveksamt att erbjuda plats till äldre kommuninvånare utan någon som helst prövning av behoven och planering av insatsen. Bedömning Förvaltningens bedömning är att utifrån juridiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska aspekter är inte motionens förslag genomförbart. Motionen bör avslås. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som nämndens eget och översänder det till kommunledningsförvaltningen. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunledningsförvaltningen med motion, Kommunledningsförvaltningens anvisningar för remissvar, Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) samt utredare Jan Nilsson. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande

10 10 Motion om rätten till institutionsboende Sverigedemokraterna föreslår att kommuninvånare som uppnått 85 års ålder erbjuds institutionsboende utan föregående biståndsprövning. Den person som vill stanna i det egna boendet ska kunna göra det med de rimliga samhällsinsatser som kan vara erforderliga. Den som däremot konstaterar att det inte längre är möjligt, bör få det stöd för fortsatt levnad och välbefinnande som någon form av institutionsboende kan ge. Vi finner det beklämmande att gamla människor lämnas åt sitt öde i ensamhet, depression, apati och ångest för att inte sällan hittas döda av hemtjänsten eller att omgivningen reagerar och slår larm. Katrineholm Lars Gunnlev SD Katrineholm Box 88 SE Katrineholm katrineholm@sverigedemokraterna.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr:

11 11 Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen fick i december 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att revidera Informationssäkerhetspolicyn för Katrineholms kommun, Informationssäkerhetsinstruktion för användare och Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning samt att återkomma till kommunstyrelsen i mars månad Kommunledningsförvaltningen har genomfört revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun och dess bilagor för samt sammanfogat IT-policyn med Informationssäkerhetspolicyn. Detta har resulterat i ett styrdokument. Syftet med revideringen av dokumenten är att modernisera Katrineholms kommuns informationssäkerhet efter teknikutnyttjandet. Användarna ska ges möjlighet att nyttja tekniken på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Förståelsen för informationssäkerhetens betydelse ska också öka. De väsentliga förändringarna i dokumenten är Förtydligande av ansvarsfördelning efter outsourcing av IT-driften Förtydligande av systemägaransvaret Förtydligande av systemförvaltaransvaret Förändring av lösenordsregler i kommunens nätverk Tillägg gällande mobila enheter så som läs-/surfplattor och smarta telefoner Anpassning efter ändrade regler för HSA, SITHS och Sjunet Lättillgänglig för anställda i Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

12 12 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: IT-kontoret Vår handläggare Ulrika Westerberg Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Revidering av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen fick i december 2012 i uppdrag av kommunstyrelsen att revidera Informationssäkerhetspolicyn för Katrineholms kommun, Informationssäkerhetsinstruktion för användare och Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning samt att återkomma till kommunstyrelsen i augusti månad Kommunledningsförvaltningen har nu genomfört revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun och dess bilagor för samt sammanfogat IT-policyn med Informationssäkerhetspolicyn. Detta har resulterat i ett styrdokument. Syftet med revideringen av dokumenten är att modernisera Katrineholms kommuns informationssäkerhet efter teknikutnyttjandet. Användarna ska ges möjlighet att nyttja tekniken på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Förståelsen för informationssäkerhetens betydelse ska också öka. De väsentliga förändringarna i dokumenten är: Förtydligande av ansvarsfördelning efter outsourcing av IT-driften Förtydligande av systemägaransvaret Förtydligande av systemförvaltaransvaret Förändring av lösenordsregler i kommunens nätverk Tillägg gällande mobila enheter så som läs-/surfplattor och smarta telefoner Anpassning efter ändrade regler för HSA, SITHS och Sjunet Lättillgänglig för anställda i Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna revideringen av Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer IT-kontoret Telefon: 0150/ Katrineholm Telefax: E-post: Ulrika.westerberg@katrineholm.se

13 13 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: IT-kontoret För kommunledningsförvaltningen Ulrika Westerberg IT-chef LIX: 65 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer IT-kontoret Telefon: 0150/ Katrineholm Telefax: E-post: Ulrika.westerberg@katrineholm.se

14 14 Styrdokument Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige , 000 Giltighetstid

15 15 2 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Beslutshistorik Gäller från Revision enligt beslut av KS version Revision hopslagning IT policy och informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige Ägare 1 Kommunstyrelsen Förvaltarskap 2 IT-chefen Uppföljning Hur: - När: Revideras juni Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

16 16 3 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Katrineholms kommuns informationssäkerhetspolicy Innehåll Definitioner 4 Omfattning 5 Vad omfattas 5 Vem omfattas 5 Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet 6 Allmänt om informationssäkerhet och IT 6 Mål 7 Ansvar 7 Generella krav 8 Kommunens informationssystem 8 Informationssäkerhetsutbildning 8 Informationsklassning 8 Internet 8 E-post 8 Kontinuitetsplanering 8 Revidering 8 Revideringstid av informationssäkerhetspolicy och underdokument 8 Revideringsansvar 9 Beslutsinstans och referensgrupper 9 Revidering och uppföljning 9 Referenser 9 Katrineholms kommuns författningssamling 9

17 17 4 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Definitioner Informationssäkerhet rätt information är tillgänglig för rätt person när den behövs och på ett spårbart sätt det är möjligt att spåra vem som tagit del av högt säkerhetsklassad information informationen är och förblir riktig System mjukvara för inmatning, bearbetning och lagring av data. kan användas av en eller flera användare och vara installerat lokalt eller på en server. Med informationssystem avses alla processer och system som innehåller information. Med information avses det innehåll eller de meddelanden som överförs vid kommunikation, oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer. Information finns exempelvis tryckt på papper, lagrad elektroniskt, överförs med post, e-post eller via integrationer samt visas på film eller nämns i ett samtal. Med kommunikation avses överföring av information mellan människor eller apparater är benämningen på IT-kontorets servicedesk. Följande kontaktinformation gäller: kontakt via e-post är 6900@katrineholm.se kontakt via telefon är 0150-(5) 6900 Med intrång menas att man tillgodogör sig information som: ej är relevant för just nu rådande arbetssituation saknas samtycke till SPAM Reklam med e-post som skickas till många personer samtidigt men som mottagarna inte har beställt. Med incident avses en tillfällig händelse, ett tillbud eller ett missöde. BITS Plus system framtaget av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som kartlägger informationssäkerhetsnivån för verksamhetssystem (MSB).

18 18 5 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum DISA datorstödd informationssäkerhetsutbildning för användare via webben ( Omfattning Vad omfattas Informationssäkerheten omfattar kommunens alla informationstillgångar som finns i kommunens besittning. Exempel på informationstillgångar kan vara: information som finns i datorer eller på servrar information som skickas med e-post, chatt eller liknande information som finns på mobila enheter ex telefoner och surfplattor information som finns lagrad på externt media ex USB-minne m.m. information som visas på webbsidor eller via sociala medier information som överförs muntligt via ett samtal med telefon, direkt eller annat media information som finns i skriftlig form Vem omfattas Samtliga anställda, förtroendevalda, elever inom skola/förskola/vuxenutbildning och uppdragstagare som arbetar med kommunens information omfattas av informationssäkerhetspolicyn.

19 19 6 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning (Infosäk F) Målgrupp: Ledning, systemägare och samordningsansvarig Informationssäkerhetsinstruktion Kontinuitet och Drift (Infosäk KD) Målgrupp: IT-driftansvariga Informationssäkerhetsinstruktion Användare (Infosäk A) Målgrupp: Samtliga medarbetare Informationssäkerhetspolicyn redovisar ledningens viljeinriktning och mål för informationssäkerhetsarbetet. Policyn konkretiseras i informationssäkerhetsinstruktioner. Policyn är framtagen enligt rekommendation från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Informationssäkerhet är den del av kommunens lednings- och kvalitetsprocess som handlar om hur verksamheten hanterar information. Informationssäkerhetspolicyn och särskilda informationssäkerhetsinstruktioner styr kommunens arbete kring informationssäkerhet. Allmänt om informationssäkerhet och IT Information är en av Katrineholms kommuns viktigaste tillgångar. Utgångspunkter i kommunens säkerhets- och policyarbete inom informationsteknologi är: lagar, förordningar och föreskrifter krav uppsatta av Katrineholms kommun avtal överenskommelse öka effektiviteten genom rätt IT-stöd i förvaltningarna ge bättre förutsättningar för ledning, styrning, uppföljning, utvärdering och resursfördelning Hanteringen av informationen är en viktig del i risk- och sårbarhetsanalyser. Överordnade chefer har rätt att, efter kontakt med personalkontor och en skriftlig begäran till IT-kontoret, få tillgång till information, inklusive e-post och hemkataloger på en medarbetare vid misstanke om oegentligheter. Informationssäkerhet är en integrerad del av vår verksamhet. Samtliga chefer ansvarar för att all sin personal är väl insatta i informationssäkerhetspolicyn och

20 20 7 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum efterlever denna. Alla som hanterar informationstillgångar ansvarar för att upprätthålla informationssäkerheten. Samtliga som omfattas av denna policy ska vara uppmärksamma på, och rapportera händelser som kan påverka säkerheten för kommunens informationstillgångar. Rapportering ska ske till systemägaren som i sin tur rapporterar till informationssäkerhetssamordnaren inom organisationen. Lokala avvikelser från denna policy inom organisationen är tillåtet, dock reglerar denna policy en miniminivå på informationssäkerheten. Disciplinära åtgärder i enighet med arbetsrätten eller motsvarande kan vidtas mot den som använder informationstillgångarna på ett sätt som strider mot informationssäkerhetspolicyn. Mål Att ha ett säkert informationsflöde med rätt skydd för informationen så att den är: säkrad mot förlust säkrad mot skada säkrad mot sabotage säkrad mot stöld säkerhetsställd gällande riktighet säkrad mot otillbörlig åtkomst Dessa mål hanteras och bör följas upp i respektive verksamheters verksamhetsplan. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för informationssäkerheten. Informationssäkerhetssamordnaren har det operativa ansvaret för samordning av informationssäkerhetsarbetet. Varje facknämnd utser systemägare för informationssystem inom nämndens ansvarsområde. Systemägare bör vara den som har ansvaret för den verksamhet som aktuellt informationssystem stödjer. Systemägare utser även systemförvaltare för respektive informationssystem. Beskrivning av roller och ansvar framgår av Infosäk F.

21 21 8 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Generella krav Kommunens informationssystem Samtliga informationssystem ska vara identifierade och förtecknade på central plats ( Informationssystem som är av vikt, viktigheten beslutas av systemägare, ska genomgå en riskanalys. Riskanalysen genomförs med stöd av kommunens verktyg för analys av informationssäkerhet (BITS Plus). Underlaget från riskanalysen ska ligga till grund för driftnivå av informationssystemen. Informationssäkerhetsutbildning All personal ska regelbundet genomgå utbildning i informationssäkerhet för att informationssäkerheten ska upprätthållas. Informationsklassning Information som hanteras på myndigheten ska klassificeras med avseende på sekretess, riktighet och tillgänglighet enligt kommunens klassningsmodell i Infosäk A. Internet Förutsättningar och restriktioner för användandet av Internet dokumenteras i Säkerhetsinstruktion för användare. E-post Förutsättningar och restriktioner för användandet av e-post dokumenteras i Säkerhetsinstruktion för användare. Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplaneringen krävs för att bedriva verksamheten på en acceptabel nivå under såväl normala förhållanden som vid extraordinära händelser. En kontinuitetsplan ska även finnas för driften av IT-verksamheten baserad på de olika informationssystemens samlade krav och vara integrerade med Katrineholms kommuns gemensamma kontinuitetsplan. Revidering Revideringstid av informationssäkerhetspolicy och underdokument informationssäkerhetspolicyn ska ses över vid revidering av kommunplanen eller vid behov. informationssäkerhetsinstruktionerna revideras vid behov eller vid förändringar i informationssäkerhetspolicyn som påverkar informationssäkerhetsinstruktionerna.

22 22 9 (9) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum Revideringsansvar IT-chef är revisionsansvarig för informationssäkerhetspolicyn med underliggande dokument. Beslutsinstans och referensgrupper Informationssäkerhetspolicyn beslutas av Kommunstyrelsen, Informationssäkerhetsinstruktioner beslutas av IT-chef på delegation från kommunstyrelsen, IT-rådet är referensgrupp i revisionsarbetet. Revidering och uppföljning Uppföljning är en viktig del i informationssäkerhetsarbetet för att säkerhetsställa att: beslutade åtgärder är genomförda årliga mål är uppfyllda policy följs att policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras Referenser Katrineholms kommuns författningssamling

23 23 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Säkerhetsinstruktion för förvaltning Revisionshistoria: SITHS-projektet Version Reviderad 2.0 Innehållsförteckning Säkerhetsinstruktion för förvaltning 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Organisation och ansvar 2 Ledningen 2 IT-råd 2 Informationssäkerhetssamordnaren 2 Systemägare 2 Systemförvaltare 3 IT-chef 4 Systemadministratör 4 Regler och rutiner 4 Ansvar för IT-utrustning 4 Flyttning av IT-kommunikation 5 Utbildningsansvar 5 Säkrade utrymmen 5 Utbyte av information 5 Övervakning 6 Styrning av användares åtkomst 6 Styrning av åtkomst till information 6 Styrning av åtkomst till nätverk 6 Styrning av åtkomst till operativsystem 6 Kontroll och revision av programlicenser 7 Externa utövare 7 Anskaffning av informationssystem och övrig utrustning 7 Klassning av information 9 Information som hanteras i IT-baserade informationssystem 9 Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser 10 Hantering av informationssäkerhetsincidenter 10 Efterlevnad av rättsliga krav 10 Miljö och IT 10 Revidering 10 Referenser 11

24 24 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Inledning Med informationssäkerhet avses den samlade effekten av de skyddsåtgärder som tillsammans minskar eller eliminerar effekterna av hot och risker som riktar sig mot IT-stödets och informationsresursernas tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. Med information avses här all information oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer - den kan vara muntlig, skriven, tryckt eller elektronisk. Då datorer och IT-system idag har en så central roll som bärare av information blir denna instruktion dominerad av frågor rörande detta. Styrande dokument för arbetet med informationssäkerhet i Katrineholms kommun är informationssäkerhetspolicy med tillhörande instruktioner. Denna Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning (Infosäk F) redovisar: de olika rollernas ansvar riktlinjer för områden av särskild betydelse regler för systemutveckling, systemunderhåll och hantering av incidenter Organisation och ansvar Ledningen Kommunstyrelsen beslutar om hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas. Ansvarets omfattning framgår av BITS. BITS är ett verktyg för informationssäkerhetsanalys enligt BITS-konceptet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). IT-råd IT-rådets syfte är att som samverkande organ, med deltagare från samtliga förvaltningar, verka för en IT-verksamhet som är kommungemensam, verksamhetsstyrd och kostnadseffektiv. IT-rådets mål är att IT-ärenden ska behandlas utifrån kommunens befintliga styrdokument och att revidera IT-strategin, så att den stödjer IT-visionen. Informationssäkerhetssamordnaren Informationssäkerhetssamordnaren stödjer arbetet med att uppnå målen för informationssäkerhetspolicyn samt ansvarar för att de delar av IT-stödet som är gemensamma för hela verksamheten analyseras. Analyserna ska genomföras med stöd av BITS Plus. Informationssäkerhetssamordnaren stödjer och följer upp systemägarnas arbete med att genomföra säkerhetsanalyser av verksamhetssystem. Systemägare I enlighet med kommunfullmäktiges beslut att varje facknämnd utser systemägare för informationssystem inom nämndens ansvarsområde.

25 25 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Systemägaren har det yttersta ansvaret för systemet och ansvarar bl.a. för: se till att genomföra analyser av systemets säkerhet med stöd av verktyget BITS Plus utse systemförvaltare, samt för att ge systemförvaltaren stöd i dennes roll som utförare av vissa moment inom systemdriften att lagar och förordningar följs ex personuppgiftslagen (PUL) informationen i systemet är i enighet med informationssäkerhetspolicyn att det finns en SNÖ (ServiceNivåÖverenskommelse) med IT-kontoret för reglering av driftansvaret att information och utbildning ges till berörd personal att systemet utvecklas i linje med kommunens IT-vision, IT-strategi och informationssäkerhetspolicy att hålla kontakt och utbyta information med IT-kontoret och IT-råd att godkänna nya versioner av systemet att licenser finns i erforderlig mängd och att en överlämning sker av licenserna och programvara till IT-kontoret vid installation att fastställa felhanteringsrutinen för varje system Systemförvaltare Systemförvaltaren utses av Systemägaren och ansvarar, i samverkan med IT-kontoret, för den dagliga driften och förvaltning av aktuellt system. Systemförvaltarens roll är bl.a. att: verkställa beslut som systemägaren fattar informera sig om och bli väl förtrogen med programmets innehåll, struktur och termer upprätta, införa och utvärdera systemförvaltarrutiner se till att uppgifterna i systemet är aktuella och korrekta se till att användarna/grupperna har rätt behörighet i systemet tillhandahålla aktuell användarhandledning ansvara för användarsupporten rörande verksamhetsrelaterade frågor i systemet rapportera och förbereda ärenden och beslut som skall hanteras av systemägaren rapportera fel, brister, regelbrott och oegentligheter till systemägaren och informationssäkerhetssamordnaren hantera felanmälningar från kommunens gemensamma Servicedesk och åtgärda eller vidarebefordrar problemet till leverantören ge förslag till ändringar/utveckling av systemet ansvara för arbetet med säkerhetsfrågor som rör systemet

26 26 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) ansvara för planering av datum för produktionssättning inför nya releaser/ versioner i samråd med IT-kontoret ansvara för att samtliga användare i systemet är informerade om planerade driftavbrott ansvara för tester vid uppdateringar och felrättningar ansvara för att kontroll och uppföljning av SNÖ följs se till att reservrutiner, serviceavtal mm, finns så att systemägarens krav på lägsta tillåtna avbrottstid kan tillgodoses se till att det finns lättillgänglig användardokumentation och handböcker till systemen, samt att dessa hålls aktuella och väl spridda hos användarna tillse att organisationens systemförteckning 1 är uppdaterad med relevant information IT-chef IT-chefen ansvarar för avveckling, uppgradering, utökning och implementering av IT-system samt utrustning i syfte att nå kostnadseffektiva lösningar för Katrineholms kommun inom ramen för antagna mål och ekonomiska ramar och i enlighet med Katrineholms kommuns delegationsordning. IT-chef är systemägare för kommungemensamma system. IT-chef har ansvaret för att dessa fungerar. IT-chef ansvarar för att en analys av dessa genomförs med stöd av BITS Plus. IT-chef ansvarar för att Informationssäkerhetsinstruktionerna Infosäk A, Infosäk F samt Infosäk KD upprättas och underhålls. Infosäk KD ska vara samordnad med myndighetens gemensamma kontinuitetsplan. Systemadministratör Systemadministratören tillhör IT-kontoret och har den tekniska kompetensen. Systemadministratören ansvarar tillsammans med systemägaren och systemförvaltaren för att den dagliga driften upprätthålls enligt SNÖ. Regler och rutiner Ansvar för IT-utrustning All IT-utrustning ska vara förtecknad och stöldmärkt. Undantag från stöldmärkning kan beslutas av IT-chef. Av en förteckning ska framgå utrustningens placering, användare och datornamn. Omflyttning och överlåtelse av utrustning får inte ske utan samråd med IT-kontoret. Anskaffning av IT-utrustning, görs i samråd med IT, se tjänstekatalog. 1

27 27 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Flyttning av IT-kommunikation Förvaltningarna har skyldighet att i god tid kontakta IT-kontoret när det avser flytt. Verksamheter som flyttar utan att planera och meddela IT-kontoret före budgetplaneringen betalar kostnaden för flytt och kommunikation själva fram till nästa budgetperiod. Utbildningsansvar Systemägaren ansvarar för att: användare ges grundläggande informationssäkerhetsutbildning före tilldelning av behörighet i nätverket användarhandledning för aktuellt system finns medarbetare har tillräckliga kunskaper om säkerhetsreglerna för de informationssystem de behöver för de egna arbetsuppgifterna Information och utbildning av anställda ska omfatta: informationssäkerhetens betydelse för verksamheten innehållet i Informationssäkerhetspolicyn Informationssäkerhetsinstruktion för Användare (Infosäk A) Kortversion av användarinstruktion och ansvarsförbindelse ska skrivas på av den anställda och skickas in till IT-kontoret Säkrade utrymmen Känslig information från informationssystem ska lagras på resurser i datorhallar som ska vara försedda med kontrollsystem för in- och utpassering. Utrymmen med konsolutrustning ska vara låsta när de är obemannade. Utrymmen med kopplingspunkter ska vara låsta och enbart behörig personal ska ha tillträde. Känslig information som inte hanteras i informationssystem ska förvaras i brandklassade säkerhetsskåp. Servicepersonal, städpersonal m.fl. ska övervakas i dessa utrymmen. IT-chef/Informationssäkerhetssamordnaren beslutar om och när tillträde till säkrade utrymmen tillåts. Utbyte av information Om media som innehåller information som klassats som mycket hög nivå måste transporteras fysiskt ska IT-chef/Informationssäkerhetssamordnaren kontaktas för beslut om tillvägagångssätt.

28 28 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Övervakning För informationssystemsloggar ska systemägaren besluta: Vad som ska loggas Hur ofta loggarna ska analyseras Vem som ansvarar för analyser av dem Hur länge de ska sparas Hur de ska förvaras Styrning av användares åtkomst För att säkerställa att endast behöriga användare har tillgång till nätverket ska åtkomst till nätverket beställas enligt anvisningar som finns på Intranätet under IT. Innan användaren får konto i nätverket måste en ansvarsförbindelse för kommunens IT-resursers skrivas under och lämnas till IT-kontoret. Samma tillvägagångssätt gäller även när konsulter eller andra utför arbete i informationssystem. Leverantörslösenord och behörigheter ska förvaras inlåsta. Styrning av åtkomst till information Användare ska bara ges tillgång till den information som krävs för arbetet. Särskild hänsyn ska tas till PUL. Styrning av åtkomst till nätverk IT-chefen beslutar om autentisering vid externa anslutningar anslutning av utrustning till nätverket anslutning av externa nätverk till kommunens eget nät med ingående säkerhetsfunktioner, autentisering etc. anslutning av trådlösa nät säkerhet vid Internetanslutning IT-chefen ansvarar för att en översikt av säkerhetsarkitekturer för interna nätverket och kommunikationsanslutningar upprättas administrationen av brandväggen samt besluta om vad som ska loggas i den, vem som ansvarar för uppföljningen av loggarna, hur ofta uppföljning ska ske och hur länge loggarna ska sparas att upprätta underlag för fullmäktiges beslut om kommunikationstjänster Styrning av åtkomst till operativsystem IT-chefen beslutar i vilken utsträckning användning av administrationsverktyg eller systemhjälpmedel som kan förbigå system- och tillämpningsspärrar ska användas.

29 29 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Kontroll och revision av programlicenser IT-kontoret ansvarar för de kommungemensamma licenserna såsom Office och Adobe. Därutöver har varje förvaltning ansvar för att antalet programinstallationer överensstämmer med antalet inköpta licenser på sin förvaltning. Varje förvaltning ansvarar för att köpa in sina egna programlicenser till respektive förvaltnings system. Villkoren för slutanvändning av licenserna ska uppfyllas. Vid en programvarurevision ska förvaltningen kunna visa upp aktuell dokumentation på antalet licenser och installationer. IT-kontoret kan vid behov göra sticksprovkontroll. Kommunen måste kunna visa upp giltiga licenser för installerade program på samtliga kommunala datorer närhelst det begärs. Detta innebär att IT-kontoret kan komma att göra inventeringar. Externa utövare Beställare av utomstående leverantörers tjänster ska följa upp och granska att säkerhetsöverenskommelser följs. Om extern personal, t.ex. konsulter, ska ges tillgång till kommunens olika system, så ska det ske via utrustning som kommunen tillhandahåller. Undantag kan medges av IT-chef vid särskilda behov, t.ex. vid outsourcing av drift eller underhåll. Anskaffning av informationssystem och övrig utrustning Inför nyanskaffning och införande av ett informationssystem ska IT rådet informeras, därefter ska förvaltningschef, eller av denne utsedd person, i samarbete med Informationssäkerhetsansvarig och IT-kontorets förvaltningskontakt utforma en projektplan över införandet.

30 30 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Denna projektplan ska minst omfatta: verksamhetens beskrivning av behov och mål med anskaffningen en utsedd systemägare en inledande systemsäkerhetsanalys med stöd av BITS Plus beroende på systemets betydelse. Analysen syftar till att klarlägga säkerhetskraven på det system som planeras att införas och den utökas därefter med en kravspecifikation som minst omfattar: o integrationskrav med andra system o krav på test o tidplan o personella och ekonomiska resurser o klarlägga behov av användarutbildning Ansvarig för nyanskaffningsprojekt förbereder överlämnandet från test och utveckling till drift och förvaltning tillsammans med den tilltänkte systemägaren. Beslut om tidpunkt från vilken systemet övergår från projekt till förvaltning fattas av systemägaren. I och med detta övergår ansvaret till systemägaren som då också övertar all dokumentation samt upprättar SNÖ-avtal och en systemsäkerhetsanalys.

31 31 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Klassning av information Information som hanteras i IT-baserade informationssystem För information som lagras i informationssystem måste inte bara sekretessaspekten beaktas, utan även kraven på riktigheten i informationen och tillgängligheten till den. Säkerhetsaspekt Sekretess (konfidentialitet) Riktighet Tillgänglighet Kravnivå Mycket hög nivå Information som kan medföra mycket allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra mycket allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som ska vara åtkomlig inom högst 2 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person Hög nivå Information som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som inte behöver vara åtkomlig inom 2 timmar, men inom högst 8 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person Basnivå Information som kan medföra mindre allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den röjs för obehörig Information som kan medföra mindre allvarliga negativa konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person om den är felaktig Information som inte behöver vara åtkomlig inom 8 timmar inom kontorstid för att inte medföra oacceptabla konsekvenser för egen eller annan organisations verksamhet eller för enskild person

32 32 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Anm: Följande typ av information hanteras utanför klassningsmodellen: Information som avser rikets säkerhet. Sådan information ska hanteras enligt särskilda bestämmelser. Information som har extrema krav på sig att vara tillgänglig. Information som inte bedöms ha krav på sig vare sig avseende sekretess (konfidentialitet), riktighet eller tillgänglighet. De åtgärder som ska vidtas för att uppfylla säkerhetskraven på respektive informationssystem framgår av analys av dessa med BITS Plus. Säkerhet i utvecklings- och underhållsprocesser Förslag om önskemål på förändringar i systemen lämnas till systemägaren. Arbetet bedrivs enligt Katrineholms kommuns modell för införande och utveckling av informationssystem. Hantering av informationssäkerhetsincidenter Vid misstanke om intrång eller andra incidenter ska användare agera enligt informationssäkerhetsinstruktion för Användare (Infosäk A) Informationssäkerhetssamordnaren ska sammanställa och rapportera till IT-chef: intrång och försök till intrång brott mot lagstiftning och internt regelverk incidenter som orsakar eller skulle kunna orsaka betydande avbrott och störningar konsekvenser och förslag till åtgärder efter intrång eller funktionsfel Efterlevnad av rättsliga krav Anvisningar för skydd av register och handlingar ska följas, se Infosäk A. Miljö och IT Katrineholms kommun ska vara ett föredöme när det gäller att ta ansvar för miljön och människors hälsa och ska därför så långt det är möjligt välja de ur miljösynpunkt bästa alternativen vid inköp och upphandlingar. De leverantörer som används vid inköp av IT-utrustning är valda för att uppfylla detta syfte. IT-utrustning och el skrot lämnas till återvinning för att användbara delar ska tas tillvara och övrig sorteras med tanke på vårt ansvar för miljön. Revidering IT-chef reviderar fortlöpande detta dokument med IT-rådet som referensgrupp. Giltighet av detta dokument följer Informationssäkerhetspolicyn.

33 33 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Referenser Katrineholms kommuns Informationssäkerhetspolicy, KS 2010/311 Basnivå för Informationssäkerhet BITS,

34 34 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Informationssäkerhetsinstruktion för användare Revisionshistoria: SITHS-projektet Version Version: Version: Reviderad: 2.0 Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Efterlevnad 2 Din arbetsplats 3 Åtkomst till information 5 Lagring av information 6 Internet 8 E-post 9 Incidenter, virus m.m. 10 Vid anställningens upphörande 11 Stöd och hjälp i it frågor 11

35 35 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Inledning Med informationssäkerhet avses den samlade effekten av de skyddsåtgärder som tillsammans minskar eller eliminerar effekterna av hot och risker som riktar sig mot IT-stödets och informationsresursernas tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. Med information avses här all information oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer - den kan vara muntlig*, skriven, tryckt eller elektronisk. Då datorer och it-system idag har en så central roll som bärare av information blir denna instruktion dominerad av frågor rörande detta. Styrande dokument för arbetet med informationssäkerhet i Katrineholms kommun är informationssäkerhetspolicy med tillhörande instruktioner. Denna Informationssäkerhetsinstruktion för användare (Infosäk A) redovisar hur användaren ska agera för att upprätthålla god säkerhet. Syfte För att skydda de värden informationen representerar krävs ett säkerhetsmedvetande hos alla. Användarinstruktionen ska hjälpa dig leva upp till de säkerhetskrav som ställs och ge kunskap om vilket ansvar du har. Efterlevnad Vid underlåtenhet att följa eller medvetet bryta mot användarinstruktionen görs en utredning i samråd med it-kontoret och personalkontoret. Efter utredning kan rätten att använda it-resurser begränsas eller återkallas och arbetsrättsliga åtgärder som disciplinpåföljd bli aktuella. * Muntligen överförd information ges inte mycket utrymme i denna instruktion. Samtidigt kan vi konstatera att vi inom det området har några av de största hoten mot vår informationssäkerhet. Det är viktigt att var och en tänker på var man pratar och med vem. Ett stort ansvar vilar på den enskilde kring de sekretessbelagda uppgifter man tar del av i sitt arbete.

36 36 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Din arbetsplats Med din arbetsplats menar vi din fysiska arbetsplats och den IT-utrustning du hanterar i ditt arbete. Programvaror Med programvara menar vi datorprogram som är avsedda att installeras på din dator och användas i syfte att underlätta dina arbetsuppgifter. Respektive programvaras licensavtal bestämmer hur programvaran får hanteras. De program som krävs för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredställande sätt ska finnas installerat på datorn. Beslut gällande detta fattas av din chef i samråd med IT-kontoret. Giltig licens erfordras. Om du lämnar arbetsplatsen När du lämnar arbetsplatsen för dagen ska du alltid stänga av din dator av miljö- och säkerhetsskäl. Datorn ska däremot alltid vara ansluten till strömuttag och nätverk eftersom underhåll av datorn och program kan ske nattetid via nätverket. Datorer som ej är anslutna kommer uppdateras/installeras vid nätanslutning. Blåtand (bluetooth) Blåtand eller bluetooth är en standard för trådlös kommunikation mellan olika enheter, som te.x. en dator och ett tangentbord. Blåtand på din IT-utrustning ska generellt ska vara avstängd då du inte använder den. Tänk på att byta till ett personligt lösenord. När blåtand är påslagen bör du iaktta försiktighet. Trådlöst nät (WLAN) Det trådlösa nätet på din IT-utrustning ska generellt vara avstängd då du inte använder det. Tänk på att information som skickas över oskyddat nätverk kan vara synligt för andra. Katrineholms kommuns, administrativa och pedagogiska, trådlösa nätverk kräver att det finns ett certifikat på datorn. Det publika trådlösa nätverket kräver inloggningsuppgifter och ger endast tillgång till Internet.

37 37 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Användarens ansvar Du ska ha antivirusprogram installerat och uppdaterat på din pc, smartphone och läsplatta vid installationer av appar på läsplatta och smartphone noga kontrollera appens åtkomstbehörigheten ha skärmlås aktiverat på din dator, smartphone och läsplatta låsa ditt rum eller lägga in akter i dokumentskåp när du lämnar rummet, om du hanterar handlingar med sekretessuppgifter låsa din dator när du lämnar rummet (Ctrl+Alt+Del och välj Lås datorn) Kontakta Service Desk, 6900, vid: fysiska ingrepp på din IT-utrustning felanmälan av IT-utrustning beställning av installation och konfiguration på IT-utrustning kassering av IT-utrustning återställning av backup Du får inte installera egna programvaror på datorer som är anslutna till kommunens nätverk Tänk också på att Du lämnar spår efter dig när du är inloggad och arbetar i systemen. Systemen kan därför spåra bland annat obehörig åtkomst. Syftet med att kunna spåra användandet av systemen är att skydda informationen och för att undvika att oskyldiga misstänks, om oegentligheter inträffar. Loggar är allmän handling och innebär att de ska lämnas ut på begäran från myndigheter, allmänhet eller media. Tänk på att flyttbara lagringsmedia som t.ex. CD, USB-minnen, mobiltelefoner, m.m., kan innehålla skadlig kod (t.ex. virus). Rådfråga Service Desk, 6900, om du är osäker. När du får besök av it-tekniker för hjälp med datorn, be dem gärna att legitimera sig så att du vet var de kommer ifrån. Du bör ha samma säkerhetstänkande när du hanterar papper och pärmar, som när du hanterar information med hjälp av datorer och telefoner. Vid utskrift av känslig information var noga med att direkt gå och hämta utskrifter. För att en bärbar dator ska vara så säker som möjligt, ska du kontinuerligt (minst en gång per vecka) ansluta den till Katrineholms kommuns nätverk. Då blir virusskydd och andra säkerhetsprogram uppdaterade.

38 38 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Åtkomst till information Dina arbetsuppgifter avgör vilka behörigheter du har och beslut om behörighet fattas av din chef eller informationsägaren. Inloggning till datorn/nätverket Innan du första gången loggar in i nätverket får du ett användarnamn och lösenord av din närmaste chef eller av denne utsedd person. Vid första inloggningen blir du uppmanad att byta lösenordet. Lösenordet ska uppfylla punkterna nedan. Lösenord är personliga och ska hanteras därefter. Katrineholms kommuns lösenordsstandard ska vara minst nio tecken långt ditt nya lösenord måste innehålla minst 3 av följande teckengrupper: o 1 stor bokstav o 1 liten bokstav o 1 siffra (0-9) o 1 specialtecken (= + # % & / (! )? < $ { [ ] } \ ' *, ;. _: - ) kan inte vara samma som något av dina tidigare 24 lösenord måste skilja sig från ditt förra lösenord med mer än bara sista tecknet kan inte vara samma som användarnamnet kan bara bytas av användaren en gång per dygn, 24 timmarsperiod efter 10 misslyckade inloggningsförsök så låses kontot, efter 30 min så låses kontot upp igen och man får yttligare 10 nya inloggningsförsök. Byte av lösenord I det administrativa nätverket ska byte av lösenord ske var 90:e dag. 10 dagar innan det är dags att byta lösenord visas en dialogruta på ditt datorskrivbord samt e-post skickas till tillhörande e-postlåda. Lösenordet ska omedelbart bytas om du misstänker att någon annan känner till ditt lösenord. Lösenord i verksamhetssystem Lösenord till respektive verksamhetssystem administreras av systemägare eller av denna utsedd person. Tidsintervallet beslutas av respektive systemägare. Rekommendation är att dessa lösenord följer samma regelverk som lösenord i det administrativa nätverket.

39 39 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Användarens ansvar Du ska: ha ett lösenord som består av minst 9 tecken enligt Katrineholms kommuns lösenordsstandard Du får inte: lämna (låna) ut kontot till någon annan utnyttja någon annans konto Tänk också på att Använd inte samma lösenord på publika tjänster på Internet som du använder hos kommunen. Om du läser eller ändrar uppgifter som du inte har rätt till och till exempel utan medgivande använder någon annans lösenord görs en utredning av personalkontoret och åtalsanmälan för dataintrång kan aktualiseras hos åklagarmyndighet. Lagring av information Varje användare i Katrineholms kommun är ansvarig för att informationen lagras på tilldelat diskutrymme. Den information du lagrar på våra gemensamma utrymmen säkerhetskopieras. Information bör ej sparas på lokal disk (C:\). Lagra information efter åtkomstbarhet enligt följande: G:\ (Gemensam) är en enhet för lagring av information som du och medarbetarna på din förvaltning har tillgång till. H:\ (Hemkatalog) är din personliga enhet som du kan använda för lagring av eget arbetsmaterial. Om du väljer H-enheten kommer dina medarbetare inte åt informationen. K:\ (Kommungemensam) är en enhet för lagring av information som du och dina medarbetare gemensamt inom kommunen har tillgång till, tänk på att det passerar myndighetsgränsen på denna enhet.

40 40 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Lagring av information på olika media Följande krav gäller: Krav på sekretess Mycket hög nivå (Informationen får inte röjas) Hög nivå (Informationen kan ge negativa konsekvenser för organisationen eller enskild person om den röjs) Basnivå (Informationen kan inte ge negativa konsekvenser för organisationen eller enskild person om den röjs) Användarens ansvar Åtgärder Förvaring - Förvaras inlåsta - Endast CD-R eller DVD-R får användas för data Kopiering - Får kopieras endast med godkännande från systemägaren för systemet som informationen kommer ifrån Återanvändning - Får inte återanvändas Destruktion - Papper och OH-film destrueras i papperstugg - IT-chef/Informationssäkerhetssamordnaren kontaktas för beslut om tillvägagångssätt för datamedia. Förvaring - Ej förvaras synligt - Endast CD/DVD-skiva eller USB-media får användas för data Kopiering - Får kopieras i samråd med systemets förvaltare/administratör Återanvändning - Tillåten Destruktion - Papper och OH-film destrueras i papperstugg - Datamedia lämnas till 6900 för destruktion Förvaring - Inga krav Kopiering - Tillåten Återanvändning - Tillåten Destruktion - Krävs ej Du får inte lagra sekretesshandlingar på din egen dator, USB-minne eller CD-skiva eller andra mobila/bärbara enheter lagra allmänna handlingar eller verksamhetskritisk information på en extern lagringsplats där det inte finns avtal med kommunen som reglerar villkoren (Hotmail, Facebook, Youtube, etc).

41 41 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Tänk också på att Vissa verksamheter ställer extra höga krav på hanteringen av sekretesshandlingar (hälso- och sjukvården och socialtjänsten). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet röjer sekretessbelagd uppgift kan dömas till brott mot tystnadsplikten. Information lokalt på datorarbetsplatsen säkerhetskopieras inte. Därför kommer informationen försvinna vid dataförlust i samband med service, stöld, haverier eller liknande. IT-kontoret har inget ansvar för förlorad information lokalt på datorarbetsplatsen. Sekretessbelagd information får endast lagras på server. Internet När du använder Internet kan säkerheten i kommunens lokala nätverk påverkas negativt beroende på ditt beteende, till exempel beroende på vilka sidor du besöker. När du surfar på Internet representerar du Katrineholms kommun och bör därför agera enligt Katrineholms kommuns värdegrund (RÖTT). På datorerna finns ett skydd mot barnpornografi (NetClean) installerat. Programmet genomsöker datorerna och vid upptäckt skickas rapport till IT-kontoret varvid en polisanmälan sker. Internet ska ses som ett arbetsredskap där medarbetarna kan hämta information och tjänster som är till nytta och stöd i arbetet. Privat användning i begränsad omfattning är tillåten om det inte påverkar arbetet på ett negativt sätt. Användarens ansvar Du får inte besöka oetiska sidor så som sidor med rasistiskt, pornografiskt eller olagligt innehåll* ladda ner och själv installera programvara från Internet Tänk också på att Du lämnar spår i en fil som loggar internettrafiken på kommunen. Denna loggfil är allmän offentlig handling (det innebär att vem som helst har rätt att veta vilka sidor du besökt på jobbet) och visar vilka webbplatser du har besökt. Bilder och annat material kan vara upphovsrättsskyddat (Copyright)

42 42 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) E-post E-post är ett hjälpmedel i arbetet men minneskapaciteten för att spara e-post är begränsad. Underhåll därför regelbundet mapparna Inkorgen, Skickat, och Borttaget för att frigöra utrymme. Din e-post spärras om minnet blir fullt. Spara meddelanden, bifogade filer med mera, på samma sätt som du lagrar annan information. Så väl personliga e-postlådor som myndighetsbrevlådor ska kontrolleras varje vardag för att bedöma inkommen e-post utifrån om diarieföring är nödvändlig. Användarens ansvar Du ska vid sjukdom eller frånvaro (mer än 1 dag) se till att din brevlåda stängs eller hanteras av ett av dig utsett ombud, om du inte har möjlighet att själv bevaka den. ha en e-postsignatur som är utformad i enighet med den för verksamheten gällande grafiska profilen kontakta din chef om du får hotbrev kontakta Service Desk, 6900, om du misstänker att det kommit in virus via e-postsystemet låta registrera allmänna handlingar oavsett om de inkommer med e-post eller vanlig post * Undantag kan finnas om syftet är uppenbart arbetsrelaterat. Du får inte skicka sekretessbelagd eller annan integritetskänslig information via e-post. skriva någon känslig information i ämnesraden använda e-post för att sända spam eller kedjebrev öppna en bifogad fil eller länk om du är tveksam på dess innehåll Tänk också på att Det är viktigt att tänka på att meddelande via e-post omfattas av bestämmelser om offentlighet och sekretess på samma sätt som mer traditionella handlingar. Samma regler gäller för diarieföring av e-post som för vanliga brev. Du uppträder som representant för kommunen när du använder kommunens e-post. Ange alltid ett relevant ämne i ämnesraden för meddelandet, för att klargöra för mottagaren vad denne kan förvänta sig för innehåll i e-posten. Kontrollera vilka som är medlemmar på sändlistor innan du använder dem, sändlistor innebär risk att känslig information når fel mottagare. För att minska risken för så kallat SPAM bör du tänka på hur du sprider din e- postadress.

43 43 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) E-postsystemet är ett arbetsverktyg och bör inte användas för privat bruk. Incidenter, virus m.m. En it-incident är en oönskad och oplanerad störning som drabbar eller påverkar ett itsystem. Som incident räknas även upptäckt av otillåten användning och obehörigt intrång i it-system samt upptäckt av misstänkt skadliga koder (virus, trojaner m.m.). Skadlig kod förekommer i otaliga varianter och nya kommer fortlöpande, mer eller mindre dagligen med illvilliga avsikter att infektera och skada ett system eller dator. Virusprogram uppdateras för att klara nya virus men kan aldrig bli 100 % säkra. Säkraste skyddet mot virusangrepp är att inte ladda ner filer från Internet och att inte öppna bilagor i e-posten från okända avsändare. It-kontoret har ansvar för att din dator har ett virusskydd som är aktiverat och uppdaterat. Detta förutsätter dock att du är inloggad i nätverket. Katrineholms kommun rapporterar IT-incidenter till identifierad användares närmsta chef. Om incidenten beror på kriminell handling, gör Katrineholms kommun en polisanmälan efter samråd med personalchefen. Användarens ansvar Du ska om du misstänker att du varit utsatt för någon typ av incident: notera när du senast var inne i IT-systemet notera när du upptäckte incidenten omedelbart anmäla förhållandet till Service Desk, 6900, och din chef. dokumentera alla iakttagelser i samband med upptäckten och försök fastställa om din information har påverkats. vid misstanke om virus: dra ut nätverkskabeln och stänga av den trådlösa uppkopplingen, men låta datorn vara på. kontakta Service Desk, 6900, via telefon. Inte e-post. Tänk också på att Aldrig vidarebefordra e-post med misstänkt virus i, inte ens till Service Desk, En stor källa till virusspridning är just e-post, antingen via bifogade filer eller länkar i e-posten. Handdatorer, digitala kameror, mobiltelefoner, skrivare, läs- och surfplattor med mera kan lätt bli virusbärare eftersom du kan mellanlagra information mellan olika datorer i dessa. Var noga med att den dator du ansluter sådan kringutrustning till har ett uppdaterat antivirusprogram.

44 44 Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (11) Om du upptäcker fel och brister i de system du använder ska du rapportera dessa till systemägaren. Vid anställningens upphörande När du slutar din anställning ansvarar du för att rådgöra med din chef, eller utsedd person, om vilket av ditt arbetsmaterial som ska sparas. Notera att all information du framställer eller sparar, på av Katrineholms kommun ägd utrustning, under arbetstid anses vara Katrineholms kommuns egendom. Det innebär att information inte får tas med utan chefs godkännande. Stöd och hjälp i it frågor Kontakt Service Desk Telefon 0150-(5) 6900 E-post 6900@katrineholm.se Öppettider Service Desk Måndag-Fredag 07:00-17:00 Vid frågor som rör specifika verksamhetssystem kontaktar du din systemansvarige. Stöd och hjälp kan också ges av it-samordnaren på din förvaltning. Frågor kring denna instruktion eller om informationssäkerhet, kontakta IT-kontoret på epost: ITK@katrineholm.se

45 45 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (första kvartalet 2013), socialnämnden Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen av ej verkställda gynnande beslut från socialnämnden till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Sedan 1 juni 2013 ska rapporteringen ske till den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg samt till revisorerna. Socialnämnden har inkommit med en rapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för första kvartalet Av rapporten framgår att det finns 21 gynnande beslut som inte verkställts. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 84

46 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter 46 1 (1) Kommunstyrelsen Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (första kvartalet 2013), socialnämnden Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Sedan 1 juni 2013 ska rapporteringen ske till den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg samt till revisorerna. Socialnämnden har inkommit med en rapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för första kvartalet Av rapporten framgår att det finns 21 gynnande beslut som inte verkställts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av socialnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 84 Karin Rytter LIX: 54 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommun@katrineholm.se

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum SOCIALNÄMNDEN Blad Handläggare: Åke Strandberg Ej verkställda gynnande beslut första kvartalet 2013 Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) för första kvartalet 2013 samt 2. Till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL som är äldre än tre månader. 3. Uppdra till förvaltningschefen att vid socialnämndens sammanträde i augusti redovisa åtgärder för att kvalitetssäkra åtgärder gällande gynnande beslut. Ärendebeskrivning Enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden från 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 SoL, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslut, till socialstyrelsen och kommunens revisorer. För första kvartalet 2013 finns 21 gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår socialnämnden besluta att godkänna rapporten om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) för första kvartalet 2013 samt till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL som är äldre än tre månader. Yrkande Pat Werner (S) yrkar tillägg med att uppdra till förvaltningschefen att vid socialnämndens sammanträde i augusti redovisa åtgärder för att kvalitetssäkra åtgärder gällande gynnande beslut. Beslutsgång Ordföranden finner att det förutom förvaltningens förslag till beslut finns ett tilläggsyrkande. Vid ställd proposition på förvaltningens förslag till beslut finner ordföranden att nämnden bifaller desamma. Vid ställd proposition på Pat Werners (S) tilläggsyrkande finner ordföranden att nämnden bifaller detsamma. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen daterad Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunfullmäktige Förvaltningschefen för socialnämnden Akt

48 48 Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (andra kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen av ej verkställda gynnande beslut från vård- och omsorgsnämnden till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska vård- och omsorgsnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. Samma rapporteringsskyldighet gäller alla gynnande nämndbeslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) 9, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en rapport över gynnande beslut som inte verkställts, för andra kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några beslut att redovisa. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av vård- och omsorgsnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande vård- och omsorgsnämndens rapport. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 43

49 49 Tjänsteskrivelse KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (andra kvartalet 2013), vård- och omsorgsnämnden Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska vård- och omsorgsnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. Samma rapporteringsskyldighet gäller alla gynnande nämndbeslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) 9, som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Vård- och omsorgsnämnden har inkommit med en rapport över gynnande beslut som inte verkställts, för andra kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några beslut att redovisa. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av vård- och omsorgsnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande vård- och omsorgsnämndens rapport. Ärendets handlingar Delegationsprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 43 Karin Rytter LIX: 57 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommun@katrineholm.se

50 50 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Dnr VON/2013: Handläggare: Mona Kjellström Rapportering av ej verkställda gynnande beslut andra kvartalet 2013 Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. 2. Nämnden godkänner förvaltningens rapporter till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. 3. Nämnden godkänner nedanstående statistikrapport och överlämnar den kommunfullmäktige. Enligt gällande delegationsordning har ordföranden rätt att fatta beslut i fråga som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ärendebeskrivning Rapporteringsskyldighet Enligt socialtjänstlagen (SoL), 16 kap, 6, ska vård- och omsorgsnämnden från den 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 SoL, som inte verkställts inom tre månader för dagen för beslut. Rapport ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. En statistikrapport över samma beslut ska lämnas till kommunfullmäktige. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Från den 1 juli 2008 gäller samma rapporteringsskyldighet gällande alla gynnande nämndbeslut enligt 9 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som inte verkställts inom tre månader för dagen för beslut. Inspektionen för vård och omsorg är tillsynsmyndighet Från den 1 juni 2013 fördes ansvaret för tillsynen över till Inspektionen för vård och omsorg, där den nu samordnas med tillsynen av hälso- och sjukvården. Rapporteringsperioderna är: 15 mars 15 april 2013 (för första kvartalet) 15 juni 31 juli 2013 (för andra kvartalet) 15 september 15 oktober 2013 (för tredje kvartalet) 15 december januari 2014 (för fjärde kvartalet). Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Inspektionen för vård och omsorg, revisorerna, kommunfullmäktige, vård- och omsorgsnämnden, akten

51 51 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Sanktionsavgift En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL eller insats enligt LSS 9, som någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, kan åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Sanktionsavgiften tillfaller staten. Muntlig rapportering Med hänsyn till sekretessen godkänner nämnden att en muntlig rapportering sker från handläggarna om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS. Skriftliga rapporter kommer däremot att skickas till Inspektionen för vård och omsorg och kommunens revisorer. Till kommunfullmäktige kommer protokollsutdrag att översändas. Statistikrapport till kommunfullmäktige Beslut - Äldreomsorg Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL avseende äldreomsorg andra kvartalet 2013 Beslutens ålder/väntetid 3-6 mån 6-12 mån < 1 år Totalt Särskilt boende Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Dagverksamhet/sysselsättning Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Beslut - Omsorg till personer med funktionsnedsättning Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL avseende omsorg till personer med funktionsnedsättning andra kvartalet mån 6-12 mån < 1 år Totalt Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till

52 52 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 9 LSS avseende omsorg till personer med funktionsnedsättning andra kvartalet mån 6-12 mån < 1 år Totalt Män 0 Kvinnor 0 Summa 0 Monica Johansson Ordförande Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till

53 53 Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Delårsrapport januari-mars för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslut lägga delårsrapporten från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen, ska direktionen avlämna delårsrapport över verksamheten till medlemmarna minst en gång per år. Med anledning av detta, har en delårsrapport för perioden januari till mars 2013 överlämnats till medlemskommunerna. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Delårsrapport 1 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet pj

54 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 54 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Delårsrapport januari-mars för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen, ska direktionen avlämna delårsrapport över verksamheten till medlemmarna minst en gång per år. Med anledning av detta, har en delårsrapport för perioden januari till mars 2013 överlämnats till medlemskommunerna. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Delårsrapporten från Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet innehåller en redovisning resandeutvecklingen i länet under årets tre första månader och en nöjdheten hos kunderna. Vidare innehåller rapporten också redovisning av måluppfyllelse och periodens ekonomiska resultat. Av delårsrapporten framgår att verksamhetens aktivitetsplan fullföljts i stora drag. Avvikelser beror främst på att man inte hunnit genomföra aktiviteten eller av andra skäl valt att ännu inte initiera den. Intäkterna till förbundets verksamhet uppgår till drygt 152 miljoner kronor och kostnader till 146,5 miljoner kronor. Detta ger ett resultat för perioden på cirka 5,5 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen har i sin genomgång av delårsrapporten inte funnit något att anmärka på eller erinra mot. Kommunstyrelsen föreslås därför besluta föreslå kommunfullmäktige att lägga delårsrapporten till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Lix: 56 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se

55 55

56 56

57 57

58 58 Delårsrapport 1 januari-mars 2013 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Version

59 59 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken

60 60 Innehållsförteckning Allmänt under perioden januari mars Samverkan 3 Personalperspektivet 3 Trafiken och avtalen 4 Resandeutvecklingen i länets busstrafik 4 Produktutvecklingen och produktanvändandet under perioden 5 Det ekonomiska utfallet - samlad redovisning 6 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari mars Funktion Tillgänglighet 11 Funktion Attraktivitet 12 Funktion Miljö 13 Funktion Effektivitet 14 Funktion Regional utveckling 15 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken

61 61 Allmänt under perioden januari mars 2013 Året 2013 inleddes med efterdyningar av den, några veckor tidigare, lanserade trafikomläggningen i länets landsbygdstrafik. Vi har under kvartalet arbetat med att konsolidera linjenätet och att lyssna in synpunkter och förslag. Ett antal av dessa ledde till att vi rättade till sådant som blivit fel i trafikomläggningen och genomförde även några trafikförändringar ur förslag från medborgare och entreprenörer. Trafikjusteringar har realiserats per den 8 januari och 25 februari och under perioden har planering företagits för ytterligare ett antal justeringar per den 8 april. Året inleddes även med det faktum att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB avvecklades och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet som samlad organisation fullgör länets samlade åtagande enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Den nya modellen för fördelning av ansvar och kostnader trädde i kraft vilket innebär en förändring i arbetssätt och medlemmarna står för en högre grad av aktivitet, inflytande och rådighet. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet organiserades till del av intentionerna i den nya modellen men vare sig myndigheten eller dess medlemmar är ännu inte till fullt tränade i de nya förutsättningarna eller arbetssätten. Planeringsprocessen för trafik och ekonomi haltar ännu då den består av en treårscykel och vi är nu i bokslut för månad tre. Samverkan Det strategiskt samverkande arbetssätt, som är en grund för kommunalförbundet och för att uppnå värdet för medborgaren som vår kunskapsorienterade processorganisation har att generera, har fortsatt varit i fokus. Vi har under perioden sökt bibehålla regelbundna avstämningar med medlemmar, entreprenörer och leverantörer. Under perioden har några aktiviteter i verksamhetsplanen startats upp som flerpartsgemensamma projektgrupper och inom 3-partsavtalet i Eskilstuna har en gemensam studieresa till Göteborg genomförts, där syftet var att se hur andra kommuner, entreprenörer och trafikmyndigheter arbetar tillsammans för att nå ett ökat resande och nöjdare kunder. Den storregionala samverkan inom Trafikplan 2017 och En bättre sits har fullföljts enligt plan. I slutet av perioden påbörjades samråd om budget och trafik med medlemmarna för att uppnå kraven i förbundsordningen och intentionerna i planeringsprocessen. Personalperspektivet Formellt startade året med att fem personer ur personalgruppen verksamhetsövergick från Länstrafiken Mälardalen AB till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Av dem var en redan anställd i myndigheten och en föräldraledig. Även kundtjänst etablerades som en följd av avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen AB. Under perioden har fyra medarbetare som inte följt med i verksamhetsövergången överlämnat sina arbetsuppgifter och ett antal medarbetare har påbörjat sina anställningar i myndigheten. Sådana övergångar medför påverkan på processeffektiviteten under perioden. Perioden har präglats av sökande efter struktur och tydlighet i organisationen. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken

62 62 Trafiken och avtalen I tågtrafiken har inga förändringar skett under perioden. Trafiken drabbades av vissa kvalitetsproblem under vintern, framförallt under 2 veckor under december månad men stabiliserades efterhand under jan-mars. Planeringsarbetet med Tågplan 2014 slutfördes i och med att ansökan gjordes för regionaltågstrafiken (av SJ) till Trafikverket i början av april. I den finns inga generella förändringar för tågtrafiken i Sörmland avseende utbud planerat till Dock kommer Svealandsbanan under 2014 få en justerad tidtabell med tidstillägg på grund av dubbelspårsbyggnationen Strängnäs Härad. Kring avtalet vi har med SJ om periodkortsresande i tågtrafiken förs en dialog om förändring av prissättningen inom nuvarande avtal. I busstrafiken har tidtabellen justerats såväl den 8 januari, 25 februari och planerat till den 8 april. Under perioden har ett avtal i trafiken sagts upp. Det är avtalet för Skärgårdstrafiken i Nyköping där det nu genomförs åtgärder om samråd inför upphandling (SIU) och förberedelse för trafikpliktsbeslut. Det planeras även för hur en överenskommelse kan se ut mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Gnesta kommun och Stockholms trafikförvaltning då den senare nu slutar med de så kallade remsorna i trafiken, en biljettlösning som används vid enkelresor i pendeltågstrafiken till och från Gnesta. Resandeutvecklingen i länets busstrafik Resandeutvecklingen under perioden har såväl ökat som minskat beroende på var i länet man tittar. Totalt sett har påstigningar gjort i länets busstrafik under januari-mars, det är en minskning med 0,5 % jämfört med samma period föregående år men en ökning med 0,3 % av andelen betalande resenärer. Dessa står för påstigningar i länets busstrafik under perioden. I just den förändrade landsbygdstrafiken har resandet minskat under perioden. Totalt gjordes påstigningar, 6,2 % färre än föregående år. De betalande resenärerna minskade i landsbygdstrafiken med 5,7 % och uppgick till påstigningar. Påstigningarna i Eskilstunas landsbygdstrafik ökade under perioden januari-mars 2013 marginellt från jämfört med samma period föregående år till och även påstigningarna i Katrineholms landsbygdstrafik ökade från resor till resor. Påstigningarna i landsbygdstrafiken i resterande av länets kommuner minskade jämfört med samma period föregående år. Påstigningarna i landsbygdstrafiken i Nyköping minskade från till I Oxelösundstrafiken minskade påstigningarna från till I Strängnäs landsbygdstrafik minskade påstigningarna från till I Trosa steg på 2012 och klev på Påstigande i Vingåker minskade från till Påstigningarna i landsbygdstrafiken i Flen minskade från till och i Gnesta minskade påstigningarna från till Påstigande på de regionala busslinjerna uppgick under perioden till , varav påstigningar företogs av betalande resenärer. På Trosabussen är resandet stabilt. Under perioden företogs resor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken

63 63 De betalande resenärerna i Eskilstuna stadstrafik fortsätter att öka. Det klev ombord betalande resenärer i Eskilstuna stadstrafik i perioden och det är 0,4 % mer än föregående år. Totalt minskade dock resandet i trafiken med 0,4 % och stannade vid påstigningar i trafiken. I Katrineholms stadstrafik ökade påstigningarna med 32,2% och uppgick till under perioden. Av dessa var påstigningar av betalande resenärer. En ökning mot föregående år med 29,5 %. Även i Nyköpings och Strängnäs stadstrafiker fortsätter resandet att öka. I Nyköping stadstrafik klev 8, 2 % fler på, totalt påstigningar. Ökningen av betalande resenärer var 7,1 % och totalt påstigningar. I Strängnäs stadstrafik klev ombord bussen, en ökning med 21,5 % mot föregående år. De betalande resenärerna ökade med 12,6% mot föregående år och gjorde påstigningar i trafiken under perioden. Produktutvecklingen och produktanvändandet under perioden Den nya busstrafiken som lanserades den 9 december har påverkat användandet av de olika reskorten. Där kunder tidigare reste med Stadskort har användandet av Pendlarkortet och resandet i Landsbygdstrafiken ökat och tvärtom. I Landsbygden har resandet med Kontantkort vuxen ökat med nästan åtta procent. Resandet med Rabattkorten har minskat - vuxen med knappt sju procent och ungdom med nästan 18 procent. Resandet med plus ett-knappen (övergång, tim-kort, resplus mm.) har minskat med 25 %. I Eskilstuna har resandet med enkelbiljetten för både vuxen (36 %) och ungdom (27 %) ökat kraftigt. Detta troligtvis beroende på den nya lagstiftningen kring köp av biljetter via mobiltelefonen. Resandet med Pendlarkortet har minskat med 32 % och Stadskortet ökat med nästan 20 %. I Eskilstuna har Rabattkort Seniorer fått utökad giltighetstid från 1 timme till 3 timmar vilket påverkar resandet med Shoppingkortet (10-klippkort med 3 h giltighet i stadstrafikzonerna) som minskar med över 42 %. I Katrineholms stadstrafik ökar resandet med Pendlarkortet med 169 % medan resandet med Stadskortet minskar med 4 %. Något som indikerar att de många av de nya resenärerna i stadstrafiken troligen kommer från landsbygdstrafiken. Även resandet med Rabattkort ungdom (64 %), ungdomskortet (75 %) och skolungdomskortet (39 %) har ökat kraftigt, vilket troligen har att göra med att flertalet friskolor etablerat sig i Katrineholm. I Nyköping ser vi också hur den nya lagstiftningen kring köp med mobiltelefonen påverkat användandet av de olika produkterna enkelbiljett ungdom (34 %) och vuxen (36 %) har ökat kraftigt. Rabattkortens användande ökar med ett snitt på 9 % och Pendlarkortet ökar med nästan 62 %. I Strängnäs ser vi samma utveckling gällande nya lagstiftningen och användandet av enkelbiljetterna, över 30 % ökning för vuxen respektive ungdom. Rabattkort vuxen har ökat med 22 %, Stadskortet med nästan 38 % och Pendlarkortet med nästan 64 %. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Länstrafiken

64 64 Det ekonomiska utfallet - samlad redovisning Ekonomin beskrivs i delårsrapporten för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB gemensamt. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper vid upprättande av delårsbokslut som vid årsbokslut. Uppställningsformen för resultaträkningen och balansräkningen avviker från uppställningen vid årsbokslut. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten än den som använts vid årsbokslut. I uppställningen skiljer vi på Intäkter medlemmar Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa. Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper Förvaltningskostnader Trafikrelaterade kostnader Trafikkostnader Det ekonomiska utfallet under perioden uppgår till kronor. Resultatet ligger inom budget men den första preliminära delårsprognosen visar på för höga produktionskostnader och minskade biljettintäkter. Prognosen visar att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en budget i balans. Den nya modellen för ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland har trätt i kraft under perioden. Resultatet genomgår kvalitetssäkring. Det betyder att vi vid denna delårsrapport skrivning inte kan redovisa utfall per medlem. I ovanstående utfall ingår en intäkt från Regionförbundet Sörmland som öronmärkts för att täcka avvecklingskostnader i Länstrafiken Mälardalen AB. I resultatet ingår även vissa avvecklingskostnader. Intäktsutvecklingen för biljettintäkter från allmänheten och skolkort har under perioden ökat med 6,1 % jämfört med samma period föregående år. För perioden uppgår intäktsutvecklingen från betalande resenärer till 7,3 % jämfört med samma period föregående år. För 2013 finns flera faktorer som påverkar resandet och så även intäkterna dels var 2012 ett skottår med en extra vardag i februari, mars månad 2013 hade 1 vardag mindre och en söndag mer än föregående år. Indexutvecklingen har under perioden legat på en lägre nivå än budget. Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs. med samma belopp varje månad. Avskrivningar av anläggningstillgångarna påbörjas den period som inköpet är gjort och görs efter bedömning av tillgångens nyttjande period. Avskrivningarna för perioden uppgår till kronor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Länstrafiken

65 65 Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten vid utgången av mars uppgår till 22,1%. Trots en soliditet på 22,1% bedömer vi att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har god långsiktig betalningsförmåga. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har en god betalningsförmåga på kort sikt. Likviditeten vid periodens utgång uppgår till 45 %. För att säkra betalning av leverantörsfakturor har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet en kredit på 15 miljoner som kan nyttjas vid behov. Utfall januari-mars 2013 Resultaträkning Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Övriga intäkter 831 Varav Reklamintäkter 73 Viten 758 Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Citybanan Skolkort Övrigt Summa intäkter Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8 Länstrafiken

66 66 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 958 Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl konsulter 308 Lokaler 193 Förbrukningsinventarier 230 Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) 474 Engångsintäkt RF Kanslikostnader Övrigt kontorsrelaterat 833 Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) varav hyresintäkter Citybanan Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Tågtrafik Landsbygdstrafik, buss Stadstrafik, buss Övrig trafik 142 Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken

67 67 Balansräkning Tillgångar (tkr) Anläggningstillgånger varav Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav Kundfordringar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader upplupna intäkter Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Leverantörsskulder Skulder Periodens beräknade resultat Summa eget kapital och skulder Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken

68 68 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari mars 2013 I utformningen av den framtida myndigheten har det tagits utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en myndighet lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. Dessa så kallade designprinciper, som påverkar den organisatoriska strukturen, är: Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus Kunden i centrum Effektiv organisation Med anledning av avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen AB och transfereringen av arbetsuppgifter så har ovanligt mycket tid lagts på inre, operativ verksamhet vilket har tagit fokus från processaktiviteten i kärnprocesserna. Verksamhetens plan av aktiviteter har dock fullföljts i det stora hela. Avvikelser beror främst på att vi inte hunnit eller bedömt det klokt att ännu inte initiera aktiviteten. Under första kvartalet har vi producerat en publik Årsredovisning för myndigheten med Länstrafiken Sörmland AB som komplement till de mer formella årsredovisningarna för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet respektive Länstrafiken Sörmland AB. Inom området Kundtjänst har vi bland annat arbetat med att utveckla våra rutiner för att ytterligare förenkla för kunden vi har sett över telefonin och skapat journummer för entreprenörerna att nå oss på när något händer. Detta för att vi snabbare ska få in trafikstörningsinformation och på så sätt öka servicen ut mot kund. Vi har startat upp arbetet med en uppgradering av vårt kundärendehanteringssystem Respons så att kunderna via ett formulär på hemsidan enklare kan komma i kontakt med oss. Entreprenörerna kan också i och med uppgraderingen komma in i systemet så att hanteringstiden av varje kundärende reduceras. Resegarantihanteringen och beställningar för anropsstyrd trafik och kompletteringstrafik har tagits hem från Örebro, där flera förbättrade administrativa rutiner skapat snabbare hantering för kunden. Målen styr utvecklingen En målmodell togs under 2012 fram i dialog. Målmodellen är uppbyggd kring ett sammanhållet övergripande mål Attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Målen har formats utifrån ett samhälls- och medborgarperspektiv. Avsikten är samtidigt att de ska vara ett stöd i arbetet med att forma trafiken utifrån resenärernas behov. Det övergripande målet är i sin tur uppdelat på fem olika funktionsområden: Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken

69 69 Funktion Tillgänglighet Så här har vi arbetat under 2013 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler En hållplatsinventering av samtliga busshållplatser i Sörmland genomförs för närvarande och beräknas vara klar under år Inventeringen kommer ge underlag för det fortsatta arbetet. Trafikverket har på myndighetens initiativ genomfört en förstudie kring nya hållplatser i länet. Vi ingår också i projekt kring Strängnäs och Nyköpings framtida resecentrum. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Vi följer kontinuerligt bebyggelseplaneringen i länet, bland annat genom att samarbeta med Regionförbundet, men även genom att besvara kommunernas detaljplaner och Trafikverkets järnvägsplaner. Det ger möjlighet att kunna påpeka eventuella brister i tillgängligheten. Vi har märkt en ökad medvetenhet från kommunerna kring kollektivtrafikens betydelse i översiktsplaneringen. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik När kollektivtrafiken blir mer tillgänglig minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Landstinget har initierat arbete kring tillgängligheten till länets sjukhus med kollektivtrafiken, där vi deltar i viss omfattning. Den regionala bilden är ett uppdrag där bland annat förslag till ökad samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken hanteras. Under året kommer vi att ta fram riktlinjer för tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning tillsammans med handikapprörelsen och Sörmlands kommuner, Landsting och Trafikverket, ett arbete som startat under första kvartalet. Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Under 2012 togs de tryckta tidtabellerna bort vilket skapat ett visst missnöje, särskilt bland äldre. Resenärer kan därför fortsatt ringa och beställa hem tidtabeller som skrivs ut och skickas hem via post. Bemötande är en viktig punkt när vi följer upp verksamheten tillsammans med våra trafikentreprenörer, men även när vi möter kunden i telefon, via e-post och det skrivna ordet eller vid personliga besök vid vårt kundcenter i Eskilstuna. Uppföljning av målet tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Kollektivbarometern analyserar en rad frågor kring kvalitet och service. Undersökningen genomförs månadsvis av Ipsos på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik. Av de 300 telefonintervjuade under perioden januari mars 2013 gav följande andel i procent betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. o Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 58 % (samma period fg år 60 %). Motsvarade siffror för riket är 59 % 2013 och 61 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 12 Länstrafiken

70 70 o Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 39 % (samma period fg år 43 %). Motsvarande siffror för riket är 49 % för 2013 och 51 % o Kunderna anger att nöjdheten med senaste resan är 77 % mot 81 % Andel tillgänglighetsanpassade fordon o Andel bussar med låggolv = 89 % (207 Av 233 bussar) o Andel bussar med ramp/lift = 100 % (233 av 233 bussar) o Andel bussar med audiovisuellt utrop = 19 % (45 av 233 bussar) Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 % av de totalt 351hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Funktion Attraktivitet Så här har vi arbetat under 2013 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter Senaste tidtabellskiftet inträffade 9 december där stora ändringar genomfördes i riktningen att utöka utbudet i de starkare resandestråken. Under kvartalet har endast mindre justeringar gjorts i trafikutbudet. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Under första kvartalet 2013 har fokus legat på att informera om de olika trafikförändringarna som genomförts 8 jan, 25 feb och planerat till 8 april. Budskapen i vår kommunikation har varit att vi arbetar för att vara lyhörda. Vi har även haft en ny lagstiftning som trätt i laga kraft den 1 februari rörande köp av SMS- och Mobilbiljetter där en större informationskampanj och utbildning av chaufförer, kundtjänstpersonal mm har genomförts. Vi har även uppdaterat broschyrer ombord på bussarna, arbetat med att utveckla de grafiska profiler och varumärken vi har samt påbörjat arbetet med prissättningsstrategi, informations- och kommunikationspolicy och varumärkesstrategi. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Har inte varit aktuellt under perioden. Uppföljning av målet attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Redovisas under funktionsmål tillgänglighet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 13 Länstrafiken

71 71 Antal påstigande (exklusive skolkort) Totalt sett har påstigningar företagits i länets busstrafik av betalande resenärer under perioden januari- mars Det är en ökning med 0,3 % av andelen betalande resenärer. Restidskvot i större pendlingsrelationer Redovisas endast på årsnivå. Punktlighet Redovisas endast på årsnivå. För busstrafiken kan punktligheten mätas först vid realtidsinvestering. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå var marknadsandelen totalt cirka % och i starka stråk %. Funktion Miljö Så här har vi arbetat under 2013 Öka satsningen på förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2012 var andelen förnybara bränslen 44 %. Öka beläggningsgrad ombord på fordonen Redovisas på årsnivå. Andelen tomkörningar i trafiken har reducerats från ca 15 till 10 % av det totala trafikarbetet. Uppföljning av målet miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2012: o Av 233 bussar körs cirka 44 % på förnybara bränslen. o 50 bussar går på fordonsgas o 52 bussar med dieselmotorer använder RME som bränsle o Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av fem procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2012: o Partiklar (P) 0,41 ton och 0,04 gram/resa o Kväveoxid (NOx) 61 ton och 6,4 gram/ resa o Kolväten (HC) 3,8 ton och 0,4 gram/ resa Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 14 Länstrafiken

72 72 Energiförbrukning per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2012 är energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan 7,2 kwh. Funktion Effektivitet Så här har vi arbetat under 2013 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Redovisas på årsnivå. Andelen tomkörningar i trafiken har reducerats från ca 15 till 10 % av det totala trafikarbetet. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Arbetet med prissättningsstrategin har under första kvartalet 2013 startats upp. En workshop är inplanerad till den 24 april där medarbetare från dels myndigheten och dels medlemmarna deltar. Prissättningsstrategin är en del av den försäljningsstrategi som tas fram för myndigheten och en första del ska vara klar juni Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Inga genomförda aktiviteter. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Inga genomförda aktiviteter. Uppföljning av målet effektivitet Intäktsutveckling Under perioden har intäkterna ökat med 6,1 % jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen från betalande resenärer har under perioden ökat med 7,3 % jämfört med samma period föregående år. Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Mäts i samband med årsredovisningen Nettokostnad per personkilometer Detta är ännu för tidigt att mäta. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt SJ har under perioden fortsatt köra kommersiell tågtrafik i länet. Swebus gör kommersiella uppdrag i länet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Länstrafiken

73 73 Funktion Regional utveckling Så här har vi arbetat under 2013 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndighetens särskilda resurs med ansvar för infrastruktur och tillgänglighet arbetar tillsammans med Trafikverket och kommunerna för att utveckla våra hållplatser och bytespunkter. Trafikverket har på myndighetens uppdrag under året genomfört en förstudie kring ett antal nya hållplatser och bytespunkter i länet. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Myndigheten har under det första kvartalet fortsatt arbetat med förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige (Trafikplan 2017) tillsammans med landstinget, övriga myndigheter och MÄLAB. Myndigheten har också deltagit i de forum och arbetsgrupper som erbjudits inom ramen för En bättre sits. Myndigheten har även deltagit i de forum som erbjudits via SKL och Svensk kollektivtrafik. Uppföljning av målet regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Redovisas endast på årsnivå. Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå. För 2012 låg marknadsandelen i starka stråk på %. Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Redovisas endast på årsnivå. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 16 Länstrafiken

74 74 Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Budget 2014 med flerårsplan och verksamhetsplan 2014 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att lägga budget med flerårsplan och verksamhetsplan till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen ska direktionen årligen fastställa budget för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inom den ram som medlemmarna beslutat om. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj. Direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslutade den 15 maj 2013 att fastställa 2014 års budget med flerårsplan för avseende gemensamma kostnader kopplade till fördelningsmodellen samt storleken på medlemmarnas bidrag till dessa. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, 9 Budget 2014 samt flerårsplan pj

75 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 75 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Budget 2014 med flerårsplan och verksamhetsplan 2014 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter. Hit hör att upprätta trafikförsörjningsprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet samt ansvara för att trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Enligt förbundsordningen ska direktionen årligen fastställa budget för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet inom den ram som medlemmarna beslutat om. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj. Direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslutade den 15 maj 2013 att fastställa 2014 års budget med flerårsplan för avseende gemensamma kostnader kopplade till fördelningsmodellen samt storleken på medlemmarnas bidrag till dessa. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har avstämning gjorts med samhällsbyggnadsförvaltningen samt ekonomi- och upphandlingskontoret. Kommunledningsförvaltningens bedömning Förbundsdirektionen har fastställt budgeten för 2014 med flerårsplan för perioden avseende gemensamma kostnader som är relaterade till fördelningsmodellen samt storleken på medlemmarnas bidrag. De gemensamma kostnaderna är i budgeten indelade i förvaltnings- respektive trafikkostnader och ser i sammanfattad form ut enligt följande 1 : Förvaltningskostnader, i tusental kronor Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt Katrineholms kommun För mer detaljerad information hänvisas till budgeten som redovisas i sin helhet som en av ärendets handlingar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se

76 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 76 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Trafikkostnader, i tusental kronor Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Totalt Katrineholms kommun Förbundets treåriga process för budget och trafikplanering är ännu under utveckling. År 2013 är det första året med den nya modellen för fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken. Budgeten för trafikkostnader fastställs efter att respektive medlemskommun trafikbeställning vilket ska se senast vid direktionens sammanträde i november Katrineholms kommun har noga följt de beräkningar och prognoser som under hand kommit från Länstrafiken respektive Kollektivtrafikmyndigheten. Beskeden har för kommunen varit positiva. Vid samrådet med Kollektivtrafikmyndigheten hade dock betydande osäkerhet uppstått om både det ekonomiska utfallet för innevarande år 2013 och prognosen för år Planeringsdirektivets budgetram för år 2014 täcker inte heller den nya prognosens kostnader för underskottstäckning. Enligt Kollektivtrafikmyndighetens prognos 2014 för Katrineholms kommun är den beräknade nettokostnaden 23,6 miljoner kronor. Kommunen har lagt en ram på 22,7 miljoner kronor i planeringsdirektiven för Efter samråd med Kollektivtrafikmyndigheten, har ett besparingsförslag utarbetats. Förslaget berör helgtrafiken och att skollinjerna inte kommer att drabbas av neddragningarna. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 19 juni 2013 ( 136) om trafikbeställning för 2014 och i samband med beställningen godkänna Kollektivtrafikmyndighetens förslag till besparingar. Verksamhetsplan för 2014 medföljer budget och ska fastställas efter samråd och respektive medlemskommuns trafikbeställning. Avstämning har gjorts med samhällsbyggnadsförvaltningen beträffande verksamhetsplanen och meddelar att inget finns att erinra mot i planen. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att lägga budget med flerårsplan och verksamhetsplan till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se

77 77

78 78

79 79 Budget samt flerårsplan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken 1 Denna budget 2014 med flerårsplan omfattar endast de gemensamma kostnaderna hänförlig till fördelningsmodellen. I budget finns referensmaterial som stöd för trafikbeställning inför T14. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

80 80 Inledning Inför Kollektivtrafikmyndighetens beslut om budget 2014 och flerårsplan har medlemmarna inte lämnat sin trafikbeställning. Därav omfattas denna version av budget endast de gemensamma kostnaderna hänförlig till fördelningsmodellen, samt medlemmarnas andel av dessa. Budget avseende trafikkostnader och planen för verksamheten 2014 fastställs efter respektive medlems trafikbeställning och senast vid direktionens sammanträde i november. Sist i materialet finns referensmaterial inför medlemmarnas trafikbeställning. Dessa är givna utifrån nuvarande nivå om trafikvolym, med intäktsberäkning motsvarande årsprognos 2013 uppräknat med 3 %, nu kända avtal och uppdrag samt med respektive medlems uppgift om kommande skolkortsbeställningar. Årets process en avvikelse Den treåriga processen för budget- och trafikplanering är ännu inte stabiliserad är första året med den nya modellen att fördela ansvar och kostnader på för kollektivtrafiken i Sörmland och resultatet av denna är fortfarande preliminär. Förhoppningen och det fortsatta arbetet söker att myndigheten och dess samtliga medlemmar har funnit delegation och process så processen inför T 15 sker enligt intentionerna. Inför T15 är vi med gemensamma ansträngningar i fas med trafik- och ekonomiprocesserna Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

81 81 Disposition I budgetuppställningen skiljer vi på o Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa o Intäkter från medlemmarna Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper o Förvaltningskostnader o Trafikrelaterade kostnader o Trafikkostnader Gemensamma kostnader De kostnader som är gemensamma hänförlig till fördelningsmodellen är de som i dispositionen kallas Förvaltningskostnader respektive Trafikrelaterade kostnader. Nedan följer en total summering av dessa respektive gemensamma kostnader hänförlig till fördelningsmodellen, samt respektive medlems andel av dessa. Budgeten för trafikstödjande kostnader baseras på att satsningen om tekniska system hanteras med medel ur Länsplanen. Förvaltningskostnader ( tkr) Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget Totalt Trafikrelaterade kostnader (tkr) Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget Totalt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

82 82 Referensmaterial till utformningen av kommande trafikbeställningar Nedan medlemsavgift given - prognos års omfattning av trafik/medlem uppräknat med index om 3 % - Intäkter motsvarande årsprognos 2013 uppräknat med 3 % samt nu kända avtal och uppdrag - Respektive medlems uppgift om skolkortsbeställningar Medlemsavgift 2014 Prel. omräkningsfaktor Efter prel. omräkning Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Landstinget Totalt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

83 83 Ekonomisk sammanställning Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Biljettintäkter landsbygd lokal Biljettintäkter landsbygd regional Biljettintäkter stadstrafik Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Citybanan Skolkort Elevkort Eskilstuna Biljettintäkter tåg (skolkort) Summa intäkter Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) Engångsintäkt RF Avvecklingskostnader LTM Reserv Övrigt kontorsrelaterat Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) Citybanan Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Landsbygd buss Stadstrafik Tåg Skärgårdstrafiken Byabuss Efterfrågestyrd, komplettering Övrigt Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING tfn e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se

84 84 Verksamhetsplan 2014 En plan för verksamheten hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken 2014 Version Sida 1 av 37

85 85 Innehållsförteckning Område 1 - Aktiviteter inom område myndighet/stöd Aktivitet 1.1: Etiska riktlinjer Aktivitet 1.2: Processkartläggning av myndighetens kärnprocesser Aktivitet 1.3: Implementera kvalitetsledningssystem Aktivitet 1.4: Avtalsmodeller för upphandlingar Aktivitet 1.5: Kvalitetsutvärderingsmodell Aktivitet 1.6: Diarium Aktivitet 1.7: Förnybara bränslen Aktivitet 1.8: Frågan om Trosa kommuns eventuella länsbyte Område 2 - Aktiviteter inom område kund och kommunikation Aktivitet 2.1: Varumärkesstrategi Aktivitet 2.2: Grafisk profil Aktivitet 2.3: Hemsidan Aktivitet 2.4: Trafikstörningsinformation Aktivitet 2.5: Stödsystem för beställningar av anropsstyrd trafik Aktivitet 2.6: Kundärendehanteringssystem Aktivitet 2.7: Marknadsföringsplan 2014 Aktivitet 2.8: Anslagspolicy Aktivitet 2.9: Tidtabeller Område 3: Aktiviteter inom område tillgänglighet och infrastruktur Aktivitet 3.1: Riktlinjer avseende Tillgänglighet - genomförandeplan Aktivitet 3.2: Framtida hantering Depåer/Fastigheter Aktivitet 3.3: Projekt depå Eskilstuna Aktivitet 3.4: Projekt depå Vagnhärad (inklusive försäljning av Trosadepån) Aktivitet 3.5: Kartläggning av dagens busshållplatser/terminaler samt förslag på framtida hantering av hållplatsunderhåll Aktivitet 3.6: Nyköpings resecentrum Aktivitet 3.7: Strängnäs resecentrum Aktivitet 3.8: Översyn av kundmiljöer kopplade till järnvägstrafik Aktivitet 3.9: Betalsystem/automatisk trafikanträkning Aktivitet 3.10 Kommunikationsradiosystem Aktivitet 3.11: Realtidssystem/bussprioritering/internet ombord Aktivitet 3.12: Översyn/utvärdering av IT samarbete med Örebro Område 4: Aktiviteter inom område trafikförsörjning Aktivitet 4.1: EBS/Trafikplan 2030 Aktivitet 4.2: Trafikplan 2017 Aktivitet 4.3: Nyköpings stadstrafik - I väntan på Resecentrum Aktivitet 4.4: Skolomläggning Nyköping Sida 2 av 37

86 86 Inledning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har i uppdrag att vara regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Myndigheten har som andra verksamheter en mängd lagar, andra förutsättningar och uppdrag att förhålla sig till. Verksamhetsplanen är på så sätt ett hjälpmedel för att styra och följa upp myndighetens verksamhet. Enligt förbundsordningen ska en plan för verksamheten medfölja budget. Detta är Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets andra verksamhetsplan, och upprättas utan erfarenhet av bokslut av den första. Lagstiftningen pekar ut kollektivtrafikmyndigheterna nationellt som ansvariga för att driva utveckling den i sig inte är budgetansvarig för. I verksamhetsplanen formuleras detta på så sätt att myndigheten är en samlande och drivande kraft i arbetet. Kollektivtrafikmyndigheten har tio medlemmar och en mängd andra samarbetspartners. Ett samverkande arbetssätt är en väsentlig och egen strategi för måluppfyllelse. Verksamhetsplan 2014 kommer under verksamhetsåret 2013 behöva uppdateras dels med anledning av att medlemmarnas trafikbeställningar till myndigheten kan innehålla uppdrag till myndigheten och dels med anledning av att vi under innevarande år kommer att få erfarenhet av i vilken mån den nuvarande verksamhetsplanen fullföljs. Verksamhetsplanen är fortsatt operativ i sin form med upprättade aktiviteter som skall genomföras under perioden. Verksamhetsplanen fungerar dock inte ensamt. Nytt sedan 2012 är att vi har ett trafikförsörjningsprogram som anger verksamhetens strategiska inriktning. Därutöver finns andra styrande dokument inom verksamheten, i länet, storregionalt och nationellt samt givetvis det som faller inom ramen för ordinarie verksamhet. Tillsammans med andra styr- och stöddokument hos myndigheten såsom förbundsordningen och dess bilagor, samt ekonomiplan och trafikplan ges en täckande bild av myndighetens åtaganden. Syfte Verksamhetsplanen är ett styr- och stöddokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande. Den fungerar även som riktmärke för budgetåtaganden på så sätt att de aktiviteter som syns i denna ska rymmas inom myndighetens budget. Uppföljning Verksamhetsplanen följs upp kontinuerligt i myndighetens ledningsgrupp. Vid årsbokslut görs en utvärdering av verksamhetsplanens uppfyllelse. Målen styr utvecklingen Trafikförsörjningsprogrammets mål ska genomsyra såväl myndighetens arbete som verksamhetsplanen. De fem funktionsmålen Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling prövas för varje aktivitet som upprättas. Detsamma gäller för myndighetens tre designprinciper Strategisk ledning i fokus, Kunden i centrum och Effektiv organisation. Detta för att fokusera aktiviteter på så sätt att de leder dit vi ska. Sida 3 av 37

87 87 Område 1: Aktiviteter inom område myndighet/stöd Aktivitet 1.1 Etiska riktlinjer Bakgrund Riktlinjer för etik kan hjälpa oss till uppmärksamhet, vägledning och ett aktivt ansvar inför handlingar. Etiska riktlinjer kan omfatta såväl mänskliga rättigheter inklusive arbetsrätt som miljö och motverkande av korruption. Omfattning och tidplan Aktiviteten omfattar att ta fram etiska riktlinjer. Dessa bedöms kunna behandlas i direktionen under våren Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd. Som beredningsyta används kollektivtrafikhandläggarnätverket. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är fullföljd när riktlinjer finns antagna. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och miljö. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet, effektivitet och regional utveckling.. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 Sida 4 av 37

88 88 Aktivitet 1.2 Processkartläggning av myndighetens kärnprocesser Bakgrund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är byggd som en funktionsindelad struktur med virtuella arbetsgrupper för att öka samverkan, samordning och lärande. Ur dessa horisontella stråk kan myndighetens processer utläsas. För att hålla en effektiv organisation men även för att skapa trygghet behöver myndighetens processer kartläggas. Omfattning och tidplan Aktiviteten har påbörjats under 2013 och fortsätter under Budget och behov av resurser Att processkartlägga verksamheten kräver engagemang av samtliga medarbetare, en drivande och uppföljande ledning och medverkande entreprenörer och medlemmar. För kartläggning finns kronor avsatt Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt den för aktiviteten upprättade projektplanen, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten bedöms uppfylld när myndighetens kärnprocesser är kartlagda. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper men relaterar högst till en Effektiv organisation. Den bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och effektivitet. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och än lägre påverkan på funktionsområdena miljö och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 2 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling 3 Sida 5 av 37

89 89 Aktivitet 1.3: Implementera kvalitetsledningssystem Bakgrund Denna aktivitet hänger nära samman med den föregående om processkartläggning och syftar till att hålla ordning och reda och ge verktyg för en effektiv organisation. En effektiv organisation är förutsägbar, har hanterbara aktiviteter och lever i det sammanhanget. Ett kvalitetsledningssystem enligt Svensk Standard är ett stöd för att vara en effektiv organisation med kvalitet. Omfattning och tidplan Att implementera ett kvalitetsledningssystem är ett omfattande åtagande och har påbörjats under 2013 och kommer att pågå även under I ett arbete med kvalitetsledningssystem omfattas arbetssätt, arbetsformer, processbeskrivningar och intern styrning. Budget och behov av resurser Att implementera ett kvalitetsledningssystem inkluderar engagemang av samtliga medarbetare, en drivande och uppföljande ledning och medverkande medlemmar. Själva verktyget Svensk Standard är inköpt, kompetensutveckling och handledning för detta uppskattas till kronor/år för åren Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Myndigheten är certifierad enligt ISO 9001 år Nyttograd Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprinciper strategisk ledning i fokus och effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan för effektivitet men ha obefintlig påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammets mål om regional utveckling. Låg påverkan på miljö, attraktivitet och lite högre på tillgänglighet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 3 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling 4 Sida 6 av 37

90 90 Aktivitet 1.4 Avtalsmodeller för upphandlingar Bakgrund Myndigheten står de närmaste åren inför omfattande trafikupphandlingar. Ny lagstiftning och vår erfarenhet av nuvarande avtalsmodeller ger skäl att se över dessa och använda i kommande upphandlingsarbete. Modellerna ska ge incitament till att öka marknadsandelen och nöjdheten. Svens Kollektivtrafik har tagit fram modellavtal som används som bas i arbetet. Omfattning och tidplan Aktiviteten påbörjas under 2013 för att intensifieras Budget och behov av resurser Framtagandet av avtalsmodeller utförs i första hand internt med resurser från område Stöd och Trafikförsörjning. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens jurist. För uppdraget finns inga särskilda pengar avsatta. Inför arbetet med upphandlingar inkluderar aktiviteten hög medlemsmedverkan och SIU (samråd inför upphandling). Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets samtliga funktionsmål. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 1 Sida 7 av 37

91 91 Aktivitet 1.5-Kvalitetsutvärderingsmodell Bakgrund Denna aktivitet hänger nära samman med den föregående om avtalsmodeller. För att förfina utvärderingsarbetet vid upphandling behöver en kvalitetsutvärderingsmodell tas fram som kan användas vid upphandlingar. Omfattning och tidplan Aktiviteten pågår under Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd och Trafikförsörjning. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens jurist. För uppdraget finns inga särskilda pengar avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är inlagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är uppfylld när en kvalitetsutvärderingsmodell finns framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 1 Sida 8 av 37

92 92 Aktivitet 1.6- Diarium Bakgrund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB är två fristående juridiska personer och har därmed varsina diarier. Diariet för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har sedan kommunalförbundets konstituerande administrerats från Landstinget Sörmland. Diariet för Länstrafiken Sörmland AB har administrerats från Länstrafiken Mälardalen AB fram till 2013 och därefter ur Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Omfattning och tidplan Diariet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tas hem från Landstinget Sörmland under hösten Arbetet med att juridiskt och processmässigt säkra de två diarierna kan pågå en bit in i Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens sekreterare. I projektgruppen ingår närmast myndighetens jurist. Utbildning för myndighetens sekreterare kommer att genomföras under hösten Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är inlagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är uppfylld när diarierna är en naturlig och processfungerande del av verksamheten. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten är genomsyrande för samtliga myndighetens designprinciper och har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och effektivitet samt i viss mån funktionsmålet attraktivitet och miljö. Den har ingen påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 2 Miljö 2 Effektivitet 1 Regional utveckling 4 Sida 9 av 37

93 93 Aktivitet 1.7: Förnybara bränslen Bakgrund I prop 2008/09:162 redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Enligt trafikförsörjningsprogrammet skall arbetet inriktas på en ökad satsning på förnybara bränslen, ökad beläggningsgrad ombord på fordonen samt tillhandahålla utbildning och information i miljöfrågor. För bokslutsåret 2012 bestod bussarnas bränslen till 44 % av förnybara drivmedel och tågtrafiken drevs på grön el. För 2013 får Strängnäsavtalet med förnybara bränslen helårseffekt och andelen förnybara bränslen kan öka. Därefter finns i nuläget ingen ökning förrän nya upphandlingar genomförs för de så kallade Nyköpings och Katrineholmsavtalen. Omfattning och tidplan Aktiviteten syftar till att identifiera aktiviteter som eventuellt kan genomföras under pågående avtalsperiod för att öka andelen förnybara bränslen i busstrafiken. Aktiviteten pågår under Budget och behov av resurser Arbetet bedrivs i samråd med berörda medlemmar och entreprenörer. Ansvarig för aktiviteten är myndighetens controller i nära samarbete med myndighetens fastighetsansvarig då bussrelaterad teknik kan behövas för fullföljande av uppgiften. För aktiviteten finns i nuläget inga pengar avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Frågan inryms i material som avstäms i myndighetens direktion. Aktiviteten bedöms fullföljd när förslag är identifierade och kommunicerade. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten bedöms även ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring miljö, attraktivitet, effektivitet och regional utveckling. Aktiviteten har ingen påverkan på funktionen tillgänglighet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 4 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 1 Sida 10 av 37

94 94 Aktivitet 1.8: Frågan om Trosa kommuns eventuella länsbyte Bakgrund Trosa kommun kan eventuellt stå inför att byta län från Sörmland till Stockholm den 1 januari 2015 eller senare. Detta påverkar kollektivtrafiken och myndighetens uppdrag. Omfattning och tidplan Aktiviteten omfattar att följa processen samt ta erforderliga förberedande kontakter med kollektivtrafikmyndigheten i Stockholm främst tillsammans med Trosa kommun. Aktiviteten omfattar även information och samråd med Sörmlands övriga medlemmar i kollektivtrafikmyndigheten. Budget och behov av resurser Sörmlands kollektivtrafikmyndighet äger inte frågan men det identifierade uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område Stöd samt Trafikförsörjning tillsammans med Trosa kommun. För uppdraget finns inga särskilda medel avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Frågan avstäms i myndighetens direktion. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip om Strategisk ledning i fokus. Den bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om regional utveckling. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och attraktivitet. Den bedöms inte ha påverkan om funktionsområdena miljö och effektivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 2 Miljö 4 Effektivitet 4 Regional utveckling 1 Sida 11 av 37

95 95 Område 2: Aktiviteter inom område kund och kommunikation Aktivitet 2.1: Varumärkesstrategi Bakgrund Framtagning av en varumärkesstrategi för att stärka varumärket och se möjligheterna till ökat resande. Varumärkesstrategin ligger till grund för att se helheten om att förstå på vilket sätt myndigheten genom varumärket kan skapa förutsättningar att vara konkurrenskraftig på lång sikt. Genom varumärkesstrategin kan också metoder för att stärka organisationens gemensamma arbete mot de uppsatta målen skapas att medarbetare förstår sin funktion och betydelse för varumärket en förståelse för att både personalens och produktens beteende är med och skapar varumärket. Genom att förstå varumärket kan man också lättare utstaka den långsiktiga planen över hur vi kan stärka vår marknadsposition. Omfattning och tidplan Till grund för aktiviteten ligger det interna värdeordsarbete som påbörjats under 2013 samt bland annat den processkartläggning som ska genomföras. Ett utkast bör vara framtaget till november Budget och behov av resurser Projektledare är myndighetens kommunikationsstrateg. Arbetet med varumärkesstrategin är ett internt arbete med inblandning av alla medarbetare och medlemmarna. För aktiviteten har kronor budgeterats. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Varumärkesstrategin är framtagen. Denna behandlas på direktionens sammanträde vid passande tidpunkt. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteteten stöder främst myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten har sin främsta tillhörighet i trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet. Denna påverkar i sin tur de övriga funktionsmålen. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 2 Sida 12 av 37

96 96 Aktivitet 2.2: Grafisk profil Bakgrund Den grafiska profilen ska ge en standardiserat och uniformt användande av de bilder och texter som representerar myndigheten och fungerar som dess ansikte utåt. Den grafiska profilen ska vara vägledande för all skriven information och innehåller de instruktioner som bland annat reglerar användandet av myndighetens logotyp, vilka färger och typsnitt som ska användas. Ett hjälpmedel för att effektivisera medarbetarnas arbete. Omfattning och tidplan Kartläggning av befintliga profiler har skett 2013, förslag till profil för administrativa dokument finns. För att få förslaget på profilen att logiskt och tydligt kopplas ihop med varumärke, hemsida, utseende buss mm bör en extern byrå kopplas in. Ett förslag till grafisk profil bör vara framtagen till september Budget och behov av resurser Aktiviteten grafisk profil/profilmanual tas fram inom myndigheten med stöd av kommunikationsavdelningen, medlemmarna och en extern byrå. För aktiviteten finns kr budgeterat för För 2014 beräknas kr för extern byrå. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Ett förslag till grafisk profil för myndigheten är framtagen. Denna behandlas på direktionens sammanträde vid passande tidpunkt. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stöder främst myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten har sin främsta tillhörighet i trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet. Denna påverkar i sin tur de övriga funktionsmålen. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 Sida 13 av 37

97 97 Aktivitet 2.3: Hemsidan Bakgrund Nuvarande hemsida delas mellan Sörmland, Västmanland och Örebro inom ramen för samverkan om IT. Utseende och grafisk profil följer LTM. Ett önskemål är att skapa möjlighet och utrymme för respektive egen utveckling av hemsidan. Ett arbete pågår därför för att ta reda på de tekniska möjligheterna kring detta. Nuvarande hemsida saknar enkelhet och tydlighet för kund. En rapport från webbundersökning genomförd 2012 innehåller synpunkter och förslag från besökare på hemsidan gällande förbättringar. Omfattning och tidplan Uppdatera/utveckla befintlig hemsida påbörjas Budget och behov av resurser För rensning och uppbyggnad av befintlig hemsida behövs en extern part. För en helt ny hemsida krävs även där en extern part. Projektledare medarbetare kommunikationsavdelningen. I framtagandet av behovsanalys kommer merparten av medarbetarna i myndigheten att vara involverade. En projektgrupp bestående av kommunikatör, medarbetare kundtjänst, kommunikationsstrateg, representant för medlemmar och samordnare tekniska system bör tillsättas. Beroende på vägval gällande egen plattform eller delad uppgår kostnaden för aktiviteten till alternativt Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Projektplan för fortsatt arbete med hemsidan är framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stöder främst myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten har sin främsta tillhörighet i trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet. Denna påverkar i sin tur de övriga funktionsmålen. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 Sida 14 av 37

98 98 Aktivitet 2.4: Trafikstörningsinformation Bakgrund Utveckling av arbetet med de olika kommunikationskanalerna sker löpande under året där Kund och Kommunikation påverkas av övriga funktionsområdens arbete. Bland annat: Kan entreprenörer lägga ut trafikstörningar på hemsidan för att underlätta för kund? Ska Kundtjänst göra detta under de tider som de är i tjänst övrig tid entreprenören? Använda Appen mer i vårt störningsinformationsarbete? Omfattning och tidplan En kartläggning kring vilka tekniska lösningar som finns idag och hur de kan användas genomförs Q1 och Q Förslag till åtgärder framtaget till oktober. Budget och behov av resurser Aktiviteten utförs av myndighetens kommunikationsstrateg tillsammans med samordnare för tekniska system. För aktiviteten finns inga pengar avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Förslag till åtgärder för utveckling av trafikstörningsinformation finns framtaget. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip Kunden i centrum. Aktiviteten har hög tillhörighet till trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten får vid nöjdhet påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 Sida 15 av 37

99 99 Aktivitet 2.5: Stödsystem för beställningar av anropsstyrd trafik. Bakgrund Länstrafiken har idag en egenutvecklad applikation för hantering av bokning för anropsstyrd trafik skapad i Microsoft Access. Den använder sig av en faxapplikation för att hantera utskick till entreprenörer. Denna lösning är inte möjlig att använda i Windows-operativsystem nyare än Windows XP vilket hindrar möjligheten till att uppgradera till senare versioner. Eftersom applikationen är en Microsoft Access-applikation krävs även licenser för Microsoft Access för samtliga datorer som ska köra applikationen. Negativa konsekvenser finns med nuvarande lösning den enda dator som har programmet står i ett rum personal tvingas gå ifrån telefonerna för att göra beställningen, faxsändningen tar lång tid, ingen statistik kan tas fram, ingen koppling finns till systemen Rebus 3 och Elmer/Tris, Respons. Örebro utvecklar ett nytt stödsystem med intelligens att hitta tidtabeller och avgångar. Kostnad lite mer än kr för oss kr. Dock finns ingen koppling till andra system. Kan Forsler & Stjerna utveckla stödsystemet? Omfattning och tidplan Under 2013 kartläggs arbetet med anropsstyrd trafik. Första kvartalet 2014 bör en behovsanalys kunna sättas samman. Förslag till åtgärd Q2. Budget och behov av resurser Samordnare Kundtjänst och kommunikationsstrategen tillsammans med samordnare tekniska system. Nytt system Forsler & Stjerna kr? Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Förslag till åtgärd är framtagen så att beslut kan fattas. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip om Kunden i centrum. Aktiviteten har hög tillhörighet till trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten får vid nöjdhet påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 Sida 16 av 37

100 100 Aktivitet 2.6: Kundärendehanteringssystem Bakgrund Kundärendehanteringssystemet Respons är framtaget av Forsler & Stjerna och är kopplat till Rebus 2/3 (?) samt Tris (?) används idag vid inrapportering av kundärenden, händelser i trafiken mm. Inrapporteringarna ligger bland annat till grund för viten mot entreprenörerna. En uppgradering ska beställas gemensamt med Örebro, vi kan efter detta lägga ut ett formulär på hemsidan för kunder och även koppla flera användare till systemet så som entreprenörerna. Kundtjänst har fått i uppdrag att hantera statistikframtagning, underlag viten mm. En genomgång behöver göras för att se vad Respons mer kan hantera samt hur vi kan optimera användningen ytterligare. Beställningar, lagerhantering, fraktsedlar, fakturaunderlag mm sker i Excel. Kan detta kopplas till Respons? Omfattning och tidplan Kartläggning för vad Respons innehåller sker hösten Behovsanalys och förslag till åtgärd Q2. Budget och behov av resurser Samordnare Kundtjänst tillsammans med kundtjänstmedarbetarna sammanställer en behovsanalys. Tillsammans med samordnare tekniska system och F&S kan utvecklingsmöjligheterna ses över. Vid beslut om utveckling av stödsystemet bör budgeteras kr. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Beslutsunderlag framtaget. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens desinprincip om Kunden i centrum. Aktiviteten har hög tillhörighet till trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten får vid nöjdhet påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål om miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 Sida 17 av 37

101 101 Aktivitet 2.7: Framtagning Marknadsföringsplan 2014 Bakgrund I myndighetens arbete med att stärka varumärket och kommunicera den uttalade prisstrategin behövs olika marknadsföringsaktiviteter. Marknadsföringsaktiviteterna skall koncentreras till att kommunicera faktorer som ökar resandet och stärker varumärket. Kopplat till marknadsföringsplanen finns även det faktum att aktiviteterna har kortare livslängd och kan bockas av allteftersom samt har bestämda kostnader kopplade till sig, vilket gör dem lätta att budgetera och besluta kring. Aktiviteter som beslutas som framgångsrika efter uppföljning är lätta att kopiera och göra om igen. Omfattning och tidplan Framtagandet av marknadsaktiviteter för 2014 startar upp i Q Budget och behov av resurser Kommunikationsstrategen tillsammans med medarbetare inom myndigheten. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktivitetslistor för marknadsföringsåtgärder ska finnas framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer främst myndighetens designprincip om kunden i centrum. Aktiviteten har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets mål om attraktivitet och effektivitet samt viss påverkan på övriga mål. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 18 av 37

102 102 Aktivitet 2.8: Anslagspolicy Bakgrund Anslagen vid kundmiljöer behöver utvecklas i enlighet med den grafiska profilen samt för ökad användarvänlighet. Omfattning och tidplan Aktiviteten påbörjas under 2013 och pågår under 2014 med successiv implementering. Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från Kund och Kommunikation samt Trafikförsörjning. Projektledare för aktiviteten är x. För aktiviteten finns inga särskilda medel avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är fullföljd när anslagspolicy finns framtagen. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten hör närmast till myndighetens designprincip Kunden i centrum. Den har hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och attraktivitet. Den har lägre påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål miljö, effektivitet och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 3 Regional utveckling 3 Sida 19 av 37

103 103 Aktivitet 2.9: Tidtabeller Bakgrund De tryckta tidtabellerna fasades ur sortimentet i december Som komplement utvecklades bland annat appen, möjlighet att ladda ner tabeller från hemsidan och kunder har även kunnat kontakta kundtjänst och få tidtabeller hemskickade till sig. Avsikten var att utveckla produkterna mer efter användande, t.ex. samlingstabell i fickformat. Förare använde tidtabellen som kunskapsbok i kontakten med kunder och det finns synpunkter om att denna del tappats. Omfattning och tidplan Aktiviteten omfattar att utvärdera beslutet och vilka konsekvenser det har medfört. Aktiviteten omfattar även att pröva avsikten om att utveckla produkterna och i så fall realisera dessa. Aktiviteten pågår under Budget och behov av resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från Kund och Kommunikation samt Trafikförsörjning. Projektgruppen leds av x. I utvärderingen involveras entreprenörer, medlemmar och medborgarsynpunkter. För uppdraget finns inga särskilda medel avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är inlagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är fullföljd dels när utvärdering är fullföljd och dels när frågan är prövad om vi ska utveckla andra produkter. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip om Kunden i centrum. Den bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet, attraktivitet och miljö. För den senare kan påverkan bli negativ om tryckta produkter kommer att införas. Aktiviteten bedöms ha lägre påverkan på funktionen effektivitet och obefintlig på funktionen regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 1 Effektivitet 3 Regional utveckling 4 Sida 20 av 37

104 104 Område 3: Aktiviteter inom område tillgänglighet och infrastruktur Aktivitet 3.1: Riktlinjer avseende Tillgänglighet-/Genomförandeplan Bakgrund Generellt i Sörmland är hållplatser och bytespunkter, inklusive anslutande gångstråk den svaga länken när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett problem är att ansvaret för tillgänglighetsfrågan i länet är fördelat på många olika parter. Myndigheten kommer därför att få en viktig roll när det gäller samordningen av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer. Omfattning och tidplan Under 2013 har riktlinjer för tillgänglighet tagits fram. Under 2014 skall ett förslag på genomförandeplan med prioriteringar tas fram. Budget och behov av resurser Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur med hjälp av konsult som är den resurs som står för författandet. Kollektivtrafikhandläggarnätverket är resursen för såväl remiss som implementering. För aktiviteten finns kronor avsatt. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse I november 2014 finns ett konceptförslag klart för remiss. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål tillgänglighet och attraktivitet. Aktiviteten bedöms ha påverkan inom funktionsmålet effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss betydelse för funktionsområdena miljö och regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 21 av 37

105 105 Aktivitet 3.2: Framtida hantering Depåer/Fastigheter Bakgrund Idag har Sörmland 7 olika bussdepåer. Dessa är lokaliserade till Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs, Trosa och Vingåker. Dessutom finns ett antal sk satellituppställningar på strategiska platser i länet. Frågan är hur dessa anläggningar skall förvaltas i framtiden. Under år 2013 köper kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland denna tjänst av en konsult. Omfattning och tidplan Ett förslag till framtida förvaltningsstrategi inklusive ägandefrågan togs fram under år Under 2014 är förhoppningen att ett beslut tas i direktionen och att strategin genomförs. Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt eventuellt med externt konsultstöd. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur. För aktiviteten finns i nuläget inga pengar avsatta i budget. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Ny förvaltningsstrategi sjösatt under året. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip Effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet funktionsmål miljö och effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt bedöms vara en infrastrukturförutsättning för att nå målen avseende tillgänglighet och attraktivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 3 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 Sida 22 av 37

106 106 Aktivitet 3.3: Projekt depå Eskilstuna Bakgrund Stadstrafiken i Eskilstuna utvecklas och busstrafiken blir allt mer omfattande. Detta ställer krav på ökad kapacitet i depån i Eskilstuna. Omfattning och tidplan Ett utformningsförslag inklusive kalkyl på utökad depå togs fram under Under 2014 utvecklas förslaget för att eventuellt genomföras Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt eventuellt med externt konsultstöd. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med Eskilstuna kommun samt trafikentreprenörerna. I budget finns kronor avsatt för konsult. I budget finns inga pengar avsatta för genomförande Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Beslutat koncept klart Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna miljö och effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt bedöms vara en infrastrukturförutsättning för att nå målen avseende tillgänglighet och attraktivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 3 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 Sida 23 av 37

107 107 Aktivitet 3.4: Projekt depå Vagnhärad (inklusive försäljning av Trosadepån) Bakgrund Delar av depån i Trosa är utdömd och dagens placering medför många sk tomkörningar mellan Trosa och Vagnhärad vilket har en negativ påverkan på miljön. Det finns även krav från Arbetsmiljöverket att personallokalerna måste åtgärdas. Dessutom måste tvätthallen byggas om för att klara mer än 1000 tvättar per år vilket innebär investeringar i ny tvättmaskin, reningsverk, ventilation etc. Åtgärdsförslaget bygger på att vi hyra in oss hos en extern hyresvärd i Vagnhärad. Dagens bussdepå rymmer 14 bussar och åtgärdsförslaget omfattar även möjligheter till en utökning. Omfattning och tidplan Inriktningen är att flytta depån. Därefter kan nuvarande depå i Trosa försäljas. Planerna ligger för närvarande på is pga Trosas eventuella länsbyte samt planerad Ostlänk som kommer passera tänkt placering. Budget och behov av resurser Den tänkta årshyran skall vägas mot den uppskattade besparingen avseende tomkörningar som uppskattas till ca 1,5 Mkr per år. Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med berörda ägare. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Det finns en stor grad av osäkerhet i detta projekt men projektet måste finnas på agendan även under Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna miljö och effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt bedöms vara en infrastrukturförutsättning för att nå målen avseende tillgänglighet och attraktivitet. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 3 Attraktivitet 3 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 Sida 24 av 37

108 108 Aktivitet 3.5: Kartläggning av dagens busshållplatser/terminaler samt förslag på framtida hantering av hållplatsunderhåll Bakgrund Underhåll av busshållplatser utförs idag av flera olika aktörer. Respektive väghållare ansvarar för den fysiska hållplatsen inklusive regnskydd medan myndigheten ansvarar för topptavla samt information kopplad till resan. Myndigheten har fn kontrakterat företaget Eskilstuna Rental AB att utföra myndighetens åtagande. I Eskilstuna Rental uppdrag ingår även att slutföra pågående kartläggning av Sörmlands hållplatser Omfattning och tidplan Kartläggningen av busshållplatser beräknas vara slutförd under 2013 och skall tillsammans med ett åtgärdsförslag utgöra underlag för ställningstagande i direktionen under år Ett strategiförslag avseende framtida hållplatsunderhåll togs fram under Huvudstrategin är att låta respektive bussentreprenör ta ansvar även för hållplatsunderhållet. Beroende på möjligheten att kunna göra detta inom befintliga trafikavtal avgör nästa steg i detta arbete. Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med stöd av trafikförsörjning och Stöd. Som beredningsyta för framtida val används kollektivtrafikhandläggarnätverket. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Kartläggningen av busshållplatser beräknas vara slutförd under 2013 och skall tillsammans med ett åtgärdsförslag utgöra underlag för ställningstagande i direktionen under Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna Attraktivitet och Tillgänglighet. I viss mån för funktionsmålet effektivitet. Aktiviteten har viss betydelse för länets regionala utveckling samt område miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 25 av 37

109 109 Aktivitet 3.6: Nyköpings resecentrum Bakgrund Ett nytt resecentrum skall byggas i anslutning till nuvarande tågplattforms östra del. Ombyggnaden är efterlängtad eftersom nuvarande stationsentréer har stora brister avseende bland annat tillgänglighet Omfattning och tidplan Nyköpings kommuns tidplan är för närvarande lite osäker men arbetet förväntas ta ny fart efter regeringens infrastrukturproposition som bl a omfattar satsningar på den sk Ostlänken. Myndigheten har en viktig roll som drivande av tillgänglighetsfrågor och deltar i arbetet som andra samarbetspartners äger. Budget och behov av resurser Projektet leds av Nyköpings kommun och kollektivtrafikmyndighetens andel är att bidra med interna resurser. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med stöd av trafikförsörjning. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Eftersom Kollektivtrafikmyndigheten inte äger processen är det svårt att idag sätta mål avseende vad som bör vara klart till ett visst datum. Nyköpings kommun och Trafikverket dvs våra samarbetsparter i detta projekt skall uppleva Kollektivtrafikmyndigheten som en professionell part som levererar i tid och vars input håller en hög kvalitet Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan inom trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen effektivitet. Aktiviteten har även betydelse för länets regionala utveckling samt område miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 26 av 37

110 110 Aktivitet 3.7: Strängnäs resecentrum Bakgrund Ett nytt resecentrum skall byggas i Strängnäs i samband med kommande dubbelspårsutbyggnad vilken kommer möjliggöra halvtimmestrafik. Kommunen planerar för ett detaljplanesamråd under slutet av 2012 och deras förhoppning är att detaljplanen beslutas hösten Omfattning och tidplan Tidplanen är för närvarande lite osäker men Trafikverket planerar att allt skall vara klart till hösten 2017 när Citybanan öppnas för trafik. Myndigheten har en viktig roll som drivande av tillgänglighetsfrågor och deltar i arbetet som andra samarbetspartners äger. Budget och behov av resurser Projektet leds av Strängnäs kommun och kollektivtrafikmyndighetens andel är att bidra med interna resurser. Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med stöd av trafikförsörjning. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Eftersom Kollektivtrafikmyndigheten inte äger processen är det är därför svårt att idag sätta mål avseende vad som bör vara klart till ett visst datum. Strängnäs kommun och Trafikverket dvs våra samarbetsparter i detta projekt skall uppleva Kollektivtrafikmyndigheten som en professionell part som levererar i tid och vars input håller en hög kvalitet. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten bedöms även ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen effektivitet och viss betydelse för länets regionala utveckling samt miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 27 av 37

111 111 Aktivitet 3.8: Översyn av kundmiljöer kopplade till järnvägstrafik Bakgrund Idag äger och förvaltar Jernhusen stationerna i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping medan respektive kommun ansvarar för stationerna i Flen, Gnesta, Strängnäs/Läggesta, Vagnhärad och Vingåker. Generellt i Sörmland är hållplatser och bytespunkter, inklusive anslutande gångstråk den svaga länken när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett problem är att ansvaret för tillgänglighetsfrågan i länet är fördelat på många olika parter. Myndigheten kommer därför att få en viktig roll när det gäller samordningen av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer. Omfattning och tidplan Under 2013 gjordes en kartläggning av befintliga kundmiljöer i anslutning till järnvägstrafiken. Kartläggningen innefattar ett åtgärdsprogram. Budget och behov av resurser Uppdraget beräknas kunna utföras internt. Resurser inkluderar funktionsansvarig tillgänglighet & infrastruktur tillsammans med representanter från Mälab. Uppföljning och mått för aktiviteten En genomförandeplan har tagits fram. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i viss mån myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet och tillgänglighet. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen effektivitet. Aktiviteten har även viss betydelse för länets regionala utveckling samt område miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 28 av 37

112 112 Aktivitet 3.9: Betalsystem/automatisk trafikanträkning Bakgrund Dagens biljettsystem i Sörmland har levererats av ERG och bussarna är utrustade med en biljettmaskin med typbeteckning TP4000. Biljettmaskinen är utrustad med WLAN för att kunna enkelt föra över data mellan bussen och centralsystemet. Positioneringen sker manuellt genom att föraren anger ny zon när bussen passerar zongräns. Systemet fungerar inte för kontaktlösa kort. En uppgradering är därför önskvärd. Omfattning och tidplan Under 2013 togs en försäljningsstrategi fram som skall fungera som kravställare på ett nytt system. Även önskemål avseende ATR, realtid och en uppgradering av befintlig bussradio måste vägas in i tankarna kring ett nytt betalsystem. Under 2013 genomfördes åtgärder för att hålla nuvarande system vid liv. Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med externt stöd. Förhoppningen är att ett nytt betalsystem skall finansieras via Länsplanen. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Under hösten 2013 genomfördes benchmarkingaktiviteter. Under 2014 startar upphandling av nytt betalsystem. Förhoppningen är att kunna teckna kontrakt med leverantör innan årsskiftet 2014/2015 Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i hög grad myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha som högst påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna regional utveckling och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 29 av 37

113 113 Aktivitet 3.10 Kommunikationsradiosystem Bakgrund Dagens system är ett analogt radiosystem från Ericsson från början av 1980-talet med vissa möjligheter till selektiva anrop förutom öppen kanal där alla hör alla under respektive basstation. Omfattning och tidplan Systemet är gammalt och borde uppdateras. Under 2013 gjordes en utvärdering av nuvarande system som skall ligga till grund för strategival. Kontakter har även tagits för att inhämta information om det så kallade RAKEL systemet. Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med externt stöd. Förhoppningen är att ett nytt kommunikationsradiosystem skall finansieras via Länsplanen. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Färdig utvärdering/strategi klar Av resursskäl förskjuts eventuell upphandling till tidigast Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer myndighetens samtliga designprinciper. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna regional utveckling och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 2 Regional utveckling 3 Sida 30 av 37

114 114 Aktivitet 3.11: Realtidssystem /bussprioritering/internet ombord Bakgrund Dagens realtidssystem levererades i mitten av 2000-talet av TC Connect och bygger på en modern plattform med kommunikation via GPRS mellan fordon och centralsystem. I systemet ingår även trafikledningsapplikation. Antalet bussar är ca 40 stycken (stadstrafiken i Eskilstuna). Systemet hänger ihop med Örebro stadstrafik och vissa landsbygdslinjer i Odensbacken genom att samma server och indata nyttjas. Det finns även ett tidtabellsbaserat informationssystem (Linaria) vid bland annat Resecentrum i Eskilstuna där informationen kan ändras manuellt vid behov. Linaria blir huvudbäraren av realtidsvisning externt ut mot kund då systemet byggs ut med start under hösten 2012 främst inom Eskilstuna stadstrafik. Omfattning och tidplan Det är önskvärt att ha ett centralsystem som kan serva flera olika funktioner. Antalet system och härmed antalet leverantörer med service- och underhållsavtal kan därmed minimeras. Rekommendationen är därför att ett nytt centralsystem med öppna gränssnitt och önskad funktionalitet anskaffas. Vi behöver se över vilka steg/etapper vi behöver ta för att nå Sörmlands målbild avseende realtid. En sådan strategi har tagits fram under hösten Under 2013 upphandlades ett nytt centralsystem i samarbete med Örebro. Under 2014 planeras upphandling av fordonssystemet dvs bussdator och invändig skyltning. En tänkbar installationsstrategi skull kunna se ut enligt följande; 1. Eskilstuna behöver få ny utrustning inklusive landsbygdsbussarna (10-25 per fordon, alternativ hyra och beroende på leverantör). Främst behöver fordonsdatorerna bytas ut vilket utgör den lägre kostnaden. Komplett med utrop, displayer etc den högre kostnaden. 2. Övriga stadstrafikområden (Strängnäs Katrineholm Nyköping) 3. Landsbygdslinjer Sörmland (light) Dessa steg gör det också möjligt att satsa mer på publika informationsverktyg, exempelvis utveckling av appen, där vi idag presenterar realtidsinformation för Eskilstuna stad. Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med externt stöd. Förhoppningen är att ett nytt realtidssystem skall finansieras via Länsplanen. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Nytt centralsystem upphandlat Fordonssystemet upphandlat Sida 31 av 37

115 115 Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper Kunden i Centrum och Effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna regional utveckling och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 Sida 32 av 37

116 116 Aktivitet 3.12:Översyn/utvärdering av IT samarbete med Örebro Bakgrund I och med avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen överenskom parterna att vissa samarbeten skulle fortleva. Ett sådant område är IT. Samarbetet bör utvärderas. Omfattning och tidplan Utvärderingen genomförs första halvåret Budget och behov av resurser Arbetet leds av funktionen tillgänglighet och infrastruktur med eventuellt externt stöd. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Översyn/utvärdering klar 2014 Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip Effektiv organisation. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan på trafikförsörjningsprogrammets funktionsmål attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionen regional utveckling. Aktiviteten har viss betydelse för funktionsmålet miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 3 Effektivitet 1 Regional utveckling 2 Sida 33 av 37

117 117 Område 4: Aktiviteter inom område trafikförsörjning Aktivitet 4.1: En Bättre Sits (EBS) Trafikplan 2030 Bakgrund Sju län samverkar i trafikprocessen En Bättre Sits; Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Gotland, Örebro och Västmanland. Inom processen görs gemensamma strategiska ställningstaganden avseende trafik och infrastruktur. Mälardalsrådet svarar för samordning. Från Sörmland deltar Kollektivtrafikmyndigheten och Regionförbundet. Arbetet styrs av en ordförandegrupp, huvuddelen av arbetet genomförs i tjänstemannagrupp med en representant per organisation. Ett av En bättre sits fokus under 2013 var att påbörja arbete med ny systemanalys som visar på behov av infrastrukturåtgärder med sikte på 2030/2050. Inom ramen för arbetet ska även en långsiktig utvecklingsplan för den regionala stomtågtrafiken trafikplan 2030 tas fram. Omfattning och tidplan Myndighetens deltagande i En Bättre Sits aktiviteter pågår under hela Budget och behov av resurser Kollektivtrafikmyndigheten representeras av landstingets kollektivtrafikansvariga. Vid storregionala konferenser deltar fler representanter från myndigheten. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Arbetet redovisas kontinuerligt i myndighetens direktion. Redovisning sker även i kollektivtrafikhandläggarnätverket. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Resenären i centrum. Aktiviteten bedöms ha hög påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna attraktivitet, tillgänglighet och regional utveckling. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende effektivitet och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 2 Effektivitet 2 Regional utveckling 1 Sida 34 av 37

118 118 Aktivitet 4.2: Trafikplan 2017 Bakgrund Under 2014 fortsätter arbetet med förberedelser om genomförande av trafikplan Arbetet sker i samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland samt MÄLAB. Landstinget Sörmland som har finansieringsansvar för tågtrafiken samverkar nära med kollektivtrafikmyndigheten. Under 2013 väntas förhandlingar ha skett och beslut ha tagits inom såväl myndigheten som hos landsting och kommuner. Utfallet av dessa är avgörande för 2014 års aktiviteter. Budget och behov av resurser Även 2014 förväntas arbetet bli omfattande och berör såväl politiskt ansvariga samt tjänstemannaledning, kollektivtrafik- och ekonomiansvariga hos myndighet och medlemmar. Även myndighetens strateger förväntas vara aktivt deltagande i arbetet. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten avstäms månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Arbetet redovisas kontinuerligt i myndighetens direktion. Redovisning sker även på tjänstemannanätverk och främst kollektivtrafikhandläggarnätverket. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprinciper om Strategisk ledning i fokus och Kunden i centrum. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna attraktivitet, tillgänglighet och regional utveckling. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende effektivitet och miljö. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 1 Attraktivitet 1 Miljö 2 Effektivitet 2 Regional utveckling 1 Sida 35 av 37

119 119 Aktivitet 4.3: Nyköpings stadstrafik i väntan på Resecentrum Bakgrund Nyköpings stadstrafik som infördes 2010, har inneburit att resandet i trafiken ökat markant och är generellt en stor framgång. I och med att trafiken är anpassad utifrån ett nytt resecentrum, som ännu inte finns på plats och tid för byggstart saknas, har trafiken vissa brister. I första hand rör det långa reglertider vid ändhållplatserna vilket kostar uppskattningsvis ca kr per år (motsvarar ca 10 % av det totala underskottet för trafiken). I takt med att det nya resecentrumet drar ut på tiden kan det ifrågasättas huruvida detta kan fortsätta. Omfattning och tidplan Uppdraget beräknas påbörjas under 2013 och fortsätta in i Aktiviteten omfattar i utmynnande i en förslagslista i hur reglertiderna kan reduceras. Då trafiken generellt fungerar bra och har en positiv resandeutveckling får inte förslaget ha för stor konsekvens på nuvarande trafikupplägg. Budget och behov av interna resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område trafikförsörjning. Arbetet bör utföras i samverkan med entreprenören och Nyköpings kommun. För aktiviteten finns kronor avsatta. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Aktiviteten är uppfylld när förslag finns framtaget för beslut. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip om Resenären i centrum. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna effektivitet och miljö. Aktiviteten bedöms ha påverkan avseende attraktivitet och tillgänglighet och obefintlig påverkan om regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 2 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 4 Sida 36 av 37

120 120 Aktivitet 4.4: Skolomläggning Nyköping Bakgrund Aktiviteten hänger nära samman med den föregående om Nyköpings stadstrafik. Under 2014 eller 2015 kommer Nyköpings högstadium flytta till Tessinområdet och Nyköpings kommunala gymnasium koncentreras till Gripen. Denna omläggning kommer att påverka såväl stadstrafik som lokal och regional landsbygdstrafik. Omfattning och tidplan Uppdraget beräknas påbörjas under 2013 och fortsätta in i 2014 och samordnas med den föregående aktiviteten. Aktiviteten består i förslag till trafikens utveckling utifrån förändringen. Budget och behov av interna resurser Uppdraget utförs i första hand internt med resurser från område trafikförsörjning. Arbetet bör utföras i samverkan med entreprenören och Nyköpings kommun. För aktiviteten finns inga pengar avsatta för konsultstöd. Uppföljning och mått för aktivitetens uppfyllelse Aktiviteten genomförs enligt för aktiviteten upprättad projektplan, där regelbundna uppföljningar är upplagda. Aktiviteten avstäms därutöver månadsvis vid myndighetens resultatuppföljning och mer djupgående vid delårsboksluten. Relation till trafikförsörjningsprogrammets mål och myndighetens designprinciper Aktiviteten stödjer i huvudsak myndighetens designprincip om Resenären i centrum. Aktiviteten bedöms ha stor påverkan avseende trafikförsörjningsprogrammet mål kring funktionerna effektivitet och miljö. Aktiviteten bedöms ha viss påverkan avseende attraktivitet och tillgänglighet och obefintlig påverkan om regional utveckling. Funktion Påverkansgrad (1= hög 4 = ingen påverkan) Tillgänglighet 2 Attraktivitet 2 Miljö 1 Effektivitet 1 Regional utveckling 4 Sida 37 av 37

121 121 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Avsättning av medel till resultatutjämningsreserven Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att besluta om att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 20 maj 2013, 94, anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Underlaget för beslutet utgörs av en skrivelse från kommunledningsförvaltningen (vilken biläggs handlingarna). Av skrivelsen framgår det att utöver ovanstående beslut så föreslog kommunledningsförvaltningen även att 17 miljoner kronor skulle avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. I ordförandens förslag till beslut fanns båda dessa beslutsatser medtagna. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i enlighet med ordförandens förslag till beslut. Kommunledningsförvaltningen har nu konstaterat att beslutspunkten två saknas i kommunstyrelsens protokoll. Detta innebär att kommunfullmäktige inte behandlat den del av beslutsförslaget som gäller att avsätta 17 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att besluta om att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Ärendeblad för Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (kommunstyrelsens sammanträde, )

122 122 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Avsättning av medel till resultatutjämningsreserven Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 20 maj 2013, 94, anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Underlaget för beslutet utgörs av en skrivelse från kommunledningsförvaltningen (vilken biläggs handlingarna). Av skrivelsen framgår det att utöver ovanstående beslut så föreslog kommunledningsförvaltningen även att 17 miljoner kronor skulle avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. I ordförandens förslag till beslut fanns båda dessa beslutsatser medtagna. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i enlighet med ordförandens förslag till beslut. Kommunledningsförvaltningen har nu konstaterat att beslutspunkten två saknas i kommunstyrelsens protokoll. Detta innebär att kommunfullmäktige inte behandlat den del av beslutsförslaget som gäller att avsätta 17 miljoner kronor till resultatutjämningsreserven. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att besluta om att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltnings tjänsteutlåtande, Ärendeblad för Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (kommunstyrelsens sammanträde, ) Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2013\130828\369-13\ Resultatutjämningsreserv.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

123 123 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Klf ledning Vår handläggare Sari Eriksson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger - en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

124 124 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Klf ledning - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller - om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskravsresultatet som ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Vidare föreslås att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun Sari Eriksson Ekonomichef LIX: 64 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

125 125 Ärendeblad för Riktlinjer för god ekonomisk hushållning (kommunstyrelsens sammanträde, ) Dnr KS/2013: Handläggare: Karin Rytter Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendebeskrivning I Kommunallagen kapitel åtta anges att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot målen. Från och med 1 januari 2013 har ett tillägg gjorts i Kommunallagen som innebär kommunerna har möjlighet att inrätta en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Om kommunen har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjer för reserven ingå i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör i denna del reglera när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger - en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller

126 126 - två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Katrineholms kommun har i bokslut 2012 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen. I Kommunallagen framgår det att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I och med lagändringen får undantag göras om -medel från resultatutjämningsreserven tas i anspråk eller - om det finns synnerliga skäl. Lagen ändras också när det gäller återställande av underskott. Nuvarande lydelse innebär att om kostnaderna överstiger intäkterna ett år ska fullmäktige fastställa hur underskottet ska återställas inom de tre närmast följande åren. I och med lagändringen är det balanskravsresultatet som ska regleras under de tre närmast följande åren och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta anvisningsdokumentet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt att införa en resultatutjämningsreserv, i enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Vidare föreslås att 17 miljoner kronor ska avsättas från 2012 års resultat till resultatutjämningsreserven. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Anvisningsdokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Katrineholms kommun

127 127 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom de åtaganden och den investeringsplan som finns i upprättat förslag. Förslaget är ett underlag till den fortsatta beredningsprocessen. Ärendebeskrivning Kommunchef med ledning, kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen överlämnar i översänd handling förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget för kommunstyrelsens ansvarsområde. Förslaget är ett underlag till den fortsatta beredningsprocessen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom de åtaganden och den investeringsplan som finns i upprättat förslag. Förslaget är ett underlag till den fortsatta beredningsprocessen. Ärendets handlingar Skrivelse från kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunchefen, Nämndens underlag för övergripande plan med budget , kommunstyrelsen

128 128 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Ekonomi- och upphandlingskontoret Vår handläggare Julia Norén Ert datum Er beteckning Förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunchef med ledning, kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen överlämnar i översänd handling förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget för kommunstyrelsens ansvarsområde. Förslaget är ett underlag till den fortsatta beredningsprocessen. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen ställer sig bakom de åtaganden och den investeringsplan som finns i upprättat förslag. Förslaget är ett underlag till den fortsatta beredningsprocessen. Mattias Jansson Sari Eriksson Lars Hågbrandt Kommunchef Förvaltningschef Förvaltningschef Kommunlednings- Samhällsbyggnadsförvaltningen förvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: julia.noren@katrineholm.se

129 129 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunstyrelsen

130 130 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1 Inledning Ansvarsområden och verksamhetsfakta Kommunstyrelsen Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Resultatmål och åtaganden Ortsutveckling Resultatmål Kultur och fritid Resultatmål Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Resultatmål Ekonomi och organisation Resultatmål Investeringar Redovisning av särskilda uppdrag Bilaga: Nya upphandlingar Bilaga: Övergripande driftsbudget 2014 med plan Bilaga: Redovisning av öronmärkta medel

131 131 Kommunstyrelsen 1 Inledning 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations- /kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, folkhälsa, tillgänglighet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunledningsförvaltningen är det förvaltningsorgan som bistår och stödjer kommunstyrelsen inom dessa områden. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap för såväl företagsetableringar som bostäder, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktig hållbar utveckling Verksamhetsfakta Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal diarieförda ärenden helår Antal leverantörsfakturor Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt Antal lönespecifikationer Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av decentrala medlen för strategisk kompetensutveckling Antal aktiviteter riktade mot företag Prognos helår 2013 Aktuell nivå per juni * timmar, varav timmar kvinnor och timmar män, fördelat på 71 utbildningar timmar fördelat på 130 utbildningar timmar, varav timmar kvinnor och 353 timmar män, fördelat på 34 utbildningar Antal företagsbesök 145 (102) Prognos helår timmar fördelat på 130 utbildningar 3

132 132 Kommunstyrelsen Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal antagna detaljplaner Antal EUansökningar (projekt) Prognos helår 2013 Aktuell nivå per juni (13) (14) Prognos helår 2014 *Antal lönespecifikationer innehåller även Gnesta och bolagens specar. Gnesta har ökat sitt antal löner med 9% medan Katrineholm har minskat med 5%. Siffror inom parantes är reviderade sedan tidigare inrapportering. 4

133 133 Kommunstyrelsen 2 Förutsättningar och verksamhetsförändringar 2.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Upphandling (nr4 kommunplanen) Samarbete är ett viktigt medel för att kunna öka måluppfyllelsen och för en positiv näringslivsutveckling i kommuner. Ett led för ökad samverkan har inletts genom att Katrineholms kommun har slutit ett avtal med Upphandlingscenter, Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen. Upphandlingscenter genomför gemensamma ramavtal där Katrineholms kommun är en av flera upphandlande myndigheter. För kommande planeringsperiod är det långsiktiga målet för Katrineholms kommun att bli medlem (i kommunalförbundet) eller ägare av annan eventuell associationsform. För år 2014 är dock ambitionen en överenskommelse där Upphandlingscenter på uppdrag utför samtliga upphandlingar för Katrineholms kommuns räkning från årsskiftet 2013/2014 (eller månaderna därefter). Stärkt handel och turism (nr8 kommunplanen) KFV Marknadsföring AB arbetar på uppdrag av kommunen med att utveckla destinationen Sveriges Lustgård i syfte att öka kännedomen om och bidra till en attraktiv bild av Katrineholm. I uppdraget ingår att locka fler besökare till kommunen, vilket ska ske genom förädling av produkten Katrineholm. Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringsgrenarna och omsätter idag 264 miljarder kronor med ett mål att år 2020 uppnå 500 miljarder. För Katrineholms del omsatte besöksnäringen år miljoner kronor. Det är en viss minskning jämfört med år 2011, vilket är en del av en allmän trend för Sverige som helhet. En utmaning de närmast kommande åren vad gäller utvecklingen av besöksnäringen i kommunen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt. Detta i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen för att förnya strategin för destinationsutveckling som antogs av Kultur- och turismnämnden Andra utvecklingsområden är att i samverkan med besöksnäringen i kommunen men även i angränsande kommuner och regioner förädla upplevelsen av Katrineholm. Som en del i den nationella strategin att utveckla antalet exportmogna destinationer deltar Sörmland i ett av flera pilotområden. KFV Marknadsföring AB och flera lokala besöksföretag deltar i detta arbete som för Sörmlands del valt att fokusera på slott och herrgårdar. Kommunen arbetar aktivt för att tillgodose en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag, allt för att skapa ett gott klimat som leder till tillväxt för kommunen. En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholms City skall vara västra Sörmlands mest attraktiva City som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen Årets stadskärna Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer 5

134 134 Kommunstyrelsen aktiv part av Stockholmsregionen, och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Motverka arbetslöshet öka sysselsättning (nr13 kommunplanen) Katrineholms kommun har under åren drivit projektet Arbetslinjen och resultaten följer plan. Effekterna av projektet kommer att utvärderas av socialförvaltningen under hösten Mot bakgrund av att arbetslösheten fortfarande är hög liksom belastningen på socialförvaltningen finns det skäl att inom den kommunala organisationen skapa utrymme för någon form av aktivitet även under år Under år 2012 fick kommunorganisationen i uppdrag att arbeta fram ett framtidsscenario med sikte på år Resultatet redovisades i rapporten Katrineholm underlag för samhällsplanering på längre sikt där det tydligt framgår att befolkningstillväxt är av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. För att uppnå detta har det i rapporten identifierats tre fokusområden: befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. En avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Under kommande planperiod är ökad utbildningsnivå en betydande fråga för den lokala tillväxten. Genom utbildning får fler stärkt ställning på arbetsmarknaden och möjlighet till egenförsörjning. Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att rekrytera kompetent arbetskraft. Det i sin tur ökar platsens attraktivitet för näringslivet. Utmaningen för Katrineholm, liksom för flertalet andra kommuner, handlar dels om att öka förvärvsfrekvensen för att möta den framtida efterfrågan på arbetskraft. Det handlar också om att andelen som klarar den egna försörjningen behöver öka för att frigöra kommunala resurser som annars skulle gå till försörjningsstöd. Samhällsbyggnadsförvaltningens fokus är att stödja befintliga företag och stimulera etablering av nya företag och därigenom skapa förutsättningar för en fortsatt befolkningstillväxt. Arbete sker proaktivt med att uppsöka nationella och internationella företag för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Katrineholms kommun och näringsliv samverkar i syfte att utveckla ett bra näringslivsklimat, ett exempel på det är "Näringslivsrådets 7- punktsprogram". För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Coompanion, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet samt den nystartade incubatorverksamheten. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) och Future Camp stimulerar även ungdomar till att starta egna företag. Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Prioriterat är att få till en eller flera logistiketableringar samt utveckling av tågförbindelser för godstransporter till och från Katrineholm. Ett långsiktigt förhållningssätt är viktigt i etableringsprocessen för denna typ av verksamhet. Bostäder (nr20-22 kommunplanen) En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. Ett stort antal förfrågningar och framtagande av detaljplaner visar ett stort intresse från byggherrar att producera bostäder i och omkring Katrineholm. En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Första delen för staden kommer att antas under år 2014 och den andra delen för landsbygden beräknas kunna antas 6

135 135 Kommunstyrelsen under år Syftet med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms stad är att skapa en samlad bild över hur vi vill att staden ska utvecklas i framtiden. Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter. Planen är kommunens viktigaste strategiska planeringsdokument och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om stadens framtida utveckling med framför allt medborgarna i kommunen. Mobil- och bredbandsnät (nr25 kommunplanen) Ett övergripande mål med regeringens IT-politik är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Ett av regeringens mål på bredbandsområdet är att minst 90% av hushåll och företag bör har tillgång till 100 Mbit/s år Motsvarande mål från EU-kommissionen innebär att alla européer senast år 2020 bör ha tillgång till bredband med en överföringshastighet om minst 30 Mbit/s. Statistik för Katrineholms kommun visar att idag har cirka 44 % av tätorten och 1 % av glesbygden tillgång till fiber på 50 Mbit/s. Andelen som har åtkomst till 10 Mbit/s är 100% i tätorten och 84% i glesbygden. I Katrineholm finns det stora områden, framförallt på landsbygden, men även inom tätorterna som inte kan få snabbt bredband. Inom orterna kommer marknaden troligen att bygga ut nätet, då det kan bli lönsamt och konkurrensen styr, däremot på landsbygden krävs offentlig medfinansiering. Under 2012 och 2013 byggdes tre stamnät i kommunal regi. Dessa är mellan Djulö kvarn och länsgränsen söder om Toltorp, från Toltorp till Strångsjö och från Forssjö till Björkvik. Det var möjligt genom den upphandling som kommunen gjorde under år 2010, som finansierades till 50 % med stöd från Tillväxtverket, Landsbygdsprogrammet och PTS (Postoch telestyrelsen) via Länsstyrelsen, resterande del ingick i upphandlingen. Önskemål har även kommit från medborgare i bland annat Lerbo för ytterligare utbyggnad. För år 2013 och framåt finns inte möjligheten att via upphandling finansiera vidare fiber på landsbygden. Just nu finns inget beslut om det kommer att avsättas mer medel från regeringen och EU till medfinansiering av bredbandsutbyggnad. För att öka antalet som får möjlighet att ansluta sig till fiberbaserat bredband samt öka säkerheten när det gäller digital kommunikation finns behov av att bygga ihop Katrineholm med Nyköping via södra Björkvik. Detta till en kostnad på cirka 4 miljoner kronor. Därtill finns behov av att bygga ihop Katrineholm med Eskilstuna från Äsköping fram till Hjälmaresund till en kostnad på cirka 3 miljoner kronor. Om Regeringen och EU avsätter medel kommer dessa att ansökas om. Om de då beviljas, halveras kommunens medfinansiering. Under det senaste året har utbyggnad av det trådlösa nätverket skett i både skolorna samt på allmänna platser som Stadsparken och Djulöområdet. Under år 2014 fortsätter utbyggnaden för att skapa ökad tillgänglighet och öppenhet för medborgarna. En utmaning blir att se över de ökade kraven på säkerhet som följer. En åtgärd för ökad åtkomlighet och säkerhet för medborgarna är införandet av ett säkerhetstillägg som skyddar Internet-användare från förfalskat data. Genom att införa tillägget säkerställer myndigheterna sin fortsatta tillgänglighet för medborgaren. Samtidigt bidrar myndigheterna också till ett internet som kan fortsätta växa och hitta nya användare. Energi och källsortering (nr28, 30 & 32 kommunplanen) Genom att långsiktigt bevara vattnens, markens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa kan vi nå en hållbar utveckling. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning. Det finns olika dimensioner av 7

136 136 Kommunstyrelsen hållbar utveckling - en social, en ekonomisk, och en miljömässig. De tre dimensionerna är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Flera av de områden som samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med är viktiga delar i en hållbar utveckling. Några av dessa områden är miljö, planering, naturvård och tillgänglighet. För att nå framsteg för en hållbar utveckling är det viktigt att alla tar ansvar och gör vad som är möjligt utifrån sina perspektiv. En hållbar kommun är också en attraktiv kommun. Under år 2014 prioriteras det fortsatta arbetet med lokala miljömål. Handlingsplaner utifrån de fyra fokusområdena tas fram med tydliga tidsatta mål, åtgärder och ansvarsfördelning. I övrigt fortsätter arbetet med bland annat energieffektiviseringar, förbättrad vattenkvalitet och cykelplanering. 2.2 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Djulöområdet (nr44 kommunplanen) Från och med april/maj 2013 tog en ny entreprenör över Stora Djulö Herrgård. Ambitionen med hyresavtalet är inte att bara utveckla herrgårdsverksamheten utan även hela Djulöområdet. Vidare utvecklas den digitala infrastrukturen. Idag kan besökare ta med sig sin bärbara dator, mobil, läs/surfplatta till fritidsområdet Djulö för en stunds uppkopplad avkoppling. Stöd föreningsliv (nr45 kommunplanen) I enlighet med det övergripande resultatmålet om en stark samverkan med föreningslivet, för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige beslutat genomfördes under en kartläggning av kommunens samverkan med föreningslivet. Arbetet med analys och förslag efter intern och extern kartläggning redovisades för kommunstyrelsen i januari 2013, KS Kommunstyrelsen beslutade också att uppdra till kommunledningsförvaltningen att i samarbete med berörda förvaltningar utreda hur en väg in till kommunen, med en samordnande föreningskonsulent, kan inrättas. Ett förslag har tagits fram som kommer att behandlas av kommunfullmäktige under hösten Vidare samarbetar kommunledningsförvaltningen med berörda förvaltningar för en översyn av reglementena gällande föreningsbidrag. 2.3 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Rusta upp skolor, skolgårdar (nr54 kommunplanen) Prioriteringar för upprustning av utemiljöer kring skolor kommer att tas fram under hösten Under år 2014 kommer arbetet att fortskrida med innemiljöerna. För att tillmötesgå krav på bättre åtkomst fortsätter utbyggnaden av det trådlösa nätverket i skolorna. Under år 2014 kommer utbyggnad att ske i bland annat Bie och Julita. 8

137 137 Kommunstyrelsen 2.4 Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Brottsförebyggande arbete (nr83 kommunplanen) På vissa ställen lägger Telia idag ner sina fasta telefonväxlar. Anledningen till att växlarna läggs ner kan vara att de är lågt belastade och dyra att ha i drift. Tillsammans med Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar IT-kontoret för att få en större utbyggnad av mobilnätet på de ställen där fasta telefonväxlar läggs ner. Detta för att säkerställa att de trygghetslarm som finns på kommunens boenden ska fungera tillfredsställande. 2.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Jämställdhetsperspektiv (nr89 kommunplanen) Den 31 augusti 2011 godkände kommunstyrelsen projektdirektivet för projekt Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. Enligt projektplan ska projektet avslutas den 31 oktober Under hösten 2013 förväntas därför ett ställningstagande kring kommunens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering. Ett förslag med en beskrivning av framtida förvaltningsorganisation med arbetssätt, identifierade roller och ansvar samt uppföljning av jämställdhetsintegrering har under våren beslutats i projektets styrgrupp. Slutgiltigt beslut fattas i kommunstyrelsen i samband med projektets slutrapport hösten Det finns i och med förslaget förutsättningar för att alla verksamheter kontinuerligt ska kunna analyseras och vidareutvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. För att arbetet ska kunna vidareutvecklas och för att skapa långsiktig hållbarhet är det viktigt att prioritera realiserbara mål, konsekvent uppföljning och en fortsatt tydlig genusmedveten styrning. Samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att inventera och kartlägga sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att fortsätta under år Under året kommer jämställdhetsintegreringen av den nya översiktsplanen för staden och den nya ljusplanen att färdigställas. Syftet är att säkerställa att kvinnor och män, pojkar och flickor i Katrineholm har samma möjlighet att påverka samhällets utveckling och sina liv. En likvärdig service ska levereras till alla medborgare och aktivt bidra till ett mer jämställt samhälle. 2.6 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Det råder en fortsatt stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och omvärlden. Flera viktiga faktorer som påverkar den kommunala ekonomin för den kommande planperioden är fortfarande mycket osäkra. Sådana faktorer är utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet, anhöriginvandring, statsbidragens storlek, inflationens utveckling samt andra politiska beslut på nationell nivå. På grund av den stora osäkerhet som 9

138 138 Kommunstyrelsen råder kommer kommunen även år 2014 att arbeta intensivt med ekonomin. Kommunen har följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftsbudgeten Öppen, effektiv organisation (nr91 kommunplanen) Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt presenterades i juni 2013 för kommunstyrelsens, KS Rapporten med förslag på åtgärder har i enlighet med kommunstyrelsens beslut inarbetats i förslag till kommunstyrelsens underlag för övergripande plan med budget. Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefullt för kommunstyrelsens möjlighet att vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen. Kommunledningsförvaltningen har under året arbetat för en mer tjänsteorienterad och förbättringsfokuserad verksamhet. Detta för att skapa förutsättningar för en organisation med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Fortsatta prioriterade processer under planperioden är tydliga interna spelregler, internprissättning och arbetet för ett effektivt lokalutnyttjande av kommunens fastigheter. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att ytterligare arbeta med service och samverkan för att stärka dialogen och servicegraden för våra invånare, företagare och övriga av kommunens intressenter. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer också att påbörja arbetet med ständiga förbättringar och implementera lotsfunktion i full skala, allt för att underlätta vardagen för dagens och morgondagens Katrineholmare. Det har under arbetet med kommunledningsförvaltningens tjänstekatalog framkommit att flera förvaltningar är intresserade av nämndadministrativt stöd. En fördel med en samordnad funktion är att de kommunala kallelserna och protokollen från sammanträden får en likartad utformning och därmed blir lättillgängligare. Vidare minskar sårbarheten för nämnder och förvaltningar genom att fler personer kan hantera uppgifterna. Därtill kan en professionell och tydlig inriktning på dessa funktioner på sikt leda till högre och jämnare kvalitet i stödet till förvaltningar och nämnder. Med denna bakgrund finns det anledning till att under hösten 2013 genomföra en förstudie kring konsekvenser och förutsättningar för ett samlat nämndadministrativt stöd inför år Under 2014 har kommunen ansvaret för att genomföra val till EU-parlamentet den 25 maj samt allmänna val till riksdagen, kommunen och landstinget den 14 september. Det är första gången två stora val genomförs samma år. Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation. Kommunen har över 3000 medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på många platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera bästa servicen till kommuninvånarna. Behovet av en fungerande kommunikationsplattform för att dela, samla, söka och framförallt hitta den information som behövs i arbetet är stort. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen, Communis som planeras att införas under vintern 2013 är en viktig faktor för att nå framgång. Genom att flytta kunskapsutbyten, dialoger och frågor från dagens e-postmeddelanden till Communis får fler personer tillgång till samma kunskap. Alla kan skapa egna nätverk med unika kompetenser som kan samverka. Det ger ökad effektivitet och ny kunskap. En fråga som ställs eller en diskussion som förs i Communis blir sökbart för andra att lära av, medan dagens stängda 10

139 139 Kommunstyrelsen e-postkonversationer enbart är tillgängliga för de som står på sändlistan. Att det blir sökbart för många gör att samma fråga inte behöver ställas flera gånger och att lärdom kan dras av andras diskussioner. Om någon är frånvarande kan andra i samma nätverk svara, vilket förkortar ledtiderna. Allt mer komplexa frågeställningar kräver samverkan av många kompetenser och över förvaltningsgränserna. Samverkan med andra kommuner (nr93 kommunplanen) Den 25 september 2012 undertecknade kommunstyrelsens ordföranden från Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelösund en avsiktsförklaring för att utveckla samarbetet med att möta medborgarnas behov och önskemål. Därefter har ett antal områden för samverkan konkretiserats. För att öka elevernas valmöjligheter och bredda utbudet på utbildningar tar samverkande kommunerna fram ett samverkansavtal för ungdomsgymnasiet mellan samarbetskommunerna. Avtalen ska gälla från och med den 1 januari Under våren 2013 inleddes ett projektarbete med elva kommuner utöver Katrineholm där syftet är att hitta jämförbara nyckeltal inom verksamheterna för kommunstyrelsen. Representanter från kommunerna har träffats vid några tillfällen och beslutat om inom vilka områden som nyckeltal ska tas fram. Målet är att hitta mått eller processer som indikerar om verksamheten är kostnadseffektiv senast december År 2014 ska därefter kommunerna börja mäta och jämföra sig med varandra och de kan därefter utveckla och eventuellt minska kostnader med hjälp av goda exempel från de andra kommunerna i nätverket. Ny kunskap och ny teknik (nr94 kommunplanen) Det telefonnät som nyttjas av Katrineholms kommun hyrs idag av Telia. För att kostnadseffektivisera ses möjligheten över på att säga upp det inhyrda telefonnätet hos Telia och istället helt gå över till IP-telefoni. För att det ska vara möjligt behöver utrustning i nätverket bytas ut. Utbytet är påbörjat och planeras att slutföras under år Människors beteenden och samhällets organisering har betydelse för utvecklingen av välfärdstjänsterna. Kunskapssamhället och ny teknik gör att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster och människor förväntar sig att hitta information, oavsett var de befinner sig. En ökad individualisering (en av fyra trender som lyfts i rapporten Katrineholm Underlag för samhällsplanering på längre sikt) och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Människor vill vara med och välja hur sina egna behov ska tillgodoses. Digitala kommunikationskanaler och sociala medier utvecklas samtidigt som det är fortsatt viktigt att andra former av kommunikationskanaler utvecklas för att tillgängligheten av kommunens service ska vara likvärdig. Katrineholm kommuns förmåga att möta medborgares och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet och service blir därför betydande. För att dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och ny teknik skapar krävs bättre administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med och mellan olika aktörer för att en individuell service ska fungera men också för att motverka ytterligare utanförskap. Tjänstemannaledningen i Katrineholms kommun beslutade under hösten 2012 att ta fram ett underlag inför ställningstagande om ett eventuellt införande av ett kontaktcenter. Med kontaktcenter avses här den kommunala enhet som svarar på inkommande medborgarkontakter såsom internet, e-post, chat, telefon, brev, sms eller fax. Vid vissa kontaktcenter tas även personliga besök emot. Andra vanliga benämningar för kontaktcenter är kundcenter, kundtjänst, servicecenter etcetera. Syftet med ett kontaktcenter är att öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Bakgrunden till beslutet är Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Frågorna i KKiK är hämtade från olika verksamhetsområden och ger en samlad bild av vad kommunen åstadkommer. Målet för 11

140 140 Kommunstyrelsen Katrineholms kommun är att använda måtten som en del i styrning och verksamhetsutveckling och att ge en bild av kommunens verksamheter utifrån ett medborgarperspektiv. Tillgängligheten till kommunens verksamheter är en viktig kvalitetsfråga för kommunmedlemmarna och för platsens attraktivitet. Mot bakgrund av detta genomför kommunledningsförvaltningen i samarbete med samtliga förvaltningar, en översyn av alla arbetsprocesser utifrån ett medborgarperspektiv, för att se om processerna kan organiseras och struktureras på ett bättre sätt utifrån medborgarens behov. E-förvaltning (nr95 kommunplanen) Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla. IT och bredbandets betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle är stor. IT- och internetutvecklingen är också en förutsättning för kommunplan och kommande planperiod. Sverige är en av världens ledande ITnationer där 89 % av befolkningen har tillgång till internet. Den dagliga användningen av Internet har ökat bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Över hälften av svenska folket har tillgång till Internet via mobilen och även surfplattorna börjar breda ut sig. Utmaningen är att ta tillvara de möjligheter som utvecklingen ger. Att öka användningen av IT bland kvinnor och män, pojkar och flickor för att främja tillväxt, innovationskraft och säkra attraktiva hållbara livsmiljöer. Utvecklingen ställer dock andra krav på utformningen av den kommunala servicen för en fungerande individuell service och för att den kommunala servicen ska bli enklare, öppnare och effektivare för kvinnor och män, pojkar och flickor. Katrineholms kommuns webbplats används i högre grad för att utföra olika tjänster och söka statisk information än tidigare. Katrineholm.se behöver därför utvecklas då nyheter och pressmeddelanden läses mer sällan. Aktuella händelser får större genomslag i sociala medier. De mest frekvent använda e-tjänsterna som till exempel felanmälan bör lyftas ut och erbjudas i specifika appar, som möjliggör fotografering och rapportering direkt via mobilen. Webbplatsen bör också anpassas för mobila enheter. Koncernstyrningen ska utvecklas (nr97 kommunplanen) Katrineholms kommun har, sedan oktober 2012, ansvarat för de gemensamma administrativa funktionerna mellan kommunen och de kommunalt ägda bolagen Katrineholms Fastighets AB (KFAB) och Katrineholms Industri AB (KIAB) genom Shared Business Services. Syftet är att åstadkomma rationaliseringar och effektiviseringar av de administrativa funktionerna i både kommun och bolag, där kommunens och bolagens samlade kompetens inom de aktuella områdena integreras och utvecklas som en enhet. Vidare ska verksamheten säkerställa kommunal styrning över de helägda bolagen, med öppen redovisning av tjänster och kostnaderna för dessa. Kravet på effektivitet och kvalitet ökar och under planperioden kommer Shared Business Services utvecklas för att KFAB och KIAB enklare ska kunna fokusera på bolagens kärnverksamhet. Föredöme som arbetsgivare (nr98 kommunplanen) Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsplats, där medarbetare vill stanna kvar och dit det är lätt att attrahera nya medarbetare. För att nå dit krävs ett bra ledarskap i hela kommunen, som genomsyras av tillgänglighet, respekt, öppenhet, tydlighet och respekt. Det skapar i sin tur motiverade medarbetare, som vill ta ansvar och utvecklas i sitt arbete. Samtliga medarbetare ska kunna utvecklas i sitt arbete genom ökat ansvar, kompetensutveckling eller intern rörlighet. Tillsammans ska också alla medarbetare och chefer verka för en bra, hälsosam arbetsmiljö och förhindra ohälsa. Genom flexibla och individuella arbetstider samt medarbetarnas aktiva medverkan i verksamhetsutvecklingen skapas en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Att ha en genomarbetad introduktions- och rekryteringsprocess är också något som är viktigt för att kunna vara ett föredöme som arbetsgivare. 12

141 141 Kommunstyrelsen Heltid rättighet, deltid möjlighet (nr99 kommunplanen) Varje år genomför Katrineholms kommun en medarbetarundersökning. År 2012 svarade 7% av medarbetarna att de vill arbeta fler timmar (år %), 6% svarade att de vill arbeta färre timmar (år %). Andelen som vill förändra sin arbetstid är inom rimliga nivåer och mycket handlar om planering av verksamheten. För att uppnå målet att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet krävs det att kommunikationen mellan chef och medarbetare fungerar. Genom att skapa dialog kan neddragningar kanske undvikas och istället kan frivilliga lösningar hittas. Både Time care och arbetstidsväxling är verktyg för att uppnå nöjda medarbetare. Jämn könsfördelning, etnisk mångfald (nr100 kommunplanen) Under hösten 2013 kommer en medarbetarenkät gå ut till samtliga medarbetare. Tidigare år har det varit svårt för Katrineholms kommun att jämföra sig med SKL och SCBs statistik eftersom både skalan och definitionen har varit olika. Till medarbetarenkäten 2013 kommer både skalan och definitionen att ändras vilket gör att det kommer att bli möjligt att jämföra hur Katrineholms kommun ligger till med könsfördelning och etnisk mångfald i förhållande till andra kommuner. 13

142 142 Kommunstyrelsen 3 Resultatmål och åtaganden 3.1 Ortsutveckling Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Åtaganden Målnivå Uppföljnin g Källa Resultat senaste mätning Jämförels e Minst två områden ska finnas tillgängliga med byggklara tomter för bostäder på landsbygden Minskad klimatpåverkan - körsträcka med bil per invånare ska minska Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska öka Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska 4 st tomter Årlig Egen redovisnin g Minska Minska Ökning av areal reservat och biotopskyd d Årlig, lång sikt Årlig, lång sikt Årlig, lång sikt RUS nationella emissionsd atabasen Mätning av fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen Öka Årlig SCB, befolkning ens utbildning åldersgrup p år Minska Månad, delår, årlig, lång sikt 616 mil/inv (2010) Medelvärd e Södermanl and: 658 mil/inv (20 10) Finns mätresultat från början av 1990-talet SCB Areal skyddad natur 499 ha (2011) Arbetsförm edlingen Kvinnor 34%, män 22% (2011) Kvinnor 33 %, män 22 % (2010) år; öppet arb.lösa 4,9%, i åtgärder 5,2%, totalt 10,1%. Av de öppet arb.lösa var 45% kvinnor, 55% män år; öppet arb.lösa 9,2%, i åtgärder 9,2%, totalt 18,4%. Av de öppet arb.lösa var 46% kvinnor, 54% män.(sept 2012) Medelvärd e riket; Kvinnor 43%, män 34% (2011), kvinnor 42 %, män 34 % (2010) Medelvärd e riket: år; öppet arb.lösa 3,6%, i åtgärder 2,9%, totalt 6,5% år; öppet 14

143 143 Kommunstyrelsen Åtaganden Målnivå Uppföljnin g Källa Resultat senaste mätning Jämförels e arb.lösa 5,4%, i åtgärder 5,7%, totalt 11,1% Medelvärd e Sörmland: år; öppet arb.lösa 4,6%, i åtgärder 4,2%, totalt 8,8% år; öppet arb.lösa 7,2%, i åtgärder 8,6%, totalt 15,8%. (sept 2012) Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Index 46 Årlig, lång sikt KKiK mått 15. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgar na att delta i kommunen s utveckling. Index 33 (2012) Index 33 (2011) Index 33 (2010) Medelvärd e KKiK: Index 49 (2012), Index 46 (2011) Företagsklimatet ska förbättras NKI 70 Årlig SKL:s mätning Insikt. KKiK mått 35 NKI 59 (2007), NKI 63 (2009), NKI 64 (2011) Medelvärd e för samtliga 50 kommuner inom SBA ; NKI 63 (2007), NKI 66 (2009), NKI 67 (2011) Nyföretagandet ska öka Placering 165 Nyföretaga rcentrums företagarb arometer, Bolagsverk et. KKiK mått 34 (2011): 5,5 nya företag per invånare, placering 178 (+ 68 plac.) Medelvärd e riket: 6,4 nya företag per 1000 invånare (2011) Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka Till 2014 ska omsättning en öka till 275 mkr. Antal årssyssels Årlig TEM (turismeko nomisk mätning). 245 mkr omsättning, 204 årssysselsatta.(2011) 216 mkr omsättning, 189 årssysselsatta (2010) 15

144 144 Kommunstyrelsen Åtaganden God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka Minst två områden ska finnas tillgängliga med byggklara tomter för bostäder i centralorten Minskad klimatpåverkan - utsläpp av koldioxid per invånare ska minska Katrineholmarna ska känna till platsens varumärke Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står för Målnivå atta till 250. Försäljning /uthyrning av beredd resp. oberedd etablerings mark ska öka 2 områden med 10st tomter vardera Minska Uppföljnin g Delår Årlig Årlig, lång sikt Källa Egen redovisnin g Egen mätning SCB, RUS nationella emissionsd atabasen 90 % Lång sikt Kulturunde rsökning 50 % Lång sikt Kulturunde rsökning Resultat senaste mätning Såld oberedd etableringsmark kvm (under 2012, t o m 9 okt) Jämförels e 3 080kg/inv (2010) Medelvärd e riket: 6 941kg/inv (2010) Första mätning är ej gjord Första mätning är ej gjord Förslag på borttagning av åtaganden Åtagande som idag endast finns på SBF ska tas bort: Förbättring av Nyköpingsåns vattenkvalitet. Redovisas vart 3e år, start 2011 Istället läggs åtagandet som en aktivitet för att uppnå åtagandet Rena sjöar och vattendrag - minskade halter av fosfor och kväve. Följande åtaganden ska bort Minskad klimatpåverkan - körsträcka med bil per invånare ska minska Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står för Minskad klimatpåverkan - utsläpp av koldioxid per invånare ska minska Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka Kommentar Ta bort åtagandet, svårt att påverka. Inget åtagande som KS kan arbeta aktivt med utan endast övervaka. Går ej att mäta. Ta bort åtagandet, svårt att påverka. SBF tas bort från åtagandet, inget SBF kan påverka Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Produktionsmål Katrineholmarna ska känna till platsens varumärke 90 % Lång sikt Kulturundersö kning 16

145 145 Kommunstyrelsen Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Minst två områden ska finnas tillgängliga med byggklara tomter för bostäder på landsbygden 4 st tomter Årlig Egen redovisning Minst två områden ska finnas tillgängliga med byggklara tomter för bostäder i centralorten 2 områden med 10st tomter vardera. Årlig Egen mätning Förslag på nya åtaganden Åtaganden som idag endast finns på SBF ska fortsätta att följas upp som produktionsmål. Dessa är: Bidra till utveckling av och stöd till befintliga företag Aktivt arbeta för nyetableringar Fördela medel ur bygdepeng Medverka i Citysamverkan och Handelscentrum för att stödja och stimulera handel Stödja nyföretagandet Följande åtaganden ska läggas till Bostäder till alla Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse KFAB 3.2 Kultur och fritid Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Åtaganden Målnivå Uppföljnin g Källa Resultat senaste mätning Jämförels e Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet. NKI 60 Årlig Egen utvärdering eller enkät. Ingen mätning är genomförd än, görs

146 146 Kommunstyrelsen 3.3 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Åtaganden Målnivå Uppföljnin g Källa Resultat senaste mätning Jämförels e Andelen barn och unga som mår bra ska öka Liv & hälsa ung, nästa undersökni ng görs 2014 I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. (våren 2011) I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra (våren 2011) Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) Öka Hälsa på lika villkor, genomförs 2012 och 2016 Tobak; andel som röker dagligen: kvinnor 13%, män 13%, totalt 13%. andel som snusar dagligen: kvinnor 3%, män 16%, totalt 10%. Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: kvinnor 6%, män 4%, totalt 5%. Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5ggr/dag: kvinnor 9%, män 6%, totalt 7%. Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter; kvinnor 49%, män 55%, totalt 52%. Riket: Tobak; andel som röker dagligen: kvinnor 12%, män 11%, totalt 11%. andel som snusar dagligen: kvinnor 3%, män 19%, totalt 11%. Alkohol; andel med skadliga alkoholvan or: kvinnor 7%, män 7%, totalt 7%. Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5ggr/dag: kvinnor 11%, män 5%, totalt 8%. Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3tim/vecka åt måttligt ansträngan de aktiviteter; 18

147 147 Kommunstyrelsen Åtaganden Målnivå Uppföljnin g Källa Resultat senaste mätning Jämförels e kvinnor 54%, män 57%, totalt 55%. Valdeltagandet ska öka 85 % röstande i kommunva let Valmyndig heten KKiK mått 13. Könsuppde lad statistik ska redovisas. 82,5 % (2010) Medelvärd e riket 81,5 % (2010) Antalet digitalt delaktiga ska öka I Katrinehol m ska 1742 personer d elta i aktiviteter i någon form (under perioden ) Egen redovisnin g av antal deltagare i aktiviteter 361 stycken (2012). 12 handledningstillfällen under våren. Totalt 84 deltagare, 60% kvinnor, 40% män. 13 handledningstillfällen under hösten. Totalt 122 deltagare, 38% kvinnor, 62% män. Andelen barn och unga som är nöjda med sin fritid ska öka. Liv & hälsa ung, nästa mätning görs Den upplevda tryggheten ska öka Trygghetsu ndersöknin g, nästa mätning 2013/ Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Antalet digitalt delaktiga ska öka. Formuleras om till nytt åtagande som KTN ansvarar för. KLF är delaktiga Förslag på nya åtaganden Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Produktionsmål Barn och unga ska ges förutsättningar för drogfri uppväxt Möjligheter till inflytande, 19

148 148 Kommunstyrelsen Följande åtaganden ska läggas till delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse 3.4 Ekonomi och organisation Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Åtaganden Målnivå Uppföljnin g Källa Resultat senaste mätning Jämförels e Andelen medborgare som får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar ska öka Minst 78 % KKiK mått 1 78% (2012), 60% (2011) Medelvärd e KKiK; 72% (2012), 74% (2011), 78 % (2010) Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Minst 60 % KKiK mått 2 51% (2012), 47% (2011) Medelvärd e KKiK; 41% (2012), 49% (2011), 56 % (2010) Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Minst 89 % KKiK mått 3 87% (2012), 89% (2011) Medelvärd e KKiK; 82% (2012), 81% (2011), 83 % (2010) Kommunen har god information på Katrineholm.se SKL:s information sindex minst 79 % SKL:s webbinfor mationsun dersökning. KKiK mått 14 79% (2012), 79% (2011), 77 % (2010) Medelvärd e KKiK: 74% (2012), 75%(2011), 69 % (2010) Undersökni ngen har delvis gjorts om, vilket försvårar jämförelse med

149 149 Kommunstyrelsen Åtaganden Målnivå Uppföljnin g Källa Resultat senaste mätning Jämförels e Kommunstyrelsen är nöjd med kommunledningsförvaltnin gens verksamhet Förvaltningarna är nöjda med kommunledningsförvaltnin gens verksamhet Katrineholms kommun har nöjda medarbetare Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) NMI 70 Skillnadern a mellan personalen s och befolkning ens sammansä ttning ska minska SKILL Intervjuer/ enkät SKILL Enkät/inter vjuer Medarbeta renkät Personalst atistik, medarbeta renkät. SCB Ökad avtalstrohet 90 % Egen mätning Samtliga kontor utom ITkontoret hade ett medelvärde över 3,0; totalt värde för KLF 3,11 (2011) Samtliga kontor hade ett medelvärde över 3,0; totalt värde KLF 3,31 (2012).Alla utom två kontor hade ett medelvärde över 3,0; totalt värde KLF 3,17 (2011) NMI 68 (2011) Andel med utländsk bakgrund i personalen: 14% (bland kvinnor 13%, män 18%); i befolkningen 18%. Andel kvinnor i personalen 80% i befolkningen 50,5% (2011) 63% (2012), 76 % (juli 2011) Förslag på förändring av åtaganden Följande åtaganden ska förändras Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka. Förändras till: Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen ska öka Minst 60% KKiK mått 2 Medelvärde KKiK; 41% (2012), 49% (2011), 56 % (2010) Katrineholms kommun har nöjda medarbetare. Förändras till: Katrineholms kommun har engagerade medarbetare. Åtagandet ska jämföras med andra och målsättningen är att vara i den översta kvartilen. NMI 70 Medarbetaren kät NMI 68 (2011) Produktionsmål Kommunstyrelsen är nöjd med kommunledningsförvaltnin gens verksamhet Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) SKILL Intervjuer/ enkät Samtliga kontor utom IT-kontoret hade ett medelvärde över 3,0; totalt värde för KLF 21

150 150 Kommunstyrelsen Följande åtaganden ska förändras Förvaltningarna är nöjda med kommunledningsförvaltnin gens verksamhet Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) SKILL Enkät/intervjue r Ökad avtalstrohet 90 % Egen mätning Förslag på nya åtaganden Förslag på nytt produktionsmål för kommunchef med ledning: 3,11 (2011) Samtliga kontor hade ett medelvärde över 3,0; totalt värde KLF 3,31 (2012).Alla utom två kontor hade ett medelvärde över 3,0; totalt värde KLF 3,17 (2011) 63 % (2012), 76 % (juli 2011) Utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att samordna, stödja och leda den kommunövergripande och koncerngemensamma verksamheten. Följande åtaganden ska läggas till Målnivå Uppföljning Källa Jämförelse Stabil ekonomi 22

151 151 Kommunstyrelsen 4 Investeringar Katego ri Benämning Budget Driftkostnad Total budget Kommunledningsförvaltni ngen Årliga nätverksinvesteringar 4 Trådlösa accesspunkter Utrustning för utlåning Uppdatering Sofie kr per access punkt 4 Ärendehanteringssystem PA-system Arbetsmiljöåtgärder nämndhuset Arbetsmiljöåtgärder KLF Systemuppgraderingar EKO Skyltar kommunledningsförvaltni ng Summa totalt KLF Samhällsbyggnadsförvalt ningen 1 Tillgänglighetsåtgärder Miljöinventeringar Tillgänglighetsanpassad trädgård Övriga investeringar Drottninggatan Trädgårdsgatan - Floragatan Nollvisionsåtgärder Cykelstrategi Vingåkersvägen - Mejerigatan Värmbolsvägen - Dalvägen Stensättersgatan Hastighetssäkring

152 152 Kommunstyrelsen Katego ri 5 Benämning Budget Driftkostnad övergångsställen Hastighetssäkring, 30- zon Sveaparken Temaparker Kollektivtrafikåtgärder Genomfarten Bondegatan Lövåsen/Sandbäcken Tillfartsväg Valla gocartbana 5 Stortorget Ny infart Djulöområdet Parkeringsplatser i centrum 5 Hantverkargatan gågata Nya informationsplatser/skylta r Vasavägen Attraktiva gångstråk Järnvägsinfarterna GC-väg till Lokstallarna GC-väg, Lövåsen Gator, övrigt Ljus i staden Belysning i parker Grönplan Stadsparken Belysning Vedebyvägen, Björkvik Aulaparken Utbyte av belysning i centrum Djulöområdet belysning Cirkulationsplats Nyköpingsvägen Östermalmsgatan norra delen Summa totalt SBF Exploateringar 6 Lövåsens *

153 153 Kommunstyrelsen Katego ri 6 6 Benämning Budget Driftkostnad handelsområde KLC explo (mellan södra o norra terminalen) KLC Knorran (öster om Österleden) * 0 0 * Trollestrand * Djulönäs * Luvsjön etapp 3b Krämbol Lasstorp/Gersnäs Nyköpingsvägen * Klubbetorp, Björkvik Kv. Vägskälet Djulö skola Kv. Hjorten Kv. Örnen Kv. Hunden * Jägarparken * 0 0 Summa totalt exploateringar Summa totalt SBF inkl exploateringar Projekt Katrineholms logistikcentrum Katrineholms logistikcentrum Summa totalt KLC * Avser nyttja ej använd del av tidigare års investeringsmedel vilka bör överföras till

154 154 Kommunstyrelsen 5 Redovisning av särskilda uppdrag Vård- och omsorgsnämnden uppdras att i samarbete med kommunledningsförvaltningen utreda hur andra jämförbara och/eller närliggande kommuner i sitt budgetarbete beaktar socialstyrelsens föreskrifter om organisering av särskilda boenden och stödet till personer med demenssjukdom. Separat ärende på kommunstyrelsen

155 155 Kommunstyrelsen 6 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Kategori Kontraktsperi odens längd Leasing Ja/Nej Tidpunkt Drift eller investering Ärende- och dokumenthanteringssyste m Vara Investering Nytt avtal för guldklockor/hedersgåvor Lönesystem Vara Vara/entrepre nad Direktupphand ling Nej Drift Nej 2014 våren Investering Profilprodukter Vara Nej Drift Sociala medier Tjänst Nej Drift Ledarutvecklingsprogram Intranät Vara Direktupphand ling Köper och får licenser framåt Drift Nej 2013 Investering 27

156 156 Kommunstyrelsen 7 Bilaga: Övergripande driftsbudget 2014 med plan