Rapport 18MB873. Cajsa Wahlberg

Transkript

1 Rapport 18MB873 Cajsa Wahlberg

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bostadsområdena... 4 Skarpnäck... 4 Hammarby Sjöstad... 5 Provtagning... 6 Skarpnäck... 6 Hammarby Sjöstad... 7 Inkommande avloppsvatten till Henriksdal... 7 Analyserade ämnen och analysmetoder... 8 Resultat och diskussion Ordinarie avloppsparametrar Organiska miljöföroreningar Dioxiner och bromerade flamskyddsmedel Oktyl- och nonylfenol inklusive etoxilater samt några andra fenoler Ftalater Tennorganiska föreningar Högfluorerade ämnen, PFOS, PFAS Klorparaffiner, triklosan, AOX och EOX Polycykliska aromatiska kolväten, PAH Bidrag från livsmedel Slutsatser Fortsatt arbete Referenser Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Många analysresultat måste tas med en nypa salt. Bara sex prover av hushållsspillvatten är analyserade, i vissa fall färre, och flera ämnen visar stora haltvariationer mellan de olika provtagningstillfällena. Resultaten tyder ändå på att hushållen bidrar med stora andelar till reningsverken av de flesta av de undersökta ämnena. Framför allt av klorparaffiner, EOX och många ftalater, men även bromerade flamskyddsmedel och nonylfenol. En betydligt mindre andel av oktylfenol, några högfluorerade ämnen och PAH kommer från hushåll. Ftalater, tennorganiska föreningar och SCCP, ämnen som alla kan relateras till plast, kommer i högre utsträckning från Skarpnäck än från Hammarby Sjöstad. Troligen beror det på att PVC inte användes vid bygget av Hammarby Sjöstad. PFOS-halten i proverna från Skarpnäck är mer än 20 gånger högre än i proverna från Hammarby Sjöstad baserade på resultaten från SLU. Skillnaden skulle kunna bero på att Skarpnäcks bostadsområde är byggt på ett gammalt flygfält där PFOS kan ha använts och finns kvar som inläckande markförorening. Fler analyser behövs för att följa upp detta. Dioxiner och enstaka andra föreningar kommer enligt beräkningarna till mer än 100 % från hushåll vilket tyder på att något gått snett vid antingen provtagning eller analys. En ny provtagning behövs för att kunna säga hur stor andelen från hushåll är av dessa ämnen. Bidraget från livsmedel i hushållsspillvattnet är litet för de ämnen där analysresultat fanns i Livsmedelsverkets matkorgsanalys. Ett undantag är bens(a)pyren, där livsmedel bidrar med 11 %. Många av ämnena, t ex bromerade flamskyddsmedel, ftalater och PFAS, finns förutom i bostäder även i kontor, skolor och andra inrättningar vilka det finns många av i Stockholm. Dessa bidrar till totalmängden inkommande till Henriksdal. Hur mycket arbetspendlingen in till Stockholm bidrar med är svårt att säga. 3

4 Inledning I ett bostadsområde i Skarpnäck har Stockholm Vatten och Avfall tagit prover av spillvatten två gånger per år sedan 1995 för att undersöka bidraget från hushåll av metaller, närsalter och organiskt material till reningsverken. Data från provtagningarna finns sammanställda och utvärderade i rapporten Hushållsspillvatten från Skarpnäck Sammanställning av mätdata (Eriksson och Lagerkvist, 2015) och visar att hushållen står för en stor andel av fosfor och många tungmetaller, mer än 50 % av bland annat zink, koppar, antimon och tenn, medan bidraget är ungefär 50 % av bly och kadmium. För att få en uppfattning om tillskottet från hushåll när det gäller organiska miljöföroreningar har sex veckosamlingsprover tagits i två områden med främst hushållspillvatten under åren Fyra prover togs i samma provpunkt som tidigare i Skarpnäck och två prover togs i Hammarby Sjöstad. Resultaten jämförs här med analyser av inkommande vatten till Henriksdals reningsverk. Ett tack riktas till Peter Johansson och Peter Lindström som gjort provtagningarna i bostadsområdena respektive inkommande vatten till Henriksdal och till Käppalaförbundet som bidragit med medel till analyserna år 2014 och Bostadsområdena Bostadsområdena är valda dels för att de har duplicerade avloppssystem och dels för att de är så lite påverkade som möjligt av andra verksamheter än rena hushåll. Viss annan verksamhet finns ändå inom områdena. Spillvatten från båda bostadsområdena leds till Henriksdals reningsverk via Sicklainloppet, en av två inloppstunnlar med ungefär lika stora flöden. Skarpnäck Det provtagna området består av åtta kvarter kring Pilvingegatan. Inom området finns 714 lägenheter, sex daghem, en skola, ett kollektivboende, en matvarubutik och några mindre verksamheter. I juni 2014 hade kvarteren 2244 invånare. Mer om bostadsområdet finns i ovan nämnda rapport. För att förenkla provtagningarna har en särskild provtagningsbrunn installerats med ett förbindelsrör till brunn i trottoaren vid korsningen Pilvingegatan och Horisontvägen. 4

5 Figur 1. Provtagningsområdet i Skarpnäck Hammarby Sjöstad Båtbyggargatan betjänar den äldsta delen av Hammarby Sjöstad, området runt Sickla kaj och Sickla Udde. Skola, restauranger, bagerier med mera finns i området. I upptagningsområdet för pumpstationen bodde personer år Figur 2. Båtbyggargatan pumpstation upptagningsområdet består av de två inringade områdena. 5

6 Provtagning Utförliga beskrivningar över hur provtagningarna gjorts i bostadsområdena finns i Johansson P a, 2015 b och Skarpnäck Proverna från Skarpnäck togs ut som flödesstyrda dygnsprover (ett provuttag per 5 m 3 passerat spillvatten) under vecka 48 år 2014 (Sk ) och vecka 21 år 2015 (Sk ), se figur 3. Under vecka 37 och (Sk och Sk ) togs dygnsprover i stället ut tidsstyrt på grund av en trasig flödesgivare. Vakuumprovtagare av typen WS3000 som tog ett delprov var 20:e minut användes. Flödesmätare Level Control LFF3000 användes år 2014 och Provtagaren var utrustad med teflonslangar och glasflaskor för att undvika kontaminering från olika plaster. Proverna förvarades inte i kyla under provtagningen, men provtagarna tömdes dagligen och proverna frystes in direkt. Under det andra provtagningsdygnet 2014 erhölls inget prov på grund av att en slang hade lossnat. Flödet under provtagningsveckorna 2014 och 2015 var detsamma, 2960 m 3, det vill säga 423 m 3 /dygn. Flödesuppgifter för provtagningen 2016 saknas men medelflödet var 427 m 3 /dygn. Den siffra som använts för beräkningar i denna rapport är 425 m 3 /dygn. v.1448: Start kl. 06:15 Slut kl. 07:50 v.1521: Start kl Slut kl v.1637: Start kl Slut kl v.1638: Start kl Slut kl Figur 3. Provtagningsutrustning Skarpnäck Figur 4. Provtagningsutrustning Båtbyggargatans pumpstation 6

7 Hammarby Sjöstad Dygnssamlingsprover togs ut från Båtbyggargatans pumpstation i Hammarby Sjöstad vecka 37 och 38 år 2016 (Hby och Hby ), se figur 4. Vakuumprovtagare av typen AquaCell användes och provtagningarna genomfördes nivåstyrt med ett prov per utpumpning från pumpstationen, vilket i princip är att betrakta som flödesproportionell provtagning. Även här användes teflonslang och glasflaskor. Proverna kylförvarades under pågående provtagning och tömning skedde varje till var 3:e dag varefter proverna frystes. Mot slutet av den sista provtagningsveckan tog batteriet i provtagaren slut. För att få tillräckligt med volym för provet Hby1638 togs därför ett antal stickprover ut den 26/9 med en sammanlagd volym motsvarande 1/5 av den totala provvolymen. Medelflödet i Båtbyggargatans pumpstation 2015 var 173 l per person och dygn, dvs 1907 m 3 per dygn för de drygt personer som var anslutna. v.1637: Start kl Slut kl v.1638: Start kl Slut kl Delproverna blandades sedan till ett veckosamlingsprov. Analyser av BOD7, TOC och SS gjordes på färska dygnsprover som skickades direkt till laboratoriet. Inkommande avloppsvatten till Henriksdal Under samma veckor som provtagningarna av hushållsvatten gjordes provtogs också inkommande vatten till Henriksdals reningsverk, dels i Henriksdalsinloppet () och dels i Sicklainloppet (). Dessutom togs prover vecka , totalt alltså fem prover i vardera av de båda inloppen. Två liter vatten togs flödesproportionellt varje dygn i glas- eller PE-flaskor med verkets ordinarie provtagare och förvarades i kylskåp. Den sjunde dagen blandades de ihop flödesproportionellt till ett veckosamlingsprov i en PE-behållare och delades sen upp i ett antal mindre provkärl för de olika analyserna som erhållits från laboratoriet. Antal anslutna till Henriksdal år 2015 var personer. Flödena under provtagningsveckorna anges i tabell 2 och när och summeras blev medelflödet in till Henriksdal (H in) m 3 per dygn under dessa veckor. 7

8 Analyserade ämnen och analysmetoder De parametrar som analyserats återfinns i tabell 1 tillsammans med de förkortningar som används i denna rapport. Tabell 1. Analyserade parametrar och deras förkortningar Ämne/Ämnesgrupp Förkortning Suspenderade ämnen SS, Susp Totalt organiskt kol TOC Kemisk syreförbrukning COD Biokemisk syreförbrukning BOD7 Total fosfor Tot P Total kväve Tot N Klorerade dioxiner och dibensofuraner PCDD/F Hexabromcyklododekan HBCD Polybromerade difenyletrar PBDE Polybromerade bifenyler PBB 4-tert-butylfenol 4-tert-pentylfenol 4-tert-oktylfenol OP oktylfenoletoxilater OPEO iso-nonylfenol NP nonylfenoletoxilater NPEO Bisfenol A BpA Dimetylftalat DMP Dietylftalat DEP Dibutylftalat DBP Diisobutylftalat DIBP Butylbensylftalat BBP Di-2-etylhexylftalat DEHP Di-iso-nonylftalat DINP Di-iso-decylftalat DIDP Monobutyltenn MBT Dibutyltenn DBT Tributyltenn TBT Tetrabutyltenn TTBT Monooktyltenn MOT Dioktyltenn DOT Högfluorerade ämnen PFAS Perfluoroktylsulfonat PFOS Perfluoroktansyra PFOA Perfluorhexansulfonat PFHxS Perfluorhexansyra PFHxA 6:2 Fluortelomersulfonat FTS S:a C10-C13 Klorparaffiner (kortkedjiga) SCCP Triklosan Adsorberbart organiskt bundet halogen AOX Extraherbart organiskt bundet halogen EOX Fluoranten Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso(a)pyren Benso(ghi)perylen Indeno(1,2,3-cd)pyren 8

9 De flesta analyser utfördes vid något av Eurofins laboratorier i Sverige eller utomlands, men Eurofins använde sig också av underentreprenörer. Alla analysmetoder hos Eurofins var ackrediterade utom de för fenoler, EOX och bromerade bifenyler. I Stockholm Vattens ordinarie provtagningsprogram för inkommande avloppsvatten ingår analyser av TOC (totalt organiskt kol), nitrit/nitrat, tot P och tot N i veckosamlingsprover samt av BOD7 och susp i dygnsprover tagna på tisdagar. De ordinarie avloppsparametrarna analyserades av Eurofins i Lidköping enligt gängse standardmetoder. PCDD/F analyserades bara i proverna från Skarpnäck, 2014 och Analyserna gjordes med GC-HR-MS (gaskromatografi-high resolution-masspektrometri) vid Eurofins GfA Lab Service GmbH i Hamburg. Där analyserades också bromerade flamskyddsmedel med GC-MS eller LC/MS-MS (vätskekromatografi/tandem masspektrometri), klorparaffiner med GC/MS- NCI (NCI= kemisk jonisation, mätning av negativa joner) och högfluorerade ämnen (PFAS) med LC-MS/MS. Eftersom de första provsvaren för PFAS (utom PFOS) hamnade under rapporteringsgränsen, skickades de prover som togs ut 2016 i stället till Statens Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala för analys med lägre rapporteringsgränser. PFAS extraherades där med SPE (solid phase extraction) och analyserades med LC-MS/MS. Tennorganiska föreningar analyserades av GALAB Laboratories GmbH i Tyskland med GC- AED (Atomic Emission Detector). Även analyserna av alkylfenoler och deras etoxilater samt bisfenol A i proverna från Skarpnäck 2014 och 2015 gjordes av GALAB, men med GC-MS. NP och OP förekommer främst som sina respektive etoxilater (NPEO och OPEO) i inkommande avloppsvatten. Fenoler med upp till EO-enheter är vanliga, men även betydligt längre kedjor förekommer. I reningsverket, och delvis redan i avloppsnätet, bryts etoxilaterna ned till NP respektive OP. Etoxilaterna är svåra att analysera och eftersom Eurofins bara erbjuder analys av upp till sex EO-enheter valdes en analysmetod som utvecklats vid IVL, Svenska miljöinstitutet, för proverna tagna Metoden går ut på att enzymatiskt bryta ned etoxilaterna till fri NP respektive OP vars halter sedan bestäms med GC-MS/MS. Detta gör det lättare att jämföra prover tagna långt ut på ledningsnätet med prover tagna vid inloppen till reningsverket. Ftalatanalyserna gjordes hos Eurofins danska laboratorium i Vejen med GC-MS. Triklosan analyserades vid PiCA Prüfinstitut Chemische Analytik GmbH i Tyskland och bara i proverna från 2014 och EOX-bestämningarna gjordes vid Eurofins Analytico i Nederländerna medan AOX analyserades i Tyskland vid Eurofins Umwelt West GmbH. PAH-analyserna utfördes av Eurofins i Lidköping med HPLC. 9

10 Resultat och diskussion Ordinarie avloppsparametrar Tabell 2 visar de genomsnittliga dygnsflödena under provtagningsveckorna samt halterna av ordinarie avloppsvattenparametrar i proverna. Alla parametrar utom Susp ligger högre i proverna av hushållsvatten än i både och. De största skillnaderna står TOC och tot N för. TOC ligger 43 % högre i proverna från Skarpnäck och tot N ligger 46 % högre i proverna från Hammarby Sjöstad än i inkommande till Henriksdal, räknat som medelvärden. Det är vad man kan förvänta sig eftersom Skarpnäck och Hammarby sjöstad har duplicerade avloppssystem och därmed mindre dagvatten och inträngande dränvatten och proverna har tagits mycket närmare källan innan spillvattnet hunnit spädas ut. Medelvärdet av flödet per ansluten person och dygn under provtagningsveckorna var 317 l/p*d i inkommande till Henriksdal (H in), l/p*d i Skarpnäck och 173 l/p*d i Hammarby Sjöstad. Tabell 2. Ordinarie avloppsparametrar i dygns- respektive veckosamlingsprover Analys Enhet Skarp Skarp Skarp Skarp Skarpnäck mv H-by H-by Hammarby mv Flöde m 3 /d Susp (dygn) mg/l BOD 7 (dygn) mg/l TOC (dygn) mg/l tot P mg/l 5,6 6,3 6,4 6,8 6,3 6,7 6,7 6,7 tot N mg/l Analys Enhet V1435 Enligt SMHI:s regnmätare i Stockholm regnade det 16 mm V1435, 2,2 mm och 9,6 mm. Under provtagningen 2016 regnade det ingenting och bara 0,2 mm. Organiska miljöföroreningar Alla enskilda analysresultat finns i tabellbilagorna utom för PBB eftersom alla PBB-kongener i alla prover låg under rapporteringsgränsen som varierade mellan 0,05 och 3 ng/l. I bilaga 1 listas koncentrationerna av de ämnen som diskuteras fortsättningsvis i detta avsnitt. I bilaga 2 redovisas resultaten för övriga ämnen som analyserats men som inte förkommit över rapporteringsgränsen mer än i enstaka prover. mv V1435 Flöde m 3 /d Susp (dygn) mg/l BOD 7 (dygn) mg/l TOC (dygn) mg/l TOC mg/l tot P mg/l 3,2 6,6 5,6 7,9 7,5 6,2 5,7 6,1 4,3 7,0 6,7 6,0 tot N mg/l mv 10

11 För varje grupp av ämnen här nedan kommer först diagram där halterna för de enskilda proverna av hushållsspillvattnen anges vart och ett för sig medan inkommande vatten till Henriksdal (H in) redovisas med medelvärden av alla 10 proverna. Medelvärdena är angivna i bilaga 1. Därefter visas i diagram hur stor andel av ämnena som kommer från hushåll i förhållande till den totala inkommande mängden till Henriksdal. Trots att avloppsvattnet från både Skarpnäck och Hammarby Sjöstad leds till Sicklainloppet () valdes i denna rapport att jämföra med den totala mängden från båda inloppen till Henriksdal, här kallat H in. Beräkningarna har gjorts med hjälp av medelvärden av de fyra proverna från Skarpnäck respektive de två från Hammarby sjöstad (se bilaga 1) för att se om det är någon skillnad mellan de båda områdena. Medelhalterna har multiplicerats med det genomsnittliga veckoflödet från varje område under provtagningsveckorna för att få mängden av ämnena per vecka. I de senare diagrammen har alltså kompenserats för de skillnader i flöden och koncentrationer i spillvattnet som beror på regn och inträngande grundvatten med mera. DIOXINER OCH BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL Klorerade dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) är en grupp om 210 olika föreningar med mycket olika giftighetsgrad som bildas vid förbränning eller som biprodukt vid produktion av bl. a. klorfenoler. Bromerade flamskyddsmedel används för att förhindra brand främst i polymerer som plaster och gummi men också i textilier. PCDD/F analyserades bara i Skarpnäck i proverna från 2014 och I bilaga 2 redovisas alla enskilda mätvärden av de dioxiner och furaner som ingår i PCDD/F. Summan av dioxinföreningarna visas i figur 5, dels som faktisk halt i pg/l och dels som toxiska ekvivalenter, TEQ, beräknade enligt WHO TEQ bygger på att toxiciteten för den giftigaste kongenen, 2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin, sätts till 1 och övriga kongener får ett värde relativt denna. De flesta PCDD/F ligger under rapporteringsgränsen och de kongener som bidrar till summa TEQ är främst hepta- och oktaklordioxiner och -furaner (med 7 respektive 8 kloratomer), som är relativt sett mindre toxiska. Halterna av PCDD/F var betydligt högre i Skarpnäck jämfört med inkommande till Henriksdal. År 2015 var de mer än tre gånger så höga både mätt som faktiska halter och räknade som TEQ. Det är svårt att förstå denna skillnad med tanke på att dioxiner inte aktivt tillförs till varor eller kemikalier och det bör därför inte vara någon skillnad på olika hushållsområden. Det handlar också om få analyser, bara två från hushåll och tre från inkommande avloppsvatten, vilket kan göra att både provtagnings- och analysfel blir stora. Fler prover skulle behövas för att verifiera dessa resultat. För bromerade difenyletrar redovisas i figur 5 dels summan av de två kongener som förekommer i högst halter i produkten Pentabromdifenyleter (PBDE 47 och PBDE 99) och dels PBDE 209 som är fullbromerad dekabromdifenyleter. Observera de olika skalorna och enheterna i diagrammen. 11

12 Figur 5. Koncentrationen av PCDD/F, PBDE och HBCD i spillvatten. Observera de olika skalorna och enheterna. För PBDE var halterna ungefär lika i alla prover medan PBDE 209 varierade mer. Men alla utom provet från Skarpnäck hade lägre koncentration av PBDE 209 än H in. HBCD (hexabromcyklododekan) visar också mycket varierande resultat där två prover från Skarpnäck (Sk och Sk) låg långt över de i H in. Tittar man närmare på HBCDhalterna i och så var de också förhöjda jämfört med alla andra prover vilket kan tyda på felaktiga analyser i just denna omgång. De höga värdena från i alla prover har ändå tagits med vid beräkningar av andelen HBCD från hushållen nedan. Provet Sk har däremot behandlats som en outlier. I figur 6 anges andelen PCDD/F, PBDE och HBCD i inkommande avloppsvatten till Henriksdal som kommer från hushåll. Hushållen ser ut att stå för över 100 % för PCDD/F oavsett om beräkningarna görs med reella halter eller toxiska ekvivalenter. Detta talar för att de stora skillnaderna ovan i halter mellan hushållsspillvattnet från Skarpnäck och inkommande till Henriksdal beror på fel vid analys eller provtagning. Figur 6. Andelen (%) PCDD/F, PBDE och HBCD som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby Sjöstad. För de båda PBDE-parametrarna är andelarna från hushåll ungefär lika stora oavsett om beräkningarna utgår från mätningar vid Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad, medan andelen HBCD skiljer sig stort; 100 % från hushåll baserat på Skarpnäckproverna respektive 20 % 12

13 från hushåll baserat på resultaten från Hammarby Sjöstad. Det är svårt att avgöra om detta stämmer med verkligheten eftersom analysresultaten varierade så mycket. OKTYL- OCH NONYLFENOL INKLUSIVE ETOXILATER SAMT NÅGRA ANDRA FENOLER Oktyl- och nonylfenol används främst som tensider i form av oktyl- och nonylfenoletoxilater (OPEO och NPEO). I ledningsnätet och i reningsverket bryts etoxilaterna ned till respektive fenol. NPEO härrör från tvätt av importerade textilier (Brigden m. fl., Månsson m. fl.) och borde till största delen komma från hushåll medan OPEO främst används inom laboratorier och bioteknisk industri, bland annat i den kommersiella produkten Triton X100. År 2014 och 2015 analyserades OP och NP samt deras etoxilater med upp till sex etoxienheter. I figur 7 till vänster visas halterna av fenolerna. Etoxilaterna låg under rapporteringsgränsen, som var väldigt hög, i nästan alla prover. Därför valdes ett laboratorium med en annan analysmetod år Den går ut på att bryta ned alla etoxilater till respektive fenol innan själva analysen. På så sätt analyseras den totala mängden som fenolekvivalenter. Till höger i figur 7 visas de avsevärt högre koncentrationerna från 2016 som summan av OP+EO respektive NP+EO. Halterna av oktylfenol är betydligt högre i inkommande vatten till Henriksdal än från hushållsområdena oavsett analysmetod. För nonylfenol är det en viss skillnad mellan Skarpnäck och Hammarby Sjöstad i diagrammet till höger men inget område kommer riktigt upp i samma halt som H in. Figur 7. Koncentrationer av oktyl- och nonylfenol i spillvatten i µg/l. OBS att två olika analysmetoder använts vilket förklarar de stora haltskillnaderna. I analyspaketet för nonyl- och oktylfenol 2014 och 2015 ingick även några andra fenoler som inte finns med i diagrammen men som finns med i bilaga 2. Detekterbarheten för bisfenol A varierade mycket och rapporterades inte över gränsen i hushållsproverna. Ämnet hittades däremot i vissa prover av och. 4-t-butylfenol återfanns i alla prover där det analyserats medan 4-t-pentylfenol fanns i Skarpnäck samt i och. N- nonylfenol, dvs nonylfenol med rak nonylkedja, förekom inte i rapporterbara halter i något av proverna. Andelarna OP och NP som kommer från hushåll redovisas i figur 8. Beräkningar har bara gjorts på resultaten från 2016 eftersom de bör vara mest riktiga. Bara några få procent av den OP som kommer in till Henriksdal kommer från hushåll, vilket var förväntat, medan % 13

14 av NP härrör från hushåll. Det är lite förvånande att inte en ännu större andel NP kommer från hushåll med tanke på att textiltvätt är en så stor källa. Figur 8. Andelen (%) oktyl- och nonylfenol som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby Sjöstad. FTALATER Ftalater används bland annat som lösningsmedel och som mjukgörare i PVC, till exempel i vinylgolv och vinyltapeter. Ftalathalterna visas i figur 9. Det kanske tydligaste resultatet i denna undersökning är att halterna av de flesta ftalater är högre i spillvatten från hushållsområdena än i inkommande till Henriksdal. DEHP, DINP och DIDP är de ftalater som finns i högst halter. DMP, DBP och BBP ligger mycket nära rapporteringsgränsen vilket betyder att skillnaderna mellan de olika proverna ska tas med en nypa salt. Överlag har proverna från Skarpnäck högre koncentrationer än de från Hammarby Sjöstad. Figur 9. Ftalater i spillvatten i µg/l. Beräkningar av kvoterna från hushåll i figur 10 visar också höga värden, ofta uppåt %, när resultaten från Skarpnäck används medan värden från Hammarby Sjöstad ger lite lägre andelar. När Hammarby Sjöstad byggdes valdes PVC bort som byggmaterial vilket skulle kunna förklara denna skillnad. 14

15 Figur 10. Andelen (%) ftalater som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby Sjöstad. TENNORGANISKA FÖRENINGAR Tennorganiska föreningar används bland annat som biocider och antibakteriella ämnen i olika typer av varor och som stabilisator i plast. Tri- och dibutyltenn kan brytas ned till di- och monobutyltenn. TBT låg under rapporteringsgränsen 1 ng/l i alla prover utom i Skarpnäck då halten var 1,3 ng/l. I figur 11 redovisas halterna av de tennorganiska föreningar som förekommer över rapporteringsgränsen. Koncentrationen av alla ämnen varierar kraftigt i de olika proverna, men de högsta halterna uppvisar MBT där hushållsproverna oftast är högre än i inkommande avloppsvatten. Figur 11. Organiska tennföreningar i spillvatten, i ng/l. Baserat på skarpnäckanalyserna är andelen MBT och MOT från hushåll 100 % eller högre, figur 12, medan de två övriga föreningarna ligger lägre. Används i stället resultaten från Hammarby Sjöstad blir andelen från hushåll betydligt lägre för alla fyra ämnena. En förklaring till detta skulle kunna vara att tennorganiska föreningar kan ingå i PVC, ett material som inte använts vid bygget av Hammarby Sjöstad. 15

16 Figur 12. Andelen (%) tennorganiska föreningar som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby Sjöstad. HÖGFLUORERADE ÄMNEN, PFOS, PFAS Högfluorerade ämnen har förmåga att bilda vatten- och smutsavvisande ytor och används inom en lång rad olika områden, till exempel i skor och textilier, brandsläckningsskum, livsmedelsförpackningar, skidvalla med mera. Det finns över olika PFAS-ämnen och i denna undersökning analyserades bara 27 stycken. Det är resultaten från 2016 som redovisas här eftersom analyserna från de tidigare proverna i princip bara visade mindre-än-värden. Undantaget är PFOS som 2014 återfanns i en halt på 14 ng/l i Skarpnäck medan värdet 2015 låg under rapporteringsgränsen som då var 17 ng/l. Trots en känsligare analysmetod 2016 hamnade fortfarande de flesta PFAS under rapporteringsgränsen. De som kunde detekteras visas i figur 13. Figur 13. PFAS i spillvatten, i ng/l. Av dessa är halterna högre i inkommande vatten till Henriksdal än från hushållen, utom FTS som ligger betydligt högre i hushållspillvattnet. FTS förekommer i betydligt högre halter i alla prover än de andra analyserade PFAS. Det är stor skillnad på koncentrationen av PFOS i de båda provtagningspunkterna. I Skarpnäck hittades omkring 1 ng/l i båda veckoproverna, medan halten i Hammarby Sjöstad var under rapporteringsgränsen 0,05 ng/l i båda proverna. 16

17 Figur 14. Andelen (%) PFAS som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby Sjöstad. Figur 14 visar att andelarna av de detekterade PFAS-ämnena som kommer från hushåll är 50 % eller lägre, utom för PFOS där andelen är över 100 % om värdet från Skarpnäck används och mindre än 1% om mindre-än-värdet från Hammarby Sjöstad används. Värdena baseras på endast två prover från vartdera området varför man bör ta resultatet med en nypa salt, men en förklaring kan vara att Skarpnäck är anlagt på ett gammalt flygfält. PFAS kan ha använts i skumsläckmedel och trängt ner i marken och även om området har duplicerat ledningsnät så kan förorenat grund- och dränvatten tränga in i ledningarna. KLORPARAFFINER, TRIKLOSAN, AOX OCH EOX Klorparaffiner används som mjukgörare i plaster och som tillsats i oljor, skärvätskor med mera. De delas upp i kort-, mellan och långkedjiga. De kortkedjiga klorparaffinerna (SCCP) är förbjudna att användas inom EU och Kemikalieinspektionen vill även förbjuda de mellankedjiga. Här har bara SCCP analyserats. Triklosan användes tidigare som antibakteriellt ämne i hygienprodukter (till exempel tandkräm, tvål, deodoranter), skor, sportkläder med mera men sedan den 1 mars 2017 är det förbjudet att sälja varor som är behandlade med triklosan. Ämnet får dock fortfarande användas som konserveringsmedel i kosmetika. AOX är en samlingsparameter för främst klorerade och bromerade föreningar som delvis finns naturligt i våra vatten men också uppstår genom till exempel klorering av dricksvatten och användning av hypoklorit för rengöring och desinfektion. EOX utgör en delmängd av AOX och består av den mer lipofila och partikelbundna fraktionen av AOX. Många föreningar som ingår i EOX kan vara både svårnedbrytbara och miljöfarliga. Klorparaffiner förekommer i betydligt högre halter i hushållsspillvattnet än i inkommande till Henriksdal, se figur 15. Beräknar man andelen från hushåll blir den över 100 % med analysresultat från Skarpnäck och närmare 90 % baserat på resultat från Hammarby Sjöstad (figur 16). Triklosan analyserades bara i proverna tagna 2014 och 2015 och varierade från <0,05 till 62 µg/l vilket gör att det inte går att utvärdera resultaten. 17

18 Figur 15. Klorparaffiner, AOX och EOX i spillvatten, i µg/l. AOX- och EOX-halterna är ungefär lika eller något högre i hushållsspillvattnen än i inkommande vatten till reningsverket, figur 15. AOX ligger som förväntat betydligt högre än EOX. Kvoten från hushåll blir omkring 60 % för AOX och över 90 % för EOX oavsett om halter från Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad används vid beräkningarna, figur 14. Den större delen kommer troligen från dricksvattnets innehåll av dessa ämnen. Femton år gamla data från Stockholm Vatten visade på µg/l AOX i dricksvattnet. Sedan dess har kloreringen vid vattenverken minskat så halterna kan vara lägre idag. Hypoklorithaltiga blekoch rengöringsmedel som till exempel Klorin kan bidra till ökade AOX- och EOX-halter i avloppsvatten från både hushåll och andra verksamheter. Figur 16. Andelen (%) klorparaffiner, AOX och EOX som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby Sjöstad. POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLVÄTEN, PAH PAH bildas vid förbränning och kommer bland annat från trafikbelastat dagvatten. PAH finns också som markförorening, till exempel där man bedrivit impregnering med kreosot. Även i avloppsnäten finns gamla sediment kvar som kan innehålla PAH. Vid akuta spolningar av avloppsnätet riskerar dessa att föras vidare in till reningsverken. De flesta PAH ligger under rapporteringsgränsen i hushållsspillvattnen och betydligt lägre än i inkommande till Henriksdal, se figur 17. Det är främst fluoranten som förekommer i mätbara halter och de var högre i Skarpnäck än i Hammarby Sjöstad. Data saknas från Skarpnäck 2015 då laboratoriet inte kunde analysera PAH i det provet. 18

19 Figur 17. PAH i spillvatten, µg/l. De flesta ämnen i hushållsproverna ligger under rapporteringsgränsen, 0,003 µg/l, vilken anges med svart streck. De relativa andelarna från hushåll är låga och redovisas i figur 18. För PAH med halter under rapporteringsgränsen visas bidraget med streckade staplar när halva rapporteringsgränsen använts för beräkningarna. Att andelen PAH från hushåll är låg är inte förvånande. Det är inget ämne som aktivt tillförs varor eller kemikalier utan bildas oavsiktligt vid förbränning. Figur 18. Andelen (%) PAH som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby Sjöstad. Streckade staplar är andelar baserade på halva mindre-än-värdena. Bidrag från livsmedel Livsmedelsverket gör så kallade matkorgsanalyser omkring vart femte år då en mängd parametrar analyseras i matvaror som representerar den genomsnittliga livsmedelskonsumtionen. Baserat på analysresultaten beräknas medelintag per capita av de olika ämnena. Den senaste rapporten är från 2017 och omfattar livsmedel inköpta I tabell 3 jämförs mängderna per person och dygn i hushållsspillvatten baserat på analyserna i denna undersökning med intaget per capita för de ämnen som också analyserats i Livsmedelsverkets rapport. För dessa ämnen är bidraget från livsmedel lågt. Det ämne som till störst andel kommer från födan är benso(a)pyren, med 11 %. För PFAS och SCCP står födan 19

20 för någon till några få procent och för bromerade flamskyddsmedel är det bara några tiondels procent som kommer från livsmedel. Tabell 3. Jämförelse mellan mängd per person och dygn i spillvatten från hushåll och dagligt intag per capita från Livsmedelsverket, Rapport 26, Dygnsflöde från hushåll (ng/p*d) Intag per capita (ng/p*d) Andel från livsmedel i hushållsspillvatten (%) PBDE ,7 0,70 PBDE ,4 0,01 HBCD ,1 0,21 PFOS ,6 PFHxA ,0 PFOA ,1 SCCP ,0 Benso(a)pyren Även PCDD/F finns med i Livsmedelsverkets rapport, men då hopslaget med så kallade dioxinlika PCB som vi inte undersökt i vår studie. Dioxinlika PCB står för mer än hälften av de toxikologiska ekvivalenterna enligt rapporten så om halva TEQ-värdet används ger beräkningarna att bidraget av PCDD/F från maten blir mindre än en tiondels procent. Värdena från Livsmedelsverket representerar intaget av föda och säger inget om hur mycket av respektive ämne som bryts ned i kroppen eller tillförs spillvattnet via urin och fekalier. Förutom maten vi äter tillförs avloppet livsmedel vid tillagning och diskning, inte minst när matavfallskvarnar används. Trots detta bör man kunna slå fast att bidraget från livsmedel av de aktuella ämnena är mycket litet och att källorna främst bör sökas från andra håll. Slutsatser Resultaten bygger på analyser från endast sex prover vilket betyder att man inte bör lägga för stor vikt vid enskilda siffror utan mer se till tendenser. I några fall ger beräkningarna att en bra bit över 100 % av ämnet kommer från hushåll, men det gäller oftast ämnen i låga koncentrationer där analysfelen kan bli stora. I vissa fall varierar också analysresultaten ganska mycket mellan olika prover. För mer långtgående slutsatser behövs fler prover. Sammantaget tyder ändå resultaten på att hushållen bidrar med stora andelar till reningsverken av de flesta av de undersökta ämnena. Uppåt 100 procent (eller mer) av PCDD/F, SCCP, EOX samt flera av ftalaterna. Något mindre av PBDE, NP, några tennorganiska föreningar samt AOX. Det var förvånande att så mycket av dioxinerna och även klorparaffinerna ser ut att komma från hushåll. Här bör dock nämnas att dioxiner bara analyserades i två prover (från Skarpnäck) och de visade ganska olika resultat. Dessutom beräknas andelen från hushåll till betydligt mer än 100 % vilket tyder på att analyserna kan vara missvisande, antingen i hushållsproverna eller i inkommande till reningsverken. Att EOX kommer från hushållen är inte så överraskande då det uppkommer vid klorering av dricksvatten. 20

21 Nonylfenol/nonylfenoletoxilater förväntades vara hushållsrelaterade i högre utsträckning än vad resultatet visade. Hypotesen var att närmare 100 % borde komma från hushållsspillvatten eftersom den största källan tvätt av importerade textilier som ofta innehåller NPEO. Resultaten tyder på att bara ca 50 % kommer från hushåll. Var resten av nonylfenolen kommer ifrån är oklart. Oktylfenol/oktylfenoletoxilater, däremot, förväntades främst användas inom industrin och det stämmer med resultaten i denna undersökning där en mycket liten andel kommer från hushåll. Förutom oktylfenol är PFAS och framför allt PAH de enda ämnesgrupper som inte i någon större utsträckning härrör från hushåll. Det är lite förvånande att inte en större del av PFAS finns i vatten från hushåll med tanke på användningen i kläder, möbler, hushållsartiklar med mera. Några PFAS-föreningar finns också i mätbara halter i dricksvattnet. Kanske överväger tillskottet från dag- och dränvatten som kan vara förorenat med PFAS från skumsläckmedel? PAH är dagvattenrelaterade föreningar och hushåll förväntas inte vara en stor källa. En PAH, benso(a)pyren, är det enda ämne i denna undersökning där bidraget från livsmedel är en faktor att räkna med. För några av ämnena är skillnaden i andel från hushållsspillvatten stor beroende på om resultat från Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad används vid beräkningarna. Framförallt gäller det flera PFOS, ftalater, tennorganiska föreningar och SCCP vars andelar från hushåll är större från Skarpnäck. De tre sistnämnda ämnesgrupperna är relaterade till PVC, som mjukgörare och stabilisatorer, och skillnaden skulle kunna spegla det faktum att PVC inte fick användas när Hammarby Sjöstad byggdes. I Skarpnäck kan PFOS härröra från användning av skumsläckmedel vid den före detta flygplatsen som området är byggt på. Även HBCD visar samma tendens, men vad det beror på är oklart. HBCD-koncentrationerna är låga och visar stora variationer så man bör inte lägga så stor vikt vid dessa resultat. Damm har i många studier visats innehålla flera av de aktuella ämnena. I en undersökning utförd av Institutet för miljömedicin åt Stockholms Miljöförvaltning (Larsson och Berglund, 2016) hittades relativt höga halter av bland annat ftalater i damm från förskolor i Stockholm. I en senare undersökning av damm i hushåll i Stockholm uppmättes förutom ftalater även bromerade flamskyddsmedel, PFAS, klorparaffiner med mera, men i lägre halter (Engdahl, 2018). Damm från hushåll (och andra verksamheter) är troligen en signifikant källa till många organiska miljögifter i avloppsvattnet. I Stockholm är antalet kontor, skolor, sjukhus med flera inrättningar stort. Många av de ämnen som ingått i denna undersökning förekommer i byggprodukter och material som är inbyggda i fastigheter eller i produkter som används både hemma och i andra verksamheter, till exempel elektronik, vitvaror, möbler och textilier. Alla dessa bidrar till det vi hittar i avloppsvatten. Dessutom är arbetspendlingen in till Stockholm från förorterna stor vilket gör att antalet personer som dagligen utnyttjar VA-systemen i staden är betydligt större än antalet anslutna. Det är svårt att sia om hur detta påverkar tillförseln av de här aktuella ämnena till avloppet. 21

22 Fortsatt arbete För att verifiera resultaten i denna studie behöver fler prover tas från områden som främst består av bostäder. Fler analyser skulle behövas till exempel av PCDD/F och HBCD för att få ett sannare värde på halten i hushållsspillvatten. Det finns också andra ämnen som det skulle vara intressant att titta närmare på. I denna undersökning har kortkedjiga klorparaffiner ingått (SCCP). I damm hittades även klorparaffiner med längre kedjor och dessa finns säkert även i avloppsvatten. Ftalater som mjukgörare i plast ersätts nu med andra ämnen som skulle behöva analyseras. Fosfatestrar är vanligt förekommande som både mjukgörare och flamskyddsmedel. Många fler PFAS-ämnen behöver studeras. Det skulle också vara intressant att få en uppfattning om hur mycket dammet verkligen bidrar med av olika ämnen till hushållsspillvatten. En studie eller beräkning av vilka dammängder som spolas ned i avloppet skulle behövas och kanske fler undersökningar av vad damm innehåller. 22

23 Referenser Brigden K, Santillo D, Johnston P. Nonylphenol ethoxylates (NPEs) in textile products, and their release through laundering. Greenpeace Research Laboratories Technical Report 01/2012 Engdahl J. Indoor pollutants in dust from NonHasCity pilot families in Stockholm. Test report on dust campaign. WSP, rapport till Stockholm Stads Miljöförvaltning, Kemikaliecentrum, i NonHazCity-projektet Eriksson M & Lagerkvist R. Hushållsspillvatten från Skarpnäck Sammanställning av mätdata Stockholm Vatten, dnr 15SV468, Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten i Skarpnäck för organiska analyser. Rapport mprov, 2015 a. Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten Skarpnäck & Backlura. Rapport mprov, 2015 b. Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten Skarpnäck & Hammarby Sjöstad. Rapport mprov, 2017 Larsson K, Berglund M. Utvärdering av barns exponering för kemikalier i förskolan. IMM, rapport till Stockholm Stads Miljöförvaltning, Dnr Bilaga, Livsmedelsverket. Swedish Market Basket Survey Rapport 26, 2017 Månsson N, Sörme L, Wahlberg C, Bergbäck, B. Sources of Alkylphenols and Alkylphenol Ethoxylates in Wastewater a Substance Flow Analysis in Stockholm, Sweden. Water Air and Soil Pollution: Focus (8) , 2008 Naturvårdsverket

24 Bilaga1 Organiska ämnen i inkommande avloppsvatten till Henriksdal inklusive medelvärde och procentuell standardavvikelse. Analys Enhet V1435 V1435 Medelv. H in % STD Summa PCDD/F pg/l 81,4 80,1 72, ,9 93, PCDD/F som TEQ WHO(2005) pg/l 0,12 0,12 0, ,20 0,12 0, ,13 26 HBCD ng/l <1 15 3,0 6,8 4,4 0,5 37 0,5 3,3 6,0 7,7 145 PentaBDE (BDE47+BDE99) ng/l 8,0 3,9 4,3 5,8 4,6 8,8 2,9 1,8 6,1 6,1 5,2 41 DekaBDE (PBDE 209) ng/l tert-butylfenol ng/l tert-pentylfenol ng/l < < tert-oktylfenol ng/l tert-oktylfenol inkl OPEO ng/l iso-nonylfenol ng/l iso-nonylfenol inkl NPEO ng/l Bisfenol A ng/l < < *** Dimetylftalat (DMP) µg/l 0,13 <0,1 0,23 0,19 <0,1 0,13 <0,1 <0,1 <0,1 <0,15 0,10 66 Dietylftalat (DEP) µg/l 1,5 2,7 1, ,4 2,2 0,77 1,4 1,5 1,7 32 Dibutylftalat (DBP) µg/l 0,65 0,8 0,39 0,4 0,57 0,53 0,69 0,26 0,71 0,26 0,53 36 Diisobutylftalat (DIBP) µg/l 1,2 1,0 0, ,87 0,87 0, ,87 26 Butylbenzylftalat (BBP) µg/l 0,49 0,54 0,21 0,23 0,24 0,14 0,46 0,12 0,24 0,2 0,29 53 Di-2-etylhexylftalat (DEHP) µg/l 9,6 7, ,5 11 7,3 6,5 10 9,8 9,1 17 Di-iso-nonylftalat (DINP) µg/l , , Di-iso-decylftalat (DIDP) µg/l 5 < 3,0 6 4,1 3,1 4,7 5,4 2,8 4,5 4,2 4,4 23 Monobutyltenn (MBT) ng/l , , Dibutyltenn (DBT) ng/l 7, ,7 4,4 5,6 10 7,1 2,7 15 8,3 52 Monooktyltenn (MOT) ng/l 7,8 8,3 8,2 1,6 <3 7,8 6,7 3,5 1,6 6 5,3 55 Dioktyltenn (DOT) ng/l 5,4 6,3 6,7 2,6 3,2 4,7 4,1 3,4 1,7 2,4 4,1 42 Perfluorhexansulfonat (PFHxS) ng/l ,9 1, ,3 2,3 1,9* 25 Perfluoroktansulfonat (PFOS) ng/l <5 < 10 < 17 2,5 <0,05** 27,4 < 10,8 < 5 2,0 2,2 2,2* 12 6:2 Fluortelomer sulfonat (FTS) ng/l <7,5 < 15 < 25 7,5 17,5 12,3 < 15 < 7,5 11,8 238** 12* 41 Perfluorhexansyra (PFHxA) ng/l <5 < 10 < 17 1,7 1,8 5,7 < 10 < 5,0 4,7 3,6 2,9* 49 Perfluoroktansyra (PFOA) ng/l 5,1 < 10 < 17 2,0 2,5 7,1 < 10 < 5 2,8 2,8 2,5* 16 SCCP µg/l 0,36 0,24 0,65 0,46 0,62 0,14 0,23 0,03 0,55 0,87 0,42 63 Triklosan µg/l 0,23 0, ,21 <0, *** AOX µg/l < < EOX µg/l 7,1 4,7 2 6,1 4,6 3,6 2,9 <1 6,7 4,1 4,2 49 Fluoranten µg/l 0,022 0,065 0,051 0,013 0,032 0,015 0,039 0,026 0,022 0,026 0, Benso(b)fluoranten µg/l 0,0045 0,011 0,0094 0,0089 0,0041 <0,003 0,011 0,01 0,0097 0,005 0, Benso(k)fluoranten µg/l <0,003 0,0059 0,0058 0,0037 < 0,003 <0,003 0,0052 0,0044 0,0054 <0,003 0, Benso(a)pyren µg/l <0,003 0,0087 0,0067 0,0048 0,0038 <0,003 0,0087 0,0067 0,01 0,0043 0, Benso(ghi)perylen µg/l <0,003 0,017 0,012 0,0056 < 0,003 <0,003 0,010 0,0086 0,0078 0,0033 0, Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l <0,003 0,0068 0,0065 < 0,003 < 0,003 <0,003 0,0053 0,0038 0,0048 0,0033 0, * Endast värden från 2016 års prover använda för medelvärdesberäkningen ** Betraktad som outlier, ej medtagen i medelvärdesberäkningen *** Resultaten för få eller för spretiga för att kunna beräkna medelvärde - Analyserades ej 24

25 Organiska ämnen i hushållsspillvatten från Skarpnäck och Hammarby Sjöstad inklusive medelvärden. Analys Enhet MV Skarpn H-by H-by Summa PCDD/F pg/l PCDD/F som TEQ WHO(2005) pg/l 0,19 0, , HBCD ng/l 27 6,9 5,7 74** 13 2,6 3,4 3,0 PentaBDE (BDE47+BDE99) ng/l 6,3 5,9 5,2 5,5 5,7 6,3 5,5 5,9 DekaBDE (PBDE 209) ng/l tert-butylfenol ng/l tert-pentylfenol ng/l 13 < *** tert-oktylfenol ng/l 71 < *** tert-oktylfenol inkl OPEO ng/l iso-nonylfenol ng/l iso-nonylfenol inkl NPEO ng/l Bisfenol A ng/l <2500 < *** - - Dimetylftalat (DMP) µg/l <0,10 0,22 0,3 0,2 0,19 0,51 0,19 0,35 Dietylftalat (DEP) µg/l 5,1 4,9 5,5 2,9 4,6 3,6 2,2 2,9 Dibutylftalat (DBP) µg/l 1,6 0,85 0,54 0,28 0,82 0,37 0,26 0,32 Diisobutylftalat (DIBP) µg/l 2,3 1,9 2,1 Butylbenzylftalat (BBP) µg/l 0,99 0,3 0,22 0,16 0,42 0,1 0,18 0,14 Di-2-etylhexylftalat (DEHP) µg/l Di-iso-nonylftalat (DINP) µg/l Di-iso-decylftalat (DIDP) µg/l 11 3,7 3,7 3,3 5,4 4,3 4,4 4,4 Monobutyltenn (MBT) ng/l Dibutyltenn (DBT) ng/l ,9 2,8 10 4,8 4,9 4,9 Monooktyltenn (MOT) ng/l ,8 4,4 9,1 3 6,8 4,9 Dioktyltenn (DOT) ng/l 8,2 4,4 0,5 1,5 3,7 2,1 2,5 2,3 Perfluorhexansulfonat (PFHxS) ng/l < 15 <25 1,02 1,22 1,1* 0,74 1,45 1,1* Perfluoroktansulfonat (PFOS) ng/l 14 <17 0,98 1,25 1,1* <0.05 <0.05 <0,05* 6:2 Fluortelomer sulfonat (FTS) ng/l < 15 < ,7 61* * Perfluorhexansyra (PFHxA) ng/l < 10 <17 0,66 0,70 0,68* 1,2 0,33 0,77* Perfluoroktansyra (PFOA) ng/l < 10 <17 1,5 1,2 1,4* 2,7 1,6 2,2* SCCP µg/l 0,93 0,951 0,62 0,89 0,85 0,54 0,79 0,67 Triklosan µg/l <5 50 *** AOX µg/l < < EOX µg/l 9,7 4,3 9,1 3,3 6,6 8,7 5,7 7,2 MV Hby Fluoranten µg/l 0,032-0,012 0,044 0,029 0,011 <0,003 0,0063 Benso(b)fluoranten µg/l <0,003 - <0,003 0,0034 0,0021 <0,003 <0,003 <0,003 Benso(k)fluoranten µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 Benso(a)pyren µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 Benso(ghi)perylen µg/l 0, <0,003 0,0074 0,0041 <0,003 <0,003 <0,003 Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 * Endast värden från 2016 års prover använda för medelvärdesberäkningen ** Betraktad som outlier, ej medtagen i medelvärdesberäkningen *** Resultaten för få eller för spretiga för att kunna beräkna medelvärde - Analyserades ej 25

26 Bilaga 2 Alla analysresultat som inte är redovisade i Bilaga 1 Analys Enhet V1435 V1435 H-by H-by 2,3,7,8-TetraCDD pg/l <0,67 < 0,73 < 0,72 <0,67 < 0,74 < 0,72 < 0,79 <0,72 2,3,7,8-TetraCDF pg/l <1,2 < 1,31 < 1,3 <1,19 < 1,31 < 1,3 < 1,41 <1,3 1,2,3,7,8-PentaCDD pg/l <0,9 < 0,98 < 0,96 <0,89 < 0,98 < 0,96 < 1,05 <0,96 1,2,3,7,8-PentaCDF pg/l <1,61 < 1,76 < 1,7 <1,59 < 1,76 < 1,7 < 1,89 <1,7 2,3,4,7,8-PentaCDF pg/l <1,61 < 1,76 < 1,7 <1,59 < 1,76 < 1,7 < 1,89 <1,7 1,2,3,4,7,8-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9 1,2,3,4,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6 1,2,3,6,7,8-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9 1,2,3,6,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6 1,2,3,7,8,9-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9 1,2,3,7,8,9-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6 2,3,4,6,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD pg/l 6,17 6,92 5,72 12,1 6,63 8, ,6 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF pg/l 3,35 3,31 2,13 4,32 3,09 2,17 4,06 10,8 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF pg/l <1,42 < 1,55 < 1,5 <1,41 < 1,56 < 1,5 < 1,67 <1,5 OktaCDD pg/l 66,5 60,7 57,4 96,8 60,9 76, OktaCDF pg/l 5,4 9,18 6,93 8,6 10,3 5,68 27,9 12,1 alfa-hbcd ng/l 2,39 1,97 1,83 2,23 3,37 54,2 1,65 2,03 Beta-HBCD ng/l 0,906 1,09 0,465 0,899 1,5 15,9 0,453 0,568 gamma-hbcd ng/l 3,54 1,35 0,997 2,85 0,814 3,88 0,511 0,847 HBCD (tot. alfa, beta, gamma) ng/l < ,84 4,41 <1 37 < 1 3,3 5, ,94 5, ,62 3,44 4-n-nonylfenol ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 26

27 Analys Enhet V1435 V1435 PBDE 17 ng/l 0,0526 < 0,051 < 0,05 < 0,052 < 0,050 0,0709 < 0,0513 < 0,0476 < 0,052 < 0,0564 < 0,055 <0,05 < 0,052 < 0,050 < 0,057 < 0,050 PBDE 28 ng/l 0,283 0,0737 0,122 0,109 0,0955 0,256 0,0528 0,0763 0,11 0,0977 0,14 0,16 0,107 0,109 0,133 0,129 PBDE 47 ng/l 3,54 1,85 1,75 2,6 2,01 3,85 1,41 0,59 2,67 2,41 3,2 2,5 2,27 2,29 2,78 2,38 PBDE 49 ng/l 1,52 < 0,119 0,596 0,626 0,56 1,5 < 0,12 0,531 0,593 0,589 < 0,13 0,65 0,756 0,614 0,739 0,754 PBDE 66 ng/l 1,17 < 0,119 0,433 0,46 0,422 1,19 < 0,120 0,435 0,469 0,445 < 0,13 0,48 0,59 0,498 0,597 0,527 PBDE 71 ng/l 0,143 < 0,119 < 0,117 < 0,120 < 0,12 0,139 < 0,120 < 0,111 < 0,120 < 0,12 < 0,13 <0,12 < 0,120 < 0,12 < 0,130 < 0,12 PBDE 77 ng/l 0,478 < 0,119 0,17 0,19 0,178 0,486 < 0,120 < 0,111 0,177 0,187 < 0,13 0,18 0,243 0,202 0,223 0,198 PBDE 85 ng/l 1,07 < 0,238 0,532 0,502 0,524 1,1 < 0,239 0,436 0,5 0,56 < 0,26 0,56 0,552 0,578 0,59 0,556 PBDE 99 ng/l 4,42 2,06 2,5 3,23 2,63 4,92 1,52 1,24 3,43 3,67 3,1 3,4 2,96 3,2 3,51 3,15 PBDE 100 ng/l 0,614 0,437 0,396 0,576 0,496 0,75 0,354 < 0,222 0,592 0,678 0,67 0,57 0,431 0,531 0,559 0,527 PBDE 119 ng/l 0,496 < 0,238 0,267 < 0,240 0,239 0,525 < 0,239 0,263 < 0,240 0,245 < 0,26 0,28 0,279 0,264 < 0,270 0,268 PBDE 126 ng/l 0,345 < 0,238 < 0,233 < 0,24 < 0,23 0,437 < 0,239 < 0,222 < 0,24 < 0,23 < 0,26 <0,23 < 0,24 < 0,23 < 0,27 < 0,23 PBDE 138 ng/l 2,63 < 0,357 1,34 1,21 1,01 2,63 < 0,359 1,34 1,27 1,1 < 0,39 1,6 1,45 1,36 1,56 1,2 PBDE 153 ng/l 2,21 < 0,357 1,25 1,24 1,1 2,14 < 0,359 1,02 1,23 1,18 < 0,39 1,4 1,36 1,37 1,46 1,29 PBDE 154 ng/l 1,41 < 0,357 0,747 0,573 0,74 1,35 < 0,359 0,672 0,61 0,796 < 0,39 0,83 0,623 0,839 0,708 0,83 PBDE 156 ng/l 0,471 < 0,357 < 0,35 < 0,36 < 0,35 0,656 < 0,359 < 0,333 < 0,36 < 0,35 < 0,39 0,36 < 0,36 < 0,35 0,41 < 0,35 PBDE 183 ng/l 6,11 < 0,595 3,1 3,07 3,09 6,13 < 0,598 3,14 3,05 3,03 < 0,64 3,4 3,66 4,17 3,78 3,44 PBDE 184 ng/l <0,578 < 0,595 < 0,583 < 0,61 < 0,58 <0,572 < 0,598 < 0,556 < 0,61 < 0,58 < 0,64 <0,58 < 0,61 < 0,58 < 0,67 < 0,58 PBDE 191 ng/l 5,96 < 0,595 2,47 2,64 2,7 6,29 < 0,598 2,34 2,73 2,65 < 0,64 2,7 3,06 2,79 3,22 3,35 PBDE 196 ng/l 20,7 < 1,19 11,4 10,4 9,69 21,8 < 1,2 11,2 10,3 10,1 < 1, ,2 10,8 13,3 10,5 PBDE 197 ng/l 3,41 < 1,19 1,62 1,56 1,5 3,79 < 1,2 1,57 1,47 1,51 < 1,3 1,7 1,67 2,48 1,81 1,6 PBDE 206 ng/l 73,8 < 2,38 33, ,4 71,2 < 2,39 31, ,2 < 2, ,7 31,5 37,7 31,2 PBDE 207 ng/l 44,1 < 2,38 17,7 18,4 16,3 45,7 < 2,39 16,3 17,9 16,6 < 2, ,6 17,3 PBDE 209 (DekaBDE) ng/l , , H-by H-by Tributyltenn (TBT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 1,3 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Tetrabutyltenn (TTBT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Monofenyltenn (MPhT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 < 0,200 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Difenyltenn (DPhT) ng/l 5,4 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 4,7 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Trifenyltenn (TPhT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 Tricyklohexyltenn (TCHT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 27