Partistyrelsen föreslår att motion D1 och D7 avslås
|
|
- Helen Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 D1, D7 I motion D1 föreslås att Vänsterpartiet ska skapa rotation genom att begränsa antal mandatperioder för förtroendeuppdrag. Det finns dock inget förslag om hur många mandatperioder man ska begränsa sig till. I motion D7 föreslås att kongressen ger partistyrelsen i uppdrag att tillsätta en grupp som ser över stadgarna till nästa kongress för att sätta en maxgräns för sammanlagd mandatperiod för uppdrag i partiföreningarna. Precis som motion D1 beskriver så har tanken på en rotationsprincip återkommit i motioner och diskussioner på de senaste kongresserna. Inför kongressen 2016 hade partistyrelsen i uppdrag att utreda om man skulle stadgefästa en rotationsprincip, efter att man på tidigare kongresser hade beslutat om rekommendationer. I utredningen kom man fram till att det inte var vanligt med personer som satt längre än 3 mandatperioder. Man kom också fram till att vikten av förnyelse behöver vägas emot den fundamentala demokratiska principen att medlemmarna har rätt att fritt och så långt som möjligt utan restriktioner utse sina företrädare. Den utredningen kom fram till att det finns starka skäl att inte stadgefästa den principen. I nuvarande stadgar står 19. Vid nominering av kandidater till partiets ledningar och parlamentariska uppdrag betraktas alla mandat som obesatta och alla kandidater behandlas likvärdigt. Partiet eftersträvar spridande av uppdrag och kontinuerlig förnyelse av valda organ och parlamentarisk representation.. Partistyrelsen menar att grundinställningen i 19 i allt väsentligt präglar partiets personval. I de fall där det finns problem med det, går det att hänvisa till rekommendationen från kongressen 2012, som löd att partiet verkar för att heltidspolitiker lämnar platsen efter 3 mandatperioder. Därför ser partistyrelsen inga tillräckligt tungt vägande skäl för att införa fler direkta restriktioner i medlemmarnas rätt att kandidera till partiets poster och fritt välja sina företrädare. att motion D1 och D7 avslås D2 I motionen föreslås att kvoteringsparagrafen i stadgarna, 21, ändras så att män ska vara representerade i valda organ och på förtroendeposter med minst en tredjedel men som mest 50 procent. Vänsterpartiet har sedan länge arbetat internfeministiskt för att stärka jämställdheten i partiet. Utgångspunkten är att patriarkatet är ett problem som kommer synas, i mer eller mindre hög utsträckning, i varje organisation. Däremot har partistyrelsen inte sett något problem i om en styrelse skulle bestå bara av kvinnor. En sådan styrelse skulle inte verka i ett samhälle som överallt annars reproducerar samma sorts maktstrukturer. Den har antagligen inte valts med den representationen för att det funnits ett maktmönster där män som grupp är i underläge och den kommer antagligen inte bidra till att stärka några sådana maktmönster i nästa led heller. Partistyrelsen utgår från principen att medlemmarna bör vara fria att välja sina företrädare så långt som möjligt. Problemet med att patriarkala maktstrukturer reproduceras också i Vänsterpartiet är ett skäl som väger tungt nog att begränsa det valet. Risken att det skulle uppstå motsatta maktstrukturer finns inte.
2 att motion D2 avslås D3, D5 Motion D3 och D5 föreslår att stadgarnas 22 ska upphävas. Motion D3 menar att stadgan hindrar personer med minoritetsuppfattningar att bli valda. Motion D5 menar att stadgan underlättar för stora föreningar att få igenom de val de vill. Stadgarnas 22 säger Vid personval krävs för att bli vald mer än hälften av vid valet avgivna godkända röster. Om inte tillräckligt antal kandidater uppnår detta röstetal företas omval mellan de ej valda som fått flest röster. I omvalet deltar högst dubbelt så många kandidater som skall väljas. De som i omvalet fått flest röster förklaras valda. Det stämmer att ett majoritetsvalsystem i teorin kan få till konsekvens att även stora minoriteter saknar företrädare på kongressen. Partistyrelsen kan dock konstatera att hittills har så inte blivit fallet. Såvitt det går att bedöma speglar kongresserna medlemmarnas skilda åsikter väl och det är svårt att hitta exempel på att en majoritet i ett distrikt helt blockerat ut en minoritet från ombudsplatserna. Det främsta skälet till detta är att åsiktsskillnaderna i partiet inte uppträder i enhetliga block, tendenser eller fraktioner. Det finns inte en eller ett fåtal distinkta minoriteter som majoriteten skulle kunna hålla borta från kongressen, utan ett oräkneligt antal olika minoriteter, i princip en per fråga som diskuteras, med olika sammansättning. Men det är också rimligt att majoriteten i slutändan får bestämma och vi får skilja på rätten att föra fram sina åsikter (och värdet i att få olika argument att vägas mot varandra) inför beslut och vilken linje som ska råda när beslut väl är fattat. Partistyrelsen anser därför att det är bra att vi har 22 i stadgarna. att motion D3 och D5 avslås D4 I motionens första och andra att-sats föreslås att kongressen ska fatta beslut om ändringar i 22 och 94 i Vänsterpartiets stadgar i syfte att demokratisera ombudsvalen till kongressen. Förslaget innebär att Wrights implementering av Single Transferable Vote-systemet (STV) ska användas. STV innebär i korthet att den röstande kan rangordna kandidaterna i preferensordning. Röstsammanräkningen är tämligen komplicerad och i motionen föreslås i tredje att-satsen att partistyrelsen ges i uppdrag att i god tid för nästa kongressombudsval ta fram mjukvara för att möjliggöra ett kongressombudsval enligt det föreslagna systemet. Liknande motioner har behandlats av tidigare kongresser. Motionerna har avslagits. Det stämmer att ett majoritetsvalsystem i teorin kan få till konsekvens att även stora minoriteter saknar företrädare på kongressen. Partistyrelsen kan dock konstatera att hittills har så inte blivit fallet. Såvitt det går att bedöma speglar kongresserna medlemmarnas skilda åsikter väl och det är svårt att hitta exempel på att en majoritet i ett distrikt helt blockerat ut en minoritet från ombudsplatserna. Det främsta skälet till detta är att åsiktsskillnaderna i partiet inte uppträder i enhetliga block, tendenser eller fraktioner. Det finns inte en eller ett fåtal distinkta minoriteter som majoriteten skulle kunna hålla borta från kongressen, utan ett oräkneligt antal olika minoriteter, i princip en per fråga som diskuteras, med olika sammansättning. Även när det under en period i vårt partis historia fanns en organiserad minoritetsfraktion var denna snarast överrepresenterad på kongresserna. Partistyrelsen anser därför att det inte finns anledning att av detta skäl byta valsystem. I motionen anförs även att poströstningssystem i samband med kongressombudsval är bristfälligt. På flera kongresser har förslag till förenkling diskuterats. Till kongressen 2008 tog partistyrelsen fram ett förslag till ny metod för genomförande av poströstning vid kongressombudsval så att valet skulle kunna genomföras i en omgång. Den modell som då föreslogs byggde på Borda count-metoden, som också är ett rangordningsvalsystem men inte lika komplicerat som STV. Kongressen bordlade emellertid förslaget och på kongressen 2010 avslogs det (på förslag av dåvarande partistyrelse). Ett av argumenten mot modellen var just risken att minoriteter skulle kunna få representation mot majoritetens vilja. Ett annat skäl var att modellen upplevdes som krånglig och svår att förstå. Till kongressen 2012 tog 2
3 partistyrelsen, på kongressens uppdrag, fram en modifierad valordning vid användning av poströstning för att så långt som möjligt undvika flera röstomgångar (samtidigt val av ordinarie ombud och suppleanter). Partistyrelsen anser att det är viktigt att interndemokratin vid ombudsvalen håller en hög nivå samt att administrationen är så enkel som möjligt. Partistyrelsen anser dock inte att det föreslagna systemet i motionen är rätt väg att gå. Kongressen 2014 gav partistyrelsen i uppdrag att se över valordningen för val av kongressombud i syfte att göra valen både mer demokratiska och administrativt enklare. Översynen utfördes av partistyrelsens organisations- och stadgegrupp och partistyrelsen beslutade efter att ha tagit del av rapporten att inga förändringar av stadgarna skulle göras gällande val av kongressombud. att motion D4 avslås D6 Motionen föreslår att vi ska ändra i stadgarna 25 och 25b för att man ska kunna bilda partiförening på en högskola med både anställda och studerande, för att Vänsterns studentförbund, VSF, på mindre studieorter är svagt organiserade. Partistyrelsen anser att motionärerna gör en relevant problembeskrivning. Det pågår diskussioner i partiets ledning om hur vi ska kunna organisera högskolestudenter och anställda på ett bättre sätt och de frågor som väcks i motionen angränsar till dessa. Att förändra den grundläggande strukturen för hur medlemmar är organiserade i Vänsterpartiet är dock en större fråga än att ändringsförslag bör bifallas utan längre beredning. Det finns goda skäl för att vi har varit restriktiva med alternativ till geografiskt indelade partiföreningar. Partistyrelsen avser att fortsätta arbetet med att stärka Vänsterpartiet på högskolorna. Vi kommer att titta närmare på de olika lösningar för detta som finns. Men i nuläget föreslås att de skarpa förslagen i motion D6 avslås. att motion D6 avslås D8 Motionen föreslår att lägga till uppgiften att distriktsstyrelserna ska arbeta med systematisk konflikthantering i stadgarnas 73 och att partistyrelsen tar fram en handlingsplan alternativt strategi för att hantera konflikthantering. I 73 står det bl.a. att distriktsstyrelsen ska leda och utveckla distriktets verksamhet politiskt och organisatoriskt samt stödja partiföreningarnas arbete. I det anser partistyrelsen att konflikthantering ingår och att det inte ska öppnas upp för att i stadgarna rada upp i detalj vad det innebär. I den stora satsningen med partiföreningsskolan fick partiföreningsstyrelserna en introduktion till hur Vänsterpartiet arbetar med konflikthantering. I samband med detta ingick ett arbete med förtroendekultur som en del i strategin att förebygga onödiga konflikter. Idag finns uttalade rutiner, som att kontakta partikansliets partirådgivning om en konflikt leder till att den lokala verksamheten inte fungerar som den ska. Därmed anser partistyrelsen att det finns en strategi för konflikthantering. att motion D8 första att-satsen avslås att motion D8 andra att-satsen anses vara besvarad D9 3
4 I motionen påpekas att de tidsgränser för motionstider m.m. som gäller för kongresser inte kan tillämpas vid extrakongress då den kan inkallas med kortare varsel. Motionen föreslår ändringar i stadgarnas 81, 99 och 100. En likartad motion behandlades på kongressen 2014 men handlade då om distriktsårskonferenserna och extra distriktsårskonferenser. På partistyrelsens förslag antog man något modifierade ändringar av stadgarna och den här motionens förslag motsvarar de ändringarna men för extrakongresser. Partistyrelsen ser inga skäl att inte göra likartade tidsregler för extrakongresser som extra distriktsårskonferenser. att motion D9 bifalls D10 Motionen föreslår att vi i stadgarna angående partiskatt ska ge de som uppbär höga arvoden mer kvar efter det att de betalat in partiskatt genom att ändra regeln från 5/8-dels basbelopp till 6/8-dels basbelopp. Den nuvarande formuleringen av 127 kom till efter en motion till kongressen Därefter har ett regelverk utarbetats efter noggrann beredning. Partistyrelsen är överens med motionen om vad partiskatten ger; betydande inkomstförstärkningar och att vi som företrädare inte lever i en ekonomisk verklighet som skiljer sig allt för mycket från de vi företräder. Men därför ser partistyrelsen inte nivåerna som en värdering av någons arbete, allas arbetsinsatser är viktiga, utan vi ska ha nivåer som är skäliga för våra företrädare att leva på. Det tycker vi att 5/8-dels basbelopp är, och partistyrelsen ser inget skäl att nu göra förändringar i det av kongressen beslutade systemet med partiskatt. att motion D10 avslås D11 I motionen föreslås att man ska behålla nuvarande skrivning av stadgarnas 129 mot partistyrelsen förslag att ändra den. Motionen menar att riksdagsgruppens berättelser om sitt arbete inte längre blir offentliga genom att man ändrar till att riksdagsgruppen rapporterar löpande till partistyrelsen. Partistyrelsens skäl till att föreslå ändringarna är att riksdagsgruppen sedan omorganisationen inte är en egen juridisk enhet utan faller inom partistyrelsens verksamhetsfält. För att vara tydliga med att riksdagsgruppens arbete ska redovisas för partiets medlemmar så har partistyrelsen också föreslagit att göra ändringar i 101, där man uttalar att riksdagsgruppens rapport ska ingå i partistyrelsens verksamhetsberättelse till kongresserna. På så sätt får riksdagsgruppens rapport en formellt starkare ställning gentemot kongressombuden, eftersom partistyrelsen ställs under ansvarsprövning under kongressen. Riksdagsgruppen svarar inte på samma sätt mot kongressen. att motion D11 avslås D12 I motionen föreslås att kongressen ska besluta om lista eller listor till riksdagsvalet, att partistyrelsen ges i uppdrag att till nästa kongress lägga fram förslag till nödvändiga stadgeändringar och att förändringarna ska vara gällande från riksdagsvalet Det är riktigt att en eller flera kongressbeslutade riksdagslistor ger vissa fördelar. Partistyrelsens organisations- och stadgegrupp (OSG) har utrett frågan om gemensam lista i riksdagsval. Man kom då fram till att det finns flera nackdelar med en sådan ordning. Riksdagsledamöternas förankring i sina distrikt riskerar att försvagas. Tanken med valkretsar är ju att riksdagen ska vara sammansatt med 4
5 representanter från hela landet. Medlemmarnas inflytande över vilka som ska representera partiet i valkretsen försvagas. Kongressombud från de mindre distrikten kommer inte ha särskilt stort inflytande över placeringen på listan för kandidater från det egna distriktet. Det kommer sannolikt bli så att de flesta av våra ledamöter kommer att representera en annan valkrets än den de bor i som i fallet med Sverigedemokraterna (SD) efter 2014 års val. Valkretsar där vi har starkt stöd kan bli utan representation. Det kommer ställas mycket höga krav på valberedningen. Det blir svårt att garantera en geografisk spridning i valberedningen som distrikt och föreningar uppfattar som rättvis. att motion D12 avslås D13 I motionen föreslås att partistyrelsen arbetar fram ett förslag på representativ styrelsemodell som ersätter representantskap för en region med en modell som bygger på årskonferens, som kan antas på nästa kongress. Det finns idag bara en region med flera ingående distrikt, Västra Götaland. I övriga regioner/landsting motsvaras den parlamentariska landstings- eller regiongruppen av distriktsstyrelsen. På sikt kan det dock bli fler i och med utvecklingen mot större regioner. Partistyrelsen delar flera av utgångspunkterna i motionen. Vänsterpartiet har medvetet valt att så långt som möjligt undvika representantskap som demokratisk modell. Representantskapsmodellen gör det svårare att bygga upp den typ av starka, aktiva och kollektiva styrelser vi vill se i Vänsterpartiet. Representantskapet i Västra Götaland är ett svar på en hittills ganska specifik situation. Partistyrelsen menar att modellen med representantskapet är den bästa av tre tänkbara modeller för att hantera regioner med flera distrikt. Den rakaste modell vi skulle kunna ha är att konsekvent anpassa Vänsterpartiets distriktsindelning efter landsting och regioner. Det kunde man ha gjort nu när riksdagsvalkretsarna förändrades, vilket ledde till att man såg över distriktsorganisationen i Västra Götalandsregionen under Men här valde partistyrelsen, i samverkan med involverade distrikt, att istället ombilda några av distrikten och i den processen blev distrikten Bohuslän, Göteborg, Skaraborg och Älvsborg istället Fyrbodal, Göteborg, Sjuhärad, Skaraborg och Väst. Bland annat såg man att distriktet skulle bli betydligt större på ett sätt som riskerar att försvaga sammanhållningen om man gjorde dessa till ett distrikt. Förslaget i motionen om en ny fjärde organisatorisk nivå i partiet är en annan lösning på problemet, men den har också flera nackdelar. Det skulle innebära att regionpolitiken helt frikopplas från distriktsårskonferenserna och distriktsstyrelserna, som är väletablerade och välfungerande demokratiska strukturer. Sannolikt skulle den nya nivån aldrig få motsvarande stabilitet och framförallt skulle den uteslutande få en roll i förhållande till det parlamentariska arbetet. Modellen skulle också öka risken för politiska konflikter mellan regionnivån och ett eller flera distrikt. Representantskapet, som är den tredje möjliga lösningen, bygger på distrikten och distriktsstyrelserna som den nivå där det finns fungerande strukturer som interndemokratin kan vila på. Partistyrelsen tror mer på att försöka utveckla arbetet inom ramen för den formen än på att ta fram helt nya modeller till nästa kongress. att motion D13 avslås D14 Motionen föreslås att en ny paragraf i stadgarna införs om hur partiet ska läggas ner när vissa kriterier är uppfyllda. Det föreslås att beslut ska fattas på två av varandra följande ordinarie kongresser. Det är fullt möjligt för kongressen att upplösa partiet med ett enkelt majoritetsbeslut på en enda kongress med stöd av nuvarande stadgar. Paragraferna 156 och 157 medför att kongressen är fri att ändra i stadgarna och att ändringarna omedelbart träder i kraft. Motionens förslag innebär i praktiken att det blir svårare att upplösa partiet, vilket inte stämmer med argumentationen i motionen. 5
6 att motion D14 avslås 6
Valordning för val av kongressombud. Vänsterpartiets kongress Vänsterpartiets
Valordning för val av kongressombud Vänsterpartiets kongress 2018 Vänsterpartiets kongress 2018 Valordning för val av ombud till Vänsterpartiets kongress år 2018 Val av kongressombud sker i enlighet med
Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2014
1 Stockholm juni 2013 Till Vänsterpartiets partiföreningar och distrikt Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2014 Vänsterpartiets kongress sammanträder i Stockholm den 10-12 januari 1. Motioner Motionsrätt
Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2016
Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2016 Vänsterpartiets kongress 2016 Stockholm 5 november 2015 Till Vänsterpartiets partiföreningar och distrikt Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2016 Vänsterpartiets
tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet
tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet 1 of 9 2013-02-11 13:38 Stadgar för Vänsterpartiet Stadgar för Vänsterpartiet Antagna av Vänsterpartiets 39:e kongress 5-8 januari 2012 Innehåll Medlemskap 2 11
D MOTIONSSVAR. Beslutade av partistyrelsen 20 mars 2016
D MOTIONSSVAR Beslutade av partistyrelsen 20 mars 2016 D1, D2, D3 I de tre motionerna föreslås samma tillägg till stadgarna, som handlar om att tillåta åsiktsströmningar, tendenser och organisationer inom
Beslutade och antagna av partidistriktets höstmöte kompletterat
Stadgar för Bohusläns partidistrikt Beslutade och antagna av partidistriktets höstmöte 2007-10-20 kompletterat 2013-03-23 1. Partidistriktets uppgift Partidistriktet ansvarar för: Utåtriktad opinionsbildning
STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008
STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008 1 FÖRBUNDETS NAMN OCH SYFTE 1 Förbundets namn är Vänsterns Studentförbund, VSF. VSF engagerar studerande på eftergymnasiala utbildningar,
MILJÖPARTIET DE GRÖNA
MILJÖPARTIET DE GRÖNA STADGAR ANTAGNA VID MILJÖPARTIETS KONGRESS APRIL 1992 och reviderade vid kongresserna 1993 och 1994 1 Vision Miljöpartiet de grönas vision är uthålliga, demokratiska samhällen, lokalt
m~êíáëí~çö~ê=ñ ê=cçäâé~êíáéí=äáäéê~äéêå~== ~åí~öå~=~î=ä~åçëã íéí=ommt=çåü=ìééç~íéê~çé=îáç=ä~åçëã íéå~=ommv=çåü=omnn=
m~êíáëí~çö~ê=ñ ê=cçäâé~êíáéí=äáäéê~äéêå~== ~åí~öå~=~î=ä~åçëã íéí=ommt=çåü=ìééç~íéê~çé=îáç=ä~åçëã íéå~=ommv=çåü=omnn= 1. Ändamål Folkpartiet liberalernas uppgift är att samla personer med liberal samhällsåskådning
PROPOSITIONER HÄFTE 2 1
PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 INNEHÅLL PROPOSITION 2009:4 ANGÅENDE SPRÅKLIG REVIDERING AV STADGARNA 3 PROPOSITION 2009:5 ANGÅENDE INNEHÅLLSMÄSSIG REVIDERING AV STADGARNA 4 BILAGA 1, NUVARANDE FÖRBUNDSSTADGAR,
MILJÖPARTIET DE GRÖNA
MILJÖPARTIET DE GRÖNA STADGAR ANTAGNA VID MILJÖPARTIETS KONGRESS APRIL 1992 och reviderade vid kongresserna 1993, 1994, 1995, 1996 och 1999 1 Vision Miljöpartiet de grönas vision är uthålliga, demokratiska
2 Ändamål Miljöpartiet de gröna har till ändamål att främja en politisk utveckling i enlighet med partiets program och kongressens beslut.
MILJÖPARTIET DE GRÖNA STADGAR ANTAGNA VID MILJÖPARTIETS KONGRESS APRIL 1992 och reviderade vid kongresserna 1993, 1994, 1995, 1996, 1999, 2000, 2002, 2003 och 2004 1 Vision Miljöpartiet de grönas vision
För. SRF Jönköpings län
STADGAR För SRF Jönköpings län Antagna vid SRF:s kongress 2014 Reviderade vid SRF Jönköpings läns representantskap 16 april 2016 Inledning Synskadades Riksförbund är en organisation som präglas av öppenhet
Partistadgar för Liberalerna
Partistadgar för Liberalerna antagna av landsmötet 2007, senast uppdaterade vid landsmötet 2015 1. Ändamål Liberalernas uppgift är att samla personer med liberal samhällsåskådning till gemensamt arbete
STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012
STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012 Kapitel 1 Organisation och Ändamål 1 Politiska ändamål Socialdemokratiska studentklubben är en del av den svenska och internationella socialdemokratin
STADGAR. Antagna av förbundsmötet 2011
STADGAR Antagna av förbundsmötet 2011 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar/föreningar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål
Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013
Stadgar Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar ungdom som kämpar för en feministisk och
Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013
Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013 Stadgar Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, Linköping 9-12 maj 2013 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar
2 Ändamål Miljöpartiet de gröna har till ändamål att främja en politisk utveckling i enlighet med partiets program och kongressens beslut.
MILJÖPARTIET DE GRÖNA STADGAR ANTAGNA VID MILJÖPARTIETS KONGRESS APRIL 1992 och reviderade vid kongresserna 1993, 1994, 1995, 1996, 1999, 2000, 2002, 2003, 2004 och 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2011 1
STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND
STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND Antagna vid kongressen i Stockholm 2017 Paragrafer 1 Förbundets namn och säte sid. 3 2 Ändamål sid. 3 3 Organisationer sid. 3 4 Medlemmar sid. 4 5 Medlemsavgift sid.
Stadgar för. kretsar i Stockholms län
Stadgar för kretsar i Stockholms län Stadga för kretsar inom Moderaterna i Stockholms län Antagna vid förbundsstämma den 13 maj 2017. Godkända av partistyrelsen den 16 juni 2017. 1 Ändamål Kretsen är ett
PS förslag till stadgeändringar gällande. differentierade kongresser
Kongressen 2016 Detta dokument inkluderar även bordlagt förslag från förra kongressen gällande differentierade kongresser PS förslag till stadgeändringar gällande differentierade kongresser Vänsterpartiet
Jacob Johnson, Uppsala
D1 ENSKILD Rotation, sprid makten Vi är ett parti som har en grundläggande stark teoretisk grund i frågor som rör jämställdhet, rasism och mångfald. Vi har, med all rätt, fokus på en intersektionell maktanalys
STADGAR FÖR FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖ
STADGAR FÖR FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖ Antagna vid årsmöte 2017-04-09 1 Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Feministiskt initiativ Malmö (F!Malmö). Föreningen är registrerad
Valberedningen föreslår att årsstämman beslutar att bifalla styrelsens förslag till stadgeändring enligt nedan.
till stadgeändring: Styrelsen föreslår en ändring i Västra Götalands Idrottsförbunds stadgar - 3 Kap Valberedningen 2 SISU Idrottsutbildarna Västra Götalands stadgar 3 Kap Valberedningen 2 Valberedningen
1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU.
Folkrörelsen Nej till EU Stadgar för riksorganisationen 1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU. 2 Mål 2:1 Folkrörelsen Nej till EU är en ideell organisation, som verkar för ett demokratiskt,
Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015
Stadgar Antagna av kongressen 2015 Stadgar för förbundet sid 2-5 Normalstadgar för distrikt sid 6-8 Normalstadgar för föreningar sid 9-11 1 FÖRBUND 1 Ändamål HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett
4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper
1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.
Stadgar för Hela Sverige Ska Leva/Värmland from 2018
Stadgar för Hela Sverige Ska Leva/Värmland from 2018 Stadgar antagna på årsmötet 20180508 och fastställda på höstmötet 20181211. 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Hela Sverige Ska Leva Värmland
Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering
Linköping Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering Dokumentet innehåller riktlinjer för hur val bereds, hur arbetarekommunen hanterar valärenden och kandidatnominering. Dokument ersätter alla
Stadgar för Liberalerna Skåne
Stadgar för Liberalerna Skåne 1. Ändamål Länsförbundets uppgift är att samla personer med liberal samhällsåskådning till gemensamt arbete och uppträdande, att genom upplysning väcka intresse för samhällsfrågor,
STADGAR. Antagna av förbundsmötet Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar
STADGAR Antagna av förbundsmötet 2015 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål Sveriges
Proposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM
Proposition 1 Revidering av stadgar Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm 1 Proposition 1 Studentkåren är i konstant förändring och därmed behöver stadgarna uppdateras kontinuerligt. Nuvarande
Stadgar för Miljöpartiet de Gröna i Varberg. Antagna 20xx-yy-zz
Stadgar för Miljöpartiet de Gröna i Varberg Antagna 20xx-yy-zz 1 Föreningens namn Föreningens namn är Miljöpartiet de Gröna i Varberg. 2 Ändamål Föreningens ändamål är att bedriva politisk utveckling i
Antagna vid årsmötet den 21 mars 2009 Ändrade i enlighet med kongressbeslut i oktober 2011 och 2015
STADGAR FÖR SRF ÖSTRA VÄRMLAND Antagna vid årsmötet den 21 mars 2009 Ändrade i enlighet med kongressbeslut i oktober 2011 och 2015 Inledning Synskadades Riksförbund är en organisation som präglas av öppenhet
Stadgar för förbundet Ung Media Sverige
Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och
STADGAR för S-kvinnors förbund GRUNDSTADGAR för S-kvinnors distrikt GRUNDSTADGAR för S-kvinnors klubbar
STADGAR för S-kvinnors förbund GRUNDSTADGAR för S-kvinnors distrikt GRUNDSTADGAR för S-kvinnors klubbar Stadgar antagna av förbundsmötet 2015. Förbundsstyrelsens förslag till revidering av stadgar till
Stadgar efter kongressbeslut Vänsterpartiets Stadgar
Stadgar efter kongressbeslut 2018 Vänsterpartiets Stadgar Innehåll 4 5 6 7 8 8 9 11 12 13 13 15 16 16 17 17 18 19 20 20 20 21 Medlemskap 2 11 Beslut och val 12 24 Partiförening 25 32 Partiförenings årsmöte
STADGAR. Antagna av kongressen Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar
STADGAR Antagna av kongressen 2017 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål Sveriges socialdemokratiska
DIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015
DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor
Arbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område.
RÖTT = strykning GULT = ändring/tillägg Arbetarekommunen ansvarar för opinionsbildning för partiets idéer och politik inom Norrköpings kommun kommunikation med väljare inom Norrköpings kommun valorganisationen
Distriktens representation i SBF:s styrelse och centrala kommittéer samt valberedning
Motioner från Distrikt Sydväst Distriktens representation i SBF:s styrelse och centrala kommittéer samt valberedning Motionärens förslag Distrikt Sydväst lämnade i en motion till Förbundsmötet 2015 ett
STADGAR. Förbundet. Vi Unga
STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart
Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 48:e kongress,
Stadgar Antagna på Ung Vänsters 48:e kongress, Köping 25-28 maj 2017 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar ungdom som kämpar för en feministisk och socialistisk
Stadga för Teknologernas Centralorganisation
Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2
Stadgar. för Lärarnas A-kassa. Gäller från och med 27 maj lararnasakassa.se
Stadgar för Lärarnas A-kassa Gäller från och med 27 maj 2016 lararnasakassa.se 1 Kassans firma och ändamål Kassans firma är Lärarnas Arbetslöshetskassa (Lärarnas A-kassa). Lärarnas A-kassa ska besluta
DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK
DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK
Vad är repskapet? Information om representantskapet i Vänsterpartiet i Stockholms stad. Bilaga 1. Representantskapets stadgar
Vad är repskapet? Information om representantskapet i Vänsterpartiet i Stockholms stad Bilaga 1. Representantskapets stadgar Vänsterpartiet Storstockholm 2015 (justerad 2017) Vad är repskapet? Detta material
SULF:s KONGRESS. Lathund för kongressombud. /Sveriges universitetslärare och forskare
SULF:s KONGRESS Lathund för kongressombud /Sveriges universitetslärare och forskare Välkommen som ombud till SULF:s kongress! STÄLL FRÅGOR! Det finns inga dumma frågor! DISKUTERA! Vi fattar bättre beslut
Stadgar för Sveriges Dövas Riksförbund
Stadgar för Sveriges Dövas Riksförbund 2014 Paragrafer 1 Förbundets namn och säte... 3 2 Ändamål... 3 3 Organisationer... 3 4 Medlemmar... 4 5 Medlemsavgift... 4 6 Kongress... 4 7 Förbundsmöte... 7 8 Förbundsstyrelse...
Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar
1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning
3 (10) Senast justerade på årsmöte mars 2013
2 (10) Innehåll 1 Arbetarekommunens uppgift... 3 2 Organisation... 3 3 Medlemskap i arbetarekommunen... 4 4 Avgifter... 4 5 Möten... 5 6 Arbetarekommunens valberedningar... 6 7 Arbetarekommunens styrelse...
Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.
Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras
socialdemokratins värderingar och S-kvinnors program och stadgar verka för ett samhälle där kvinnor och män är jämställda.
Nuvarande lydelse Förbund 1 Ändamål Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, S-kvinnor, erkänner sig till den demokratiska socialismen, sådan den uttrycks i socialdemokratiska partiets program och stadgar.
Normalstadgar för länsförbund Fastställda av partistyrelsen den 7 mars 2008, reviderade genom landsmötesbeslut den 22 november 2015
Normalstadgar för länsförbund Fastställda av partistyrelsen den 7 mars 2008, reviderade genom landsmötesbeslut den 22 november 2015 1. Ändamål Länsförbundets uppgift är att samla personer med liberal samhällsåskådning
Att skriva en kongressmotion
Att skriva en kongressmotion Vänsterpartiet 2017 Inledning Den här texten riktar sig till dig som funderar på att skriva en motion till Vänsterpartiets kongress 2018. Läs den gärna även om du skrivit
Sverok Stockholms stadga
Sverok Stockholms stadga Antagna 910817. Ändrade 930913, 940227, 950326 och 961020. Nyantagna 970316. Ändrade 980315, 990328, 010721, 020520, 030330, 040328, 050402, 060409 och 090516. Existensgrund Namn
Så här skriver du en kongressmotion!
Så här skriver du en kongressmotion! Vem får skriva motioner? Alla medlemmar, partiföreningar och partidistrikt har rätt att lägga förslag till kongressen genom att motionera. När skall motionerna vara
STADGAR. För. SRF Finnveden
STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.
Protokoll distriktsstyrelsemöte nr 6 11 november 2016
Protokoll distriktsstyrelsemöte nr 6 11 november 2016 Vänsterpartiet Värmland Distriktsexpeditionen, kl. 18.15-19.30 Närvarande: Madeleine Nyvall, Carin Bengtsson, Lennart Eriksson, Jenny Kumm, Magnus
Stadgar för Personskadeförbundet RTP
Stadgar för Personskadeförbundet RTP Antagna vid kongressen 2009.11.06-08 1 Namn och säte Förbundets namn är Personskadeförbundet RTP. Personskadeförbundet RTP är en handikapporganisation som är en partipolitiskt
Stadgar för Halmstads socialdemokratiska arbetarekommun
Stadgar för Halmstads socialdemokratiska arbetarekommun Fastställda av årsmöte 2 mars 2013 1 Arbetarekommunens uppgift Arbetarekommunen ansvarar för att på grundval av partiets program verka för de socialdemokratiska
- främja, och själv delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar;
ABF Stadgar ABF Sjuhärad 1 GRUNDSATSER Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) vill genom en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer: - främja,
Stadgar Funkibator Öst ideell förening
Stadgar Funkibator Öst ideell förening Stadgar för Funkibator Öst ideell förening. Antagna vid årsmöte 26 mars 2018. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator Öst ideell förening. 2 - Föreningens
STADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
STADGAR FÖR FUB föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Dessa stadgar gäller från och med 31 augusti 2013 och ersätter tidigare stadgar STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET Riksförbundet för barn,
Stadgar för Leader Linné
Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,
Stadgar för Riksorganisationen Män för Jämställdhet
Stadgar för Riksorganisationen Män för Jämställdhet Antagna vid årsmöten 2016-04-23 och 2016-10-15 1. Inledning Män för Jämställdhet (MfJ) är en partipolitiskt och religiöst obunden riksorganisation. 2.
Stadgar för Motormännens Riksförbund
Stadgar för Motormännens Riksförbund Antagna vid ordinarie kongress 2010 Gäller från den 1 juli 2011 Senast ändrad den 27 april 2014 enligt beslut vid kongress 2012, fastställt vid kongress 2014 1. kap.
Till alla medlemmar i Vänsterpartiet Västerbotten
- ALARM NR. 3 2015 Till alla medlemmar i Vänsterpartiet Västerbotten 2015 har fram till nyligen kännetecknats av kyla. Trots att det har varit världens varmaste vår och sommar sedan man började mäta temperaturer,
Stadgar för LR Göteborgs stad
2015-12-10 Stadgar för LR Göteborgs stad 1 LR Göteborgs stad Göteborgs distrikts/kommunförening, kallad LR Göteborgs stad, består av alla LRmedlemmar som har sin arbetsplats inom Göteborgs stad, de som
RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte )
RFSL Ungdoms normalstadga för distrikt (Uppdaterad enligt kongressen 2015, antagen av RFSL Ungdom Öts extra årsmöte 2015-05-10) 1 Namn Distriktets namn är organisationens namn följt av det namn som förbundsstyrelsen
VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015. Stadgar
VALKONGRESSEN DEN 24 MARS 2015 Stadgar Stadgar för Sveriges Kommuner och Landsting Antagna av Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets extrakongresser den 27 oktober 2004. Reviderade av SKL:s
Stadgar 2013. för Lärarnas Riksförbund. gäller från och med 2013 01 01
Stadgar 2013 för Lärarnas Riksförbund gäller från och med 2013 01 01 Stadgar 2013 Fastställda av Lärarnas Riksförbunds ordinarie kongress 2012 Innehåll Stadgar för Lärarnas Riksförbund 1 Ändamål 10 2
Nomineringsregler. Stockholms stad MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN
Nomineringsregler Stockholms stad MODERATERNA I STOCKHOLM STAD OCH LÄN Nomineringsregler avseende valsedlar i allmänna val Moderaterna i Stockholms stad Beslutade på förbundsstämman i Stockholms stad 8-9
Stadgar för Unga Forskare Stockholm
Sida 1 av 5 Stadgar för Unga Forskare Stockholm Reviderad: 2016 02 28 1 Grundstadgar 1.1 Definitioner Medlemsförening = Förening som har sitt säte i Stockholms län samt har antagits av UFS årsmöte och/eller
Stadgar för Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt antagna av distriktskongressen 3 december 2007 och reviderad senast 18 april 2015
Stadgar för Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt antagna av distriktskongressen 3 december 2007 och reviderad senast 18 april 2015 1 Partidistriktets uppgift Partidistriktet ansvarar för: - utåtriktad
Motioner och motionssvar. Stadgar
Motioner och motionssvar Stadgar 0 0 0 0 0 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Demokratisera personvalen ( ) Många personval i Ung Vänster går till
Stadgar för Riksförbundet
1 (9) Stadgar för Riksförbundet 1. Namn, ändamål, organisation... 1 2. Medlemskap... 2 3 Kongress... 2 4. Extra kongress... 5 5. Förbundsmöte... 5 6. Förbundsstyrelse... 6 7. Valberedning... 7 8. Räkenskaper
Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)
Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM) Plenum... 2 Åsiktstorg... 2 Representation... 2 Ombud... 2 Observatörer... 2 Delegation... 2 Talarlista och tidsbegränsningar... 3
S T A D G A R för föreningen Fridhems folkhögskola
S T A D G A R för föreningen Fridhems folkhögskola 1 Egenskap och ändamål Föreningen Fridhems folkhögskola är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening med säte i Svalöv. Föreningen är huvudman
STADGAR FÖR FUB. föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
STADGAR FÖR FUB föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Dessa stadgar gäller från och med 31 augusti 2013 och ersätter tidigare stadgar STADGAR FÖR RIKSFÖRBUNDET Riksförbundet för barn,
2 Ändamål Miljöpartiet de gröna har till ändamål att främja en politisk utveckling i enlighet med partiets program och kongressens beslut.
MILJÖPARTIET DE GRÖNA STADGAR ANTAGNA VID MILJÖPARTIETS KONGRESS APRIL 1992 och reviderade vid kongresserna 1993, 1994, 1995, 1996, 1999, 2000, 2002, 2003, 2004 och 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2011,
Stadgar för Afasiförbundet i Sverige
Stadgar för Afasiförbundet i Sverige 1 Förbundets namn Förbundets namn är Afasiförbundet i Sverige, kallat Afasiförbundet. 2 Förbundets syfte Afasiförbundet är en ideell intresseorganisation som är demokratiskt
Arbetsordning för distriktsråd i Fonus. Distriktsrådens arbetsuppgifter
Förord På Fonus distriktsstämmor utses distriktsråd som ska vara länk mellan den demokratiska och den affärsmässiga organisationen. Distriktsrådens sammansättning och uppgifter regleras av stadgarna och
Stadgar antagna vid PROs kongress den 15 18 juni 2012 www.pro.se Art nr PRO297. Tryckeri: TMG Sthlm, 2012
Stadgar antagna vid PROs kongress den 15 18 juni 2012 Stadgar antagna vid PROs kongress 15 18 juni 2012 1 Innehåll 1 Detta är PRO...3 2 Så här ser organisationen ut...4 3 Medlemskap...4 4 Föreningarna...5
INNEHÅLL. Inledning...5. Bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar paragrafer som distriktens stadgar måste innehålla... 13
1 Stadgar 2 INNEHÅLL Inledning...5 1 Namn och ändamål...5 2 Medlemskap...5 3 Organisation... 6 4 Omröstning...7 5 Kongress...7 6 Organisationsråd... 9 7 Förbundsstyrelse...10 8 Revision och granskning...
Representantskapsmötet är avdelningens högsta beslutande organ. Representantskapsmöte ska hållas en gång per år.
Sida 1 av 8 Stadgar för avdelning 282 Västra Götalandsregionen Programförklaring avdelning 282 Västra Götalandsregionen är en lokal förening för tjänstemän anställda inom Västra Götalandsregionen samt
1. Ändamål. 2. Organisation. 3. Avgifter och rapporter
1 1. Ändamål Partidistriktet har till ändamål på grundval av partiets program verka för de socialdemokratiska idéerna; vara partiets regionala huvudorganisation för anslutna arbetarekommuner inom av partistyrelsen
Stadgar för den ideella föreningen Leader Södra Bohuslän
Stadgar för den ideella föreningen Antogs 180515 1 Föreningens firma Föreningens firma är Leader södra Bohuslän. 2 Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att främja lokalt ledd utveckling i området
Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser Antagna av ordinarie förbundsårsmöte 1 mars 2008 och extra förbundsårsmöte 16 november 2008 Stadgarna trädde i kraft den 1 december 2008 1. Namn Organisationens
Djurens partis stadgar
Djurens partis stadgar 1. Namn och syfte Partiets namn är Djurens parti. Djurens parti är en politisk organisation vars syfte är att kraftfullt verka för djurens intressen genom att ta politiskt mandat
Stadgar. Ledarna inom Energi & Teknik Verksamhetsområde, uppgift och organisation. Föreningsstämma
Stadgar Ledarna inom Energi & Teknik 2015 Verksamhetsområde, uppgift och organisation 1 Verksamhetsområde Ledarna inom Energi & Teknik en branschförening inom Ledarna som organiserar chefer, inom energi-,
Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.
NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval
Nomineringsprocessen inför 2018 års allmänna val. En öppen och genomskinlig valberedningsdriven process
Nomineringsprocessen inför 2018 års allmänna val En öppen och genomskinlig valberedningsdriven process Vårt mål är att Socialdemokraterna ska ha företrädare som vinner val i Emmaboda, som inger förtroende
Definition och ändamål
Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar
Stadgar för Unga Forskare Stockholm
Sida 1 av 5 Stadgar för Unga Forskare Stockholm Reviderad: 2015 02 21 1 Grundstadgar 1.1 Definitioner Medlemsförening = Förening som har sitt säte i Stockholms län samt har antagits av UFS årsmöte och/eller
Stadga för Skvaderns elevorganisation. Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007
Stadga för Skvaderns elevorganisation Antagen av årsstämman den 27 mars 2007, godkänd av rektor den 27 mars 2007 1 Ändamål Syftet med denna stadga, samt organisationen som stadgan gäller för, är att kontakten
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR
Stadgar för stadsdelskretsar inom Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt antagna april ch reviderad senast 18 april 2015.
Stadgar för stadsdelskretsar inom Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt antagna 13-14 april 2007 0ch reviderad senast 18 april 2015. 1 Stadsdelskretsens uppgift Stadsdelskretsen ansvarar för: -opinionsbildning
Stadgar Riksorganisationen Reacta
Stadgar Riksorganisationen Reacta 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL