UPPDRAG PSYKISK HÄLSA Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Landstinget Dalarna och kommunerna i Dalarna i samverkan

Transkript

1 Fördjupad länsgemensam analys och handlingsplan Barn och unga 2017 UPPDRAG PSYKISK HÄLSA Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Landstinget Dalarna och kommunerna i Dalarna i samverkan Ge alla barn och unga en bra start i livet! Färre barn och unga ska drabbas av psykisk ohälsa och de som drabbas ska få rätt insats i rätt tid. Region Dalarna, enheten för Hälsa och välfärd Augusti

2 INNEHÅLL BAKGRUND DALARNAS LÄN Den demografiska situationen ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Landstinget Dalarna Dalarnas 15 kommuner Region Dalarna - Enheten hälsa och välfärd Regionkommun Dalarna KARTLÄGGNING AV PÅGÅENDE REGIONALT UTVECKLINGS-ARBETE OCH SAMVERKANS- PROJEKT Region Dalarna projekten Plugga klart och Unga till arbete Ungdomsstrategin i Dalarna Jämställd regional tillväxt i Dalarna Samling för social hållbarhet i Dalarna Projekt - Analysarbete ungdomsmottagningen Suicidprevention LÄNSGEMENSAM FÖRDJUPAD ANALYS OCH HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGA Arbetsprocess SAMMANFATTNING AV ANALYSEN PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN UTIFRÅN FÖRDJUPAD LÄNSGEMENSAM ANALYS - HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGA Fokusområde 1 - Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2 - Tillgängliga och tidiga insatser Fokusområde 3 - Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4 - Utsatta grupper Fokusområde 5 - Ledning, styrning och organisation Reflektioner från nätverket för förvaltningschefer Bilaga Sammanställning av processarbetet vid politikerdagen och analysseminariet

3 Ingen äger ensam lösningen, men alla har en del av ansvaret Kerstin Evelius, Nationell samordning inom området psykisk hälsa 2

4 BAKGRUND Överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017, mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är en fortsättning på 2016 års arbete och syftar till att fortsätta skapa förutsättningar för en kraftfull utveckling när det gäller att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgängliggöra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd. 1 Överenskommelsen ska stimulera ett lokalt och regionalt långsiktigt och hållbart arbete. Vidare ska arbetet utgå ifrån ett gemensamt ansvarstagande i ordinarie strukturer. Staten och SKL är överens om att 780 miljoner ska utgöra stimulansmedel till kommuner och landsting. För att få ta del av stimulansmedlen ska länet: -revidera 2016 års lokala och länsgemensamma handlingsplan, redovisa utvecklingen när det gäller de indikatorer för kortsiktiga och långsiktiga mål som identifierades i enlighet med 2016 års överenskommelse. -redovisa hur 2017 års stimulansmedel använts. Uppföljningen/revideringen av den länsgemensamma analysen och handlingsplanen presenteras i en särskild rapport. Regeringen har identifierat och prioriterat fem fokusområden som grund för förändringsarbetet: 1) Förebyggande och främjande insatser 2) Tillgängliga tidiga insatser 3) Enskildas delaktighet och rättigheter 4) Utsatta grupper 5) Ledning och styrning Förutom revideringen av 2016 års analys och handlingsplan ska också en fördjupad analys av de behov som finns hos barn, unga och unga vuxna, 0 t.o.m. 24 år göras. Analysen ska utgå från de gemensamma nyckelindikatorer som SKL tagit fram. En enkät har besvarats av kommuner och landsting under våren och SKL har presenterat resultaten i s.k. faktablad uppdelade på respektive kommun och landsting. I landstinget Dalarna finns en styrgrupp för utvecklingsarbetet i vilken det finns en bred representation från primärvård, habilitering, barn och ungdomspsykiatri, öppenvårdspsykiatri och slutenvårdspsykiatri. I respektive kommuner pågår också utvecklingsarbeten. Vidare har regionala utvecklingsgrupper (RUG) på Region Dalarna processat de utmaningar/problemområden som rör barn och unga. Mot bakgrund av resultaten som beskrivs i faktabladen så hölls ett länsgemensamt analysseminarium på Region Dalarna den 20 september. I seminariet deltog 40 personer från kommun, landsting, Region Dalarna och brukarrörelsen i Dalarna. Syftet med seminariet var att, tillsammans analysera data för länet och identifiera 1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting. 3

5 0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år länsgemensamma utmaningar inom området psykisk hälsa barn och unga. Analysen som processats i olika fora ligger till grund för den handlingsplan och inriktning för länsgemensamma insatser som planeras de närmaste åren i länet. 1. DALARNAS LÄN 2.1 Den demografiska situationen Peter Möller Samhällsanalytiker Region Dalarna Sverige är sedan några år inne i en demografisk fas där de stora babyboom-kullarna från slutet av och början av 1950-talet uppnår pensionsålder. Många svenska kommuner har en alltmer ålderstigen befolkning, till stor del på grund av den urbaniseringsvåg som pågått under hela 1900-talet och 2000-talet där många unga lämnat landsbygden och mindre tätorter för residens- och universitetsstäder, men också då så kallade fyrtiotalistgenerationen nu håller på att pensioneras. En stor andel äldre i befolkningen medför ekonomiska påfrestningar för dessa kommuner då allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler äldre och barn. Förutom att den demografiska situationen medför färre skattebetalare som ska försörja alltfler äldre så innebär den också ett kompetensförsörjningsproblem Befolkning per ålder i Dalarnas län år Diff est. in- /utträde: Antal 19-åringar (estimerat inträde på arbetsmarknaden) Antal 65-åringar (estimerat utträde från arbetsmarknaden) Såväl pensionsåldern som inträdet på arbetsmarknaden skiljer sig mellan olika grupper men ett sätt att demografiskt skatta glappet mellan de som ska komma in på arbetsmarknaden och de som har eller snart kommer att lämna arbetsmarknaden är att mäta antalet 19-åringar jämfört med antalet 65-åringar ett specifikt år. År 2016 var antalet som uppnår pensionsåldern (65-åringar) 687 fler än de som kommer in och kan tänkas komma in på arbetsmarknaden inom några år (19- åringar). Till det kommer att det sker en större utflyttning än inflyttning i åldrarna 4

6 efter gymnasiet och fem till tio år framåt. De senaste tio åren har flyttnettot i gruppen 19-åringar i Dalarna varit i genomsnitt -185 personer, dvs. 185 fler 19- åringar har flyttat från Dalarna till andra län än som flyttat åt motsatt håll. Om man räknar med det blir glappet mellan 19- och 65-åringar drygt 870 personer. Det är dock viktigt att nämna att det skiljer sig åt mellan kommunerna i Dalarna där Ludvika har det mest negativa flyttnettot (i genomsnitt under de senaste 10 åren) på närmare -30 och Falun det mest positiva, och enda kommun med positivt flyttnetto bland 19-åringar på nästan 5 personer. Kostnader förknippade med invandring debatteras i många sammanhang men mer sällan kostnader förknippade med att inte ta emot invandrare. Samhällsekonomiskt är det mycket svårt att beräkna exakta kostnader och intäkter förknippade till invandring men då all migration såväl inrikes som utrikes till störst del utgörs av unga människor finns här en stor demografisk potential för Sverige liksom för Dalarna. I diagrammet ovan syns andel av varje årskull av Dalarnas totala befolkning 5

7 per kön (de blåa och de orangea staplarna). Den svarta linjen illustrerar samma fördelning men för utrikes födda invånare i Dalarna. Det är viktigt att poängtera att diagrammet visar andelen och inte antalet invånare, antalet utrikes födda är naturligtvis mindre än antalet invånare totalt. Diagrammet illustrerar tydligt att invandring innebär en föryngring av befolkningen, vilket resonemanget ovan visar är mycket önskvärt. För att invandring ska bidra till samhället måste tillräckligt många av dem komma i arbete, men utan invandring är det svårt att se hur den demografiska utmaningen ska lösas. Den åldersgrupp som är särskilt intressant i denna rapport är 0 24-åringar. I antal finns flest i de största kommunerna, Falun och Borlänge. I procent räknat utgör de minst andel i Rättvik med 24 procent och flest i Borlänge med 31 procent Befolkning år 2016 i olika åldersgrupper Antal 0-24 år 6

8 Befolkning i Dalarna år 2016 i åldrarna 0-24 år 24 år 23 år 22 år 21 år 20 år 19 år 18 år 17 år 16 år 15 år 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år 0 år kvinnor män Det finns fler män än kvinnor i samtliga åldrar men störst skillnad hittar vi i de äldre åldrarna. I genomsnitt finns lite drygt 1500 kvinnor och knappt 1650 män i detta åldersintervall. 7

9 En indikator på ungas förväntningar och förhoppningar om framtiden är deras gymnasieval. Dessa visar, om än något grovt, hur de vill forma sin framtid genom studier. Gymnasievalen, och senare även valet huruvida de ska studera vidare på högskola, har visat sig vara starkt kopplade till såväl kön som bakgrund. Könsfördelning gymnasieantagna i Dalarna år 2017 Ekonomiprogrammet Introduktionsprogram Vård- och omsorgsprogrammet Estetiska programmet Barn- och fritidsprogrammet Teknikprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Hantverksprogrammet Industritekniska programmet Kvinnor Män Jämställt Restaurang- och 0% 20% 40% 60% 80% 100% Unga med föräldrar som har läst en eftergymnasial utbildning läser i mycket större utsträckning vidare på högskola än unga vars föräldrar inte har en eftergymnasial utbildning. Kvinnor läser i större utsträckning vidare på högskola än män. Redan på gymnasiet finns stora skillnader i vilka program män och kvinnor väljer, med hög andel män på industri-, el och byggprogram och omvänt på hantverk-, humanistiskt och vård- och omsorgsprogram. Det sistnämnda programmet har dock blivit väsentligt bättre könsbalans på under 2017, med drygt 60 procent kvinnor mot en andel på procent de senaste åren. Detta som en följd av ett tillskott av män med utländsk bakgrund, som tidigare läst introduktionsprogram. 8

10 2. ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Landstinget Dalarna Per Söderberg Divisionschef psykiatri LT Dalarna Inom landstinget har primärvården och psykiatrin huvudansvar för vård och behandling av psykisk ohälsa. Primärvården och psykiatrin är organiserade i två olika divisioner, men för frågor kring psykisk hälsa finns en gemensam styrgrupp med företrädare från båda divisionerna. I hälsovalet har primärvården ett ansvar för vård och behandling av lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Psykiatrin har ansvar för allvarlig och svåra psykiska tillstånd som kräver specialistsjukvård i öppen- och slutenvård. Psykiatriska mottagningar för vuxna och för barn och unga finns på samtliga större orter i Dalarna, Falun, Borlänge, Avesta, Ludvika och Mora. 3.2 Dalarnas 15 kommuner Länet består av 15 kommuner med en folkmängd på invånare. Länet är vidsträckt och omfattar kvm, det fjärde största länet i landet till ytan. Länet är glest befolkat med 10,1 invånare/kvm. Den minsta kommun Orsa har en på 6829 invånare och den största kommunen Falun har en befolkning invånare. Älvdalen en av de minsta Dalakommunerna men är den största till ytan. Detta innebär stora skillnader för befolkningen när det gäller tillgänglighet till hälso- och sjukvård och möjlighet till samverkan mellan verksamheterna. De 15 kommunerna är organiserade på olika sätt och har olika förutsättningar, vilket innebär att upplägget för arbetet med psykisk ohälsa varierar. 3.3 Region Dalarna - Enheten hälsa och välfärd Region Dalarna utgör plattform för utvecklingsarbete b.la. inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Inom enheten Hälsa och Välfärd finns det fem Regionala Utvecklingsgrupper (RUG) på sakområdena barn och unga, äldre, funktionsnedsättning, missbruk/riskbruk och vuxenpsykiatri. Dessa ska leda arbetet på respektive område på uppdrag av nätverket för förvaltningschefer och efter politiska beslut. 9

11 RUG/Vuxenpsykiatri utvecklingsledare Lisa Ask Målgruppen för RUG/Vuxenpsykiatri är personer med psykiska funktionsnedsättningar över 18 år. Det övergripande målet är att skapa goda betingelser och en gynnsam återhämtningsprocess för personer som lever med psykiska funktionsnedsättningar 2. Samverkan på detta område har sedan 2013 styrts av direktiv i den tidigare s.k. PRIO satsning, nuvarande satsning på Psykisk hälsa, nationella riktlinjer och den länsövergripande samverkansöverenskommelsen som antogs 2013 och som har reviderats 2017 (Region Dalarna; Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar ). 2 Begreppet psykisk funktionsnedsättning definieras i Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser för schizofreni och schizofreniliknade tillstånd 2011, enligt följande:... personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder; det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. I den regionala samverkansöverenskommelsen anges att samverkande insatser ska inte vara beroende av diagnos utan det är graden av funktionsnedsättning som avgör. 10

12 RUG Barn och unga - utvecklingsledare Britta Johnsson Det regionala utvecklingsarbetet inom barn och unga området startade 2011 inom ramen för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Arbetet samordnas fortfarande via SKL och en nationell verksamhetsplan antagen av socialchefsnätverket och nätverket för den regionala samverkans- och stödstrukturen finns som bas för arbetet. Några av fokusområdena är; kompetensfrågor, systematisk uppföljning, digitalisering, spridning av kunskapsstöd, barn i samhällsvård och barn/unga i missbruk. För området psykisk hälsa finns en länsövergripande överenskommelse om samverkan som har sitt ursprung i tidigare s.k. PRIO-satsningen och som reviderats och implementerats via RUG barn och unga. RUG Missbruk utvecklingsledare Sten Eriksson De femton kommunerna i Dalarna bedriver tillsamman med landstinget ett långsiktigt utvecklingsarbete av missbruks- och beroendevården i länet. Ansvaret för utvecklingsfrågorna ligger på den Regionala utvecklingsgruppen missbruk och beroende (RUG). Inom den regionala stödstrukturen har ett vårdprogram och en sammarbetsöverenskommelse mellan kommuner och landsting tagits fram som utgår från de Nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende som kom den 21 april (Region Dalarna 2016; Länsövergripande överenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendevården ) Utifrån de nya nationella riktlinjerna ska klienten/brukaren vara i fokus vid framtagande av behandlingsmetoder och insatser. Det ska också läggas stort fokus på anhöriga och brukarmedverkan både på individuell nivå och i det övergripande missbruks och beroendearbetet i länet. RUG funktionsnedsättning utvecklingsledare Maria Ekelöf Det regionala utvecklingsarbetet inom området Stöd till personer med funktionsnedsättning har sedan år 2013 bedrivits inom ramen för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och berörda delar av landstinget. Målgrupperna för utvecklingsarbetet är barn, unga och vuxna med insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) 3 utifrån 3 I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen. De delas in i tre grupper utifrån olika bedömningsgrunder, så kallade personkretsar. Du kan ansöka om stöd om du har 1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att du har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring som att klä på dig, laga mat, förflytta dig eller kommunicera med omgivningen. 11

13 de tre personkretsarna (fotnot som beskriver personkretsarna, se nedan). Medarbetare och chefer som arbetar med myndighetsutövning och verkställighet LSS är involverade i utvecklingsarbetet. Det övergripande målet för utvecklingsarbetet är att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom området stöd till personer med funktionsnedsättning. Det utvecklingsarbete som sker i länet genom den regionala samverkans- och stödstrukturen har som målsättning att: Stärka delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning barn och unga ska kunna påverka beslut som rör dem själva, vilket uttrycks såväl i barnkonventionen som i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stärka brukarmedverkan för vuxna bland annat vid beslut och genomförande av insatser, på individ och verksamhetsnivå. Stärka den systematiska uppföljningen på individ och verksamhetsnivå. Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera arbetet med enskilda individer, följa upp hur det går för dessa individer och sammanställa denna information i syfte att utveckla och förbättra verksamheterna och de insatser och det stöd som ges. 3.4 Regionkommun Dalarna Helena Hanno Enochsson samordnare enheten Hälsa och Välfärd Region Dalarna Region Dalarna och Landstinget Dalarna arbetar tillsammans med att bilda en regionkommun i Dalarna Idag har de flesta länen redan bildat regioner och ett fåtal kvarstår (bl.a. Dalarna). En regionkommun innebär, enkelt förklarat, att Landstinget Dalarna och Region Dalarna slås ihop, och att resurser inom regional utveckling från Länsstyrelsen Dalarna flyttas över till den nya organisationen. Det blir också ett direktvalt beslutsorgan, när landstingsfullmäktige blir regionfullmäktige. I processen att bli regionkommun Dalarna 2019, så står vi nu inför att Landstinget ska besluta om och lämna in en ansökan om regionbildning. Under våren har Region Dalarna och länets kommuner haft möjlighet att yttra sig över bildandet av en regionkommun. Det finns fem olika politiska arbetsgrupper som har till uppdrag att ta fram förslag inför en regionbildning. En av arbetsgrupperna ser över arbete inom välfärdsområdet 2019 och framåt. De ska lämna ett förslag om arbetsformer och innehåll i arbetet med välfärdsområdet under första halvåret Besluten kommer att ha betydelse för den nuvarande organisatoriska ordningen på Region Dalarna. 12

14 3. KARTLÄGGNING AV PÅGÅENDE REGIONALT UTVECKLINGS- ARBETE OCH SAMVERKANS- PROJEKT Flera pågående nationella satsningar tangerar området psykisk hälsa för barn och unga, så även pågående projekt i länet, förutom det utvecklingsarbete som utförs inom Region Dalarna och enheten Hälsa och välfärd. I bilden nedan ses ett försöka att kartlägga pågående och angränsande projekt och utvecklingsarbeten. Inom enheten Hälsa och välfärd ligger ett stort fokus på socialtjänst och hälso- och sjukvård, denna kartläggning prövar att vidga vyn för att även fånga folkhälsoperspektivet vilket är intentionen i den nationella överenskommelsen. Om kartläggningen skulle vara helt komplett skulle en beskrivning av kommunala utvecklingsarbeten och projekt behöva fogas till bilden. 13

15 4.1 Region Dalarna projekten Plugga klart och Unga till arbete Göran Ehn projektledare Region Dalarna Bakgrund Under 2014 genomförde Region Dalarna en förstudie tillsammans med kommunerna i länet för att inventera tänkbara projekt inför kommande utlysningar från Europeiska socialfonden (ESF). En av slutsatserna från förstudien var att prioritera projekt som motverkar studieavbrott. Direktionen för Region Dalarna, högsta politiska ledningen, tog ett beslut i december 2014 att förbereda en ansökan till ESF gällande ett regionalt projekt för att förhindra studieavbrott med SKL:s projekt Plug In som förebild. I augusti 2015 lämnades två ansökningar in till ESF, Plugga klart 1 och Plugga klart 2. Båda projekten har beviljats ESF-stöd och har startade i januari Region Dalarna är projektägare och samverkar med ca 20 skolor runtom i länet. I projektgruppen på Region Dalarna finns ca 4 tjänster för att stödja de deltagande skolorna. Samverkan sker också med andra aktörer såsom FINSAM, GYSAM och kommunerna kommunala aktivitetsansvar (KAA). Syftet är att minska studieavbrotten i gymnasieskolorna i Dalarna, för att öka andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier. Huvudmålet är detsamma för båda projekten, men aktiviteterna är olika. Projekten kompletterar varandra och innehåller både kompetensutvecklingsinsatser för skolpersonal (PK1) samt insatser för att fånga upp de elever som är i riskzonen att avbryta sina studier (PK2). Plugga klart 1: Kompetensutveckling för personal på grund- och gymnasieskolor Projektet vänder sig till personal som arbetar med skolungdomar, för att förhindra att elever hamnar i riskzonen för studieavbrott. Projektet erbjuder ett processinriktat stöd till personalen under ett läsår, där temat är förhållningssätt, bemötande och normkritiskt tänkande samt att skapa rutiner och modeller för hur arbetet kan förbättras för att motverka att elever kommer i riskzonen. Projektet har upphandlat tjänsten att genomföra kompetensutvecklingen via Swedish Empowerment center i Borlänge. Sammanlagt deltar 17 skolor, varav 3 högstadieskolor. Plugga klart 2: Verksamhetsutveckling för grund- och gymnasieskolor Det här projektet syftar till att utveckla verksamheter och aktiviteter för ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid. Projektet ska också identifiera elever i riskzon att avbryta sina studier, så tidigt som möjligt, och göra insatser för denna grupp. Skolan ska genom projektet aktivt stödja de elever som är i riskzonen för 14

16 studieavbrott. Skolor som deltar får möjlighet att ha i genomsnitt en tjänst inom projektets ram, som arbetar med verksamhetsutveckling. Uppskattningsvis 50 % av lönekostnaderna finansieras av projektet, t ex en elevsamordnare. De flesta deltagande skolor börjar sitt utvecklingsarbete under läsåret 2016/17 och resten under 2017/18. Varje skola utformar i detaljplaneringen sin del i projektet utifrån de ramar som projektansökningarna ger, genom att skriva sin egen handlingsplan för utvecklingsarbetet. Sammanlagt deltar 18 skolor i projektet, varav 3 högstadieskolor och resten gymnasier. Huvudaktiviteter inom projekten: Utforma rutiner i skolan för att identifiera elever som riskerar att göra studieavbrott. Utveckla och införa tidiga insatser för att motverka studieavbrott. Utforma system för att registrera elever som gör studieavbrott och dess orsaker. Kompetensutveckling för berörda elever kring jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Nätverksträffar för berörd personal. Utbilda berörd personal i jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Kompetensutveckling för berörd personal kring gemensamt förhållningssätt och bemötande. Båda projekten har, som tidigare nämnts, syftet att bidra till skolutveckling som, i sin tur, ska bidra till att färre elever gör studieavbrott. Psykisk ohälsa är en av riskfaktorerna för studieavbrott. Projekten pågår Resultaten bör under och efter projekttiden spridas till övriga skolor i den mån erfarenheterna kan anses vara tillämpliga på fler skolor. Kompetensutveckling för personal på grund- och gymnasieskolor Projektet ryms inom programområde 1 (PO1) och vänder sig till personal som arbetar med skolungdomar, för att förhindra att elever hamnar i riskzonen för studieavbrott. Det handlar i huvudsak om kompetensutvecklingsinsatser för personalen i cirka 25 skolor. Kompetensutveckling och processtöd kommer att erbjudas för cirka 50% av personalen, vilket motsvarar omkring 600 personer, där projektet står för kostnaderna och kommunen för lönerna under utbildningstiden. Uppskattningsvis handlar det om timmar i kollegiet samt individuellt arbete under ett läsår. Insatserna handlar i första hand om förhållningssätt, bemötande och normkritiskt tänkande samt att skapa rutiner och modeller för hur arbetet kan förbättras för att motverka att elever kommer i riskzonen. Insatserna kommer att integreras i det arbete som redan nu pågår i skolorna. En del forskare menar att relationen mellan lärare och elev är den enskilt största faktorn för att kunna frigöra elevernas potential i klassrummet och särskilt för elever med svag skolanknytning, enligt SKL:s projekt Plug In. 15

17 4.2 Ungdomsstrategin i Dalarna Johanna Tangnäs Ungdomsstrateg Region Dalarna Ungdomsstrategin antogs av direktionen på Region Dalarna Region Dalarnas ungdomsstrateg har uppdrag att arbeta för och samordna implementeringen av strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Ungdomsstrategin innehåller en avsiktsförklaring som har antagits av samtliga kommuner i Dalarna, Landstinget Dalarna samt Region Dalarna. Ungdomsstrategin har tre övergripande mål. Dessa är: Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda. Unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling. Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. För att uppnå samtliga tre mål är det avgörande att arbeta effektivt med ungas psykiska hälsa. Det första målet; Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda beskrivs på följande vis i ungdomsstrategin: Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet samt att de blir sedda och bemötta med respekt. Detta är grunden för en god hälsa. Alla unga har rätt till en bra uppväxtmiljö och goda förutsättningar att utvecklas. Själva utgångspunkten för målet handlar just om ungas hälsa, och indikatorerna för hur vi ska mäta hur vi lyckas är följande: Fråga i Lupp 4 : Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om 1. Kompisar, 2. Familj och 3. Livet som helhet? Fråga i Lupp: Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa? Fråga i Lupp: Hur väl stämmer påståendet Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola? Fråga i Lupp: Hur mycket tycker du det finns att göra på fritiden? Nedsatt psykiskt välbefinnande (16 29 år) (Hälsa på lika villkor) Ohälsotal (20 29 år) (Försäkringskassan) Intensifiering av det strategiska ungdomsarbetet i Dalarna Under våren 2017 så drogs tempot i det ungdomsstrategiska arbetet i Dalarna upp, efter att ha gått på lite sparlåga en tid. Fokus då liksom nu under hösten är att få till sektorsövergripande grupper för ungdomsarbetet (Dimpa-grupper 5 ) i varje kommun, samt att öka frekvensen av och deltagandet i länsgemensamma träffar (Dimpaträffar). Antalet kommuner som har en ansvarig tjänsteperson samt fungerande 4 Lupp en nationell ungdomsenkät som genomförs av alla kommuner i Dalarna vart tredje år. 5 Dimpa - Dalarna implementeringsprocess. 16

18 Dimpa-grupper ser ut att öka något under hösten 2017, men fortfarande saknas det ena eller båda komponenterna i flera kommuner. Ungdomsstrategens roll är här att stötta de kommuner där arbetet haltar, samt att ordna relevanta träffar flera gånger per år med god framförhållning så att både tjänstepersoner, chefer och ansvariga politiker har möjlighet att delta. Tvärsektoriellt samarbete När det gäller ungas psykiska hälsa så är bedömningen att det finns mycket att göra vad gäller samarbete mellan olika enheter och områden. Såväl i kommunerna, mellan kommun, region och landsting som internt på Region Dalarna. Dessutom har inte hälsofrågorna varit prioriterade i det övergripande ungdomsstrategiarbetet hittills trots att de så tydligt är uttalade i målbeskrivningarna. Det har mer handlat om inflytande, fritidssysselsättning, skoldemokrati och arbetsmarknad. Internt på Region Dalarna har det startats en ung-grupp. I den gruppen träffas de som arbetar i projekten Unga till arbete och Plugga klart, analytikern, ungdomsstrategen, samordnaren för kompetensförsörjningsfrågor samt utvecklingsledare från Enheten för hälsa och välfärd. Att få till ett tvärsektoriellt samarbete här på Region Dalarna där vi väver samman resultat, effekter och utmaningar som berör unga både vad gäller hälsa, utbildningsmöjligheter, arbetsliv och delaktighet är avgörande för att implementeringen av ungdomsstrategin ska lyckas. Det är en viktig pusselbit för ungas hälsa är att vi motverkar stuprör i vårt strategiska arbete och vårt upplägg i verksamheten internt. Gruppen startade våren 2017 och är nu permanent. Kommunicera analys och resultat I arbetet med implementeringen av ungdomsstrategin träffas regelbundet tjänstepersoner, chefer och politiker med ansvar för ungdomsfrågor i länet. Under hösten 2017 får de ta del av resultaten av Uppdrag psykisk hälsa, dels på workshop på JRT 6 -konferensen 26 september och dels på den stora Dimpa-träffen 7 november. Då presenteras en nulägesbeskrivning av hur det går med ungdomsstrategins mål, och frågor kring ungas hälsa kommer att vara centrala delar här. Som ungdomsstrateg är det viktigt att lyfta in frågor om och resultat kring ungas psykiska hälsa i diskussionen om hur Dalarna kan vara/bli attraktivt för unga och hur samtliga av länets kommuner, regionen och landstinget kan arbeta för att unga i Dalarna ska känna att de har en meningsfull tillvaro, blir lyssnade på, kan påverka och att de har möjligheter till utbildning och arbete här. En diskussion som mer handlat om frågor som arbetsmarknad, elev- och ungdomsråd samt skolan hittills. 6 Projekt finansierat av Tillväxtverket Jämställd regional tillväxt 17

19 Utmaningar Stuprör Såväl på Region Dalarna som ute i kommunerna så arbetar de som driver ex näringslivsfrågor och de som arbetar med hälsa sällan integrerat. Det behöver vi göra, både för att närma oss alla målen i ungdomsstrategin och för att skapa bättre förutsättningar för god psykisk hälsa bland unga specifikt. Prioritering i praktiken Ungas psykiska hälsa är på mångas läppar, men det saknas gemensamma resurser för att verkligen arbeta med frågan på bred front. Komplexitet Det är många olika aktörer i länet inblandade i arbetet för ungas psykiska hälsa, hur få ihop allt? 4.3 Jämställd regional tillväxt i Dalarna Maria Östh projektkommunikatör Jämställd regional tillväxt i Dalarna , är ett regeringsuppdrag, och en fortsättning på det tidigare jämställdhetsarbete som pågått i Dalarna. Projektet är ett samarbete mellan Region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, Landstinget Dalarna och Högskolan Dalarna. Målgruppen är det regionala ledarskapet, och syftet med projektet är att stärka ett systematiskt inkluderande ledningsarbete som innefattar regionala strategier och praktiskt utvecklingsarbete inom tillväxtområdena innovation, entreprenörskap och kompetensförsörjning. Inom dessa områden ska ledarskapet driva frågor om jämställdhet, integration och unga, utifrån ett normkritiskt perspektiv. Den 26 september arrangerade Jämställd regional tillväxt konferensen Inte bara snack, en dag om inkludering och hållbar utveckling i Dalarna. Vid en workshop under konferensen, Alla behövs på länets arbetsmarknad Att motverka psykisk ohälsa i tidiga år är en god investering!, presenterades ett urval av data som berör barn och ungas psykiska hälsa. Bland annat data angående ekonomisk utsatthet, och andelen unga som varken arbetar eller studerar. Under workshopen deltog ca 50 representanter från politiken, tjänstemän från kommun och landsting och Region Dalarna. 4.4 Samling för social hållbarhet i Dalarna Johan Hallberg Hälsofrämjande och hållbar utveckling LT Dalarna Tidsram och målsättning Dalarnas kommuner, landsting, länsstyrelse och högskola samlas under hösten senhösten 2018 för att: utveckla arbetsformer för att systematiskt mäta, följa och beskriva befolkningens hälsoutveckling och fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer i länet på lokal och regional nivå och kommunicera detta främja kunskapsbaserad praktik 18

20 sprida kunskaper och erfarenheter inom några utvalda temaområden som är avgörande för att minska skillnader i hälsa och främja social hållbarhet stimulera till samverkan och kunskapsallianser inom och mellan länets lokala och regionala samhällsaktörer i offentlig, privat och civil sektor Målsättningarna syftar till att skapa gemensamma bilder, ta fram mått och indikatorer som är relevanta för många olika aktörer och skapar breda intressen för samverkan. Samlingens fyra temaområden Ge alla barn en bra start i livet Ge alla barn och unga goda förutsättningar under tiden i skolåldern Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen för alla Pågående arbete Samlingen har fram till nu via en process i flera steg som inbegriper involvering av lokala aktörer fått fram en beskrivning av åtgärder som rör de fyra temaområdena och för vilka det finns ett brett intresse i länet arbeta med. Detta bidrar bland annat till en prioritering och urval inför fortsatt arbete med att mäta, analysera och beskriva förhållanden i Dalarna samt till underlag för samverkan, internt och externt och till både separata och gemensamma framtida handlingsplaner. Utmaningar Till utmaningarna hör bland annat att ta vara på kommunernas motivation utifrån deras lokala egenintresse och skapa ett intresse för en länsövergripande långsiktig och tvärsektoriell process som stödjer det lokala arbetet för att minska skillnader i hälsa. 4.5 Projekt - Analysarbete ungdomsmottagningen Kristina Petterson Boberg projektledare LT Dalarna Bakgrund Inom ramen för den riktade satsningen mot ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa (Regeringen och SKL) startades ett projekt i Dalarna, hösten 2016: projekt Uppdrag psykisk hälsa- ungdomsmottagning Dalarna. En styrgrupp tillsattes med representanter från landsting och kommuner. Projektet inleddes med en nulägesanalys och målbeskrivning. Den inledande analysen resulterade i tre projektmål för Dessa mål gällde gemensam uppdragsbeskrivning för psykisk hälsa, plan för samsyn/samverkan samt gemensamma arbetssätt, se vidare under Länsgemensam analys och handlingsplan, fokusområde 1:1. 19

21 Intervjuer/samtal med ungdomsmottagningarna i länet Under april-juni 2017 erbjöds samtliga ungdomsmottagningar i Dalarna ett besök för dialog inom projektet Uppdrag psykisk hälsa- Ungdomsmottagning Dalarna. Projektet besökte 11 av 14 mottagningar och ytterligare en intervjuades på annan plats. En mottagning tackade nej till besök och ett besök sköts fram till hösten. Det varierade vilka som deltog på besöket, ibland var chef med, ibland inte. Under besöket informerades om projektet, dialog fördes och semistrukturerade frågor ställdes. Dessa var: Behöver något utvecklas gällande arbetet med psykisk hälsa på ungdomsmottagningarna? Vad? Hur? Vilken psykosocial kompetens behövs på ungdomsmottagningarna? På vilken insatsnivå tycker ni att ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa ska ligga? Förstalinje-nivå? Behövs ökad samsyn/samverkan inom ungdomsmottagningen i Dalarna gällande psykisk hälsa? Hur? Behövs en gemensam verktygslåda? Hur skulle den kunna utformas? Vad skulle den innehålla? Hur skulle den tas fram? Hur skulle ni vilja vara delaktiga i framtagandet av en länsgemensam uppdragsbeskrivning för psykisk hälsa? Diskussionen som fördes skrevs ner som minnesanteckningar. Dessa sammanställdes sedan under olika kategorier. Sammanställningen blev ett råmaterial av punkter som sedan sammanfattades. Slutsatsen var att ungdomsmottagningarna (UM) verkar samstämmiga i synen på sin grundinriktning, dvs att UM ska vara en lågtröskelverksamhet, att det ska vara öppen dörr, alla ska få komma inledningsvis det ska vara en frivillig verksamhet utan remisser, arbetet sker i team och det behöver vara en flexibilitet i arbetet. De flesta verkar också samstämmiga i att det skulle underlätta för UM och ungdomarna om det var mer av en gemensam organisation för UM i Dalarna, gemensamma åldersgränser och regler kring kostnadsfria besök, gemensam chef och huvudman. Flera UM önskar tydligare riktlinjer gällande arbetet med psykisk hälsa/ohälsa. Ska behandling för psykisk ohälsa bedrivas här eller ej? Hur ser en arbetsbeskrivning ut för kurator på en ungdomsmottagning i Dalarna? Hur ska arbetet med ensamkommande se ut? Hur stor del av arbetstiden ska läggas på det förebyggande arbetet? Hur ska studiebesöken läggas upp? Kan gemensamma rutiner skapas kring remisskrivande och anmälan till socialtjänsten? Kan vi ha mer gemensamt material? Alla verkar överens om att det behöver bedrivas tidiga insatser av något slag vid psykisk ohälsa, så att ungdomen inte behöver slussas vidare. Det konstaterades att det behövs ett fortsatt gemensamt arbete kring hur arbetet med psykisk hälsa/ohälsa ska se ut på UM i Dalarna. 20

22 Gemensam uppdragsbeskrivning En arbetsgrupp har med utgångspunkt i intervjuerna med ungdomsmottagningarna, chefers och styrgruppens önskemål, samt styrdokument, arbetat fram ett förslag till gemensam uppdragsbeskrivning gällande arbetet md psykisk hälsa/ohälsa på ungdomsmottagningarna i Dalarna. En referensgrupp är tillsatt som kommer att granska och utveckla förslaget. Arbetsgruppen kommer också under hösten 2017 att påbörja ett bildande av gemensamma arbetssätt, en gemensam verktygslåda för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa/ohälsa och sprida detta material till mottagningarna. E-hälsa En plan har tagits fram av Anna Knuts och styrgruppen i projektet Uppdrag psykisk hälsa- ungdomsmottagning Dalarna, för införande av videosamtal med kurator online i Dalarna. Planen är att detta ska startas upp i oktober. Ungdomsmottagningarna kommer också att uppmanas att ansluta sig till de övriga e-tjänster som idag finns i landstinget. Fyra behandlare från ungdomsmottagningarna i Dalarna kommer även att utbildas i Ångesthjälpen ung, ett internetbaserat KBT-behandlingsprogram vid ångest. Slutsatser Slutsatser som dragits under arbetes gång är att mer jämlika insatser behöver bedrivas på ungdomsmottagningen i Dalarna gällande psykisk hälsa. Vidare att tidiga insatser vid psykisk ohälsa behöver kunna erbjudas på första linjenivå inom ramen för Ungdomsmottagningen, för att undvika att ungdomen slussas runt. Detta kräver att struktur för samverkan med andra ungdomsmottagningar och andra verksamheter med samma målgrupp behöver tydliggöras och fördjupas, inte minst elevhälsa och socialtjänst. En idé om en sådan fördjupad samverkan bearbetas nu inom länet. Samma regelverk (t.ex. uppdrag, kostnadsfritt, åldersgräns, huvudmannaskap, statistikföring/uppföljning, journalföring) behöver gälla för samtliga ungdomsmottagningar i länet. Vidare behöver kompetensen höjas för samtalsbehandlare inom ungdomsmottagningen för att motsvara ett 1alinjeuppdrag. Tillgång till andra yrkeskategorier som läkare och psykolog behöver stärkas. E-hälsan behöver utvecklas ytterligare som komplement till andra insatser. Uppdragsbeskrivningen som framarbetats under året behöver implementeras i verksamheten. 21

23 4.6 Projekt - Psykisk hälsa barn o unga - smarta flöden. Ulla Allard projektledare LD Vision Alla barn och ungdomar ska uppnå bästa möjliga hälsa och ha tillgång till hälso- och sjukvård när de behöver det. Alla barn och elever ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt förskolans och grundskolans mål. Alla barn och ungdomar ska känna trygghet i hem, skola och på fritiden. Syfte Det övergripande syftet i projektet är skapa goda förutsättningar för en funktionell och tillgänglig vård och omsorg inom området psykisk hälsa för barn och unga med ett gemensamt ansvarstagande från alla berörda aktörer. Att patientens väg mellan och inom de olika vårdnivåer och samverkanspartners tydliggörs och upplevs mer tillgängligt, rakare, mer välkomnande och med en ökad professionalitet som i sin tur ger ökad patientkvalitet. Att se smarta flöden där vi nyttjar allas kompetenser, identifierar och bättre implementerar dokument genom att använda bästa tillgängliga kunskap för att ge rätt insatser på rätt sätt, på rätt vårdnivå och i rätt tid där vi tydliggör allas ansvarsområden Projektgrupp Första linjen, representanter från landsting och kommun har bildats. Projektet startade med en kartläggning som omfattade Patientnämndsärenden Synergier/avvikelser Utvärdering samtalsmottagningen barn och unga i första linjen BUP internrevision BHV- verksamheten Kommunbesök, ledning och samverkanspolitiska grupper Patientperspektiv Omvärldsbevakning Utifrån kartläggningen identifierades olika förbättringsarbeten som skall genomföras för att slutligen forma organisationer kring barn o ungas psykiska hälsa i våra olika kommuner. Var och en efter sina förutsättningar. 22

24 Föreslagna förbättringsområden efter kartläggning i Dalarna Uppgift Ansvarig När Låg tröskel in och god och snabb tillgänglighet - tillräckligt med resurser från kommun och primärvård kommunvis Samverkansavtal i resp. kommun med karta om vem som ansvarar för vad, olika uppdragen med resurser ur klient patientperspektiv. Kommunvis Se över uppdragen på UM och SBU och fundera över om var behandling skall ske Ulla 2018 Ulla 2018 Ulla/Kristina 2017 Information om första linjeverksamheten Ulla/Håkan Preventivt arbete bör identifieras och utvecklas i länet Ulla/Sofia Tillgänglighetskraven bör tydliggöras Ulla/Ulf Klart Länsgemensamma rutiner bör utvecklas Ulla/Sofia Skattningsskalor och arbetssätt likriktas för behandlarna Utvärderingsfrågorna som processats till patienterna via Facebook bör användas på resp. mottagningar så att vi får ett patientperspektiv AC/Sofia/Helena 2017 Ulla 2017 Triageringssystem i första linjen Ulla/Sofia 2018 Fortsätta att omvärldsbevaka (uppföljning av Umeå, Hamnen) m.m. Ulla 2018 Organisationen och ledarskap för verksamheten i länet med de olika kommunerna inom första Ulla linjeverksamheten bör avslutningsvis beslutas inom projektets ram Införa nytt vårdprogram ångest och depression med dess arbetsmetoder Ulla/Sofia

25 Införa ikbt behandling ångesthjälpen ung Ulla Klart Se över och likrikta exempelvis E-hälsa och gruppbehandlingar Bättre samverkan med BUP/VUP Ulla/Sofia Ulla/Anna lita på varandras bedömningar - konsultationsmöjligheter Mer samverkan mellan olika mottagningar/aktörer för att öka tillgänglighet och minska sårbarhet Ulla Omvärldsbevakning Vi har identifierat två intressanta arbetssätt vid omvärldsbevakningen Lita på varandras bedömningar Lt. Blekinge Under hösten skapar vi en pilot där vi testar nytt arbetssätt för bättre flöden Ungdomshälsa Lt. Västerbotten, Umeå kommun Under hösten 2017 går vi nu vidare, efter studiebesök i Umeå, och ser om vi kan realisera liknande modell i Dalarnas olika kommuner. 4.7 Suicidprevention Lena Mattson Hälsofrämjande och hållbar utveckling LT Dalarna Bakgrund Avdelningen för hälsofrämjande och hållbar utveckling på Landstinget Dalarnas centrala förvaltning har fått uppdraget att förbereda för att det tas ett steg till i Dalarna vad gäller Suicidprevention. Uppdraget kommer ur ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten På hemsidan ovan finns broschyren Nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Det finns även en broschyr att ladda ner med en sammanfattning vad som gjorts under Utifrån detta regeringsuppdrag har landsting/regioner inom Uppsala-Örebroregionen kommit väldigt olika långt med arbetet i de olika länen, och därför har samverkansnämnden (politiker) uppmanat alla landsting att påbörja/öka ett arbete i frågan. 24

26 Uppdragsbeskrivning Avdelning hälsofrämjande och hållbar utveckling har fått i uppdrag att inhämta kunskap (mycket via SKL:s och regionens träffar enl. ovan) samt identifiera och samtala/förbereda/inhämta kunskap från de olika lokala aktörer som finns. Det finns ett intresse för att förbättra det suicidpreventiva arbetet såväl inom landstingets hälso- och sjukvård och i samverkan med andra samhällsaktörer. Det pågår ett arbete med att göra en uppdragsbeskrivning med förslag på åtgärder, där tillsättande av en samordnare är en del. Avdelningen har också ett uppdrag att projektleda Samling för social hållbarhet som drivs av Region Dalarna, där stort fokus ligger på barn och ungas uppväxtvillkor. Tidsram Uppdragsbeskrivning och förslag vad gäller suicidprevention kommer att vara klar under hösten 2017 för att förhoppningsvis det konkreta arbetet kan påbörjas under Pågående insatser spec. för barn o unga Det som pågår nu nationellt och regionalt är att det startats ett samarbete inom sjukvårdsregionen + nationellt (via SKL) för att få tips, kunskap och inspiration där Avdelningen för hälsofrämjande deltagit för att inhämta information. I uppdraget är barn och unga inte lyft specifikt, så denna redogörelse blir lite knapphändig vad gäller just fokus på barn och unga. De åtgärder som provats i landet och som kan sägas vända sig speciellt till barn och unga är: Förebyggande utbildning för ungdomar i hur man hanterar motgångar/kriser i sitt liv (YAM). Manlighetsnormer (pojkar o unga män vid ungdomsmottagning). Begränsad tillgång till alkohol. Alla åtgärder vad gäller suicidprevention gynnar barn o unga i det större perspektivet (de kan ju vara barn, syskon, barnbarn eller vänner till andra som tar sitt liv). Resultat Under våren kontakt tagits med många olika personer/aktörer/intressenter i Dalarna som skulle kunna bli ett nätverk för arbete med suicidprevention, där de skulle kunna tillsammans med den kommande samordnaren m.fl för att se hur vi skulle kunna gå vidare. Det finns ett stort engagemang och vilja att ta tag i just det preventiva arbetet. Vi väntar nu på besked från överordnade/uppdragsbeskrivningen om hur vi ska gå vidare. Vi har spridit kunskaper om att det går att förebygga självmord. Vi deltar i den sjukvårdsregionala och nationella samverkan kring suicidprevention som har startat för att inhämta kunskap och upprätthålla kontaktytorna. 25

27 Utmaningar Det finns ett stort intresse för frågor kring suicidprevention. Utmaningar kan vara att det är många (kanske alla) som är berörda och arbetar i olika och lika spår. Kunskapen om vad som skulle ge bäst effekt behöver nog spridas, samverkan viktig. 26

28 4. LÄNSGEMENSAM FÖRDJUPAD ANALYS OCH HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGA Arbetsprocess Ansvar och organisation Initialt har uppdraget att genomföra analyser och upprätta handlingsplan diskuterats och planerats inom ramen för Region Dalarna via länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och välfärd och staben i Hälsa och Välfärd. I länsnätverket deltar alla socialchefer och äldreomsorgschefer från kommunerna i Dalarna. Från landstinget deltar hälso- och sjukvårdschefen, divisionschefen psykiatri och fem områdessamordnare från den lokala hälso- och sjukvården i länet. I syfte att hålla samman analysarbetet och upprättandet av handlingsplaner mellan kommunerna och landstinget har chefsnätverket utsett landstingets divisionschef Psykiatri (Per Söderberg) och Socialchef i Borlänge kommun (Tomas Ahlin) som koordinatorer för uppdraget. Regionala utvecklingsledare för sakområdena Vuxenpsykiatri (Lisa Ask) och Barn och Unga (Britta Johnsson) utsågs som ansvariga tjänstepersoner för att samordna arbetet. Regional process för den fördjupade analysen barn och unga Ett grundarbete har gjorts inom den regionala samverkans- och stödstrukturen där berörda RUG:ar har bidragit med underlag för analysen. Då den nationella överenskommelsen greppar över områden som är långt vidare än det som ryms inom den regionala stödstrukturen har analysarbetet behövt äga rum med andra aktörer inbjudna. Nyckelpersoner inom kommun, landsting och brukarorganisationer och Region Dalarnaprojekt bjöds in den 20 september till en halvdags seminarium. Under seminariet presenterades resultat inhämtade från SKL:s insamling av data för de nyckelindikatorer som arbetas fram. I sex grupper diskuterades angelägna utmaningar/problemområden och förslag till målområden och insatser processades fram. Se bilaga 1. Sammanställning av diskussioner vid analysseminariet Analys barn och unga Rådet för välfärdsutveckling bjuder årligen in beslutsfattare i kommunala omsorgs/socialnämnder och lokala hälso- och sjukvårdsberedningar för att diskutera hälsa och välfärdsfrågor. 15 september hölls en sådan dag och vid detta tillfälle kunde även politiken bidra med inspel i analysarbetet. 27

29 5. SAMMANFATTNING AV ANALYSEN Psykisk ohälsa, som oro, ångest och sömnsvårigheter, i unga år, får ofta konsekvenser i det vuxna livet och utgör en risk att utveckla allvarlig psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan innebära svårigheter att klara skolgång och introduktionen till ett arbetsliv; förutsättningarna för ett gott och långt liv. Den psykiska ohälsan i befolkningen ökar och utgör ett folkhälsoproblem som beräknas öka, så även hos barn och unga. Den psykiska ohälsan är också en socioekonomisk fråga och skiljer sig åt beroende på exempelvis vart man bor, könstillhörighet, ålder, ekonomiska förutsättningar, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. (De grå pratbubblorna är hämtade från dokumentationen som gjordes vid analysseminariet den 20 september och 15 september). I Dalarna finns barn och unga i åldrarna 0 - t.o.m. 24 år, något fler pojkar än flickor. Länet har ett större befolkningsunderskott och större andel äldre än landet i sin helhet, viket innebär färre i arbetsför ålder som ska försörja allt fler äldre och barn och som dessutom utgör ett Alla barn och unga i Dalarna ska känna sig trygga och ges förutsättningar att utvecklas till goda samhällsmedborgare kompetensförsörjningsproblem. Länet är beroende av en god psykisk hälsa hos befolkningen och en gynnsam start för alla. Några av våra kommuner har en högre andel ekonomiskt utsatta hushåll än riket i övrigt. Uppväxt i ekonomisk utsatthet har negativ effekt på välbefinnande och leder till ökad risk att drabbas av hälsoproblem, skador, för tidig död både under barndom och i vuxenlivet. 7 7 Region Dalarna Samling Social hållbarhet i Dalarna. Delrapport 28