Kommunala pensionärsrådet (13) Anna-Greta Strandberg Rolf Lindström Solveig Nilsson Åke Persson Sten Westman. Else-Marie Backman

Transkript

1 Kommunala pensionärsrådet (13) Plats och tid Sammanträdesrum Fjärden, Fjällräven Center, kl. 13:00 16:15 Beslutande Anna-Belle Strömberg Marianne Westin Maude Eriksson Anna Sundberg, -15:50 Anna-Greta Strandberg Rolf Lindström Solveig Nilsson Åke Persson Sten Westman Gunilla Rödin Else-Marie Backman Ordförande Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden SKPF SKPF Tjänstgörande ersättare Edit Persson John Nilsson Göran Wåhlstedth, -14:30 Nea-Marie Österlund Per Hägglund Humanistiska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen SPF Seniorerna SPF Seniorerna Justerare Plats och tid Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerare Eva Isaksson Anna-Belle Strömberg Gunilla Rödin BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans Anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Anslaget tas ned Underskrift

2 Kommunala pensionärsrådet (13) Ej tjänstgörande Ulla Grundberg Larsson Omsorgsnämnden ersättare Doris Hamberg Omsorgsnämnden Dick Gidlöf Lillemor Edlund, -14:30 Roger Burland, -15:25 Ulla Jonsson Gunnel Andersson SKPF Övriga deltagare Marie Mattsson, kostchef, konsult- och serviceförvaltningen Lina Vågstedt, dietist, konsult- och serviceförvaltningen Ann-Christin Nordin, medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, välfärdsförvaltningen Anna-Reynberg Sjölund, avdelningschef Särskilt boende, välfärdsförvaltningen Cathrine Persson, lokalsamordnare, välfärdsförvaltningen Frida Barrefjord, ekonomichef, kommunledningsförvaltningen Eva Isaksson, sekr.

3 Kommunala pensionärsrådet (13) 17 Öppnande, upprop, dagordning, justering Sammanträdet öppnas av ordföranden. Upprop sker av närvarande ledamöter och ersättare. Förslag till dagordning godkänns. Ordföranden tillsammans med Gunilla Rödin justerar protokollet den 21 juni 2017, kl. 13: Måltider/kvalitetssäkra system/näringsbehov för äldre/undernäring Marie Mattsson, kostchef, Lina Vågstedt, dietist och Ann-Christin Nordin, MAS, informerar om styrande dokument för måltider, näringsbehov och undernäringsproblematik för äldre. För Örnsköldsviks kommun finns följande styrande dokument; Måltids- och livsmedelspolicy för Örnsköldsviks kommun, Strategi för måltider vid ordinära boenden och Strategi för måltider vid särskilda boenden. Policyn antogs av kommunfullmäktige i november 2016 och gäller för hela kommunen och är det övergripande styrande dokumentet. Policyn reglerar bland annat hur upphandling av livsmedel ska ske. Strategierna har antagits av kommunstyrelsen, november 2016, och omsorgsnämnden, juni Strategierna ersätter tidigare riktlinjer för måltider vid ordinärdinära boenden respektive särskilda boenden från Dokumenten finns att läsa på kommunens hemsida. För närvarande pågår också utarbetande av strategi för bildningsnämndens verksamhetsområde. Vad som framhålls i strategierna är att; Maten och måltiderna ska ha en god kvalitét genom att vara näringsriktiga, omväxlande och anpassade efter matgästernas behov. Delaktighet, påverkansmöjlighet och kvalitetsvärden som doft, smak, utseende och konsistens prioriteras tillsammans med näringsriktighet. För att i god tid upptäcka, identifiera och förhindra undernäring ska kosten betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling. D.v.s. där är viktigt med utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Måltiderna ska följa värna matarvet och uppmärksamma högtider samt andra händelser i samhället, ex Norrlandsvecka, älgjaktsvecka, Nobeldagen. Delaktighet sker dels genom besvarande av enkät och dels genom kostombudsträffar. Kostombudsträffar genomförs fyra gånger per år och då träffas representanter för det tillagande köket och vårdnadspersonal.

4 Kommunala pensionärsrådet (13) För boende inom ordinärt boende är det möjligt att ansöka om måltidsstöd och/eller måltidssällskap. Vissa väljer att ta med sin matbricka till träffpunkterna eller att matbrickorna levereras direkt till träffpunktern för att få sällskap vid måltiden. Inom ordinärt boende finns det möjlighet att välja två alternativ fyra olika maträtter vid beställning av matbrickor beroende vart man är bosatt i kommunen. Inom särskilt boende finns alternativet önskekost då man kan välja annan kost än den som vanligtvis serveras. Det är viktigt att maten luktar och ser god ut för att man ska vilja smaka. Det är möjligt att näringsberika på två sätt, dels vid tillagning och dels genom tillbehör vid mattillfället. Det är viktigt att identifiera undernäring i tidigt skede. Lina Vågstedt, dietist, informerar att t.ex. genom att komplettera den vanliga maten med lite rapsolja eller lite grädde utblandat i mjölken, är det möjligt att näringsberika maten. Det är viktigt att det inte försämrar eller förändrar maten. Även om det inte verkar så mycket med lite olja och grädde kan det ge bra ökning av näringstillförseln för hela dygnet. All personal inom ordinärt boende och särskilt boende utbildas i livsmedelshygien så att livsmedel hanteras korrekt men de har ingen speciell utbildning i matlagning. Det framförs synpunkter på panerade fisk, förändring av receptet på fiskpudding och prefabricerad leverbiff med vitkålssallad. Marie Mattsson framhåller att det är viktigt att få del av dessa synpunkter. Örnsköldsviks kommun köper livsmedel för ca 40 miljoner kronor. Ny upphandling kommer att genomföras där det är viktigt att titta på möjligheterna till förbättringar. Det är inte möjligt att i upphandlingsunderlaget direkt ange att livsmedlen ska vara lokalproducerade. I policyn anges att andelen lokalproducerat ska ökas och att detta ska uppmuntras och kommunen arbetar med detta. Kommunen har träffat producenter, odlare och förädlare i kommunen samt upp mot Umeå och Kramfors som har velat träffa kommunen för att undersöka vad som kan levereras och det är möjligt att i samband med upphandlingen göra uppdelning i olika områden. Även miljöpåverkan beaktas i upphandlingen. Enkät Inom vård och omsorgsboenden har ca 40 procent besvarat enkäten om upplevelse av serverad mat och det är endast personer med egen svarförmåga som har besvarat enkäten. Inom ordinärt boende är svarsfrekvensen ca 90 procent.

5 Kommunala pensionärsrådet (13) Maten ser god ut Maten smakar bra

6 Kommunala pensionärsrådet (13) Matsedelns variation är bra Lina Vågstedt, dietist, informerar om dietistens uppdrag mot välfärdsförvaltningen; Konsultremisser (från sjuksköterska) Åtgärd Journalföring Uppföljning Utbildningar av sjuksköterskor/vårdpersonal (vad är viktigt med mat till äldre och att vara uppmärksam på signaler till att brukaren inte får i sig tillräckligt med näring) Behjälplig med riktlinjer/rutiner Utifrån samma maträtt kan alternativ serveras, exempelvis Energiberikad kost Proteinreducerad kost Fettreducerad kost Mat-tarmkost Dialyskost Önskekost Allergikost (gluten, laktos, mjölk, ägg, fisk, soja osv.)

7 Kommunala pensionärsrådet (13) Maten kan också vara konsistensanpassad, exempelvis Tunnflytande Grov paté Timbal Det eftersträvas att den anpassade kosten ska se så lika ut som vanlig kost. Ungefär 43 procent av måltiderna inom äldreomsorgen är specialanpassad på något sätt. Om undernäring befaras och dietisten får en konsultremiss från sjuksköterska sker vanligtvis en kost- och näringsregistrering av den enskildes matintag under minst två dagar, gärna fler, och därefter görs en näringsberäkning och det återkopplas om vilka åtgärder som är nödvändiga. Det poängteras att lukten är viktigt för att brukaren ska få matlust och ibland kan det vara så att det är bättre att börja med efterrätten innan huvudmåltiden. Ett gammalt knep är att äta något sött till maten, ex lingonsylt. Ann-Christin Nordin, medicinskt ansvarig sjuksköterska, har inom ordinärt boende och särskilt boende tillfrågat enhetschefer/distriktssjuksköterskor om rutiner vid befarad undernäring. Inom ordinärt boende ska hemtjänstpersonalen vara observant och vid farhågor om undernäring ska distriktssköterska kontaktas. Det är då distriktssköterskan som tar kontakt med primärvården som sedan avgör vilka åtgärder som är nödvändiga. Det finns en annan problematik inom ordinärt boende eftersom personalen inte är på plats hela tiden och det är en person som bor kvar i sitt ordinärt boende som själv bestämmer vilken mat man vill ha och det bygger på kontakten mellan personal och personen. För personer med demenssjukdom inom ordinärt boende kan det vara problem att få till bra åtgärder. Vid särskilt boende är det vårdpersonalen som på likartat sätt ska vara observant på om det finns risk för att brukaren inte får i sig tillräckligt med näring och då tas kontakt med boendets sjuksköterska. Det görs regelbundet viktkontroller och innan dietist kontaktas görs vanligtvis kontroll hur mycket brukaren får i sig och redan då kan börja kompletteras med smör/olja/grädde. Personalen upplever att generellt äter brukarna ganska bra men att det finns enskilda individer som har vissa problem. Personalen har uppmärksammat att om en brukar som tidigare haft problem med maten flyttar in på ett särskilt boende börjar personen vanligtvis att äta bättre.

8 Kommunala pensionärsrådet (13) Inom särskilt boende är man idag mycket mer medveten vad gäller nattfastan än tidigare. Det serveras alltid kvällsmål för att nattfastan inte ska bli allt för lång och om brukaren vaknar under natten eller vaknar tidigt ska något erbjudas att äta. Kommunala pensionärsrådet beslut Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information. 19 Läkemedelsgenomgångar vid särskilda boenden och - hemsjukvården Ann-Christin Nordin, MAS, informerar om läkemedelsgenomgångar. Enligt föreskrift i avtal ska fördjupad läkemedelsgenomgång genomföras en gång per år för brukare på särskilt boende och personer över 75 år inom hemsjukvården. Varje höst genomförs en undersökning om läkemdel och läkemedelsgenomgångar. Mellan sjuksköterska och läkare sker samarbete och läkaren är ordinatören. Kommunens sjuksköterskor ska genomföra symptomskattning och tar upp med läkaren vilka prover som ska tas och därefter ska läkemedelsgenomgång göras av läkare. Kommunens sjuksköterskor/dirstrikstsköterskor i särskilt boende och i hemsjukvården ska nu göra symptomskattning och initiera läkemedelsgenomgång till läkare och förhoppning är att läkemedelsgenomgångarna ska öka. Landstinget har tillsatt två apotekare, ett projekt under året, som ska informera om läkemedelsgenomgångar och som ska vara behjälpliga för läkarna och de kan också göra rekommendationer men inte ordinationer. Kommunen och landstinget arbetar inom sina områden för att genomgångarna ska öka. I september 2017 genomförs en ny undersökning om läkemedel och läkemedelsgenomgångar. Övriga enskilda privatpersoner kan få hjälp med genomgång av läkemedel via apoteket. En del av problematiken vid brister i läkemedelsgenomgångar är tillgången till läkare. Kommunala pensionärsrådet beslut Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information.

9 Kommunala pensionärsrådet (13) 20 Reviderad lokalresursutredning inom välfärdsförvaltningens verksamheter / Boendefrågor Anna Reynberg Sjölund, avdelningschef Särskilt boende, välfärdsförvaltningen Cathrine Persson, lokalsamordnare, välfärdsförvaltningen och Frida Barrefjord, ekonomichef, kommunledningsförvaltningen, informerar om lokalresursutredning och boendefrågor. Lokalresursutredningen biläggs protokollet. Lokalresursutredningen har i december 2016 behandlas i omsorgsnämnden. Särskilt boende Antal platser: 796 (790) varav 751 (746) permanenta och 45 (44) korttidsplatser (siffror inom parentes är de platser som finns idag) Tre trygghetsboenden i Örnsköldsviks kommun: - Trygghetsboende FIA i Bredbyn (privat) - Trygghetsboende Sundhem i Sund (privat) - Trygghetsboende Linden i Örnsköldsvik (Övikshem) Befolkningsprognos visar: - andelen år ligger relativt oförändrad under perioden. - andelen 80 år och äldre ökar med 25 % under perioden. Sedan tidigare 1 % av år samt 17 % av 80 år och äldre beräknas kunna beredas plats i Särskilt boende. Nybygget i Själevad 90 platser till Ytterligare ett nybygge i storleksordningen 90 platser bör finnas till 2022 för att klara den ökande andelen av 80 år och äldre. Behov av ombyggnation eller omstrukturering: Björnaborg Arnäsgården Sörgården Fyrklövern/demensboendet vid Sidensjögården Avveckling av Mogårn Det är 24 boendeplatser kvar på Mogårn. Mogårn kommer att avvecklas när Nybygget är färdigbyggt. Konsult- och serviceförvaltningen undersöker alternativt användande av lokalerna. Med boende på Mogårn kommer samtal att föras för att undersöka vilka behov de har inför avvecklingen. Samtal kommer också att ske för boende på servicehuset Rosenborg som kommer att avvecklas och de samtalen påbörjas efter sommaren.

10 Kommunala pensionärsrådet (13) Sörgården Sörgårdens 16 demensboendeplatser på två plan är inte optimala vad gäller närhet till gemensamhetsutrymmen och det är trångt i köksdelen. För de 20 vård- och omsorgsboendeplatserna måste också utredas möjlighet att installera travers i tak. Det som är oroväckande är personalförsörjningen för Sörgården och så har det varit under några år. Björnaborg Det har inte fattats något beslut vad gäller Björnaborg och det förtydligas att det är de platser i den gamla delen inte uppfyller krav utifrån lagstiftning och arbetsmiljö. I dag är det 20 brukare som delar duschutrymme och toaletterna är mycket trånga. Även här är det problem med personalförsörjning. Servicehus i Örnsköldsvik som inte är ändamålsenliga Sörängets servicehus Bjästagårdens servicehus Eken Rosenborg (kommer att avvecklas) Av dessa kan några vara lämpliga omvandla till trygghetsboende. Antal personer som någon gång under 2016 var mottagare av kommunal hälso- och sjukvård. Andel av dessa som var mottagare under hela året, även hade insats enligt socialtjänstlagen eller även bodde i särskilt boende. Fördelade på kön och kommun Kommun Antal med åtgärder under 2016 Därav andel (%) Som hade åtgärder hela 2016 Med bistånd enl. socialtjänstlagen Boende i särskilt boende.. kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Västernorr ,5 48,2 51,3 78,5 71,2 75,6 33,1 30,3 32,0 lands län Härnösand ,8 27,6 31,4 83,1 72,2 78,9 32,1 28,0 30,5 Kramfors ,6 40,6 40,6 73,6 69,1 71,7 29,5 26,5 28,3 Sollefteå ,2 50,3 51,5 80,8 71,0 76,9 31,9 30,2 31,3 Sundsvall ,8 57,9 60,8 77,6 71,7 75,2 33,1 31,5 32,5 Timrå ,1 50,8 54,4 75,2 77,2 76,1 29,7 26,6 28,4 Ånge ,6 47,6 52,9 80,5 68,5 75,6 32,6 25,3 29,7 Örnsköldsvik ,6 43,1 48,3 79,0 68,9 75,0 36,1 32,6 34,7 Det konstateras att Örnsköldsvik har god tillgång på boendeplatser trots att kommunen avvecklat ett antal boenden.

11 Kommunala pensionärsrådet (13) Som äldre måste man planera för sitt boende och trygghetsboende kan vara ett lämpligt alternativ men det ska också finnas boendeplatser på särskilt boende när behov uppstår. Det är inte kommunen som bygger trygghetsboende utan man måste stimulera andra aktörer att bygga. För närvarande finns inget ytterligare trygghetsboende på gång men det finns intressenter. I ca 50 procent av landets kommuner har tillskapats/pågår tillskapande av trygghetsboende. Biståndsbedömda som tackat nej till erbjudet särskilt boende, fördelning boenden jan-april 2017* Björkhem 4 Husum 2 Husum demens 3 Björnaborg 1 Björnaborg demens 2 Sörgården demens 1 Bjästagården 1 Prästbordet 3 Rosenborg servicehus 5 Mogårn demens 1 Båtsmanstorpet 2 Lingbo 3 Lingbo demens 1 Söränget servicehus 2 Eken servicehus 1 Biståndsbedömda som tackat nej till erbjudet särskilt boende, jan-april 2017* Motiveringar Vill inte flytta till särskilt boende 9 Önskemål om mer central boende 6 För långt bort 9 Önskemål om annat boende 2 Annat (lgh för liten, ska ansöka om boende i 5 annan kommun, trivs inte, får ej stimulans, vill inte flytta två gånger (Rosenborg)) * Avser 27 personer, några har fått mer än ett erbjudande

12 Kommunala pensionärsrådet (13) Det kan vara problem med demenssjuka som inte vill flytta till annat boende men ett tips är att kontakta kommunens demenssköterska som kan hjälpa till och som i vissa fall fått personer att ändra sig om boendet. Kommunala pensionärsrådet beslut Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information. 21 Information från Länspensionärsrådet Anna-Greta Strandberg,, informerar från länspensionärsrådets sammanträde den 12 april Länspensionärsrådet inleddes med workshop/diskussionsgrupp om E-hälsa och distansvård. Därefter behandlades följande punkter; Sjukresor Henric Fuchs kollektivtrafiksamordnare på Regional Utveckling informerade om sjukresor påbörjades arbetet med 7-stegsprogram som består av sju olika delförslag men ses som ett samlat utvecklingsarbete. De sju stegen består av; utveckla erbjudande om sjukresor med buss eller tåg, göra det enklare för patienten att resa med buss eller tåg, fler sjukreselinjer, tydligare incitament att välja bort bilen, effektivare administration och mer enhetlig behovsbedömning, justerade egenavgifter samt justerat högkostnadsskydd för sjukresor. För att en sjukreselinje ska startas krävs ett visst passagerarantal. De som bor på ställen där sjukresor inte finns tillgängliga rekommenderas taxi. De nya parkeringsriktlinjerna Parkeringsriktlinjerna är reviderade och transportsverksamheten har upphandlat ett nytt parkeringssystem som heter Parkster. De tar över driften av parkeringarna. Detta för att skapa effektivisering och förenkling. Systemet för förtroendevalda kommer att vara oförändrat med lappsystem. Kort som gäller för hela mandatperioden önskas av länspensionärsrådets ledamöter. Kommande beslut Ordförande Jan-Olov Häggström informerade länspensionärsrådet om kommande politiska beslut. Genomgång av faktorer som påverkar sjukvården. Majoriteten står för effektivisering av vården men vad gäller tillämpning finns olika åsikter. Samverkan med Jämtland ska öka för att lära av deras arbete med E-hälsa. Mycket på gång vad gäller digitalisering av vården. Stafettkostnaderna har störst påverkan på vårdens ekonomi. Information om projektet Oberoende av tillfälligt inhyrd personal. Redovisning av läget för Sollefteå sjukhus.

13 Kommunala pensionärsrådet (13) Övrig information SPF Seniorernas skrivelse om mammografi högre upp i åldrarna, akutsjukvård med inläggning samt KPR Gymnastik för äldre. Övriga frågor Information om kommande samverkansdagar, Primärvården samt organisationsbidrag till föreningar. Kommunala pensionärsrådet beslut Kommunala pensionärsrådet tackar för lämnad information. 22 Övriga frågor Parkeringssituationen i centrum Det är snart slut med gratisparkeringar. De dyraste parkeringsavgifterna finns i Centrum och det missgynnar de äldre som kan ha svårt att gå längre sträckor. Pensionärsorganisationerna önskar att till kommande pensionärsråd ska representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen bjudas in. Frågan tas upp vid nästa möte med arbetsutskottet. Nästa sammanträde Tid: Torsdagen den 31 augusti 2017, kl. 13:00. Plats: Framgår i kommande kallelse