Moderaternas arbetsstämma. Örebro den oktober 2017

Transkript

1

2 Moderaternas arbetsstämma Örebro den 12- oktober 17

3 Innehåll Stämmoprogram 7 Föredragningslista Procedurregler 12 Utdrag ur stadgar 14 Röstlängd 18 Plan för ett starkare Sverige 27 Proposition 1: 33 Hela Sverige ska jobba Trygg och gemensam välfärd 217 Proposition 2: 2 Nolltolerans mot dåliga skolor Proposition 3: 293 Trygg vård och omsorg Proposition 4: 367 Trygghet att lita på Proposition : 27 Ianspråktagande av nettokapital från försäljning av fastighet ARBETSSTÄMMA 17

4 Proposition 6: 31 Medlemsavgift för åren Proposition 7: 3 Rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande mandatperiod Proposition 8: 63 Komplettering av Normalarbetsordning för fullmäktigegrupper Stämmoprogram Conventum, Örebro Torsdagen den 12 oktober 11:00 Stämman inleds Med reservation för ändringar Valfrågor 67 Valberedning Stämman öppnas Inledningstal av partiordföranden 11:30 Föredragningslistans punkter :00 Ajournering för lunch och utskottsarbete 13:00 Utskottsarbete 19:00 ca Delegationsmiddagar från 21:00- Mingel på Frimis Fredagen den 13 oktober 09:00 Förhandlingarna återupptas Föredragningslistans punkt 13 Föredragningslistans punkt 14 Utskott 4: Skola och utbildning Proposition 2: Nolltolerans mot dåliga skolor Föredragningslistans punkt Utskott 6: Lag och ordning Proposition 4: Trygghet att lita på Kapitel Trygghet att lita på Kapitel Lag och ordning ska upprätthållas Föredragningslistans punkt 16 Utskott 1: Jobb och arbetsmarknad Proposition 1: Hela Sverige ska jobba Kapitel Hela Sverie ska jobba Kapitel Ansvar för ekonomin Kapitel Arbetslinjen ska utvecklas 6 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7

5 Föredragningslistans punkt 17 Utskott 2: Företagande och jobbskapande Proposition 1: Hela Sverige ska jobba Kapitel Stärk svenskt jobbskapande Föredragningslistans punkt 18 Utskott 3: Tillväxt i hela landet Proposition 1: Hela Sverige ska jobba Kapitel Tillväxt i hela landet (24:00 ca) Ajournering till lördagen Inget avbrott sker för lunch och middag. Lunch serveras mellan klockan 11:30 och 13:30. Middag serveras mellan klockan 18:00 och :00. Lördagen den 19 oktober Med reservation för ändringar Söndagen den oktober 09:00 Förhandlingarna återupptas Föredragningslistans punkt 22 Utskott 7: Migration Proposition 4: Trygghet att lita på Kapitel En långsiktigt hållbar migrationspolitik Föredragningslistans punkt 23 Utskott 8: Försvar Proposition 4: Trygghet att lita på Kapitel Ett starkt svenskt försvar Föredragningslistans punkterna 24-13:00 Stämman avslutas Med reservation för ändringar Takeawaylunch finns tillgänglig från klockan 12:30 09:00 Förhandlingarna återupptas Föredragningslistans punkt 19 Val av valberedning Föredragningslistans punkt Utskott : En trygg gemensam välfärd Proposition 3: Trygg vård och omsorg 11:00 Anförande av partiordföranden Föredragningslistans punkt 21 Utskott 9: Organisation Proposition : Ianspråktagande av nettokapital från försäljning av fastighet Proposition 6: Medlemsavgift för åren Proposition 7: Rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande mandatperiod Proposition 8: Komplettering av Normalarbetsordning för fullmäktigegrupper :30 Utdelande av stipendium till Per Unckels minne 16:00 ca Ajournering till söndagen 19:30 Stämmomiddag på Conventum Inget avbrott sker för lunch. Lunch serveras mellan klockan 11:30 och 13:30. 8 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9

6 Föredragningslista 1. Stämman öppnas 2. Val av ordförande samt två vice ordförande att leda stämmans förhandlingar 3. Val av sekreterare 4. Val av justeringspersoner för stämmans protokoll, tillika rösträknare vid eventuella voteringar. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning 6. Fastställande av föredragningslistan 7. Godkännande av procedurregler 8. Val av redaktionskommitté 9. Godkännande av förslag från förbunden om representanter i utskott 19. Val av valberedning för perioden Proposition 3: Trygg vård och omsorg Utskott 21. Proposition : Ianspråktagande av nettokapital Utskott 9 från försäljning av fastighet Proposition 6: Medlemsavgift för åren Proposition 7: Rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande mandatperiod Proposition 8: Komplettering av Normalarbetsordning för fullmäktigegrupper 22. Proposition 4: Trygghet att lita på Utskott 7 Kapitel En långsiktigt hållbar migrationspolitik 23. Proposition 4: Trygghet att lita på Utskott 8 Kapitel Ett starkt svenskt försvar 24. Övriga frågor. Stämman avslutas. Val av utskottsordföranden 11. Meddelande om partistyrelseledamöternas, utskottssekreterarnas och sakkunnigas fördelning på utskotten 12. Remiss av partistyrelsens förslag till utskotten 13. Fastställande av röstlängd 14. Proposition 2: Nolltolerans mot dåliga skolor Utskott 4. Proposition 4: Trygghet att lita på Utskott 6 Kapitel Trygghet att lita på Kapitel Lag och ordning ska upprätthållas 16. Proposition 1: Hela Sverige ska jobba Utskott 1 Kapitel Hela Sverige ska jobba Kapitel Ansvar för ekonomin Kapitel Arbetslinjen ska utvecklas 17. Proposition 1: Hela Sverige ska jobba Utskott 2 Kapitel Stärk svenskt jobbskapande 18. Proposition 1: Hela Sverige ska jobba Utskott 3 Kapitel Tillväxt i hela landet ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 11

7 Procedurregler Närvaro- och yttranderätt har, utöver ombud och partistyrelse, av partistyrelsen speciellt inbjudna. Enskild medlem äger rätt att efter anmälan närvara vid arbetsstämman. Yttranden. Alla yttranden görs från talarstolen. Begäran om ordet sker skriftligen via mötessystemet eller på särskild blankett. Yrkanden ska för att upptas till behandling framlämnas skriftligen främst via mötessystemet. ytterligare en omröstning. Vid personval som avser flera platser ska valsedeln för att bli giltig uppta så många namn som valet avser. Reservation mot stämmans beslut anmäls i plenum när beslutet fattats och inlämnas skriftligen innan stämman avslutas. Inträdande av ersättare för ombud anmäls i god tid till stämmopresidiet via ombudsservice. Byte kan endast ske mellan två punkter eller vid ajournering enligt föredragningslistan. Tidsbegränsning införs från överläggningens början. Utskottsordförande, liksom valberedningens ordförande, om valärenden förekommer, erhåller tio minuter att enligt egen önskan disponera i ett eller flera anföranden. Utskottsordföranden kan erhålla ordet utom talarlista för replik. Av partistyrelsen utsedd föredragande erhåller tid enligt egen önskan att disponera i ett eller flera anföranden, dock högst 30 minuter. Den föredragande kan även erhålla ordet utom talarlista för replik. Ledamöter av partipresidiet, partisekreteraren och biträdande partisekreterare får gå in i debatten, då de så finner påkallat. Debattinlägg i övrigt får omfatta högst fyra minuter. En replik och en kontrareplik om högst en minut kan beviljas av ordföranden. Arbetsstämman äger besluta om ytterligare begränsningar om så erfordras. Utskottets förslag utgör huvudförslag i varje ärende. Redaktionskommitté bestående av ordförande, sekreterare och tio ledamöter tillsätts vid stämmans början. Till denna kan under förhandlingarnas gång hänskjutas ärenden för ytterligare beredning. Omröstning vid stämman sker öppet, utom votering vid personval som ska vara sluten. Stämmoombud ska personligen utöva sin rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt. Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga valsedlar. I annat fall genomförs 12 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 13

8 Utdrag ur stadgar för Moderata Samlingspartiets Riksorganisation beträffande partistämma Mom.1. Mom.2. Mom.3. Mom.4. Mom.. 8 Partistämma Partistämman är partiets högsta beslutande organ och består av 0 av förbundsstämmorna valda ombud samt partistyrelsens ledamöter. Tre olika typer av partistämma förekommer: ordinarie, arbets- och extra stämma. Antalet ombud som respektive förbund har att utse grundar sig på antalet betalande medlemmar i förbundet. Den 31 december varje år fastställs hur många som betalat medlemsavgift under året. Fördelningen av ombuden mellan förbunden ska ske proportionellt. Varje förbund tillförsäkras minst ett ombud. Det åligger partistyrelsen att snarast efter varje årsskifte meddela förbunden hur många ombud de ska välja. Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara riksorganisationen tillhanda senast fyra veckor före stämman. Medlem har efter anmälan närvarorätt. Enskild kan efter anmälan ges närvarorätt av partistyrelsen. Partistyrelsen äger att till partistämman inbjuda såväl representanter för andra sammanslutningar som enskilda personer samt ge dem närvaro- och yttranderätt. Ordinarie stämma hålls året efter det år då ordinarie riksdagsval förrättats. Kallelse till ordinarie stämma utfärdas av partistyrelsen till förbunden senast sex månader före stämman. Arbetsstämma hålls året före det år då ordinarie riksdagsval förrättas. Kallelse till arbetsstämma utfärdas av partistyrelsen till förbunden senast sex månader före stämman. Mom.6. Mom.7. Mom.8. Vid arbetsstämman behandlas de frågor som partistyrelsen beslutar om och som är särskilt angelägna att behandla inför allmänna val. Vid arbetsstämma kan fyllnadsval till partistyrelsen genomföras. Där väljs också valberedning för en tid av fyra år. Extra stämma hålls då partistyrelsen så finner erforderligt eller då minst en tredjedel av antalet förbund begär detta. Kallelse till extra stämma utfärdas av partistyrelsen till förbunden så snart beslut fattas om extra stämma. Rätt att till ordinarie stämma väcka förslag tillkommer partistyrelsen, förbund, förening, krets, fullmäktigegrupp, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet, Moderata Seniorer, Öppna Moderater och enskild medlem i partiet. Förslag till ordinarie stämma ska vara förbundsstyrelsen inom det förbund motionären tillhör tillhanda inom tid som partistyrelsen fastställer, dock senast sexton veckor före stämman. Förbundsstyrelsen ska yttra sig över förslaget samt av- eller tillstyrka detsamma. I de fall motionen har motionärer som tillhör olika förbund ska förbundsstyrelsen i det förbund som förstanamnet tillhör yttra sig. Moderatkvinnornas, Moderata Ungdomsförbundets, Moderata Seniorers och Öppna Moderaters centrala organisationer lämnar sina förslag direkt till partistyrelsen Förslag som ska behandlas av ordinarie stämma, ska vara partistyrelsen tillhanda inom tid som partistyrelsen fastställer, dock senast tolv veckor före stämman. Förslag, som ska behandlas av arbetsstämma eller extra stämma, ska vara ingivet till partistyrelsen inom tid som styrelsen bestämmer med hänsyn till kallelsetidens längd. Sådant förslag får endast avse frågor som ska behandlas av stämman. Partistyrelsen ska avge yttrande över inkomna förslag. Vid ordinarie stämma och arbetsstämma ska partistyrelsens yttrande sändas till förbundens 14 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

9 Mom.9. Mom.. styrelser, Moderatkvinnorna, Moderata Ungdomsförbundet, Moderata Seniorer, Öppna Moderater och valda ombud senast tre veckor före stämman. Partistyrelsens yttrande över förslag till extra stämma avges så fort omständigheterna medger. Val ska beredas av en valberedning som väljs av en arbetsstämma för perioden fram till nästa arbetsstämma. Valberedningen ska bestå av ordförande, vice ordförande, nio ledamöter och nio ersättare, samtliga tillhörande skilda förbund. Därutöver utser Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet var sin representant, jämte ersättare. Valberedningen sammankallas av dess ordförande och utser utom eller inom sig sekreterare. Valberedningen avgör själv sina arbetsformer. Omröstning vid partistämma sker öppet, utom votering vid personval som ska vara sluten. Stämmoombud ska personligen utöva sin rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt. Öppen omröstning sker genom uppvisande av röstkort eller med voteringsanläggning. Efter sådan omröstning ska rösträkning ske med upprop, om röstberättigad stämmodeltagare så begär. Vid sluten omröstning ska valsedel, för att vara giltig, uppta så många namn av de föreslagna kandidaterna som valet avser. Mom.11. Mom.12. Val vid partistämma av partistyrelseledamöter, revisorer och valberedning gäller intill dess att nya personer utsetts. Ledamot av partistyrelsen äger inte delta i beslut om ansvarsfrihet för denna eller i val av revisor. Vid ordinarie stämma ska minst förekomma: a) Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. b) Val av sekreterare. c) Val av justeringspersoner. d) Fastställande av föredragningslista. e) Fastställande av procedurregler för stämman. f) Fastställande av röstlängd. g) Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning. h) Partistyrelsens årsredovisningar. i) Revisorernas berättelser och fastställande av resultat- och balansräkningar. j) Fråga om ansvarsfrihet för partistyrelsen. k) Fastställande av antalet ledamöter i partistyrelsen. l) Val av partiordförande och två vice ordförande. m) Val av minst åtta ledamöter i partistyrelsen. Utgången av omröstning bestäms genom enkel majoritet, utom vid omröstning i stadgefrågor. Vid lika röstetal avgörs personval med lotten och övriga frågor i enlighet med den mening som ordföranden biträder. Saknar särskilt vald mötesordförande formell rösträtt avgörs även övriga frågor genom lottning. Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga valsedlar. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. Mom.13. Mom.14. n) Val av tre revisorer och tre ersättare. o) Fastställande av årsavgift för tiden till och med tredje året efter nästa ordinarie partistämma. p) Förslag från partistyrelsen (propositioner) och inkomna övriga förslag (motioner). q) Övriga frågor. Vid arbetsstämma ska minst förekomma: val av ordförande, vice ordförande, nio ledamöter och nio ersättare i partiets valberedning. Partistyrelsen ska framlägga förslag till procedurregler och föredragningslista för partistämma. 16 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 17

10 Röstlängd Partistyrelse (19) Ombud 1. Partiordförande 2. Peter Danielsson 3. Elisabeth Svantesson 4. Martin Andreasson. Lena Asplund 6. Beatrice Ask 7. Hanif Bali 8. Benjamin Dousa, Muf 9. Christoffer Fjellner. Linda Frohm 11. Christian Gustavsson 12. Katarina Jonsson 13. Jessica Polfjärd 14. Margareta Pålsson, MSS. Fredrik Saweståhl, ÖM 16. Ulrica Schenström, MQ 17. Gunnar Strömmer 18. Anna Tenje 19. Hans Wallmark Stockholms stad () Ombud Ersättare. Joakim Larsson Andréa Ström 21. Cecilia Brinck Bo Sundin 22. Charlotte Broberg Britt Tryding 23. Johan Forssell Rickard Wessman 24. Tina Ghasemi Ole-Jörgen Persson. Gunnar Hökmark Ida Karlbom 26. Arin Karapet Lars Svärd 27. Anders Karlsson Markus Nordström 28. Anna König Jerlmyr Anna Cederschiöld Stuart 29. Marie Ljungberg Schött Harald Eriksson 30. Jonas Nilsson Eva Solberg 31. Jessica Rosencrantz Johan Nilsson 32. Aleks Sakala Elisabeth Bäckström 33. Johanna Sjö Maria Abrahamsson 34. Susanne Sjöbom Amir Adan 3. Kristoffer Tamsons Margareta Cederfelt 36. Dennis Wedin Johan Hjelmstrand 37. Erik Jonsson, Muf Hugo Laigar, Muf 38. Felix Andersson, Muf Ruben Trossmark, Muf 39. Fredrik Wallner, Muf Sofia Höglund, Muf Stockholms län (33) Ombud Ersättare 40. Kjell Jansson Fredrik Kjos 41. Mats Gerdau Göran Nygren 42. Anna Rheyneuclaudes Kihlman Helene Skantze 43. Leif Gripestam Niklas Wykman 44. Olle Reichenberg Erik Ottosson 4. Henrik Thunes Bino Drummond 46. Pehr Granfalk Alexandra Anstrell 47. Daniel Dronjak Nordqvist Andreas Jonsson 48. Martina Mossberg Anne-Marie Larsson 49. Ann-Christin Svensson Emma Feldman 0. Marita Lärnestad Mattias Askerson 1. Cecilia Löfgreen Yngve R K Jönsson 2. Olov Holst Dick Ullgren 3. Jimmy Baker Jeanette Widén 4. Adam Reuterskiöld Rune Wikström. Michaela Fletcher Per-Erik Kanström 6. Deshira Flankör Johan Skog 7. Oskar Weinmar Josefin Malmqvist 8. Parisa Liljestrand Bodil Toll 9. Mikael T. Eriksson Erik Glimvik 60. Harry Bouveng Johan Hiller 61. Lennart Kalderén Hans Barje 62. Tobias Nässén Erik Andersson 63. Paul Lindquist Anders Paulsen 64. Irene Svenonius Benkt Kullgard 6. Isabella Hökmark Lars Rådén 66. Maria Stockhaus Jelena Drenjanin 67. Lars Lindgren Oskar Öholm, partiombudsman 68. Magdalena Schröder, Muf Diana Mamendi, Muf 69. Sofia Fölster, Muf Marcus Rajkowski, Muf 70. Filip Wiljander, Muf Charlotte Törnstrand, Muf 71. Carl Henrik Svensson, Muf Viktor Norén, Muf 72. Love Bergström, Muf Joanna Lewerentz, Muf 18 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 19

11 Uppsala län (7) Ombud Ersättare 73. Jessika Roswall Therez Olsson 74. Fredrik Ahlstedt Ulrika Karlsson 7. Daniel Blomstedt Per-Olof Olsson 76. Fredrik Hultman, Muf Isak Lundberg, Muf 77. Inger Börjesson, MQ Cecilia Linder, MQ 78. Rikard Steinholtz Marta Obminska 79. Klas Bergström Carina Lund Södermanlands län (6) Ombud Ersättare 80. Erik Bengtzboe Ann-Sofie Lifvenhage 81. Helena Koch Daniel Portnoff 82. Magnus Stuart Anna af Sillén 83. Jari Prenker Puustinen Magnus Leivik 84. Katarina Lagerstedt, MQ Anniola Nilsson, MQ 8. Robin Tannarp, Muf Marko Biscevic, Muf Östergötlands län (12) Ombud Ersättare 86. Lars Ahlm John Widegren 87. Anna Nilsson Ingrid Cassel 88. Marie Morell Mira Wedenberg 89. Fredrik Sjöstrand Päivi Johansson 90. Sophia Jarl Arne Sjöberg 91. Annette Ohlsson Björn Hoflund 92. Caroline Unéus Tommy Ählström 93. Jan Owe-Larsson Kåre Friberg 94. Joanna Sjölander, MQ Suada Tolic, MQ 9. John Weinerhall, Muf Markus Konow, Muf 96. Matilda Ekeblad, Muf William Jonsson, Muf 97. Elsa Ericsson, Muf Susanne Nordström, partiombudsman 2. Jonas Ericson, Muf Maja Mulaomerovic 3. Susanne Wahlström, MQ Annelie Sjöberg 4. Anders Wilander Niclas Palmgren. Britt Johansson, MSS Kent Ly 6. Helena Bouveng Tobias Stomilovic, partiombudsman Kronobergs län (4) Ombud Ersättare 7. Suzanne Frank Oliver Rosengren 8. Magnus Gunnarsson Thomas Ragnarsson 9. Thomas Johnsson Anna Gustbée 1. Ida Eriksson, Muf Marcus Dackling Kalmar län () Ombud Ersättare 111. Malin Sjölander Jan R Andersson 112. Sten Olof Johansson Marie Nicholson, MQ 113. Carl Dahlin Henrik Yngvesson 114. Alice Sigfridsson, Muf Suzanne Gustafson 1. Jörgen Andersson Peter Hemgard, partiombudsman Gotland (1) Ombud Ersättare 116. Jesper Skalberg Karlsson Roger Wärn Blekinge (3) Ombud Ersättare 117. Jeppe Johnsson Roger Fredriksson 118. Camilla Brunsberg Patrik Krupa 119. Artur Hulu, Muf Helene Fogelberg, MQ Jönköpings län (9) Ombud Ersättare 98. Gottlieb Granberg Sotiris Delis 99. Malin Olsson Lars Elwing, MSS 0. Mats Green Eva Törn, MQ 1. Malin Wengholm Douglas Thor, Muf ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 21

12 Skåne (27) Ombud Ersättare 1. Lars-Ingvar Ljungman Louise Meijer 121. Linda Allansson Wester Michael Sandin 122. Carina Zachau Ninnie Lindell 123. Carl-Johan Sonesson Pontus Lindberg 124. Tobias Billström Anders Berngarn 1. Torbjörn Tegnhammar Håkan Fäldt 126. Christer Wallin Louise Rehn Winsborg 127. Anna Jähnke Christian Orsing 128. Peter Johansson Patric Åberg 129. Robin Holmberg Peter Schölander 130. Carina Wutzler Gustav Schyllert 131. Ulrika Heindorff Magnus Jälminger 132. Christian Sonesson Helena Dådring 133. Pia Almström Magnus Weberg 134. Mikael Rubin Johan Bolinder 13. Stefan Lamme Kristina Bendz 136. Olof Röstin Birgitta Persson 137. Anna Palm Eva Lindholm 138. Ulrica Fors Stenmark, MQ Annsofie Thuresson, MQ 139. Carl-Johan Carlborg, MSS Bo Eriksson, MSS 140. John Eklöf, Muf Karl Melin, Muf 141. Jacqueline Engström, Muf Samuel Jonsson, Muf 142. Kenny Hansson, Muf Fredrik Björklund, Muf 143. Christine Ohlsson, Muf Matilda Månsson, Muf 144. Jakob Nilsson, Muf Farishta Sulaiman, Muf 14. Linda Obiedzinski, Muf Hannah Renhed, Muf 146. Hanna Persson, Muf Kasandro Murad, Muf Jonas Jacobsson Gjörtler Anders Hansson Maria Malmer Stenergard Ann-Charlotte Hammar Johnsson Boriana Åberg Ewa Thalén Finné Olof Lavesson Thomas Finnborg Anette Åkesson Gunilla Nordgren Halland (8) Ombud Ersättare 147. Mikaela Waltersson Filip Bertilsson 148. Ulrika Jörgensen Lisa Andersson 149. Ann-Charlotte Stenkil Elisabet Babic 0. Mats Eriksson Cristofer Lundholm 1. Hans Forsberg Jörgen Warborn 2. Lars Püss Michael Svensson 3. Nevrie B. Suleyman, MQ Jenny Petersson 4. Helena Antoni, Muf Thomas Jönsson Dorothea Nilsson, MQ Carl Ekvall, Muf Ulf Hanstål, partiombudsman Västra Götaland (32) Ombud Ersättare. Johan Abrahamsson, VGÖ Catrin Hulmarker, VGÖ 6. Björn Thodenius, VGÖ Daniel Andersson, VGÖ 7. Gunilla Levén, VGÖ Bengt Sjöberg, VGÖ 8. Cecilia Widegren, VGÖ Gabriela Bosnjakovic, VGÖ 9. Sten Bergheden, VGÖ Ylva Pettersson, VGÖ 160. Linn Brandström, MQ VGÖ Elisabeth Berling, MQ VGÖ 161. Adam Johansson, Muf VGÖ Rasmus Möller, Muf VGÖ 162. Per Vorberg, VGV Isabell Mörner, VGV 163. Anna-Lena Holberg, VGV Eva-Lotta Liljenzin, VGV 164. Kajsa Hamnén, VGV Camilla Waltersson Grönvall, VGV 16. Arne Lernhag, VGV, Annika Tännström, VGV 166. Sofia Westergren, MQ VGV Alexander Abenius, VGV 167. Viktor Lundblad, Muf VGV Johan Jönsson, VGV 168. Maria Rydén, GBG Daniel Samuelsson, VGV 169. Johnny Magnusson, GBG Anna Vedin, VGV 170. Jonas Ransgård, GBG Thomas Alpner, VGV 171. Lars Hjälmered, GBG Sofie Bichler, VGV 172. Axel Josefson, GBG Stefan Svensson, VGV 173. Kristina Tharing, GBG Marith Hesse, VGV 174. Hanna Friberg, Muf GBG Angela Fast Torstensson, VGV 17. Anneli Rhedin, MQ GBG Annika Andersson, MQ VGV 176. Gunnar Lidell, VGN Amanda Thonander, Muf VGV 177. Carin Ramneskär, VGN Philip Perdin, Muf, VGV 178. Ann-Sofie Alm, VGN Cecilia Magnusson, GBG 179. Liselotte Fröjd, VGN Hampus Magnusson, GBG 180. Linda Jansson, MQ VGN Mattias Tykesson, Muf GBG 181. Vidar Ericson, Muf VGN Agneta Granberg, GBG 182. Tomas Johansson, VGS Mats Brodefors, GBG 22 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 23

13 183. Lars Holmin, VGS Hans Rothenberg, GBG 184. Annette Carlson, VGS Carina Ridenius, MQ, GBG 18. Dennis Jernkrook, Muf VGS Jessica Tengeland, GBG 186. Jolly Bou Rahal, MQ VGS Peter Eriksson, VGN Marie Edvinsson Kristiansen, VGN Mats Abrahamsson, VGN Henrik Sundström, VGN Harald Ericson, VGN Stig Bertilsson, VGN Lena Eckerbom Wendel, VGN Sara Ejnell Svensson, MQ VGN William Arkemar, Muf VGN Mikaela Engström, MQ VGS Hampus Jernkrook, Muf VGS Christina Abrahamsson, VGS Christer Johansson, VGS Johan Björkman, VGS ChrisTina Yngvesson, VGS Värmlands län () Ombud Ersättare 187. Stina Höök Pål Jonson 188. Fredrik Larsson Christian Holm Barenfeld 189. Per-Samuel Nisser Mikael Persson 190. Marie Oudin, MQ Ulrika Jacobs 191. Patrick Benabou, Muf Josef Ekhamra Kristina Bengtsson Nilsson Patrik Fornander Andris Viduss Björn Johansson Anders Ljungsten Ola Johansson Robin Karlborg Kerstin Johannesen Hanna Andersson Mikael Olsson Annika Bjelvert Christina Bertilsson, MQ Anton Bengtsson, Muf Örebro län () Ombud Ersättare 192. Anders Åhrlin Pär-Ove Lindqvist 193. Tony Ring Torbjörn Appelqvist 194. Maria Haglund Oskar Svärd 19. Christoffer Rydaeus, Muf Caroline Dieker 196. Anna Danielsson, MQ Villemo Klockars, Muf Västmanlands län (4) Ombud Ersättare 197. Elisabeth Unell Caroline Högström, MQ 198. Anna Hård af Segerstad Linnea Ytterstene, Muf 199. Stephanie Bruksgård, MQ Andreas Weiborn 0. Victor Nilsson, Muf Sverre Royen Linton Jenny Landernäs Johan Henriksson Mikael Gunnarsson Jonna Lindman Isabella Piva Hultström Dalarna () Ombud Ersättare 1. Carl-Oskar Bohlin Christer Carlsson 2. Malin Höglund Stefan Eriksson 3. Petra Wiklund Sofia Axelsson, Muf 4. Sebastian Larsson, Muf Agneta Nyvall Peter Vogt, partiombudsman Gävleborgs län (4) Ombud Ersättare. Patrik Stenvard Ann-Charlotte Granath, MQ 6. Jonas Holm Tomas Tobé 7. Inger Källgren Sawela Lars Beckman 8. Adam Rydstedt, Muf Västernorrlands län (2) Ombud Ersättare 9. Jörgen Berglund Mikael Gäfvert 2. Margareta Tjärnlund Isabell Andersson, MQ 211. Annica Jonsson Ludvig Berggren, Muf 24 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

14 Jämtlands län (2) Ombud Ersättare 212. Saila Quicklund Lise Hjemgaard Svenson 213. Björn Hammarberg Pontus Nissblad Västerbotten (3) Ombud Ersättare 214. Anders Ågren Andreas Löwenhöök 2. Elisabeth Björnsdotter Rahm Anton Bergström, Muf 216. Edward Riedl Jeanette Knutstam, MQ Norrbotten (3) Ombud Ersättare 217. Anders Josefsson Kristoffer Sundström, Muf 218. Lars Alriksson Birgit Meier-Thunborg 219. Sana Suljanovic, MQ Monica Hedström Plan för ett starkare Sverige 26 ARBETSSTÄMMA 17

15 Plan för ett starkare Sverige Sverige är ett av världens bästa länder att födas, växa upp och leva i. Och just nu går det bra för Sverige i tider av högkonjunktur. Samtidigt går det inte så bra som det skulle kunna göra och det går långt ifrån bra för alla. Det beror framför allt på att Sverige har tre stora problem. Det handlar om utanförskapet och integrationen. Det handlar om jobben som måste kunna skapas i Sverige. Och det handlar om otryggheten och kriminella som flyttar fram sina positioner. När Sverige har problem är det Moderaternas uppgift att lösa dem. Vi vill ta Sverige ändå dit vårt land kan nå. När utanförskapet är omfattande, när arbetsmarknaden delas av en jobbklyfta mellan inrikes och utrikes födda och det tar nio år i Sverige innan ens hälften av de nyanlända har någon form av jobb då behövs Sveriges arbetarparti. Vi tror att kraften att göra något bra med sitt liv och att göra rätt för sig finns hos alla. Därför ska arbete, och ansträngningar alltid löna sig. Bidragsberoendet ska brytas. Det är när alla förväntas att jobba hårt som välfärden och tryggheten säkras. Vi kommer aldrig tillåta att resurserna till välfärden och rättsstaten trängs undan av kostnaderna för bidrag till dem som kan, men ändå inte arbetar. När svenskt jobbskapande utmanas av hård internationell konkurrens och av nya förutsättningar behövs ett parti som förstår att det som gjort vårt land starkt inte skapades uppifrån. Det bygg des inte av myndigheter, program eller åtgärder, utan Sverige byggdes starkt av företagande, flit och frihet. Därför måste vi se till att företagare kan starta, investera och växa i vårt land. Och ska vi klara att konkurrera med kunskap kan vi inte vara landet lagom vad gäller kunskap, utan Sverige måste vara bäst. Två ambitiösa jobbmål vägleder oss: att i ett första steg halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och att en halv miljon nya jobb ska kunna skapas i Sverige till. Ett anständigt samhälle ska hjälpa människor på flykt, men inget land kan hjälpa alla. Ett ja ska vara ett ja och ett nej ska vara ett nej. Sverige ska ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik och människor som kommer hit måste ges möjlighet att komma in i sam hället. Det börjar med jobben. ARBETSSTÄMMA 17 29

16 Samtidigt är Sverige inge kravlös gemenskap. Alla som lever i Sverige måste rätta sig efter normer och regler som gäller i vårt samhälle. Det är därför vi vill se krav på samhällsorientering, ansträngningar för att klara språket och att alla måste göra sig anställningsbara. Vi ska klara integrationen och säkra jobben. Det lägger också grunden för en trygg, gemensam välfärd. Alla verksamheter i välfärden, såväl offentliga som fristående alternativ, ska hålla hög kvalitet. Vårdköerna ska kortas. Äldreomsorgen ska garantera äldre rätt till ett värdigt liv. Moderaterna ska alltid vara partiet för lag och ordning. För ska tryggheten säkras och Sverige sluta dalta med kriminella krävs ledarskap som tar poliskrisen på allvar och som ser till att brott aldrig lönar sig. Vi vill se fler poliser, hårdare straff och vi står alltid på brottsoffrets sida. Vi är också ett parti som ställer krav på ett starkt svenskt försvar. Terrorister ska mötas av en kompromisslös kamp mot ondskan. Vårt land och våra värderingar måste vi försvara och ytterst gör vi det genom att värna nationens säkerhet. Moderaterna präglas av nyfikenhet. Vi vänder oss inte bakåt eller inåt, utan mot samhällsproblemen. Därför omprövar vi och utvecklas för att alltid möta de utmaningar som Sverige står inför. De bästa nya lösningarna bottnar i våra klassiska värderingar om liberalism och konservatism samt insikten om att frihet och trygghet behöver varandra. Det här är delar i vår Plan för ett starkare Sverige. Vi ska klara integrationen, se till att hela Sverige ska jobba och att jobbskaparna bli fler. Vi kompromissar aldrig med att ta ansvar för offentliga finanser. Vi värnar en trygg gemensam välfärd, med en tillgänglig sjukvård och äldreomsorg av hög kvalitet. Vi vill att Sverige ska införa nolltolerans mot dåliga skolor och höja kunskapsresultaten. Genom mer av lag och ordning ska tryggheten öka. Sverige ska fungera med en långsiktigt hållbar migrationspolitik och vi står upp för ett starkt svenskt försvar. Vi moderater lovar inte allt till alla, men det vi lovar tänker vi leverera. Vi är övertygade om att det här är en politik som Sverige behöver så snart som möjligt. Det är grunderna för politiken vi vill genomföra tillsammans med Alliansen om vi får väljarnas förtroende att bilda en ny moderatledd alliansregering. Mot den bakgrunden lämnas partistyrelsens samlade förslag i följande propositioner. Reformgruppernas sammansättning Ansvar för ekonomin med minskade bidragskostnader Ulf Kristersson, ordförande Fredrik Ahlstedt Lena Asplund Mikael T. Eriksson Emma Feldman Johan Forssell Sofia Fölster Pehr Granfalk Pär Jönsson Inger Källgren Sawela Joakim Larsson Lars-Ingvar Ljungman Maria Malmer Stenergard Andreas Norlén Bertil Persson Jonas Ransgård Ulrica Schenström Anna Tenje Rasmus Törnblom Malin Wengholm En trygg gemensam välfärd med nolltolerans mot dåliga skolor Peter Danielsson, ordförande Martin Andreasson Hanif Bali Erik Bengtzboe Jörgen Berglund Cecilia Brinck Ina Djurestål Suzanne Frank Gustaf Göthberg Stina Höök Ola Karlsson Anders Knape Roland Leek Martina Mossberg Therez Ohlsson Maria Rydén Jesper Skalberg Karlsson Carl Johan Sonesson Michael Svensson Camilla Waltersson Grönvall Cecilia Widegren Margareta B Kjellin 30 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 31

17 Arbete och ansträngning ska alltid löna sig Elisabeth Svantesson, ordförande Ann-Sofie Alm Carl-Oskar Bohlin Benjamin Dousa Christina Fosnes Gottlieb Granberg Christian Gustavsson Cristina Husmark Pehrsson Kjell Jansson Katarina Jonsson Anders Josefsson Anna Jähnke Christoffer Järkeborn Anna König Jerlmyr Parisa Liljestrand Oliver Rosengren Gustav Schyllert Anna af Sillén Patrik Stenvard Annika Tännström Niklas Wykman Tillväxt i hela Sverige Jessica Polfjärd, ordförande Linda Allansson Wester Jörgen Andersson Sten Bergheden Annicka Engblom Lotta Finstorp Linda Frohm Leif Gripestam Maria Haglund Lars Hjälmered Margareta Holmberg Olgart Jonas Jacobsson Gjörtler Olof Lavesson Marie Morell Jessica Rosencrantz Fredrik Saweståhl Ewa Thalén Finné Jörgen Warborn Oskar Öholm Trygghet att lita på Tomas Tobé, ordförande Maria Abrahamsson Beatrice Ask Tobias Billström Camilla Brunsberg Gunilla Elmberg Karin Enström Christofer Fjellner Sophia Jarl Ulrika Karlsson Hampus Magnusson Josefin Malmqvist Louise Meijer Helena Nanne Jessika Roswall Gunnar Strömmer Kristoffer Tamsons Torbjörn Tegnhammar Hans Wallmark Carina Wutzler Anders Ågren Proposition 1: Hela Sverige ska jobba 32 ARBETSSTÄMMA 17

18 Proposition 1: Hela Sverige ska jobba Innehåll Hela Sverige ska jobba 37 Moderaternas jobbmål 39 Ansvar för ekonomin 42 Reformer för starka offentliga finanser 44 Arbetslinjen ska utvecklas 4 Social rörlighet och sammanhållning Arbete och ansträngning ska alltid löna sig 60 Stärk arbetslinjen i bidragssystemen 6 Fler och nya vägar in på arbetsmarknaden 77 En integration som fungerar 87 Arbetsmarknadspolitik i behov av förändring 98 Omställning, kompetensförsörjning och ett längre arbetsliv 8 Stärk svenskt jobbskapande 117 Fler företag som växer och anställer 119 Arbetskraftsinvandring och talangrekrytering 136 Tillväxt i hela landet 14 En fungerande infrastruktur och smarta transportlösningar 147 Ökat byggande och fler bostäder 4 Digitalisering skapar möjligheter för hela landet 174 Sverige ska bli världens bästa land för delningsekonomin 176 Trygg energiförsörjning 179 Leva och verka på landsbygd och i glesbygd 183 Insatser för miljö, klimat och tillväxt 1 ARBETSSTÄMMA 17 3 :

19 Sverige ska vara ett land som håller ihop där alla ska kunna komma till sin rätt, stå på egna ben och ges möjlighet att växa. Alla jobb behövs och alla människor behövs. Hela Sverige ska jobba och därför måste det alltid löna sig att arbeta. Vårt välstånd kommer från flit och företagsamhet och ska inte tas för givet. I en osäker omvärld med tilltagande internationell konkurrens behövs moderat politik för fler jobb och en stark ekonomi mer än någonsin, för att säkerställa vår långsiktiga välfärd. Två jobbmål vägleder oss: att i ett första steg halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och att en halv miljon nya jobb ska kunna skapas till. I dag utmanas Sveriges styrka och sammanhållning av en allt mer tudelad arbetsmarknad. Samtidigt som det går bra för de allra flesta så finns det många som aldrig får chansen till ett jobb. Närmare en miljon människor lever av bidrag i stället för att arbeta. I 130 områden är utanförskapet särskilt stort. I dessa områden går inte ens hälften av de vuxna till jobbet på morgonen. Många barn får se sina föräldrar gå sysslolösa. En stor andel av de som har det svårast på den svenska arbetsmarknaden har invandrat till Sverige. Jobbklyftan mellan utrikes och inrikes födda motsvarar i dag fler än personer. Den klyftan måste minska och integrationen måste förbättras om inte utanförskapet ska växa och bita sig fast. Utanförskap är farligt för individen men också för hela samhället. Att inte ha ett jobb att gå till, känna sig behövd eller kunna försörja sig kan leda till en känsla av hopplöshet, vilket ARBETSSTÄMMA 17 37

20 också kan vara en grogrund för kriminalitet och ett växande Människor ska kunna leva, bo och arbeta i hela Sverige skuggsamhälle. Och varje krona som går till bidrag är en krona all den potential som finns i hela landet ska tas tillvara. Därför som i stället kunde användas till skola, vård och polis eller vara ska vi underlätta för att bygga, bo, resa, transportera och en kvar hos dem som annars inte skulle få tillvaron att gå ihop. trygg energiförsörjning. Därför måste arbetslinjen utvecklas. Vi ska göra vår del för För varje regering som arbetar för ökad sysselsättning att riva de hinder som finns för att ta sig in i samhället och skapa måste ansvar för ekonomin vara prioriterat. Moderaterna förutsättningar för en mer rättvis arbetsmarknad. kommer alltid stå upp för en ansvarsfull ekonomisk politik som Det första jobbet kanske är på prov eller inte blev vad säkrar stabila offentliga finanser. Ansvar för ekonomin och att man hade tänkt sig, men det är ett jobb som ger möjlighet att fler kommer i jobb är också den långsiktiga garanten för en ta nästa steg och försörja sig själv. Därför ska det alltid löna sig trygg och gemensam välfärd av hög kvalitet. Vi moderater lovar mer att jobba än att leva på bidrag. Flit och ansträngningar ska inte allt till alla, men det vi lovar tänker vi leverera. belönas. Vår reformpolitik ska alltid prövas i genomförbarhet vad Integration är också mer än ett jobb. Alla som lever i gäller hänsyn till de offentliga finanserna, gällande lagstiftning, Sverige måste rätta sig efter normer och regler som gäller i vårt EU-rätt och principen om kommunalt självbestämmande. Det samhälle. I Sverige har ingen rätt att hindra någon annan från att är också grunden för att kunna ta ansvar och bygga Sverige gå ut och röra sig fritt, träffa sina kompisar, besöka ett badhus, starkare. jobba eller skaffa sig en utbildning. Moderaterna är Sveriges arbetarparti. Vi är partiet för Svenskt jobbskapande ska stärkas. Sverige behöver alla som jobbar, alla som har jobbat, alla som vill jobba och därför en företagsinriktad reformagenda som gör det attraktivt, alla som gör allt de kan men ändå inte får ett jobb. Vi ska klara enkelt och lönsamt att starta och driva företag. För att fler integrationen och minska jobbklyftan. Vi ska se till att jobb kan företag ska starta, växa och anställa krävs ett konkurrenskraftigt skapas här. Vi ska se till att hela Sverige jobbar. näringsklimat. Byråkrati, krångliga regler och tidskrävande administration får inte tar överhanden över verksamheter och skatterna får inte vara för höga. Att jobbskapare ska vilja MODERATERNAS JOBBMÅL flytta hit och inte härifrån borde vara en självklarhet. Med fler Inget är viktigare, vare sig för svenskt välstånd eller för svensk entreprenörer och experter står sig Sverige starkare i den välfärd än att fler går till jobbet och att fler jobb växer fram. internationella konkurrensen. Sverige behöver därför nå två ambitiösa jobbmål: Jobbklyftan, skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, ska 38 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 39

21 bort och till att börja med halveras till nya jobb Därför har Moderaterna som mål att en halv miljon nya jobb ska kunna skapas i Sverige till. Dessa två jobbmål styr ska skapas fram till. Med nuvarande befolkningsprognoser Moderaternas politik. skulle det innebära en sysselsättningsgrad på 69,8 procent Arbetslöshet och utanförskap koncentreras alltmer till jämfört med dagens 67,1 procent. Konjunkturinstitutets prognos utrikes födda gruppen utgör en femtedel av befolkningen, för är,228 miljoner jobb fler jobb än 16. Det men en majoritet av de långtidsarbetslösa och de med innebär att ambitiösa jobbreformer måste till för att möjliggöra försörjningsstöd. Att genomföra omfattande reformer för att för ytterligare jobb. minska jobbklyftan är helt nödvändigt. Det handlar om bättre För att säkerställa löpande ansvarsutkrävande drivkrafter till arbete och en bättre fungerande arbetsmarknad ska Konjunkturinstitutet ges i uppdrag att följa målet. men också om en kunskapsskola som ökar jobbchanserna Konjunkturinstitutet ska bedöma måluppfyllelsen och för alla. Om inget görs riskerar exempelvis bidrag att tränga möjligheten att målen uppnås samt kunna rekommendera vilka ut möjligheten att stärka den svenska välfärden. Hela vårt åtgärder som skulle behöva tillkomma. samhällskontrakt står på spel. Att stänga jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda MODERATERNA SKA VERKA FÖR: är nödvändigt för att Sverige ska hålla ihop och för att alla 1 att vår reformpolitik alltid ska prövas i genomförbarhet människor ska få känna delaktighet och komma till sin rätt. Vi vad gäller hänsyn till de offentliga finanserna, gällande börjar med att halvera den. Moderaterna har därför som mål lagstiftning, EU-rätt och principen om kommunalt att jobbklyftan (skillnaden i sysselsättningsgrad för -74 år självbestämmande. mätt som årsgenomsnitt) mellan inrikes och utrikes födda ska 2 att halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda till halveras till jämfört med 16. I antal personer motsvarar. det att ytterligare utrikes födda behöver komma i 3 att nya jobb ska kunna skapas till. sysselsättning på sikt. 4 att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att kontinuerligt Samtidigt måste jobben bli fler i hela ekonomin. Den utvärdera jobbmålen. demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning gör att fler måste arbeta mer och längre för att välfärd och pensioner ska kunna säkras. Samtidigt leder globaliseringen till att svenska företag måste klara att konkurrera internationellt. 40 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 41

22 ANSVAR FÖR EKONOMIN under senare år. Tyvärr gör regeringen tvärtom och bedriver Att ta ansvar för ekonomin är en central del i Moderaternas plan trots högkonjunkturen en expansiv politik med höjda bidrag för ett starkare Sverige. Bara med en stark ekonomi som grund och försvagade regelverk. Samtidigt bedriver Riksbanken en kan vårt välstånd, vår sammanhållning och vår trygghet öka. mycket expansiv penningpolitik. Detta sätter Sveriges styrka En stark gemensam ekonomi med stabila statsfinanser är en av och stabilitet på spel. Sveriges viktigaste konkurrensfördelar och skapar trygghet för Moderaterna kommer aldrig kompromissa om ansvaret för företag att investera och hushåll att konsumera. offentliga finanser. Respekten för det finanspolitiska ramverket En stark ekonomi och att fler kommer i jobb är också en är en central del i vår ekonomiska politik. Överskottsmålet för förutsättning för vår gemensamma skattefinansierade välfärd. det finansiella sparandet om en tredjedels procent av BNP Utgiftsökningar i bidragssystemen ska inte få tillåtas tränga ska uppnås och den svenska statsskulden ska föras mot det undan resurser till vård, skola, omsorg och rättsväsende. När skuldankaret om 3 procent av BNP. Utgiftstaken ska vara fler betalar skatt och skattebasen växer skapas mer resurser till strama och ha en styrande effekt mot överskottsmålet. Den duktiga lärare i skolan, god mat på omsorgsboendet och trygg statliga budgetprocessen ska värnas. vård på akutmottagningen. För att respektera det nya överskottsmålet för det Sverige klarade den ekonomiska nedgången efter finansiella sparandet om en tredjedels procent av BNP måste finanskrisen bättre än de flesta andra länder. Ett avgörande skäl finanspolitiken föra offentliga finanser tillbaka till överskott. är att det finansiella ramverket och överskottsmålet medförde Det innebär också att nya reformer i stor grad kommer kräva att Sverige under de goda tiderna innan finanskrisen byggde minskade utgifter eller inkomstförstärkningar. upp tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna För att upprätthålla en ansvarsfull hantering av de för att kunna stimulera ekonomin under lågkonjunkturen som offentliga finanserna måste även den nationella budget- och följde därefter. I kombination med en effektiv stabiliseringspolitik beskattningsmakten värnas inom ramen för EU-samarbetet. Det innebar dessa säkerhetsmarginaler att Sverige klarade sig bättre bör vara upp till varje medlemsstat, i synnerhet dem som står i jämförelse med andra länder. utanför eurosamarbetet, att själva bestämma över de nationella När ekonomin nu befinner sig i en ny högkonjunktur finanserna. Möjligheten att, utifrån våra behov, göra välavvägda är det avgörande att Sverige än en gång bygger upp de anpassningar av de offentliga finanserna för att genomföra säkerhetsmarginaler som krävs när nästa kris slår till. Det är reformer som stärker konkurrenskraften och sysselsättningen är särskilt viktigt då utgifterna i flera transfereringssystem, såsom central. sjukpenning samt migration och integration, har ökat avsevärt 42 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 43

23 Stabilitetsrådet, som består av Finansdepartementet, goda möjligheter för innovation och entreprenörskap och en Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen, fyller också välfungerande arbetsmarknad är alla viktiga beståndsdelar i en en viktig roll för att värna den finansiella stabiliteten. Rådet politik för högre tillväxt och fler jobb. bör få möjlighet att diskutera brett kring åtgärder med bäring För att stärka offentliga finanser och skapa finansiellt på finansiell stabilitet. Rådet bör få inkomma med underlag utrymme för reformer för jobb och tillväxt behövs bland annat till Finanspolitiska rådet inför den årliga granskningen av åtgärder mot skatte- och bidragsfusk, att den offentliga regeringens politik. förvaltningen effektiviseras och att kostnaden för migrationen minskar. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att överskottsmålet respekteras och att det finanspolitiska ramverket värnas. MINSKA SKATTEFUSK OCH BIDRAGSFUSK 2 att värna svensk nationell budget- och beskattningsmakt. I Sverige ska man göra rätt för sig. Den som utnyttjar våra 3 att stärka stabilitetsrådets roll och att rådet bör ha möjlighet system för fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andras att inkomma med ett brett spektrum av rekommendationer kring finansiell stabilitet. bekostnad. Det kan aldrig accepteras. Vare sig det gäller den som inte betalar skatten som den ska eller den som tar emot bidrag som den inte har rätt till. En regering som tar ansvar REFORMER FÖR STARKA OFFENTLIGA FINANSER En förutsättning för att Sverige ska fortsätta att vara ett av för ekonomin måste outtröttligt bekämpa skattefusk och bidragsfusk. Därför vill vi stärka Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbete med att bekämpa skattefusk. världens bästa länder att leva i är hög tillväxt som i sin tur Att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering är leder till fler jobb och en bättre reallöneutveckling. Tillväxten centralt då tiotals miljarder kronor i skatt som borde ha drivs av det privata näringslivet, men staten kan bidra genom betalats på internationella transaktioner försvinner varje år att skapa förutsättningar för tillväxt och jobbskapande och, kanske viktigast av allt, att inte hämma utvecklingen med alltför enligt Skatteverket. Det faktum att alliansregeringen såg till att Sverige ingick ett stort antal skatteavtal med andra länder ökar omfattande regleringar och snedvridande skatter. möjligheterna att motverka skattefusk. Starka offentliga finanser, en utbildning i världsklass, Skattetillägg är en administrativ avgift som påförs den som ett effektivt rättssystem, starkt skydd för äganderätten, undanhåller skatt, och uppgår till 40 procent av den undanhållna 44 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 4

24 inkomstskatten och procent av den undanhållna momsen. och att även socialtjänsten har möjlighet att underrätta andra I dag finns inga särskilda regler vid svårare eller upprepade myndigheter vid misstanke om felaktigheter eller brott. överträdelser. Därför bör både nivåerna och regelverket för Utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet (SOU skattetilläggen ses över för att göra deras preventiva funktion 17:37) har presenterat ett stort antal förslag för att förebygga, mer träffsäker. förhindra, upptäcka och bekämpa organiserad och systematisk Reseavdraget är viktigt för att kunna bo och arbeta ekonomisk brottslighet som riktas mot välfärdssystemen. på landsbygden utan att drabbas av orimliga kostnader för Bland annat föreslås åtgärder för att säkerställa korrekta arbetspendling. Flera undersökningar har dock visat att fusket uppgifter i register och att ge Migrationsverket rätt att återkräva med reseavdraget är mycket utbrett. Enligt Skatteverket beror felaktigt utbetalat bistånd. Underrättelseskyldigheten vid det utbredda fusket på att tidsvinstregeln, där man ska spara felaktiga utbetalningar föreslås utvidgas både när det gäller minst två timmar på att ta bilen i stället för kollektivtrafik, anses typen av bidrag och aktörer. Dessutom bör straffskalan för svår att kontrollera. Med dagens teknik bör uppgiftsinlämning grovt bidragsbrott skärpas. Reformförslagen i utredningen bör och kontroll av reseavdraget kunna effektiviseras betydligt. genomföras skyndsamt. Skatteverket bör därför ges i uppdrag att verka i den riktningen. Nuvarande system för utbetalningar från välfärdssystemen har mycket begränsade kontrollfunktioner och står inte i förbindelse med varandra. Detta leder till risker för att dubbelutbetalningar från olika system kan förekomma. Statskontoret bör snabbutreda hur införandet av ett myndighetsgemensamt utbetalningssystem eller en myndighetsgemensam utbetalningskontroll kan upprättas. En underrättelseskyldighet, vid misstanke om felaktig utbetalning till enskilda, mellan myndigheter med stora välfärdsutbetalningar infördes 08. Lagen omfattar dock inte socialtjänsten och inkluderar inte utbetalningar till juridiska personer. Lagen bör ändras för att säkerställa att fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer fångas upp EN EFFEKTIV OFFENTLIG SEKTOR I Sverige har den offentliga sektorn ett omfattande åtagande i jämförelse med flertalet andra länder. Den offentliga sektorns utgifter som andel av bruttonationalprodukten uppgår till drygt 0 procent. En stor offentlig sektor innebär ett ansvar att använda varje krona så att nyttan av insatsen blir så stor som möjligt. Under 00-talet minskade antalet myndigheter relativt snabbt, främst eftersom små myndigheter slogs samman. Utvecklingen har dock avstannat. För att öka effektiviteten i statlig sektor är vår ambition att minska antalet myndigheter och fokusera det statliga åtagandet till statens och välfärdens 46 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 47

25 kärnverksamheter. Det offentliga åtagandet bör prövas och staten ska vara en aktiv, professionell och ansvarsfull kontinuerligt. Att slå ihop myndigheter bör också övervägas. ägare. För att åstadkomma detta är det bland annat viktigt att Länsstyrelsernas uppgifter är ofta likartade oavsett ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och län. Ändå upplevs tillämpning av lagar och regler skilja sig fortsätta att konkurrera på sina marknader. åt mellan län och regioner. Många länsstyrelser är dessutom De statliga bolagen ska präglas av öppenhet och små i förhållande till den mångfald av uppgifter de har. föredömlighet samt vara föregångare avseende frågor som Länsstyrelsernas roll och uppgifter bör därför ses över. till exempel jämställdhet, miljö och socialt ansvarstagande. Myndigheter ska också uppmuntras att söka mer Vissa statliga företag har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är kostnadseffektiva lösningar. För att minska lokalkostnaderna för viktigt att dessa tydligt redovisas och är styrande för bolagens de myndigheter som befinner sig i Stockholms innerstad bör till verksamhet. Regeringens styrning av de statliga bolagen ska exempel rikthyran för dessa myndigheter reduceras. ske inom de ramar som riksdagen fastställt. De möjligheter som digitaliseringen innebär kan också När förändringar av det statliga ägandet leder till bättre utnyttjas bättre i offentlig sektor. Stödet till offentliga aktörer bör fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice bör vässas och centraliseras för att uppnå detta. staten minska eller avveckla sitt ägande. Detta ska ses som ett naturligt led i att överväga bolagens olika uppdrag och riktlinjer. Statliga bolag som inte fyller en viktig samhällsfunktion eller STATLIGA BOLAG En väl fungerande marknadsekonomi kräver ett starkt och diversifierat privat ägande av företag och kapital. Statens uppgift bör normalt inte vara att äga och driva bolag, utan att ange de ramar och regler som ska gälla för ett dynamiskt näringsliv, där företag konkurrar på lika villkor. Därför bör staten i princip inte äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens såvida inte bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på något annat sätt. Staten är dock en stor företagsägare och kommer så vara under överskådlig tid. Det ställer höga krav på tydliga principer. De statliga bolagen ska ha fokus på att skapa långsiktiga värden är av stort kulturellt värde och som agerar på en fungerande marknad bör avyttras. Eventuella försäljningsintäkter ska användas för att minska statsskulden. Försäljning av statlig egendom ska ske affärsmässigt så att skattebetalarnas intressen värnas på bästa sätt. De bolag som agerar på väl fungerande marknader är de som i första hand bör vara föremål för försäljning. Det statliga ägandet är inte oproblematiskt en rad problem har under lång tid uppdagats i olika statliga bolag. Orsakerna har i varierande grad berott på skiftande marknadsoch konjunkturläge, egna initiativ från bolagens ledning samt politisk styrning. I utredningen Ekonomisk värde och 48 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 49

26 samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 12:14) lyfter utredaren också fram ett antal problem med den ETT KOSTNADSEFFEKTIVT FLYKTINGMOTTAGANDE nuvarande modellen för ägarförvaltning. Under 17 uppgår de direkta kostnaderna för migration I Sverige påverkar staten sina intressebolag via och etablering till 64,8 miljarder kronor. Det är mer än en finansdepartementet eller näringsdepartementet. I Finland är femdubbling sedan. Utgiftsökningen drivs till stor del delar av det statliga ägandet i stället placerat i ett holdingbolag. av att fler människor sökt asyl i Sverige, men det finns också Holdingbolaget är ett aktiebolag som ägs i sin helhet av finska flera områden där effektiviteten inte är tillfredsställande och staten. Dess uppgift är att stärka och stabilisera det inhemska kan förbättras. För att hejda utgiftsutvecklingen och sänka ägandet i nationell viktiga företag och långsiktigt utöka det kostnaderna från dagens nivåer bör arbetet med högre ekonomiska värdet på sina innehav. kostnadseffektivitet inom flyktingmottagandet fortsätta. En lösning med en separat organisation för den operativa Migrationsverket har under de senaste åren fått ägarförvaltningen lägger grunden för en tydligare struktur och kraftigt ökade resurser. Det är av stor vikt att resurstillskottet en tydligare roll- och ansvarsfördelning i förvaltningen av statens möts av åtgärder för ökad effektivitet. Vi vill se en revision ägande av företag. Med operativ förvaltning avses här de av Migrationsverkets verksamhet. Målet ska vara att öka uppgifter som utförs i syfte att verkställa den styrning som har fokus på att effektivisera ärendeprocesserna och att få ned beslutats av riksdag och regering. handläggningstiderna. De statliga bolagen bör därför placeras i en statlig koncern Den som har nekats uppehållstillstånd i ett lagakraftvunnet eller under en särskild myndighet. Ansvaret för den övergripande beslut kan invända att det föreligger hinder för beslutets och strategiska styrningen av statens ägande och bolagens verkställighet, så kallat verkställighetshinder. Sverige behöver uppdrag kommer fortsatt att ligga hos riksdagen och regeringen en mer effektiv ordning på detta område. Ett alternativ är att en medan den operativa ägarutövningen kommer att skötas av invändning om verkställighetshinder på grund av nya skyddsskäl förvaltningsbolagen. Härigenom skapas förutsättningar för att i stället ska framföras direkt till domstol. Detta skulle avlasta förena ett demokratiskt inflytande över statens ägande med en Migrationsverket. aktiv, effektiv och professionell förvaltning som kan bidra till en Det bör också införas ett tak på maximalt åtta timmar bättre långsiktig värdeutveckling i de statligt ägda bolagen. med offentligt biträde för asylsökande i första instans. Detta då det i dag inte finns några begränsningar för antalet timmar som ersätts för offentliga biträden, vilket till exempel finns i Nederländerna. I andra länder finns inga möjligheter alls till 0 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1

27 statlig finansierade biträden i första instans. Ett tak i nivå med 11 att vissa statliga bolag, som inte fyller en viktig Nederländernas modell bör införas. samhällsfunktion eller är av stort kulturellt värde och agerar Det är heller inte rimligt att efterlevandestöd, det stöd som på en fungerande marknad, avyttras. utbetalas som stöd till familjer där den ena föräldern gått bort, 12 att de statliga bolagen placeras i en statlig koncern eller utgår för barn som till fullo omhändertas av det offentliga. under en särskild myndighet. 13 att göra en revision av Migrationsverkets effektivitet. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 14 att se över möjligheten att korta processen för prövning av 1 att stärka Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens arbete verkställighetshinder genom att de i vissa fall går direkt till med att bekämpa skattefusk. domstol. 2 att se över nivån på och regelverk för skattetilläggen för den att införa ett tak på maximalt åtta timmar med offentligt som fuskar med skatten. biträde för asylsökande i första instans. 3 att ge Skatteverket i uppdrag att effektivisera 16 att avskaffa rätten till efterlevandestöd för barn i HVB- och uppgiftsinlämning och kontroll av reseavdraget. familjehem samt stödboende. 4 att införa ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag. att bredda underrättelseskyldigheten vid misstanke om felaktiga utbetalningar och bidragsfusk. 6 att förebygga och bekämpa organiserad och systematisk ekonomisk välfärdsbrottslighet. 7 att se över antalet statliga myndigheter med ambition att minska dessa och fokusera det statliga åtagandet till statens och välfärdens kärnverksamheter. 8 att se över länsstyrelsernas roll och uppgifter. 9 att sänka rikthyran för myndigheter i Stockholms innerstad för att uppmuntra myndigheter att söka mer kostnadseffektiva kontorslösningar. att stärk arbetet med digitaliseringen av den offentliga sektorn. 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3

28 ARBETSLINJEN SKA UTVECKLAS Sverige ska vara ett land som håller ihop och där människor kan växa. Att alla, oavsett vem man är eller var man kommer ifrån, känner att både friheten och tryggheten är starka och att man har makt över sitt eget liv. Allt detta börjar med jobben. Full sysselsättning är målet med vår politik. Sverige kan nu dra nytta av den ekonomiska återhämtning som övergått i högkonjunktur. Trots tillväxtsiffrorna går det ändå inte bra för alla. Allt större grupper ställs utanför välståndsökningen. Det handlar både om dem som trots arbete känner att marginalerna är små och dem som trots tillväxten ser sitt utanförskap fördjupas. I normala fall är en högkonjunktur ett tillfälle för de med små jobbchanser att ta det första steget in på arbetsmarknaden. I stället står de svagare grupperna, särskilt utrikes födda, nu längre bort från arbetsmarknaden än tidigare. Sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda i Sverige är bland de högsta i Europa. Om man tappar hoppet om att få jobb, om man inte får se de vuxna i familjen gå till jobbet på morgnarna eller kvällarna, då som finns ökar matchningsproblemen. Företagen hittar inte den arbetskraft de behöver för att växa och utvecklas. Utanförskapet undergräver vår gemensamma vilja att Sverige ska vara ett land för alla. Utanförskapet drabbar inte någon annan, utan påverkar alla i samhället. Varje krona som går till bidrag är en krona som i stället kunde ha gått till jobb, fler poliser, mer undervisning i skolan och en bättre välfärd. Bidragens samlade andel av den svenska ekonomin måste minska. Därför behöver Sverige reformer som gör de enkla jobben fler och som gör att fler kan våga anställa någon som inte fått sin första chans. Det måste alltid löna sig att jobba jämfört med att inte göra det. Varje arbetad timme ska märkas i plånboken. Kraven på att skaffa sig ett jobb måste bli tydligare. Skatterna på jobb får inte höjas som de gör nu; de ska sänkas och allra mest för dem som äntligen skaffar sig det första jobbet. Sverige ska vara ett land där alla människor kan växa, men där ingen lämnas utanför. För att ta oss dit måste arbetslinjen utvecklas. ökar risken för att fastna i utanförskap och att ge upp försöken att komma in på arbetsmarknaden. Det är en farlig utveckling. Människor riskerar att låsas fast i utanförskap från mycket ung ålder och därmed skapa ett närmast livslångt utanförskap. SOCIAL RÖRLIGHET OCH SAMMANHÅLLNING Varje människa i utanförskap nekas möjligheten att bygga en Ansträngningar för att ge alla människor goda förutsättningar i framtid utifrån sin egen vilja och förmåga. Det skapar otrygghet livet är en av välfärdssamhällets mest grundläggande uppgifter. och ofrihet. Effekterna är också stora för samhällsekonomin. När För inte så många generationer sedan var däremot föräldrarnas en allt större del av den arbetslösa arbetskraften befinner sig inkomst viktigare än begåvning för att avgöra vem som till långt ifrån arbetsmarknaden och inte är rustad för att ta de jobb exempel fick tillgång till högre utbildning. Välfärdssamhällets 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

29 kanske viktigaste framgångar handlar därför om reformer som Alltför generösa socialförsäkringssystem med för svag har gett ökade livschanser till breda grupper som tidigare haft kontroll likt de vi hade under och 1980-talen skadar dock svårt att göra sig gällande. Det handlar dels om enhetsskolan drivkrafterna till arbete och omfördelar inte från de som har haft och utbyggnaden av högskolan på och 70-talen som gav tur till de som har haft otur; utan snarare från de som anstränger också begåvade barn med fattiga föräldrar möjlighet att utbilda sig till de som inte gör det. Ett sådant system är ohållbart både sig och göra klassresor. På samma sätt gjorde reformer som ekonomiskt och moraliskt, eftersom kostnaderna skenar och avskaffandet av sambeskattning, föräldraledighet och utbyggd förtroendet för systemet och viljan att betala eroderas. Därför förskola att kvinnors förutsättningar att arbeta, på liknande är den största utmaningen för fördelningspolitiken att se till att villkor som män, stärktes betydligt. Dessa reformer var inte hålla bidragskostnaderna nere och drivkrafterna till arbete uppe, bara moraliskt rätt utan också klok ekonomisk politik. Det är annars är fördelningspolitiken och därmed välfärdssamhället inte till exempel en huvudförklaring till att kvinnor i Sverige jobbar i långsiktigt hållbart. högre grad än i andra länder. Att Sverige har bland världens lägsta nivåer av fattigdom Grunden för att skapa lika förutsättningar är lagar och ska vi vara stolta över och vi bör få ner denna andel ytterligare. regler som säkerställer att alla människor behandlas lika men Samtidigt finns problem med en långtgående utjämning. Är till också att utbildningsväsendet förskola, skola, högskolor exempel beskattningen av låga inkomster betydande hamnar och vuxenutbildning håller hög kvalitet för alla. Bristande grundnivån i bidrag alltför nära nettoinkomsten efter skatt om kunskapsfokus i skolan de senaste decennierna har drabbat man tar ett arbete. Då skapas fattigdomsfällor som innebär att alla, men särskilt de som kommer från studieovana hem eller det åtminstone inte till en början lönar sig att gå från bidrag till vars föräldrar har ett annat modersmål än svenska. arbete. Eftersom den stora skillnaden i Sverige i dag går mellan Samhället bör också till viss del utjämna inte bara de som har ett arbete och de som inte har ett, så bidrar alltför förutsättningarna utan också utfallen. Livet kan, även om vi höga grundnivåer till att cementera inkomstskillnader i stället skulle ha lika förutsättningar, utvecklas mycket olika endast för att utjämna dem. Därför måste arbetslinjen fortsätta att till följd av slumpen. Sjukdomar kan drabba oss alla. Både utvecklas. Denna förstärkning av arbetslinjen måste dock ske ambitiösa och begåvade människor kan göra utbildningsval samtidigt som vi värnar det faktum att Sverige är ett av länderna som med teknikutvecklingen plötsligt och oförutsett blir mindre med minst andel människor i absolut fattigdom. gångbara. Socialförsäkringssystemen är ett uttryck för viljan att En någorlunda jämn inkomstfördelning är också kompensera för utfall som den enskilda inte kan styra över. nödvändigt för att Sverige ska kunna upprätthålla den höga nivå av tillit och sammanhållning som till stor del förklarar 6 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7

30 varför vi har lyckats kombinera en omfattande välfärdsstat Ett samhälle som möjliggör social rörlighet och att och relativt hög tillväxt. Däremot är det skillnad på om ökad människor kan nå sin potential och sina drömmar är helt enkelt inkomstspridning beror på att många, men inte alla, har fått det ett både bättre fungerande och mer rättvist samhälle. Det är en bättre jämfört med om många, men inte alla, fått det sämre. viktig insikt när vi under ett decennium tar emot en halv miljon En bra skola för alla, tillgång till sjukvård efter behov, en människor till Sverige, människor som i genomsnitt har sämre trygg omsorg och annat som vi brukar beskriva som välfärdens förutsättningar att åtminstone initialt bli framgångsrika här än kärna är kanske de allra viktigaste delarna av det svenska de som är födda här och har utbildning och erfarenheter som välfärdsbygget. Att värna välfärdens kärna är därför bland den är mer anpassade för den svenska arbetsmarknaden. Hur stor viktigaste delen av en ambitiös fördelningspolitik och det är i det social rörlighet vi möjliggör för de människor som kommer ljuset man ska se reformer som nolltolerans mot dåliga skolor, hit, och deras barn, är en helt central fråga för Sverige de ökade undervisningstid och avgiftsfri förskola för barn i familjer kommande åren. med försörjningsstöd. Det är dessvärre uppenbart att vi i dag inte erbjuder Samtidigt måste fördelningspolitiken ha en bred ansats. nyanlända och deras barn tillräckliga möjligheter att växa Kvaliteten i de offentliga tjänsterna måste säkerställas, och utnyttja sin fulla potential. Mottagandet har de senare särskilt för de med svaga förutsättningar. Arbetslinjen måste åren på grund av missriktad välvilja fokuserat mer på vilka stärkas, särskilt för de som riskerar att fastna i långvarigt rättigheter man har i det svenska samhället och alltför lite bidragsberoende. Social rörlighet måste uppmuntras och på vilka skyldigheter man har det vill säga att göra allt underlättas. man kan för att försörja sig själv och sin familj. Arbetslinjen När den svenska modellen har fungerat som bäst har vi har inte varit tillräckligt stark, varken i ord eller i handling. lyft stora grupper genom framsynta, offentliga insatser och Dessutom har vi det senaste halvseklet aktivt ägnat oss reformer av den ekonomiska politiken. Varje begåvad och åt att få bort mindre kvalificerade jobb, de jobb som i alla ambitiös ungdom som inte ges möjlighet att nå sin fulla potential framgångsrika invandrarländer fungerar som en språngbräda är ett slöseri för samhället. Men framför allt är ett samhälle där in på arbetsmarknaden och startpunkten för en framgångsrik en persons möjligheter bestäms av vem hennes föräldrar är yrkeskarriär. ett mindre rättfärdigt och rättvist samhälle. Likaså är det ett Vill vi bryta denna utveckling. Barn som växer upp med orättfärdigt och orättvist samhälle om vi förnekar kvinnor samma föräldrar som sällan eller aldrig försörjer sig själva, samt med möjligheter som män; något få av oss skulle acceptera i dag. en bild av att egna ansträngningar inte spelar roll, löper mycket högre risk att själva fastna i bidragsberoende än andra barn. Det 8 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9

31 faktum att din mamma eller mormor kommer från ett annat land skola och omsorg. Att det lönar sig att jobba för till exempel en ska inte ha betydelse för dina chanser i Sverige. sjuksköterska hotar därför inte välfärden, utan det är välfärden. För Moderaterna, som tror både på att ge alla en chans Under alliansregeringen sänktes också skatterna samtidigt som men också att arbete och ansträngning ska löna sig för alla, är resurserna till välfärden kunde öka. det oacceptabelt. Den svenska arbetsmarknaden har dock under lång tid Vi ska vara ett parti för social rörlighet. Moderaternas präglats av trösklar i form av hög skatt på arbete som gjort ambition är att begreppet andra generationens invandrare det mindre lönsamt och attraktivt att arbeta. Exempelvis har inte ska vara ett relevant begrepp för att bedöma eller beskriva en ensamstående kvinna med två barn tre gånger så höga en persons möjligheter i Sverige, oavsett om det är i skolan, skattekilar i Sverige jämfört med om hon bott i Danmark. Det i arbetslivet eller i samhället i övrigt. Det kräver att vi bryter gör att det fortfarande lönar sig för dåligt att arbeta för dem med bidragsberoende, ökar jobbchanserna och återigen gör svensk låga inkomster. Därför måste arbetslinjen utvecklas. skola till den motor för klassresor den var för de som föddes under den första halvan av 1900-talet. ARBETE OCH ANSTRÄNGNING SKA ALLTID LÖNA SIG SÄNKT SKATT PÅ ARBETE FÖR ALLA SOM JOBBAR, MED TYNGDPUNKT PÅ LÅGA INKOMSTER Vi vill genomföra den största jobbskattereformen sedan 06 Svenska folkets flit, företagsamhet och vilja att göra rätt för sig och som på sikt möjliggör för fler jobb. Skattesänkningen är det som byggt Sverige starkt. Därför är konflikten mellan ska gälla alla som arbetar men samtidigt ha en tyngdpunkt som arbetslinjen och bidragslinjen både politisk och moralisk. Den är inriktad mot låga inkomster. handlar om grundläggande värderingar som hela vårt samhälle Normalinkomsttagare som bussförare, förskollärare och bygger på. För Moderaterna är det avgörande att det alltid lönar elektriker får behålla nära 00 kronor mer varje månad och sig att arbeta för vanliga löntagare och att det aldrig lönar sig lokalvårdare nära 400 kronor mer. På så sätt säkerställer vi att mer att leva på bidrag jämfört med att jobba. det alltid lönar sig att jobba och att gå från deltidsarbete till Om vi inte klarar jobben kan vi aldrig klara välfärden. heltid. Sambandet är enkelt: När fler jobbar är det fler som betalar skatt. Det är därifrån resurserna till välfärden kommer. När färre jobbar, desto mer resurser går till bidrag i stället för till sjukvård, 60 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 61

32 UTÖKAD JOBBSTIMULANS I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET statlig inkomstskatt. Trots detta har Sverige världens högsta marginalskatter på höga inkomster och dessa har till och med Tidigare var försörjningsstödet utformat så att varje krona man höjts. Höga marginalskatter är skadliga för ekonomin, sänker fick genom arbete innebar att försörjningsstödet trappades av utbildningspremien och försvagar incitamenten att arbeta mer. med lika mycket. Detta skapade hinder för människor att ta ett För att finansiera välfärden krävs att fler människor väljer att jobb och belönade inte egna ansträngningar. Alliansregeringen utbilda sig och arbeta fler timmar. införde därför en jobbstimulans i försörjningsstödet, som Att sänka marginalskatterna är en central prioritering innebär att procent av en arbetsinkomst är undantagen under när det finns statsfinansiellt utrymme. Det kan ske genom att högst två år när det beräknas hur mycket stöd en person med brytpunkten för när statlig skatt börjar betalas höjs, utfasningen långvarigt försörjningsstöd är berättigad till. av jobbskatteavdraget avskaffas eller genom att den så Fortfarande är dock trösklarna till jobb höga. Att kallade värnskatten, det vill säga den extra statliga skatten gå från försörjningsstöd till ett deltidsjobb lönar sig till på vissa löner, sänks eller avskaffas. Moderaterna var emot exempel inte tillräckligt. Den jobbstimulans som i dag finns värnskatten är den infördes och är fortsatt kritiska till den. i försörjningsstödet ska därför utökas från procent till 40 Sänkta marginalskatter måste dock ske på ett sätt som inte i procent. För en ensamstående tvåbarnsförälder som får ett alltför hög grad vidgar inkomstklyftorna och under förutsättning halvtidsjobb som vårdbiträde skulle en jobbstimulans om 40 att prioriterade fördelningspolitiska reformer och skattelättnader procent kunna innebära ytterligare tusen kronor mer i plånboken som gynnar dem med låga inkomster också genomförs. varje månad. Samtidigt har stimulansen inte använts i någon högre utsträckning. Utöver att utöka stimulansen vill vi därför även se över dess konstruktion, för att möjliggöra för fler att få del av den. DET SKA LÖNA SIG ATT HA ARBETAT Vi vill att det alltid ska löna sig att arbeta. Men alla som har jobbat, gjort rätt för sig och varit med och byggt Sverige starkt ska också tryggt kunna leva på sin pension när de lämnar arbetslivet. Vi vill därför både stärka ekonomin för pensionärer SÄNKTA MARGINALSKATTER och göra det mer lönsamt att stanna kvar och arbeta. Sverige har totalt sett sänkt skattetrycket det senaste årtiondet Vi lever allt längre och är allt friskare som äldre. Det gör det och alliansregeringen sänkte marginalskatterna kontinuerligt naturligt att jobba högre upp i åldrarna, såväl för lönen det ger genom införandet av jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för 62 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 63

33 som för att man trivs på en arbetsplats och för att man känner att man fortsatt kan göra en värdefull insats. Under de två senaste åren har sysselsättningsgraden STÄRK ARBETSLINJEN I BIDRAGSSYSTEMEN Sveriges välfärd ska byggas med arbete, inte bidrag. För när minskat något bland äldre trots de goda tiderna. Det är en bidragsberoendet växer så riskerar det att tränga undan viktiga utveckling som måste brytas. Det förstärkta jobbskatteavdraget resurser som kunde gått till välfärdens kärna. för äldre bör därför göras mer generöst. I ett första steg ska det Fler steg behöver därför tas för att stärka arbetslinjen och införas redan från och med 64 års ålder. I ett andra steg bör Sverige behöver en stor bidragsreform. Det måste alltid löna skattereduktionen öka ytterligare. sig att arbeta och det får aldrig vara så att en familjs samlade Pensionärer är en heterogen grupp med många som inkomster minskar när en förälder börjar arbeta. Principen om klarar sig bra ekonomiskt och många som har små marginaler. att göra rätt för sig måste få ett tydligare genomslag. Det ska Moderaterna och Alliansen stärkte vid flertalet tillfällen ekonomin vara krav på att utbilda sig, på att göra sig anställningsbar för de grupper som har minst marginaler. Det arbetet bör och på att ta sig dit jobben finns samt att även bidra till det fortsätta och i synnerhet för Sveriges pensionärer. Vi tar därför gemensamma. ytterligare steg och vill sänka skatten för pensionärer. Utformningen av ersättningssystemen påverkar drivkrafterna för att jobba och är avgörande för att få fler i MODERATERNA SKA VERKA FÖR: arbete. Att tydliggöra och förenkla systemen innebär också 17 att sänka skatten på arbete för alla som jobbar, med att alla vet vad som förväntas av dem, och vad de i sin tur kan tyngdpunkt på låga inkomster. förvänta sig från samhället. 18 att utöka jobbstimulansen i försörjningsstödet, från till 40 En skärpt arbetslinje, bidragstak och kvalificering in till procent, samt att se över dess konstruktion för att möjliggöra bidrag och ersättningar minskar jobbklyftan och skapar fler för fler att få del av stimulansen. jobb, samtidigt som vi säkerställer att svenska folkets samlade 19 att sänka marginalskatterna. skattepengar oftare går till välfärd än till bidrag. Det vinner hela att det förhöjda jobbskatteavdraget ges till personer Sverige på. som fyllt 64 år, i stället för dagens 6 år, och på sikt öka skattereduktionen ytterligare. 21 att sänka skatten för pensionärer så att det lönar sig att ha jobbat. 64 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 6

34 BIDRAGSTAK I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET OCH ETABLERINGSERSÄTTNINGEN ställas krav i alla kommuner på att söka arbete även utanför det geografiska område där den sökande bor, redan från första När bidrag staplas på varandra kan den samlade dagen med försörjningsstöd. bidragsinkomsten bli så hög att steget in på arbetsmarknaden Det ska också i alla kommuner ställas krav på försenas eller helt uteblir. I dag kan till exempel de samlade motprestation från den som har försörjningsstöd av bidragen för en familj med tre barn uppgå till nära kronor arbetsmarknadsskäl i form av krav på att delta i enklare efter skatt. Det är orimligt. samhällsnyttiga insatser inom kommunens verksamhet eller I Sverige ska en självklar princip gälla: ingen som kan det lokala civilsamhället. För att dels kunna anpassas till jobba ska tjäna mer på bidrag än på arbete. För att säkerställa den enskildes förutsättningar dels till vilka förutsättningar att det alltid ska löna sig att arbeta ska ett bidragstak införas i kommunerna har ska det vara upp till kommunen att besluta om försörjningsstödet och etableringsersättningen. Ett hushåll utan vad den samhällsnyttiga insatsen ska bestå av. skattepliktig inkomst ska maximalt kunna erhålla 7 procent För det andra bör aktivitetskraven också utökas. För av lägstalön och bostadsbidrag i samlade bidrag, exklusive den som uppbär föräldraförsäkring och söker kompletterande barnbidrag och underhållsstöd. försörjningsstöd, ofta nyanlända kvinnor, ska det vara krav på att delta i exempelvis språkinsatser. Dagens aktivitetskrav gäller inte heller den som söker INFÖR EN STRIKT ARBETSLINJE I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET Internationell forskning visar att kombinationen av aktivitetskrav och ekonomiska incitament har störst betydelse för att minska bidragstagandet och öka sysselsättningen. Därför ska det alltid löna sig att arbeta och därför är reformer som införandet av bidragstak samt utökad jobbstimulans tillsammans med skattelättnader på låga inkomster viktiga. Samtidigt bör kraven på dem som lever på bidrag öka. För det första bör de aktivitetskrav som finns inom försörjningsstödet skärpas. Aktivitetskraven för den som kan arbeta bör få större inslag av jobbsökande. Det ska till exempel försörjningsstöd av sociala skäl. Även här bör socialtjänstlagen skärpas för att ge kommunerna möjlighet att kräva deltagande i sociala åtgärder. För den som lider av missbruk kan motivationsinsatser eller missbruksvård vara exempel på aktiviteter som förväntas som motprestation. Det långsiktiga målet med socialtjänstens arbete med försörjningsstöd bör också vara att alla ska komma i egen försörjning. I dag syftar dock inte alltid den individuella handlingsplanen som upprättas inom arbetet med försörjningsstödet till egen försörjning. Det bör därför ställas krav på att alla individuella handlingsplaner alltid ska ha egen försörjning som mål. 66 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 67

35 Vårt samhälle är ingen kravlös gemenskap. Ingen får ta sig arbetsinkomster i försörjningsstödet bör ses över. Detta gjordes rätten att leva på andra när man kan göra rätt för sig. Den som för bostadsbidragen 1997 och har visat sig öka arbetsutbudet. inte fullföljer sin motprestation kan därför inte räkna med fullt I dag betalas också försörjningsstödet i normalfallet ut till bidrag. mannen i familjen. Detta bör ändras så att försörjningsstödet Om den enskilde, som kan arbeta, utan godtagbart betalas ut jämlikt mellan män och kvinnor. skäl avböjer från att delta i eller uteblir från den insats som Sverige behöver också bättre kontroller i bidragssystemen. anvisats för motprestation, ska försörjningsstödet sättas ned Nolltolerans mot felaktigheter och fusk ska gälla. För detta är motsvarande det uteblivna deltagande. procents frånvaro hembesök ett viktigt verktyg samt även för att kunna ge rätt stöd motsvarar en procentig nedsättning. Om den enskilde till dem som är i behov av försörjningsstöd. Socialtjänstlagen konsekvent uteblir bör försörjningsstödet kunna sättas bör ändras i syfte att alla kommuner ska göra regelbundna och ner ytterligare och ytterst dras in. Eventuell indragning av vid behov oanmälda hembesök hos försörjningsstödsmottagare. försörjningsstöd ska dock inte påverka familjer med barn. Den som inte accepterar hembesök bör inte ha rätt till Bidrag ska ge alla en grundläggande trygghet och ska försörjningsstöd. Eventuell indragning av försörjningsstöd ska därför prövas efter behov. Samtidigt kan kommunerna i dag dock inte påverka familjer med barn. besluta om generella undantag i inkomstprövningen eller behovsbedömningen som gör att försörjningsstödet blir mer generöst. För att öka drivkrafterna till arbete bör det i stället fastställas att riksnormen ska vara det enda som får prövas. Det innebär inte att ett hushåll alltid får lika mycket som ett annat eftersom försörjningsstödet fortsatt utgår från en individuell bedömning, men det innebär att inga generella undantag ska förekomma. Att inkomstskatten individualiserades anses vara en viktig anledning till att kvinnor arbetar i så hög utsträckning i Sverige. Det lönade sig helt enkelt bättre för kvinnorna att börja arbeta när deras inkomst inte räknades ihop med männens. Försörjningsstödet ges dock fortfarande på familjenivå. Möjligheterna att individualisera inkomstgränserna för KVALIFICERING IN TILL SVENSKA BIDRAGSSYSTEM Sverige har ett ovanligt välfärdssystem. Förmåner får man inte främst för att man är medborgare eller försäkrad via jobbet utan i stället genom att helt enkelt bo i landet. Sjukvård, barnbidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag och assistansersättning är några exempel på förmåner som man omfattas av genom att bo här, inte för att man har jobbat in dem. Dessutom är bidragssystemen mycket generösa. För att bibehålla legitimiteten i de generösa svenska socialförsäkringssystemen är det centralt att kontinuerligt 68 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 69

36 förbättra och reformera socialförsäkringarnas funktionssätt utifrån nya förutsättningar. ÖKADE DRIVKRAFTER TILL ARBETE I ERSÄTTNINGARNA VID ARBETSLÖSHET Med en allt mer internationaliserad och rörlig arbetskraft En hög sökaktivitet tidigt i arbetslösheten är viktigt uppkommer till exempel frågan om det verkligen är rimligt att eftersom jobbchanserna minskar med tiden. Därför ska man omedelbart och automatiskt får tillgång till mycket stora ersättningssystemen utformas för att upprätthålla sökaktiviteten delar av det svenska socialförsäkringssystemet eller om det och incitamenten för arbete. vore rimligare att fler successivt fick arbeta sig in i rätten till olika För att öka drivkrafterna till arbete bör tiden med a-kassa bidrag och sociala ersättningar. Detta är särskilt aktuellt i ljuset kortas till ett år och taknivåerna sänkas. Dessutom bör av att tillfälliga uppehållstillstånd införts som huvudregel, efter avtrappningen ha fler steg för att öka drivkrafterna ytterligare. Moderaternas förslag. En analys av jobbchansen efter ålder visar dock att personer Kvalificering till full tillgång till svenska bidrag och över 0 år har lägre sannolikhet att få ett nytt arbete, vilket ersättningar ska därför ske enbart genom eget arbete, eller gör att personer över 0 år möjligen bör undantas ytterligare genom permanent och laglig bosättning i Sverige. avtrappning. Vuxna nyanlända utan barn bör enbart ha rätt till Även andra ersättningar vid arbetslöshet påverkar de etableringsersättning eller försörjningsstöd samt bostadsbidrag arbetssökandes drivkrafter för arbete. Ersättningarna ska stötta innan de kvalificerat sig till fulla bidrag. Äldre ska enbart ha omställning till ett nytt jobb, inte vara en långsiktig försörjning. I rätt till äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Personer dag kan dock många vara arbetslösa under väldigt lång tid med med barn ska enbart ha rätt till etableringsersättning inklusive bibehållen ersättningsnivå. etableringstillägg eller försörjningsstöd samt bostadsbidrag, Efter att ersättningsdagarna i a-kassan tagit slut kan barnbidrag, underhållsstöd och kortad föräldrapenning upp till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program får barnets ettårsdag. aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. För aktivitetsstödet I dag finns ett undantag i reglerna för garantipension och gäller samma ersättningsnivåer som i arbetslöshetskassan för sjuk- och aktivitetsersättning som innebär att flyktingar och de som haft a-kassa. Aktivitetsstöd kan den arbetssökande alternativt skyddsbehövande kan räkna med sig försäkringstid sedan få så länge personer deltar i program. från det ursprungliga hemlandet, vilket inte är fallet för andra En bortre parentes för de här stöden bör införas. Efter grupper som varit bosatta utomlands. Detta undantag bör tas tre års arbetslöshet ska möjligheten till andra ersättningar bort. Samma kvalificeringsregler ska gälla för alla. än försörjningsstöd upphöra. De nuvarande stödformerna aktivitetsstöd och utvecklingsersättning bör ersättas av ett stöd. 70 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 71

37 Nivån i det nya stödet ska säkerställa att det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete. Drivkrafterna för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet måste därför stärkas hos samtliga aktörer: den försäkrade, arbetsgivaren, läkaren och handläggaren på Försäkringskassan. STÄRK ARBETSLINJEN I FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN För den som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden kan Särskilda åtgärder måste också genomföras för att hejda den snabba ökningen av sjukfall med psykiska diagnoser. Psykiatriska diagnoser, främst depressioner och ångestsyndrom, en eller flera långa föräldraledigheter höja trösklarna in till är sedan 14 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Den arbetsmarknaden betydligt. För att stärka arbetslinjen bör en nuvarande rehabiliteringskedjan utformades i ett läge då de växling göras mellan kortad föräldrapenning från 480 dagar till psykiska diagnoserna var mindre vanliga än i dag och är bättre 36 dagar för de som saknar sjukpenninggrundande inkomst anpassad för andra sjukdomstillstånd. och utökad förskola för barn till dem som lever på bidrag. På En särskild rehabiliteringskedja för lättare psykiska så sätt kan föräldrarna snabbare stå till arbetsmarknadens diagnoser bör därför inrättas. Rehabiliteringskedjan ska innefatta förfogande samtidigt som barnens språkinlärning stärks. tidigare stöd- och kontrollstationer än vad som är fallet i dag och särskilt anpassade rehabiliterings- och omställningsinsatser ska erbjudas från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. EN NY SJUKFÖRSÄKRINGSREFORM För Moderaterna är det självklart att samhällets insatser i möjligaste mån ska inriktas på att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro leder till att kontakten med arbets-gemenskapen bryts och privatekonomin försämras. Utanförskapet är både ekonomiskt och socialt. Effekterna kan också vara stora i nästa generation; barn till föräldrar som är långtidssjukskrivna tenderar att själva bli sjukskrivna i större grad än andra. Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska självklart ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Men den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få De förebyggande insatserna mot psykisk ohälsa bör också stärkas med nya resurser genom införandet av en förebyggandegaranti mot psykisk ohälsa. Genom skärpt tillsyn av arbetsgivare med hög sjukfrånvaro och tydliga krav på att avhjälpa de brister som upptäcks kan det bättre säkerställas att alla arbetsgivare arbetar både preventivt och med reha-bilitering. Arbetsmiljöverket bör därför ges ett tydligare uppdrag om skärpt tillsyn och andra aktiva insatser för arbetsgivare inom yrkesgrupper med särskilt hög sjukfrånvaro. Lagstiftningen bör även skärpas vad gäller landstingens ansvar att erbjuda förebyggande insatser för att motverka arbetsplatsrelaterad ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen bör 72 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 73

38 därför innefatta tydligare krav på arbetet med rehabilitering. Det aktivitetsersättningen, förtidspensionen för ungdomar, ska vara krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering för reformeras. I dag får ungdomar med förlängd skolgång att återgå i arbete och krav på samverkan med arbetsgivare, aktivitetsstöd med närmast automatik, vilket riskerar att skapa Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. ett livslångt bidragsberoende. Som huvudregel bör ungdomar Läkarnas sjukförsäkringsarbete är komplext och med förlängd skolgång i stället omfattas av det vanliga målkonflikterna har ökat med det fria vårdvalet som gör att studiestödssystemet. patienter kan söka sig vidare om sjukskrivning inte medges. För att stärka läkarna i deras arbete bör det försäkringsmedicinska MODERATERNA SKA VERKA FÖR: beslutsstödet utvecklas och tillsynen av läkarnas och 1 att införa ett bidragstak för att det alltid ska löna sig mer att vårdgivarnas arbete med sjukskrivningsfrågor förstärkas. Vid jobba än att leva på bidrag. upprepade anmärkningar liksom vid rent fusk bör rätten till 2 att socialtjänstlagen skärps så att alla kommuner ställer utfärdande av sjukintyg kunna dras in. krav på motprestation, motsvarande heltid, från den som får Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen måste ge en försörjningsstöd. grundläggande ekonomisk trygghet för den som blir sjuk eller 3 att aktivitetskraven, för den som kan arbeta, ska präglas av skadad. Samtidigt måste drivkrafterna för att komma tillbaka till jobbsökande i ökad utsträckning, genom att alla kommuner arbete vara tydliga. ska ställa krav på att arbete ska sökas i hela landet redan Avtrappningen av sjukpenningen bör därför ske dag 90 i från första dagen. stället för dag 36 och ett ytterligare steg i avtrappningen om 70 4 att den som kan arbeta och uppbär försörjningsstöd ska procent av den sjukpenninggrundande inkomsten bör införas vid delta i enklare samhällsnyttiga insatser. dag 36. En ny karensdag bör också införas vid övergången från att aktivitetskraven utökas till den som söker kompletterande sjuklön till sjukpenning, det vill säga vid dag. Samtidigt måste försörjningsstöd till föräldraförsäkringen samt den som har den bortre tidsgränsen återinföras i sjukförsäkringen och en försörjningsstöd av sociala skäl. regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga ske 6 att alla individuella handlingsplaner inom arbetet med under hela sjukfallet. Dagens regelverk som medger att särskilt försörjningsstöd alltid ska ha egen försörjning som mål. allvarliga sjukdomstillstånd kan undantas från nedtrappningen i 7 att om den enskilde, som kan arbeta, utan godtagbart ersättningsnivåer ska gälla fortsättningsvis. skäl inte deltar eller uteblir från den insats som anvisats Förtidspension ska inte vara en rättighet utan för motprestation ska försörjningsstödet sättas ned beviljas av Försäkringskassan utifrån behov. Därför måste 74 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7

39 motsvarande det uteblivna deltagandet och ytterst kunna 18 att föräldrapenningen på grundnivå, för den som saknar dras in vid upprepade förseelser. arbetsinkomst, bör begränsas till 36 dagar, samtidigt som 8 att restriktivitet bli norm i försörjningsstödet. tillgången till förskola stärks. 9 att se över möjligheten att individualisera det ekonomiska 19 att inrätta en särskild rehabiliteringskedja för lättare psykiska biståndet för att minska marginaleffekterna att gå till arbete. diagnoser. att försörjningsstödet ska betalas ut jämlikt mellan män och att införa en förebyggandegaranti mot psykisk ohälsa. kvinnor. 21 att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att skärpa tillsynen av, och 11 att alla kommuner ska göra regelbundna och vid behov kraven på, arbetsgivare inom yrkesgrupper med särskilt hög oanmälda hembesök hos försörjningsstödsmottagare. sjukfrånvaro. 12 att den som inte accepterar hembesök inte ska ha rätt till 22 att hälso- och sjukvårdslagen ska innefatta tydligare krav på försörjningsstöd. arbete med rehabilitering. 13 att kvalificering till full tillgång till svenska bidrag och 23 att öka tillsynen av läkarnas arbete med sjukskrivningsfrågor. ersättningar ska ske enbart genom eget arbete, eller genom 24 att stärka drivkrafterna till återgång i arbete med en tydligare permanent och laglig bosättning i Sverige. avtrappning av ersättningen i sjukförsäkringen. 14 att undantaget för flyktingar och alternativt skyddsbehövande att införa en ny karensdag vid dag. i kvalificeringsregeln för garantipension och sjuk- och 26 att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen aktivitetsersättningen tas bort. samt införa regelbunden uppföljning av den försäkrades att kommunerna tar över huvudansvaret för personer som arbetsförmåga. varit arbetslösa mer än tre år. 27 att reformera aktivitetsstödet för ungdomar med förlängd 16 att förenkla ersättningssystemet för arbetslösa och stärka skolgång. drivkrafterna till arbete genom att korta tiden i a-kassa till ett år, sänka taknivåerna, införa en enhetlig ersättning som ersätter övriga stöd vid arbetslöshet samt införa en bortre gräns för detta stöd vid tre år. FLER OCH NYA VÄGAR IN PÅ ARBETSMARKNADEN 17 att införa särskilda regler för avtrappning i a-kassan för den Sverige behöver en arbetsmarknad som fungerar för alla där som fyllt 0 år och som därför kan behöva en längre tid för människor känner att de har rättvisa förutsättningar att jobba omställning. och skapa ett bättre liv för sig själva och sin familj. 76 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 77

40 I dag finns mycket små möjligheter att matcha arbetslösa Därför är det egentligen rätt enkelt. Sverige behöver bra som saknar gymnasieutbildning mot en arbetsmarknad förutsättningar för fler jobb; fler enkla jobb och fler avancerade där huvuddelen av jobben kräver längre utbildning. jobb. Fler ska kunna få sitt första jobb och fler ska få sitt andra, Arbetsförmedlingens statistik visar också att många arbetslösa tredje och fjärde jobb. Det handlar inte om antingen eller utan inte har en fullständig gymnasieutbildning. Inflödet av om både och. Därför ska det alltid löna sig att jobba, utbilda sig nyanlända utan tillräcklig utbildning innebär också att antalet och att anstränga sig. stiger successivt och beräkningar visar att antalet arbetslösa med högst grundskoleutbildning kommer att uppgå till fram till år. En del av dessa personer kan och kommer genom utbildningsinsatser och kompetensutveckling att öka sina möjligheter att få ett arbete. Men för många är investeringen som krävs för att nå till exempel en fullständig gymnasieutbildning helt enkelt för stor. Det behövs därför fler och nya vägar in på arbetsmarknaden, framför allt för dem som i dag saknar en gymnasieutbildning. En hög andel kvalificerade jobb i ekonomin är en förutsättning för en hög tillväxt, men givet en situation med en snabb ökning av ett arbetskraftsutbud som saknar gymnasieutbildning behöver också antalet jobb med lägre kvalifikationskrav öka. En jämförelse visar att Sverige är det land inom EU som har lägst andel jobb med den lägsta kvalifikationsgraden. Andelen enkla jobb här är under fem procent jämfört med genomsnittet för EU som är drygt nio procent. Att vi har en låg andel jobb som inte kräver högre kvalifikationskrav gäller även jämfört med länder som har en högre arbetsproduktivitet än i Sverige. En ekonomi med en hög andel kvalificerade jobb kan således också ha ett stort antal jobb med låga kvalificeringskrav. INTRÄDESJOBB FÖR FLER I ARBETE Ett stort hinder för många som befinner sig i utanförskap är att deras kunskaper inte räcker till på den svenska arbetsmarknaden. Därför måst det bli lättare att lära sig jobbet på jobbet. Samlad erfarenhet visar att en kombination mellan arbete, utbildning och handledning är ett bra sätt att komma in på arbetsmarknaden. För att stärka integrationen och för att fler ska kunna lämna utanförskap för jobb vill vi tillsammans med Alliansen införa en ny förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen: Inträdesjobb. Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning. Det arbetsrättsliga skyddet ska motsvara provanställning i två år, som övergår i tillsvidareanställning därefter. Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år inom ramen 78 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 79

41 för anställningsformen. Anställningsformen ska också kunna kombineras med nystartsjobb. Flytt- och hämt-rut: rut breddas till flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt plantering av växter i trädgård. BYGG VIDARE PÅ RUTREFORMEN En av alliansregeringens mest lyckade reformer var införandet av rutavdraget. Tiotusentals jobb har blivit vita och tjänster som tidigare utfördes av hushållen själva görs nu mer effektivt på den öppna marknaden. Att göra det enkelt och lönsamt att köpa enklare tjänster i stället för att utföra dem själv har en betydande potential att skapa efterfrågan på denna typ av tjänster. Det gör också att högkvalificerade personer kan arbeta mer läkaren kan jobba fler timmar om henne inte själv behöver städa eller måla om huset och därmed ökar antalet arbetade timmar i ekonomin. Sedan regeringen sänkt taket i rutavdraget har dock möjligheterna till att skapa nya jobb försämrats. Det finns också tecken på att det sänkta taket i rutavdraget har påverkat aktiviteten i branschen negativt. Vår idé är en annan. Vi vill tillsammans med Alliansen genomföra en ny omfattande rutreform för att fler enkla jobb ska kunna växa fram i Sverige. För att ta tillvara sysselsättningspotentialen i rut-sektorn ska det nuvarande taket tredubblas till kronor per år och person. Rutavdraget bör också breddas till följande nya tjänster: Trygghets-rut: rut breddas till tillsyn av hem vid resa eller Därtill vill vi förenkla och utvidga rut för den som är över 70 år. Äldre är bland de flitigaste användarna av rutavdraget. Många anhöriga hjälper också sina äldre släktingar med alla möjliga sysslor i hemmet. För att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör det utredas om rutavdraget ska breddas till ett bredare hem-avdrag för de över 70 år, där fler eller alla tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion. Det finns även anledning att utreda om avdragsrätten för äldre personer över 80 år ska höjas från 0 till 60 procent. Rut-tjänster kan i dag köpas av den som bor i bostaden där tjänsten utförs samt till tjänster i föräldrarnas bostad. För att förenkla regelverket och göra det mer likvärdigt bör möjligheten att köpa tjänster i föräldrars bostad breddas till att omfatta samtliga närstående familjemedlemmar såsom syskon och barn. Att utveckla och bredda rutavdraget möjliggör för innovation och tillväxt i rut-sektorn. Samtidigt måste en större rut-reform utredas noga för att säkerställa att en sådan förändring leder till både en reell sysselsättningsökning och att fusk och missbruk stävjas. Exempelvis kan man överväga att införa ett tak på hur stor skattereduktion får vara per timme. frånvaro. Tvätt-rut: rut breddas till att även gälla tvätt av kläder som sker utanför hemmet. Det gäller dock ej industriell tvätt. 80 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 81

42 TRYGGHETSANSTÄLLNINGAR Den kraftiga ökningen av arbetskraft som saknar FÖRENKLA DE SUBVENTIONERADE ANSTÄLLNINGARNA gymnasieutbildning i kombination med en låg efterfrågan Subventionerade anställningar är en viktig väg in för nyanlända på lågkvalificerad arbetskraft innebär att det finns och personer med låg utbildningsbakgrund eftersom de sänker ett behov av att se över möjligheten att permanent arbetsgivarnas kostnader för att anställa. Dagens subventioner sänka anställningskostnaderna för denna grupp. fungerar dock för dåligt samt är för krångliga och administrativt Anställningskostnaderna behöver kunna anpassas bättre till tungrodda. För att fler ska kunna få ett första jobb vill vi ersätta arbetskraftens produktivitet än vad som är möjligt i dag. befintliga stöd med ett nytt som är betydligt enklare. På många arbetsplatser finns det i dag arbetsuppgifter Dagens åtta stöd nystartsjobb, särskilt nystartsjobb, som utförs av personal som egentligen är anställda för att särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd, göra annat. Det finns också arbetsuppgifter som inte utförs, instegsjobb, extratjänster, traineetjänst i välfärden och trots att det sannolikt skulle öka produktiviteten. Genom att traineetjänst för bristyrken ska ersättas med en samlad väg definiera enkla jobb i kollektivavtalen med lägre krav skulle in som bygger på nystartsjobben. Den nya vägen in ska inte nya arbetsgrupper kunna inrättas och dessa skulle kunna kräva någon arbetsmarknadspolitisk bedömning, utan endast att avlasta mer utbildad personal. Därigenom skulle den akuta personen har varit arbetslös i ett år eller är nyanländ. arbetskraftsbristen inom flera områden också kunna avhjälpas. Samtidigt är det viktigt att vi säkerställer att stöden inte Det kan handla om lärarassistenter för att avlasta lärarna eller missbrukas eller överutnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Därför personal för att avlasta inom socialtjänsten. På samma sätt bör det som huvudregel finnas en gräns för hur stor andel av de bör de arbetsuppgifter inom vården som inte kräver särskild anställda som får ha en subventionerad anställning hos en och utbildning utföras av exempelvis vårdbiträden. samma arbetsgivare. Det är angeläget att arbetsmarknadens parter öppnar För att fler arbetsgivare ska anställa via denna stödform upp för nya typer av anställningar som gör det möjligt att i bör det också vara Skatteverket som ska bevilja nystartsjobben större utsträckning än i dag anpassa anställningskostnader och ansökan ska hanteras inom ramen för det normala efter produktivitet. Från politikens håll bör sådana initiativ hanterade av arbetsgivaravgifter. Detta då många företagare inte stödjas. Om parterna inte förmår att träffa avtal om enkla vill ha kontakt med Arbetsförmedlingen då det riskerar att bli för jobb kan en ny anställning trygghetsanställning som ger betungande, samtidigt som alla företagare redan har kontakt samma rättigheter som när man omfattas av kollektivavtal och med Skatteverket. Detta kräver ett utvecklat samarbete mellan fackföreningsmedlemskap inrättas. 82 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 83

43 Skatteverket och Arbetsförmedlingen (eller den aktör som möjlighet att påverka utformning och genomförande av hanterar systemet i framtiden). utbildningen och dessutom finnas med i rekryteringsurvalet. Subventionerade anställningar får dock inte blir norm i Yrkesutbildningen ska, som huvudregel, vara kopplad vissa branscher eller vara utformade så att människor fastnar i till en anställning hos en arbetsgivare så att den som går dessa anställningar. utbildningen med stor sannolikhet har ett jobb som väntar Nystartsjobb till skillnad från en del andra anställningsstöd efteråt. På så sätt ökar chansen att deltagarna kan tillgodogöra kvalificerar till a-kassa. Det innebär att det finns en risk att sig utbildningen och vara motiverade. Utbildningen kan både nystartsjobben blir ett sätt att uppfylla ett arbetsvillkor i bestå av teori och arbetsplatsförlagd utbildning. a-kassan och när subventionen tar slut får personen full a-kassa igen tills henne efter ett år kan få ett nytt nystartsjobb. Detta riskerar att bli kostsamt eftersom systemet bygger på att nystartsjobben är en väg in till den reguljära FÖRENKLADE STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING arbetsmarknaden. Därför bör subventionerade anställningar, Stöden för personer med funktionsnedsättning som medför bortsett från lönestöd till funktionsnedsatta, inte kvalificera till nedsatt arbetsförmåga behöver förenklas. Dessa personer tillhör a-kassa. de grupper som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden och är överrepresenterade bland arbetssökande med långa tider utan arbete. Genom att förenkla stöden skulle de både bli lättare att YRKESUTBILDNING I STÄLLET FÖR INEFFEKTIVA ARBETSMARKNADSUTBILDNINGAR förstå och använda. De subventionerade anställningar som är riktade till personer med funktionsnedsättning som finns i dag bör ersätts Dagens arbetsmarknadsutbildningar är ineffektiva, dyra med två: lönestöd för utveckling samt lönestöd för trygghet. och leder inte till jobb. För att förbättra matchningen på Lönestöd för utveckling syftar till att ge möjlighet för arbetsmarknaden bör en ny yrkesutbildning med starkare individer att utveckla sin arbetsförmåga under maximalt två år koppling till arbetsmarknaden införas samtidigt som medan lönestöd för trygghet ska vara till för personer med mer arbetsmarknadsutbildningen fasas ut. varaktiga behov av stöd. Det sistnämnda stödet bör omprövas Yrkesutbildningen ska möta delar av den arbetskraftsbrist var fjärde år. som råder på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna ska ges Dessa stöd ska kunna finnas hos samtliga typer av arbetsgivare, som kompenseras utifrån nedsättningen 84 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 8

44 av arbetsförmåga upp till en maximal bidragsgrundande lönekostnad. att minska överutnyttjandet/missbruket av de subventionerade anställningarna genom att som huvudregel införa en gräns för hur stor andel av de anställda som MODERATERNA SKA VERKA FÖR: får ha en subventionerad anställning hos en och samma 1 att införa Inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända arbetsgivare. och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. 11 att Skatteverket ska hantera anställningsstöden i stället för 2 att taket i rutavdraget tredubblas till kronor per år och Arbetsförmedlingen. person. 12 att subventionerade anställningar inte ska kvalificera till 3 att rutavdraget utvidgas till att omfatta tillsyn av hem vid resa a-kassa, förutom lönestöd till funktionsnedsatta. eller frånvaro, tvätt av kläder som sker utanför hemmet samt 13 att statliga arbetsmarknadsutbildningar ska ersättas av andra flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning av former av yrkesutbildning. återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt plantering av 14 att stöden som riktas till personer med funktionsnedsättning växter i trädgård. som medför nedsatt arbetsförmåga förenklas så att man 4 att rutavdraget förenklas och breddas för alla över 70 år. lättare kan finna, få och behålla ett arbete. att se över om avdragsrätten för rut, för äldre personer över 80 år, ska höjas från 0 till 60 procent. 6 att möjligheten att köpa rut-tjänster i föräldrars EN INTEGRATION SOM FUNGERAR bostad breddas till att omfatta samtliga närstående Sverige är ett land fullt av möjligheter. Men Sverige är ingen familjemedlemmar såsom syskon och barn. kravlös gemenskap. Inom ramen för integrationen behöver vi 7 att stödja initiativ till nya anställningsformer inom ramen för ställa betydligt tydligare krav på den som kommit till Sverige för kollektivavtalen som möjliggör framväxten av fler enkla jobb. att bygga sig ett nytt liv här. Det gäller framför allt vikten av att 8 att trygghetsanställningar, en anställningsform som ger lära sig svenska språket och att göra sig anställningsbar samt samma rättigheter som när man omfattas av kollektivavtal, att komma i egen försörjning. ska införas om parterna inte förmår att träffa avtal om enkla Ska vi klara integrationen, då måste vi välja arbetslinjen jobb. framför bidragslinjen. Vi måste bryta bidragsberoende, se till att 9 att slå ihop och förenkla de åtta lönestöden, som riktar sig till de alltid lönar sig att arbeta samt att fler enkla jobb kan växa arbetslösa och nyanlända, till ett stöd. fram. 86 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 87

45 Samtidigt är integration betydligt mer än bara ett jobb. En viktig del av integrationen är att anpassa sig efter det svenska som inte deltar bör ersättningar och bidrag sättas ned i större utsträckning än i dag och ytterst kunna dras in. samhället och de normer och värderingar som gäller här. Att varje individ, oavsett kön eller sexuell läggning, fullt ut kan vara en del av samhället och forma sitt eget liv är grundläggande för vår samhällsgemenskap. Om man inte står ut med att se en 0 TIMMARS SAMHÄLLSORIENTERING, MED SAMHÄLLSTEST kvinna röra sig fritt i vårt samhälle, då får man stanna inne själv. Samhällsorienteringen ska tydligt befästa att integration är För i Sverige ska vi inte tillåta att förlegade normer baserade på plikt i Sverige samt belysa vikten av svenska språket, eget kultur eller religion hindrar någon från möjligheten att komma till arbete samt de rättigheter och skyldigheter som gäller här. Det sin rätt och att leva sitt liv i frihet. senare innebär till exempel att alltid ta ställning för individuella Därför behöver vi se till att information om svenska fri- och rättigheter och mot kulturella eller religiösa yttringar värderingar och hur Sverige fungerar ges till alla tidigt och mer som kränker dessa. Det handlar bland annat om att ta tydlig tydligt än i dag. God förståelse och kunskap om vad som gäller ställning mot barnäktenskap och alla former av hedersförtryck. i Sverige ökar möjligheten för fler att komma in i det svenska Samhällsorienteringen för nyanlända bör därför ha ett mer tydligt samhället. För att tydligare slå fast vikten av integration bör en fokus på hbtq- samt kvinnors och barns rättigheter än i dag. För integrationsplikt för nyanlända införas. att uppnå detta bör regler och riktlinjer för samhällsorienteringen Ytterst är också en stram och långsiktigt hållbar skärpas. migrationspolitik en förutsättning för en fungerande integration. Det finns också skäl att utöka antalet timmar för att ge större möjlighet till fördjupning samt för att tydligare visa på att kunskap om Sverige är centralt för att integreras här. INTEGRATIONSPLIKT FÖR NYANLÄNDA Samhällsorienteringen bör därför utökas från dagens minst 60 För att ytterligare slå fast vikten av integration och den enskildes timmar till minst 0 timmar. Vi kallar det 0 timmar för Sverige. ansvar för detta ska alla nyanlända vuxna i Sverige omfattas Alla nyanlända i Sverige ska ha genomgått av integrationsplikt. Information om integrationsplikten bör ges samhällsorientering inom ett år från att etableringen inleddes. redan av Migrationsverket. Uppföljningen inom samhällsorienteringen bör samtidigt öka. Följande delar ska ingå i integrationsplikten, där det ska Det bör därför införas en examination i samhällsorientering, ett ställas krav på ansträngningar och aktivt deltagande. För den samhällstest. Om man inte klarar examinationen bör man helt eller delvis göra om samhällsorienteringen och examinationen. 88 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 89

46 Ett uppföljnings- och fördjupningstest bör sedan göras vid etableringstidens slut efter två alternativt tre år. Vid brister bör efter bästa förmåga i etableringsinsatser och där måste alltid undervisning i svenska ingå. individuella och extra integrationsinsatser sättas in, exempelvis att läsa om de delar av samhällsorienteringen där brister uppvisats alternativt genomgå hela samhällsorienteringen på nytt. Integrationsplikten förstärker också att ÖKADE AKTIVITETSKRAV UNDER ETABLERINGSTIDEN SAMT I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET samhällsorienteringen ska vara obligatorisk på riktigt. Det ska vara krav på att agera för att öka sin egen anställningsbarhet. Aktivitetskraven under etableringstiden samt i försörjningsstödet bör därför skärpas. Aktivitetskravet UTBILDNINGSPLIKT försörjningsstödet bör också omfatta fler. Till exempel bör En stor del av de nyanlända till Sverige har inte med sig en det kunna tillämpas för personer som söker kompletterande färdig grundskoleutbildning från hemlandet. Samtidigt har vi försörjningsstöd till föräldraförsäkringen, ofta nyanlända en skolplikt i Sverige motsvarande grundskoleutbildning. Det kvinnor, genom krav på att delta i språkundervisning även under är därför rimligt att ställa liknande krav på den som kommer föräldraledigheten. till Sverige senare i livet. Nyanlända vuxna som saknar grundskoleutbildning bör därför omfattas av en utbildningsplikt. Genom en utbildningsplikt skärps kraven på att fler ska få med FOKUS PÅ JOBB OCH SPRÅK FRÅN DAG ETT sig grundläggande och avgörande kunskaper såsom att läsa, skriva och räkna. Fortfarande väntar ett mycket stort antal människor i Migrationsverkets mottagningssystem. I stället för att till exempel enbart vänta på beslut om ett eventuellt uppehållstillstånd bör Sveriges mottagningssystem präglas mer av ett integrations- och ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT LÄRA SIG SVENSKA FÖR ATT FÅ PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND jobbperspektiv redan från dag ett. Direkt då man kommer till Sverige ska det ske en kompetenskartläggning. På så sätt kan den asylsökande få För att kunna få permanent uppehållstillstånd, för dem utan en snabb uppfattning om hur de erfarenheter och kunskaper jobb och egen försörjning, ska det krävas att man deltagit aktivt man har står sig på den svenska arbetsmarknaden. I dag blir ofta kompetenskartläggning aktuellt först då den asylsökande 90 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 91

47 beviljats uppehållstillstånd och därmed har varit i Sverige i FÖRBÄTTRAD SFI-UNDERVISNING många månader. Genom att snabbt få kartläggning av sina Ett av de viktigaste stegen mot att integreras i ett nytt land är att kunskaper ökar förutsättningar för jobb såväl under som efter kunna språket. Vi vet också att ett av de mest grundläggande asyltiden. kraven på svensk arbetsmarknad för att få en anställning är Det bör också ges undervisning i svenska språket från dag att den arbetssökande talar och förstår svenska. Därför spelar ett och arbetet för att samhällsorienteringen ska genomföras sfi-undervisningen en avgörande roll för att nyanlända ska få ett redan under asyltiden ska prioriteras. För att underlätta detta arbete och undvika att hamna i utanförskap. bör Migrationsverket arbeta som i Norge där motsvarande Dagens utformning av sfi fungerar dock till stor del myndighet ställer krav på att till exempel språkundervisning ineffektivt. Exemplen är många på personer som gått i sfi i flera och samhällsorientering ska finnas tillhanda och genomföras på år utan att nämnvärt ha förbättrat sina språkkunskaper asylboendena. För att öka kvaliteten i utbildningen bör kommunerna Vi vill även att Migrationsverket i större utsträckning strävar använda sig av auktorisation, att vissa krav ställs för att få efter långsiktig kostnadseffektivitet i asylboenden genom större bedriva sfi-undervisning. Samtidigt bör ersättningsmodeller för anläggningar där mer av den samhällsservice som tillhandahålls sfi i högre grad vara resultatbaserade utifrån elevernas närvaro av myndigheten kan ges. På så sätt kan de lägenheter som och prestation, i syfte att stärka kopplingen mellan ersättning Migrationsverket i dag hyr runt om i landet också frigöras för och kvalitet i utbildningen samt deltagarnas progression. nyanlända. Det huvudsakliga syfte med sfi ska också vara att De möjligheter att arbeta som asylsökande har i dag förkorta vägen till arbete samtidigt som individen tar sig upp bör stärkas för att möjliggöra för fler att bidra på den svenska till arbetsmarknadens kompetenskrav. Det behöver förtydligas arbetsmarknaden, också under ansökningstiden. Eventuella i lagstiftningen att det är att komma i jobb som är målet med hinder som finns för detta ska rivas. utbildningen. Samtidigt bör även kraven på aktivitet och att göra rätt För nyanlända med eftergymnasial utbildning bör sfi- för sig öka under ansökningstiden. Migrationsverket bör därför studier kunna kombineras med studier som möjliggör en kunna ställa krav på deltagande i erbjudna aktiviteter som akademisk eller yrkesinriktad specialisering. samhällsorientering och språkintroduktion som motprestation till I många kommuner finns ett stort behov av fler sfi-lärare. dagsersättningen. Genom att öka antalet distanskurser, se till att fler lärosäten med lärarutbildning erbjuder sommarkurser i svenska som andraspråk samt att göra svenska som andraspråk till en 92 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 93

48 obligatorisk del på lärarutbildningen kan behovet av fler sfi- till ett nätverk, vilket i sin tur ska underlätta integrationen lärare mötas bättre. och etableringen på arbetsmarknaden. Flera utredningar Forskning visar också att det är enklare att lära sig ett nytt har dock kommit fram till att möjligheten till eget boende för språk om man kan utgå ifrån sitt modersmål. Genom att införa asylsökande borde avskaffas. Utredningarna visar att EBO modersmålsstöd och exempelvis ta till vara på kompetens hos förstärkt boendesegregationen genom att de asylsökande tidigare elever med olika modersmål kan kvaliteten i utbildningen koncentrerades till storstäderna och ofta till redan segregerade öka. områden. Eftersom de asylsökande ofta riskerar att bli kvar i dessa segregerade områden även efter att de fått uppehållstillstånd antas EBO bidra till arbetslöshet och utanförskap. FÖRETAGSRÅDGIVNING FÖR UTRIKES FÖDDA Ska fler komma i arbete krävs det att fler startar företag som Trångboddhet och frekventa flyttar är andra negativa effekter av EBO som lyfts fram. För att minska de negativa konsekvenserna bör det införas växer och kan anställa. Genom ökat företagande kan fler lämna krav på att det egna boendet är värdigt och acceptabelt ur ett bidragsberoende och skapa eller få en egen försörjning. boendesocialt perspektiv. Dessutom behöver effekterna av EBO Ett av de stora hindren för många utrikes födda handlar under asyltiden analyseras. om att förstå den svenska byråkratin och de svenska myndighetskontakterna. Internationella Företagarföreningen i Sveriges (IFS) rådgivning är en viktig del av att hjälpa drivna människor att snabbare hitta rätt. Därför vill vi öka satsningarna på företagsrådgivning för utrikes födda genom IFS rådgivning i FÖRLÄNG ETABLERINGSPLANEN FÖR NYANLÄNDA MED KORT UTBILDNINGSBAKGRUND samarbete med Almi. För nyanlända som har kort utbildning från hemlandet är den tvååriga etableringstiden, det vill säga den tid som etableringen pågår, ofta för kort. Enbart en av tre är i studier eller har ett VÄRDIGT BOENDE Lagen om eget boende (EBO) syftade till att betona de asylsökandes och nyanländas eget ansvar. De förväntade positiva effekterna av EBO är också att de asylsökande genom att bo nära sin släkt och sina vänner ska få tillgång jobb tre månader efter att etableringen har avslutats och enbart omkring fem procent har ett jobb utan stöd. Därför bör etableringstiden förlängas från dagens två år till tre år för nyanlända i åldern 28 till 4 år med kort utbildningsbakgrund, motsvarande max grundskola i nio eller tio år. En förlängning 94 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9

49 innebär att staten tar ett större ansvar för individens insatser och försörjning. Detta underlättar i sin tur för kommunerna. 6 att ansträngningar för att lära sig svenska ska krävas för permanent uppehållstillstånd. 7 att kraven på att nyanlända ökar sin egen anställningsbarhet skärps. GE KOMMUNERNA MÖJLIGHET ATT TA ÖVER ANSVARET FÖR INTEGRATION AV NYANLÄNDA 8 att en kompetenskartläggning av nyanlända genomförs redan från dag ett i Sverige. 9 att undervisning i svenska språket genomförs från dag ett I dag har Arbetsförmedlingen helhetsansvar för och att arbetet för att samhällsorienteringen ska genomföras etableringsinsatserna, men myndigheten har stora brister redan under asyltiden prioriteras. och de resultat som visas är inte tillfredsställande. De att Migrationsverket ställer krav på att språkundervisning och kommuner som vill bör därför kunna ta över ansvaret för samhällsorientering ska finnas tillhanda och genomförs på integrationen för nyanlända från Arbetsförmedlingen. Staten asylboendena. och Arbetsförmedlingen, på sikt dess ersättare, ska ha kvar 11 att Migrationsverket i första hand ska använda asylboenden ansvaret i de kommuner som inte vill eller har möjlighet att ta och inte lägenheter. över ansvaret för integration av nyanlända. 12 att aktivitetskrav ska ställas som motprestation för dagsersättning under asyltiden. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att alla nyanlända vuxna i Sverige omfattas av en integrationsplikt. 2 att ersättningar och bidrag ska sättas ned och ytterst kunna dras in för den som bryter mot integrationsplikten. 3 att samhällsorienteringen för nyanlända utformas för att tydligare ta ställning för individuella fri- och rättigheter och mot kulturella eller religiösa yttringar som kränker dessa. 4 att samhällsorienteringen för nyanlända utökas från dagens 60 timmar till 0 timmar. att ett samhällstest och uppföljningstest införs inom samhällsorienteringen för nyanlända. 13 att kommunerna ställer vissa grundläggande krav på utbildningsanordnare inom sfi och att ersättningsmodeller för sfi i högre grad ska vara resultatbaserade utifrån elevernas närvaro och prestation. 14 att syftet med sfi förtydligas i skollagen så att det tydligt framgår att det är komma i jobb som är det huvudsakliga målet med utbildningen. att nyanlända med eftergymnasial utbildning ska kunna kombinera sfi-studier med studier som möjliggör en akademisk eller yrkesinriktad specialisering. 16 att lärosäten med lärarutbildning ska erbjuda distans- och sommarkurser i svenska som andraspråk. 96 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 97

50 17 att göra svenska som andraspråk till en obligatorisk del av Förutom att en allt större andel av de arbetslösa lärarutbildningen. står allt längre bort från arbetsmarknaden växer således 18 att modersmålsstöd prioriteras inom sfi-utbildningen. också obalanserna. För att säkerställa en effektiv 19 att införa krav på att socialtjänsten eller Migrationsverket arbetsmarknadspolitik måste Arbetsförmedlingen ersättas av säkerställer att det egna boendet inom EBO är värdigt och andra aktörer. Samtidigt måste de arbetsmarknadspolitiska acceptabelt ur ett boendesocialt perspektiv. verktygen förenklas och vässas. En väl fungerande att utreda effekterna av EBO under asyltiden. matchningsfunktion är nödvändig för att minska utanförskapet. 21 att etableringsplanen för nyanlända med kort För att förbättra matchningen, öka rörligheten och utbildningsbakgrund förlängs till tre år. underlätta för fler att få det första jobbet behöver även 22 att kommunerna får möjlighet att ta över ansvaret för arbetsrätten reformeras. integration av nyanlända. ARBETSMARKNADSPOLITIK I BEHOV AV FÖRÄNDRING ERSÄTT ARBETSFÖRMEDLINGEN MED EN MINDRE OCH VASSARE STATLIG AKTÖR SAMT ETABLERADE MATCHNINGSAKTÖRER Arbetsmarknadspolitiken ska syfta till att säkra en snabb och Sverige måste komma ifrån en situation där människor varit effektiv återgång till arbete för den som hamnar i arbetslöshet. inskrivna på Arbetsförmedlingen under mycket lång tid och Rätt utformad kan en aktiv arbetsmarknadspolitik bidra till varken får insatser eller sysselsättning som ökar möjligheten till lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshetsperioder genom nytt jobb. Att förpassas till passivitet leder till stora kostnader insatser som bidrar till förbättrad sökaktivitet, rustar människor både för individen och för samhället. för jobb och säkerställer en effektiv matchningsprocess mellan De som inte kunnat tillgodogöra sig utbildning eller arbetssökande och arbetsgivare. arbetsmarknadspolitiska insatser, eller som varit en del av det I dag fungerar inte arbetsmarknadspolitiken på ett offentliga matchningsuppdraget under lång tid förtjänar en tillfredställande sätt. Trots högkonjunktur har allt fler av de meningsfull sysselsättning. arbetslösa svårare att få jobb. Samtidigt upplever många I dag vilar ett tungt ansvar på Arbetsförmedlingen när det arbetsgivare en arbetskraftsbrist och att de inte kan producera kommer till att förbättra matchningen och integrationen, men på en sådan nivå de skulle kunna ha gjort. tyvärr fungerar det inte. Arbetsförmedlingen har under lång tid 98 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 99

51 uppvisat låga förtroendesiffror och alltför dåliga resultat. Det blir Det finns många väl etablerade aktörer som skulle kunna också alltmer tydligt att styrningen inte fungerar. bidra till en mer effektiv matchning, bland annat genom en ökad Myndigheten har haft lång tid på sig att försöka vända specialisering. För att matcha arbetssökande till arbete är goda utvecklingen utan att lyckas. Arbetsförmedlingen ska därför och upparbetade relationer med arbetsgivarna en förutsättning läggas ner och ersättas av en mindre och vassare statlig aktör: och detta finns redan i dag hos många av dessa aktörer. Genom Jobbcenter. Det offentliga uppdraget renodlas och inriktas på att en ökad specialisering som fler matchningsaktörer innebär, identifiera de arbetssökandes behov av insatser och att bedöma tillsammans med förbättrade arbetsgivarkontakter, skulle arbetsförmåga. rekryteringstiderna kunna kortas. Jobbcenter behåller myndighetsutövningen och gör en För att skapa förutsättningar för kontroll och därigenom bedömning av de arbetssökandes behov samt upphandlar och säkerställa att de tjänster som matchningsaktörerna erbjuder är följer upp ett begränsat antal etablerade matchningsaktörer som av god kvalitet ska antalet matchningsaktörer vara begränsat. redan uppvisat goda resultat. Det förhindrar dock inte att mindre aktörer också kan finnas Utöver detta kommer Jobbcenter att ha ansvar för inom systemet som underleverantörer. personer med kort utbildning som behöver insatser som Många av de arbetslösa har stora behov av utbildning, i huvudsak finns utanför arbetsmarknadspolitiken såsom och behovet kommer också att öka under de närmaste åren till komvux/yrkesvux och sfi. Eftersom samverkan med framför allt följd av det stora antalet nyanlända som behöver komma in på kommuner är central är det en fördel att ansvaret ligger hos en arbetsmarknaden. Här behöver stat och kommun hitta effektiva sammanhållen aktör. vägar för samarbete. Kommunerna behöver därför få ett större Väl fungerande matchningsaktörer ska ha ett ansvar för arbetsmarknadspolitiken än vad de har i dag. helhetsansvar för de arbetssökande som inte står längst från Samtidigt finns det människor som varit inskrivna vid arbetsmarknaden. Det innefattar att matcha ut mot arbete Arbetsförmedlingen under lång tid som varken får insatser och som ett led i detta, erbjuda kompetenshöjande insatser eller sysselsättning. Det är oacceptabelt. Därför bör en bortre eller arbetsmarknadspolitiska program. Matchningsaktörerna parentes för den statliga arbetsmarknadspolitiken införas och kommer därmed att tilldelas medel för kompetenshöjande kommunerna bör ta över huvudansvaret för personer som varit insatser utifrån den arbetssökandes behov. Resultatbaserade arbetslösa under en längre tid. I nuläget bör den gränsen sättas ersättningarna till aktörerna ska ge tydliga incitament till hög vid arbetslöshet längre än tre år. kvalitet och goda resultat. 0 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1

52 EN MODERN ARBETSRÄTT domstol tenderar också enligt OECD att bli utdragna. Däremot Moderaterna vill fortsätta att utveckla den svenska modellen, kan arbetsgivaren använda tidsbegränsade anställningar med få som har tjänst Sverige väl under lång tid. Det är viktigt att restriktioner. Skillnaden i flexibilitet mellan tidsbegränsat och fast upprätthålla en rimlig balans mellan arbetsmarknadens parter, anställda tillhör de största inom OECD, vilket exempelvis leder med god trygghet för den anställde. I en allt mer globaliserad till en ineffektivt hög personalomsättning bland de nyanställda. och dynamisk ekonomi, där människor byter jobb oftare, krävs Arbetsrätten behöver moderniseras för att bättre dock mer flexibilitet på svensk arbetsmarknad. Detta både anpassas till ett tjänstesamhälle med fler småföretag och till för att stärka svenska företag och svensk konkurrenskraft en arbetsmarknad med högre trösklar. Sedan tidigare har men också för att öka människors jobbchanser. För att Moderaterna lagt förslag om att förlänga provanställningen förbättra matchningen, öka rörligheten och underlätta för fler från sex till tolv månader för att göra det mer attraktivt att att få det första jobbet behöver arbetsrätten reformeras och anställa personer med mindre erfarenhet. Vi vill också se en ny moderniseras. anställning, Inträdesjobb, som gör det möjligt för fler att lära sig Anställningsskyddet har en viktig roll i att skydda jobbet på jobbet. människor från godtyckliga uppsägningar, vilket bidrar till Ytterligare förändringar behöver dock genomföras i trygghet för arbetstagaren. Samtidigt kan ett alltför strikt arbetsrätten för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. anställningsskydd försvåra inträdet på arbetsmarknaden. Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd är relativt Framför allt får unga och utrikes födda svårare att få ett första ovanliga ur ett internationellt perspektiv. Turordningsreglerna jobb. Det finns också belägg för att anställningsskyddet har bestämmer i vilken ordning ett företag ska säga upp negativa effekter på strukturomvandlingen och produktiviteten. anställda när det föreligger arbetsbrist. Längre anställningstid Behovet av trygghet och stabilitet måste därför balanseras ger företräde under förutsättning att man har tillräckliga mot vinsterna av en dynamisk arbetsmarknad samt effektiv kvalifikationer att sköta de arbetsuppgifter som blir kvar. strukturomvandling. Många företag upplever att turordningsreglerna utgör Det svenska anställningsskyddet för tillsvidareanställningar ett hinder att anställa och behålla rätt kompetens. Studier är strikt i ett internationellt perspektiv, bland annat på grund av av turordningsreglerna i las ger visst stöd för att rörligheten omfattande anmälningsförfaranden i händelse av uppsägning, och produktiviteten minskar och att sjukskrivningarna turordningsreglerna vid arbetsbrist samt en relativt bred ökar. Senare studier ger också vissa belägg för generella definition av vad som utgör osaklig uppsägning och betydande sysselsättningseffekter. Samtidigt vet vi att ett starkt ersättning efter sådana uppsägningar. De fall som går till 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3

53 anställningsskydd försämrar möjligheterna till jobb för På så sätt skapas en förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i marginalgrupper som unga och nyanlända. längden främjar fler nyanställningar. Utredningen föreslog också I en situation där en allt större andel av de arbetslösa att skadeståndsnivåerna i tvister om uppsägning skulle sänkas utgörs av utsatta grupper och jobbklyftan mellan utrikes och för små företag. inrikes födda ökar är det angeläget att sänka trösklarna in på Vid en uppsägning på grund av arbetsbrist har en arbetsmarknaden. För att öka rörligheten och matchningen arbetsgivare en skyldighet att omplacera arbetstagaren på arbetsmarknaden och ge fler möjlighet att få ett arbete om möjligt annars kan uppsägningen ogiltigförklaras. bör turordningsreglerna reformeras. Moderaterna förordar När en sådan tvist avgjorts i domstol kan man utgå ifrån turordningsregler som i högre grad är baserade på kompetens. att arbetsgivaren i de flesta fall hunnit fylla positionen. Det En turordning som i högre grad är baserad på innebär att en annan person tvingas att sluta. Bestämmelsen kompetens gör det möjligt för arbetsgivare att behålla dem förstärker anställningsskyddet för vissa arbetstagare på andra som är bäst lämpade för arbetsuppgifterna vilket stärker arbetstagares bekostnad, samtidigt som strukturomvandlingar företagens konkurrenskraft. Rätten till återanställning är nära försvåras. I enlighet med utredningens förslag bör sådana kopplad till regelverket om turordning. Vid en förändring av uppsägningar inte kunna ogiltigförklaras utan enbart ge turordningsreglerna bör därför även rätten till återanställning ses möjlighet till skadestånd. över. Konfliktreglerna är ett centralt inslag i arbetsrätten och Även andra delar av lagen om anställningsskydd regleras huvudsakligen i regeringsformen, mbl och i avtal. Den kan utgöra ett hinder för arbetsgivaren att anställa. Om en svenska modellen innebär att löner och andra anställningsvillkor arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklaras gäller i huvudsak bestäms genom kollektivavtal som tecknas med i dag att anställningen består under hela tvistens gång. Det ett löfte om arbetsfred från båda parter. När kontraktstiden går innebär att en arbetsgivare måste betala ut lön och andra ut vidtar nya förhandlingar som oftast kan slutföras utan att anställningsförmåner under hela tiden oavsett vem som konfliktmedel tillgrips. Men förhandlingarna förs under hot om får rätt i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång att stridsåtgärder kan tillgripas som sista medel. tid. Det innebär en stor osäkerhet och en stor kostnad för en En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter att arbetsgivare, som kan vara särskilt svår att bära för små företag. konfliktreglerna utformas så att det råder en balans En utredning som alliansregeringen tillsatte, den så kallade mellan parterna. Även om Sverige har få konfliktdagar i en Uppsägningstvist-utredningen (SOU 12:62), föreslog därför att internationell jämförelse så kan även hot om stridsåtgärder få anställningen ska bestå i högst ett år under en uppsägningstvist. en stor inverkan, till exempel när arbetsgivarparten är ett litet 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

54 företag. Liksom anställningsskyddet har den grundläggande förutsättningarna för omställning förbättras. Det bidrar till en lagstiftningen som reglerar konflikträtten varit oförändrad under modern arbetsmarknad med större rörlighet där människor lång tid. kan yrkesväxla, men också att bygga på sin kompetens för att Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna få behålla sitt jobb eller avancera och göra karriär. Parterna gällande sympatiåtgärder särskilt tillåtande, då det inte ställs har tidigare förhandlat om ökade omställningsresurser, vilket något krav på att åtgärden ska avse en part som kan påverka Moderaterna ställer sig positiva till. huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. En sympatiåtgärd är en stridsåtgärd som vidtas till stöd för en MODERATERNA SKA VERKA FÖR: annan part som vidtagit en lovlig stridsåtgärd. I Sverige är 1 att Arbetsförmedlingen ersätts av en mindre och det framför allt ett vapen för arbetstagarsidan. Syftet kan vassare statlig aktör, Jobbcenter, samt av etablerade vara att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att matchningsaktörer. till exempel teckna kollektivavtal eller att påverka pågående 2 att etablerade matchningsaktörer får ta ett helhetsansvar för kollektivavtalsförhandlingar. Sympatiåtgärder kan till skillnad att hjälpa arbetssökande till arbete. från andra stridsåtgärder vidtas även då parten är bunden av 3 att kommunerna ges ett större ansvar för kollektivavtal. Det innebär ett undantag från den överordnade arbetsmarknadspolitiken, bland annat för arbetssökande principen om kollektivavtals fredsverkan. som behöver längre utbildningsinsatser. Ur ett moraliskt perspektiv är det svårt att motivera 4 att turordningsreglerna ändras så att turordningen i högre varför en part som inte har med huvudkonflikten att göra grad baseras på kompetens samt att se över företrädesrätten ska drabbas. För svenska företag innebär det dessutom en till återanställning. konkurrensnackdel jämfört med företag i andra länder där att förutsättningarna för omställning förbättras. sympatistrejker är förbjudna eller i vart fall starkt begränsade. 6 att kostnaderna för arbetsgivare i samband med För att värna arbetsfreden och för att oskyldiga företag uppsägningstvister ska minska och förutsebarheten öka i och arbetstagare inte ska drabbas av en konflikt bör möjligheten syfte att främja nyanställningar. att vidta sympatiåtgärder begränsas genom införandet av en 7 att möjlighet till sympatiåtgärder begränsas genom införandet proportionalitetsprincip. av en proportionalitetsprincip. För att stärka arbetsmarknadens funktionssätt och ge fler människor en andra chans, vid exempelvis arbetslöshet eller andra oförutsedda förändringar i livet, behöver också 6 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7

55 OMSTÄLLNING, KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ETT LÄNGRE ARBETSLIV tekniska utvecklingen med digitalisering och automatisering är för många en positiv kraft som skapar förutsättningar för bättre arbetsförhållanden och ökad välfärd, men den medför Sverige är ett av världens mest globaliserade och också att fler behöver fylla på med nya kunskaper. Dagens exportberoende länder. Det gör att svenska företag ständigt utbildningssystem som bygger på att vi tidigt i livet skaffar oss befinner sig under ett hårt konkurrenstryck. En nyckel till en utbildning som ska räcka hela livet passar inte i en snabb att klara den internationella konkurrensen är att ha en god föränderlig omvärld. Med ett längre arbetsliv kommer också fler omställningsförmåga och här är tillgången till rätt kompetens att både vilja och behöva byta yrke mitt i livet. central. Sverige har redan i dag ett väl utbyggd system för Trots att arbetslösheten är hög upplever många vuxenutbildning. Betydligt fler i vuxen ålder deltar i någon form arbetsgivare att det är svårt att hitta arbetskraft. Att av utbildning jämfört med EU-snittet. Andelen är dock lägre matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden har bland äldre, utrikes födda och personer med kort utbildning. Det ökat under senare år kan delvis förklaras av att de som är innebär att de som har allra störst behov av utbildning inte får arbetslösa i allt högre grad tillhör grupper som står längre från det. arbetsmarknaden. Med ett stort antal nyanlända som behöver ta Utbildningssystemet måste bli mer flexibelt och tillgängligt sig in på arbetsmarknaden riskerar denna obalans att förstärkas och anpassat till efterfrågan hos individ och arbetsmarknad. ytterligare. När matchningen fungerar allt sämre och företagen Både för individ och samhälle är det viktigt att det går att får svårare att hitta rätt kompetens hämmas både jobb- och uppgradera sin kompetens och att göra sig anställningsbar BNP-tillväxten. under hela livet. För att fler ska våga ta steget att karriärsväxla En välutbildad befolkning är central för en högre tillväxt. krävs också bättre förutsättningar att kunna studera senare i Det kräver ett utbildningssystem som ger så många som livet. möjligt tillgång till kvalificerad utbildning. Därför behöver den akademiska utbildningen förbättras, inträdet på arbetsmarknaden behöver tidigareläggas efter kvalificerad utbildning och offentligt finansierad forskning bör effektiviseras. BÄTTRE MÖJLIGHETER ATT STUDERA SENARE I LIVET Samtidigt kommer tryggheten på framtidens Det behöver bli enklare att skola om sig eller pröva ett nytt arbetsmarknad i högre grad avgöras av vilken kompetens jobb. Om fler ska kunna känna sig trygga med att byta arbete man har än hur länge man varit anställd. Den snabba eller till och med bransch även högre upp i åldrarna behöver 8 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9

56 förutsättningarna för omställning förbättras. Det måste därför Byråkratiska hinder som gör att universiteten inte kan vara möjligt och attraktivt för fler att studera också senare i livet. utveckla sitt arbete med uppdragsutbildningar bör också För att öka möjligheterna att kombinera arbete och undanröjas. Enskilda näringsidkare kan inte köpa utbildningar, studier bör fribeloppet, den inkomst man kan tjäna utan vilket är ett problem för till exempel sjukgymnaster, psykologer, att studiemedlet minskar, höjas från dagens dryga lantbrukare med flera. Det andra är att juridiska personer enbart kronor till över kronor per kalenderår. Vi vill också att får köpa utbildning till sin egen personal. Det förhindrar till möjligheterna till extra studieveckor för den som fyllt 40 år ska exempel trygghetsråden att köpa utbildningar. utökas, från 40 veckor till 60 veckor, och att åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år. Möjligheten till tilläggslån för studerande över år med barn bör också höjas från kronor till 000 kronor per månad. Eftersom fortbildning och kompetensutveckling ofta ETT UTBILDNINGSAVDRAG FÖR BÄTTRE OMSTÄLLNING OCH HÖJD PRODUKTIVITET Tack vare effektiva arbetsmarknadsreformer under behöver ske på högskola eller universitet, för den som har en alliansregeringens tid står många människor som tidigare högre utbildning, behöver utbildningarnas längd, studietakt gömdes i utanförskap till arbetsmarknadens förfogande. Dessa och distributionsform vara anpassade. Redan i dag ska personer behöver, på samma sätt som de som just tagit steget högskolan och yrkeshögskolan i sin dimensionering beakta in till sitt första jobb, kunna bygga på sin kompetens för att öka arbetsmarknadens behov, men uppdraget har tolkats snävt. sin anställningsbarhet i takt med att kraven på arbetsmarknaden Två studier har nyligen utvärderat hur utbildningsutbudet för ökar. yrkesverksamma utvecklats över tid i den högre utbildningen Att få möjligheten att vidareutbilda sig är också viktigt för och båda visar på att det minskat. att kunna byta jobb och utvecklas. Ökad automatisering ställer Högskolan och universiteten bör därför ges ett särskilt dessutom ytterligare krav på vidareutbildning när tidigare yrken uppdrag att tillgodose behovet för yrkesverksamma i sitt utbud. rationaliseras bort. Det skulle kunna röra sig om ettåriga magisterprogram och En valfrihetsreform i vuxenutbildningen skulle förbättra kortare kurser, fler kurser på distans, kvällstid och sommartid utbudet av utbildningar, men fortsatt skulle inriktning samt fler kurser på kvartstid. och omfattning av utbudet bestämmas av kommunen. Inom Yrkeshögskolan behöver tillgängligheten för För att ytterligare förbättra utbudet och tillgänglighet av yrkesverksamma också förbättras genom fler fristående kurser kompetensförstärkande utbildning behövs ytterligare reformer. samt kurser på deltid och distans. 1 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

57 Som komplement tills dagens utbildningsmöjligheter bör jobbskatteavdraget ska gälla redan från 64 års ålder, i stället därför ett utbildningsavdrag, vilket stärker möjligheterna till jobb för från dagens 6 år. Anställningskostnaden för erfarna och höjd produktivitet, ses över. medarbetare ska sänkas genom att avskaffa den särskilda skatt Avdraget bör utformas för att rikta möjligheten till grupper på äldre anställda som regeringen infört. Rätten att kvarstå i med låga inkomster eller där sjukskrivningstalen är höga. anställning ska utvidgas till 69 år, i första hand inom ramen för En myndighet ska sätta ramarna för avdraget och pensionsöverenskommelsen, samtidigt som det fönster för de utbildningskostnader som ger rätt till avdrag ska avse äldre i lagen om anställningsskydd som i praktiken leder till helt bristyrken eller liknande vidareutbildning med mycket stor onödiga uppsägningar bör öppnas. anställningsbarhet såsom exempelvis att ta C- eller D-körkort. Det krävs också höjda åldersgränser i På sikt skulle ett sådant avdrag bidra till att ytterligare ålderspensionssystemet och kringliggande transfererings- kompletterande yrkesutbildningar växer fram vilket i sig vore och bidragssystem. Möjligheten att indexera denna typ av positivt för kompetensförstärkningen av svensk arbetsmarknad. pensionsregler i takt med en ökande livslängd och bättre hälsotillstånd bör också övervägas. Dessutom bör vi verka för att parterna ser över tjänste-pensionsavtalen så att dessa bättre ETT LÄNGRE ARBETSLIV Vi lever allt längre och är allt friskare som äldre. Det är positivt och det gör det också naturligt att jobba högre upp i åldrarna, såväl för inkomsten det ger som för att man trivs på jobbet och för att man känner att man fortsatt kan göra en värdefull insats. Med en åldrande befolkning behöver vi också jobba längre för att kunna finansiera vår gemensamma välfärd. För att fler ska arbeta längre måste det vara lönsamt för alla och seniora medarbetar ska känna sig välkomna att stanna kvar på arbetsmarknaden. Trots ökad spridning i pensioneringsålder, både uppåt och nedåt, är dock fortfarande 6-årsnormen alltför dominerande. För att ytterligare öka drivkrafterna att stanna kvar i arbetslivet krävs flera samverkande reformer: Det förstärkta bidrar till ett längre arbetsliv. För de flesta pensionärer har pensionssystemet inbyggda drivkrafter att arbeta. Ju längre du arbetar, desto högre blir pensionen. Att jobba extra samtidigt som man tar ut pension lönar sig också för de flesta. Men fortfarande är drivkrafterna svaga för personer med relativt låga pensioner. En person som har invandrat i hög ålder och får äldreförsörjningsstöd får till exempel enbart behålla omkring tre procent av en extra inkomst på 000 kronor i månaden efter skatt och bidrag enligt exempel från Pensionsmyndigheten. Dessutom blir pensionen före skatt inte högre eftersom garantipensionen räknas av krona för krona. Möjligheten att jobba längre bör i stället omfatta så många som möjligt. Även om många med låg pension inte har möjlighet 112 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

58 att fortsätta arbeta, till exempel på grund av att de lämnat Krav på historiska meriter och värderingsbara instrument arbetslivet i förtid på grund av ohälsa eller för att de stått långt bör införas och en grundlig lämplighetsprövning bör göras av ifrån arbetsmarknaden av andra skäl, så måste det löna sig för personer med anknytning till fonden. Var sjunde år bör inaktiva dem som faktisk vill och kan. Av rättviseskäl bör det ekonomiska sparare ställas inför ett utvärderingsval för att minska risken att utbytet förstärkas för den med inkomster från grundskyddet, befintliga pensionssparare under lång tid låter pensionsmedel det vill säga garantipension, äldreförsörjningsstöd och ligga i fonder med dålig avkastning. För att undvika oskäliga bostadstillägg. avgifter bör också avgiftstaken ses över igen. Vi också verka för att parterna ser över tjänstepensionsavtalen så att dessa bättre bidrar till ett längre MODERATERNA SKA VERKA FÖR: arbetsliv. 1 att fribeloppet utökas till över kronor per kalenderår. Att höja pensionsåldern stärker hållbarheten och därmed 2 att utöka möjligheterna till extra studieveckor för den som legitimiteten i pensionssystemet på sikt. Samtidigt är det fyllt 40 år. viktigt att pensionssystemet också på kort sikt uppfattas 3 att åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år som tryggt och välfungerande för att behålla sin legitimitet. 4 att utöka lånemöjligheten för studielån för föräldrar som Under 16 har premiepensionssystemet haft betydande studerar. problem där brottsmisstankar riktas mot enskilda fonder, att ge högskolan ett omställningsuppdrag som tillgodoser vilket måste åtgärdas. Samtidigt måste konsumentskyddet utbildningsbehovet för yrkesverksamma. stärkas i premiepensionssystemet generellt. Ett problem som 6 att tillgängligheten till Yrkeshögskolan för yrkesverksamma uppmärksammats är svårigheterna att överblicka det stora förbättras genom fler fristående kurser samt kurser på deltid antalet fonder som finns. och distans. I dag finns det nästan 800 alternativ att välja på för 7 att hinder som gör att universiteten inte kan utveckla sitt spararna. Ett annat faktum är det bristande intresset för att arbete med uppdragsutbildningar undanröjs. göra aktiva val. Skillnaden i avkastning kan också bli stor 8 att införa ett avdrag för utbildningskostnader som stärker mellan personer som arbetat lika länge och sparat lika mycket möjligheterna till jobb och höjer produktiviteten. pengar beroende på vilka val de gjort, större än vad som kan 9 att sänka anställningskostnader för erfarna medarbetare. uppfattas som legitimt. Systemet måste därmed reformeras, att rätten att kvarstå i anställning enligt las utvidgas till 69 år. med utgångspunkt i bland annat premiepensionsutredningens 11 att höj åldersgränserna i pensionssystemet inom ramen för förslag. pensionsgruppens arbete. 114 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1

59 12 att det ekonomiska utbytet av arbete förstärks för pensionärer med inkomster från grundskyddet, det vill säga garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. 13 att öka kraven för att få delta på premiepensionens fondtorg. 14 att införa obligatoriska utvärderingsval av det samlade pensionskapitalet. att se över möjligheten att sänka avgiftstaket i premiepensionssystemet ytterligare. STÄRK SVENSKT JOBBSKAPANDE Sverige är ett fantastiskt land. Vi har skogen och stålet, världsledande industrier samt snillen och startups. Strävan, flit och företagande är det som bygger Sverige starkt. Sveriges välstånd får inte tas för givet. För att Sverige fortsatt ska vara ett av världens mest framgångsrika länder krävs att de långsiktiga förutsättningarna för tillväxt och jobb i Sverige förbättras. Fler behöver utbilda sig, anstränga sig och driva företag. Globaliseringen, internationaliseringen, digitalisering och robotisering har gett konkurrenskraftiga svenska företag och människor oanade möjligheter att växa och utvecklas. Samtidigt utmanar det också våra jobb och vårt sätt att skapa jobb. Många tidigare blomstrande orter har främst sett globaliseringens baksidor med nedläggningar och svag framtidstro. Konkurrensen från andra regioner i världen hårdnar. Och i en orolig värld där Storbritannien lämnar EU och USA ifrågasätter sina relationer med omvärlden väntar tuffare tider för Sverige vars jobb och välstånd är beroende av handel. Den växande arbetskraftsbristen i Sverige och företagens problem med kompetensförsörjning riskerar att få stora konsekvenser för svensk tillväxt och jobbskapande. Om utbildad arbetskraft och bostäder inte finns tillgängliga riskerar företag att förlägga sin verksamhet i andra länder. Regeringens passivitet vad gäller arbetsutbudsfrämjande åtgärder, utbildningspolitiken och bostadspolitiken är oroande i ett läge då företagens behov av kvalificerad arbetskraft kommer fortsätta att växa både på 116 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

60 kort och lång sikt. Samtidigt genomförs kraftiga skattehöjningar Det är i företagen som de flesta nya jobb skapas och på jobb och jobbskapande. Företag drivs att lämna landet. nya lösningar och innovationer växer fram. Fler arbetstillfällen Ska vi kunna konkurrera med kunskap i framtiden kan vi och ökad tillväxt ger finansiering till vår gemensamma välfärd. inte heller nöja oss med att vara landet lagom i skolan. Sverige Företagande och entreprenörskap är därför en viktig grundsten måste våga och vilja vara bäst. för vårt välfärdssamhälle. När gamla jobb försvinner och jobbskapandet hotas från För att bryta utanförskapet, öka vår konkurrenskraft flera håll måste nya jobb växa fram. Om inte vår förmåga att och tillvarata digitaliseringens möjligheter måste Sveriges skapa nya jobb stärks riskerar Sverige att tappa plats i världen. företagsamhet och förmåga att skapa nya jobb i hela landet Sverige behöver en halv miljon nya jobb till. De kommer stärkas. Detta gäller såväl enkla jobb som de jobb som inte att komma av sig själva. kräver lång utbildning och gedigen erfarenhet. Goda villkor för Svenska företag och entreprenörer behöver bättre villkor företagande och företagsamhet ger bättre förutsättningar att för att klara konkurrensen och fortsätta att utvecklas. Sverige möta dagens samhällsproblem. behöver fler som vågar ta steget till entreprenörskap. De hinder Moderaternas uppgift är att ta ansvar för att hela Sverige som gör att många inte vågar förverkliga sin affärsidé ska rivas. ska jobba. Då måste Sverige klara att skapa en halv miljon nya Regelbördan för företag i Sverige är tung och regeringen jobb under de närmaste åren. prioriterar inte arbetet med förenkling. Insatser för minskad byråkrati, inte minst för småföretag och företag är avgörande. Tryggheten för företagare bör stärkas och möjligheten att komma tillbaka bör öka. Företagsskatterna ska reformeras för FLER FÖRETAG SOM VÄXER OCH ANSTÄLLER att förenkla för företag att växa. Ett viktigt verktyg för svensk industri och svenska företag att hitta nyckelkompetens är genom internationell rekrytering. Arbetskraftinvandring måste underlättas. Den som vill komma till Sverige för att jobba, bidra och göra rätt för sig ska kunna göra det. Att jobbskapare ska vilja flytta hit, inte härifrån, borde vara en självklarhet. Med fler entreprenörer och experter står sig Sverige starkare i den internationella konkurrensen. ENKLARE ATT DRIVA FÖRETAG Som företagare i Sverige har man ett stort antal regelverk att ta hänsyn till och en uppsjö av myndighetskontakter att sköta. Varje missad kontakt och felaktig blankett kan få stora konsekvenser. Handläggningstider och pappersarbete innebär tid som inte går åt till att realisera den affärsidé som ligger till grund för företaget. 118 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

61 Mellan minskade regelkrånglet enligt Hur EU-regler implementeras får också direkta följder på Tillväxtverket från 30 till 22 procent. De administrativa Sveriges konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar. kostnaderna för företagen sänktes med sju miljarder kronor Därför bör alltid miniminivåer anges inför implementering av och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra direktiv. vardagen lättare för företagare. Det bör också införas krav på tydligare redovisning i Regelbördan och administrationen är samtidigt fortsatt konsekvensutredningar i samband med genomförande av ett stort såväl upplevt som dokumenterat hinder för företag EU-lagstiftning. Konsekvensutredningarna ska innehålla en att starta och växa. Svenska företags konkurrenskraft baseras beskrivning av det för företagen minst ingripande sättet att dessutom i stor utsträckning på hur regler och byråkrati i vårt genomföra rättsakten. I de fall miniminivån överskrids ska land står sig gentemot andra länder. konsekvensutredningen innehålla en motivering till varför, en Att minska regelbördan uppmuntrar därför till såväl mer beskrivning av vilka genomförandeåtgärder som föreslås och en företagande som stärkt konkurrenskraft gentemot andra länder bedömning av vilka effekter detta får för företag. Myndigheter och lägger grund för fler företag som växer, fler svenska jobb bör få i uppdrag att i sin verksamhet och vid normgivning beakta och ökade investeringar i Sverige. åtgärdernas påverkan på svenskt näringslivs konkurrenskraft. Moderaternas utgångspunkt är att regelförenklingsarbetet Därtill vore möjligheten att se över en benchmarking mellan bör prioriteras och genomsyra all politik. Det är ett såväl effektivt länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch som billigt sätt att åstadkomma förbättringar för företagare i hela ett viktigt verktyg för att Sverige fortsatt ska kunna ligga i landet. världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor. Riktlinjer för regelutformning som i likhet med de Möjligheten till en kontinuerlig jämförelse av branschspecifika skattepolitiska riktlinjerna säkerställer att enkelhet alltid beaktas kostnader och regler i våra konkurrentländer bör ses över så vid förändringar av regelverket för företag bör införas. att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen. En Länsstyrelserna bör få i uppdrag att säkerställa enhetlig kontinuerlig översyn och utvärdering av befintlig lagstiftning rättstillämpning i hela landet genom exempelvis rättsliga för att säkerställa att denna är tidsenlig och ändamålsenlig bör styrdokument och fortsatt koncentration av uppgifter. också övervägas. Eftersom många lagar och regler kommer från EU bör Varje år lämnar svenska företag in cirka 90 miljoner frågan om generella regelförenklingar drivas på EU-nivå. blanketter till 70 myndigheter. Det tar tid och kraft från Regelförenklingsarbetet bör därför prioriteras av Sverige i kärnverksamheten. Kontakterna bör effektiviseras så att arbetet inom EU. bördan minskar hos företagaren. En möjlighet till enhetligt 1 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

62 uppgiftslämnande, en dörr in, bör därför realiseras. Krav bör göra reglerna för personaloptioner och expertskatt mer också ställas på att alla myndigheter och kommuner sätter en konkurrenskraftiga och underlätta för arbetskraftsinvandring. tydlig tidsgräns för handläggningstider av olika ärenden. Bakgrunden till 3:12-reglerna är att förvärvsinkomster Vidare bör det bli enklare att växa och anställa genom att beskattas enligt en progressiv skatteskala medan så kallade mikroföretag undantas från en del administration så kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. att de kan fokusera mer på kärnverksamheten. Exempelvis kan Skillnaden i skatteuttag ger en spänning mellan inkomstslagen. reglerna för moms-redovisning ses över. Detta fordrar särskilda regler för att motverka att personer med Regeringen har flyttat regelrådet från en självständig höga arbetsinkomster fullt ut tar ut dessa som lägre beskattad organisation till Tillväxtverket. Denna organisatoriska lösning utdelning. Utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i bör utvärderas efter tre år. Fram till dess måste Regelrådet få fåmansföretag (SOU 16:7) tillsattes av alliansregeringen för tillräckliga, oberoende och egna resurser inom Tillväxtverket för att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i möjligaste att kunna utveckla och kvalitetssäkra sin granskningsfunktion. mån beskattas likformigt oberoende av om avyttring sker inom Dessutom bör Regelrådets mandat breddas så att rådet i sina eller utom närståendekretsen. Detta förslag bör genomföras. yttranden beaktar samtliga konsekvenser av regelgivning för Moderaterna ska också arbeta för att fortsätta förenkla företag, inte enbart företagens administrativa kostnader. 3:12-reglerna, särskilt för växande företag med få anställda. Det måste också bli enklare för fler att våra ta steget till att Detta kan ske till exempel genom att se över skattesatserna eller bli entreprenör. Därför vill vi förlänga rätten till tjänstledighet för om förenklingsregeln skulle kunna tillämpas av fler företag. att starta företag, från sex månader till minst ett år. Det är nödvändigt att öka likabehandling i beskattning av olika typer av kapital. Variationen i beskattning av olika typer av kapital gör att vissa investeringar blir mer fördelaktiga MER LÖNSAMT ATT DRIVA FÖRETAG För att uppmuntra fler att bygga upp växande företag behöver det bli mer lönsamt att driva företag. Företagsskatterna ska reformeras för att förenkla för företag att växa och öka likabehandlingen av olika typer av kapital. Bolagsskatten bör sänkas för att öka de privata investeringarna. För att få fler högkvalificerade jobb vill vi sänka marginalskatterna, än andra.detta snedvrider kapitaltillgången och leder till att investeringar styrs av skattenivåer snarare än enbart risk och förväntad avkastning. Detta drabbar särskilt mer riskfyllda placeringar, till exempel i nya snabbväxande bolag. En ökad likabehandling skulle ge en mer effektiv kapitalallokering och gynna investeringar i entreprenördrivna bolag. Förutsättningar för långsiktigt ägande behöver förbättras. Detta då andelen långsiktigt och aktivt ägande i Sverige har 122 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

63 minskat över tid, vilket riskerar att försvaga ägarstyrningen. beskattas utifrån dagens regelverk. En sådan möjlighet Skattereglerna bör ses över i syfte att förbättra förutsättningar skulle erbjuda en välkommen lättnad för företagen vad gäller för långsiktigt ägande. Inom ramen för detta bör det undersökas administration av komplicerade skatteregler. Fokus kan i hur andra länder använder skattesystemet för att gynna stället under företagets första år läggas på att växa och att långsiktigt ägande. verksamheten ska bli lönsam. För en liten öppen ekonomi som den svenska krävs att villkoren för att göra investeringar i Sverige är goda. Inom forskningen råder enighet om att hög bolagsskatt leder till färre investeringar. Detta eftersom företagens avkastningskrav sätts internationellt. Högre bolagsskatt leder till att avkastningen på en investering sjunker och färre investeringar blir därmed lönsamma, vilket gör att färre investeringar genomförs. Dessutom talar mycket för att det i slutändan är de anställda som bär kostnaden av bolagsskatten eftersom den övervältras på lönerna. När ekonomin tillåter och det finns statsfinansiellt utrymme bör bolagsskatten sänkas för att uppmuntra till investeringar och stärka förutsättningarna för svensk tillväxt och högre löner. Dagens skattesystem gynnar också lån framför eget kapital, genom våra regler om ränteavdrag. Det leder till att företag belånar sig mer än de annars skulle ha gjort vilket ökar sårbarheten i ekonomin. Dessutom riskerar innovativa, nystartade bolag med hög risk att missgynnas, eftersom de många gånger är utelämnade till att finansiera sig med eget kapital. För att minska denna spänning bör likabehandlingen öka mellan lånat respektive eget kapital när det gäller bolagsskatten. Det bör också vara möjligt för mindre företag att välja mellan en schablonbeskattning av omsättningen eller att MINDRE RISK ATT DRIVA FÖRETAG Parallellt med skattetrycket är det viktigt att titta på andra delar som försvårar ett enkelt företagande. Nivån på risken som det innebär för en individ att driva företag är också en viktig del i de drivkrafter eller hinder som finns för att starta ett företag. Denna risk kan handla om tillgång till sociala skyddsnät, eller om regler för rekonstruktion. Risken måste vara på en sådan nivå att människor vågar ta steget från en trygg anställning till företagande. Det kan ta flera år att bygga upp lönsamheten i ett nystartat företag. Ett förlängt uppbyggnadsskede för nya företagare att få sin a-kassa och sjukpenning beräknad på tidigare förvärvsinkomster, från två till tre år, kan motivera företagare att våga ta steget från anställning till att driva företag. En sådan reform möjliggör också för de nya företagarna att fortsätta att driva företaget ett år längre utan att förlora möjligheten att få sin arbetslöshetsersättning eller sjukpenninggrundande inkomst (SGI) beräknad på alternativa inkomster. Företagare som driver verksamhet i aktiebolagsform ska också omfattas av regler som ger trygghet under ett 124 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1

64 uppbyggnadsskede. SGI:n ska kunna fastställas på samma sätt Lagstiftningen kring företagsrekonstruktion är viktig för att som för grupper som omfattas av SGI-skydd. Det innebär att fler företag ska få en möjlighet till en andra chans. Ett företag SGI:n kan fastställas utifrån de förhållanden som rådde innan som långsiktigt bedöms ha överlevnadsförmåga, men som företaget startade. Den som hade inkomst från anställning innan mer eller mindre tillfälligt har hamnat i betalningssvårigheter, företaget startades kan därmed få sin ersättning baserad på ska kunna rekonstrueras i stället för att försättas i konkurs. denna anställning. Företagsrekonstruktion är därför ett sätt att minska risken Dagens regler om personligt betalningsansvar för för att misslyckande, men möjligheten används i liten företrädare för aktiebolag kan verka avskräckande på utsträckning. För att fler krisande företag ska använda sig av människors vilja att starta och driva företag. Som regel blir företagsrekonstruktion och att antalet lyckade rekonstruktioner företrädare för ett aktiebolag inte personligen ansvariga ska öka behöver borgenärerna ha förtroende för institutet. för skulder i bolaget. Personligt betalningsansvar kan dock Genom reformer i enlighet med förslagen i Entreprenörskap i uppstå för bolagets styrelseledamöter i särskilda fall. När det tjugoförsta århundradet (SOU 16:72), som tar hänsyn det gäller skatter och avgifter till det allmänna finns regler till borgenärernas intressen och som borgenärerna känner sig om personligt betalningsansvar, så kallat företrädaransvar, i trygga med, bör även företagens möjlighet till krediter och skatteförfarandelagen. För företrädaransvar krävs att skatt tillväxt förbättras. inte betalats av uppsåt eller grov oaktsamhet. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och reglerna har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. I realiteten ådöms företrädaransvar om företrädaren inte senast på förfallodagen för skatten eller avgiften har påbörjat avveckling av verksamheten genom att exempelvis ansöka om konkurs eller företagsrekonstruktion. Detta kan få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamöter i små företag. Det riskerar också att inverka negativt på möjligheterna att rekrytera styrelseledamöter. Motsvarande regler finns inte i våra grannländer och det borde vara möjligt att se över dem också i Sverige. TILLGÅNG TILL KAPITAL OCH KOMPETENS För att få ett dynamiskt näringsliv måste mindre, snabbväxande företag kunna konkurrera om samma arbetskraft som större och mer etablerade företag. Snabbväxande företag har dock sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, även när den långsiktiga potentialen är stor. För att underlätta för mindre, snabbväxande företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill vi därför göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. För att stärka svenska företags kompetensförsörjning bör ett nytt regelverk för 126 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

65 kvalificerade personaloptioner införas. Alla företag upp till 0 De olika företagsstöden bör därför renodlas, förtydligas anställda och en nettoomsättning eller balansomslutning på 30 och utvärderas. Stöden ska utvärderas utifrån samhällsnytta och miljoner kronor ska omfattas. stöd som inte bidrar till samhällsnytta ska avvecklas. På sikt behöver reglerna omfatta ännu fler företag. Stödgivande myndigheter bör därför formulera mål för Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur reglerna för sina program som är tydligt definierade, avgränsade och personaloptioner kan göras mer generösa och omfatta större uppföljningsbara. De bör vidare planera utvärderingar av bolag med beaktande av EU:s statsstödsregler och risken för program redan i samband med planerna för programmen. skatteläckage. Tillväxtanalys ska göras till utvärderingsmyndighet. Eftersom För att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt och resurserna ska användas effektivt bör stödens effekt även jobbskapande behöver drivkrafterna för entreprenörskap hela prövas mot den beräknade effekten av andra åtgärder med tiden förbättras. Genom att mer offentligt riskkapital riktas om motsvarande syfte såsom sänkta ägarskatter och sänkt mot tidiga faser kan trösklarna för att starta företag minska. bolagsskatt. I dag utgör det statliga riskkapitalet drygt miljarder kronor. En granskning av Riksrevisionen visar att detta är mer inriktat mot senare skeden än vad som skulle anses som önskvärt. Det offentliga riskkapitalet bör i större utsträckning riktas till fond-i-fond lösningar tillsammans med privat riskkapital, för att öka riskkapitalet i tidiga faser. Det finns också en mängd andra företagsstöd, exempelvis lånegarantier samt stöd till forskning och utveckling med mera. Dock finns ett antal brister i systemet för företagsstöden. Samordningen är svag, stöden är uppdelade på många myndigheter som ofta arbetar mot samma målgrupper och målet med stöden är ofta oklara. För att stöden ska vara motiverade krävs också att det går att bedöma effekterna av dem bättre än i dag. ÖKADE MÖJLIGHETER FÖR FÖRETAG I dag upphandlas det årligen varor och tjänster i Sverige för mellan miljarder kronor. Tydliga uppgifter och tillförlitlig statistik saknas dock på området. Större transparens och tydlighet kring vad som verkligen köps in under ett år av myndigheter, regioner, landsting och kommuner är därför befogat. Alla som kan och vill har möjlighet att delta i offentliga upphandlingar för att sälja kvalitativa varor och tjänster såväl inom landet som internationellt. Offentlig sektor tjänar på att en mångfald av leverantörer vill vara med och lämna anbud. Det gäller oavsett företagets storlek, antal anställda eller kollektivavtal. Genom en fungerande konkurrens kan kvaliteten öka samtidigt som priserna hålls nere på viktiga välfärdstjänster. 128 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

66 Kvalitet kombinerat med hushållning av våra gemensamma bokförlag, medier, musik och reklam. Dessa kreativa näringar resurser bör vara en av offentlig sektors högsta prioriteringar. utgör framtidssektorer som spås växa ytterligare de kommande För ett litet och handelsberoende land utgör nya åren. möjligheter till export såväl ökade skatteintäkter som fler Piratkopiering och olovlig spridning av företag och jobb. För att detta ska kunna bli verklighet behöver upphovsrättsskyddade verk påverkar upphovsmän och de svenska företag vara duktiga på att lägga anbud och vinna dem kreativa näringarna negativt och innebär stora förluster för även internationellt. På så sätt kan svenska företag nå fler och upphovsmännen. bredare marknader och öka sina verksamheter. För att behålla företagande och investeringar behöver I dag vittnar många företag om att det är svårt att delta i Sverige som en del av ett bra företagsklimat erbjuda ett starkt upphandlingar. Det är svårbegriplig och otillgänglig materia som skydd för immateriella rättigheter. ska tillgodogöras och besvaras på med korta svarstider. Det Moderaterna värnar en stark upphovsrätt präglad av riskerar att drabba såväl köpare som säljare i onödan. rättssäkerhet och förutsägbarhet. Den som gör fel ska straffas Genom att det offentliga många gånger gör stora affärer och den som inte gör det ska tryggt kunna konsumera varor och via Sveriges kommuner och landsting (SKL) eller genom att information. ställa krav på erfarenheter av att ha levererat ett antal liknande Regleringen bör i så stor utsträckning som möjligt affärer alternativt att kunna leverera stora affärer begränsas sakna gråzoner. Den som kopierar eller tillgängliggör kapaciteten till att handla om ett fåtal företag. Det gör att det upphovsrättsskyddat material för egen vinning ska kunna hållas offentliga också bidrar till försämrad konkurrens på marknaden straffrättsligt och civilrättsligt ansvarig. med oligopol- eller monopolliknande situationer som resultat. Ett grovt upphovsrättsbrott bör införas i lagstiftningen för Det riskerar att fördyra tjänster och produkter för medborgarna. att skärpa straffen för de allvarligaste fallen av systematiska Det offentliga missar också kunskap inom nya, innovativa upphovsrättsbrott. Samhället bör kunna markera tydligare företag med nya företagsidéer. mot de som systematiskt kränker immateriell äganderätt och Krav vid offentlig upphandling bör därför genomsyras mer i ekonomiskt syfte tillgängliggör eller kopierar andras verk. av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek. Brottet bör ta sikte på de allvarligaste fallen av systematiska Här spelar inte minst Upphandlingsmyndighetens rådgivning en upphovsrättsbrott och straffen bör motsvara straffen för grov viktig roll. stöld, det vill säga fängelse i lägst sex månader och högst sex De kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige. Det år. handlar exempelvis om dataspel, design, film, fotografi, konst, 130 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

67 Förekomsten av hemsidor som olovligen tillgängliggör stärka den enskilda rättighetsinnehavaren i förhållande till upphovsrättsskyddat material genom så kallad strömning eller kapitalstarka företag som begår patentintrång. visning av exempelvis bilder och böcker behöver begränsas. Utöver de patenträttsliga åtgärderna bör ett nionde Den som olovligen tillgängliggör materialet begår ofta ett brott innovationskontor riktat mot aktörer utanför akademin redan i dag. En förutsättning är dock att hemsidan har en svensk övervägas. anknytning genom att den exempelvis riktar sig till en svensk kundkrets, är på svenska eller tar emot betalning med svensk MODERATERNA SKA VERKA FÖR: valuta. Brott mot svensk upphovsrätt ska straffa sig oavsett 1 att regelförenklingsarbetet för företag prioriteras och om förövaren har sin verksamhet i Sverige eller utomlands. Det genomsyrar all politik. bör därför utredas huruvida lagstiftningen behöver förtydligas 2 att införa riktlinjer för enkelhet vid utveckling av nya regler för eller om ytterligare internationella samarbeten behövs för att företag. säkerställa svenska upphovsmäns intressen. 3 att länsstyrelserna får i uppdrag att säkerställa enhetlig Sammantaget kan dessa åtgärder minska den brottslighet rättstillämpning i hela landet genom rättsliga styrdokument som tjänar pengar på att olovligen sprida upphovsrättsskyddat och fortsatt koncentration av uppgifter. material. 4 att prioritera regelförenklingsarbete på EU-nivå. Möjligheten till starka patent är en viktig byggsten för att utvärdera minimikrav för nya EU-regelverk och risker med företagsamhet och entreprenörskap. Att få ett skydd för en så kallad gold plating. innovation eller för resultatet av ett utvecklingsarbete är en 6 att tydligare konsekvensutredningar redovisas i samband avgörande möjlighet för att företag ska kunna ta produkten och med genomförande av EU-lagstiftning. tjänsten vidare och kommersialisera den. Betydelsen av att den 7 att göra en benchmarking mellan länders skatter, regler och som konstruerat eller utvecklat något också kan få ett starkt kostnader inom respektive bransch för att Sverige fortsatt skydd för sin produkt ska inte underskattas. ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet Det bör utredas i vilken omfattning svenska patent blir och konkurrensvillkor. föremål för intrång i andra länder. Vidare bör villkoren ses 8 att kontinuerligt se över befintlig lagstiftning för att säkerställa över för att åklagare ska kunna väcka straffrättsligt åtal för att denna är tidsenlig och ändamålsenlig. patentintrång. Även tider och kostnader i civilrättsliga mål om 9 att utveckla en dörr in för företagens uppgiftslämnande. patent behöver ses över, där exempelvis den tyska modellen att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns kan övervägas, för att hålla nere processkostnader och därmed för handläggningstider av olika ärenden. 132 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

68 11 att så kallade mikroföretag undantas från en del 26 att de olika företagsstöden ska renodlas, förtydligas och administration. effektutvärderas. 12 att stärka Regelrådets ställning. 27 att företagsstödgivande myndigheter formulerar mål för 13 att rätten till tjänstledighet för att starta företag förlängs till sina program som är tydligt definierade, avgränsade och minst ett år. uppföljningsbara. 14 att förenkla 3:12-reglerna. 28 att krav vid offentlig upphandling bör genomsyras av enkla, att öka likabehandling i beskattning av olika typer av kapital. tydliga och likvärdiga villkor, oavsett storlek på företagen. 16 att se över skattereglerna i syfte att förbättra 29 att införa ett grovt upphovsrättsbrott i lagstiftningen för att förutsättningarna för långsiktigt ägande. skräpa straffen för de allvarligaste fallen av systematiska 17 att bolagsskatten sänks när ekonomin tillåter. upphovsrättsbrott. 18 att likabehandling av lånat respektive eget kapital ökar när 30 att brott mot svensk upphovsrätt ska straffa sig oavsett om det gäller bolagsskatten. förövaren har sin verksamhet i Sverige eller utomlands. 19 att det ska vara möjligt för mindre företag att välja mellan 31 att utreda huruvida den som gör reklam hos eller en schablonbeskattning av omsättningen eller att beskattas förmedlar betalningar för den som olovligen tillgängliggör utifrån dagens regelverk. upphovsrättsskyddat material ska omfattas av straffansvar att förlänga uppbyggnadsskedet för nya företagare genom för medverkan till upphovsrättsbrott. att förlänga möjligheten att få sin a-kassa beräknad på 32 att utreda i vilken omfattning svenska patent blir föremål för tidigare förvärvsinkomster från två till tre år. intrång i andra länder. 21 att utvidga reglerna för uppbyggnadsperiod till att omfatta 33 att se över villkoren för att åklagare ska kunna väcka aktiebolag. straffrättsligt åtal för patentintrång. 22 att utreda det skatterättsliga företrädaransvaret. 34 att tider och kostnader i civilrättsliga mål om patent ses över 23 att reformera rekonstruktionslagstiftningen. för att hålla nere processkostnader, och därmed stärka den 24 att införa konkurrenskraftiga kvalificerade personaloptioner enskilda rättighetsinnehavaren i förhållande till kapitalstarka och utreda möjligheten att utvidga reglerna. företag som begår patentintrång. att det statliga riskkapitalet i större utsträckning ska användas i fond-i-fond lösningar tillsammans med privat riskkapital för att öka det privata riskkapitalet i tidiga faser. 134 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 13

69 ARBETSKRAFTSINVANDRING OCH TALANGREKRYTERING MODERNISERA REGELVERKET Det finns ett antal krav för att arbetskraftsinvandrare ska få Kompetensförsörjning är en av de mest kritiska frågorna för arbetstillstånd i Sverige. Bland annat handlar det om att tjänsten näringslivet. För att möta behoven finns inte all nödvändig som personen är anställd för ska vara utannonserad via Eures, kompetens i Sverige, utan företag behöver även rekrytera The European Job Mobility Portal, i minst tio dagar vid varje människor från andra länder. Det är även klokt att universitet, nyrekrytering av en tredjelandsmedborgare. Detta har sin grund företag och andra rekryterar duktiga, talanger internationellt. i att EU-medborgare ska ha företräde till arbeten på svensk Utvecklingen i världen går mot en allt större grad av tävlan arbetsmarknad framför medborgare från länder utanför EU. Det länder och områden emellan om de skickligaste personerna. För finns dock inget krav på att tredjelandsmedborgare ska hitta att Sverige ska kunna hävda sig och attrahera duktiga personer jobbet via en annons i Eures, inte heller ställer EU krav på att behövs bra, enkla och rättssäkra villkor. just Eures används i den svenska lagstiftningen. Orättvisan i Även om det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring tillämpningen av regeln tydliggörs när en tredjelandsmedborgare är generöst i förhållande till andra länder finns det ett antal utvisas på grund av att den aktuella tjänsten inte utlysts i Eures regleringar som orsakar problem och får orimliga konsekvenser utan via andra motsvarande kanaler som inte fanns när lagen för den enskilde. Marginella skillnader mellan den egna och den stiftades. Genom att förändra lydelsen i lagen till ett allmänt kollektivavtalsenliga lönen eller detaljer kring hur den anställde krav på att utannonseringen ska vara synlig för EU-medborgare fick jobbet har blivit avgörande för rätten till uppehållstillstånd. skulle lagen bli mer anpassad efter dagens arbetsmarknad. Bedömningarna är skadliga för ekonomin och undergräver Ytterligare ett krav för att få arbetstillstånd i Sverige är att förtroendet för politiken. Dessutom tar det i dagsläget alldeles den sökande ska kunna försörja sig genom den tjänst som söks. för lång tid att få sin ansökan prövad. Syftet är framför allt att den som får arbetstillstånd inte ska vara Samtidigt förekommer det missbruk av regelverket i beroende av försörjningsstöd. Lönen ska därför vara högre än form av dåliga villkor, falska anställningar och handel med kronor i månaden, vilket är den gräns Migrationsverket anställningsavtal, oftast i samband med mindre kvalificerade har satt upp utifrån lagens förarbeten. Om lönen, om så även jobb. Regelverket om arbetskraftsinvandring måste därför också för en enda månad, skulle vara lägre än försörjningskravet skärpas för att motverka alla former av missbruk. leder det till utvisning. Till exempel har det drabbat personer som tillfälligt gått ner i arbetstid för att lära sig svenska. Försörjningskravet är alltför stelbent utformat och borde ersättas med ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska 136 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

70 behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle. Vidare ska villkoren för den aktuella tjänsten vara 30-DAGARSGARANTI PÅ HANDLÄGGNINGSTIDEN VID ARBETSKRAFTSINVANDRING kollektivavtalsenliga. Att använda kollektivavtal som grund Ytterligare ett problem kopplat till arbetskraftsinvandring är för rättsliga bedömningar har fått kritik från bland andra långa väntetider för att få sin ansökan om arbetstillstånd prövad. Advokatsamfundet. Då kollektivavtal inte går att kontrollera Handläggningstiderna för arbetstillstånd bör därför kortas på ett säkert sätt förespråkade Advokatsamfundet i stället och möjligheterna till digital hantering utökas. En 30-dagars- att det ska vara allmänna riktlinjer för vad som kan anses garanti hos Migrationsverket vid komplett ansökan bör införas. som marknadsmässiga villkor på svensk arbetsmarknad som Kravet på kort handläggningstid bör skrivas in som ett särskilt lagstiftningen ska utgå ifrån. Kollektivavtalsenliga villkor innebär uppdrag i regleringsbrevet för Migrationsverket. En del av exempelvis att lönen som minimum ska motsvara lägstalönen förvaltningsanslaget till Migrationsverket bör också öronmärkas och att försäkringar ska överensstämma med kollektivavtalet. för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd, för att på Som det ser ut i dag utvisas personer vars inkomst är så sätt undvika att dessa ärenden trängs undan av exempelvis marginellt under lägstalönen eller för att arbetsgivaren inte har asylärenden. tecknat rätt försäkring. Rimligare vore att lagstiftningen tog fasta på den faktiska lönestatistiken och krävde att den som arbetskraftsinvandrar inte ska tjäna mindre än till exempel den lägst avlönade decilen. UNDERLÄTTA YTTERLIGARE FÖR KVALIFICERAD ARBETSKRAFT Det är ett växande problem att eftertraktad arbetskraft Ett viktigt verktyg för svensk industri och svenska företag att utvisas ur Sverige endast på grund av mindre fel som inte hitta nyckelkompetens är genom internationell rekrytering. sällan begåtts långt tillbaka i tiden. Detta drabbar inte bara Regelverket och handläggningsprocessen för särskilt prioriterad den enskilde mycket negativt utan försämrar också Sveriges och kvalificerad kompetens bör ses över och utvecklas, med förutsättningar som tillväxtnation. Lagstiftningen bör därför inspiration från Kanadas och Australiens poängsystem. En one- kompletteras med en regel om att helhetsbedömningar ska stop-shop för högkvalificerad arbetskraft bör också införas göras vid omprövning av arbetstillstånd. Mindre fel som kan för underlätta kontakten med myndigheter. Det handlar om en rättas till ska inte regelmässigt behöva leda till att arbetstagaren kontaktyta för högkvalificerad arbetskraft gentemot myndigheter utvisas ur landet. som Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket med flera. 138 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

71 I dag är det heller inte möjligt att få visum för att söka från andra länder att få uppehållstillstånd i Sverige för att arbete i Sverige. Av naturliga skäl är det svårt att ordna starta företag. Samtidigt ska en mängd villkor vara uppfyllda ett jobberbjudande från ett annat land. När det gäller redan innan inresa. Det handlar bland annat om erfarenhet av högkvalificerad arbetskraft ligger det i Sveriges intresse att företagande och den aktuella branschen, medel för försörjning underlätta inresan i Sverige. Särskilda visum för högkvalificerad de första två åren i Sverige, en trovärdig budget, tillräckligt arbetskraft som vill etablera sig i Sverige bör därför inrättas. kapital och ett befintligt kontaktnät i Sverige. Migrationsverket Även de nya reglerna för uppehållstillstånd och gör en företagsekonomisk bedömning av ansökan. Villkoren arbetstillstånd för utomeuropeiska studenter, forskare och deras kontrolleras även efter ett respektive två år i Sverige. Därefter medföljande från 14 bör utvärderas. Om det behövs bör kan permanent uppehållstillstånd beviljas. ytterligare åtgärder övervägas för att fler ska utnyttja möjligheten Dagens regelverk bygger på en märklig syn på att stanna och arbeta i Sverige. företagande. Det är till exempel svårt att på förhand veta om ett företag kommer att lyckas eller inte. Risktagande är en del av entreprenörskap. Naturligtvis är det också svårt att etablera ett REFORMERA EXPERTSKATTEN För att kunna attrahera utländska forskare men även andra nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige i likhet med flera andra länder infört en särskild skattelättnad, den så kallade expertskatten. Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder och utvärderingar som gjorts visar att detta också får effekt på antalet rekryteringar. För att ytterligare förbättra den svenska expertskatten bör den förlängas från tre till fyra år och inkomstgränsen för förenklad hantering bör sänkas. nätverk i Sverige utan att befinna sig i landet. Kravet på tidigare erfarenhet av branschen ter sig också onödigt strikt. Många länder har mer tillåtande regelverk än Sverige. Investerare bör få möjlighet att pröva sin affärsidé på plats i landet. Verksamheten ska därefter följas upp efter några år och om vissa villkor är uppfyllda ska uppehållstillståndet förlängas. Förenklingar av visumreglerna bör också övervägas för den som vill starta företag. Särskilda visum-kategorier bör införas för start-ups och investerare. Reglerna bör vara tydliga, högt ställda och uppföljningen ska vara ordentlig. Krav bör ställas på såväl storleken på investeringen som de arbets-tillfällen som UNDERLÄTTA FÖR DEN SOM VILL STARTA FÖRETAG OCH INVESTERA I SVERIGE Sverige behöver också underlätta för den som vill starta företag och investera här. Det finns i dag möjlighet för människor skapas. Investeringsvisumet bör vara begränsat till exempelvis 24 månader och även inkludera möjlighet till arbetstillstånd för medföljande partner och uppehållstillstånd för medföljande barn. 140 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

72 KRAFTTAG MOT MISSBRUK AV REGELVERKET Vi vill även se hur andra sanktioner såsom näringsförbud eller företagsbot kan användas i ökad utsträckning. Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU har bidragit till bättre kompetensförsörjning och ökade möjligheter för företag MODERATERNA SKA VERKA FÖR: att växa och anställa. Samtidigt förekommer dåliga villkor, 1 att förändra kravet på att utannonseringen av en tjänst vid falska anställningar och handel med anställningsavtal, oftast i arbetskraftsinvandring så att lagen bli mer anpassad efter samband med mindre kvalificerade jobb. Det är oacceptabelt. dagens arbetsmarknad. Nolltolerans mot missbruk av reglerna för 2 att förändra försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring arbetskraftsinvandring ska gälla. Oseriösa arbetsgivare, fusk och från ett fast belopp till ett krav på att personen under sin tid i utnyttjande av andra människor måste stoppas. Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för För att motverka missbruk av arbetstillstånd behövs nya att klara ett skäligt uppehälle genom arbete. insatser. Direktåtkomst bör införas för Migrationsverket till vissa 3 att ersätta kravet på kollektivavtalsenlig lön vid uppgifter hos bland annat Skatteverket. Genom direktåtkomst arbetskraftsinvandring med en lön kopplad till lönestatistiken. till uppgifter om till exempel antal anställda i verksamheten, 4 att reformera regleringen kring arbetskraftsinvandring för att omsättning, resultat, inbetalda skatter och avgifter kan undvika att personer med arbete och försörjning utvisas. Migrationsverket kontrollera att regelverken efterlevs på ett mer att införa en 30-dagarsgaranti för handläggning av effektivt sätt. arbetstillstånd. Det bör också införas ett helt nytt brott: 6 att Migrationsverket får öronmärkta anslag för handläggning arbetskraftsmissbruk. Inom ramen för det nya brottet ska av ansökningar om arbetstillstånd. straffen för befintliga straffbelagda handlingar skärpas. Dagens 7 att förenkla regelverket för kvalificerad straffnivåer är otillräckliga. I den nya brottsrubriceringen arbetskraftsinvandring. ska handlingar på området som i dag är straffbelagda ingå, 8 att införa en one-stop-shop gällande myndighetskontakter såsom att lämna oriktiga uppgifter till Migrationsverket i för högkvalificerad arbetskraft. ansökningsprocessen. Vi är även beredda att ytterligare utöka 9 att införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft det straffrättsliga området. Det kan till exempel handla om att som vill komma till Sverige för att söka jobb. en arbetsgivare som inte uppfyller de anställningsvillkor som att utvärdera reglerna för uppehållstillstånd och legat till grund för beslutet om arbetstillstånd ska kunna straffas. arbetstillstånd för utomeuropeiska studenter, forskare och 142 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

73 deras medföljande och vid behov genomföra åtgärder för att fler ska utnyttja möjligheten att stanna och arbeta i Sverige. 11 att reformera expertskatten genom förlängd tid och sänkt inkomstgräns. 12 att förenkla reglerna kring visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige. 13 att säkerställa att direktåtkomst införs för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bland annat Skatteverket för att kontrollera efterlevnaden av reglerna för arbetskraftsinvandring. 14 att skärpa straffet för den som missbrukar reglerna för arbetskraftsinvandring genom att införa ett helt nytt brott: arbetskraftsmissbruk. TILLVÄXT I HELA LANDET För ett starkt Sverige som håller ihop måste vi möjliggöra för ökat företagande och goda levnadsvillkor i hela landet. Det handlar om att främja och utveckla företagsklimatet och digitala lösningar, öka bostadsbyggandet, stärka infrastrukturen och landsbygdens förutsättningar samt att trygga energiförsörjningen. Tydliga strukturer som gör att idéer, forskning, innovation och investeringar stimuleras är tillväxtfrämjande. Moderaternas utgångspunkt är att hela Sverige ska leva vi ska ha tillväxt i hela landet. Människor ska kunna pendla till jobb och studier. Företag och industri ska kunna frakta råvaror och gods. Samtidigt står inte olika transportslag i motsats till varandra utan det behövs en samlad syn på både behov av, investeringar i samt underhåll av svensk infrastruktur. Genom bättre infrastruktur kan arbetsmarknadsregioner skapas och växa. Ett av de största hindren för stärkt tillväxt är den akuta bostadsbristen i Sverige. Bostadsbyggandet i Sverige har alltsedan 1990-talet varit lågt i jämförelse med andra länder. Med omfattande regelförenklingar och en ny plan- och bygglag har bostadsbyggandet de senaste åren ökat. Samtidigt kvarstår betydande hinder för byggnation i Sverige. Det är inte ovanligt att den sammantagna tiden från idé till färdigt hus blir mycket utdragen. I det avseendet kan Sverige lära från länder som Tyskland där reformer av regelverken för planering och byggande lett till betydligt kortare byggtider. Sverige behöver en politik som kraftfullt tar sig an såväl det akuta som långsiktiga behovet av fler bostäder. Hinder för byggande behöver rivas 144 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 14

74 och det befintliga bostadsbeståndet användas bättre. Stärkt De kulturella och kreativa näringarna skapar allt fler jobb och koppling mellan infrastruktur och bostadsbyggande är också sektorn behöver fortsatt främjas. centralt. Miljö- och klimatproblemen rymmer några av vår tids stora Eftersom olika förutsättningar råder i olika delar av landet ödesfrågor. För oss går ett långsiktigt och ambitiöst miljö- och behöver olika lösningar tillåtas. Det som behöver begränsas i klimatarbete hand i hand med jobb och tillväxt. Miljö- och stadens trängsel måste inte nödvändigtvis vara ett problem på klimatpolitik ska vara kostnadseffektiv med beräknad klimat- landsbygden. och miljönytta. Inte minst är smarta reformer för minskade För att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i utsläpp centrala. Fortsatt omställning av fordonsflottan är också hela landet behövs modern IT-infrastruktur. I dag är exempelvis nödvändig. tillgången till fungerande bredband på landsbygden otillräcklig. Hela Sverige ska jobba och vi ska stärka Sverige som Det handlar inte bara om bredband till hushåll utan även om att tillväxtnation. säkerställa god mottagning för de som arbetar på Sveriges stora markareal långt ifrån närmaste tätort. Uppkoppling är lika viktig i traktorn som i hemmakontoret. För ett land som Sverige, med kalla vinterdagar och en stor EN FUNGERANDE INFRASTRUKTUR OCH SMARTA TRANSPORTLÖSNINGAR elintensiv industri som pappersbruk och stål- och kemiindustri, En fungerande infrastruktur behövs för att människors vardag är stabila och konkurrenskraftiga elpriser avgörande. ska gå ihop. När tågen inte går i tid eller när vägarna slits ner blir De gröna näringarna har goda förutsättningar för att kunna pendlare försenade till jobbet och företagens leveranser kommer växa och utvecklas. Jordbrukets och livsmedelsproduktionens, inte fram i tid. Moderaternas plan för ett starkare Sverige stärker liksom skogsbrukets och skogsindustrins förutsättningar Sveriges konkurrenskraft och bidra till att tillväxten kommer hela behöver stärkas på en grundläggande nivå. Här krävs insatser landet till del. Befintlig infrastruktur behöver vårdas samtidigt för att minska onödiga kostnadspålagor, särlagstiftning och som nya smarta satsningar ska stärka transportsystemet. regelverk som hämmar de gröna näringarna. Varje skattekrona ska användas där den ger mest nytta; Ett starkt Sverige byggs av olika delar av samhället. lönsamhet och effektivitet ska styra valen av investeringar Civilsamhället och föreningslivet är avgörande, inte minst i i infrastruktur samtidigt som hela landets perspektiv ska arbetet för att bryta utanförskap, förbättra integrationen och tas i beaktande. Olönsamma prestigeprojekt riskerar att bli för att bidra till ett Sverige som håller ihop. Politiken ska skapa gökungar i infrastrukturbudgeten som äter upp underhålls- och goda förutsättningar i stället för att begränsa eller detaljstyra. 146 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

75 reinvesteringsmedel. Dagens infrastruktur måste fungera innan bilisterna håller sig inom den tillåtna hastigheten, vilket skapar nya stora satsningar genomförs. mindre skillnader mellan bilisterna och därmed sänker riskerna. Moderaterna vill att infrastrukturinvesteringarna i Sverige Därför bör de motorvägar som håller en hög säkerhetsstandard ska präglas av effektivitet och lönsamhet för hela samhället. och har erforderlig bredd få en höjd maxhastighet till 130 km/h. Byggandet av nya stambanor för höghastighetståg är ett Trafikverket bör få i uppdrag att ta fram en strategi för exempel på ett mycket olönsamt infrastrukturprojekt som utbyggnad av elvägar tillsammans med ett antal regioner. riskerar att tränga ut andra nödvändiga investeringar. En bättre Därefter ska privata aktörer få möjlighet att ansöka om att och mer transparent beslutsprocess behöver därför utformas. uppföra elvägar i det statliga vägnätet. Syftet är att följa Sverige behöver alla transportslag och dessa måste modellen som möjliggjort för elvägen utanför Gävle och nu användas så effektivt som möjligt. Tåget går inte till varje stuga genomföra detta i större skala. eller skogsbruk och motorvägar finns inte överallt. Därför behövs Arlanda är navet för det svenska flyget och lägger grunden även flyg och sjöfart för att Sverige ska kunna hålla ihop. för tillväxt och företagsetableringar. Swedavia bör få i uppdrag Det svenska transportsystemet behöver utvecklas och att planera för en utbyggnad av Arlanda i syfte att flygplatsen underhållas. Befintliga järnvägar och vägar behöver användas att växa som en viktig hubb i Norden. Utbyggnaden av Arlanda effektivare samtidigt som sjöfartens och flygets viktiga roll i ska även kombineras med att staten förstärker infrastrukturen till transportsystemet värnas. och från flygplatsen. Flygets tillgänglighet i hela landet bör värnas genom att delar eller hela av de regionala flygplatsernas ickeekonomiska ETT STARKARE TRANSPORTSYSTEM Trafikverkets generaldirektör har varnat för att regeringens anslagsnivåer inte räcker för att underhålla hela vägnätet. Främst kommer de lågtrafikerade vägarna på landsbygden att drabbas av detta. Anslagen till vägunderhåll måste höjas om tillväxten ska komma hela Sverige till del. Maxhastigheten på de svenska motorvägarna bör höjas till 130 km/h. Detta underlättar arbetspendling och förenklar för resande. Forskning från USA visar även att ökad maxhastighet på motorvägar kan leda till färre antal olyckor då merparten av verksamheter bekostas av Swedavia. Detta gäller exempelvis kostnader för flygtrafikledning, säkerhet, tull, polis och räddningstjänst. Systemet säkrar den långsiktiga finansieringen av de regionala flygplatserna och stärker det statliga åtagandet om att upprätthålla en god tillgänglighet i hela landet. Ett bättre nyttjande av järnvägen måste åstadkommas genom att gods- och persontåg använder effektiva rutter och tider. Persontågens beläggningsgrad bör därför utredas och redovisas i syfte att förbättra tågmarknaden samt skapa incitament för att gods- och persontåg ska framföras på 148 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

76 separata tider och banor. Banavgifterna bör differentieras utifrån Arbetet ska syfta till att besvara frågor om såväl ekonomisk som tid och efterfrågan, likt trängselavgifterna för väg i Stockholm miljömässig hållbarhet i ett transportsystem som växer och som och Göteborg. ska användas av allt fler. Den regionala och den nationella tågtrafiken fyller olika Alla större planerade infrastrukturprojekt ska genomgå syften och har olika behov. För att jämka samman dessa en second opinion, vilket betyder att en extern part också behov mer effektivt bör Trafikverket få en stärkt roll samt få i genomför en samhällsekonomisk analys. När projekten är uppdrag att ta fram ett nationellt trafikförsörjningsprogram där färdiga ska en kostnadsuppföljning göras för att utvärdera all tågtrafik upphandlas i konkurrens. Modellen tillämpas redan i huruvida den initiala budgeten följdes. Syftet är att motverka Storbritannien med gott resultat. att kostnaderna överskrids och att de samhällsekonomiska Även ett system för regress för järnvägen bör införas. kalkylerna ska bli mer precisa. Förslaget innebär att den aktör som drabbas av förseningar har Ett transportpolitiskt råd som ska granska möjlighet att kräva ersättning av den part som förorsakat samma infrastrukturinvesteringarna utifrån ett transportpolitiskt ramverk försening. En sådan modell skulle stärka incitamenten för bör inrättas. Syftet är att följa upp huruvida samhällsekonomisk exempelvis anläggningshållaren att bättre underhålla sitt system nytta har varit vägledande för vilka infrastrukturinvesteringar och därmed minska förseningarna. som har initierats. Marknaden för investeringar och underhållsentreprenader av järnvägen bör fortsätta att vara konkurrensutsatt. Regeringen har valt att återförstatliga delar av järnvägsunderhållet vilket hämmar kostnadseffektivitet och produktiviteten i hela branschen. I samråd med övriga nordiska länder bör Trafikverket ta fram en infrastrukturplanering inom Norden, för att reducera negativa konsekvenser av störningar i transportsystemet. Ett bättre gränsöverskridande samarbete inom Norden skulle även öka effektiviteten då exempelvis underhållsarbete och investeringar kan synkroniseras mellan länderna. Trafikverket bör få i uppdrag att utreda och identifiera framtidens utmaningar och möjligheter för transportsystemet. ÖKAD SÄKERHET I TRANSPORTSYSTEMET När det kommer till trafiksäkerhet står sig Sverige mycket starkt vid en internationell jämförelse då vi är ett av de trafiksäkraste länderna i världen. Insatserna måste dock fortsätta att utvecklas om Nollvisionen ska uppnås. Det senaste året har terroristattacker blivit allt vanligare i Europa. Ofta har terrorismen involverat vitala infrastrukturobjekt såsom flygplatserna i Bryssel och Istanbul. I andra fall har försök gjorts för att döda människor på ett tåg i Frankrike och på senare tid har terrordåd med hjälp av fordon blivit allt vanligare. 0 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1

77 I april 17 drabbades också Sverige av just ett sådant brutalt tilläggsavgiften när en passagerare inte löst sin biljett för dåd. kollektivtrafikfärd fungerar inte tillräckligt avskräckande och är Ytterst är kampen mot terrorismen en polisiär fråga men dessutom beroende av hur många kontroller som utförs. På sikt infrastruktur- och transportpolitiken kan och bör anpassas för att bör ett system övervägas där notoriska tjuvåkare exempelvis möta det ökade terrorhotet och för att adressera de sårbarheter kan stängas av från kollektivtrafiken under en begränsad tid. som identifierats. Moderaterna anser att insatser mot terrorism bör ingå i MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Nollvisionen. Infrastrukturen måste planeras efter det ökade 1 att höja anslagen till vägunderhåll och att tillväxten ska terrorhotet. Gång- och vägtrafik kan exempelvis separeras på komma hela Sverige till del. fler platser än i dag genom betongblock eller pollare. 2 att höja maxhastigheten på de svenska motorvägarna till 130 I händelse av en större terroristattack eller olycka måste km/h. det alltid finnas en strategi för alternativa lösningar så att 3 att ta fram en strategi för utbyggnad av elvägar. transportsystemet ska kunna bibehålla sin funktionalitet. I 4 att bygga ut Arlanda och att förstärka infrastrukturen till och Sverige blev vi uppmärksammade på vägsystemets sårbarhet från flygplatsen. när olyckan på Södertäljebron inträffade under 16, att värna tillgänglighet till flyg i hela landet genom att delar vilket lamslog trafiken under lång tid. Det är av stor vikt att eller hela av de regionala flygplatsernas icke-ekonomiska helhetsanalyser genomförs innan exempelvis flygplatser föreslås verksamheter bekostas av Swedavia. flyttas eller stängas ner. 6 att differentiera banavgifterna på den svenska järnvägen. Tåg färdas fort, är ofta fulla med passagerare och saknar 7 att upprätta ett nationellt trafikförsörjningsprogram för det skalskydd som finns kring flygtrafiken. Det är nödvändigt att järnvägen, där trafiken upphandlas. säkerheten kring tågtrafiken höjs. Berörda expertmyndigheter 8 att införa ett system för regress för järnvägen. bör få i uppdrag att föreslå vilka åtgärder som kan vara 9 att marknaden för investeringar och underhållsentreprenader nödvändiga att vidta. Det kan bli nödvändigt att exempelvis av järnvägen ska vara konkurrensutsatt. reservera delar av tågstationerna för resenärerna, att lokförarens att Trafikverket i samråd med övriga nordiska länder tar fram hytt förstärks och att fler vakter och säkerhetskontroller finns på en infrastrukturplanering inom Norden. tågen och stationerna. 11 att Trafikverket får i uppdrag att utreda och identifiera Bötesbeloppen vid plankning eller tjuvåkning i framtidens utmaningar och möjligheter för transportsystemet. kollektivtrafiken bör höjas. Dagens utformning av den så kallade 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3

78 12 att alla större planerade infrastrukturprojekt ska genomgå hus är mycket lång. Regelverken för planering och byggande en second opinion att en extern part genomför en innebär ofta lång tidsutdräkt och när väl beslut har fattats är det samhällsekonomisk analys samt att kostnadsuppföljningar inte sällan som besluten överklagas med långa rättsprocesser görs för att utvärdera huruvida den initiala budgeten följdes. som följd. Sverige har dessutom omfattande markrestriktioner 13 att inrätta ett transportpolitiskt råd som ska granska genom exempelvis riksintressen, strandskydd och reservat vilket infrastrukturinvesteringarna utifrån ett transportpolitiskt ytterligare komplicerar och försvårar byggandet. ramverk. Rörligheten på bostadsmarknaden är begränsad. Skatter 14 att insatser mot terrorism ska ingå i Nollvisionen. hindrar vissa från att sälja och amorteringskrav andra från att att expertmyndigheter ska få i uppdrag att föreslå vilka köpa. Det behövs också ett effektivare utnyttjande av det privata åtgärder som kan vara nödvändiga att vidta för att höja bostadsbeståndet. Fler bostäder kan frigöras genom bättre säkerheten kring tågtrafiken. regler för andrahandsuthyrning, liksom bättre möjligheter för att 16 att öka infrastrukturens robusthet. ha någon inneboende. När bostadsrättsföreningar säger nej till 17 att bötesbeloppen vid plankning eller tjuvåkning i andrahandsuthyrning blir lägenheter stående tomma. kollektivtrafiken höjs. En annan begränsning av rörligheten på 18 att se över om notoriska tjuvåkare kan stängas av från bostadsmarknaden är den nuvarande modellen för reglering kollektivtrafiken under en begränsad tid. av hyresmarknaden för bostäder. De förhandlade hyrorna har genom dagens reglering hållit nere lönsamheten i att bygga hyresrätter vilket lett till att antalet hyresrätter är begränsat och ÖKAT BYGGANDE OCH FLER BOSTÄDER att bostadsköerna är långa. Sveriges långvariga bostadsbrist har under senare år utvecklats I grunden är den svenska bostadsmarknaden till en akut bostadskris. Bostadskrisen hindrar människor från dysfunktionell och det behövs sedan länge en mycket större att få sin första bostad och företag från att anställa och växa, reform, som tar ett helhetsgrepp om bostadspolitikens alla delar. den hämmar tillväxt och bromsar utveckling. Bostadssituationen Detta var tyvärr inte möjligt i de bostadssamtal som Alliansen för nyanlända är mycket svår och den stora mängden förde med regeringen och Vänsterpartiet 16. Moderaterna asylsökande under -16 innebär omfattande prövningar vill se en blocköverskridande och därmed långsiktigt hållbar för kommunerna när ett stort antal bostäder måste fram. överenskommelse om bostadsmarknadens funktionssätt, som Betydande hinder för byggnation i Sverige kvarstår. Det möjliggöra en bättre tillgång till bostäder för fler. är inte ovanligt att den sammantagna tiden från idé till färdigt 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

79 Sverige behöver en politik som kraftfullt tar sig an såväl ska kunna flytta till jobb och studier, och för att företag ska det akuta som långsiktiga behovet av fler bostäder. Hinder för kunna rekrytera personal. Hyresgästens villkor och ställning byggande behöver rivas och det befintliga bostadsbeståndet ska värnas. Men hyresrättens centrala funktion försvåras av de användas bättre. Mer mark måste gå att bygga på och koppling strikta regleringarna. mellan infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande behöver Sveriges bostadsmarknad behöver därför bli mer flexibel stärkas. för att möjliggöra ökad rörlighet och för att öka lönsamheten i byggnation av hyresrätter och därmed öka utbudet av bostäder. Friare hyressättning vid nybyggnation skulle möjliggöra EN FLEXIBLARE BOSTADSMARKNAD FÖR FLER TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER fler byggstarter utan att det påverkar villkoren för befintliga hyresrätter. Samtidigt bör nuvarande hyresreglering ses över för Sedan andra världskriget har den svenska hyresmarknaden att öka flexibiliteten. En reformering av prisregleringar ska säkra varit strikt reglerad och sedan 1960-talet har dagens att hyresgästen får trygga, förutsägbara och transparenta villkor bruksvärdesystem varit gällande. Bruksvärdesystemet för hyressättningen. innebär förvisso inte att priset på hyresbeståndet regleras Varje reform som berör människors boende måste dock utan att hyran ska förhandlas fram. Dessa förhandlingar sker göras med stort mått av försiktighet och med implementering mellan fastighetsägarna och Hyresgästföreningen och de över lång tid. Trygghet i boendet och trovärdighet i ett parametrar som tas i beaktande är bland annat lägenhetens fortsatt starkt besittningsskydd bör därför vara ledord för storlek, standard och utrustning. I de flesta fall har således genomförandet av ett reformerat hyressättningssystem. inte lägenhetens läge och efterfrågan betydelse för priset Reformerna bör helst, likt omläggningen av det svenska trots att detta ofta är avgörande på de övriga delarna av pensionssystemet, göras i en bred politisk enighet för att kunna bostadsmarknaden. Resultatet av systemet blir således att hålla stabilt över tid. prisskillnaderna mellan hyreslägenheter är liten trots att dessa kan ligga i områden med stor prisskillnad på den övriga bostadsmarknaden. Det råder ett stort underskott på hyresrätter, vilket skapar långa köer. HÖJT SCHABLONAVDRAG VID BESKATTNING AV UTHYRNING AV BOSTAD Hyresrätten fyller en central funktion på För att ytterligare öka incitamenten för hushåll att hyra ut bostadsmarknaden. Den möjliggör boende för den som inte hela eller delar av bostaden i andra hand föreslås ytterligare kan eller vill avsätta kapital. Detta är viktigt för att människor höjningar i schablonavdraget vid beskattning av uthyrning av 6 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7

80 bostad. Schablonavdraget har successivt höjts mellan 08 och 13 med viss effekt. Tjugofem procent av dem som inte hyr ut i nuläget uppger att de skulle göra det om det blev mer lönsamt. detta bör även prövas vilka grupper som ska kvalificera sig för bostadsbidrag. De kommunala hyresgarantierna bör göras om till statliga. I dag är det enbart ett fåtal kommuner som använder sig av lagstiftningen. För att möjliggöra för fler att få tillgång till en FÖRÄNDRADE BOSTADSBIDRAG OCH STATLIGA HYRESGARANTIER bostad har exempelvis Boverket förslagit att garantin blir statlig. En undantagsbestämmelse bör införas som innebär att Bostadskrisen innebär att det är mycket svårt för många att besittningsskydd aldrig blir aktuellt när en kommun hyr ut en hitta en bostad. Många ekonomiskt utsatta hushåll har svårt att bostadsrätt eller villa, oavsett om det handlar om bostadssociala efterfråga en bostad när priserna på bostadsrätter ökar kraftigt kontrakt eller tillfälliga bostäder för nyanlända. och bristen på hyresrätter är stor. Därför behövs reformer för att möjliggöra fler bostäder som är ekonomiskt åtkomliga för personer med låga inkomster, reformer för att stötta fler till att komma i egen försörjning samt åtgärder för att stärka den STABILA REGELVERK FÖR FINANSIERING AV NYPRODUKTION sociala bostadspolitiken i syfte att hantera bristerna i dagens Bostadsbyggandet är mycket konjunkturkänsligt. system. Bostadsbyggandet håller i dag en mycket hög takt, vilket till stor De senaste åren har såväl bostadsbrist som antalet del beror på den akuta bostadsbristen i landet. För att undvika resurssvaga hushåll på bostadsmarknaden ökat. Bristen på att en ny akut bostadsbrist uppstår, vore det bra med åtgärder bostäder spiller över på i stort sett samtliga samhällsområden som minskar den stora fluktuationen av nyproduktionen och att och bidrar till trångboddhet och sociala problem. Den slår branschen blir mindre konjunkturkänslig. För detta krävs flera också direkt mot arbetsmarknadens funktionssätt genom att åtgärder inom det finansiella området. försvåra för människor att flytta dit jobben finns. En ytterligare Även om hushållen bedöms klara sina bolånekostnader omständighet är den snabba befolkningsökningen till följd av vid en lågkonjunktur eller högre räntor så utgör hushållens de senaste årens stora migration vilken får följdeffekter i hela skuldsättning fortfarande en risk för den makro ekonomiska bostadsförsörjningen. utvecklingen. För att klara sina lånekostnader efter en Bostadsbidragens konstruktion behöver ses över för prisnedgång på bostadsmarknaden kan hushållen behöva att minska marginaleffekterna för den som erbjuds arbete. minska sin konsumtion. Därmed kan hushållens agerande skapa Inkomst- och hyresnivåer behöver ses över. I samband med eller fördjupa en lågkonjunktur. 8 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9

81 Lånetak och amorteringskrav kan begränsa hushållens belåning och framtida risker för att lågkonjunkturer ska ÄNDRAD BOSTADSBESKATTNING FÖR ÖKAD RÖRLIGHET fördjupas. Samtidigt riskerar de att skapa ytterligare trösklar för Reavinstbeskattningen utgör i dag en tröskel för människor att personer som står långt ifrån bostadsmarknaden och att kunna flytta från sin bostad. Dagens slopade tak för uppskovsbelopp få ett eget boende. Moderaterna ser behovet av denna typ av för reavinsten gäller bara fram till och räntan på uppskovet åtgärder men också baksidan av åtgärderna. Det är därför viktigt är så pass mycket högre än marknadsräntan att det i många fall att understryka att regleringen inte är ett självändamål utan en inte lönar sig att skjuta upp beskattningen. nödvändig konsekvens av en dysfunktionell bostadsmarknad. Att som regeringen endast slopa taket under fyra år När marknaden mår bättre bör därför varje reglering prövas riskerar att bli tandlöst, vilket också många remissinstanser utifrån huruvida ett fortsatt behov föreligger. påpekat. Uppskovstaket bör i stället slopas permanent och Eventuella ytterligare förstärkningar av amorteringskrav all beskattning skjutas tills utträde från bostadsrätt- och eller andra kompletterande åtgärder bör noggrant övervägas villamarknaden. Inom ramen för en större reform av kapital- och utifrån såväl behov som effekt på människors möjlighet att boendeskatter bör det övervägas att ta bort uppskovsräntan efterfråga boende samt behovet av kapital för finansiering av helt. nybyggnation. I andra änden av ett bolån som inte beviljas kan Moderaterna vill även se över hur reavinstbeskattningen mycket väl finnas en bostad som inte byggs, vilket paradoxalt långsiktigt kan sänkas för att undvika de inlåsningseffekter nog riskerar att förvärra bostadsbristen, höja bostadspriserna som den leder till. Det är dock inte aktuellt att återinföra och ytterligare öka behovet av åtgärder för att minska fastighetsskatten. människors belåning. Det egna sparandet är av stor betydelse. Den som blir av med jobbet har sällan möjlighet att öka sin belåning för att komma åt det kapital som finns i bostaden. Det är inte heller troligt att människor säljer sin bostad vid behov av tillfälliga resursförstärkningar under sjukdom eller arbetslöshet. Det är därför viktigt att följa amorteringskravets effekter på hushållens övriga sparande. ÖKAD ANDRAHANDSUTHYRNING Trots att byggtakten har ökat på senare år kommer bostadsmarknaden fortsatt att präglas av stor bostadsbrist under mycket lång tid. Det är därför viktigt att det befintliga bostadsbeståndet används så effektivt som möjligt. Genom att öka uthyrning av tomma lägenheter i andra hand och underlätta för fler uthyrningsdelar i bostäder kan fler få en chans till ett tillfälligt boende. 160 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

82 För att öka privatuthyrningen bör de bostadsrättshavare Fler åtgärder förknippade med inredningen av som önskar hyra ut sin bostad i så stor utsträckning som möjligt uthyrningsdelar bör därför bygglovsbefrias. Exempelvis bör det ha rätt att göra det. I dag är reglerna begränsade framför allt i regel vara tillåtet att ta upp en ny ytterdörr till uthyrningsdelar vad gäller tiden som det är möjligt att hyra ut bostadsrätten. Vid eller förändra fasaden för att möjliggöra ljusinsläpp i längre tider för uthyrningen väger bostadsrättshavarens skäl uthyrningsrum. Byggreglerna bör även ses över för att för uthyrningen lätt, vilket innebär att den som exempelvis vill underlätta inredning av uthyrningsdelar, som typisk sett används behålla en mindre bostad inför pension eller ålderdom ofta är för kortare tids boende. förhindrad att hyra ut den i andra hand. Detsamma gäller om en person under längre perioder avser att arbeta utomlands eller på annan ort i Sverige. De restriktiva reglerna leder till att bostäder står tomma i onödan. Den möjlighet som dagens lagstiftning ger styrelsen i en bostadsrättsförening att förhindra andrahandsuthyrning av bostadsrätter ska begränsas. Det bör till exempel inte som i dag krävas skäl av samma dignitet för att uthyrningen ska godtas. Exempelvis bör det i regel vara möjligt att hyra ut en bostadsrätt under längre tid när bostadsrättshavaren önskar behålla boendet till äldre dagar eller under en längre tids utlandsarbete. Att möjliggöra för fler privatpersoner att tillgängliggöra en del av sin bostad på bostadsmarknaden är också ett sätt att bredda utbudet av bostäder. För att uthyrningsdelen ska fungera bra som ett separat boende kan dock vissa förändringar av den ursprungliga bostaden behövas. Den som i dag vill göra förändringar i en bostad för att inreda en uthyrningsdel möter tyvärr både snåriga regelverk och dyra bygglovsavgifter. Exempelvis krävs ofta bygglov för att ta upp en ny ytterdörr i fasaden på ett småhus. När människor upplever sig hindrade att hyra ut rum som står tomma går bostadsmöjligheter förlorade. STÄRKT ÖVERSIKTSPLANERING OCH BEGRÄNSAT DETALJPLANEKRAV Planering av markanvändning är nödvändig för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Samhällets tillväxt, välfärd och jobben är beroende av att planeringen fungerar väl. När det råder osäkerhet om hur mark får användas eller vad som får byggas ökar risken för investerare och priserna går upp samtidigt som investeringsviljan går ner. Den rättsosäkerhet som följer av dagens regler för planering och byggande är till nackdel för både stora byggherrar och enskilda fastighetsägare. I jämförelse med många andra länder tar planprocesserna också mycket lång tid i Sverige. En orsak är att detaljplaner blir mer detaljerade än vad som varit avsikten med plan- och bygglagen. Mycket som skulle kunna regleras övergripande i översiktsplan och i detalj i bygglov har en tendens att hamna även i detaljplaneprocessen. Det behövs förändringar i planprocessen för att både möjliggöra snabbare byggnation och 162 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

83 för att minska risken att lagstiftningen används på ett sätt som även i lägenheter nära källor till omfattande buller, exempelvis bromsar byggandet. tågstationer. Moderaterna vill se en förstärkt översiktsplanering och Bullerreglerna behöver därför förändras på flera punkter. att detaljplanekravet begränsas. När det finns en gällande Gränsvärdena för buller bör till exempel ytterligare kunna höjas. detaljplan ska bygglov i normalfallet kunna beviljas utan att en Källan till bullret bör spela mindre roll genom att alla typer ny detaljplan upprättas, under förutsättning att en byggnad av buller jämställs. Boverket bör få det samlade ansvaret för inte skiljer sig påtagligt från omkringliggande bebyggelse. regelverken kring buller och olika modeller för hur byggnation Detsamma ska gälla om detaljplan saknas. Åtgärder behöver i bullerutsatta miljöer kan möjliggöras, såsom så kallade vidtas för att begränsa tidsåtgången för överklaganden av plan- bullerservitut, bör utredas. och byggärenden. Privat initiativrätt bör även införas för de fall detaljplaner fortsatt ska krävas. MÖJLIGHET FÖR KOMMUNER ATT AVSKAFFA NATURRESERVAT SÄNKTA MINIMIKRAV Att säkerställa tillgången till parker, skog och andra Ett stort problem är att det byggs fel typ av bostäder: för få grönområden samt att bevara skyddsvärda miljöer är viktigt för enklare lägenheter och småhus, och för många dyrare objekt. både hälsa och natur. Samtidigt måste det alltid finnas en balans Genom att sänka minimikraven på till exempel studentbostäder mellan olika intressen. och andra typer av enklare bostäder bör fler billiga typer av Tyvärr finns indikationer på att inrättandet av naturreservat bostäder kunna byggas. Boverket bör ges i uppdrag att se över används som ett verktyg för att hindra bostadsbyggande. reglerna för bostädernas utformning för att möjliggöra bostäder Eftersom Sverige behöver mer byggbar mark för av enklare, men ändå god, standard. bostadsbyggande, nära dagens tätorter, kan den snabba tillväxten av främst kommunalt inrättade naturreservat komma att bli ett växande problem. För att undvika att naturreservat SE ÖVER REGELVERK FÖR BULLER Med tätare bebyggelse och krav på närhet till goda kommunikationer följer också ökat buller. Tack vare modern byggteknik är det möjligt att nå goda ljudnivåer inomhus bildas på felaktiga grunder bör kommuner bara få inrätta naturreservat med godkännande från regeringen eller av regeringen utsedd myndighet. Dessutom bör tidigare inrättade naturreservat lättare kunna upphävas. 164 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 16

84 REFORMERA STRANDSKYDDET I GRUNDEN om 0 meter ska gälla. Huvudregeln ska vara att utvidgat Strandskyddet har trots goda syften varit föremål för omfattande strandskydd endast ska komma i fråga i begränsade fall, då det kritik. Markägare upplever sig hindrade att bygga på och behövs för att säkerställa strandskyddets syften. använda sin mark. Kommuner hindras att tillåta exploatering Länsstyrelsens rätt att ompröva kommuners beslut av områden som skulle kunna bli lönsamma genom närheten om dispens bör också tas bort. Detta då det uppfattas till vatten. Även i områden med stor tillgång till stränder är som rättsosäker. Det blir dessutom en naturlig följd av att skyddet mycket starkt. Reglerna upplevs som oförutsägbara kommunerna tar över beslutanderätten avseende strandskyddet. och trots ambitionen att öka flexibiliteten utgör strandskyddet Naturvårdsverkets och miljö- och friluftsorganisationernas en betydande markrestriktion som hindrar byggande av fler överklagandemöjligheter bör begränsas. Det bör övervägas bostäder. om och i sådant fall hur det statliga intresset av strandskyddet En större reform av det generella strandskyddet ska bevakas när länsstyrelsernas rätt att ompröva dispenser behövs. Inte minst bör landsbygdskommuner kunna skapa tas bort. Eventuella beslut som innebär ändring av kommunala boendemiljöer i attraktiva naturområden för att locka till sig strandsskyddsbeslut bör fattas av allmän förvaltningsdomstol. nya invånare. Det är ofta svårt att få byggprojekt att löna sig i I samband med att strandskyddet reformeras bör glest befolkade delar av landet eftersom byggkostnaderna ofta också otydligheter i lagstiftningen i möjlig mån redas ut så överskrider marknadsvärdena. För att klara ett marknadsmässigt att det blir så enkelt som möjligt för den enskilde markägaren byggande behövs attraktiva boendemiljöer i vackra och kommunen att bedöma vad som är tillåtet och inte. naturområden. Sådant byggande hindras ofta av strandskyddet. Ett sådant exempel är kriterierna för hemfridszonen och Ett mer flexibelt strandskydd kan även möjliggöra byggande tomtplatsavgränsningen. av dyrare bostäder i områden som i dag saknar blandad bebyggelse. Moderaterna vill reformera strandskyddet i grunden, för att uppnå en mer balanserad och flexibel lagstiftning som skyddar ÖVERSYN AV MILJÖBALKEN FÖR ATT FRÄMJA ÖKAT BYGGANDE stränder och natur där det är som viktigast samtidigt som de Förutom strandskyddsreglerna innehåller miljöbalken starka generella markrestriktionerna lättar. skyddsinstrument och en detaljeringsnivå som fördröjer många Det generella strandskyddet bör därför avskaffas och i planerings- och tillståndsprocesser. En större översyn av stället ska kommunerna kunna peka ut sjöar och vattendrag miljöbalken bör genomföras för att utreda möjligheter att främja där strandskydd om 0 meter respektive utvidgat strandskydd ökat byggande. 166 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

85 DEFINIERA RIKSINTRESSENA riksintresset upphävas. Riksintressena kulturmiljö och friluftsliv Riksintressen är ett skydd för nationellt viktiga värden och bör begränsas för att undvika att samma intresse skyddas kvaliteter. Det finns ett antal olika kategorier av nationella av flera nivåer. Riksintressen som pekas ut bör dessutom intressen som kan få denna typ av områdesskydd, med allt från förtydligas och förklaras bättre än i dag. korridorer för planerad infrastruktur till kulturmiljöer. Nationella intressen behöver värnas både för en effektiv markhushållning och för att strategiskt viktiga intressen ska kunna uppfylla sitt ENKLARE BYGGA UTANFÖR DETALJPLAN syfte på ett bra sätt samt för att skydda känsliga miljöer. För att Jordbruket är enligt miljöbalken av nationellt intresse och ett sådant system ska fungera krävs dock att det är effektivt och att områdesskyddet är relevant. jordbruksmark ska hushållas med. Samtidigt finns det ett stort intresse för byggande i områden med brukningsvärd Antalet riksintressen har ökat kraftigt de senaste jordbruksmark. Mark- och miljööverdomstolen har nyligen decennierna. Många riksintressen är i sin nuvarande form avlagt en dom som tydliggör lagstiftningens restriktivitet vad inaktuella eller saknar tydligt beskrivna värden, vilket gör gäller byggande på jordbruksmark. Lagstiftningen får stora att de inte fungerar som underlag för samhällsplanering. Ett riksintresse har i dag inget förfallodatum. Områden som konsekvenser för de fall byggande på jordbruksmark ändå är nödvändigt eller prioriterat. Det är inte rimligt att småskaligt skyddas av riksintresse kan ha fått en helt annan karaktär tjugo byggande på landsbygden försvåras avsevärt och att lämpliga år efter det pekades ut. Begreppet riksintresse har urholkats. lägen för bostäder förbjuds från att nyttjas när det framstår som När städer växer måste mer mark kunna bebyggas mindre betydelsefullt ur livsmedelsproduktionshänseende. Den och den osäkerhet som många riksintressen orsakar för bostadsbyggandet behöver därför åtgärdas. Det är rimligt att se som exempelvis vill bygga ett hus åt sina barn i nära anslutning till sitt eget bör i regel kunna göra det. över vilka riksintressen som faktiskt uppfyller sitt syfte och vilka Byggande utanför detaljplanelagd mark och på som inte gör det. jordbruksmark berör också hästnäringen. Utanför detaljplanelagt Bostadsbyggandet är ett betydande nationellt intresse område krävs inget bygglov för att bygga ekonomibyggnader för och bör därför i fler fall än i dag få en tydligare prioritet när föreslagen byggnation prövas i förhållande till riksintressen. lantbruket. Däremot krävs bygglov för ridhus. Lagstiftningen kring vattentjänster och avlopp lyfts också Riksintressen bör omprövas av staten i samband med att en ofta fram som både komplicerad och ingripande. Befintliga kommun antar en ny översiktsplan. Om ansvarig myndighet fastighetsägare drabbas när reglerna inte tillåter att icke inte aktivt pekar ut området med en aktuell motivering bör godkända avlopp åtgärdas och ny bebyggelse stoppas av 168 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

86 långtgående krav. Samtidigt förekommer att kommuner blir 4 att öka schablonavdraget vid beskattning av uthyrning av skyldiga att ordna kommunalt vatten och avlopp trots att många bostad. fastigheter redan har godkända anläggningar. att se över bostadsbidragens konstruktion för att minska Lagstiftningen om byggande på jordbruksmark behöver marginaleffekterna för den som erbjuds arbete samt pröva därför ses över med inriktningen att begränsad bebyggelse vilka grupper som ska kvalificera sig för bostadsbidrag. ska vara tillåten. Ridhus och andra liknande byggnader utanför 6 att pröva varje reglering som riskerar att begränsa detaljplanelagt område bör vara befriade från krav på bygglov. bostadsbyggandet och människors möjlighet att efterfråga Reglerna för vattentjänster och avlopp bör ses över för att göras bostäder mot behovet av dess väntade effekt. enklare och mer tillåtande i förhållande till byggnation utanför 7 att följa upp att effekterna av amorteringskravet på detaljplanerat område. Samtidigt bör brister i dagens lagstiftning hushållens övriga sparande.. som innebär begränsningar i möjligheterna att exempelvis till 8 att permanent slopa uppskovstaket för reavinstskatten skäliga kostnader åtgärda befintliga anläggningar korrigeras. och att beskattning bör ske först när utträde sker från Även inom detaljplan är flera åtgärder bygglovsbefriade bostadsrätts- eller villamarknaden. redan i dag, men ytterligare steg behöver tas. Såväl inom som 9 att inom ramen för en större reform av kapital- och utom detaljplanelagt område bör den tillåtna ytan för så kallade boendeskatter överväga att ta bort uppskovsräntan helt. Attefallshus ökas från kvadratmeter till 32 kvadratmeter. att se över hur reavinstbeskattningen när det gäller bostäder Vidare bör det utredas vilka av de bygglovsbefriade åtgärderna, långsiktigt kan sänkas. såsom Attefallshusen, som kan undantas från kravet på 11 att förenkla uthyrning av bostadsrättslägenheter ytterligare bygganmälan på samma sätt som friggeboden. 12 att fler åtgärder förknippade med inredningen av uthyrningsdelar ska bygglovsbefrias. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 13 att förstärka översiktsplanering och begränsa 1 att en blocköverskridande och därmed långsiktigt hållbar detaljplanekravet. överenskommelse om bostadsmarknadens funktionssätt 14 att begränsa tidsåtgången för överklaganden av plan- och kommer till stånd, för att möjliggöra bättre tillgång till byggärenden. bostäder. att privat initiativrätt införs för de fall detaljplaner fortsatt 2 att en friare hyressättning vid nybyggnation ska utredas. krävs. 3 att nuvarande hyresreglering ses över. 16 att Boverket bör ges i uppdrag att se över reglerna för bostädernas utformning. 170 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

87 17 att höja gränsvärdena för buller och att alla typer av buller 29 att bostadsbyggandet ges en tydligare prioritet i förhållande jämställs. till riksintressen. 18 att Boverket får det samlade ansvaret för regelverken kring 30 att riksintressen omprövas av staten i samband med att buller. en kommun antar en ny översiktsplan och att riksintresset 19 att möjliggöra för byggnation i bullerutsatta miljöer upphävs om området inte aktivts pekas ut med aktuell exempelvis genom bullerservitut. motivering. att endast regeringen, eller myndighet som regeringen 31 att riksintressena kulturmiljö och friluftsliv begränsas. beslutar, ska kunna inrätta naturreservat samt att det blir 32 att riksintressen som pekas ut förtydligas och förklaras bättre lättare för beslutande instans att upphäva ett tidigare beslutat än i dag. naturreservat. 33 att byggande på jordbruksmark ses över med inriktningen att 21 att det ska vara kommunerna som fattar beslut om begränsad bebyggelse ska vara tillåten. strandskydd. 34 att ridhus och andra liknande byggnader utanför 22 att generellt strandskydd avskaffas och att strandskydd om detaljplanelagt område bör vara befriade från krav på 0 meter respektive utvidgat strandskydd om 0 meter bygglov. endast ska gälla för av kommunerna utpekade sjöar och 3 att den tillåtna ytan för så kallade Attefallshus ökas från vattendrag. kvadratmeter till 32 kvadratmeter. 23 att ett generellt undantag från strandskydd inrättas för små 36 att utreda vilka av de bygglovsbefriade åtgärder, såsom sjöar och vattendrag. Attefallshusen, som kan undantas från kravet på 24 att öka flexibiliteten i strandskyddet genom fler bygganmälan på samma sätt som friggeboden. dispensskäl och större möjlighet till intresseavvägning i dispensbedömningen. att länsstyrelsens rätt att ompröva kommuners beslut om dispens tas bort. 26 att stärka undantagen inom strandskyddet för areella näringar och även inkludera hästnäringen. 27 att strandskyddslagstiftningen övergripande förenklas. 28 att genomföra en större översyn av miljöbalken för att främja ökat byggande. 172 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

88 DIGITALISERING SKAPAR MÖJLIGHETER FÖR HELA LANDET Offentliga verksamheter får inte halka efter och bli en bromskloss för mer digital kommunikation. Sverige har mycket Utbyggnaden av bredband är att jämställa med utbyggnaden att lära av hur exempelvis Danmark och Estland har digitaliserat av transport- och teleinfrastrukturen under 1900-talet. Den den offentliga verksamheten. När denna omställning genomförs binder samman Sverige och är därför prioriterat av Moderaterna. måste även det digitala samhällets sårbarhet tas i beaktande Människor och företag på landsbygden ska kunna dra nytta av genom att den digitala infrastrukturen stärks. att det finns god uppkoppling i hela landet. Vad avser myndigheter som på olika sätt behandlar Den digitala utvecklingen innebär stora möjligheter och känsliga uppgifter så måste säkerhetsperspektivet vara kan rätt utnyttjad innebära att såväl städer som glest befolkade överordnat alla andra prioriteringar. Mot bakgrund av IT- delar av landet knyts samman och blir mer attraktiva. Behoven skandalen på Transportstyrelsen måste myndigheter säkerställa av fysiska resor kan minska när fler arbetsrelaterade göromål att digitaliseringens fördelar inte kommer på bekostnad av en kan skötas digitalt. Detta ställer krav på både hög digital säker och effektiv hantering av känsliga uppgifter. anslutningsgrad och god yttäckning i alla delar av Sverige. Avgifterna för dataöverföring mellan myndigheter bör tas Utbyggnaden av bredband ska ske teknikneutralt i hela bort i syfte att förbättra samverkan. I dag tar ofta myndigheter landet. För att bredbandsutbyggnaden ska kunna genomföras betalat av varandra när exempelvis statistik ska överföras. Detta båda snabbt och kostnadseffektivt bör denna ske med den hämmar samverkan och effektivitet i hela den offentliga sektorn. teknik som lämpar sig bäst för varje fall. Det kan vara såväl Reglering kan dock krävas för att motverka att data beställs i nergrävd fiberkabel som radiolänk. onödan. När hushåll som ska kopplas bort från dagens anslutning Det ökande användandet av drönare är en del av via koppartråd ska fullgod ersättning erbjudas innan teknikutvecklingen. Inom en relativt nära framtid kan en stor bortkopplingen sker. På senare tid har det framkommit många del av exempelvis lokal godstrafik skötas av flygande drönare. exempel på när ersättningen till koppartråden varit undermålig. Fler delar av samhället måste därför anpassas inför en sådan Hela 700 MHz-bandet, förutom de delar av bandet som situation. En nationell drönarstrategi bör tas fram i syfte att bedöms behövas för att upprätthålla samhällstjänster av förbereda samhället inför framtidens drönaranvändning. Försvarsmakten, Polismyndigheten och MSB, ska snarast auktioneras ut på marknadsmässiga villkor. 700 MHz-bandet skapar möjligheter för ökad yttäckning. 174 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 17

89 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Delningsekonomin har samtidigt potential att bli nästa stora 1 att utbyggnaden av bredband ska ske teknikneutralt i hela frihetsreform när människors möjligheter till egenförsörjning och landet. konsumentval ökar. Sverige bör välkomna delningsekonomin 2 att hushåll som ska kopplas bort från dagens anslutning via och svensk lagstiftning behöver anpassas efter dess framväxt. koppartråd ska erbjudas ersättning innan bortkopplingen Berörda branscher bör utredas i syfte att förenkla sker. regelverken och anpassa dessa till ett digitaliserat och delande 3 att hela 700 MHz-bandet, förutom de delar av bandet som samhälle. Regelverk som en gång tillkommit med goda bedöms behövas för att upprätthålla samhällstjänster, ska intentioner kan i dag vara hämmande för tillväxt i ett digitaliserat auktioneras ut på marknadsmässiga villkor. samhälle. 4 att avgifterna för dataöverföring mellan myndigheter bör tas En åtgärdsplan bör också tas fram som visar hur berörda bort i syfte att förbättra samverkan. myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och att en nationell drönarstrategi upprättas. behov. Målet ska vara att alla offentliga tjänster som går att digitalisera ska digitaliseras. Vad avser myndigheter som på olika sätt behandlar känsliga uppgifter så måste säkerhetspers- SVERIGE SKA BLI VÄRLDENS BÄSTA LAND FÖR DELNINGSEKONOMIN pektivet vara överordnat alla andra prioriteringar. Delningsplattformarna bör kunna certifiera sig hos Delningsekonomin växer snabbt. Tack vare delandet kan Skatteverket i de fall där delningsplattformarna tar ansvar resurserna utnyttjas mer effektivt och komma fler till del. för rapportering av information som kan läggas till grund för Moderaterna vill att Sverige blir världens bästa land för beskattning och/eller skatteinbetalningar till Skatteverket samt delningsekonomin. Att människor delar varor och tjänster åtar sig ett grundläggande ansvar för användarnas säkerhet med varandra har förekommit i alla tider. De senaste årens och integritet. Genom en sådan certifiering kan konsumenterna omfattande digitalisering har dock skalat upp detta till nya enkelt försäkra sig om att plattformen ser till att lagstiftningen nivåer. Plattformar matchar människors efterfrågan på delade efterlevs även inom delningsekonomin. Skatteverket bör även varor och tjänster mot utbudet på bara några sekunder. få i uppdrag att ta fram digitala lösningar som möjliggör för Den snabbt växande delningsekonomin förändrar och delningsplattformarna att enkelt och effektivt rapportera till utmanar våra traditionella föreställningar om ekonomins Skatteverket. funktionssätt, förhållandet mellan arbetsgivare och Vi vill också utreda en skattebefrielse om kronor arbetstagare och hur framtidens skattesystem ska utformas. per år för tillhandahållanden mellan privatpersoner inom 176 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

90 vilket rapportering till Skatteverket inte heller behöver göras. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Skattefriheten ska gälla både för delningsekonomin och för den 1 att regelverk ska förenklas och anpassa till ett digitaliserat traditionella ekonomin. Den ska vara individuell och gälla de och delande samhälle totala inkomsterna från tillhandahållanden mellan privatpersoner. 2 att alla offentliga tjänster som går att digitalisera ska För företag med en omsättning och vinst som ligger i nivå digitaliseras. med egenförsörjning bör det utredas hur administration och 3 att myndigheter som på olika sätt behandlar känsliga skatteregler kan förenklas. Detta kan möjliggöra fler enkla jobb i uppgifter håller säkerhetsperspektivet överordnat alla andra den vita ekonomin. prioriteringar. I syfte att underlätta för fler att köra taxi bör digitalisering 4 att möjliggöra för delningsplattformarna att certifiera sig hos och delningsekonomi släppas in i branschen. För att detta ska Skatteverket. ske måste en översyn av taxiutbildningen och taxilagstiftningen att förenkla företagens redovisning till Skatteverket. göras för att förenkla regelverket. Bland annat behöver en 6 att införa skattefria köp mellan privatpersoner på teknikneutral definition av taxameter och möjligheterna att kronor. använda privata bilar för taxitjänster införas. 7 att förenkla för företag eller enskild näringsverksamhet med Att verka inom delningsekonomin får dock inte bli en relativt låg omsättning genom mindre administration och förevändning för att fly undan skatt eller att inte följa lagar. Enkla lägre beskattning. tjänster som tillhandahålls av privatpersoner till privatpersoner 8 att göra en översyn av taxiutbildningen och taxilagstiftningen under former som liknar näringsverksamhet står i dag med i syfte att släppa in digitalisering och delningsekonomin i stor sannolikhet i stora delar utanför skattesystemet, då branschen. skattereglerna anses vara för krångliga och skattenivån för 9 att minska skatteundandragandet i delningsekonomin. hög. Det är viktigt att våra skatteregler utformas på ett sätt så att det är lätt och rimligt att göra rätt för sig. En utredning bör tillsättas som ser över de utmaningar som vårt skattesystem TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING står inför med anledning av delningsekonomins snabba tillväxt. Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av en Skatteundandragandet i delningsekonomin ska minska. fungerande energipolitik. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när den behövs. 178 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

91 En robust och stabil energiförsörjning är central befintliga verk och goda förutsättningar för helt nya verk skapas. för industrins konkurrenskraft såväl som för samhällets Nationalälvar och andra skyddade sträckor ska dock fortsatt funktionssätt. Genom energiöverenskommelsen 16 har bevaras. Det lägger grunden för vattenkraften att långsiktigt långsiktiga spelregler säkerställts i energipolitiken genom kunna utvecklas och förbli en central del av Sveriges energimix. förnybar energiproduktion, utfasning av fossila bränslen och Sverige är det land i EU som har högst andel förnybar förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den energi och att Sverige fortsatt kan exportera koldioxidfri el svenska kärnkraften. genom kärnkraft, vattenkraft och förnybart blir tillsammans med Svensk basindustri, såsom gruv- och skogsindustrin, energiteknikexport en möjlighet för Sverige att såväl bidra till är mycket energiintensiv och känslig mot förändringar i klimatmålens uppfyllelse som en chans att skapa nya jobb och energipriset. Ett öres prishöjning kan för enskilda företag exportmöjligheter. betyda mångmiljonbelopp i ökade kostnader, motsvarande flera Energiöverenskommelsen ska fullföljas och viktiga års löneökningar för medarbetarna och i värsta fall uppsagd skatteförändringar och lagändringar för att stärka svensk personal. För att värna jobben i svensk industri är det därför elproduktion genomföras. viktigt att företag och konsumenter kan lita på att det finns en Med energiuppgörelsen på plats är det också hög tid trygg elförsörjning, till internationellt konkurrenskraftiga priser. att fokusera på morgondagens elmarknad, hur framtidens Energiföretagen ska ha långsiktiga spelregler och stabila villkor markandsdesign ska se ut och hur Sverige ska klara de för sin verksamhet. Osäkerhet leder till otrygghet och uteblivna utmaningar i kraftöverföring som ett elsystem med allt mer investeringar, vilket i sin tur riskerar leda till höga elpriser och att intermittent kraft innebär. den nödvändiga klimatomställningen uteblir. Sverige bör satsa på alla relevanta energislag Energiöverenskommelsen säkrar förutsättningarna för att inklusive kärnkraft och ny teknik genom forskning och kärnkraften fortsatt ska kunna vara en viktig del av Sveriges demonstrationsanläggningar. Åtgärder för att säkerställa energiförsörjning under en lång tid framöver. Kärnkraften är systemtjänster och kvaliteten på elen i elsystemet behöver nära nog koldioxidfri och utgör dessutom en stabil och pålitligt övervägas. Handläggningstiderna för genomförande av baskraft. Baskraft blir särskilt viktigt i ett land som Sverige nätinvesteringar bör bli kortare. Svenska Kraftnät bör utveckla med kalla vinterdagar och elintensiv industri. Dessutom stärks sin dialog och sina samråd samt öka transparensen i samband det andra centrala energislaget i Sverige vattenkraften. med investeringsprojekt i elnät. Fastighetsskatten på vattenkraft sänks kraftigt. Ökad effekt Återkommande analyser av effektläget på den svenska och kraftproduktion ska kunna ske genom uppgraderingar av energimarknaden bör genomföras. En fristående aktör bör 180 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

92 genomföra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar. En konkurrenskraftsutredning bör tillsättas med uppdrag att analysera den svenska elmarknaden ur LEVA OCH VERKA PÅ LANDSBYGD OCH I GLESBYGD Sverige är ett av världens mest urbaniserade länder, med 8 ett internationellt perspektiv och föreslå åtgärder för att procent av befolkningen boende i städerna. Samtidigt är vi ett hålla Sverige konkurrenskraftigt. Slutligen bör framtida till ytan stort land med omfattande landsbygd och glesbygd. överföringsbehov nationellt och internationellt, olika tekniska Moderaterna vill att människor ska kunna leva, bo och arbeta i lösningar och hur systemtjänster på en framtida elmarknad bör hela Sverige. All den potential som finns runt om i landet ska tas se ut utredas. tillvara. Bredbandsutbyggnad, stärkt infrastruktur och smartare MODERATERNA SKA VERKA FÖR: transporter även på landsbygden och långsiktiga förutsättningar 1 att energiöverenskommelsen från 16 fullföljs. för de gröna näringarna är grunden för att hela landet ska leva. 2 att Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive Sverige ligger på många sätt i framkant både inom jordbruk kärnkraft, och på forskning och demonstrationsanläggningar. och skogsbruk och med rätt förutsättningar kan näringarna 3 att förkorta handläggningstiderna vid genomförande utvecklas och växa ännu mer. av nätinvesteringar samt att samhällstekniska För att livspusslet ska gå ihop behövs förskolor, skolor, lönsamhetsbedömningar genomförs i samband med dessa vårdinrättningar och äldreboenden. Utvecklingen har tyvärr investeringar. under lång tid inneburit att utbudet av såväl arbetstillfällen som 4 att öka transparensen i samband med Svenska Kraftnäts serviceinrättningar har minskat. För att vända trenden behövs investeringsprojekt i elnät. reformer för tillväxt i hela landet. att återkommande analysera effektläget på den svenska energimarknaden. 6 att tillsätta en konkurrenskraftsutredning, med uppdrag att analysera den svenska elmarknaden ur ett internationellt perspektiv, samt att se över framtida överföringsbehov, olika tekniska lösningar och systemtjänster. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT NÅ LIVSMEDELSSTRATEGINS MÅLSÄTTNINGAR OCH ETT STÄRKT JORDBRUK För att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan är det enskilt viktigaste att sänka kostnaderna som är högre i Sverige än i jämförbara konkurrentländer. Det handlar om direkta kostnader 182 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

93 i form av skatter och avgifter men också om indirekta kostnader Rigida krav för hur jordbruksverksamhet, särskilt genom regelkrångel, administration och kostsamma särkrav. avseende djur- och miljöskydd, orsakar onödig administration Målet bör vara att begränsa onödiga kostnader, där ett och kostnader för jordbrukarna. I stället för krav på mått exempel är kompensationen för skatt på diesel som används och specifika åtgärder behöver resultatet räknas i större i jordbruket, samt att pröva nödvändigheten av befintlig utsträckning. Dessutom vore det bra om svenska miljö- och kostnadsdrivande lagstiftning. djurskyddskrav, även avseende antibiotikaanvändning, i större De svenska reglerna för jordbruk är färgade av utsträckning ställdes vid offentliga livsmedelsupphandlingar. särlagstiftning i förhållande till den EU-gemensamma Stödet till ekologisk produktion bör fasas ut och lagstiftningen. Det orsakar sämre konkurrensförutsättningar inriktningen för jordbruket ska vara att den totala produktionen och högre kostnader för svenskt jordbruk. Svenska särkrav ökar samtidigt som miljöpåverkan minskar, oavsett för jordbruket och livsmedelsproduktionen ska prövas och vid produktionsform. behov förändras i förhållande till rådande marknadssituation. Myndigheternas tendens att tolka EU-regler mycket strängt är också i det närmaste en typ av särreglering. Det är negativt för det svenska lantbruket och livsmedelsindustrin och måste åtgärdas. GÖR DET LÄTTARE ATT STARTA OCH DRIVA LIVSMEDELSFÖRETAG Allt fler jordbrukare har under senare år vågat ta steget att börja De ensidiga svenska förbuden mot växtskyddsmedel slår sälja den egna gårdens produkter och i många fall även förädla mot jordbruket och trädgårdsodlingen. Det har orsakat att bland sina råvaror till färdiga livsmedel. Det är en utveckling som ska annat lökodlingen i Sverige har försvårats, med följd att enskilda bejakas. företagares investeringar förlorar i värde samt att de svenska Att starta företag i livsmedelsbranschen kan samtidigt vara producenterna riskerar att konkurreras ut av producenter i andra tufft, särskilt för små företag som arbetar i liten skala. Det måste EU-länder. Myndigheterna bör i större utsträckning använda sig bli lättare att starta livsmedelsföretag. Företag som fortfarande av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel och ta hänsyn är i uppstartsskede bör därför kunna få dispens från vissa krav till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig, för att värna som medför kostsamma investeringar. konkurrensneutrala förutsättningar för det svenska jordbruket. Fler småskaliga och mobila slakterier behövs för att Beslut om växtskyddsmedel bör fattas av Statens Jordbruksverk möjliggöra ett ökat utbud av närproducerat kött. Det bidrar i stället för Kemikalieinspektionen. dessutom till kortare djurtransporter och skapar samtidigt arbetstillfällen. 184 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 18

94 Mikrobryggerier, musterier och vinodlingar blir vanligare i Sverige. Det är en utveckling som ska tas tillvara, eftersom den STÖD OCH ERSÄTTNINGAR TILL JORDBRUKET SKA BETALAS I TID bidrar till en levande landsbygd med fler jobb i tillverkningen Dagens regler för lantbruket, med svenska särkrav och högre och har potential att skapa fler jobb i besöksnäringen. Dock kostnader, gör att många lantbrukare är beroende av stöd hindrar dagens alkohollagstiftning dessa företag från att sälja och ersättningar från EU. Särskilt tydligt har detta varit för sina produkter på produktionsstället. Gårdsförsäljning av öl, vin mjölkbönderna, som under de senaste åren har tagit skada av och sprit och andra alkoholhaltiga drycker ska tillåtas. Ett sätt att marknadspriset för mjölk har fluktuerat kraftigt. att göra detta utan att hamna i konflikt med alkoholmonopolet Svenska politiker har satt upp de hårdaste reglerna för skulle kunna vara genom att ge producenter möjlighet att bli miljö- och djurskydd i EU. Därför är det viktigt att bevaka att ombud för Systembolaget, med rätt att lagerhålla sina egna inte ytterligare ekonomisk börda läggs på lantbrukarna. I detta produkter. avseende är det av stor vikt att säkerställa att jordbruksstöden Formerna för livsmedelskontroller fungerar med varierande betalas ut i tid. Därtill bör det ses över huruvida det finns effektivitet. För få kontroller utförs i dagsläget och många utrymme för att ställa större krav från jordbrukarnas sida samt livsmedelsföretag upplever att de inte får valuta för pengarna. om någon form av kompensation ska kunna utgå till den som En ny modell, där företagen betalar en mindre fast administrativ lider skada av att utbetalningar försenas. avgift varje år och därefter faktureras efter utförd kontroll bör införas. Livsmedelskontrollerna bör också bygga på dialog mellan inspektör och företag, där målet är att gemensamt lösa eventuella problem innan företaget får ett föreläggande. Om livsmedelsföretaget och livsmedelsinspektören inte kan enas kring ett beslut ska livsmedelsföretaget kunna byta livsmedelsinspektör. För att möjligheten att byta livsmedelsinspektör ska fungera även i små kommuner ska de samverka gällande livsmedelsinspektionerna med andra kommuner och regionförbund. ÖKAD LIVSMEDELSEXPORT Livsmedel är en av de mest framgångsrika svenska exportgrenarna. Ökad export är avgörande för att öka svenskt livsmedelsföretagande och svensk livsmedelsproduktion. Det behövs ett exportfrämjande paket. En webbaserad exportportal för livsmedelsexport bör upprättas. Exportportalens syfte ska vara att marknadsföra svensk mat och göra det enkelt för importörer i andra länder att välja svenska livsmedel. En sådan exportportal skulle till exempel kunna erbjuda information och blanketter för att underlätta import och export. Fler landsgodkännanden 186 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

95 och anläggningsgodkännanden bör prioriteras för ökad livsmedelsexport. Livsmedelsattachéer bör tillsättas på arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras med ett större mått av avtalsfrihet. strategiskt viktiga exportmarknader. Sverige ska också verka för att upphäva exportförbudet av snus inom EU. ÖKAD AVTALSFRIHET I ARRENDELAGSTIFTNINGEN Mellan procent av den svenska jordbruksmarken brukas under arrendeavtal. Dessvärre är arrendelagstiftningen till delar föråldrad, vilket har gjort att ettåriga sidoarrenden har ökat under de senaste åren. Det beror till stor del på att markägarna inte gärna vill riskera att förlora rådigheten över sin mark och vill undvika att komma i konflikt med arrendatorer. En stor andel av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt ur flera olika perspektiv, eftersom både markägaren och arrendatorn försätts i en osäker situation. Bland annat orsakar det att växtföljden inte nödvändigtvis upprätthålls, vilket försämrar jordens funktion för god avkastning i odlingen. Vår ambition är att det svenska jordbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas. Reglerna för arrenden LÄTTARE FÖR LANTHANDLARE ATT BLI OMBUD FÖR STATLIGA BOLAG De dagligvarubutiker som drivs i glest befolkade delar av landet fyller en viktig funktion. Samtidigt är det svårt att få en dagligvarubutik på landsbygden att klara sig ekonomiskt. Möjligheten att erbjuda flera typer av service är därför viktig för handlarna, både för att kunna locka fler kunder och för att verksamheten ska bli mindre sårbar. Det kan exempelvis handla om att vara ombud för post, paketförmedling, apotek, spel och systembolag. Statliga bolag såsom Apoteket, Systembolaget, Svenska spel och PostNord bör därför få tydliga uppdrag att genomlysa sina villkor för att identifiera och ändra villkor som i onödan gör det svårt för lanthandlare och andra verksamheter i glest befolkade delar av landet att bli ombud. På så sätt kan serviceutbudet på landsbygden öka. behöver moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla, för att vara relevanta i förhållande till den strukturrationalisering som lantbruket går igenom och för att bidra till en större långsiktighet. Upp till femåriga avtal för sidoarrenden (utan bostadshus) ska omfattas av avtalsfrihet avseende besittningsskydd och arrendeavgift. På sikt kan UNDERLÄTTA FÖR B&B OCH MINDRE HOTELLVERKSAMHETER I många fall kan Bed & Breakfast (B&B) eller mindre hotellverksamheter vara en nödvändig extrainkomst som får ekonomin gå ihop för företagare på landsbygden. 188 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

96 Verksamheterna är ofta uppskattade och bidrar till en levande landsbygd. Begreppet B&B är inte tydligt definierat utan används över. Möjligheterna att slopa tillståndskraven för mindre hotellverksamheter och utreda hur deras administrativa börda kan minskas bör också utredas. i Sverige för flera olika typer av verksamheter, men där den gemensamma nämnaren är att det rör sig om mindre logiverksamheter med frukost. Ibland används begreppet även för verksamheter som egentligen juridiskt och skattemässigt är mindre hotellrörelser eller pensionat. Främst rör det sig dock ENKLARE ATT SKYLTA FÖR VERKSAMHET LÄNGS VÄGEN Det är många som har olika typer av enklare verksamheter om mindre uthyrningsverksamheter som omfattar max fyra längs med svenska vägar. Det kan exempelvis handla om rum eller max åtta gäster och som sker i uthyrarens hemmiljö. gårdsförsäljning, loppmarknader och caféer. Verksamheterna Dessa verksamheter omfattas inte av lagen för hotell- och erbjuder en bra möjlighet till extra inkomster samtidigt som de pensionatsrörelse. Om antalet rum däremot överstiger fyra eller tillför den lokala bygden ett värde. antalet gäster är fler än åtta stycken kräver dock lagen bland Många av dessa verksamheter behöver kunna sätta upp annat att ägaren av verksamheten har polistillstånd och att skyltar i syfte att ge information och skapa synlighet. I dag är livsmedelsverksamheterna har tillstånd. Av vikt för om huruvida dock reglerna för skyltning längs allmän väg restriktiva och bygglov för hotellrörelse krävs är dock inte antal rum i sig utan många av de skyltar som i dag sitter längs vägarna är otillåtna. själva byggnadens huvudsakliga användning. Om uthyrningen Den som ändå väljer att söka tillstånd för sin skylt möter sker i rum som inte normalt används som bostad kan bygglov både regelverk och avgifter. I vissa delar är regelverken väl för hotellrörelse krävas även om uthyrningen omfattar max fyra motiverade. Väghållaren behöver kunna hålla vägområdet rent rum eller max åtta gäster. från såväl snö som växtlighet. Förare som färdas i hög fart och Ovannämnda byråkrati gör att tröskeln för att expandera förlorar uppmärksamheten löper större olycksrisk. Det finns en B&B-verksamhet blir onödigt hög när den administrativa samtidigt inslag i regelverket som förefaller mindre motiverade. bördan ökar. I förlängningen riskerar detta att hämma tillväxten För att det ska bli enklare att skylta för verksamhet längs på landsbygden. väg ska det utanför detaljplanelagt område inte krävas tillstånd Möjligheterna att höja antalet tillåtna rum och bäddar för skyltar som ger upplysningar om affärsrörelse eller annan för B&B-verksamhet utan särskilt tillstånd bör därför ses verksamhet i nära anslutning till platsen för verksamheten. över. Samtidigt bör även bygglovsplikt och byggregler för Skylten ska utformas på ett sätt som är säkert och passar in i ändrad användning och ändring i fastigheten för B&B ses 190 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

97 sin omgivning och ska placeras utanför vägområdet. Skylten ska däremot inte behöva sitta på en byggnad. Om Sverige ska ha ett väl fungerande skogsbruk, med ansvarstagande skogsägare, höga naturvärden och samtidigt vara framstående i bioekonomin, måste dessa problem adresseras. SKYDD AV SKOGSMARK Sverige är en skogsnation. Trots att bara en procent av världens skogar växer i Sverige står vi för tio procent av den globala produktionen av virke, massa och papper. Skogen är också en viktig faktor i omställningen mot fossiloberoende och Sverige ligger i framkant även i det arbetet. Att värna miljön i skogen är en viktig del av det svenska skogsbruket. Genom att svenska skogsägare verkar under devisen frihet under ansvar är de svenska skogarna mycket välskötta en god tillväxt och ett effektivt skogsbruk utesluter inte att det finns höga naturvärden. Naturvärden ska värnas i skogsbruket, men i dag står naturvärden mot brukande i allt större utsträckning. Det är negativt för skogsbruket då privatpersoner som har skött om sin skog i generationer i ett slag kan gå miste om stora ekonomiska värden. På sikt kan det också medföra att engagemanget för att skapa förutsättningar för höga naturvärden minskar, vilket vore mycket negativt för svensk biodiversitet. Det som orsakar problemen för det svenska skogsbruket är den totala summan av olika krav och begränsningar. Internationella åtaganden för skydd av skog, brister i svenska och EU-gemensamma regler och regeringens näringsfientliga agenda, gör att framtiden för skogsbruket är som bäst otydlig. Impediment är mark med låg förmåga att producera virke. Det kan till exempel vara kärr, berghällar eller fjäll. Skogliga impediment räknas i dag som regel inte som mark som är undantagen från brukande enligt målen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det innebär att den skogsägare som vill bidra till det nationella miljömålet för levande skogar kan bli tvungen att avsätta produktiv skogsmark och samtidigt avstå från att bruka impediment, utan ersättning. Definitionen av skyddad skog bör därför ses över så att även skog som är undantagen från brukande men inte anses vara skyddad i större utsträckning, ska kunna räknas som skyddad. Artskyddsförordningen har fått en ny innebörd för skogsbruket. På grund av att artskyddsförordningen inte tillåter intrång som kan påverka arter som omfattas av förordningen, har skogsägare i ett par uppmärksammade fall fått avslag på sina respektive anmälningar om skogsavverkning. Reglerna i artskyddsförordningen måste snarast ändras så att beslut om skogsavverkningar kan fattas på ett tillämpbart, effektivt och rättssäkert sätt. Nyckelbiotoper är enstaka träd eller mindre sammanhängande områden, där höga naturvärden eller rödlistade arter finns. Det finns inget formellt skydd för nyckelbiotoper och inte heller någon given ersättningsform för dem. Att få en utpekad nyckelbiotop i sin skog är för många 192 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

98 skogsägare ett stort problem eftersom avverkning i princip blir i artskyddsförordningen och de juridiska gråzoner som har omöjlig, dessutom utan att ersättning utgår. Frivilligheten i att uppstått till följd av nyckelbiotoperna. upprätthålla dessa kan diskuteras och för vissa skogsägare kan Missbruk av allemansrätten är också en fråga som det medföra problem i skogsbruket. Det är en juridisk gråzon påverkar äganderätten. Allemansrätten är mycket viktig att som bör undvikas. Tydliga regler om nyckelbiotoper bör införas värna och för att det ska kunna motiveras för privata markägare och skogen ska kunna avverkas om ersättning inte utgår. krävs också att det inte ska gå att använda den som anledning För att förena ett starkt skydd för livsmiljöer, vilda djur och för uppträdanden som inte respekterar äganderätten. Det växter med en stark äganderätt och hög rättssäkerhet bör även förekommer att människor olovligen bosätter sig på privatägd beslut om att skydda områden omprövas med vissa tidsintervall. mark eller smutsar ner och skadar naturen. Om fortsatt skyddsbehov inte föreligger bör skyddet upphöra. Myndigheterna gör ofta strikta tolkningar av EU- Sverige bör verka för att beslut om upphörande av område av gemensamma regelverk som skiljer sig från den som görs i gemenskapsintresse ska kunna fattas utan godkännande av EU- andra länder, vilket också innebär att äganderätten urholkas. kommissionen. Regelverk medför att mark blir oanvändbar utan att markägaren kompenseras. Äganderätten måste värnas och det finns skäl till att göra en grundlig utredning av hur äganderätten utmanas och FÖRSTÄRKT ÄGANDERÄTT Äganderätten är en mänsklig rättighet som skyddas av både hur den kan stärkas samt ställa upp rimliga förutsättningar för allemansrätten. regeringsformen och Europakonventionen. Tack vare den starka svenska äganderätten och rätten att bruka marken har svenska jord- och skogsbrukare haft goda förutsättningar för att driva FÖRENKLAD HANTERING AV LEGALA VAPEN och utveckla sin verksamhet. Sverige har en restriktiv vapenlagstiftning med en av Europas Tyvärr prövas äganderätten på många sätt i dag. Ett mest omfattande utbildningar för att få köpa och använda exempel var när den dåvarande utredaren av skogsvårdslagen vapen. Det är väsentligt med klara och tydliga regler, likaväl sommaren 16 uttalade att ägande av skog är tveksamt. Ett annat exempel är regeringens ambition att skogsavverkningar som att en ordentlig vandelsprövning görs av dem som söker vapenlicens. Samtidigt är det viktigt att samhället inte i onödan ska kunna hindras för friluftslivets skull. Dessutom är brister lägger hinder i vägen för skötsamma jägare och skyttar. och otydligheter i lagstiftningen ett växande problem, Jakt och målskytte är djupt förankrade i det svenska exempel på dett är att det saknas undantag för skogsbruk samhället och en del av folkrörelserna. För många människor är 194 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 19

99 jakten en livsstil och kan för många avgöra valet av bostadsort. Även det renodlade målskyttet engagerar många och har en man är bosatt. Att vapnet försvaras på ett säkert sätt där jakten sker i stället för att transporteras över långa avstånd är en fördel. traditionell koppling till totalförsvaret och idrottsrörelsen. Handläggningstiderna för vapenärenden inom stora delar av polisväsendet har blivit oacceptabelt långa. I delar av landet förekommer handläggningstider på många månader. JO har kritiserat polisen för detta och påpekat att det är särskilt viktigt UNDERLÄTTA FÖR LICENSJAKT OCH SKYDDSJAKT För att miljöorganisationer ska ha talerätt krävs i dag att att licenshanteringen fungerar eftersom både jägare, skyttar organisationen har minst 0 medlemmar eller på annat sätt och vapenhandeln direkt drabbas om ansökningarna inte visar att verksamheten har allmänhetens stöd. Det har orsakat handläggs snabbt och effektivt. För Sveriges vapenhandlare en hel del problem med långdragna rättsprocesser i fråga om innebär de långa handläggningstiderna att de inte kan ta betalt licensjakt och skyddsjakt efter stora rovdjur. I flera fall under de för sålda vapen och inte heller ta in nya i lagret. Därtill tillämpas senaste åren har grupper med mycket otydlig sammansättning, regelverken på olika sätt i landet. som inte kan uppvisa att de uppfyller kraven för att ha tillgång Handläggningen av vapenärenden behöver snabbas upp till rättslig prövning, ändå kunnat få det. Bland annat har och servicegarantier införas för att säkerställa en effektiv och grupper från Facebook kunnat driva rättsliga processer mot rättssäker myndighetsutövning. En översyn av det samlade myndighetsbeslut. Det är olyckligt och kan vara osäkert ur regelverket för tillståndsgivning och innehav av legala vapen rättslig synvinkel. och vapendelar behövs för att skapa ett regelverk som inte För många som bor och verkar i områden med stora försvårar för jakt och sportskyttar i onödan. I samband med att rovdjurskoncentrationer har detta varit ett stort problem, då vapenlagstiftningen ses över bör det utredas om det är möjligt skydds- och licensjakt i flera fall inte har kunnat genomföras att tillåta personer och skytteföreningar att inneha fler vapen för inom utsatt tid och problem med rovdjursangrepp mot jakt och sportskytte. Även i övrigt bör det utredas om det går att tamboskap och husdjur inte har kunnat stävjas. underlätta regelverken för jägare och skytterörelserna. Det är viktigt att överklagningsinstrumentet används Reglerna bör också skydda de inblandade från förluster ansvarsfullt och att dess värde inte urholkas. Demokratiskt relaterade till exempelvis omotiverat långa handläggningstider. fattade beslut måste också kunna verkställas inom rimlig tid. Förvaring av det egna vapnet hos en annan person kräver Kravet på minsta antal medlemmar för att tillstånd. Det är dock viktigt att regelverket erbjuder flexibilitet miljöorganisationer ska ha talerätt bör därför ökas till minst 00 för de som exempelvis regelmässigt jagar på andra orter än där 196 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

100 medlemmar, med krav på att medlemmarna ska redovisas i en tydlig medlemslista. 9 att införa en ny modell för effektivare livsmedelskontroller och att livsmedelsföretag ska kunna byta livsmedelsinspektör. att stöd till jordbruket ska betalas ut i tid och att utreda hur MODERATERNA SKA VERKA FÖR: staten bör kompensera den som lider ekonomisk skada på 1 att se över och vid behov förändra särkraven för primär- och grund av försenade utbetalningar av stöd. livsmedelsproduktionen. 11 att en webbaserad exportportal för livsmedelsexport 2 att den svenska tolkningen av EU-regler närmas hur övriga upprättas. Europa agerar. 12 att prioritera fler landsgodkännanden och 3 att Sverige i större utsträckning använder sig av ömsesidigt anläggningsgodkännanden för ökad livsmedelsexport. erkännande vid produktgodkännande för växtskyddsmedel 13 att tillsätta livsmedelsattachéer på strategiskt viktiga och att ansvaret för att pröva ansökningar om tillstånd exportmarknader. att få sälja och använda växtskyddsmedel ska ligga på 14 att upphäva exportförbudet av snus inom EU. Jordbruksverk i stället för Kemikalieinspektionen. att upp till femåriga avtal om sidoarrenden, utan bostadshus, 4 att reglerna för miljö- och djurskydd i större utsträckning ska omfattas av avtalsfrihet. kopplas till resultat i stället för åtgärder. 16 att det ska bli enklare för lanthandlare att bli ombud för att stödet till ekologisk produktion fasas ut och att statliga bolag. inriktningen för jordbruket ska vara att den totala 17 att öka möjligheterna att höja antalet tillåtna rum och bäddar produktionen ökar samtidigt som miljöpåverkan minskar, för B&B-verksamhet utan särskilt tillstånd och förenkla för oavsett produktionsform. ändrad användning och ändring i fastighet för B&B. 6 att nystartade livsmedelsföretag ska kunna få dispens från 18 att se över möjligheterna att slopa tillståndskraven för mindre vissa krav i uppstartsskedet. hotellverksamheter och utreda hur den administrativa bördan 7 att reglerna förenklas så att fler småskaliga och mobila kan minska. slakterier kan etableras. 19 att det utanför detaljplanelagt område inte ska krävas 8 att gårdsförsäljning av öl, vin och sprit och andra tillstånd för skyltar som ger upplysningar om affärsrörelse alhoholhaltiga drycker ska tillåtas och att producenter ges eller annan verksamhet i nära anslutning till platsen för möjlighet att bli ombud för Systembolaget, med rätt att verksamheten. lagerhålla sina produkter. att definitionen av skyddad skog ses över, så att även skog som är undantagen från brukande, men inte anses 198 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

101 vara skyddad i större utsträckning ska kunna räknas som skyddad. 21 att ett undantag för skogsbruket införs i INSATSER FÖR MILJÖ, KLIMAT OCH TILLVÄXT Hållbarhet handlar om att sträva efter balans mellan artskyddsförordningen. miljöhänsyn, ekonomi och sociala frågor. Ensidigt fokus på 22 att tydliga regler avseende nyckelbiotoper införs och att skog endera delen riskerar att skapa problem både på kort och lång ska kunna avverkas om ersättning inte utgår. sikt. Vi ska därför värna om och arbeta för stärkt miljöhänsyn 23 att beslut om att skydda områden omprövas med vissa på ett sätt som säkerställer svensk konkurrenskraft. Det är tidsintervall och om fortsatt skyddsbehov inte föreligger bör bra för miljön och ger dessutom förutsättningar för tillväxt och skyddet upphöra. arbetstillfällen. Genom att visa att vi kan kombinera tillväxt 24 att stärka äganderätten samt ställa upp rimliga och miljöhänsyn kan vi vara ett föredöme för andra länder. förutsättningar för allemansrätten. Utöver hållbarhetsperspektivet är fyra principer bärande i att handläggningen av vapenärenden snabbas upp och vår klimat- och miljöpolitik: marknadsekonomiska lösningar, att servicegarantier införs tillsammans med ett skydd för teknikutveckling, internationella överenskommelser och ekonomiska förluster. kostnadseffektivitet. 26 att göra en översyn av det samlade regelverket för Att man vårdar och förvaltar det man äger till nytta även tillståndsgivning och innehav av legala vapen och vapendelar för kommande generationer är viktiga moderata fundament och för att skapa ett regelverk som inte försvårar för jakt och bärande delar av marknadsekonomin. Miljö- och klimatpolitik sportskyttar i onödan. handlar till stor del om att lösa problem som uppstår när 27 att se över möjligt att tillåta personer och skytteföreningar att äganderätten inte är tillämpbar. Strävan bör vara att efterlikna inneha fler vapen för jakt och sportskytte. marknadens funktionssätt, exempelvis genom att sätta pris på 28 att öka möjligheterna att förvara vapen på ett säkert sätt om utsläpp som förorenaren tvingas betala enligt den så kallade man till exempel regelmässigt jagar på andra orter. polluter pays principle. 29 att kravet på minsta antal medlemmar för att Vi tror på människans inneboende förmåga att hitta nya miljöorganisationer ska ha talerätt ökas med krav på att vägar att lösa komplicerade problem. Vår uppfattning är därför medlemmarna ska redovisas i en tydlig medlemslista. att utmaningar inom miljö och klimat inte i första hand ska lösas genom att begränsa människor, utan genom att stimulera lösningar som minskar eller tar bort de negativa effekterna av mänsklig påverkan. 0 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1

102 Styrmedel fungerar optimalt endast om de verkar på transportsektorn ska minska med 70 procent fram till år 30 hela den aktuella marknaden. I annat fall finns alltid risk att och att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast den förorenande verksamheten flyttar till en annan del av år 4. marknaden, vilket inte löser miljöproblemet. Många miljöproblem Miljömålsberedningens utsläppsmål är högt ställda och det bryr sig inte om nationsgränser utan flyttar sig långt bortom de krävs en plan för hur Sverige ska nå ett hållbart transportsystem platser där utsläppen skett. Svenska särkrav är därför sällan och en fossiloberoende fordonsflotta år 30. Moderaternas vare sig effektiva eller ändamålsenliga. Överenskommelser arbete för att minska transportsektorns utsläpp utgår från inom EU, eller ännu hellre internationellt, måste därför alltid principen om att förorenaren ska betala och att insatserna ska eftersträvas. vara kostnadseffektiva. Eftersom resurserna är begränsade är det viktigt att Inom kort kommer tyngre lastbilar med en maxvikt på offentliga insatser görs genom åtgärder som ger så stor miljö- upp till 74 ton att tillåtas på det svenska vägnätet. Det är bra eller klimatnytta som möjligt för de pengar som satsas. Varje både ur miljö- och konkurrenskraftssynpunkt. Reformen kräver ineffektivt spenderad krona är en förlust för miljön. dock att vägnätet förstärks och därför bör resurser avsättas till att rusta upp de vägar som inte klarar den nya maxvikten. Samtidigt måste även lastbilarna tillåtas att vara längre. För ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM De ökande transportbehoven är i grunden ett tecken på ekonomiskt tillväxt. Utan ett väl fungerande transportsystem försvinner möjligheterna för människor att bo och verka i hela landet. Moderaterna värnar Sveriges konkurrenskraft och är övertygade om att teknikutvecklingen gör att minskade utsläpp och ökad mobilitet kan kombineras. Sverige kommer inte att bli ett grönt föregångsland om tillväxten stryps på grund av allt för hårda regleringar och höga skatter. Ska jordens uppvärmning hållas inom rimliga gränser måste utsläppen minska från alla samhällssektorer. Inom ramen för Miljömålsberedningen har därför sju av riksdagens åtta partier enats om att klimatutsläppen från den svenska exempelvis skogsnäringens del skulle längre lastbilar ge en konkurrenskraftsfördel då färre transporter behöver genomföras för att flytta samma mängd gods. I en studie från Lunds universitet påvisas att nyttan av att tillåta tyngre lastbilar ökar om även längre lastbilar tillåts. Studien är genomförd med 34 meter långa fordonståg och visar på betydande samhälls- och klimatnytta. Det är därmed angeläget att en utredning tillsätts för att se hur längre lastbilar kan tillåtas på våra vägar. I dag är trängselskatterna lika höga för alla bilar, oavsett utsläppsnivå. Fram till 12 var vissa miljöbilar undantagna från trängselskatt i Stockholm. Detta undantag gäller dock inte längre och sedan dess omfattas även miljöbilar av trängselskatt. Likt systemet med Bonus-Malus bör de som kör en bil med 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3

103 liten miljöpåverkan premieras. Därför bör trängselskatterna biobränsle vilket är nödvändigt för att öka investeringarna i miljödifferentieras utifrån fordonens utsläppsnivå. branschen. Det bör också göras möjligt för kommuner att avsätta Ett teknik- och kostnadsneutralt Bonus-Malus-system gatumark för bilpooler. En gemensam bilpool kan ersätta där fordonets totala miljöpåverkan styr både bonus och malus, upp till vanliga bilar. Bilpoolerna behöver finnas med bör införas. Systemet ska vara självfinansierande och varken samma geografiska frekvens som exempelvis hyrcyklar för att generera under- eller överskott för statsbudgeten. För att inte incitamenten för att använda dessa ska vara tillräckligt stora. förändra spelreglerna för den befintliga bilparken ska systemet Därför behöver gatuutrymme kunna reserveras för ändamålet. endast beröra nybilsförsäljning. Ett sådant förslag har tagits fram av utredningen för cirkulär Infrastruktur för cykel är en viktig del i ett hållbart ekonomi. På sikt bör även bilpooler kunna ingå i regionernas transportsystem. Ett stort hinder för ökat cykelpendlande kollektivtrafikplanering. är att det saknas sammanhängande cykelinfrastruktur av Kommuner bör också tillåtas att differentiera godtagbar standard och att andra trafikslag konkurrerar med parkeringsavgifter beroende på fordonens utsläppsnivåer och cykeln om utrymme. Ofta är cykelbanor kommunöverskidande storlek. I dag är det inte möjligt att sätta olika parkeringsavgifter vilket gör att barriäreffekter kan skapas vid kommungränser. för olika typer av fordon. I längden är det inte rimligt att Ska cykelpendlandet bli än mer populärt bör även så kallade staten hindrar kommuner från att låta klimatsmarta bilar snabbcykelvägar byggas där många cyklister kan pendla betala en lägre parkeringsavgift än bilar som släpper ut stora från närliggande förorter in till stadskärnor på relativt kort tid. mängder klimatgaser. Kommunerna måste få möjlighet att Detta skulle även bana väg för ökat användande av elcyklar. skapa incitament för en klimatvänlig fordonsflotta samt sänka Staten bör därför anslå en resurspott per år till anläggning av parkeringsavgifterna för exempelvis bilpooler. snabbcykelvägar. För att söka medel från potten måste objekten Ett system med reduktionsplikt för fordonsflottan vara samhällsekonomiskt försvarbara samt medfinansieras med bör införas i syfte att minska koldioxidutsläppen från minst 0 procent av kommuner eller regioner. transportsektorn. Systemet bygger på att det fossila Internationella överenskommelser om flygets utsläpp bör bränslet successivt blandas ut med biobränsle. Därmed kan eftersträvas i stället för flygskatt. En nationell flygskatt ska inte utsläppen från den befintliga bilparken minska utan att hela införas. I stället bör Sverige ansluta sig till ICAO:s internationella bilparken behöver bytas ut innan år 30. Samtidigt skapar överenskommelse om flygets utsläpp och fortsätta att driva reduktionsplikten långsiktiga spelregler för producenterna av på för starka internationella regler. Flyget binder samman 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

104 människor och världsdelar på ett positivt sätt. Det är ett globalt FÖRENKLA FÖR MILJÖSMARTA FÖRETAG transportmedel och regleras således bäst på global nivå. Den krävande svenska miljölagstiftningen är en garant för en Användandet av biodrivmedel för flyget ska uppmuntras god miljö. Dock bidrar den till tidskrävande tillståndsprocesser genom incitament och samverkan. De ekonomiska styrmedlen och handläggningstider, som i sin tur bidrar till ett stort mått behöver därför stärkas och Sverige bör se över möjligheten av osäkerhet hos företag som vill starta verksamhet. Det att efterlikna det nya norska regelverket där start- och är ett problem ur tillväxtsynpunkt och inverkar negativt på landningsavgifterna reduceras för de flygplan som använder möjligheterna till viktiga investeringar. biodrivmedel. Fortsatta satsningar på forskning och utveckling För att vidta miljöförbättrande åtgärder behövs i dag ofta av biodrivmedel för flyget bör ske parallellt med detta samtidigt miljötillstånd. På samma sätt som för en ansökan om en ny som möjligheterna att på sikt införa en reduktionsplikt för flyget verksamhet kan processen ta lång tid och kosta mycket pengar; bör utredas. trots att det handlar om miljöförbättrande åtgärder, till exempel Ineffektivitet inom det europeiska luftrummet beräknas minskad klimatpåverkan och energianvändning. Byråkratin kosta fyra miljarder kronor per år. Genom att fullt ut sätter således käppar i hjulen för många företag vars avsikt är implementera Single European Sky kan flygets utsläpp i Europa att förbättra miljön. minska samtidigt som kostnaderna för flygbolagen sänks. Att vidta miljöförbättrande åtgärder ska premieras. Företag Eftersom godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger som vill vidta miljöförbättrande åtgärder bör särbehandlas mindre klimatpåverkan än vägtransporter är en utveckling positivt i tillståndshanteringen så att förbättringar snabbt och av sjöfarten en viktig del för att uppnå våra miljömål. Svensk smidigt kan genomföras. Möjlighet för myndigheter att prioritera sjöfart är i behov av en hamninfrastruktur som stödjer en mer miljöförbättrande åtgärder i tillståndshantering, för att möjliggöra miljövänlig sjöfart, som exempelvis användandet av flytande att åtgärderna snabbare ska komma på plats, bör därför naturgas (LNG) och metanol samt elanslutning i land. Behovet utredas. av miljövänligt bränsle i hamnarna ska tillgodoses. Sverige måste även nyttja de inre vattenvägarna bättre för transport av gods för att avlasta vägar och järnvägar. Det är mycket angeläget att inte svenska särregler införs som fördyrar eller försvårar användningen av de inre vattenvägarna. NOLLVISIONSSTRATEGI TILLSAMMANS MED BASINDUSTRI För att nå de ambitiösa utsläppsmålen som Miljömålsbered- ningen har ställt upp behöver många delar av klimatpolitiken ses över. En av dessa delar är hur basindustrin fortsatt ska bidra till 6 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7

105 utsläppsminskningarna. En nollvisionsstrategi för basindustrin Det globala klimatavtalet i Paris är historiskt bestående av två ben är en bra väg framåt. Det ena benet ska viktigt. De flesta av världens länder vill ta ansvar för framtiden vara utsläppsfri processteknik och det andra benet Carbon gemensamt. Dock återstår mycket arbete och det är ytterst Capture and Storage (CCS). I nollvisionsstrategin är dialog och beklagligt att USA har valt att frånträda avtalet och sina samverkan mellan basindustrin och staten nyckeln till att skapa åtaganden. Sverige har varit pådrivande för klimatavtalet och bra förutsättningar för fortsatta utsläppsminskningar parallellt bör även framgent vara pådrivande för att världens länder med en växande ekonomi. Insatser längs hela kedjan krävs. gemensamt ska möta klimatproblemen. Detta måste göras på CCS är ett verktyg som är avgörande för att nå målet ett sätt som samtidigt tillåter tillväxt och utveckling. Därför är det att Sverige senast år 4 inte ska ha några nettoutsläpp av viktigt att flexibla mekanismer likt dagens Clean Development växthusgaser till atmosfären. Därför bör Sverige ta fram en CCS- Mechanism (CDM) finns tillgängliga. strategi, gärna i samarbete med övriga nordiska länder. Detta EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är ett arbete bör påbörjas omgående med att i ett första steg utreda helt centralt styrmedel för att nå EU:s klimatmål. Basen för ett bland annat vilka delar som en svensk CCS-strategi skulle effektivt och ändamålsenligt system är förutsägbara, rättvisa och behöva innehålla. Strategin bör utgå ifrån att Sverige söker långsiktiga regler. Alla medlemsstater måste ta ett stort ansvar internationellt samarbete, såväl inom EU som med enskilda för att minska utsläppen, det ska inte gå att komma undan. I länder, detta för att bland annat dela kompetens och kostnader. arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser måste jobb och tillväxt värnas företag ska inte behöva flytta sin produktion från Sverige eller EU på grund av dåligt utformade regler. SMARTARE KLIMATPOLITIK Att vara ett grönt föregångsland innebär att föra en ambitiös klimatpolitik som är förenad med jobb och tillväxt. Insatser för klimatet ska därför alltid ge största möjliga minskning av växthusgaser per satsad krona. Forskning och teknikutveckling krävs för att hitta lämpliga metoder och styrmedel. Sveriges bästa möjlighet att bidra till minskade utsläpp är framför allt på den internationella arenan. Genom att vara en stark röst i EU kan Sverige bidra till att EU är en stark röst för klimatet i världen. Sverige ska också vara pådrivande för att fler internationella samarbeten likt Climate and Clean Air Coalition genomförs. Klimatförändringarna har och kommer att ha mycket stor påverkan ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Klimatoch säkerhetspolitiska frågor behöver kopplas ihop och är en av de frågor som prioriteras i FN. Bland annat medför klimatförändringarna och de smältande polarisarna att nya transportvägar och möjligheter för utvinning av naturresurser öppnas i Arktis, med ökade spänningar som följd. Det är mycket viktigt att Sverige tar en aktiv roll i att prioritera de 8 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9

106 säkerhetsfrågor som aktualiseras. Sverige ska till exempel fortsätta att vara drivande för miljö- och säkerhetsfrågor i Arktiska rådet. 7 att avsätta resurser för sammanhängande cykelstråk i städerna och byggande av snabbcykelvägar. 8 att Sverige ansluter sig till ICAO:s internationella överenskommelse om flygets utsläpp. 9 att utreda miljödifferentierade start- och landningsavgifter GRÖNT FRIHANDELSAVTAL EU har ingen tull på fossila bränslen. Däremot tas tullavgift och kvoter ut på många förnybara energislag biobränslen, solpaneler och delar till vindkraftverk. Att underlätta för handeln med miljövänliga och miljöförbättrande produkter är ett bra sätt att möta klimatförändringarna och andra miljöproblem. EU förhandlar med ett antal länder om ett grönt frihandelsavtal, det så kallade Environmental Goods Agreement. Det skulle medföra att tullarna på ett stort antal miljövänliga produkter slopas. Sverige ska därför i EU driva på arbetet med ett grönt frihandelsavtal. och en framtida reduktionsplikt för flyget. att prioritera arbetet med Single European Sky. 11 att förbättra hamninfrastrukturen. 12 att behovet av miljövänligt bränsle i hamnarna tillgodoses. 13 att utreda en möjlighet för myndigheter att prioritera miljöförbättrande åtgärder i tillståndshantering för att möjliggöra att åtgärderna snabbare ska komma på plats. 14 att en nationell nollvisionsstrategi för basindustrin tas fram i dialog med branschen. att Sverige tar fram en strategi för Carbon Capture and Storage (CCS). 16 att utgångspunkten för klimatpolitiken ska vara största MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att längre lastbilar ska tillåtas på svenska vägar. 2 att miljödifferentiera trängselskatterna. 3 att möjliggöra för kommuner att avsätta mark för bilpooler. 4 att möjliggöra för kommuner att differentiera parkeringsavgifter beroende på fordonens utsläppsnivåer och storlek. att införa ett system med reduktionsplikt för fordonsflottan i syfte att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. 6 att verka för att ett teknik- och kostnadsneutralt Bonus- möjliga minskning av växthusgaser per satsad krona. 17 att Sverige ska vara en stark och pådrivande röst i världen för att minska klimatpåverkan. 18 att Sverige ska vara pådrivande för att fler internationella samarbeten likt Climate and Clean Air Coalition genomförs. 19 att Sverige ska fortsätta vara drivande för att miljö- och säkerhetsfrågor ska prioriteras i Arktiska rådet. att Sverige ska driva på arbetet i EU med ett grönt frihandelsavtal. Partistyrelsen föreslår arbetsstämman Malus-system införs. att anta proposition 1: Hela Sverige ska jobba. 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

107 Reservationer Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt Reformer för starka offentliga finanser, punkt 6 (sid 2, rad -23) till förmån för ny lydelse enligt följande: att minska antalet myndigheter.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt Stärk arbetslinjen i bidragssystemen, stycke 2, mening 3 (sid 66, rad 11-14) till förmån för ny lydelse enligt följande: Ett hushåll utan skattepliktig inkomst ska maximalt kunna erhålla 60 procent av lägstalön och bostadsbidrag i samlade bidrag, exklusive barnbidrag och underhållsstöd.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt Stärk arbetslinjen i bidragssystemen, punkt 13 (sid 76, rad 11-14) till förmån för ny lydelse enligt följande: att kvalificering till full tillgång till svenska bidrag och ersättningar ska ske enbart genom eget arbete., samt punkt 18 (sid 77, rad 1-3) till förmån för ny lydelse enligt följande: att föräldrapenningen på grundnivå bör begränsas till 36 dagar, samtidigt som tillgången till förskola stärks.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt Fler och nya vägar in på arbetsmarknaden, punkt 3 (sid 86 från rad 9) till förmån för ny lydelse enligt följande: att rutavdraget utvidgas till att omfatta tillsyn av hem vid resa eller frånvaro, tvätt av kläder som sker utanför hemmet samt flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt plantering av växter i trädgård, sanering, omsorgstjänster, rastning av hundar och läxläsning.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt Fler och nya vägar in på arbetsmarknaden, efter punkt 12 (sid 87, rad ) till förmån för en tilläggspunkt med följande lydelse: att samtliga subventionerade anställningar som inte riktas till personer med funktionsnedsättning avskaffas., samt efter punkt 14 (sid 87, rad 14) till förmån för en tilläggspunkt med följande lydelse: att avskaffa den allmänna löneavgiften.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt En integration som fungerar, punkt 19- (sid 98, rad 4-7) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt Arbetsmarknadspolitik i behov av förändring, efter punkt 4 (sid 7, rad 19) till förmån för tilläggsattsater med följande lydelse: att avskaffa turordningsreglerna, att utöka möjligheterna till uppsägning på grund av personliga skäl. samt att avskaffa omplaceringsskyldigheten.. Benjamin Dousa och Fredrik Saweståhl reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ansvar för ekonomin, avsnitt Omställning, kompetensförsörjning och ett längre arbetsliv, punkt 1 (sid 1, rad ) till förmån för ny lydelse enligt följande: att fribeloppet avskaffas.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Stärk svenskt jobbskapande, avsnitt Fler företag som växer och anställer, punkt 17 (sid 134, rad ) till förmån för ny lydelse enligt följande: att bolagsskatten sänks.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Stärk svenskt jobbskapande, avsnitt Arbetskraftsinvandring och talangrekrytering, efter punkt 3 (sid 143, rad 13) till förmån för en tilläggspunkt med följande lydelse: att införa en stopplag till dess att ovanstående förslag är införda.. Christian Gustavsson reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Tillväxt i hela landet, avsnitt En fungerande infrastruktur stycke 2- (från sid 147, rad 23) till förmån för ny lydelse enligt följande: Moderaternas ambition är att fler människors ska ha ett jobb att gå till. Investeringar i infrastruktur ska bidra till en sådan utvecklig i hela landet, inte minst genom att stödja utvecklingen mot större arbetsmarknadsregioner, där restider kortas och förutsägbarheten ökar. Lönsamhet och effektivitet ska styra val av insatser, men med en tydlig ambition om att hålla samman och binda samman Sverige. Efter årtionden av försummelser behöver investeringar göras i infrastruktur som binder samman landet, det behövs ökade ambitioner när det gäller upprustning av äldre infrastruktur och det behövs särskilda satsningar i våra starkast växande städer. För att klara 212 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA :

108 svensk konkurrenskraft behöver satsningar göras på alla dessa tre delar av infrastrukturpolitiken. För Moderaterna är människors rörlighet någonting positivt och av görande för tillväxt och en växande arbetsmarknad. Därför är det också lätt att se att ett stort och avlångt Sverige behöver alla transportslag. Tunnelbanan, järnvägen eller ens bussen går till alla delar av landet. Ett fungerande vägnät, flyg och sjöfart behövs för att möta behovet av transporter för alla människor och företag. Vi vill inte slå undan benen för människors tillvaro genom att beskatta avstånd. Ett historiskt steg för att skapa en framtida robust svensk infrastruktur, för ökad tillväxt och bostadsbyggande, togs när Moderaterna och Alliansregeringen 14 presenterade förslaget om Sverigebygget. Moderaterna står fortsatt bakom slutförandet av arbetet. Satsningen främjar ökat tågresande, större arbetsmarknadsregioner, bidrar till mindre koldioxidutsläpp från trafiken och över hundratusen nya bostäder i södra Sverige. Den befintliga järnvägen kan i högre utsträckning användas för gods och regional pendeltågstrafik. Restiderna mellan Sveriges storstadsregioner skulle förkortas avsevärt. Sammantaget skapas ett mer robust järnvägsnät., med följande motivering: Sverige har stora problem med en sönderfallande och otillräcklig infrastruktur. Efter årtionden av försummelse från politiken är behoven stora. Det behövs nyinvesteringar i infrastruktur som binder samman landet, det behövs ökade ambitioner när det gäller upprustning av äldre infrastruktur och det behövs särskilda satsningar i våra starkast växande städer. Moderaternas infrastrukturpolitik tar i dagsläget nästan enbart fasta på den sista pusselbiten och då framförallt genom investeringar i Stockholmsregionen. Synen på tåginfrastrukturen kan i bästa fall beskrivas som hoppfull, men en mer korrekt beskrivning är tyvärr orealistisk. Stora delar av svenskt järnvägsnät är i dag i ett miserabelt skick samtidigt som det också lider av kapacitetsbrist. Det saknas helt enkelt utrymme att köra de tåg som behövs för att människor ska kunna ta sig till jobbet. Moderaternas föreslagna lösning på det är att rusta den gamla rälsen. Det är naturligtvis viktigt att underhålla det som finns, men det ökar i sig inte kapaciteten eller är görligt utan att stänga av den under många år. För att kunna rusta våra livsviktiga stambanor krävs parallella spår om landets tågtrafik ska stanna av helt. Vad det skulle göra för arbetspendling och godstransporter är tyvärr ganska enkelt att inse. Bara i mitt hemlän skulle det påverka tiotusentals människors möjlighet att ta sig till jobbet. Propositionen slår fast att varje skattekrona ska användas där den ger mest nytta. Det är naturligtvis enkelt att hålla med, men det finns också betydande problem med ett sådant resonemang. Om det ska tolkas bokstavligt kommer ingen investering kunna ske utanför Mälardalsregionen, Öresundsregionen och Göteborgsregionen. Det är naturligtvis angeläget att vardagen fungerar i våra större städer, men som parti får vi inte heller blunda för att investeringar behöver ske i hela landet för att hålla samman och binda samman - Sverige. Jag menar att Moderaterna måste stå fast vid visionen om Sverigebygget som Alliansen lanserade i valet 14 och som den rödgröna regeringen har fortsatt arbetet med. Förslaget om nya stambanor innebär en historiskt viktig satsning på hållbart resande som kraftigt ökar järnvägskapaciteten och är till nytta för hela Sverige. Förslaget innebär också betydande motprestationer från inblandade kommuner, genom egna investeringar och över hundratusen bostäder som kan släppas fram i nya områden. Satsningen främjar ökat tågresande, större arbetsmarknadsregioner och bidrar till mindre koldioxidutsläpp från trafiken. Den befintliga järnvägen kan i högre utsträckning användas för gods och regional pendeltågstrafik. Restiderna mellan Sveriges storstadsregioner förkortas avsevärt. Sammantaget skapas ett mer robust järnvägsnät.. Benjamin Dousa och Fredrik Saweståhl reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Tillväxt i hela landet, avsnitt Ökat byggande och fler bostäder, punkt 3 (sid 170, rad 27) till förmån för ny lydelse enligt följande: att nuvarande hyresreglering ersätts med fri hyressättning även i det befintliga beståndet., Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Tillväxt i hela landet, avsnitt Ökat byggande och fler bostäder, punkt 2 (sid 170, rad 26) till förmån för ny lydelse enligt följande: att en fri hyressättning vid nybyggnation ska införas., punkt (sid 171, rad 16-17) till förmån för ny lydelse enligt följande: att sänka reavinstskatten., samt punkt 22 (sid 172, rad 13-16) till förmån för ny lydelse enligt följande: att generellt strandskydd avskaffas ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 2 :

109 Motivering till Benjamin Dousas samtliga reservationer: Moderaterna måste vara partiet för alla som gör rätt för sig. Vare sig man föds i Sverige eller invandrar hit ska förväntningarna på att göra rätt för sig vara höga. Det ska inte gå att ha som affärsidé att permanent försörja sig på andras bekostnad. Bidrags- och skattenivåerna är i dag ohållbart höga. Allt för många människor blir fast i utanförskap när både incitament och möjligheten till att göra rätt för sig trycks undan. I dag går det knappt att studera och arbeta sig upp i samhällstrappan. Sverige behöver en svensk dröm där strävsamhet och ansträngning leder till framgång inte familjenamn eller bostadsadress. Vår ekonomi rymmer de mest produktiva företagen i sina respektive branscher på jorden, men också bland de minst konkurrenskraftiga människorna i västvärlden. Idén om folkhemmet byggde på en statsmodell där likformighet var självändamålet. Men med en global värld där företag, kapital och talanger är lättrörliga krävs än mer marknadsekonomi av den nationella politiken. Trygg och gemensam välfärd Därtill förändrar megatrenderna automatisering och robotisering arbetsmarknadens funktionssätt dagligen. Inom år kan vartannat jobb i Sverige ha automatiserats bort. Arbeten som redovisningskonsult, kassabiträde och maskinoperatörer kan komma att försvinna helt. Omställningen av arbetsmarknaden kommer att ske så drastiskt att det kommer ställa helt nya utmaningar på det svenska samhällsbygget och således också på politiken. Det finns tyvärr ingen naturlag som anger att vi i evighet kommer att förbli ett rikt land. Därför måste alltid politiken ha förmågan att förändra sig i takt med samhället. Moderaterna tar i och med denna proposition flera steg i rätt riktning, men vi vill se mer. För att på allvar lösa samhällsproblemen när det kommer till integration, konkurrenskraft och bostäder, krävs än mer äganderätt, strävsamhet och marknadsekonomi. Med anledning av ovanstående motivering har Moderata Ungdomsförbundet därför valt att lägga de reservationer vi lagt. Avvikande mening Helena Nanne anmälde avvikande mening i enlighet med Benjamin Dousas reservationer. 216 ARBETSSTÄMMA 17

110 Trygg och gemensam välfärd I Sverige ska medborgarna ha stor frihet och känna sig trygga. Alla människor ska ha frihet att leva och forma sina liv efter eget huvud. Ett fritt samhälle är överlägset bäst på att ta tillvara varje människas potential och skapar bäst förutsättningar för ett växande välstånd. Demokrati, äganderätt och marknadsekonomi lägger grunden för friheten och ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsplaner. Att alla som kan också arbetar är inte bara viktigt för att vi ska kunna betala för välfärden, utan också för människors självkänsla, identitet och känsla av gemenskap. Ytterst handlar egen försörjning om frihet och om att göra rätt för sig. Samtidigt som friheten ger stora möjligheter ställer den också krav. Vi har alla ansvar för våra liv och hur vi väljer att leva dem. Tillsammans har vi också ett grundläggande ansvar för att hjälpa och stödja dem vars krafter inte räcker till. I ett tryggt samhälle finns skyddsnät som fångar den som faller, men också medmänniskor som stöttar, ställer krav och hjälper för att de som behöver ska hitta en väg tillbaka. Grundläggande för trygghet är att kunna försörja sig själv och att känna trygghet till att samhället fungerar. Att polisen har förmåga att bekämpa brottslighet, att skolan ger barnen goda kunskaper för livet, att sjukvården och socialtjänsten fungerar samt att äldrevården kan erbjuda stöd och hjälp i den takt du behöver det. Svensk välfärd Moderaterna ska vara den främsta garanten för en trygg och gemensam välfärd. Varje barn har rätt till en skola som ger en bra start i livet. Tillgängligheten till vården ska vara god och den som behöver stöd för att klara vardagen ska få det. Sveriges sammanhållning bygger på att grundläggande samhällsfunktioner fungerar. När samhället inte svarar upp mot medborgares rättmätiga krav skapas oro och missnöje som riskerar skada förtroendet för samhället. Det är därför viktigt att upprätthålla god kvalitet i välfärden även när samhället utsätts för svåra prövningar. Det kommer att krävas tuffa prioriteringar för att värna välfärdens kärna. Men allra viktigast för att säkerställa välfärdens kvalitet är att bekämpa utanförskapet. För varje krona som går till bidrag till någon som kan jobba är en krona som i ARBETSSTÄMMA

111 stället kunde ha gått till mer undervisning i skolan, kortare vårdköer, ökad trygghet och bättre välfärd. Migrationskrisen har skapat stort tryck på stora delar av det svenska samhället och effekterna kommer att påverka Sverige under lång tid framöver. Det handlar bland annat om bostadsbrist, otrygghet, värderingskonflikter och risk för ökat utanförskap. Dessutom får det stora antalet nyanlända omfattande konsekvenser för den svenska välfärden. Samtidigt som befolkningen ökar kraftigt på grund av invandring, så blir vi allt äldre. Det är positivt att allt fler människor lever längre och friskare liv i Sverige, men även det innebär att trycket på svensk välfärd ökar. På många håll runt om i landet måste nu välfärdens kapacitet öka. Det innebär att det måste byggas fler förskolor och skolor, fler vårdcentraler, fler sociala boenden och nya boenden inom äldreomsorgen. Det kräver också att fler lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare utbildas, rekryteras och väljer att stanna i sitt yrke. Dessutom så måste vi bli bättre på att tillvarata de kompetenser som många nyanlända bär med sig. Den svenska välfärden står inför dubbla utmaningar. Den ska både klara att möta de långsiktiga utmaningarna som en förändrad demografi, på grund av migration och ökat antal äldre kräver, samtidigt som de brister och problem som finns i exempelvis skolan och sjukvården kräver omedelbara åtgärder. Svensk skola ger inte tillräckliga kunskaper. Varje år ökar andelen elever som inte når gymnasiebehörighet och introduktionsprogrammet är den inriktning med flest antal elever på gymnasiet. I många klassrum är det stökigt och det tar tid från undervisning och skolarbete. I flera utsatta områden väljer skickliga lärare att lämna sin arbetsplats för att söka sig till andra skolor eller till andra yrken. När svensk skola brister får det genomslag i hela utbildningssystemet. Färre elever blir riktigt duktiga inom naturvetenskap. Det innebär färre ingenjörer och på sikt att färre företag väljer att bedriva forskning i Sverige. Det riskerar försvaga svensk konkurrenskraft och leda till färre svenska jobb. Att den nära vården inte är tillräckligt utbyggd är också en orsak till vårdens köer då fler i stället söker sig till sjukhusens akutmottagningar. Det skapar ett tryck på sjukhusen att koncentrera resurserna till de mest akuta fallen och då ökar köerna inom specialistsjukvården. Svensk socialtjänst står under hårt tryck. Trots att det utbildas tillräckligt med socionomer varje år uppger åtta av tio kommuner att de har svårt att rekrytera och behålla socialsekreterare. Det innebär att de svåraste fallen inte alltid handläggs av de med mest kompetens och erfarenhet. Det riskerar att försämra rättssäkerheten och att fler inte får det stöd och den hjälp de behöver. Värst drabbas barn och unga i utsatta situationer. Äldreomsorgen ska säkerställa äldres rätt till ett värdigt liv. Ålderdom innebär inte att initiativ och egen handlingsförmåga försvinner, men ibland behövs hjälp med vardagssysslor. Hemtjänsten ska fylla det behovet utan att skapa onödig otrygghet på grund av bristande personalkontinuitet. När behoven av hjälp blir ännu större finns det olika former av boenden. Det underlättar livet, men det skapar nya begränsningar. Möjligheten att själv få välja mat är begränsad och ibland får du inte bo med den du älskar. Behovet av sjukvård ökar också med åldern och för multisjuka äldre innebär det ofta fler besök på akuten. Det ökar inte bara stressen utan även risken att försämra hälsan ytterligare. Mycket är bra med svensk välfärd, men det finns också stora problem. Med en ökande och åldrande befolkning kommer hård prövning. Då är huvuduppdraget att säkerställa att grundläggande samhällsfunktioner fungerar. Välfärdens främsta utmaning är inte att en del skolor eller vårdcentraler lyckas bättre än andra utan att det finns de som inte är tillräckligt bra. Vi ska inte utjämna skillnader utan lyfta alla verksamheter. Svensk sjukvård har för långa köer. Sverige har bland Europas längsta väntetider i vården, dessutom ökar köerna kraftigt. Svenska sjukhus har lägst förmåga i Norden att leverera vård med befintliga resurser. 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

112 Våra utgångspunkter för en trygg och gemensam välfärd Vår utgångspunkt är att alla verksamheter i välfärden, såväl offentliga som fristående alternativ, ska hålla hög kvalitet. Verksamheterna ska alltid utgå från eleven, patienten eller brukarens behov och perspektiv. Välfärden finansieras gemensamt och den ska vara effektiv. Det är grundläggande att det alltid ska vara behovet och inte betalningsförmågan som styr. Valfrihet och mångfald Valfriheten är en central del av svensk välfärd. Människor ska själva få bestämma vilken skola som passar bäst för familjen, var man helst vill söka vård och hur ens omsorgsbehov bäst kan mötas. Det handlar även om att de som jobbar inom välfärden ska ha möjlighet att välja mellan flera arbetsgivare och arbetsplatser. Valfrihet blir först på riktigt när det finns flera alternativ. Mångfald innebär också att nya idéer prövas. Om vi ska klara morgondagens välfärdsbehov krävs det att många bidrar för att driva på utvecklingen. Välfärden behöver fler alternativ inte färre. Samtidigt är det tydligt att svensk välfärd behöver omges med regler för att garantera kvalitet i all verksamhet oavsett driftsform. Ingen ska kunna komma undan med eller tjäna pengar på bekostnad av kvaliteten. Alliansregeringen tog flera steg för bland annat ökad tillsyn, skärpta kvalitetskrav, bättre medarbetarutveckling och stärkt upphandlingskompetens. Men det krävs fortsatta reformer för att skapa ett starkare ramverk. Därför vill vi ställa tydliga kvalitetskrav, utöva noggrann tillsyn, öka transparensen genom att öppna upp verksamheter för insyn samt skärpa ansvarsutkrävandet och införa ytterligare sanktioner för verksamheter som inte fungerar tillfredsställande. Ledarskap och medarbetare Medarbetarnas kompetens, engagemang och bemötande är avgörande för kvaliteten i välfärden. Vägen till engagerade och positiva medarbetare stavas öppenhet, delaktighet, korta beslutsvägar och gott ledarskap. Bäst kvalitet skapas i organisationer där man låter människor att komma till sin rätt. Goda ledare skapar förutsättningar för medarbetarna att lyckas. För att klara det krävs att chefer dels har administrativt stöd, dels ansvarar för ett rimligt antal anställda. På sina håll kan chefer inom äldreomsorgen eller skolan i dag ha ansvar för upp till 60 medarbetare. Då är det svårt att utöva gott ledarskap. Med ledarskap som präglas av tydlighet, öppenhet och starkt engagemang läggs grunden till gott arbetsklimat som skapar förutsättningar för hög kvalitet, kreativitet och utveckling. Förmågan att konkretisera tydliga mål, skapa engagemang för uppgiften och få medarbetarna med sig ställer höga krav på ett närvarande ledarskap. Men också på att ledarna har befogenhet att styra sin organisation. Framtidens välfärd Moderna arbetssätt, digitala tjänster och nya innovationer förändrar hur vi använder välfärden. Utvecklingen inom skolan, vården och omsorgen ska handla om att föra verksamheterna närmare individen och anpassa de efter varje människas egna behov och förutsättningar. Vi vill använda de möjligheter som modern teknik skapar för att förenkla människors kontakter med alla delar av svensk välfärd. I dag krävs det ofta en ingång till varje enskild verksamhet och ofta blir till exempel möten med olika delar av vården oöverskådlig både för varje individ och för de som jobbar inom välfärden. Var och en ska kunna följa sina kontakter digitalt. När det gäller vården ska tillgången till lättillgänglig och korrekt information vara stor. Det ska gå att undersöka sig i ett tidigt skede för att avgöra om man behöver vård. Möjligheten att göra digitala vårdbesök ska vara naturligt och man ska ha möjlighet att läsa sin journal, förnya recept och boka tid på nätet. Bättre informationshantering och tjänster möjliggör även mer individanpassad vård, alternativa och kompletterande vård- och omsorgsformer samt mer hälsofrämjande och förebyggande insatser. Modern teknik och nya innovationer innebär också mer effektiva arbetsrutiner och verksamhetsprocesser inom välfärden. Professionernas kompetenser kan nyttjas mer effektivt och på rätt sätt. Och det skapar bättre samverkan inom och mellan olika verksamheter och huvudmän. Dessutom kan kvalitetsuppföljning av verksamheter stärkas på en övergripande nivå. 222 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

113 Digitala tjänster och arbetsmetoder skapar även möjligheter att effektivisera stora delar av välfärden utan att försämra kvaliteten. Det handlar exempelvis om att införa integrerade journalsystem som innefattar primärvården, specialistsjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten. Distansövervakning med hjälp av sensorteknik. Egendiagnos och rådgivning, tidbokning och konsultationer på distans. Moderaternas mål för en trygg gemensam välfärd Svensk välfärd ska präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och stor valfrihet. Moderaterna prioriterar alltid reformer som sätter elever, patienter och äldre främst. Vi vill stärka den svenska skolan och sjukvårdens kvalitet. Vi vill höja elevers kunskaper, korta vårdköerna och garantera en trygg äldrevård. Vi ska säkerställa att vi har tillräckligt med skickliga lärare, läkare och sjuksköterskor. Det ska inte spela någon roll vem du är, varifrån du kommer eller var du bor. Ingen ska behöva tvivla på att svensk välfärd fungerar när den behövs och att den håller hög kvalitet. Proposition 2: Nolltolerans mot dåliga skolor Moderaternas övergripande mål för svensk välfärd till. 1. Sverige ska vara bland världens tio bästa länder i kunskapsmätningen Pisa. 2. Köerna i svensk sjukvård ska halveras. 3. Alla patienter ska ha en fast vårdkontakt. 4. En ny samlad och nära vård för äldre multisjuka ska vara införd.. Socialsekreterares arbetsmiljö ska vara säker och straffen för våld och hot som riktas mot dem på grund av deras arbetsuppgifter ska skärpas. 224 ARBETSSTÄMMA 17

114 Proposition 2: Nolltolerans mot dåliga skolor Innehåll Kunskap kräver ansträngning 229 Höga kunskapsresultat: Nolltolerans mot dåliga skolor 234 Eleven i fokus 238 Lärare: Ett attraktivt yrke 241 Ordning och reda: Inget stök i skolan 246 Nyanlända: Ge alla en bra start i Sverige 0 Förskolan: Kunskapsmål från dag ett 4 Fritids: Läxhjälp och fysisk aktivitet 7 Grundskolan: Tydliga kunskapskrav 9 Gymnasiet: Mer undervisningstid 264 Gymnasiet: Stärkt kompetensförsörjning 266 Yrkesskola: En ny skolform 272 Vuxenutbildning: högre kvalitet och mer valfrihet 274 Yrkeshögskolan: Fler platser 276 Högre utbildning, forskning och utveckling: Kvalitet och stärkt konkurrenskraft 278 Rektorer: Stärk det lokala ledarskapet 28 Modern skola: Teknik som stärker lärandet 287 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

115 KUNSKAP KRÄVER ANSTRÄNGNING I Sverige ska egen ansträngning vara avgörande för hur det går i livet. Dina möjligheter att lyckas ska aldrig begränsas av varifrån du kommer, var du bor eller vem du är. Alla ska ha rätt till en bra skola och det är oacceptabelt att det finns skolor som brister. Det finns skolor i Sverige där mindre än hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. De eleverna riskerar att aldrig slutföra en gymnasieexamen och det betyder ökad risk att hamna i utanförskap. Därför är en av de viktigaste reformerna för att motverka ett växande utanförskap att höja kunskapsresultaten i svensk skola. När skolan fungerar för alla och i hela Sverige så stärks sammanhållningen. KUNSKAPSRESULTATEN SKA HÖJAS: Alliansens skolreformer med tydligt fokus på kunskap gav resultat. De internationella kunskapsmätningarna PISA och TIMSS som publicerades hösten 16 visade ett trendbrott, men svenska elever presterar fortfarande på eller under genomsnittet inom OECD. Var fjärde elev når inte tillräckligt höga kunskaper i svensk skola och fler än elever hade inte behörighet till gymnasiet sommaren 16. Vi kan inte vara nöjda med att Sverige är ett genomsnittsland när det gäller kunskapsnivåerna. Vårt välstånd bygger på vår förmåga att ta tillvara på den senaste forskningen och utvecklingen och omsätta det i nya jobb. Därför måste svensk utbildningspolitik skärpas. Den ska präglas av höga förväntningar, tydliga krav och fokus på kunskap. Reformer av PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 228 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

116 svensk utbildning måste i första hand utvärderas i förhållande teknik integreras snabbare i undervisningen. Moderaterna till om de ökar eller minskar elevers kunskapsresultat. Skolan bejakar den här utvecklingen den lägger grunden för har flera viktiga uppdrag, men för Moderaterna är kunskap alltid framtidens skola. Samtidigt är vi inte naiva. Svensk skola ska prioriterat. omges av tydliga regler och de huvudmän som inte lever upp Svenska elever anstränger sig mindre än elever i till våra högt ställda krav och förväntningar ska inte få fortsätta jämförbara länder. De har högre frånvaro och de går mindre driva sin verksamhet. tid i skolan. Många svenska klassrum präglas av oro och stök. Lärare väljer att sluta eller byta skola för att de inte orkar med sina arbetsförhållanden. Vi ska ställa höga krav på lärare, men det är lika viktigt att vara tydlig med att elever har ett ansvar för sin egen inlärning och att föräldrar har ett ansvar att deras barn går till skolan, gör sina läxor och anstränger sig. LUGN OCH RO I SVENSK SKOLA: Det ska vara lugn och ro i den svenska skolan, så att lärare och elever kan fokusera på huvuduppdraget som är kunskapsinlärning. Vi ska genomföra de förändringar som evidens och beprövad erfarenhet visar gör störst skillnad för kunskapsresultaten. Det ska göras tillsammans med skolans VALFRIHET OCH MÅNGFALD: medarbetare och förändringarna ska vara långsiktiga. Svensk En central del av svensk utbildningspolitik är möjligheten skola behöver inte ryckighet. att själv få välja skola. Barn, ungdomar och föräldrar har en Varje elev ska mötas av en lärare som tror på den elevens självklar rätt att få avgöra vilken skola som passar bäst. Det förmåga. Ingen elev ska behöva känna att den saknar stöd handlar om allt från pedagogisk form, lärare, undervisningens organisering, skolmat, närhet till hemmet, särskilda inriktningar för att klara att hänga med i undervisningen. Men varje elev ska också känna att det finns tydliga mål och krav. I svensk osv. Olika alternativ, en stor mångfald och bred tillgänglighet är skola ska det vara lugn och ro, eleverna ska respektera sina grundläggande för att värna elevens perspektiv. När eleven sätts skolkamrater och sina lärare. Att visa respekt för sin lärare är först kan arbetet med att höja kunskapsresultaten stärkas. också att visa respekt för kunskapssökandet. Valfriheten stärker lärare och rektorer. Tack vare fler alternativ får de bättre förutsättningarna att välja en arbetsplats som passar dem. Mångfalden driver kvalitetsarbetet på Sveriges skolor och det innebär att nya undervisningsformer prövas, skolorganisationer anpassas för att nå högre resultat och ny LÄRARYRKET SKA STÄRKAS: Svenska lärare ska känna stolthet över sitt yrke. Att undervisa är bland det finaste som någon kan göra. Det är att rusta barn och PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 230 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

117 unga för att vara förberedda för nästa steg i livet. Läraryrket ska Sveriges lärosäten ska vara självständiga. Forskningens vara attraktivt. Vem som helst ska inte kunna bli lärare. Det ska integritet ska värnas. Samtidigt är det självklart att lärosätena kräva ansträngning och vilja. Att söka till lärarprogrammet ska ska vara effektiva och leverera utbildningar med hög kvalitet och inte vara ett andrahandsalternativ. som arbetsmarknaden efterfrågar. Brister kvaliteten har staten Den enskilt viktigaste reformen för att höja ett ansvar att agera. kunskapsresultaten är mer undervisningstid. Svenska elever går nästan ett år mindre i skolan sett till undervisningstid än elever i jämförbara länder. Men mer tid räcker inte, det ska dessutom vara tid med skickliga lärare. SKOLA OCH UTBILDNING I FRAMTIDEN: Sverige är en framstående kunskapsnation, det ska vi värna. Det kräver reformer. Nästa generation ska bli ännu bättre på att ställa om på en arbetsmarknad som ständigt förändras. GYMNASIET: De ska vara rustade med nya kunskaper. Svenska elevers och Grundskolan ska förberedda för gymnasiestudier. Den som inte studenters kunskapsresultat ska inte vara genomsnittliga. Vi ska har gymnasiebehörighet ska inte börja gymnasiet. Därför är det mycket oroväckande att det snabbast växande programmet på inte nöja oss med att vara landet lagom vi måste vara bäst. gymnasiet i dag är introduktionsprogrammen. Gymnasiet måste renodlas, kraven höjas och undervisningstiden ökas. Samtidigt ska de som inte har behörighet för gymnasiet få en utbildning som leder till arbete. HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING: Antalet studenter vid Sveriges universitet och högskolor är i dag rekordhögt. Det är bra. Alla som vill och har förmåga ska kunna studera vidare. I Sverige ska aldrig någon begränsas till högre studier på grund av plånbok eller bakgrund. Var och en ska kunna göra en resa för att med utbildning och bildning förverkliga sig själv. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 232 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

118 HÖGA KUNSKAPSRESULTAT: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR I dag når var fjärde elev inte godkänd nivå i samtliga ämnen i årskurs nio. Fler än elever når inte gymnasiebehörighet och det finns skolor där mer än hälften inte når gymnasiebehörighet. Ofta är skolor i utanförskapsområden värst drabbade. Skolor som har tagit emot många nyanlända elever har svårigheter att ge alla elever tillräckliga kunskaper. Vi kan inte acceptera ett skolsystem som dras isär. Moderaterna vill se ett tydligare nationellt ansvar för att vända utvecklingen på de skolor som brister. Därför behövs reformer som snabbt identifierar de skolor som inte klarar kunskapsuppdraget och genomför de åtgärder som krävs för att lyfta resultaten. Samtidigt ska skolor och huvudmän som lyckas med sitt uppdrag inte få ändrade förutsättningar. Alliansregeringen inrättade Skolinspektionen för att stärka uppföljningen av hur svenska skolor sköter sitt kunskapsuppdrag. Nu behöver vi gå vidare. Därför föreslår vi att alla skolor i Sverige löpande och varje år ska bedömas enligt en fyrgradig skala. Det handlar om en helhetsgranskning och inte detaljkontroller, syftet är att ge en tydlig bild om skolan lyckas med kunskapsuppdraget. Skalan utgörs av ett antal resultatmått och betyget som respektive skola får ska redovisas i en nationell databas som alla elever och föräldrar ska ha tillgång till. Betyget syftar till att ge en samlad bedömning av kvaliteten. Skolor som inte når godkänd nivå i den första prövningen genomgår en fördjupad granskning av Skolinspektionen. De skolor som inte når tillräckligt hög nivå ska då åläggas att teckna ett kunskapskontrakt med Skolverket. Kunskapskontrakten innehåller krav på åtgärder och resurser för att vända resultaten. Åtgärderna för att höja kunskapsresultaten ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet. Kunskapskontraktet gäller tills dess en tydlig förbättring av kunskapsresultaten kan fastställas. Finansieringen ska i första hand hämtas från dagens riktade statsbidrag, samt berörd huvudman. Kunskapskontrakt gäller både offentliga och fristående huvudmän. Kontrakten avser att skydda elever från dåliga skolor. Dagens riktade statsbidrag söks inte i tillräckligt hög utsträckning av de kommuner som har störst behov. De söks inte heller av mindre kommuner, som saknar administrativ kapacitet att genomföra ansökningar. Elevers förutsättningar att klara skolan ska inte bero på var de bor. Kunskapskontrakt innebär att fördelningen av statliga medel ska utgå ifrån kunskapsresultaten och villkoras med att huvudmän genomför de åtgärder som krävs för att vända fallande kunskapsresultat. Därför bör en utredning tillsättas för att se över hur dagens fördelning av resurser till skolan kan stärkas för att höja kunskapsresultaten. För att Skolverket ska ha förutsättningar att medverka till att lyfta kunskapsresultaten vill vi att Skolverket får en ny regional närvaro utöver den nuvarande organisationen. För att stärka det lokala ledarskapet i svensk skola vill vi inrätta en ny nationell och obligatorisk utbildning för skolförvaltningschefer. Utbildningen ska säkerställa kompetensutveckling i effektiv skolledning, skolutveckling och resursfördelning. Skolförvaltningschefer och rektorer har ett gemensamt ansvar att garantera stark ledning på lokal nivå. Det PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 234 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

119 innebär att även rektorsutbildningen kan behöva ses över för MODERATERNA SKA VERKA FÖR: att ytterligare skärpa och utöka inslagen av effektiv styrning och 1 att nationella kvalitetskrav för förskolan, grundskolan och ledning. gymnasiet inrättas. Svensk skola blir allt mer segregerad. Det är en negativ 2 att Skolinspektionen får i uppdrag att granska och betygsätta utveckling som vi vill motverka. Samtidigt ställer Moderaterna huvudmännen. inte upp på att använda skolan som verktyg för att genomföra 3 att kunskapskontrakt inrättas för skolor som presterar en ideologisk agenda. Vi vill att elever från olika bakgrund och undermåliga resultat. med olika erfarenheten möts, det stärker sammanhållningen. 4 att Skolinspektionens sanktionsmöjligheter mot dåliga skolor Därför vill vi utveckla det fria skolvalet genom att göra det utökas. obligatoriskt. Vi vill att kommuner ska erbjuda information att en nationell databas inrättas för att kunna jämföra skolor om skolvalet på flera språk och vi vill ge de kommunala och vuxenutbildning. socialförvaltningarna ett kunskapsuppdrag. Erfarenhet visar 6 att en utredning tillsätts för att se över dagens att socialförvaltningar som möter försörjningsstödstagare som resursfördelningssystem utifrån hur barn och ungas potentiell arbetskraft minskar bidragsberoendet. Av samma skäl kunskapsresultat i grundskolan och gymnasiet kan höjas. bör det bli obligatoriskt att ge stöd i valet av skola och hänvisa 7 att Skolverkets regionala närvaro stärks för att höja till var man kan få stöd med till exempel läxor för socialt utsatta kunskapsresultaten. familjer. 8 att Skolverket får ett tydligare skolutvecklingsuppdrag. Forskning visar att lärarnas förväntningar på 9 att en ny nationell obligatorisk utbildning för eleverna spelar stor roll, och att låga förväntningar kan bli skolförvaltningschefer inrättas. självuppfyllande. Därför vill vi att förväntningarna på varje elev att aktivt skolval införs i hela Sverige. ska förtydligas i läroplanen. Det bör även förtydligas hur läraren 11 att information om skolval blir obligatoriskt att ge på fler kommunicerar förväntningar till elever, samt att detta blir en språk än svenska. återkommande del av lärares fortbildning. 12 att kommunala socialförvaltningar får ett kunskapsuppdrag. 13 att förväntningarna på elever förtydligas i läroplanen. 14 att undervisning ska grundas på evidens och beprövad erfarenhet. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 236 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

120 ELEVEN I FOKUS Det är en självklarhet att skolan ska utformas efter eleven och inte tvärtom. Elevens perspektiv ska alltid vara utgångspunkten för beslut om hur skolverksamheten ska se ut och organiseras. Möjligheten för elever och föräldrar att själv få välja skola är central för att säkerställa att det är elevens behov som sätts främst. Det handlar om allt från pedagogisk form, lärare, undervisningens organisering, skolmat, närhet till hemmet, särskilda inriktningar osv. Olika alternativ, en stor mångfald och bred tillgänglighet är grundläggande för att värna elevens perspektiv. Ingen elev ska behöva känna sig orolig över att skolan plötsligt läggs ner på grund av olämpliga ägare som missköter verksamheten. Valfriheten i välfärden är uppskattad, men behöver omges med tydliga regler för att garantera kvalitet i all verksamhet oavsett driftsform. Ingen ska kunna komma undan med låg kvalitet och ingen ska kunna tjäna pengar på bekostnad av kvaliteten. Skolans främsta uppdrag är kunskapsuppdraget. Varje elev ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Det handlar om att ge rätt stöd från början. I dag sätts resurser och särskilt stöd in för sent, ofta kommer det först på högstadiet. Moderaterna vill säkerställa att varje elev får den hjälp som hon eller han behöver från dag ett. Det handlar om anpassning av undervisningen, åtgärdsplaner och särskilt stöd. För de flesta elever är det genom skolan som de första kontakterna med arbetslivet skapas. Även här krävs det ett tydligt elevperspektiv som garanterar att varje elev får möjlighet till prao och rätt studie- och yrkesvägledning för att välja rätt fortsatt bana efter grundskolan och gymnasieskolan. Trygga och välmående elever samt arbetsro i klassrummen är en förutsättning för att eleverna ska klara skolan med framgång. Därför är det oroande att den psykiska ohälsan bland ungdomar i högstadiet och gymnasiet ökar och framför allt drabbar unga kvinnor. Att bli utsatt för kränkande behandling, svårigheter att läsa och skriva, trassliga familjeförhållanden, stress och upplevda förväntningar från samhället kan alla vara tänkbara orsaker till att elever mår psykiskt dåligt. Samtidigt visar Pisa att var sjätte -åring utsätts för kränkningar och trakasserier flera gånger i månaden. Det är en utveckling som måste vändas. Varje barn har rätt till en skola som ger en bra start i livet och att snabbt få hjälp när hjälpen behövs. Trots skollagens krav på att arbeta med förebyggande program mot psykisk ohälsa visar en undersökning av Sveriges Skolläkare att 80 procent av grundskolorna inte har något sådant program. Det behöver därför ses över hur alla skolors förebyggande arbete mot den psykiska ohälsan kan stärkas och utgår från beprövade och vetenskapliga metoder. Kommuner bör till exempel överväga prövoverksamhet med socialpedagoger. Att barn och unga får hjälp tidigt är avgörande för att minska risken att en problematik växer och blir än mer allvarlig. I den granskning som Inspektionen för vård och omsorg har gjort av elevhälsan framkommer att många elever tyvärr hamnar mellan olika aktörers stolar. Därför behöver skolans, elevhälsans, socialtjänstens och barn- och ungdomspsykiatrins PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 238 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

121 (BUP) verksamhet fokuseras mer utifrån elevernas behov så att eleverna snabbt får den hjälp som de behöver. Lagstiftningen måste tydliggöra ansvarsfördelningen och öka kraven på samverkan mellan aktörerna. Det är också viktigt att följa det arbete som görs av många kommuner och landsting med att bygga upp en förstalinje så att barn och unga snabbare får vård och hjälp av rätt aktör. Det ska utvärderas så att enhetliga definitioner och riktlinjer kan arbetas fram. Det behöver också utredas hur digitala lösningar bättre kan fungera som komplement och som guide till vården. Skolhuvudmännen bör få ett utökat uppdrag att i sina handlingsplaner mot kränkning och trakasserier också granska den sociala miljön på skolan, exempelvis genom återkommande elevenkäter. Utvärderingen av den sociala miljön ska sedan granskas av Skolinspektionen i samband med uppföljningen av handlingsplanerna. LÄRARE: ETT ATTRAKTIVT YRKE Sverige ska vara ett land som kan och ska konkurrera med kunskap. Det börjar i klassrummet och med engagerade och skickliga lärare. Därför behöver Sverige fler lärare med både djupa ämneskunskaper och praktiska kunskaper för att kunna leda arbetet i klassrummet och höja kunskapsresultaten. Den akuta lärarbristen är ett av de största hoten mot våra möjligheter att stärka elevernas kunskaper i skolan. Samtidigt har vi stelbenta regelverk som begränsar möjligheterna för ämnes- och yrkeskunniga att kunna bli lärare. Det är regler som måste förändras, utan att kvaliteten försämras. Det innebär fler vägar till läraryrket t.ex. genom Teach for Sweden och kompletterande pedagogiska utbildningar med förhöjd studietakt. Att vara lärare och skolledare kräver att man ständigt vidareutvecklar sin kompetens och fyller på sin kunskapsbank. Det fungerar bra på vissa håll i dag, men sämre på andra. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Samtidigt pekar mycket av erfarenheterna från såväl TIMSS 1 att det fria skolvalet värnas. och Pisa på betydelsen av att fortsätta stärka lärarnas 2 att elever får rätt stöd i tid. kompetens. Med lärarlyft i olika steg och läs- och matematiklyft 3 att stärka elevhälsans arbete med psykisk hälsa. har lärarnas kompetens stärkts och undervisningsmetoder 4 att stärka samverkan mellan skola, socialtjänst, BUP, förändrats. elevhälsa och föräldrar. Utvärderingar av karriärlärarreformen visar reformens att stärka skolans kompetens om tryggheten i skolan. styrkor och svagheter. I Statskontorets senaste utvärdering (17) slås fast att reformen ökade lönespridningen och att hur kommuner valde att genomföra reformen har en stor betydelse för reformens legitimitet. Huvudmän som rekryterar förstelärare genomtänkt, tydliggör deras uppdrag för alla lärare och låter PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 240 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

122 dem leda viktiga utvecklingsuppdrag är mer framgångsrika än Skärpa möjligheterna att anmäla lärare till lärarnas andra. ansvarsnämnd - lärare som blir utköpta ska automatiskt En likvärdig skola börjar med en likvärdig lärarutbildning. anmälas till lärarnas ansvarsnämnd och rektor ska få mandat Den nya lärarutbildningen har blivit bättre men den skiftar för och möjlighet att anmäla lärare till lärarnas ansvarsnämnd. mycket i kvalitet. Detta lyfts också fram av Organisationen för Disputerade som läser till lärare ska ha en kortare ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) som menar att utbildningstid än i dag. Sverige har för många lärosäten som bedriver lärarutbildning Utreda förutsättningarna att starta ett Schools direct- jämfört med andra länder. liknande koncept i Sverige. FÖRSLAG FÖR FLER SKICKLIGA LÄRARE: En fortsatt utbyggnad av Teach For Sweden. FÖRSLAG FÖR ATT STÄRKA LÄRARNAS KOMPETENS: Fler lärosäten ska erbjuda KPU med en förhöjd studietakt. Ett nationellt centrum för professionsutveckling som Antagen med villkor ska användas i högre utsträckning till samarbetar med landets lärosäten, skolinspektionen, lärarutbildningen. huvudmännen för skolan och professionen för att garantera Lärosäten får i uppdrag att ta fram en gemensam grund alla lärare och skolledares fortbildning. för vilka krav som ska gälla för respektive inriktning inom Skolverket får i uppdrag att utveckla permanenta de kompletterande pedagogiska utbildningarna och hur fortbildningsinsatser i fler ämnen, likt Matematiklyftet. behörigheten ska bedömas. Att alla lärare ska ha rätt till en individuell Skärpa antagningskraven till lärarutbildningen. kompetensutvecklingsplan. Införa lämplighetsprov på lärarutbildningen. Krav på regelbunden fortbildning för bibehållen Införa en möjlighet till en förhöjd studietakt på lärarlegitimation. lärarutbildningen. Lärarcoacher för skolor med tuffa utmaningar. Lärosätena ska erbjuda fler distans- och sommarkurser exempelvis i svenska som andraspråk och andra relevanta kurser som kan göra utbildningstiden kortare. Införa en utökad möjlighet att studera till sfi-lärare under sommaren. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 242 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

123 FÖRSLAG FÖR ETT MER ATTRAKTIVT LÄRARYRKE: Ge didaktiken och metodiken en förstärkt roll på lärarutbildningen. Att karriärtjänstsystemet utvecklas med fler steg som också Lärosäten där lärarutbildningen finns i dagsläget, ska i högre är kopplade till tydliga skolutvecklingsuppdrag. utsträckning än i dag, erbjuda VFU-handledarutbildning på Att lektorsdelen av förstelärarreformen stärks. distans. Utöka satsningen på fler förstelärare i utanförskapsområden. Utred hur nyutexaminerade lärare kan få en bättre Tilldelningen av resurser till fler förstelärare i introduktion till läraryrket. utanförskapsområden ses över och görs om för att bättra Utvärdering av lärarutbildningen behöver göras och inom träffa skolorna rätt. ramen för den bör ersättningsmodellen ses över i syfte att Inför lärarassistenter för att avlasta lärarna i det säkerställa att kraven på lärarstudenterna inte eftersätts. administrativa arbetet. För att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen föreslår vi att Uppdra till Skolverket att se över lärarnas tidsanvändning dagens utbytesmöjlighet stärks med ett krav på att ha ett och lämna förslag på hur mer tid kan frigöras till planering, visst utbyte med länderna i Pisatoppen. kvalitetssäkring och undervisning. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att fler skickliga lärare rekryteras och utbildas. FÖRSLAG FÖR EN BÄTTRE LÄRARUTBILDNING MED HÖG KVALITET I HELA LANDET: 2 att Sveriges lärares kompetens stärks. 3 att läraryrket blir mer attraktivt. 4 att lärarutbildningen förbättras. Utöka undervisningstiden med 0 procent. Från dagens åtta timmar till tolv timmar. Fler obligatoriska kurser på lärarutbildningen, såsom svenska som andraspråk, specialpedagogik, kunskap om metodik och didaktik, samt ledarskap. Höja kvaliteten och tydliggöra målen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Möjliggöra för fristående lärarutbildningar. Stärk ämneskunskaperna på lärarutbildningen. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 244 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

124 ORDNING OCH REDA: INGET STÖK I SKOLAN Trygga elever lär sig mer. Därför ska det råda ordning och reda i skolan. Det är lärare, elever och föräldrars ansvar. Alla lärare, rektorer och elever ska känna sig trygga i skolan och arbetsro ska råda i klassrummen. Det betyder att skolan ska vara fri från stök, hot, våld, kränkningar och trakasserier. Alla skolor ska ha ordningsregler som gör skolan till en lugn och trygg plats, men för att ytterligare öka tryggheten och arbetsron i skolan bör ordningsomdömen, som en skriftlig kommentar och en bilaga till terminsbetygen, införas i grundskolan och gymnasiet. Att eleverna är i skolan är en förutsättning för att klara skolan och att nå målen. Därför måste uppföljningen av frånvaron i allmänhet, och den problematiska frånvaron i synnerhet, vara en självklarhet i den svenska skolan. Denna typ av frånvaro är ofta ett första varningstecken på att något håller på att gå snett. Det kan handla om kränkningar och trakasserier men också andra typer av problem. Om frånvaron inte åtgärdas och tas på allvar ökar det risken för psykisk ohälsa, utanförskap och skolmisslyckanden. Därför behöver skolhuvudmännen få tydliga krav att följa upp och ha en handlingsplan för hur man åtgärdar den första timmen av frånvaro, oavsett typ av frånvaro. Dessutom behövs nationell statistik över elevfrånvaro på samma sätt som vi mäter arbetslöshet och sjukskrivningstal. Trots flertalet skärpningar av skolans styrdokument är kränkningar, trakasserier, hot och våld fortfarande ett stort -åring utsätts för kränkningar och trakasserier flera gånger i månaden och Barn- och elevombudet samt Skolinspektionens statistik visar att anmälningarna om kränkande behandling ökar. I statistiken framkommer också att det i 62 procent av fallen kan konstateras brister i skolans arbete. Den vanligaste bristen är en okunskap kring anmälningsplikten bland lärare och skolledare. Det är oacceptabelt. Alla som jobbar i skolan måste ha kunskap om hur man ska gå tillväga om någon blir utsatt för kränkande behandling och det ska vara ett krav att alla skolor har program mot kränkningar och trakasserier. Även anmälningar om hot och våld mot lärare har ökat under senare tid. I en undersökning från Lärarnas Riksförbund uppger en fjärdedel av lärarna att de utsatts för hot, våld, sexuella trakasserier eller kränkningar inom sin yrkesutövning. Det är en oacceptabel utveckling som leder till en ökad otrygghet och att lärare väljer att sluta. Därför behöver de delar av skollagen som rör trygghet och studiero ses över i syfte att tydliggöra och stärka lärares rätt att ingripa vid en ordningssituation. Skolornas förebyggande och åtgärdande arbete för att öka tryggheten i skolan måste stärkas. Därför ska alla lärare och rektorer erbjudas en kompetensutvecklingssatsning likt matematiklyftet. Kompetensutvecklingssatsningen ska i likhet med andra insatser mot våld, trakasserier och kränkningar vara evidensbaserad och utvecklas med stöd i aktuell forskning. Skolverket bör också få ett uppdrag att göra en ny kvalitativ utvärdering av de program och metoder som problem i den svenska skolan. Pisa visar att var sjätte PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 246 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

125 effektivt förebygger och åtgärdar kränkningar och trakasserier, 6 att lärar- och rektorsutbildningen får ett större fokus på det exempelvis Olweusprogrammet. förebyggande arbetet för att öka tryggheten i skolan. Skolhuvudmännen bör även få ett utökat uppdrag att i 7 att lärares och skolledares anmälningsskyldighet vid sina handlingsplaner mot kränkning och trakasserier också kränkning och trakasserier skärps. granska den sociala och fysiska miljön på skolan, exempelvis 8 att tillsynen av elevers arbetsmiljö utökas. genom återkommande elevenkäter. Utvärderingen ska sedan 9 att rektorns befogenheter att stänga av elever från granskas av Skolinspektionen i samband med uppföljningen av gymnasieskolan stärks. handlingsplanerna. Det är rektorn på en skola som har det yttersta ansvaret för att skolan är en trygg arbetsplats. Moderaterna anser att rektorer i gymnasieskolan bör ha samma befogenheter som rektorer i grundskolan när det kommer till att upprätthålla ordning och reda på skolan. Rektorernas befogenheter rörande avstängning av elever från gymnasieskolan ska ses över i syfte att förbättra gymnasierektorers befogenheter. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att omdömen i ordning och reda införs som en skriftlig kommentar och bilaga till terminsbetygen i grundskolan och gymnasiet. 2 att Skolverket får i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för att åtgärda frånvaro. 3 att alla skolor ska ha forsknings- och evidensbaserade program mot kränkningar och trakasserier. 4 att lärare och rektorers ansvar och rätt att ingripa vid en ordningssituation stärks. att kompetensutvecklingssatsningar om kränkande behandling, hot och våld genomförs. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 248 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

126 NYANLÄNDA: GE ALLA EN BRA START I SVERIGE Under och 16 har över barn på kort tid kommit till Sverige. Drygt av dessa är ensamkommande barn och unga under 18 år. Ökningen av antalet nyanlända elever har för många skolor inneburit stora utmaningar i arbetet med att ge alla elever en utbildning av hög kvalitet. En särskild utmaning är den generella bristen på lärare och annan personal på landets skolor. Nyanlända elever skiljer sig åt vad gäller utbildningsbakgrund, språk och erfarenheter. Därför måste hela utbildningssystemet ses över för att kunna ge nyanlända elever en god start i utbildningssystemet, oavsett i vilken ålder de kommit till Sverige. Skolan måste också vara tydlig om vilka värderingar som ska råda inom utbildning såväl som i samhället i stort. För att nyanlända barn och vuxna ska få en bra start i Sverige behövs insatser som förbättrar integrationen både i skolan, inför arbetsmarknadsintroduktionen och i bostadsområdet. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram stöd för en samlad välkomst till skola och utbildning. Det handlar bland annat om att kartlägga kunskaper och erfarenheter från tidigare skolgång. Modeller som Välkomsten i Helsingborg kan användas som exempel. Grundskolan bör förstärkas med en försöksverksamhet med socialpedagoger och ett försök med mobila team av fritidsledare som kan göra insatser på skolor och i områden som behöver det. Skolans styrdokument och läroplaner är tydliga med att skolan ska motverka traditionella könsmönster och att alla barn och elever ska ges möjlighet att utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån kön. De grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som är utgångspunkten för skolans värdegrund gäller alla skolor, oavsett huvudman eller inriktning på skolan. Alla skolor måste, för att få bedriva undervisning, beakta skolförfattningarnas bestämmelser om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. I dag tolkas dock den nuvarande skollagen på så sätt så att det är tillåtet att permanent separera elever efter kön, exempelvis inom idrottsundervisningen, av religiösa skäl. Skollagen bör därför skärpas så att det inte råder några som helst tvivel om att huvudregeln i den svenska skolan är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Jämställdhet i skolan är en förutsättning för att alla barn och unga ska kunna komma till sin rätt. I förskolan behövs utökade insatser för att stötta språkutvecklingen hos barn med bristande kunskaper i det svenska språket. Förskolan bör därför få ett förtydligat uppdrag att aktivt följa och arbeta med språkutveckling hos nyanlända barn. I grundskolan bör rektorerna få långtgående befogenheter att prioritera om i timplanen för nyanlända så att målen i första hand nås i de viktigaste basämnena. Genom lovskola på sommaren kan eleverna fortsätta sin inlärning utan det långa avbrott som sommarlovet innebär. Vi vill därför utöka satsningen på lovskola och införa en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola från årskurs sex för alla som riskerar att halka efter. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 0 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1 PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

127 Utan en fullföljd grundskoleutbildning får nyanlända elever det svårt att gå vidare till gymnasiet och i förlängningen etablera sig på arbetsmarknaden. För dessa elever, men även för inrikes att utbilda sig till sfi-lärare. Möjligheterna att validera kompetens bör förbättras för att inte nyanlända akademiker ska tvingas läsa om hela utbildningar. födda elever som inte nått kunskapskraven, bör skolplikten därför förlängas till 18 års ålder. Det bör också införas tydligare MODERATERNA SKA VERKA FÖR: kunskapskontroller i förberedelseklasserna för nyanlända elever 1 att Skolverket får i uppdrag att ta fram stöd för en så att eleverna kan byta till ordinarie klass vid rätt tid. obligatorisk introduktion till skola och utbildning för Andra insatser för att stärka skolor med stora utmaningar nyanlända barn, unga och föräldrar. och mildra lärarbristen är att fortsätta bygga ut antalet 2 att skollagen skärps med ett förbud mot könsuppdelad karriärtjänster i utanförskapsområden. På så sätt förbättras undervisning när det inte är motiverat utifrån pedagogiska kvaliteten på undervisningen för de elever som i dag riskerar att skäl. inte nå sin fulla potential. Vi vill också införa ett tillfälligt regelverk 3 att förskolans uppdrag förtydligas för att stötta som ser till att pensionerade lärare kan anställas som ordinarie språkutvecklingen hos barn som har bristande kunskaper i lärare på skolor. svenska. För elever i gymnasieålder och uppåt som saknar 4 att möjlighet till prioriterad timplan för nyanlända införs. fullständig grundskoleutbildning och därmed möjligheter att en skyldighet införs för huvudmän att erbjuda att kvalificera till ett nationellt gymnasieprogram ska en ny lovskola från årskurs 6 för elever som riskerar att inte nå Yrkesskola inrättas. Yrkesskolan ska beroende på elevens kunskapsmålen eller gymnasiebehörighet. förkunskaper omfatta ett, två eller tre år och kombinera 6 att skolplikten förlängs till 18 års ålder för elever som inte yrkesutbildning med språkstudier. Yrkesskolan ska verka som uppnått gymnasiebehörighet. en snabb väg in på arbetsmarknaden men också ge möjligheter 7 att kunskapskontroller i förberedelseklasser för nyanlända att läsa in den behörighet som krävs för högskolestudier eller elever skärps. studier på Yrkeshögskolan. Detta kommer särskilt att gynna 8 att fler karriärtjänster i utanförskapsområden inrättas. den stora grupp nyanlända elever och unga vuxna som saknar 9 att pensionerade lärare ska kunna anställas som ordinarie gymnasiekompetens. lärare på skolor. Det ökade antalet nyanlända med utbildningsbehov att möjligheterna att validera kompetens förbättras. inom vuxenutbildningen motiverar också att antalet platser på 11 att kartläggning av lärarkompetens hos nyanlända förbättras. komvux och yrkesvux byggs ut och att fler lärare får möjlighet PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3 PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

128 FÖRSKOLAN: KUNSKAPSMÅL FRÅN DAG ETT Den svenska förskolan är unik med sitt fokus på omsorg, lärande och pedagogik. Samtidigt står förskolan inför stora utmaningar där den främsta är bristen på utbildade förskollärare. Detta påverkar förskolornas möjligheter att erbjuda barnen en verksamhet av hög kvalitet. Förskolans nya läroplan tog steg för att ge förskolan ett större fokus på lärande och ett minskat fokus på barnpassning. Forskningen visar exempelvis att barn som vistats på förskola har en bättre utveckling än barn som enbart får omsorg i hemmet. Därför måste förskolans fokus på lärande stärkas ytterligare och bör därför omfattas av mätbara kunskapsmål. Forskningen visar exempelvis att barn som vistats på förskola har en bättre utveckling än barn som enbart får omsorg i hemmet. Förskolans uppgift att lägga grunden inför skolstarten spelar särskilt stor roll för barn som kommer från studieovana hem. För barn till föräldrar som får försörjningsstöd och som är långvarigt arbetslösa bör därför rätten till förskola utökas till 30 timmar i veckan. När barn lämnar förskoleverksamhet för nästa skolform är det viktigt att överlämningen är metodisk för att garantera att att bygga ut antalet platser på förskollärarutbildningen och att platserna fördelas mer utifrån hur bristsituationen ser ut i landet. Vi vill även att en ny kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för akademiker och yrkesverksamma som vill bli förskollärare införs. I Stockholmsregionen är exempelvis 30 procent av förskollärarna behöriga, i Västra Götaland finns kommuner där motsvarande siffra är 8 procent. För att fullt ut förverkliga förskolans nya läroplan behöver förskollärarnas kompetens stärkas. Detta är inte minst viktigt för att stärka läroplanens inslag av matematik, naturvetenskap och teknik. Förskollärarnas möjligheter till kompetensutveckling måste därför stärkas och förskolelyftet permanentas och kompletteras med IT- och digital kompetens. Rollen som förskolechef i förskolan är lika betydelsefull som vilken rektor som helst när det gäller att leda det viktiga pedagogiska arbetet. För att förtydliga förskolans roll i utbildningskedjan är det därför centralt att stärka förskolechefernas uppdrag och status. Skolverket ska få i uppdrag att se över hur befattningsutbildningen kan bli obligatorisk för skolledare i förskolan, precis som för skolledare i grund- och gymnasieskolan. Dagens rektorsprogram behöver kompletteras med relevanta delar för rektorer inom förskolan. de nya lärarna redan från dag ett känner till barnets behov och förutsättningar. Därför vill vi att Skolverket får i uppdrag att ta fram stöd för att kvalitetssäkra överlämningen. I Arbetsförmedlingens prognos Var finns jobben 17 klassar myndigheten bristen på förskollärare som en knapp femma på en femgradig skala. Det är därför viktigt att fortsätta PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

129 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att förskolan omfattas av mätbara kunskapsmål. 2 att överlämningen mellan förskola och nästa skolform ska FRITIDS: LÄXHJÄLP OCH FYSISK AKTIVITET Fritidshem erbjuder elever i unga åldrar en meningsfull tid kvalitetssäkras. utanför skoltid som ska stimulera elevernas lärande och 3 att en rätt införs till 30 timmar förskola för barn till föräldrar utveckling. Fritidshemmen har, med rätt förutsättningar, som får försörjningsstöd och som är långvarigt arbetslösa. en möjlighet att stärka det lärandet som sker i skolan. 4 att antalet platser på förskollärarutbildningen byggs ut. Fritidshemmen bör få ett större fokus på kunskap där lärande, att en ny kompletterande pedagogisk utbildning för idrott och estetisk verksamhet och hjälp med läxor är naturliga akademiker och yrkesverksamma som vill bli förskollärare inslag i verksamheten. införs. År 16 fick fritidshemmen en egen del i läroplanen. För 6 att förskolelyftet blir permanent och kompletteras med IT/ att läroplanen ska få effekt ute i verksamheterna behövs en digital kompetens. kompetensutveckling av fritidspersonalen. Därför behövs ett 7 att förskolechef ska få titeln rektor. fritidslyft likt mattelyftet. 8 att obligatorisk befattningsutbildning för förskolerektorerna Forskning pekar på att fysisk aktivitet leder till att införs. elever presterar bättre i alla ämnen. Vi vill därför stärka fritidshemmens möjligheter till mer fysisk aktivitet och idrott på fritidshem. Det finns stora möjligheter till en ökad samverkan mellan fritidshemmen och idrottsföreningarna, exempelvis skulle Svenska idrottsförbundet med sina föreningar runt om i landet kunna vara en viktig samverkanspartner för fritidshemmen. Vi ser samtidigt att barn till föräldrar med försörjningsstöd inte deltar i fritidsaktiviteter i lika hög utsträckning som andra barn. Alliansregeringen införde därför en fritidspeng för barn till föräldrar som haft försörjningsstöd längre än sex månader. Den gav efter ansökan möjlighet till ett extra tillskott om max kronor för fritidsaktiviteter. Fritidspengen avskaffades dessvärre PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 6 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7 PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

130 av nuvarande regering. För att möjliggöra för fler barn att delta i aktiviteter bör fritidspengen återinföras. GRUNDSKOLAN: TYDLIGA KUNSKAPSKRAV Att elever lär sig att läsa, skriva och räkna är grundskolans MODERATERNA SKA VERKA FÖR: absolut viktigaste uppdrag. I grundskolan ska eleverna ges 1 att implementeringen av den nya läroplanen stärks genom ett goda förutsättningar att ta vidare kliv i sin kunskapsutveckling. Fritidslyft. Forskning visar tydligt att elever som tidigt får hjälp och stöd 2 att möjligheten för elever att få läxhjälp på fritidshemmen med svårigheter klarar resten av sin skolgång bättre. Det är stärks. därför viktigt att elevernas kunskaper mäts, dokumenteras och 3 att fysisk aktivitet och idrott på fritidshemmen ökar. följs upp. Ingen elev ska tillåtas att hamna mellan stolarna i sin 4 att fritidspengen återinförs för barn till föräldrar som kunskapsinlärning. långvarigt lever på försörjningsstöd. Årskullarna som skrev Pisa och TIMSS var de första som gick i skolan när de större alliansreformerna mål och nationella prov i årskurs 3, betyg och nationella prov i NO och SO i årskurs 6 samt mattelyftet trädde i kraft. Och Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 6 visar ett större fokus på elevernas kunskapsutveckling. Hälften av lärarna uppger att det är lättare att förstå elevernas kunskapsnivå och åtta av tio elever säger sig vara mer motiverade i skolan. Samtidigt visar Skolverkets statistik att alltför många elever inte lär sig tillräckligt mycket i grundskolan. Svenska elever tappar i snitt nästan ett år i grundskolan jämfört med elever i andra länder och går färre timmar i skolan än elever i andra länder. Det duger inte när fler och fler elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Därför behöver kvaliteten i undervisningen höjas, lärarnas kompetens stärkas och framför allt behöver antalet timmar i skolan utökas. Studier som uppskattat effekterna av utökad undervisningstid på elevernas prestation i Pisa visar på en PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 8 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9 PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

131 positiv effekt för flickor, utrikes födda och elever med svagare kunskapsmål. Vi vill även förlänga skolplikten i grundskolan till socioekonomisk bakgrund. Moderaterna vill därför utöka 18 års ålder. Elever som inte uppnår gymnasiebehörighet efter undervisningstiden med en timme mer per dag med start i årskurs nio ska kunna fortsätta inom grundskolan för att nå lågstadiet, utöka matematikundervisningen med en timme mer i gymnasiebehörighet upp till 18 års ålder, men elever ska också veckan i högstadiet och utöka undervisningen i idrott och hälsa ha möjlighet att istället välja att gå vidare till Yrkesskola som har med 0 timmar under hela grundskolan. en tydligare yrkesinriktning. Nästan alla sexåringar går i dag i förskoleklassen. Men Tidiga betyg lär barn att tidigt hantera motgångar och tyvärr visar utvärderingar på stora variationer i såväl innehåll framgångar. När betygen tidigare gavs från åttonde klass kände som kvaliteten i förskoleklassen och förskoleklassen har många elever en stress för att på kort tid höja sina betyg, men inte blivit den brygga mellan förskolan och grundskolan som också osäkerhet kring hur betygssättning fungerar eftersom var avsikten när den infördes för snart år sedan. För att att man aldrig varit med om det tidigare. Erfarenheterna från ytterligare stärka elevernas lärande vill Moderaterna se en att flytta de första betygen till årskurs 6 visar att det har blivit tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder. Detta skulle ett större fokus på elevernas kunskapsutveckling och åtta av innebära att dagens förskoleklass görs om till ny årskurs 1 och tio elever uppger att man jobbar hårdare i skolan. Det är en att sexåringarna knyts till grundskolans personal, kompetens, utveckling som måste stärkas. Därför bör betygen flyttas till läroplan och resurser. Dagens lärare i förskoleklassen har viktiga årskurs 3, vilket också är det år eleverna gör nationella prov för kunskaper om barnens tidiga lärande som måste tas tillvara på första gången och har tydliga kunskapskrav. Det gör betygen till i sexåringarnas lärande. Det är därför viktigt att dessa lärare får ett mer naturligt och självklart inslag i skolan samtidigt som det en möjlighet att komplettera sin kompetens i exempelvis läs- ger elever, föräldrar, lärare och rektorer en större tydlighet kring och skrivinlärning och bedömning, vilket många i dag saknar. hur väl undervisningen fungerar och vilket stöd eleverna behöver Det finns i dag skolor där mer än hälften av eleverna inte för att stärka sina kunskaper. Vi vill även att diagnostiska prov når gymnasiebehörighet. Samtidigt är det snabbast växande införs från årskurs ett och genomförs varje termin, när nationella programmet på gymnasieskolan introduktionsprogrammet. prov inte genomförs, för att säkerställa att elevers resultat och Det är programmet för elever som saknar gymnasiebehörighet. kunskapsutveckling följs upp. Den här utvecklingen är långsiktigt ohållbar. Grundskolan Dagens nationella prov tar stor tid i anspråk från lärare. ska garantera att elever har tillräckliga kunskaper för att De nationella proven är viktiga för kunskapsuppföljningen, klara gymnasieskolan. Därför vill vi att lärare ska få större men de ska inte ha negativ inverkan på lärarens förutsättningar möjligheter att låta elever gå om en årskurs för att nå årskursens att bedriva undervisning. Därför bör de nationella proven PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 260 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

132 digitaliseras samt rättas externt. Vi föreslår även att dagens att lärare ges större möjligheter att låta elever som inte når nationella prov flyttas från årskurs 9 till årskurs 8. Det innebär en kunskapsmålen gå om en årskurs. tydlig kunskapsavstämning inför det sista ordinarie läsåret. 6 att skolplikten i grundskolan förlängs till 18 års ålder för de För att ytterligare stärka alla elevers förutsättningar som inte har uppnått gymnasiebehörighet. att lyckas bör obligatorisk läxhjälp införas, det vill säga en 7 att betyg införs från årskurs 3. skyldighet för kommuner och fristående huvudmän att erbjuda 8 att diagnostiska test införs från årskurs 1. läxhjälp till alla elever från årskurs 4 till 9. Läxhjälpen ska kunna 9 att de nationella proven digitaliseras. utföras av andra än lärarna på skolan, exempelvis studenter. att extern rättning av nationella prov införs. Betydelsen av att läsa går inte att överskatta. En god 11 att de nationella proven flyttas från årskurs 9 till årskurs 8. läsförståelse är grunden till att förstå och tolka vår omvärld. 12 att en skyldighet införs för huvudmännen att erbjuda läxhjälp Genom läsning ökar förståelsen för andras tankar och från årskurs 4 till 9. perspektiv och det är nyckeln till att kunna förstå samband, 13 att en referenslista över rekommenderad litteratur införs i reflektera och att dra slutsatser. Tyvärr har läsförståelsen svensk grundskola. minskat under en lång tid. Det är därför viktigt att alla elever uppmuntras att läsa mer. Skolverket bör därför få i uppdrag att, i samarbete med Svenska Akademin, ta fram en referenslista av svensk och utländsk litteratur som ska vara frivillig för lärare att använda sig av. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att utöka undervisningstiden med en timme mer per dag med start i lågstadiet, därefter mellanstadiet och sedan högstadiet. 2 att utöka matematikundervisningen med en timme mer i veckan i högstadiet. 3 att utöka undervisningen i idrott och hälsa med 0 timmar i hela grundskolan. 4 att grundskolan blir tioårig. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 262 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

133 GYMNASIET: MER UNDERVISNINGSTID Gymnasieutredningen konstaterar att antalet undervisningstimmar är lågt och många elever vittnar om mycket håltimmar och många lärarlösa lektioner. Lärarnas Riksförbund konstaterar yrkesutbildning med språkstudier. Yrkesskolan ska verka som en snabb väg in på arbetsmarknaden men också ge möjligheter att läsa in den behörighet som krävs för högskolestudier eller studier på Yrkeshögskolan. att för deras lärare kan undervisningstiden variera med upp till 30 procent mellan skolor för samma kursinnehåll. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Typvärdet motsvarar 86 timmar per hundrapoängskurs, 1 att utöka undervisningstiden på gymnasiet. vilket motsvarar en undervisningstid på under timmar 2 att antagningskraven till samtliga gymnasieprogram höjs. undervisning per skolvecka. Detta ligger i linje med den 3 att gymnasiearbetet betygssätts enligt samma skala som garanterade undervisningstiden som motsvarar timmar övriga ämnen. för de högskoleförberedande programmen och timmar 4 att gymnasiets introduktionsprogram ersätts med en ny för yrkesprogrammen. Sverige kan inte förvänta sig att nå högre skolform inom ramen för Yrkesskolan. resultat utan att öka antalet undervisningstimmar. Gymnasieutredningen föreslår att alla nationella program bör ha lika höga behörighetskrav. Tolv godkända grundskoleämnen ska gälla för både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det innebär att samtliga förkunskapskrav bör höjas ytterligare för att garantera att gymnasieutbildningen kan bedrivas på rätt nivå. Dagens gymnasiearbete (tidigare projektarbetet) som elever genomför under det tredje året på gymnasiet är en obligatorisk kurs på 0 poäng. Vi vill att det här arbetet betygssätt enligt samma skala som övriga kurser i gymnasiet. För elever i gymnasieålder och uppåt som saknar fullständig grundskoleutbildning och därmed möjligheter att kvalificera till ett nationellt gymnasieprogram ska en ny Yrkesskola inrättas. Yrkesskolan ska beroende på elevens förkunskaper omfatta ett, två eller tre år och kombinera PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 264 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

134 GYMNASIET: STÄRKT KOMPETENSFÖRSÖRJNING Gymnasieskolan står för en viktig del av den nationella kompetens försörjningen. Samtidigt visar statistik från Skolverket att andelen elever som inte får behörighet till gymnasieskolan ökat från 14,4 procent till 16,9 procent på bara ett år, främst på grund av den stora andelen nyanlända elever. Utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning har särskilt svårt att få ett första jobb, vilket i många fall leder till ett långvarigt bidragsberoende. Gymnasieskolan lider också av matchningsproblem, med allt färre som väljer yrkesprogram, trots att yrkeselever är mycket efterfrågade på arbetsmarknaden. Därför krävs utökade insatser för att underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden och stärka gymnasieskolans bidrag till kompetensförsörjningen, främst inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft. Alliansregeringen stärkte gymnasiet och renodlade gymnasieprogrammen med tydliga yrkesinriktningar och högskoleförberedande program. Trots en omfattande brist på arbetskraft inom flera yrken saknas det på många orter tillräckligt med sökande till de olika yrkesprogrammen. I stället samlas många elever i första hand på det samhällsvetenskapliga programmet, inte sällan med resultatet att de måste byta program under studietiden eller får en dålig förankring på arbetsmarknaden. Gymnasiet behöver därför fortsätta utvecklas för att höja attraktiviteten på yrkesprogrammen och skapa en närmare koppling till arbetsmarknaden. Att det är svårt för yrkesgymnasieelever att läsa in högskole behörighet under gymnasietiden kan hämma intresset att välja yrkesprogram. Samtidigt finns en risk för att höga krav på högskolebehörighet tvingar bort mindre studiemotiverade elever. Det måste bli enklare för elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörigheten. Huvudregeln ska vara att välja bort högskolebehörigheten snarare än att behöva välja till den. En förutsättning för denna förändring är dock att detta inte får ske på bekostnad av antalet yrkeskurser. För att bättre matcha elever med nischade yrkesområden där det råder brist på utbildad arbetskraft föreslås en utökad satsning på branschskolor. Det ger företag en möjlighet att i egen regi, eller tillsammans med en befintlig skola, utforma en yrkesutbildning utefter branschens kompetensbehov. Branschskolorna ska finnas på strategiskt utvalda platser i landet och fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna med den senaste utrustningen kan samlas. Samtidigt som branschskolor byggs ut är det viktigt att SYVverksamheten förbättras för att elever ska kunna göra bättre och mer informerade gymnasieval samt bryta den negativa trenden vad gäller val till yrkesutbildningar. Arbetsmarknaden är en regional fråga men kommunerna, särskilt mindre, har som huvudmän för gymnasieutbildningarna svårt att möta alla de behov som finns av specialistkompetens. Det saknas incitament för kommuner att stå för kostsamma yrkesutbildningar Skolverket ska därför få ett uppdrag att komma med förslag på hur matchningen mellan elever och arbetsmarknadens behov av yrkesutbildade kan förbättras. I PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 266 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

135 uppdraget ska ingå att se över dagens regionala kompetens- För att säkerställa att människors kompetens tas tillvara plattformar. och samtidigt förhindra att personer med högre utbildning Drygt 40 procent av alla elever på gymnasiet går tränger undan dem med lägre utbildning behöver kunskapen om på något av de högskoleförberedande programmen: arbetsmarknaden bli bättre och den yrkesmässiga rörligheten samhällsvetenskaps-, naturvetenskaps- och större. I dag finns få möjligheter att få rådgivning om jobb ekonomiprogrammet. Det fjärde största programmet är och studier, framför allt för dem som har ett arbete. Studier språkintroduktion, som samlar nyanlända elever utan tillräckliga visar också att även ungas utbildningsval i högre utsträckning kunskaper i svenska. Samtidigt finns en dokumenterad behöver fattas utifrån arbetsmarknadens behov. Flera arbetskraftsbrist inom många yrkesområden vilket späs utredningar pekar på en bristande studie- och yrkesvägledning på av att alltför få elever väljer ett yrkesprogram. Det finns såväl för den som ska välja till gymnasium som till högre därför anledning att stärka styrningen av antalet platser utbildning. på de olika gymnasieprogrammen. Dimensioneringen av Sett till våra nordiska grannländer ligger Sverige långt platser på Yrkeshögskolan har på ett framgångsrikt sätt följt efter med att hjälpa elever göra goda utbildningsval. I Finland arbetsmarknadens behov. Det bör därför utredas om även finns elevhandledning avsatt som ett eget ämne under dimensioneringen av platser på gymnasiet ska följa en liknande 0 timmar i högstadiet. I Norge och Danmark får eleverna modell för att förbättra kompetensförsörjningen. prova på olika program på gymnasiet. Inom den danska Varje år väljer drygt elever program till gymnasiet. arbetsmarknadskunskapen lär sig eleverna beskriva hur jobb, Tyvärr präglas många elevers val av bristfällig information. På utbildning och personliga mål hänger ihop. I årskurs nio arbetar många skolor brister studie- och yrkesvägledningen. Enligt en de sedan med att ta fram individuella planer för fortsatta studier. rapport från Skolverket (13) har två av tre högstadieelever Det finns också flera goda exempel från svenska ingen klar bild av vilka gymnasieprogram som finns. Det är kommuner. Inom projektet Yrkespraktik har årskurs åtta och nio illavarslande och kan vara en förklaring till att det varje år är över på fem göteborgsskolor fått praktisera på olika yrkesutbildningar 000 unga som avbryter sin gymnasieutbildning. Felval som inför gymnasievalet. Det är ett bra sätt att höja intresset för resulterar i byte av gymnasieprogram kommer ofta till priset av yrkesutbildningarna och ge fler eleverna kunskap om vilka ett eller två års ytterligare studier. Enligt en uppskattning från framtidsmöjligheter som finns. Skolverket (17) är kostnaderna för felvalen 2,3 miljarder kronor För att höja kunskapsresultaten och stärka skolans per år. koppling till arbetslivet behöver eleverna bättre stöd inför gymnasievalet. Därför vill vi att alla elever ska få möjlighet till PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 268 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

136 utbildningspraktik på olika gymnasieprogram. Vi föreslår att alla och oftare chefspositioner. Därför bör det bli obligatoriskt för alla elever ska ha en egen utbildningsplan vid slutet av årskurs nio. kommunala och fristående gymnasieskolor att kunna erbjuda För att minska osäkerheten vid studievalet och utbildning om företagande och företagares villkor, exempelvis öka chanserna att man väljer rätt utbildning tidigt bör genom UF-företagande. studierådgivningen under gymnasiet öka och mer fokusera på transparent information kring studiernas akademiska meriter och MODERATERNA SKA VERKA FÖR: jobbchanser. Vi vill även stärka studie- och yrkesvägledarens 1 att yrkesprogrammen på gymnasiet ska kunna ge roll, varje skolas studie- och yrkesvägledare ska få den högskolebehörighet. utbildning och de verktyg som behövs för att alla elever ska 2 att fler nationella branschgymnasieskolor etableras. kunna göra trygga och välinformerade gymnasieval. 3 att dimensioneringen av platserna i gymnasieskolan i För att underlätta rörligheten och matchningen förhållande till arbetsmarknadens behov förbättras. på arbetsmarknaden bör även en nationell studie- och 4 att lärlingsutbildningen och den gymnasiala karriärsrådgivning införas. Det skulle kunna utformas som en lärlingsanställningsformen utvecklas. digital plattform där individen kan söka både jobb och utbildning att stärka studierådgivningen under gymnasiet för att minska samt få information om i vilken grad olika utbildningar leder till osäkerhet vid studieval. jobb. Plattformen kan kombineras med rådgivning, till exempel 6 att införa en nationell studie- och jobbrådgivning för att via chatt eller över telefon. underlätta rörligheten och matchningen på arbetsmarknaden. Ung Företagsamhet är en ideell och obunden 7 att alla skolor bör kunna erbjuda sina elever utbildning om utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med företagande och företagares villkor, exempelvis genom UF- skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i företagande. utbildningssystemet. Ung företagsamhet bidrar till att barn och unga får möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Praktisk övning i entreprenörskap har många goda effekter. Det leder till att fler senare i livet startar företag, ökar kvaliteten på de startade företagen och bidrar till att fler kvinnor startar företag tidigare än genomsnittet. De som drivit UF-företag får en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar, högre inkomst PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 270 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

137 YRKESSKOLA: EN NY SKOLFORM En stor andel av de unga nyanlända som kommit till Sverige de senaste åren har varit i eller strax under gymnasieålder. De flesta av dessa har påbörjat gymnasiets språkintroduktionsprogram. Svenska gymnasieskolor har hanterat detta väl, men samtidigt är det tydligt att dagens system inte är tillräckligt flexibelt. I dag är språkintroduktion det snabbaste växande gymnasieprogrammet. En utvärdering från Skolverket (16) visar att endast 30 procent av eleverna har gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram tre år efter att de började på språkintroduktion. Nästan hälften hade slutat gå på gymnasiet helt och hållet. Det behövs fler studievägar som snabbare leder till arbete. Det behövs både för nyanlända elever och elever som gått hela den svenska grundskolan, men inte når gymnasiebehörighet. Därför ska en ny Yrkesskola inrättas. Yrkesskolan ska, beroende på elevens förkunskaper, omfatta ett, två eller tre år. Utbildningen kan t.ex. kombinera yrkesutbildning med språkstudier. Yrkesskolan ska utformas i nära samverkan med olika branscher och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Yrkesskolan ska verka som en snabb väg in på arbetsmarknaden men också ge möjligheter att läsa in den behörighet som krävs för gymnasiestudier. Yrkesskolan är en del av ett reformpaket för att fler ska höjas. Samlat innebär detta att de som påbörjar gymnasiet har förutsättningar att avsluta det. De som hellre vill påbörja en utbildning på Yrkesskolan ska ha möjlighet att göra det från och med att de har avslutat årskurs 9. På yrkesskolan finns möjlighet att läsa in gymnasiebehörighet. Detta innebär att gymnasiets introduktionsprogram successivt avskaffas. Yrkesskolan ska också vara ett alternativ för nyanlända unga vuxna som endast har förgymnasial utbildning. I september 16 var drygt ungdomar i åldern - 29 år inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Av dessa har 46 procent endast förgymnasial utbildning. Under 17 beräknas ytterligare 000 unga nyanlända med uppehållstillstånd i åldern år bosätta sig i kommunerna. Deras utbildningsbakgrund kommer sannolikt inte att skilja sig nämnvärt mot de som i dag befinner sig i etableringen. Det finns därmed behov av en ny utbildningsform för lågutbildade unga vuxna. En studie från Sveriges Kommuner och Landsting visar att av de som inte fullföljt sin gymnasieutbildning är det en stor andel som påbörjar studier på Komvux men endast en tredjedel når fram till en fullföljd gymnasieutbildning. Yrkesskolan kommer därmed att bli en väg in i utbildning och arbete för nyanlända ungdomar och unga vuxna i åldrarna -29 år. Yrkesskolan bör organiseras under Skolverket tillsammans med näringslivets branscher. få en utbildning som leder till arbete. Moderaterna föreslår även att skolplikten i grundskolan ska förlängas till 18 års ålder MODERATERNA SKA VERKA FÖR: för samtliga elever som inte uppnått gymnasiebehörighet. 1 att inrätta en ny nationell yrkesskola och yrkesexamen. Dessutom ska kunskapskraven för att bli antagen till gymnasiet PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 272 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

138 VUXENUTBILDNING: HÖGRE KVALITET OCH MER VALFRIHET Den kommunala vuxenutbildningen är till för den som saknar hela eller delar av grund- och gymnasieutbildningen. Här ska vuxna stärkas i sitt lärande och ges möjligheter att läsa in de kunskaper och färdigheter som krävs för att förbättra deras möjligheter till fortsatta studier och framtida jobb. För att möta de krav som ett globaliserat kunskapssamhälle ställer och förbättra matchningen på arbetsmarknaden måste en modern vuxenutbildning vara mer efterfrågestyrd än i dag. Individens och näringslivets utbildningsbehov förändras snabbt och anpassningar till denna efterfrågan behöver ske. En ökad mångfald av utbildningsanordnare bidrar samtidigt såväl till en kvalitetshöjande konkurrens som till en ökad utbudsbredd både avseende innehåll och form. Det ger individen bättre möjligheter att studera mer anpassat utifrån såväl sina behov som utifrån yrkeslivet. Alliansregeringen tillsatte utredningen Frivux Valfrihet i vuxenutbildningen (SOU 08:17), som kom med sitt betänkande under 08. En valfrihetsreform med utgångspunkt i på enhetsnivå. Vi föreslår därför att Skolinspektionen får i uppdrag att granska den kommunala vuxenutbildningen på enhetsnivå i likhet med den granskning som sker av grund- och gymnasieskolor. Rätten till att studera på Komvux ska utökas genom att rätten att läsa in såväl grundläggande som särskild behörighet till högskolestudier på den kommunala vuxenutbildningen blir en generell rättighet som omfattar alla som är behöriga till sådan utbildning. Ett stort hinder för många människor är att deras kunskaper inte räcker till på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är exempelvis tre gånger så hög för dem som saknar gymnasieutbildning jämfört med andra. Skolverkets utvärderingar visar att cirka tre av fyra av dem som har gått yrkesvux har fått en anknytning till arbetsmarknaden ett år efter avslutade yrkesstudier. För att fler människor ska kunna gå från arbetslöshet och utanförskap till jobb och egen försörjning måste fler människor ges en möjlighet att gå en yrkesvuxutbildning. Det är därför av stor vikt att platserna på yrkesvux anpassas efter behovet och byggs ut. betänkandet om Frivux bör genomföras i vuxenutbildningen där den studerande fritt ska få välja att läsa vuxenutbildning inom MODERATERNA SKA VERKA FÖR: kommunal eller annan regi. 1 att införa valfrihet inom vuxenutbildningen för en förbättrad Utredningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande matchning och ökad kvalitet. nivå en översyn för ökad individanpassning och effektivitet 2 att kvaliteten i vuxenutbildningen säkerställs genom ökad (SOU 13:) lämnar förslag om att förändra tillsynen av tillsyn. vuxenutbildningen. I dag sker endast en systematiserad 3 att rätten att studera på Komvux stärks. tillsyn av vuxenutbildningen på huvudmannanivå och inte 4 att antalet platser på yrkesvux ökar. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 274 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

139 YRKESHÖGSKOLAN: FLER PLATSER Yrkeshögskolan är viktig för möjligheterna att rekrytera personer som har ett kvalificerat yrkeskunnande. Men den är också för karriärbyten till bristyrken bör det därför finnas möjlighet förutbildningsarrangörer att erbjuda preparandutbildningar för att ge fler behörighet. viktig för individens möjlighet att skaffa sig yrkeskunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Yrkeshögskolans MODERATERNA SKA VERKA FÖR: fokus på jobb och arbetsplatsförlagt lärande kortar vägen 1 att antalet platser på Yrkeshögskolan fortsätter att utökas. från studier till jobb: nio av tio examinerade har ett arbete året 2 att preparandutbildningar och baskurser inom efter examen och lika många är nöjda med sin utbildning. yrkeshögskolan inrättas. Även andelen som får jobb inom sitt arbetsområde ligger högt och har ökat under 16. Yrkeshögskolan är också en viktig del i det livslånga lärandet och möjliggör både kompetensutveckling och karriärväxling. I takt med att samhälle, ekonomin och näringslivet förändras ställer detta nya krav på ett utbildningssystem som gör det än mer enklare för människor att byta arbete eller till och med bransch även längre upp i åldern. I dag finns drygt studerande på YH-utbildningar runt om i Sverige. Söktrycket var 16 i snitt 2,4 sökande per plats respektive 1,9 behöriga sökande per plats. Studerande inom yrkeshögskolan omfattar drygt en tiondel av studerande på universitet och högskola. För att stärka matchningen på arbetsmarknaden och möta efterfrågan finns ett behov att kontinuerligt bygga ut antalet platser på yrkeshögskolan. Antalet sökanden till Yrkeshögskolan ökar och många som vill och behöver vidareutbildning får i dag inte möjlighet till det. Den främsta anledningen till detta är dock inte platsbrist utan att de inte anses behöriga. Behörighetskraven till många YH-utbildningar är höga och kräver arbetsmarknadserfarenhet, vilket är svårt att få utan rätt förkunskaper. För att underlätta PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 276 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

140 HÖGRE UTBILDNING, FORSKNING OCH UTVECKLING: KVALITET OCH STÄRKT KONKURRENSKRAFT För att den svenska konkurrenskraften ska stärkas behöver Sverige en utbildningskedja av hög kvalitet och som håller ihop, från förskola till högskola och tillämpad forskning och innovation. En väl fungerande högskola behövs också för att Sverige ska fortsätta vara ett land som präglas av tillväxt och hög livskvalitet. Möjligheten att studera vidare oberoende av dina uppväxtförhållanden ska finnas för alla. på arbetsmarknaden efter avslutad examen. Det danska systemet med statligt anställda censorer som kvalitetssäkrar kunskapsresultaten bland studenterna är en potentiell väg framåt. Därtill bör kvalitetsutvärderingen hos Universitetskanslersämbetet förstärkas och myndigheten ska behålla sitt mandat att stänga ned undermåliga program. Utbildningar ska bedömas och utvärderas utifrån akademiska framgångar, men också hur bra studenterna lyckas när de väl lämnar utbildningen, till exempel vad gäller lön, jobbchanser, entreprenörskap med mera. För att göra det lättare för studenter att jämföra kvaliteten på olika utbildningar RESURSTILLDELNING OCH ORGANISATION: Som huvudfinansiär av den högre utbildningen har det offentliga ett särskilt ansvar för att säkerställa att resurserna används på ett bra sätt. I dag finns det brister när det kommer till effektivitet och styrning. Det högskolepolitiska ramverk som togs fram i början av 90-talet är inte rustat för att möta dagens utmaningar. Under de senaste 30 åren har antalet inskrivna helårsstudenter ökat bör en nationell rankinglista av program och kurser på landets universitet och högskolor inrättas. Kvalitetsmåtten som ska avgöra rankningen bör bland annat innehålla arbetsmarknadsetablering efter avslutad examen. Denna information ska publiceras och göras tillgänglig inför kursval. Den ska också användas som del av underlaget för beslut om nedläggning av utbildningar som inte håller måttet. från till drygt Ökningen har delvis drivits av att ambitionerna vuxit, men också av förlängda studietider och fler omstarter. Dagens resurstilldelningssystem är inte tillräckligt ändamålsenligt och behöver reformeras. Effektivitet och kvalitet bör vara vägledande när ett nytt resurstilldelningssystem tas fram. Ett reformerat system bör bland annat i högre grad GENOMSTRÖMNING: Sveriges högskolor ska garantera en god kompetensförsörjning. Det innebär att det krävs högre genomströmning än i dag så att fler studenter kan tidigarelägga sitt inträde på arbetsmarknaden. Reformer behövs för att öka studieintensiteten och minska kostnaden för den högre utbildningen. premiera akademisk kvalitet, genomströmning, samt etablering PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 278 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

141 För att säkerställa att åren med studiemedel främst syftar meriteringen för akademiska lärare nästan uteslutande sker till förberedelse inför yrkeslivet bör möjligheten att studera med genom forskningsmeriter medan undervisning och handledning studiemedel reformeras. I ett första steg bör det främst erbjudas på kandidat- och mastersnivå inte är lika högt ansett. En fyra års studiemedel för grundläggande studier. Ytterligare två professor ägnar i dag i genomsnitt 17 procent av sin tid till att år bör erbjudas för den som efter kandidatexamen väljer att undervisa på grundnivå. För att höja statusen på undervisningen studera för en mastersexamen. behöver förkunskapskraven ses över och höjas. De akademiska För att öka studenternas drivkrafter att avsluta sina kurser i lärartjänsterna behöver också utvärderas vad gäller deras tid bör universiteten också ha möjlighet att ta ut en mindre avgift uppdrag och meritering. efter första omtentan och därefter. Det finns även skäl att se över längden på flera av dagens högskoleprogram. Ytterligare ökade möjligheter att avsluta ett högskoleprogram i snabbare takt bör övervägas. INTERNATIONALISERING: Den svenska högskolan är internationaliserad, men mer kan göras för att ytterligare öppna högskolesektorn både för framstående internationella studenter och för lärare. ANTAGNING: Tillståndsgivningen för utländska lärosäten som vill upprätta Antagningssystemet till den högre utbildningen är i stort behov filialer i Sverige bör därför förenklas. av reformering. Det har blivit ett lapptäcke av olika system som Flera svenska universitet har hög internationell status gör det svårt att förstå och inte särskilt förutsägbart för varken och många studenter söker sig hit. När fristående lärosäten, till studenter eller lärosäten. Antagningssystemet bör ses över och kraven för att bli antagen till en högskoleutbildning bör exempel Handelshögskolan och Chalmers tekniska högskola, ska prissätta sina utbildningar bör de i högre grad än i dag höjas. Dessutom bör förutsättningarna för programspecifika kunna ta hänsyn till efterfrågan på dessa utbildningar. Detta antagnings- och behörighetsprov utredas. bör kombineras med fler statliga stipendier för internationella studenter som väljer att studera i Sverige. UNDERVISNING: Universiteten har i dag två likvärdiga uppdrag, forskning och FORSKNINGENS FINANSIERING: utbildning. Mycket tyder dock på att utbildningen ofta prioriteras Sverige är i dag en världsledande forskningsnation. Hur man mindre än forskningen på universiteten. Ett exempel är att än mäter och utvärderar så presterar Sverige väl. Grunden PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 280 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

142 för denna goda utveckling lades för flera årtionden sedan styrkedja, från styrelse till rektor, prefekt och dekanus, behöver men nu börjar länder i vår omvärld att komma ikapp och förbi präglas mer av linjestyrning så att de nationella prioriteringarna oss. OECD konstaterar att vi har en hög och jämn nivå på vår får genomslag i forskningen. Som ett litet land måste vi forskning, men saknar det som kallas preformance peaks våga prioritera så att Sverige i stället kan bli ett land där vi det vill säga områden där vi står ut som absolut världsbäst. I är världsbäst inom vissa strategiska områden. Detta innebär det moderna och globala forsknings- och innovationsklimatet också att man måste koncentrera forskningsresurserna till färre är detta precis vad Sverige behöver för att nya produkter och individer och lärosäten. tjänster ska kunna växa fram och för att kunna omsättas till nya Forskning av hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska jobb. Under lång tid har näringslivets investeringar i forskning vara internationellt konkurrenskraftig. Därför behöver antalet och utveckling minskat. Trots att staten nästan har fördubblat forskningsfinansiärer konsolideras. Det innebär färre, men större, sitt anslag under samma tid har den totala forskningsbudgeten forskningsprogram som möjliggör mer omfattande finansiering inte ökat. Detta är en allvarlig utveckling eftersom att den till ett mindre antal prioriterade projekt. företagsnära forskningen i direkt mening skapar jobb och I dag finns det universitet och högskolor, skillnaden tillväxt. Sverige behöver därför se över hur lagstiftningen kan är i formell mening inte särskilt stor. Skillnaden mellan till utformas så att vi kan främja mer och fler investeringar i Sverige. exempel Uppsala Universitet och Karolinska institutet å ena En av de viktigaste aspekterna är goda möjligheter för talanger, sidan och Mittuniversitetet och (från 18) Malmö Universitet experter och forskare att kunna bo i Sverige. Det handlar om en å andra sidan är mycket stora i termer av förutsättningar tillgång på bostäder, jobbmöjligheter för medföljande och inte och förväntningar. Ändå har de i princip samma uppdrag. I minst goda möjligheter att erbjuda internationella förskolor och dag publicerar exempelvis de traditionella universiteten 9 skolor. procent av all svensk forskning, men får bara 80 procent av forskningsresurserna. Det finns därför ett behov av en ny formell klassificering FORSKNINGENS ORGANISERING: Sveriges universitet och högskolor har i dag många, ofta spretande, uppdrag att klara av samtidigt som den statliga styrningen är otydlig och skiftande. Dessutom har varje lärosäte sina egna prioriterade forskningsprojekt som i vissa fall går emot de övergripande visionerna för svensk forskning. Lärosätenas Forskningsuniversitet som våra mer forskningsintensiva lärosäten kan få. De skulle skapa bättre förutsättningar och ett regelverk som får dem att bli internationellt konkurrenskraftiga. Dessutom har Sverige en stor potential i att styra mer offentligt finansierad forskning till vår institutssektor, vilket även OECD har föreslagit att Sverige bör göra. Exempelvis skulle staten kunna PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 282 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

143 öka sitt ägande i RISE - som är ett nätverk av teknikinriktade forskningsinstitut som samverkar med akademi, näringsliv och samhälle i innovationssystemen. Det skulle stärka RISE:s förutsättningar att bli världsledande inom sina forskningsfält och kunna locka fler svenska och utländska forskare. REKTORER: STÄRK DET LOKALA LEDARSKAPET Sveriges skolledare är avgörande för att Sveriges skolor ska fungera. I såväl forskning som i utvärderingar av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- utbildningspolitisk utvärdering) och OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) är MODERATERNA SKA VERKA FÖR: rektorerna och deras ledarskap avgörande för att lyfta elevernas 1 att reformera högskolans resurstilldelningssystem för att i resultat. Därför är det oroväckande att många rektorer och högre grad premiera akademisk kvalitet, genomströmning, förskolechefer snart kommer att gå i pension enligt SCB. samt etablering på arbetsmarknaden. Landets rektorer är i genomsnitt 49 år, enligt SCB:s senaste 2 att se över längden på svenska högskoleprogram. statistik (som gäller 14). Förskolecheferna är lite äldre, 1 år. 3 att stärka Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärdering. Skolledarna räknar med att tio till femton procent av skolledarna 4 att alla akademiska utbildningar redovisar kvalitet och kommer att gå i pension de närmaste åren. Samtidigt behöver jobbchans genom att en nationell rankinglista inrättas. framför allt förskolan och grundskolan byggas ut kraftigt, att reformera studiemedlet för tidigare inträde på eftersom det kommit så många nya barn till Sverige. Dessutom arbetsmarknaden. är omsättningen på skolledare hög och det finns stora skillnader 6 att ge universiteten möjlighet att ta ut en mindre avgift vid i de förutsättningar som skolledare får för sitt arbete. omtentor. För att stärka den framtida rekryteringen av rektorer och för 7 att kraven för grundläggande behörighet höjs. att från start ge rektorerna en bättre grund att stå på föreslås att 8 att förutsättningarna för programspecifika antagnings- och en rekryteringsutbildning för blivande rektorer inrättas. behörighetsprov utreds. För att stärka skolledarnas kompetensutveckling bör 9 att förbättra möjligheten för utländska universitet att etablera varje huvudman har skyldighet att se till att rektorer går en sig i Sverige. fördjupningsutbildning på tio högskolepoäng. att privata FoU-investeringar i Sverige ökar. Rektorer bör också tillsättas utifrån tidsbestämda 11 att antalet forskningsfinansiärer konsolideras. förordnanden för ökat fokus på resultat. Samtidigt bör kraven 12 att lärosätenas uppdrag och styrning renodlas för en höjas på skolor och skolledningar som inte håller måttet. Den forskning i världsklass. rektor som konsekvent levererar under förväntade resultat bör 13 att en ny indelning av lärosätena införs. kunna skiljas från rektorsrollen. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 284 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

144 Sverige behöver fler skickliga rektorer med bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag. Rektorer behöver ett tydligare definierat uppdrag med mer tid till att vara pedagogiska ledare för lärarna på skolan. MODERN SKOLA: TEKNIK SOM STÄRKER LÄRANDET En modern kunskapsskola förutsätter tillgång till moderna verktyg. Rätt använt kan IT i skolan öppna nya möjligheter till en förenklad administration, pedagogisk utveckling och bättre MODERATERNA SKA VERKA FÖR: stöd till elever i behov av särskilt stöd. Men detta förutsätter 1 att en statlig rekryteringsutbildning för blivande rektorer att skolan och lärarna har den kompetens och kunskap som inrättas. krävs för att fullt ut dra nytta av teknikens möjligheter. Dessutom 2 att rektorers vidareutbildning stärks. bör investeringar i ny modern teknik alltid föregås av en 3 att rektorer bör tillsättas utifrån tidsbestämda förordnanden. konsekvensanalys utifrån om tekniken höjer kunskapsresultaten samt om det finns andra mer effektiva metoder att åstadkomma högre kunskapsresultat. I dag finns stora skillnader i graden av digitalisering mellan olika skolor. För att säkerställa att alla elever får samma förutsättningar till en modern kunskapsskola behövs en digital strategi för skolan och ett råd av experter för skolans digitalisering. Strategin föreslås innehålla: Stöd för att huvudmän ska kunna välja digitala verktyg som höjer kunskapsresultaten. Stöd till utbyggnad av digital infrastruktur i skolan. Digitaliseringslyftet, fortbildning för lärare med fokus på digitala lärverktyg. Att Skolverket får i uppdrag att tillsammans med lärosätena ta fram metodik och utbildningar i syfte att stötta lärares användning av digitala lärverktyg. Att Skolverket får i uppdrag stötta utveckling och spridning av framgångsrika metoder. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 286 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

145 Alla lärare ska få med sig kunskap om metodik och didaktik Alla elever i Sverige ska ha tillgång till en skola av hög i en digital skolmiljö från lärarutbildningen, inklusive digitala kvalitet, oavsett var i landet man bor. På mindre orter möter lärverkyg. dock skolorna andra utmaningar än skolor i större städer. Forskning om digitala metoder i skolan. Fjärrundervisning, som innebär att läraren undervisar elever via Att förskolan får ett uppdrag att aktivt arbeta för ett likvärdigt videolänk i realtid, gör det möjligt för små skolor att fortsätta digitalt lärande. erbjuda undervisning i alla ämnen i stället för att stänga ner och Att förskollärares IT-kompetens säkerställs i utbildning och tvinga elever att flytta eller resa långt för att få sin undervisning. fortbildning. Nationella prov är ett viktigt verktyg för kunskapsuppföljning. Samtidigt får administration, genomförande och rättning inte ta för mycket tid i anspråk från den lärarledda undervisningstiden. Därför behöver svensk skola digitaliserade och externt rättade nationella prov. Det skulle minska lärarnas administration, minska möjligheterna till fusk och ge bättre möjligheter till en mer likvärdig och rättssäker bedömning av proven, vilket kan MODERATERNA SKA VERKA FÖR ATT: 1 att en nationell digital strategi för skolan inrättas. 2 att nationella prov genomförs och rättas digitalt. 3 att ett nordiskt center för digitalisering i skolan inrättas. 4 att fjärrundervisning tillåts i fler ämnen. Partistyrelsen föreslår arbetsstämman att anta proposition 2: Nolltolerans mot dåliga skolor. medföra att betygsinflationen motverkas. Externt rättade prov har ett stort stöd bland lärarna. I Lärarnas Riksförbunds undersökning från anser hela 86 procent av lärarna att nationella prov bör rättas centralt. De nordiska länderna har skolsystem som påminner om varandra vilket ger länderna stora möjligheter att utveckla och stödja exempelvis skolans digitalisering. Därför behövs ett nordiskt digitaliseringscenter som tar ett helhetsansvar för skolans digitalisering. Med ett sådant center kan de nordiska länderna utveckla gemensamma spetskompetenser, bättre sprida framgångsrika metoder och ansvara för forskningen på området. PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 288 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

146 Reservationer Christian Gustavsson reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Höga kunskapsresultat: Nolltolerans mot dåliga skolor, stycke 3-4 (sid 234, från rad 16) till förmån för ny lydelse enligt följande: Alliansregeringen inrättade Skolinspektionen för att stärka uppföljningen av hur svenska skolor sköter sitt kunskaps uppdrag. Nu behöver vi gå vidare. Skolor som inte når godkänd nivå ska åläggas att teckna ett kunskapskontrakt med Skolverket. Kunskapskontrakten innehåller krav på åtgärder och resurser för att vända resultaten. Åtgärderna för att höja kunskapsresultaten ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Kunskapskontraktet gäller tills dess en tydlig förbättring av kunskapsresultaten kan fastställas. Finansieringen ska i första hand hämtas från dagens riktade statsbidrag, samt berörd huvudman. Kunskapskontrakt gäller både offentliga och fristående huvudmän. Kontrakten avser att skydda elever från dåliga skolor. samt punkt 2 i samma kapitel (sid 237, rad 26-27) till förmån för strykning med följande motivering: Välfärdens verksamheter ska hålla en god kvalitet, oavsett om det handlar om skolor, äldreomsorg, sjukvård eller socialtjänst. Till stor del är det här också välfungerande verksamheter där medarbetare och ledare dagligen gör nytta. Samtidigt går det inte att blunda för att det också finns verksamheter och huvudmän som brister i ledarskap och kvalitet. Propositionerna kring välfärdens verksamhet har, enligt mig, en allt för stor tilltro till vad staten kan åstadkomma genom styrning och uppföljning. Vi vet att ledarskapet, både det politiska och det hos verksamheten, är avgörande för resultaten. Kvalitet byggs av ett närvarande och skickligt ledarskap och ansvarstagande, engagerade och duktiga medarbetare som varje dag vinnlägger sig om att göra ett gott jobb ute i verksamheterna. Det finns däremot väldigt lite som talar för att ett ökat inslag av inspektioner, vilket i praktiken innebär kontroll av om man har rätt papper i en pärm, bidrar till utveckling av verksamheten. Jag vill snarare hävda att den ökade inspektionshetsen bidrar till mer osäkra rektorer och medarbetare. Det saknas tyvärr inte exempel på Skolinspektionen och IVO bidragit till att försämra skolors, äldreomsorgens och socialtjänstens kvalitet. som ofta blir snäva och aktivistiska tolkningar av lagstiftningen. Därför kan jag inte ställa mig bakom vad jag upplever är en utökning av inspektionshetsen genom en årlig bedömning av varje skola i Sverige. Det förefaller inte vara en effektiv användning av vare sig skattebetalarnas pengar eller arbetstiden hos välfärdens medarbetare. Däremot kan jag ställa mig bakom förslaget om Kunskapskontrakt, eftersom det tar fasta på att just konstruktivt komma till rätta med missförhållanden och därmed ett förslag i rätt riktning.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Lärare: ett attraktivt yrke, avsnitt Förslag gör ern bättre lärarutbilding med hög kvalitet punkt 2 (sid 244 rad 22-24) till förmån för strykning och punkt 6 (sid 24 rad 1-2) till förmån för ny lydelse enligt följande Ge kognitionsvetenskapen, didaktiken och den praktiska metodiken en förstärkt roll på lärarutbildningen på bekostnad av den abstrakta pedagogiken.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ordning och reda: Inget stök i skolan, punkt 1 (sid 248, rad 18-) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Högre utbildning, forskning och utveckling: Kvalitet och stärkt konkurrenskraft, punkt 3 (sid 284 rad 12) till förmån för ny lydelse enligt följande: att Universitetskanslerämbetet bör få huvudansvaret för kvalitetsgranskningen.. Benjamin Dousa, Hanif Bali, Fredrik Saweståhl, Christian Gustavsson, Beatrice Ask och Hans Wallmark reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Modern skola: teknik som stärker lärandet, stycke 4-8 (sid 287, rad 18-27) till förmån för strykning. Avvikande mening Helena Nanne anmälde avvikande mening i enlighet med Benjamin Dousas reservationer. Självklart ska kvaliteten i välfärden följas upp och missförhållanden rättas till. Fokus i inspektionsuppdraget borde dock ligga i att snarare bidra till att utveckla välfärden än att straffa genom vad PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR 290 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 2: NOLLTOLERANS MOT DÅLIGA SKOLOR

147 Proposition 3: Trygg vård och omsorg

148 Proposition 3: Trygg vård och omsorg Innehåll Hälso- och sjukvård 297 Korta patienternas väntetider återinför en utvecklad kömiljard 302 Ledning, styrning och organisation vården ska utgå ifrån patienten 30 Utveckla den nära vården med patienten i centrum primärvårdreform 311 Säker förlossningsvård 314 Stärk patientsäkerheten koncentrera högspecialiserad vård 316 Prioritera vårdkedjan av de mest sjuka äldre 319 Kvalitetskontrakt i vården 321 Stärk vårdens medarbetare fler specialistsjuksköterskor och allmänläkare 323 Prioritera barn och ungas psykiska hälsa - utveckla och stärk psykiatrin 3 Ny nationell cancerstrategi 327 Stimulera och samordna digitaliseringen 329 Skärp straffen gällande hot och våld mot vårdpersonal 331 Socialtjänst 333 Stärk socialtjänstens medarbetare 336 Inrätta ledarskapsutbildning inom socialtjänsten 339 Kvalitetskontrakt i socialtjänsten säkra den utsattes trygghet 340 Socialtjänstens samarbete med övriga delar av samhället 342 Stärkt omsorg om utsatta barn 344 Ta fram en ny modern socialtjänstlag 346 Stimulera fortsatt digitalisering av socialtjänst 347 Äldreomsorg 349 Stärk äldres rätt till ett värdigt liv 31 Trygga boende för äldre 34 Stärk äldreomsorgens medarbetare 37 Inrätta ledarskapsutbildning inom äldreomsorgen 38 Kvalitetskontrakt i äldreomsorgen säkra äldres trygghet 360 Kvalitetssäkrad demensvård 362 Stimulera fortsatt digitalisering inom äldreomsorg 36 Brottsförebyggande innehåll i kriminalvården 434 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

149 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Moderaternas utgångspunkt är att alltid sätta människan före systemen. Sjukvård ska ges i rätt tid, på rätt plats och hålla hög kvalitet. Vården ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Patienten och patientsäkerheten ska sättas främst. Kontinuitet i kontakter ska eftersträvas för att stärka mötet mellan patient och medarbetare i vården. VALFRIHET OCH MÅNGFALD: Vården blir bättre och utvecklas när det finns en mångfald av utförare som utvecklar olika vårdverksamheter. Alla ska kunna välja vård utifrån sina förutsättningar och behov. Samtidigt varierar förutsättningar avsevärt mellan olika delar av Sverige. Detta ska emellertid inte påverka alla patienters rätt att få vård i rätt tid. Valfrihet för varje patient att välja vårdgivare skapar också möjligheter för vårdens medarbetare att utvecklas, finna olika karriärvägar, kunna specialisera sig och få ökat ansvar med bättre löneutveckling. Det finns många kompetenta medarbetare inom vården. Det är viktigt att ta tillvara på deras kompetens och ge de möjligheter till vidareutveckling. Vården i Sverige håller mycket hög medicinsk kvalitet i internationellt perspektiv. Den medicinska och tekniska utvecklingen avseende nya behandlingsformer och läkemedel ger stora möjligheter att utveckla vårdens kvalitet. Allt fler avancerade och mer kraftfulla läkemedel tas fram genom ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

150 forskning och innovation. Det räddar fler människoliv och ökar svårt sjukas livskvalitet. använder mycket tid åt administration och det finns exempel på hur undersköterskor, trots lång dokumenterad erfarenhet, plötsligt inte får utföra samma uppgifter som tidigare när de träder in i landstingets eller regionens vårdorganisation. SVENSK SJUKVÅRD KAN BLI BÄTTRE: Det finns delar av svensk hälso- och sjukvård som vi kan vara stolta över så som de insatser som vårdens medarbetare utför varje dag, samtidigt finns det omfattande problem. Sverige har bland Europas allra längsta väntetider. Dessutom är vårdens kvalitet varierande med stora regionala skillnader. Svensk vård är sjukhustung och har en för svagt utvecklad nära vård och primärvård. Sjukhusens akutmottagningar tar emot allt för många patienter som egentligen kan tas om hand av den nära vården. Detta skapar köer. Antalet anställda i hälso- och sjukvården är fler än någonsin tidigare. Antalet läkare ökar och Sverige ligger på plats 6 av 23 undersökta OECD-länder när det gäller antalet läkare. Antalet sjuksköterskor ökar också och Sverige har fler sjuksköterskor än genomsnittet i OECD. Trots den positiva utvecklingen av antalet läkare i Sverige är det tydligt att patienter i den svenska vården träffar läkare i mindre utsträckning än i andra jämförbara länder. Slutsatsen är att svensk vård inte är tillräckligt produktiv. Jämfört med övriga länder i norden har svenska sjukhus lägst produktivitet. Vården tar inte tillvara på medarbetarnas tid tillräckligt bra. På grund av bristande arbetsledning och bristfälliga arbetsverktyg hamnar arbetsuppgifter inte alltid på den som Det är ett begränsat antal patienter som står för en betydande del av de använda resurserna inom hälso- och sjukvården. En stor del av vården riktas till personer som är multisjuka med flera kroniska sjukdomar. De står för drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningarna och för hälften av de samlade sjukvårdskostnaderna. 80 till 8 procent av vårdens totala resurser riktas till personer med en eller flera kroniska sjukdomar. Den stora möjligheten att skapa mer välfungerande vård handlar därmed om det samlade omhändertagandet av de mest sjuka äldre som ofta är multisjuka kroniker. Där en fast vårdkontakt är en av de viktigaste pusselbitarna. I dag är det många äldre som upplever att de faller mellan stolar där varken sjukhusvården, primärvården, kommunala hemsjukvården eller äldreomsorgen tar helhetsansvar för att den som är sjuk får rätt samlad vård och omsorg. Ett av de största hoten mot en fungerande sjukvård och medborgarnas hälsa är den eskalerande antibiotikaresistensen. Det finns ingen enkel och snabb lösning för att möta detta allvarliga hot. Det räcker inte med svenska insatser utan kräver europeiska och globala svar. Fortsatt svenskt och framför allt globalt arbete för stram och följsam antibiotikaanvändning är en förutsättning för att resistensutvecklingen inte snabbt skulle kunna göra jobbet bäst och mest tidseffektivt. Läkare PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 298 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

151 ska bli utom kontroll. Utvecklingen av nya antibiotika behöver stimuleras. krav på professionen. Professionen behöver ges möjlighet att ta större ansvar för resultat och utveckling samt för sin egen fortbildning. LEDARSKAP, ORGANISATION OCH STYRNING: SVENSK SJUKVÅRDS FRAMTID: Det lokala ledarskapet är avgörande för hälso- och sjukvårdens Moderaterna prioriterar reformer som alltid sätter patienten förmåga att leverera god kvalitet och attrahera medarbetare. och patientsäkerheten främst. Vi vill stärka svensk sjukvårds Skickliga ledare bidrar till god arbetsmiljö och ger medarbetarna förutsättningar kvalitet, korta vårdköerna, lösa bemanningskrisen, förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö och minska de stora och växande att lyckas, vilket leder till goda resultat och nöjda regionala skillnaderna. Ingen ska behöva tvivla på att svensk medborgare. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvård finns där när den behövs och att den håller bra lokalt ledarskap. hög kvalitet. Det handlar om att ge vårdens ledare goda förutsättningar i form av administrativ uppbackning, ansvar för rimligt antal anställda och förutsättningar för fortbildning. Samtliga ledare i vården bör ha en plan för hur de ska utveckla sitt ledarskap samt ges tid att utvecklas och lära nytt. Det handlar också om självbestämmande som gör det möjligt att göra skillnad. Det är viktigt att det råder balans mellan att mäta, ställa krav, följa upp och att ge utrymme och frihet åt professionerna att forma verksamheterna. Politikens roll ska främst vara att säkra finansieringen och kvaliteten. Därutöver bör stort utrymme lämnas åt professionen. Det är inte politiker som i huvudsak ska bestämma hur målen och kvalitetskraven ska nås. Det är viktigt att verksamheternas självbestämmande stärks och detaljstyrning undviks. Samtidigt ställer större självbestämmande också högre PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 300 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

152 KORTA PATIENTERNAS VÄNTETIDER ÅTERINFÖR EN UTVECKLAD KÖMILJARD Sverige har bland Europas allra längsta väntetider i hälso- och sjukvården. Vårdköerna växer nu dessutom kraftigt efter att de under åren 07 till 14 halverades. Väntetiderna är nu återigen på samma höga nivåer som år 07. Trots de långa köerna till sjukhusens akutmottagningar får tiotusentals patienter vänta längre än sju dagar på att kunna få genomföra besök hos en allmänläkare i primärvården. Alltför många patienter tvingas att vänta längre än tre månader på operation i specialistvården. Den utlovade vårdgarantin bryts varje dag inom vården. De regionala skillnaderna är omfattande. En person i Västmanland med diagnosen lungcancer tvingas att vänta mer än dubbelt så lång tid på behandling som en lungcancersjuk person i Dalarna. Över nio av tio patienter får sin operation genomförd inom tre månader på Gotland medan endast fem av tio patienter får motsvarande i Örebro. Vården ska fungera och vårdköer ska i ett första steg halveras för att därefter tas ned till ett minimum. Den samlade nära vården och primärvården ska stärkas för att kunna öka tillgängligheten och minska väntetiderna. Därför behövs en mer utvecklad kömiljard. Denna utvecklade kömiljard ska utformas på ett nytt sätt: Den ska vara bredare än tidigare och även innehålla exempelvis röntgen och laboratorietester. Den ska innehålla snävare och ambitiösare tidsgränser gällande vårdgarantin. Den ska vara professionsneutral och riktas mot att alla patienter har rätt att få kontakt med primärvården samma dag och att en medicinsk bedömning genomförs inom tre dagar i primärvården/den nära vården. Patienter ska därefter ha rätt till ett första besök och diagnos i specialistvården inom 60 dagar, på sikt inom 30. Behandling/åtgärd/operation ska därefter vara genomförd inom 60 dagar. På sikt inom 30 dagar. Målen inom vårdgarantin ska därför på sikt vara Den ska vara mer heltäckande och samordnande. Det är centralt att möjliggöra sammanhållna vårdkedjor utifrån patientkvalitet, kontinuitet och resurseffektivitet. De landsting och regioner som lever upp till de beslutade miniminivåerna gällande väntetider inom vårdgarantin får ta del av de avsatta resurserna. De landsting och regioner som inte lever upp till de beslutade miniminivåerna gällande väntetider inom vårdgarantin kan bli föremål för åtgärder inom ramen för ett kvalitetskontrakt. Detta prestationsbaserade statsbidrag ska begränsas i tid och omfattning. Det ska fastställas en bortre tidsgräns och utformningen av statsbidraget ska underlätta den uppföljning och analys som ska utföras. Uppdraget att följa upp, utvärdera, analysera, sammanställa och redovisa efterlevnaden av vårdgarantin bör ges till en eller flera statliga myndigheter. Redovisning ska ske regelbundet, öppet och med så korta tidsintervall som möjligt för att underlätta en mer effektiv styrning. Den ska redovisas så lättillgänglig och lättförståelig som möjligt. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 302 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

153 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att vårdköerna i ett första steg halveras för att därefter tas ned till ett minimum. 2 att en mer utvecklad och heltäckande prestationsbunden LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION VÅRDEN SKA UTGÅ IFRÅN PATIENTEN Kvaliteten i svensk vård är mycket hög och antalet anställda tillgänglighets- och samordningsmiljard införs. i vården är fler än någonsin. Samtidigt har vården flera 3 att en eller flera statliga myndigheter får uppdraget att följa utmaningar. Det handlar bland annat om långa och växande upp, utvärdera, analysera, sammanställa och redovisa köer, bristande tillgänglighet och att patienter inte känner sig efterlevnaden av vårdgarantin. delaktiga i sin egen vård. I Sverige träffar patienter läkare i mindre utsträckning än i andra jämförbara länder. Den samlade bedömningen av svensk vård är att många av problemen handlar om att vårdens resurser inte används tillräckligt effektivt. Samtidigt går det naturligtvis inte att utesluta att mer resurser kan komma att krävas för att möta ett ökat vårdbehov hos en växande och allt äldre befolkning, dessutom innebär de senaste årens flyktingkris fortsatt stor belastning för hela vården. Men Moderaternas utgångspunkt är att alltid försöka förbättra användningen av skattebetalarnas pengar innan nya resurser förs till. Det finns behov av strukturella förändringar av svensk vård, bland annat behöver primärvården förstärkas så att fler patienter kan få hjälp i den nära vården istället för att söka sig till sjukhusens akutmottagningar. Det handlar också om att koncentrera den mest krävande och specialiserade vården till färre platser för att säkerställa patientsäkerheten och kvaliteten. Men hälso- och sjukvårdens resurser kan också användas mer effektivt om det lokala ledarskapet fungerar och organisationerna bättre anpassas till de behov som finns. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 304 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

154 VALFRIHET OCH MÅNGFALD: riktning för att förbättra verksamheten är avgörande för god Valfrihet och mångfald inom vården innebär att olika kvalitet. vårdmodeller, organisationsformer samt olika vård- och Gott ledarskap handlar också om att balansera olika behandlingsformer prövas. Alternativen driver på kvalitetsarbetet målkonflikter och skapa tydliga strukturer för hur sådana och innovationen. Skickligt ledarskap inom fristående konflikter ska hanteras. Det handlar om lyhördhet, men också verksamheter kan vara en föregångsmodell för hur verksamheter om att fatta beslut och att sedan kommunicera de besluten på kan förbättras även inom den offentligt drivna vården. Det ett tydligt sätt. Verksamhetens mål måste vara begripliga för att innebär emellertid inte att den offentliga verksamheten inte ska få med sig medarbetarna. ta sitt ansvar att driva på utvecklingen. Tvärtom ska skickligt Gott ledarskap kommer inte av sig själv. Det behövs ledarskap inom vården uppmuntras och eftersträvas. träning, vidareutbildning och en plan för utveckling. Det finns exempel på vårdenheter med i princip samma förutsättningar, men med helt olika utfall på grund av olika ledarskap. Slutsatsen BRA LEDARSKAP SKAPAR GOD VÅRD: Kvalitet i all välfärdsverksamhet handlar ytterst om medarbetarna. Utan skickliga och kompetenta medarbetare, är att gott ledarskap är bland det mest effektiva både för att uppnå goda resultat och samtidigt vara kostnadseffektiv. som ges utrymme att utöva sitt yrke med tillit och självbestämmande, kommer verksamheterna inte att fungera. EFFEKTIVITET OCH UTVECKLING: Därför är det avgörande att det lokala ledarskapet säkerställer Det lokala ledarskapet måste ständigt arbeta med goda arbetsvillkor och är en attraktiv arbetsgivare. Ett bra ledarskap definieras av flera olika kvaliteter. verksamhetsutveckling som både stärker kvaliteten och verksamhetens effektivitet. Vården ska styras och utvecklas Det handlar om att skapa en kultur som bejakar öppna och metodiskt. Mätning och utvärdering är en viktig del i detta, transparenta beslutsprocesser med tydlig ansvarsfördelning. samtidigt är det viktigt att det görs med ett tydligt syfte att Medarbetare ska känna tillit och att de kan utföra sitt yrke förbättra verksamheten. Mätningar ska inte göras för mätandets självständigt. Verksamheten ska uppmuntra och hitta former för att ifrågasätta nuvarande arbetssätt till förmån för nya som skull och det får inte påverka verksamheten negativt. För att utveckla verksamheten menar vi att det lokala ledarskapet förbättra och utvecklar verksamheten. Kreativiteten ska vara måste arbete med följande: stor utan att patientsäkerheten riskeras. Ledare som lyckas få medarbetare att känna engagemang och vilja att dra i samma PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 306 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

155 frekvent mäta de viktigaste och mest prioriterade efter mötet. I framtiden kommer digitala beslutsstödsystem kvalitetsindikatorerna. De som handlar om medicinska i vården möjliggöra snabbare och ännu säkrare diagnoser resultat/utfall, väntetider och patientnöjdhet. och behandlingar samt bidra till snabbare och tydligare redovisa resultaten öppet med så korta tidsintervall som kommunikation i mötet mellan patient och vårdens medarbetare. möjligt. Dels för första linjens vårdpersonal, dels för För att stärka patientmötet behöver kontinuitet i allmänheten. bemanning i vården eftersträvas i all styrning som handlar mäta produktion och produktivitet i vården. om att utveckla kvaliteten. Det ökar tryggheten och stärker genomföra kontinuerliga uppföljningar av den patientens förtroende för vården att ha regelbunden kontakt patientupplevda nöjdheten rörande kvalitet, tillgänglighet och med samma människa. Det samlade omhändertagandet och bemötande avseende respektive klinik och vårdcentral. bemötandet behöver särskilt utvecklas vid vård av de mest Det politiska ledaskapet ska i dialog med sjuka äldre och vård av personer som har kronisk cancer. verksamhetschefer se över och utveckla ersättningssystemen för att uppmuntra och stimulera kvalitetsutveckling, kostnadskontroll, nytänkande och innovation genom hela vårdkedjan. Det lokala ledarskapet kan förbättra tillgängligheten och stärka patienters delaktighet: Sverige hamnar ofta långt ned i internationella jämförelser avseende patienternas upplevelser av bemötandet från läkaren. Det gäller bland annat hur mycket tid läkaren ägnar åt patienten, hur stora möjligheter det finns för patienten att ställa frågor, hur delaktig patienten är i besluten om sin vård samt hur lättförståeliga läkarens förklaringar är om patientens tillstånd. Det lokala ledarskapet ska bygga förtroende för vården genom att skapa god tillgänglighet, professionellt bemötande av patienten, inlevelseförmåga och förmåga att i mötet med patienten kommunicera på ett tydligt sätt. Det kräver att patienten ges rätt information före, under och även LEDARSKAPSPROGRAM: Ledarskap och mentorskap har avgörande betydelse för vårdens långsiktiga förmåga att bedriva verksamhet av hög kvalitet. En viktig del för att kunna skapa förutsättningar för detta handlar om utbildning och fortbildning för chefer inom alla delar av hälso- och sjukvården. Vi vill inrätta en nationell ledarskapsutbildning avsedd för framtidens ledare inom vården för att ge professionen en ännu starkare och tydligare roll. Chefer ska kunna ge ett strukturerat mentorskap till oerfarna nya chefer. Vi vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med intresseorganisationer, aktörer och utförare av vård, ta fram förslag på ledarskapsutbildning. Ledarskapsutbildningen ska i första hand vara avsedd för första linjens chefer inom vården. Vi vill stärka det lokala ledarskapet, stimulera PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 308 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

156 vidareutbildningar, handledarstöd och att vården lokalt tar fram mentorskapsprogram. UTVECKLA DEN NÄRA VÅRDEN MED PATIENTEN I CENTRUM PRIMÄRVÅRDREFORM MODERATERNA SKA VERKA FÖR: I Sverige står primärvården vid en internationell jämförelse för 1 att skapa förutsättningar för att styrningen av vården ska en liten andel av den totala hälso- och sjukvården. Sverige utgå ifrån patienten. använder 17 procent av de samlade resurserna inom vården till 2 att möjliggöra för snabbare och tydligare kommunikation i primärvård. Motsvarande resursfördelning i Norge är procent mötet mellan patient och vårdens medarbetare. och i Nederländerna uppemot 39 procent. 3 att kontinuitet i bemanning i vården eftersträvas i all styrning De regionala skillnaderna är samtidigt omfattande. De som handlar om att utveckla kvaliteten. resurser som riktas till primärvård varierar med 4 procent 4 att skapa förutsättningar för att de viktigaste och mest mellan det landsting/region som satsar mest på primärvård prioriterade kvalitetsresultaten ska mätas, redovisas jämfört med det som satsar minst. Det är åtta landsting/regioner öppet samt att kontinuerliga uppföljningar förs av den som lägger procent eller mindre av de totala resurserna inom patientupplevda nöjdheten avseende respektive klinik och hälso- och sjukvården på primärvården. vårdcentral. Sverige har i dag en stor obalans inom vården som är att produktion och produktivitet i vården ska mätas som en mycket sjukhustung. Den nära vården med primärvården del av metodisk styrning och utveckling. som bas behöver byggas ut. Det innebär att resurser behöver 6 att skapa förutsättningar för effektiva ersättningssystem som flyttas från sjukhusen till den nära vården. Syftet med att stärka stimulerar kvalitetsutveckling, kostnadskontroll, nytänkande primärvården är att den samlade nära vården ska vara så bra och innovation genom hela vårdkedjan. och tillgänglig att den blir det naturliga förstahandsvalet för 7 att inrätta en nationell ledarskapsutbildning avsedd för de allra flesta. På sikt bör åtminstone procent av vårdens framtidens ledare inom vården. samlade resurser i Sverige riktas mot den nära vården. Det krävs en nationell och samlad definition av primärvårdens uppdrag. Den bör tas fram av Socialstyrelsen tillsammans med huvudmännen, patientorganisationer och vårdens medarbetare. Den ska beskriva vilken vård som ska ges inom primärvården och hur öppettider ska anpassas efter patienternas behov för att ha en god tillgänglighet under PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 3 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

157 dygnets alla timmar. Den nära vården bör kunna ansvara för MODERATERNA SKA VERKA FÖR: diagnostik, behandling och rehabilitering för de allra flesta 1 att en nationell primärvårdsreform ska genomföras. patienters vårdbehov samt ansvara för akut vård som inte kräver 2 att en nationell samlad definition av primärvårdens uppdrag vård på ett sjukhus. införs. Ett samordningsansvar för patienter bör införas, så att 3 att ett nationellt primärvårdsuppdrag ges till alla landsting/ patient och anhöriga alltid vet vart man ska vända sig i den regioner och kommuner. nära vården. Primärvårdens roll ska bland annat vara att knyta 4 att ett samordningsansvar i den nära vården införs för att ge samman vården kring patienten. Patienter och anhöriga ska patienter en fast vårdkontakt. kunna få en fast vårdkontakt exempelvis genom läkare eller kontaktsjuksköterska. Möjligheterna att själv välja vård ska utvecklas och stärkas. Det innebär bland annat fler professionsdrivna vårdcentraler i hela landet och ersättningssystem som stödjer effektiva och jämlika möjligheter till aktiva vårdval. Modern teknik kan föra vården närmare patienten. Det kan bland annat innebära fler digitala möjligheter som bidrar till mer nära vård i hela landet. Det kan handla om fler virtuella vårdmöten, fler möjligheter till digital information om den egna vården samt att digitalt boka besök och få uppföljande information. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 312 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

158 SÄKER FÖRLOSSNINGSVÅRD Att bli förälder och bilda familj ska vara en lycklig och positiv del av livet. Ingen ska behöva känna sig otrygg eller osäker inför mötet med mödravården eller förlossningsvården. Tyvärr är det inte så i dag. Den svenska förlossningsvården har blivit sämre. Fler nyförlösta måste återinskrivas akut, andelen förlossningsskador ökar och en större andel barn mår sämre efter förlossningen. Enligt OECD ligger Sverige högt över snittet när det gäller förlossningsskador. Det är även stora regionala ska vända sig vid behov av stöd och eftervård när sjukhuset inte längre har ansvar för vården. En tryggare förlossningsvård utbilda fler barnmorskor. Öka antalet utbildningsplatser och förbättra arbetsvillkoren för landets barnmorskor. Kvalitetssäkra förlossningsvården. Satsningen ska dels innehålla möjligheter att pröva att införa nya karriärstegar och karriärvägar för sjuksköterskor att utbilda sig till barnmorskor. Dels att utöka antalet utbildningsplatser för barnmorskor. skillnader. I Halland återinskrivs 0,6 procent av andelen mammor akut, i Västernorrland 3,3 procent. Under åren 14 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: var det fem gånger så vanligt att mammor drabbades av 1 att vårdkedjan mellan mödravård, förlossningsvård och förlossningsskador i Jämtland (3, procent) än i Västernorrland eftervård stärks. (0,7 procent). 2 att patientlagen avseende mödravård, förlossningsvård och Dagens vårdkedja mellan mödravård, förlossningsvård eftervård skärps. och eftervård håller inte ihop. Den behöver stärkas för att 3 att utöka antalet utbildningsplatser för barnmorskor. kvinnor som är gravida ska få en fullständig bild av sitt vårdförlopp, känna sig trygga och delaktiga i hela processen samt ges möjligheter att själv få välja vårdgivare. Vårdkedjan har inte utretts på 70 år därför vill vi genomföra en utredning som tar ett helhetsgrepp om samtliga delar av mödravården, förlossningsvården och eftervården. Socialstyrelsen har kartlagt hur vården efter förlossning ser ut inom svensk hälso- och sjukvård. De gör bedömningen att det finns tydliga brister och behov av förändringar i vården efter förlossning. Det avser såväl vården på sjukhus som efter hemgång från sjukhuset. Det är till exempel otydligt var kvinnor PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 314 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3 PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

159 STÄRK PATIENTSÄKERHETEN KONCENTRERA HÖGSPECIALISERAD VÅRD Sverige har i dag sju universitetssjukhus som tillsammans erbjuder högspecialiserad vård av medicinsk världsklass. Högspecialiserad vård är komplex och kräver viss volym och kompetens för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas samt för att kunna åstadkomma ett effektivt användande av vårdens gemensamma resurser. Vetenskaplig forskning och beräkningar pekar på att uppemot 00 dödsfall per år inom den svenska vården kan undvikas om högspecialiserad vård koncentreras. Dessutom minskar antalet komplikationer och vårdtidernas längd. Kvalitet, patientsäkerhet och den kliniska forskningen förbättras med ökade volymer av patienter per vårdenhet och per team som utför högspecialiserad vård. Det kan till exempel handla om viss avancerad cancervård och kirurgiska ingrepp. När det gäller till exempel sällan förekommande sjukdomar i form av sällsynta diagnoser eller andra medicinska ställningstagande är patienterna få och behovet av samarbete blir därmed stort. Utredningen om högspecialiserad vård visar att riktmärken, som utgår från vetenskaplig forskning, för sjukhus bör vara minst 0 till 0 operationer, ingrepp eller åtgärder per år och att varje läkare eller team som utför vården bör göra åtminstone cirka 30 ingrepp per år för att upprätthålla kvalitet och Universitetslandstingen har idag visat på att det går att samarbete mellan varandra i form av den gemensamma Skandionkliniken i Uppsala som är en högspecialiserad anläggning för att bota cancer. Universitetssjukhusen behöver fördjupa sitt samarbete ytterligare inom fler områden. Inte minst för att säkerhetsställa att patienten får en sammanhållen vårdkedja. Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram förslag på vilken vård som ska definieras som högspecialiserad vård. Socialstyrelsen bör också i samverkan med huvudmännen, sakkunniggrupper och patientorganisationer bedöma och ta fram förslag på vilka vårdenheter som ska bedriva högspecialiserad vård inom olika medicinska områden. Det behövs också mer nationell styrning av högspecialiserad vård, i syfte att ytterligare koncentrera högspecialiserad vård för att kunna stärka kvalitet, patientsäkerhet och minska de regionala skillnaderna vad gäller kvalitet och väntetider. Till exempel inom avancerad cancervård och hjärt- och kärlsjukvård. Högspecialiserad vård har hittills under 00-talet koncentrerats i liten omfattning och staten behöver därför ta ett ökat samordnande ansvar. Patienter har redan idag möjlighet att välja sin hälsocentral och öppen specialiserad vård. Än så länge omfattar inte vårdvalet den slutna specialiserade vården. Det borde vara möjligt även för de som önskar välja högspecialiserad vård att få göra det. patientsäkerhet. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 316 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

160 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att samverkan mellan universitetssjukhusen behöver fördjupas ytterligare och inom fler områden. PRIORITERA VÅRDKEDJAN AV DE MEST SJUKA ÄLDRE De mest sjuka äldre är ofta patienter med skiftande och 2 att en gemensam samlad definition av högspecialiserad vård komplexa behov av vård. Sveriges sjukhustunga vård är och dess uppdrag införs. emellertid inte anpassad till att ge bästa möjliga vård till dem. 3 att högspecialiserad vård koncentreras och får ökad nationell Det krävs stor förmåga till samarbete mellan landsting/regioner styrning. och kommuner för att kunna erbjuda den sammanhållna vård 4 att vårdval även omfattar högspecialiserad sjukvård. som behövs för de mest sjuka äldre. Vården och hela vårdkedjan för de mest sjuka äldre måste prioriteras och stärkas. Det är dem med en eller flera kroniska sjukdomar, ofta äldre personer, som mest behöver vården och som allra tydligast har behov av ett samlat omhändertagande och kontinuitet i sina vårdkontakter. För att vården för multisjuka äldre ska kunna fungera bättre krävs sammanhållna vårdkedjor, tidigt insatt proaktiv vårdplanering, försök med till exempel mellanvårdsplatser, hemtagningsteam, mobila hemvårdsteam och ett utökat samarbete med kommunerna som ansvar för äldreomsorg och hemtjänst. Det kan kräva skärpt lagstiftning för att landsting, regioner och kommuner gemensamt ska resursplanera vården gällande de mest sjuka äldre. Det handlar om att samordna sjukhusvård, närsjukvård, övrig primärvård, mobil hemsjukvård och socialtjänsten. Det innebär också att lagstiftning avseende informationsutbyte behöver förnyas. För att förbättra vården av de mest sjuka äldre bör kommuner och regioner jobba med försöksverksamheter med bland annat: PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 318 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

161 En kontaktperson, exempelvis läkare eller kontaktsjuksköterska, som kan hjälpa patienten och samordna vården till en helhet. Utvecklat vårdval där det ges möjligheter till samlade helhetslösningar där patienten kan välja multiprofessionella vårdteam. Mobil hemsjukvård. KVALITETSKONTRAKT I VÅRDEN Alla patienter har rätt till rätt vård, i rätt tid, på rätt plats och av hög kvalitet. Alla patienter ska kunna känna trygghet i att vården som erbjuds håller den kvalitet som behövs och att den är patientsäker, oavsett utförare. Vården ska alltid sträva efter att skapa bästa möjliga livskvalitet för varje patient. I syfte att kunna säkra patientens trygghet behöver vårdens kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet vara i centrum. Detta MODERATERNA SKA VERKA FÖR: kräver i bland annat att frekvent mätning genomförs av kvalitet i 1 att lagstiftningen ska ses över för att landsting, regioner form av medicinska resultat, väntetider och patientnöjdhet. Det och kommuner och i högre utsträckning ska resursplanera är viktigt att mäta och följa upp vårdens resultat, produktivitet vården gemensamt gällande de mest sjuka äldre. och förmåga att kunna införa och använda de mest effektiva 2 att dagens lagstiftning förändras så att den medicinska behandlingsmetoder. äldre, inte organisationen, är utgångspunkten för Det avgörande är att vården utgår från patienten och informationsförsörjningen. dennes behov. Att varje patient ges den individuella vård som har störst förutsättningar att nå bästa möjliga resultat. Så ser det inte ut i dag. För att ytterligare sträva efter att kunna säkerställa att alla ges bästa möjliga vård, oavsett bostadsort, vill vi införa vårdkvalitetskontrakt. Nationella kvalitetskrav ska införas för att säkerställa vårdens kvalitet och resultat så att alla patienter ges den vård, i rätt tid och av hög kvalitet, som de har rätt att få. Alla vårdenheter ska bedömas efter dessa krav. Graderingen av vårdenheter kan till exempel ske enligt en fyrgradig skala. I de fall en utförare inte når upp till kvalitetskraven ska de åläggas ett kvalitetskontrakt. Vårdkvalitetskontrakt ska tecknas mellan huvudmän och Socialstyrelsen avseende den utförare/vårdenhet som inte når PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 3 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

162 de fastställda kvalitetskraven. Att inte nå upp till kraven innebär att den utförda vården bedömts hålla otillräcklig eller undermålig kvalitet. Kvalitetskontrakt ska vara obligatoriska. Kvalitetskontrakten ska innehålla krav på åtgärder som forskning och beprövad erfarenhet har visat kan möta de ställda nationella kvalitetskraven. Finansiering av dessa nödvändiga åtgärder ska delas mellan stat och berörd huvudman. Kvalitetskontrakt gäller både offentliga och fristående huvudmän. Kontrakten avser att skydda patienter från bristande vårdgivare. I de fall patienters hälsa kan riskeras är kvalitetskontrakt inte aktuellt. Då inträder sanktioner enligt dagens lagstiftning. När en verksamhet brister, men bristerna går att åtgärda utan risk för patienters hälsa ska kvalitetskontrakt tecknas. Åtgärdas inte bristerna inträder sanktioner enligt dagens lagstiftning. Nya sanktioner kan bli aktuella för att säkerställ att brister åtgärdas. STÄRK VÅRDENS MEDARBETARE FLER SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH ALLMÄNLÄKARE Det anges ofta att vården befinner sig i en bemanningskris. Detta beror dels på brist på tillgång till kompetens dels på felaktigt resursutnyttjande. Det råder brist på bland annat specialistsjuksköterskor, patologer och biomedicinska analytiker. Inom tio år kan det komma att saknas över specialistsjuksköterskor. Det finns utöver detta en brist på cirka 1 00 allmänläkare. Det försvårar bland annat en utbyggnad av den nära vården. Vårdens samlade arbetssätt står samtidigt inför stora förändringar. Den medicinska utvecklingen av mer kraftfulla läkemedel och den digitala utvecklingen kommer att leda till nya möjligheter och förmåga att ge avancerad och mer individanpassad vård. Detta kommer medföra nya krav på kunskaper och kompetenser hos vårdpersonalen. Modern teknik MODERATERNA SKA VERKA FÖR: ger direkt beslutsstöd och kommer att bidra till effektivare och 1 att nationella kvalitetskrav införs för hälso- och sjukvården. mer patientsäker vård. 2 att vårdkvalitetskontrakt införs. För att vända utvecklingen krävs det att vården blir en mer 3 att sanktionerna mot bristande verksamheter inom dagens attraktiv arbetsplats. Då krävs det tydliga signaler att det ska lagstiftning skärps. löna sig bättre att utbilda och vidareutbilda sig. Det ska finnas tydliga möjligheter att kunna göra karriär och se en utveckling gällande ansvar och befogenheter. Det krävs en nationell kompetens- och personalförsörjningsstrategi. Den bör innehålla åtgärder som stärker vårdens medarbetare, till exempel: PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 322 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

163 Första linjens ledarskap: Ge ansvar, befogenheter och resurser till personal och chefer som varje dag möter patienterna. Karriärstegar: Ökade möjligheter att kunna utvecklas och göra karriär inom vården. Det ska löna sig att vidareutbilda sig och höja sin kompetens och sitt kunnande. Karriärstegar bör prövas för till exempel specialistsjuksköterskor, allmänläkare, patologer. Utbilda fler specialistsjuksköterskor, allmänläkare och biomedicinska analytiker. En ny sjuksköterskeutbildning: Den ska utgöra en helhet där basen för bra specialistutbildning läggs via en väl utformad och anpassad grundutbildning. Längre arbetsliv: Gör det enklare för den som vill och orkar fortsätta att arbeta inom vården efter 67 års ålder. PRIORITERA BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA - UTVECKLA OCH STÄRK PSYKIATRIN Den psykiska ohälsan är omfattande i Sverige. Ungefär mellan och svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa. Kvinnor löper högre risk än män att drabbas av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan bland unga i åldern 16 till 24 år har tredubblats under de senaste tjugo åren. Psykiatrin är utsatt för stor press. Det är svårt att rekrytera erfarna psykologer och bristen på medarbetare förväntas fortsätta att öka. Andra stora utmaningar handlar om otillräckliga system för kvalitetsutveckling, bristande samarbete mellan psykiatrin och övrig vård. Det finns fortfarande oklarheter gällande vem som bär vilket ansvar för att stödja och hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa. Uppföljning saknas och det råder betydande skillnader vad gäller kvalitet och tillgänglighet. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: En uppföljning av tillgängligheten avseende satsningar på 1 att en nationell kompetens- och personalförsörjningsstrategi barn och ungas psykiska hälsa och utfall av vårdgarantin inom för hälso- och sjukvården tas fram. psykiatrin visar på omfattande utmaningar. Det handlar bland annat om att skillnaderna är stora mellan olika landsting och regioner. I vissa landsting får nära nog nio av tio patienter en första bedömning inom vårdgarantins gräns. I andra landsting får färre än fyra av tio barn och unga motsvarande. Det krävs en nationell strategi för att stärka psykiatrin och minska den psykiska ohälsan. Den bör innehålla bland annat följande åtgärder: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 324 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3 PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

164 Återupprätta det medicinska ledningsansvaret inom psykiatrin. Förtydliga vårdgaranti för barn och unga inom psykiatrin. Förbättra förutsättningarna för mer samarbete mellan psykiatrin och den övriga somatiska vården, skolhälsovården, missbruksvården och socialtjänsten. Stärk den evidensbaserade behandlingen inom psykiatrin kopplat till missbruksvården. Mer klinisk forskning inom psykiatrin. Stärk kontinuiteten inom psykiatrin. De flesta patienter upplever ökad trygghet och kvalitet i sin vård om det finns en regelbundenhet i vem man som patient får träffa inom psykiatrin. Stimulera till ett ökat samarbete mellan psykiatrin och de ideella sektorerna såsom idrottsföreningar och kultursektorn. Även uppföljningen och tillsynen av psykiatrin behöver stärkas. Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska genomföra uppföljning och analys av psykiatrins resultat i form av kvalitet och väntetider. NY NATIONELL CANCERSTRATEGI En av tre svenskar kommer någon gång i livet att drabbas av cancer. Cancer är den vanligaste allvarliga sjukdomen i Sverige. Var tionde minut får en människa i Sverige ett besked om diagnosen cancer. Över en halv miljon svenskar är just nu drabbade av cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken. Lungcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer, bukspottkörtelcancer och bröstcancer är de former av cancer som tar flest liv i Sverige. År 40 beräknas över personer i Sverige leva med cancer. Antalet människor som lever med kronisk cancer ökar därmed stadigt och det beror på förbättrade medicinska möjligheter att hjälpa fler patienter att överleva cancersjukdomar. Nya prognoser visar på en utveckling där antalet människor som lever med en cancerdiagnos kommer att ha fördubblats inom år. Väntetiden för behandling av exempelvis lungcancer är i dag emellertid dubbelt så lång jämfört med vad den har utlovats att den ska vara. Detta ställer krav på att den nationella cancerstrategin uppgraderas. Om inte det sker riskerar det förändringsarbete MODERATERNA SKA VERKA FÖR: som påbörjats att tappa kraft och på sikt gå förlorat. En 1 att en nationell strategi för att stärka psykiatrin och minska uppgraderad nationell strategi behöver utvecklas för att kunna den psykiska ohälsan upprättas. stödja bland annat framväxten av nya kraftfullare läkemedel och 2 att uppföljningen och tillsynen av psykiatrin stärks. ytterligare forskning som kan bidra till att fler människors liv kan räddas när de drabbas av cancer. En ny nationell samlad cancerstrategi bör innehålla följande: PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 326 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

165 Tydliga mätbara kvalitetsresultat, där fokus ska vara på medicinska resultat, väntetider, det samlade patientbemötandet och patientnöjdhet. Förslag på metodiska kvalitetsförbättringar inom cancervården, bland annat kortare väntetider, förbättringar av kvalitet och patientsäkerhet genom ytterligare koncentration av högspecialiserad cancervård samt digitaliserade vårdkedjor. En långsiktigt hållbar personal- och kompetensförsörjning inom cancervården. Förslag på metoder för ett mer samlat helhetsansvar för patienter med kronisk cancer. Förslag på hur nya behandlingsformer i cancervården som till exempel ny medicinteknik och nya målstyrda läkemedel ska nå cancerpatienter snabbare. Cancerpatienters rättigheter behöver dessutom skärpas inom patientlagen och patientsäkerhetslagen. Det handlar till exempel om att alla cancerpatienter ska få välja slutenvård, skärpta krav på och uppföljning av att patientlagen verkligen införs överallt i vården samt förbättringar vad gäller informationen om patienternas rättigheter. STIMULERA OCH SAMORDNA DIGITALISERINGEN Sverige ligger inte i framkant när det gäller att använda de digitala möjligheterna inom vården. En av de främsta utmaningarna handlar därför om att möjliggöra mer av ett metodiskt, samordnat och strukturerat användande av digital teknik och modern informationshantering i vården. Dagens patienter har stora förväntningar gällande service, information och svar på var i vårdprocessen de befinner sig. Det finns redan förväntningar hos en del att kunna skriva i sin egen journal och lämna egna uppmätta värden om blodtryck och EKG och annat som kan skickas in digitalt. Kan material som är känsligt för den enskildes integritet hanteras via banker så ska det också kunna fungera så inom vården. Dagens lagstiftning behöver ses över: Personlig integritet måste vägas mot öppenhet gällande nödvändig information som förbättrar patientens vård och stärker patientsäkerheten. Möjligheten för alternativa vårdgivare att få tillgång till digital information bör underlättas. Ytterligare en stor utmaning är att uppgifter om patienters läkemedel är utspridda på många olika informationskällor i olika delar av vården samt i de register över recept och MODERATERNA SKA VERKA FÖR: uthämtade läkemedel som förs av e-hälsomyndigheten. Det 1 att den nationella cancerstrategin vidareutvecklas. behövs därför en nationell samlad läkemedelslista för att stärka 2 att cancerpatienters rättigheter inom patientlagen och patientsäkerheten i vården. En nationell läkemedelslista ska patientsäkerhetslagen skärps. kunna länkas samman med journalsystemen. 3 att en utvärdering av regionala cancercentrums Om patienten kan använda sin egen dator, smarta telefon förutsättningar och uppdrag genomförs. eller läsplatta i kontakter med vården kan användningen av tid PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 328 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

166 och resurser effektiviseras för såväl vården som patienterna. Vården bör därför flyttas närmare patienterna genom fler virtuella vårdrum samt distansteknik. Digitala vårdbesök ska ersättas på ett sådant sätt att utvecklingen mot virtuella lösningar inte förhindras. Det ökar tillgängligheten och medför på sikt möjligheter till effektivare och snabbare vård. Slutsatsen är tydlig i genomförda utredningar att det finns ett växande behov av mer nationell samordning gällande digitalisering. Det är en betydande utmaning att 21 regionala och 290 lokala huvudmän agerar självständiga beställare av digitala system. Den nationella samordningen gällande digitaliseringen av vård, omsorg och apotek behöver därför stärkas. SKÄRP STRAFFEN GÄLLANDE HOT OCH VÅLD MOT VÅRDPERSONAL Den bristande respekt och hot och våld som förekommer mot personal inom svensk hälso- och sjukvård är totalt oacceptabelt. Vårdpersonalen måste ha ett ordentligt skydd. Vårdens medarbetare ska kunna känna sig säkra och trygga på jobbet. Det är helt grundläggande. Alltför många inom vården har känt sig utsatt för hot och våld av händelser relaterade till deras yrkesutövning de senaste åren. Därför ska straffen skärpas för våld och hot som riktas mot dem på grund av deras arbetsuppgifter. Hoten inträffar exempelvis i samband med att det förekommit grov våldsbrottslighet där ett eller flera offer transporteras till ett sjukhus akutmottagning. Där fortsätter MODERATERNA SKA VERKA FÖR: oroligheterna och personalen blir extra utsatt. De allra vanligaste 1 att dagens lagstiftning gällande digital patientinformation formerna av hot och våld uppstår emellertid när någon är reformeras genom att ta utgångspunkt i individen, inte vilken missnöjd med sin egen eller en anhörigs behandling och organisation som registrerar informationen. bemötande inom vården. 2 att en nationell samlad läkemedelslista inrättas. Detta är emellertid tyvärr inte något nytt. Den kraftiga 3 att digitala vårdbesök ska ersättas på ett sådant sätt att ökning av hot och våld inom vården som skedde redan under utvecklingen mot virtuella lösningar inte förhindras talet har stannat kvar på en hög nivå alltsedan dess. 4 att den nationella samordningen gällande digitaliseringen av Det förekommer dock betydande variationer beroende på vård, omsorg och apotek ska stärkas. vald studie hur vanlig denna utsatthet av hot och våld är inom vården. Studier visar allt från att en av tio till sex av tio inom vårdpersonalen varit utsatta för hot eller våld det senaste året. Hot och våld mot vårdpersonal är aldrig acceptabelt. Därtill riskerar dessa oacceptabla beteenden att leda till att vården får ännu svårare att behålla och rekrytera personal. Hot och våld PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 330 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

167 mot vårdens personal medför allvarliga konsekvenser såväl för den drabbade som för hela arbetsplatsen. Inför en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner ska leda till skärpta straff. Våld och hot om våld mot vårdpersonal är attacker mot livsviktiga samhällsfunktioner. Personalen inom vården ska aldrig behöva acceptera att hot, trakasserier och våld blir en del av deras vardagliga arbetsmiljö. SOCIALTJÄNST Socialtjänsten har en grundläggande roll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är det yttersta skyddsnätet. Socialtjänsten ska bidra till att förebygga, förhindra och bryta utanförskap. Det handlar både om att ge stöd till människor som behöver det för att de ska kunna komma tillbaka, men det handlar också om att ställa krav för att var och en ska ta ansvar för sitt eget liv och försörjning. Socialtjänstens uppdrag och ansvar är omfattande. Bland de viktigaste uppdragen är att stödja och hjälpa de mest MODERATERNA SKA VERKA FÖR: utsatta barnen. Att de ska kunna växa upp i trygghet och klara 1 att införa en särskild straffskärpningsgrund och skärpta straff av skolan. gällande angrepp, hot och våld mot vårdens personal i deras Socialtjänsten i Sverige är i en såväl nationell som yrkesutövning. lokal kris. Den ser lite olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Trycket på socialtjänsten har under många år varit starkt. Många socialsekreterares vardag präglas av alltför hög arbetsbelastning, många beskriver känslor av otillräcklighet samt att deras möjligheter att göra ett bra jobb försvåras av att arbetsmiljön inte är rimlig. Detta leder till en stark press på kvalitet och rättssäkerhet. Bemanningskrisen inom socialtjänsten måste brytas och vändas. Det saknas för närvarande socialsekreterare. Åtta av tio kommuner har svårt att rekrytera socialsekreterare. Socialsekreterare träffar i genomsnitt sina klienter fyra timmar per vecka. Utredande socialsekreterare hinner träffa barn och unga för enskilda samtal i genomsnitt tio minuter per dag. Varje år är det nödvändigt av olika skäl att placera barn och unga i boende på annat håll än det egna hemmet. Detta ställer särskilt höga krav på kunskap och rättssäkerhet i PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 332 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

168 socialtjänstens agerande och myndighetsutövning. Tyvärr så är riskbedömningar avpassade för hedersrelaterat våld och förtryck därmed en av de allra största utmaningarna inom socialtjänsten och det behövs kunskap om vad som utmärker detta våld och att det ofta är oerfarna och nyexaminerade socionomer som får förtryck, hur det kan ta sig uttryck och vilka konsekvenser det ta hand om de allra svåraste fallen, såsom beslut om tvångsvård kan ha för de personer som utsätts för det. och omedelbara omhändertagande av barn och unga. Detta Sveriges socialtjänst ska fungera. Socialsekreterarna är inte en rimlig utveckling. Här måste medveten och metodisk måste få bättre förutsättningar att kunna göra sitt jobb. förändring ske. Bland annat att mindre kommuner söker mer av Moderaterna tänker inte låta ett av samhällets viktigaste samarbete med varandra. skyddsnät brista. I dag finns också fortfarande betydande brister i tillsyn, uppföljning och följdåtgärder när det gäller hur socialtjänstens verksamheter fungerar. Det handlar bland annat om hur kontroller sker av familjevård, krav på utbildning och kompetens samt det stöd som ges till familjehem och jourhem. Det är viktigt att öka utvärderingsbarheten i insatserna och utveckla fler metoder som är väl belagda och fungerar. För att lyckas med detta krävs att inhämtning av kunskap sker metodiskt, erfarenheter dokumenteras och att förebyggande projekt utformas för att vara utvärderingsbara. Det är naturligt att värderingskonflikter uppstår när kulturer möts, men då är det viktigt att våga ta diskussionen om vilka värderingar som vi inte kompromissar med i Sverige, exempelvis demokrati och jämställdhet mellan kvinnor och män. Socialtjänsten har ett tydligt ansvar att ge stöd och hjälp till de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, men trots detta får inte alltid de utsatta det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. För att stöd, hjälp och skydd ska fungera i praktiken är det viktigt att personal inom socialtjänsten har kunskap om denna typ av våld. Det behöver göras PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 334 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

169 STÄRK SOCIALTJÄNSTENS MEDARBETARE Det finns stora svårigheter att säkra kompetens- och personalförsörjningen inom socialtjänsten. Ofta handlar det om bristande förmåga att kunna behålla välutbildade socialsekreterare. En av tre socialsekreterare är nya i yrket. Sju av tio chefer inom socialtjänsten har mindre än tre års erfarenhet. I fyra av tio kommuner har det under de senaste åren förts diskussioner om att anställa icke behörig personal. Vi anser att det är fel väg att gå att sänka kraven på kvalitet och kompetens. När sju av tio socialsekreterare funderar på att sluta och var fjärde söker nytt jobb är det i stället en kraftfull larmsignal. Socialtjänstens medarbetare behöver stärkas. Det saknas för närvarande socialsekreterare. Åtta av tio kommuner har svårt att rekrytera socialsekreterare. Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer visar att det råder brist på yrkeserfarna utbildade socionomer. Samtidigt är socionomutbildningen attraktiv och har ett högt söktryck. Denna brist på socialsekreterare medför att alltfler kommuner anlitar socionomer som konsulter. Det i sin tur medför kraftigt ökade kostnader. Det kan handla om den dubbla kostnaden jämfört med en ordinarie anställd. För att rekrytera och kunna behålla socialsekreterare krävs att socialtjänsten är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder långsiktigt konkurrenskraftiga villkor. Mycket av arbetet inom socialtjänsten präglas av tidskrävande krav på tydlig dokumentation som är nödvändig för att kunna säkra rättssäkerhet. Samtidigt växer de administrativa uppgifter som med fördel skulle kunna utföras av annan personal. Hälften av allamedarbetare inom socialtjänsten uppger att de inte klarar att upprätthålla kvaliteten och rättssäkerheten på det sätt som krävs. För att minska socialsekreterares administrativa belastning bör det fastställas vilka arbetsuppgifter som kan utföras av anställda som inte är utbildade socionomer eller innehar motsvarande högskoleutbildning. Ytterligare ett sätt att minska den administrativa arbetsbördan är att se över möjligheterna att förenkla biståndsbedömningen. Det saknas i dag tydliga möjligheter till karriärutveckling för socialsekreterare. Det ska löna sig bättre att utbilda sig till socionom och arbeta som socialsekreterare samt att bygga på sin kompetens. Socialsekreterare behöver ett lönelyft. Vi vill uppmuntra att fler kommuner prövar att inrätta karriärstegar som till exempel specialist- och seniorsocionomer. Det kan handla om att ge specialiststöd till handläggare i särskilt komplicerade barnavårdsärenden, ta ett särskilt ansvar för evidensbaserad praktik, samt följa och sammanställa resultat från forskning som kan bidra till att stödja ett långsiktigt utvecklingsarbete. En mer genomtänkt strukturerad introduktion och metodisk handledning för socialsekreterare där de får ett kvalificerat stöd skulle förbättra förutsättningarna för socialsekreterare att genomföra sitt jobb. Socialstyrelsen bör därför få i uppdrag att utarbeta en sådan introduktion i samverkan med arbetsmarknadens parter. För att underlättar möjligheterna att styra och utveckla verksamheterna bör ett nationellt verktyg tas fram som kan mäta arbetsbelastningen. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 336 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

170 Socialtjänstens medarbetare ska också kunna känna sig säkra på jobbet. Var fjärde socialsekreterare har känt sig utsatt för hot och våld av händelser relaterade till deras tjänsteutövning de senaste åren. Det är oacceptabelt. Straffen bör skärpas för våld och hot som riktas mot dem på grund av deras arbetsuppgifter. Hoten inträffar ofta i samband med myndighetsbeslut, som vid omhändertagande av barn eller att en klient har fått avslag på en ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi vill införa en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff. INRÄTTA LEDARSKAPSUTBILDNING INOM SOCIALTJÄNSTEN Ledarskap och mentorskap har avgörande betydelse för socialtjänstens långsiktiga förmåga att bedriva verksamhet av hög kvalitet. En viktig del för att kunna skapa förutsättningar för detta handlar om utbildning och fortbildning för chefer inom alla delar av socialtjänsten. Det finns i dag en nationell kurs avsedd för ledare inom individ- och familjeomsorgen i universitets- och högskoleregi. Det är bra, men långt ifrån tillräckligt. Vi vill inrätta en nationell ledarskapsutbildning avsedd för framtidens ledare inom socialtjänsten för att ge professionen inom socialtjänsten en ännu starkare och tydligare roll. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Chefer ska kunna ge ett strukturerat mentorskap till oerfarna 1 att nya karriärstegar för socialsekreterare inrättas. socialsekreterare. Det gäller inte minst ärenden avseende 2 att ett nationellt verktyg som mäter socialsekreterares omhändertagande av barn och unga samt andra komplicerade arbetsbelastning inrättas. familjeärenden. 3 att minska socialsekreterares administrativa arbetsbörda. Vi vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans 4 att biståndsbedömningen förenklas. med intresseorganisationer, aktörer och utförare att skärpa straffen för angrepp mot socialsekreterare i deras av socialtjänstverksamheter, ta fram förslag på myndighetsutövning. ledarskapsutbildning gällande socialtjänstens verksamheter. Ledarskapsutbildningen ska i första hand vara avsedd för första linjens chefer inom socialtjänsten. Vi vill stärka det lokala ledarskapet, stimulera vidareutbildningar, handledarstöd och att socialtjänsten lokalt tar fram mentorskapsprogram. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att inrätta en nationell ledarskapsutbildning avsedd för framtidens ledare inom socialtjänsten. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 338 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

171 KVALITETSKONTRAKT I SOCIALTJÄNSTEN SÄKRA DEN UTSATTES TRYGGHET Det är viktigt att förbättra kvaliteten inom hela socialtjänsten. Kvalitet inom socialtjänstens verksamheter låter sig inte utvärderas av ett enstaka krav eller enbart en indikator. Därför föreslås att ett begränsat antal nationella kvalitetskrav för socialtjänstens verksamheter fastställs, som ska spegla en samlad bedömning av socialtjänstens kvalitet. Det ska inte spela någon roll för kvalitet och rättssäkerhet vilken socialtjänst som ger stöd till den som är i behov av hjälp. Så ser det dock inte ut i dag. För att säkerställa att alla oavsett bostadsort ges bästa möjliga socialtjänst vill vi införa kvalitetskontrakt i socialtjänsten. Kvalitetskontrakt ska som inte når de fastställda kvalitetskraven. Att inte nå upp till kraven innebär att verksamheten bedömts hålla otillräcklig eller undermålig kvalitet. Kvalitetskontrakten ska innehålla krav på åtgärder som forskning och beprövad erfarenhet har visat kan möta de ställda nationella kvalitetskraven. Finansiering av dessa nödvändiga åtgärder ska delas mellan stat och berörd huvudman. Kvalitetskontrakt gäller både offentliga och fristående huvudmän. Kontrakten avser att skydda brukare från bristande verksamheter. När en verksamhet brister, men bristerna går att åtgärda utan risk för brukares hälsa ska kvalitetskontrakt tecknas. Åtgärdas inte bristerna inträder sanktioner enligt dagens lagstiftning. Nya sanktioner kan bli aktuella för att säkerställa att brister åtgärdas. gälla socialtjänstens alla verksamheter, oavsett utförare och driftsform. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Nationella kvalitetskrav ska införas för att säkerställa 1 att nationella kvalitetskrav för socialtjänsten införs. socialtjänstens kvalitet och resultat så att alla får det stöd som 2 att kvalitetskontrakt i socialtjänsten införs. de har rätt att till. Alla socialtjänstenheter ska bedömas efter 3 att sanktionerna mot bristande verksamheter inom dagens dessa krav och graderingen kan till exempel ske enligt en lagstiftning skärps. fyrgradig skala. Uppföljning och analys ska ha ett tydligt brukarperspektiv. Det handlar om en helhetsgranskning, inte detaljkontroller. I dem delar där det är möjligt ska resultaten och informationen redovisas så snart som möjligt till allmänheten I de fall en utförare inte når upp till kvalitetskraven ska de åläggas ett kvalitetskontrakt. Kvalitetskontraktet tecknas mellan huvudmän och Socialstyrelsen avseende den utförare/enhet PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 340 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

172 SOCIALTJÄNSTENS SAMARBETE MED ÖVRIGA DELAR AV SAMHÄLLET De ideella insatserna är en stor tillgång för samhället. Det är krafter som inte kan eller ska styras av politiker och myndigheter. De ideella insatserna ska däremot stödjas och uppmuntras. Volontärskap i Sverige är starkt. Vuxna och unga deltar i trygghetsvandringar på helgnätter, de hjälper hemlösa och engagerar sig mot hedersförtryck. Pensionärer tar sig tid för ideellt arbete i anslutning till skolor och fritidsverksamhet. Vi vill uppmuntra till ökad samverkan och samarbete mellan socialtjänst, skolhälsovård, ungdomspsykiatrin och den ideella sektorn, till exempel idrottsföreningar och kultursektorn. Här finns stora möjligheter att använda sig av varandras kunskap och engagemang. Därför ska myndigheten för vård- och omsorgsanalys få i uppdrag att systematiskt sammanställa skyldigheter. Detta gäller inte minst i utanförskapsområden och vid hedersrelaterade problem. Verksamheter som präglas av stress och underbemanning tenderar att inte orka samarbeta med andra verksamheter. För att mer av samarbete ska kunna ske mellan socialtjänst, skola, vård, psykiatri, polis och ideell sektor krävs det ett annat förhållningssätt än i dag. Vi vill ge socialstyrelsen i uppdrag att gemensamt med representanter för socialtjänst, skola, vård, psykiatri och polis utveckla metoder för mer strukturerat och metodiskt samarbete och samverkan. Socialstyrelsens stöd ska stärka mindre kommuners möjligheter att hålla en hög professionell kompetens inom socialtjänsten. Det är centralt att analysera och använda de goda exempel som finns gällande ökad samverkan och samarbete mellan mindre kommuner och mellan landsting/ region och kommun. goda exempel på samarbeten som finns mellan idrottsföreningar eller kulturverksamheter och olika verksamheter inom MODERATERNA SKA VERKA FÖR: socialtjänst och skola. Det kan bland annat handla om att fler 1 att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ges i uppdrag socialsekreterare arbetar i yttre tjänst tillsammans med annan att systematiskt sammanställa goda exempel som finns fältpersonal, t.ex. i mobila team med polis på kvällar och helger. mellan idrottsföreningar/kultursektorn och olika verksamheter Varningssignalerna syns ofta tidigt gällande barn som inom socialtjänst och skola. riskerar att hamna snett. Detta ställer högre krav på bättre 2 att Socialstyrelsen ges i uppdrag att utveckla metoder samarbete mellan socialtjänst och andra myndigheter. för mer strukturerat och metodiskt samarbete med andra Socialtjänsten har kritiserats för att många utredningar blir offentliga samhällsfunktioner. liggande. Det tar lång tid att komma till beslut. Det är emellertid 3 att fler socialsekreterare arbetar i yttre tjänst. inte socialtjänsten som är ensam ansvarig för detta. Såväl barn och unga som deras föräldrar riskerar att hamna i kläm mellan olika myndigheters ansvar och PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 342 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

173 STÄRKT OMSORG OM UTSATTA BARN Att föräldrar inte räcker till är bland det svåraste som många barn och unga kan tvingas att uppleva. Det finns ingen tydlig gräns för vad som anses vara oacceptabla brister i vårdnadshavarens förmåga att ge barnet omsorg. Mellan ett fullgott respektive klart bristfälligt föräldraskap existerar en gråzon som ställer stora krav på socialtjänstens samlade förmåga att bedöma om ett omhändertagande måste ske. Betydande hänsyn måste tas till kompenserande faktorer i barnets och familjens nätverk. Socialtjänstens barn- och ungdomsvård ska var trygg, präglas av kontinuitet och vara byggd på respekt för, omtanke om och helhetssyn på den enskilde individen. Ett placerat barn tillståndsplikt för alla utförare av familjehem. Detta kan bidra till att stärka efterlevnaden av att barn som placerats i familjehem kan få samma möjligheter som alla andra barn. För att skapa ökad trygghet för fler barn vill vi möjliggöra för fler nationella adoptioner. Svenska familjehemsplaceringar är långvariga vid internationell jämförelse. Samtidigt förekommer det och är problematiskt att många barn placeras och omplaceras gång på gång till nya familjehem. Det ger inte den långsiktiga stabilitet och kontinuitet som är eftersträvansvärd. Frågan bör därför ställas om att låta systematisk adoption eller vårdnadsöverflyttning vara ett alternativ till långvariga placeringar av små barn. Föreskrifterna gällande föräldrars ålder vid ansökan om adoption bör också ses över. ska ha rätt till samhörighet med anhöriga och närstående, som ett syskon eller en farfar, och om möjligt kontakt med hemmiljön. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Barn- och ungdomsvården ska vara sammankopplad 1 att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram riktlinjer på med skolan. Många av de placerade barnen klarar inte av kunskapskrav för att få arbeta med särskilt svårt utsatta barn skolan. Detta gäller särskilt i de 130 identifierade utsatta och unga. utanförskapsområdena. 2 att nationella specialistutbildningar för myndighetsutövning Det är viktigt att socialtjänsten arbetar förebyggande gällande barn och unga införs. och stödjande med föräldrar som har svårigheter i sitt 3 att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram handlingsplan föräldraskap. Möjligheterna att inrätta mellanformer av antingen och strategi för hur socialtjänsten ska kunna stärka arbetet vårdnadsöverflyttning med familjehemsplacering eller fortsatt att hjälpa utsatta familjer att kunna fokusera på barnens boende hemma hos sina ursprungliga föräldrar bör ses över. utbildning och studieresultat. Tillgången till fosterfamiljer är för begränsad. Vi vill se över 4 att förstärka tillsynen och tillståndsprövningen av alla det stöd, rutiner samt ersättningar som tillämpas i syfte att ge familjehem. familjehem bättre förutsättningar att klara sina åtaganden. Vi att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en långsiktig och vill även förstärka tillsynen av familjehem och införa krav på hållbar strategi för nationella adoptioner. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 344 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

174 TA FRAM EN NY MODERN SOCIALTJÄNSTLAG STIMULERA FORTSATT DIGITALISERING AV SOCIALTJÄNST Socialtjänstlagen var avsedd att fungera som en övergripande En mer digitaliserad socialtjänst kan stödja och avlasta ramlag. Ett drygt hundratal förändringar, varav ett sjuttiotal socialtjänstens medarbetare och underlätta för den som söker stora förändringar, av lagen har dock vidtagits genom åren. kontakt med socialtjänsten. Detta gäller inte minst många Socialtjänstlagen är i dag som ett lapptäcke av olika föreskrifter ungdomar, men också många vuxna som har stor vana vid och och genomförandeplaner som riskerar att ta ut varandra. Lagen gillar att kommunicera via mobiler, datorer och läsplattor. Nya har därmed blivit mer svåröverskådlig. Det medför svårigheter tekniska hjälpmedel kan emellertid aldrig ersätta mänskliga vid tillämpning av lagen. Den upplevs vara otydlig och sakna ett kontakter och möten. väl fungerande användarperspektiv. Detta underlättar inte en Digitalisering av socialtjänsten är en avgörande strategisk enhetlig och rättssäker tillämpning av lagen. ledningsfråga. Det handlar bland annat om att kunna motverka En ny och modern framtidsinriktad socialtjänstlag bör den stora tidsåtgång som behövs för det administrativa tas fram i syfte att skapa den ramlag som den var avsedd rutinarbete som socialsekreterare tvingas genomföra varje att fungera som. Därtill bli mer överblickbar och anpassad till vecka. Administrationen äter upp stora delar av den tid som dagens levnadsförhållanden. med fördel i stället bör ägnas åt att möta, samtala med och Den nya socialtjänstlagen ska också möjliggöra förenklade stödja sina klienter. biståndsbedömningar. Vi vill tydligt minska den administrativa Det projekt som startats i Helsingborgs stad tillsammans bördan kopplad till biståndsbedömningar. med universitet i Lund att erbjuda socialtjänstens klienter Socialtjänstlagen och offentlighets- och sekretesslagen bör digital kontakt bör följas av att många fler vågar pröva nya också utformas så att dessa lagar underlättar, inte försvårar ökat metoder och använda den digitala teknikens möjligheter på ett användande av digital teknik inom socialtjänsten. strukturerat och metodiskt sätt. Socialtjänstens huvudsakliga uppdrag är att hjälpa människor. Digitala mötesformer och MODERATERNA SKA VERKA FÖR: arbetssätt kan underlätta detta. 1 att en ny och modern framtidsinriktad socialtjänstlag tas fram. Vi vill sätta upp nationella mål för digitalisering av socialtjänsten i hela landet. Det handlar bland annat om: Minskad tidsåtgång för administration Underlätta hanteringen av ärenden PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 346 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

175 Förbättra och utveckla mer avancerade beslutsstöd Förbättra uppföljningen av resultat ÄLDREOMSORG Vi vill stärka äldres rätt till ett värdigt liv. Det handlar bland annat om att bryta äldres ofrivilliga ensamhet. Ensamhet leder till MODERATERNA SKA VERKA FÖR: utanförskap och isolering. Nära sex av tio äldre uppger att de 1 att Myndigheten för delaktighet, E-hälsomyndigheten, känner sig ensamma. Ofrivillig ensamhet kan göra att människor SKL och Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en känner sig olyckliga och det är ovärdig. sammanhållen digital struktur som underlättar införandet av Att stärka äldres rätt till värdigt liv handlar i grunden om digitala tjänster inom socialtjänsten i hela landet. trygghet och välbefinnande. Det utgörs av flera delar att 2 att nationella mål med digitalisering av socialtjänsten för hela tillhöra en gemenskap, inflytande och valfrihet, service och landet inrättas. omtanke. 3 att Socialstyrelsen får i uppdrag att genomföra pilotprojekt Andelen äldre i Sverige ökar stadigt. Det är väldigt för att mäta effekterna av att införa digital teknik inom positivt att vi blir äldre och att många kan leva ett friskt liv. socialtjänsten. Det är i dag ungefär två miljoner människor i Sverige som är över 6 år. Det motsvarar var femte person. Att vi blir fler äldre skapar också nya utmaningar. Det handlar bland annat om kontinuitet i bemanning av hemtjänsten och personal- och kompetensförsörjning. De äldres behov ska komma i första hand. Socialtjänstlagen ska utformas så att den ger goda möjligheter till förenklad biståndsbedömning bland annat i samband med prövning av äldres rätt till hemtjänst. Valfrihet och mångfald inom äldreomsorg och Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska utvecklas och stärkas. Utveckling av digitala tjänster inom äldreomsorg ska uppmuntras och stimuleras. För äldre som bor på ett särskilt boende ska fokus vara på att stärka de äldres kvarvarande resurser, förmågor och möjligheter. Måltider ska skapa livskvalitet, glädje och möjligheter till trevlig gemenskap varje dag. Det finns dock rapporter som PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 348 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

176 tyvärr ger en annan bild. Närmare äldre lider i dag av undernäring i Sverige. Det är dessutom mellan och som riskerar att drabbas av undernäring. I vissa kommuner är mer än var fjärde äldre inom äldreomsorgen undernärd. Detta är helt oacceptabelt. För att möta äldreomsorgens omfattande utmaningar krävs reformer som genomförs skyndsamt. Den samlade äldreomsorgen ska vara av hög kvalitet. Reformer som stärker äldres rätt till ett värdigt liv och som stärker äldreomsorgens medarbetare ska prioriteras. Det ska finnas olika boendeformer och tillgänglig hemtjänst. I Sverige ska äldre behandlas med respekt. Den har de förtjänat genom att ha byggt upp vårt gemensamma land. Äldres ensamhet ska brytas och undernäring av äldre inom äldreomsorg ska inte få förekomma. STÄRK ÄLDRES RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV Att stärka äldres rätt till ett värdigt liv när de har behov av olika former av äldreomsorg bygger på ett metodiskt, målmedvetet och strukturerat kvalitetsarbete. Äldreboenden ska erbjuda goda boendemiljöer i kombination med vård och omsorg av hög kvalitet. Hemtjänsten ska ske med kontinuitet i bemanning och på avtalade tider. Äldre i behov av mer stöd och hjälp behöver känna gemenskap med andra, meningsfullhet i tillvaron och att deras vardag fungerar. Äldre ska ha inflytande över sitt eget liv och exempelvis kunna välja vilken tid man vill äta frukost och kunna ta ett glas vin till middagen. Inom äldreomsorgen ska man ha rätt till privatliv och kroppslig integritet, trygghet, delaktighet och möjlighet till självbestämmande. Alltför många äldre lider av allvarlig undernäring. Att det kan gå så långt beror förutom kvaliteten på måltider ofta på bristande på kompetens för att kunna göra individuella bedömningar, för lång nattfasta samt att många äldre ges för många och ibland fel mediciner. Det handlar även om att en del äldre har en dålig tandstatus som gör det svårt att tugga och svälja maten. För att motverka äldres undernäring och höja kvaliteten på maten vid Sveriges äldreboenden vill vi att fler kommuner genomför måltidslyft. De ska kunna genomföras i samarbete mellan kommuner, Socialstyrelsen och det nationella kvalitetsregistret Senior alert samt forskningen. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 30 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

177 Vi vill bryta äldres ofrivilliga ensamhet. Äldre som vill ska MODERATERNA SKA VERKA FÖR: till exempel kunna få komma ut i friska luften och promenera i 1 att ett måltidslyft genomförs inom äldreomsorgen. sällskap. För att lyckas bryta äldres ofrivilliga ensamhet krävs 2 att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får i uppdrag att alla inblandade gör sin del av arbetet. Det handlar om att sammanställa, analysera och sprida projekt och goda kommunernas ansvar att se till att personal inom hemtjänst och exempel på äldreboenden som prioriterat äldres möjligheter äldreboende har utbildning och tid för att möta äldres ensamhet. att i sällskap komma ut i friska luften, samt kvaliteten i Viktigast av allt är ett tydligt och engagerat ledarskap som måltiderna till de äldre. uppmuntrar och skapar ett arbetsklimat som tar tillvara på idéer 3 att förenkla biståndsbedömning för äldre. och uppmuntrar till fler aktiviteter för de äldre. 4 att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får i uppdrag Fler kommuner bör också pröva att införa en mer utbyggd att genomföra en fördjupad studie av effekterna och mobil hemsjukvård för de mest sjuka äldre. Det handlar om att resultaten av den införda parboendegarantin. skapa mer nära vård och omsorg. Det kräver mer samarbete och samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård. Syftet med mobil hemsjukvård är att kunna ge en trygg, individanpassad och samordnad vård där helhetssyn och generalistperspektiv utgör grunden. Oplanerade vårdtillfällen i slutenvården ska minimeras. Om kommuner inte själva väljer att pröva detta vill vi överväga att införa en bestämmelse i kommunallagen att kommuner och landsting ska samplanera dessa verksamheter. Vi vill även möjliggöra förenklad biståndsbedömning. Det kräver att socialtjänstlagen förändras. En förenklad biståndsbedömning kan innebära att äldre ges ett snabbare stöd i form av exempelvis hemtjänst. Det minskar även det administrativa arbetet. Vi vill utvärdera parboendegarantin. Garantin innebär en rätt för makar att bo tillsammans i ett äldreboende även om endast den ena beviljats bistånd i form av ett särskilt boende. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 32 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

178 TRYGGA BOENDE FÖR ÄLDRE Många äldre trivs bäst hemma och vill bo kvar hemma så länge som möjligt. De ska erbjudas hjälp och stöd via hemtjänst och hemsjukvård. Men det finns även äldre som är för friska för vårdboende som upplever ensamhet och otrygghet i sitt boende och som inte vill bo kvar. För dem ska det finnas alternativ till att bo kvar hemma som erbjuder mer trygghet och social samvaro. Tyvärr är bristen på olika boenden stor i dag och det behöver byggas många nya former av boenden, däribland vårdboenden. Här finns stort utrymme för kommuner att tillsammans med bostadsaktörer stimulera och utveckla nya former av boenden för äldre som kan erbjuda olika former av tjänster, stöd, gemenskap och aktiviteter. Vi menar att det behövs olika trygga boendeformer som äldre kan välja mellan innan de är i behov av vårdboende. De senaste åren har olika typer av sådana boendeformer utvecklats dels seniorboenden, dels trygghetsboenden. Det är boende i hyresrätts- eller bostadsrättsform som erbjuder olika tjänster och kringaktiviteter, exempelvis olika former av service, personal/bovärd på angivna tider, trygghetslarm, hushållsnära tjänster, gemensamma måltider, sociala aktiviteter, motionsmöjligheter, stimulerande inomhus- och utomhusmiljöer med mera. men det är än så länge ovanligt. Vanligast är att de boende i senior- eller trygghetsboenden får omvårdnadsbehov genom att ansöka om hemtjänst. Vissa seniorboenden driver hemtjänst kopplat till boendet. De boende får även hemsjukvård precis som i en vanlig bostad. Förutom att det finns potential för att utveckla boendeformerna menar vi att det kommer att behövas byggas betydligt fler boenden av denna typ i takt med att andelen äldre ökar. Det är dessutom en viktig framtidsfråga för äldreomsorgen i stort. I det arbetet har kommunerna en viktig roll både genom att stimulera tillkomsten av seniorboenden och trygghetsboenden genom mark- och bostadspolitik liksom genom medverkan av kommunal hemtjänst och hemsjukvård. De kan också komplettera marknaden genom tydliga ägardirektiv till kommunägda bostadsföretag om att bygga exempelvis trygghetsboenden. Flera kommuner har också inrättat olika former av subventionsmodeller för att stimulera till fler trygghetsboenden. I dessa subventioneras värdinna/värdtjänster, gemensamma ytor med mera samtidigt som krav ställs på hur boendena ska vara utformade och vilka tjänster som ska erbjudas. Här finns behov av att sprida goda exempel, så att fler kommuner kan erbjuda den här typen av boenden. Det är vår uppfattning att det fortfarande finns stort utrymme för fortsatt utveckling av dessa boenden, exempelvis kan de i högre utsträckning kopplas till olika former av vårdmöjligheter. Det finns i dag seniorboenden där tillgång finns till såväl omvårdnadspersonal som sjuksköterska och läkare, PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 34 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3 PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

179 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att ett mer flexibelt investeringsstöd gällande varierande utformningar av äldreboenden införs. STÄRK ÄLDREOMSORGENS MEDARBETARE I dag råder stora svårigheter vad gäller att säkerställa kompe- 2 att kommunerna ska stimulera tillkomsten av fler tens- och personalförsörjningen inom äldreomsorgen. Många seniorboenden och trygghetsboenden genom mark- och gånger bottnar upplevda brister av kvalitet i äldreomsorgen på bostadspolitik liksom genom medverkan av kommunal dess oförmåga till kontinuitet i bemanning. Den kortsiktiga och hemtjänst och hemsjukvård. långsiktiga förmågan att säkra personalförsörjningen är därför 3 att kommunerna bör stimulera framväxt av fler helt avgörande för äldreomsorgens möjligheter att kunna bedriva trygghetsboenden genom aktiva stödsystem som både verksamhet av hög kvalitet. ställer krav på boendena och underlättar för dem att komma Det behövs fler undersköterskor. Av landets 290 kommuner till stånd. Goda exempel bör lyftas fram och spridas. svarar över sex av tio att de har svårt att rekrytera personal. För 4 att kommunerna kompletterar markna den genom tydliga att möta rekryteringsbehovet vill vi ta fram och genomföra en ägardirektiv till kommunägda bostadsföretag om att bygga gemensam strategi för att säkra den långsiktiga kompetens- och trygghetsboenden. personalförsörjningen inom äldreomsorgen. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att antalet utbildningsplatser utökas på program som leder till en examen som undersköterska. 2 att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram kompetensutvecklingsmodeller som bygger på stegen baskompetens, fördjupad kompetens och expertkompetens. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 36 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

180 INRÄTTA LEDARSKAPSUTBILDNING INOM ÄLDREOMSORGEN närvarande ledarskap. Det kan till exempel handla om mindre personalgrupper för varje chef. Uppskattad och omtyckt verksamhet inom äldreomsorgen handlar ofta om tydliga prioriteringar, stort engagemang och MODERATERNA SKA VERKA FÖR: närvarande och synligt ledarskap. Ofta är det så kallade 1 att en ledarskapsutbildning avsedd för framtidens ledare eldsjälar som är drivande när det är verksamheter som inom äldreomsorg inrättas. utmärker sig på ett positivt sätt. Det gör emellertid samtidigt att det blir väldigt sårbart. Ett professionellt ledarskap tillsammans med medarbetarnas kunnande och möjligheter till kompetensutveckling ger en stabilare grund att stå på för att nå hög kvalitet inom äldreomsorgen. Vi vill inrätta en ledarskapsutbildning avsedd för framtidens ledare inom äldreomsorg. Det handlar om att ge professionen en ännu starkare och tydligare roll. Äldreomsorgens medarbetare behöver ett tydligt och metodiskt stöd av sina chefer. Ledare och personal behöver kunskap om det friska och sjuka åldrandet för att kunna leda och styra sina enheter. Socialstyrelsen ska därför få i uppdrag att, i samarbete med intresseorganisationer och utförare av äldreomsorg, ta fram förslag på ledarskapsutbildning rörande äldreomsorgens samlade verksamheter. Ledarskapsutbildningen ska i första hand vara avsedd för första linjens chefer inom hemtjänst och äldreomsorg. Vi vill stärka det lokala ledarskapet, stimulera vidareutbildningar, handledarstöd och att äldreomsorgen lokalt tar fram mentorskapsprogram. Chefer inom äldreomsorgen måste få rimliga förutsättningar för ett mer PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 38 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

181 KVALITETSKONTRAKT I ÄLDREOMSORGEN SÄKRA ÄLDRES TRYGGHET Det är viktigt att förbättra äldreomsorgens samlade kvalitet. Kvalitet inom äldreomsorgens verksamheter låter sig inte utvärderas av ett enstaka krav eller enbart en indikator. Därför gäller så länge inte kvalitetskraven nås, dock som längst tre år. Därefter inträder andra åtgärder. Kvalitetskontrakten ska innehålla krav på åtgärder som forskning och beprövad erfarenhet har visat kan möta de ställda nationella kvalitetskraven. Finansiering av dessa nödvändiga åtgärder ska delas mellan stat och berörd huvudman. föreslås att ett begränsat antal nationella kvalitetskrav för äldreomsorgens verksamheter fastställs, som ska spegla en MODERATERNA SKA VERKA FÖR ATT: samlad bedömning av äldreomsorgens kvalitet. 1 att nationella kvalitetskrav för äldreomsorgen införs. Kvaliteten i utförd äldreomsorg respektive rättssäkerheten 2 att kvalitetskontrakt inom äldreomsorgen införs. i biståndsbedömningen ska inte avgöras av vilken socialtjänst 3 att sanktionerna mot bristande verksamheter i äldrevården som fattat beslutet. Så ser det dock inte ut i praktiken. För inom dagens lagstiftning skärps. att säkerställa att äldre oavsett bostadsort ges bästa möjliga äldreboende och hemtjänst vill vi införa ett kvalitetskontrakt i äldreomsorgen. I syfte att kunna vända äldreomsorgens resultat, så att alla äldre som är brukare av hemtjänst och äldreboende ska ges rätt stöd, ska alla enheter inom äldreomsorgen bedömas enligt ett visst antal fastställda kvalitetskrav. Graderingen av enheter kan till exempel ske enligt en fyrgradig skala. I de fall en utförare inte når upp till kvalitetskraven ska de åläggas ett kvalitetskontrakt. Kvalitetskontraktet tecknas mellan huvudmän och Socialstyrelsen avseende den utförare/enhet som inte når de fastställda kvalitetskraven. Att inte nå upp till kraven innebär att den utförda äldreomsorgen bedömts hålla otillräcklig eller undermålig kvalitet. Kvalitetskontrakten är obligatoriska. De PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 360 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

182 KVALITETSSÄKRAD DEMENSVÅRD Demens är ett samlingsnamn och övergripande diagnos för en rad symtom som uppstår till följd av skador i hjärnan. Det vanligaste är att minnet försämras och förmågan att kunna planera och genomföra helt vardagliga sysslor minskar. Såväl språk som den drabbades förmåga att uppfatta tid och orienteringsförmåga påverkas negativt. Därutöver kan det ofta uppstå ökad oro, beteendeförändringar och nedstämdhet. Varje år insjuknar omkring 000 människor i Sverige i en demenssjukdom. Var femte person över 80 år är drabbad av demens. Det totala antalet som är drabbade av demens i Sverige beräknas uppgå till ungefär personer. Detta antal kommer att öka i takt med att antalet äldre i befolkningen stadigt ökar. År 0 beräknas så många som cirka personer i Sverige vara drabbade av demens. Demensvården ska vara kvalitetssäkrad, ett exempel är Silviacertifiering. Därför bör ett gemensamt handlingsprogram tas fram för att åstadkomma kvalitetssäkrad och sammanhållen demensvård. Arbetet med att stärka kompetensen och kunskapen inom demensvården ska fortsätta. Detta sker bland annat genom strukturerad vidareutbildning vid det nationella fått diagnosen dement. Det behövs välutbildad personal i demensvård. En väl fungerande demensvård för yngre personer kan ge ökad livskvalitet och fördröja vidare sjukdomsförlopp. God vård och stöd till anhöriga kan möjliggöra att yngre dementa kan bo kvar hemma längre vilket också ger ökad livskvalitet. Det är utmärkt att Socialstyrelsen presenterat ett underlag för En nationell strategi för demenssjukdom. Nu måste detta arbete skyndsamt tas vidare. Samtliga grundläggande vårdutbildningar bör förmedla relevanta kunskaper om gerontologi, geriatrik och demenssjukdom. Så är det inte idag. Alla grundvårdutbildningar ska anpassas till den demografiska utvecklingen i Sverige. Den webbaserade utbildningen avseende personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom ska utvärderas. Över personer har genomgått den fram till och med år 14 genom Svenskt demenscentrum. Vård och omsorg ska ske så sammanhållet som möjligt utifrån den enskildes behov och perspektiv. Den ska lyfta livskvaliteten och med olika medel försöka skapa så mycket meningsfullhet som möjligt. kompetenscentrumet inom demensvården, Silviahemmet. Det är centralt att förstå att demens inte drabbar enbart personer över 6 år. Det drabbar även människor i 40-4 års ålder. Tyvärr är yngre personers demensvård eftersatt och bristfällig. Det är av avgörande betydelse att det finns en väl fungerande verksamhet för yngre dementa. Detta ställer krav på förmåga att följa med vid förändringar hos den som PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 362 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

183 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett gemensamt handlingsprogram för kvalitetssäkrad och sammanhållen demensvård. 2 att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ges i uppdrag att utvärdera Svenskt demenscentrums utbildning, samt lämna förslag på ett utvecklat kvalitetsarbete i samverkan med kvalitetsregistren Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD och Svenska Demensregistret. 3 att samtliga grundvårdutbildningar ska ge relevanta kunskaper i gerontologi, geriatrik och demenssjukdom. 4 att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett särskilt stöd för nära anhöriga till personer som drabbats av demens. STIMULERA FORTSATT DIGITALISERING INOM ÄLDREOMSORG Modern teknik kan förbättra livskvaliteten för Sveriges äldre. Möjligheten att på ett enkelt sätt komma i kontakt med sin familj och släktingar kan vara skillnaden på att tillbringa en dag ensam eller inte. Ett samtal eller några meddelande via en app kan räcka för att känna sig delaktig. Tröskeln för att använda ny teknik som till exempel olika filmtjänster eller bildarkiv kan kännas hög, men samtidigt vara ovärderlig när man väl kommer över den. Digitaliseringen inom äldreomsorg har påbörjats men sker långsamt och i högst varierande omfattning. Ny digital teknik kan vara så kallade smarta golv, kameror som kan reagera på udda rörelser och olika sorters robotar. Detta är exempel på hjälpmedel som gör att äldre kan klara vardagslivet bättre, öka de äldres integritet och självständighet samt bidra till trygghet i hemmet eller på äldreboendet. Det saknas dock tillräcklig samordning, samarbete och samverkan mellan olika kommuner och andra utförare av äldreomsorg. Nya tekniska hjälpmedel kan emellertid aldrig ersätta de avgörande mänskliga kontakterna, samtidigt sticker Sverige ut genom att vi utvecklar ny digital teknik som ett led i att öka människors självständighet och förmåga att klara sig själv. Ny digital teknik har stora möjligheter att växa fram som ett bra komplement till övrig hemtjänst och äldreomsorg. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 364 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG

184 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att införa och använda nya digitala tjänster och teknik inom äldreomsorgen samtidigt som den personliga integriteten för äldre som bor i äldreboende eller har hemtjänst värnas. 2 att Myndigheten för delaktighet, E-hälsomyndigheten, SKL och Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för digital struktur som underlättar införandet av digitala tjänster inom äldreomsorgen i hela landet. Proposition 4: 3 att Socialstyrelsen ges i uppdrag att genomföra pilotprojekt som mäter effekterna av att införa digital teknik inom äldreomsorgen. Partistyrelsen föreslår arbetsstämman Trygghet att lita på att anta proposition 3: En trygg vård och omsorg. PROPOSITION 3: TRYGG VÅRD OCH OMSORG 366 ARBETSSTÄMMA 17

185 Proposition 4: Trygghet att lita på Innehåll Trygghet att lita på 371 Lag och ordning ska upprätthållas 376 Kraftig förstärkning av polisen 379 Ny modell för kommunala ordningsvakter 384 Fler brott ska utredas och klaras upp 387 Fler verktyg mot brottsligheten 389 Förstärkt vittnesskydd 39 Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet 400 Skärpta insatser mot brott som drabbar äldre 407 Åtgärder mot missbruk av pass 4 Skärpt straffrättslig lagstiftning 413 Utvisning på grund av brott 424 Förebygg och förhindra terrorism 428 Stärkta insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 439 Förstärkta åtgärder mot tiggeri 40 En långsiktigt hållbar migrationspolitik 44 Permanent skärpt asyllagstiftning 46 Krislagstiftning 460 Gränskontroller 461 Ordning och reda i asylsystemet 463 Förstärkt återvändandearbete 466 Uppvärdera medborgarskapet 471 Nordisk migrationspolitik 479 EU:s migrationspolitik 481 Ett starkt svenskt försvar 486 Våra utgångspunkter för fortsatt arbete 488 Satsningar på försvaret oavsett Nato eller inte 490 Ett svenskt Natomedlemskap och vårt internationella försvarssamarbete 493 Värnplikt 497 ARBETSSTÄMMA

186 Anställningar i Försvarsmakten rekrytera och behålla 499 Hemvärnet och försvarets frivilligorganisationer 02 Förbättra den civil-militära samverkan 04 Psykologiskt försvar 06 Cybersäkerhet 08 Totalförsvaret och samhällets resiliens Krisberedskap på nationell nivå 12 Beredskapslagstiftning 14 Materiel Archer (artilleri) 19 Sveriges marina förmåga Försvarsindustrin 22 Moderaterna är partiet för lag och ordning. Vår uppgift är att säkra tryggheten med fler poliser och skärpta straff. Samhället ska stå på brottsoffrets sida. Den som har blivit utsatt för brott och ringer polisen ska tas på allvar, inte mötas av att utredningen läggs ned direkt. Det ska finnas stöd att tillgå och rättvisa ska skipas. Sverige har en nationell polis- och trygghetskris. Våldet från kriminella blir grövre. Rättsstaten är på reträtt där kriminella gäng i praktiken äger gator och torg; antalet utsatta områden har ökat. Polismyndigheten har rapporterat att det finns runt 000 kriminella aktörer och 0 kriminella nätverk i de utsatta områdena runtom i landet. Trygghetsmätningar visar också att allt fler upplever den här otryggheten. Till exempel är var tredje kvinna otrygg under kvällarna utomhus i sitt eget bostadsområde. Samtidigt har vi en polis som inte fungerar och som saknar såväl kollegor som ledning och verktyg för att kunna göra sitt jobb fullt ut. Polisens utredningsresultat är det lägsta på många år. När brott som drabbar människor i vardagen, så kallade mängdbrott, polisanmäls händer ofta ingenting. Hälften av alla anmälda brott under 16 skrevs till exempel av direkt. Detta riskerar att leda till att förtroendet för polisen urholkas ytterligare. Vårt samhällskontrakt bygger på att den som begår brott också ska ta konsekvenserna och mötas av ett straff som motsvarar det allvar och den kränkning som brottet faktiskt har betytt för den drabbade och för samhället. I dag finns det dock en rad olika brott där straffen inte fullt ut motsvarar allvaret. 370 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

187 Anmälningar om sexuella övergrepp vid festivaler och utan alla laglydiga människor har rätt till ökad trygghet. Lag och andra offentliga sammanhang är till antalet omfattande och ordning ska gälla överallt. alltför många unga tjejer undrar vad man kan ha på sig när man Inget av detta räcker utan att en verkningsfull går ut med kompisar och om man kan gå hem tryggt på kvällen. kriminalpolitik samtidigt är på plats. Arbetet som behöver Vi har i Sverige under alltför lång tid accepterat den här göras börjar med att stärka svensk polis. Sverige ska ha minst utvecklingen. Att upprätthålla lag och ordning är en kärnuppgift 000 fler poliser senast år och därutöver lika många fler som staten inte får svika. Respekt för och tillit till rättsstaten civilanställda under samma period. Det innebär 000 fler är själva grunden för ett fungerande och demokratiskt anställda inom svensk polis till. Vi vill också höja polisernas samhälle. När detta nu utmanas är det en för Sverige både löner för att göra yrket attraktivare och få fler att stanna kvar. farlig och oacceptabel utveckling. Sverige måste bli hårdare Sverige måste också klara integrationen. Det kräver att vi mot kriminaliteten. Polisen måste ges förutsättningar att ta har en migrationspolitik som är hållbar. tillbaka makten från kriminella och återupprätta förtroendet för Under flera år hade Sverige i stället en migrationspolitik rättsväsendet. som avvek från såväl övriga nordiska grannländer som resten av Hederliga människor ska kunna röra sig tryggt ute, Europa. Den politiken skapade en ohållbar situation. Sverige har kvinnor ska leva fritt och tryggt, medan kriminella ska sitta inne. tagit emot oproportionerligt många asylsökande i förhållande till Brottsoffer ska få tydligt stöd och alltid känna att samhället står jämförbara länder. på deras sida. Varje land måste ha kontroll över vilka människor som Begångna brott ska utredas, samt leda till lagföring och väl lever i landet. Ett ja ska var ett ja och ett nej ska vara ett nej. Att avvägda straff. Den som straffats ska lämna brottets bana efter upprätthålla detta är kärnan i asylrätten. Det finns inget som är avtjänat straff. snällt i att ge människor falska förhoppningar eller låtsas som Religion, kultur eller kontrollbehov som utövas för att att det finns en framtid för den som lever i ett skuggsamhälle. begränsa någon annans frihet och rätt till att bestämma över Ett öppet samhälle ger människor möjlighet att själva forma sina sitt eget liv hör inte hemma i Sverige. Hedersrelaterat våld och liv, men lämnar dem inte att fastna i utanförskap. Ett anständigt förtryck ska bekämpas med full kraft. samhälle ska hjälpa människor på flykt, men inget land kan För att bryta utvecklingen krävs det också att vi jobbar på hjälpa alla. De som kommit till Sverige måste också komma in i flera fronter samtidigt. Det förebyggande arbetet är viktigt för samhället. att långsiktigt bryta trygghetskrisen. Jobb, skola och kvalificerat Sverige ska formulera en egen politik och inte vänta socialt arbete är avgörande. Utsatta områden ska inte överges eller lita på att EU ska lösa problemen. Centrala delar i en 372 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

188 stram, långsiktigt hållbar migrationspolitik är att tillfälliga Sverige behöver medlemskap i Nato, något hela Alliansen uppehållstillstånd är huvudregel, att det är tydliga krav på att nu står bakom. Att låta gamla låsningar äventyra Sverige i försörja sig själv och sina anhöriga och att det är tydliga krav för ett osäkert läge är inte ansvarsfullt. Sverige får inte vara en att bli svensk medborgare. tvekande röst som kan missförstås. Valet står inte mellan att Mottagandet ska präglas av ordning och reda, vara stärka Sveriges försvar eller att bli medlem i Nato. För att stärka rättssäkert och kostnadseffektivt. Den som inte har rätt att vara Sveriges säkerhet på allvar måste vi göra både och. i Sverige ska lämna landet; det måste bättre säkerställas att I kampen mot terrorismen får vi aldrig stå neutrala. Den människor inte kan gå under jorden. För att migrationspolitiken som stödjer, finansierar eller begår terrorbrott hotar vårt sam- ska vara långsiktigt hållbar krävs också att myndigheter och hälle och vår livsstil och den ska upptäckas, stoppas och kommuner klarar sina uppdrag. straffas hårt, allra helst innan det är för sent. Den nya säkerhetspolitiska verkligheten, som fortsätter Sverige ska vara ett tryggt och säkert land för alla. Sverige att försämras och bli allt mer oförutsägbar, ställer hårda krav på ska ha trygghet att lita på. Sverige. Ryssland drar sig inte för att försöka flytta gränser i Europa med våld och utsätter dagligen sina grannländer för såväl militära som civila påtryckningar och provokationer. Spänningarna i Östersjöområdet ökar. Asymmetrisk krigföring, påverkansoperationer och cyberangrepp är påtagliga hot som redan i dag riktas mot Sverige. Det ökar vår sårbarhet. Det är i sådana tider som ett lands ledarskap prövas. Moderaterna ska alltid sätta omsorgen om svenska intressen i främsta rummet i försvars- och säkerhetspolitiken. Moderaterna har under de senaste åren varit pådrivande i att höja försvarets anslag, både på kort och på lång sikt, men mer behöver göras. Det svenska försvaret måste stärkas och det kräver resurser. Hela Sverige ska kunna försvaras. 374 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 37

189 LAG OCH ORDNING SKA UPPRÄTTHÅLLAS I Sverige finns i dag allvarliga problem med brottslighet och otrygghet. Det är för lätt att vara kriminell. När människor börjar tappa förtroendet för rättsväsendet står vi inför en mycket allvarlig utveckling. Otryggheten i socialt utsatta bostadsområden är omfattande. Blåljuspersonal attackeras återkommande och narkotika försäljning sker öppet. Butiksägare utsätts för hot och våld. Många drar sig från att tala med polisen, vilket gör det svårare att utreda brott. De som främst drabbas av otryggheten är de som bor och arbetar i områdena. Ett stort och växande problem gäller kriminella grupperingar. Vi ser allt fler skjutningar i Sverige, som även drabbar personer utanför gängen. Vi har bland annat sett hur gängkonflikterna sprider sig till sjukhusens akutmottagningar där kriminella utgör ett hot mot såväl patienter som medarbetare. Att var tredje kvinna känner sig otrygg på kvällen utomhus i sitt eget bostadsområde är allvarligt. Likaså att utsattheten för sexualbrott, hot och trakasserier ökar. Förtroendet för polisen faller för första gången på flera år enligt Brottsförebyggande rådets årligt återkommande trygghetsmätning. Samtidigt är polisens utredningsresultat det lägsta på många år. Brott som stölder och bedrägerier är nedprioriterade. I vissa delar av landet är polisen i praktiken frånvarande. Många poliser ger uttryck för en organisation tyngd av svagt ledarskap, stora avhopp och bristande resurser. Det är svårt att få tillräckligt kvalificerade och lämpliga sökande till polisutbildningen. Detta är en utveckling som måste vändas. Människor ska kunna känna sig trygga oavsett vem man är eller var man bor. Alla ska veta att om ett brott begås har polisen de resurser och den förmåga som krävs för att brottet ska klaras upp. Brott ska förebyggas. I det brottsförebyggande arbetet är en bra skola för alla och goda möjligheter till jobb av största vikt. Antalet socialt utsatta bostadsområden med dåliga skolresultat, hög arbetslöshet och utbrett bidragsberoende ökar, vilket är allvarligt. Vår politik för fler i jobb, bättre skolor och att stärka det kvalificerade sociala arbetet är av avgörande betydelse även för att brott ska förebyggas. Frivilliga aktörer har också en mycket stor betydelse i det brottsförebyggande arbetet. Det gäller till exempel kvinno- och tjejjourer och föreningar inriktade på att ge stöd och hjälp. Ungdomsbrottslighet ska mötas med tidiga och tydliga insatser. Tiden från att brott har begåtts tills straffets avtjänande måste avsevärt förkortas. Det ska finnas ett tätt samarbete mellan skola, polis och socialtjänst i arbetet med att förhindra att barn och ungdomar hamnar i en kriminell livsstil. Straff ska stå i proportion till brottens allvar. Straffen är i dag för låga för vissa brottstyper. Den som begår upprepade brott bör straffas väsentligt hårdare än den som begår ett enstaka brott. Kriminalvården ska ha ett brottförebyggande innehåll med arbete, studier och behandling, som förbereder för ett liv i frihet, fritt från droger och kriminalitet. 376 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

190 Våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och motarbetas med kraft. Den som kommer till Sverige från ett annat land ska följa lagstiftningen här. Utvisning på grund av brott ska bli aktuellt i fler fall. Terrorism är ett ytterst allvarligt problem och hotar vårt samhälle. Vårt öppna samhälle måste försvaras åtgärderna mot terrorism och radikalisering måste förstärkas. Tiggeriet i Sverige är utbrett och förenat med social utsatthet, olovliga bosättningar och utnyttjande. Att motverka tiggeriet och dess bakomliggande orsaker kräver insatser på flera plan. KRAFTIG FÖRSTÄRKNING AV POLISEN Polisens problem handlar i stor utsträckning om brister i fråga om ledarskap, styrning, organisation och arbetsmetoder. En betydande utbyggnad av polisorganisationens resurser är samtidigt en helt nödvändig förutsättning för att polisen ska kunna utföra sitt uppdrag verkningsfullt och lösa sina uppgifter. Polisen måste bli effektivare. För detta krävs en bättre fungerande polisorganisation och en rad åtgärder. Polisens fokus ska mer än i dag vara på kärnuppgiften att ingripa mot, utreda och klara upp brott. Resultatuppföljningen i polisorganisationen måste förbättras genom tydliga och mätbara mål. Verksamheten måste analyseras och utvärderas kontinuerligt genom att använda den kunskap som finns både inom och utanför polisen. Därigenom skapas bland annat bättre förutsättningar för ett tydligare ansvarutkrävande i förhållande till chefer på olika nivåer. Arbetet med metodutveckling i det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet behöver utvecklas och polisens förundersökningskompetens måste förstärkas. Även möjligheterna till deltidsarbete behöver förbättras. Arbetet med att renodla polisens arbetsuppgifter ska fortsätta. Polisen har över tid tilldelats en rad uppgifter som har mindre att göra med huvuduppdraget. För att komma till rätta med brottslighet och otrygghet krävs en kraftig ökning av antalet poliser. Sverige bör ha minst 000 poliser senast år. Det är en förstärkning med minst 000 poliser från dagens nivå på 000 poliser. Därtill bör 378 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

191 en förstärkning ske med minst lika många civilanställda under Lönerna inom poliskåren är i dag alldeles för låga i samma period. förhållande till de krav som ställs på polisyrket. Detta vill vi ändra I ett tryggt samhälle är det avgörande med en polis som på. För att stärka tryggheten behöver Sverige fler poliser och är synlig och närvarande på gator och torg. Problemen med att poliserna förtjänar att få bättre betalt. Vi kommer därför att göra säkerställa en närvarande polis i mer glest befolkade delar av riktade satsningar för att höja polisernas löner. Det är ett sätt landet kvarstår. I många delar av Sveriges landsbygd upplevs att komma till rätta med problematiken med avhopp från yrket polisen vara frånvarande. samt för att behålla erfarenhet och kompetens inom polisen. För att bryta utvecklingen krävs poliser som är i yttre tjänst. Exakt hur de riktade satsningarna ska används kommer ska Parallellt med en kraftig ökning av antalet poliser vill vi också se vara upp till Polismyndigheten och i enlighet med sedvanliga en kraftig ökning av antalet civilanställda inom polisen. Det kan förhandlingar på svensk arbetsmarknad. handla om civila brottsutredare och administrativa assistenter, Därtill vill vi öka möjligheterna till deltidsarbete i polisen. men också om till exempel IT-experter. Civilanställda avlastar Det kan till exempel handla om poliser som vill kombinera en poliserna och tillför annan kompetens. annan anställning med att vara deltidspolis. Det ska också i På längre sikt krävs en mer genomgripande kursändring. större utsträckning än i dag vara möjligt med deltidsarbete som Betydligt större resurser bör avsättas för att upprätthålla en polis i slutet av yrkeslivet. trygghet - i hela landet. Ett sätt att åstadkomma det är att Polisen ska ha tillgång till modern utrustning. Bland annat antalet poliser per capita i Sverige närmar sig de nivåer som har det rapporterats om att polisen till exempel har haft brist på flera andra europeiska länder har. skyddsutrustning. Därför föreslår vi särskilt avsatta medel för Sverige hade år 14 cirka 8 poliser per ett utrustningslyft. Polisen ansvarar för vilken typ av utrustning invånare, vilket innebär att vid en EU-jämförelse har i princip medlen ska användas till, men utrustning till poliser i yttre tjänst endast de övriga nordiska länderna färre poliser. Polisen ska prioriteras. är organiserad annorlunda från land till land och har olika Den brottsutredande verksamheten är central. Vi vill arbetsuppgifter, jämförelser av polistätheten i olika länder är att betydligt större nytta dras av att Åklagarmyndigheten därför svåra att göra. Antalet poliser i Sverige är relativt få i är en väl fungerande brottsbekämpande myndighet med relation till övriga EU-länder. Med de nya samhällsproblem vi personal som har gedigna kunskaper om brottsutredningar. ser krävs en omläggning och omprioritering. Moderaternas Åklagarmyndigheten bör därför ges i uppdrag att väsentligt långsiktiga målsättning är att antalet poliser per capita i Sverige förstärka polisen i den brottsutredande verksamheten. Det ska ligga i nivå med genomsnittet i EU. kan till exempel handla om att åklagare arbetar kortare eller 380 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

192 längre tid som förundersökningsledare i polisorganisationen. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Det kan också handla om att åklagare på olika sätt bistår i de 1 att stärka polisens fokus på kärnuppgiften att ingripa mot, brottsutredningar som leds av poliser. utreda och klara upp brott. Vi ser också dessvärre exempel på att polisen i vissa fall 2 att förbättra uppföljningen av polisens resultat genom tydliga minskar sin närvaro i ett område där brottsligheten tillfälligt har och mätbara mål. gått ned. Detta med följd att brottsligheten i området ökar igen. 3 att renodla polisens arbetsuppgifter. Vi vill se en kontinuerlig och stark polisnärvaro i brottsutsatta 4 att Sverige ska ha minst 000 fler poliser senast år och bostadsområden i syfte att långsiktigt säkra tryggheten. därutöver lika många fler civilanställda under samma period. I dag utsätts många poliser för våld, hot och trakasserier. Det innebär 000 fler anställda inom svensk polis till. Detsamma gäller annan blåljuspersonal och andra anställda att antalet poliser per capita i Sverige ska, som långsiktig i rättsväsendet. De som arbetar för ett samhälle som är målsättning, närma sig nivåerna i andra europeiska länder. tryggt för alla ska inte behöva känna sig otrygga, än mindre 6 att lönerna för poliser höjs. utsättas för brott. Vi vill därför skärpa straffen för attacker mot 7 att möjligheterna till deltidsarbete som polis ska öka. blåljuspersonal. Det är även av vikt att i ett större perspektiv se 8 att säkerställa att polisen har rätt utrusning. över hur arbetet med att förhindra brott mot blåsljuspersonal 9 att Åklagarmyndigheten väsentligt förstärker polisen i den och rättsväsendets anställda kan utvecklas. brottsutredande verksamheten. Rättspraxis ställer i dag relativt höga krav för att att polisnärvaron i brottsutsatta bostadsområden ska vara kränkningsersättning ska utgå då den som har utsatts för ett kontinuerlig. brott är en polis. Vi vill att kränkningsersättning ska kunna utgå 11 att skärpa åtgärderna för att förhindra brott mot poliser och i fler fall när poliser är brottsoffer. Att till exempel spotta en andra anställda i rättsväsendet. polis i ansiktet bör alltid leda till att kränkningsersättning utgår. 12 att möjligheterna för poliser att få skadestånd i form av Detsamma ska gälla när poliser utsätts för våld som är att kränkningsersättning ökar. jämföra med misshandel av normalgraden. Förslag om förstärkta verktyg för poliser, såsom zonförbud och enklare förfarande vad gäller kameraövervakning, har också betydelse för polisens förutsättningar att utföra sitt uppdrag. 382 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

193 NY MODELL FÖR KOMMUNALA ORDNINGSVAKTER Polis- och trygghetskrisen är akut. Polisen har det grundläggande ansvaret för att upprätthålla lag och ordning. Vi vill ha väsentligt fler poliser och kraftigt förstärka polisens resurser. En omfattande satsning på polisen är dock inte tillräcklig för att möta samtliga behov. Ordningsvakter bidrar redan i dag till ett tryggare samhälle. Vi vill utveckla detta. Kommunala ordningsvakter bör i större utsträckning än i dag medverka till att upprätthålla allmän ordning i en kommun. I dag har ordningsvakter vissa särskilda befogenheter att använda våld och att omhänderta personer. Dessa befogenheter är inte lika långtgående som polisens. Det är i dag oklart för hur stora geogeografiska områden polisen får förordna ordningsvakter för att verka i en kommun. Det är också tveksamt i vilken utsträckning en kommun har befogenhet att vidta mer generella åtgärder för upprätthållande av allmän ordning inom kommunen, eftersom allmän ordning är en statlig angelägenhet. De mer allmänt hållna förordnanden som har meddelats för ordningsvakter i vissa kommuner befinner sig i en rättslig gråzon. Vi föreslår att det i lagstiftningen skapas en tydlig möjlighet för polisen att ge ordningsvakter ett generellt förordnande att medverka till att upprätthålla allmän ordning hela kommunens geografiska område samt ett tydligt mandat till kommunerna att anställa ordningsvakter i detta syfte. Därmed ges kommunerna möjlighet att bättre använda sig av kommunala ordningsvakter för att trygga ordningen inom hela kommunens område. De kommunala ordningsvakterna ska tillsammans med polisen upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Den närmare användningen av de kommunala ordningsvakterna bör lämpligen lösas i särskilda samrådsorgan mellan kommun och polis på orten, som träffas regelbundet och beslutar om patrulleringsområden och liknande. Även om kommunen är arbetsgivare till ordningsvakterna skulle därmed ledningsansvaret för ordningsvakterna vara tydligt kopplat till polisen. Ordningsvakter som får ett generellt förordnande som kommunal ordningsvakt bör få fler befogenheter än vad ordningsvakter har i dag. Exakt vilka befogenheter bör utredas närmare. Det skulle till exempel kunna handla om följande nya befogenheter: 1. Visitation utöver skyddsvisitation. Exempelvis för att beslagta skadegörelseföremål och föremål som kan användas som vapen. 2. Rätt att avvisa eller avlägsna personer från platser dit tillträde förbjudits, från sammankomster som ska ställas in eller upplösas, efter beslut av polis, samt från folksamlingar som inte är allmänna sammankomster. 3. Rätt att omhänderta misstänkta efterspanade eller efterlysta personer för identifiering i vissa fall. Med utökat arbetsområde och utökade befogenheter bör utbildningen för ordningsvakter förlängas. I dag måste den som vill bli ordningsvakt genomgå två veckors utbildning (80 lektionstimmar). Det bör finnas ett krav 384 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 38

194 på kompletteringsutbildning i till exempel juridik och konflikthantering för att få ett generellt förordnande som kommunal ordningsvakt. FLER BROTT SKA UTREDAS OCH KLARAS UPP Brott ska utredas och klaras upp i så stor utsträckning som möjligt. Det är mycket allvarligt att brottsuppklaringen sjunker MODERATERNA SKA VERKA FÖR: och nu är den lägsta på många år. Den utvecklingen måste 1 att införa tydlig lagstiftning som möjliggör generella vändas. förordnanden för kommunala ordningsvakter. Ungefär tre fjärdedelar av antalet anmälda brott är sådana 2 att bredda det område en kommunal ordningsvakt kan arbeta som drabbar människor i vardagen, så kallade mängdbrott. Till på till en hel kommun. mängdbrott hör till exempel stölder, inbrott, skadegörelse och 3 att förstärka kommunala ordningsvakters befogenheter. misshandel. Här är brottsuppklarningen i vissa fall mycket låg. 4 att förlänga ordningsvaktsutbildningen för kommunala Det gäller bland annat vid bostadsinbrott. Det är oacceptabelt ordningsvakter. och människor riskerar att tappa förtroende för rättsstaten. Polis och åklagare måste därför prioritera dessa brott högre. I dag finns flera möjligheter att inte inleda eller på förhand avsluta en brottsutredning: direktavskrivning, som innebär att polisen inte inleder någon förundersökning, förundersökningsbegränsning, som innebär att man begränsar en brottsutredning till att enbart omfatta vissa brott, samt åtalsunderlåtelse, som innebär att brottet utreds men att det inte leder till åtal, brottet antecknas dock i belastningsregistret. Under år 16 hanterade rättsväsendet 1, miljoner anmälda brott. Hälften av dessa skrevs av direkt. Cirka fyra procent förundersökningsbegränsades. Av samtliga personuppklarade brott avsåg åtta procent åtalsunderlåtelse. De möjligheter som i dag finns att inte inleda eller på förhand avsluta en brottsutredning ska användas på ett rimligt sätt. Att en så stor andel av alla brottsutredningar i dag läggs 386 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

195 ned i förtid är fel. Samhällets reaktion till gärningsmannen, brottsoffret och övriga medborgare uteblir. Det ska aldrig löna sig att begå brott; utan brott ska få tydliga konsekvenser och hederliga människor ska få upprättelse. Vi vill därför begränsa möjligheterna till direktavskrivning, FLER VERKTYG MOT BROTTSLIGHETEN Sverige har allvarliga problem med otrygghet och brottslighet. Vi behöver fler och effektivare verktyg för ökad trygghet och för fler brott som klaras upp. Befintliga verktyg ska användas. förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse. Detta gäller framför allt i de fall där det finns ett särskilt intresse av upprättelse för brottsoffret. Här finns extra starka skäl för att brottet bör utredas, lagföras och om bevisningen håller leda till att ett straff döms ut. ZONFÖRBUD För att bättre kunna säkra tryggheten bör polisen ges möjlighet att besluta så kallat zonförbud. Ett zonförbud innebär att polisen ges möjlighet att förbjuda en person att vistats på viss plats, såsom på ett MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att polis och åklagare ska prioritera mängdbrott högre. 2 att begränsa möjligheterna att inte påbörja eller i förtid lägga ned brottsutredningar. torg eller i ett köpcentrum, efter att ha uppvisat ett särskilt otrygghetsskapande beteende där. En sådan lagstiftning finns i Danmark. Syftet med ett zonförbud är att garantera trygghet och säkerhet för människor på särskilt brottsutsatta platser. Dessutom kan zonförbudet utgöra ett betydelsefullt nytt verktyg för polisen i deras arbete för att motverka brottslighet och gängbildning. Det otrygghetsskapande beteendet kan ha bestått i ett straffbart agerande, till exempel narkotikaförsäljning eller olaga hot, men kan även avse ett beteende som inte är kriminaliserat. Ett exempel skulle kunna vara är att man medvetet skrämmer eller trakasserar boende eller förbipasserade. Zonförbudet ska kunna meddelas för en bestämd period som högst får vara tre månader och ska därefter kunna förlängas med ytterligare högst tre månader. Ett zonförbud ska kunna meddelas muntligen på plats av en polisman. Förbudet ska gälla omedelbart. Det muntliga beskedet ska därefter 388 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

196 snarast följas upp med en skriftlig bekräftelse, som preciserar Vi föreslår också att polisen ska kunna bedriva förbudets närmare innehåll och med en motivering till beslutet. kameraövervakning på brottsutsatta och strategiskt viktiga Zonförbudet ska därefter alltid underställas domstolsprövning. platser utan tillståndsplikt. Det vill säga motsvarande det som i Överträdelse av zonförbudet ska vara straffbelagt och dag gäller i bland annat butiker och i tunnelbanan. kunna leda till fängelse. Förslaget innebär att kameraövervakning på polisens initiativ ska kunna genomföras i fler fall. Dessutom blir förfarandet för polisen både enklare och snabbare. Det blir FÖRENKLA FÖR KAMERAÖVERVAKNING För att öka tryggheten, se till att fler brott klaras upp och för att bättre ta kontroll över särskilt utsatta områden bör möjligheterna till kameraövervakning förstärkas. I dag beviljar länsstyrelserna tillstånd till kameraövervakning som bedrivs på allmän plats. Har tillstånd beviljats kan Datainspektionen överklaga beslutet till domstol. Processen från början till slut kan ta flera år. Möjlighet till kameraövervakning efter anmälan till länsstyrelsen och utan krav på tillstånd finns i dag på vissa platser dit allmänheten har tillträde. Det gäller bland annat i parkeringsgarage, i butiker, i banker, i en tunnelbanevagn och på en tunnelbanestation. Dagens möjlighet till kameraövervakning på platser dit allmänheten har tillträde bör förstärkas. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet där avvägning mellan trygghet och brottsuppklaring å ena sidan och integritet å andra sidan måste förändras. Den största integritetskränkningen är att bli utsatt för brott. Intresset av trygghet och att brott klaras upp måste därför väga tyngre än vad det gör i dag. också mer likt vad som gäller i till exempel Danmark, Finland och Norge. I dessa länder krävs, till skillnad från i Sverige, som huvudregel inte tillstånd för den kameraövervakning som bedrivs av polisen. Med brottsutsatt plats kan avses ett torg med upprepade problem med sådant som öppen narkotikaförsäljning och gängkriminalitet. Det kan också avse en festivalplats där det under en begränsad tid finns risk för ett förhållandevis stort antal brott. Med strategiskt viktig plats kan avses turistmål, arenor och shoppingcentrum, stora vägnät eller knutpunkter för kollektivtrafik. Vi vill också att kommuner, inklusive landsting och regioner, i regel ska kunna bedriva kameraövervakning i lokaler och i anslutning till lokaler där man bedriver verksamhet utan tillståndsplikt. Det kan exempelvis gälla i väntrummet till en vårdcentral eller i de utrymmen som är öppna för allmänheten i ett kommunhus. Vi är därtill ytterligare beredda att förstärka kommunernas möjlighet till kameraövervakning. Även här bör lagstiftningen i Danmark, Finland och Norge kunna tjäna som förebild. 390 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

197 Vi vill också att butiker ska kunna bedriva genomföras. Vi vill att övervakningskameror ska komma på kameraövervakning av området utanför in- och utgångar till plats i samtliga av Sveriges 23 särskilt utsatta områden. På sikt en butikslokal utan tillståndsplikt. Motsvarande gäller redan bedömer vi att motsvarande behov även finns i de 32 områden inne i butikerna. Slutligen ska kameraövervakning kunna ske som av polisen betecknas som utsatta. i samtliga kollektiva färdmedel, vid hållplatser för kollektiva färdmedel samt på området utanför in- och utgångar till en MODERATERNA SKA VERKA FÖR: tunnelbanestation utan tillståndsplikt. Motsvarande gäller redan 1 att zonförbud ska kunna meddelas av polisen till en person på tunnelbanestationer och i tunnelbanevagnar. som har uppvisat ett särskilt otrygghetsskapande beteende. Integritetsintresset tillgodoses på ett rimligt sätt enligt Zonförbudet ska gälla för en viss plats och en viss tid. följande förslag: 2 att zonförbudet alltid ska underställas domstolsprövning och De närmare förutsättningarna för den tillståndsfria kunna överklagas av den som beslutet berör. övervakningen ska definieras i lag. Syftet får enbart vara 3 att överträdelse av zonförbudet ska vara straffbelagt och att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor kunna leda till fängelse. eller begränsa verkningarna av en olycka. Information 4 att öka möjligheterna till kameraövervakning. Samhällets och om kameraövervakning ska ges genom tydlig skyltning. allmänhetens intresse av trygghet och att brott klaras upp Länsstyrelsen ska ha tillsynsansvar över den tillståndsfria ska ges en ökad tyngd då en ny lagstiftning utformas. kameraövervakningen. Om inte gällande lagstiftning följs ska att polisen ska kunna bedriva kameraövervakning på länsstyrelsen kunna ingripa genom föreläggande eller förbud. brottsutsatta platser och strategiskt viktiga platser utan Den tillståndsfria övervakning som ska kunna bedrivas av tillståndsplikt. polisen måste föregås av beslut inom polisorganisationen på 6 att kommuner i regel ska kunna bedriva kameraövervakning chefsnivå. i lokaler där verksamhet bedrivs av kommunen utan I dag finns det ett flertal områden som polisen betecknar tillståndsplikt. Detsamma gäller i anslutning till sådana som utsatta. Av dessa bedöms flera dessutom som särskilt lokaler. utsatta. Samtidigt finns det väldigt många laglydiga, hederliga 7 att se över hur kommunernas möjlighet till människor som är trötta på att det är kriminella som har kameraövervakning ytterligare kan förstärkas. makten i de här områdena. För att öka tryggheten och se till att 8 att butiker ska kunna bedriva kameraövervakning utanför in- kriminella inte kan äga torg eller områden på samma sätt som i och utgångar till en butikslokal utan tillståndsplikt. dag bör en storsatsning på kameror i särskilt utsatta områden 392 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

198 9 att transportörer ska kunna bedriva kameraövervakning i kollektiva färdmedel såsom bussar och spårvagnar samt vid hållplatser för kollektiva färdmedelutan tillståndsplikt. Detsamma gäller utanför in- och utgångar till en tunnelbanestation. att länsstyrelsen ska ha tillsynsansvar för att den tillståndsfria kameraövervakningen sker lagenligt. Om så inte är fallet ska länsstyrelsen kunna ingripa med förbud eller föreläggande. 11 att övervakningskameror ska komma på plats i samtliga av Sveriges särskilt utsatta områden och på sikt i samtliga av de områden som betecknas som utsatta. FÖRSTÄRKT VITTNESSKYDD Grunderna för ett fungerande rättssamhälle är att vi alla vågar anmäla och vittna om brott. Polis och åklagare är beroende av vittnen för att kunna utreda och klara upp brott. I Sverige har vi vittnesplikt. Det innebär att man som huvudregel är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkta personen och dess försvarare anser att det behövs. Undantag från vittnesplikten gäller bland annat nära släktingar till den åtalade. Det är viktigt att kunskap finns om vikten av att vittna och om vittnesplikten. Det är i dag ett problem att få personer att anmäla brott och vittna i domstol av rädsla för allvarliga repressalier. Det gäller inte minst i landets mest brottsutsatta bostadsområden. Under senare år har det rapporterats om en ökning av hot och våld vid rättegångar. Det är en oacceptabel utveckling och äventyrar möjligheterna till rättskipning. Rättssalarna ska präglas av ordning och säkerhet. Det förkommer också att den som anmäler ett brott eller vittnar utsätts för hot och våld, vilket är ytterst allvarligt. Straffen för övergrepp i rättssak bör därför skärpas. Ställt mot dagens problematik behövs dock fler insatser. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på att det skydd samhället kan erbjuda är tillräckligt. Det finns i dag olika åtgärder som kan aktualiseras vid hot mot vittnen. Som hotad kan man få en kontaktperson hos polisen och få sina personuppgifter skyddade. Det kan också handla om tekniskt skydd i form av till exempel larmtelefon med gps-funktion, inspelningsenhet och akustiskt larm. I särskilt 394 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 39

199 allvarliga fall kan åtgärder såsom livvaktsskydd och fingerande En ordning med anonyma vittnen skulle för att vara personuppgifter bli aktuella. rättssäker behöva ta hänsyn till fyra aspekter: Var och en ska kunna känna sig trygg med att vittna. Vi vill 1. Förutsättningar för anonymitet. Här bör beaktas såväl därför att arbetet med vittnesskydd förstärks. Skyddsåtgärder brottets allvar och riskerna med ickeanonymitet. Det bör utvecklas och sättas in i fler fall än i dag. Befintliga bör också göras en proportionalitetsbedömning, där skyddsåtgärder bör utvärderas. Det finns också behov av fördelarna vägs mot nackdelarna. förbättrad information till vittnen och av att utveckla polisens 2. Beslutet om anonymitet. Beslut om anonymitet bör arbete med risk- och hotbedömningar. fattas av domstol och gå att överklaga. I dag är det i Sverige som huvudregel inte tillåtet med 3. Formerna för anonymitet. Det är ett krav enligt anonyma vittnen i domstol. Däremot är det möjligt att i domstol internationell rätt att domstolen känner till vittnets höra en person som är anställd av polisen eller försvaret under identitet och att försvaret får full möjlighet att ställa en så kallad kvalificerad skyddsidentitet. Det rör sig då i regel frågor till vittnet. Den misstänkte bör få ta del av om poliser som bedriver spaning under täcknamn och därför förhöret med vittnet genom en ljudöverföring från ett har tilldelats andra personuppgifter än de verkliga. Detta kan i annat rum, som om det behövs genomförs med att praktiken sägas vara ett undantag från förbudet mot anonymitet. vittnets röst är förvrängd. Vi ser dock ett behov av att se över en möjlighet till 4. Följderna av anonymitet. I praktiken kan anonymitet anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet och i undantagsfall göra det svårt att bedöma skäl för vittnet att lämna även i andra fall. Förutom polisspanare är det särskilt den som oriktiga uppgifter. Blir detta alltför framträdande bör av en tillfällighet har blivit vittne till något som skulle kunna ha vittnet inte tillåtas att vittna anonymt. Är problemet nytta av anonymitet. En sådan möjlighet finns sedan år 01 i mindre starkt bör det snarare kunna påverka Norge. bevisvärdet. Anonyma vittnen innebär en begränsning av rättsstatliga Att observera är att utrymmet för att vittna anonymt skulle principer om full partsinsyn och om att ingen ska dömas utan bli så begränsat, att det enbart skulle bli aktuellt i en mycket att ha getts möjlighet att yttra sig över vad motparten har anfört. liten andel fall. Sådana principer bör av försiktighetsskäl bara inskränkas om Ytterligare ett sätt att öka skyddet för den som medverkar det finns starka skäl. Problemet med vittnen som vägrar vittna i brottsutredningar är att öka möjligheterna till anonymitet för i rädsla för repressalier är dock allvarligt och kan motivera en uppgiftslämnare och förhörspersoner. Den information de sådan inskränkning. 396 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

200 lämnar kan ofta leda till annan bevisning och därför möjliggöra åtal och rättegång utan att personernas vittnesmål behövs. Vi vill göra följande förändringar på detta område: att skapa större och tydligare möjligheter till anonymitet för uppgiftslämnare och förhörspersoner som lämnar information under brottsutredningar. 1. Införa en tydlig möjlighet för åklagaren att utlova anonymitet för uppgiftslämnare som lämnar information som kan användas för att hitta annan bevisning, men där uppgiftslämnaren själv inte behöver höras under brottsutredningen eller som vittne. 2. Införa en tydlig möjlighet för åklagaren att sekretessbelägga namnuppgifter och andra uppgifter som kan användas för att identifiera en person som förekommer i den del av utredningen som inte utgör förundersökningsprotokoll. Här är rättsläget oklart i dag. 3. Införa en möjlighet för förhörspersoner att vara anonyma under brottsutredningar under vissa förutsättningar. Åklagaren kan i sådana fall ofta hitta andra sätt att styrka brott än att använda sig av förhörspersonen i rättegången. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att öka kunskapen om betydelsen av att vittna och om vittnesplikten. 2 att skärpa straffen för övergrepp i rättssak. 3 att stärka vittnesskyddet, fler fall än i dag bör leda till skyddsåtgärder. 4 att överväga en möjlighet att i undantagsfall vittna anonymt i domstol vid allvarlig brottslighet. 398 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

201 TIDIGA OCH TYDLIGA INSATSER MOT UNGDOMSBROTTSLIGHET En rad orsaker samspelar med varandra när det gäller ungdomars brottsbelastning. Ungdomar som begår brott umgås i regel med andra unga som också begår brott. Skolk, droger och dåliga skolresultat ingår ofta i livsstilen. Föräldrarnas kunskap om vad som pågår är i många fall liten. Den problematik som vi ser i utanförskapsområden med bilbränder, attacker mot blåljuspersonal samt mindre upplopp är i många fall kopplade till ungdomar och unga vuxna. Det behövs tydligt brottsförebyggande åtgärder och också att samhället tidigt och tydligt markerar mot brott. Ju tidigare samhället reagerar när unga är på väg i en negativ riktning, desto större är möjligheten att bryta utvecklingen. En viktig prioritering framåt är att skilja mellan vuxna och barn i det straffrättsliga systemet. Gränsen för vem som betraktas och behandlas som vuxen ska, precis som i andra sammanhang, gå vid 18 års ålder och inte vid 21 års ålder, vilket är fallet i dag. Det innebär att den särbehandling som för närvarande gäller unga vuxna mellan 18 och 21 år i form av straffrabatt, så kallad ungdomsrabatt, ska tas bort helt. I samband med det bör även gränsen för vid vilken ålder livstidsstraff kan bli aktuellt utredas. I en sådan utredning bör även straffskalan för de som är för unga för att kunna dömas till livstids fängelse ses över. När det gäller personer som begår brott och är i åldern - 17 år bör det fortsatt finnas ett särskilt straffrättsligt system. Sociala insatsgrupper innebär en samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att på individnivå hjälpa unga att sluta begå brott. Det kan handla om att stärka det sociala nätverket, särskilt stöd i skolarbetet, särskild yrkesträning, arbete och fritidssysselsättning. Målgrupp är barn och unga med allvarlig risk för fortsatt kriminalitet. Sociala insatsgrupper kan vara ett bra verktyg i det brottsförebyggande arbetet. Vi vill se fler sociala insatsgrupper riktade till barn och unga. Det är samtidigt viktigt att arbetsformen löpande ses över och förbättras enligt de analyser och studier som gjorts. Då ungdomar begår brott måste reaktionen vara snabb. Det gäller inte minst då det rör sig om allvarliga eller återfall i brott. En ung person som grips efter att till exempel kastat sten på brandkåren släpps normalt direkt efter ett polisförhör. Därefter vidtar en utdragen process. Detta är inte rimligt. Vi vill att det införs en 24-timmarsgaranti. En 24-timmarsgaranti innebär ett varningssystem där socialtjänsten, om det är lämpligt tillsammans med polis, ska kontakta den unges vårdnadshavare inom 24 timmar efter det att han eller hon har gripits för brott. De åtgärder som tar tid i Sverige är bland annat till följd av formerna för hur en brottsutredning bedrivs. Här bör inspiration för en snabbare hantering hämtas från andra länder. Det går att väsentligen snabba på processen med en bibehållen rättssäkerhet. Det handlar till exempel om att delgivningsregler kan förenklas och att ansvarig handläggare vid socialtjänsten hörs muntligen per telefon vid förhandlingen i stället för att ett särskilt skriftligt yttrande hämtas in. 400 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

202 Om utredningsläget är klart redan i samband med att socialnämnden, bör ha möjlighet att göra en sådan ansökan en ung person grips av polis bör domstolen, under vissa hos domstol då det finns en påtaglig risk att den unge skadas förutsättningar, kunna döma ut en påföljd direkt eller i väldigt genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nära anslutning till brottet. Utredningsläget får exempelvis i regel nedbrytande beteende. Det skulle exempelvis innebära att en anses klart då gripandet sker på bar gärning. Domstolsprövning person som är 14 år och som är misstänkt för att tillsammans ska samtidigt alltid vara förenad med rätt till försvarare och till med personer som är över år ha rånat eller misshandlat en överklagande. annan person i vart fall delvis skulle kunna utredas i samma Om utredningsläget inte är klart bör omedelbart rättprocess. Om särskilda ungdomsstolar inrättades skulle omhändertagande enligt lagen om vård av unga, LVU, kunna ungdomarna kunna bli föremål för en och samma rättegång. tillämpas oftare än vad som är fallet i dag. Vi vill skapa bättre Samtidigt skulle dock de verktyg som står till buds för förutsättningar för detta. domstolen se olika ut beroende på gärningspersonens ålder. Därtill bör möjlighet att intermistiskt förordna om åtgärder De över år kan dömas, medan den som är under år i i ungdomsmål, exempelvis ungdomsövervakning i kombination stället kan omhändertas enligt LVU. Behovet av indivduellt med fotboja, övervägas. Detta förutsatt att en sådan åtgärd kan anpassad tvångsvård för unga personer har ökat under senare anses proportionerlig. år. Antalet platser på låsta så kallade SiS-boenden (Statens Vård enligt LVU i form av placering i ett familjehem eller institutionsstyrelse) måste därför bli fler och placeringarna bör på ett särskilt boende bör rent allmänt tillämpas i fler fall då ske betydligt snabbare än vad som ofta är fallet i dag. ungdomar är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Vi vill ge Orossamtal är en modell som visat sig framgångsrik i delar Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera hur LVU tillämpas i av landet. Det handlar om att fältpersonal från socialtjänsten dessa fall och ta fram allmänna råd i syfte att lagen ska få ett genomför samtal med föräldrar vars barn upplevs glida iväg mer effektivt genomslag i praktiken, så att fler ungdomar kan få eller vistas mycket i fel sammanhang. Syftet är att förebygga hjälp. Det bör vidare inrättas en helpdesk hos Socialstyrelsen missbruk och kriminalitet. Samtalen dokumenteras inte i som sprider information om LVU och ger kommunerna stöd för socialtjänstens arkiv, men har visat sig ha god förebyggande att lagen ska tillämpas på ett effektivt och rättssäkert sätt. effekt. Unga som återkommande begår brott är ofta kända av Vi vill på sikt även inrätta nya särskilda ungdomsdomstolar. både socialtjänsten och polisen. I dag är det dock endast Sådana domstolar skulle ha den behörighet som nu är fördelad socialnämnder som kan begära att en ung person omhändertas på allmän domstol (brottmål) och förvaltningsdomstol (sociala enligt LVU. Vi anser att även en åklagare, efter samråd med mål). Därmed skulle dessa domstolar kunna bestämma om såväl 402 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

203 ungdomspåföljder för gruppen -17 år som sociala åtgärder för både gruppen under år och gruppen -17 år. verksamheter. Syftet är att stärka dessa ungdomars tillit och respekt för viktiga samhällsfunktioner. Särskilda ungdomsdomstolar skulle ge bättre möjligheter till en snabb och bestämd lagföring med tydliga reaktioner. Det MODERATERNA SKA VERKA FÖR: skulle också ge möjlighet till snabbt insatta sociala åtgärder. 1 att fler sociala insatsgrupper kommer på plats för ungdomar i Ytterligare en fördel med särskilda ungdomsdomstolar skulle riskzonen för fortsatt kriminalitet. vara att domarna och övrig personal skulle ha en särskild 2 att införa en 24-timmarsgaranti som innebär att kompetens att handlägga mål som involverar barn och unga. socialtjänsten ska kontakta den unges vårdnadshavare inom De särskilda ungdomsdomstolarna skulle kunna utformas som 24 timmar efter det att den unge har gripits för brott. avdelningar vid ordinarie domstolar. Likvärdighet över hela 3 att tiden mellan brott och straff förkortas väsentligt. Detta ska landet ska säkerställas. bland annat kunna ske genom att förfaranderegler som i dag Vi vill också öka antalet ungdomspåföljder för gruppen - tar tid förenklas. 17 år. Det handlar bland annat om att införa två nya påföljder: 4 att möjlighet till interimistiska åtgärder vid brott av kontaktskyldighet för unga och ungdomsövervakning. Förslaget ungdomar ses över. Det kan till exempel röra sig om om kontaktskyldighet för unga är utformat som en skyldighet ungdomsövervakning med hjälp av fotboja förutsatt att en att hålla kontakt med en särskilt utsedd kontaktperson. sådan åtgärd kan anses proportionerlig. Ungdomsövervakning innebär en kvalificerad övervakning. För att omhändertagande med stöd av LVU blir aktuellt i fler fall. att ungdomsövervakning ska vara tillräckligt ingripande vid Det kan bland annat ske genom att Åklagarmyndigheten ges allvarlig brottslighet ska den kunna innehålla inskränkningar behörighet att ansöka om omhändertagande med stöd av i rörelsefriheten, som förbud att lämna bostaden under LVU hos domstol. helgkvällar och helgnätter eller förbud att vistas på vissa platser. 6 att fler kommuner använder orossamtal som verktyg för att Inskränkningarna ska kunna kontrolleras med fotboja. förebygga missbruk och kriminalitet bland unga. Ungdomspåföljderna bör också utvecklas ytterligare, 7 att inrätta särskilda ungdomsdomstolar. bland annat vad gäller innehållet i ungdomstjänsten och att 8 att utveckla ungdomspåföljderna. Vi vill bland annat att ungdomstjänsten ska kunna vara förlagd på en annan ort kontaktskyldighet för unga samt ungdomsövervakning införs. än den ort där den unge bor. När det rör sig om brott mot Ungdomsövervakning ska kunna kombineras med fotboja. blåljuspersonal ska ungdomstjänst helt eller delvis kunna avtjänas inom ramen för polisens eller räddningstjänstens 404 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 40

204 9 att ungdomstjänst vid brott mot blåljuspersonal helt eller delvis ska kunna avtjänas inom ramen för polisens eller räddningstjänstens verksamheter. SKÄRPTA INSATSER MOT BROTT SOM DRABBAR ÄLDRE Sverige ska ha trygghet att lita på oavsett ålder, vem man är eller var man bor. I dag är dock tryggheten långtifrån självklar för alla. Enligt Brottsförebyggande rådet är äldre personer ofta rädda för att utsättas för brott. Det finns också kriminella individer och organiserade ligor som särskilt riktar in sig på att begå brott mot äldre människor. Exempel på sådan brottslighet är att lura sig till att bli insläppt i någons hem i syfte att stjäla kontanter och värdesaker samt olika former av bedrägeribrott. Bland annat har det rapporterats om just denna typ av brott mot äldre: Gärningsmän som utgett sig för att vara från hemtjänsten i syfte att råna pensionärer i deras hem. Äldre som lurats av falska läkare med erbjudande om nya mediciner. Ensamma äldre kvinnor som blivit bestulna av gärningsmän utklädda till hantverkare. Därtill påpekar Brå i en rapport från våren 16 att äldre personer är en särskilt sårbar grupp för vissa typer av bedrägerier. Det gäller i första hand vissa fakturaoch kortbedrägerier. Gemensamt för alla brott som begås mot äldre är att kriminella individer utnyttjar människor som ofta har svårare att värja sig. Det är kränkande, hänsynslöst och fullständigt oacceptabelt. Denna typ av brott riskerar också att sprida otrygghet, rädsla och att många äldre drar sig för att till exempel gå utanför hemmet. För att öka tryggheten hos äldre och motverka denna typ av brottslighet behövs flera insatser. 406 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

205 Brott mot äldre behöver förebyggas bättre och utredas MODERATERNA SKA VERKA FÖR: effektivt. Polismyndigheten bör därför ges i uppdrag att vidta 1 att Polismyndigheten ges i uppdrag att vidta åtgärder för att åtgärder för att säkerställa att brott mot äldre förebyggs och säkerställa att brott mot äldre förebyggs och utreds effektivt i utreds effektivt i hela landet. Arbetet ska redovisas årligen till hela landet samt att arbetet årligen redovisas till regeringen. regeringen. 2 att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre Rättsväsendet bör också se särskilt allvarligt på brott och andra som kan ha svårt att värja sig från brott. mot äldre och andra som kan ha svårt att värja sig från brott. 3 att Socialstyrelsen ges ett särskilt uppdrag att i dialog med Åklagarmyndigheten ska därför ges i uppdrag att följa upp Sveriges kommuner och landsting sammanställa en aktuell Alliansens straffskärpningsreform från, som bland annat lägesbild i syfte att förbättra stödet till äldre brottsoffer. syftade till att straffskärpningsgrunderna i brottsbalken skulle 4 att överväga om Brå:s årliga trygghetsmätning ska få större genomslag, och om det behövs föreslå ytterligare gå högre upp i åldrarna eller om en särskild nationell skärpningar. trygghetsundersökning för äldre behövs för att få en tydligare Även stödet till äldre brottsoffer behöver förbättras. bild av de äldstas upplevda trygghet och utsatthet för brott. Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen ansvar att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Äldre är en särskilt sårbar grupp och kan ha behov av stöd. Stödet kan dock se mycket olika ut i kommunerna och det finns skäl att skapa en samlad bild av hur stödet fungerar. Socialstyrelsen bör därför ges ett särskilt uppdrag att i dialog med Sveriges kommuner och landsting, SKL, sammanställa en aktuell lägesbild i syfte att förbättra stödet till äldre brottsoffer. Det behövs också en tydligare bild av brott mot äldre. Till exempel går Brottsförebyggande rådets årliga trygghetsmätning endast upp till 79 års ålder. Det bör övervägas om undersökningen ska gå högre upp i åldrarna eller om en särskild nationell trygghetsundersökning för äldre behövs för att få en tydligare bild av de äldstas upplevda trygghet och utsatthet för brott. 408 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

206 ÅTGÄRDER MOT MISSBRUK AV PASS Ett mycket stort antal svenska pass anmäls årligen som borttappade eller stulna till polisen. År 16 rörde det sig om totalt pass och även år var det ett liknande orimligt högt antal. De anmälda passen kommer i vissa fall till användning i illegala syften. Det kan handla om människosmuggling eller om att personer med kopplingar till organiserad brottslighet eller terroristorganisationer använder andras pass för att kunna resa anonymt och kringgå reseförbud. De åtgärder som vidtagits på området i Sverige, däribland den nya lagstiftning som trädde i kraft i april 16, har inte varit tillräckliga. Vi vill därför se ytterligare skärpta åtgärder i syfte att stävja missbruket av pass. Passets status som värdehandling måste återupprättas. Den som innehar ett pass måste hantera det med aktsamhet. Att uppvärdera passets status är också ett sätt att uppvärdera medborgarskapet. I dag ska en passansökan, enligt de nya regler som infördes i april 16, avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre pass och det inte finns särskilda skäl till att bifalla ansökan. Giltighetstiden för nya pass som utfärdas är fem år. Det gäller även om det tidigare passet har anmälts som förkommet eller stulet. Giltighetstiden på det nya passet bör i stället begränsas till resterande giltighetstid på det passet som har anmälts borttappat eller stulet. Vi är även öppna för ytterligare begränsningar i passlagstiftningen. Den som saknar möjlighet att skaffa ett giltigt pass kan ansöka om främlingspass eller resedokument hos Migrationsverket. Främlingspass är en resehandling för den som saknar pass och inte heller har möjlighet att skaffa ett pass. Resedokument är en resehandling särskilt för den som är flykting eller statslös. Totalt utfärdades främlingspass och resedokument åren Även främlingspass och resedokument kan missbrukas. De begränsningar som infördes för pass år 16 omfattade dock inte dessa resehandlingar. Vi vill att de begränsningar som har införts för pass också ska gälla för främlingspass och resedokument. Detsamma gäller de begränsningar som här föreslås. Ett pass är en handling som bör omgärdas av ett särskilt skydd mot missbruk. För missbruk av urkund döms i dag till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Av rättspraxis framgår dock att missbruk av pass vid inresa till landet inte per automatik bedöms som grovt missbruk av urkund. Det krävs någon form av försvårande omständighet. Det vill vi ändra på. Missbruk av pass vid inresa bör alltid bedömas som grovt missbruk av urkund. Detsamma gäller missbruk av främlingspass och av resedokument vid inresa. Genom automatisk gränskontroll kan värdering av passets äkthet ske genom självbetjäning och identiteten kan kontrolleras genom bl.a. ansiktsigenkänning. Detta tekniska stöd ger bättre förutsättningar för att kontrollera resenärer vid gränsen och ökar möjligheten att upptäcka missbruk av pass genom så kallad look alike-användning. Automatisk gränskontroll finns i flera länder i vår närhet, däribland Tyskland och Finland. Frågan 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

207 om ett eventuellt införande av automatiska gränskontroller i Sverige har diskuterats under lång tid, men utan att det har lett till konkreta resultat. Ett pilotprojekt skulle ha ägt rum år, men sköts i stället på framtiden. System med automatiska gränskontroller i Sverige bör undersökas och att arbetet bör ges hög prioritet. SKÄRPT STRAFFRÄTTSLIG LAGSTIFTNING Straff ska stå i proportion till brottens allvar. Avgörande för att bedöma hur strängt straffet ska vara är den skada som har förorsakats samt motiv, uppsåt och insikter hos den som har begått brott. Det handlar därmed om en etisk och moralisk avvägning, där det är naturligt att det finns olika synsätt på vad MODERATERNA SKA VERKA FÖR: som är lämpliga straffnivåer och även att synsättet skiftar över 1 att giltighetstiden för nya pass som utfärdas till följd av tid. att tidigare pass anmälts som förkommet eller stulet ska Straffen är i dag för låga för vissa brottstyper. Det gäller till vara begränsad till den giltighetstid som kvarstod på det exempel attacker mot blåljuspersonal, allvarliga fall av sexuellt ursprungliga passet. ofredande, bostadsinbrott, grova vapenbrott och mord. 2 att de begräsningar i lagstiftningen som införts för pass ska Den som är vuxen och begår brott ska också straffas som gälla även för främlingspass och resedokument. Detsamma en vuxen. Den som begår upprepade brott bör få ett väsentligt gäller de begräsningar som här föreslås. strängare straff än den som begår ett enstaka brott. 3 att missbruk av pass alltid ska ses som grovt missbruk av Det straffrättsliga systemet bör också mer än i dag urkund. Detsamma gäller missbruk av främlingspass och användas för att komma till rätta med brottslighet som begås av resedokument. kriminella grupperingar. 4 att undersöka system med automatiska gränskontroller och att arbetet ges hög prioritet. SKÄRPTA STRAFF FÖR ATTACKER MOT BLÅLJUSPERSONAL De senaste åren har vi sett många exempel på våld mot poliser, medarbetare inom räddningstjänsten samt ambulanspersonal. Det är en oacceptabel utveckling som måste brytas. Det handlar både om att skydda personer som har samhällsviktiga uppgifter och om att värna respekten för rättsstaten. 412 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

208 Straffen för våld mot tjänsteman återspeglar inte allvaret i brottsligheten. I dag behandlas hot och våld mot SKÄRPTA STRAFF FÖR ALLVARLIGA FALL AV SEXUELLT OFREDANDE. tjänsteman i samma straffstadgande. Våld mot en polis är ett Sexuella ofredanden utförda av ungdomar i grupp i offentliga allvarligare brott än ett muntligt hot. För att fånga upp allvaret miljöer har på senare tid uppmärksammats allt mer. Angreppen i den här brottsligheten bör våld mot tjänsteman få en egen sker bland annat på badhus och festivaler. brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders Samhället måste markera tydligare mot dessa brott. Därför fängelse. behöver en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande, Medarbetare i räddningstjänsten och sjukvården omfattas införas. Straffskalan för detta brott ska vara minst nio månader i nuläget inte av samma skydd som till exempel poliser eftersom och högst tre års fängelse. Det grova brottet ska ta sikte på de inte utövar myndighetsutövning. Detta bör ändras så att våld situationer där till exempel gärningsmän i grupp angriper en eller hot mot personal inom räddningstjänsten och sjukvård person eller där gärningsmannen på annat sätt agerat särskilt straffas lika hårt som våld eller hot mot poliser. Därför bör det hänsynslöst eller kränkande. införas ett nytt brott våld mot alarmeringstjänstpersonal. Ibland riktas skadegörelse direkt mot polisbilar och andra utryckningsfordon. Att angreppen riktas mot sådana väsentliga samhällsfunktioner bör alltid vara försvårande när straffet bestäms. Vi vill därför införa en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff. Till en viktig samhällsfunktion kan också höra till exempel ett sjukhus akutmottagning. Vårdinrättningar bör till exempel anses som en sådan viktig samhällsfunktion. SKÄRPTA STRAFF FÖR BOSTADSINBROTT Bostadsinbrott innebär en stor integritetskränkning som ofta får allvarliga konsekvenser för de utsattas trygghet. Många upplever en större oro och mår dåligt långt efter att inbrottet skedde. För att fånga upp allvaret i brottsligheten och den kränkning som det innebär vill vi skärpa straffen så att fler inbrott leder till fängelsestraff. Vi vill införa ett nytt brott, inbrottsstöld, med minimistraffet fängelse i ett år. I dag anses ett bostadsinbrott normalt ha ett straffvärde om cirka fängelse åtta månader. 414 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 4

209 SKÄRPTA STRAFF FÖR VAPENBROTT Vi vill höja minimistraffet för grovt vapenbrott från ett års SKÄRPTA STRAFF FÖR BROTT MOT KNIVLAGEN fängelse till två års fängelse. Straffskalan för brott mot knivlagen sträcker sig i dag från Med ett skärpt minimistraff till fängelse på två år kommer böter till fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt, ska straffen avsevärt att höjas. Skärpta straff tydliggör att det fängelse i högst ett år utdömas. handlar om allvarlig brottslighet. Med ett skärpt minimistraff till Risken för dödlig utgång är stor när knivar används som fängelse i två år kommer den misstänkte vidare som regel att vapen på offentlig plats och det är därför angeläget att antalet omedelbart häktas i anslutning till brottet. Dessutom medför knivar som bärs på allmän plats minskar. Vi föreslår därför att skärpningen bättre förutsättningar att utreda misstänkta brott. fler brott mot knivlagen ska betraktas som grova. Om en kniv Grovt vapenbrott aktualiseras bland annat då man har burit som innehas på allmän plats kan befaras komma till brottslig vapen på allmän plats, då vapnet varit av särskild allvarligt slag användning ska innehavet av kniven rubriceras som grovt brott. eller då gärningen annars ansetts ha varit av särskilt farlig art. Så är inte fallet i dag. Fler vapenbrott ska betraktas som grova vapenbrott. Om Vid bedömning av om det kan befaras att kniven kommer man förvarar ett illegalt vapen i bostaden och det kan finnas en till brottslig användning ska det bland annat beaktas om den fara att vapnet kommer till brottslig användning ska vapenbrottet person kniven påträffas hos är dömd för till exempel våldsbrott, undantagslöst betraktas som grovt. vilken typ av kniv det rör sig om samt när och var innehavet har Vid bedömningen av om det kan befaras att vapnet ägt rum. kommer till brottslig användning ska det bland annat beaktas om den person vapnet påträffas hos är dömd för exempelvis våldsbrott, om vapnet i fråga till exempel har avslipade serienummer och om vapnet förvarats tillsammans med sådant LIVSTIDS FÄNGELSE SKA VARA NORMALSTRAFF FÖR MORD som narkotika eller brottsverktyg. För några år sedan ändrades lagstiftningen så att livstidsstraff skulle vara normalstraff för mord. Lagändringen har inte fått det genomslag i rättspraxis som var avsett. Vi vill därför att ny lagstiftning kommer på plats. Mord ska i normalfallet straffas med livstids fängelse. 416 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

210 STRAFFRABATTEN FÖR GRUPPEN ÅR SKA TAS BORT HELT tumregel i domstol, då en person döms för flera brott i en och samma rättegång. Domstolen utgår från straffvärdet för I dag särbehandlas unga vuxna i åldern år straffrättsligt det grövsta brottet som personen döms för. Sedan adderar genom en straffrabatt. Den som har begått ett brott som man hälften av straffvärdet för det näst grövsta brottet och en 18-åring får till exempel regelmässigt sitt straff halverat jämfört tredjedel av straffvärdet för det därpå följande brottet och så med den som är 21 år. Den som är vuxen och begår ett brott vidare. ska också behandlas som vuxen av rättsväsendet. Vi vill därför Sammantaget ser det ut ungefär så här i dag: att den generella straffrabatten för gruppen år ska tas bort helt. SKÄRPTA STRAFF FÖR DEN SOM DÖMS FÖR FLERA BROTT Det finns ett klart behov att tydligare än i dag markera mot upprepad brottslighet för att visa att samhällets tolerans minskar. Återfallet utgör i sig en faktor som kraftigt ökar personens ansvar för det han eller hon har gjort. Det är en väsentlig skillnad mellan att begå ett enstaka brott och att begå brott efter brott. Vi föreslår väsentligt skärpa straff för den person som döms för flera brott i en och samma rättegång. Detta genom att dagens form av mängdrabatt tas bort. Här vill vi se en straffskärpning som i ett typiskt fall skulle Grövsta brottet Hela straffvärdet Rån 16 månader Grov stöld (inbrott) 8 månader Näst grövsta brottet 1/2 av straffvärdet Grov misshandel 7 månader (14) Grov stöld (inbrott) 4 månader (8) Tredje grövsta brottet 1/3 av straffvärdet Grov misshandel månader (14) Grov stöld (inbrott) 2-3 månader (8) Fjärde grövsta brottet 1/4 av straffvärdet Grov kvinnofridskränkning 2, månader (ca ) Grov stöld (inbrott) 2 månader (8) SUMMA Samlat straffvärde Ca 2, år Ca 1 år 4 månader I stället för dagens system vill vi se en straffskärpning som i ett typiskt fall skulle medföra att fängelsevistelsen kan öka med ungefär procent jämfört med dagens system. Detta genom en ny formel. Såväl det grövsta brottet, som det näst grövsta brottet och det tredje grövsta brottet ska tillmätas hela straffvärdet. Först därefter ska avtrappningen börja. Grövsta brottet Förslag på ny formel: Näst grövsta brottet Tredje grövsta brottet Fjärde grövsta brottet SUMMA medföra att fängelsevistelsen kan öka med runt procent jämfört med dagens system. I dag har Sverige ett system där den person som döms Hela straffvärdet Rån 16 månader Hela straffvärdet Grov misshandel 14 månader Hela straffvärdet Grov misshandel 14 månader 1/2 av straffvärdet Grov kvinnofridskränkning månader () Samlat straffvärde Ca 4 år och 1 månad för flera brott i en och samma rättegång åtnjuter en generös mängdrabatt. Detta då det i många fall tillämpas följande Grov stöld (inbrott) 8 månader Grov stöld (inbrott) 8 månader Grov stöld (inbrott) 8 månader Grov stöld (inbrott) 4 månader (8) Ca 2 år och 4 månader 418 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

211 Även straff för den person som döms till brott på nytt straffskärpningsgrund av aktuellt slag finns sedan tidigare i efter att tidigare ha dömts för brott bör skärpas. Danmark. Att en person gör sig skyldig till nya brott efter en tidigare Exempel på brott som skulle kunna aktualisera tillämpning dom kan i dag beaktas i tre olika avseenden. Dels genom av gängbestämmelsen är misshandel, rån, olaga hot, olaga påföljdsvalet, dels som skäl för förverkande av villkorligt frihetsberövande, utpressning, hot och våld mot tjänsteman medgiven frihet, dels när man bestämmer straffets längd. samt övergrepp i rättssak. Enligt dagens system beaktas återfallet framför allt genom Även vid vissa andra brott ska gängbestämmelsen kunna de två första alternativen. Möjligheten att därutöver skärpa aktualisera strängare straff. Det kan till exempel handla om straffet tillämpas i ytterst få fall. mordbrand och dråp. I dessa fall skulle det dock leda för långt Straffskärpning på grund av återfall för brott måste med ett dubblerat fängelsestraff, därför ska en individuell bli betydligt vanligare. Vi vill därför införa en ny renodlad bedömning göras i varje enskilt fall. regel som tar sikte på straffskärpning i återfallssituationer. Återfallsskärpning bör som huvudregel ske oberoende av om villkorligt medgiven frihet förklaras förverkad. NY RÄTTSVERKAN AV BROTT VID GÄNG GÄNGRELATERAD BROTTSLIGHET VISTELSEFÖRBUD SKÄRPTA STRAFF VID GÄNGRELATERAD BROTTSLIGHET För att motverka kriminella grupperingar vill vi även införa en ny form av sanktion för den som har begått brott vistelseförbud. Vi har allvarliga problem med brott kopplade till kriminella Vistelseförbud ska kunna aktualiseras för personer som uppgörelser. Det rör sig om en brottslighet riktad mot har anknytning till kriminella grupperingar och som har begått hela vårt samhälle. Det gör strängare straff befogade. En upprepad brottslighet. Ett vistelseförbud ska innebära ett förbud särskild straffskärpningsgrund som kan leda till dubbla att vistas i ett visst geografiskt område under en viss tid efter straff för vissa brott som har ett samband med uppgörelser avtjänat fängelsestraff. i kriminella grupperingar (gängbestämmelse) bör införas. Att överträda vistelseförbud ska vara straffbart. Fängelse Med gänguppgörelse ska avses en konflikt mellan grupper ska finnas i straffskalan. Den dömde ska kunna få prövat att få av personer som innefattat användning av skjutvapen, dispens från vistelseförbudet vid särskilda skäl. särskilt farliga vapen och/eller explosiva ämnen. En Ett liknande förslag har nyligen lagts fram av regeringen i Danmark. 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

212 Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges 13 att införa möjlighet till vistelseförbud i kombination i dag som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. med fängelsestraff vid allvarlig brottslighet kopplad till Tidpunkten för villkorlig frigivning kan i dag skjutas upp helt eller gängrelaterad brottslighet. delvis vid misskötsamhet. 14 att villkorlig frigivning normalt ska ske efter avtjänande av tre Vi vill begränsa möjligheten till villkorlig frigivning. Villkorlig fjärdedelar av strafftiden. frigivning ska som regel ske efter tre fjärdedelar av strafftiden i stället för som nu efter två tredjedelar av strafftiden. Genom denna begränsning skärps straffen för personer som döms till fängelsestraff. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att straffen skärps för attacker mot blåljuspersonal. 2 att straffen skärps för allvarliga fall av sexuellt ofredande. 3 att straffen skärps för bostadsinbrott. 4 att straffen skärps för grova vapenbrott. att fler vapenbrott ska betraktas som grova. 6 att skärpta straff för vapenbrott bör få fullt genomslag även då det gäller smuggling av vapen. 7 att fler brott mot knivlagen ska betraktas som grova. 8 att livstidsstraff ska vara normalstraff för mord. 9 att straffrabatten för gruppen år ska tas bort helt. att kraftigt skärpa straffen för den som döms för flera brott genom att dagens så kallade mängdrabatt tas bort. 11 att införa en särskild straffskärpningsgrund vid återfall i brott. 12 att införa en gängbestämmelse. Gängbestämmelsen ska innebära upp till dubbla straff för brott som begås inom ramen för gängrelaterad brottslighet. 422 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

213 UTVISNING PÅ GRUND AV BROTT Dagens förutsättningar för utvisning på grund av brott har i huvudsak sett likadana ut sedan år Vi vill att dessa förutsättningar utökas. Om man kommer från ett annat land för att vistas eller bo i Sverige ska man följa lagstiftningen som finns här. Brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även om återfallsrisk inte föreligger. I dag krävs normalt att gärningsmannen döms till mer än ett års fängelse för att utvisning ska vara aktuellt. En sådan förändring skulle bland annat innebära att grov kvinnofridskränkning och bostadsinbrott skulle leda till utvisning. Frågan om verkställighetshinder ska alltid prövas i nära anslutning till när verkställighet kan bli aktuell och inte i förväg. Detta sker inte regelmässigt i dag. Vi vill även i övrigt utvärdera förutsättningarna för utvisning på grund av brott. Vi vill också säkerställa att åklagare alltid yrkar på utvisning då förutsättningarna i lagstiftningen för detta är uppfyllda. Åklagare ska regelmässigt undersöka förekomst av eventuella utländska brottmålsdomar som bland annat kan ha betydelse för frågan om utvisning. Den som utvisas på grund av brott utvisas på viss tid eller på livstid. I normalfallet bestäms tiden för utvisning enligt följande, där utgångspunkten för tidsbestämningen är datumet för domen. STRAFFVÄRDE Lägre än 2 år års återreseförbud 2- år års återreseförbud -8 år års återreseförbud 8 år eller längre Återreseförbud på livstid Vi vill skärpa regelverket för återreseförbud. Begår någon ett allvarligt brott såsom grov våldtäkt eller grovt rån och samma person saknar anknytning till Sverige är det exempelvis rimligt att brottet renderar ett återreseförbud på livstid. Det är straffbart att vistas i landet om man har ett återreseförbud på grund av brott. Straffskalan är fängelse från 14 dagar till ett år. Av rättspraxis framgår att straffet normalt bestämts till fängelse i en månad. Det är angeläget att den som begår brott och som följd av detta utvisas inte återvänder till Sverige i strid med återreseförbudet. De straff som döms ut i dag är för låga. Vi föreslår att straffminimum för olovlig vistelse i strid med återreseförbud på grund av brott ska höjas till fängelse i sex månader. I januari 17 fanns cirka 700 ärenden hos polisen gällande verkställighet för utvisning på grund av brott. De flesta av dessa personer avtjänade fortfarande sitt fängelsestraff. Omkring 0 personer var försatta på fri fot. Av dessa var cirka 0 registrerade som avvikna. Polisen har som målsättning att utvisningen på grund av brott ska verkställas samma dag som personen friges från ett fängelsestraff. Det finns dock fall då verkställighet inte är möjligt i samband med frigivningen. Det kan bero på att personen vägrar medverka till att hämta ut resehandlingar, 424 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 4

214 på väpnad konflikt i hemlandet eller på att hemlandet vägrar skulle ha tillämpats om nya uppgifter om ålder hade lagts fram ta emot personen.i syfte att förbereda en verkställighetsresa i det tidigare brottmålet. Resning beviljades därför inte. Fallet efter ett straff finns möjligheter att sätta den utvisade personen avsåg en person som dömts för grov våldtäkt som 16 år vid i förvar. Även uppsikt kan bli aktuellt i dessa fall. Uppsikt brottstillfället. Resning söktes för att den dömde enligt nya innebär att personen är skyldig att anmäla sig hos polisen eller uppgifter var år när han begick brottet. Migrationsverket vid vissa tidpunkter. För beslut om förvar krävs Vi anser att resningsbestämmelserna i brottmål bör enligt dagens lagstiftning att det finns risk att berörd person kunna vara tillämpbara för det fall att en väsentligt strängare bedriver brottslig verksamhet i Sverige eller att han eller hon påföljdsbestämmelse sannolikt skulle ha tillämpats till följd av förhindrar verkställigheten. Vi vill utöka antalet förvarsplatser. nya uppgifter om ålder om de nya uppgifterna hade lagts fram i Vi vill också skärpa lagstiftningen och tillämpningen det tidigare brottmålet. rörande förvar och uppsikt i dessa fall. Det rimliga är att en person som är dömd till utvisning på grund av brott och som inte medverkar till återvändandet får vistas i förvar till MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse dess att han eller hon medverkar. Detta oavsett om risk för fortsatt brottslig verksamhet eller att personen förhindrar ska kunna leda till utvisning, även utan återfallsrisk. 2 att frågan om verkställighetshinder ska prövas i nära verkställigheten anses föreligga. Om utvisning inte kan verkställas på grund av förhållanden anslutning till då utvisning kan bli aktuell. 3 att säkerställa att åklagare alltid yrkar på utvisning då utanför den enskildes kontroll bör personen stå under uppsikt under den tid återreseförbudet gäller. Om förhållandena förutsättningarna för detta är uppfyllda. 4 att förlänga tiden för återreseförbud på grund av brott. förändras ska utvisningen verkställas. att straffminimum för olovlig vistelse i strid med En ytterligare fråga som aktualiseras på området rör åldersbedömningar i brottmål. Det svenska rättssystemet är gjort utifrån ett fungerande folkbokföringssystem. Här har det på återreseförbud på grund av brott ska höjas till fängelse i sex månader. 6 att skärpa regelverk och tillämpning då utvisning på grund senare tid blivit tydligt att dagens lagstiftning inte fullt ut svarar mot dagens behov. Högsta domstolen har i beslut den 28 oktober 16 funnit av brott inte kan genomföras i direkt anslutning till ett fängelsestraffs slut. 7 att resning i brottmål ska kunna ske vid nya uppgifter om att dagens resningsbestämmelser i brottmål inte omfattar situationer där en strängare påföljdsbestämmelse sannolikt ålder med betydelse för påföljdsfrågan. 426 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

215 FÖREBYGG OCH FÖRHINDRA TERRORISM Terrorism är ett ytterst allvarligt problem som hotar vårt samhälle. Det brutala terrordådet i Stockholm den 7 april 17 understryker att Sverige inte på något sätt är en fredad plats. Sverige ska slå till med full kraft mot dem som hatar, mördar och försöker ta vår livsstil ifrån oss. De som planerar och stöder terror ska upptäckas, förhindras och straffas. Ungefär 300 personer bedöms sedan år 12 ha rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Av dessa 300 personer har drygt 140 personer återvänt till Sverige. I juni 16 uppgav Säpo att man ser färre som reser. Avmattningen bedöms vara kopplad till bland annat försämrade förhållanden i konfliktområdet och gränskontroller i Europa. Åtgärderna mot terrorism och radikalisering måste förstärkas. Vi vill att nationella riktlinjer för att hantera så kallade återvändare ska tas fram. En utgångspunkt är att lagföring för alla former av brottslighet ska ske och att denna ambition alltid ska komma först. I dag kan Säkerhetspolisen bara kalla återvändare till förhör om det pågår en förundersökning kring ett brott där den som återvänt figurerar i utredningen. I annat fall kan den som återvänder från till exempel IS-konfliktområden själv välja att träffa Säpo eller inte. Säpo bör i stället ges mandat att obligatoriskt kalla återvändare till förhör. Etableringen av avhopparverksamheter bör underlättas. Vi vill också förtydliga ansvaret för skolhuvudmän att främja demokratiska och motverka extremistiska värderingar samt upptäcka och motverka radikalisering. Även sekretesslagstiftningen bör ses över. Relevant information ska kunna delas mellan olika aktörer i syfte att förebygga och förhindra brott i större utsträckning än i dag. Om exempelvis kommuner ska kunna motarbeta att människor radikaliseras måste de kunna få del av vissa uppgifter från polisen och Säpo. Vi vill säkerställa att offentliga medel inte tilldelas organisationer som riskerar att stödja terrorism eller våldsbejakande extremism. Det behövs en särskild strategi för detta. Den förhandskontroll som genomförs ska vara noggrann och avse också organisationens grundläggande värderingar. Nationella insatsstyrkan ska ha tillräcklig operativ förmåga och kunna agera i samband med terroristangrepp på flera geografiska platser samtidigt. Säkerhetspolisen ska ha möjlighet att få underrättelseinformation från signalspaning parallellt med en pågående förundersökning avseende en viss person. Sådan möjlighet finns inte i dag. Sådan information är viktig för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet. Allvarliga fall av brott med terrorkoppling, det vill säga de brott som bedöms grova, bör kunna aktualisera hemlig rumsavlyssning trots att minimistraffet för dessa brott är lägre än fyra års fängelse, vilket normalt är det minimistraff som krävs för hemlig rumsavlyssning. Brott med terrorkoppling avser här offentlig uppmaning till terroristbrott, rekrytering till terroristbrott, 428 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

216 utbildning till terroristbrott, finansiering av terroristbrott och resor terroristbrott utvisas. Om utvisning inte är möjligt på grund av i terrorismsyfte. Svårigheterna att utreda brott av dessa slag i verkställighetshinder bör andra åtgärder bli aktuella. kombination med det starka intresset av att de beivras gör det En ny typ av nationell samordningsfunktion bör införas motiverat att frångå huvudregeln om fyra års minimistraff. i syfte att stärka samordningen mellan polisen, Säpo, Tillstånd till hemlig teleavlyssning, hemlig övervakning Åklagarmyndigheten och Migrationsverket i ärenden som rör av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning terrorism. I första hand ska uppgiften vara att driva på och se till kan i dag meddelas om det finns en påtaglig risk för att en att relevant lagstiftning används för att bland annat säkerställa person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar de att potentiella terrorister inte meddelas uppehållstillstånd eller mest allvarliga brotten mot liv och hälsa. Detta trots att någon medborgarskap och att tidigare meddelade uppehållstillstånd förundersökning inte pågår. Detta sker med stöd av lagen om återkallas. Det handlar också om att säkerställa att rutiner för preventiva tvångsmedel. effektiv informationsgivning mellan myndigheterna finns och Nivån bör sänkas för när hemliga tvångsmedel enligt lagen följs. om preventiva tvångsmedel får användas. Att exempelvis ersätta Sverige ska ha ett väl rustat rättsväsende som säkerställer kravet om påtaglig risk till ett krav på risk är ett alternativ. Det att terrorister eller de som stödjer, hjälper och finansierar dem bör även övervägas om lagen också bör inkludera möjlighet till inte går fria. hemlig rumsavlyssning. Den som stödjer den här typen av organisationer Enligt lagen om särskild utlänningskontroll får en utländsk medverkar till att understöda och sprida terrorism. Samröre med medborgare utvisas ur landet om det är särskilt påkallat av terrororganisation bör därför kriminaliseras i ökad omfattning. hänsyn till rikets säkerhet eller om det med hänsyn till vad som Med en sådan kriminalisering kommer det straffbelagda annars är känt kan befaras att han eller hon kommer att begå området att öka. En motsvarande lagstiftning finns i Norge. eller medverka till terroristbrott eller försök, förberedelse eller Straffen för brott med terrorkoppling bör också skärpas stämpling till sådant brott. Om beslut om utvisning fattas enligt väsentligt. Brott med terrorkoppling avser här offentlig denna lag finns flera möjligheter till tvångsmedel som förvar och uppmaning till terroristbrott, rekrytering till terroristbrott, förordnande om anmälningsplikt. utbildning till terroristbrott, finansiering av terroristbrott och resor I dag tillämpas denna lag endast ett fåtal gånger per år. i terrorismsyfte. Det finns anledning att analysera lagstiftning och tillämpning I dag är straffskalorna för brott med terrorkoppling i syfte att åstadkomma en ordning som innebär att personer densamma som för stöld och bedrägerier. Det är orimligt. som är medborgare i andra länder och som kan befaras begå 430 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

217 Dagens straffskala varken speglar brottens allvar eller sätter 7 att Säkerhetspolisen ges ett tydligt samordningsuppdrag brotten i de sammanhang där de hör hemma. gällande hantering av terroristmisstänkta personer. Vi vill se en ny straffskala för brott med terrorkoppling av 8 att möjliggöra så att Säkerhetspolisen kan kalla återvändare normalgraden som sträcker sig från fängelse i sex månader till till förhör när förutsättningar att inleda förundersökning inte fängelse i fyra år. Detta i stället för från fängelse i 14 dagar till föreligger. fängelse i två år. Vi vill även se en höjning av straffen för grova 9 att ytterligare kriminalisera samröre med brott. Är brottet grovt bör det dömas till fängelse i lägst två år terroristorganisationer. och högst tio år, i stället för lägst sex månader och högst sex år, att nationella riktlinjer för att hantera återvändare tas fram där vilket är fallet i dag. Detta skulle också innebära ett närmande till lagföring ska komma i främsta rummet. andra jämförbara länder. 11 att underlätta etableringen av avhopparverksamhet. 12 att förtydliga ansvaret för skolhuvudmän att främja MODERATERNA SKA VERKA FÖR: demokratiska och motverka extremistiska värderingar samt 1 att väsentligt skärpa straffen för brott med terrorkoppling, upptäcka och motverka radikalisering. såsom finansiering av terroristbrott och resor i terroristsyfte. 13 att se över sekretesslagstiftningen i syfte att bättre förebygga 2 att Nationella insatsstyrkan ska ha tillräcklig operativ förmåga och bekämpa terrorism. och kunna agera i samband med terroristangrepp på flera 14 att säkerställa att offentliga medel inte tilldelas verksamheter geografiska platser samtidigt. som riskerar att främja eller stödja radikalisering, 3 att Säkerhetspolisen ska ha möjlighet att få våldsbejakande extremism eller terrorism. underrättelseinformation från signalspaning parallellt med en pågående förundersökning avseende en viss person. 4 att hemlig rumsavlyssning ska vara möjlig vid grova brott med terrorkoppling, såsom finansiering av terroristbrott eller resor i terrorismsyfte. att öka möjligheterna att använda lagen om preventiva tvångsmedel för att förebygga terrorbrott. 6 att se över lagen om särskild utlänningskontroll, såväl lagstiftning som tillämpning. 432 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

218 BROTTSFÖREBYGGANDE INNEHÅLL I KRIMINALVÅRDEN Kriminalvården ska präglas av säkerhet. Verkställigheten ska innehålla arbete, studier och behandling och förbereda den intagne för ett liv i frihet, fritt från droger och kriminalitet. Målet ska vara att minska återfall i brott. På senare tid har märkts en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige. Det rör sig om män från socialt utsatta områden med lågt förtroende för myndigheter. De är ofta redan i unga år tungt kriminellt belastade och har missbruksproblem. Våldet från deras sida är ofta grovt. Intresset för att lämna kriminaliteten är lågt. Här står Kriminalvården inför nya utmaningar. Särskilda satsningar bör göras för att utforma lämpliga åtgärder för denna grupp. Vi vill att kriminalvården ska arbeta för att intagna i början av verkställigheten ska få hjälp med kontakter med till exempel Kronofogdemyndigheten för att minska risken för att skulder ackumuleras under fängelsevistelsen. Fokus på arbetsförberedande insatser under fängelsevistelsen ska också förstärkas ytterligare. I det ligger en ännu större grad av plikt för den enskilde att delta i arbete, studier och behandlingsprogram som bedöms lämpliga för att bryta ett brottsligt eller på annat sätt destruktivt beteende. En intagen är redan i dag skyldig att delta i de insatser som anvisas honom eller hennene. Det är viktigt att denna skyldighet gäller fullt ut i praktiken. Om man vägrar delta i arbete, studier eller behandling, ska man få sämre möjligheter till permission. eller delvis. Det ska också kunna påverka på vilken anstalt man är placerad. Kvaliteten i de brottsförebyggande insatser som finns tillgängliga för intagna på fängelser ska vara hög. Behandlingsprogram ska vara noga utvärderade. Yrkesutbildning på anstalter ska i största möjliga utsträckning vara inriktad på yrken där det finns en brist på arbetskraft på svensk arbetsmarknad. Kriminalvården ska arbeta aktivt för att minska riskerna för hot och våld. Det kan göras genom ett strukturerat säkerhetsarbete, noggranna riskbedömningar, kontrollåtgärder för narkotikafria fängelser, rutiner för att hantera hot och våld mellan intagna och insatser som förhindrar att brott begås inifrån anstalterna. Det är också viktigt att hot och våld alltid leder till konsekvenser för den intagne. Ett aktivt arbete för att upptäcka och motverka våldsbejakande extremism och radikalisering är av stor vikt. Kunskap och metoder på området behöver förbättras. Arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering bör därför ges hög prioritet i kriminalvården. Från andra länder finns flera exempel på att personer som har begått islamistiskt motiverade terrordåd och med stor sannolikhet har radikaliserats i fängelsemiljö. Det ska finnas ett tydligt krav på samverkan mellan berörda myndigheter, såsom Kriminalvården, kommunerna och Arbetsförmedlingen, rörande personer som avtjänar och avtjänat fängelsestraff. Tidpunkten för villkorlig frigivning ska kunna skjutas upp helt 434 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 43

219 Ett nationellt pilotprojekt med sociala stödgrupper för som vistelseort, utbildning eller vård och behandling. Om unga vuxna i åldern år som är dömda till fängelsestraff den frigivne missköter sina åligganden under prövotiden kan bör inrättas. Vi vill ge socialtjänsten en tydlig uppgift att, övervakningstiden förlängas eller, vid allvarliga överträdelser tillsammans med bland annat polisen och Arbetsförmedlingen, som återfall i brott, att den villkorligt medgivna friheten leda och samordna arbetet med att slussa in denna grupp förverkas. i utbildning, praktik, arbete eller behandling efter det att Övergången från anstalt till ett liv i frihet är en särskilt fängelsestraffet har avtjänats. Arbetet ska ske på individnivå. I kritisk tidpunkt när det gäller risken för återfall i brott. Det sak påminner arbetssättet om sociala insatsgrupper. De sociala behövs en effektivare användning av den prövotid som insatsgrupperna, som alliansregeringen tog initiativ till, innebär följer efter villkorlig frigivning. Övervakning med uppföljning en strukturerad samarbetsform mellan aktörer som socialtjänst, ska vara obligatoriskt under prövotiden. I dag är det upp till polis och skola på individnivå. Kriminalvården att bestämma om övervakning ska bli aktuellt. Vid misstanke om återfall i brott eller drogmissbruk ska Särskilda föreskrifter om exempelvis utbildning eller behandling personen som huvudregel lämna stödgruppen. Vid behov ska ska aktualiseras oftare än vad som är fallet i dag. sekretessregler kunna lättas upp så att de myndigheter som Kriminalvård i frihet, frivård, är Kriminalvård som äger rum ingår i stödgrupperna i större utsträckning ska kunna dela ute i samhället. Ett straff i frivård innebär både stöd och kontroll information med varandra. för de dömda. Frivården övervakar merparten av de som är Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, genomgår samhällstjänst i dag som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. eller övervakas med fotboja. Frivården behöver ses över och Tidpunkten för villkorlig frigivning kan i dag skjutas upp helt eller utvecklas i syfte att förbättra innehållet i brottsförebyggande delvis vid allvarlig misskötsamhet. Vi vill att villkorlig frigivning i program inom ramen för frivård samt för att skärpa åtgärderna regel i stället ska ske efter tre fjärdedelar av strafftiden. vid misskötsamhet. Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock MODERATERNA SKA VERKA FÖR: minst ett år. Ett syfte med den villkorliga frigivningen är att 1 att Kriminalvården ska arbeta för att intagna i början av kontrollera övergången från vistelse i anstalt till vistelse i frihet. verkställigheten ska få hjälp att minska risken för att skulder Om det behövs kan Kriminalvården besluta att den som är ackumuleras under fängelsevistelsen. villkorligt frigiven ska stå under övervakning. Den som friges villkorligt kan även åläggas särskilda föreskrifter gällande sådant 436 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

220 2 att fokus ökar på arbetsförberedande insatser jobb, studier och behandling inom ramen för kriminalvård. I det ligger en ökad grad av plikt för den enskilde att delta i sådana insatser. 3 att hot och våld på fängelser alltid ska leda till konsekvenser. 4 att arbetet inom Kriminalvården för att upptäcka och motverka våldsbejakande extremism och radikalisering prioriteras. att kraven är tydliga på samverkan mellan myndigheter rörande personer som avtjänar och avtjänat fängelsestraff. 6 att inrätta ett nationellt pilotprojekt med sociala stödgrupper för unga vuxna dömda till fängelsestraff i syftet att slussa in denna grupp i utbildning, praktik, arbete och behandling. 7 att användningen av den prövotid som följer efter villkorlig frigivning effektiviseras och att obligatorisk övervakning med uppföljning genomförs under prövotiden. 8 att se över och utveckla Kriminalvården i frihet, frivården. STÄRKTA INSATSER MOT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Många vuxna och barn lever i dag i hedersrelaterat förtryck och våld. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kännetecknas av att det oftast är kollektivt utövat, att kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är central och att valet av partner inte är individens eget val utan en angelägenhet för familjen eller hela släkten. Våldet och förtrycket drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män och det är både män och kvinnor som är förövare. Ibland är en och samma person både själv utsatt och förövare, detta gäller inte minst pojkar och unga män. Hbtqpersoner är särskilt utsatta. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan ta sig olika uttryck. Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. När någon vill begränsa en annan persons frihet, då måste vårt svar vara glasklart: det får man inte i Sverige. Att begränsa friheten för unga kvinnor och män hör inte hemma i vårt samhälle. Det senaste decenniet har stödet till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck förbättrats men det finns fortsatt stora brister lagar och regler som finns tillämpas inte 438 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

221 alltid fullt ut, kunskap saknas i berörda yrkesgrupper och det leder till att utsatta inte alltid får det skydd de behöver. En särskild brottsrubricering för hedersbrott bör därför införas med bland annat grov fridskränkning som förebild, där gärningar som begås av flera olika personer i samförstånd ska omfattas och gärningsmannakretsen vidgas. Detta för att SKÄRP DEN STRAFFRÄTTSLIGA REGLERINGEN I dag finns inget specifikt hedersbrott i brottsbalken. Däremot markera mot företeelsen och fånga den kollektiva dimensionen i brottet. En fördel med en egen brottsrubricering är att är vissa företeelser som ofta är ett uttryck för hederstänkande, möjligheterna att använda tvångsmedel förbättras, vilket kan såsom könsstympning och tvångsäktenskap kriminaliserade. leda till att fler brott utreds och att fler barn i utsatta situationer Därtill är handlingar i form av till exempel olaga tvång, olaga hot skyddas. och misshandel straffbelagda genom generella regleringar. Hedersrelaterade motiv kan i dag betraktas som en Undersökning visar att polisen i hedersrelaterade försvårande omständighet som skärper straffet, till exempel ärenden förbiser att skapa sig en helhetsbild av förtrycket och om förövaren utnyttjat ett barns skyddslösa ställning. Samtidigt koncentrerar sig på enskilda allvarliga gärningar. Lindrigare brott förbiser såväl polis som åklagare ibland hedersrelaterade utreds inte, och hederskontexten förbises. Det innebär en risk motiv. Att införa hedersmotiv som en egen försvårande för att allvaret i målsägandens situation inte uppmärksamma omständighet när straff mäts ut är både en tydlig markering tillräckligt och skyddet som ges är otillräckligt. från samhället, men kan också bidra till att heder som motiv Ofta utövas hedersrelaterat förtryck kollektivt och kan uppmärksammas i större utsträckning i det polisiära arbetet. innefatta flera olika brott som begås av olika personer inom Även resurstilldelningen kan påverkas av brottets allvar och släkten eller bekantskapskretsen. När flera olika brott begås straffvärde, vilket får betydelse för polisens arbete. av en närstående person kan brottet grov fridskränkning bli För att fler hedersrelaterade brott ska lagföras behöver tillämpligt. Det tar sikte på när en närstående person upprepat samtidigt kunskapen inom rättsväsendet öka. Det behövs kränker någons integritet. Genom att lagstiftningen är begränsad både en bättre kunskap inom en bredare krets, samtidigt som till att omfatta nära anhöriga såsom föräldrar är den inte alltid specialiserade poliser och åklagare bör inrättas för att stödja tillämplig i en hederskontext då gärningarna utförs av flera hanteringen av hedersbrott. personer som också faller utanför närståendekretsen. Lidandet I dag är stämpling, förberedelse eller försök till brottet för offret kan samtidigt vara lika stort. vilseledande till tvångsäktenskapsresa inte kriminaliserat. Genom en kriminalisering skulle polis och andra myndigheter 440 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

222 kunna ingripa mot brotten på ett tidigare stadium och därmed lättare förhindra att någon förs ut från landet ofrivilligt. Straffen bör också höjas för tvångsäktenskap eller vilseledande till tvångsäktenskap. finnas en möjlighet att underlåta underrättelse om det finns en vag misstanke om att barnet far illa i hemmet, även om undersökningen måste läggas ner. När ett barn under år bevittnat hedersvåld måste vårdnadshavarna ge sitt godkännande för att polisen ska kunna genomföra ett förhör. Lagen är inte utformad med tanke på en FÖRBÄTTRADE MÖJLIGHETER ATT SKYDDA OFFRET OCH UTREDA BROTTET hederskontext. Det måste finnas möjligheter för polisen att hålla ett förhör oavsett vårdnadshavarnas medgivande i vissa fall. Ett omedelbart omhändertagande av ett barn eller en ungdom som befinner sig i en uppenbart riskfylld miljö i en hederskontext är ett måste för att kunna skydda offret i samband med det akuta skedet. Det är också en förutsättning för att den utsatta SÄKERSTÄLL ETT TRYGGT BOENDE FÖR UTSATTA ska våga lämna uppgifter som möjliggör ett åtal. Ett visst stöd Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck behöver för ett ingripande och ett omhändertagande av polisen i en i vissa fall tillgång till skyddat boende. Skyddat boende kan hederskontext ges i polislagen, men lagstiftningen upplevs som erbjudas som bistånd från kommunen eller genom ideella svårtolkad. organisationer. Enligt Socialstyrelsen är tillgången till skyddade Lagstiftningen bör tydliggöras så att polisen ges möjlighet boenden i dag lägre än efterfrågan och en stor andel skyddade att omhänderta unga i en hederskontext för att skydda dem eller boenden tvingas avvisa nya skyddssökande på grund av säkerställa att den fortsatta utredningen inte försvåras. platsbrist. Tillgången till plats är dessutom sämre för män och Om förhör hålls med ett barn som misstänks vara utsatt även tonårspojkar som till exempel följer med sin mamma. för hedersrelaterad brottslighet ska vårdnadshavare enlig Genom starkt engagerade kvinnojourer som bidragit till att lag underrättas så snart som möjligt, såvida det inte innebär utveckla skyddade boenden har det offentliga kunna skjuta över att utredningen försvåras. Det innebär problem i de fall ansvaret på ideell sektor. Omkring 80 procent av de skyddade socialtjänsten inte har beslutat om att omedelbart omhänderta boendena drivs i dag av ideella föreningar. Samtidigt har barnet med stöd av LVU i samband med förhöret. Det kan finansieringen inte varit tillräcklig. Obetalda arbetsinsatser från innebära osäkerhet för barnet som då är utelämnat till familjen. volontärer är ofta ett måste för att få verksamheterna att fungera Därför bör underrättelser till vårdnadshavare kunna skjutas och boendena måste lägga mycket tid på att söka olika bidrag upp om de är till men för barnet. Av samma skäl bör det och försöka få placeringar. Med för få placeringar kan boendet i 442 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

223 värsta fall behöva säga upp personal och kontrakt på boendets eller sociala kontrakt där socialförvaltningen tecknar kontrakt lokal. med hyresvärden. Det gäller i de flesta fall bara för den som Att ge skydd för några av de mest utsatta i samhället redan bor i kommunen. Kan inte situationen lösa sig återstår är en kärna i välfärdsuppdraget. Ansvaret för att utveckla endast för personen att säga upp sitt hyreskontrakt och och finansiera sådan verksamhet kan inte läggas över på söka boende på ny ort för att på så sätt bli bosatt i den nya ideella organisationer. Det är inte heller tillfredsställande kommunen. Det finns ett konstruktivt samarbete mellan flera att verksamheten är oreglerad vem som helst kan driva kommuner i landet där våldsutsatta i behov av skydd kan få ett skyddat boende och enbart om tjänsten utförs för hjälp att flytta från en kommun till en annan. Detta samarbete socialtjänstens räkning så finns vissa krav på utförandet. Att behöver utökas och gälla fler kommuner. begreppet skyddat boende inte är definierat i lag innebär att skyddet som ges kan se mycket olika ut. För att säkerställa skyddet för utsatta är lika bra för alla bör kommunernas ansvar för skyddade boenden och hur insatsen ska utformas förtydligas i lag. DEN TRANSNATIONELLA DIMENSIONEN Många äktenskap mot den egna viljan ingås i utlandet. När offret väl befinner sig utomlands är möjligheterna till bistånd från svenska myndigheter ofta små. Det gäller särskilt barn som är medborgare i det andra landet eller som har dubbelt UNDERLÄTTA TILLGÅNG TILL LÅNGSIKTIGT BOENDE medborgarskap. Därför är det viktigt att försöka förhindra en resa när det finns en påtaglig risk för någon ska giftas bort En förklaring till platsbristen på skyddade boenden är att många tvingas bo kvar längre än tidigare. Bättre möjligheter för utomlands. Möjligheterna att agera aktivt i förhållande till anhöriga i långsiktiga boendelösningar behöver finnas. Den som behöver Sverige bör införas för att skyddet för utsatta ska förbättras. komma vidare från ett skyddat boende bör därför kunna få förtur Lärdomar kan till exempel dras från Storbritannien där i kommunernas bostadsköer. Det behövs också mer flexibla domstolar kan utfärda förelägganden eller förbud till skydd lösningar för ungdomar som är myndiga, men som kan behöva ett boende med visst stöd av en vuxen person. för den som löper risk att giftas bort med tvång. Det kan exempelvis innebära att någon ska upphöra med hot och våld Samverkan mellan kommuner behöver också förbättras eller avslöja var ett offer befinner sig alternativt att en individ inte för att underlätta för utsatta att bosätta sig på en ny ort. Det är får föras utomlands eller att en bortförd individ förs tillbaka. Den vanligt att kommuner kan bistå med så kallade kommunkontrakt 444 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 44

224 som bryter mot ett föreläggande kan få olika typer av sanktioner, SKOLAN MÅSTE VARA EN FRISTAD såsom vite eller fängelse. Eftersom det ofta är i skolan som problem med hedersförtryck Det behövs också möjligheter till akut preventiva åtgärder. kan upptäckas måste personalen har kunskap om hur problemet I de fall då det kan befaras att vårdnadshavarna till någon som bäst bemöts då man annars kan utsätta eleven för fara. Det är är omhändertagen eller som vårdas enligt LVU har för avsikt också viktigt att skolan säkerställer att eleverna har kunskap om att föra den unge ur landet bör socialnämnden eller annan sina rättigheter för att kunna be om hjälp eftersom socialtjänsten myndighet kunna ta initiativ till att återkalla och omhänderta och rättsväsendet sällan kan gripa in om de unga inte själva pass eller förhindra att pass utfärdas. Frågan ska dock avgöras berättar om sin situation. av domstol. Elevhälsan kan spela en viktig roll när det gäller att ge När en flicka eller kvinna blir bortförd utomlands och information, råd och stöd till ungdomar och till familjer relaterat bortgift mot sin vilja finns problem kring samordningen mellan till könsstympning; här finns stöd från Socialstyrelsen som svenska myndigheter. Det förekommer fall där handläggningen behöver tillämpas över hela landet. drar ut på tiden och där individen får förlita sig på aktörer i det Skolan har ett krav att regelmässigt informera civila samhället. Uppdrag bör därför snarast ges till berörda vårdnadshavare om elevers frånvaro. I en hederskontext kan det myndigheter att upparbeta rutiner för effektiv samverkan. vara problematiskt för eleven och därför måste möjligheten att Enligt det nationella kompetensteamet på Länsstyrelsen i tillämpa sekretess i sådana fall beaktas. Östergötland uppkommer det ibland problem i samband med ansökan om förnyande av skyddade personuppgifter. När den tidigare våldsutsatta inte blivit utsatt för ytterligare hot och våld används det som ett argument för visa på att skyddsbehovet inte kvarstår. Offer för hedersrelaterat våld är särskilt utsatta eftersom hoten kommer från flera, ofta närstående personer, under lång tid. Samhället måste kunna ge ett långvarigt skydd och möjliggöra för en permanent skyddad identitet, som därmed inte behöver bli föremål för regelbunden omprövning. TYDLIG INFORMATION TILL NYANLÄNDA Ungdomar med rötter i andra kulturer upplever att ett tungt ansvar faller på dem att förklara majoritetssamhällets normsystem för den äldre generationen. Strukturerade satsningar behövs för att förändra de normer och värderingar som kan leda till hedersrelaterat våld och förtryck. Det bör därför bli ett av flera tydliga mål i samhällsorienteringen; att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Frågor om rättigheter och skyldigheter samt barnuppfostran, jämställdhet och hedersfrågor ska vara ett obligatoriskt inslag i 446 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

225 samhällsorienteringen. För att säkerställa att informationen ser 7 att det ska finnas möjlighet för polisen att skjuta upp eller låta lika ut i hela landet och att känsliga eller obekväma frågor inte bli att underrätta vårdnadshavare om att ett förhör med ett undviks bör ett särskilt informationsmaterial tas fram. barn ägt rum om det är till men för barnet. Föräldrastöd anpassat för utrikes födda föräldrar som tar 8 att polisen ska kunna höra barn som är under år som sikte på att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck behöver vittnen även utan vårdnadshavares godkännande i vissa fall. också utvecklas rent generellt. För personer som uppbär 9 att kommunernas ansvar för skyddade boenden och hur försörjningsstöd bör det också vid behov kunna ställas krav insatsen ska utformas förtydligas i lag. att delta i insatser som tar sikte på att bryta hedersrelaterat att den som behöver komma vidare från ett skyddat boende förtryck. får förtur i kommunernas bostadsköer. 11 att utöka samarbetet mellan kommuner som ger våldsutsatta MODERATERNA SKA VERKA FÖR: hjälp att flytta till en ny kommun. 1 att införa en särskild brottsrubricering för hedersbrott 12 att införa möjligheterna att verka proaktivt mot anhöriga till med grov fridskränkning som förebild, men där den som löper risk att giftas bort mot sin vilja, till exempel gärningsmannakretsen vidgas och där gärningar som begås genom föreläggande eller förbud av domstol. av flera olika personer i samförstånd ska omfattas. 13 att Socialnämnden eller annan myndighet ska kunna ta 2 att införa hedersmotiv som en egen försvårande initiativ till att återkalla och omhänderta pass eller förhindra omständighet vid bedömningen av ett brotts straffvärde. att pass utfärdas då det finns risk att ett barn gifts bort mot 3 att höja den lägsta straffsatsen för tvångsäktenskap eller sin vilja. vilseledande till tvångsäktenskap. 14 att samordningen mellan svenska myndigheter förbättras i 4 att kriminalisera stämpling, förberedelse eller försök till gränsöverskridande ärenden kopplade till hedersbrott som vilseledande till tvångsäktenskapsresa. tvångsgifte. att kunskap inom rättsväsendet förbättras om hedersrelaterat att permanent skyddad identitet möjliggörs för den som är våld och förtryck, samt att specialiserade poliser och utsatt för hedersvåld och förtryck, där så är nödvändigt. åklagare ska finnas för att stödja hanteringen av hedersbrott. 16 att ett av målen för samhällsorienteringen för nyanlända bör 6 att tydliggöra lagen så att polisen kan omhänderta unga i en vara att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. hederskontext för att skydda dem eller säkerställa att den 17 att föräldrastöd anpassat för utrikes födda föräldrar som fortsatta utredningen inte försvåras. tar sikte på att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck utvecklas. 448 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

226 FÖRSTÄRKTA ÅTGÄRDER MOT TIGGERI Tiggeriet i Sverige har blivit allt mer utbrett. I november uppskattades antalet utsatta EU-medborgare, som är här för att tigga, till cirka personer. Det är en beklaglig och inte önskvärd utveckling som ofta innebär svåra förhållanden för de människor som det handlar om. Polisens bedömning är att det finns flera grupperingar som tigger i Sverige och som styrs av kriminella aktörer. Polisen bedömer även att det förekommer multiexploatering där utsatta EU-medborgare, vid sidan av tiggeri, utnyttjas för till exempel prostitution. Det förekommer uppgifter om att grupperingar tar betalt för och styr över användingen av offfetliga platser för tiggeri. Flera brutala attacker mot tiggare har ägt rum. Det är uppenbart att komma till Sverige för att tigga innebär att leva under mycket svåra förhållanden långt utanför samhällets kontrollmekanismer och skyddsnät. Tiggeriet skapar också otrygghet i kollektivtrafiken och oordning utanför butiker. Boplatser på gator och i parker medför sanitära olägenheter och nedskräpning. Det förekommer olovliga bosättningar som delvis har permanentats och som närmast kan liknas vid kåkstäder. Bosättningarna är olämpliga för vuxna och oacceptabla för barn. Samtidigt är situationen även allvarlig i deras hemländer. Många av de som tigger i Sverige kommer från Rumänien och Bulgarien, länder där det råder stor fattigdom och social utsatthet. Det är brist på utbildning, arbete och bostäder. Här har EU en viktig uppgift. Arbetet med att sätta press på de EUländer, vars medborgare tvingas söka sig till andra länder för att tigga, måste fortsätta. Det krävs ett samlat agerande från EU:s medlemsländer som ytterst bör knytas till kännbara ekonomiska sanktioner om läget inte förbättras. Lösningen på problemen är dock inte tiggeri på Sveriges gator och torg. Att tigga är varken en väg ur fattigdom eller utanförskap. Vi förordar därför ett nationellt förbud mot tiggeri. Förbudet innebär att aktiv och passiv insamling av pengar kriminaliseras. Till skillnad mot vad som föreskrivs i en ordningsföreskrift blir ett straffrättsligt förbud generellt tillämpligt, vilket innebär att tiggeri även förbjuds på exempelvis tomt- och kvartersmark. Ett nationellt förbud omfattar alla som tigger och gäller på alla platser. Det flyttar inte tiggeri från en kommun till en annan eller från en plats till en annan inom kommunen, som kommunala ordningsföreskrifter riskerar att göra. Inte heller skulle det vara möjligt att gå från dörr till dörr och tigga. Bestämmelsen ska dock inte träffa absoluta nödsituationer eller situationer där någon exempelvis glömt plånboken och behöver be någon annan om pengar. Förbudet ska i stället ta sikte på situationer då tiggeriet utgör en slags försörjning. Att förbjuda tiggeriet är ett sätt att markera att samhället inte godtar tiggeri som försörjning i Sverige. Tiggeri har historiskt varit otillåtet i Sverige. Under en period har tiggeri varit tillåtet i Sverige utan att det blivit ett stort och utbrett problem. Så ser situationen inte ut i dag. I Danmark är tiggeri kriminaliserat och kan straffas upp till sex månaders fängelse. Ett förbud mot tiggeri handlar inte om att förbjuda fattigdom. Förbudet behövs för att stoppa ordningsproblem och utnyttjande av utsatta människor. 40 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 41

227 Ett förbud mot tiggeri ska givetvis utformas utifrån de högt MODERATERNA SKA VERKA FÖR: ställda krav på mänskliga rättigheter som gäller i Sverige. Det 1 att införa ett nationellt förbud mot tiggeri. innebär bland annat att lagstiftningen ska gälla lika för alla och 2 att sätta press på EU-länder vars medborgare kränks, inte diskriminera någon grupp. diskrimineras och lever i varaktigt utanförskap, kännbara Det ska fortsatt vara möjligt för exempelvis ideella ekonomiska sanktioner bör kunna aktualiseras. organisationer att ansöka om tillstånd för penninginsamling. 3 att säkerställa att markägare snabbt och enkelt kan få tillbaka Syftet är att skydda organisationer som i dag bedriver sin mark från otillåtna bosättare samt begränsa markägarnas insamlingsverksamhet på offentliga platser. Det kan exempelvis kostnader. handla om organisationer, såsom Frälsningsarmén eller Röda korset, som samlar in pengar till ett välgörande ändamål. Barn som säljer majblommor och liknande omfattas inte heller av förbudet då det handlar om försäljning, i motsats till insamling av pengar. Kopplat till tiggeri har även förekomsten av otillåtna bosättningar ökat. Bosättningarna innebär ofta både ordningsproblem och sanitära problem och resulterar i nedskräpning och förstörelse på platserna. Möjligheterna för markägare att snabbt få tillbaka rådigheten över sin mark behöver säkerställas och kostnaderna för markägarna begränsas. 42 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 43

228 EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MIGRATIONSPOLITIK Krig, konflikter och oro i världen består. Så många som 6 miljoner människor beräknades vara på flykt under 16. Sverige har tagit och tar ett stort ansvar för människor som flyr från sina hemländer. De senaste fyra åren har vi tagit emot över asylsökande. Vi har i många år varit det EU-land, eller hört till den grupp av EU-länder, som haft högst flyktingmottagandet i EU ställt mot folkmängd. Fortfarande väntar många asylsökande som kom till Sverige och 16 på slutliga beslut. I år väntas ytterligare tiotusentals asylsökande hit. Anhöriginvandring tillkommer. Att bejaka öppenhet mot omvärlden är inte detsamma som tydliga krav för att bli svensk medborgare. Medborgarskapet i Sverige ska uppvärderas. I det ligger högre ställda krav än vad som är fallet i dag. Det ska vara skillnad mellan ja och nej i asylprocessen. Den som nekats uppehållstillstånd i ett slutligt beslut ska så snart som möjligt återvända till sitt hemland. Här behövs en större tydlighet. Om inte återvändandet fungerar riskerar omfattande skuggsamhällen med social utsatthet, brott och illegalt arbete skapas. Vi ska också arbeta för ett större samarbete i migrationspolitiken i Norden. På EU-nivå ska vi driva på för att fler länder bidrar och för ett fungerande asylsystem som efterlevs av samtliga EU-änder. oreglerad invandring. Varje land måste ha kontroll över vilka människor som lever i landet. Ett öppet samhälle ger människor möjlighet att själva forma sina liv, men lämnar dem inte att fastna i utanförskap. Sverige har inte klarar uppgiften att ge nyanlända en riktig möjlighet att själva etablera sig i det svenska samhället. Moderaterna ska stå för en långsiktigt hållbar migrationspolitik i Sverige. Migrationspolitiken måste utformas med hänsyn till det stora flyktingmottagande vi haft och de omfattande integrationsproblem vi har. Det spelar för integrationen roll hur många asylsökande som samtidigt kommer till ett land på kort tid. En långsiktigt hållbar och ansvarsfull migrationspolitik innebär att tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel, att det är tydliga krav på att försörja sig själv och sina anhöriga och 44 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 4

229 PERMANENT SKÄRPT ASYLLAGSTIFTNING Sverige måste ta ansvar för migrationspolitiken. Vi ska arbeta för en så bra EU-gemensam politik och vara konstruktiva i förhandlingar. Vi ska dock inte förlita oss på EU-lösningar, utan ha en egen utformad politik. Historien visar på stora svårigheter på migrationsområdet på EU-nivå. Det gäller både i att komma överens och att få fattade beslut att efterlevas. Utsikterna till lösningar ser nu inte bättre ut än tidigare. Vi vill ha en permanent skärpt asyllagstiftning i Sverige. Vår asyllagstiftning ska som helhet inte avvika från lagstiftningen i andra jämförbara länder, såsom i Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Tillfälliga uppehållstillstånd i asylärenden som huvudregel ska ingå i en permanent skärpt asyllagstiftning. Detta i likhet med vad som är fallet i den tillfälligt skärpta lag som nu gäller fram till juni 19 och som Moderaterna står bakom. System med tillfälliga uppehållstillstånd finns i bland annat Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Exakt hur systemet är utformat varierar i olika länder. Vi vill att tillfälliga uppehållstillståndet ska kunna omvandlas till permanenta uppehållstillstånd vid jobb och egen försörjning i en permanent skärpt asyllagstiftning. Jobbar man och försörjer sig själv ska man ha rätt att stanna i Sverige. Detta i likhet med vad som gäller i den tillfälliga lagen. Om skyddsskäl kvarstår vid omprövning av det tillfälliga förlängas om man inte har jobb och egen försörjning. Ingen ska utvisas då skyddsskäl föreligger. Det ska även finnas en bortre gräns när ett tillfälligt uppehållstillstånd inte längre förlängs utan i stället omvandlas till ett permanent uppehållstillstånd, även för det fall att jobb och egen försörjning saknas. Om lämpligt bör även andra incitament till integration vid sidan av jobb och egen försörjning byggas in i systemet med tillfälliga uppehållstillstånd. Det kan handla om deltagande i svenskundervisning. En viktig omständighet när det gäller exakt hur lagstiftningen om tillfälliga uppehållstillstånd ska utformas i Sverige, är hur motsvarande lagstiftning ser ut i anda jämförbara länder. Vi vill även att ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå i en permanent skärpt lagstiftning. I det försörjningskrav som finns i den tillfälliga lagen ingår krav på försörjning för sig själv och tillresande familj samt krav på tillräcklig bostad för sig och familjen. Vi vill skärpa försörjningskravet ytterligare i en permanent skärpt asyllagstiftning. Jobb med stabil inkomst ska i stor utsträckning vara grunden för att försörjningskravet ska vara uppfyllt. Bidrag ska däremot inte kunna öppna vägen in i Sverige. Vi anser därmed inte att man bör kunna uppfylla försörjningskravet med arbetslöshetsersättning, vilket är fallet i dag. Vi anser att det vid bedömningen av om kravet är uppfyllt bör beaktas både inkomsten vid ansökningstillfället och hur inkomsten har sett ut under några tidigare år. Detta för att säkerställa att det finns en stabilitet i inkomsten. Motsvarande uppehållstillståndet ska det tillfälliga uppehållstillståndet 46 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 47

230 gäller i Norge. Vi är även beredda till ytterligare skärpningar av uppehållstillstånd vid jobb och egen försörjning. Ingen ska försörjningskravet. utvisas då skyddsskäl kvarstår. I den tillfälliga lagen finns en begränsning av rätten till 4 att ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring ska ingå familjeåterförening för gruppen alternativt skyddsbehövande i en permanent skärpt asyllagstiftning. Kravet bör skärpas med tillfälliga uppehållstillstånd. Begräsningen gäller så länge mot det krav som finns i dag. man inte har permanent uppehållstillstånd. Flyktingar har enligt att frågan om begränsning av rätten till familjeåterförening i huvudregeln i den tillfälliga lagen rätt till familjeåterförening även asyllagstiftningen ska övervägas kontinuerligt. med tillfälliga uppehållstillstånd. Det finns skäl såväl för som mot en begräsning av rätten till familjeåterförening. Vi vill att frågan om begränsningen som nu finns ska kvarstå ska övervägas löpande. Med en skärpning av försörjningskravet kan finnas möjlighet att ta bort begränsningen om familjeåterförening. En viktig omständighet då frågan övervägs är samtidigt hur lagstiftningen på detta område ser ut i andra jämförbara länder. Om Sverige har ett regelverk rörande familjeåterförening som skiljer ut sig från andra jämförbara länder i generösare riktning blir vi återigen ett mer intressant land för människor att söka sig till. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att Sverige ska ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Vi ska arbeta för en hållbar EU-gemensam politik, men inte förlita oss på EU-lösningar. 2 att en permanent skärpt asyllagstiftning införs. 3 att ett system med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel ska ingå i en permanent skärpt asyllagstiftning. Tillfälliga uppehållstillstånd ska omvandlas till permanenta 48 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 49

231 KRISLAGSTIFTNING GRÄNSKONTROLLER Sverige behöver en krislagstiftning som ger möjlighet till Det finns en risk att EU fortsatt inte klarar den yttre direktavvisning av asylsökande till ett annat säkert land. Sådan gränskontrollen och att behovet av gräns- och/eller ID-kontroller lagstiftning saknas i dag. Lagstiftningen ska kunna aktualiseras inom Europa därmed blir långvarigt. genom ett regeringsbeslut. Därför bör finnas möjlighet till en gemensam nordisk För ett beslut om direktavvisning ska aktualiseras ska gränskontroll på gränsen mellan Danmark och Tyskland. krävas att antalet asylsökande som söker sig till Sverige Sverige bör driva på för detta. Kontakter bör tas med i första samtidigt på kort tid allvarligt påverkar viktiga funktioner i hand Danmark, men även Finland och Norge. Med en nordisk samhället. Beaktas vid beslutet ska bland annat hur stort det gränskontroll skulle gränsöverfarten mellan Sverige och tidigare mottagandet har varit och hur det EU-gemensamma Danmark kunna återgå till vad som gällde innan gräns- och ID- systemet fungerar. Direktavvisning till annat säkert land kontroller infördes. respekterar asylrätten. I ett krisläge kan direktavvisning till Om inte EU klarar den yttre gränskontrollen, och inte heller annat säkert land även motiveras ur ett EU-rättsligt perspektiv. en nordisk gränskontroll mot Tyskland finns på plats, måste Motsvarande krislagstiftning har också införts nyligen i Norge Sverige på egen hand se till att det finns en fungerande kontroll och är på väg att införas i Danmark. mellan Sverige och övriga länder. Vi måste ha vetskap om vilka människor som finns i Sverige. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Sverige ska därför bibehålla kontroller i form av gräns- och/ 1 att införa en krislagstiftning som gör det möjligt med eller ID-kontroller mot andra länder så länge det är nödvändigt. direktavvisning av asylsökande till annat säkert land och som kan sättas in för det fall det är påkallat. Samtidigt har den kontroll som i dag finns mot Danmark en klar negativ påverkan för Öresundsregionen. Kontrollen påverkar på daglig basis pendlare och andra resenärer och den gemensamma arbetsmarknad som skapats mellan Danmark och Sverige. Vi vill därför i största möjliga utsträckning, och i samarbete med Danmark, att kontroller ska utformas så att de har så liten påverkan på pendlare och andra resenärer som möjligt. 460 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

232 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att nordisk gränskontroll mellan Danmark och Tyskland vid ORDNING OCH REDA I ASYLSYSTEMET Frågor som rör identitet, ID, hänger samman med ett lands behov ska kunna inrättas. säkerhet, allmän ordning och trovärdigheten till asylsystemet. 2 att Sverige ska, om EU inte klarar kontroll av den yttre Dessa frågor är därför av stor vikt. Det är den som söker asyl gränsen och det inte heller finns en nordisk gränskontroll, ha i Sverige som ska göra sin ID, sin ålder och sitt skyddsbehov en egen fungerande kontroll mot angränsande länder. sannolikt. Det är viktigt att denna princip upprätthålls. 3 att kontroller ska utformas utifrån att de ska ha så få negativa ID bör börja utredas noga direkt då en person anländer konsekvenser för pendlare och andra resenärer som möjligt. till Sverige. Där asylansökan görs ska finnas kompetens att genomföra en första grundutredning. I det ligger att ta foto och fingeravtryck samt undersöka äktheten på inlämnade dokument. För att underlätta ID-utredningar, och för att underlätta återvändande för det fall det blir aktuellt, bör Migrationsverket och polisen samarbeta och dela information med varandra i större utsträckning än i dag. Det bör också finnas skyldigheter för den som söker asyl i Sverige som är tydligt angivna i lag. Det ska bland annat handla om skyldighet att utan dröjsmål ansöka om asyl och lämna in id-handlingar. Det ska också handla om skyldighet att inkomma vid kallelser, meddela adressändring, att medverka till att identiteten utreds, att medverka till dna-prov för att fastställa familjerelationer samt att vid behov medverka i en medicinsk åldersbedömning. Om skyldigheterna inte följs ska det medföra konsekvenser. Det kan röra sig om nedsättning av ersättning, visitation, beslag, husrannsakan eller förvar. I fall att den asylsökande nekar medicinsk åldersbedömning ska han eller hon fortsatt behandlas som en vuxen i asylärendet. 462 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

233 Om den asylsökande inte medverkar till utredningen ska Vi föreslår därför en översyn av Migrationsverkets asylansökan ytterst kunna avslås. verksamhet. Den grundläggande uppgiften att upprätthålla den I asylprocessen ska det finnas ett väl fungerande system reglerade invandringen bör förstärkas. I det ligger bland annat för medicinska åldersbedömningar av den som kommer att arbetet med bevisvärdering och riskbedömning förbättras på egen hand till Sverige och anger en ålder under 18 år. samt att frågor som rör medicinsk åldersbedömning och Sådan bedömning ska kunna ske direkt vid ankomst då det återvändandet ges ett större utrymme i verksamheten. finns ett behov. Den som nekar att medverka i en medicinsk Att skapa förutsättningar för kortare handläggningstider åldersbedömning ska fortsättningsvis behandlas som vuxen. är en viktig del av översynen. Dagens långa handläggningstider Att systemet med åldersbedömningar fungerar har är ett stort problem. För- och nackdelar med att dela upp betydelse av flera skäl. Det handlar om att barn inte ska blandas Migrationsverket i flera olika myndigheter ska också övervägas. med vuxna på boenden och i skolklasser samt om tilliten till systemet och kostnaderna för mottagandet. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: I dagens lagstiftning finns möjlighet att återkalla uppe håll- 1 att göra frågan om trovärdig identifikation central i stills tånd då oriktiga uppgifter ligger till grund för uppehålls- asylprocessen. tillståndet. Denna möjlighet bör användas i de fall då det 2 att Migrationsverket och polisen bör få dela information i uppdagas att ett uppehållstillstånd har beviljats på felaktig större utsträckning än i dag. grund. 3 att den asylsökande ska ha skyldigheter som anges i lag Migrationsverket ansvarar för mottagande av asylsökande och om inte skyldigheterna följs ska det kunna leda till samt prövning av ärenden som rör asyl, anhöriginvandring, konsekvenser, såsom beslag, husrannsakan och förvar. arbetstillstånd och medborgarskap. Resultat av uppföljningar 4 att väl fungerande system för medicinska åldersbedömningar som gjorts på Migrationsverkets asylenheter och innehållet i en ska finnas på plats. myndighetsintern revisionsrapport från sommaren 16 visar att möjligheten som finns i lagstiftningen att återkalla att det finns ett klart utrymme att förbättra både kvalitet och uppehållstillstånd bör användas då förekomst av oriktiga effektivitet i Migrationsverkets verksamhet. Då det gäller kvalitet uppgifter framkommer. har på senare tid också uppmärksammats brister bland annat 6 att Migrationsverkets verksamhet ses över den vad gäller arbetet med att bedöma skyddsbehov hos hbtq- grundläggande uppgiften, att upprätthålla en reglerad asylsökande. invandring, bör förstärkas. 464 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 46

234 FÖRSTÄRKT ÅTERVÄNDANDEARBETE Den som har nekats uppehållstillstånd i ett slutligt beslut efter en rättssäker process ska så snart som möjligt återvända till sitt hemland. Det är grunden för en reglerad invandring. Många människor återvänder i dag självmant efter att ha nekats uppehållstillstånd. Det finns samtidigt en stor grupp som inte återvänder självmant. På fem år beräknar Migrationsverket att överlämna cirka fall till polisen. I fall handlar det om personer som har avvikit. I 000 fall om personer som vägrar att självmant medverka till återvändandet på annat sätt. Därmed finns en uppenbar risk för växande skuggsamhällen i Sverige kommande år, kopplat till social utsatthet, illegalt arbete och brottslighet. För att få fler att återvända självmant behövs det en ökad tydlighet från samhällets sida. Det behöver stå klart att om man inte återvänder självmant så kommer man behöva återvända med myndigheternas försorg. Vi vill se kraftfullt förstärkta insatser från berörda myndigheter Migrationsverket, polisen och kriminalvården på återvändandeområdet. Antalet inre utlänningskontroller måste bli betydligt fler. Här ser vi i stället en kraftig minskning på senare år. Det rör sig om nästan en halvering av antalet inre utlänningskontroller från år 12 till 16. Vi vill också utöka regelverket för inre utlänningskontroll. Det bör vara möjligt för polisen att ta fingeravtryck och genomföra fingeravtryckssökning i samband med inre utlänningskontroll. I dag får fingeravtryck inte tas på personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som befinner sig utanför myndigheternas kontroll. Detta trots att det många gånger är enda sättet att klargöra identiteten samt undvika att personer använder sig av flera identiteter. Antalet förvarsplatser i Sverige är i dag 360. Dessa platser måste bli fler. Brist på förvarsplatser ska inte få till följd att personer som borde tas i förvar inte gör det, vilket nu förekommer. Vi vill också se minst ett nytt förvar i norra Sverige. I nuläget ligger det nordligaste förvaret i Sverige i Gävle. Förvar bör också användas i större utsträckning. Att så många människor avviker efter att ha nekats uppehållstillstånd visar på brister i Migrationsverkets riskbedömningar. Vi vill också utöka dagens legala möjligheter att ta en person i förvar. Det kan handla om åtgärder som att förlänga de tidsfrister som finns i lagstiftningen. Vi vill inrätta en särskild förteckning hos Migrationsverket rörande så kallade säkra länder. Asylsökande från ett säkert land länder kan i normalfallet antas få avslag på asylansökan. En individuell prövning ska ske i varje enskilt fall, men en förteckning över så kallade säkra länder kan förenkla hanteringen. Vi föreslår också att asylsökande från säkra länder inte ska få bosätta sig där de vill under asyltiden. De ska i stället bo på det asylboende dit de hänvisas till av Migrationsverket. Därmed underlättas kontakter med Migrationsverket och det återvändande som med stor sannolikhet bli aktuellt i deras fall. Migrationsverket bör även prioritera ansökningar som sannolikt kommer leda till ett avslag i sin hantering av 466 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

235 asylärenden. Det handlar om sökande som kommer från säkra myndighetsbeslut i asylärenden respekteras. Det är i sin tur länder, men också om sökande som kommer från andra länder grunden för en reglerad invandring. som kännetecknas av en förhållandevis hög andel avslag. Beslut Vi ser nu också hur kommuner ger eller överväger att ge med kort handläggningstid i dessa ärenden är viktigt av flera mer långvarig hjälp till personer som vistas olovligen i landet. skäl. Det finns ett värde att det tydligt står klart för den som Det kan exempelvis handla om hjälp med hyreskostnader. söker asyl i Sverige att han eller hon snabbt kommer behöva Vi anser att kommuner i sådana här situationer inte återvända till sitt hemland om asylskäl saknas. Det handlar ska erbjuda långvarig hjälp. Det undergräver den reglerade också om att platser och resurser ska kunna frigöras. Målet invandringen och är därmed i strid med nationell lagstiftning. ska samtidigt vara korta väntetider i samtliga Migrationsverkets Det bör genom lagstiftningen införas förbud för kommuner att ärendetyper. ge annat än kortvarig hjälp till personer som vistas utan tillstånd Det är i dag möjligt att hålla sig gömd i fyra år och därefter i landet. Parallellt med att sådan kortvarig hjälp ges bör kontakt göra en ny asylansökan, eftersom det tidigare avslagsbeslutet tas med Migrationsverket. Förbudet för kommuner att ge annat går i preskription efter fyra år. Då ett avslagsbeslut har än kortvarig hjälp bör även gälla omfatta EU-medborgare, som preskriberats upphör polisen att arbeta med ärendet. De senaste är i Sverige utan att kunna försörja sig genom till exempel jobb tre åren har avslagsbeslut överlämnade till polisen från eller studier, och som enbart har varit här en kortare tid. Migrationsverket preskriberats. Antalet nya asylansökningar från Varje land är skyldigt enligt folkrätten att ta emot sina personer som har fått ett avslag, och där det gått fyra till sex egna medborgare. Ett återtagandeavtal kan dock underlätta år från avslagsbeslutet, ligger för närvarande på omkring återvändandet i praktiken. Vi vill se att fler återtagandeavtal ansökningar per år. Vi föreslår att denna preskriptionstid ska kommer på plats. Det gäller såväl återtagandeavtal som ingås förlängas från fyra till tio år mellan EU och tredje land som återtagandeavtal som har ingåtts I dag döms som uppsåtligen eller av oaktsamhet mellan Sverige och tredje land. Det är också av stor vikt att uppehåller sig i Sverige utan tillstånd och utan att ha ansökt avtalen är utformade på ett bra sätt, att de följs upp och att de om ett sådant tillstånd till böter. I ringa fall ska åtal för kommer till praktisk användning. brott inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt. Straffet för olovlig vistelse i landet bör skärpas. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Det bör övervägas om fängelse ska kunna ingå i straffskalan. 1 att insatserna från Migrationsverket, polisen och Därmed markeras ytterligare vikten av att lagakraftvunna kriminalvården kraftigt förstärks för att få fler personer som nekats uppehållstillstånd att lämna landet. 468 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

236 2 att fler inre utlänningskontroller genomförs. 3 att utöka regelverket för inre utlänningskontroll. Det bör bland annat vara möjligt att genomföra fingeravtryckssökning i samband med inre utlänningskontroll. 4 att fler försvarsplatser inrättas med minst ett förvar i norra Sverige. att förbättra tillämpningen av regelverket för förvar samt att utöka regelverket. 6 att Migrationsverket ska ha en förteckning över så kallade säkra länder. 7 att asylsökande från så kallade säkra länder ska bo på Migrationsverkets boenden under asyltiden. 8 att Migrationsverket ska prioritera asylansökningar med avslagspresumtion. 9 att preskriptionstiden på fyra år vid avslagsbeslut ska förlängas till tio år. att skärpa straffen för olovlig vistelse i landet. 11 att kommuner inte ska ha rätt att ge annat än kortvarig hjälp till den som vistas olovligen i landet eller till EU-medborgare som inte kan försörja sig själva genom till exempel jobb eller studier och som enbart har varit i Sverige en kortare tid. 12 att fler återtagandeavtal ingås med tredje land och att avtalen är utformade på ett bra sätt, att de följs upp och att de kommer till praktisk användning. UPPVÄRDERA MEDBORGARSKAPET Medborgarskapet förenar människor. Det rymmer därför stora möjligheter att bidra till sammanhållningen i ett samhälle. Medborgarskapets betydelse kommer till uttryck i medborgarskapslagens portalparagraf: Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen. Det svenska medborgarskapet bör uppvärderas utifrån följande fyra principiella utgångspunkter: Medborgarskapet har stor betydelse, såväl rättsligt som symboliskt. Detta värde måste respekteras och värnas i högre grad än i dag. Personer som har samhörighet med Sverige och som kan antas ha sin framtid här ska ha goda möjligheter att bli svenska medborgare. Vi vill att denna grupp, förutsatt att man uppfyller grundläggande krav, ska bli medborgare i Sverige. Reglerna om medborgarskap bör, i den mån det är lämpligt, utformas så att det fungerar som incitament för att främja integrationen. Reglerna om medborgarskap bör harmonisera med reglerna i andra jämförbara länder, framför allt Tyskland, Norge, Danmark och Finland. 470 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

237 KRAV PÅ GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPER I SVENSKA SPRÅKET en ny medborgare har förvärvat grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Det svenska medborgarskapet och språket förenar människor i Vi vill därför att ett krav på grundläggande kunskaper om Sverige oavsett bakgrund. Grundläggande kunskaper i svenska det svenska samhället införs. Förekomsten av grundläggande har stor betydelse för integrationen. Sådana kunskaper talar kunskaper om svenska samhället ska kunna visas genom ett också för att en person har samhörighet med Sverige. godkänt kunskapsprov. Kopplingen mellan medborgarskapet och språket Möjlighet till dispens bör finnas exempelvis på grund av bör därför förstärkas. Vi föreslår att det införs ett krav på ålder, hälsa eller olika funktionsnedsättningar. Detsamma gäller grundläggande kunskaper i svenska språket för medborgarskap. för den som har varit svensk medborgare tidigare. Ett sådant krav saknas i Sverige i dag. Det skiljer oss från länder som Tyskland, Norge, Danmark och Finland. Ett sådant krav är även ägnat att höja medborgarskapets status. Förekomsten av grundläggande kunskaper i svenska språket ska kunna visas genom både godkända språkkunskapsprov och godkända studieresultat. Möjlighet till dispens från språkkravet bör finnas exempelvis på grund av ålder, hälsa eller olika funktionsnedsättningar. Detsamma gäller för den som har varit svensk medborgare tidigare. FÖRSÖRJNINGSKRAV Egen försörjning har stor betydelse för integrationen. Det är också en rimlig förväntan på en ny medborgare att man huvudsakligen ska kunna försörja sig utan försörjningsstöd. Krav på självförsörjning för medborgarskap med olika utformning finns i Danmark, Finland och Tyskland. Vi vill utreda ett krav på självförsörjning för medborgarskap även i Sverige. I självförsörjning ska ingå försörjning genom eget arbete eller näringsverksamhet. Även studiemedel, sjukpenning, sjukersättning, a-kasseersättning, pension eller motsvarande KRAV PÅ GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPER OM DET SVENSKA SAMHÄLLET ska vara godtagbart. Likaså att man försörjs genom make, maka eller sambo. Däremot ska man, för att kravet ska vara uppfyllt, Det finns i Sverige i dag inte heller något krav på kunskaper om samhället för medborgarskap. Det skiljer Sverige från bland som huvudregel inte ha sin huvudsakliga försörjning genom försörjningsstöd. Undantag från huvudregeln ska gälla om man annat Tyskland, Norge och Danmark. är under 18 år eller om man är statslös. Kunskap om landets samhällsförhållanden har stor betydelse för integrationen. Det är också en rimlig förväntan att 472 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

238 FÖRLÄNGD HEMVISTTID flyktingar förlängas från fyra år till sex år. Möjlighet till förkortat I dag krävs som huvudregel fem års hemvist i Sverige för hemvistkrav i dessa fall bör finnas för den som har varit svensk medborgarskap. För statslösa och flyktingar gäller fyra år och medborgare tidigare och söker om ett nytt medborgarskap samt för nordiska medborgare två år. Hemvisttiden räknas från den för den som är gift eller sambo med en svensk medborgare. tidpunkt en person ansökte om uppehållstillstånd, om ansökan Dagens hemvistkrav på två år för nordiska medborgare bör därefter bifölls. bibehållas. Syftet med hemviskravet är att en person för att kunna bli medborgare ska känna till svenska förhållanden och vara en del av det svenska samhället. Hemvistkravet har även betydelse för möjligheten att bedöma om en sökande haft och kan förväntas INTEGRATIONSBONUS De förlängda hemvistkraven för medborgarskap bör komma att ha ett hederligt levnadssätt, vilket är ett krav för kombineras med en möjlighet att förvärva medborgarskap tre medborgarskap. år tidigare för den som försörjer sig själv genom arbete och/ Moderaterna vill, som framgått tidigare, ha ett permanent eller näringsverksamhet samt har grundläggande kunskaper system med tillfälliga uppehållstillstånd. Det innebär att tidpunkten för förvärv av permanent uppehållstillstånd i svenska språket och om svenska samhället en så kallad integrationsbonus. Det skulle innebära en extra drivkraft till att respektive svenskt medborgarskap i många fall kan komma snabbt komma in i samhälls- och arbetsliv. Denna lättnadsregel att ligga mycket nära varandra om dagens hemvistkrav bör inte omfatta nordiska medborgare som har ett hemvistkrav bibehålls. Permanent uppehållstillstånd bör dock vara ett steg på enbart två år. på vägen till ett medborgarskap. Som en följd av de ändrade reglerna rörande uppehållstillstånd bör därför hemvistkravet för Uppvärdera systemet med medborgarskapsceremonier Sedan den 1 april är kommunerna skyldiga att medborgarskap förlängas. anordna ceremonier för nya svenska medborgare i syfte En sådan förändring skulle också medföra att våra regler att högtidlighålla deras nya medborgarskap. Alla personer i bättre harmoniserar med motsvarande regler i andra jämförbara kommunen som är folkbokförda i kommunen och under de länder som använder tillfälliga uppehållstillstånd. I Tyskland är hemvistkravet för medborgarskap åtta år som huvudregel. I senaste 18 månaderna har blivit svenska medborgare ska bjudas in. Deltagandet i ceremonin är frivilligt. Danmark är kravet nio år som huvudregel. Medborgarskapsceremonier bidrar till att Den nya huvudregeln i Sverige bör vara ett hemvistkrav markera medborgarskapet tyngd och betydelse. Vid på sju år i stället för fem år. Hemvistkravet bör för statslösa och ceremonierna välkomnas nya medborgare och högtidhålls 474 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 47

239 medborgarskapsförvärvet. Vi vill uppvärdera systemet med medborgarskapsceremonier. En översyn bör ske i detta syfte. i utländsk militär styrka eller till följd av gärningar som är till allvarlig skada för statens vitala intressen. Detta skiljer oss från länder som Tyskland, Danmark och Finland. I Norge förbereds en motsvarande lagstiftning. MEDBORGARSKAP SKA KUNNA ÅTERKALLAS Det finns i dag i Sverige ingen möjlighet att återkalla ett Vi vill att en sådan möjlighet till återkallelse införs även i Sverige. Även här krävs grundlagsändring. Med gärning som är till allvarlig skada för statens vitala intressen kan till exempel medborgarskap då en person har fått medborgarskapet avses ett terroristbrott. Däremot avses inte allvarliga brott i genom oriktiga uppgifter eller mutor. Detta skiljer oss från allmänhet. Att även inkludera sådana brott vore för långtgående exempelvis Tyskland, Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, och inte i enlighet med folkrätten. Storbritannien och Kanada. En möjlighet till återkallelse i dessa situationer bör införas Vi vill att en sådan möjlighet, som kräver grundlagsändring, för att värna Sveriges säkerhetsintressen och respekten för det införs. Det måste gå att ingripa mot den som på ett illojalt svenska medborgarskapet. Även i dessa fall är det enbart vid ett eller bedrägligt sätt har beviljats medborgarskap. Att återkalla fåtal tillfällen som återkallelse kan antas komma att aktualiseras. medborgarskapet på denna grund skulle sannolikt kunna Återkallelse i dessa fall får till skillnad från återkallelse komma i fråga enbart i ett fåtal fall, men redan att möjligheten vid oriktiga uppgifter eller mutor enligt folkrätten inte leda till att ingripa finns skulle bidra till att stärka legitimiteten av ett statslöshet och får heller inte tillämpas på den berördes barn. medborgarskapsbeslut och värna medborgarskapets status. Enligt 1997 års Europarådskonvention om nationalitet har En återkallelse av medborgarskap på grund av oriktiga Sverige åtagit sig att sträva efter att inte göra någon skillnad uppgifter eller mutor får enligt folkrätten ske även om det leder mellan infödda och naturaliserade medborgare. Denna skrivning till statslöshet, och så fungerar det i länder som Danmark och har medfört att Danmark och Norge inte gör skillnad beroende Norge. Att personen som berörs skulle bli statslös ska därför på hur medborgarskapet har uppkommit vid tillämpning av de inte hindra återkallelse, men ska särskilt beaktas inom ramen regler som de har respektive håller på att införa om återkallelse för en proportionalitetsbedömning, där en avvägning ska göras vid medborgarskap. Sverige bör agera på motsvarande sätt. mellan å ena sidan hur klandervärt beteendet är och å andra sidan hur ingripande ett återkallelsebeslut blir för den enskilde. Det finns i Sverige i dag inte någon heller möjlighet att återkalla medborgarskap till följd av frivillig tjänstgöring 476 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

240 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att alla som beviljas medborgarskap ska ha grundläggande NORDISK MIGRATIONSPOLITIK Norden har en lång tradition av samarbete. I migrationspolitiken kunskaper i svenska språket. Det ska visas genom betyg har dock samarbetet varit mer begränsat och det har funnits eller genom ett prov. stora skillnader i lagstiftningen. Sverige har avvikit från Norge, 2 att alla som beviljas medborgarskap ska ha grundläggande Danmark och Finland med en mindre restriktivt utformad kunskaper om det svenska samhället. Det ska visas genom lagstiftning på migrationsområdet och med att ha haft ett ett prov. betydligt högre flyktingmottagande ställt mot folkmängd. 3 att utreda krav på huvudsaklig försörjning som inte är i form Samarbetet i Norden bör förstärkas på migrationsområdet. av försörjningsstöd för beviljande av medborgarskap. Kravet Sverige bör vara pådrivande för detta. Det kan handla om ska inte gälla för barn och inte heller för statslösa. sådant som förstärkt samarbete rörande återvändandet. 4 att hemvistkravet för medborgskap som huvudregel bör De nordiska länderna bör också i större utsträckning lära förlängas med två år. av varandra på migrationsområdet genom erfarenhetsutbyte vad att den som jobbar och försörjer sig själv, och har klarat krav gäller asyllagstiftningen och arbetet med återvändandet. på kunskaper i svenska och om det svenska samhället, ska Sverige bör också harmonisera vår asyllagstiftning att bli kunna bli medborgare tre år tidigare än vad som annars hade mer lik Norges, Danmarks och Finlands. Att permanent införa varit fallet, genom att en integrationsbonus införs. tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel i Sverige är ett 6 att uppvärdera systemet med medborgarskapsceremonier. exempel på en sådan harmonisering. 7 att medborgarskap ska kunna återkallas vid oriktiga Det finns en risk att behovet av gräns- och/eller id- uppgifter eller mutor. Återkallelse i dessa fall ska kontroller inom Europa blir långvarigt. Det gör det påkallat att kunna ske med statslöshet som följd, men det är en inleda ett arbete med i första hand Danmark, men även Finland omständighet som särskilt ska beaktas inom ramen för en och Norge, i syfte att skapa en gemensam kontroll på gränsen proportionalitetsbedömning. mellan Danmark och Tyskland, en nordisk gränskontroll. Därmed 8 att medborgarskap ska kunna återkallas vid frivilligt skulle gränsöverfarten mellan Sverige och Danmark kunna deltagande i utländsk militär styrka och vid brott som är återgå till vad som gällde tidigare. till allvarlig skada för statens vitala intressen. Återkallelse i dessa fall ska inte kunna ske med statslöshet som följd, men oavsett på vilket sätt medborgarskapet förvärvats. 478 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

241 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att öka samarbetet och erfarenhetsutbytet med övriga EU:S MIGRATIONSPOLITIK De senaste två åren har 2,7 miljoner människor sökt asyl i Norden på migrationsområdet. Europa. Många har kommit till Europa med människosmugglares 2 att harmonisera svenskasyllagstiftning med övriga nordiska hjälp. Smugglarnätverk utnyttjar på ett skrupelfritt sätt den länders. oerhört svåra situation som många människor befinner sig i och sätter deras liv i fara. Tusentals människor dör på Medelhavet varje år. Antalet dömda människosmugglare är samtidigt få. Färre asylsökande tar sig nu till Grekland som en följd av avtalet mellan EU och Turkiet. Vi ser dock att antalet asylsökande till Italien från Libyen har ökat. Klart är att antal människor på flykt i världen är mycket stort. År 16 rörde det sig om 6 miljoner människor. Drivkraften att ta sig till Europa kan antas bestå för lång tid. Den stora befolkningsökning vi kommer se i Afrika på kort tid måste beaktas i migrationshänseende. Afrikas del av befolkningen i värden beräknas växa från 16 procent år till procent år 0 och 39 procent år 20. EU som helhet och EU:s medlemsländer har stora svårigheter att hantera flyktingsituationen och EU:s asylpolitik har varit illa fungerande lång tid. Några få länder, däribland Sverige, har tagit ett oproportionerligt stort ansvar. Så kan det inte fortsätta att vara. För närvarande pågår förhandlingar på EU-nivå om en ny gemensamt asylpolitik. Utsikterna till lösningar ser dock inte bättre ut nu än tidigare. Vi driver på för ett fungerande EU-gemensamt asylsystem. I det ligger att beslut efterlevs av alla medlemsländer. Om ett medlemsland bryter mot EU-gemensamma åtaganden måste det få konsekvenser. EU:s budget bör i 480 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

242 större utsträckning användas som ett påtryckningsmedel för kopplade till återvändandet. Många människor söker asyl att nå dit. Regelverket som finns i dag med böter skulle kunna utan att ha ett sådant skyddsbehov som krävs för att beviljas kompletteras med ett system där ersättningar eller bidrag uppehållstillstånd. När de får ett avslagsbeslut, i vissa fall efter dras in för det fall att ett land inte följer EU-gemensamma flera års väntan, vill de i stor utsträckning inte återvända till sina beslut. Ett annat sätt är att tillämpa höjda respektive sänkta hemländer. Åtgärder som poliseskort och förvar blir därmed medlemsavgifter utifrån återkommande utvärderingar rörande nödvändiga. Många stannar kvar och lever som gömda. För den hur väl beslut implementerats i respektive land. Det är viktigt att grupp som beviljas uppehållstånd försvåras integrationen i det system av aktuellt slag utformas rättssäkerhet och förutsägbart. nya hemlandet på grund av de långa väntetider som i regel följer Vi vill att EU:s yttre gräns ska fortsätta att förstärkas. från asylansökan till beslut. Medlemsländerna måste leva upp till de krav som ställs. Sverige bör därför långsiktigt på EU-nivå vara pådrivande Annars måste deras medlemskap utvärderas och kunna leda till för ett nytt kvotflyktingsystem, som ersätter dagens EU- uteslutning. gemensamma asylsystem. Ett sådant nytt kvotflyktingsystem Europol och det polisiära samarbetet inom EU bör förutsätter en förändring av FN:s asylrätt och EU:s asylregler. vidareutvecklas. Det handlar bland annat om att stävja kriminella FN:s flyktingkonvention, i vilken asylrätten slås fast, skrevs i en nätverk. Straffen för grov och organiserad människosmuggling annan tid och för en helt annan situation. EU:s asylregler, som bör skärpas väsentligt såväl i Sverige som på EU-nivå bygger på FN:s asylrätt, är därtill mer omfattande än vad FN:s Nackdelarna med dagens EU-gemensamma asylsystem flyktingkonvention kräver. är omfattande. Det tar till exempel inte hänsyn till ett lands EU:s asylprövning ska i ett nytt system ske utanför EU. Det förmåga till mottagande och integration, samtidigt som antalet ska därmed inte längre vara möjligt att få sin ansökan prövad människor på flykt är mycket stort. År 16 rörde det sig om 6 genom att söka asyl direkt på plats i EU. Om så sker, ska den miljoner människor. Drivkraften att ta sig till Europa är stor och asylsökande sändas åter till ett säkert område utanför EU:s kan förväntas öka i takt med Afrikas ökande befolkning. Dagens gränser där man ska kunna söka asyl. system uppmuntrar till människosmuggling och livsfarliga resor En viktig del i ett sådant nytt system är ett förstärkt yttre över Medelhavet. I dag har också män och pojkar i praktiken gränsskydd i EU. Målet ska vara att förhindra att människor större möjligheter att ta asylrätten i anspråk än vad kvinnor och dör på Medelhavet, stoppa människosmuggling och ha kontroll flickor har. Detsamma gäller ekonomiskt eller fysiskt starkare över vilka människor som befinner sig i Europa. En annan personer framför ekonomiskt eller fysiskt svagare. I dagens viktig del är förstärkt samarbete med andra länder beträffande system splittras familjer. Vi ser även i dag stora problem 482 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

243 återvändandet. Bistånd, visumavtal och handel från EU:s sida ska sättas i relation till hur återvändandet fungerar. Sverige hör till de länder som i dag årligen tar emot som bor i hemlandet tillsammans med den andre föräldern. Så är fallet i dag. För att åstadkomma en förändring på detta område krävs förändrade EU-regler. kvotflyktingar inom ramen för FN:s kvotflyktingssystem. Vi kommer år 18 ta emot 000 kvotflyktingar. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: Kvotflyktingsystem är det mest rättvisa och säkra system 1 att Sverige ska fortsätta driva på för ett fungerande EU- som i dag finns för ett lands mottagande av människor med gemensamt system där fattade beslut efterföljs. skyddsbehov. Vi vill arbeta för att fler EU-länder tar emot 2 att öka användningen av ekonomiska incitament för att EU:s kvotflyktingar eller tar emot kvotflyktingar i större utsträckning. medlemsländer ska följa fattade beslut. Arbetskraftsinvandring är ett sätt ta sig till Europa lagligt. 3 att stärka EU:s yttre gräns och om inte länder lever Vi vill göra det lättare att arbetskraftsinvandra till EU. Sveriges upp till de krav som ställs ska deras medlemskap i modell med goda möjligheter till arbetskraftsinvandring för både Schengensamarbetet kunna utvärderas med uteslutning som hög- och lågutbildade bör kunna användas av fler EU-länder/EU följd. som helhet. 4 att vidareutveckla Europol och det polisiära samarbetet. Den fria rörligheten inom EU bör värnas. Detta sker bland att skärpa straffen för människosmuggling i Sverige och på annat genom att missbruk av rörligheten beivras. EU-rätten EU-nivå. tillåter i dag att ett enskilt medlemsland vidtar åtgärder som 6 att Sverige ska driva på för att dagens EU-gemensamma är nödvändiga för att skydda sig mot personer vars beteende asylsystem på längre sikt ersätts med ett nytt sannolikt utgör ett verkligt och allvarlig hot mot allmän ordning kvotflyktingsystem. eller säkerhet. Vi ser ett behov av ett förtydligande av dagens 7 att fler EU-länder ska ta emot kvotflyktingar eller ta emot bestämmelse. Även en persons tidigare beteende bör kunna kvotflyktingar i större utsträckning. beaktas vid bedömningen av om det nuvarande beteendet utgör 8 att det ska bli lättare att arbetskraftsinvandra till EU. Sveriges ett verkligt och allvarligt hot. modell för arbetskraftsinvandring bör kunna användas av fler Vi vill även se en uppstramning av regler för när EU- länder inom EU. migranter kvalificerar sig till de sociala trygghetssystemen. Den 9 att tydliggöra EU-rätten i syfte att förhindra missbruk av den som är i Sverige för att arbeta och är medborgare i ett annat fria rörligheten. EU-land bör exempelvis inte får utbetalt till sig mellanskillnaden att strama upp regler för när EU-migranter kvalificerar sig till mellan barnbidrag i Sverige och barnbidrag i hemlandet för barn de sociala trygghetssystemen. 484 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 48

244 ETT STARKT SVENSKT FÖRSVAR En Plan för ett starkare Sverige förutsätter ett starkt sammanhållet försvar med tydliga svar om vad nästa steg i svensk säkerhetspolitik ska innefatta. Svenskt försvar är den yttersta garanten för att vi i Sverige ska kunna leva i ett demokratiskt samhälle där respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer upprätthålls. Det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde ställer helt nya krav på Sveriges försvarsförmåga. Vi står inför såväl en rysk militär upprustning och en krigföring där civila och militära medel används i en gråzon mellan krig och fred som en orolig omvärld där vedertagna institutioner som EU och Nato utmanas samt sönderfallet och radikaliseringen i Europas södra grannskap som leder till terrorism. Försvaret har sedan mitten på 1990-talet nedprioriterats av en följd av regeringar i Sverige. Försvarsbesluten 1996, 00 I januari 17 föreslog vi att försvaret ska tillföras 8, miljarder kronor under innevarande försvarsbeslutsperiod fram till för att stärka Sveriges försvar. Detta för att kunna uppnå ambitionen i det fattade försvarsbeslutet och kunna genomföra förmågehöjande åtgärder. I vårändringsbudgeten för 17 har det tack vare Moderaterna beslutats om 00 miljoner kronor extra. I augusti 17 drev vi fram den tredje förstärkningen av Sveriges försvarsanslag under den här mandatperioden, som innebär 2,7 miljarder kronor extra redan för 18. Alla tre uppgörelserna har gett substantiella tillskott till försvaret som bidragit till att stärka Sveriges försvarsförmåga här och nu. Men i ljuset av det fortsatt försämrade säkerhetsläget krävs mer. Försvarspolitiken måste styras av långsiktighet och en vilja att se verkligheten som den faktiskt ser ut. och 04 under Socialdemokraterna i regeringsställning innebar kraftiga nerdragningar och förbandsnedläggningar. Det lämnade ett försvar där en strategisk timeout ledde till att försvaret av Sverige sattes på undantag och att internationella insatser prioriterades i stället. Även Moderaterna bär ett ansvar för detta. Oron i Sveriges närområde och i omvärlden måste dock mötas. Få uppgifter är så centrala som förmågan att försvara landet mot angrepp utifrån. Den uppgiften måste tas på största allvar. Nu är därför tid för omvärdering och ett ökat fokus på försvaret av Sverige. Moderaterna har under de senaste åren varit pådrivande i att höja försvarets anslag, både på kort och på lång sikt. 486 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

245 VÅRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR FORTSATT ARBETE Grunden för en stark svensk försvarsförmåga ligger i att vi är trygga i vad som är svenska värderingar och vilka intressen vi ska försvara. Sverige är en demokrati som bygger på centrala pelare som rättsstat, marknadsekonomi och respekt för en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU medlemsland eller nordiskt land. De orden måste fyllas med handling. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra. Valet står samtidigt inte mellan att stärka Sveriges försvar eller att bli medlem i Nato; för att stärka Sveriges säkerhet på allvar måste vi göra både och. mänskliga rättigheter. Historien har visat att det systemet är det som bäst kan skapa ett fredligt samhälle som fungerar och levererar det medborgarna har rätt att ställa krav på. Sveriges försvar måste fortsatt förstärkas. Alliansens och Försvarsberedningens förslag från 14 tillsammans med försvarsuppgörelserna under den här mandatperioden är de första stegen i ett starkare svenskt försvar. De måste följas av ytterligare åtgärder. Vi vill att Sverige blir medlem av försvarsalliansen Nato. Tillsammans med att stärka vårt nationella försvar är detta den viktigaste prioriteringen i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Som medlem av Nato skulle vi dela solidariska försvarsgarantier med 28 andra länder. Vi skulle få medbestämmande när det gäller beslut i Nato som påverkar Sveriges säkerhet. Ett svenskt Natomedlemskap skulle också medföra att vi kan ha en gemensam försvarsplanering en förutsättning för ett snabbt och koordinerat agerande vi en eventuell kris eller konflikt. Vi står inför gemensamma utmaningar med de andra länderna i Östersjö- och Arktisregionen och därför behövs gemensamma lösningar. Sveriges säkerhet är förbunden med hela regionens säkerhet. I den svenska solidaritetsförklaringen förbinder vi oss att Sverige inte ska förhålla sig passivt om 488 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

246 SATSNINGAR PÅ FÖRSVARET OAVSETT NATO ELLER INTE Oron i Sveriges närområde och i omvärlden påverkar i allra högsta grad vårt land. Vi står inför stora utmaningar. Få uppgifter är så centrala som förmågan att försvara landet mot angrepp utifrån. Den uppgiften måste tas på största allvar. För att möta ett oroligt omvärldsläge behöver Sveriges försvarsförmåga stärkas och det kommer kräva ökade försvarsutgifter. Sveriges försvarsanslag som del av BNP har sjunkit sedan Detta motiverades av att vårt säkerhetsläge förbättrades när kalla kriget tog slut. Det stora fallet skedde under de socialdemokratiska regeringarna då anslaget gick från 2,4 procent av BNP 1994 till 1,4 procent av BNP 06. Försvarets forskningsinstitut beräknar att Sverige med nuvarande anslagsutveckling kommer att ligga på under 1 procent efter. Metoden att mäta försvarsanslag som del av BNP är ett trubbigt instrument. Fokus ligger på hur mycket resurser som går in i organisationen och inte på vilken faktisk förmåga som levereras. Med en fallande ekonomi ökar dessutom siffran. Dock säger mätmetoden något om ett lands villighet och behov av att prioritera försvaret som del av den samlade ekonomin. Nato har länge haft en målsättning att medlemsstaterna ska lägga två procent av BNP på försvaret, men i realiteten har trycket på medlemsstaterna att uppnå målet varit begränsat. Detta förändrades i och med den ryska aggressionen mot Ukraina. På Natos toppmöte i Wales 14 kodifierades tvåprocentsmålet i ett officiellt dokument, där medlemsstaterna förband sig att öka försvarsutgifterna och närma sig tvåprocentsmålet. Den senaste tiden har dessutom flera länder, i främst Nordeuropa, åtagit sig att höja sina försvarsutgifter och vissa länder har redan uppnått tvåprocentsmålet. Tyskland och Norge ökar sina satsningar och strävar mot målet. Estland och Polen har redan uppnått tvåprocentsmålet och Lettland och Litauen kommer att uppnå det inom en snar framtid. Oavsett om Sverige skulle bli medlem av Nato eller inte kommer mer resurser att behöva tillföras försvaret. Snarast förhåller det sig så att en fortsatt militär alliansfrihet kommer att kräva mer resurser än vid ett svenskt Natomedlemskap. Det försämrade säkerhetsläget kräver mer resurser det är en politik som är rätt i sak och en diskussion som inte kan undvikas. Försvarsmakten konstaterar dessutom att med den nuvarande anslagsutvecklingen kommer den svenska förmågan att sjunka relativt de satsningar som görs i närområdet, och specifikt i Ryssland. Utvecklingen accentueras efter. Förmågan att försvara Sverige måste säkerställas. Sveriges försvarsutgifter ska därför närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod. Detta för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och även för att kunna uppfylla åtaganden som medlem i Nato. Tillväxten sker stegvis och med hänsyn till det säkerhetspolitiska läget och det ekonomiska läget. Fokus för styrketillväxten ska ligga på närområdet och att hela Sverige ska kunna försvaras. Särskilt viktigt kommer försvaret av Östersjön, och framför allt Gotland, att vara. Utöver 490 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

247 Östersjön är exempelvis ökad försvarsförmåga runt Göteborg särskilt prioriterad. Att bygga ut Sveriges försvarsförmåga kommer att kräva god kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning för att garantera att de extra resurserna också ger effekt. Vi vill därför se en ordnad process med tydliga kontrollstationer som tar hänsyn till behovet av att stärka försvaret men också den ekonomiska utvecklingen. De ytterligare resurser som satsas måste ge kontinuerligt ökande försvarsförmåga och det måste ske ett fortsatt effektiviserat resursutnyttjande inom Försvarsmakten. Att närma sig försvarsutgifter som omfattar två procent av BNP skulle i praktiken innebära en fördubbling av Sveriges försvarsutgifter jämfört med dagens nivå och är därmed en historisk ambitions- och förmågeökning. ETT SVENSKT NATOMEDLEMSKAP OCH VÅRT INTERNATIONELLA FÖRSVARSSAMARBETE Nato har sedan organisationen bildades 1949 varit en hörnsten i den europeiska säkerheten och borgat för en stabil utveckling i vår del av världen. Organisationen utgår ifrån FN-stadgans artikel 1 om varje lands rätt till enskilt eller kollektivt självförsvar vid ett väpnat angrepp från ett annat land. Kärnan i Natosamarbetet utgörs av Natos artikel om det kollektiva försvaret och medlemsländernas skyldighet att bistå ett annat medlemsland vi ett angrepp. Nato är en mellanstatlig allians där beslut fattas genom koncensus mellan medlemsländerna. Efter det kalla krigets slut och Warszawapaktens avvecklande 1991 ändrades Natos fokus från det kollektiva försvaret mot uppgiften som global konfliktlösare. Detta bäst MODERATERNA SKA VERKA FÖR: exemplifierat av den långvariga insatsen i Afghanistan under 1 att säkerställa förmågan att försvara Sverige. 00-talet. Flera nya länder i det forna Östblocket anslöt sig till 2 att Sveriges försvar fortsatt måste förstärkas. organisationen och länder som Sverige blev partnerländer till 3 att Sverige ska stärka försvarsförmågan och för att Nato. åstadkomma detta öka försvarsutgifter så att de närmar sig I takt med att Ryssland från och med två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en säkerhetskonferensen i München 07 i allt högre utsträckning tioårsperiod. Oavsett om Sverige skulle bli medlem i Nato har definierat Nato som sin huvudmotståndare, den ryska eller ej måste Sveriges försvarsutgifter öka med tanke på det försvarsmakten rustats upp samt att Ryssland utövat ett försämrade omvärldsläget. betydande tryck på sina grannländer har behovet av att återföra Nato till sin kärnuppgift det kollektiva försvaret blivit allt mer tydligt. 492 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

248 Den definitiva vattendelaren kom i och med den ryska ta fram en tidtabell för medlemskap för att kunna inleda aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av förhandlingar under den kommande mandatperioden samt att Krim 14. Dessa händelser innebar att Nato omorienterade aktivt bedriva opinion i frågan. sig mot det kollektiva försvaret och betonar nu vikten att vara Sedan dess har även Centerpartiet och Kristdemokraterna medlem, jämfört med att som Sverige vara partnerland till tagit ställning för ett svenskt Natomedlemskap, vilket betyder Nato. Endast medlemsländerna kan räkna med att omfattas att det nu finns en samlad allians bekom kravet på ett svenskt av försvarsgarantierna och endast de omfattas av den Natomedlemskap. Detta är en positionsförflyttning som nu gemensamma försvarsplaneringen. måste användas och utvecklas. Till valet 18 måste det finnas Sammantaget försätter detta Sverige i en helt ny sits. en stark gemensam alliansståndpunkt i Natofrågan som också Ambassadör Tomas Bertelman konstaterar i sin utredning från ska kodifieras. 14 om Sveriges försvarssamarbeten att Sverige av omvärlden Att söka medlemskap i Nato är något som innebär att betraktas som en del av alliansen på grund av sitt omfattande Sverige måste göra ett gediget förarbete. Det handlar om att samarbete med Nato, dock utan att vi omfattas av Natos skapa ett brett folkligt och parlamentariskt stöd, skapa stöd för ömsesidiga försvarsgarantier. Sverige kan heller inte förlita sig ett svenskt medlemskap hos dagens medlemsstater och se till på bilaterala försvarsgarantier från USA. att det militära och juridiska ramverket ska finnas på plats. Att få Moderaterna tog ställning för ett svenskt Natomedlemskap dessa förberedelser på plats kommer att vara en viktig del i att redan 03, men under regeringsåren med Alliansen togs skapa trovärdighet i vår ambition att söka medlemskap. beslutet att inte driva frågan och att Natomedlemskap inte var Ett beslut om ett svenskt Natomedlemskap ska även tas i möjligt utan stöd från Socialdemokraterna nära dialog och gärna tillsammans med Finland. Men ytterst är År togs ett omtag vad gäller Natofrågan och detta självständiga beslut som respektive land äger. Moderaterna började aktivt driva på för ett svenskt Under tiden Sverige arbetar för ett medlemskap ska vi Natomedlemskap. Detta sker utifrån det försämrade fördjupa existerande samarbeten med Natoländerna på så omvärldsläget och behovet av att stärka Sveriges säkerhet. Ett många områden som möjligt för att skapa förutsättningar för Natomedlemskap är det enda försvarssamarbetet som på allvar att ge och ta emot civil och militär hjälp i händelse av kris och kan höja vår försvarsförmåga, öka stabiliteten i vårt närområde konflikt i enlighet med den svenska solidaritetsförklaringen. och ytterst stärka Sveriges säkerhet. År slog partistämman fast att Moderaterna ska verka MODERATERNA SKA VERKA FÖR: för att utveckla en färdplan för ett svenskt Natomedlemskap, 1 att Sverige ska ha en färdplan för ett Natomedlemskap. 494 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 49

249 2 att vi tillsammans med Alliansen i valrörelsen 18 söker ett tydligt mandat för ett svenskt Natomedlemskap. 3 att vi, vid en alliansregering efter valet 18, verkar för ett svenskt Natomedlemskap och tillser att alla militära, politiska och juridiska förberedelser för ett svenskt inträde i Nato finns på plats. 4 att Sverige utökar och fördjupar försvarssamarbetet med länderna kring Östersjön (Norden, Baltikum, Tyskland och Polen). Även likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna bör knytas till detta samarbete. att Sverige bättre ska koordinera arbetet med ett civilt försvar med Natos arbete på detta område. 6 att Sverige ska ansöka om medlemskap i Natos Center of Excellence för energisäkerhet i Vilnius. VÄRNPLIKT Den allmänna värnplikten gjordes vilande i och med försvarsbeslutet 09 och infördes den frivilliga personalförsörjningen i praktiken. Värnplikten de sista åren före 09 var dock inte allmän annat än till namnet. Dels var det bara män som togs ut med pliktlagstiftningen, dels var det bara en mindre del av varje årskull män som gjorde värnplikt. 08 skrevs till exempel mindre än personer in. Den 2 mars 17 tog regeringen beslut om att återaktivera värnplikten. Försvarsmaktens personalförsörjning ska även fortsatt vila på frivilligheten, men kompletteras av en mindre del värnpliktiga. Detta för att försvaret under perioden fram till ska kunna möta målsättningen att utbilda cirka personer per år. Alla de som kommer grundutbildas från och med 18 kommer att lyda under pliktlagen oavsett om de frivilligt sökt sig till utbildningen eller tagits ut via mönstring. I den utredning som legat till grund för beslutet att återaktivera värnplikten beskrivs de problem som försvaret har haft fram till i dag med att rekrytera och behålla tillräckligt med personer för att fylla upp krigsorganisationen. Målet om att utbilda om året uppnåddes aldrig, i stället låg man på cirka 2 00 per år. Detta var inte hållbart för att skapa en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Speciellt inte mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget. Återaktivering av värnplikten är motiverad mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget och utifrån de problem som funnits när det gäller rekryteringen samt en hög andel avhopp. Införandet av ett blandsystem av frivillighet och värnplikt stärker 496 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

250 hållbarheten och långsiktigheten i försvarets personalförsörjning. Det är en styrka att den återaktiverade värnplikten är könsneutral. Det är dock viktigt att även se på de utmaningar som en delvis återinförd värnplikt inte kommer att kunna lösa. Försvaret kommer att fortsatt behöva frivilliga anställda soldater och sjömän för att kunna upprätthålla en hög beredskap, till exempel på Gotland. Kärnan av frivilliga garanterar också att våra förband kommer att ha en hög kompetens och vara samövade. Därför är det centralt att Försvarsmakten intensifierar sina ansträngningar för att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Attraktiviteten i att vara anställd i Försvarsmakten måste öka. På så sätt kan avhoppen minska. Ett fortsatt starkt inflöde av frivilliga garanterar också att endast en mindre del kommer att behöva pliktas in till utbildning med hjälp av lagstiftningen. ANSTÄLLNINGAR I FÖRSVARSMAKTEN REKRYTERA OCH BEHÅLLA Försvarsmakten har under de år som den frivilliga personalförsörjningen har funnits haft problem med att den anställda personalen har avslutat sina anställningar i förtid i högre utsträckning än förväntat. Avhoppen kostar försvaret både pengar och förlorad kompetens. Det senaste året har även antalet som sökt sig till den militära grundutbildningen minskat. Försvarsmakten har haft särskilt svårt att rekrytera de tidvis (deltid) tjänstgörande soldaterna och sjömännen. Anledningen till detta är att det legala ramverk som reglerar de tidvisa anställningarna dröjde. Därför väntade Försvarsmakten med att satsa på att rekrytera denna personalkategori. Dessutom är anställningsformen inte speciellt känd på den civila arbetsmarknaden. Sammantaget skapar avhoppen och rekryteringsproblemen stora utmaningar för försvaret på lång sikt. Det är också en av MODERATERNA SKA VERKA FÖR: de främsta anledningarna till att den nya krigsorganisationen 1 att Försvarsmaktens behov utifrån omvärldsläget ska styra tar så lång tid att inta. I dag är krigsorganisationen till stor del utformningen av försvarets personalförsörjning. fortfarande bemannad av personal som utbildats i det gamla 2 att Försvarsmakten parallellt med återaktivering av värnpliktssystemet och som inom en ganska snar framtid värnplikten måste förbättra arbetet med att bli en attraktiv kommer att falla för åldersstrecket. arbetsgivare som kan rekrytera och behålla kompetent För att komma till rätta med dessa problem måste personal. Försvarsmakten: Kunna vara en attraktiv arbetsgivare Kunna erbjuda rimliga löner Kunna erbjuda bra villkor i anställningen boende, utbildning etcetera. 498 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA

251 Kunna ge incitament, till exempel premier, för att minska en riktad satsning för att på sikt korrigera obalanser utifrån avhoppen kartläggningen. Kunna erbjuda en meningsfull vardag med fokus på 6 att införa ytterligare ekonomiska incitament i form av premier kärnverksamheten som ges efter viss tjänstgöringstid. Kunna ge en anställning och utbildning som är gångbar på 7 att se över möjligheten att Försvarsmakten kan återbetala den civila arbetsmarknaden en del av de tidvis anställdas studieskuld för att förstärka Oavsett det faktum att värnplikten nu återinförts kommer rekryteringen av denna personalkategori. frivilligheten utgöra grunden för Försvarsmakten även framgent. 8 att en prova-på vecka införs inom Försvarsmakten. Därför behöver villkor och incitamentssystemen utvecklas 9 att göra en översyn av Försvarsmaktens anställningskontrakt ytterligare och folkförankringen öka för att en anställning i ser ut för att göra uppstramningar som gör att anställda inte försvaret ska vara något som en stor del av både unga kvinnor bryter kontrakten i förtid. och män kan tänka sig. att kommuner och länsstyrelser ska beakta Försvarsmaktens behov av bostäder i sin långsiktiga planering. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att se över de behörighetskrav som finns för att söka in till Försvarets grundutbildning för att kunna fånga upp bredare grupper. 2 att se över möjligheten att låta även dem som har ofullständiga betyg i de centrala ämnena kunna söka och antas till grundutbildningen och om de skulle anställas i ett senare skede, låta dem använda viss tid för att läsa upp sina betyg. 3 att mer flexibla lösningar tillses, såsom mobila rekryteringskontor. 4 att helhetserbjudande med relevanta incitament faller ut efter en viss anställningstid i Försvarsmakten. att se över lönestrukturen i Försvarsmakten och hur den förhåller sig till yrken med liknande kompetenskrav samt göra 00 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 01

252 HEMVÄRNET OCH FÖRSVARETS FRIVILLIGORGANISATIONER Hemvärnet utgör i dag drygt 40 procent av Försvarsmakten och har de senaste åren genomgått en positiv utveckling mot en vassare organisation. Det är också en mycket kostnadseffektiv del av Försvarsmakten som skapar en värdefull folkförankring. Medelåldern har sänkts, förbanden är mer välövade och modern utrustning har tillförts Hemvärnet. I takt med att säkerhetsläget har försämrats i Sveriges närområde har också försvaret av det egna territoriet blivit allt viktigare. För detta är Hemvärnet en central aktör. Det finns en stor potential att ytterligare stärka Hemvärnet och på så sätt även stärka försvaret av Sverige. Vi vill därför att Hemvärnet ska vara en egen försvarsgren. Det skulle ge ger förmåga till indirekt eld. Försvarsberedningen har även tidigare föreslagit att Hemvärnet skulle kunna utbildas och utrustas med luftvärn av typen Robot 70. Utöver luftvärn finns även förslag på att Hemvärnet skulle kunna bistå med att lägga reservbroar. Försvarets 18 frivilligorganisationer allt från Röda korset och Försvarsutbildarna till Sjövärnskåren och Pistolskytteförbundet besitter en stor kompetens och är en viktig resurs för såväl Försvarsmakten som krisberedskapen. Engagerade i dessa organisationer bör kunna utnyttjas bättre i händelse av kris och konflikt. I dag organiserar till exempel Civilförsvarsförbundet frivilliga resursgrupper i kommunerna som kan sättas in i händelse av kris för att hjälpa till med evakueringar, information och administration. organisationen en större autonomi inom Försvarsmakten och bättre möjligheter att utvecklas. Det faktum att Hemvärnet MODERATERNA SKA VERKA FÖR: styrs av ett annat regelverk än den övriga försvarsmakten 1 att Hemvärnet ska vara en egen försvarsgren. understryker det behovet. Inte minst skulle Hemvärnet kunna 2 att utöka numerären i Hemvärnet med det långsiktiga målet fylla en viktig roll för att skydda samhällsviktig infrastruktur. att Hemvärnet ska nå soldater. Numerären i Hemvärnet bör utökas. Det skulle stärka 3 att även medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna försvaret av det svenska territoriet betydligt med fler lokala krigsplaceras. förband som inom timmar kan vara på plats vid en kris. Fram till bör Hemvärnet fylla upp de 000 befattningar som redan finns. I dag är drygt av dessa uppfyllda. På sikt ska målet vara att Hemvärnet ska nå soldater. Det finns även ett flertal saker som kan göras för att ge Hemvärnet mer kvalificerade uppgifter och modern materiel. Sedan 14 har Hemvärnet tilldelats granatkastare, något som 02 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 03

253 FÖRBÄTTRA DEN CIVIL-MILITÄRA SAMVERKAN Samverkan mellan Försvarsmakten och polisen måste bli MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att förstärka samverkan mellan Försvarsmakt och polisen. En utredning bör bland annat se över hur Försvarsmakten kan bättre. Vi har inte råd att låta gamla låsningar hindra en sådan stödja Polisen vid terrorattentat. utveckling. I ett läge där vi står inför sektorsövergripande hot 2 att se över möjligheten att likt i Danmark ha ett särskilt måste vi kunna möta dessa med samhällets alla resurser och polishemvärn som kan bistå polisen med ett brett spektrum inte ha ett stuprörstänkande. Dock är det viktigt att det är av insatser. mycket tydligt vilken myndighet som har det yttersta ansvaret för planering och ledning av insatser. I dag finns det positiva exempel på samverkan där Försvarsmakten låter polisen få del av sin betydande helikopterkapacitet. Ytterligare åtgärder skulle kunna vara att låta Hemvärnet sköta till exempel trafikreglering, utökad bevakning av samhällsviktig infrastruktur, id-kontroller vid gränsen och eftersök. Detta skulle frigöra resurser hos polisen som då skulle kunna fokusera på kärnverksamheten. I Danmark finns ett särskilt polishemvärn som vid insats underställs polisens befäl. Polishemvärnspersonalen utbildas i bland annat trafikreglering, bevakning, signalementstagning, polis radio, häktningsregler, självförsvar och nödvärn. De vanligaste uppgifterna för Politihjemmeværnet är att bistå polisen med yttre gränskontroll, trafikreglering och avspärrningar samt att även delta vid sök- och observationsuppdrag. Det är alltid polisen som sätter in Politihjemmeværnet vid behov. 04 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 0

254 PSYKOLOGISKT FÖRSVAR Den psykologiska krigföringen har de senaste åren kommit allt mer i fokus. Förmågan att kunna sprida desinformation och beskriva verkligheten på ett sätt som gynnar den egna saken och förvirrar fienden är ett kraftfullt vapen i det moderna informationssamhället. Detta har vi inte minst kunnat se från rysk sida, särskilt i aggressionen mot Ukraina. Vi måste kunna hantera alla de utmaningar som den psykologiska krigföringen innebär och ha förmågan att snabbt mer gediget stöd för såväl myndigheter, medier, företag och allmänhet är begränsade. Genom att skapa en egen myndighet med en större autonomi och resurser skulle det vara möjligt att på ett bättre sätt kunna analysera svaga punkter i samhället, ta fram strategier för att stödja relevanta aktörer samt att utbilda såväl allmänhet som beslutsfattare. Inte minst viktigt är att brett kunna bemöta desinformation samt så kallade troll och fake news genom faktaspridning. agera för att identifiera och bemöta påverkanskampanjer och desinformation, men även att snabbt kunna komma ut med MODERATERNA SKA VERKA FÖR: trovärdig information själva, inte minst i händelse av ett krisläge. 1 att ta initiativ till ett nordiskt samarbete när det gäller Förmågan till ett aktivt psykologiskt försvar är något som ska att kunna erbjuda trovärdiga nyhetskanaler som sänder beaktas. information på ryska som ett motmedel till de allt mer Sverige måste därför stärka det psykologiska försvaret kringskurna medierna i Ryssland. både i Sverige, men även tillsammans med andra likasinnade 2 att återinföra det psykologiska försvaret som egen stater. Ett bra exempel på det senare är Sveriges deltagande i myndighet. Natos center för strategisk kommunikation, Stratcom, i Riga. Samordningsansvaret kring det psykologiska försvaret ligger i dag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), men flera andra aktörer har det praktiska ansvaret. Den nya situationen kräver att Sverige behöver ta ett helhetsgrepp kring det psykologiska försvaret. Därför föreslår vi att det psykologiska försvaret ska återinföras som en myndighet. Den enhet på MSB som i dag arbetar med det psykologiska försvaret är mest fokuserad på källkritik och att identifiera desinformation. Resurserna för att utgöra ett 06 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 07

255 CYBERSÄKERHET Samhället är numera helt beroende av fungerande IT-system för Det finns en stor potential att utnyttja de som i dag är tidvis tjänstgörande soldater när det gäller cybersäkerhet. alla vitala funktioner. Det gäller allt från betalningsströmmar och vattenförsörjning till samhällsinformation och transporter. På MODERATERNA SKA VERKA FÖR: senare år har attacker mot IT-system orsakat stora problem och 1 att ett nätverk med frivilliga IT-experter från både privat och viktiga samhällsfunktioner har legat nere. Attackerna har olika offentlig sektor skapas, som kan arbeta förebyggande och syften och genomföras av olika aktörer, men gemensamt är att med aktiva insatser för att stärka IT-säkerheten. IT-experter de är ett stort hot mot samhällets funktionalitet såväl i fred som i med fokus på civil sektor kan knytas till MSB. händelse av kris och konflikt. 2 att låta Försvarsmakten teckna till exempel avtal med IT- Under sommaren 17 visade säkerhetskrisen hos experter, vilket innebär att det kommer att tjänstgöra i Transportsstyrelsen tydligt på vikten att skärpa arbetet med Försvarsmakten 4-13 dagar per år. att it- och cybersäkerhet. Stora mängder sekretessbelagd 3 att utreda möjligheten att inrätta ett centralt cybercentrum information om både enskilda personer och rikets säkerhet har likt det i Tyskland. Försvarsmakten kan även ha mindre hanterats i strid mot gällande lagstiftning och kommit personer cyberförsvarsenheter knutna till tekniska högskolor runt utan säkerhetsprövning till del. om i landet för att fånga upp kompetens och potentiella Intressanta exempel på arbete med cybersäkerhet finns medarbetare. i bland annat Estland där även Natos center of excellence 4 att egna IT-förband bestående av tidvis tjänstgörande för cybersäkerhet ligger. Tyskland har nyligen beslutat att personal som delar sin tid mellan Försvarsmakten och en upprätta ett cyberkommando som ska utvecklas till en helt civil IT-arbetsgivare skapas. egen försvarsgren i förlängningen. I USA har man bland annat att se över de strukturer som finns när det gäller IT-säkerhet. fokuserat på att ta fram standards och krav på leverantörer av Uppdraget bör vara att se över hur andra länder organiserar IT-produkter och tjänster som ska höja cybersäkerheten. sin IT-säkerhet och föreslå förändringar i vår eget arbetet I Estland arbetar man dessutom brett i samhället med frågan i Sverige. med cybersäkerhetsfrågor där representanter för både Försvarsmakten, myndigheter och näringsliv samverkar tätt. I denna samverkan ingår också ett nätverk av frivilliga experter som arbetar med frågan. 08 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 09

256 TOTALFÖRSVARET OCH SAMHÄLLETS RESILIENS Den nya krigföringen där vi inte bara står inför militära hot, utan också inför risken för cyberattacker, psykologisk krigföring, ekonomiska påtryckningar och underrättelsehot ställer stora krav på samhällets förmåga att klara kriser. Vi behöver ett totalt 2 att nationella riktlinjer för hur offentliga aktörer ska arbeta med att återuppbygga totalförsvaret ska tas fram samt vilka krav offentliga aktörer ska leva upp till. 3 att se över möjligheten att staten kan sluta avtal om viss lagerhållning med större privata aktörer inom till exempel dagligvaruhandeln. försvar som använder samhällets alla resurser, såväl personella som materiella, för att skapa resiliens. Det nya totalförsvaret handlar ytterst om att ha ett samhälle där alla hjälper till och som även fungerar i händelse av kris. Arbetet med att bygga upp och utveckla totalförsvaret har påbörjats i samband med genomförandet av det nya försvarsbeslutet. Detta är positivt, men det finns samtidigt ett antal frågetecken. Det är tveksamt om de resurser som avdelas för uppgiften är tillräckliga och det finns inte nog med fokus på hur näringslivet kan bistå i uppbyggnaden av totalförsvaret. Den kompetens och de materiella resurser som under det kalla kriget fanns hos offentliga aktörer återfinns i dag snarast hos näringslivet. Vi måste bli bättre på att utnyttja dessa. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att en särskild översyn genomförs över hur samverkan mellan staten och näringslivet kan bli bättre ur ett totalförsvarsperspektiv i syfte att etablera samverkansformer såväl centralt som regionalt och även att inventera samhällsviktiga resurser och se över hur de kan användas. ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 11

257 KRISBEREDSKAP PÅ NATIONELL NIVÅ För att kunna möta risker och hot ska Sverige ha en god förmågan till nationell krishantering då flera aktörer är inblandade. krisberedskap. Vi ska ha en både bred och uthållig förmåga att kunna hantera dagens och framtidens utmaningar. Det är viktigt MODERATERNA SKA VERKA FÖR: att vi lär oss av tidigare kriser och använder de lärdomarna för 1 att Statskontoret ges ett brett uppdrag att utvärdera den att bättre kunna möta nya kriser. Ett erfarenhetsbaserat lärande svenska krisberedskapen samt de relevanta myndigheternas för att utveckla organisationer och processer krävs. Samtidigt beslutskedjor. måste det även finnas en tydlighet kring vilken målbilden är för 2 att försvarets frivilligorganisationer ska få uppdraget att krisberedskapen med tydliga klara prioriteringar när det gäller genomföra breddutbildningar för allmänheten i hur man klarar vad som är skyddsvärt och vilken ambition som ska uppnås. en kris utifrån målet att varje medborgare ska vara beredda Att ta ansvar för Sveriges säkerhet är en central uppgift för att kunna klara sig utan stöd från samhället i 72 timmar. en regering och framförallt för statsministern. Den säkerhetskris som avslöjats hos Transportstyrelsen under sommaren 17 visar tydligt varför ansvaret för central krisledning måste återföras till statsrådsberedningen och därmed statsministerns närhet. En bra krisberedskap i fredstid lägger också grunden väl fungerande civilt försvar och totalförsvar i händelse av kris och krig. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har nu redovisat en planering för hur arbetet för att utveckla och stärka totalförsvaret ska gå till fram till. Krisberedskapen skulle behöva ett liknande helhetsgrepp där tydliga mål om vad som är skyddsvärt definieras, lagstiftningen ses över och uppdateras och fungerande strukturer analyseras och implementeras. Statskontoret bör få ett brett uppdrag att utvärdera den svenska krisberedskapen samt de relevanta myndigheternas beslutskedjor. Detta är särskilt angeläget för att förbättra 12 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 13

258 BEREDSKAPSLAGSTIFTNING MATERIEL Stockholm skakades i april 17 av en terrorattack. Samhällets Försvarsmaktens framtida materielbehov är en fråga som både svar visade på en robusthet både i myndigheternas åtgärder och är angelägen och kostsam. Om Sverige ska kunna försvara sig i befolkningens agerande. mot en tekniskt avancerad motståndare måste Försvarsmakten Samtidigt visade sig brister. Ett problem uppstod i ha tillgång till modern och effektiv materiel. Avancerad gränsskyddet som efter beslut av huvudskyddsombudet i försvarsmateriel är dock förknippad med stora kostnader för Stockholm ansåg att det var för farligt för tullpersonal att arbeta forskning och utveckling och marknaden för försvarsmateriel är obeväpnade och införde klockan på fredagskvällen ett långt ifrån konkurrensutsatt och transparent i alla stycken. skyddsstopp, vilket innebar att kvalificerad personal som skulle Försvarsmakten har under flera års tid pekat på att kunnat ha bistått polisen i att gripa en eller flera terrormisstänkta under åren efter måste myndigheten anskaffa och förnya personer. ett antal stora materielsystem samt att även fylla på med I många andra länder skulle en händelse av liknande basmateriel. Detta kommer att kräva omfattande resurser och karaktär inneburit en förhöjd samhällsberedskap och Försvarsmakten har tidigare angivit siffran 40 miljarder kronor möjliggjort ett annat bruk av samhällets resurser. Sveriges för dessa behov. Dessutom redovisade myndigheten i sitt beredskapslagstiftning är dock så pass föråldrad att den är budgetunderlag för 18 att det även uppstått fördyringar under svår att bruka annat än i händelse av krig eller krigsliknande innevarande försvarsbeslutsperiod (16-) på fem miljarder situationer. kronor plus ytterligare behov på 1, miljarder. Sverige måste stå väl rustat även inför en allvarlig icke Jas Gripen-systemet och den samlade krigsliknande händelse och i en sådan situation är det inte luftförsvarsförmågan lämpligt att personal inom samhällskritiska verksamheter får gå Försvarsmakten kommer under de kommande åren att hem exempelvis på grund av att skyddsombud konstaterar att byta ut den nuvarande C/D-versionen av Jas Gripen mot nästa fara för liv och hälsa kan föreligga. I en sådan situation måste generations version E. I dag består flygvapnet av 96 Jas Gripen hela samhället kunna lösa sin uppgift, även om situationen är C/D. Den nya E-versionen innebär att vårt luftförsvar stärks svår. och att försvaret får ett plan med nya och förbättrade förmågor som svarar upp mot framtidens konfliktmiljö. Den nya versionen MODERATERNA SKA VERKA FÖR: kommer att bland annat ha bättre radar och möjlighet att 1 att tillsätta en utredning med syfte att se över och operera på längre avstånd. modernisera den svenska beredskapslagstiftningen. 14 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

259 Beslutet att ta fram en ny version av Jas Gripen togs 12 C/D som behålls skulle sedan i den takt som ekonomin medger av alliansregeringen. Riksdagen har beslutat om en beställning kunna säljas och bytas ut mot Jas Gripen E. Att behålla ett antal på 60 stycken Jas Gripen E. Dessa ska vara operativa och Jas C/D skulle vara bra för fortsatta exportsatsningar. slutlevererade i mitten på -talet. Moderaterna har drivit Det är också viktigt att se på helheten i Sveriges samlade förslaget som Försvarsberedningen lanserade 14 att man på luftförsvarsförmåga. Jas Gripen-systemet är en viktig del, sikt skulle addera extra Jas Gripen E och därmed ligga på 70 men i förmågan ingår även andra viktiga delar som luftvärn plan. och radarspaning. När det gäller luftvärnet håller ett nytt När den nya E-versionen av Jas Gripen byggs kommer korträckviddigt system på att införas och ett medel- och Saab att använda delar från de gamla C/D-planen. Detta för att långräckviddigt system kommer i närtid att upphandlas. Den kostnaden för de nya planen ska kunna hållas nere. Dock har luftburna radarspaningsförmågan kommer inom kort att falla riksdagen också tagit beslut om att anskaffningen av Jas Gripen för åldersstrecket och beslut måste tas om hur förmågan ska E även får omfatta nyproduktion av komponenter och hela säkras i framtiden. flygplan. Tillgängligheten i Jas Gripen-systemet i Sverige är Nu har det uppkommit en diskussion om det utöver de förhållandevis låg jämfört med vissa andra länder som också ha nya Jas Gripen E också skulle gå att behålla att antal av de köpt eller leasat Jas Gripen. Detta är inte acceptabelt med tanke gamla Jas Gripen C/D-planen även efter mitten av -talet. på det försämrade säkerhetsläget. Därför måste tydligare krav Detta kommer dock vara förknippat med kostnader eftersom ställas. Försvarsmakten då skulle driva två system parallellt och Krav på krigsduglighet kan innebära hur många plan som eventuellt behöva köpa nyproducerade delar eller hela plan av ska kunna finnas i luften. För att uppnå en högre krigsduglighet E-versionen. kommer det till exempel att krävs förbättringar i logistikkedjan, Ett alternativ för att möta den utmaning som införandet större lagerhållning av reservdelar och ammunition samt en av Jas Gripen E innebär skulle kunna vara att behålla tillräckligt utökad basorganisation och utbildning av baskompanier med av dagens Jas Gripen C/D även efter att de 60 nya Jas pliktpersonal. Gripen E levererats och blivit operativa. Detta för att kunna nå en målsättning om 80 eller fler operativa stridsflygplan. Det skulle passa väl med Försvarsmaktens krigsorganisation som enligt det senaste försvarsbeslutet ska bestå av sex stridsflygdivisioner utrustade med JAS 39C/D. De Jas Gripen 16 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 17

260 MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att Sveriges stridsflygförmåga i Jas Gripen-systemet ARCHER (ARTILLERI) Sverige har för närvarande få artilleripjäser, men de som säkerställs, särskilt mot bakgrund av de utmaningar som finns håller en hög kvalitet tillsammans med den avancerade införandet av nästa generations Jas Gripen innebär. ammunitionen som vi besitter. Artilleriet utgörs av 24 pjäser 2 att den samlade luftförsvarsförmågan säkerställs. av det nya svensktillverkade systemet Archer. På grund av 3 att målsättningar för en högre krigsduglighet på hela Jas att Norge drog sig ur en gemensam beställning har Sverige Gripen-systemet upprättas och att en plan tas fram för att även fått ta ansvar för 24 ytterligare pjäser. Av dessa är tolv uppnå den högre krigsduglighetsnivån etappvis. förrådsställda och tolv ska säljas på export. Försvarsmakten har pekat på behovet av artilleri som kan understödja förbanden. Ytterligare artilleri ger möjligheten att stärka försvarsförmågan på flera platser i landet som på till exempel Gotland. Att förbandssätta alla 48 pjäser kräver sammanlagt cirka 0 personer. Pjäserna kan bemannas av pliktpersonal. Att ha alla 48 pjäser krigsdugliga kommer även att kräva vissa materiella kompletteringar för att pjäserna ska kunna vara operativa. MODERATERNA SKA VERKA FÖR: 1 att säkerställa att försvaret har en god tillgång till artilleri och överväga att utnyttja den möjlighet som finns med att addera de pjäser som skulle ha exporterats till Norge. 18 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 19

261 SVERIGES MARINA FÖRMÅGA Sverige är ett exportberoende land som i hög grad är beroende Finland ligger något före i den processen och är nu på väg att beställa nya fartyg. av att kunna hålla våra handelsvägar öppna. Den övervägande delen av Sveriges export och import går sjövägen. Genom att MODERATERNA SKA VERKA FÖR: störa farlederna genom minering eller bara ett hot om minering 1 att försvarets samlade marina förmåga säkerställs skulle innebära ett reellt hot mot Sveriges försörjningstrygghet, där tillgången till ubåtar, minröjningsförmåga och såväl i freds- som i krigstid. luftvärnsförmåga särskilt beaktas. För att möta detta hot mot våra farleder måste Försvarsmakten ha tillräckliga resurser när det gäller minröjningsförmågan. Minröjningsfartygen ligger nu med som en del i den materielutredning som ska ta fram förslag till hur framtidens materielbehov ska prioriteras och finansieras. Vi vill lyfta behovet av att prioritera den förmågan. Frågan om att våra fem Visbykorvetter inte utrustats med luftvärn har diskuterats under flera års tid. Det har hävdats att korvetterna skulle vara skyddslösa utan luftvärnet. Faktum är att Visbykorvetterna har en god förmåga till självskydd med hjälp av en kombination av andra system, däribland radar, stealthteknik och automatkanonen. Att addera luftvärnsförmåga skulle dock stärka möjligheter till självskydd och dessutom stärka Visbykorvetternas möjligheter att exempelvis kunna skydda andra fartyg, men även skyddsobjekt som hamnar och andra installationer. Minst ytterligare en ubåt skulle stärka försvarets förmåga till underrättelseinhämtning, men även vår förmåga att förhindra eventuella motståndare att få tillträde till svenskt territorium. En annan viktig fråga när det gäller marinen som kommer att bli aktuell om några år är nästa generations ytstridsfartyg. ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 21

262 FÖRSVARSINDUSTRIN Sverige har i dag en livskraftig försvarsindustri som bidrar till att stärka Sveriges säkerhet och som utgör en viktig högteknologisk bransch i industrisverige. Cirka människor är direkt sysselsatta i den svenska försvarsindustrin, och betydligt fler om man räknar in underleverantörerna. Vi har ett antal stora försvarsföretag som är exportberoende och som har förmåga att leverera helhetslösningar för hela vapenplattformar. Framtidens försvarsindustri går i allt högre utsträckning mot att civil teknik integreras i militär teknik. Nya förmågor som som innebär upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Vi vill även bättre utnyttja de stora teknik- och industriföretag vi har i Sverige och genomföra stora upphandlingar där försvaret inte bara upphandlar själva varan utan också underhåll och logistiktjänster som inte bara gäller i fredstid. Det vill säga att en aktör tar ansvar för att leverera hela förmågan som huvudentreprenör. Ett sådant förfarande kommer dock att ställa stora krav på en relevant kravspecifikation, spårbarhet och rimliga marginaler i affären. cyberförsvar, rymdteknik, nanoteknik och autonoma system kräver en mycket hög teknologisk nivå samtidigt som tekniken i MODERATERNA SKA VERKA FÖR: existerande plattformar även blir mer avancerad. För att kunna 1 att upphandlingskompetensen hos försvarsmyndigheterna leverera bra och konkurrenskraftiga produkter och tjänster förbättras. kommer det vara avgörande att svensk försvarsindustri kan följa 2 att innovationsupphandlingar genomförs i större med i den utvecklingen. utsträckning. För att Försvarsmyndigheterna ska kunna beställa 3 att de stora teknik- och industriföretag vi har i Sverige materiel som både är modern, relevant och kostnadseffektiv utnyttjas bättre genom att försvaret upphandlar såväl varan krävs en god samordnad upphandlingskompetens hos som underhåll och logistiktjänster. myndigheterna. Detta har inte alltid fungerat optimalt. Därför Partistyrelsen föreslår arbetsstämman vill vi lyfta behovet av en bättre upphandlingskompetens hos försvarsmyndigheterna. Ska det dessutom göras upphandlingar att anta proposition 4: Trygghet att lita på. av hela förmågor kommer detta bli än mer viktigt. Det finns ett behov att kunna göra innovationsupphandlingar i högre utsträckning. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant sätt att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, 22 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 23

263 Reservationer Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Lag och ordning ska upprätthållas, avsnitt Ny modell för kommunala ordningsvakter (sid 384, från rad 1) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Lag och ordning ska upprätthållas, avsnitt Fler verktyg mot brottsligheten, punkt 1-3 (sid 393, rad 7-13) till förmån för strykning. Gunnar Strömmer, Christian Gustavsson, Linda Frohm, Hanif Bali och Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Lag och ordning ska upprätthållas, avsnitt Förstärkt vittnesskydd (sid 396, från rad 9) samt punkt 4 (sid 398, rad 26-27) till förmån för strykning med följande motivering: Att tillåta anonyma vittnen skulle innebära en långtgående inskränkning av rättsstatliga principer. Det är grundläggande att var och en som anklagas för ett brott ska ha kännedom om, och ges full möjlighet att bemöta, allt material i målet inklusive bevisningen. Till det kommer andra problem, som att det i praktiken skulle vara svårt att hålla vittnets identitet hemlig och att anonyma vittnen ofta skulle ha lågt bevisvärde. Dessa rättssäkerhetsintressen gör sig inte lika starkt gällande i förundersökningsstadiet. Att skapa större och tydligare möjligheter till anonymitet för informanter och förhörspersoner där kan leda till annan bevisning, och därför möjliggöra åtal utan att personernas vittnesmål behövs som bevisning. Därför tillstyrker vi partistyrelsens förslag i den delen.. Permanent skärpt asyllagstiftning, punkt 1-3 (sid 48, från rad 21) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel En långsiktigt hållbar migrationspolitik, avsnitt Krislagstiftning, punkt 1 (sid 460, rad 18-) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel En långsiktigt hållbar migrationspolitik, avsnitt Förstärkt återvändandearbete, punkt 7 och 9 (sid 470, rad och -16) till förmån för strykning, samt tillägg av ny punkt enligt följande: att asylsökande ska ha rätt att arbete från dag ett i Svergige.. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel En långsiktigt hållbar migrationspolitik, avsnitt Uppvärdera medborgarskapet, punkt 1-2, punkt 7 mening 2 samt punkt 8 (sid 478, rad 2-7 och 23-27) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Ett starkt svenskt Försvar, avsnitt Ett svenskt natomedlemskap och vårt internationella försvarssamarbete, (sid 496, rad 14) till förmån för tillägg av punkt enligt följande: att försvarets personalförsörjning alltid ska baseras på frivillighet.. Avvikande mening Helena Nanne anmälde avvikande mening i enlighet med Benjamin Dousas reservationer. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Lag och ordning ska upprätthållas, avsnitt Skärpt straffrättslig lagstiftning, punkt 12 (sid 422, rad -27) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel Lag och ordning ska upprätthållas, avsnitt Förstärkta åtgärder mot tiggeri, punkt 1-2 (sid 43, rad 2-) till förmån för strykning. Benjamin Dousa reserverade sig mot partistyrelsens förslag till beslut angående kapitel En långsiktigt hållbar migrationspolitik, avsnitt 24 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17

264 Proposition : Ianspråktagande av nettokapital från försäljning av fastighet

265 Proposition : Ianspråktagande av nettokapital från försäljning av fastighet Partistyrelsen beslutade under 16 att sälja fastigheten Thisbe i Gamla stan för att istället flytta till hyrda och modernare lokaler. Partistyrelsen beslutade efter omfattande utredningar och sonderingar den 18 mars 16 att inleda processen att sälja fastigheten i Gamla stan. En mäklare för försäljning av denna typ av fastigheter anlitades. Ett flertal spekulanter visade intresse och slutligen återstod en anbudsgivare. Partistyrelsen beslutade vid sammanträde den 12 september att godta budet från anbudsgivaren och godkänna försäljningen. Vid sammanträdet beslutades också att en policy skall utarbetas avseende kapitalets avkastning och förvaltning. Denna policy ska prövas av partistyrelsen en gång per år. I anslutning till detta fastslogs vidare att ianspråktagande av nettokapitalet efter försäljningen skall kräva beslut vid två på varandra följande parti- och/eller arbetsstämmor, samt att frågan ska behandlas vid ett partiråd som hålls mellan de två stämmorna. Partistyrelsen föreslår nu att arbetsstämman fattar beslut om regler för ianspråktagande av nettokapitalet från fastighetsförsäljningen. Partistyrelsen föreslår arbetsstämman besluta att godkänna partistyrelsens beslut att ianspråktagande av nettokapitalet från försäljningen av fastigheten Thisbe kräver beslut vid två på varandra följande parti- och/eller arbetsstämmor, samt att frågan ska behandlas vid ett partiråd som hålls mellan de två stämmorna. ARBETSSTÄMMA PROPOSITION : ianspråktagande av nettokapital från försäljning av fastigheten Thisbe

266 Proposition 6: Medlemsavgift för åren 19-22

267 Proposition 6: Medlemsavgift för åren Att vara medlem i Moderaterna är att aktivt visa sitt stöd för de idéer man tror på. Genom medlemskapet bidrar man till partiets möjligheter att på olika sätt påverka opinionen i önskad riktning. Vid partistämman i Gävle 07 fastställdes medlemsavgiften till Riksorganisationen för åren -13 till 140 kronor. Sedan dess har avgiften legat still och vid partistämman 11 i Örebro ändrades stadgarna på så sätt att beslut om att medlemsavgiften fastställs till och med tredje året efter ordinarie partistämma. Orsaken till förändringarna var att komma i fas med förbundsstämmornas periodicitet varför stämman fastställde avgiften för åren till oförändrat 140 kronor. Vid den ordinarie partistämman beslutades att uppdra åt partistyrelsen att inför arbetsstämman 17, i dialog med hela organisationen, utreda medlemsavgiftens framtida utformning samt att uppdra åt arbetsstämman 17 att fatta beslut om medlemsavgiftens utformning och storlek för åren De som på uppdrag av partistyrelsen fört dialogen om medlemsavgiften har i dagsläget kommit fram till att dagens utformning och storlek är den som tills vidare passar organisationen bäst. Diskussionen om medlemsavgiften kommer att fortsätta framöver och kommer åter att behandlas på den ordinarie partistämman 19. Partistyrelsen föreslår därför att medlemsavgiften till riksorganisationen ligger fast på 140 kronor för åren fram till och med 22. Partistyrelsen föreslår arbetsstämman besluta att fastställa medlemsavgiften till riksorganisationen till 140 kronor för åren ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 6: Medlemsavgift för åren 19-22

268 Proposition 7: Rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande mandatperiod

269 Proposition 7: Rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande mandatperiod I nu gällande regler står angivet att arbetsstämman ska fastställa rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande mandatperiod. De regler vi nu arbetar efter inför 18-års val fastställdes vid arbetsstämman 13 i Norrköping. Detta innebär att arbetsstämman 17 ska fastställa normalregler för rekrytering och nominering inför de allmänna valen 22. Nuvarande regler är en rekommendation för förbunden. Denna långa framförhållning baserar sig på att vi under senare år har betonat vikten av rekrytering och inför 22 måste det arbetet starta senast under 19. Partistyrelsen tillsatte under 16 en kommitté med uppdraget att inför årets stämma genomlysa om de nuvarande rekryterings- och nomineringsreglerna behöver förändras och även presentera förslag till eventuella förändringar. Kommitténs sammansättning har varit följande: Hans Wallmark, partistyrelsen, ordförande, Johan Hjelmstrand, Stockholm, Camilla Andersson, Skåne, Lena Jernehed, Västra Götaland, Per Hellqvist, Värmland, Elisabeth Unell, Västmanland, Lena Asplund, Västernorrland, Ulrika Schenström, MQ, Fritz Lennárd, Muf, Bertil Persson/Margareta Pålsson, Moderata Seniorer och Jenny Edberg, Öppna Moderater samt Anna Kramer, RO, sekreterare. Kommittén har gjort en allmän översyn av reglerna samt även gjort några principiella förändringar. Kommittén överlämnade sina förslag till partistyrelsen som därefter behandlat kommitténs förslag. Föreslagna förändringar som kan nämnas är: 1. Förbundsstyrelsen ska senast 30 juni året före val fastställa sista dag för nomineringsstämma för landsting och kommun. 2. Allmänhetens medverkan i nomineringsprocessen har tagits bort, vilket bland annat innebär att de så kallade öppna provvalen slopas. ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

270 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text 3. Förlängt tiden för när en ny medlem senast ska ha gått med för att kunna delta i ett eventuellt provval samt förtydligat att medlem ska ha betalt medlemsavgiften det år provvalet genomförs. 4. Fört till en punkt i Försäkran för kandidat och förtroendevald om vikten av att våra företrädare iaktar en god ton och visar ett gott omdöme i sin kommunikation i sociala och andra digitala medier.. Utöver de rekommenderade instruktioner som fungerar som att tänka på under nomineringsprocessen ska även en arbetsordning för Rekryterings- och nomineringskommittéer tas fram. Dessa fastställs inte på stämman utan utarbetas av Riksorganisationen och biläggs reglerna och förs in i de samlade stadgedokumenten. Partistyrelsen föreslår arbetsstämman besluta att anta bilagda förslag till rekryterings- och nomineringsregler för val till riksdag, landsting och kommun inför nästkommande mandatperiod 22-26, Rekryterings- och nomineringsregler Övergripande rekryterings- och nomineringsregler för val till riksdag, landsting och kommun. Dessa nomineringsregler är antagna på arbetsstämman den 17- oktober 13, 12- oktober 17 som en rekommendation till förbunden. Nomineringsreglerna antas av partistämman som rekommendation till förbunden och utgör bilaga till partiets normalstadgar. Avviker förbunds eller kommunkrets/förenings nomineringsregler principiellt från dessa regler, ska de för att bli gällande anmälas till närmast högre nivå. Det som i reglerna avser landsting gäller också för de direktvalda regioner där detta tillämpas. att att att anta bilagda förslag till försäkran för kandidat och förtroendevald inför nästkommande mandatperiod 22-26, ge partistyrelsen i uppdrag att tillse att rekommenderade instruktioner för nomineringskommittéer och genomförande av nomineringsstämmor och eventuella provval till riksdag, landsting och kommun tas fram som biläggs de övergripande reglerna, samt ge partistyrelsen i uppdrag att tillse att även en arbetsordning för rekryterings- och nomineringskommittéer tas fram som biläggs de övergripande reglerna. Följande principer får inte frångås: Valsedel ska alltid fastställas av en nomineringsstämma. Alla medlemmar ska ges möjlighet att delta i nomineringsprocessen. Utöver ovanstående principer kan Rådgivande provval genomföras. Allmänheten även beredas möjlighet att delta. Bilagt till nomineringsreglerna finns även rekommenderade instruktioner och arbetsordning för rekryterings- och nomineringskommitté som ytterligare stöd för nomineringsarbetet. Instruktionerna tar upp nomineringskommitténs åliggande, genomförandet av eventuellt provvalet,och sammanräkning, nomineringsstämmor för olika genomförandealternativ samt hur fastställda valsedlar ska behandlas. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 38 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

271 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Grundläggande principer för rekrytering och nominering En av de viktigaste uppgifterna för partiet är att aktivt rekrytera och nominera kandidater till de allmänna valen. Rekryterings- och nomineringsarbetet måste ske med största omsorg och kontinuerligt. Ansvariga för rekryteringen ska alltid finnas. Utveckling av kandidater är en viktig del av rekryteringsprocessen. Alla partiets nivåer har ett ansvar för att detta sker. Riksorganisationen har ett särskilt ansvar för att riksdagskandidater ges politisk information, politiska underlag etcetera som stöd i opinionsbildningsarbetet. I arbetet med att utveckla våra företrädare och kandidater har rekryteringskommittén ett stort ansvar. Rekryteringskommittén ska aktivt följa riksdagsledamöternas arbete och genomföra intervjuer med dem löpande under mandatperioden samt på våren året före val. Målet med intervjun/utvärderingen är dels att ge ledamoten möjlighet att beskriva sina insatser och få coachning kring dessa insatser, dels att utvärdera ledamoten med fokus på insats, motivation, ledarskap och genomslag. Valsedlarna anger vilka personer som ska företräda väljarna och partiet i olika beslutande församlingar. Valsedlarna är också en viktig del av partiets ansikte utåt. Dessutom ska valsedlarna och dess kandidater engagera till ett aktivt valarbete. Olika hänsyn måste balanseras i rekryterings- och nomineringsarbetet. Främst bland kvalifikationer ska sättas den politiska förmågan och förutsättningarna att vara en bra företrädare för partiet och väljarna, och att kandidaterna bör avspegla väljarkåren i förhållande till kön, etnisk bakgrund, ålder, regional förankring mm. Hänsyn kan också behöva tas till andra rekommendationer/mål som utfärdas av exempelvis partistyrelsen. Partiets nominerande organ har det avgörande ansvaret för att uppdragen sprids. Det rådgivande provvalet bland medlemmarna, om det genomförts, är ett av flera underlag för valsedelskompositionen. Andra kompletterande underlag är allmänhetens eventuella medverkan, kandidaternas meritförteckningar, eventuella muntliga presentationer/ utfrågningar samt nomineringskommitténs förslag till valsedel/lar. Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Slutligt beslut om valsedel fattas alltid av en nomineringsstämma. Om särskilda skäl finns kan ytterligare en nomineringsstämma genomföras efter prövning hos närmast högre nivå. I valkretsindelade kommuner kan valkretsvisa valsedlar övervägas. Om det finns fler än en valsedel i en valkrets (kommun eller motsvarande) vilka omfattar samma geografiska område ska dessa behandlas lika av valmedarbetarna. Samtliga valsedlar ska finnas tillgängliga i samtliga vallokaler inom området. I försändelser till hushållen inom området ska samtliga valsedlar bifogas. Inför kandidatur ska varje nominerad person vara införstådd med att innehav av förtroendeuppdrag innebär ett ansvar. Det är viktigt att vara ett föredöme och visa god moral. Vid beslut om placering på valsedel måste varje kandidat vara införstådd med att detta innebär att vederbörande ställt sig till partiets förfogande för uppdrag. Kandidat ska ha genomgått, eller vara beredd att genomgå av partiet anordnad utbildning eller ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt och medverka i valarbete och opinionsarbete. Samtliga kandidater ska avlämna en kandidatförsäkran Försäkran för kandidat och förtroendevald. Av kandidatförsäkran ska framgå hur kandidaten ska förhålla sig till val-, parti- och politiskt arbete. I händelse av omval eller extraval ska samma valsedel/lar som vid senaste ordinarie val med nödvändiga justeringar användas. Kandidaternas valbarhet kontrolleras och vid förfall för kandidat tillämpas successionsordning. Skulle antalet kandidater bli för litet hämtas ytterligare kandidater från föregående nominering. Om behov föreligger att ta fram en ny valsedel/lar ska förbund/krets/ förening fatta beslut om detta och då gäller att nomineringsstämma ska hållas och i övrigt ska i möjligaste mån nomineringsreglerna tillämpas. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 40 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

272 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text 1. Fastställande av nomineringsregler Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL Partistämma ett år före allmänna val (arbetsstämma) fastställer gemensamma nomineringsregler för nästkommande mandatperiod. Reglerna utgör bilaga till partiets normalstadgar och gäller för samtliga val reglerna omfattar. De rekommenderade instruktionerna och arbetsordning för rekryterings- och nomineringskommitté, som biläggs reglerna, utfärdas av riksorganisationen. 1.1 Förbundsstämma tre år före allmänna val fastställer rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande riksdagsval. I dessa regleras tider och de preciseringar som följer av valkretsarnas storlek, partiets organisation, alternativa lösningar, t ex om provval ska genomföras eller inte, med mera. 1.1 Förbundsstämma tre år före allmänna val fastställer rekryterings- och nomineringsregler för nästkommande landstingsval. I dessa regleras tider och de preciseringar som följer av landstingets och valkretsarnas storlek, partiets organisation, alternativa lösningar, t ex om provval ska genomföras eller inte, med mera. Vad som föreskrivs för landstingsval gäller även regionfullmäktigeval. 1.1 Förbundsstämma tre år före allmänna val fastställer normalregler för rekrytering- och nominering för nästkommande kommunfullmäktigeval. I dessa regleras gemensamma tider och de gemensamma preciseringar som följer av kommunernas storlek, partiets organisation med mera. Genomförandealternativ fastställs. A innebär att nomineringsstämman inte föreläggs förslag till rangordnade kandidater i toppen. B innebär ett komplett rangordnat listförslag från nomineringskommittén. (Se närmare detaljer i bilagda instruktioner.) Följande principer får inte frångås: Följande principer får inte frångås: Följande principer får inte frångås: Valsedeln ska alltid fastställas av en nomineringsstämma Valsedeln ska alltid fastställas av en nomineringsstämma Valsedeln ska alltid fastställas av en nomineringsstämma/årsmöte Alla medlemmar ska ges möjlighet att delta i nomineringsprocessen Alla medlemmar ska ges möjlighet att delta i nomineringsprocessen Alla medlemmar ska ges möjlighet att delta i nomineringsprocessen Utöver ovanstående principer kan Utöver ovanstående principer kan Utöver ovanstående principer kan Rådgivande provval genomföras Rådgivande provval genomföras Rådgivande provval genomföras Allmänheten även beredas möjlighet att delta Allmänheten även beredas möjlighet att delta Allmänheten även beredas möjlighet att delta. 1.2 Med förening avses i nomineringsreglerna partiförening som omfattar hel kommun. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 42 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

273 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL 1.2 Den normala tidsplanen för nomineringsprocessen är följande: År -: Partistämma fastställer normalregler för nästkommande mandatperiod. 1.2 Den normala tidsplanen för nomineringsprocessen är följande: År -: Partistämma fastställer normalregler för nästkommande mandatperiod. 1.3 Krets-/föreningsårsmöte två år före allmänna val fastställer nomineringsregler för nästkommande kommunfullmäktigeval. I dessa regleras tider och de preciseringar som följer av kommunens och valkretsarnas storlek, partiets organisation, alternativa lösningar, t ex om provval ska genomföras eller inte, med mera. Principiella avvikelser från normalreglerna ska fastställas av förbundsstyrelsen. 1.4 Den normala tidsplanen för nomineringsprocessen är följande: År -: Partistämma fastställer normalregler för nästkommande mandatperiod. Förbundsstyrelsen fastställer senast 30 juni sista dag för nomineringsstämma Rekryteringskommitté Rekryteringskommitté avrapporterar senast 1 juni sitt avrapporterar senast 1 november rekryteringsarbete. sitt rekryteringsarbete. Partistämma fastställer Partistämma fastställer normalregler för nästkommande normalregler för nästkommande mandatperiod. mandatperiod. Förekommer provval genomförs det senast i oktober. Nomineringsstämma genomförs senast i november december. År 0: Riksdagsval. År 0: Förekommer provval genomförs det senast januari. Förbundsstyrelsen fastställer senast 30 juni sista dag för nomineringsstämma Rekryteringskommitté avrapporterar senast 1 november sitt rekryteringsarbete. Partistämma fastställer normalregler för nästkommande mandatperiod. År 0: Förekommer provval genomförs det senast januari. År -4: Riksdagsval. År -4: Riksdagsval. År -4: Riksdagsval. År -3: Förbundsstämma fastställer nomineringsregler med preciseringar och väljer rekryteringskommitté. År -3: Förbundsstämma fastställer nomineringsregler med preciseringar. År -3: Förbundsstämma fastställer normalnomineringsregler med gemensamma preciseringar inom förbundet. Nomineringsstämma genomförs senast mars valåret alternativt senast det datum förbundsstyrelsen fastställt. Nomineringsstämma genomförs senast mars valåret alternativt senast det datum förbundsstyrelsen fastställt. Inleder rekryteringskommittén infordrar med att samla in kandidatförslag senast under hösten. 2. REKRYTERING 2.1 REKRYTERINGSKOMMITTÉ År -2: Kandidatutveckling och fortsatt rekrytering. År -2: Inleder rekryteringskommittén infordrar före hösten med att samla in kandidatförslag. År -2: Krets-/föreningsårsmöte fastställer nomineringsregler med preciseringar och väljer rekryteringskommitté. Kandidatutveckling påbörjas. Inleder rekryteringskommittén infordrar före hösten med att samla in kandidatförslag. Kandidatutveckling påbörjas. Förbundsstämma tre år före allmänna val utser eller uppdrar åt förbundsstyrelse att utse rekryteringskommitté för riksdagsvalet. Rekryteringskommitté för landstingsvalet ska utses. Förbundsstyrelsen är ansvarig att så sker. I rekryteringskommitté som omfattar hela landstingsområdet ska samtliga landstingsvalkretsar vara representerade. Krets-/föreningsårsmöte två år före allmänna val utser eller uppdrar åt krets-/föreningsstyrelse att utse rekryteringskommitté för kommunfullmäktigevalen. År -1: Förbundsstämma har möjlighet att välja särskild nomineringskommitté om inte rekryteringskommitté fullgör dess uppgifter. År -1: Förbundsstämma utser en nomineringskommitté för hela landstingsområdet, alternativt utser förbundsstyrelsen landstingsvalkretsstyrelser (nomineringskommittéer). År -1: Krets-/föreningsårsmöte har möjlighet att välja särskild nomineringskommitté om inte rekryteringskommitté fullgör dess uppgifter. Kommittén ska bestå av minst fem ledamöter. Rekryteringskommitté består av ledamöter från de i valkretsen ingående kommunerna. Varje kommun utser två ledamöter. Kommittén ska bestå av minst fem ledamöter. Kommittén ska bestå av minst tre ledamöter. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 44 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 4 PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

274 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL Ledamöterna bör ej kandidera till kommande riksdagsval. Kommittén bör ha god personkännedom samt ha kunskaper om vilka krav som ställs på partiets företrädare. Ledamöterna bör ej kandidera till kommande landstingsval. Kommittén bör ha god personkännedom samt ha kunskaper om vilka krav som ställs på partiets företrädare. Ledamöterna bör ej kandidera till kommande kommunfullmäktigeval. Kommittén bör ha god personkännedom samt ha kunskaper om vilka krav som ställs på partiets företrädare. att förteckna inkomna kandidatförslag, kontrollera valbarhet och medlemskap samt för kännedom informera förbundsstyrelsen och den lokala partiorganisationen om vilka kandidatförslag som inkommit, att förteckna inkomna kandidatförslag, kontrollera valbarhet och medlemskap samt för kännedom informera krets-/föreningsstyrelsen om vilka kandidatförslag som inkommit, att förteckna inkomna kandidatförslag, kontrollera valbarhet och medlemskap samt för kännedom informera krets-/föreningsstyrelsen om vilka kandidatförslag som inkommit, Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin representant i kommittén. Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin representant i kommittén/erna. Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin representant i kommittén. Utses inte rekryteringskommitté svarar styrelsen för dennas åligganden. Utses inte rekryteringskommitté svarar styrelsen för dennas åligganden. 2.2 REKRYTERINGSKOMMITTÉNS ÅLIGGANDEN att på eget initiativ lägga till kandidater, att på eget initiativ lägga till kandidater, att på eget initiativ lägga till kandidater, att skilja kandidat från kandidatur om det framkommer uppgifter enligt kandidatförsäkran som gör en kandidat olämplig i förhållande till uppgiften som företrädare för partiet, att skilja kandidat från kandidatur om det framkommer uppgifter enligt kandidatförsäkran som gör en kandidat olämplig i förhållande till uppgiften som företrädare för partiet, att skilja kandidat från kandidatur om det framkommer uppgifter enligt kandidatförsäkran som gör en kandidat olämplig i förhållande till uppgiften som företrädare för partiet, Rekryteringskommitté åligger; Rekryteringskommitté åligger; Rekryteringskommitté åligger; att bedriva ett aktivt internt och externt att aktivt bedriva ett internt och externt att aktivt bedriva ett internt och externt rekryteringsarbete, rekryteringsarbete, rekryteringsarbete, att aktivt följa riksdagsledamöternas arbete och genomföra intervjuer med dem löpande under mandatperioden samt på våren året före val, att värdera och utvärdera nominerade kandidater och att utvärdera nuvarande ledamöters insatser, att värdera och utvärdera nominerade kandidater och att utvärdera nuvarande ledamöters insatser, att värdera och utvärdera nominerade kandidater och att utvärdera nuvarande ledamöters insatser, att därutöver på eget initiativ intervjua och samtala med kandidater, att på eget initiativ intervjua och samtala med kandidater, att på eget initiativ intervjua och samtala med kandidater, att påbörja rekryteringsprocessen snarast och senast hösten tre år före riksdagsval, att påbörja rekryteringsprocessen snarast och senast hösten två år före landstings- och kommunfullmäktigeval, att påbörja rekryteringsprocessen snarast och senast hösten två år före landstings- och kommunfullmäktigeval, att ansvara för att kandidater erbjuds utbildning och information, uppmanas delta i konferenser, kampanjarbete och annan opinionsbildning, att ansvara för att kandidater erbjuds utbildning och information, uppmanas delta i konferenser, kampanjarbete och annan opinionsbildning, att ansvara för att kandidater erbjuds utbildning och information, uppmanas delta i konferenser, kampanjarbete och annan opinionsbildning, att att att från samtliga parti- och ungdomsföreningar, Moderatkvinnornas länsordförande och Muf:s distriktsorganisation infordra kandidatförslag till riksdagsvalet, bereda övriga organ inom partiet och nätverk möjlighet att inkomma med kandidatförslag, bereda enskilda medlemmar och allmänheten möjlighet att inkomma med kandidatförslag, att att att från samtliga parti-, kvinnooch ungdomsföreningar inom kommunen landstinget/ landstingsvalkretsen infordra kandidatförslag till landstings- och kommunfullmäktigevalen, bereda övriga organ inom partiet och nätverk möjlighet att inkomma med kandidatförslag, bereda enskilda medlemmar och allmänheten möjlighet att inkomma med kandidatförslag, att att att från samtliga parti-, kvinnooch ungdomsföreningar inom kommunen infordra kandidatförslag till landstings- och kommunfullmäktigevalen, bereda övriga organ inom partiet och nätverk möjlighet att inkomma med kandidatförslag, bereda enskilda medlemmar och allmänheten möjlighet att inkomma med kandidatförslag, att att avgöra om och vilken/a kandidater som rekryteringskommittén vill föra direkt till omröstning vid nomineringsstämma. Antalet får vara upp till procent av antalet fasta riksdagsmandat i valkretsen avrundat uppåt, dock högst tre kandidater, i förekommande fall överlämna allt underlag och rekryteringskommitténs slutsatser till nomineringskommittén. att att avgöra om och vilken/a kandidater som rekryteringskommittén vill föra direkt till omröstning vid nomineringsstämma. Detta antal ska vara begränsat och preciseras i nomineringsreglerna, i förekommande fall överlämna allt underlag och rekryteringskommitténs slutsatser till nomineringskommittén, respektive landstingsvalkretsstyrelsen. att att avgöra om och vilken/a kandidater som rekryteringskommittén vill föra direkt till omröstning vid nomineringsstämma. Detta antal ska vara begränsat och preciseras i nomineringsreglerna, i förekommande fall överlämna allt underlag och rekryteringskommitténs slutsatser till nomineringskommittén i kretsen/ föreningen. att avlämna rapport direkt till förbundsstämma/förbundsråd att avlämna rapport direkt till krets-/ föreningsårsmöte. att avlämna rapport direkt till krets-/ föreningsårsmöte. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 46 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

275 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL 2.3 KANDIDATER Kandidat ska vara medlem. Kandidat ska vara medlem. Kandidat ska vara medlem. Ledamöterna ska ej kandidera till kommande riksdagsval. Ledamöterna bör ej kandidera till kommande landstingsval samt bör vara folkbokförd i det landsting/den valkrets för vilken nomineringskommittén/ landstingsvalkretsstyrelsen ansvarar. Ledamöterna bör ej kandidera till kommande kommunfullmäktigeval samt bör vara folkbokförd i den kommun för vilken kommittén ansvarar. Kandidat som inte inlämnar fullständig kandidatförsäkran får inte delta i provval eller stå på valsedel. Kandidat ska delta i utbildning och annan kompetensutveckling och medverka i kampanj- och opinionsbildningsarbete. Kandidat som inte inlämnar fullständig kandidatförsäkran får inte delta i provval eller stå på valsedel. Kandidat ska delta i utbildning och annan kompetensutveckling och medverka i kampanj- och opinionsbildningsarbete. Kandidat som inte inlämnar fullständig kandidatförsäkran får inte delta i provval eller stå på valsedel. Kandidat ska delta i utbildning och annan kompetensutveckling och medverka i kampanj- och opinionsbildningsarbete. Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin representant i kommittén. Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin representant i nomineringskommitté respektive landstingsvalkretsstyrelserna. Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin representant i kommittén. Har varken rekryteringskommitté eller nomineringskommitté utsetts svarar styrelsen för dessas åligganden. Kandidat ska på förfrågan av nomineringskommitté ta ställning till om man avser att ta en riksdagsplats i besittning om detta val så utfaller. Endast kandidater som avser ta en riksdagsplats i besittning deltar i det rådgivande provvalet och/eller nomineringsstämma. 3. NOMINERINGSKOMMITTÉ 3.1 NOMINERINGSKOMMITTÉNS SAMMANSÄTTNING OCH VAL 3.2 NOMINERINGSKOMMITTÉNS ÅLIGGANDEN Nomineringskommitténs åligganden följer av hur den fortsatta nomineringsprocessen genomförs. Dessa åligganden bör, beroende på vilka alternativ som väljs, regleras under denna punkt vid fastställande av nomineringsreglerna. Nomineringskommitténs åligganden följer av hur den fortsatta nomineringsprocessen genomförs. Dessa åligganden bör, beroende på vilka alternativ som väljs, regleras under denna punkt vid fastställande av nomineringsreglerna. Nomineringskommitténs åligganden följer av hur den fortsatta nomineringsprocessen genomförs. Dessa åligganden bör, beroende på vilka alternativ som väljs, regleras under denna punkt vid fastställande av nomineringsreglerna. Nomineringskommittén kan även fullgöra delar av eller hela rekryteringskommitténs uppgifter. Nomineringskommittén kan även fullgöra delar av eller hela rekryteringskommitténs uppgifter. Nomineringskommittén kan även fullgöra delar av eller hela rekryteringskommitténs uppgifter. Förbundsstämma ett år före allmänna val kan utse eller uppdra åt förbundsstyrelse att utse nomineringskommitté för riksdagsvalet. Förbundsstämma ett år före allmänna val utser nomineringskommitté omfattande hela landstingsområdet för landstingsvalet, alternativt, förbundsstyrelse ett år före allmänna val utser landstingsvalkretsstyrelser. Krets-/föreningsårsmöte ett år före allmänna val kan utse eller uppdra åt krets-/föreningsstyrelse att utse nomineringskommitté för kommunfullmäktigevalet. 4. PROVVAL (om beslut att genomföra provval fattats) Utses ej nomineringskommitté fullgör rekryteringskommitté dennas uppgifter. Utses ej nomineringskommitté fullgör rekryteringskommitté dennas uppgifter. Utses ej nomineringskommitté fullgör rekryteringskommitté dennas uppgifter. 4.1 TIDER I nomineringskommitté omfattande hela landstingsområdet ska samtliga landstingsvalkretsar vara representerade. Landstingsvalkretsstyrelse består av ledamöter från de i valkretsen ingående kommunerna. Varje kommun utser tre ledamöter varav den kommunala rekryteringskommitténs ordförande är självskriven ledamot. Rådgivande provval till riksdagen genomförs bland medlemmar och i förekommande fall bland allmänheten och ska vara avslutat senast under oktober månad året före ordinarie riksdagsval. Rådgivande provval till landstinget genomförs bland medlemmar och i förekommande fall bland allmänheten och ska vara avslutat senast januari valår. Rådgivande provval till kommunfullmäktige genomförs bland medlemmar och i förekommande fall bland allmänheten och ska vara avslutat senast januari valår. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 48 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

276 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL 4.2 RÖSTLÄNGD Före provvalets utsändande upprättas röstlängd upptagande medlemmar som erlagt fastställd medlemsavgift för innevarande år året närmast före provval eller ny medlem som senast två sex veckor före provvalet inleds erlagt medlemsavgift och i samband därmed införts i medlemsregistret, samt är folkbokförd i den riksdagsvalkrets valet gäller. Endast i röstlängden upptagen medlem har rätt att delta i provvalet bland medlemmarna. Före provvalets utsändande upprättas röstlängd upptagande medlemmar som erlagt fastställd medlemsavgift för innevarande år året närmast före provval eller ny medlem som senast två sex veckor före provvalet inleds erlagt medlemsavgift och i samband därmed införts i medlemsregistret, samt är folkbokförd i det landsting eller den landstingsvalkrets valet gäller. Endast i röstlängden upptagen medlem har rätt att delta i provvalet bland medlemmarna. Före provvalets utsändande upprättas röstlängd upptagande medlemmar som erlagt fastställd medlemsavgift för innevarande år året närmast före provval eller ny medlem som senast två sex veckor före provvalet inleds erlagt medlemsavgift och i samband därmed införts i medlemsregistret, samt är folkbokförd i den kommun eller den kommunvalkrets valet gäller. Endast i röstlängden upptagen medlem har rätt att delta i provvalet bland medlemmarna. Närmare instruktioner om Närmare instruktioner om provvalets genomförande återfinns provvalets genomförande återfinns i rekommenderade instruktioner för i rekommenderade instruktioner för genomförande av provval och stämmor. genomförande av provval och stämmor.. NOMINERINGSSTÄMMA Alternativt kan framför allt i mindre kommuner provvalet genomförs på så sätt att de röstberättigade rangordnar kandidaterna och de därefter ges poäng beroende på placering. Närmare instruktioner om provvalets genomförande återfinns i rekommenderade instruktioner för genomförande av provval och stämmor. 4.3 UTSÄNDANDE.1 TIDER MEDLEMMARNAS PROVVAL Till samtliga medlemmar, inklusive Till samtliga medlemmar, inklusive medlemmar i Moderatkvinnorna och medlemmar i Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet, utsändes Moderata Ungdomsförbundet, utsändes provvalsförsändelse innehållande provvalsförsändelse innehållande provvalsinstruktion, kandidatförteckning, provvalsinstruktion, kandidatförteckning, valsedel, innerkuvert och valsedel, innerkuvert och svarsytterkuvert. svarsytterkuvert. Till samtliga medlemmar, inklusive medlemmar i Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet, utsändes provvalsförsändelse innehållande provvalsinstruktion, kandidatförteckning, valsedel, innerkuvert och svarsytterkuvert. Nomineringsstämma är förbundets (riksdagsvalkretsens) högsta beslutande organ för fastställande av riksdagsvalsedlar och består av förbundsstyrelsens ledamöter samt ombud från partiföreningarna. Nomineringsstämma genomförs senast under november december månad året före valår. Nomineringsstämma är landstingsområdets/ landstingsvalkretsens högsta beslutande organ för fastställande av landstingsvalsedlar och består av ombud från partiföreningarna eller alla medlemmar i en landstingsvalkrets. Nomineringsstämma genomförs senast mars valåret alternativt senast det datum förbundsstyrelsen fastställt. Nomineringsstämma (årsmöte/extra årsmöte) är kretsens/föreningens högsta beslutande organ för fastställande av kommunfullmäktigevalsedlar och består av ombud från partiföreningarna eller alla medlemmar. Nomineringsstämma genomförs senast mars valåret alternativt senast det datum förbundsstyrelsen fastställt ALLMÄNHETENS MEDVERKAN.2 OMBUD/RÖSTBERÄTTIGADE Allmänheten kan ges möjlighet att medverka i nomineringsprocessen. Formerna för detta fastställs av nomineringskommittén i samråd med förbundsstyrelsen. Allmänheten kan ges möjlighet att medverka i nomineringsprocessen. Allmänheten kan ges möjlighet att medverka i nomineringsprocessen. Formerna för detta fastställs Formerna för detta fastställs av av nomineringskommittén/ nomineringskommittén i samråd med landstingsvalkretsstyrelsen i samråd med krets-/föreningsstyrelsen. förbundsstyrelsen. 4.4 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OM PROVVALETS GENOMFÖRANDE.2.1 Nomineringsstämma består av x ombud från partiföreningarna inklusive förbundsstyrelsen, normalt cirka sex till tio procent av medlemsantalet. Ombudsplatserna, exklusive förbundsstyrelsen, fördelas proportionellt i förhållande till respektive partiförenings medlemsantal, varvid varje förening ska erhålla minst en ombudsplats..2.1 Nomineringsstämma består antingen av partiföreningarnas ombud till förbundsstämma eller av x ombud från partiföreningarna. Ombudsplatserna fördelas i så fall proportionellt i förhållande till respektive partiförenings medlemsantal, varvid varje förening ska erhålla minst en ombudsplats. Normalstadgarna föreskriver vad som gäller för ombud/röstberättigade vid krets-/föreningsårsmöte tillika nomineringsstämma. Provvalet genomförs på så sätt att de röstberättigade på valsedeln markerar med x framför den/de kandidater de vill ska representera dem. Provvalet genomförs på så sätt att de röstberättigade på valsedeln markerar med x framför den/de kandidater de vill ska representera dem. Provvalet genomförs på så sätt att de röstberättigade på valsedeln markerar med x framför den/de kandidater de vill ska representera dem. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 0 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 1 PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

277 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL Antalet ombud som respektive partiförening har att utse grundar sig på antalet betalande medlemmar i partiföreningen. Den 31 december året före nomineringsstämmor fastställs hur många som under året betalat medlemsavgift till partiföreningen. I antalet betalande medlemmar inräknas de som under året betalat medlemsavgift till Moderatkvinnorna eller ungdomsförening och som är bosatt inom partiföreningens verksamhetsområde eller sökt och erhållit medlemskap i partiföreningen. Antalet ombud som respektive partiförening har att utse grundar sig på antalet betalande medlemmar i partiföreningen. Den 31 december året före nomineringsstämmor fastställs hur många som under året betalat medlemsavgift till partiföreningen. I antalet betalande medlemmar inräknas de som under året betalat medlemsavgift till Moderatkvinnorna eller ungdomsförening och som är bosatt inom partiföreningens verksamhetsområde eller sökt och erhållit medlemskap i partiföreningen..4 STÄMMOHANDLINGAR Följande underlag utsänds till ombuden senast tio dagar före stämman: Minst följande underlag utsänds till ombuden senast en vecka före stämman: Minst följande underlag utsänds till ombuden/medlemmarna senast en vecka före stämman: - Röstlängd - Föredragningslista - Föredragningslista - Föredragningslista - Procedurregler - Procedurregler - Procedurregler - Kandidaternas meritförteckningar Provvalsresultatet från medlemmarna om - Provvalsresultatet från medlemmarna - Provvalsresultatet från medlemmarna provval genomförts. om provval genomförts. om provval genomförts. Vid val av ombud bör partiföreningarna tillse att ombudsdelegationerna så långt möjligt ges en allsidig sammansättning. Vid val av ombud andra än förbundsstämmoombud bör partiföreningarna tillse att ombudsdelegationerna så långt möjligt ges en allsidig sammansättning. - (Resultatet av allmänhetens medverkan) - Nomineringskommitténs rangordning av övriga kandidater, (genomförandealternativ A), alternativt - (Resultatet av allmänhetens medverkan) - (Resultatet av allmänhetens medverkan) Varje ombud har en röst. Ledamot av nomineringskommitté vilken ej är ombud har yttranderätt. Enskild medlem har närvarorätt och yttranderätt. Varje ombud har en röst. Ledamot av landstingsvalkretsstyrelse vilken ej är ombud har yttranderätt. Enskild medlem har närvarorätt och yttranderätt. - Nomineringskommitténs förslag till - Nomineringskommitténs/ valsedel (genomförandealternativ B) landstingsvalkretsstyrelsens förslag till valsedel. FÖREDRAGNINGSLISTA - Nomineringskommitténs förslag till valsedel.2.2 Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast tre veckor före stämman..3 KALLELSE.2.2 Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara förbundsstyrelsen/landstingsvalkretsstyrelsen tillhanda senast tre veckor före stämman. Vid nomineringsstämma ska minst förekomma: a. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. Vid nomineringsstämma ska minst förekomma: a. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. Vid nomineringsstämma ska minst förekomma: a. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. Nomineringsstämma sammanträder på kallelse av förbundsstyrelse. Kallelse till nomineringsstämma utsänds till partiföreningarna senast fyra månader före stämman. Nomineringsstämma sammanträder på kallelse av förbundsstyrelse/ landstings-valkretsstyrelse. Kallelse till nomineringsstämma utsänds till partiföreningarna senast tre veckor före stämman. Nomineringsstämma sammanträder på kallelse av krets-/föreningsstyrelse. Kallelse till nomineringsstämma utsänds till ombuden/medlemmarna senast tre veckor före stämman. b. Val av sekreterare. b. Val av sekreterare. b. Val av sekreterare. c. Val av två justerare samt erforderligt antal röstsammanräknare. c. Val av två justerare samt i förekommande fall erforderligt antal röstsammanräknare. c. Val av två justerare samt i förekommande fall erforderligt antal röstsammanräknare. d. Fastställande av röstlängd. d. Fastställande av röstlängd. d. Fastställande av röstlängd. I kallelse ska framgå att valsedel ska fastställas samt för vilka val. e. Fastställande av nomineringsstämmans stadgeenliga utlysning. e. Fastställande av nomineringsstämmans stadgeenliga utlysning. e. Fastställande av nomineringsstämmans stadgeenliga utlysning. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 2 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 3 PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

278 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL f. Genomgång och fastställande av procedurregler. g. Fastställande av slutligt antal kandidater på valsedeln. f. Genomgång och fastställande av procedurregler. g. Fastställande av slutligt antal kandidater på valsedeln. f. Genomgång och fastställande av procedurregler. g. Fastställande av slutligt antal kandidater på valsedeln. Öppen omröstning sker genom uppvisande av röstkort eller med voteringsanläggning. Vid lika röstetal avgörs utgången i enlighet med den mening ordföranden biträder. Öppen omröstning sker genom uppvisande av röstkort, handuppräckning eller med voteringsanläggning. Vid lika röstetal avgörs utgången i enlighet med den mening ordföranden biträder. Öppen omröstning sker genom uppvisande av röstkort, handuppräckning eller med voteringsanläggning. Vid lika röstetal avgörs utgången i enlighet med den mening ordföranden biträder. h. Kandidaternas presentation och h. (Kandidaternas presentation och h. (Kandidaternas presentation och utfrågning. (Alternativ A och B) utfrågning.) utfrågning.) i. Sluten omröstning. (Alternativ A) i. (Sluten omröstning.) i. (Sluten omröstning.) Vid sluten omröstning med valsedel ska den för att vara giltig, uppta så många namn som valet avser. Vid lika röstetal avgörs utgången genom lottning. Vid sluten omröstning ska valsedel för att vara giltig, uppta så många namn som valet avser. Vid lika röstetal avgörs utgången genom lottning. Vid sluten omröstning ska valsedel för att vara giltig, uppta så många namn som valet avser. Vid lika röstetal avgörs utgången genom lottning. j. Redovisning av omröstningsresultat. (Alternativ A) k. Fastställande av valsedel. (Alternativ B) l. Kandidaternas besked om deras placering på valsedeln accepteras. (Alternativ A) m. Beslut om rangordning av övriga kandidater. (Alternativ A) j. (Redovisning av j. (Redovisning av omröstningsresultat.) omröstningsresultat.) k. Fastställande av valsedel. k. Fastställande av valsedel. Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga röster. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. Om nomineringsstämma genomförs med valsedelsförslag från nomineringskommitté gäller följande: Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga röster. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. Om nomineringsstämma genomförs med valsedelsförslag från nomineringskommitté/ landstingsvalkretsstyrelse gäller följande: Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga röster. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. Om nomineringsstämma genomförs med valsedelsförslag från nomineringskommitté gäller följande: n. Sammanställning av den fullständiga slutliga valsedelns rangordning. Före omröstning bereds tillfälle för överläggning och framställande av ändringsförslag. Före omröstning bereds tillfälle för överläggning och framställande av ändringsförslag. Före omröstning bereds tillfälle för överläggning och framställande av ändringsförslag. o. Ställningstagande till eventuellt ytterligare valsedlar (minoritetsskydd)(alternativ B). l. Ställningstagande till eventuellt ytterligare valsedlar (minoritetsskydd). l. Ställningstagande till eventuellt ytterligare valsedlar (minoritetsskydd). Framställs inget ändringsförslag fastställs kandidaters rangordning med ett enkelt klubbslag. Framställs inget ändringsförslag fastställs kandidaters rangordning med ett enkelt klubbslag. Framställs inget ändringsförslag fastställs kandidaters rangordning med ett enkelt klubbslag. p. Övriga ärenden. m. Övriga ärenden. m. Övriga ärenden. Förekommer ändringsförslag gäller följande: Förekommer ändringsförslag gäller följande: Förekommer ändringsförslag gäller följande: (Endast förekommande punkter om genomförandealternativ A från riksdagsvalet används.) (Endast förekommande punkter om genomförandealternativ A från riksdagsvalet används.) Nomineringsstämma beslutar plats för plats om kandidaternas placering Nomineringsstämma beslutar plats för plats om kandidaternas placering Nomineringsstämma beslutar plats för plats om kandidaternas placering.6 RÖSTNING Omröstning sker öppet utom i personval då den ska vara sluten. Ombud ska personligen utöva sin rösträtt vid stämman. Omröstning sker öppet utom i personval då den ska vara sluten. Ombud/medlem ska personligen utöva sin rösträtt vid stämman. Omröstning sker öppet utom i personval då den ska vara sluten. Ombud/medlem ska personligen utöva sin rösträtt vid stämman. Vid omröstning är nomineringskommitténs förslag alltid huvudförslag. Har någon annan än den nomineringskommitté föreslagit blivit vald ska den kandidat som fått avstå föreslagen plats automatiskt prövas på nästkommande plats. Vid omröstning är nomineringskommitténs/landstingsvalkretsstyrelsens förslag alltid huvudförslag. Har någon annan än den nomineringskommittén / landstingsvalkretsstyrelsen föreslagit blivit vald ska den kandidat som fått avstå föreslagen plats automatiskt prövas på nästkommande plats. Vid omröstning är nomineringskommitténs förslag alltid huvudförslag. Har någon annan än den nomineringskommitté föreslagit blivit vald ska den kandidat som fått avstå föreslagen plats automatiskt prövas på nästkommande plats. Voteringsanläggning kan användas och röstningsprotokoll registreras ej. Voteringsanläggning kan användas och röstningsprotokoll registreras ej. Voteringsanläggning kan användas och röstningsprotokoll registreras ej. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 4 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

279 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL.7 YTTERLIGARE VALSEDLAR Nomineringsstämma kan besluta att Nomineringsstämma kan besluta att ytterligare valsedel/lar ska sanktioneras. ytterligare valsedel/lar ska sanktioneras. Till exempel kan det gälla ungdomslista Till exempel kan det gälla ungdomslista. Nomineringsstämma kan besluta att ytterligare valsedel/lar ska sanktioneras. Till exempel kan det gälla ungdomslista. Närmare instruktioner om stämmans genomförande återfinns i rekommenderade instruktioner för genomförande av provval och stämmor. Närmare instruktioner om stämmans genomförande återfinns i rekommenderade instruktioner för genomförande av provval och stämmor. Närmare instruktioner om stämmans genomförande återfinns i rekommenderade instruktioner för genomförande av provval och stämmor. Föreligger sådant förslag ska stämman besluta att anta valsedeln i sin helhet eller förkasta den. Sedan på angivet sätt en eller flera huvudvalsedel/lar (förutom sanktionerad valsedel) antagits av nomineringsstämma, ska ytterligare en valsedel kunna upprättas om minst en tredjedel av antalet röstande vid mötet förenar sig därom. I så fall ajourneras mötet till senare tidpunkt på dagen för att bereda förslagsställarna möjlighet att utarbeta ett fullständigt förslag till rangordning och geografiskt område. Detta förslag föreläggs mötet och avgörs genom ett enda beslut. Sker omröstning och vinner därvid förslaget anslutning från minst en tredjedel av de i omröstningen deltagande, är det antaget. Föreligger sådant förslag ska stämman besluta att anta valsedeln i sin helhet eller förkasta den. Sedan på angivet sätt en eller flera huvudvalsedel/lar (förutom sanktionerad valsedel) antagits av nomineringsstämma, ska ytterligare en valsedel kunna upprättas om minst en tredjedel av antalet röstande vid mötet förenar sig därom. I så fall ajourneras mötet till senare tidpunkt på dagen för att bereda förslagsställarna möjlighet att utarbeta ett fullständigt förslag till rangordning och geografiskt område. Detta förslag föreläggs mötet och avgörs genom ett enda beslut. Sker omröstning och vinner därvid förslaget anslutning från minst en tredjedel av de i omröstningen deltagande, är det antaget. Föreligger sådant förslag ska stämman besluta att anta valsedeln i sin helhet eller förkasta den. Sedan på angivet sätt en eller flera huvudvalsedel/lar (förutom sanktionerad valsedel) antagits av nomineringsstämma, ska ytterligare en valsedel kunna upprättas om minst en tredjedel av antalet röstande vid mötet förenar sig därom. I så fall ajourneras mötet till senare tidpunkt på dagen för att bereda förslagsställarna möjlighet att utarbeta ett fullständigt förslag till rangordning och geografiskt område. Detta förslag föreläggs mötet och avgörs genom ett enda beslut. Sker omröstning och vinner därvid förslaget anslutning från minst en tredjedel av de i omröstningen deltagande, är det antaget..8 GENOMFÖRANDEALTERNATIV SAMT PROCEDURREGLER VID NOMINERINGSSTÄMMA 6. EXTRA NOMINERINGSSTÄMMA Förbundsstyrelse eller minst en Förbundsstyrelse eller minst en tredjedel av partiföreningarna inom tredjedel av partiföreningarna inom riksdagsvalkretsen kan inom tre veckor landstingsområdet kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos partistyrelsen att en hemställa hos partistyrelsen att en extra nomineringsstämma inkallas om extra nomineringsstämma inkallas synnerliga skäl härför finnes. om synnerliga skäl härför finnes, om stämman behandlat nominering för hela landstingsområdet. Landstingsvalkretsstyrelse eller minst en tredjedel av partiföreningarna inom landstingsvalkretsen kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos förbundsstyrelsen om att en extra nomineringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finnes. Kallelse till extra nomineringsstämma Kallelse till extra nomineringsstämma utsändes av förbundsstyrelsen till utsändes av förbundsstyrelsen till partiföreningarna så snart beslut fattats partiföreningarna så snart beslut fattats om extra nomineringsstämma. om extra nomineringsstämma. Kretsstyrelse eller minst en tredjedel av ledamöterna i kretsstyrelsen kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos förbundsstyrelsen att en extra nomineringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finnes. Föreningsstyrelse eller minst en tredjedel av medlemmarna kan inom tre veckor från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos förbundsstyrelsen om att en extra nomineringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finnes. Kallelse till extra nomineringsstämma utsändes av kretsstyrelsen till partiföreningarna så snart beslut fattats om extra nomineringsstämma, dock minst två veckor innan. Närmare rekommendationer i övrigt om genomförandet av nomineringsstämma återfinns i rekommenderade instruktioner. Närmare rekommendationer i övrigt om genomförandet av nomineringsstämma återfinns i rekommenderade instruktioner. Närmare rekommendationer i övrigt om genomförandet av nomineringsstämma återfinns i rekommenderade instruktioner. Kallelse till extra nomineringsstämma utsändes av föreningsstyrelsen till medlemmarna så snart beslut fattats om extra nomineringsstämma. Vid fastställande av nomineringsregler ska fastställas vilket genomförandealternativ som skall gälla vid nomineringsstämma, A eller B. Fastställs inte detta gäller genomförandealternativ A. Procedurregler som bland annat är beroende av att antalet kandidater är känt fastställs vid nomineringsstämman. Extra nomineringsstämma får endast behandla de frågor den inkallats för. Ytterligare extra nomineringsstämma kan icke inkallas. Beroende på orsaken till att extra nomineringsstämma inkallas fastställer förbundsstyrelsen de närmare formerna för denna varvid ovanstående nomineringsregler i tillämpliga delar ska följas. Extra nomineringsstämma får endast behandla de frågor den inkallats för. Ytterligare extra nomineringsstämma kan icke inkallas. Beroende på orsaken till att extra nomineringsstämma inkallas fastställer förbundsstyrelse/ landstingsvalkretsstyrelse de närmare formerna för denna varvid ovanstående nomineringsregler i tillämpliga delar ska följas. Extra nomineringsstämma får endast behandla de frågor den inkallats för. Ytterligare extra nomineringsstämma kan icke inkallas. Beroende på orsaken till att extra nomineringsstämma inkallas fastställer krets/föreningsstyrelse de närmare formerna för denna varvid ovanstående nomineringsregler i tillämpliga delar ska följas. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 6 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 7 PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

280 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL RIKSDAGSVAL LANDSTINGSFULLMÄKTIGEVAL KOMMUNFULLMÄKTIGEVAL 7. FÖRÄNDRINGAR MELLAN NOMINERINGSSTÄMMA OCH VALSEDELSTRYCKNING Om kandidat avsäger sig kandidatur eller valbarheten upphör mellan nomineringsstämmas beslut och sista möjliga tidpunkt för valsedelstryckning ansvarar förbundsstyrelse för att kandidat tas bort från valsedel och följande kandidater flyttas upp ett steg. Sådant beslut kan av förbundsstyrelse delegeras till en grupp av förtroendevalda eller enskild tjänsteman inom partiet. Endast skriftliga avsägelser accepteras som underlag för beslut. Om kandidat avsäger sig kandidatur eller valbarheten upphör mellan nomineringsstämmas beslut och sista möjliga tidpunkt för valsedelstryckning ansvarar förbundsstyrelse/ landstingsvalkrets-styrelse för att kandidat tas bort från valsedel och följande kandidater flyttas upp ett steg. Sådant beslut kan av förbundsstyrelse/ landstingsvalkrets-styrelse delegeras till en grupp av förtroendevalda eller enskild tjänsteman inom partiet. Endast skriftliga avsägelser accepteras som underlag för beslut. Om kandidat avsäger sig kandidatur eller valbarheten upphör mellan nomineringsstämmas beslut och sista möjliga tidpunkt för valsedelstryckning ansvarar krets/föreningsstyrelse för att kandidat tas bort från valsedel och följande kandidater flyttas upp ett steg. Sådant beslut kan av krets/ föreningsstyrelse delegeras till en grupp av förtroendevalda eller enskild tjänsteman inom partiet. Endast skriftliga avsägelser accepteras som underlag för beslut. Om behov föreligger att ta fram en ny valsedel/lar ska förbundsstyrelsen fatta beslut om detta och då gäller att nomineringsstämma ska hållas och i övrigt ska i möjligaste mån nomineringsreglerna tillämpas. Om behov föreligger att ta fram en ny valsedel/lar ska förbundsstyrelsen fatta beslut om detta och då gäller att nomineringsstämma ska hållas och i övrigt ska i möjligaste mån nomineringsreglerna tillämpas. Om behov föreligger att ta fram en ny valsedel/lar ska krets-/föreningsstyrelsen fatta beslut om detta och då gäller att nomineringsstämma ska hållas och i övrigt ska i möjligaste mån nomineringsreglerna tillämpas. Förbundsstyrelsen kan efter begäran av partiföreningens styrelse eller på eget initiativ pröva nomineringsförfarandet i kommunen eller landstingsvalkretsen. Förbundsstyrelsen kan med två tredjedels majoritet fastställa en ny valsedel samt återkalla de av nomineringsstämma beslutade valsedlarna eller avföra enskilda kandidater. Förbundsstyrelsens beslut ska senast ha ägt rum fyra veckor efter det att nomineringsstämma ägt rum. Förbundsstyrelsen kan efter begäran av partiföreningens styrelse eller på eget initiativ pröva nomineringsförfarandet i kommunen eller landstingsvalkretsen. Förbundsstyrelsen kan med två tredjedels majoritet fastställa en ny valsedel samt återkalla de av nomineringsstämma beslutade valsedlarna eller avföra enskilda kandidater. Förbundsstyrelsens beslut ska senast ha ägt rum fyra veckor efter det att nomineringsstämma ägt rum. Eventuellt överprövningsbeslut ska meddelas partistyrelsen för kännedom. Eventuellt överprövningsbeslut ska meddelas partistyrelsen för kännedom. 8. EXTRAVAL I händelse av omval eller extraval ska samma valsedel/lar som vid senaste ordinarie val med nödvändiga justeringar användas. Kandidaternas valbarhet kontrolleras och vid förfall för kandidat tillämpas successionsordning. Skulle antalet kandidater bli för litet hämtas ytterligare kandidater från föregående nominering. I händelse av omval eller extraval ska samma valsedel/lar som vid senaste ordinarie val med nödvändiga justeringar användas. Kandidaternas valbarhet kontrolleras och vid förfall för kandidat tillämpas successionsordning. Skulle antalet kandidater bli för litet hämtas ytterligare kandidater från föregående nominering. I händelse av omval eller extraval ska samma valsedel/lar som vid senaste ordinarie val med nödvändiga justeringar användas. Kandidaternas valbarhet kontrolleras och vid förfall för kandidat tillämpas successionsordning. Skulle antalet kandidater bli för litet hämtas ytterligare kandidater från föregående nominering. PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 8 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA 17 9 PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

281 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text Försäkran för kandidat och förtroendevald Jag som kandiderar/har förtroendeuppdrag för Moderata Samlingspartiet/ Moderaterna, har som mål att vinna förtroende och maximalt inflytande för partiet. Politiska uppdrag erhålls genom medlemmarnas och väljarnas förtroende samt partiets styrka och storlek. Det gemensamma målet för vårt politiska arbete är att få genomslag för moderata värderingar och moderat politik i samhället. Att inneha förtroendeuppdrag för Moderaterna innebär främst att varje dag förvalta väljarnas förtroende på bästa sätt. Det ska vara både roligt och utvecklande att vara förtroendevald. Uppdraget innebär också: Jag försäkrar: att i det politiska arbetet verka för grundläggande moderata värderingar, till exempel att alla människor har lika värde att jag är en offentlig person och därmed representant för Moderaterna i alla sammanhang, i såväl ord som handling, även om jag är personvald [Punkten uppflyttad - stod tidigare som punkt 6] att vara ett föredöme och iaktta god moral, till exempel iaktta försiktighet vid ekonomiska transaktioner, särskilt med andras pengar att iakta en god ton och visa gott omdöme i sin kommunikation i sociala medier och andra digitala kanaler. att delta aktivt i den moderata gruppens arbete och utveckling, följa gruppens arbetsordning och ha hög närvaro i förtroendeuppdrag jag väljs till Tagit del: signatur) att delta aktivt i den lokala verksamheten, i val- och kampanjarbete, väljarkontakter, partiets utbildning och annan kompetensutveckling även mellan valen att i kampanjer, även personkampanjer, och som förtroendevald, iaktta de regler och överenskommelser som finns inom Moderaterna, mellan partier och i lag eller författning att vara tillgänglig och öppen för synpunkter och förslag från medlemmar och allmänhet, att föra information vidare men också ha en skyldighet att hålla mig informerad om partiets politik att inte söka information eller material från andra partier som de själva inte valt att offentliggöra, utan enbart använda öppna källor för informationsinhämtning att jag är skyldig att informera partiet (förbundsledning/ partiledning) om jag befarar att mitt förtroende kan ifrågasättas att jag bör ta time out om jag befinner mig i en rättsprocess som riskerar att störas, eller om den riskerar att undergräva mina möjligheter att behålla mitt förtroende att jag avsäger mig mina uppdrag om jag förbrukat mitt förtroende: genom att utnyttja förtroendemannarollen för att tillskansa mig privata förmåner genom att i lagakraftvunnen dom ha fällts för brott där det finns enskilda brottsoffer och/eller annan brottslighet som inte är ringa genom att i lagakraftvunnen dom ha fällts för brott som riskerat att orsaka allvarlig skada/risk för annan, exempelvis rattfylleri PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 60 ARBETSSTÄMMA 17 ARBETSSTÄMMA PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD:

282 Genomstruken = förslag till borttagen text Fet kursiv understrukten = förslag till ny text att jag omedelbart ska avsäga mig mina uppdrag om jag lämnar partiet, om jag bryter mot ovanstående regler eller om gruppen, normalt fullmäktigegruppen (eller motsvarande), beslutar att den inte längre har förtroende för mig som representant. Ett sådant beslut skall föregås av att undertecknad och förbundsstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig Mot denna bakgrund avger jag följande försäkran: Jag åtar mig uppdrag och försäkrar samtidigt på heder och samvete att jag, i enlighet med samtliga punkter ovan, på bästa sätt ska arbeta för Moderaterna under hela mandatperioden -. Om jag inte undertecknat försäkran utgiven av annan delorganisation i partiet gäller ovanstående försäkran även för samtliga andra uppdrag jag fullgör på partiets uppdrag. Försäkran upprättas i två likalydande exemplar varvid partiet och undertecknaren tagit var sitt exemplar. Genom underskrift av denna försäkran ger jag dessutom mitt samtycke till att Moderata Samlingspartiet behandlar all information om mig, som har samband med, eller är av relevans för min kandidatur/förtroendeuppdrag och att Moderata Samlingspartiet får behålla uppgift om att jag kandiderar/ haft förtroendeuppdrag samt även, om mitt medlemskap upphört, att jag varit medlem. Behandlingen sker i syfte att Moderata Samlingspartiet vid var tid ska ha information om förtroendevalda och tidigare förtroendevalda. Jag har förstått och tagit del av den information rörande behandling av personuppgifter som Moderaterna publicerar. Jag ger samtidigt mitt samtycke till att Moderaterna publicerar uppgifter om mig som kandidat/ förtroendevald, exempelvis på moderata hemsidor/bloggar och andra sociala eller nya medier. Proposition 8: Komplettering av Normalarbetsordning för fullmäktigegrupper den Namnunderskrift Namnförtydligande Kommun/förening Personnummer Mottagit av Moderaterna (namn): PROPOSITION 7: REKRYTERINGS- OCH NOMINERINGSREGLER FÖR NÄSTKOMMANDE MANDATPERIOD 62 ARBETSSTÄMMA 17

283 Proposition 8: Komplettering av Normalarbetsordning för fullmäktigegrupper Vid partistämman antogs en ny normalarbetsordning för fullmäktigegrupper. Under det senaste året har frågetecken uppkommit kring Punkt 3 Gruppens sammanträden mom.9 som behandlar frågan om hur gruppen ska hantera en förtroendeomröstning i gruppen. I arbetsordningen anges att för att gruppen ska uttala att den inte längre har förtroende för en person som representant så ska detta genomföras med sluten omröstning och med två tredjedels majoritet för att bli gällande. Det har nu framkommit olika tolkningar för vad två tredjedels majoritet relateras till. Är det hela gruppen, närvarande på mötet och hur många krävs i så fall, ska blanka röster räknas eller ej osv. Partistyrelsen anser att ett förtydligande av texten kan behövas så att inte olika regler tillämpas i olika grupper. Det måste också vara rättssäkert det vill säga det måste vara tillräckliga marginaler så att inte instrumentet missbrukas och används på ett otillbörligt sätt. Partistyrelsen finner att det rimliga är att två tredjedels majoritet ska relateras till hela gruppen det vill säga ordinarie och ersättare i fullmäktige. Detta innebär att det krävs stor närvaro på de sammanträden som ska behandla en förtroendeomröstning. Partistyrelsen föreslår därför följande förändring av texten i normalarbetsordning för fullmäktigegrupper, vilket markeras i föreslagen lydelse. ARBETSSTÄMMA 17 6 PROPOSITION : ianspråktagande av nettokapital från försäljning av fastigheten Thisbe

284 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. Gruppens sammanträden Mom.9. Gruppen kan enligt Försäkran för kandidat och förtroendevald uttala att den inte längre har förtroende för en person som representant. Sådant beslut ska i förekommande fall genomföras med sluten omröstning och med två tredjedels majoritet för att bli gällande. Beslutet ska föregås av att representanten och förbundsstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig. Från det att gruppen uttalat att den ej har förtroende för en person och till dess att den avsagt sig sina uppdrag är personen avstängd från gruppens arbete. Mom.9. Gruppen kan enligt Försäkran för kandidat och förtroendevald uttala att den inte längre har förtroende för en person som representant. Sådant beslut ska i förekommande fall genomföras med sluten omröstning och med två tredjedels majoritet av ordinarie ledamöter och ersättare i fullmäktige. för att bli gällande. Beslutet ska föregås av att representanten och förbundsstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig. Från det att gruppen uttalat att den ej har förtroende för en person och till dess att den avsagt sig sina uppdrag är personen avstängd från gruppens arbete Valfrågor Valberedning Partistyrelsen föreslår arbetsstämman besluta att att fastställa tillägget i Punkt 3, mom. 9 i Normalarbetsordning för fullmäktigegrupper, samt förändringen förs in i normalarbetsordningen för fullmäktigegrupper som gäller efter valet ARBETSSTÄMMA 17

285 Förslag till valberedning Arbetsstämman ska, enligt partiets stadgar, utse en valberedning för perioden fram till nästa arbetsstämma. Valberedningen ska bestå av ordförande, vice ordförande, nio ledamöter och nio ersättare, samtliga tillhörande skilda förbund. Därutöver utser Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet var sin representant, jämte ersättare. Ledamöter och ersättare i valberedningen är indelade i regioner så att hela landet blir representerat samt att platserna inom regionerna fördelas mellan i regionen ingående förbund. Förbunden nominerar representanter. Förbundsordföranden har vid konferens den 19 maj 17 beslutat att föreslå arbetsstämman att välja följande valberedning. Ordförande: Lars-Ingvar Ljungman, Skåne län Vice ordförande: Elisabeth Unell, Västmanlands län Ledamöter Ersättare Norr Mitt Ost/Syd Väst/Mitt Gävleborg Inger Källgren Sawela Västernorrland Jörgen Berglund Stockholms län Kjell Jansson Uppsala Jessika Rosvall Södermanland Erik Bengtzboe Jönköping Ing-Marie Hansen Paulsson Blekinge Gustav Nilsson Halland Mikaela Waltersson Västra Götaland Johnny Magnusson Jämtland Saila Quicklund Västerbotten Edward Riedl Stockholms stad Sten Nordin Örebro Ola Karlsson Kronoberg Magnus Gunnarsson Östergötland Marie Morell Kalmar Malin Sjölander Värmland Pål Jonsson Dalarna Ulf Berg Moderatkvinnorna Alexandra Anstrell Ewa Thalén Finné Muf Benjamin Dousa Sofia Fölster ARBETSSTÄMMA 17 69

286

287