principer för vattenkloka städer
|
|
- Jan-Erik Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IWA:s principer för vattenkloka städer Mot en gemensam vision och hållbara vattenlösningar i framtidens städer
2 IWA:s principer för vattenkloka städer hjälper ledare att utveckla och genomföra visionen om hållbart vatten, förutom att säkerställa tillgång till rent vatten och sanitet för alla. Principerna möjliggör resilient stadsplanering där målet, mot bakgrund av en gemensam vision, är att uppmuntra samarbete så att lokala myndigheter, yrkesverksamma och enskilda engagerar sig i att hitta lösningar för hantering av stadens vatten. Arbetet motiveras av tre paradigmskiften: 1. RESURSER ÄR BEGRÄNSADE: VI BEHÖVER GÖRA MER MED MINDRE Med allt fler människor i boendes i storstäder måste vatten, energi och råvaror användas med försiktighet, återanvändas och förnyas. 2. FÖRTÄTNING ÄR BÅDE EN MÖJLIGHET FÖR EKONOMISK TILLVÄXT OCH ETT HOT MOT STADENS DRAGNINGSKRAFT 2030 förväntas mer än 6 miljarder människor bo i städer. Förtätade städer kommer att krävas för att erbjuda mer effektiva tjänster. Vatten är livsviktigt för människors välbefinnande, säkerhet och sociala integration. 3. STADSPLANERING GRUNDAS PÅ EN OSÄKER FRAMTID Historien är inte alltid en lämplig utgångspunkt för planering av framtida vattensystem. Klimatförändringar och befolkningstillväxt utgör osäkerheter. Att planera dessa system med ökad modularitet och minskade beroenden möjliggör bättre handlingskraft mot oförutsedda trender och händelser. DETTA ÄR EN STOR UPPGIFT. Som yrkesverksamma inom vatten är vi fast beslutna att inspirera till en ny, gemensam vision och uppnå de nyligen antagna målen för hållbar utveckling, särskilt SDG6 1 och SDG11 2, vilka utgör en djärv uppmaning för främjandet av hållbar hantering av vatten för säkrare, mer hållbara och resilienta städer. För att uppnå detta måste vi utnyttja kraften i olika samarbeten genom anpassad styrning, engagemang från olika intressenter och aktiv medverkan från allmänheten. Följande principer ger ett ramverk för städer som i en övergång ska möta dessa paradigmskiften. Där det finns en existerande och åldrande infrastruktur, bör principerna tillämpas i takt med förnyelse av infrastrukturen utifrån kloka förvaltningsstrategier. Där ny infrastruktur ska byggas, öppnar tillämpning av principerna möjligheter för innovativa system som kan möta paradigmskiftena. Principerna är strukturerade utifrån fyra åtgärdsnivåer (där varje nivå möjliggör nästa) och fem byggstenar genom vilka olika aktörer kan medverka till en hållbar hantering av vatten i staden, till ett vattenklokt samhälle, se Figur 1.
3 17 principer för vattenkloka städer 4 Åtgärdsnivåer Regenerativa vattentjänster Återfyll vattenförekomster Minska vatten- och energianvändningen Återanvänd, utvinn, återvinn Använd ett systematiskt angreppssätt integrerat med andra intressen Öka systemens modularitet och säkerställ flera alternativ Stadsplanering med känsla för vatten Möjliggör regenerativa vattentjänster Utforma områden i staden i syfte att minska översvämningsrisker Öka attraktiviteten med synligt vatten Modifiera och anpassa material för att minska miljöpåverkan Städer kopplade till avrinningsområden Planera för att säkra vattenresurser och minska konsekvenserna av torka Skydda vattenresurser Förbered för extrema händelser 5 Bygstenar Vattenkloka samhällen Vision Styrning Kunskap och Planeringsverktyg Verktyg för kapacitet genomförande Medvetna medborgare Yrkesverksamma medvetna om vattnets positiva bieffekter Tvärvetenskapliga planeringsteam Beslutsfattare som möjliggör vattenkloka åtgärder Ledare som engagerar och skapar förtroende Figur 1: Principerna för vattenkloka städer: fyra åtgärdsnivåer och fem byggstenar för att kunna leverera hållbart vatten i städer. Hållbart vatten definieras i detta sammanhang som alla typer av vatten som används och förvaltas i vattenkloka städer, byggda så att kortsiktiga risker minimeras, resurser bevaras och dragningskraften ökas genom design med känsla för vatten och genom regenerativa vattentjänster för alla.
4 Fem byggstenar för hållbart vatten VISION En gemensam vision får olika aktörer att skapa gemensamma motivationsfaktorer istället för att försvara lösningar från de egna specialområdena. En gemensam vision är en nödvändig förutsättning för att säkerställa genomförandet av nya policyer och strategier. En resilient vision för stadens vatten möjliggör samarbete på olika nivåer och mellan olika discipliner. En sådan vision stöder den politiska vilja som krävs för att investera i långsiktiga åtgärder och ger stabilitet bortom politiska cykler. STYRNING Politisk ledning och institutioner utgör ramen för stadens olika aktörer i arbetet med att förbättra kommunikation och integrera vattenfrågor i olika tjänster på byggnads-, kvarters-, stads- och avrinningsområdesnivå. Policyer ger incitament för synergieffekter mellan sektorer. KUNSKAP OCH KAPACITET Genomförande av den hållbara urbana vattenvisionen börjar med befintlig kapacitet och kompetens hos stadens olika aktörer. För att till fullo förverkliga visionen krävs ökad kapacitet och kompetens. Det kan uppnås genom att ta del av framgångshistorier från andra städer, genom att lära sig arbeta på andra sätt med nya verktyg, genom att samla resurser och genom att öppna för andra sektorers tillvägagångssätt. PLANERINGSVERKTYG Förvaltning av tillgångar, översiktsplaner och beslutsstödsystem utgör olika sätt att initiera handling. Dessa verktyg möjliggör riskbedömning, identifierar fördelar och bieffekter i projekt, definierar servicenivåer och säkerställer aktörernas egenansvar. VERKTYG FÖR GENOMFÖRANDE Föreskrifter 3 skapar incitament. Baserat på kvalitetssäkring, rättvisa, öppenhet, ansvar och sund finansiering ger de en fast ram för investering i hållbart vatten i staden. Finansiella verktyg, kopplade till strikta förvaltningsplaner, möjliggör långvariga och förbättrade servicenivåer med en väl underhållen infrastruktur. Ekonomiska verktyg, utformade för att värdera lösningars förmåga till anpassning till förändringar eller återhämtning från katastrofer, tillåter städer att anta effektivare lösningar och möjliggör övergång till system som kräver mindre och mer frekventa investeringar. Integrerade tjänster, i kombination med kortare investeringscykler och värdering av bieffekter, medger nya finansieringsmöjligheter, vilka i sin tur skapar alternativ för att övervinna ekonomiska hinder. Utökande av traditionella finansierings och avtalsmodeller med innovativa instrument som omfattar både privat och offentlig finansiering, liksom mekanismer från en cirkulär ekonomi, öppnar för nya finansieringsmöjligheter som främjar regenerativa vattentjänster. De fyra åtgärdsnivåerna: De fyra åtgärdsnivåerna bygger på den grundläggande principen att alla stadsbor har tillgång till säkert dricksvatten och sanitetstjänster, vilket kräver planering, prioritering och övervakning av de mänskliga rättigheterna till vatten och sanitet 4. NIVÅ 1 REGENERATIVA VATTENTJÄNSTER FÖR ALLA Det huvudsakliga målet är att säkerställa människors hälsa och uppfylla alla nuvarande behov samtidigt som både vattenresursers kvalitet och kvantitet säkerställs för framtida generationer genom effektiv produktion och användning av vatten, energi och råvaror. Regenerativa vattentjänster stöds av fem principer. Genom att arbeta utifrån dessa principer vid underhåll och utbyggnad av befintliga vatten- och avloppssystem och vid etablering av nya lösningar säkerställs att (vatten)resursen skyddas och inte överanvänds. Detta kommer att skapa mervärden i form av energioch resursåtervinning, inte bara från vattentjänster utan även från andra tjänster, och kommer att underlätta finansiering genom att generera nya intäkter och samtidigt leverera ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar för staden: 1.1 ÅTERFYLL vattenförekomster inom avrinningsområdet genom att inte ta ut mer än vad som medges eller släppa ut mer än vad som kan tas upp av den naturliga miljön. Minska vattenuttag till nivåer som den naturliga miljön kan förnya och skydda vattenkällor från avloppsvatten och avrinning från stadsmiljöer så att inte ekosystem störs och vatten kan användas efter minimal rening. 1.2 MINSKA mängden vatten och energi som används. Minimera den mängd vatten som används i enlighet med motsvarande lagringskapacitet. Minimera den energi som används vid transport och behandling av vatten i staden, inklusive regnvatten. 1.3 ÅTERANVÄND vatten och använd olika vattenkällor utifrån rening som matchar användningen, genom tillämpning av strategin för ändamålsenliga vatten och IWRM 5 (Integrated Water Resources Management); UTVINN energi från vatten antingen genom värme, organisk energi eller hydraulisk energi; ÅTERVINN och realisera värdet av näringsämnen och organiskt material. 1.4 Använd ett SYSTEMATISKT ANGREPPSSÄTT integrerat med andra urbana intressen. Beakta de olika delarna i ett vattensystem och andra intressen och tjänster såsom avfallshantering och energi, för att möjliggöra kostnadseffektiva lösningar och återanvändning. 1.5 ÖKA MODULARITETEN och se till att det finns många resursalternativ, behandlingsmöjligheter och lagrings- och transportvägar i systemet för att säkerställa servicenivåer och resiliens i urbana vattensystem, både för gradvisa och mer plötsliga förändringar. Genom att tillämpa principerna för regenerativa tjänster vid anpassning till befolkningstillväxt, eller effekter av klimatförändringar, bidrar vattentjänster till att minska koldioxidavtrycket från städer och till att återställa avrinningsområden 6. NIVÅ 2 STADSPLANERING MED KÄNSLA FÖR VATTEN syftar till att integrera planering med ledning, skydd och bevarande av stadens vattenkretslopp för att etablera stadsmiljöer som är känsliga för hållbarhetsfrågor relaterade till vatten. Denna andra åtgärdsnivå fyra principer:
5 2.1 INFÖR EN STADSPLANERING SOM MÖJLIGGÖR REGENERATIVA VATTENTJÄNSTER. Designa olika områden på sätt som möjliggör regenerativa vattentjänster. Detta minskar koldioxidavtrycket och avtrycket från energi och vatten. Det ledar också till renare vatten, vilket gynnar både ekosystem och människor, samtidigt som rekreationsvärden kan förbättras. Det inkluderar byggande av grön infrastruktur för att fördröja och behandla dagvatten med en rad positiva bieffekter. 2.2 UTFORMA OMRÅDEN I STADEN FÖR ATT MINSKA ÖVERSVÄMNINGSRISKER. Öka resiliensen vid översvämningar genom att utveckla lösningar för urban avrinning integrerade med stadens infrastruktur. Erbjud översvämningssäkra områden och låt staden fungera som en svamp, där flöden dämpas och regnvatten lämnas som en resurs. Planera för en vital infrastruktur som möjliggör snabb återhämtning vid katastrofer. 2.3 ÖKA DRAGNINGSKRAFTEN MED SYNLIGT VATTEN genom grön infrastruktur vid vägkanter för att skapa blågröna stråk som möjliggör rekreation, skapar tillgänglighet, främjar ekonomisk utveckling och transport och bidrar till en infrastruktur som kan utnyttjas i olika syften. Urbana vattentjänster är nödvändiga för att säkerställa hållbara bevattningslösningar för parker och trädgårdar som ger skugga och dämpar effekter av värmeöar. 2.4 MODIFIERA OCH ANPASSA MATERIAL FÖR ATT MINIMERA FÖRORENING AV VATTEN: Material i tak, fasader, vägar och gatuinventarier bör väljas med omsorg för att förhindra utsläpp av föroreningar i samband med exponering för sol och regn. NIVÅ 3 STÄDER I AVRINNINGSOMRÅDET Staden är kopplad till och beroende av det avrinningsområde den är en del av och som i sin tur växelverkar med intilliggande avrinningsområden. Genom proaktiv förvaltning av avrinningsområdet kan staden säkra resurser i form av vatten, mat och energi, minska översvämningsrisken och satsa på aktiviteter som bidrar till ekonomiskt välstånd. Denna tredje nivå bygger på tre principer: 3.1 SÄKRA VATTENRESURSEN och planera för olika strategier i händelse av torka genom att dela den med andra sektorer jordbruk, industri och energi och andra städer som alla bidrar till avrinningsområdets och stadens ekonomi. 3.2 SKYDDA VATTENRESURSEN tillsammans med andra inom avrinningsområdet för att säkerställa hög dricksvattenkvalitet med minimal rening och energiinsats och genom ekosystemtjänster. 3.3 FÖRBERED FÖR EXTREMA HÄNDELSER, såsom stormar och intensiva regn, genom att kontrollera flöden i floder och genom att bibehålla adekvat vegetation i avrinningsområdet. Investera i kustnära riskhantering och varningssystem för översvämning. NIVÅ 4 VATTENKLOKA SAMHÄLLEN Genomförandet av de tre föregående uppsättningarna av principer förutsätter en helhetssyn och samarbete. Denna fjärde åtgärdsnivå handlar om att människor bygger på sina förmågor att styra och planera, att yrkesverksamma blir mer vattenkloka inom sitt expertområde så att de kan visa fördelarna av integrerade lösningar och därigenom åstadkomma investeringar. Det handlar också om att människor blir vattenkloka i sina beteenden. I denna åtgärdsnivå börjar övergången. Det är här varje aktör inser vilken roll de har att spela för att göra skillnad. Det handlar om inspirerade människor och fem nyckelaktörer: 4.1. MEDBORGARE involverade i en hållbar urban vattenvision. Vattenkloka medborgare kan driva stadsplanering med förståelse för risker (översvämningar och vattenbrist) och möjligheter (resursåtervinning och minskat beroende av osäkra resurser). Vattenkloka medborgare kommer också att anpassa sitt beteende. De kommer att utveckla acceptans och betalningsvilja för lösningar som möjliggör regenerativa vattentjänster samtidigt som de gör det möjligt för tjänstemän att säkerställa överkomliga priser YRKESVERKSAMMA MED OLIKA TYPER AV EXPERTIS som förstår de olika tvärsektoriella vinster som kan göras, så att de kan planera och genomföra de bästa lösningarna för stadsbor och företag. Synergieffekter och kopplingar finns mellan vatten och stadsplanering, arkitektur, landskapsplanering och energi-, avfalls- och transporttjänster. Vattentjänster kräver energi men omvänt kan vatten i staden användas för att producera energi lokalt. Gröna rum i staden förutsätter vatten som kan tillhandahållas genom att samla regnvatten eller genom att återanvända behandlat avloppsvatten för att återvinna näringsämnen. Yrkesverksamma som förstår att realisera olika värden i en integrerad agenda kommer att möjliggöra innovativa hållbara lösningar TVÄRVETENSKAPLIGA PLANERINGSTEAM som integrerar vatten i stadsplaneringen. Alla typer av vatten (sötvatten, regn, floder, hav och avloppsvatten) är sammankopplade med varandra och med olika urbana system (parker, vägar, energi och avfall), så att effektivitet och synergieffekter uppstår ur en samordnad strategi. En stadsplaneringsorganisation som inser dessa relationer och som förmår att överbrygga existerande strukturer behövs för att göra det möjligt för yrkesverksamma på olika nivåer i staden att genomföra en hållbar vattenvision BESLUTSFATTARE möjliggör genomförandet av principerna för regenerativa vattentjänster, såväl som principerna för stadsplanering med känsla för vatten och de för avrinningsområdesanslutna städer. Vattenkloka beslutsfattare etablerar riktlinjer och finansieringsmekanismer (taxor och partnerskap som kan anpassas till framtida förändringar) för att möjliggöra hållbart vatten i staden genom att skapa incitament för innovativa lösningar. De avvecklar subventioner och skatteförmåner som är skadliga för miljön. De följer upp, utvärderar och justerar policyer baserat på framtida behov eftersom dessa förändras över tiden LEDARE skapar en progressiv vision och en styrningsstruktur för att samordna arbetet på fyra olika nivåer (avrinningsområde, stad, kvarter och byggnad) och mellan discipliner. De människor som styr på nationell och lokal nivå kan möjliggöra hållbar vatten(hantering) i staden genom samordning och integration, genom effektiv och ändamålsenlig styrning som ökar förtroende och engagemang 7. Vattenkloka samhällen kommer att använda byggstenarna för att omsätta principerna i handling. Det successiva genomförande av principerna på tre nivåer: 1/ regenerativa vattentjänster för alla, 2/ vattenkänsliga städer, och 3/ städer anslutna till avrinningsområdet, kommer att stärka alla de fem nyckelaktörerna för förändring av stadens vattenkloka samhällen.
6 TACK TILL Vi tackar de som aktivt bidragit till detta initiativ Jean-Luc Bertrand-Krajewski INSA Rob Skinner Monash Sustainable Development Institute Corinne Trommsdorff IWA Tom Williams IWA med flera som stöttat arbetet! REFERENSER 1 SDG6 Ensure availability and sustainable management of water and sanitation for all More details on 2 SDG11 Make cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable More details on 3 Refer to the Lisbon Charter 4 Refer to IWA s manual of the Human Rights to Safe Drinking Water and Sanitation for Practitioners. 5 Integrated water Resources Management is a process which promotes the coordinated development and management of water, land and related resources in order to maximise economic and social welfare in an equitable manner without compromising the sustainability of vital ecosystems. 6 Refer to Basin of the Future Charter (in drafting) 7 OECD Principles on Water Governance, 2015 inspiring change INTERNATIONAL WATER ASSOCIATION Alliance House 12 Caxton Street London SW1H 0QS United Kingdom Tel: +44 (0) Fax: +44 (0) water@iwahq.org Company registered in England No Registered Office as above Registered Charity (England) No
Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång
Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Verksamhetsstrategi 2015 2019
Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
Miljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Agenda 2030-klassificering Guide
1 (8) Agenda 2030-klassificering Guide Alla projekt som beviljas bidrag från oss ska i sin startrapport ange vilka globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 som resultatet av projektet förväntas bidra till.
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten
Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?
Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Östen Ekengren IVL-Svenska miljöinstitutet Sveriges Ingenjörers Miljödag 2017 World Economic Forum, Global Risks 2015
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet
Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och
Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter
Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen
DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
13342/16 bis/ub 1 DG E 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 oktober 2016 (OR. en) 13342/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 17 oktober 2016 till: Delegationerna ENV 660 CLIMA 140 AGRI 553 IND 213 PROCIV
ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik,
ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik, Varför satsar EUs Regionalfond på Klimatet? Politiska mål ERUF 2021-2027 11 mål förenklas och konsolideras till
Anna Graaf. Hållbart samhällsbyggande är en god affär. Förväntan på bolag har förändrats. Shared value. Shareholder value. Frukost CMB
Hållbart samhällsbyggande är en god affär Anna Graaf Hållbarhetschef Frukost CMB 2016-12-02 Förväntan på bolag har förändrats. Shareholder value Shared value Skapa kundnytta och god avkastning, men samtidigt
CIRKULÄR EKONOMI & CRADLE TO CRADLE
CIRKULÄR EKONOMI & CRADLE TO CRADLE Stockholm 2016-12-08 Inspirationsföreläsning CM Forum Summit 2016 VEM ÄR JAG Christer Fröling Senior Konsult på Syntell AB Christer är en holistisk systemingenjör med
Varför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
PUBLIC. Ny text markeras med fetstil och strykningar med [...] /1/16 REV 1 adj,le/tf/gw 1 DG E 1A LIMITE SV
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 14 september 2016 (OR. en) 11559/1/16 REV 1 LIMITE PUBLIC ENV 514 CLIMA 96 AGRI 439 IND 171 PROCIV 55 RELEX 675 MED 30 DEVGEN 179 NOT från: till: Ärende:
Hållbar hantering av urbana översvämningar
Hållbar hantering av urbana översvämningar Svenskt Vatten, 1 december, 2016. ROLF LARSSON, TEKNISK VATTENRESURSLÄRA, LTH/LUNDS UNIVERSITET SYNOPSIS A. Hållbar hantering av urbana översvämningar (HHUÖ)
Att vända motgångar till möjligheter
Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Handlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern
2017-10-03 Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18 101/2018 Dokumentnamn: Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommun. Dokumentägare: Dokumentansvarig:
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?
Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan? Skogen, bioekonomi & grön tillväxt Ett gränsregionalt perspektiv Sahlströmsgården, Torsby, 8-9 februari 2018 Margareta Dahlström Centrum för forskning
Klimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR
NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Trots att
Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Lokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Norron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget )
Norron AB och policy för ansvarsfulla investeringar Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr 556812-4209 ( Bolaget ) den 11 juni 2018 Riktlinjerna ska, minst en gång per år, föredras och fastställas
Barometer 2013 och Rundabordssamtal 2014
Barometer 2013 och Rundabordssamtal 2014 1 Om Hållbart värdeskapande Initierades 2009 13 av Sveriges största institutionella investerare Representerar drygt 5700 miljarder kr i förvaltat kapital Äger ca
Vattnet i staden. Gilbert Svensson Urban Water Management AB
Vattnet i staden Gilbert Svensson Urban Water Management AB Dagvatten ett problem eller ett positivt inslag i staden Motstående krav att hantera Upp med husen ned med gatan kontra tillgänglighet Närhet
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
Vi skall uppmuntra till att tänka dynamiskt för att minimera miljöpåverkan även utanför Malmö Saluhalls verksamhet.
MILJÖPOLICY Vårt mål är att, tillsammans med våra hyresgäster, skapa en miljö som är trivsam, funktionell och miljöanpassad. För att lyckas med detta har vi påbörjat ett miljöarbete som involverar alla
Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun
2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Policy för Miljö och hållbarhet
Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 september 2016 (OR. en)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 30 september 2016 (OR. en) 12681/16 NOT från: till: Rådets generalsekretariat LIMITE ENV 614 CLIMA 121 AGRI 508 IND 202 PROCIV 62 RELEX 802 MED 45 DEVGEN
MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities
MADE IN SWEDEN building on 100 years of innovation for waterwise communities INBJUDAN Unik möjlighet för svenska företag att delta i svensk monter på IWA World Water Congress & Exhibition 2020 Temat för
InItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy
Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 9.7.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om grön
Vilka va-system behöver samhället i framtiden? Per-Arne Malmqvist Urban Water Management Sweden
Vilka va-system behöver samhället i framtiden? Per-Arne Malmqvist Urban Water Management Sweden Innehåll Om framtiden Globalt Sverige Forskning Hur få det att hända Reflektioner Framtiden Prognoser Man
Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental
Bilaga 2 VA-policy Karlskrona kommun 2014-01-20 WSP Environmental Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för
2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.
NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser
Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG
Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och en modern, cirkulär ekonomi. Återvinn Tillverka Använd Varför skapa en cirkulär ekonomi? Varför
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder
Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in
Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen
Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen Cecilia Chatterjee-Martinsen Generalsekreterare WaterAid Sverige @C_Martinsen @WaterAidSverige cecilia@wateraid.se Claudine, 10 år,
E-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
FINNISH WATER WAY FINLANDS INTERNATIONELLA STRATEGI FÖR VATTENSEKTORN
FINNISH WATER WAY FINLANDS INTERNATIONELLA STRATEGI FÖR VATTENSEKTORN Augusti 2018 Helsingfors Jord- och skogsbruksministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Arbets- och näringsministeriet Utrikesministeriet
INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR
INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Förståelse förståelse önskvärda resultat LEDARE
LEDARE Innehåll Sidan 1. Inledning 5 2. Förord från verkligheten 7 3. Ny förståelse 8 4. Hållbar utveckling med önskvärda resultat 11 5. Befintlig organisation med mänskligt och livlöst innehåll 12 6.
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Tipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten
"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten SV Dessa slutsatser bygger på PM:et "Slutrapport Bedömning av flaggskeppsinitiativet
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
InItIatIvet för. socialt ansvar
InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna
En stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Det sitter i väggarna workshop
Det sitter i väggarna workshop Sverigestudien 2009-2017 Ett initiativ av PREERA, i samarbete med Volvokoncernen & SKL. Tillsammans med Fryshuset, Raul Wallenberg Academy och Gullers Grupp initierar vi
VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
Vattenprogram för Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lifvendahl Zahrah Åhlman Michael Datum 2015-10-20 Diarienummer KSN-2015-1869 Kommunstyrelsen Vattenprogram för Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Strategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun
DIARIENUMMER: KS 158/2018 FASTSTÄLLD: KF 13/2019-02-12 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tillsvidare Kommundirektör Strategi Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun Ett
Digitaliseringsstrategi 11 KS
Digitaliseringsstrategi 11 KS 2018.327 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2018-12-17 250 Digitaliseringsstrategi (KS 2018.327) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN
NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN Industridoktorand: Pär Öhrn Sagrelius (Tyréns och LTU) Handledare: Lars Marklund (Tyréns) Maria Viklander (LTU) INNEHÅLL DRIZZLE Nyttor av hållbara dagvattensystem
Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och
C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...
Program för strategisk IT
STYRDOKUMENT PROGRAM 2016-12-05 DNR: 2013-000262 Antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2016 128 Gäller från och med den 1 december 2016. Program för strategisk IT 1. Inledning... 2 2. Målbild för
8461/17 ck/ss 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8461/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7875/17 + ADD 1 Komm. dok. nr:
VERKSAMHETSSTRATEGI FÖR HÄSSLEHOLMS VATTEN AB
VERKSAMHETSSTRATEGI FÖR HÄSSLEHOLMS VATTEN AB 2018-2022 1 (7) Verksamhetens uppdrag Hässleholms Vatten är ett kommunalt bolag som ansvarar för att producera och distribuera dricksvatten, transportera och
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer