Aspekter som avgör. Kan bli gamla

Transkript

1 Februari 2014 Virkesaffären. En artikelserie i sex delar. Här har vi samlat alla delarna. 1. NÄR ÄR DET DAGS? Tillväxt nummer 4/ SÄLJA VIRKET Tillväxt nummer 1/ KONTRAKTET Tillväxt nummer 2/ AVVERKNINGEN Tillväxt nummer 3/ MÄTA VIRKE Tillväxt nummer 4/ VIRKESLIKVIDEN Tillväxt nummer 1/2014 Handelsbanken Skog och lantbruk skogochlantbruk@handelsbanken.se Tillväxt 1

2 VIRKESAFFÄREN När ska träden tas? VIRKESSERIE En virkesaffär består i grova drag av sex delar. Första delen handlar om att bestämma sig när det är dags. Sista delen handlar om pengarna. Däremellan finns en rad beslut och även fällor. Inte minst i kontraktsskrivandet. Vi inleder här en artikelserie som kan vägleda skogsägaren genom hela affären. Här försöker vi reda ut hur man kan tänka för att välja RÄTT TID för slutavverkning. När infaller dagen för avverkning? En gran eller tall är mogen för slutvverkning någonstans i åldern år. Det handlar generellt om ett spann på 40 år. Det gäller att titta på skogen, säger Jill Nordin, virkesköpare på SCA i Sundsvall. TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN ILLUSTRATION: MARTIN GRADÉN FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST/SCA»Det gäller att titta på skogen«40 ÅR ÄR EN tidsperiod lika lång som ett yrkesliv eller som en väl omskriven vandring genom öknen. Skogen är givetvis mogen olika snabbt i olika delar av landet. Jill Nordin, virkesköpare. Dagsljus, markens bördighet och hur välskött beståndet varit under uppväxten, spelar roll. Jill Nordin får ofta ge råd till skogsägare om slutavverkning. De flesta har en skogsbruksplan, Kontraktet. Så undviker du fallgroparna. När är det dags? Ska biologin eller plånboken styra? Så vet du att det är dags att avverka. Sälja virket Rotpost eller avverkningsrätt? Prislistor. Upphandlingsunderlag. Så jämför du anbud.

3 VIRKESAFFÄREN Flera aspekter spelar in Hon säger att flera aspektar spelar in för beslut om avverkning, inte bara trädens ålder. För en frisk skog finns inte en dagen D när föryngringsavverkning måste ske. Tiden för gallring är däremot mer känslig. Skogsbruksplanen anger att under den här tioårsperioden ska det gallras och gallringen är viktig att hålla koll på. Träden kan växa förbi gallringsbar ålder och då kan beståndet bli mer instabilt mot vind och storm och kan blåsa omkull helt enkelt. Hon påpekar att skogsägaren inte bara tjänar pengar på slutavverkning. Även gallringar ger inkomst. När hon tittar på mogen skog ser hon dels om tillväxten avstannat, dels om skogen börjat torka. Man ser om barren lossnar och till slut lossnar barken. Då är skogen torr och håller på att dö. Om man ser att topparna blir bulliga i stället för att de sticker iväg uppåt är det en indikation om att träden inte växer så mycket längre. Bestämmelser finns om att man inte får avverka för tidigt. Men många skogsägare vill inte avverka trots att skogen är mogen. Då får jag kanske säga att den här skogen mår inte bra, hälften är torrt. Då är det bättre att avverka så ny skog får börja växa. Jill Nordin anser det vara kapitalförstöring att låta skogen stå och blir gammal och torr. Dispens vid granbarkborre Många är väldigt medvetna och vet precis, och så finns det de som inte har en aning om vad de har i skogen. I Jill Nordins område avverkas inga friska bestånd yngre än 80 år. Jag har inte avverkat något tidigare än 80 år om vi inte haft något särskilt som granbarkborreangrepp, då har vi fått söka dispens, säger hon. Mäta virke Traditionell virkesmätning vid industri eller direkt i skördaren? Virke som vrakas. Avverkningen Så förbereder du vägar med mera. Naturhänsynen. Skördarens finesser. Aspekter som avgör Ingen skogsfastighet är den andra lik. Generella regler är svåra att ge. Men det finns några faktorer som ofta spelar in när det är dags att bestämma tid för slutavverkning. Biologi. Trädets ålder och skogsbruksplanens rekommenderade tid för avverkning. Virkespriserna. Många väntar på ett bra prisläge. Ekonomin. Nya skogsägare kan behöva avverka för att betala av köpet av fastigheten. Andra skogsägare kan behöva pengar till försörjning eller skogsvård. Tillväxten har avtagit. Om beståndets tillväxt avtagit kan det vara fördelaktigt att förvandla det till pengar på ett konto som ger avkastning i form av ränta. Kan bli gamla I norra Sverige kan en gran bli 400 år. I södra och mellersta Sverige blir den sällan över 200 år. Den äldsta granen man funnit i Sverige var minst 587 år och växte i Njakafjäll i Västerbottens län. En tall kan bli över 700 år. Likviden Betalningsplan, skogskonto eller skogslikvidkonto? Återinvestera direkt? Så blir skatten. KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN då har man en första indikation om vad man har för ålder. Är det granskog i slutavverkningsålder bör man ha koll på den, för den kan lättare drabbas av stormar, granbarkborre och torka, säger hon. Risken ökar för varje år som går. Men det finns mogna bestånd som mår bra. Särskilt tall. De står där de står och mår bra. Man måste inte slutavverka för att man har en gammal skog. Tallen är mer tålig och kan stå ett tag. Men en risk för tall är att den blir för grov och drabbas av prisavdrag när den avverkas.

4 VIRKESAFFÄREN» Om mogna träd avverkas, men finns kvar i företaget som tillgång på ett konto, har företaget minskat sin risk. «Mer lönsamt avverka tidigare Den som vill tjäna pengar på sin skog bör avverka tio år innan han eller hon behöver pengarna. Det säger Clas Tjäder, mäklarchef på Norrskog. TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN DET HÄVDAS IBLAND i den allmänna debatten att svenska träd avverkas alltför unga. Det håller Clas Tjäder inte med om. Han tycker att svenska skogsägare generellt väntar för länge med att avverka. Åtminstone om man ser på skogen ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Många äger skog för att den är vacker, och tänker mindre på inkomsten. Träden får vara tills den dag de behöver pengarna. Man sparar i skogen. Tankesättet lever kvar sedan gamla tider. Men från ett strikt ekonomiskt perspektiv gynnar det generellt inte skogsägaren Det finns flera skäl generellt för svenska skogsägare att avverka tio-tjugo år tidigare i trädens omloppstid än vad som ofta sker i dag. Dels att den som avverkar för att han eller hon behöver ta ut pengar ur företaget och använda dem direkt, missgynnas av skattesystemet, dels att risken ökar i skogsföretaget med en stor andel mogna bestånd. Risken ökar med ålder De sista tio åren i ett värdefullt bestånd är särskilt riskabla. En storm kan radera ut stora värden över en natt. Om man har ett hektar som är värt och det blåser ner, eller det torkar eller det blir en lågkonjunktur, så är det ganska mycket allvarligare än om det är en ungskog som står där. En ungskog eller gallringsskog är kanske bara värd en tiondel så mycket, säger Clas Tjäder. Förenklar generationsskifte Om mogna träd avverkas, men finns kvar i företaget som tillgång på ett konto, har företaget minskat sin risk. Hela tillgången finns inte längre på ett och samma ställe utsatt för väder och vind. Man räknar ofta en grupp av träd och då räcker det med att ett träd av 200 dör, då är ju tillväxten negativ även om alla de andra växer, säger Clas Tjäder. Rekommendationen är att ha en fjärde del av skogsföretagets värde i form av pengar på ett konto. Då har man Clas Tjäder, mäklarchef på Norrskog, säger att han ofta ser skogar som hade kunnat avverkas för 30 år sedan. spridit risken plus att det kan förenkla ett generationsskifte. En egendom med allt värde på ett och 24 Tillväxt Nr

5 VIRKESAFFÄREN samma ställe i skogen blir dessutom svårare att dela mellan syskon. Men även skattereglerna gynnar skogsföretag med pengar på kontot. Ett träd som står i skogen på en ärvd fastighet, värderas väldigt lågt i balansräkningen, kanske till bara några kronor. Men om det avverkas och pengarna sätts in på ett konto är det värt 20 gånger mer, säger Clas Tjäder. Större balansräkning Avverkning ger skogsföretaget en större balansräkning, vilken är nyckeln till att kunna ta ut inkomster från företaget med 30 procents skatt. Alternativet är beskattning av näringsverksamhet vilket handlar om dubbelt så mycket, ibland ända upp i 68 procents skatt.» Ett träd som står i skogen på en ärvd fastig het, värderas väldigt lågt i balansräkningen.«så även om träden fortfarande växer där de står kan de löna sig bättre, rent företagsmässigt, om de förvandlas till pengar på ett konto. Även gamla träd kan växa relativt mycket, men de binder mycket kapital där de står som då inte finns i balansräkningen. Därmed blir det inte grund för räntefördelning som ger lägre skatt, säger Clas Tjäder. Det finns en skogsvårdslag som reglerar yngsta ålder för avverkning. Precis på den gränsen behöver man inte ligga, anser Clas Tjäder. Men de flesta skogsföretag gynnas ekonomiskt av att låta de sista åren av trädets omloppstid växa på ett konto i stället för i skogen. Clas Tjäder tycker att det pratas väl mycket om virkespriser. Det är klart att det alltid är bra att få bra betalt. Men jag tror inte att det klår strategin att hålla produktion och fart och låta kapitalet växa där det växer bäst. Skörda när tid är Ett vanligt argument är att spara i skogen. Oftast menar man då att spara de enskilda trädindividerna så att det finns kapital att ta av när nästa generation ska ta vid. DET KAN VERKA VETTIGT att vänta med avverkning om man inte behöver pengarna just nu. Men det är i högsta grad kontraproduktivt. Dels tappar träden i tillväxt, dels riskerar de att drabbas av skador i form av till exempel röta. Det ger också större valfrihet att själv bestämma när en avverkning ska ske i stället för att ställas inför ett tvingande faktum. Spara pengarna Skogsägaren bör i stället skörda när det är skördetid och i så fall spara pengarna. Ska gården överlämnas så kan han eller hon skicka med pengar för gårdens skötsel, när gården byter ägare. Pengarna kan ju också användas för att lösa ut eventuella syskon. Som ett morotsland Jag brukar jämföra skogen med ett morotsland så blir det tydligt. Du sår dina morötter på våren. För att få stora och fina morötter gallrar du några gånger under sommaren. När de sedan är färdigväxta så skördar du. Samma sak med skog. Den stora skillnaden är tidsperspektivet. Någon generation före dig har sett till att föryngra skogen. Sedan gäller det att gallra för att lägga tillväxten på de träd som har bäst potential. När skogen är mogen avverkas den för att ge plats för nästa generation träd. Om vi inte avverkar tappar vi tillväxt och förlänger tiden till nästa skörd. Det gäller att ha tillväxt i skogen hela tiden. Om du inte skördar när tiden är kommen riskerar du dessutom att skogen blir skadad. En skog som börjar bli överårig, eller är dåligt skött, är mindre motståndskraftig mot insekter och stormar. Titta på skogen Jag rekommenderar en hederlig promenad genom hela skogen några gånger per år. Och då ska man inte stirra enbart på kantarellerna utan minst lika ofta upp i trädkronorna.» Pengarna kan ju också användas för att lösa ut eventuella syskon.«har krontaket slutit sig så är det kanske dags att gallra. Ser skogen grön och välmående ut eller kan det vara så att den börjar bli torr? Är kronorna upphissade? Upphissad krona betyder minskad produktion eftersom fabriken sitter i det gröna. Vänta på bättre priser Man hör ofta att priserna inte är så bra nu så att man bör vänta. Det kanske man kan göra i viss utsträckning, men det viktigaste är ändå att göra rätt sak i rätt tid. Vad hjälper det att vänta ut konjunkturen om träden hunnit torka och bli förstörda innan konjunkturen vänder? Åsa Willén Rörelsechef Skog Handelsbanken Skog och lantbruk Tillväxt Nr

6 V I R K E S A F F Ä R E N VIRKESSERIE: Sälja virket En virkesaffär består i grova drag av sex delar. Första delen handlar om att bestämma när det är dags. Sista delen handlar om pengarna. Däremellan finns en rad beslut och även fällor. Inte minst i kontraktsskrivandet. Vi fortsätter här vår artikelserie om delarna i virkesaffären. Här försöker vi reda ut hur man kan tänka för att välja RÄTT SÄTT att sälja virket. Så får du bästa anbudet Slutavverkning sker minsann inte så ofta. De olika försäljningsformerna kan vara en djungel. Vad är mest lönsamt? Rotpost, leveransrotköp eller avverkningsuppdrag? Här reder vi ut begreppen. NEJ, NÅGRA ENKLA RAKA råd finns inte, tyvärr. Men helt klart är att det geografiska område där din skog finns, påverkar valmöjligheterna starkt. Har du skog i Värmland, i området norr om Vänern men söder om Dalarna, behöver du inte fundera på att sälja en rotpost, det vill säga rätten att avverka träden där de står. Särskilt inte i en lågkonjunktur, för köparna blir svåra att hitta. Tradition styr Tina Westlund, skogsrådgivare på Hushållningssällskapet, berättar att det handlar mycket om tradition i bygden när det gäller formen för virkesaffären. TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN GRAFIK: MARTIN GRADÉN När är det dags? Ska biologin eller plånboken styra? Så vet du att det är dags att avverka. Kontraktet Så undviker du fallgroparna. Sälja virket Rotpost eller leveransrotköp? Prislistor. Upphandlingsunderlag. Så jämför du anbud.

7 VIRKESAFFÄREN Här uppe norr om Vänern måste det vara väldigt mycket högkonjunktur för att vi ska få bra betalt för rotposterna, säger hon. I södra Sverige däremot är läget annorlunda. Köparna är intresserade av rotposter även i lågkonjunktur. Där finns det många fler köpare, mer konkurrens och tradition att köpa rotposter. Man betalar bra jämfört med uppe hos oss. Hur mycket kan det skilja? Det kan skilja 200 kronor per kubik i värsta fall. Nu jobbar jag i prisdiket, vi kallar det så i Värmland, för det är ganska begränsat med köpare. När man kommer närmare Dalarna finns fler aktörer. För Tina Westlund är formerna rotpost och leveransrotköp favoriterna. När köparna finns och konjunkturen tillåter föredrar hon rotpost. Som säljare lämnar du över hela bedömningen om det är rötskadat, om volymen stämmer, allt detta lägger du i köparens knä och det är en risk för köparen. Köparen tar risken Detta är anledningen till att rotpostförsäljning är lättare i högkonjunktur. Köparna är beredda att ta mer risker» När affären är gjord är den gjord. Skogsägaren vet exakt vad som kommer att stå på virkeslikviden.«tina Westlund, skogsrådgivare på Hushållningssällskapet, om rotposta ären eftersom de vet att de kan sälja på världsmarknaden och ju mer de kan sälja, desto mer risk kan de ta. För skogsägaren som behöver pengarna snabbt är rotpost också att föredra. När affären är gjord är den gjord. Skogsägaren vet exakt vilken summa som kommer att stå på virkeslikviden. Köparna får ett rotstående lager som de kan hugga när det passar. Det är en säker volym som kan stå där och vänta tills det blir dåligt med virke på sågverken. Träden stämplas upp Men det krävs en del initiala kostnader för säljaren som vill begära in rotpostanbud. Träden ska stämplas upp, alltså mätas och inventeras, för att kunna beskrivas i en anbudsförfrågan. När man stämplar en rotpost gör man ett så bra arbete som man bara kan, för det är ett förtroende. Å andra sidan kan det vara mer kubikmeter än vad man mätt upp, och då får köparen mer virke. Det kan slå åt bägge hållen, säger Tina Westlund. Men som sagt. Den som vill sälja på rot norr om Vänern denna vinter kanske inte får de bud han eller hon hoppas på. Själva stämplingen kostar kronor per kubikmeter och då har du tagit den kostnaden utan att veta om du får igen den. Mejlar till flera Tina Westlund hjälper ofta skogsägare som vill slutavverka. För att få in anbud som Mäta virke Likviden Traditionell virkesmätning vid industri eller direkt i skördaren? Virke som vrakas. Betalningsplan, skogskonto eller skogslikvidkonto? Återinvestera direkt? Så blir skatten. Avverkningen Så förbereder du vägar med mera. Naturhänsynen. Skördarens finesser.

8 V I R K E S A F F Ä R E N FOTO: STEFAN ÖRTENBLAD/SKOGENBILD kan jämföras med varandra måste alla virkesköpare få samma anbudsunderlag. Där ska givetvis ingå en mängd uppgifter om beståndet, men även information som var virket ska läggas, vilken väg som ska användas, vilka träd som ska undantas med mera. Tina Westlund brukar inte begränsa antalet anbudsförfrågningar. Har du ett anbudsunderlag färdigt så då kan man lika väl skicka det till tio i stället för fem. Då får fler chansen. Det är bara ett mejl, så det är enkelt, säger hon. När säljaren får tillbaka anbud för rotpost och ser vem som betalar bäst och bedömer att det är en pålitlig köpare, ja, då är affären i princip klar. Datum för betalningen görs upp direkt vid försäljningen. Leveransrotköp Den säljare som i stället väljer, eller måste välja, formen leveransrotköp får vänta längre på pengarna. Det blir en längre process. Då vet man inte hur mycket kubik det är förrän det är avverkat och inmätt vid industri. Även om det är säkert vad man får per kubikmeter så vet man inte hur många kubik det är, säger Tina Westlund. Vid leveransrotköp kan säljaren ibland avtala om en viss del av likviden i förskott. Skördarens aggregat med gran i greppet. Avverkningsuppdrag Vid ett avverkningsuppdrag används prislistor på timmer och massaved och kostnaden för avverkningen dras bort i efterhand från virkesinkomsten. Detta är den vanligaste formen för virkesaffärer i Sverige, men ingen favorit hos skogsrådgivarna på Hushållningssällskapet. De avråder säljarna generellt eftersom buden är svåra att jämföra. Det finns tillfällen när jag rekommenderar avverkningsuppdrag. Om det kanske är avverkning på en ö eller på andra sidan av en blöt myr. Man vet inte om man överhuvudtaget kommer att lyckas få ut virket till väg. När det är alldeles för stora risker för köparen, då är det inte maximering av intäkten som är viktigast, utan hur 22 Tillväxt Nr

9 V I R K E S A F F Ä R E N» Även om det är säkert vad man får per kubikmeter så vet man inte hur många kubik det är.«det blir gjort. Då får det kosta mer, säger hon. Jämföra anbud Tina Westlund anlitas emellanåt av skogsägare när anbuden redan kommit in. Om anbudsunderlaget varit bristfälligt kan buden vara svåra att jämföra. Man kanske inte vet vilken typ av kubikmeter man fått pris i. Många gånger blandar man in plantering, plantor och markberedning i olika kombinationer. Har man frågat fem olika köpare kan man få fem olika typer av anbud, säger hon. Ofta får hela processen göra en omstart med nytt anbudsunderlag och nya förfrågningar. Konjunkturen påverkar Men en sak är säker. I högkonjunktur finns efterfrågan även på dålig skog. Det kan vara långt ifrån väg och krångligt men betalas ändå bra i högkonjunktur. Så det kanske är så man ska tänka, att det är sådana bestånd man ska sälja i högkonjunktur. Med samma teori skulle det i dagens läge vara dags för finskogen. Normalt behöver man rulla in lite pengar till röjning och plantering mellan de högsta pristopparna, säger Tina Westlund. Skördaren kan mäta Skördarens allt bättre volymmätning av virket möjliggör en ny modell för virkesaffärer. Virkespriset kan beräknas med hjälp av en trädprislista utifrån skördarens mätning. Fördelen är att affären kan slutredovisas betydligt snabbare än traditionella avverkningsuppdrag eller leveransrotköp. Dessutom blir det betydligt lättare att jämföra olika trädprislistor med varandra, jämfört med traditionella virkesprislistor. För virkesköparen har trädprislistor fördelen att de fritt kan aptera virket efter egna önskemål. Fyra sätt att sälja Rotpost Virkesvolymen bestäms i förväg via stämpling och exakt rotnetto görs upp i kontraktet som ett fast pris för hela virkesvolymen, posten. Du vet vilket pris du får och det är lätt att jämföra anbud. Du drabbas inte ekonomiskt om entreprenörerna gör ett slarvigt jobb. Men stämplingen kostar och den virkestillväxt som sker efter avtalstidpunkten tillfaller köparen. Du får inget facit på hur du skött skogen eftersom kvalitetsutfall och verklig volym inte redovisas. Leveransrotköp Virkesvärdet bestäms genom avtalade fasta nettopriser efter avverkningskostnad, vanligtvis per sortiment, till exempel talltimmer 500 kr per m 3 fub (kubikmeter fast under bark) granmassaved 280 kr per m 3 fub. Det är lätt att jämföra buden och den avverkade volymen mäts noggrant av oberoende mätare. Du får också betalt för den virkestillväxt som sker efter att avtalet slutits. Säljaren drabbas ekonomiskt om virke skadas i avverkningen eller om avverkat virke glöms kvar. Avverkningsuppdrag Virkespriset fastställs genom en bruttoprislista. Från priset ska sedan kostnader dras av. Nackdelen är att det är svårt att tyda och jämföra olika prislistor. Säljaren sitter kvar med hela risken och drabbas både om kvaliteten på virket är sämre än förväntat, apteringen skett på ett dåligt sätt och om avverkningskostnaderna blir högre än väntat. Leveransvirke Om du själv utför avverkningen säljs virket som leveransvirke. Du får kontroll över alla moment. Timpenningen kan bli låg eftersom arbetet riskerar att gå långsammare jämfört med om proffs anlitas. Källa: Sverker Forsén och Tina Westlund Tillväxt Nr

10 V I R K E S A F F Ä R E N K R Ö N I K A Slutavverka? Gör så här! Avverkning är skördetid. Nu ska äntligen resultatet av lång tids odlarmöda, ibland ända upp till 100 år, skördas. Då är det viktigt att det blir rätt gjort. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/SKOGENBILD 24 Tillväxt Nr

11 V I R K E S A F F Ä R E N K R Ö N I K A AVVERKNINGEN BÖR man se som ett projekt arbete och lägga fokus på målet. Vilket ekonomiskt resultat förväntar du dig? Hur vill du att skogen ska se ut efter avverkningen? Se till att virkesköpare och entreprenörer förstår vad du tänkt dig. Planera också avverkningen i god tid, då får du större handlingsutrymme. Du kan göra mycket i förväg för att få bättre anbud. Bra vägar och en utsnitslad objektsgräns till exempel. Objektet ska vara attraktivt för köparen. Börja med att gå in på Mina sidor på Skogsstyrelsens webbplats och kolla om ditt tänkta avverkningsområde berör några kända natur- eller kulturvärden.» Besök pågående avverkning. Ta med en bullängd och bjud på fika i rastkojan, det uppskattas.«studera webbkartan och tänk ut möjlig plats för avlägg och skotningsväg. Kontakta även rågrannar om du behöver nyttja även deras mark. Rita sedan in avverkningsområdet i webbsidans kartprogram (använd standard flygbild som bakgrund) och låt programmet beräkna arealen på området. Notera koordinater för mitten på avverkningsområdet och för avlägget. Skriv sedan ut flygbilden med markerat avverkningsområde. Bestäm försäljningsform Bestäm dig för vilken försäljningsform du ska använda och fundera över vilka virkesköpare du ska kontakta för att ta in anbud. Kolla igenom din skattesituation och planera hur du ska beskatta den kommande skogsinkomsten. Ta hjälp av en skatteexpert för att beräkna hur stor årlig inkomst du tål utan att drabbas av höga marginalskatteeffekter. Besök sedan området i skogen och ta dig till området samma väg som virket ska transporteras ut ur skogen. Behöver skogsbilvägen rustas upp? Hur är markförhållandena? Behöver särskild hänsyn tas för att undvika markskador? Snitsla med rött Snitsla yttergränserna på området med röd snitselfärg. Bestäm vilka natur- och kulturmiljöhänsyn som ska tas. Snitsla eventuella hänsynsytor, områden med höga naturvärden som ska undantas. Rita in ytorna på kartan eller flygbilden. Besluta om grenar och toppar, grot, får tas till vara av virkesköparen. Vid slutavverkning ska du också planera kommande föryngring: markberedning, trädslag med mera. Gå åter in på Mina sidor på Skogsstyrelsens webbplats och upprätta en avverkningsanmälan. Kontakta virkesköpare. Lämna över kopia på din beskrivning över avverkningsområdet. Begär in anbud från flera virkesköpare. Fyra veckors anbudstid är lämpligt. När du valt virkesköpare ska ni gemensamt noggrant gå igenom avverkningskontraktet. Rita in avverkningsområdet och se till att alla muntliga överenskommelser skrivs in. Besök pågående avverkning. Ta med en bullängd och bjud in på fika i rastkojan, det uppskattas. Spara mätbeskeden Spara mätbeskeden och stäm av uppgifterna mot slutredovisningen. Kolla att rätt prislista/sortimentspriser använts. Räkna fram nyckeltal som till exempel avverkad volym per hektar. Nyckeltalen blir med tiden en värdefull kunskapsbank. Besök området efter avverkningen. Ser det ut som du förväntat dig? Kontakta virkesköparen och redogör för dina intryck. Upprätta vid behov en betalningsplan med virkesköparen. Se till att virkesinkomsten först sätts in på ditt företagskonto. Vänta med att sätta in virkespengar på skogskontot till efter årsskiftet. Då får du bättre räntefördelningsunderlag. SVERKER FORSÉN Sverker Forsén är jägmästare på värderingsoch mäkleriföretaget Skogsmästarna. Tillväxt Nr

12 VIRKESAFFÄREN VIRKESSERIE: Kontraktet En virkesaffär består i grova drag av sex delar. Första delen handlar om att bestämma när det är dags. Sista delen handlar om pengarna. Däremellan finns en rad beslut och även fällor. Inte minst i kontraktsskrivandet. Vi fortsätter här vår artikelserie om delarna i virkesaffären. Här försöker vi reda ut hur man kan tänka för att undvika missnöje med jobbet och i värsta fall en rättslig tvist. Så undviker du bråket Avverkningen är gjord och virket bortforslat. Men ibland slutar inte affären där. Missnöje med jobbet och ibland rättsliga tvister är inte helt ovanliga. Men de går ofta att undvika. T E X T: C A R I N A G E R K E N C H R I S T I A N S E N efter en virkesaffär handlar det ytterst sällan om att någon försökt lura någon annan. I stället är det missförstånd, den mänskliga faktorn, många mellanhänder eller ren okunskap som är orsaken. NÄR DET BLIR MISSNÖJE GRAFIK: MARTIN GRADÉN Sälja virket När är det dags? Ska biologin eller plånboken styra? Så vet du att det är dags att avverka. Rotpost eller leveransrotköp? Prislistor. Upphandlingsunderlag. Så jämför du anbud. Kontraktet Så undviker du fallgroparna. 22 Tillväxt Nr

13 VIRKESAFFÄREN jägmästare och skogsekonom, hjälper ibland missnöjda skogsägare vid konflikter. Han säger att själva sakfrågan ofta inte är så stor och ofta hade kunnat lösas relativt enkelt om skogsägaren helt enkelt fått tag på någon som lyssnat. När de kontaktar mig kan de vara så arga och förtvivlade, de har ringt och ringt och försökt få prata med någon ansvarig, men ingen har ringt tillbaka. Ibland är de så arga att de inte längre vill lösa frågan utan rättslig prövning. SVERKER FORSÉN, Hantera klagomål Sverker Forsén tycker att skogsbranschen borde hantera klagomålen bättre. Om den som klagar bemöts med respekt och någon som lyssnar kan mycket vara vunnet. Branschen borde lära av Ikea. Far man dit, tjopp, så får man en ny vara. Det där tänket har inte kommit in i skogsbranschen. De borde ha rutiner för det. Kanske någon person som tar hand om klagomål. Enligt Sverker Forséns erfarenhet handlar den vanligaste konflikten efter en avverkning om missförstånd om vilken yta som skulle avverkas. Den kan ha blivit för stor, eller en dunge som skulle sparas, har åkt med i farten. Sverker Forsén anser att skogsägaren här har eget ansvar för att tydligt märka ut» Branschen borde lära av Ikea. Far man dit, tjopp, så får man en ny vara.«området som ska tas ner och även det som ska sparas. Jag häpnar över att det ofta är så dåligt beskrivet. Det saknas en riktig karta över området. Ofta går det inte att se exakt, när det borde vara så enkelt att bifoga en kartbilaga och definiera ytan med hjälp av GPS, säger han. Ibland upplever skogsägaren att han eller hon blivit lovad saker som sedan inte blivit som man sagt. Är det nåt som man tycker sig ha kommit överens om muntligt så ska det in i kontraktet. Man kan ha pratat allmänt med en ambition om att det ska bli så, men det är ingen utfästelse. Är det något som är viktigt ska det inte ligga och flyta i luften, säger Sverker Forsén. Detta syndas det ofta mot. Parterna talar förbi varandra och tror sig vara överens. Det är så lätt hänt. Man vill gärna vara överens när man pratar. Man är driven och duktig på att prata runt bordet, men mindre driven när det handlar om att få ner överenskommelsen i det skriftliga avtalet. Läs kontraktet Inte sällan kan det i kontraktet stå något motsatt till det som skogsägaren anser att han eller hon kommit överens med virkesköparen om muntligt. Man måste sätta sig och läsa igenom det man skriver under. Mäta virke Likviden Traditionell virkesmätning vid industri eller direkt i skördaren? Virke som vrakas. Betalningsplan, skogskonto eller skogslikvidkonto? Återinvestera direkt? Så blir skatten. Avverkningen Så förbereder du vägar med mera. Naturhänsynen. Skördarens finesser. Tillväxt Nr

14 V I R K E S A F F Ä R E N» Det är givet att muntliga löften förändras innan de hamnar i förarhytten.«det är flera mellanhänder innan avverkningen utförs. Ytterst avgör den som sitter i hytten. Skogsägarna måste skärpa till sig och läsa även det finstilta, säger Sverker Forsén. Men även de gånger när säljare och virkesköpare verkligen förstår varandra och saken är klar dem emellan, kan det bli fel i slutändan. Det beror på att det inte är virkesköparen som sedan gör jobbet. Förare byts Han eller hon lägger affären i knät på den som detaljplanerar avverkningen, sedan ska det till maskinentreprenören. Sedan är det olika förare som kanske byts ut, någon blir sjuk. Det är många mellanhänder och den som slutligen avgör är den som sitter i maskinen. Det är givet att muntliga löften förändras innan de hamnar i förarhytten, säger Sverker Forsén. Definiera jobbet Sverker Forsén tycker att småskogsbruket borde lära sig av storskogsbruket när det gäller definitionen av hur ett jobb ska göras. Bäst är att beskriva hur det ska se FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/SKOGENBILD ut när avverkningen är gjord. Då blir det minst missförstånd. Storskogsbruket, som SCA och Sveaskog, har bra rutiner. Direktiven finns med i hytten och är noggrannt specificerade. Inte alltid ekonomi Tidigare handlade många konflikter om ekonomi. Numera handlar det alltmer om miljöhänsyn med fler skogsägare som har krav på hur arbetet utförs. Inte sällan finns önskemålet att det ska se vackert ut när jobbet är gjort. Här tycker Sverker Forsén att old school inom skogsbruket inte hunnit anpassa sig till de nya skogsägarna med ökade krav och emellanåt också mindre kunskap om avverkning. Det blir en kulturkrock. Skogsfolket är skolade i samma skogsutbildningar, inne i boxen. De är drillade i planmässigt skogsbruk, medan skogsägarna mer och mer vill ta svängarna utanför det där. Klagomål på markskador Markskadorna efter skotarna är ett vanlig orsak till klagomål. Sverker Forsén tycker att det definitivt kan förbättras med bättre planering. Basvägarna behöver inte läggas där det är som blötast. Man hör oftare kvinnliga skogsägare fråga om det verkligen ska se ut så här. Det handlar om skönhetsvärden, mindre om pengar. Om önskemålet är att det inte ska bli stora spårbildningar måste kanske virkesköparen förklara att man kanske inte kan» Skogsfolket är drillade i planmässigt skogsbruk, medan skogsägarna mer och mer vill ta svängarna utanför det där.«sverker Forsén, jägmästare och skogsekonom Fyra tips för en säkrare virkesaffär 1. Märk ut området som ska avverkas tydligt. Använd GPS. Bifoga en karta till kontraktet. Märk även ut det som eventuellt inte ska avverkas. 2. Alla viktiga muntliga överenskommelser ska skrivas in i kontraktet. 3. Läs noga hela kontraktet före underskrift. 4. Se till att kontraktet anger att tvister kan lösas i allmän domstol, inte enbart med hjälp av skiljedom. 24 Tillväxt Nr

15 V I R K E S A F F Ä R E N FOTOGRAF: BJÖRN SVENSSON/SKOGENBILD Körskador efter avverkning kan ibland ge upphov till missnöje. avverka vid en viss tid på året och det kan handla om ökade kostnader. Allmän domstol Ibland står helt enkelt ord mot ord och det blir en rättslig tvist. Då är prövning i allmän domstol att föredra för de flesta skogsägare, framför en prövning genom skiljedom. Med rätt försäkring kan skogsägaren täcka sina kostnader vid en prövning i allmän domstol. Vid skiljeförfarande finns inte den möjligheten och det kan bli höga kostnader som i vissa fall får skogsägaren att vika sig innan prövning. Tillväxt Nr

16 V I R K E S A F F Ä R E N VIRKESSERIE: Avverkningen En virkesaffär består i grova drag av sex delar. Första delen handlar om att bestämma när det är dags. Sista delen handlar om pengarna. Däremellan finns en rad beslut och även fällor. Inte minst i kontraktsskrivandet. Vi fortsätter här vår artikelserie om delarna i virkesaffären. Här försöker vi ge de bästa tipsen inför själva avverkningen. Snabb virkesaffär sällan bra Grannen ska avverka om sex veckor. Du har mogen skog och får frågan om du ska hänga på när maskinerna ändå är på väg in. Enligt skogsförvaltaren Thies Eggers är svaret självklart. Nej. TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN När är det dags? Ska biologin eller plånboken styra? Så vet du att det är dags att avverka. Sälja virket Rotpost eller leveransrotköp? Prislistor. Upphandlingsunderlag. Så jämför du anbud. Kontraktet Så undviker du fallgroparna. 22 Tillväxt Nr

17 VIRKESAFFÄREN EN AVVERKNING MÅSTE planeras långt i förväg, på barmark. Snabba affärer slutar ofta i besvikelse och kan bli oväntat dyra. Thies Eggers från Skogssällskapet i Uppsala förvaltar mer än hektar skog. I arealen ingår Uppsala kommuns skogsinnehav om hektar, Swedaviaskogsmark runt flygplatsen Arlanda med hektar, två häradsallmänningar och flera skiften som ägs privat. En ansenlig del av arbetstiden handlar om att planera avverkningar. Få koll på beståndet Det allra första han gör inför en avverkning är att skaffa sig koll på vad som verkligen finns där ute. Visst, det finns en skogsbruksplan, men stämmer den med verkligheten? Små avvikelser i volym kan ge stort utslag på virkeslikviden. (Se ruta på nästa uppslag!) Och att i efterhand försöka uppskatta vad som fanns är i praktiken omöjligt. Saknas det 200 kubik blir det frågetecken som är svåra att räta ut efteråt. För då är skogen borta, man ser bara stubbar och det är svårt att räkna på en volym som funnits där tidigare. Teoretiskt går det, genom att mäta stubbdiameter, anta en viss höjd och räkna med en formel som anger hur trädet smalnar av mot den antagna toppen. Men att gå och mäta alla stubbar på ett hygge och göra uträkningar på varje individuellt träd? Nej, det händer inte. Före avverkningen, däremot, är det relativt lätt för ett tränat öga att uppskatta inte bara volym utan också kvalitet. Man ser om det är bra eller dålig skog. Är det mycket krokiga träd och mycket löv? Asp ger mest ett lägre pris. Är det en större andel timmer? Man ser ganska snabbt om man går igenom ett bestånd, säger Thies Eggers. Grenar och toppar under hjulen När priset är lågt på biobränsle använder skogsförvaltaren Thies Eggers grenar och toppar, grot, som underlag för maskinerna. Detta för att minimera markskadorna. Jag tar inte mycket grot på mina avverkningar när det är för långt att skota. Med de priser som gäller lönar det sig dåligt. Om marken är svag så använder jag det hellre för en skonsammare avverkning och får ett välskött hygge. Han säger att det inte är lönsamt i alla delar av landet att sälja groten som biobränsle. Dessutom blir det kanske lägre betalning för biobränslet på hösten eftersom priset följer massapriserna neråt. Likviden Mäta virke Traditionell virkesmätning vid industri eller direkt i skördaren? Virke som vrakas. Betalningsplan, skogskonto eller skogslikvidkonto? Återinvestera direkt? Så blir skatten. Avverkningen Så förbereder du avverkningen. Vägar, naturhänsyn med mera. Tillväxt Nr

18 FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER Dra på stövlarna och ta en titt på plats. Koll och engagemang är nyckeln till en bra virkesaffär, menar skogsförvaltaren Thies Eggers i Uppsala. 24 Tillväxt Nr

19 V I R K E S A F F Ä R E N» Saknas det 200 kubik blir det frågetecken som är svåra att räta ut efteråt. För då är skogen borta.«fotograf: PER ERICSSON/SKOGENBILD När likviden inte stämmer Om skogsbruksplanen överskattar virkesförrådet kan det bli en tråkig överraskning när virkeslikviden anländer. Efter en avverkning är det svårt att reda ut vad som fanns där innan. Bilden har inte samband med innehållet i texten. Den markägare som inte själv kan bedöma volymen och kvaliteten bör anlita någon. Som skogsägare bör man ha koll, för det är pengar som står där. Har man inte intresse eller tid får man anlita ett ombud som tar hand om det. Det handlar inte om mycket pengar att anlita någon i 2 3 timmar. Jämfört med hela affären är det en mindre peng. Denna inventering bör helst ske innan anbuden tas in. Det är första steget innan man börjar fundera på att sälja. Då måste man veta vad man har att sälja. Vilken produkt handlar det om? Han rekommenderar alltid skogsägaren att ta in flera anbud. Thies Eggers rekommenderar också en ren affär där avverkningen är en affär och föryngringen en annan. Plantor och plantering på köpet låter bra, men är inte nödvändigtvis bra för plånboken. Planera på barmark Planeringen av avverkningen ska alltid ske på barmark. Detta för att det bara är då som det går att se och märka ut områden som behöver skyddas. Det kan vara områden som enligt lagen måste skyddas, som fornlämningar, kulturlämningar och vissa biotoper, men också platser som markägaren vill skydda av andra skäl. Det kanske finns något litet smultronställe, någon liten äng i skogen med fina växter, kanske orkidéer. Då är det bra att veta att de finns där så att man kan märka ut området så ingen maskin kör in där, säger Thies Eggers. Om virkesförrådet överskattats med tio procent kan det på ett yta på fem hektar, fattas nära kronor i betalning vid ett vanligt avverknings uppdrag. Detta gäller om det i skogsbruksplanen står att det ska finnas 350 skogskubikmeter per hektar. På fem hektar blir det skogskubikmeter i virkesförråd. Men om det i verkligheten bara fanns runt 318 skogskubikmeter per hektar blir det på fem hektar skogskubikmeter. På hela skiftet saknas därmed 160 skogskubikmeter. 160 skogskubikmeter är ungefär detsamma som 135 kubikmeter fast under bark (m³fub). Om betalningen är 275 kronor per m³fub "saknas" det kronor i nettot när virkeslikviden anländer. Det är alltid svårt att i efterhand reda ut vad som en gång fanns. Därför bör virkesförrådet uppskattas före avverkningen. Källa: Thies Eggers, Skogssällskapet Tillväxt Nr

20 V I R K E S A F F Ä R E N Entreprenören som anlitas av virkes köparen ska vara utbildad i naturvård. Men det finns vissa som kanske bara ser till volymerna och vill maxa sin produktion. Och har man en vinteravverkning med en halvmeter snö så ser man inte vad som finns under snön. Skönhetsvärdet har betydelse Om man maxar avverkningen, men är oaktsam mot skogens upplevelsevärden, finns dessutom risken att fastigheten vid en försäljning minskar i värde eftersom skönhetsvärdet har en betydelse vid många fastighetsaffärer. Om man är mån om sitt innehav vill man inte att det ska förstöras i en slutavverkning, säger Thies Eggers. När det gäller tvingande skydd av kulturlämningar, biotoper och fornlämningar rekommenderar han tjänsten Mina sidor på Skogsstyrelsens hemsida. Man måste ha detta inskrivet i avtalet hur mycket hänsyn som ska lämnas. Det kan handla om kantzonen vid en bäck. Lagen är tolkningsbar och man kanske vill lämna en större kantzon än vad lagen kräver. Peka ut på kartan Han rekommenderar markägaren att prata med virkesköparen och peka ut på kartan. Här vill jag att ni lämnar det här och märker ut. När det sedan är dags, ja då bör markägaren dra på sig skogsstövlarna igen och gå till platserna och se att hänsynsbanden verkligen sitter på plats och på rätt ställe. På vintern är det mörkt och kallt och det kanske snöar. Då kan det bli fel och det är inte bra, för ett avverkat träd är ett avverkat träd. Kör maskinerna genom ett område så blir det spår. När det gäller hänsyn till kulturminnen, fornlämningar och känslig natur är lagen tydlig. Svårare är det med social hänsyn före en avverkning. Lagen kräver att man ska visa social hänsyn. Men det är en tolkningsfråga vad det innebär. Det är ett komplicerat kapitel. Men det är inte dumt att prata med grannarna innan, säger Thies Eggers. Även i detta fall rekommenderar Thies Eggers markägaren att ge sig ut i skogen och kontrollera själv på plats. Det kan finnas elledningar och telefonledningar som inte är utmärkta på kartan. Dessa behöver entreprenören känna till. Det är bra att meddela allt man vet. Då är inte sommarstugan utan el och telefonen fungerar på våren när man kommer till stugan.»fundera på föryngringen före«roland Nyström är virkesköpare i Uppland för skogsbolaget Billerud Korsnäs. Han köper någonstans mellan och kubikmeter virke per år. BERÄTTAT FÖR: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN IBLAND KÖPER VI virke av skogsägare som aldrig gjort en virkesaffär förut. Då är det extra viktigt att informera om själva åtgärden så att skogsägaren inte tror att det blir på ett sätt och så blir verkligheten en annan. Kollar vägarna Redan innan anbudet kollar vi vägarna. Man måste se till att man kommer dit med maskinerna och att man kan få virket därifrån och att vägarna klarar tung trafik. Behöver man köra över någon annans mark krävs klartecken från dem. Jag kollar också om det finns hinder, typ kraftledningar, eller om man måste bygga broar över något större dike. De här faktorerna väger man in i själva affären. Hänsynsområden När det gäller forn- och kulturlämningar gör vi alltid vårt bästa för att bevara dem Skotare i oskadat tar hand skick om och avverkad utför de bok. samråd som krävs med Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Finns det mycket lämningar i och runt området som ska avverkas kan det påverka kostnaden för avverkningen. Grenar och toppar Vid en slutavverkning bör man också fundera över hur man ska hantera grenar och toppar. Rundvirket försvinner ganska fort efter en avverkning, medan riset kan få ligga kvar i 1 1,5 år för att torka och barra av innan man flisar och fraktar bort det. Det normala är att man tar bort stora delar av riset om förutsättningarna medger det. Planera föryngringen Dessutom tycker jag att skogsägaren redan före slutavverkningen ska fundera på föryngringen, på något sätt ska det återbeskogas. Man har ett par säsonger på sig innan det är dags för åtgärden, men den tiden brukar rulla iväg rätt fort och plötsligt är det dags att markbereda. Ska det planteras tall eller gran? Normalt tittar man på vilket trädslag som lämpar sig bäst för marktypen, men det kan finnas andra önskemål som kan fungera också. Vet man hur man vill föryngra har man också en uppfattning om kostnaden. Det har ingen betydelse om det är vi eller skogsägaren som utför återbeskogningen, huvudsaken är att det blir gjort, tycker jag.» Tiden brukar rulla iväg rätt fort och plötsligt är det dags att markbereda.«roland Nyström, virkesköpare i Upplandd FOTO: KORSNÄS BILLERUD 26 Tillväxt Nr

21 FOTO: THIES EGGERS Titta på traktdirektivet När virkesköparen lägger ut jobbet på en entreprenör finns ett så kallat traktdirektiv som beskriver vad som ska göras. Detta direktiv kan markägaren be att få ta del av. Det är enkelt att skicka med e-post och då kan markägaren själv se om de hänsyn som tagits upp finns nämnda i direktivet. Sedan betonar Thies Eggers att man trots allt måste lita på och ha förtroende för den som köpt avverkningen. Och När det gäller fornminnen och kulturlämningar är lagen tydlig. oavsett hur väl man planerar kan något ändå gå snett. Prata med killarna När maskinerna kommer på plats bör man prata med killarna som kör. Vissa är inte måna om att få kontakt med mark ägaren, de vill bara göra sitt jobb, medan andra tycker om att få den extra informationen. Sedan ska man inte störa själva verksamheten. Planera på barmark Kontrollera på plats om skogsbruksplanen stämmer. Vad växer där ute och hur mycket virke är det egentligen? Skriv in i kontraktet vem som lagar vägen om den körs sönder. Logga in på Skogsstyrelsens sajt med bank-id för att se om det finns områden som måste skyddas. Kontrollera på plats att de områden som ska skyddas är märkta med hänsynsband. Planera föryngringen. Vad ska växa här sedan? Vill du också ha en oberoende rådgivare i skogsfrågor? För ett tryggt, lönsamt och roligt skogsägande. Som Sveriges oberoende skogsrådgivare är vi din partner och ditt bollplank. Att diskutera framtida åtgärder och ekonomi med någon som är oberoende gör ditt skogsägande tryggt, smidigt och roligt. Hushållningssällskapet Tillväxt Nr

22 V I R K E S A F F Ä R E N Vem lagar vägen? FOTO: PER ERICSSON/SKOGENBILD Vägarna är ett eget kapitel inför en avverkning. Kontroll av vägarna inför en avverkning ska göras av virkesköparen, säger skogsförvaltaren Thies Eggers. TEXT: CARINA GERKEN CHRISTIANSEN Ibland är bästa lösningen att bygga en helt ny väg inför en avverkning. Det bör anges i kontraktet vem som åtgärdar vägen om den körts sönder. MEN ÄVEN OM VÄGARNA är testade kan det gå fel. Det som skulle ha avverkats under tjälen hanns kanske inte med. Och då kanske vägen ligger förstörd när maskinerna lämnat platsen. Därför bör det anges i kontraktet vem som ska återställa en väg som körts sönder. Ibland måste vägen förstärkas inför avverkningen. Vägen kanske fungerar för en personbil, men för en timmerbil håller den inte. Vändplanen kanske är för liten. Om vägen är samägd av en vägförening måste man veta vad som gäller. Det är inte så kul att få en oväntat stor faktura från vägföreningen. Det är sådana fallgropar som man kan hamna i, säger Thies Eggers. Ibland kanske man måste låna grannens mark att köra på. Viktigt kapital Emellanåt kan bästa lösningen vara att bygga en ny väg. Detta kan bli lönsamt om skotningsavståndet är långt, det vill säga att det är långt mellan avverkningsplatsen och platsen där skotaren lastar av timret i väntan på timmerbil. Det finns en brytpunkt där det kan vara värt att bygga en väg in i själva avverkningsområdet. Men det beror på storleken på skiftet, hur marken ser ut och om det behövs mycket fyllnadsmaterial, säger Thies Eggers. Vägarna är ett viktigt kapital i ett skogsinnehav och man ska inte vara rädd för att investera en del av virkesnettot i vägen, före eller efter avverkningen, säger Thies Eggers. Vi förmedlar jord- & skogsfastigheter! Vi hjälper till med fastighetsförsäljning och överlåtelse! Skogsmästare/Fastighetsmäklare: Anna Nyström, tel Lars Olsson, tel Mäklarassistent: Roger Adolfsson, tel Skogsmäklarna Kjelléns väg Ekshärad Tel info@skogsmaklarna.com Besök oss gärna i Ekshärad eller se vår hemsida!

23 VIRKESAFFÄREN VIRKESMÄTNING 5VIRKESSERIE: Virkesmätning En virkesaffär består i grova drag av sex delar. Första delen handlar om att bestämma när det är dags. Sista delen handlar om pengarna. Däremellan finns en rad beslut och även fällor. Inte minst i kontraktsskrivandet. Vi fortsätter här vår artikelserie om delarna i virkesaffären. Här berättar vi om virkesmätning. Text: Carina Gerken Christiansen Hur mycket virke blev det? Du har valt köpare av ditt virke och kommit överens om ett pris. Men hur mycket virke blev det och vad blir summan på avräkningen? Här kommer virkesmätningen in. Området vimlar av förkortningar, mått och mätmetoder. Mätbeskedet? Nja, inte helt lätt att läsa. KLART ÄR ATT skogbruket inte skulle kunna fungera utan en korrekt mätning av den levererade råvaran. För att konkurrensen ska kunna fungera och tilliten finnas i skogsaffären måste både köpare och säljare lita på a ttm ä t n i n g e ns k e ttp åe ttr ä tt v i s t och korrekt sätt. Därför finns i Sverige tre opartiska föreningar som ansvarar för mätningen av virke, VMF Syd, VMF Nord och VMF Qbera. Det finns ingen lag på att just de här föreningarna ska 22 Tillväxt

24 VIRKESMÄTNING VIRKESAFFÄREN n FAKTA Virkesaffären 1. När är det dags? Ska biologin eller plånboken styra? Så vet du att det är dags att avverka. 2. Sälja virket? Rotpost eller leverans-rotköp? Prislistor. Upphandlingsunderlag. Så jämför du anbud. 3. Kontraktet Så undviker du fall-groparna. 4. Avverkningen Så förbereder du avverkningen. Vägar, naturhänsyn med mera. 5. Mäta virke Flera måttslag och mätmetoder gör att många upplever virkesmätning som krångligt. Om drygt ett år väntas nya virkesmätningslagen börja gälla. Även mätning av biobränsle kommer att regleras. 6. Likviden Betalningsplan, skogskonto eller skogslikvidkonto? Återinvestera direkt? Så blir skatten. Tre opartiska föreningar ansvarar för mätningen av virke; VMF Syd, VMF Nord och VMF Qbera. mäta virket, men branschen har kommit överens om att det är bra med opartiska mätare som inte är knutna till någon av parterna i aff ären. MAGNUS HAAPANI E M I ÄR mätningskonsulent på VMF Qbera, virkesmätningsföreningen som främst arbetar i mellersta Sverige. VMF Qbera mäter varje år in över 40 miljoner kubikmeter virke, angivet i måttet kubikmeter fast under bark, vilket utgör drygt 45 procent av Sveriges totala virkesflöde. Magnus Haapaniemi säger att många tycker att virkesmätningen är krånglig. Det mesta i branschen handlar ju om avverkning, transporter och skogsskötsel, säger han och tillägger att mätningen i det stora hela blir en mindre del som man sällan pratar om. Måhända en mindre del, men knappast oviktig. Den första mätningsföreningen 5 Mäta virke Nya virkesmätningslagen väntas börja gälla om drygt ett år. Fler uppgifter tillkommer på mätbeskeden och lagen kommer även att reglera mätning av biobränsle. > Tillväxt 23

25 GÅRDEN VIRKESSERIE VIRKESMÄTNING bildades 1892 och hette Ångermanelfvens Tumningsförening. Den skulle säkerställa att man mätte på samma sätt vid alla virkesaffärer och att man kunde konkurrera med priset och skapa en sund marknad. Förr när man vägde saker, hade ett kilo olika vikt på olika ställen i landet. Då konkurrerade man genom mätningen. I skogsbranschen sa man att så vill vi inte ha det, berättar Magnus Haapaniemi. I DAG ANVÄNDS ofta olika mått för olika sortiment. Men, när ett mått väljs, som till exempel måttet kubikmeter toppmätt under bark, m 3 toub, ska alla kunna lita på att detta mått används på samma sätt över hela landet. Då och då förekommer att skogsägare klagar på mätbeskeden. Ja, det händer. Det kan bli att någon är missnöjd, säger Magnus Haapaniemi. Skogsägaren kan begära en extra kontroll. Det händer att det förekommer felaktigheter, men mycket sällan, enligt Magnus Haapaniemi. n FAKTA Travmätning Sågtimmer mäts ofta i industrin eller större virkesterminaler. Det mesta travmäts, vilket betyder att man mäter yttermåtten på ett lastbilslass. Stickprov tas sedan för att användas som omräkningsfaktor mellan travens mått inklusive luft och den verkliga volymen, som kallas det fasta måttet. Mindre skogsägares leveranser av sågtimmer kan mätas stock för stock. Källa: Siljansfors skogsmuseum På de nya mätbeskeden tillkommer uppgifter om namnet på mätaren, mätmetoden och platsen där råvaran mättes. 24 Tillväxt

26 VIRKESMÄTNING VIRKESAFFÄREN Mätning av biobränsle regleras i lag En ny virkemätningslag införs enligt planen om drygt ett år. Då kommer även mätningen av biobränsle stubbar, toppar och grenar att regleras. Frågan för branschen är vilket eller vilka mått som ska användas. Text: Carina Gerken Christiansen Foto: Björn Svensson/Skogenbild SKOGS NÄRINGEN ÄR INTE längre bara en leverantör till timmer- och massaindustrin, utan en allt viktigare leverantör till energimarknaden. En hungrig marknad som sväljer fiber i vilken form den än kommer; grenar, stubbar och toppar, allt går ner. Detta spretiga sortiment låter sig inte mätas så lätt i skogsbranschens traditionella mått som kubikmeter toppmätt under bark eller kubikmeter fast under bark, i stället har en rad andra mått börjat användas alltmer. Oftast handlar det om vikt eller volym. Båda har sina problem. Inte minst för att andelen vatten i varan kan variera kraftigt. En fråga är hur marknaden för biobränsle ska fungera. Hur skogsägaren ska kunna sälja till högstbjudande, när köparna anger olika mått i sina prislistor. PRIS ERNA FÖR BIOBRÄNS LE och massaved närmar sig dessutom varandra. Skogsägaren behöver veta om traven med massaved kanske i stället skulle betala sig bättre på värmeverket. Men hur ska han eller hon jämföra priser när måttslagen mellan biobränsle och massaved är helt olika? Lagändringen betyder att hundratals nya mätplatser kommer till som ansvarar för att mäta opartiskt enligt lagen. Det är värmeverk, terminaler för uppsamling av fiber till biobränsle, chaufförer som hämtar råvara, kort sagt alla som mäter för att avgöra storleken på den likvid som ska gå till första säljaren av råvaran, alltså skogsägaren. Den som mäter är också skyldig enligt lagen att delge säljaren av råvaran mätbeskedet. SDC i Sundsvall är det företag som förvandlar mätarnas uppgifter om virket till de mätbesked där även Lars Persson, affärsutvecklare på SDC, skogsbranschens IT-företag i Sundsvall. > En skotare samlar grenar och toppar som kan säljas som biobränsle. Det viktigaste är att man skapar ordning, reda och kontroll. Lagen kommer att skärpa upp hela verksamheten. Tillväxt 25

27 VIRKESAFFÄREN VIRKESMÄTNING > värdet i kronor anges. Den som möjligen tyckt att nuvarande mätbesked är svåra att tyda kommer sannolikt inte att få det lättare med nya lagen. Mätbeskeden i pappersform kommer i stort att få samma utformning som nu, men nya uppgifter tillkommer, som namnet på mätaren, mätmetoden och platsen där råvaran mättes. Sannolikt blir det så småningom möjligt att få mätbesked på webben och skogsägaren ska kunna välja hur ofta mätbeskeden ska komma. Efter varje last som körs iväg, när hela avverkningen är gjord eller kanske månadsvis. Lars Persson, affärsutvecklare på SDC i Sundsvall, säger att målet är att det ska bli väldigt flexibelt för skogsägaren. Men han eller hon behöver prata med köparen om hur ofta och i vilken form mätbeskeden ska komma. En fråga som branschen arbetar mycket med är hur uppsamlingsterminalerna för biobränsle ska mäta den inkommande obearbetade råvaran. Det är ofta lämpligt att mäta in den enskilda leveransen redan där för att klara av ersättningen till skogsägaren. Invägning är en metod man funderar mycket på. Men eftersom vatten halten varierar måste vägning kompletteras med torrhaltsprovtagning. Ett problem för branschen, men som inte regleras i lagen, är hur skogsägaren ska kunna veta om en råvara som kan säljas som massaved med måttet kubikmeter fast under bark skulle betala sig bättre som biobränsle, mätt i vikt. L ARS PERSSON S ÄGER att det går att jämföra måttslagen, åtminstone ganska bra. Det finns en relation, ganska statiska tal, mellan ton torrvikt och kubikmeter fast under bark. Man vet ungefär hur det ser ut, säger han. Lars Persson är nöjd med att det kommer en ny virkemätningslag. Det viktigaste är att man skapar ordning, reda och kontroll. Lagen kommer att skärpa upp hela verksamheten. Maria Stenquist, informationsansvarig på SDC, säger att det finns många nya tekniker på gång för mätning av biobränsle. Det gäller att finna många kostnadseffektiva lösningar för mindre mätplatser där biobränsle hanteras, till exempel fler typer av vågar eller fjärrmätning med hjälp av kameror. Riksdagen kommer sannolikt att besluta om ny virkesmätningslag framåt vårkanten. Förändringen ska, enligt planen, genomföras vid årsskiftet 2014/2015. Maria Stenquist, SDC n FAKTA Definitioner och begrepp FOTO: PER HELANDER SKOGSKUBIKME- TER: Här ingår hela trädstammens volym ovan stubbskäret inklusive trädstammens bark men utan trädgrenar. BRUTTOAVVERK- NING: Volymen av alla stammar som avskilts från stubben, även fällda stammar som inte tillvaratagits, till exempel röjningsstammar. NETTOAVVERK- NING: Stammar som helt eller delvis tillvaratagits. VIRKESUTTAG: Den gagnvirkesvolym som bortforslats från avverkningsplatsen. Källa: Skogsstyrelsen Störst volym massaved Virkesmätningsföreningarna mätte under 2011 in 94,6 miljoner m 3 fub (kubikmeter fast under bark) virke. Av detta var 36,3 miljoner timmer, 41,7 miljoner massaved (inklusive träddelar), 10,2 miljoner flis och 6,5 miljoner spån, bark och biobränsle. Källa: Skogsstyrelsen Avverkning på hektar under 2010: hektar slutavverkades hektar gallrades hektar röjdes Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen Rätt längd på leveransvirket Leveransvirke innebär att skogsägaren levererar färdigt virke, oftast vid bilväg. Vid försäljning av leveransvirke bör säljaren teckna kontrakt med köparen innan avverkningen, så att stockarnas längder passar de sortiment som köparen söker råvara till. Källa: Mellanskog n FAKTA Vanliga ord vid virkesmätning SDC, skogsnäringens IT-företag, har i samband med nya virkesmätningslagen definierat vanliga begrepp vid virkesmätning: VMF Virkesmätningsföreningen VML Lag, förordning samt föreskrifter för virkesmätning. VIRKE Stam, stubbe, grenar av träd, i ursprunglig eller sönderdelad form. VIRKESPARTI Virkeskvantitet som avgränsas av virkesorder eller kontrakt, sortiment och mätmetod. VIRKESMÄTNING Kvantifiering och egenskapsklassning av virke. 26 Tillväxt MÄTANDE FÖRETAG Mätande företag är den aktör som är juridiskt ansvarig för virkesmätning. Mätning utförs i egen regi eller via mätombud. MÄTOMBUD Mätombud är den aktör som utför virkesmätning på uppdrag av mätande företag. VEDERLAGSGRUNDANDE KVANTITET Kvantitet av virke uttryckt i överenskommet måttslag som används för beräkning av virkesvärde. MÅTTSLAG Samlingsnamn för olika kvantitetsdefinitioner inom skogsbruket. AVTALAT MÅTTSLAG Måttslag som finns på avtal mellan säljare och köpare. MÄTPLATS Virkets fysiska plats vid kvantifiering. MÄTMETOD Metod för fastställande av kvantitet. SKÖRDARMÄTNING Virkesmätning som utförs med hjälp av skördarens mätutrustning övervakad och kontrollerad av skördarföraren. MÄTNINGSHÄNDELSE Resultat av utförd mätning. CHAUFFÖRSMÄTNING Virkes mätning som utförs av chauffören som utför virkestransport.

28 VIRKESMÄTNING VIRKESAFFÄREN Föryngring Medelarealen på anmälda föryngringsavverkningar var 4,4 hektar under Sammantaget anmäldes föryngringsavverkningar på sammanlagt hektar skog. Källa: Skogsstyrelsen Mått på biobränsle Biobränsle kan mätas på flera olika sätt. Om det handlar om en trave stockar kan man mäta med måttet kubikmeter fast under bark. Mätning kan ske på många platser Den nya virkesmätninglagen ställer krav på korrekt mätning av biobränsle. Hundratals mätare kommer till som blir ansvariga enligt lagen; värmeverk, uppsamlingsterminaler, chaufförer med flera. Mätaren ansvarar för att skogsägaren får ett mätbesked. Flisad råvara kan mätas med ttv, ton torrvikt eller med måttet m3s som betyder stjälpt mått. Energimarknaden: En hungrig marknad som sväljer fiber i vilken form den än kommer; grenar, stubbar och toppar, allt går ner. AVTAL MELLAN SKOGSÄGARE OCH VIRKESKÖPARE Timmer och massaved Måttet kubikmeter toppmätt under bark används ofta vid försäljning av sågtimmer eftersom måttet vid toppen anger hur många brädor stocken kan ge. Ett annat mått, måttet kubikmeter fast under bark, som förkortas m3fub, används ofta vid försäljning av massaved eftersom hela stocken kan kokas till massa. AVVERKNING VÄRMEVERK SKOTNING MÄRKNING VIRKESMÄTNING Tillväxt 27

29 LIKVIDEN VIRKESAFFÄREN 6 VIRKESSERIE: Likviden Vi har kommit fram till sista delen i vår virkesserie, och nu ska det handla om pengarna, det vill säga virkeslikviden. Det viktigaste att komma ihåg när det gäller likviden är att planera för den noga långt innan maskinerna rullar in. Hur mycket pengar blev det? Givetvis är virkesköparens pris viktigt. Men den som tror att han gör en fin affär bara för att virkespriset blev bra riskerar att lura sig själv. För ännu viktigare är ofta planeringen av skatten. Text Carina Gerken Christiansen I SVERIGE GÖRS VARJE år tusentals virkesaffärer mellan virkesköpare och privata skogsägare för ett sammanlagt värde på runt tolv miljarder kronor. I en stor del av dessa affärer har skattenivån större betydelse för lönsamheten än det förhandlade virkespriset. Skillnaden mellan dålig och god skatteplanering är nämligen större än vad många tror. Den som inte planerat för sin skatt i Mats Bygge förväg kan komma att få betala uppåt 70 procent av virkeslikviden i skatt. Av virkeslikviden bidde det då ingen rock utan bara ett par vantar kvar när skatten är dragen. Det omvända förhållandet kan gälla för den som använder de regelverk som finns för att minska skatten. Han eller hon får i stället behålla huvuddelen av virkeslikviden 70 procent eller mer. > Ta del av alla artiklar i vår virkesserie. Du hittar dem på vår hemsida. handelsbanken.se/skogochlantbruk Tillväxt 23

30 VIRKESAFFÄREN LIKVIDEN FAKTA Virkesaffären 1. När är det dags? Ska biologin eller plånboken styra? Så vet du att det är dags att avverka. 2. Sälja virket? Rotpost eller leveransrotköp? Prislistor. Upphandlingsunderlag. Så jämför du anbud. 3. Kontraktet Så undviker du fallgroparna. 4. Avverkningen Så förbereder du avverkningen. Vägar, naturhänsyn med mera. 5. Mäta virke Flera måttslag och mätmetoder gör att många upplever virkesmätning som krångligt. Om drygt ett år väntas nya virkesmätningslagen börja gälla. Även mätning av biobränsle kommer att regleras. 6. Likviden Betalningsplan, skogskonto eller skogslikvidkonto? Återinvestera direkt? Så blir skatten. > Skillnaden mellan dessa två exempel är kort sagt planering och kunskap i det ena fallet och brist på planering och kunskap i det andra. MATS BYGGE ÄR skattekonsult i Stockholm på rådgivnings- och mäklarföretaget Areal. Enligt hans bedömning betalar svenska skogsägare varje år hundratals miljoner för mycket i skatt från sina virkesaffärer. Han kallar det ett slags ojämlikhet i skattesystemet. Skattereglerna är krångliga i syfte att det till slut ska bli så rättvist som möjligt. Men de krångliga reglerna skapar en annan sorts orättvisa genom att den som inte har kunskap och inte skaffar hjälp med rådgivning riskerar att betala för mycket i skatt. Om du gör ett avdrag som är fel så kontaktar Skatteverket dig och påpekar detta, men om du missar möjligheter till lägre skatt i deklaratio- nen och betalar in för mycket i skatt, då får du inget samtal eftersom det är fullt lagligt att betala för mycket, säger Mats Bygge. Enligt hans uppskattning betalar väldigt många, kanske uppemot hälften, av de svenska skogsägarna för mycket för att de inte känner till de gynnsamma skatteregler som finns. Ett exempel är de medelålders skogsägare som också har en vanlig anställning. Om virkeslikviden bara läggs på inkomsten, som redan är god, riskerar personen en skatt på kanske procent på nettovinsten från avverkningen. Det kan hända om man navigerar fel, har dålig framförhållning och en deklarationshjälp som inte känner till reglerna för skogsägare så väl, säger Mats Bygge. MEN MED HJÄLP AV så kallad räntefördelning skulle samma nettovinst i stället beskattas med 30 procent. Just för skogsägaren är det ofta bra att ha pengarna kvar på banken. Men de ska som sagt sitta på ett konto med ränta. Räntefördelning handlar om att man får en fiktiv avkastning på eget kapital och denna avkastning kan man plocka ut från verksamheten med 30 procents skatt. Det är frivilligt att yrka detta och om man inte gör det så missar man förstås möjligheten. Eftersom räntefördelning bygger på storleken på det egna kapitalet gynnas skogsägaren av att ha stora tillgångar och små skulder. Detta innebär att det kan vara negativt att ta sin virkeslikvid när den kommer och köpa en aktiefond eller investera i andra värdepapper. OM SKOGSÄGAREN investerar pengarna i aktiefonder eller privatobligationer får de inte längre räknas med som tillgång i näringsverksamheten, säger Mats Bygge. Av den anledningen måste den alternativa investeringen i exempelvis aktier vara ordentligt lönsam för att avkastningen ska väga upp möjlighe- 24 Tillväxt

31 LIKVIDEN VIRKESAFFÄREN ten att med hjälp av större räntefördelning ta ut mer pengar från skogen med 30 procents skatt. Just för skogsägaren är det ofta bra att ha pengarna kvar på banken. Men de ska som sagt sitta på ett konto med ränta. Återinvestering av virkeslikviden i verksamheten är något han starkt rekommenderar. Det är det bästa. Plantera, röja och satsa på vägar är ofta en mycket god investering. Fastigheten avkastar mer på sikt. Det är kul att ha en välskött fastighet med fina ungskogar och det är både avdragsgillt och lönsamt, säger han. En annan grupp som ofta inte känner till de nya, mer gynnsamma skattereglerna är de äldre skogsägarna. Mer än en tredjedel, 35 procent, av de svenska skogsägarna är pensionärer. Många av dem bor kvar och arbetar en del på gården men gör sällan några större avverkningar utan tänker FAKTA Vanligt att återinvestera DET MEST typiska användningsområdet för virkeslikviden hos Sveriges privata skogsägare är investeringar i fas tigheten. Oftast använder de mellan 11 och 30 procent av likviden till detta. Näst vanligaste användningsområdet är privat konsumtion. Det visar ett examensarbete från 2012 av Marcus Ederyd, SLU. Examensarbetet avsåg endast avverkningslikvider från slutavverkningar och inte gallringar eller andra ingrepp i skogen. att de ska spara skogen till nästa generation. DEN HÄR GRUPPEN tror ofta att skatten är mycket högre än den är. De kanske kommer ihåg situationen på talen när de möjligen brände fingrarna med den tidens oerhört höga skatter, det har de inte glömt, säger Mats Bygge. Men situationen i dag är en helt annan. Allra lägst skatt har de som är födda före 1937, jobbar en del på sin fastighet och har låg pension. De har ofta möjlighet att betala endast procent i skatt på nettovinsten från virkeslikviden. En mycket gynnsam skattesituation som de ofta inte känner till, säger Mats Bygge. NÄR DESSA GAMLA skogsägare avlider upphör möjligheten till den låga skatten redan under dödsåret. För de barn som då ofta ärver och kanske behöver avverka för att ta ut pengar från fastigheten, till exempel för att kunna köpa ut varandra, blir skatten betydligt högre, i extremfallen procent. Skogsinnehav, ofta vårdade under generationer, riskerar att delvis ätas upp av skatt, helt i onödan. Den här äldre generationen borde vara mycket mer aktiv. De skulle kunna sälja några rotposter och passa på att ta ut pengar från sina gamla skogskonton till riktigt låg skatt, för då finns det skattat kapital när nästa generation ska ta över, säger Mats Bygge. En annan möjlighet för att minska skatten är att dela upp betalningen på flera år efter en större avverkning. Det kallas betalningsplan och innebär att virkesköparen betalar ut virkeslikviden i delbetalningar på minst två skilda år. Då redovisar man skogsintäkten och momsen i den takt pengarna > Tillväxt 25

32 0 VIRKESAFFÄREN LIKVIDEN Experternas råd om virkesaffären Skatt och virkespriser påverkar väldigt mycket, men det är banne mig skatten som är viktigast för lönsamheten. Planera för virkeslikviden innan kontraktet skrivs med virkesköparen. Betalningsplan med flera delbetalningar kan vara bra vid stora utbetalningar. Sätt inte in virkeslikviden på skogskontot innan deklarationen är gjord. Risken är att du sätter in mer än du får. Sätt först in virkeslikviden på ett konto med bra ränta, till exempel ett skogslikvidkonto. Flytta sedan över rätt summa till skogskontot efter deklarationen. Lantbrukarhustrur med låg pension missar ofta möjligheten att ta ut inkomster från skogen till mycket låg skatt. Äldre gårdsägare glömmer ofta att skatta som aktiva på sin gård och missar då möjligheten till lägre skatt. Återinvestering i fastigheten (plantering, röjning, vägbyggen) är ofta lönsamt. Reglerna är krångliga. Ta hjälp av en skattekonsult som kan skog. > kommer och inte allt på kontraktsåret, som huvudregeln annars är. Mats Bygges råd är att fundera på den möjligheten för virkeslikvider över kanske kronor. Många skogsägare avverkar inte varje år utan har större slutavverkningar vart tredje, fjärde eller femte år. Hugger du för en mil- jon så kan det vara bra att dela upp betalningen på tre fyra år så att allt inte kommer samtidigt i deklaratio- nen. Då blir det smidigare att ta hand om pengarna på ett skattemässigt bra s ä tt. DENNA ÖVERENSKOMMELSE med virkesköparen behöver göras när kon- traktet om virkesaffären formuleras. Det minst lönsamma för en skogsägare är att sköta skogen lite som det faller sig. Skogsägaren som lite oplanerat hugger för att grannen gör det eller för att få fram pengar till ett bilbyte riskerar förstås en högre skatt. På frågan om vad som är av störst vikt för en lönsam virkesaffär, virkespriset eller skatteplaneringen, svarar Mats Bygge så här: Skatt och virkespriser påverkar väldigt mycket, men det är banne mig skatten som är viktigast för lönsamheten. Men, säger han, för större slutavverkningar är det förstås bra att pricka in en högkonjunktur. NÄR DU VÄNDER dig till seriösa köpare kommer den erbjudna betalningen inte att variera med mer än 10, max 15, procent upp och ner. Du får inga skambud utan de flesta bjuder seriöst. När det gäller skatten kan den variera betydligt mer än så. Vad vill du betala i skatt? Skatten på virkesaffären kan variera mellan 30 och 70 procent beroende på vilka åtgärder du som skogsägare vidtagit. Genom att planera för avverkningen och vad som ska hända med inkomsterna, kan skatten sänkas dramatiskt. Förtjänst efter avverkningen Skatt ILLUSTRATION: MARTIN GRADÉN % RÄNTE- FÖRDELNING SKOGS- KONTO 60 BETALNINGS- PLAN Tillväxt

33 LIKVIDEN VIRKESAFFÄREN Äldre lantbrukarhustrur går miste om inkomster Äldre lantbrukarhustrur missar ofta att ta ut inkomster från skogen. Eftersom de ofta har låg pension blir skatten på skogsinkomsten låg. Text: Carina Gerken Christiansen FOTO BILDARKIVET FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ATT kunna ta ut skogsinkomsten till låg skatt är att de deklarerar sig som aktiva på gården. Aktiv betyder minst 500 timmars arbete per år och det handlar inte om att personen måste ut i skogen och grovjobba. Man kan göra de sysslor man kan. Medhjälpande make eller maka behöver inte ens komma upp i 500 timmar, säger Bernt Fransson, skogsekonom på rådgivningsföretaget Skog och lantbruk i Växjö. Han säger att många pensionärer som är skogsägare, såväl kvinnor som män, glömmer att deklarera sig som aktiva och betalar därmed för mycket s k a tt. MÅNGA ÄR VANA att skatta enligt modellen räntefördelning, vilket betyder att de kan ta ut inkomster från skogen till 30 procents skatt. Men med dagens skatteregler kan de sänka skatten ytterligare. Bernt Fransson tror att många väljer formen räntefördelning av gammal vana. Det finns mycket slentrian i det där. De gör ju en hel del på sina fastigheter, säger han. Skatten blir särskilt låg om personen har låg pension, vilket många äldre lantbrukarhustrur har. Om pensionen är kronor om året finns det goda möjligheter att ta ut inkomster till låg skatt, så låg som 15 procent, säger han. Bernt Fransson Många pensionärer som är skogsägare, såväl kvinnor som män, glömmer att deklarera sig som aktiva och betalar därmed för mycket skatt. Tillväxt 27