TIDVIS # Stråningstorp centrum 40 år. Här lagfors Alfred Nobels testamente. Karlskoga torg - en mötesplats sedan länge

Transkript

1 TIDVIS # Stråningstorp centrum 40 år En biblioteksfilials uppgång och fall....sid 8-9 Här lagfors Alfred Nobels testamente..sid 4-5 Karlskoga torg - en mötesplats sedan länge...sid Det omdiskuterade K-center växer fram...sid 14-15

2 Ledaren En skurhink, en månvandring Vi vakade hela natten, Lilian och jag. På morgonen gick hon med mig och vattnade de bortresta grannarnas blommor. Den 20 juli 1969 satte Neil Armstrong ner den första mänskliga foten på månen. Hans legendariska mening: Ett litet steg för en människa, men ett enormt språng för mänskligheten, hördes ända till Karlskoga. Där satt Maja Ekelöf med en väninna och såg rymdpromenaden på tv. Det är den sista scenen i den epokgörande romanen Rapport från en skurhink. 46 år senare skriver Ebba Witt-Brattström: Den 28 februari 1970 kliver vardagens arbetande kvinna upp på huvudstadens litterära scen. Karlskogastäderskan Maja Ekelöf vinner Rabén & Sjögrens tävling för bästa politiska roman: Rapport från en skurhink. Vid slutet av 1960-talet och följande årtionde var rapportböckerna tongivande. Vi ville veta hur de andra hade det: men till exempel Jan Myrdals Rapport från en kinesisk by och Sara Lidmans Gruva kom båda utifrån och skildrade någon annan, någon man gärna föreställde sig inte ha ett eget språk: den fattige kinesiske bonden eller gruvarbetaren. Det som slår mig starkast är hennes konsekventa blick utåt, mot världen, mot krigen. Hon kan inte hålla det ifrån sig, tvekar att söka bidrag till vinterjackor till sina barn; Koreas barn fryser värre. Våndas över sexdagarskriget i Israel, fnyser åt grannkvinnorna som bara kan engagera sig i sina eget privata krig mot männen därhemma. Maja Ekelöf läser: Böcker äger man tillträde till dem finns ingen ensamhet. Man är inte ensam även om man vore inspärrad i en cell, ty böckerna bär man med sig, man har dem inom sig fast de inte är med. Man kan vistas var man vill om man en gång fått tillträde till böckernas värld. Den 23 februari 2018 kunde Maja Ekelöf ha fyllt hundra år. Den 22 februari firar vi henne på Karlskoga bibliotek, genom ett samarbete mellan arkivet och biblioteket. Maja Ekelöfs röst är unik, hon ställde sin skurhink mitt i Karlskoga och använde den som utsiktsplats, ut mot världen, mot månen och litteraturen. Jag läser henne och tänker, läsning är som en månvandring. Ett litet steg för en människa, samtidigt ett enormt språng mot medmänsklighet. Astrid Lindén. Bibliotekarie. Här kommer något annat, en städerska med sitt eget vittnesbörd och anspråk på att få säga sin mening om arbetets slit och tillståndet i världen. Maja Ekelöf skapade sensation med sin bildningshunger och sin erfarenhet som städerska, fembarnsmamma, socialfall och världsmedborgare. 2 Illustrationer: Freepik.com

3 Följ Karlskoga arkiv på Instagram (karlskogaarkiv) Här publicerar vi historiska tillbakablickar med nostalgibilder från Karlskoga. 3

4 Här lagfors Alfred Nobels testamente Alfred Nobel föddes år 1832 i Stockholm och var en svensk kemist, uppfinnare, ingenjör och stiftare av nobelpriset. Han uppfann bland annat dynamiten, spränggummi som är nästan riskfritt vid transport och hantering ballistit med mera. Totalt beviljades han faktiskt drygt 350 patent och för att exploatera sina uppfinningar så anlade Nobel en mängd fabriker runt om i världen. Vid 1894 tog Alfred Nobel över en stor aktiepost i Bofors och kort därefter stod han som ensam ägare till fabriken och kringliggande industrier. Samma år köptes Nobel Björkborns herrgård i Karlskoga där han planerade och arbetade tillsammans med Ragnar Sohlman med sin nyförvärvade vapenfabrik. Denne Sohlman utsågs av Nobel till att bli en av hans testamentsexekutorer. År 1896 flyttade Nobel sitt stora laboratorium från Paris till sin villa i San Remo där han bodde fram till sin död samma år. Alfred Nobels testamente lagfors vid häradsrätten i Karlskoga efter en lång och utdragen process och konflikt mellan Sverige och Frankrike. Franska staten ansåg nämligen att Frankrike borde anses som Alfred Nobels hemland. Släktingar till Nobel protesterade också, vissa tidningar angrep själva idén med prisen och de institutioner som tilldelats uppgiften att dela ut dem kände sig tveksamma. Även kung Oscar II var kritisk, eftersom prisen inte var förbehållna svenskar, Nobel hade nämligen varit tydlig med att alla nationaliteter skulle komma i fråga. Den franska domstolen enades till slut om att där en man har sina hästar, där anser han själv att han har sitt hem och Alfred hade sina ryska hingstar på Björkborns herrgård i Karlskoga. Därför lagfors hans testamente här vid Karlskogas häradsrätt men först den 29 juni år 1900 kunde Kungl. Maj:t stadfästa Nobelstiftelsens grundstadgar och bestämmelserna för prisutdelningarna av nobelpriset. Den 10 december 1901 utdelades prisen för första gången. Släktingarna fick bara cirka en halv procent av arvet eftersom det sägs att Nobel ansåg att stora rikedomar som ärvs underblåser lättjan och bidrar till människosläktets försoffning. Konsthallen ligger där arrestlokalen till tingshuset Karlshall låg. Tingshuset invigdes på sin nya plats år Det var alltså just här som Alfred Nobels testamente lagfors vilket gjorde nobelpriset möjligt. Tingshuset revs år 1945 och låg på planen framför konsthallen. Här kan man se en byst av Alfred Nobel som är en kopia av den som kan ses i Stockholms konserthus på Nobeldagen då nobelprisen delas ut. Alfred Nobels gravvård finns idag på Norra begravningsplatsen i Stockholm. 4

5 5

6 Skolplansch: Lönn och nypon 6

7 7

8 Stråningstorp centrum 40 år En biblioteksfilials uppgång Anita Bohl Den 20 augusti 1977 invigdes Stråningstorp centrum. Affärerna fanns redan på plats och nu var den kommunala delen färdig. Det var ett helt nytt sätt att tänka och bygga. Tidigare byggdes särskilda anläggningar för skola, fritidsgård med mera. Nu ville man ge människor möjlighet att få många olika behov tillfredsställda på en och samma plats. Då skulle även lokalerna kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Där fanns nu skola, fritidsgård, fritidshem, kyrka och bibliotek. 8

9 och fall! I september 1996 stängde biblioteket i Stråningstorp dörrarna för sista gången. Det var med ett visst vemod vi gick hem den dagen. Men arbetet var inte helt avslutat. Vi arbetade ytterligare en tid med att göra i ordning ett skolbibliotek. Först när skolan blivit välförsedd med ett bra bokbestånd, kunde vi känna att vårt arbete där var avslutat. Många undrade förstås varför man la ner en filial, som hade så många besökare och låntagare. Den biblioteksfilial, som tidigare fans på Skogsrundan, inrymdes i en femrummare och hade öppet femton timmar i veckan. Dessutom arbetade en personal åt gången, vilket stundtals var besvärligt på flera sätt. Nu flyttade man verksamheten till Stråningstorp och fick en betydligt större yta, fler böcker och dubbel bemanning. Öppettiden för allmänheten ökades till tjugo timmar i veckan. Jag minns att jag själv hoppade in och spelade piano på en och annan skolavslutning eller luciamorgon i gymnastiksalen. Det var förstås bara roligt, och stärkte nog gemenskapen. Men förändringens vindar kommer ibland och blåser på oss, så även här. Det enkla svaret är nog bristen på pengar. Dessutom var det en trend i hela landet att man satsade på huvudbiblioteken, en centralisering i webbens tidevarv. Vilken effekt det har haft på barns läsande vet vi inte, vi kan möjligen gissa. Men trenden vara tydlig. Mellan 1990 och 2007 lades det ner 400 biblioteksfilialer i Sverige, de flesta mindre än vår. Vi var i gott sällskap kan man säga. Men ingen mår bra av att gråta över spilld mjölk - hellre glädjas över det som återstår. Kulturen lever och Karlskoga Bibliotek lever i allra högsta grad! 9

10 Då och nu Då - Ekstrandska villan 10 Nu - Ekstrandska villan

11 Då - Kungsvägen 11 Nu - Kungsvägen

12 Karlskoga torg - en mötesplats sedan länge. Torget är en plats som stått i fokus under alla tider. Här har det bedrivets handel och torget har varit plats för andra arrangemang, som till exempel marknader. Kreatursmarknad hölls också här och då träffades bönderna och diskuterade om hur lantbruket gick. Marknad för försäljning av djur hölls två gånger om året, första torsdagen i april och oktober. En saluhall var tilltänkt att uppföras vid torgets nordvästra hörn. Men frågan bordlades av municipalstyrelsens stämma och blev aldrig av. Torsdagar var torgdag fram till år 1916, sedan ändrades det till lördagar. Många torghandlare kom från Närke. De flesta odlade sina grönsaker själva. På marknaderna kunde man hitta det mesta, alltifrån skor till matvaror. Torget var också en träffpunkt. Här pratade man om allt från kommunala frågor till väder och vind. På marknaderna var tivoli ett uppskattat inslag. Redan då fanns det karuseller, skjutbana och lyckohjul. Ett riktigt original som satt prägel på kommersen var Blåbärs-Pelle från Klunkhyttan. Han var torgets Åsa-Nisse, vig i munnen och krusade ingen. Han var en mästare på att bjuda på snus när han försökte att sälja ägg och potatis. Cirkusartisten Brazil Jack hade ett stort tält, där han hade uppvisningar och han var en hejare på att svinga med lasso. Torget förändrades när Karlskoga blev stad. Då revs många äldre byggnader som Hinderssonska gården, liksom röda stugan som det serverades kaffe i. Thomas Karlsson. Bilder: Karlskoga Bergslags Hembygdsförening. 12 Majmarknad med tivoli och cirkustält. Bilden tagen 1895 eller 1905.

13 Majmarknad på torget och Ekmansbacken någon gång på 1910-talet. Majmarknad på torget vid Kungsvägen. Bilden tagen Marknad med Ekstrandska huset och kyrkan i bakgrunden. Bilden tagen 1925.

14 Det omdiskuterade K-center växer fram. Redan 1968 började det planeras för K-center. En tävling anordnades för att man skulle få in idéer till hur byggnaden skulle utformats. Det var ett stort intresse för tävlingen och inte mindre än 48 förslag kom in. De slutgranskades i april Vinnande förslag kom från arkitekt Lars Bryde. Efter det drogs en informationskampanj igång av byggnadsnämnden. Utställningar anordnades av samtliga förslag så att allmänheten kunde säga sitt. I dagspressen kunde man läsa mycket om vad som var på gång. Likadant var det i tidningen Karlskoga vår stad som skickades ut till alla hushåll från kommunen. Det rådde mycket diskussioner om det nya centrumet som skulle uppföras inom en snar framtid. En del mindre ändringar gjordes från det vinnande förslaget. Så började det att dra ihop sig för byggandet. Grävskoporna jämnade hela Ekmansbacken i början på 1970-talet. Och en gammal fin epok gick i graven. Kommunstyrelsens ordförande Golge Nygren tog första spadtaget. Tidsschemat höll för bygget och många Karlskogabor följde med vad som skedde. K-center invigdes den 3 oktober När det öppnades var det varuhusen EPA och Domus, som hade de största ytorna. En gågata är belägen mellan husen och i det andra huset var det mindre butiker. Biblioteket flyttade in oktober 1974 från Örncenter. Det ligger fortfarande kvar där idag. Av varuhusen var det EPA som slog igen först. I deras lokaler öppnade Tempo kort därefter. Domus låg kvar ända till sista december Då flyttade de all sin verksamhet till Brickegården. Nu började det gapa många tomma lokaler i K-center. Man började planera för en galleria i början av 1990-talet. Den invigdes 24 mars 1994 och fick namnet Kulan. Den finns fortfarande kvar i skrivande stund med många mindre butiker. Thomas Karlsson. Bilder: Karlskoga Bergslags Hembygdsförening. 14 Golge Nygren tar det första spadtaget för K-center

15 Golge Nygren Invigning K-Center. Landshövding Aronsson m fl Stort bygge. Här börjar K-center att växa Snurran. Så kallas vägen upp till takparkeringen.

16 Minns du? - Femtio års biblioteksupplevelser. Karlskoga Bergslags Hembygdsförenings bildsamling och ur Algot Holmströms privata arkiv. Bergemelska fastigheten, Kungsvägen. Bibliotek fram till februari 1943 Ekeliden, Centralplan. Bibliotek från februari 1943 till 1951 Sparbankshuset, Centralplan. Bibliotek Örncenter. (Före detta nöjeskrogen Victoria.) Bibliotek från juli 1971 till oktober K-center. Bibliotek från oktober Kontaktuppgifter Kommunarkivet Folkrörelsearkivet Kyrkbacken Karlskoga Telefon kommunarkiv@karlskoga.se Följ oss på Historiska tillbakablickar med nostalgibilder från Karlskoga. Öppettider September maj Tisdagar Torsdagar Övrig tid enligt överenskommelse. Tidvis utges av Folkrörelsearkivet i Karlskoga kommun Foton Kommunarkivet om inget annat anges. Ansvarig utgivare Annelíe Henriksson Research Katarina Jonsson Layout Annika Spector