Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunfullmäktige KS

Transkript

1 Kungörelse 1 (4) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunfullmäktige KS Skurups kommunfullmäktige kallas till sammanträde måndag, , kl i Nils Holgerssongymnasiets aula varvid nedanstående ärenden föreligger till behandling. Ledamöter uppmanas att i god tid anmäla ev. förhinder att närvara vid sammanträdet. Från kl serveras kaffe/te och smörgås till kommunfullmäktige. Frukt och vatten finns tillgängligt i entréhallen till kommunfullmäktige. Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer 1. Sammanträdets öppnande 2. Upprop och närvaroregistrering 3. Val av justerare Justering kl Godkännande av föredragningslista 5. Ärendeinformation från beredningarna, kommunstyrelsen och revisorerna till kommunfullmäktige 2018 KS Granskning avseende privata utförare KS Rapporteringsskyldighet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Socialtjänstlagen, ej verkställda beslut Förslag till kommunfullmäktige 8. Bidrag till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening 9. Justering av verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten i Skurups kommun KS KS KS Antagande av detaljplan för kv. Staren m.fl. KS Införande av rätt till heltid KS Tilläggsavtal till gällande konsortieavtal och ändring av bolagsordning SV/2011/ Sydvatten osa 31/3 13. Återrapportering av utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg 14. Svar på motion från Sten Hamberg (M) om utökad användning av kommunslogan 15. Svar på motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om att utrusta kommunens skolskjutsar med artificiell förarassistans KS KS KS KS Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

2 Kungörelse 2 (4) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunfullmäktige KS Nr Ärende Diarienummer 16. Svar på motion från Sven Rosengren (-) om parkeringsplatser utanför Systembolagets butik 17. Svar på motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om möjligheten att ge sjuksköterskorna körkort för att kontrollera undersköterskornas kompetens 18. Svar på motion från Pernilla och Jörgen Lidfeldt (SD) om installation av cykelpumpar i de större orterna i kommunen 19. Svar på motion från Niklas Sjöberg (-) med begäran om uppvaktning av Sveriges Kommuner & Landsting kring kostnader för flyktingmottagning 20. Svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om flyktingmottagning 21. Svar på motion från Jörgen Sjöslätt (C) m fl om skrivelse angående polismyndighetens långa handläggningstider av tillstånd 22. Svar på motion från Johan Bolinder (M) om hyreskontrakt i relation till etableringstid 23. Svar på motion från Lars Nyström (SD) om att polisanmäla ensamkommande barn som ljugit om sin ålder KS KS KS KS KS KS KS KS Svar på motion från Niklas Sjöberg (-) m fl om arvoden KS Svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om Skurups kommuns yttrande till förvaltningsrätten 26. Svar på motion från Anders Bengtsson (L) om omarbetning och revidering av kommunens s k nyckeltal 27. Svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om tillämning av utdrag ur belastningsregistret 28. Svar på motion från Sten Hamberg (M) om registrering och uppföljning av medborgarnas inkomna ärenden som inte diarieförs 29. Medborgarförslag om insatsstyrka - återkallat av förslagställaren Svar på interpellationer och frågor 30. Svar på medborgarförslag om en policy att tjänstetillsättningar prövas genom ett öppet rekryteringsförfarande 31. Svar på medborgarförslag om trädgårdavfall till flis-eldat värmeverk i Rydsgård KS KS KS KS KS KS KS Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

3 Kungörelse 3 (4) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunfullmäktige KS Nr Ärende Diarienummer 32. Svar på interpellation från Sven Rosengren (-) till kommunstyrelsens ordförande om hur många i Skurup folkbokförda elever gick i andra kommuners skolor höstterminen Svar på interpellation från Sven Rosengren (-) till kommunstyrelsens ordförande om ekonomiskt bistånd och återsökande från Migrationsverket 34. Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande gällande uthyrning av villor, ställd av Lars Nyström (SD) 35. Svar på interpellation från Anders Kristiansen (-) till kommunstyrelsens ordförande om ensamkommande barns ålder 36. Svar på interpellation från Anders Kristiansen (-) till kommunstyrelsens ordförande om antal ensamkommande flyktingbarn under åren Svar på interpellation från Anders Bengtsson (L) och Eva Hallmer Lindahl (L) till Skurupshem AB:s ordförande om interna processer 38. Svar på interpellation från Niklas Sjöberg (-) till kommunstyrelsens ordförande om sk Fake-News avseende uppgift om grundskoleelever i kommunen som studerar hos annan huvudman 39. Svar på fråga från Sten Hamberg (M) till kommunfullmäktiges ordförande vad görs för att inte få bordlagda ärenden pga att de inte hinner behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde 40. Svar på fråga från Sten Hamberg (M) till kommunfullmäktiges ordförande hur många av de motioner och medborgarförslag som behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde är yngre än ett år 41. Svar på Sven Rosengrens (-) fråga till kommunfullmäktiges ordförande om näringslivsrådet och dess ordförande har fått tillfälle att läsa näringslivs-planen innan planen antogs i kommunfullmäktige Nya interpellationer, motioner och medborgarförslag 42. Motion från Lars Nyström (SD) om behandling av drogberoende i egen verksamhet Remissinstans: individ- och omsorgsberedningen KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS KS Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

4 Kungörelse 4 (4) Beslutande organ Datum Diarienummer Kommunfullmäktige KS Nr Ärende Diarienummer 43. Medborgarförslag om äldreboendegaranti som ger alla över 85 år möjlighet att själva välja sitt boende Remissinstans: individ- och omsorgsberedningen 44. Medborgarförslag om förlängt öppethållande av dagverksamheten Kristallen på Flintebro Remissinstans: individ- och omsorgsberedningen 45. Motion från Niklas Sjöberg (-) om att utveckla istället för att avveckla biblioteket i Abbekås Remissinstans: kultur- och fritidsberedningen 46. Medborgarförslag om införande av subventionerade tilläggskort på kollektivtrafiken för gymnasieungdomar i kommunen Remissinstans: kommunstyrelsen 47. Anmälan interpellation från Johan Bolinder (M) till kommunstyrelsens ordförande om att ökad andel ekologisk mat skulle upphöra 48. Anmälan nya motioner, medborgarförslag, interpellationer och frågor KS KS KS KS KS Val av ersättare i kommunstyrelsen efter Anders Hansson (V) KS Val av ersättare i personalutskottet efter Anders Hansson (V) KS Val av ersättare i stiftelsen Rydsgårdshus efter Anders Hansson (V) KS Lena Axelsson Ordförande Christian Björkqvist Sekreterare direkt christian.bjorkqvist@skurup.se Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

5 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen KS SBB 22 Dnr KS Ärendeinformation från beredningarna, kommunstyrelsen och revisorerna till kommunfullmäktige 2018 Samhällsbyggnadsberedningens beslut Sammanfattning från samhällsbyggnadsberedningens möte : - Medborgarförslag om batterisoptunna är färdigbehandlat och föreslås bifall. - Medborgarförslag om att inskränka nyttjandet av cykelväg mellan Rutgeroch Mackleanskolan anses vara färdigbehandlat och föreslås avslag. - Motion om att permanent utöka antalet parkeringsplatser vid Rydsgårds station anses färdigbehandlad och föreslås bli besvarad. Justerandes signatur

6 KS aö!. ^ SKURUPS KOMMUN Revisorerna För svar senast den 31 maj 2018 Kommunstyrelsen SKURUPS KOMMUN För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning avseende privata utförare EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Skurups kommun granskat om kommunstyrelsens kontroll vid utbetalning till privata utförare vid insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) varit ändamålsenlig. Vår sammanfattande bedömning är det i delar finns tillräckliga kontroller och rutiner vid utbetalning till privata utförare. Vi grundar bedömningen på att det för insatser enligt socialtjänstlagen finns kontroller i kommunförbundet Skånes ramavtal samt att det finns rutiner för hantering av fakturor både när det gäller insatser enligt socialtjänstlagen och LSS. Det är däremot inte tillfredsställande att det saknas skriftliga dokumenterade rutiner för fakturahanteringen. Vi noterar också att det i några av avtalen utanför kommunförbundets ramavtal saknar tillräcklig reglering avseende möjligheterna till insyn. Enligt genomförd stickprovsundersökning följs utbetalningsrutiner och attestförteckning. Det är slutligen otillfredsställande att en enskild medarbetare kan utföra flera kritiska moment i utbetalningskedjan och dessutom ändra sin egen behörighet i systemet. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Ta fram skriftliga dokumenterade rutiner för hantering av fakturor från privata utförare. I avtal utanför ramavtalen tydligt reglera möjligheterna till insyn. Säkerställa att en enskild medarbetare inte kan genomföra flera moment i utbetalningskedjan. Se till att behörigheter inte kan ändras av medarbetare med ansvar för registrering och utbetalning. Vid risk- och väsentlighetsanalysen i samband med intern kontroll särskilt beakta de specifika problem kring rutiner och avtal som kan uppstå vid användning av privata utförare. Gjorda iakttagelser har sammanställts i bifogad rapport. Revisorerna önskar svar från kommunstyrelsen angående ovan nämnda rekommendationer senast

7 KS 2ö\<%. 21% a Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2018 Skurups kommun Granskning avseende privata utförare EY Building a better working world

8 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Genomförande 4 3. Revisionskriterier 4 4. Granskningsresultat Riskanalyser och kontroller Rutiner för utbetalning Möjlighet till insyn, styrning och uppföljning Intern kontroll g 5. Sammanfattande bedömning 10 Bilaga 1: Källförteckning 11 Bilaga 2 - Stickprovskontroll 12 1

9 Piiildnri,, h.^u.t 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Skurups kommun granskat om kommunstyrelsens kontroll vid utbetalning till privata utförare vid insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) varit ändamålsenlig. Vår sammanfattande bedömning är det i delar finns tillräckliga kontroller och rutiner vid utbetalning till privata utförare. Vi grundar bedömningen på att det för insatser enligt socialtjänstlagen finns kontroller i kommunförbundet Skånes ramavtal samt att det finns rutiner för hantering av fakturor både när det gäller insatser enligt socialtjänstlagen och LSS. Det är däremot inte tillfredsställande att det saknas skriftliga dokumenterade rutiner för fakturahanteringen. Vi noterar också att det i några av avtalen utanför kommunförbundets ramavtal saknar tillräcklig reglering avseende möjligheterna till insyn. Enligt genomförd stickprovsundersökning följs utbetalningsrutiner och attestförteckning. Det är slutligen otillfredsställande att en enskild medarbetare kan utföra flera kritiska moment i utbetalningskedjan och dessutom ändra sin egen behörighet i systemet. Vi har bland annat gjort följande iakttagelser: En stor del av placeringarna vid insatser enligt socialtjänstlagen sker enligt ramavtal med kommunförbundet Skåne. Det saknas skriftliga dokumenterade rutiner för hantering av fakturor avseende privata utförare. För vissa typer av betalningar är det möjligt för medarbetare att utföra flera känsliga delar i utbetalningskedjan. En enskild medarbetare med ansvar för registrering och betalning av fakturor kan själv ändra sin behörighet i systemet. Det genomförs inte någon intern kontroll specifikt avseende privata utförare. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Ta fram skriftliga dokumenterade rutiner för hantering av fakturor från privata utförare. I avtal utanför ramavtalen tydligt reglera möjligheterna till insyn. Säkerställa att en enskild medarbetare inte kan genomföra flera moment i utbetalningskedjan. Se till att behörigheter inte kan ändras av medarbetare med ansvar för registrering och utbetalning. Vid risk- och väsentlighetsanalysen i samband med intern kontroll särskilt beakta de specifika problem kring rutiner och avtal som kan uppstå vid användning av privata utförare. 2

10 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kommunen köper kommunal verksamhet av privata utförare inom olika områden, bland annat när det gäller socialtjänst och funktionsstödsområdet. I vissa fall är det inte kommunen själv som väljer och beställer av utföraren, utan den som är i behov av stöd. Detta gäller till exempel för LSS 1 -verksamheten. När det gäller insatser enligt socialtjänstlagen är det kommunen som beställer och tecknar avtal med utförare. Om den interna kontrollen av de privata utförarna brister riskerar kommunen att betala ut ersättning för ej utförd tjänst, men även att utbetalning sker till oseriösa företag. En central del i arbetet med intern kontroll är riskbedömning och riskhantering. I dessa processer analyseras riskerna och kontrollaktiviteter etableras för att minska riskerna. En grundläggande risk- och väsentlighetsanalys ska göras av respektive nämnd för att kartlägga väsentliga processen, rutiner och system samt för att se vilka sårbarheter som finns. Den nationella utredningen om assistansersättningens kostnader lämnade i september 2012 betänkandet "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning". Anledningen till utredningsuppdraget var tidigare identifierade brister i granskning och kontroll av assistansbolag. Eftersom stödet berör flera aktörer, såväl statliga myndigheter som kommuner och landsting, krävs samordning av bland annat kontroller. De förtroendevalda revisorerna i Skurups kommun har inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat anlitandet av privata utförare som ett riskområde. Mot bakgrund av detta har revisorerna beslutat att genomföra en granskning av kommunstyrelsens kontroll av utbetalning av stöd avseende insatser enligt socialtjänstlagen och LSS Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsen har ändamålsenliga rutiner och system för kontroll av utbetalning av ersättning till privata utförare för insatser enligt socialtjänstlagen och LSS. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Genomförs det tillräckliga riskanalyser i arbetet med privata utförare? Är kontrollerna tillräckliga inför anlitande och utbetalning till privata utförare avseende insatser enligt socialtjänstlagen och LSS? Finns tydliga och dokumenterade rutiner för utbetalning av ersättning till privata utförare? Har kommunen verktyg för att upptäcka och synliggöra eventuella oegentligheter? Ges kommunstyrelsen möjlighet till insyn, styrning och uppföljning genom avtalen med respektive utförare? Sker det tillräcklig intern kontroll av arbetet med utbetalningar till privata utförare? 1 Lag om stöd och service till funktionshindrade

11 King,'jKii bi 2.3. Genomförande Granskningen grundas på intervjuer och dokumentstudier (se bilaga 1), Intervjuer har skett med chefer och medarbetare i berörda verksamheter. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakgranska rapporten. Granskningen är genomförd december februari Revisionskriterier I denna granskning utgörs revisionskriterierna av: Kommunallagen "7 Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet lämnats över till någon annan." med stöd av 3 kap. 16 har 4

12 Ruilrlhq wcrh'iq hplter tivrui 4. Granskningsresultat 4.1. Riskanalyser och kontroller Iakttagelser Insatser enligt socialtjänstlagen Kommunförbundet Skåne upphandlar på uppdrag av medlemskommunerna bland annat HVB (hem för vård och boende) för placering av barn och unga, ensamkommande barn samt vuxna och har en anställd upphandlare för det arbetet. När det gäller anlitande av privata utförare avseende insatser enligt socialtjänstlagen för barn och unga, vuxna och ensamkommande barn använder Skurups kommun i första hand de ramavtal som tecknats av kommunförbundet Skåne. Verksamhetschefen och en av enhetscheferna är kontaktpersoner gentemot kommunförbundet när det gäller ramavtalsupphandlingarna och kan lämna synpunkter och önskemål från kommunen. I samband med att upphandlingar av ramavtal överklagas kan det förekomma avtalslösa perioder då kommunen behöver vända sig direkt till privata utförare. I de fallen används i huvudsak leverantörer som varit med i ramavtal tidigare och är kända av kommunen. Det finns då också ett stöddokument på kommunförbundet Skånes hemsida som beskriver tillvägagångssättet. Placeringar utanför ramavtal kräver även att det skrivs en särskild motivering vilket dokumenteras i ärendets akt. Sådana placeringar blir också föremål för diskussion i arbetsgruppen och med ansvarig enhetschef vilket beskrivs som ett sätt att säkerställa att verksamheten använder seriösa utförare som har kvalitet i sin verksamhet. När det gäller placeringar av vuxna missbrukare har det inte skett någon placering utanför ramavtalet under det senaste året, däremot när det gäller barn och unga. Det sker inga specifika riskanalyser inför anlitande av privata utförare inom berörda områden i Skurups kommun vilket också förklaras av att man i huvudsak använder leverantörer som tillhör kommunförbundets ramavtal. Av ramavtalen framgår att vårdgivarna ska ha de tillstånd som krävs för verksamheten. De ska också ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Kommunförbundet samarbetar med Skatteverket och följer kontinuerligt upp kraven på vårdgivare och eventuella underleverantörer när det gäller skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt. Kontrollen ska göras löpande under avtalsperioden och innebär bland annat att det inhämtas uppgifter om momsregistrering, F- skatt och eventuella skulder hos Kronofogden. Alla familjehemsplaceringar, placeringar på institution och köp av extern öppenvård i Skurups kommun går för beslut till myndighetsnämnden för individ och familjeomsorg. Placeringar kan således inte göras utan beslut i nämnden. Vid omprövning av beslut om placering begär verksamheten från utförarna in en rapport med tydlig information om vilka insatser som har getts och vilka resultat som har uppnåtts. Insatser enligt LSS När det gäller funktionsstödsområdet och LSS är det endast inom personlig assistans som det finns privata utförare. Det är en brukare med personlig assistans enligt LSS som har valt egen utförare, övriga brukare med personlig assistans enligt LSS har kommunen som utförare. När en brukare väljer egen utförare av personlig assistans är det inte kommunen som tecknar avtal med utföraren utan individen själv. Kommunen begär dock in avtalet samt en fullmakt som visar att brukaren ger bolaget rätt att ansöka om ersättning från kommunen. 5

13 EY Building a better «1! -i ni world När det gäller brukare som har assistansersättning från Försäkringskassan och anlitar privata utförare är det kommunen som ska ersätta sjuklönekostnader. I de fallen tecknar kommunen ett avtal med utföraren om utbetalning av ersättning för sjuklönekostnader och kommunen tar in en fullmakt från brukaren om att bolaget får söka ersättning Bedömning Att använda kommunförbundet Skånes ramavtal för placering vid insatser enligt socialtjänstlagen innebär enligt vår bedömning att det görs tillfredsställande kontroller av utförarna. Det är också positivt att det finns stöddokument för anlitande av utförare utanför ramavtalet, när så behövs, men vi vill betona vikten av att dessa dokument är kända och används av berörda medarbetare. När det gäller utförare inom personlig assistans enligt LSS har kommunen såvitt vi bedömer mer begränsade möjligheter att göra kontroller Rutiner för utbetalning Iakttagelser Insatser enligt socialtjänstlagen Vårdfakturor inkommer till verksamhetens administratör som ankomststämplar och sätter en stämpel för ifyllande av attester på fakturan. Fakturan lämnas sedan till ansvarig handläggare. Handläggaren mottagningsattesterar fakturan på själva handlingen och ska kontrollera mot beslutet att det är rätt person och att tidsperiod och kostnad stämmer. Därefter lämnas fakturan tillbaka till administratören som lämnar den till berörd enhetschef för beslutsattest. Enhetschefen kontrollerar att mottagningsattest är gjord och att kostnaden stämmer. Administratören får sedan tillbaka fakturan och gör en kontroll av uträkningen på fakturan och skriver i kontosträngen för betalning. Det görs också en kontroll i verksamhetssystemet att det finns beslut och att perioden stämmer. Det finns en pärm där det för varje ärende noteras period och vad som betalas. I samband med det kan kontroll också göras mot tidigare fakturor/betalningar och avvikande belopp kan upptäckas. Sedan läggs betalningen in i verksamhetssystemet. När ovanstående är gjort skickas en fil med dagens utbetalningar av en annan administratör i verksamheten. När pengarna har gått iväg tas det ut en lista som verksamhetschefen signerar i efterhand. Individ- och omsorgsförvaltningen har ett kvalitetsledningssystem som bland annat innehåller kartläggning av verksamhetsprocesser och rutiner. Det finns dock ingen dokumenterad skriftlig rutin för hanteringen av fakturor och ingen egentlig ersättare om ordinarie administratör är frånvarande. Det framkommer att verksamhetens administratörer har behörighet att lägga in betalningsmottagare och att göra utbetalningar i verksamhetssystemet, även om det är sagt att samma person inte ska kunna göra alla moment. Det finns också möjlighet för administratör att själv ändra sin behörighet i systemet. Behörighetsadministration kan också göras av verksamhetens systemförvaltare. 6

14 EY Building 3 better working world Verksamheten tillämpar inte någon form av beloppsspärr med begränsning av hur stora utbetalningar som kan göras av enskild medarbetare vid ett och samma tillfälle. Personlig assistans Fakturor avseende personlig assistans kommer in till administratör inom LSS-verksamheten tillsammans med tidrapporter som har signerats av de assistenter som har arbetat. Det framgår där vilka tider assistenterna har arbetat och om det har tagits in vikarier. Tidrapporterna är inte signerade av brukare eller ställföreträdare. Fakturan kontrolleras mot angivna tider och det görs en avstämning av den ersättning som begärs. Uppgifterna registreras i en tabell (excelfil). Administratören mottagningsattesterar och konterar fakturan och därefter går den till ansvarig chef för beslutsattest. Efter beslutsattest går fakturan till betalning via ekonomisystemet. Vid årets slut eller vid behov dras det ut en lista på de betalningar som har gjorts och timmarna summeras och stäms av mot excelfilen. Detta görs för att stämma av att betalade timmar inte överstiger det som brukaren har blivit beviljat. När det gäller ersättning för sjuklöner i ärenden med assistansersättning inkommer fakturor samt bilagor med uppgifter om utförd assistans med signatur från den personlige assistenten eller rapporter från Försäkringskassan där assistenten redovisat sin vid. Oftast inkommer det lönespecifikationer från assistenten där avdrag för sjukfrånvaro framgår. Det inkommer också utdrag som visar att en vikarie har arbetat de aktuella timmarna. Vilka underlag som inkommer varierar något beroende på att olika utförare har olika system. Kontroll görs alltid av att det har funnits en merkostnad i form av vikarie vid sjukdom. Det har hänt vid något tillfälle att begäran om ersättning för sjuklönekostnader inkommit utan att det funnits en merkostnad för vikarier. Även i de här ärendena gör administratören mottagningsattest samt kontering och chefen beslutsattesterar. När chefen får underlaget finns alla bilagor med i systemet. När det gäller sjuklönekostnader sker registrering i ett separat system (excelfil) för kontroll av vilka dagar bolagen begärt ersättning för. Detta för att undvika dubbel ersättning. Det finns inga dokumenterade och skriftliga rutiner för hantering av fakturor inom personlig assistans. Stickprovsundersökning Det har inom ramen för granskningen genomförts en stickprovsundersökning av slumpvis utvalda fakturor inom individ- och omsorgsförvaltningens område och insatser enligt socialtjänstlagen. Totalt har 11 stickprov (transaktioner) valts ut för en detaljerad granskning. Beloppen på fakturorna stämde överens med kommunens bokföring i samtliga stickprov, både i verksamhets- och ekonomisystem. Samtliga fakturor var också mottagnings- och beslutsattesterade av olika personer, handläggare respektive chef. Attesterna var i överensstämmelse med attestförteckningen. Vi har erhållit avtal kopplade till samtliga stickprov och fakturerade och utbetalda belopp stämde i samtliga fall med avtal. Dokumentationen var genomgående spårbar och strukturerad. Fyra av de granskade stickproven avsåg utbetalningar i avtal som ligger utanför kommunförbundets ramavtal. Dessa avtal har tecknats på grund av att det inte finns något 7

15 EY Building a better working world ramavtal inom området då ramavtalsupphandlingen överklagats. I ett av avtalen hänvisas till villkoren i kommunförbundets avtal men i övriga saknas tydlig reglering av kommunens rätt till insyn och information. Det framgår inte heller vilka krav som ställs när det gäller F-skatt, System för att upptäcka oegentligheter momsregistrering och eventuella skulder. Det finns inte några specifika system eller rutiner i förvaltningen för att upptäcka oegentligheter utöver de kontroller och rutiner som har beskrivits ovan. I sammanhanget nämns dock verksamhetens begränsade storlek som en fördel genom att antalet placeringar är så få att det i princip går att ha de berörda individernas namn i huvudet. Därmed skulle det vara svårt för fakturor med fingerade placeringar och uppgifter att slinka igenom. Kommunförbundet Skåne har en loggbok kopplat till ramavtalen där kommuner kan skriva in och dela med sig om saker som inte fungerar med specifika leverantörer. Där kan kommunen också själv läsa och få information som andra kommuner delat med sig av. Det finns även ett samarbete med grannkommunerna där information om leverantörer kan spridas Bedömning Det finns enligt vår bedömning ändamålsenliga rutiner för betalning av fakturor både när det gäller insatser enligt socialtjänstlagen och personlig assistans enligt LSS. Vi bedömer det dock som otillfredsställande att det inte finns några skriftliga dokumenterade rutiner avseende fakturahanteringen. Stickprovsundersökningen avseende insatser enligt socialtjänstlagen visar på efterlevnad av rutinerna och tydlig dokumentation kring gjorda betalningar. Det är otillfredsställande att en enskild medarbetare kan göra flera kritiska moment i utbetalningskedjan och dessutom ändra sin egen behörighet. Vi inser att det kan vara svårt i en mindre organisation att dela upp momenten men vill inte desto mindre peka på vikten av så kallad bruten utbetalningskedja. Det är också viktigt att skilja behörighetsadministrationen från ansvaret för registrering och betalning av fakturor. Vidare kan det vara värt att överväga att införa någon typ av beloppsspärr för att undvika medvetna eller omedvetna felaktiga utbetalningar Möjlighet till insyn, styrning och uppföljning Iakttagelser När det gäller insatser enligt socialtjänstlagen framgår det av de ramavtalshandlingar som studerats i granskningen att kvalitetshandläggare på kommunförbundet följer upp och kontroller att avtalsvillkoren följs. Vårdgivare ska också hålla aktuell handläggare i respektive ärende underrättad om förhållanden och förändringar i verksamheten som har betydelse för uppdraget. Handläggaren ska ha full insyn i det enskilda ärendet och kunna ta del av de dokument som behövs för att följa upp placeringen. I ramavtalen är det också reglerat att vårdgivaren ska garantera att alla medborgare får insyn i verksamheten enligt reglerna i 3 kap. 19a kommunallagen. Det vill säga allmänheten ska få möjlighet till insyn i hur tjänsten utförs. 8

16 Builrinq.- hptl.t Som nämnts ovan var det endast i ett av fyra avtal som inte omfattades av kommunförbundet Skånes ramavtal som möjligheten till insyn var tydligt reglerad. När det gäller personlig assistans är det inte kommunen som valt att anlita privat utförare utan individen själv. De avtal som tecknas med utförare i ärenden med assistansersättning avser endast utbetalning av sjuklönekostnader Bedömning Vi bedömer att det i och med villkoren i kommunförbundet Skånes ramavtal ges tillräcklig möjlighet till insyn avseende privata utförare av insatser enligt socialtjänstlagen. Detta är dock inte säkerställt i tillräcklig grad när det gäller utförare som inte omfattas av ramavtalen. När det gäller personlig assistans har kommunen inte samma typ av avtalsrelation vilket enligt vår bedömning gör det svårt att ställa samma krav på insyn Intern kontroll Iakttagelser Det sker såvitt framkommit ingen intern kontroll när det gäller anlitande av privata utförare i berörda verksamheter och området ingår inte i kommunens plan för intern kontroll. Det görs inte någon annan typ av stickprovskontroller avseende fakturahanteringen. De förtroendevalda i myndighetsnämnden för individ och familjeomsorg väljer utifrån delegationslistor med fattade beslut månatligen ut ärenden som de tittar närmare på. De får en genomgång av ärendena och ställer frågor till verksamheten om exempelvis kostnader och specifika placeringar Bedömning Det är belopp av inte oansenlig storlek som utbetalas till privata utförare inom berörda områden. Vi bedömer därför att det finns anledning för kommunstyrelsen att i det löpande arbetet med intern kontroll beakta risken gällande användandet av privata utförare. 9

17 EY Building a better working world 5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är det i delar finns tillräckliga kontroller och rutiner vid utbetalning till privata utförare. Vi grundar bedömningen på att det för insatser enligt socialtjänstlagen finns kontroller i kommunförbundet Skånes ramavtal samt att det finns rutiner för hantering av fakturor både när det gäller insatser enligt socialtjänstlagen och LSS. Det är däremot inte tillfredsställande att det saknas skriftliga dokumenterade rutiner för fakturahanteringen. Vi noterar också att det i några av avtalen utanför kommunförbundets ramavtal saknar tillräcklig reglering avseende möjligheterna till insyn. Enligt genomförd stickprovsundersökning följs utbetalningsrutiner och attestförteckning. Det är slutligen otillfredsställande att en enskild medarbetare kan utföra flera kritiska moment i utbetalningskedjan och dessutom ändra sin egen behörighet i systemet. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Ta fram skriftliga dokumenterade rutiner för hantering av fakturor från privata utförare. I avtal utanför ramavtalen tydligt reglera möjligheterna till insyn. Säkerställa att en enskild medarbetare inte kan genomföra flera moment i utbetalningskedjan. Se till att behörigheter inte kan ändras av medarbetare med ansvar för registrering och utbetalning. Vid risk- och väsentlighetsanalysen i samband med intern kontroll särskilt beakta de specifika problem kring rutiner och avtal som kan uppstå vid användning av privata utförare. Skurup den 27 februari 2018 Per Arvedson EY 10

18 Ruilrimrjhr>tt."»r Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade funktioner: Förvaltningschef Verksamhetschef IFO Enhetschef barn och familj Enhetschef vuxenenheten Administratör IFO Administratör FuSS Dokument: Attestförteckning Urval av avtal i samband med stickprovskontroll Urval av fakturor i samband med stickprovskontroll 11

19 RtilHi if] b,'ti >< VM'Hi, i q.','m, rl Bilaga 2 - Stickprovskontroll Leverantör Belopp på stickprov exkl. moms Belopp mot faktura Attest vid faktura Pris mot avtal Kommentar V V V Ej ramavtal V V V V v v v v v Ej ramavtal v v v v v v v v v Ej ramavtal v v v. Ej ramavtal v v v v v v v v v

20 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Kommunstyrelsen Rapporteringsskyldighet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Socialtjänstlagen, ej verkställda beslut Rapporteringstillfälle 4:e kvartalet 2017 Äldreomsorg - socialtjänstlagen Redovisar ett beslut som överskridit tremånadersgränsen Det finns inga avbrott i verkställigheten att rapportera detta kvartal Individ och familjeomsorg - socialtjänstlagen Har inga ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal Det finns inga avbrott i verkställigheten att rapportera detta kvartal Omsorg till personer med funktionsnedsättning - socialtjänstlagen Har inga ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal Redovisar ett avbrott i verkställigheten som är verkställt Omsorg till personer med funktionsnedsättning - LSS Redovisar fem beslut som överskridit tremånadersgränsen, varav ett planeras verkställas Insatserna har erbjudits men avböjts av enskild. Typ av insats Permanent bostad enl. 9.9 Beslutsdag dagar har förflutit fram till Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke X Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

21 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Kommentar Den enskilde har erbjudits boende tillfälligt LSS boende i avvaktan på nytt LSS boende. Vill inte erbjudas tillfälligt boende. Typ av insats Permanent bostad enl. 9.9 Beslutsdag dagar har förflutit fram till Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Den enskilde har erbjudits boende , god man motiverat och flytt planerad Typ av insats Permanent bostad enl. 9.9 Beslutsdag dagar har förflutit fram till Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Den enskilde har erbjudits boende tillfälligt LSS boende i avvaktan på nytt LSS boende. Vill inte erbjudas annat boende. Typ av insats Permanent bostad enl. 9.9 Beslutsdag dagar har förflutit fram till Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Den enskilde har erbjudits tillfälligt LSS boende i avvaktan på nytt LSS boende. Vill inte erbjudas tillfälligt boende. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

22 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Typ av insats Daglig verksamhet enl Beslutsdag dagar har förflutit fram till Verkställt Kvinna/flicka Man/pojke Kommentar X Den enskilde har erbjudits daglig verksamhet men vill påbörja först då nytt LSS-boende erbjuds, se ovan. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

23 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Kommunfullmäktige Rapporteringsskyldighet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Socialtjänstlagen, ej verkställda beslut Kommunen har rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen 16 kap, 6 f-h. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Kommunen har också skyldighet enligt LSS att rapportera in gynnande beslut som inte verkställt inom tre månader eller beslut som avbrutits och inte på nytt verkställts inom tre månader. Rapporteringen enligt SoL samt enligt LSS sker till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer, kommunfullmäktige samt myndighetsnämnden för individ och omsorg. Rapporteringen skall ske en gång per kvartal. Inrapporteringsperioderna är: 1 31 januari 2018 (för fjärde kvartalet 2017) 1 30 april 2018 (för första kvartalet) 1 juli 31 augusti 2018 (för andra kvartalet) 1 31 oktober 2018 (för tredje kvartalet) 1 31 januari 2019 (för fjärde kvartalet) När ett beslut som inrapporterats blir verkställt ska detta rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg. För fjärde (4) kvartalet 2017 har förvaltningen rapporterat totalt fem (5) beslut/ärenden till IVO. Vid förra rapporteringstillfället rapporterades om 9 (9) beslut som ej verkställts. Av dessa avser två nya beslut om bostad jml LSS 9.9. En har valt att flytta fram inflyttningen, medan den andre tacka nej till erbjudandet avvaktar nya LSS boendet som byggs. Det har tillkommit ny person som beviljades bostad för vuxna jml LSS 9.9. Den enskilde är bosatt i annan kommun och har valt att avvakta inflyttning tills daglig verksamhet kommit igång. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

24 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Vid förra rapporteringstillfället rapporterades tre beslut som inte blivit verkställda inom föreskriven tid. Dessa är nu verkställda och inrapporterade till Inspektionen för vård och omsor, avser kontaktperson, avlösarservice i hemmet (avbrott i verkställigheten) Drago Stojkovic-Stenberg Utredningssekreterare Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

25 Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 94 Dnr KS Förslag om bidrag till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Bevilja kr i verksamhetsbidrag för år 2018 till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening med villkoret att museet är öppet under perioden juni-augusti Bidraget är avsett för museiverksamheten. Efter säsongen ska föreningen skriftligen återrapportera verksamheten till kommunstyrelsen. 2. Finansiering av verksamhetsbidraget ska ske genom att sänka årets resultat med motsvarande belopp. 3. Tillsätt arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta långsiktig och ekonomiskt hållbar strategi för att utveckla verksamheterna på Svaneholms slott. 4. Arbetsgruppen enligt punkt 3 ska leverera förslag till strategi till kommunstyrelsen senast Moderaternas och sverigedemokraternas ledamöter deltar inte i beslutet. Niklas Sjöberg (-) och Kent Olsson (-) deltar inte i beslutet. Protokollsanteckning Johan Bolinder (M) vill ha fört till protokollet att det är anmärkningsvärt att kommunstyrelsens ordförande väljer att inte beakta föreningarnas ansökning i beslutsprocessen. Lars Nyström (SD) meddelar att sverigedemokraterna lämnar en till detta protokollet bilagd protokollsanteckning. Johan Bolinder (M) meddelar att moderaterna lämnar en till detta protokollet bilagd protokollsanteckning. Niklas Sjöberg (-) vill ha fört till protokollet att han tillsammans med tre andra ledamöter i kommunfullmäktige har lagt en motion (KS ) i frågan och att han tycker enligt förslaget i motionen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens presidium och kommunfullmäktige presidium inledde förnyad dialog med Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening samt Svaneholms slotts andelsförening i januari I dialogen har det framkommit att museet sannolikt inte kommer att vara Justerandes signatur

26 Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 94 Dnr KS öppet under perioden juni-augusti 2018 i den situation att Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening inte beviljas ekonomiskt stöd. Med anledning härav är det angeläget att tillvarata museets betydelse för Svaneholms slotts totala utveckling samt värna om föreningens fortlevnad. Genom detta förfarande säkerställs ansvarstagande omhändertagande av de fornhistoriska föremål som förvaltas och som utgör en viktig del av kommunens historia. Ordförande förtydligar att någon ansökan från föreningen inte har inkommit i tid för att behandlas på detta möte samt att eventuell ansökan kommer hanteras på sedvanligt sätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Förvaltningens förslag till beslut Föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med följande; 1. Bevilja kr i verksamhetsbidrag för år 2018 till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening med villkoret att museet är öppet under perioden juni-augusti Finansiering av verksamhetsbidraget ska ske genom att sänka årets resultat med motsvarande belopp. 3. Tillsätt arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta långsiktig och ekonomiskt hållbar strategi för att utveckla verksamheterna på Svaneholms slott. 4. Arbetsgruppen enligt punkt 3 ska leverera förslag till strategi till kommunstyrelsen senast Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 49: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Bevilja kr i verksamhetsbidrag för år 2018 till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening med villkoret att museet är öppet under perioden juni-augusti Bidraget är avsett för museiverksamheten. Efter säsongen ska föreningen skriftligen återrapportera verksamheten till kommunstyrelsen. 2. Finansiering av verksamhetsbidraget ska ske genom att sänka årets resultat med motsvarande belopp. 3. Tillsätt arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta långsiktig och ekonomiskt hållbar strategi för att utveckla verksamheterna på Svaneholms slott. 4. Arbetsgruppen enligt punkt 3 ska leverera förslag till strategi till Justerandes signatur

27 Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 94 Dnr KS kommunstyrelsen senast Förslag till beslut under sammanträdet Jörgen Sjöslätt (C) yrkar bifall till kommunstyrelsen arbetsutskotts förslag. Sven-Åke Strandberg (KV) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Beslutet skickas till: Magnus Alm, kommunstyrelsens ordförande Justerandes signatur

28 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Stöd till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening Förslag till beslut Föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med följande; 1. Bevilja kr i verksamhetsbidrag för år 2018 till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening med villkoret att museet är öppet under perioden juni-augusti Finansiering av verksamhetsbidraget ska ske genom att sänka årets resultat med motsvarande belopp. 3. Tillsätt arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta långsiktig och ekonomiskt hållbar strategi för att utveckla verksamheterna på Svaneholms slott. 4. Arbetsgruppen enligt punkt 3 ska leverera förslag till strategi till kommunstyrelsen senast Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens presidium och kommunfullmäktige presidium inledde förnyad dialog med Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening samt Svaneholms slotts andelsförening i januari I dialogen har det framkommit att museet sannolikt inte kommer att vara öppet under perioden juni-augusti 2018 i den situation att Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening inte beviljas ekonomiskt stöd. Med anledning härav är det angeläget att tillvarata museets betydelse för Svaneholms slotts totala utveckling samt värna om föreningens fortlevnad. Genom detta förfarande säkerställs ansvarstagande omhändertagande av de fornhistoriska föremål som förvaltas och som utgör en viktig del av kommunens historia. Konsekvensanalys/Överväganden Om stöd inte beviljas kommer museet inte att vara öppet under perioden juni-augusti Laglighet och kommunens regler och/eller mål Åtgärder i enlighet med rådande lagstiftning. Ekonomi Finansiering genom att sänka årets resultat i motsvarande omfattning som stödets storlek. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

29 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Perspektiv Enligt beslut i kommunfullmäktige 247/2014 ska checklistan utifrån FN s barnkonvention beaktas vid politiska beslut där den är relevant. Följande frågor skall ställas innan beslut fattas. Om någon fråga besvaras med Nej ska en analys genomföras av vad detta får för konsekvenser för barn och ungdomar. Härtill bör alternativa handlingsalternativ i sådana fall utredas. Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej Kommentar: Ej aktuellt. 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Nej Kommentar: Ej aktuellt. Samråd Ej aktuellt i detta skede. Utvärdering och tidplan för uppföljning Anföras kommunstyrelsen senast Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Kommunövergripande staben Magnus Alm Kommunstyrelsens ordförande Beslutet skickas till: Magnus Alm, kommunstyrelsens ordförande Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

30 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 319 Dnr KS Beslut om bidrag till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening för verksamheten på Svaneholms slott för åren Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan om bidrag. Reservation Jörgen Sjöslätt (C) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut i en till protokollet bilagd reservation. Ärendebeskrivning Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening har ansökt om driftbidrag för åren Det sökta bidragets storlekt uppgår enligt ansökan till 500 kkr per år för perioden. Det finns i serviceförvaltningens budgetförslag 2018 inte något äskande om medel för detta ändamål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ansökan daterad Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå ansökan om bidrag. Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 151: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå ansökan om bidrag. Förslag till beslut under sammanträdet Jörgen Sjöslätt (C) yrkar att kommunstyrelsen beviljar stöd om kronor för verksamhetsåret 2018 och att medel tas ur eget kapital. Sven-Åke Strandberg (KV) yrkar avslag på ansökan. Niklas Sjöberg (-) yrkar bifall till Jörgen Sjöslätts (C) yrkande. Maria Ivarsson (S) yrkar avslag på ansökan. Beslutsgång Justerandes signatur

31 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 319 Dnr KS Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå ansökan. Omrösning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Jörgen Sjöslätts (C) yrkande. Nej-röst för Sven-Åke Strandbergs (S) yrkande. Omröstning Med 2 ja-röster och 11 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avslå ansökan. Följande ledamöter röstar ja: Niklas Sjöberg (-) och Jörgen Sjöslätt (C). Följande ledamöter röstar nej: Anders Hansson (V), Maria Ivansson (MP), Bengt Andersson (S), Jessica Möller (S), Roland Hansson (S), Sven-Åke Strandberg (KV), Johan Bolinder (M), Åsa Ekblad (M), Lars Nyström (SD), Arne Nilsson (SD) och Jörgen Lidfeldt (SD. Beslutet skickas till: Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening. Serviceförvaltningen. Justerandes signatur

32 3B CENTERPARTIET Reservation Kommunstyrelsen Beslut om bidrag till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening för verksamheten på Svaneholms slott för åren Diarienummer KS Centerpartiet reserverar dig mot kommunstyrelsens beslut att inte bevilja något bidrag till Wemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening för verksamheten på Svaneholms slott för åren Vi föreslog: -att kommunstyrelsen beviljar ett stöd till Wemmenhögs Härads Fornminnes och Hembygdsförening på sek för att medel tag från eget kapital. Motivering Centerpartiet i Skurup anser att Svaneholms slott inklusive museum utgör en unikt kulturskatt som Skurups kommun måste vara rädda om. Svaneholms slott är ett starkt varumärke och har ett mycket stort marknadsföringsvärde för Skurups kommun. Vi tycker det är viktigt att Svaneholms museum ska kunna hålla öppet även framöver och är väl medvetna om att det är svårt att driva ett museum med vinst. Att stödja Wemmenhögs Härads Fornminnes och Hembygdsförening och därmed fortsätta hålla muséet öppet, är att göra en kultursatsning. Det är även extra viktigt nu när slottet har fått en ny krögare som vill satsa. Restaurangen har planer på verksamhet som gynnar muséet i framtiden. Det tar lite tid att komma igång. Att stödja slottet och dess båda föreningar behöver inte endast handla om att betala ut ett årligt bidrag. Det kan handla om fler saker t ex att utöka samarbetet med kommunen samt undersöka möjligheten att kommunen placerar sommarjobbare på slottsmuséet som kan hjälpa till med att lösa inträde med mera. Ett ekonomiskt stöd från kommunen krävs dessutom för att kunna få verksamhetsbidrag från Region Skåne. Skurup Jörgeri Sjöslätt, Centerpartiet

33 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 105 Dnr KS Förslag om justering av verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten i Skurups kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet allsidigt belyst och föreslår kommunfullmäktige besluta: Verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten justeras enligt följande (kartunderlag för respektive område): - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten, dag- och spillvatten i Rydsgård. - Tillkommande verksamhetsområde för spillvatten i Abbekås Östra. - Tillkommande verksamhetsområde för dag- och spillvatten i Rydsgård. - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby. - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby. - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten och spillvatten i Mossby. Sammanfattning av ärendet Med anledning av att nya VA-ledningar har lagts ner för att tillgodose nya kunder med kommunalt VA så ska nya verksamhetsområden införlivas för renvatten, dag- och spillvatten enligt nedanstående samt bifogade kartunderlag. Tillkommande verksamhetsområde för renvatten, dag- och spillvatten i Rydsgård. Tillkommande verksamhetsområde för spillvatten i Abbekås Östra. Tillkommande verksamhetsområde för dag- och spillvatten i Rydsgård. Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby. Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby. Tillkommande verksamhetsområde för renvatten och spillvatten i Mossby. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Förvaltningens förslag till beslut Serviceförvaltningen föreslår att anta tillkommande verksamhetsområden enligt nedan. Justerandes signatur

34 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 105 Dnr KS Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 36: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige besluta: Verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten justeras enligt följande (kartunderlag för respektive område): - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten, dag- och spillvatten i Rydsgård. - Tillkommande verksamhetsområde för spillvatten i Abbekås Östra. - Tillkommande verksamhetsområde för dag- och spillvatten i Rydsgård. - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby. - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby. - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten och spillvatten i Mossby. Beslutet skickas till: Serviceförvaltningen. Håkan Svensson, Samhällsbyggnadschef. Eva-Marie Engström, Förvaltningschef. Justerandes signatur

35 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 36 Dnr KS Beslut om justering av verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten i Skurups kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige besluta: Verksamhetsområden för vatten, avlopp och dagvatten justeras enligt följande (kartunderlag för respektive område): - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten, dag- och spillvatten i Rydsgård - Tillkommande verksamhetsområde för spillvatten i Abbekås Östra - Tillkommande verksamhetsområde för dag- och spillvatten i Rydsgård - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby - Tillkommande verksamhetsområde för renvatten och spillvatten i Mossby. Sammanfattning av ärendet Med anledning av att nya VA-ledningar har lagts ner för att tillgodose nya kunder med kommunalt VA så ska nya verksamhetsområden införlivas för renvatten, dag- och spillvatten enligt nedanstående samt bifogade kartunderlag. Tillkommande verksamhetsområde för renvatten, dag- och spillvatten i Rydsgård Tillkommande verksamhetsområde för spillvatten i Abbekås Östra Tillkommande verksamhetsområde för dag- och spillvatten i Rydsgård Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby Tillkommande verksamhetsområde för renvatten och spillvatten i Mossby. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Förvaltningens förslag till beslut Serviceförvaltningen föreslår att anta tillkommande verksamhetsområden enligt nedan. Justerandes signatur

36 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 36 Dnr KS Beslutet skickas till: Serviceförvaltningen. Håkan Svensson, Samhällsbyggnadschef. Eva-Marie Engström, Förvaltningschef. Justerandes signatur

37 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen KS Kommunstyrelsen Utökning av verksamhetsområdet Östra Abbekås med flera. Förvaltningens förslag till beslut Serviceförvaltningen föreslår kommunfullmäktige anta tillkommande verksamhetsområden enligt nedan. Sammanfattning av ärendet Med anledning av att nya VA-ledningar har lagts ner för att tillgodose nya kunder med kommunalt VA så ska nya verksamhetsområden införlivas för renvatten, dag- och spillvatten enligt nedanstående samt bifogade kartunderlag. Tillkommande verksamhetsområde för renvatten, dag- och spillvatten i Rydsgård Tillkommande verksamhetsområde för spillvatten i Abbekås Östra Tillkommande verksamhetsområde för dag- och spillvatten i Rydsgård Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby Tillkommande verksamhetsområde för renvatten i Mossby Tillkommande verksamhetsområde för renvatten och spillvatten i Mossby. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Eventuell justering av verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten skall årligen beslutas av kommunfullmäktige enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster Ekonomi De nya verksamhetsområdena har ekonomiskt belastat VA-kollektivet tidigare genom befintliga investeringspengar. Att införliva de nya verksamhetsområdena för VA har inga ekonomiska konsekvenser. Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Kommentar: 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

38 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen KS Kommentar: 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja Kommentar: Miljöpåverkan på naturen kommer att minska eftersom man har anlagt kommunalt avlopp och enskilda avlopp med dålig rening försvinner. 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej Kommentar: Vi följer framtagen VA-plan som är godkänd av kommunfullmäktige och Länsstyrelsen. 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja Kommentar: Samråd Samråd har tidigare genomförts med Länsstyrelsen i samband med framtagande av VA-planen för Skurups kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Serviceförvaltningen Eva-Marie Engström Förvaltningschef Håkan Svensson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Serviceförvaltningen Håkan Svensson, Samhällsbyggnadschef Eva-Marie Engström, Förvaltningschef Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

39 Nytt verksamhetsområde Dag, Spill och Vatten RYDSG?RD m 40m 80m 1:1500

40 13:283 13:291 S:46 13:299 13:300 13:282 lek Boulebana 38:2 13:45 13:184 13:78 13:162 13:156 31:6 31:6 13:205 4:8 13:289 13:290 13:288 13:298 13:287 S:43 13:32 Lekplats 13:183 13:182 13:181 13:178 13:180 13:179 13:190 13:154 13:191 Vy 37:26 37:10 37:34 37:11 13:192 37:4 13:189 37:3 37:31 37:25 37:7 37:24 37:23 37:6 37:9 37:22 37:8 37:33 37:28 37:32 37:16 37:1 S:48 37:30 37:29 37:27 37:15 37:14 37:13 37:12 37:20 37:19 37:18 37:17 16:13 16:12 16:16 14:28 S:14 1:30 13:161 13:164 13:160 13:163 13:170 13:171 13:172 13:177 13:169 13:165 13:168 13:166 13:173 13:176 13:167 13:175 13:174 13:157 13:158 13:36 13:22 13:159 13:37 13:26 13:38 13:46 13:71 13:134 13:312 26:20 13:23 13:155 13:83 13:113 Buss NATUR 13:193 13:196 13:188 13:195 13:199 13:152 13:194 37:2 37:5 11:14 13:187 13:185 13:186 26:15 Daghem ÖRMÖLLA 13:27 ÖRMÖLLA S:41 13:8 26:21 16:11 16:10 16:9 16:8 14:5 36:1 13:202 13:203 26:9 S:5 18:16 26:16 allm.väg 7:5 7:5 S:4 7:4 Skivarp S:9 13:204 39:2 34:2 S:8 12:32 S:12 12:31 S:10 S:11 20:3 10:5 10:5 7:4 10:6 10:6 10:7 10:7 36:2 16:17 16:14 14:25 14:25 14:24 14:27 S:18 7:15 S:21 36:1 14:20 R serv 29:2 29:1 14:19 S:31 S:17 34:1 33:1 14:18 7:28 7:39 7:18 7:19 S:16 7:17 7:20 7:21 S:15 12:23 S:19 26:15 37:21 14:26 14:10 16:12 7:38 S:32 S:28 7:29 36:1 14:8 7:37 7:26 7:25 7:24 7:23 7:23 7:24 7:25 7:26 7:27 7:27 12:4 7:22 12:38 12:14 12:20 12:17 12:37 S:33 12:25 12:27 serv 39:7 12:26 12:34 12:35 1:33 1:32 12:16 S:44 12:15 12:36 12:36 12:15 1:31 7:28 12:24 12:31 12:30 12:10 12:11 9:45 Lr 9:44 9:43 12:21 9:34 12:22 S:14 SERV 9:40 serv 18:16 9:37 9:35 8:9 8:22 31:1 9:47 S:20 serv 9:36 8:18 9:38 serv serv 8:13 8:15 8:12 8:20 8:18 8:22 serv 8:5 S:22 8:11 31:1 8:20 8:18 8:14 ÖRMÖLLA 18:16 8:11 8:19 S:23 18:13 18:8 18:10 18:12 18:7 18:9 18:13 18:16 18:16 S:25 9:41 S:29 39:4 39:8 39:5 1:16 1:17 1:18 1:29 S:42 1:19 Örmölla ÖRMÖLLA 9:48 1:28 1:26 1:27 1:25 39:6 S:26 1:21 1:20 1:23 1:22 1:24 18:42 39:3 18:8 8:5 18:8 S:24 18:9 8:21 8:16 18:12 18:41 18:11 18:11 18:14 3:28 18:11 3:47 18:15 S:34 serv 3:45 3:46 3:31 18:10 18:7 3:43 3:44 3:39 3:28 3:27 3:42 3:41 1:37 1:35 1:34 3:36 1:36 3:40 1:31 3:50 3:29 3:58 3:57 S:40 serv 3:55 1:38 1:39 1:31 3:24 serv 3:56 3:27 3:25 3:48 S:35 3:50 3:49 18:16 18:16 3:37 3:38 3:34 3:31 S:34 3:22 3:50 3:29 3:22 S:36 3:31 3:24 3:29 17:3 17:3 17:5 Utökning av verksamhetsområde spill Abbekås östra Skurup Skala 1:5000/A3

41 Nytt verksamhetsområde dag och spill Rydsgård

42 Nytt verksamhetsområde renvatten Mossby

43 Mossby 15:6 Nytt verksamhetsområde renvatten

44 Nytt verksamhetsområde spill och renvatten Mossbystrand

45 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 104 Dnr KS Justerandes signatur Yttrande över förslag om antagande av förslag till detaljplan för kv. Staren m.fl. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet allsidigt belyst. Vidare beslutar kommunstyrelsen inte har något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige: Detaljplan för kvarteret Staren m fl i Skurup antas. Sammanfattning av ärendet Syftet med förslaget till detaljplan är att upphäva tomtindelningarna som gäller för området, så att det blir möjligt att genomföra fastighetsregleringar inom kvarteren. Förslaget till detaljplan innebär även att fastigheten Väduren 10 ges möjlighet att bebyggas med bostäder när marken har sanerats. Syftet är även att uppdatera planen till nuvarande användningar och bestämmelser. Den befintliga gång- och cykelvägen i planområdets östra del är idag planlagd som gata, detta föreslås ändras till park. Den befintliga villabebyggelsen i området uppdateras med nuvarande byggnadshöjder och vissa fastigheter får möjlighet till att bygga högre. Syftet är också att upphäva förbudet mot att inreda vindarna på de berörda fastigheterna. Beslutsunderlag Planhandlingar bestående av en plankarta, en planbeskrivning, en samrådsredogörelse och ett utlåtande. Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 35: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet allsidigt belyst. Vidare föreslås att kommunstyrelsen inte har något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige: Detaljplan för kvarteret Staren m fl i Skurup antas. Samhällsbyggnadsberedningen , 9: Samhällsbyggnadsberedningen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan för kv Staren m.fl. i Skurup. Samhällsbyggnadsberedningen , 116: Förslag till detaljplan för kv Staren m.fl. skickas ut på granskning. Samhällsbyggnadsberedningen , 72: Förslaget till ändring av detaljplan för kv Staren skickas ut på samråd. Beslutet skickas till: Serviceförvaltningen.

46 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 35 Dnr KS Yttrande över förslag om antagande av förslag till detaljplan för kv. Staren m.fl. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet allsidigt belyst. Vidare föreslås att kommunstyrelsen inte har något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige: Detaljplan för kvarteret Staren m fl i Skurup antas. Sammanfattning av ärendet Syftet med förslaget till detaljplan är att upphäva tomtindelningarna som gäller för området, så att det blir möjligt att genomföra fastighetsregleringar inom kvarteren. Förslaget till detaljplan innebär även att fastigheten Väduren 10 ges möjlighet att bebyggas med bostäder när marken har sanerats. Syftet är även att uppdatera planen till nuvarande användningar och bestämmelser. Den befintliga gång- och cykelvägen i planområdets östra del är idag planlagd som gata, detta föreslås ändras till park. Den befintliga villabebyggelsen i området uppdateras med nuvarande byggnadshöjder och vissa fastigheter får möjlighet till att bygga högre. Syftet är också att upphäva förbudet mot att inreda vindarna på de berörda fastigheterna. Beslutsunderlag Planhandlingar bestående av en plankarta, en planbeskrivning, en samrådsredogörelse och ett utlåtande. Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen , 9: Samhällsbyggnadsberedningen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan för kv Staren m.fl. i Skurup. Samhällsbyggnadsberedningen , 116: Förslag till detaljplan för kv Staren m.fl. skickas ut på granskning. Samhällsbyggnadsberedningen , 72: Förslaget till ändring av detaljplan för kv Staren skickas ut på samråd. Beslutet skickas till: Serviceförvaltningen. Justerandes signatur

47 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen KS SBB 9 Dnr KS Beslut om antagande av förslag till detaljplan för kv. Staren m.fl Samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsberedningen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till detaljplan för kv Staren m.fl. i Skurup. Sammanfattning av ärendet Syftet med förslaget till detaljplan är att upphäva tomtindelningarna som gäller för området, så att det blir möjligt att genomföra fastighetsregleringar inom kvarteren. Förslaget till detaljplan innebär även att fastigheten Väduren 10 ges möjlighet att bebyggas med bostäder när marken har sanerats. Syftet är även att uppdatera planen till nuvarande användningar och bestämmelser. Den befintliga gång- och cykelvägen i planområdets östra del är idag planlagd som gata, detta föreslås ändras till park. Den befintliga villabebyggelsen i området uppdateras med nuvarande byggnadshöjder och vissa fastigheter får möjlighet till att bygga högre. Syftet är också att upphäva förbudet mot att inreda vindarna på de berörda fastigheterna. Beslutsunderlag Planhandlingar bestående av en plankarta, en planbeskrivning, en samrådsredogörelse och ett utlåtande. Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen beslutade att skicka ut förslaget till detaljplan för kv Staren m.fl. på granskning. Samhällsbyggnadsberedningen beslutade att skicka ut förslaget till ändring av detaljplan för kv Staren på samråd. Justerandes signatur

48 Larstorp-Norden 1 Larstorp-Norden 5 Skurup 50:179 Karl 19 PLANOMRÅDET Karl 15 Skurup 50:138 Östergård 2 Olof 15 Östergård 3 Östergård 7 Olof 16 Karl-Olof 14 Skurup 45:52 Tallen 1 Östergård 6 Östergård 4 Östergård 5 Olof 19 Olof 18 Olof 17 0 Staren 4 Fredrik 15 Fredrik 7 Fredrik 8 Fredrik 9 Fredrik 10 Staren 1 Staren 3 Uppgifter om grundkartan Staren 6 Upprättad av Kart- och GIS-enhetem i Skurup fram till april 2012 Koordinatsystem i plan Sweref Höjdsystem RH 2000 Mikael Hugg Kart- och GIS-ingenjör Staren 10 Fredrik 18 Staren 9 Staren 11 Fredrik 11 Fredrik 2 Staren 8 Fredrik 16 Fredrik m Staren 5 Staren 2 Fredrik Staren 7 Skurup 50:179 Mårten 9 Fredrik 17 Mårten 8 Skurup 50:179 Väduren 5 Väduren 7 Väduren 8 Grundkartans beteckningar Väduren 4 Fastighetsgräns Mårten 6 Körbanekant Mårten 14 Gångbanekant Mårten 7 Väduren 3 Skurup 50:179 Mårten 15 Väduren 10 Mårten 16 Vallis 4 Mårten 17 Fastighetsbeteckning Byggnad Väduren 6 PLANKARTA Mårten 1 Vallis 10 ANTAGANDEHANDLING Antagen av kommunfullmäktige: ----Laga kraft: ----Genomförandetiden upphör: Parken 9 Vallis 8 Vallis 13 Skurup 50:117 Parken 10 Skurup 50:180 Parken 7 Jumbo 1 Bjurling 14 Bjurling 2 Bjurling 19 Bjurling 3 Bjurling 17 Förslag till detaljplan för del av Jumbo 8 Kv Staren m.fl. i Skurup, Skurups kommun Svanen 18 Bjurling 4 Bjurling 10 Jumbo , reviderad Serviceförvaltningen, planenheten Bjurling 18 Jumbo 6 Bjurling 22 Bruket 2 Bjurling 21 N Skala 1:1000 (format A2) Julia Andersson Thysell Jennie Luthander Planarkitekt Planarkitekt Dnr

49 Planbeskrivning 1 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt PLANBESKRIVNING FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. STAREN M. FL. I SKURUP, SKURUPS KOMMUN Antagandehandling 2018

50 Planbeskrivning 2 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt INLEDNING VAD ÄR EN DETALJPLAN? Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan. Planen är bindande vid prövning av lov. Processen När kommunen har fattat beslut om att ta fram ett förslag till detaljplan, och startar en planprocess, väljer kommunen om förslaget ska handläggas med standard- eller utökat förfarande. Den här planen tas fram med standardförfarande enligt nedan: Alla som är berörda av planen ges möjlighet att yttra sig under samrådet och under granskningen. Förslaget till detaljplan har kommit till skedet antagande. VAD ÄR EN FASTIGHETSPLAN? En fastighetsplan har till uppgift att bestämma hur kvartersmark ska indelas i tomter. En fastighetsplan var tidigare obligatorisk att upprätta för att kunna bilda särskilda fastigheter inom detaljplanelagda kvarter. Eftersom fastighetsplanerna i många fall är äldre än idag gällande detaljplaner, kan en fastighetsplan vara ett hinder för den som behöver ett bygglov i samband med till- och nybyggnad eller vid genomförande av fastighetsbildning inom kvarter. Äldre fastighetsplaner bedöms idag kunna upphävas då de spelat ut sin roll. PLANHANDLINGAR Detaljplanen består av: - En plankarta med planbestämmelser - En planbeskrivning (detta dokument) - En samrådsredogörelse - Ett granskningsutlåtande Antagandehandling 2018

51 Planbeskrivning 3 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med förslaget till detaljplan är att upphäva tomtindelningarna som gäller för området, så att det blir möjligt att genomföra fastighetsregleringar inom kvarteren. Förslaget till detaljplan innebär även att fastigheten Väduren 10 ges möjlighet att bebyggas med bostäder eftersom växthuset, som fanns på fastigheten tidigare, har rivits och marken kommer att saneras. Väduren 10 är en centralt belägen fastighet och tanken är att tillåta en mer stadsmässig och tätare karaktär på bebyggelsen som markerar entrén till Skurups centrum. Syftet är även att uppdatera planen till nuvarande användningar och bestämmelser. Den befintliga gång- och cykelvägen i planområdets östra del är idag planlagd som gata, detta föreslås ändras till park. Den befintliga villabebyggelsen i området uppdateras med nuvarande byggnadshöjder och vissa fastigheter får möjlighet till att bygga högre. Syftet är också att upphäva förbudet mot att inreda vindarna på de berörda fastigheterna. För att få inreda vinden måste fastighetsägaren ansöka om bygglov och ombyggnationen måste klara gällande brandskyddskrav. Upphävandet av fastighetsplaner innebär ingen ändring av vare sig fastighetsbeteckning, kvartersnamn eller fastighetsgräns. Bebyggelsen regleras även i fortsättningen genom detaljplaner. Förändringen är förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Förändringen är inte av stor vikt, medför inte betydande miljöpåverkan och saknar betydande intresse för allmänheten. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt miljöbalken. Bestämmelserna i plan- och bygglagen om miljöbedömning innebär att detaljplaner ska miljöbedömas och miljökonsekvensbeskrivning upprättas om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Den föreslagna detaljplanen anses inte medföra betydande miljöpåverkan. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. BILAGA 4 TILL MKB-FÖRORDNINGEN Bedömningen att detaljplanen inte anses medföra en betydande miljöpåverkan grundas i bedömningskriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen. - Den tänkta bebyggelsen bedöms vara förenlig med en hållbar samhällsutveckling eftersom det rör sig om förtätning inom befintlig fastighet. - Ett genomförande av förslaget bedöms inte påverka några riksintressen. Antagandehandling 2018

52 Planbeskrivning 4 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Föreslagen bebyggelse bedöms inte motverka miljömålen. Med en god utformning bör området stärka miljömålen genom att bostäder skapas i kollektivtrafiknära läge. - Föreslagen detaljplan har inte betydelse för andra planers miljöpåverkan. PLANDATA LÄGESBESTÄMNING Planområdet är beläget i tätortens centrala delar. Det ligger öster om Föreningsgatan och väster om stadsparken. Norra Skolgatan löper horisontellt genom området och strax öster om området ligger Lilla Nygatan i en nord-sydlig riktning. AREAL Planområdets areal utgör cirka 2.2 hektar (cirka m²). MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet består av fastigheterna Väduren 3, 4, 5, 6, 8 och 10, Staren 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, som alla är i privat ägo, samt en del av fastigheten Skurup 50:179 som ägs av Skurups kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER Översiktsplanen eftersträvar välfungerande bebyggelsemiljöer med god arkitektur och att om- och tillbyggnader ska ske med en utformning som passar omgivande bebyggelse och landskap. Bebyggelselokalisering och tätortsutveckling ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och prioriteras kring goda kollektivtrafiklägen. En uppdatering av planbestämmelserna skulle bidra till att behålla en bebyggelsestruktur som passar i denna del av Skurups tätort som till största del består av friliggande villor med antingen puts- eller tegelfasader. Antagandehandling 2018

53 Planbeskrivning 5 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt DETALJPLANER Till vänster: Gällande detaljplaner i området. Nummer 3 (den röda markeringen) är den gällande detaljplanen för området. Till höger: Stadsplan över Skurups köping, i Malmöhus län upprättad av Kommunala Kartbyrån i Glemmingebro år Detaljplanen upphävs för aktuellt område när den nya detaljplanen vinner laga kraft. RIKSINTRESSEN Planområdet berörs inte av några riskintressen. STRANDSKYDD Planområdet omfattas inte av strandskydd. FORNLÄMNINGAR Inga kända fornlämningar finns i området. Påträffas fornlämningar ska arbetet i enlighet med Kulturmiljölagen omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Inom planområdet finns ett område som föreslås få användningen park istället för gata för att stämma överrens med befintlig användning. Antagandehandling 2018

54 Planbeskrivning 6 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Nästan all övrig mark, förutom gatorna, är kvartersmark som är bebyggd antingen med friliggande villor med tillhörande trädgårdar eller med flerbostadshus i två-tre våningar och fastigheten Väduren 10 som tidigare varit bebyggd med ett växthus samt tillhörande byggnader och mark där det har bedrivits odling. Förslaget till detaljplan innebär en ökning av allmänna grönområden, eftersom den mark som i aktuellt planförslag föreslås för park har användningen gata i gällande detaljplan från Andelen obebyggd mark inom planområdet kommer däremot att minska eftersom marken som tidigare har använts för odling föreslås bli bebyggd med bostäder istället. Detta motiveras genom att marken redan idag är ianspråktagen som kvartersmark. Dessutom är marken förorenad och det finns ett föreläggande att marken ska saneras. Ansvaret att sanera marken åläggs fastighetsägaren som då föreslås få en byggrätt för att finansiera saneringen. Tillgången till allmänna grönområden är god i området. Stadsparken är belägen precis öster om planområdet. Strax norr om stadsparken finns även Solgårdsparken. Bilden ovan visar tidigare odling och numera rivet växthus på fastigheten Väduren 10. En glimt av stadsparken som ligger precis öster om planområdet. Antagandehandling 2018

55 Planbeskrivning 7 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer för luft Från och med sommaren 2003 finns miljökvalitetsnormer för sex typer av ämnen i luft. De är kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly och kolmonoxid. Planförslaget bedöms inte påverka luftkvaliteten negativt. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten för södra Östersjön beslutar över miljökvalitetsnormer i Skurups kommun. Detaljplanen är beläget inom området för vattenförekomsterna Sjörup SE och SV Skånes kalkstenar SE för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Miljökvalitetsnormer för Sjörup: - Kemisk grundvattenstatus God 2009, god Kvantitativ status God 2009, god Skyddade områden Krav enligt dricksvattenföreskrifterna Analysresultat visar också på förhöjda halter av konduktivitet, sulfat, arsenik och ammonium. Miljökvalitetsnormer för SV Skånes kalkstenar: - Kemisk grundvattenstatus God 2009, god Kvantitativ status God 2009, god Skyddade områden Krav enligt dricksvattenföreskrifterna Kemidata visar på att det lokalt finns problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. Det finns även indikationer på förekomst av saltvatten och bekämpningsmedel. Planförslaget bedöms inte påverka vattenkvalitetsnormerna negativt efter att sanering har gjorts. RISK OCH SÄKERHET Grundvatten Planförslaget ligger nära en kommunal grundvattentäkt. Därför är det viktigt att utesluta att planen kan resultera i en försämring av grundvattnet. En grundvattenprovtagning gjordes av Ramböll 2016 som påvisade måttliga halter av arsenik och nickel samt låga halter av DDE-p,p i grundvattnet. Detta tyder på en påverkan från den nu nedlagda verksamheten på fastigheten Väduren 10 inom planområdet. Fastighetsägaren har ålagts att sanera marken för att undvika ytterligare kontaminering av grundvattnet. Då planområdet är tänkt för bostäder och inte till exempel industri, kommer inte någon utökad koncentration av kemikalier att uppstå inom området. Det grundvattenförande lagret är skyddat av ett cirka 15 meter tätt skikt av moränlera. Om en eventuell olycka med risk för kontaminering skulle uppstå inom området, har man förhållandevis god tid att sanera innan det infiltreras nämnvärt. Antagandehandling 2018

56 Planbeskrivning 8 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Grundvattenborrorna är säkrade enligt lås och bom (LIVSFS 2008:13). Någon större risk för sabotage ses ej. Förorenad mark Fastigheten Väduren 10 föreslås i detaljplaneförslaget att bebyggas med bostäder, men har tidigare använts som handelsträdgård. På talet fanns det flera glasväxthus på fastigheten, men det numera rivna växthuset byggdes först på 1980-talet. En miljöteknisk markundersökning gjordes av Ramböll 2016 som påvisade halter över satta riktvärden känslig markanvändning. Föroreningar i form av bekämpningsmedel (DDT, DDE och DDD), bly och PAHer hittades i marken. Detta tyder på en påverkan från den tidigare verksamheten. För att kunna bygga bostäder på fastigheten måste marken saneras och detta har fastighetsägaren fått föreläggande om att göra. Föroreningarna bedöms främst finnas i fyllnadsmassorna och det numera rivna växthuset på fastigheten Väduren 10. Schakt kommer inledningsvis att göras kring punkt 2 och 3, på de djup förorening hittats (från markytan och ner till 0, 5 respektive 1, 0 meter under markytan) och ner tills allt material med halter över satta åtgärdsmål grävts bort. Vidare kommer schakt att göras kring punkterna 3, 7 och 8. I punkten 3 har bekämpningsmedel hittats ner till en nivå av 1, 0 meter under markytan och sanering kommer inledningsvis att göras ner till denna nivå innan prover tas till kontroll. Massor som uppvisar halter överskridande gällande riktvärden och som bedöms medföra risk för människa eller miljö kommer att omhändertas och transporteras till godkänt omhändertagande. Breccia Konsult AB kommer att kontrollera arbetet för att säkerställa att massorna omhändertas enligt uppsatta föreskrifter samt att slutprov tas för att säkerställa att efterbehandlingen varit fullgod. Slutprover kommer att skickas för analys till ackrediterat laboratorium, ALS Global. Uppgifter om entreprenör, transportör och mottagningsanläggning kommer att meddelas tillsynsmyndigheten i god tid innan påbörjad entreprenad. Efter urschaktningen kommer återfyllnad att utföras med rena massor samt med massor från platsen med halter som klassat som under känslig markanvändning. Efter saneringen gjorts, kommer marken att uppfylla kraven för känslig markanvändning vilket krävs vid byggnation av till exempel bostäder. Ingen sanering kommer att göras på angränsande fastigheter. Då angränsande fastigheter till Väduren 10 har varit bebyggda med bostäder minst lika länge som det bedrivits odlingsverksamhet på Väduren 10 anser kommunen att intilliggande fastigheter inte är förorenade och behöver därmed inte saneras. Antagandehandling 2018

57 Planbeskrivning 9 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Bilden ovan visar utbredningen för områdena som behöver saneras. Radon Området ligger inom normalriskområde för radon och grunden ska utföras radonskyddad. Buller I detaljplanläggningen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen (4 kap. 33 a PBL). Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden. I förslaget till detaljplan finns både planerade och befintliga bostäder. En bullerberäkning har gjorts vid gränsen för byggrätten ut mot Föreningsgatan. Om byggnaden placeras i gränsen mot byggrätten så blir ekvivalentnivån vid fasad 58 dba och maxnivån 78 dba. Om uteplats anläggs i gränsen för byggrätten överskrids maxnivåerna, men en gemensam uteplats som klarar bullerriktvärdet maxnivå 70 dba kan anläggas på innergården. Söder om aktuellt planområde, på fastigheterna Parken 9, 10 och Skurup 50:180, ligger ett verksamhetsområde. På verksamhetsområdet ligger ett byggföretag, XL Bygg Hans Anders, med Antagandehandling 2018

58 Planbeskrivning 10 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt byggvaruförsäljning. Denna verksamhet kan tillföra ett visst buller i form av transporter inom och till/från området under dagtid, dock inom en acceptabel nivå. XL Bygg Hans Anders. Översvämningsrisk, ras, skred och höga vattenstånd Området bedöms inte vara i riskzonen för varken översvämning, ras, skred eller höga vattenstånd. Transport av farligt gods Järnvägen och E65:an är rekommenderade transportleder för farligt gods. Planområdet är beläget som närmst 90 meter från järnvägen men eftersom det ligger flera verksamheter emellan planområdet och järnvägen, bedöms planerade och befintliga bostäder inom planområdet inte ligga i riskzonen vid en eventuell olycka med farligt gods. Lukt Omkringliggande verksamheter förväntas inte ge upphov till någon störning i form av lukt för planerade och befintliga bostäder inom planområdet. BEBYGGELSEOMRÅDEN Kvarteret Staren Befintliga byggnader inom kvarteret Staren består av friliggande villor och ett flerbostadshus. Villorna har tegel- och/eller putsfasader och är byggda på 1920-talet och senare. I gällande detaljplan har fastigheterna getts bestämmelsen om två våningar och friliggande byggnader. Detta fastslås, men för de befintliga bostäderna föreslås våningsantalet tas bort och ersätts istället av två höjdbestämmelser; byggnadshöjd (till takfoten) och total byggnadshöjd (till byggnadens högsta punkt). För de befintliga villorna föreslås höjder på 4 respektive 5 meter i byggnadshöjd och 8 respektive 9 meter i total byggnadshöjd. Höjderna motsvarar 1½ våning. För flerbostadshuset på fastigheten Staren 10 föreslås 8 meter i byggnadshöjd och 11 meter i total byggnadshöjd, vilket motsvarar de nuvarande höjderna på byggnaden. Antagandehandling 2018

59 Planbeskrivning 11 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Dessutom tillkommer en bestämmelse som möjliggör för varje fastighet att inreda sin vind, då detta inte var möjligt tidigare. För fastigheterna i kvarteret Staren föreslås också en minsta tomtstorlek på 700 m², betecknat med d, för att förhindra att fastigheterna styckas av till för små tomter. Idag är tomterna från cirka 730 m² till 1020 m² stora. En bestämmelse om att max 25 % respektive 35 % av fastigheten får bebyggas tillkommer. En bestämmelse om att ny bebyggelse ska ha antingen tegel- eller putsfasader samt en bestämmelse om att byggnader ska placeras minst 4.5 meter från fastighetsgränsen (p) tillkommer också. Exempel på bebyggelse i kvarteret Staren. På bilderna ovan är det Staren 9 till vänster och flerbostadshuset på Staren 10 till höger. Kvarteret Väduren Kvarteret Väduren består idag av 7 fastigheter varav 6 fastigheter omfattas av förslaget till detaljplan. Inom kvarteret finns 2 obebyggda fastigheter och 3 fastigheter med friliggande bostäder samt en fastighet som tills i år (2017) var bebyggd med växthus. I likhet med kvarteret Staren föreslås även här två byggnadshöjder till varje fastighet istället för våningsantal. De friliggande villorna föreslås få höjderna 5 meter (byggnadshöjd) respektive 10 meter (total byggnadshöjd), vilket motsvarar de våningsantal de har idag. Dessutom tillkommer en bestämmelse som möjliggör för varje fastighet att inreda sin vind, då detta inte var möjligt tidigare. För fastigheterna i kvarteret Väduren föreslås också en minsta tomtstorlek på 700 m², betecknat med d, för att förhindra att fastigheterna styckas av till för små tomter. Idag är tomterna från cirka 730 m² till 1020 m² stora. En bestämmelse om att max 25 % av fastigheten får bebyggas tillkommer. En bestämmelse om att ny bebyggelse ska ha antingen tegel- eller putsfasader samt en bestämmelse om att byggnader ska placeras minst 4.5 meter från fastighetsgränsen (p) tillkommer också. Antagandehandling 2018

60 Planbeskrivning 12 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Exempel på bebyggelse i kvarteret Väduren. På bild är det Väduren 4 och 3. Fastigheten där det tidigare funnits ett växthus (Väduren 10) föreslås få bestämmelser som möjliggör för bostadsbyggnation på fastigheten. Med anledning av fastighetens centrala placering, föreslås fastigheten få användningen BC, som betyder bostäder samt centrumfunktioner. De aktuella bestämmelserna betyder att fastigheten högst får bebyggas på 40 % av sin totala yta (e40), att bebyggelsen ska utformas med tegel- eller putsfasader (f) och att byggnadshöjden får vara 14 meter och den totala byggnadshöjden 17 meter, vilket motsvarar omkring fyra våningar. Dessutom föreslås bestämmelsen a som betyder att lov inte får ges förrän marksanering utförts, eftersom marken blivit förorenad av bekämpningsmedels- och oljerester av den verksamhet som bedrevs på fastigheten tidigare. En bestämmelse för hur fasaderna får utformas föreslås även här, liksom i kvarteret Staren. Denna betecknas med f och innebär bland annat att ny bebyggelse endast får utformas med puts- eller tegelfasader, att inslag av trä medges och att komplementbyggnader ska utformas med sedumtak. Det numera rivna växthuset på Väduren 10. Antagandehandling 2018

61 Planbeskrivning 13 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt SERVICE Planområdet ligger intill Skurups centrum. Ett par gator västerut finns Kyrkogatan där mycket av Skurups kommersiella utbud finns. Området ligger ett par kvarter ifrån mataffär, skola (både förskola, F-6 och 7-9) och övrig service orten som har att erbjuda. Ett kvarter sydost om aktuellt planområde ligger Skurups idrottsplats. VATTENOMRÅDEN Inom det föreslagna planområdet finns inga vattenområden. Dock ligger planförslaget nära en grundvattentäkt, vilket beskrivs närmare på sida 7 i kapitlet Risk och säkerhet grundvatten. GATUNÄT OCH GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Inom planområdet finns en befintlig gång- och cykelväg som idag är planlagd som gata. Detta föreslås ändras eftersom den befintliga användningen är gång- och cykel. Området föreslås få användningen natur, som också kan inrymma gång- och cykelväg. I planområdets norra del ligger Östergatan, en relativt trafikerad väg, som leder till Rydsgård. Mellan kvarteret Staren och Väduren ligger Norra Skolgatan som är en återvändsgata. I planområdets östra del ligger Lilla Nygatan som mynnar ut i en ovan nämnda gång- och cykelväg. KOLLEKTIVTRAFIK Eftersom planområdet ligger nära järnvägsstationen är utbudet av kollektivtrafik brett. Man kan inom ett par hundra meters gångavstånd nå till all kollektivtrafik som Skurup har att erbjuda, vilket bland annat är ett pågatåg som på en halvtimme respektive 15 minuter är framme i Malmö och Ystad. Det finns också busshållplatser på Järnvägsgatan, som ligger intill järnvägsstationen, som går till övriga orter i kommunen. PARKERING, VARUMOTTAGNING OCH UTFARTER Parkering inom området löses på den egna fastigheten. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och ny bebyggelse kommer därför att anslutas till det kommunala VA-nätet. Dagvatten Planområdet kommer att få mer hårdgjorda ytor än i dagsläget vilket kommer att resultera i snabbare dagvattenflöden. Dock kommer omhändertagandet av dagvattnet endast att utföras med den kommunala anläggningen vilket kommer resultera i mindre volym som infiltreras inom planområdet jämfört med idag. Kvartersgator ska ha avrinning till rännstensbrunn, vilka är kopplade till den kommunala anläggningen. Antagandehandling 2018

62 Planbeskrivning 14 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt El El finns framdraget i området. Ingen omläggning av elledningarna förväntas föranledas av den planerade bebyggelsen. Värme Varje fastighet svarar för sin egen värmeförsörjning. Fjärrvärmeledningar finns framdragna i området. Tele Telekabel finns framdraget i området. Eventuell flytt av ledningar bekostas av fastighetsägaren. Avfall Hanteringen av avfall ska ske i enlighet med kommunens renhållningsordning. Avfallsutrymme ska finnas vid varje fastighet för en- eller flerbostadshus. SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Tillgängligheten till de befintliga bostäderna är idag begränsad. Den allmänna platsmarken och förgårdsmarken är plan samt parkering finns inom de egna fastigheterna, vilket är bra ur tillgänglighetssynpunkt. Dock är tillgängligheten till det befintliga flerbostadshuset sämre, eftersom det är i flera våningar och utan hiss. Även de äldre villorna har begränsad tillgänglighet på grund av hög sockel vilket medför att entréerna är placerade ovan marknivå. De planerade bostäderna kommer dock att ha bättre tillgänglighet. Om det byggs ett flerbostadshus på Väduren 10 och detta blir högre än 2 våningar, kommer det att finnas hiss. Barnperspektivet Planområdet är beläget intill en trafikerad väg, vilket kan begränsa mindre barns möjlighet att vistas själva i det offentliga rummet. Dock är planområdet beläget precis intill stadsparken som erbjuder rekreation till barn och vuxna i alla åldrar. De befintliga villorna har samtliga stora lummiga trädgårdar utmärkta för barns utevistelse. Även det planerade flerbostadshuset på Väduren 10 kan inrymma en lagom stor gård för utevistelse. För lite större barn, innebär närheten till skolor, rekreation och idrottsanläggningar, ett större mått av frihet att själva kunna ta sig till skola, service och fritidsaktiviteter. Hushållssammansättning I Skurups kommun består i snitt varje hushåll av 2,32 personer. I dagsläget finns ca 15 hushåll inom planområdet. I förslaget till detaljplan ges en ändrad användning till Väduren 10 som innebär att antalet hushåll kan öka med minst det dubbla. Eftersom planområdet idag främst består av villor, innebär förslaget till detaljplan att en annan typ av upplåtelseform och boendemiljö kan möjliggöras för att attrahera fler målgrupper till området. Antagandehandling 2018

63 Planbeskrivning 15 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDE TIDPLAN Samråd skedde under hösten 2015 och granskning beräknas ske under hösten Detaljplanen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige i början av 2018 och vinner normalt laga kraft 3 veckor efter att kommunfullmäktiges protokoll blir anslaget. GENOMFÖRANDE Genomförandetiden har satts till 5 år från den dag planen vinner laga kraft. HUVUDMANNASKAP Skurups kommun är huvudman för den allmänna platsmarken. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Följande fastighetsplaner kommer att påverkas av föreslagen detaljplan. Samtliga fastighetsplaner föreslås bli upphävda i detta förslag till detaljplan. KVARTER AKTNUMMER LAGA KRAFT Staren 1264K Väduren nr 3, K Väduren nr 5, 6,7, K Väduren nr 10 UPPGIFT SAKNAS UPPGIFT SAKNAS Nedan följer en förteckning över berörda fastigheter samt på vilket sätt fastigheterna påverkas av planförslaget. Staren 2 - Uppdaterade planbestämmelser Staren 3 - Uppdaterade planbestämmelser Staren 4 - Uppdaterade planbestämmelser Staren 5 - Uppdaterade planbestämmelser Staren 6 - Uppdaterade planbestämmelser Staren 7 - Uppdaterade planbestämmelser Antagandehandling 2018

64 Planbeskrivning 16 (16) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Staren 8 - Uppdaterade planbestämmelser Staren 9 - Uppdaterade planbestämmelser Staren 10 - Uppdaterade planbestämmelser Väduren 3 - Uppdaterade planbestämmelser Väduren 4 - Uppdaterade planbestämmelser Väduren 5 - Uppdaterade planbestämmelser Väduren 6 - Uppdaterade planbestämmelser Väduren 8 - Uppdaterade planbestämmelser Väduren 10 - Ändrad användning - Ges möjlighet till högre byggnadshöjd - Ges möjlighet till ny bebyggelse Skurup 50:179 - Ändrad användning Förslag till detaljplan innebär att fastighetsregleringar får göras inom planområdet, men Skurups kommun kommer inte att påtvinga några fastighetsregleringar. ANSVARS- OCH KOSTNADSFÖRDELNING Planändringen ska ske på kommunens bekostnad, men en planavgift tas ut i samband med bygglov. Eventuella fastighetsregleringar bekostas av fastighetsägarna. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Skurup den 10 september 2015, senast reviderad den 7 december 2017 Julia Andersson Thysell Planarkitekt Jennie Luthander Planarkitekt Antagandehandling 2018

65 Granskningsutlåtande 1 (3) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Kommunfullmäktige KS Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Förslag till detaljplan för del av kv. Staren m.fl. GRANSKNINGSUTLÅTANDE Förslaget till detaljplan för del av kv. Staren m.fl. har varit ute på allmän granskning under tiden 3 november 24 november 2017 och har under tiden funnits tillgängligt på kommunhuset, St. Torggatan 4, på biblioteket i Skurup samt på kommunens hemsida Inkomna synpunkter från granskningen: (Kommunens kommentarer i kursiv text) Länsstyrelsen: Redogörelse för ärendet Syftet med förslaget till detaljplan är att upphäva tomtindelningarna som gäller för området, uppdatera planen till nuvarande användningar och bestämmelser samt att upphäva förbudet mot att inreda vindarna på de berörda fastigheterna. Förslaget till detaljplan innebär att fastigheten Väduren 10 ges möjlighet att bebyggas med bostäder eftersom växthuset, som fanns på fastigheten tidigare, har rivits och marken kommer att saneras. Den befintliga gång- och cykelvägen i planområdets östra del är idag planlagd som gata, detta föreslås ändras till park. För området gäller översiktsplan för Skurups kommun, antagen Planen är förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Kommunen tar fram planförslaget med standardförfarande. Länsstyrelsens synpunkter Hälsa och säkerhet föroreningar Sedan samrådet har föroreningssituationen utretts och administrativa bestämmelser införts som reglerar saneringsåtgärder för fastigheten Väduren 10. Ingen sanering kommer att göras på angränsande fastigheter. Planhandlingarna bör enligt Länsstyrelsen förtydligas innan antagande så att det entydigt framgår om kommunen bedömer att planområdet utöver fastigheten Väduren 10 inte är belastad med föroreningar. Antagandehandling 2018

66 Granskningsutlåtande 2 (3) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Kommunfullmäktige KS Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Kommentar: Då där funnits bostäder på intilliggande fastigheter minst lika länge som det bedrivits odlingsverksamhet på fastigheten Väduren 10 bedömer kommunen att intilliggande fastigheter inte är förorenade. Lantmäteriet: Lantmäteriet har tagit del av förslaget till detaljplan. Någon fullständig genomgång av planförslaget har inte skett. Genomgången har främst varit inriktad på genomförandefrågor. Lantmäterimyndigheten har inget att erinra ur fastighetsbildningssynpunkt. Trafikverket: Trafikverket har tagit del av granskningshandlingarna för rubricerat ärende och har inga synpunkter. Kommunpolis, Skurups kommun: Undertecknad har ingen erinran i KS och inte heller i KS Serviceförvaltningen, Skurups kommun: Undertecknade lämnar på begäran nedanstående synpunkter på upprättat förslag till detaljplan för kv. Staren m.fl. i Skurup, Skurups kommun. Vi har inga synpunkter på upprättat förslag. Detta yttrande avser gatu-, trafik-, VA- och parkfrågor. Kommunala Pensionärsrådets (KPR) referensgrupp: Vi har inget att erinra mot förslaget. Vi ser fram emot att det byggs fler seniorboende nära centrum av Skurups tätort. Fastighetsägare Staren 11: Som boende och ägare till Staren 11 motsätter vi oss förslaget till ändring av detaljplan för kvarteren Staren och Väduren. Väduren 10 Våra invändningar riktar sig mot byggandet av flerfamiljsbostad med en byggnadshöjd av 17 meter på Väduren 10. En så hög byggnad kommer att förorsaka oss en störande insyn i vår trädgård och bostad. Vi anser inte heller att den kommer att passa in i den omgivande miljön. Vi motsätter oss inte byggandet av en flerfamiljsbostad men den ska då anpassas i höjd till omgivande bebyggelse förslagsvis 2-3 våningar. Kommentar: Den nya bebyggelsen på Väduren 10 kommer att uppföras i 3 våningar med platt tak och halv källare. Därför kommer höjden att bli Antagandehandling 2018

67 Granskningsutlåtande 3 (3) Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer Kommunfullmäktige KS Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt ungefär densamma som på flerbostadshusen i tre våningar i angränsande kvarter. Vi anser att flerfamiljsfastigheten ska vara självförsörjande med parkeringsplatser det vill säga minst en parkeringsplats per lägenhet samt besöksparkering, detta för att undvika anhopning av parkerade fordon i närområdet. Kommentar: Parkering till de nya bostäderna på Väduren 10 kommer att inrymmas på fastigheten. Där kommer att finnas tillräckligt många parkeringsplatser så att de boende samt besökare ska kunna parkera på fastigheten. Väduren 7 Väduren 7 ingår inte i förslaget men är ju belägen i direkt anslutning till Väduren 10. Väduren 7 är enligt tidigare detaljplan avsedd för enfamiljshus med utfart till Norra Skolgatan. Om det skulle bli aktuellt att införliva Väduren 7 med Väduren 10 så motsätter vi oss att det skapas en utfart mot Norra Skolgatan. Vi anser att flerfamiljsbostaden ska ha utfart mot Mårtensgatan av flera skäl: - Risk för betydande ökning av trafiken i Norra Skolgatan och begränsad sikt vid utfart från fastigheterna längs Norra Skolgatan på grund av parkerade fordon. - Norra Skolgatan är återvändsgränd med utfarter från nio (9) fastigheter på en sträcka av ca 300 meter och mer trafik kommer att leda till olägenheter för oss som har utfart till Norra Skolgatan. - Stor risk att Norra Skolgatan kommer att bli parkeringsplats för besökare till flerfamiljsbostaden. - En eventuell utfart kommer att vara belägen i vändplanen som redan idag är snålt tilltagen och svår att vända i. - Sikten i korsningen Lilla Nygatan (som är förlängningen på Norra Skolgatan) och Östergatan är begränsad och korsas av gångbana/cykelväg vilket leder till ökad risk för olyckor om det blir en väsentlig ökning av trafiken. Kommentar: Då parkering kommer att lösas inom den egna fastigheten på Väduren 10 kommer inte en utfart norrut mot Norra Skolgatan behövas, utan en utfart kommer i så fall att ansluta söderut mot Mårtensgatan. Antagandehandling 2018

68 Samrådsredogörelse 1 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. STAREN M. FL. I SKURUP, SKURUPS KOMMUN Förslaget till detaljplan för kv. Staren m.fl. var ute på samråd under perioden 30 september 30 oktober 2015 och fanns under tiden tillgängligt på kommunhuset, St. Torggatan 4, på biblioteket i Skurup samt på kommunens hemsida Inkomna synpunkter från samrådet: (Kommunens kommentarer i kursiv text) Länsstyrelsen: Redogörelse för ärendet Planförslaget syftar till att upphäva gällande tomtindelning så att det blir möjligt att göra fastighetsregleringar och att uppdatera planen till nuvarande användningar och bestämmelser samt att upphäva förbudet att inreda vindarna. Planförslaget omfattar även förslag till ny bebyggelse. Planförslaget presenteras inledningsvis som ändring av detaljplan med Länsstyrelsen tolkar handlingarna som att förslaget avser ny detaljplan. Detta då plankartan inte redovisar ändringar, tillägg eller utgående planbestämmelser utifrån nu gällande detaljplan. Den markanvändning som föreslås prövas därför på nytt. Planen hanteras med standardförfarande. Då Länsstyrelsen har synpunkter på planförslaget förutsätts att Länsstyrelsen även underrättas mellan samråd och antagande för granskning enligt 5 kap 18 Plan- och Bygglagen. Kommentar: Synpunkten tillgodoses och planhandlingarna uppdateras. Hälsa och säkerhet Buller Enligt 4 kap 33a PBL ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om bostadsbebyggelsen är bullerutsatt. Detta ska redovisas både vid bostadsbyggnadens fasad och vid uteplats. Det behöver framgå av planhandlingen vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra bebyggelsen och dessa åtgärder blir planens förutsättningar. Tillsynsmyndighetens, dvs. kommunens, möjlighet att i efterhand ställa krav på verksamhetsutövaren har förändrats i och med införandet av den nya bullerförordningen. Kommentar: Synpunkten tillgodoses. Bullerberäkningar förs in i planbeskrivningen. Förorenad mark Av planhandlingarna framgår att det inom del av planområdet idag bedrivs odlingsverksamhet i växthus. Detta kan innebära föroreningar inom området i form av bl.a. Antagandehandling 2018

69 Samrådsredogörelse 2 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS bekämpningsmedelsrester och oljeföroreningar. Ingen översiktlig undersökning har gjorts. En planbestämmelse har införts som villkorar att lov inte får ges förrän eventuell marksanering har utförts. Efter ändringarna i PBL den 1 januari 2015 finns möjlighet att med planbestämmelse villkora att lov eller startbesked får lämnas för en åtgärd endast om en markförorening är avhjälpt, om markens lämplighet för byggande kan säkerställas med det. En förutsättning för att villkora lov eller startbesked i detaljplan är att en förorening är konstaterad och omfattningen av åtgärder bedömd för att göra marken lämplig för föreslagen markanvändning. Det är kommunen som vid planläggningen ansvarar för att marken undersöks och bedöms. Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att pröva områdets lämplighet för föreslagen bebyggelse utan en sådan redovisning och nödvändiga bestämmelser. Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap PBL. Kommentar: Synpunkten tillgodoses. En miljöteknisk markundersökning genomfördes innan granskningsskedet och resultatet av denna har förts in i planbeskrivningen. En planbestämmelse om att lov inte får ges förrän marksanering utförts för den aktuella fastigheten har förts in på plankartan. Den miljötekniska markundersökningen visar att marken blir lämplig för bostadsbebyggelse efter sanering. Trafikverket: Trafikverket har inga synpunkter. Lantmäteriet: Lantmäteriet har tagit del av förslaget till detaljplan. Någon fullständig genomgång av planförslaget har inte skett. Genomgången har främst varit inriktad på genomförandefrågor. Lantmäterimyndigheten väljer att särskilt belysa följande frågeställningar. Plankarta Det skulle förbättra läsbarheten av detaljplanen om grundkartan kompletteras med traktnamn och fastighetsbeteckningar inom planområdet. Plandata Uppgifterna under rubriken markägoförhållanden är missvisande. Beteckningen av kvartersmark innebär inte automatiskt att marken är i privat ägo. Inom planområdet är det inte bara kommunägd mark som är obebyggd, utan det finns även obebyggda fastigheter (Väduren 3 och 6) som inte är ägda av kommunen. Kommentar: Synpunkterna tillgodoses. Plankartan kompletteras med fastighetsbeteckningar och planbeskrivningen förtydligas vad gäller markägoförhållandena. Räddningstjänsten: Detta yttrande är ett samlat yttrande för flera detaljplaner som räddningstjänsten fått på remiss från Skurups kommun. Syftet med ett samlat yttrande är av tidsbesparande skäl då räddningstjänsten inte har några synpunkter på detaljplanerna. Antagandehandling 2018

70 Samrådsredogörelse 3 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS Räddningstjänsten har inga synpunkter på följande detaljplaner: - Skurup 51:19 - Kv. Dammen m.fl. - Kv. Staren m.fl. - Kv. Måsen m.fl. - Kv. Henrik m.fl. - Kv. Hilma m.fl. TeliaSonera Skanova Access AB: TeliaSonera Skanova Access AB har telekabel inom planområdet. Utsättning av telekabel görs via anmälan till ledningskollen. Eventuella kostnader för flyttningen bekostas av den som begär flyttningen. Kommentar: Synpunkten tillgodoses, planbeskrivningen uppdateras med information om telekabeln och vem som bekostar en eventuell flytt. E. ON Elnät Sverige AB: E. ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och då vi inte har några ledningar inom planområdet så har E. ON Elnät inget att erinra. Kommunala pensionärsrådet (KPR): Vi har inga erinringar mot förslaget. Det är positivt med möjlighet att bygga fler hyresbostäder. Hyresgästföreningen Skurups kommun: LH Skurup har inget att erinra mot lagt planförslag på området. Kart- och GIS-enheten: Kart- och GIS-enheten har inga synpunkter på Staren. Serviceförvaltningen: Serviceförvaltningen har inget att erinra gällande detaljplan för kv. Staren m.fl. i Skurup, Skurups kommun. Fastighetsägare Väduren 10: Synpunkter angående ändring av detaljplan för kvarteret VÄDUREN 10. När vi nu står inför uppgiften att man skall förtäta bebyggelsen i kommunen och inte bygga på åkermark så kan det vara en anledning att bygga sex våningar och garage i källarplan eftersom husen andra sidan väg 102 ligger högre kommer detta att flyta in bra. Här borde det vara lämpligt med seniorboende så nära centrum med livsmedelsaffärer, apotek, banker och tåg- och busstationen. Kommentar: I föreslagen detaljplan specificeras inte vilken typ av bostäder eller vilken upplåtelseform som ska finnas på fastigheten Väduren 10. Alla typer av bostäder som ryms inom begreppet Bostäder på plankartan får lov att uppföras på fastigheten. Ny bebyggelse Antagandehandling 2018

71 Samrådsredogörelse 4 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS i upp till tre-fyra våningar kommer att smälta in med omgivande centrumbebyggelse, som är uppförd i upp till fyra våningar, men samtidigt kommer den nya bebyggelsen inte sticka upp för högt gentemot den intilliggande villabebyggelsen. Fastighetsägare Väduren 5 & 6: Ett förslag till ändring av detaljplanen för kvarteret Staren m.fl. har upprättats och skickats till oss för samråd, så att vi som berörd fastighetsägare får möjlighet att tycka till. Detta brev ger uttryck för meningar vi har gällande det utsända förslaget. Synpunkterna utgår ifrån informationen som i huvudsak gjorts tillgänglig via plankarta och planbeskrivningen (diarienr: ). Vi ser positivt på en modernisering eller mer tidsenliga uppdatering till det som motsvarar dagens användning av fastigheterna. Dock har vi invändningar mot förslaget på tre områden vilka redovisas nedan. Bakgrund: samsyn i området Utöver de synpunkter och meningar vi bidrar med i detta dokument har vi även diskuterat med flera andra berörda fastighetsägare i området (Staren och Väduren ) och vi vill därför även påpeka att vi har en samsyn på förslaget till förändrad detaljplan i allt väsentliga delar. Denna samsyn kan sammanfattas i en oro för förändring av områdets karaktär (byggnationsmässigt, trafikmässigt, miljömässigt). Individuella avvikelser förekommer säkert, men i allt väsentligt ser vi inte positivt på förslaget om att öppna möjligheten för byggandet av fler flerfamiljshus, och absolut inte höga sådana. Det senare skulle innebära en väsentlig förändring av områdets karaktär och dessutom inskränka på det naturliga insynsskydd som karakteriserar villaområden. Om sådana mixas med grannbyggnad av flerfamiljstyp, som dessutom skjuter i höjden, får man en situation som vanligtvis brukar undvikas, nämligen att villa- och flerfamiljshus av högre typ blandas. Kommentar: Det finns idag en högre bebyggelse utmed Föreningsgatan och det strategiska läget i anslutning till centrumbebyggelsen gör att området kan lämpa sig för en högre bebyggelse utmed Föreningsgatan för att få en helhet i området. Kommunen delar synen att villorna i kvarteren bakom bebyggelsen utmed Föreningsgatan ska förbli ett villaområde. Våra synpunkter på förslaget till ändring av detaljplan Vi motsätter oss delar av förslaget då dessa enligt oss kommer att medföra negativa konsekvenser på följande tre områden: 1. Förändring av områdets karaktär vad gäller typ av bostäder, vilka ingår i den kulturmiljö av riksintresse som utgörs av Skurups centrala delar; 2. Risken för ökad trafik som följs av förslagets öppnande för flerfamiljsbostäder med tillhörande behov av parkering; och 3. Miljökonsekvenser till följd av markarbeten på fastighet som tidigare använts för odling och därför högst troligt även har farliga ämnen nedplöjda i marken. Låt oss utveckla dessa synpunkter något utförligare nedan. Antagandehandling 2018

72 Samrådsredogörelse 5 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS Områdets karaktär hotas av tillåtandet av byggnation av högre flerfamiljshus De föreslagna förändringarna av stadsplanen och detaljplanen för kvarteret Staren m.fl. inbegriper bl.a. att vissa fastigheter får möjlighet till att bygga högre (sid. 2, planbeskrivningen). Vi vill motsätta oss en sådan förändring. Enligt oss skulle detta innebära att en relativt gammal del av Skurups centrala delar (med villor från 1920-, och 1950-tal) som är av riksintresse i egenskap av kulturmiljö av viss typ, skulle förlora sin stil och karaktär. Vi menar att det således finns ett visst allmänintresse för dem som vill bevara karaktären på kulturmiljön i Skurups centrum. Senare tids förskönande och förändring av området (Hansahuset, Porla Kusin-fastigheten, samt Kyrkogatan i stort) har förstärkt denna kulturmiljös karaktär. Om högre flerfamiljshus (med eventuellt tillhörande parkering) skulle tillåtas i området, mister det sin karaktär och bidrar därmed till att förändra en väsentlig del av Skurups centrala delar. För oss som bor i området Väduren, med fastigheter som gränsar till Mårtensgatan, har området en karaktär av äldre en-familjs villabostäder av tvåvåningstyp. Som i alla områden av villakvarterskaraktär bygger man inte högre än två våningar för att undvika störande insyn. Man måste således konstatera att öppnandet för hus högre än två (2) våningar + vind skulle innebära att man bryter mot planbeskrivningens riktlinje (sid. 4), att om- och tillbyggnader ska ske med en utformning som passar omgivande bebyggelse och landskap. Samt att man bör behålla bebyggelsestruktur som passar i denna del av Skurups tätort, som till största del består av friliggande villor med antingen puts- eller tegelfasader (sid. 4). Om man öppnar för högre byggnader av flerfamiljskaraktär bryter man således mot det som passar med dagens bebyggelse, och dessutom skulle en sådan förändring bryta karaktären på kulturmiljön av riksintresse. Vi kan inte se att detta skulle bidra positivt varken till att bibehålla Skurups centrums karaktär, eller till att bibehålla bebyggelsestrukturen med friliggande villor och den därtill hörande insyn som är typisk för området. Vi anser alltså att man inte håller i beaktande kvarteret Vädurens bidrag till kulturmiljön av riksintresse i Skurups centrum om man öppnar för byggnation av högre hus än dagens nuvarande nivå. Dessutom skulle en sådan förändring störa villakvarterets typiska karaktär av att inte blanda högre byggnader med de insynskonsekvenser det medför. Vi motsätter oss således att den nya detaljplanen skall tillåta annat än bebyggelse av typ fristående villor i kvarteret Väduren, och specifikt att Väduren 10 skulle tillåtas att bygga flerfamiljshus högre än den hushöjd som idag gäller för området Väduren. Om man över huvud taget skall överväga annan hustyp och höjd borde man åtminstone begränsa sig till max tre våningar. Det förekommer sådan bostadstyp i kvarteret Staren. Dock inte i Väduren. Vi ser inga bra argument för varför Väduren 10 skulle tillåtas att bryta områdets karaktär med annan typ av bebyggelse. Det vore att prioritera individuella intressen Antagandehandling 2018

73 Samrådsredogörelse 6 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS framför ett helt områdes karaktär. Skurups kommun har flera andra fastigheter där ett allmänt intresse av fler flerfamiljsbostäder kan tillgodoses utan att områdets karaktär tvingas att förändras. Det är mycket svårt att se hur ett äldre område som bidrar till Skurups centrums kulturmiljö skall kunna byta bostadsstil och samtidigt behålla karaktären. Kommentar: Länsstyrelsen har gjort en översyn av riksintresset för kulturmiljön och det är endast bebyggelsen i Skurups by som är av riksintresse för kulturmiljön. Dock är den äldre tegelbebyggelsen av högt kulturhistoriskt värde. Då planområdet ligger i anslutning till de mer centrala delarna av Skurups tätort anser kommunen att en blandad bebyggelse passar i området. I centrum eftersträvas en tätare bebyggelse med en hög exploateringsgrad och därför anses fastigheterna utmed Föreningsgatan vara lämpliga för även flerbostadshus. En högre bebyggelse utmed Föreningsgatan kan skapa en helhet i området. Kommunen delar synen att villorna i kvarteren bakom bebyggelsen utmed Föreningsgatan ska förbli ett villaområde. Nybyggnation ska utföras med fasadmaterial som påminner om hur befintlig bebyggelse i närområdet ser ut och anses därför inte påverka områdets karaktär negativt. 2. Konsekvenser för trafiksituationen Om man öppnar upp för byggandet av flerfamiljshus på Väduren 10 skulle detta innebära att mer trafik skapas i området. Området Staren och Väduren bebos idag av i huvudsak familjer med barn. Gatan Norra Skolgatan åtnjuter karaktären av icke genomfartstyp, vilket innebär att barnen använder gatan för lek och cykling. Redan idag utgör det mindre flerfamiljshuset som finns i kvarteret Staren 10 att vi har problem med trafik. Bilägare som bor i Staren 10, flerfamiljshuset, kör oftare och fortare till och från fastigheten. Det har vid flera tillfällen uppstått situationer där hastigheten inte respekterats och där således en olycklig spänning uppstått mellan villaägarna som i huvudsak har lekande barn i kvarteret och trafikanterna till och från flerfamiljshuset (Staren 10). Skulle ytterligare ett flerfamiljshus uppföras på Väduren 10 måste detta innebära att trafiken ökar ytterligare. Det skulle späda på den fara som idag redan finns. Också av denna anledning motsätter vi oss således att den framtida detaljplanen öppnar för att kunna bygga högre flerfamiljshus på Väduren 10. Kommentar: Väduren 10 har utfart mot Mårtensgatan, och inte mot Norra Skolgatan. Vad gäller trafiksituationen på Norra Skolgatan, är gatan till för alla boende i området oavsett om man bor i villa eller flerfamiljshus och det finns inga belägg för att boende i villa kör saktare än boende i flerbostadshus. 3. Miljökonsekvenser Det finns två aspekter att beakta här: Antagandehandling 2018

74 Samrådsredogörelse 7 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS Dels den att marken förmodligen behöver kontrolleras för miljögifter av olika slag framförallt bekämpningsmedeltyp, men också smörj- och oljetyp då viss maskinpark hållits och - Dels att boendemiljön för de som eventuellt skulle ha sin bostad på Väduren 10 är belastad av tung trafik till XL Bygg och tågtrafik (Ystad/Simrishamn-Malmö-banan). Om man skall genomföra markarbeten på fastigheten Väduren 10, anser vi att man bör undersöka marken för gifter, så att inte sådan sprids i området vid arbetet. Om gifter påträffas borde en sanering av marken vara en förutsättning för markarbeten och byggnation. Korsningen Föreningsgatan, Mårtensgatan, Kyrkogatan, samt tillhörande järnvägskorsning skapar i dagsläget en svår trafiksituation. Det kan inte sägas utgöra ett bra läge för bostadshus och än mindre för ett flerfamiljshus med tillhörande trafik och eventuellt fler barn. Det vittnar om att fastigheten Väduren 10 historiskt sett inte bebyggts med bostad då tung trafik till XL Bygg (historiskt Hans Anders Bygg) och järnvägen dels bidrar med buller och dels bidrar med väsentliga risker för barn och boende. Återigen, för Skurups kommun måste det finnas flera fastigheter där ett intresse för förtätning av bostäder i centrum skulle kunna tillgodoses med långt bättre buller-, miljö- och trafikförutsättningar. Det vore att bygga in en trafikfarlig miljö om man skulle utnyttja Väduren 10 till bostad. Kommentar: år 2016, efter samrådsskedet, gjordes en miljöteknisk markundersökning på fastigheten Väduren 10. Denna visade att marken är förorenad och behöver saneras innan bostadsbebyggelse får uppföras på fastigheten. Efter sanering blir marken lämplig för bostadsbebyggelse. En planbestämmelse om detta förs in på plankartan och planbeskrivningen kompletteras med resultatet av denna undersökning och vad det innebär (se s. 8 i planbeskrivningen). Vad gäller bullersituationen har planbeskrivningen kompletterats med en bullerberäkning för planerade bostäder. Enligt denna klarar ny bebyggelse de gällande riktvärdena för buller. Fastighetsägare Väduren 8: Som boende i och ägare av fastigheten Väduren 8 (Norra Skolgatan 12) motsätter vi oss det förslag till ändring av detaljplan i kvarteren Staren och Väduren. Våra invändningar riktar sig mot byggandet av flerbostadshus med en byggnadshöjd på totalt 17 meter på fastigheten Väduren 10. Skälen är i korthet: - En så hög fastighet kommer medföra en dramatisk minskning av sol på vår tomt - En kraftig trafikökning för boende och besökande till flerbostadshuset - Insyn från flerbostadshuset in i vår trädgård - Ett 17 meter högt flerbostadshus passar inte in i bebyggelsen - Förändringen i detaljplan innebär en väsentlig värdesänkning av vår fastighet och tomt Antagandehandling 2018

75 Samrådsredogörelse 8 (8) Fastställd av Ansvarig Senast reviderad Planarkitekt Diarienummer KS Tomten med växthuset (Väduren 10) föreslås få bestämmelser som gör det möjligt att bygga ett flerbostadshus med en total byggnadshöjd på 17 meter. En så hög fastighet kommer att blockera södersolen till vårt hus och vår trädgård, vilket kommer påverka såväl växtlighet som livskvalité i vår utomhusmiljö. Med en så hög byggnad som granne blir insyn från de översta bostäderna i flerbostadshuset till vår tomt ett problem. Vidare medför ett flerbostadshus en intensifierad trafiksituation. Detta är negativt både för vår del och får våra grannars del i form av avgaser och trafikbuller i omedelbar anslutning till våra respektive fastigheter. I ett större perspektiv innebär den ökade trafiken även ett miljöproblem för tätorten, vilket knappast är önskvärt för någon. Redan i dagsläget är Föreningsgatan hårt trafikerad, ofta med tung trafik. Med ett flerbostadshus skulle situationen förvärras ytterligare. Boendemiljön i området kännetecknas huvudsakligen av villor, varav flertalet är äldre och med normal villahöjd. Ett 17 meter högt flerbostadshus skulle sticka ut på ett negativt vis, oavsett bestämmelser som reglerar fasad och tak. Det skulle passa lika illa som en högersko på en vänsterfot. Sammantaget påverkar ett godkännande av den framlagda planbeskrivningen och förslaget till ändring av detaljplan för kvarteren Staren respektive Väduren mera specifikt förändringarna för Väduren 10 vår fastighet dramatiskt. Med de nackdelar som bygget av ett flerbostadshus med en höjd på 17 meter skulle innebära, skulle den direkta följden bli en radikal värdeminskning av såväl tomt som fastighet för samtliga grannar till Väduren 10, i synnerhet vi som bor i fastigheten på Norra Skolgatan 12 (Väduren 8). Däremot motsätter vi oss inte ett flerbostadshus med två våningar, alltså ett väsentligt lägre flerbostadshus. En sådan fastighet skulle smälta in i bebyggelsen. Kommentar: Sedan detaljplanen var ute på samråd har prickmark tillförts på fastigheten Väduren 10 som leder till att ny bebyggelse som närmast kan ligga 8 meter från fastigheten Väduren 8 och som närmast 10 meter från fastigheten Väduren 6. Detta leder i sin tur till att skuggbildningen till grannfastigheterna minskas. Väduren 10 har utfart till Mårtensgatan och kommer således inte påverka trafiksituationen på Norra Skolgatan. Antagandehandling 2018

76 Protokollsutdrag 1 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 102 Dnr KS Förslag till införande av rätt till heltid Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Rätt till heltid införs till medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt medarbetare inom funktionsnedsättning stöd och service (FuSS). Finansiering av 3,5 miljoner kronor till individ- och omsorgsförvaltningen från och med 2019 års budget för införande av rätt till heltid överlämnas till budgetgruppen för beaktande. Kostnaden motsvarar hälften av kostnaden om ökningen motsvarar ca 14 årsarbetare. Sammanfattning av ärendet Skurups kommuns medarbetare är den viktigaste faktorn för att vi ska nå ett gott resultat och kunna erbjuda den kvalitet på insatser som kommuninvånarna är berättigade till. För att behålla och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsvillkor. Ett led i detta arbete är att medarbetaren ska ha rätt att önska vilken sysselsättningsgrad de vill arbeta. För att kvinnor och män ska bli mer jämställda på arbetsmarknaden måste kvinnor ha samma förutsättningar vad gäller arbete. Kvinnor måste kunna arbeta heltid i samma utsträckning som män. Många personer, främst kvinnor jobbar ofrivilligt deltid. Alla människor har rätt till bra arbetsvillkor. Möjligheten att själv välja omfattning på sin anställning är för individen en angelägen fråga. Inkomsten utgör också grunden för en rad trygghetssystem med stor inverkan på individens möjligheter till försörjning i livets olika skeden t ex vid sjukdom, arbetslöshet och pension. Med möjligheter till önskad tjänstgöringsgrad kan medarbetaren själv inom ramen för sitt yrke och sin anställning påverka nivån för sin egen försörjning. Målsättning Alla medarbetare ska få önskad tjänstgöringsgrad med goda arbetsvillkor vilket genererar tryggad personalförsörjning och god kvalitet till kommuninvånarna. Möjligheter Vid införande av rätt till heltid så kommer fler att arbeta mer vilket leder till att ordinarie medarbetare kommer i schemat att gå in och täcka för varandra. Detta leder till ökad personkontinuitet i verksamheterna. Dock lär det bli att man ibland kommer att behöva tjänstgöra i annan arbetsgrupp än den egna Justerandes signatur

77 Protokollsutdrag 2 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 102 Dnr KS vilket kommer att generera lärande organisation genom att man inom organisationen får se andra arbetsplatser och då också lära sig nytt. Det leder också till ökad insyn och mer samarbete mellan verksamheterna vilket främjar lika arbetssätt och jämnare kvalitet. Friska, kompetenta och hållbara medarbetare En attraktiv arbetsgivare bör ge medarbetare inom vård och omsorg förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Det är vetenskapligt beprövat att fysisk aktivitet ger positiva hälsoeffekter på kort och lång sikt. Genom att t ex schemalägga fysiska aktiviteter som är speciellt riktade och anpassade till målgruppen stärks hälsa och välbefinnande vilket förebygger sjukdom. Som ett led i satsningen heltid till alla så borde fysisk aktivitet på arbetstid införas en gång i veckan med planerad tidsåtgång för aktivitet, ombyte och transport motsvarande 1 timme och 30 minuter per gång. Kostnadsberäkning för träning på arbetstid: 153kr/h x 1,4(inkl.PO) x 1,5h= 321kr/pass 321kr x 12pass/termin x 2 terminer =7 700kr/medarbetare/år 7 700kr x 250 medarbetare = kr. (Kostnad för instruktör och lokal tillkommer) I en snabbt föränderlig värld och med hög digitaliseringstakt kommer det krävas mer fortbildning inom olika områden för att hålla hög kompetens och kunskap bland medarbetarna. Utökning av antal arbetsplatsträffar skulle också möjliggöras. Detta skulle bidra till att personalen oftare får träffa kollegor och chef för att t ex arbeta med verksamheten och dess utveckling. Om personalen ges tid till att ses och lära känna varandra stärks teamanda, delaktighet och engagemang. Förankring, implementering och genomförande Projektledare som finansieras inom befintlig budget ska tillsättas som ansvarar för införande av rätt till heltid samt framtagande av handbok med arbetsprocess. Underhandsinformation samt beslut i ärendet ska kontinuerligt kommuniceras ut till medarbetare genom mail och/eller som information vid möten. Representant från Kommunal utgör del av arbetsgrupp. Våren 2018 ska referensgrupp bildas som bollplank till projektledare och arbetsgrupp. Planering av införandet av rätt till heltid ska ske under 2018 med genomförande under Villkor Alla medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård Justerandes signatur

78 Protokollsutdrag 3 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 102 Dnr KS och omsorg samt inom FuSS-enheten ska vara anställda på heltid i sin grundanställning. En gång per år ges möjlighet att önska annan tjänstgöringsgrad. En utmaning är att organisera arbetet och att kombinera arbetsuppgifterna på nya sätt. Här krävs kreativitet och ett flexibelt tänkande utanför traditionella mönster. I verksamheter med tydliga arbetstoppar så som vård och omsorg är det viktigt att i den mån det är möjligt att skapa ett jämnare arbetsflöde över dagen. Ett sätt kan vara att kombinera olika yrken och tjänster med varandra. Det som är viktigt är att den överkapacitet som skapas med rätt till heltid ska fördelas solidariskt på samtliga medarbetare oavsätt ny eller tidigare tjänstgöringsgrad. Överkapaciteten ska användas i första hand till planerad frånvaro men kan också användas till oplanerad korttidsfrånvaro med stöd av schemaläggningssystemet TimeCare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås införa rätt till heltid till medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt medarbetare inom funktionsnedsättning stöd och service (FuSS). Finansiering av 3,5 miljoner kronor till individ- och omsorgsförvaltningen från och med 2019 års budget för införande av rätt till heltid överlämnas till budgetgruppen för beaktande. Kostnaden motsvarar hälften av kostnaden om ökningen motsvarar ca 14 årsarbetare. Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 31: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Rätt till heltid införs till medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt medarbetare inom funktionsnedsättning stöd och service (FuSS). Finansiering av 3,5 miljoner kronor till individ- och omsorgsförvaltningen från och med 2019 års budget för införande av rätt till heltid överlämnas till budgetgruppen för beaktande. Kostnaden motsvarar hälften av kostnaden om ökningen motsvarar ca 14 årsarbetare. Förslag till beslut under sammanträdet Kent Olsson (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Jörgen Lidfeldt (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Justerandes signatur

79 Protokollsutdrag 4 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 102 Dnr KS Niklas Sjöberg (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Åsa Ekblad (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Sven-Åke Strandberg (KV) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Bengt Andersson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Magnus Alm (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Maria Ivansson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Jörgen Sjöslätt (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Arne Nilsson (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Lars Nyström (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Beslutet skickas till: Budgetgruppen. Ekonomienheten. Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef Anna Palmgren, biträdande förvaltningschef Dao Davidsson, personalchef Justerandes signatur

80 Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 31 Dnr KS Förslag till införande av rätt till heltid Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Rätt till heltid införs till medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt medarbetare inom funktionsnedsättning stöd och service (FuSS). Finansiering av 3,5 miljoner kronor till individ- och omsorgsförvaltningen från och med 2019 års budget för införande av rätt till heltid överlämnas till budgetgruppen för beaktande. Kostnaden motsvarar hälften av kostnaden om ökningen motsvarar ca 14 årsarbetare, Sammanfattning av ärendet Skurups kommuns medarbetare är den viktigaste faktorn för att vi ska nå ett gott resultat och kunna erbjuda den kvalitet på insatser som kommuninvånarna är berättigade till. För att behålla och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsvillkor. Ett led i detta arbete är att medarbetaren ska ha rätt att önska vilken sysselsättningsgrad de vill arbeta. För att kvinnor och män ska bli mer jämställda på arbetsmarknaden måste kvinnor ha samma förutsättningar vad gäller arbete. Kvinnor måste kunna arbeta heltid i samma utsträckning som män. Många personer, främst kvinnor jobbar ofrivilligt deltid. Alla människor har rätt till bra arbetsvillkor. Möjligheten att själv välja omfattning på sin anställning är för individen en angelägen fråga. Inkomsten utgör också grunden för en rad trygghetssystem med stor inverkan på individens möjligheter till försörjning i livets olika skeden t ex vid sjukdom, arbetslöshet och pension. Med möjligheter till önskad tjänstgöringsgrad kan medarbetaren själv inom ramen för sitt yrke och sin anställning påverka nivån för sin egen försörjning. Målsättning Alla medarbetare ska få önskad tjänstgöringsgrad med goda arbetsvillkor vilket genererar tryggad personalförsörjning och god kvalitet till kommuninvånarna. Möjligheter Vid införande av rätt till heltid så kommer fler att arbeta mer vilket leder till att ordinarie medarbetare kommer i schemat att gå in och täcka för varandra. Detta leder till ökad personkontinuitet i verksamheterna. Dock lär det bli att Justerandes signatur

81 Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 31 Dnr KS man ibland kommer att behöva tjänstgöra i annan arbetsgrupp än den egna vilket kommer att generera lärande organisation genom att man inom organisationen får se andra arbetsplatser och då också lära sig nytt. Det leder också till ökad insyn och mer samarbete mellan verksamheterna vilket främjar lika arbetssätt och jämnare kvalitet. Friska, kompetenta och hållbara medarbetare En attraktiv arbetsgivare bör ge medarbetare inom vård och omsorg förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Det är vetenskapligt beprövat att fysisk aktivitet ger positiva hälsoeffekter på kort och lång sikt. Genom att t ex schemalägga fysiska aktiviteter som är speciellt riktade och anpassade till målgruppen stärks hälsa och välbefinnande vilket förebygger sjukdom. Som ett led i satsningen heltid till alla så borde fysisk aktivitet på arbetstid införas en gång i veckan med planerad tidsåtgång för aktivitet, ombyte och transport motsvarande 1 timme och 30 minuter per gång. Kostnadsberäkning för träning på arbetstid: 153kr/h x 1,4(inkl.PO) x 1,5h= 321kr/pass 321kr x 12pass/termin x 2 terminer =7 700kr/medarbetare/år 7 700kr x 250 medarbetare = kr. (Kostnad för instruktör och lokal tillkommer) I en snabbt föränderlig värld och med hög digitaliseringstakt kommer det krävas mer fortbildning inom olika områden för att hålla hög kompetens och kunskap bland medarbetarna. Utökning av antal arbetsplatsträffar skulle också möjliggöras. Detta skulle bidra till att personalen oftare får träffa kollegor och chef för att t ex arbeta med verksamheten och dess utveckling. Om personalen ges tid till att ses och lära känna varandra stärks teamanda, delaktighet och engagemang. Förankring, implementering och genomförande Projektledare som finansieras inom befintlig budget ska tillsättas som ansvarar för införande av rätt till heltid samt framtagande av handbok med arbetsprocess. Underhandsinformation samt beslut i ärendet ska kontinuerligt kommuniceras ut till medarbetare genom mail och/eller som information vid möten. Representant från Kommunal utgör del av arbetsgrupp. Våren 2018 ska referensgrupp bildas som bollplank till projektledare och arbetsgrupp. Planering av införandet av rätt till heltid ska ske under 2018 med genomförande under Justerandes signatur

82 Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 31 Dnr KS Villkor Alla medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt inom FuSS-enheten ska vara anställda på heltid i sin grundanställning. En gång per år ges möjlighet att önska annan tjänstgöringsgrad. En utmaning är att organisera arbetet och att kombinera arbetsuppgifterna på nya sätt. Här krävs kreativitet och ett flexibelt tänkande utanför traditionella mönster. I verksamheter med tydliga arbetstoppar så som vård och omsorg är det viktigt att i den mån det är möjligt att skapa ett jämnare arbetsflöde över dagen. Ett sätt kan vara att kombinera olika yrken och tjänster med varandra. Det som är viktigt är att den överkapacitet som skapas med rätt till heltid ska fördelas solidariskt på samtliga medarbetare oavsätt ny eller tidigare tjänstgöringsgrad. Överkapaciteten ska användas i första hand till planerad frånvaro men kan också användas till oplanerad korttidsfrånvaro med stöd av schemaläggningssystemet TimeCare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås införa rätt till heltid till medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt medarbetare inom funktionsnedsättning stöd och service (FuSS). Finansiering av 3,5 miljoner kronor till individ- och omsorgsförvaltningen från och med 2019 års budget för införande av rätt till heltid överlämnas till budgetgruppen för beaktande. Kostnaden motsvarar hälften av kostnaden om ökningen motsvarar ca 14 årsarbetare. Beslutet skickas till: Budgetgruppen. Ekonomienheten. Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef Anna Palmgren, biträdande förvaltningschef Dao Davidsson, personalchef Justerandes signatur

83 Tjänsteskrivelse 1 (6) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Kommunstyrelsen Rätt till heltids sysselsättning för medarbetare inom Kommunals avtalsområde inom vård och omsorg samt funktionsnedsättning stöd och service Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås införa rätt till heltid till medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt medarbetare inom funktionsnedsättning stöd och service (FuSS). Finansiering av 3,5 miljoner kronor till individ- och omsorgsförvaltningen från och med 2019 års budget för införande av rätt till heltid överlämnas till budgetgruppen för beaktande. Kostnaden motsvarar hälften av kostnaden om ökningen motsvarar ca 14 årsarbetare. Sammanfattning av ärendet Skurups kommuns medarbetare är den viktigaste faktorn för att vi ska nå ett gott resultat och kunna erbjuda den kvalitet på insatser som kommuninvånarna är berättigade till. För att behålla och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsvillkor. Ett led i detta arbete är att medarbetaren ska ha rätt att önska vilken sysselsättningsgrad de vill arbeta. För att kvinnor och män ska bli mer jämställda på arbetsmarknaden måste kvinnor ha samma förutsättningar vad gäller arbete. Kvinnor måste kunna arbeta heltid i samma utsträckning som män. Många personer, främst kvinnor jobbar ofrivilligt deltid. Alla människor har rätt till bra arbetsvillkor. Möjligheten att själv välja omfattning på sin anställning är för individen en angelägen fråga. Inkomsten utgör också grunden för en rad trygghetssystem med stor inverkan på individens möjligheter till försörjning i livets olika skeden t ex vid sjukdom, arbetslöshet och pension. Med möjligheter till önskad tjänstgöringsgrad kan medarbetaren själv inom ramen för sitt yrke och sin anställning påverka nivån för sin egen försörjning. Målsättning Alla medarbetare ska få önskad tjänstgöringsgrad med goda arbetsvillkor vilket genererar tryggad personalförsörjning och god kvalitet till kommuninvånarna. Möjligheter Vid införande av rätt till heltid så kommer fler att arbeta mer vilket leder till att ordinarie medarbetare kommer i schemat att gå in och täcka för varandra. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

84 Tjänsteskrivelse 2 (6) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Detta leder till ökad personkontinuitet i verksamheterna. Dock lär det bli att man ibland kommer att behöva tjänstgöra i annan arbetsgrupp än den egna vilket kommer att generera lärande organisation genom att man inom organisationen får se andra arbetsplatser och då också lära sig nytt. Det leder också till ökad insyn och mer samarbete mellan verksamheterna vilket främjar lika arbetssätt och jämnare kvalitet. Friska, kompetenta och hållbara medarbetare En attraktiv arbetsgivare bör ge medarbetare inom vård och omsorg förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Det är vetenskapligt beprövat att fysisk aktivitet ger positiva hälsoeffekter på kort och lång sikt. Genom att t ex schemalägga fysiska aktiviteter som är speciellt riktade och anpassade till målgruppen stärks hälsa och välbefinnande vilket förebygger sjukdom. Som ett led i satsningen heltid till alla så borde fysisk aktivitet på arbetstid införas en gång i veckan med planerad tidsåtgång för aktivitet, ombyte och transport motsvarande 1 timme och 30 minuter per gång. Kostnadsberäkning för träning på arbetstid: 153kr/h x 1,4(inkl.PO) x 1,5h= 321kr/pass 321kr x 12pass/termin x 2 terminer =7 700kr/medarbetare/år 7 700kr x 250 medarbetare = kr. (Kostnad för instruktör och lokal tillkommer) I en snabbt föränderlig värld och med hög digitaliseringstakt kommer det krävas mer fortbildning inom olika områden för att hålla hög kompetens och kunskap bland medarbetarna. Utökning av antal arbetsplatsträffar skulle också möjliggöras. Detta skulle bidra till att personalen oftare får träffa kollegor och chef för att t ex arbeta med verksamheten och dess utveckling. Om personalen ges tid till att ses och lära känna varandra stärks teamanda, delaktighet och engagemang. Förankring, implementering och genomförande Projektledare som finansieras inom befintlig budget ska tillsättas som ansvarar för införande av rätt till heltid samt framtagande av handbok med arbetsprocess. Underhandsinformation samt beslut i ärendet ska kontinuerligt kommuniceras ut till medarbetare genom mail och/eller som information vid möten. Representant från Kommunal utgör del av arbetsgrupp. Våren 2018 ska referensgrupp bildas som bollplank till projektledare och arbetsgrupp. Planering av införandet av rätt till heltid ska ske under 2018 med genomförande under Villkor Alla medarbetare inom Kommunals avtalsområde som arbetar inom vård och omsorg samt inom FuSS-enheten ska vara anställda på heltid i sin Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

85 Tjänsteskrivelse 3 (6) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS grundanställning. En gång per år ges möjlighet att önska annan tjänstgöringsgrad. En utmaning är att organisera arbetet och att kombinera arbetsuppgifterna på nya sätt. Här krävs kreativitet och ett flexibelt tänkande utanför traditionella mönster. I verksamheter med tydliga arbetstoppar så som vård och omsorg är det viktigt att i den mån det är möjligt att skapa ett jämnare arbetsflöde över dagen. Ett sätt kan vara att kombinera olika yrken och tjänster med varandra. Det som är viktigt är att den överkapacitet som skapas med rätt till heltid ska fördelas solidariskt på samtliga medarbetare oavsätt ny eller tidigare tjänstgöringsgrad. Överkapaciteten ska användas i första hand till planerad frånvaro men kan också användas till oplanerad korttidsfrånvaro med stöd av schemaläggningssystemet TimeCare. Konsekvensanalys/Överväganden Bemanningsenhetens uppdrag kommer att förändras. Exakt vad som ska skötas av bemanningsenheten och vad som ska skötas av verksamheten är för tidigt att säga. Det som är väl känt är att det krävs en välfungerande vikariefunktion som i nära samspel med den ordinarie verksamheten får den totala bemanningsplaneringen att fungera effektivt. Med högre tjänstgöringsgrader så kommer fler medarbetare att tjänstgöra på eftermiddagarna vilket leder till att insatserna kommer spridas ut mer över dagen vilket i sin tur leder till att TimeCare blir ett än mer nödvändigt verksamhetsstöd för att kunna fördela sina personalresurser klokt och effektivt över dagen. Arbetsuppgifter behöver hållas inom verksamheterna och initialt bedöms det inte som förenligt att införa renodlade servicepatruller i hemtjänsten. Delade turer har delar av verksamheterna. Dessa bör på sikt arbetas bort men ska inte blandas ihop med införande av rätt till heltid. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Förslaget möter inte några juridiska arbetsrättsliga hinder. Centrala parter (SKL och Kommunal) ska gemensamt arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Centrala parter ska gemensamt göra årliga uppföljningar av utvecklingen på nationell nivå samt genomföra ett antal aktiviteter i syfte att stödja lokala parter. Lokala parter ska processa fram lokal handlingsplan, som ska vara klara senast 2017 i syfte att andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Planen ska följas upp årligen och sträcka sig fram till Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

86 Tjänsteskrivelse 4 (6) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Skurups personalpolicy: Skurups kommun erbjuder medarbetare rätt att välja att arbeta heltid och möjlighet till deltid när så är möjligt. Ekonomi Genomförande av önskad sysselsättningsgrad förväntas inte vara kostnadsneutralt. För att implementera önskad sysselsättningsgrad, utan allt för höga merkostnader finns en rad umaningar. Man måste hitta sätt att effektivisera verksamheten så att den extra tid som uppstår används till ordinarie arbetsuppgifter utan att vårdtagarnas/brukarnas kvalitetsupplevelse påverkas. För att kostnaderna inte ska öka i takt med medarbetarens tjänstgöringsgrad ökar, krävs att anställningen avslutas för ett antal visstidsanställda (vikarier) och ersätts med utökad tid för tillsvidareanställda. I praktiken betyder det att de tillsvidareanställdas utökade arbetstid används till att i större utsträckning täcka frånvaro. Några exakta beräkningar av kostnaderna för införande av rätt till heltid är inte möjliga att göra. Redovisning av utökning av årsarbetare samt kostnader om alla årsarbetare skulle arbeta heltid. Tjänster i Tkr budget Uppökning till Kostnadsökning Diff tjänster Diff Tkr budget inkl PO antal årsarbetare Tkr om utökning motsvarande 58 årsarbetare årsarbetare 249, , Det är inte sannolikt att alla kommer att önska arbeta heltid. Dock förväntas många att välja utökad sysselsättningsgrad i förhållande till dagens tjänstgöringsgrad. Nedan redovisas kostnader för om utökningen motsvarar 29 årsarbetare alternativt 14,5 årsarbetare. Tjänster i Tkr budget Uppökning till Kostnadsökning Diff tjänster Diff Tkr budget inkl PO antal årsarbetare Tkr om utökning motsvarande 29 årsarbetare årsarbetare 249, , Tjänster i Tkr budget Uppökning till Kostnadsökning Diff tjänster Diff Tkr budget inkl PO antal årsarbetare Tkr om utökning motsvarande 14,5 årsarbetare årsarbetare 249, , , Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

87 Tjänsteskrivelse 5 (6) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja eller Nej Kommentar: Ej aktuellt för ärendet 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja Kommentar: 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja eller Nej Kommentar: Ej aktuellt för ärendet 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Ja eller Nej Kommentar: Ej aktuellt för ärendet 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja eller Nej Kommentar: Ej aktuellt för ärendet Samråd Personalchef ansvarar för att kontinuerligt informerar personalutskottet. Underhandsinformation samt beslut i ärendet ska kontinuerligt kommuniceras ut till medarbetare genom mail och/eller som information vid möten. Representant från Kommunal utgör del av arbetsgrupp. Våren 2018 ska referensgrupp bildas som bollplank till projektledare och arbetsgrupp.. Riktlinje och tidplan för uppföljning och utvärdering Projektledare ska tillsättas som ansvarar för införande av rätt till heltid samt framtagande av handbok med arbetsprocess. Våren 2018 ska referensgrupp bildas som bollplank till projektledare och arbetsgrupp. Planering av införandet av rätt till heltid ska ske under 2018 med genomförande under Kommunals övriga verksamhetsområden kommer att involveras kring rätt till heltid senast under Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

88 Tjänsteskrivelse 6 (6) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Individ- och familjeomsorgen Dao Davidsson Personalchef Rickard Pettersson Förvaltningschef Anna Palmgren Biträdande förvaltningschef Beslutet skickas till: Budgetgruppen. Ekonomienheten. Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef Anna Palmgren, biträdande förvaltningschef Dao Davidsson, personalchef Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

89 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 113 Dnr KS Förslag till tilläggsavtal till gällande konsortieavtal och ändring av bolagsordning SV/2011/ Sydvatten Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Skurups kommun godkänner upprättat förslag till tilläggsavtal till konsortialavtal för regional vattenförsörjning genom Sydvatten AB. Skurups kommun godkänner förslag till ändring i bolagsordning för Sydvatten AB. Sammanfattning av ärendet Sydvatten AB framför i skrivelse till kommunen att Båstads kommun ansöker om delägarinträde i Sydvatten AB. Avtal om delägarinträde har upprättats mellan Båstads kommun och bolaget. Båstads delägarskap föranleder vissa mindre justeringar i konsortialavtalet som hanteras i ett särskilt tilläggsavtal. Infor årsstämmans beslut 2018 om nyemission behöver varje delägarkommun ge sitt godkännande till tilläggsavtalet. Justeringarna består i utökning av antalet aktier i Sydvatten AB som ett resultat av den planerade nyemissionen. Därmed kommer varje delägarkommuns andel av det totala aktiekapitalet i bolaget att justeras något. Någon omfördelning av aktier mellan nuvarande delägare kommer inte att ske. Som en följd av ändringen i konsortialavtalet är en ändring i bolagsordningen nödvändig. Sydvatten AB har översänt tilläggsavtalet och bolagsordningen till delägarna för ställningstagande och godkännande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Skrivelse daterad , Sydvatten AB, med avtal om delägarskap, tillägg till konsortialavtal och förslag till bolagsordning. Förvaltningens förslag till beslut Skurups kommun godkänner upprättat förslag till tilläggsavtal till konsortialavtal för regional vattenförsörjning genom Sydvatten AB. Justerandes signatur

90 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 113 Dnr KS Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 48: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Skurups kommun godkänner upprättat förslag till tilläggsavtal till konsortialavtal för regional vattenförsörjning genom Sydvatten AB. Beslutet skickas till: Sydvatten AB. Ekonomienheten. Justerandes signatur

91 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 48 Dnr KS Förslag till tilläggsavtal till gällande konsortieavtal - Sydvatten SV/2011/ Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Skurups kommun godkänner upprättat förslag till tilläggsavtal till konsortialavtal för regional vattenförsörjning genom Sydvatten AB. Sammanfattning av ärendet Sydvatten AB framför i skrivelse till kommunen att Båstads kommun ansöker om delägarinträde i Sydvatten AB. Avtal om delägarinträde har upprättats mellan Båstads kommun och bolaget. Båstads delägarskap föranleder vissa mindre justeringar i konsortialavtalet som hanteras i ett särskilt tilläggsavtal. Infor årsstämmans beslut 2018 om nyemission behöver varje delägarkommun ge sitt godkännande till tilläggsavtalet. Justeringarna består i utökning av antalet aktier i Sydvatten AB som ett resultat av den planerade nyemissionen. Därmed kommer varje delägarkommuns andel av det totala aktiekapitalet i bolaget att justeras något. Någon omfördelning av aktier mellan nuvarande delägare kommer inte att ske. Sydvatten AB har översänt tilläggsavtalet till delägarna för ställningstagande och godkännande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Skrivelse daterad , Sydvatten AB, med avtal om delägarskap samt tillägg till konsortialavtal. Förvaltningens förslag till beslut Skurups kommun godkänner upprättat förslag till tilläggsavtal till konsortialavtal för regional vattenförsörjning genom Sydvatten AB. Beslutet skickas till: Sydvatten AB. Justerandes signatur

92 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Tillägg till konsortialavtal - med anledning av ny delägare SV/2011/ Förvaltningens förslag till beslut Skurups kommun godkänner upprättat förslag till tilläggsavtal till konsortialavtal för regional vattenförsörjning genom Sydvatten AB. Sammanfattning av ärendet Sydvatten AB framför i skrivelse till kommunen att Båstads kommun ansöker om delägarinträde i Sydvatten AB. Avtal om delägarinträde har upprättats mellan Båstads kommun och bolaget. Båstads delägarskap föranleder vissa mindre justeringar i konsortialavtalet som hanteras i ett särskilt tilläggsavtal. Infor årsstämmans beslut 2018 om nyemission behöver varje delägarkommun ge sitt godkännande till tilläggsavtalet. Justeringarna består i utökning av antalet aktier i Sydvatten AB som ett resultat av den planerade nyemissionen. Därmed kommer varje delägarkommuns andel av det totala aktiekapitalet i bolaget att justeras något. Någon omfördelning av aktier mellan nuvarande delägare kommer inte att ske. Sydvatten AB har översänt tilläggsavtalet till delägarna för ställningstagande och godkännande. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Tilläggsavtalet är i överensstämmelse med bestämmelserna i konsortialavtalet. Ekonomi Båstads kommuns delägarskap i Sydvatten AB medför inga höjda kostnader för Skurups kommun. Perspektiv Enligt beslut i kommunfullmäktige 247/2014 ska checklistan utifrån FN s barnkonvention beaktas vid politiska beslut där den är relevant. Följande frågor skall ställas innan beslut fattas. Om någon fråga besvaras med Nej ska en analys genomföras av vad detta får för konsekvenser för barn och ungdomar. Härtill bör alternativa handlingsalternativ i sådana fall utredas. Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

93 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommentar: Ej tillämpligt 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Kommentar: Ej tillämpligt 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Kommentar: Ej tillämpligt 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Kommentar: Ej tillämpligt 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Kommentar: Ej tillämpligt Samråd Nej Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kanslienheten, Skrivelse, , Sydvatten AB, med avtal om delägarskap samt tillägg till konsortialavtal Kanslienheten Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Sydvatten AB Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

94 SYDVATTEN Diarienummer SV/2011/ SKUR UPS KOMMUN 1(1) Diarienr Till Samtliga delägarkommuner i Sydvatten AB samt Båstad kommun Ställningstagande för tilläggsavtal till gällande konsortialavtal Båstad kommun avser att inträda som delägare i Sydvatten AB beslutade Båstads kommunfullmäktige att söka delägarinträde i Sydvatten AB. Därefter har fortsatta samtal och förhandlingar resulterat i ett Avtal om delägarinträde mellan kommunen och bolaget som Båstads kommunfullmäktige antog Detta avtal och ett särskilt upprättat Tilläggsavtal till konsortialavtal godkändes av Sydvattens styrelse Styrelsen uppdrog åt VD att tillsända tilläggsavtalet till samtliga delägarkommuner och Båstad kommun för ställningstagande. Båstads delägarskap föranleder vissa mindre justeringar i konsortialavtalet som hanteras i ett särskilt tilläggsavtal, se bilaga. Infor årsstämmans beslut 2018 om nyemission behöver varje delägarkommun ge sitt godkännande till tilläggsavtalet. Justeringarna består i utökning av antalet aktier i Sydvatten AB som ett resultat av den planerade nyemissionen. Därmed kommer varje delägarkommuns andel av det totala aktiekapitalet i bolaget att justeras något. Någon omfördelning av aktier mellan nuvarande delägare kommer inte att ske. Varje delägare godkänner och tecknar tilläggsavtalet som sedan sammanställs till ett dokument. Efter att samtliga tecknat avtalet kommer en bestyrkt kopia att skickas ut till alla delägare. Originalet förvaras hos Sydvatten. Svar senast 31 mars 2018 Vi ber er ta ställning till och returnera det undertecknade tilläggsavtalet tillsammans med ett beslutsprotokoll så att vi har handlingarna senast den 31 mars 2018.Vi översänder även för er kännedom av båda parter beslutat avtal om delägarskap mellan Båstad kommun och Sydvatten AB. Bilaga: - Avtal om delägarinträde m.m. - Tilläggsavtal till konsortialavtal ADRESS Hyllie Stationstorg 21, SE Malmö TFN ORG.NR PLUSGIRO BANKGIRO

95 Avtal om delägarinträde m.m. Mellan Båstads kommun, nedan kallad Båstad, och Sydvatten AB, nedan kallad Sydvatten, har följande avtal träffats beträffande dricksvattenförsörjningen i Båstads kommun. 1. Bakgrund Representanter för Båstad och Sydvatten har under en längre tid fört diskussioner om samarbete kring vattenförsörjningen i Båstad. Parterna har enats om en lösning för Båstad som innebär en långsiktigt robust, säker, högkvalitativ och effektiv dricksvattenförsörjning i första hand för den södra kommundelen (söder om Hallandsåsen) i de delar som är anslutna till kommunens distributionssystem. Sydvattens delägare ingick 2014 ett nytt konsortialavtal avseende det gemensamma ägandet av bolaget. Konsortialavtalet reglerar bland annat villkor för inträde av nya delägarkommuner samt villkor för vattenleveranser och fördelning av olika kostnader. Konsortialavtalet reglerar även frågor såsom utträde ur bolaget, styrelserepresentation, finansiering med mera. 2. Omfattning Båstad inträder, på det sätt och på de villkor i förhållande till Sydvatten och övriga delägarkommuner som anges nedan, som delägare i Sydvatten. I första hand ansluts kommunens södra del till Sydvattens regionala produktions- och distributionssystem. Anslutning sker genom anläggandet av en överföringsledning mellan Sydvattens anläggning i Ängelholm till ny anslutningspunkt i Grevie Kyrkby eller annan lämplig anslutningspunkt i Båstad. Båstad biträder konsortialavtalet på samma villkor som övriga delägarkommuner och enligt de principer som anges i detta avtal. Eventuella avvikelser som kan förekomma enligt gällande principer inom Sydvatten, hanteras i gängse ordning av bolagets styrelse. Delägarskapet ger Båstad möjlighet att ansluta fler kommundelar i framtiden. Detta föranleder ingen ökning av den fasta avgiften utan enbart motsvarande ökning av den rörliga avgiften. 3. Riktad nyemission av aktier i Sydvatten till Båstad Sydvattens nuvarande aktiekapital uppgår till kronor, fördelat på aktier, envar således med ett kvotvärde om 100 kronor. Utgångspunkten och förutsättningen för det följande är, att Båstad - under förutsättning av bolagsstämmans i Sydvatten beslut därom - tecknar nyemitterade aktier i Sydvatten till ett antal som medför att Båstads andel av aktierna i Sydvatten efter teckningen motsvarar Båstads andel av den totala folkmängden i samtliga delägarkommuner (inklusive Båstad) enligt SCB:s statistik per den 31 december Den sammanlagda teckningslikviden för sålunda emitterade aktier ska motsvara aktiernas andel av Sydvattens nettotillgångar, baserade på bokförda värden enligt senast fastställd balansräkning för närmast föregående år, dvs. enligt upprättad balansräkning per den 31 december 2017 förutsatt att beslut om nyemission fattas innan balansräkningen för räkenskapsåret 2018 har fastställts. Nyemissionen är planerad att genomföras vid årsstämman i Sydvatten under maj/juni Under förutsättning att stämman beslutar om riktad nyemission med avvikelse från ägarnas företrädesrätt, åtar sig Båstad att senast den 30 juni 2018 (1) teckna aktier i enlighet

96 härmed, och (2) fullt ut tillträda ovannämnda konsortialavtal med övriga delägarkommuner i Sydvatten. Detta åtagande görs inte enbart i förhållande till Sydvatten, utan även till förmån för delägarkommunerna i Sydvatten. Exempel: Enligt preliminära beräkningar med år 2016 som underlag skulle Båstad ha tecknat nyemitterade aktier till en sammanlagd teckningslikvid av kronor (varav kvotvärde: kronor respektive inträdesavgift: kronor). 4. Investeringar Sydvatten har under färdigställt en ny anslutningsledning från Helsingborg via Höganäs och till Ängelholm. Sedan Båstad tecknat aktier och tillträtt konsortialavtalet enligt ovan genomför Sydvatten en ny investering i form av en överföringsledning från denna punkt i Ängelholm till Grevie Kyrkby i Båstad eller annan mer lämplig anslutningspunkt. Denna investering beräknas kosta 80 Mkr. Om investeringskostnaden blir 80 Mkr eller högre svarar Båstad för 22 Mkr och Sydvatten för resterande del. Om investeringskostnaden understiger 80 Mkr svarar Båstad för 27,5 procent av kostnaden och Sydvatten för 72,5 procent av kostnaden. Anläggningen ägs och drivs i sin helhet av Sydvatten. Parterna ska gemensamt söka samordningsarrangemang med t. ex. gemensam ledningsförläggning så att lönsamma helhetslösningar prioriteras. Parterna ska dela lika på eventuella nettosamordningsvinster. Sydvatten äger ensamt besluta om närmare utformning, dimensionering m.m. av ovan nämnda anläggningar. Då vattnet från Ringsjöverket transiteras genom Helsingborgs vattentäkt i Örby samt delar av Helsingborgs dricksvattennät krävs giltigt transiteringsavtal mellan Helsingborgs stad och Sydvatten som innefattar Ängelholms och Båstads dricksvattenbehov. Ett sådant har tecknats mellan dessa parter och gäller tillsvidare. På grund av begränsningar i transiteringsanläggningen genom Helsingborg behöver kompletterande distribution av dricksvatten till Ängelholm och Båstad säkerställas på annat sätt. Sydvatten planerar att anlägga en överföringsledning mellan Bjuv och Ängelholm, dels för att öka säkerheten och redundansen i NV Skåne generellt, dels för att specifikt säkerställa dricksvattenförsörjningen till Ängelholm och Båstad. Denna överföringsledning beräknas i nuläget att färdigställas under år Fram till drifttagning av denna överföringsledning kommer Sydvatten att säkra Båstads dricksvattenförsörjning genom att disponera kapacitet i Ängelholms vattenverk i den utsträckning som behövs. För detta ändamål avser Ängelholms kommun och Sydvatten träffa en särskild överenskommelse. Vid akuta behov kommer Sydvatten också att ha möjligheten att föra in en delström direkt från Ringsjö verket till utgående dricksvatten från Örbyverket i Helsingborg för att även i ett sådant läge säkra kapaciteten. Båstad erhåller kostnadsfritt det vattentryck som Sydvatten levererar till anslutningspunkten i Båstad varefter Båstad ombesörjer tryckhållning i det kommunala distributionsnätet. 5. Fördelning av kostnader enligt konsortialavtal Kostnaderna mellan Sydvattens delägare regleras i gällande konsortialavtal. Kommunernas folkmängd ligger till grund för fördelningen av den fasta kostnaden medan den faktiska vattenanvändningen reglerar den rörliga kostnaden. Båstad ska följa de principer som regleras i konsortialavtalet vad gäller den rörliga kostnaden. Detta innebär att den fasta

97 avgiften i 2016 års nivå är ca 3,8 Mkr. Vid framtida höjningar av den fasta avgiften ska Båstads avgift höjas med motsvarande procentuella del som för Sydvatten som helhet. Den rörliga avgiften är för närvarande 70 öre per kubikmeter vilket med en vattenanvändning på 1 miljon kubikmeter per år uppgår till totalt kr årligen. I övrigt gäller för vattenleveranser till Båstad Sydvattens vid var tid gällande Vattenleveransbestämmelser, liksom bestämmelserna i konsortialavtalet och ägardirektiv. Under perioden fram till den tidpunkt då överföringsledningen till Båstad är färdigställd och drifttagen ska Båstad inte erlägga vare sig fast eller rörlig avgift. 6. Tidplan Entreprenadarbetena utförs företrädesvis under sommarhalvåret. Dessförinnan behövs normalt två år för arbeten med ledningsrätt, markägarfrågor, systemhandlingar, projektering och upphandling. Sydvatten ansvarar för samtliga dessa arbeten samt eventuell samordning med andra ledningsförläggare. Samförläggning med Båstads planerade arbeten ska i möjligaste mån sökas. Båstad bistår med nödvändiga underlag, kommunal planering med flera kommunala aktiviteter som kan komma att krävas. Med dessa förutsättningar kan en tidplan se ut på följande sätt: Kv4-17: B åstad beslutar om detta avtal. Kv Kv 1-18: Start systemskede och samordning mellan parternas planer. Kv2-18: Ägarna beslutar om tilläggsavtal till konsortialavtal. Kv Kv3-19: Ledningsrätt, markägarfrågor, proj ektering, upphandling. Kv2-18: Sydvattens årsstämma fastställer Båstads delägarinträde, Båstad tecknar aktier i Sydvatten och biträder konsortialavtalet. Kv2-18: Båstad erlägger full teckningslikvid för nyemissionen. Kv4-19-Kv4-20 Entreprenadarbeten. Kv4-20 Leveransstart. Tidplanen är preliminär. 7. Övrigt Med anledning av Båstads delägarinträde i Sydvatten behöver konsortialavtalet justeras med de nya förutsättningarna. Detta görs lämpligen i ett mellan Båstad och övriga delägarkommuner träffat särskilt tilläggsavtal till gällande konsortialavtal. Parternas åtaganden enligt detta avtal kan inte ensidigt återkallas eller uppsägas. Om Båstad frånträder sitt delägarskap i Sydvatten innan kapacitetsökningen enligt 4 ovan är färdigställd ska Båstad ersätta Sydvatten för samtliga kostnader som kapacitetsökningen föranlett. Denna ersättningsskyldighet gäller i tillägg till eventuell ersättningsskyldighet som kan föreligga enligt konsortialavtalets bestämmelser härom. Detta avtal gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i Båstad och styrelsen i Sydvatten godkänner avtalet.

98 8. Tvist Tvist på grund av detta avtal ska, om parterna ej kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras i allmän domstol enligt den vid tiden för påkallandet gällande svenska lagen därom. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit ett vardera. Malmö den Båstad den Håkan Fäldt Styrelsens ordförande Sydvatten AB Bo Wendt Kommunstyrelsens ordförande Båstads kommun Jörgen Johansson VD Sydvatten AB Kristina Geiger Kommundirektör Båstads kommun

99 Kommunerna Bjuv, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Skurup, Vellinge och Ängelholm har träffat följande TILLÄGGSAVTAL till gällande konsortialavtal för regional vattenförsörjning genom Sydvatten AB 1. Bakgrund Kommunfullmäktige i Båstad avser inträda som delägare i Sydvatten AB. Under förutsättning att kommunfullmäktige i samtliga nuvarande delägarkommuner och i Båstads kommun (nedan Båstad) beslutar att ingå detta Tilläggsavtal för Båstads delägarskap kommer årsstämman i Sydvatten AB år 2018 att besluta om och genomföra en riktad nyemission till Båstad och därigenom möjliggöra ett inträde av Båstad som aktieägare i Sydvatten AB. 2. Delägarskap och fördelning av aktiekapitalet Antalet aktier i Sydvatten AB utökas genom den ovan angivna riktade nyemissionen. Som ett direkt resultat därav kommer varje delägarkommuns andel av det totala aktiekapitalet i bolaget att något justeras. Antalet nyemitterade aktier till Båstad skall vara sådant, att Båstads andel av aktierna i Sydvatten AB efter tecknandet av de nya aktierna motsvarar Båstads andel av den totala folkmängden i samtliga delägarkommuner (inklusive Båstad) enligt SCB:s statistik per den 31 december En sammanställning över den nya fördelningen av aktiekapitalet kommer därefter att biläggas detta avtal. 3. Tillträde Genom (i) samtliga parters undertecknande av detta tilläggsavtal, och (ii) Båstads tecknande och betalning av enligt 2 nyemitterade aktier, tillträder Båstad konsortialavtalet. 4. Avvikelse från konsortialavtalet Det antecknas att Båstads inträde i Sydvatten AB, med samtliga delägares samtycke, härigenom sker med villkoret att Båstad, i enlighet med vad som anges i det Avtal om delägarinträde m.m., som ingåtts mellan Sydvatten AB och Båstads kommun, inte ska erlägga några fasta eller rörliga kostnader till Sydvatten AB förrän den planerade överföringsledningen till Båstad är färdigställd och drifttagen. 5. Avtalets omfattning I övrigt skall konsortialavtalet gälla oförändrat. 6. Giltighet Detta tilläggsavtal skall för sin giltighet vara beroende av att Sydvatten AB genom årsstämmans beslut år 2018 nyemitterar aktier som i direkt anslutning därtill tecknas och betalas av Båstads kommun. Tilläggsavtalet träder ikraft den dag betalning för samtliga nyemitterade aktier har inkommit på av Sydvatten AB anvisat konto. Detta tilläggsavtal har undertecknats i ett original för varje delägarkommun och förvaras hos Sydvatten AB. Ort den Datum KOMMUN Underskrift Namnförtydligande

100 SYDVÄTTEN Diarienummer SV/2011/ SKURUPS KOMMUN 1(1) ~ 2 0 DiarierV K.sp.o/g-aco Till Samtliga delägarkommuner i Sydvatten AB samt Båstad kommun Ställningstagande för tilläggsavtal till gällande konsortialavtal - komplettering av bolagsordning Vi hänvisar till vår tidigare skrivelse den 29 januari 2018 med anledning av Båstad kommuns avtalade inträde som delägare i Sydvatten AB, med önskemål om ställningstagande till tilläggsavtal till konsortialavtalet. Båstad kommun ska enligt principerna för konsortialavtalets 11 ha representation i bolagets styrelse. Detta sker genom att det totala antalet suppleanter ökas från 14 till 15. För att bolagsordningen ska överensstämma med 11 i konsortialavtalet är det nödvändigt med en ändring i bolagsordningen. Bolagsordningen föreslås ändras enligt det bifogade markerade förslaget till ny lydelse av 8. Vi ber er ta ställning till föreslagen ändring av bolagsordningen. Svar senast 20 april 2018 På grund av ovanstående ändring förlänger vi svarstiden när det gäller tilläggsavtal för Båstad kommuns delägarskap till den 20 april Med vänlig hälsning Sydvatten AB Bilaga: - Nuvarande bolagsordning med föreslagen ändring i 8. ADRESS TFN ORG.NR PLUSGIRO Hyllie Stationstorg 21, SE Malmö BANKGIRO

101 BOLAGSORDNING FÖR SYDVATTEN AKTIEBOLAG 1 Firma Bolagets firma är Sydvatten Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Malmö. 3 Verksamhetsföremål Föremålet för bolagets verksamhet är att uppföra, äga och driva vattenförsörjningsanläggningar, att därifrån distribuera vatten samt äga och förvalta fast och lös egendom och därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska även kunna förvärva och driva vattentjänstanläggningar och idka därmed förenlig verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägarna i ägarnas ställe. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets syfte är att bereda aktieägarna och dess medborgare nytta genom att, med iakttagande av kommunal likställighets- och självkostnadsprincip, ansvara för aktieägarnas vattenförsörjningsanläggningar samt att förse aktieägarna med vatten från dessa regionala vattenförsörjningsanläggningar. Bolaget ska även kunna sälja vatten till kommun, kommunalförbund eller kommunalt företag som inte är aktieägare. En sådan försäljning får endast ske under förutsättning att aktieägarnas löpande behov av vatten är tryggat och att aktieägarnas intressen i övrigt inte skadas. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägarna. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda aktieägarnas fullmäktigeförsamlingar möjlighet att ta ställning innan sådant beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst och högst aktier.

102 2(4) 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av 13 ledamöter med suppleanter. Styrelsen utses av aktieägarna på följande sätt: Ledamöter Suppleanter Eslöv 1 1 Helsingborg 2 1 Landskrona 1 1 Lund 2 1 Malmö 4 2 Övriga aktieägare ska gemensamt utse 3 ledamöter och & 9 suppleanter. För det fall någon ledamot eller suppleant inte utses av aktieägarna enligt ovan ska dessa ledamöter och suppleanter utses av bolagsstämman med enkel majoritet. Styrelsens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls året efter det år då ordinarie val av kommunfullmäktige har förrättats i hela landet (d.v.s. årsstämmorna år 2015, år2019o.s.v.). Bolagsstämman får utse högst fyra arbetstagarrepresentanter bland de anställda på bolaget med rätt att närvara vid styrelsens sammanträden. Arbetstagarrepresentanter har inte rätt att delta i styrelsens beslut eller yttra sig vid styrelsens sammanträden. Arbetstagarrepresentanters uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls året efter det år de utsågs. 9 Revisorer och lekmannarevisorer För granskning av bolagets årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman lägst en och högst sex revisorer med högst sex revisorssuppleanter. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig utses av fullmäktigeförsamlingarna i Malmö kommun och Helsingborgs stad högst två lekmannarevisorer med högst två lekmannarevisorssuppleanter på följande sätt; Lekmannarevisor Lekmannarevisorssuppleant Helsingborg 1 1 Malmö 1 1 Samtliga revisorers och suppleanters uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter det år då revisorn utsågs (jämlikt 9 kap. 21 aktiebolagslagen). Lekmannarevisorerna och dessas suppleanter ska utses vid den årsstämma som hålls året efter kommunval, (d.v.s. årsstämmorna år 2015, år 2019o.s.v.).

103 3(4) 10 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast sex och senast fyra veckor före bolagsstämman. 11 Ärenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller flera justeringsmän. 4. Godkännande av förslaget till dagordning. 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt lekmannarevisorns granskningsrapport. 7. Beslut angående a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, och c. ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktör. 8. Fastställande av arvoden åt styrelse och revisor samt lekmannarevisorerna med suppleanter. 9. I förekommande fall, meddelande om aktieägarnas utseende av styrelseledamöter samt styrelsesuppleanter i enlighet med 8 samt lekmannarevisorer och lekmannarevisorssuppleanter. 10. I förekommande fall, val av revisor och revisorssuppleanter. 11. Annat ärende, som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 12 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska omfatta kalenderår. 13 Inspektionsrätt Aktieägarna äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 14 Hembud Har aktie övergått till annan, ska aktien genast hembjudas övriga aktieägare genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Lösningsrätten ska inte kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Åtkomsten av aktien ska då styrkas samt, då aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När anmälan gjorts om aktiens övergång, ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller annars är känd för bolaget. Lösningsberättigad ska anmodas att, om denne önskar begagna

104 4(4) sig av lösningsrätten, skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt ska dock aktierna först, så långt det är möjligt, i proportion till tidigare innehav fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Mot bakgrund av ändamålet med Bolagets verksamhet och skälen till Bolagets bildande ska lösenbeloppet per aktie motsvara aktiens kvotvärde oavsett dess verkliga värde. Om enighet om lösenbeloppets storlek inte kan uppnås, ska talan i sådan tvist väckas vid allmän domstol. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk inom stadgad tid eller lösen inte erläggs inom föreskriven tid, har den som gjort hembudet, rätt att bli registrerad för aktien. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 15 Ändring av bolagsordningen Ett beslut om ändring av denna bolagsordning som innebär att vad som föreskrivs i punkt 3, 4 eller 5 ändras, är giltigt endast om det har godkänts av kommunfullmäktige i samtliga aktieägare. Vid övriga beslut om ändring av denna bolagsordning ska reglerna i aktiebolagslagen (2005:551) tillämpas.

105 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 79 Dnr KS Återrapportering av utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst. Kommunstyrelsen har inte något att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag vilket innebär att överlämnar ärendet till kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 418, att uppdra åt kommunutvecklingsberedning att utreda förutsättningarna för att hyra in ett turisttåg. Kommunutvecklingsberedningen har med hjälp av förvaltningen utrett möjligheterna, vilka redovisas i utredningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att kommunutvecklingsberednigen verkställt kommunfullmäktiges beslut. Marcus Willman, kommundirektör, informerar om att förvaltningen undersöker möjlighet att få till en lösning kring turisttåg för sommaren 2019 i samarbete med en privat entreprenör. Kommunstyrelsens arbetsutskott arbeta vidare med modellen med ett reklamfinansierat turisttåg inom ramen för tilläggsköp av kollektivtrafik. Beslutsunderlag Utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg. Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 28: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslår kommunstyrelsen att inte ha något att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag vilket innebär att överlämnar ärendet till kommunfullmäktige. Kommunutvecklingsberedningen , 69: Kommunutvecklingsberedningen lägger utredningen tillhanda och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige. Kommunutvecklingsberedningen , 45: Kommunutvecklingsberedningen önskar underlag från tre olika aktörer för ett turisttåg som kör sträckan Skurups station-svaneholm-johannamuseét- Skurup två turer/dag sju dagar/vecka under tiden 15/6-20/8 samt som Justerandes signatur

106 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 79 Dnr KS alternativ att köra vid enstaka tillfällen vid tillställningar i kommunen. Underlagen bör vara beredningen tillhanda till septembermötet. Kommunutvecklingsberedningen , 34: Ta fram tre kostandsförslag på tåget till mötet i augusti Beslutet skickas till: Enheten för näringsliv, arbetsmarknad och turism Justerandes signatur

107 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 28 Dnr KS Återrapportering av utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslår kommunstyrelsen att inte ha något att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag vilket innebär att överlämnar ärendet till kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 418, att uppdra åt kommunutvecklingsberedning att utreda förutsättningarna för att hyra in ett turisttåg. Kommunutvecklingsberedningen har med hjälp av förvaltningen utrett möjligheterna, vilka redovisas i utredningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att kommunutvecklingsberednigen verkställt kommunfullmäktiges beslut. Marcus Willman, kommundirektör, informerar om att förvaltningen undersöker möjlighet att få till en lösning kring turisttåg för sommaren 2019 i samarbete med en privat entreprenör. Kommunstyrelsens arbetsutskott arbeta vidare med modellen med ett reklamfinansierat turisttåg inom ramen för tilläggsköp av kollektivtrafik. Beslutsunderlag Utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg. Tidigare behandling Kommunutvecklingsberedningen , 69: Kommunutvecklingsberedningen lägger utredningen tillhanda och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige. Kommunutvecklingsberedningen , 45: Kommunutvecklingsberedningen önskar underlag från tre olika aktörer för ett turisttåg som kör sträckan Skurups station-svaneholm-johannamuseét- Skurup två turer/dag sju dagar/vecka under tiden 15/6-20/8 samt som alternativ att köra vid enstaka tillfällen vid tillställningar i kommunen. Underlagen bör vara beredningen tillhanda till septembermötet. Kommunutvecklingsberedningen , 34: Ta fram tre kostandsförslag på tåget till mötet i augusti Beslutet skickas till: Enheten för näringsliv, arbetsmarknad och turism Justerandes signatur

108 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunutvecklingsberedningen KS KUB 69 Dnr KS Utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg Kommunutvecklingsberedningens beslut Kommunutvecklingsberedningen lägger utredningen tillhanda och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet I en motion med dnr KS föreslår Jörgen Sjöslätt (C) att utreda förutsättningarna för att hyra in ett turisttåg. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla förslaget och ge uppdaget till kommunutvecklingsberedningen. Beslutsunderlag Utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg. Tidigare behandling Kommunutvecklingsberedningen beslutade : Ta fram tre kostandsförslag på tåget till mötet i augusti Justerandes signatur

109 Förvaltning Utredning 1 (1) Diarienummer Kommunövergripande staben KS Ansvarig Datum Enhetschef Utredning av förutsättningar för att hyra in ett turisttåg De så kallade turistågen som finns i flera kommuner ägs som regel av byalag, föreningar, campingplatser eller den lokala näringen men också av kommuner. Tågen upplevs av många som ett trevligt inslag i gatubilden under sommaren och ger en möjlighet för både kommuninvånare och besökare att åka runt och besöka ortens sevärdheter på ett lite annorlunda sätt än att åka med buss eller bil. De allra flesta turiståg runt om i Sverige har ett uppdrag under sommaren och kan vara svåra att få hyra för en hel säsong. Även företag med fler än ett tåg har mer eller mindre redan fyllt kalender för sommaren Att ta in underlag från tre olika aktörer som hyr ut turisttåg visade sig vara svårt. Perioden är relativt lång, schemat för turerna var ganska omfattande, och det innebar att företagarna skulle behöva räkna på uppdraget vilket är tidskrävande och kanske inte så intressant när det inte var säkert att siffrorna skulle komma att användas. För det konstaterades ganska snabbt att hyran skulle komma att landa på höga belopp och därmed skulle upphandlingsregler komma att styra evenemanget. Tre av de tillfrågade företagen kunde dock leverera några ungefärliga prisuppgifter. Att hyra in ett turisttåg från ett av företagen under säsongen från midsommar till den 15 augusti var vid tiden för tillfrågan möjligt att hyra, till en kostnad av cirka kr inkl. chaufför. Det är också möjligt att köpa ett tåg till en kostnad av 3 miljoner av samma entreprenör Ett annat företag hyr ut tåg per timma och beroende på antal vagnar varierar kostnaden på mellan kr exkl moms i timman eller heldagshyra på mellan kr exkl moms. Men då är inte kostnaden för transport av tåget till Skurup inräknad. Ett tredje företag har inte heller hade möjlighet att hyra ut tåg för en hel säsong men kan te.x. vid Nationaldagen och för en kostnad av kr exkl moms, transportera ett tåg och vagnar till Skurup. Vid lokala arrangemang skulle priset kunna bli något längre. Eventuellt skulle utbildningen vid Fordon- och Transportprogrammet vid Nils Holgersson gymnasiet kunna tas sig an uppgiften att bygga om ett fordon/traktor till ett turisttåg Lena Johansson enhetschef miljöstrategiska enheten Tf för enheten för näringsliv och arbetsmarknad

110 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunfullmäktige KS KF 71 Dnr KS Svar på motion från Sten Hamberg (M) om utökad användning av kommunslogan Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet då Sten Hamberg (M) inte är närvarande vid dagens sammanträde. Sammanfattning av ärendet Sten Hamberg har i en motion daterad yrkat att: Slogan When in Europe don t miss Skurup ska användas så mycket det någonsin går myntades slogan av Bengt Englund, lärare på Skurups Folkhögskola och registrerades Skurups kommun som innehavare av varumärket hos Patent- och registreringsverket. Skurups kommuns officiella slogan är Nils Holgerssons hembygd som används tillsammans med logotypen för Skurups kommun. En kommunslogan är en slogan som kan användas, mer eller mindre officiellt, för att marknadsföra en kommun. Anledningen kan vara att locka till sig turister, öka etablering och inflyttning, eller bara för att göra allmänheten medveten om ortens existens och helst även förknippa den med en positiv känsla. En slogan ska samla, stärka och förtydliga andra människors bild av varumärket. Den ska bidra till att skilja det från mängden och den ska vara lätt att minnas. When in Europe don t miss Skurup kan med fördel användas för att marknadsföra Skurups kommun och att sätta Skurup på kartan. Idag finns slogan som klistermärke, på tablettaskar, roll-ups, broschyrer, t-shirts m m och används i de sociala kanalerna men kan naturligtvis användas i fler sammanhang och på fler produkter. When in Europe don t miss Skurup ska inte konkurrera med vår logotype t ex på brevpapper, i e-postsignatur och i sidfot på hemsida. Sloganen fyller en funktion som ett tilläggsbudskap vid exempelvis sponsring och kampanjer som vi själva driver ett budskap med glimten i ögat. Då den textmässiga formuleringen som sådan inte är varumärkesskyddad står det företag, organisationer och föreningar fritt att använda den. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Justerandes signatur

111 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunfullmäktige KS KF 71 Dnr KS Tidigare behandling Kommunstyrelsen , 34: Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att motionen bifalles. Kommunstyrelsens arbetsutskott , 201: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att motionen bifalles. Kommunutvecklingsberedningen föreslog , 56: Bifall motionen. Kommunutvecklingsberedningen beslutade , 36: Kommunjurist Cornelia Englén utreder de juridiska konsekvenserna kring användandet av kommunslogan. Enhetschef Magdalena Hellström kommer med förslag på hur slogan kan användas i större utsträckning. Näringslivsrådet får möjlighet att yttra sig. Kommunfullmäktige , 141: Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att remittera den till kommunutvecklingsberedningen. Beslutet skickas till: Sten Hamberg (M). Enheten för information och kommunikation. Justerandes signatur

112 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 34 Dnr KS Yttrande över förslag till svar på motion från Sten Hamberg (M) om utökad användning av kommunslogan Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Sten Hamberg har i en motion daterad yrkat att: Slogan When in Europe don t miss Skurup ska användas så mycket det någonsin går myntades slogan av Bengt Englund, lärare på Skurups Folkhögskola och registrerades Skurups kommun som innehavare av varumärket hos Patent- och registreringsverket. Skurups kommuns officiella slogan är Nils Holgerssons hembygd som används tillsammans med logotypen för Skurups kommun. En kommunslogan är en slogan som kan användas, mer eller mindre officiellt, för att marknadsföra en kommun. Anledningen kan vara att locka till sig turister, öka etablering och inflyttning, eller bara för att göra allmänheten medveten om ortens existens och helst även förknippa den med en positiv känsla. En slogan ska samla, stärka och förtydliga andra människors bild av varumärket. Den ska bidra till att skilja det från mängden och den ska vara lätt att minnas. When in Europe don t miss Skurup kan med fördel användas för att marknadsföra Skurups kommun och att sätta Skurup på kartan. Idag finns slogan som klistermärke, på tablettaskar, roll-ups, broschyrer, t-shirts m m och används i de sociala kanalerna men kan naturligtvis användas i fler sammanhang och på fler produkter. When in Europe don t miss Skurup ska inte konkurrera med vår logotype t ex på brevpapper, i e-postsignatur och i sidfot på hemsida. Sloganen fyller en funktion som ett tilläggsbudskap vid exempelvis sponsring och kampanjer som vi själva driver ett budskap med glimten i ögat. Då den textmässiga formuleringen som sådan inte är varumärkesskyddad står det företag, organisationer och föreningar fritt att använda den. Justerandes signatur

113 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 34 Dnr KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 201: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och har inget att erinra mot kommunutvecklingsberedningens förslag, vilket innebär att motionen bifalles. Kommunutvecklingsberedningen föreslog , 56: Bifall motionen. Kommunutvecklingsberedningen beslutade , 36: Kommunjurist Cornelia Englén utreder de juridiska konsekvenserna kring användandet av kommunslogan. Enhetschef Magdalena Hellström kommer med förslag på hur slogan kan användas i större utsträckning. Näringslivsrådet får möjlighet att yttra sig. Kommunfullmäktige , 141: Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att remittera den till kommunutvecklingsberedningen. Beslutet skickas till: Sten Hamberg (M). Enheten för information och kommunikation. Justerandes signatur

114 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunutvecklingsberedningen KS KUB 56 Dnr KS Motion från Sten Hamberg (M) om utökad användning av kommunslogan Kommunutvecklingsberedningens förslag till kommunfullmäktige Bifall motionen. Beslutsunderlag Sten Hambergs (M) motion om utökad användning av kommunslogan, daterad Tjänsteskrivelse om utökad användning av slogan. Tidigare behandling Kommunutvecklingsberedningen beslutade : Kommunjurist Cornelia Englén utreder de juridiska konsekvenserna kring användandet av kommunslogan. Enhetschef Magdalena Hellström kommer med förslag på hur slogan kan användas i större utsträckning. Näringslivsrådet får möjlighet att yttra sig. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen. Sten Hamberg. Justerandes signatur

115 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om utökad användning av kommunslogan Ärendebeskrivning Sten Hamberg har i en motion daterad yrkat att: Slogan When in Europe don t miss Skurup ska användas så mycket det någonsin går myntades slogan av Bengt Englund, lärare på Skurups Folkhögskola och registrerades Skurups kommun som innehavare av varumärket hos Patent- och registreringsverket. Skurups kommuns officiella slogan är "Nils Holgerssons hembygd" som används tillsammans med logotypen för Skurups kommun. En kommunslogan är en slogan som kan användas, mer eller mindre officiellt, för att marknadsföra en kommun. Anledningen kan vara att locka till sig turister, öka etablering och inflyttning, eller bara för att göra allmänheten medveten om ortens existens och helst även förknippa den med en positiv känsla. En slogan ska samla, stärka och förtydliga andra människors bild av varumärket. Den ska bidra till att skilja det från mängden och den ska vara lätt att minnas. When in Europe don t miss Skurup kan med fördel användas för att marknadsföra Skurups kommun och att sätta Skurup på kartan. Idag finns slogan som klistermärke, på tablettaskar, roll-ups, broschyrer, t-shirts m m och används i de sociala kanalerna men kan naturligtvis användas i fler sammanhang och på fler produkter. When in Europe don t miss Skurup ska inte konkurrera med vår logotype t ex på brevpapper, i e-postsignatur och i sidfot på hemsida. Sloganen fyller en funktion som ett tilläggsbudskap vid exempelvis sponsring och kampanjer som vi själva driver ett budskap med glimten i ögat. Då den textmässiga formuleringen som sådan inte är varumärkesskyddad står det företag, organisationer och föreningar fritt att använda den. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

116 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Enheten för Information och Kommunikation Marcus Willman Kommundirektör Magdalena Hellström Enhetschef information & kommunikation Beslutet skickas till: Marcus Willman Magdalena Hellström Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

117 SKURUPS KOMMUN fö loth W Motion till kommunfullmäkdg _LSkjy^tups kommun För ett antal år sedan pendlade jag i fem år till Stockholm för att arbeta. Jag fick gratis aftontidning på flyget. Under dessa fem år gjorde de två stora tidningarna var för sig, vid olika tillfällen, ranking av kommunlogan. Vid båda tillfällena vann When in Europe don't miss Skurup stort. Sommaren 2014 (vill jag minnas annars 2013) gjorde veckotidningen Land en likadan ranking och When in Europe don't miss Skurup vann. I december 2015 gjorde Expressen en enkät om Skånes kommunslogan. 52% röstade på When in Europe don't miss Skurup. Se bilagan En av tjänstemännen i kommunen var i Stockholm ett ärende och fick frågan var hen kom ifrån och när hen svarade Skump så lästes When in Europe don't miss Skurup upp av flera stockholmare. Det råder inte minsta tvivel om att vi sitter på en outnyttjad guldklimp. Dessvärre råder stundtals en "blyghet" för att använda denna. Några exempel på hur den skulle kunna användas: 1: Ta bort alfanumret på brevpapper (kan inte användas på moderna telefoner) och flytta dit mail och hemsidaadressen. I det tomma utrymmet längst till höger sätts den trevliga gula ovalen med When in Europe don't miss Skurup. (se på bilagan) 2. De idrottsföreningar som får sponsring av kommunen ska ha ovala tygmärken med When in Europe don't miss Skurup antingen på ärmen eller på tröjbröstets vänstersida. 3. Låta företag efter prövning i t.ex. näringslivs enheten få tillgång till logon att sätta på förpackningar, produkter och lämpliga dokument. 4. Anordna en tävling bland medborgarna om hur slogan/loggon bäst kan användas (Vinster kan med fördel bli biobiljetter) 5 Lägga ut den på hemsidan (se på bilagan) 5 Avsluta varje reklamavsnitt på Biorama med att lägga ut loggon i några sekunder. Jag yrkar att Slogan When in Europe don't miss Skurup ska användas så mycket det någonsin går. Skurup den 4 april 2017 Sten Hamberg

118 Bilaga till motion från Sten Hamberg den 4 april 2017 Vilken är Skånes bästa slogan? Skurup - When in Europe don't miss Skurup. Svalöv - Ett strå vassare. Vellinge här är friheten större. 19% Annan, i 16% Frågan startades den 19 december Totalt har 403 personer svarat på frågan. Omröstningen är tänkt att ge en bild av vad läsarna på Expressen.se tycker. Resultatet behöver inte vara representativt för alla och bör tolkas med försiktighet. Nedtill på brevpapper m.m. Postadress 274 SO Skurup Besöksadress St. Torsaatan 4 Växel kajisli@skurup.se WHIN IN EUROPÉ DONTMS5 SKURUP Nedtill på hemsidan. (Utan vita hörn) Skurups kommun A, i...,..,. eller alfanummer., SKURUP ( ) SKURUPS KOMMUN Organisatiansnummer Öppet min-fre Besöksadress: Stora Toraaatan 4 Karta Postadress: Skurup Kontakta as på Sk urupi kommun Face bo ok Felanmälan ^^^ Synpunkter L Other languages Talande webb Lättläst VW NIH EUROPÉ DOKTMB5 SKURUP Fast bredd fjj^jj Instagram

119 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 56 Dnr KS Yttrande över förslag till svar på motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om att utrusta kommunens skolskjutsar med artificiell förarassistans Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst. Kommunstyrelsen har inte något att erinra mot skol- och utbildningsberedningens förslag, vilket innebär att anse motionen besvarad med hänvisning till tjänsteskrivelsen. Sammanfattning av ärendet Jörgen Lidfeldt (SD) och Pernilla Lidfeldt (SD) föreslår i en motion att Skurups kommun ställer krav på säkerhetstekniken på skolbussarna och utrustar skolbussarna med system för artificiell förarassistans vid nästa upphandling. Skol- och utbildningsförvaltningen har kontaktat kommunens upphandlare och nuvarande avtalsleverantör för att diskutera förutsättningar och marknadsläge. Att på olika sätt föreslå åtgärder som förbättrar säkerhet och trygghet är viktigt. Flera nya tekniker som bygger på s k artificiell förarassistans blir allt vanligare på nya bilar, lastbilar och bussar. Själva tekniken går inte att installera i nuvarande bussar. Det är när nya bussar beställs som bussbolagen kan, om de önskar, beställa olika förarassistansutrustningar. Idag är det främst nya bussar som går som långväga turistbussar som har denna extrautrustning. Tekniken går hela tiden framåt och Förvaltningen tycker förslaget är bra och bör på något sätt användas vid framtida upphandlingar. Kommunens skolskjutsavtal löper ut Inför detta behöver en ny upphandling genomföras. Det är för tidigt att redan nu säga om det kommer att vara rimligt att ställa ett krav på s k artificiell förarassistans vid upphandlingen. En avgörande faktor är hur snabbt utvecklingen går och hur många nya bussar med denna utrustning som finns på marknaden när upphandlingen genomförs. Detta är väsentligt då upphandlingar inte får diskriminera potentiella anbudsgivare. Ett krav som innebär stora investeringar för leverantörerna riskerar också att vara mycket kostnadsdrivande. Den kommersiella gångbarheten för ett sådant krav får bedömas då upphandlingen ska ske (2019). Emellertid kan det redan nu sägas att det skulle vara möjligt att ha denna extrautrustning som meriterande i förfrågningsunderlaget, exempelvis som att det ger extra poäng vid anbudsutvärderingen. Justerandes signatur

120 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 56 Dnr KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion inkommen Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 2: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot skol- och utbildningsberedningens förslag, vilket innebär att anse motionen besvarad med hänvisning till tjänsteskrivelsen. Skol- och utbildningsberedningen , 60: Skol- och utbildningsberedningen anser motionen besvarad med hänvisning till tjänsteskrivelsen. Skol- och utbildningsberedningen , 55: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en tjänsteskrivelse. Kommunfullmäktige , 320: Motionen remitteras till skol- och utbildningsberedningen. Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD) Pernilla Lidfeldt (SD) Skol- och utbildningsförvaltningen. Aleksandra R Hagström, förvaltningschef Stina Hansson, biträdande förvaltningschef Justerandes signatur

121 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 2 Dnr KS Yttrande över förslag till svar på motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om att utrusta kommunens skolskjutsar med artificiell förarassistans Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot skol- och utbildningsberedningens förslag, vilket innebär att anse motionen besvarad med hänvisning till tjänsteskrivelsen. Sammanfattning av ärendet Jörgen Lidfeldt (SD) och Pernilla Lidfeldt (SD) föreslår i en motion att Skurups kommun ställer krav på säkerhetstekniken på skolbussarna och utrustar skolbussarna med system för artificiell förarassistans vid nästa upphandling. Skol- och utbildningsförvaltningen har kontaktat kommunens upphandlare och nuvarande avtalsleverantör för att diskutera förutsättningar och marknadsläge. Att på olika sätt föreslå åtgärder som förbättrar säkerhet och trygghet är viktigt. Flera nya tekniker som bygger på s k artificiell förarassistans blir allt vanligare på nya bilar, lastbilar och bussar. Själva tekniken går inte att installera i nuvarande bussar. Det är när nya bussar beställs som bussbolagen kan, om de önskar, beställa olika förarassistansutrustningar. Idag är det främst nya bussar som går som långväga turistbussar som har denna extrautrustning. Tekniken går hela tiden framåt och Förvaltningen tycker förslaget är bra och bör på något sätt användas vid framtida upphandlingar. Kommunens skolskjutsavtal löper ut Inför detta behöver en ny upphandling genomföras. Det är för tidigt att redan nu säga om det kommer att vara rimligt att ställa ett krav på s k artificiell förarassistans vid upphandlingen. En avgörande faktor är hur snabbt utvecklingen går och hur många nya bussar med denna utrustning som finns på marknaden när upphandlingen genomförs. Detta är väsentligt då upphandlingar inte får diskriminera potentiella anbudsgivare. Ett krav som innebär stora investeringar för leverantörerna riskerar också att vara mycket kostnadsdrivande. Den kommersiella gångbarheten för ett sådant krav får bedömas då upphandlingen ska ske (2019). Emellertid kan det redan nu sägas att det skulle vara möjligt att ha denna extrautrustning som meriterande i förfrågningsunderlaget, exempelvis som Justerandes signatur

122 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 2 Dnr KS att det ger extra poäng vid anbudsutvärderingen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion inkommen Tidigare behandling Skol- och utbildningsberedningen , 60: Skol- och utbildningsberedningen anser motionen besvarad med hänvisning till tjänsteskrivelsen. Skol- och utbildningsberedningen , 55: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en tjänsteskrivelse. Kommunfullmäktige , 320: Motionen remitteras till skol- och utbildningsberedningen. Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD) Pernilla Lidfeldt (SD) Skol- och utbildningsförvaltningen. Aleksandra R Hagström, förvaltningschef Mats Lundqvist biträdande förvaltningschef Justerandes signatur

123 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsberedningen KS SUB 60 Dnr KS Förslag till svar på motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om att utrusta kommunens skolskjutsar med artificiell förarassistans Skol- och utbildningsberedningens förslag till kommunfullmäktige Skol- och utbildningsberedningen anser motionen besvarad med hänvisning till tjänsteskrivelsen. Sammanfattning av ärendet Tekniken går hela tiden framåt och förvaltningen tycker förslaget är bra och bör på något sätt användas vid framtida upphandlingar. Förvaltningen ställer sig positiva till förslaget som kommer att beaktas vid nästa upphandling. Motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om att utrusta kommunens skolskjutsar med artificiell förarassistans. Beslutsunderlag Motion, daterad Tjänsteskrivelse, daterad Justerandes signatur

124 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS Kommunstyrelsen Motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om att utrusta kommunens skolskjutsar med artificiell förarassistans Sammanfattning av ärendet Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) föreslår i en motion att Skurups kommun ställer krav på säkerhetstekniken på skolbussarna och utrustar skolbussarna med system för artificiell förarassistans vid nästa upphandling. Skol- och utbildningsförvaltningen har kontaktat kommunens upphandlare och nuvarande avtalsleverantör för att diskutera förutsättningar och marknadsläge. Att på olika sätt föreslå åtgärder som förbättrar säkerhet och trygghet är viktigt. Flera nya tekniker som bygger på s k artificiell förarassistans blir allt vanligare på nya bilar, lastbilar och bussar. Själva tekniken går inte att installera i nuvarande bussar. Det är när nya bussar beställs som bussbolagen kan, om de önskar, beställa olika förarassistansutrustningar. Idag är det främst nya bussar som går som långväga turistbussar som har denna extrautrustning. Tekniken går hela tiden framåt och Förvaltningen tycker förslaget är bra och bör på något sätt användas vid framtida upphandlingar. Kommunens skolskjutsavtal löper ut Inför detta behöver en ny upphandling genomföras. Det är för tidigt att redan nu säga om det kommer att vara rimligt att ställa ett krav på s k artificiell förarassistans vid upphandlingen. En avgörande faktor är hur snabbt utvecklingen går och hur många nya bussar med denna utrustning som finns på marknaden när upphandlingen genomförs. Detta är väsentligt då upphandlingar inte får diskriminera potentiella anbudsgivare. Ett krav som innebär stora investeringar för leverantörerna riskerar också att vara mycket kostnadsdrivande. Den kommersiella gångbarheten för ett sådant krav får bedömas då upphandlingen ska ske (2019). Emellertid kan det redan nu sägas att det skulle vara möjligt att ha denna extrautrustning som meriterande i förfrågningsunderlaget, exempelvis som att det ger extra poäng vid anbudsutvärderingen. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

125 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS Konsekvensanalys/Överväganden Det är förvaltningens målsättning att skolbussarna ska vara så säkra och bra som möjligt. Detta förslag ligger helt i linje med förvaltningens intentioner. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Förslaget följer kommunens riktlinjer och mål och strider inte mot lag. Ekonomi Till viss del får förslaget ekonomiska konsekvenser. Ju fler krav på en leverantör desto dyrare produkt. Hur mycket dyrare är inte möjligt att förutspå. När det läggs in i en upphandling är dock den ekonomiska konsekvensen inte omfattande. Perspektiv Det övergripande perspektivet är att skolskjutsarna ska bli ännu säkrare och tryggare. Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Nej, ingen direkt påverkan 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej, inte ännu men det finns god tid att diskutera detta innan 2019 i såväl barn- och ungdomsfullmäktige som i de lokala elevråden 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Inte aktuellt i detta ärende Samråd Inte ännu men det finns tid att samråda detta innan Utvärdering och tidplan för uppföljning Samråd Arbete med upphandlingen januari-februari Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

126 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion inkommen Skol- och utbildningsförvaltningen Aleksandra R Hagström Förvaltningschef Mats Lundqvist Biträdande förvaltningschef Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD) Pernilla Lidfeldt (SD Aleksandra R Hagström, förvaltningschef Mats Lundqvist biträdande förvaltningschef Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

127 Motion till Skurups kommunfullmäktige Utrusta kommunens skolskjutsar med artificiell förarassistans Den viktigaste trafikfrågan just nu är barnens säkerhet i trafiken. Barnen är vår framtid och det käraste vi har. Samtidigt är de en av de mest utsatta grupperna i trafiken. Såväl fordon som infrastruktur är utformade för vuxna personers fysiska och kognitiva förmågor. Samma vuxenperspektiv har också dominerat trafiksäkerhetsarbetet. Små fordon och stora vägar har prioriterats på bekostnad av kollektivtrafiken och oskyddade trafikanter. Men nu säger trafikforskarna att man måste lägga fokus på oskyddade trafikanter för att komma vidare med nollvisionen. Hit hör i högsta grad våra barn! Ett barn som dör i trafiken vid eller på väg till sin skola är en tragedi för hela lokalsamhället. Även lindrigare trafikolyckor och olyckstillbud sätter skräck i föräldrarna, vilket leder till vantrivsel och missnöje med närmiljön och den lokala trafiksäkerheten. I förlängningen drabbar detta inte bara barnen och föräldrarna utan också områdets rykte och attraktivitet. Det finns två sätt att öka säkerheten för skoltrafiken. Det ena är att skapa säkrare skolvägar, det andra att skapa säkrare skolfordon. Båda åtgärderna är lika viktiga, men på fordonssidan går just nu utvecklingen i rasande takt. I och med utvecklingen av tekniken för framtidens självkörande fordon har det kommit IT-baserade säkerhetssystem som varnar förarna för potentiellt trafikfarliga situationer som de själva inte kan se. Systemen varnar inte bara för kollisionsrisk med andra fordon, utan även för kollisionsrisk med fotgängare och cyklister. På så sätt ökar säkerheten både för dem som sitter i fordonen och dem som går eller cyklar i deras omedelbara närhet. Således är tekniken extra viktig för skolskjutsarna, då dessa fordon transporterar barn och ofta kör på vägar där barnen cyklar och går. Tekniken kallas för artificiell förarassistans och har redan provats med framgång av färdtjänstfordon i Region Kronoberg. Där ställer man nu upphandlingskrav på att trafikoperatörerna installerar system för artificiell förarassistans i alla fordon som utför samhällsbetalda resor i regionen. Detta krav specificerar att systemen ska varna förarna för kollisionsrisk med såväl framförvarande fordon som oskyddad trafikant. Eftersom Skurup inte har fördelen av att kommunen själv äger sina skolbussar, behöver Skurups kommun vid nästa upphandling av skolresor se över säkerhetstekniken för kommande avtal. Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se Hemsida: skurup.sd.se

128 Vi Sverigedemokrater föreslår därför Att Skurups kommun ställer krav på säkerhetstekniken på skolbussarna och utrustar skolbussarna med system för artificiell förarassistans vid nästa upphandling. För Sverigedemokraterna i Skurup Jörgen / Pernilla Lidfeldt Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se Hemsida: skurup.sd.se

129 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 12 Dnr KS Förslag till svar på motion från Sven Rosengren (-) om parkeringsplatser utanför Systembolagets butik Kommunstyrelsens beslut Huvudförslag Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslår kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. Alternativförslag Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslår kommunfullmäktige att motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet I motionen föreslås att två till tre parkeringsplaster inrättas på Södergatan utanför systembolagets butik. Tillgängligheten till butikerna är viktigt för att näringslivet ska blomstra i Skurup. Som förslagsställare nämner så skulle mindre köryta innebära att bilister saktar ned farten. Butiken ligger i en sväng och höjdskillnaden i svängen gör att det av trafiksäkerhetsskäl inte går att angöra parkering på vägen eller intill husväggen som det ser ut idag. Under 2019 planeras ombyggnation av denna del av Södergatan. Förslaget i motionen kommer att beaktas likt övriga synpunkter som inkommer i samband med samråd i den kommande detaljprojekteringen av ombyggnationen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 185: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. Kommunfullmäktige , 319: Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Niklas Sjöberg (-) yrkar bifall till motionen. Justerandes signatur

130 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 12 Dnr KS Beslutet skickas till: Sven Rosengren (-). Serviceförvaltningen. Linnea Roddar, projektledare. Eva-Marie Engström, förvaltningschef. Justerandes signatur

131 Tjänsteskrivelse 1 (1) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen KS Kommunstyrelsen Motion från Sven Rosengren (-) om parkeringsplatser utanför Systembolagets butik Ärendebeskrivning I motionen föreslås att två till tre parkeringsplaster inrättas på Södergatan utanför systembolagets butik. Tillgängligheten till butikerna är viktigt för att näringslivet ska blomstra i Skurup. Som förslagsställare nämner så skulle mindre köryta innebära att bilister saktar ned farten. Butiken ligger i en sväng och höjdskillnaden i svängen gör att det av trafiksäkerhetsskäl inte går att angöra parkering på vägen eller intill husväggen som det ser ut idag. Under 2019 planeras ombyggnation av denna del av Södergatan. Förslaget i motionen kommer att beaktas likt övriga synpunkter som inkommer i samband med samråd i den kommande detaljprojekteringen av ombyggnationen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Serviceförvaltningen staben Eva-Marie Engström Förvaltningschef Linnéa Roddar Projektledare Beslutet skickas till: Linnea Roddar, projektledare Eva-Marie Engström, förvaltningschef Sven Rosengren, (-) Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

132 te $joit,f<pi Motion till kommunfullmäktige i Skurups kommun. Systembolaget i Skurup saknar kundparkering i direkt anslutning till butiken. Närmsta parkering ligger på ca 100 meters avstånd med stor höjdskillnad. Speciellt vintertid är detta ett stort problem för många kunder. Södergatan utanför butiken är mycket bred liksom trottoaren. Här kan en korttidsparkering ganska enkelt anläggas, vilket kanske också hade bidragit till att hastigheten på genomfartstrafiken dämpats något. Undertecknad föreslår därför att 2-3 parkeringsplatser inrättas på Södergatan utanför Systembolagets butik. Abbekås den 28/8 2017

133 Protokollsutdrag 1 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 57 Dnr KS Yttrande över förslag till svar på motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om möjligheten att ge sjuksköterskorna körkort för att kontrollera undersköterskornas kompetens Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst. Kommunstyrelsen har inte något att erinra mot individ- och omsorgsberedningens förslag, vilket innebär att motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Motionsställarna yrkar på att Individ- och omsorgsförvaltningen undersöker om det är möjligt att införa körkort i Skurups kommun. Förvaltningen har utrett frågan om körkort för kommunens undersköterskor, vårdbiträden och vårdare. På lasarettet i Ystad har man genomfört ett projekt innehållande en kompetensteg som leder till ett så kallat körkort. Projektet startade för cirka ett (1) år sedan där syftet och målet med projektet bland annat är: - Få en hög kompetens bland personalen och därmed öka patientsäkerheten - Ökad kunskap ger en ökad trygghet hos medarbetarna - En personlig utveckling och nyfikenhet för ökad kunskap Kompetensstegen består av fem (5) steg med följande indelning: Nivå 1 och 2, ska alla som arbetar på avdelning 1 inneha. Exempel på sådana moment är: blodtryckskontroller, pulspalpationer, munhälsobedömning, lavemang, urinprovtagning med mera. Nivå 3-5, är omvårdnadsspecifika områden som inte alla måste kunna, som exempel på sådana moment är skötsel av bensår, sugning i övre luftvägar, blodprovstagning med mera. Dessutom ska undersköterskan kunna arbeta självständigt utan handledare. Men även ha kompetens och vilja att arbeta på andra avdelningar. Därmed få ett succesivt utökat ansvarsområde. Delar av nivå 1 och 2 enligt lasarettet i Ystads modell det vill säga de delar i kompetensutveckling som kan appliceras på kommunens uppdrag skulle kunna införas i kommunen. Det vore ett bra och strukturerat sätt att höja och bibehålla kompetensen och öka tryggheten hos medarbetarna samt öka patientsäkerheten vilket är i linje med Vision Justerandes signatur

134 Protokollsutdrag 2 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 57 Dnr KS Den sammanlagda kostnaden för införande av körkort nivå 1 och 2 för de idag anställda undersköterskor, vårdbiträden och vårdare samt avsatt tid för kompetensutveckling för denna målgrupp genererar en kostnad på cirka kr. Individ- och omsorgförvaltningen bedömer det inte som möjligt att genomföra föreslagna åtgärder inom befintlig budget. Delegering av medicinska arbetsuppgifter medför ansvar och har stor betydelse för patientsäkerheten och är förhållandevis väl reglerat. Reglerna finns för att undvika skador och risker samt för att värna om patientsäkerheten. Delegering får inte användas för: att lösas brist på personal av slentrian av ekonomiska skäl Det yttersta ansvaret för att delegeringar sker på ett korrekt och patientsäkert sätt har inom kommunen den medicinskt ansvarig sjuksköterskan. Vårdgivaren, Kommunstyrelsen i Skurups kommun, ansvarar för att det finns personal med både formell och reell kompetens. Bemanningen ska vara anpassa efter kraven på en god och säker vård. Vidare framgår att delegeringsmöjligheten bara får användas om det är förenligt med god och säker vård och får därför bara användas i undantagsfall. I Skurups kommun arbetar inom vård och omsorg cirka 20 sjuksköterskor, fyra fysioterapeuter och fyra arbetsterapeuter som har legitimation för sitt yrke. Dessa grupper har både formell och reell kompetens. Legitimationen ger skydd till yrkestiteln samt en garanti till innehållet i utbildningen. Dessa yrken är en högskoleutbildning på tre år med möjlighet att därefter gå en specialistutbildning, exempelvis distriktsköterskeutbildning och utbildning inom geriatrik. I Skurups kommun finns cirka 330 personer som arbetar inom vård och omsorg inklusive bemanningsenheten samt FuSS-verksamheten. Fördelade enligt följande (uppgifter från oktober 2017); cirka 230 undersköterskor, cirka 50 vårdbiträden och cirka 50 vårdare. Undersköterska, vårdbiträde och vårdare är inte några skyddade yrkestitlar utan det är arbetsgivaren som beslutar om yrkestiteln. Undersköterskan har en gymnasialutbildning. För att bli anställd som vårdbiträde och vårdare krävs ingen gymnasial omvårdnadsutbildning. Vilka arbetsuppgifter som från legitimerade professioner till undersköterska, vårdbiträde och vårdare kan förskjutas varierar beroende på personens reella kompeten och möjlighet att bibehålla kompetensen. Det kan behövas enklare, men även djupgående utbildningsinsatser inför en del Justerandes signatur

135 Protokollsutdrag 3 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 57 Dnr KS kompetensförskjutningar. Till detta behövs avsatt arbetstid för komptensutveckling för att bibehålla kunskapen. Till detta finns även bestämmelser om att vissa arbetsuppgifter som är förbehållna en viss yrkesgrupp/vissa yrkesgrupper med viss utbildning eller yrkesutövare med viss befattning. För att erhålla delegering i Skurups kommun ska nyanställd personal genomgå den kommunala utbildningen i patientsäkerhet, avvikelsehantering, delegering och läkemedelshantering med tillhörande kunskapstest och/eller utbildning inom diabetes och diabetesvård med tillhörande kunskapstest för delegering samt praktiskt visa att man besitter reell kunskap för en sjuksköterska. För sondmatning genomförs kunskapstester inklusive att praktiskt visa att man besitter reell kunskapen för en sjuksköterska. Utbildningsmaterial för läkemedelsutbildning är framtaget av medicinskt ansvarig sjuksköterskor i Syd Östra Skånes kommuner. Utbildningsmaterialet för diabetes och sond är framtaget av medicinskt ansvarig sjuksköterska, hemsjukvårdschef och biträdande hemsjukvårdschef i Skurups kommun. Vissa delar av körkortsutbildningen är kopplat till att lasarettet i Ystad är ett akutsjukhus, vilket kräver kunskaper i akutvård. Vilket inte är kommunens huvudsakliga uppgift. Skurups kommuns utbildningar och lasarettet i Ystads utbildningar genererar intyg på genomgången utbildning. Utbildningen och/eller kunskapstesterna i Skurups innefattar endast de delegerade arbetsuppgifterna medans utbildningen på lasarettet i Ystad är generellt hållen och innefattar arbetsuppgifter som enligt lag inte behöver delegeras utan kan utföras av undersköterska, vårdbiträde eller vårdare med reell kompetens. Inom individ och omsorgsförvaltningen pågår en utredning med uppdrag att ta fram ett Introduktionsprogram för nyanställda. Introduktionen spelar en väsentlig roll för hur det fortsatta arbetet för den nyanställde blir. En bra introduktion blir bäst om den sprids ut under ett flertal olika tillfällen då det finns en begränsning i hur mycket information den mänskliga hjärnan kan ta in. Introduktionen varvar praktiskt arbete med teoretisk information. Individ- och omsorgsberedningen tycker att motionärens idé är bra men anser inte den i det rådande ekonomiska läget kan prioriteras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion inkommen Justerandes signatur

136 Protokollsutdrag 4 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 57 Dnr KS Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 3: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot individ- och omsorgsberedningens förslag, vilket innebär att motionen avslås. Individ- och omsorgsberedningen , 80: Motionen avslås. Kommunfullmäktige , 287: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till individ- och omsorgsberedningen. Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD). Pernilla Lidfeldt (SD). Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef/verksamhetschef. Anna-Lena Fällman, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Justerandes signatur

137 Protokollsutdrag 1 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 3 Dnr KS Yttrande över förslag till svar på motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om möjligheten att ge sjuksköterskorna körkort för att kontrollera undersköterskornas kompetens Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot individ- och omsorgsberedningens förslag, vilket innebär att motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Motionsställarna yrkar på att Individ- och omsorgsförvaltningen undersöker om det är möjligt att införa körkort i Skurups kommun. Förvaltningen har utrett frågan om körkort för kommunens undersköterskor, vårdbiträden och vårdare. På lasarettet i Ystad har man genomfört ett projekt innehållande en kompetensteg som leder till ett så kallat körkort. Projektet startade för cirka ett (1) år sedan där syftet och målet med projektet bland annat är: - Få en hög kompetens bland personalen och därmed öka patientsäkerheten - Ökad kunskap ger en ökad trygghet hos medarbetarna - En personlig utveckling och nyfikenhet för ökad kunskap Kompetensstegen består av fem (5) steg med följande indelning: Nivå 1 och 2, ska alla som arbetar på avdelning 1 inneha. Exempel på sådana moment är: blodtryckskontroller, pulspalpationer, munhälsobedömning, lavemang, urinprovtagning med mera. Nivå 3-5, är omvårdnadsspecifika områden som inte alla måste kunna, som exempel på sådana moment är skötsel av bensår, sugning i övre luftvägar, blodprovstagning med mera. Dessutom ska undersköterskan kunna arbeta självständigt utan handledare. Men även ha kompetens och vilja att arbeta på andra avdelningar. Därmed få ett succesivt utökat ansvarsområde. Delar av nivå 1 och 2 enligt lasarettet i Ystads modell det vill säga de delar i kompetensutveckling som kan appliceras på kommunens uppdrag skulle kunna införas i kommunen. Det vore ett bra och strukturerat sätt att höja och bibehålla kompetensen och öka tryggheten hos medarbetarna samt öka patientsäkerheten vilket är i linje med Vision Den sammanlagda kostnaden för införande av körkort nivå 1 och 2 för de idag anställda undersköterskor, vårdbiträden och vårdare samt avsatt tid Justerandes signatur

138 Protokollsutdrag 2 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 3 Dnr KS för kompetensutveckling för denna målgrupp genererar en kostnad på cirka kr. Individ- och omsorgförvaltningen bedömer det inte som möjligt att genomföra föreslagna åtgärder inom befintlig budget. Delegering av medicinska arbetsuppgifter medför ansvar och har stor betydelse för patientsäkerheten och är förhållandevis väl reglerat. Reglerna finns för att undvika skador och risker samt för att värna om patientsäkerheten. Delegering får inte användas för: att lösas brist på personal av slentrian av ekonomiska skäl Det yttersta ansvaret för att delegeringar sker på ett korrekt och patientsäkert sätt har inom kommunen den medicinskt ansvarig sjuksköterskan. Vårdgivaren, Kommunstyrelsen i Skurups kommun, ansvarar för att det finns personal med både formell och reell kompetens. Bemanningen ska vara anpassa efter kraven på en god och säker vård. Vidare framgår att delegeringsmöjligheten bara får användas om det är förenligt med god och säker vård och får därför bara användas i undantagsfall. I Skurups kommun arbetar inom vård och omsorg cirka 20 sjuksköterskor, fyra fysioterapeuter och fyra arbetsterapeuter som har legitimation för sitt yrke. Dessa grupper har både formell och reell kompetens. Legitimationen ger skydd till yrkestiteln samt en garanti till innehållet i utbildningen. Dessa yrken är en högskoleutbildning på tre år med möjlighet att därefter gå en specialistutbildning, exempelvis distriktsköterskeutbildning och utbildning inom geriatrik. I Skurups kommun finns cirka 330 personer som arbetar inom vård och omsorg inklusive bemanningsenheten samt FuSS-verksamheten. Fördelade enligt följande (uppgifter från oktober 2017); cirka 230 undersköterskor, cirka 50 vårdbiträden och cirka 50 vårdare. Undersköterska, vårdbiträde och vårdare är inte några skyddade yrkestitlar utan det är arbetsgivaren som beslutar om yrkestiteln. Undersköterskan har en gymnasialutbildning. För att bli anställd som vårdbiträde och vårdare krävs ingen gymnasial omvårdnadsutbildning. Vilka arbetsuppgifter som från legitimerade professioner till undersköterska, vårdbiträde och vårdare kan förskjutas varierar beroende på personens reella kompeten och möjlighet att bibehålla kompetensen. Det kan behövas enklare, men även djupgående utbildningsinsatser inför en del kompetensförskjutningar. Till detta behövs avsatt arbetstid för komptensutveckling för att bibehålla kunskapen. Justerandes signatur

139 Protokollsutdrag 3 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 3 Dnr KS Till detta finns även bestämmelser om att vissa arbetsuppgifter som är förbehållna en viss yrkesgrupp/vissa yrkesgrupper med viss utbildning eller yrkesutövare med viss befattning. För att erhålla delegering i Skurups kommun ska nyanställd personal genomgå den kommunala utbildningen i patientsäkerhet, avvikelsehantering, delegering och läkemedelshantering med tillhörande kunskapstest och/eller utbildning inom diabetes och diabetesvård med tillhörande kunskapstest för delegering samt praktiskt visa att man besitter reell kunskap för en sjuksköterska. För sondmatning genomförs kunskapstester inklusive att praktiskt visa att man besitter reell kunskapen för en sjuksköterska. Utbildningsmaterial för läkemedelsutbildning är framtaget av medicinskt ansvarig sjuksköterskor i Syd Östra Skånes kommuner. Utbildningsmaterialet för diabetes och sond är framtaget av medicinskt ansvarig sjuksköterska, hemsjukvårdschef och biträdande hemsjukvårdschef i Skurups kommun. Vissa delar av körkortsutbildningen är kopplat till att lasarettet i Ystad är ett akutsjukhus, vilket kräver kunskaper i akutvård. Vilket inte är kommunens huvudsakliga uppgift. Skurups kommuns utbildningar och lasarettet i Ystads utbildningar genererar intyg på genomgången utbildning. Utbildningen och/eller kunskapstesterna i Skurups innefattar endast de delegerade arbetsuppgifterna medans utbildningen på lasarettet i Ystad är generellt hållen och innefattar arbetsuppgifter som enligt lag inte behöver delegeras utan kan utföras av undersköterska, vårdbiträde eller vårdare med reell kompetens. Inom individ och omsorgsförvaltningen pågår en utredning med uppdrag att ta fram ett Introduktionsprogram för nyanställda. Introduktionen spelar en väsentlig roll för hur det fortsatta arbetet för den nyanställde blir. En bra introduktion blir bäst om den sprids ut under ett flertal olika tillfällen då det finns en begränsning i hur mycket information den mänskliga hjärnan kan ta in. Introduktionen varvar praktiskt arbete med teoretisk information. Individ- och omsorgsberedningen tycker att motionärens idé är bra men anser inte den i det rådande ekonomiska läget kan prioriteras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion inkommen Justerandes signatur

140 Protokollsutdrag 4 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 3 Dnr KS Tidigare behandling Individ- och omsorgsberedningen , 80: Motionen avslås. Kommunfullmäktige , 287: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till individ- och omsorgsberedningen. Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD). Pernilla Lidfeldt (SD). Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef/verksamhetschef. Anna-Lena Fällman, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Justerandes signatur

141 Protokollsutdrag 1 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen KS IOB 80 Dnr KS Motion från Pernilla och Jörgen Lidfeldt (SD) om körkort för undersköterskor Individ- och omsorgsberedningens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Motionsställarna yrkar på att Individ- och omsorgsförvaltningen undersöker om det är möjligt att införa körkort i Skurups kommun. Förvaltningen har utrett frågan om körkort för kommunens undersköterskor, vårdbiträden och vårdare. På lasarettet i Ystad har man genomfört ett projekt innehållande en kompetensteg som leder till ett så kallat körkort. Projektet startade för cirka ett (1) år sedan där syftet och målet med projektet bland annat är: - Få en hög kompetens bland personalen och därmed öka patientsäkerheten - Ökad kunskap ger en ökad trygghet hos medarbetarna - En personlig utveckling och nyfikenhet för ökad kunskap Kompetensstegen består av fem (5) steg med följande indelning: Nivå 1 och 2, ska alla som arbetar på avdelning 1 inneha. Exempel på sådana moment är: blodtryckskontroller, pulspalpationer, munhälsobedömning, lavemang, urinprovtagning med mera. Nivå 3-5, är omvårdnadsspecifika områden som inte alla måste kunna, som exempel på sådana moment är skötsel av bensår, sugning i övre luftvägar, blodprovstagning med mera. Dessutom ska undersköterskan kunna arbeta självständigt utan handledare. Men även ha kompetens och vilja att arbeta på andra avdelningar. Därmed få ett succesivt utökat ansvarsområde. Delar av nivå 1 och 2 enligt lasarettet i Ystads modell det vill säga de delar i kompetensutveckling som kan appliceras på kommunens uppdrag skulle kunna införas i kommunen. Det vore ett bra och strukturerat sätt att höja och bibehålla kompetensen och öka tryggheten hos medarbetarna samt öka patientsäkerheten vilket är i linje med Vision Den sammanlagda kostnaden för införande av körkort nivå 1 och 2 för de idag anställda undersköterskor, vårdbiträden och vårdare samt avsatt tid för kompetensutveckling för denna målgrupp genererar en kostnad på cirka kr. Individ- och omsorgförvaltningen bedömer det inte som möjligt att Justerandes signatur

142 Protokollsutdrag 2 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen KS IOB 80 Dnr KS genomföra föreslagna åtgärder inom befintlig budget. Delegering av medicinska arbetsuppgifter medför ansvar och har stor betydelse för patientsäkerheten och är förhållandevis väl reglerat. Reglerna finns för att undvika skador och risker samt för att värna om patientsäkerheten. Delegering får inte användas för: att lösas brist på personal av slentrian av ekonomiska skäl Det yttersta ansvaret för att delegeringar sker på ett korrekt och patientsäkert sätt har inom kommunen den medicinskt ansvarig sjuksköterskan. Vårdgivaren, Kommunstyrelsen i Skurups kommun, ansvarar för att det finns personal med både formell och reell kompetens. Bemanningen ska vara anpassa efter kraven på en god och säker vård. Vidare framgår att delegeringsmöjligheten bara får användas om det är förenligt med god och säker vård och får därför bara användas i undantagsfall. I Skurups kommun arbetar inom vård och omsorg cirka 20 sjuksköterskor, fyra fysioterapeuter och fyra arbetsterapeuter som har legitimation för sitt yrke. Dessa grupper har både formell och reell kompetens. Legitimationen ger skydd till yrkestiteln samt en garanti till innehållet i utbildningen. Dessa yrken är en högskoleutbildning på tre år med möjlighet att därefter gå en specialistutbildning, exempelvis distriktsköterskeutbildning och utbildning inom geriatrik. I Skurups kommun finns cirka 330 personer som arbetar inom vård och omsorg inklusive bemanningsenheten samt FuSS-verksamheten. Fördelade enligt följande (uppgifter från oktober 2017); cirka 230 undersköterskor, cirka 50 vårdbiträden och cirka 50 vårdare. Undersköterska, vårdbiträde och vårdare är inte några skyddade yrkestitlar utan det är arbetsgivaren som beslutar om yrkestiteln. Undersköterskan har en gymnasialutbildning. För att bli anställd som vårdbiträde och vårdare krävs ingen gymnasial omvårdnadsutbildning. Vilka arbetsuppgifter som från legitimerade professioner till undersköterska, vårdbiträde och vårdare kan förskjutas varierar beroende på personens reella kompeten och möjlighet att bibehålla kompetensen. Det kan behövas enklare, men även djupgående utbildningsinsatser inför en del kompetensförskjutningar. Till detta behövs avsatt arbetstid för komptensutveckling för att bibehålla kunskapen. Till detta finns även bestämmelser om att vissa arbetsuppgifter som är förbehållna en viss yrkesgrupp/vissa yrkesgrupper med viss utbildning eller yrkesutövare med viss befattning. Justerandes signatur

143 Protokollsutdrag 3 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen KS IOB 80 Dnr KS För att erhålla delegering i Skurups kommun ska nyanställd personal genomgå den kommunala utbildningen i patientsäkerhet, avvikelsehantering, delegering och läkemedelshantering med tillhörande kunskapstest och/eller utbildning inom diabetes och diabetesvård med tillhörande kunskapstest för delegering samt praktiskt visa att man besitter reell kunskap för en sjuksköterska. För sondmatning genomförs kunskapstester inklusive att praktiskt visa att man besitter reell kunskapen för en sjuksköterska. Utbildningsmaterial för läkemedelsutbildning är framtaget av medicinskt ansvarig sjuksköterskor i Syd Östra Skånes kommuner. Utbildningsmaterialet för diabetes och sond är framtaget av medicinskt ansvarig sjuksköterska, hemsjukvårdschef och biträdande hemsjukvårdschef i Skurups kommun. Vissa delar av körkortsutbildningen är kopplat till att lasarettet i Ystad är ett akutsjukhus, vilket kräver kunskaper i akutvård. Vilket inte är kommunens huvudsakliga uppgift. Skurups kommuns utbildningar och lasarettet i Ystads utbildningar genererar intyg på genomgången utbildning. Utbildningen och/eller kunskapstesterna i Skurups innefattar endast de delegerade arbetsuppgifterna medans utbildningen på lasarettet i Ystad är generellt hållen och innefattar arbetsuppgifter som enligt lag inte behöver delegeras utan kan utföras av undersköterska, vårdbiträde eller vårdare med reell kompetens. Inom individ och omsorgsförvaltningen pågår en utredning med uppdrag att ta fram ett Introduktionsprogram för nyanställda. Introduktionen spelar en väsentlig roll för hur det fortsatta arbetet för den nyanställde blir. En bra introduktion blir bäst om den sprids ut under ett flertal olika tillfällen då det finns en begränsning i hur mycket information den mänskliga hjärnan kan ta in. Introduktionen varvar praktiskt arbete med teoretisk information. Individ- och omsorgsberedningen tycker att motionärens idé är bra men anser inte den i det rådande ekonomiska läget kan prioriteras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion inkommen Tidigare behandling Kommunfullmäktige , beslutar att remittera motionen till Individ- och omsorgsberedningen. Justerandes signatur

144 Protokollsutdrag 4 (4) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Individ- och omsorgsberedningen KS IOB 80 Dnr KS Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD) Pernilla Lidfeldt (SD) Individ- och omsorgsförvaltningen Rickard Pettersson, Förvaltningschef/verksamhetschef Anna-Lena Fällman, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Justerandes signatur

145 Tjänsteskrivelse 1 (7) Förvaltning Datum Diarienummer KS Kommunstyrelsen Motion från Jörgen och Pernilla Lidfeldt (SD) om körkort Ärendebeskrivning Motionsställarna yrkar på att Individ- och omsorgsförvaltningen undersöker om det är möjligt att införa körkort i Skurups kommun. Förvaltningen har utrett frågan om körkort för under för vårdpersonal. På lasarettet i Ystad har man genomfört ett projekt innehållande en kompetensteg som leder till ett så kallat körkort. Projektet startade för cirka ett (1) år sedan där syftet och målet med projektet bland annat är: - Få en hög kompetens bland personalen och därmed öka patientsäkerheten - Ökad kunskap ger en ökad trygghet hos medarbetarna - En personlig utveckling och nyfikenhet för ökad kunskap Kompetensstegen består av fem (5) steg med följande indelning: Nivå 1 och 2, ska alla som arbetar på avdelning 1 inneha. Exempel på sådana moment är: blodtryckskontroller, pulspalpationer, munhälsobedömning, lavemang, urinprovtagning med mera. Nivå 3-5, är omvårdnadsspecifika områden som inte alla måste kunna, som exempel på sådana moment är skötsel av bensår, sugning i övre luftvägar, blodprovstagning med mera. Dessutom ska undersköterskan kunna arbeta självständigt utan handledare. Men även ha kompetens och vilja att arbeta på andra avdelningar. Därmed få ett succesivt utökat ansvarsområde. Delar av nivå 1 och 2 enligt lasarettet i Ystads modell det vill säga de delar i kompetensutveckling som kan appliceras på kommunens uppdrag skulle kunna införas i kommunen. Det vore ett bra och strukturerat sätt att höja och bibehålla kompetensen och öka tryggheten hos medarbetarna samt öka patientsäkerheten vilket är i linje med Vision Den sammanlagda kostnaden för införande av körkort nivå 1 och 2 för de idag anställda undersköterskor, vårdbiträden och vårdare samt avsatt tid för kompetensutveckling för denna målgrupp genererar en kostnad på cirka kr. Individ- och omsorgförvaltningen bedömer det inte som möjligt att genomföra föreslagna åtgärder inom befintlig budget. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

146 Tjänsteskrivelse 2 (7) Förvaltning Datum Diarienummer KS Redogörelse för projektet Information inhämtat om projektet kompetensutveckling innehållande en kompetensstege för undersköterskor vid avdelning 1 lasarettet i Ystad, som leder till ett så kallat körkort. Projektet startade för cirka ett (1) år sedan där syftet och målet med projektet bland annat är: - Få en hög kompetens bland personalen och därmed öka patientsäkerheten - Ökad kunskap ger en ökad trygghet hos medarbetarna - En personlig utveckling och nyfikenhet för ökad kunskap I projektet finns avsatt arbetstid i schemat för kompetensutveckling motsvarande 2 x ½ h per 4 veckor per undersköterska. Kompetensstegen består av fem (5) steg med följande indelning: Nivå 1 och 2, ska alla som arbetar på avdelning 1 inneha. Exempel på sådana moment är: blodtryckskontroller, pulspalpationer, munhälsobedömning, lavemang, urinprovtagning med mera. Nivå 3-5, är omvårdnadsspecifika områden som inte alla måste kunna, som exempel på sådana moment är skötsel av bensår, sugning i övre luftvägar, blodprovstagning med mera. Dessutom ska undersköterskan kunna arbeta självständigt utan handledare. Men även ha kompetens och vilja att arbeta på andra avdelningar. Därmed få ett succesivt utökat ansvarsområde. För att erhålla körkort genomför personalen per nivå, ett teoretiskt avsnitt, ett teoriprov samt en praktisk examination där man visar att man har reell kompetens att utföra uppgiften. Avdelningschefen examinerar de teoretiska delarna och den som innehar kompetens och erfarenhet examinerar de pratiska delarna. I dagsläget är inte de olika körkortsnivåerna kopplade till lön. Delegering av medicinska arbetsuppgifter medför ansvar och har stor betydelse för patientsäkerheten och är förhållandevis väl reglerat. Reglerna finns för att undvika skador och risker samt för att värna om patientsäkerheten. Delegering får inte användas för: att lösas brist på personal av slentrian av ekonomiska skäl Det yttersta ansvaret för att delegeringar sker på ett korrekt och patientsäkert sätt har inom kommunen den medicinskt ansvarig sjuksköterskan. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

147 Tjänsteskrivelse 3 (7) Förvaltning Datum Diarienummer KS Vårdgivaren, Kommunstyrelsen i Skurups kommun, ansvarar för att det finns personal med både formell och reell kompetens. Bemanningen ska vara anpassa efter kraven på en god och säker vård. Vidare framgår att delegeringsmöjligheten bara får användas om det är förenligt med god och säker vård och får därför bara användas i undantagsfall. I Skurups kommun arbetar inom vård och omsorg cirka 20 sjuksköterskor, fyra fysioterapeuter och fyra arbetsterapeuter som har legitimation för sitt yrke. Dessa grupper har både formell och reell kompetens. Legitimationen ger skydd till yrkestiteln samt en garanti till innehållet i utbildningen. Dessa yrken är en högskoleutbildning på tre år med möjlighet att därefter gå en specialistutbildning, exempelvis distriktsköterskeutbildning och utbildning inom geriatrik. I Skurups kommun finns cirka 330 personer som arbetar inom vård och omsorg inklusive bemanningsenheten samt FuSS-verksamheten. Fördelade enligt följande (uppgifter från oktober 2017); cirka 230 undersköterskor, cirka 50 vårdbiträden och cirka 50 vårdare. Undersköterska, vårdbiträde och vårdare är inte några skyddade yrkestitlar utan det är arbetsgivaren som beslutar om yrkestiteln. Undersköterskan har en gymnasialutbildning. För att bli anställd som vårdbiträde och vårdare krävs ingen gymnasial omvårdnadsutbildning. Vilka arbetsuppgifter som från legitimerade professioner till undersköterska, vårdbiträde och vårdare kan förskjutas varierar beroende på personens reella kompeten och möjlighet att bibehålla kompetensen. Det kan behövas enklare, men även djupgående utbildningsinsatser inför en del kompetensförskjutningar. Till detta behövs avsatt arbetstid för komptensutveckling för att bibehålla kunskapen. Till detta finns även bestämmelser om att vissa arbetsuppgifter som är förbehållna en viss yrkesgrupp/vissa yrkesgrupper med viss utbildning eller yrkesutövare med viss befattning. För att erhålla delegering i Skurups kommun ska nyanställd personal genomgå den kommunala utbildningen i patientsäkerhet, avvikelsehantering, delegering och läkemedelshantering med tillhörande kunskapstest och/eller utbildning inom diabetes och diabetesvård med tillhörande kunskapstest för delegering samt praktiskt visa att man besitter reell kunskap för en sjuksköterska. För sondmatning genomförs kunskapstester inklusive att praktiskt visa att man besitter reell kunskapen för en sjuksköterska. Utbildningsmaterial för läkemedelsutbildning är framtaget av medicinskt ansvarig sjuksköterskor i Syd Östra Skånes kommuner. Utbildningsmaterialet för diabetes och sond är framtaget av Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

148 Tjänsteskrivelse 4 (7) Förvaltning Datum Diarienummer KS medicinskt ansvarig sjuksköterska, hemsjukvårdschef och biträdande hemsjukvårdschef i Skurups kommun. Utbildare är hemsjukvårdschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Genomgång av kunskapstesterna och återkoppling till den som genomfört kunskapstesten görs av biträdande hemsjukvårdschef. Följande delegeringsnivåer finns: Grunddelegering, som innefattar överlämnande av läkemedel samt visst iordningställande av läkemedel exempel vid flytande eller läkemedel som av andra skäl inte i förväg kan iordningställas av sjuksköterska. Tilläggsdelegering, innefatta sjukvårdsuppgifter där ökade krav på reell kompetens ställs utöver vad som krävs för grunddelegering. För att tillgodose kraven på patientsäkerhet har ett mindre antal personer inom verksamheterna delegationsbeslut för dessa arbetsuppgifter. Delegering från arbetsterapeut och fysioterapeut, när det finns särskilda risker och/eller krävs specifik färdighet, kompetens eller träning för att utföra arbetsuppgiften. Detta förutsätter att det finns en ordination (vad som skall göras) och en instruktion (hur det ska göras). Patientbunden tilläggsdelegering, när det finns särskilda risker och/eller krävs specifik färdighet eller kunskap/kompetens för att utföra arbetsuppgiften. Några patienter har så specifika behov av sjukvårdsinsatser att arbetsuppgiften är direkt knuten till den enskilde patienten. Kraven på kunskap och reell kompetens är mycket höga. Sjuksköterska delegerar upp till 19 olika arbetsuppgifter till undersköterska, vårdbiträde och vårdare. Arbetsterapeut fem stycken arbetsuppgifter och fysioterapeut fyra arbetsuppgifter. Uppgifterna delegeras utifrån den enskilde undersköterskans, vårdbiträdets och vårdarens reella kompetens, varför det kan skilja sig åt vad var och en har för delegerade arbetsuppgifter. Genom delegering avlastas sjuksköterskorna. Det är inte är möjligt att säkerställa att cirka 320 personer har reell kompetens eller har möjlighet att bibehålla kompetensen för vissa arbetsuppgifter som är få till antalet utan en planerad och strukturerad strategi. Arbetsuppgifter kan även vara förbehållna en viss yrkesgrupp/vissa yrkesgrupper med viss utbildning och därmed inte är möjlig att delegera. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

149 Tjänsteskrivelse 5 (7) Förvaltning Datum Diarienummer KS Lokal instruktion inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och Rutin vid delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvårdens ansvarasområde finns upprättade och tillgänglig på kommunens intranät. Vissa delar av körkortsutbildningen är kopplat till att lasarettet i Ystad är ett akutsjukhus, vilket kräver kunskaper i akutvård. Vilket inte är kommunens huvudsakliga uppgift. Skurups kommuns utbildningar och lasarettet i Ystads utbildningar genererar intyg på genomgången utbildning. Utbildningen och/eller kunskapstesterna i Skurups innefattar endast de delegerade arbetsuppgifterna medans utbildningen på lasarettet i Ystad är generellt hållen och innefattar arbetsuppgifter som enligt lag inte behöver delegeras utan kan utföras av undersköterska, vårdbiträde eller vårdare med reell kompetens. Inom individ och omsorgsförvaltningen pågår en utredning med uppdrag att ta fram ett Introduktionsprogram för nyanställda. Introduktionen spelar en väsentlig roll för hur det fortsatta arbetet för den nyanställde blir. En bra introduktion blir bäst om den sprids ut under ett flertal olika tillfällen då det finns en begränsning i hur mycket information den mänskliga hjärnan kan ta in. Introduktionen varvar praktiskt arbete med teoretisk information. Laglighet Delegering av medicinska arbetsuppgifter är förhållandevis väl reglerat i lagstiftning och föreskrifter från Socialstyrelsen. Det yttersta ansvaret för att delegeringar sker på ett korrekt och patientsäkert sätt har inom kommunen den medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ekonomi Införandet av delar av nivå 1 och 2 enligt lasarettet i Ystads modell det vill säga de delar i kompetensutveckling som kan appliceras på kommunens uppdrag. För undersköterkor innefattar detta 16 moment av totalt 27 och 9 moment för vårdbiträde och vårdare. Beräknat att vardera nivåutbildning för undersköterskor tar 2 timmar och för vårdbiträde/vårdare 1,5 timme. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

150 Tjänsteskrivelse 6 (7) Förvaltning Datum Diarienummer KS Beräkningen är gjord på antalet idag anställda undersköterskor och vårdbiträden/vårdare. Till uträkningen tillkommer varje år nyanställd personal. Nivå Tid usk 1 Antal usk Tim lön 4 kr Kostnad usk, kr Tid vbt 2 / vdr 3 Antal vbt/ vdr Tim lön 4 kr Kostnad vbt/vdr, kr Nivå 1 2h ,5h Nivå 2 2h ,5h Kostnad usk respektive vbt/vdr Σ nivå 1 och 2: kr För att bibehålla kompetensen förutsätts avsatt arbetstid i schemat för kompetensutveckling motsvarande 2 x ½ h/ 4 veckor för varje medarbetare under 9 månader (semestermånaderna oräknat) varje år, medför det följande kostnader. Schemalagd tid kompetensutveckling Schemalagd tid Tid usk 1 Antal usk Tim lön 4 kr Kostnad usk, kr Tid vbt 2 / vdr 3 Antal vbt/ vdr Tim lön 4 kr Kostnad vbt/vdr, kr 1h h Σ kompetensutveckling per år för usk och vbt: kr 1 undersköterska, 2, vårdbiträde, 3, vårdare, 4 genomsnittlig månadslön inklusive po-avgift och semesterersättning Sammanlagda kostnaden för införande av körkort nivå 1 och 2 för de idag anställda undersköterskor, vårdbiträden och vårdare samt avsatt tid för kompetensutveckling för denna målgrupp genererar det en kostnad på cirka kr. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

151 Tjänsteskrivelse 7 (7) Förvaltning Datum Diarienummer KS Konsekvensanalys/Överväganden Individ- och omsorgsförvaltningen bedömer att det vore ett bra och strukturerat sätt att höja och bibehålla kompetensen och öka tryggheten hos medarbetarna samt öka patientsäkerheten. Individ- och omsorgförvaltningen bedömer det inte som möjligt att genomföra föreslagna åtgärder inom befintlig budget. Perspektiv Är ej tillämpligt i detta ärende. Samråd Är ej tillämpligt i detta ärende. Riktlinje och tidplan för uppföljning och utvärdering Är ej tillämpligt i detta ärende. MBL Är ej tillämpligt i detta ärende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion inkommen Rickard Pettersson Förvaltningschef Anna-Lena Fällman Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD) Pernilla Lidfeldt (SD) Rickard Pettersson, Förvaltningschef/verksamhetschef Anna-Lena Fällman, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

152 f Körkort Region Skåne Avd 1 har gjort ett test på undersköterskor. Detta test innefattar 5 steg i ett såkaliat körkort där 2 av stegen är obligatoriska Detta körkort skall underlätta för sjuksköterskor så att dom har koll på undersköterskornas kompetens. Nu när det är stor brist på sjuksköterskor behöver sjuksköterskor alla hjälp de kan få med provtagningar, katetersättning, mm Detta projekt har varit uppskattat hos undersköterskorna på avd 1 Ystadslasarett även på region Skåne Detta kan även ge en möjlighet till kompetensutveckling och löneutveckling Vi Sverigedemokrater föteslår därför Att individ och omsorgsförvaltningen undersöker om detta är möjligt att införa i Skurups kommun Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sverigedemokraterna.se Hemsida: skurup.sverigedemokraterna.se

153 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 62 Dnr KS Yttrande över förslag till svar på motion från Pernilla och Jörgen Lidfeldt (SD) om installation av cykelpumpar i de större orterna i kommunen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst. Kommunstyrelsen har inte något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag, vilket innebär att bifalla motionen. Beslutet innebär att börja med en cykelpump i Skurup för att sedan utvärdera i juni om det ska bli fler. Sammanfattning av ärendet I en motion från Pernilla Lidfeldt (SD) och Jörgen Lidfeldt (SD) föreslås att kommunen installerar cykelpumpar i de större orterna i kommunen. Tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen där det i huvudsak framgår att det är ett steg i rätt riktning att införliva cykelpumpar i gaturummet med anledning för att fler ska använda cyklarna för att ta sig till olika målpunkter i samhället. Om vi är fler som använder cykeln istället för bilen ju mer minskar vi miljöpåverkan på naturen. Det finns många bra platser i Skurups kommun som man kan sätta cykelpumpar på, till exempel stationen i Skurup och Rydsgård, torget i Skivarp samt hamnen i Abbekås. Det finns både manuella cykelpumpar samt de som kräver en elanslutning. Alla cykelpumparna täcker cirka 90% av marknadens däck/ventiler på cyklar, rullstolar, mopeder eller barnvagnar. Konsekvensanalys/Överväganden Om man väljer att införliva cykelpumpar i gaturummet så bör man följa Skurups kommuns Vision 2030 och då använda de klimatsmarta lösningar som finns. I detta fall bör man då använda de manuella cykelpumpar som påverkar miljön minst eftersom det inte krävs någon elanslutning. Manuella cykelpumpar kostar ca kronor/st. En pump kan finansieras inom befintlig budget för Kommunteknik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Utredning, daterad Motion daterad Justerandes signatur

154 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 62 Dnr KS Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 10: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag. Detta innebär att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att börja med en cykelpump i Skurup för att sedan utvärdera i juni om det ska bli fler. Samhällsbyggnadsberedningen , 138: Samhällsbyggnadsberedningen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att börja med en cykelpump i Skurup för att sedan utvärdera i juni om det ska bli fler. Samhällsbyggnadsberedningen , 130: Samhällsbyggnadsberedningen beslutar att återremittera motionen till serviceförvaltningen för en beskrivning av hur cykelpumparna ser ut och hur de fungerar. Samhällsbyggnadsberedningen , 104: Samhällsbyggnadsberedningen beslutar att remittera motionen till serviceförvaltningen för kostnadsberäkning och förslag på möjliga platser samt undersöka om det finns intresse från näringsidkare som har längre öppettider. Kommunfullmäktige , 292: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till samhällsbyggnadsberedningen. Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD). Pernilla Lidfeldt (SD). Serviceförvaltningen. Eva-Marie Engström, förvaltningschef. Håkan Svensson, samhällsbyggnadschef. Justerandes signatur

155 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 10 Dnr KS Yttrande över förslag till svar på motion från Pernilla och Jörgen Lidfeldt (SD) om installation av cykelpumpar i de större orterna i kommunen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och att inte ha något att erinra mot samhällsbyggnadsberedningens förslag. Detta innebär att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att börja med en cykelpump i Skurup för att sedan utvärdera i juni om det ska bli fler. Sammanfattning av ärendet I en motion från Pernilla Lidfeldt (SD) och Jörgen Lidfeldt (SD) föreslås att kommunen installerar cykelpumpar i de större orterna i kommunen. Tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen där det i huvudsak framgår att det är ett steg i rätt riktning att införliva cykelpumpar i gaturummet med anledning för att fler ska använda cyklarna för att ta sig till olika målpunkter i samhället. Om vi är fler som använder cykeln istället för bilen ju mer minskar vi miljöpåverkan på naturen. Det finns många bra platser i Skurups kommun som man kan sätta cykelpumpar på, till exempel stationen i Skurup och Rydsgård, torget i Skivarp samt hamnen i Abbekås. Det finns både manuella cykelpumpar samt de som kräver en elanslutning. Alla cykelpumparna täcker cirka 90% av marknadens däck/ventiler på cyklar, rullstolar, mopeder eller barnvagnar. Konsekvensanalys/Överväganden Om man väljer att införliva cykelpumpar i gaturummet så bör man följa Skurups kommuns Vision 2030 och då använda de klimatsmarta lösningar som finns. I detta fall bör man då använda de manuella cykelpumpar som påverkar miljön minst eftersom det inte krävs någon elanslutning. Manuella cykelpumpar kostar ca kronor/st. En pump kan finansieras inom befintlig budget för Kommunteknik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Utredning, daterad Motion daterad Justerandes signatur

156 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 10 Dnr KS Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen , 138: Samhällsbyggnadsberedningen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att börja med en cykelpump i Skurup för att sedan utvärdera i juni om det ska bli fler. Samhällsbyggnadsberedningen , 130: Samhällsbyggnadsberedningen beslutar att återremittera motionen till serviceförvaltningen för en beskrivning av hur cykelpumparna ser ut och hur de fungerar. Samhällsbyggnadsberedningen , 104: Samhällsbyggnadsberedningen beslutar att remittera motionen till serviceförvaltningen för kostnadsberäkning och förslag på möjliga platser samt undersöka om det finns intresse från näringsidkare som har längre öppettider. Kommunfullmäktige , 292: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till samhällsbyggnadsberedningen. Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD). Pernilla Lidfeldt (SD). Serviceförvaltningen. Eva-Marie Engström, förvaltningschef. Håkan Svensson, samhällsbyggnadschef. Justerandes signatur

157 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen KS SBB 138 Dnr KS Motion från Pernilla och Jörgen Lidfeldt (SD) om installation av cykelpumpar i de större orterna i kommunen Samhällsbyggnadsberedningens förslag till kommunfullmäktige Bifall motionen. Börja med en cykelpump i Skurup för att sedan utvärdera i juni om det ska bli fler. Sammanfattning av ärendet Motion från Pernilla och Jörgen Lidfeldt (SD) om installation av cykelpumpar i de större orterna i kommunen. Tjänsteskrivelse från serviceförvaltningen där det i huvudsak framgår att det är ett steg i rätt riktning att införliva cykelpumpar i gaturummet med anledning för att fler ska använda cyklarna för att ta sig till olika målpunkter i samhället. Om vi är fler som använder cykeln istället för bilen ju mer minskar vi miljöpåverkan på naturen. Det finns många bra platser i Skurups kommun som man kan sätta cykelpumpar på, till exempel stationen i Skurup och Rydsgård, torget i Skivarp samt hamnen i Abbekås. Det finns både manuella cykelpumpar samt de som kräver en elanslutning. Alla cykelpumparna täcker cirka 90% av marknadens däck/ventiler på cyklar, rullstolar, mopeder eller barnvagnar. Konsekvensanalys/Överväganden Om man väljer att införliva cykelpumpar i gaturummet så bör man följa Skurups kommuns Vision 2030 och då använda de klimatsmarta lösningar som finns. I detta fall bör man då använda de manuella cykelpumpar som påverkar miljön minst eftersom det inte krävs någon elanslutning. Ekonomi: :-/st för en manuell cykelpump Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion daterad Tidigare behandling Samhällsbyggnadsberedningen beslutade att återremittera motionen till serviceförvaltningen för en beskrivning av hur cykelpumparna ser ut och hur de fungerar. Samhällsbyggnadsberedningen beslutade att remittera Justerandes signatur

158 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Samhällsbyggnadsberedningen KS SBB 138 Dnr KS motionen till serviceförvaltningen för kostnadsberäkning och förslag på möjliga platser samt undersöka om det finns intresse från näringsidkare som har längre öppettider. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till samhällsbyggnadsberedningen. Förslag till beslut under sammanträdet Richard Bergendahl (MP) yrkar bifall till motionen samt att man ska börja med en cykelpump och sedan utvärdera på grund av risken för vandalism. Björn Ljungdahl (-) yrkar att ärendet bordläggs tills Håkan Svensson kan närvara för att berätta om hur kommunen tänker kring risken för vandalism. Jörgen Lidfeldt (SD) yrkar bifall till motionen, man bör börja med en cykelpump. Den cykelpump som man bör satsa på är Public bike pump som är helt i stål och svår att vandalisera. Håkan Levau (SD) yrkar bifall till motionen. Björn Hortevall (M) yrkar bifall till motionen och att man bör börja med en cykelpump i Skurup. Kent Johansson (S) yrkar bifall till motionen. Beslutet skickas till: Förslagsställarna Håkan Svensson Eva-Marie Engström Justerandes signatur

159 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen KS Kommunstyrelsen Motion från Pernilla och Jörgen Lidfeldt (SD) om installation av cykelpumpar i de större orterna i kommunen Sammanfattning av ärendet Att införliva cykelpumpar i gaturummet är ett steg i rätt riktning med anledning av att vi vill att fler ska använda cyklarna för att ta sig till olika målpunkter i samhället. Om vi är fler som använder cykeln istället för bilen ju mer minskar vi miljöpåverkan på naturen. Det finns många bra platser i Skurups kommun som man kan sätta cykelpumpar på, till exempel stationen i Skurup och Rydsgård, torget i Skivarp samt hamnen i Abbekås. Förvaltningen har varit i kontakt med flera olika försäljare av cykelpumpar men bara två som återkopplat med information och priser. Smekab är ett företag som bara tillverkar manuella cykelpumpar, PUBLIC BIKE PUMP och PUMPER heter deras två cykelpumpar. PUMPER är en vidareutvecklad modellel från PUBLIC BIKE PUMP och som är lite robustare än sin föregångare (se bifogade bilder) Det andra företaget heter Veksö och har både manuell cykelpump samt de som kräver en elanslutning. AROS heter deras modell och ser likadana ut, skillnaden är manuell pumpning eller med kompressor som kräver elanslutning (se bifogad bild). Alla cykelpumparna täcker cirka 90% av marknadens däck/ventiler på cyklar, rullstolar, mopeder eller barnvagnar. Konsekvensanalys/Överväganden Om man väljer att införliva cykelpumpar i gaturummet så bör man följa Skurups kommuns Vision 2030 och då använda de klimatsmarta lösningar som finns. I detta fall bör man då använda de manuella cykelpumpar som påverkar miljön minst eftersom det inte krävs någon elanslutning. Ekonomi Kostnader för olika manuella och eldrivna cykelpumpar. PUBLIC BIKE PUMP cykelpump (manuell) kr/st PUMPER (manuell) kr/st AROS (manuell) kr/st Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

160 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen KS AROS (kräver elanslutning till kompressorn) kr/st En pump kan finansieras inom befintlig budget för Kommunteknik. Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Kommentar: Att underlätta för cyklister är positivt för ungdomars möjlighet att röra sig mellan hem, skola och fritidssysselsättningar. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja Kommentar: se Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja Kommentar: Ökade möjligheter till cykling är positivt för vardagsmotion för alla åldrar 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Nej Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Utredning, daterad Motion daterad Serviceförvaltningen Eva-Marie Engström Förvaltningschef Håkan Svensson Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas till: Jörgen Lidfeldt (SD) Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

161 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Serviceförvaltningen KS Pernilla Lidfeldt (SD) Serviceförvaltningen Eva-Marie Engström, förvaltningschef Håkan Svensson, samhällsbyggnadschef Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

162

163

164

165

166

167

168

169 SKURUPS KOMMUN Diarienr Motion till Skurups kommunfullmäktige Cykelpumpar Skurups kornmun står alltid under ständig utveckling, ett politiskt beslut i denna utveckling var att kommunfullmäktige antog cykelplanen. Skurups kommun planera att anlägga cykelväg i Skurups tätort vidare till Rydsgård och även Skurup Skivarp och vidare ner till Abbekås. Med dessa planer inför framtiden behövs det även att man kan pumpa cykeln om det skulle behövas. En del framåt kommuner har redan installerat cykelpumpar och Sverigedemokraterna ser gärna att Skurup tillhör dessa kommuner Sverigedemokraterna i Skurup är ett parti som vill satsa på miljövänliga transporter med cykel där det så är lämpligt och att installera cykelpumpar i våra större orter i kommunen är ett steg i denna utveckling. Vi Sverigedemokrater föreslår därför :allerar cykelpumpar i våra större orter i kommunen. Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se j Hemsida: skurup.sd.se

170 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 73 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) med begäran om uppvaktning av Sveriges Kommuner & Landsting kring kostnader för flyktingmottagning Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslår följande: Huvudförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen anses besvarad med hänvisning till SKLs arbete i frågan och att kommunen noga följer detta SKL:s arbete. Alternativförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion att Skurups Kommun uppvaktar Sveriges Kommuner och Landsting, och kräver att staten istället svarar för kostnaderna under tio år efter att uppehållstillstånd erhållits. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är väl medveten om de problemställningar som förs fram av motionären, bland annat vad gäller den statliga ersättningen för mottagande av nyanlända invandrare. SKL har bland annat tagit fram en särskild Agenda för integration som innehåller 65 konkreta förslag till regering och riksdag för att skapa bättre asylmottagande, integration och etablering. Agendan omfattar mottagningssystemen, etableringen på arbetsmarknaden, integration i samhället, barn och unga, hälsa, ersättningar till kommuner och landsting samt forskning och utveckling. Vad gäller ersättningen till kommuner förs bland annat fram att denna behöver utvidgas för att täcka fler kostnader som ekonomiskt bistånd och merkostnader för bosättning. Vidare framförs att det behöver klargöras under hur lång tid som schablonersättningen avser att täcka kommunernas merkostnader. Utgångspunkten bör vara tiden fram till att de nyanlända kommer i egen försörjning. Agendan innehåller också förslag om möjlighet till förlängning av etableringsperioden samt regelbundna översyner av ersättningarna i samråd mellan stat och SKL. I november 2017 har SKL därefter följt upp de 65 punkterna i Agendan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad SKL:s Agenda för integration. Skl:s Agenda för integration, uppföljning november Justerandes signatur

171 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 73 Dnr KS Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 22: Huvudförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen anses besvarad med hänvisning till SKLs arbete i frågan och att kommunen noga följer detta SKL:s arbete. Alternativförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen bifalles. Kommunfullmäktige , 308: Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas samt att remittera den till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

172 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 22 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) med begäran om uppvaktning av Sveriges Kommuner & Landsting kring kostnader för flyktingmottagning Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Huvudförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen anses besvarad med hänvisning till SKLs arbete i frågan och att kommunen noga följer detta SKL:s arbete. Alternativförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion att Skurups Kommun uppvaktar Sveriges Kommuner och Landsting, och kräver att staten istället svarar för kostnaderna under tio år efter att uppehållstillstånd erhållits. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är väl medveten om de problemställningar som förs fram av motionären, bland annat vad gäller den statliga ersättningen för mottagande av nyanlända invandrare. SKL har bland annat tagit fram en särskild Agenda för integration som innehåller 65 konkreta förslag till regering och riksdag för att skapa bättre asylmottagande, integration och etablering. Agendan omfattar mottagningssystemen, etableringen på arbetsmarknaden, integration i samhället, barn och unga, hälsa, ersättningar till kommuner och landsting samt forskning och utveckling. Vad gäller ersättningen till kommuner förs bland annat fram att denna behöver utvidgas för att täcka fler kostnader som ekonomiskt bistånd och merkostnader för bosättning. Vidare framförs att det behöver klargöras under hur lång tid som schablonersättningen avser att täcka kommunernas merkostnader. Utgångspunkten bör vara tiden fram till att de nyanlända kommer i egen försörjning. Agendan innehåller också förslag om möjlighet till förlängning av etableringsperioden samt regelbundna översyner av ersättningarna i samråd mellan stat och SKL. I november 2017 har SKL därefter följt upp de 65 punkterna i Agendan. Justerandes signatur

173 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 22 Dnr KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad SKL:s Agenda för integration. Skl:s Agenda för integration, uppföljning november Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 308: Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas samt att remittera den till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Johan Bolinder (M) yrkar att motionen bifalles. Magnus Alm (S) yrkar att motionen anses besvarad med hänvisning till SKLs arbete i frågan och att kommunen noga följer detta SKL:s arbete. Lars Nyström (SD) yrkar att motionen bifalles. Jörgen Sjöslätt (C) yrkar att motionen anses besvarad. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

174 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Motion från Niklas Sjöberg (-) med begäran om uppvaktning av Sveriges Kommuner & Landsting kring kostnader för flyktingmottagning Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion att Skurups Kommun uppvaktar Sveriges Kommuner och Landsting, och kräver att staten istället svarar för kostnaderna under tio år efter att uppehållstillstånd erhållits. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är väl medveten om de problemställningar som förs fram av motionären, bland annat vad gäller den statliga ersättningen för mottagande av nyanlända invandrare. SKL har bland annat tagit fram en särskild Agenda för integration som innehåller 65 konkreta förslag till regering och riksdag för att skapa bättre asylmottagande, integration och etablering. Agendan omfattar mottagningssystemen, etableringen på arbetsmarknaden, integration i samhället, barn och unga, hälsa, ersättningar till kommuner och landsting samt forskning och utveckling. Vad gäller ersättningen till kommuner förs bland annat fram att denna behöver utvidgas för att täcka fler kostnader som ekonomiskt bistånd och merkostnader för bosättning. Vidare framförs att det behöver klargöras under hur lång tid som schablonersättningen avser att täcka kommunernas merkostnader. Utgångspunkten bör vara tiden fram till att de nyanlända kommer i egen försörjning. Agendan innehåller också förslag om möjlighet till förlängning av etableringsperioden samt regelbundna översyner av ersättningarna i samråd mellan stat och SKL. I november 2017 har SKL därefter följt upp de 65 punkterna i Agendan. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Inga lagliga hinder. Ekonomi - Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Kommentar: Inte tillämpligt 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

175 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommentar: Inte tillämpligt 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Kommentar: Inte tillämpligt 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Kommentar: Inte tillämpligt 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Kommentar: Inte tillämpligt Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, SKL:s Agenda för integration Skl:s Agenda för integration, uppföljning november 2017 Kommunfullmäktige , 308 Motion, , Niklas Sjöberg Kommunövergripande staben Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Christian Björkqvist, kanslichef Niklas Sjöberg (-) Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

176 SKL:s agenda för integration OM ASYLMOTTAGANDE OCH NYANLÄNDAS ETABLERING SKL:s agenda för integration 1

177 SKL:s agenda för integration 2

178 Förord En av de viktigaste frågorna för vårt samhälle de kommande åren är integrationen av nyanlända. Sveriges jämförelsevis omfattande mottagande av asylsökande och nyanlända innebär stora och långsiktiga utmaningar. De som kommer hit ska kunna erbjudas bostäder, skola, utbildning och arbete och kommer också att utgöra en tillgång för vårt land. För att hitta bra lösningar måste staten och kommuner, landsting och regioner arbeta tillsammans. I denna agenda för integration redovisar Sveriges Kommuner och Landsting ett stort antal punkter med förslag till förbättringar av asyl- och flyktingmottagandet. Agendan innehåller både förslag som i första hand riktar sig till regering och riksdag och utvecklingsområden för kommuner, landsting och regioner. Vårt fokus i agendan är hur de samlade offentliga resurserna för asylmottagande och nyanländas etablering kan användas effektivare, leda till bättre resultat och bidra till utveckling och en hållbar integration. SKL:s agenda för integration har fastställts av SKL:s styrelse den 10 mars Stockholm i mars 2017 Lena Micko Sveriges Kommuner och Landsting SKL:s agenda för integration 3

179 Innehåll Inledning Mottagande och bosättning... 7 Våra förslag till staten... 8 Asylmottagandet... 8 Bosättning av nyanlända samt bostäder Prognoser, statistik och uppföljning Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Etableringen på arbetsmarknaden Våra förslag till staten Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Integration i samhället Våra förslag till staten Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Barn och unga Våra förslag till staten Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Hälsa Våra förslag till staten Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Ersättningar till kommuner och landsting Våra förslag till staten Forskning och utveckling Våra förslag till staten Sammanställning av förslagen till staten SKL:s agenda för integration 4

180 Inledning En framgångsrik integration är starkt bidragande till vår framtida tillväxt och välfärd och utvecklingen av vår demokrati. Det övergripande målet är att alla som kommer till Sverige ska etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Ansvaret för detta delas mellan individen och samhället vars stöd i olika former måste bidra till integration och egenförsörjning. Vi har under många år haft ett omfattande asylmottagande, som var särskilt högt under Ett stort mottagande innebär betydande initiala utmaningar. Även efter att människor fått asyl återstår stora utmaningar som handlar om arbete, utbildning och bostäder för de nyanlända som ska etablera sig i Sverige utmaningar som kvarstår under många år. Lyckas vi inte med integrationen finns risker för ett ökande utanförskap och motsättningar mellan olika grupper. Vi behöver också vara rustade för att fler människor på flykt kommer att söka sig hit framöver. SKL:s agenda för integration omfattar sextiofem konkreta punkter med förslag till staten och ett antal utvecklingsområden för kommuner, landsting och regioner om hur vårt samhälle kan möta några av vår tids viktigaste frågor. Agendan ersätter SKL:s tidigare åtgärdsprogram 35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyloch flykting-mottagande samt Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen. Statligt ansvar med många aktörer Asyl- och flyktingmottagandet är huvudsakligen ett statligt ansvar, vilket bland annat innebär att staten ska stå för de kostnader som uppkommer. I det praktiska arbetet har kommunerna men också landstingen och regionerna en avgörande roll för ett bra mottagande. Det civila samhället och näringslivet är andra viktiga aktörer. Endast gemensamt kan vi skapa goda förutsättningar för de nyanlända, vilka också själva har ett ansvar för sin framgång. Möjligheterna till framgång i mottagandet och etableringen beror till viss del på kommunala aktörers eget arbete. Men framgången är i hög grad beroende och kan även begränsas av de förutsättningar som skapas av regelverk och ekonomiska villkor samt av myndigheternas verksamhet och samarbete. Många politikområden och perspektiv är viktiga för en lyckad integration Under hösten 2016 har SKL kartlagt dagens situation utifrån ett brett perspektiv och analyserat olika framtida behov. I arbetet har vi haft kontakt med många kommuner och landsting för att få in erfarenheter och synpunkter. I arbetet har vi identifierat ett antal hörnstenar eller perspektiv som vi menar behöver finnas med i princip i allt arbete som rör asylmottagande och nyanländas etablering. Dessa är: SKL:s agenda för integration 5

181 Helhetssyn och samordning Samverkan mellan olika aktörer Jämn fördelning i landet Lokal och individuell anpassning Kunskap, statistik och planeringsförutsättningar Ekonomiska förutsättningar Våra analyser, diskussioner och kontakter har resulterat i ett stort antal förslag som bygger på att staten och kommuner, landsting och regioner har en gemensam grundsyn att samhällets samlade resurser ska användas så effektivt som möjligt. Vi har därför tagit fram både förslag till åtgärder som staten bör vidta och viktiga utvecklingsområden för kommuner, landsting och regioner. SKL ska på olika sätt stödja våra medlemmar i deras arbete. Till exempel genom att skapa arenor för erfarenhetsutbyte, bidra med kunskapsunderlag och sprida goda exempel. SKL för också dialog med staten samt verkar för en ökad samverkan och förändringar som förbättrar förutsättningarna för framgång. Förslagen omfattar mottagningssystemen, etableringen på arbetsmarknaden, integration i samhället, barn och unga, hälsa, ersättningar till kommuner och landsting samt forskning och utveckling. Tillsammans utgör de SKL:s agenda för integration. SKL:s agenda för integration 6

182 1 Mottagande och bosättning Utgångspunkter Det övergripande målet för mottagandet ska vara att ge nyanlända förutsättningar för etablering i samhället och på arbetsmarknaden. System och processer för asylmottagande, kommunmottagande och bosättning måste utgå från att alla asylsökande är potentiella nyanlända. Den statliga styrningen av mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända måste i betydligt högre grad än idag präglas av en helhetssyn och samordning mellan olika politikområden. Samspelet och samsynen mellan statliga aktörer, regioner och kommuner kring utmaningar och möjligheter i mottagningssystemet behöver stärkas. För ett gott mottagande av nyanlända är det angeläget att vidareutveckla samverkan med civilsamhället och näringslivet. En sammanhållen planering och samråd mellan stat, landsting eller region och kommun om boende till asylsökande och bosättning efter uppehållstillstånd måste komma till stånd. Därigenom får kommunerna och landstingen betydligt bättre förutsättningar att planera, leda och styra sina åtaganden i mottagandet och bosättningsarbetet. Det ger också bättre möjligheter för att skapa beredskap för ökat mottagande. Möjlighet till olika driftsformer för asylboenden behöver finnas. Ett bättre mottagande av asylsökande ensamkommande barn kan åstadkommas om staten tar ett samlat ansvar för det initiala mottagandet och ankomstboenden. Mottagnings- och bosättningssystemen måste bidra till en jämnare fördelning av asylsökande och nyanlända inom och mellan kommuner och regioner. Det förbättrar möjligheterna till en god integration och motverkar segregation. En fördelningsnyckel för asylboenden måste införas. Reglerna för eget boende och självbosättning måste ändras för att säkerställa hållbara bostadsförhållandena. Alla nyanlända i Sverige måste kunna erbjudas goda bostäder. Det underlättas av en jämnare fördelning. Kommunerna måste också ges bättre formella och ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla fler bostäder. Staten behöver ta ett samlat ansvar för de som vistas illegalt i landet. Ansvaret ska inte läggas över på socialtjänsten utan tydliga regler och nödvändiga resurser. Kommuner, landsting och regioner behöver bättre underlag för prognoser, planering och uppföljning av mottagandet. Utveckling av digitala lösningar för utbyte av information mellan kommuner och myndigheter effektiviserar processerna och ger kommuner, landsting och regioner bättre information och planeringsförutsättningar SKL:s agenda för integration 7

183 Våra förslag till staten Asylmottagandet 1. Inför en fördelningsnyckel och överenskommelser för asylboenden Asylboenden är ojämnt fördelade och tar inte hänsyn till kapaciteten i lokalsamhället. Det måste införas ett regionalt samråd mellan kommunerna, landstinget/regionen och berörda statliga aktörer om en fördelningsnyckel på kommunnivå för asylboenden. Fördelningsnyckeln bör utgå från antalet asylsökande och nyanlända, antal asylsökande som bosätter sig i eget boende och befolkningsstorlek. Fördelningsnyckeln bör också stödja bosättningsarbetet efter uppehållstillstånd. Med fördelningsnyckeln som grund tecknas en överenskommelse mellan stat, region eller landsting och kommun om planeringen för anläggningsboenden. Olika driftsformer för anläggningsboenden ska kunna användas som utgår från lokala möjligheter och behov. Det kan innebära såväl upphandling från privata aktörer, som boenden i statlig, landstings-, region- eller kommunal regi samt avtal med organisationer inom det civila samhället. Största möjliga kontinuitet ska eftersträvas, både för den asylsökande och för kommunen. Det är särskilt viktigt att barn och unga tillförsäkras trygghet i skolan och på fritiden. Ur kommunens perspektiv är det viktigt med stabilitet kring de insatser och investeringar som görs i asylmottagandet. 2. Förändra ebo-reglerna efter försöksverksamhet För att motverka de negativa konsekvenserna av systemet med eget boende (ebo) inte minst för barnen - behöver förändringar genomföras som innebär att vissa kriterier i boendet ska vara uppfyllda för att ebo under asyltiden ska godkännas. En viktig utgångspunkt för sådana kriterier ska vara bostadssituationen för barn och unga. Asylsökande ska vidare vara skyldiga att vara registrerade på den adress som den enskilde bor på i likhet med andra personer och kommunerna måste få tillgång till denna information. En försöksverksamhet med förändrade regler för ebo bör genomföras omgående i ett antal kommuner. Försöksverksamheten bör genomföras i samverkan mellan kommunsektorn och staten och syfta till att ta fram fungerande kriterier och rutiner och ge möjlighet att utveckla och utvärdera ett förändrat boendesystem. Försöksverksamheten bör även omfatta självbosättning i samband med uppehållstillstånd oavsett om den nyanlända har bott i anläggningsboende (abo) eller ebo under asyltiden. 3. Utred ibo alternativ möjlighet till inneboende Privatpersoner kan i nuläget inte ingå avtal med Migrationsverket om att organiserat hyra ut boende till asylsökande som till exempel en andrahandslägenhet, inneboenderum eller gäststuga. Möjligheten att införa ett mer organiserat inneboende i privatbostad ibo bör utredas i syfte att få ett jämnare asylmottagande över landet. Ibo skulle vara en ny mellanform för asylboende som ökar utbudet av bostäder som inte finns tillgängliga idag och tar tillvara initiativ och möjligheter som civilsamhället kan bistå med. SKL:s agenda för integration 8

184 4. Låt kommunerna erbjuda insatser till asylsökande Utgångspunkten måste vara att asylprocessen ska vara så kort som möjligt. I tider när asylprocessen blir längre till följd av högt mottagande måste dock insatser till asylsökande säkerställas för att ta tillvara tid och kompetens. Det bör finnas möjlighet för kommuner och regioner att efter överenskommelse med staten och mot statlig ersättning erbjuda kompetenshöjande insatser till asylsökande. Insatserna kan avse till exempel svenskundervisning och praktik hos olika arbetsgivare i kommunen. Asylsökande i ebo måste ha samma tillgång till insatser som asylsökande i abo. Hinder för asylsökande att jobba måste undanröjas. Statliga ersättningssystem och kommunernas och regionernas befogenheter för utökade möjligheter att erbjuda insatser till asylsökande behöver ses över. Befogenheter behöver också ses över om kommunala aktörer ska kunna driva anläggningsboenden efter överenskommelse med staten (se första punkten i detta avsnitt). 5. Utred hur asylsökande omfattas av försäkringar Det finns en risk att asylsökande som deltar i aktiviteter och praktikinsatser som erbjuds av det civila samhället och olika arbetsgivare inte omfattas av befintligt försäkringsskydd. Försäkringsfrågan behöver utredas och få en generell lösning för att inte utgöra ett hinder för enskildas möjligheter att delta i insatser under asyltiden. 6. Säkerställ att asylsökande kan resa med kollektivtrafik Asylsökande kan ha begränsade möjligheter att resa till offentlig och annan service på grund av att kollektivtrafik vid asylboende samt tillgång och medel till färdbiljetter saknas. Samarbetet mellan staten och regionala kollektivtrafikmyndigheter måste utvecklas för att underlätta asylsökandes resor. Staten bör täcka asylsökandes kostnader för färdbiljetter alternativt ombesörja och bekosta transporter till och från asylboenden på andra sätt när det inte rimligen går att lösa med kollektivtrafik. 7. Se över regelverken så att rättigheterna blir lika för alla i samma situation Vissa regler på migrationsområdet innebär att personer hamnar mellan systemen. Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) behöver ändras så att den omfattar även barn som söker asyl och bor hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd. LMA behöver också tydliggöras i fråga om vilken huvudman som har ansvar för försörjning av personer som får tidsbegränsade uppehållstillstånd som inte ligger till grund för folkbokföring. Skollagen och regelverket kring hälso- och sjukvård måste ändras så att även de som får uppehållstillstånd kortare än ett år, har rätt att gå i skolan och få hälso- och sjukvård. 8. Säkerställ tillgänglig information och vägledning om nya regelverk Av nya regelverk på migrationsområdet följer många frågeställningar från enskilda, kommunala aktörer, arbetsgivare, organisationer och allmänheten. Otydlighet och brist på tillgänglig vägledning och stöd från staten skapar oro och osäkerhet hos enskilda och ger kommuner och landsting sämre förutsättningar i sina åtaganden. Staten måste säkerställa att tydlig information till olika målgrupper finns tillgänglig i god tid innan regelverken börjar tillämpas och att SKL:s agenda för integration 9

185 praktiskt stöd ges till enskilda i migrationsärenden. Det gäller till exempel hantering av ansökan om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd, krav på anställning för möjlighet till permanent uppehållstillstånd, familjeåterföreningsfrågor och vad som gäller avseende lagförslaget om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. 9. Säkerställ att staten tar det samlade ansvaret för de som får avslag på ansökan om asyl Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunernas socialtjänst för personer som inte längre har rätt till bistånd enligt LMA måste förtydligas. Åtgärder på nationell nivå måste stödja och synkroniseras med det lokala arbetet. Staten måste tydliggöra och också i praktiken ta sitt samlade ansvar från avslagsbeslut till återvändande eller avvisning. Socialtjänstens ansvar och åtaganden måste vara tydligt reglerade och finansierade. Bosättning av nyanlända samt bostäder 10. Säkerställ en närhetsprincip i bosättningen efter uppehållstillstånd Matchningen mellan individ och kommun måste utvecklas för att säkerställa effektivitet i bosättningsarbetet och bättre förutsättningar för etablering. Närhetsprincipen behöver tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Det innebär att nyanlända i första hand anvisas till och avräknas från kommuntalet i den kommun där de har bott i anläggningsboende. Kommuner och lokalsamhället får då bättre förutsättningar att fokusera på tidiga insatser som ger långsiktiga effekter. De nyanlända hushållen får bättre förutsättningar att vid bosättning fortsätta den redan påbörjade etableringen i lokalsamhället och i skolan. Erfarenheter visar att sannolikheten att nyanlända accepterar och stannar på bosättningsorten ökar när närhetsprincipen tillämpas i bosättningen. 11. Låt kommuner - som vill och kan - ta emot fler nyanlända än kommuntalet SKL står bakom fördelningsprinciperna för nyanländas bosättning som bygger på förutsättningarna på arbetsmarknaden, befolkningsstorlek och övrigt asyloch flyktingmottagande. Men läget på bostadsmarknaden innebär stora utmaningar för ett antal kommuner att få fram bostäder. Möjlighet till omfördelning mellan kommuner och län måste finnas för att nyanlända ska kunna erbjudas boende som ger bättre förutsättningar för etablering. Kommuner som vill, bör ges möjlighet att ta emot fler nyanlända än sitt kommuntal med hänvisning till lokala bedömningar av behoven på arbetsmarknaden. 12. Beakta mottagandet av anhöriga vid anvisning En betydande del av kommunernas hela bostadsåtagande, kan vara bostadsanskaffning för anhöriga till såväl ensamkommande barn som övriga nyanlända. En ordning där mottagandet av anhöriga ingår i årsplaneringen för kommunmottagandet kan skapa bättre planeringsförutsättningar för kommunerna och synliggöra deras åtagande bättre. SKL:s agenda för integration 10

186 13. Låt även de som haft ebo under asyltiden kunna anvisas en kommun för bostad Personer som har bott i eget boende under asyltiden har idag inga möjligheter att få hjälp med en anvisning till bostad efter beviljat uppehållstillstånd. Det ursprungliga valet av ebo under asyltiden behöver inte motsvara individens behov av boende under etableringen. För den enskilde kan besked om uppehållstillstånd och planering för familjeåterförening innebära behov av ett nytt ställningstagande kring boende och bostadsort. Staten bör därför ge fler nyanlända möjlighet att erbjudas boende i kommun efter anvisning. Möjligheten att bosätta sig själv, utanför anvisningssystemet, bör vara kopplat till att den nyanlände har ett hållbart boende. Det gäller nyanlända som har bott i såväl ebo som abo under asyltiden. 14. Ge kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar för bostäder för nyanlända Alla kommuner, såväl de som har stark tillväxt som de på svaga bostadsmarknader, ska kunna erbjuda olika typer av boendelösningar för nyanlända. Finansieringsförutsättningarna för bostadsbyggande och renovering måste förbättras, till exempel genom förbättrade kreditgarantier och stöd till upprustning. 15. Låt kommunerna ta över lägenheter som staten hyr för asylsökande Migrationsverket hyr ett omfattande antal lägenheter för asylsökande hos kommunala och privata bostadsföretag. Inriktningen måste vara att tillgängliga lägenheter i första hand används för mottagandet av nyanlända och att Migrationsverket efter samråd om lokala behov överlämnar dessa till kommunerna. 16. Underlätta och stimulera privatuthyrning Uthyrning av privata bostäder måste ytterligare underlättas för att ta tillvara fler möjligheter på bostadsmarknaden. Hinder måste identifieras och åtgärdas så att fler privatpersoner ska få bättre möjligheter och även se det som lockande att hyra ut. Bland annat kan reglerna i hyres- respektive bostadsrättslagen samt skattelagstiftningen ses över. 17. Förbättra de nyanländas förmåga att betala för sin bostad Etableringsersättnings- och socialförsäkringssystemet måste anpassas för att säkerställa att nyanlända kan betala hyra för olika typer av boendelösningar. Med nuvarande regelverk kan nyanlända till exempel inte få bostadsersättning eller bostadsbidrag för del i bostad och som inneboende. 18. Utöka antalet Mötesplatser Mötesplatser och information är ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och SKL. Målet är att förenkla processen för nyanlända och öka effektiviteten för de involverade aktörerna. Erfarenheterna av projektet är goda. Regeringen bör ge myndigheterna i uppdrag att utöka verksamheten till fler orter, inte minst i glesbygdskommuner. Mötesplatserna kan också utvecklas till att omfatta hela etableringstiden. SKL:s agenda för integration 11

187 Prognoser, statistik och uppföljning 19. Utveckla mottagandeprognoserna Kommunerna är beroende av bra prognoser för att kunna planera sin verksamhet. Det behövs säkrare prognoser och staten måste utveckla verktyg för att kunna ta fram regionala och lokala mottagandeprognoser. Migrationsverket bör ges i uppdrag att i samråd med SKL ta fram planeringsunderlag och prognoser för mottagandet av asylsökande och nyanlända på regional och lokal nivå. 20. Inför samordningsnummer för asylsökande Ett samordningsnummer som den asylsökande erhåller tidigt i processen och som kan registreras på LMA-kortet är en viktig förutsättning för enklare informationsöverföring mellan stat, kommuner och landsting. Till exempel kan patientsäkerheten öka och övergångar mellan skolor, skolformer och gymnasieprogram underlättas. Förutsättningarna för att använda samordningsnummer har utretts av Skatteverket och Migrationsverket och ett antal lagar och förordningar behöver justeras. Möjligheten för personer med samordningsnummer att få e- legitimation måste också ses över. För identifiering och uppföljning av papperslösa behöver det säkerställas att även inaktiva samordningsnummer kan användas. 21. Förbättra uppföljning och statistik över mottagandet Uppföljningen och statistiken över mottagandet måste samordnas mellan statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner. För att bättre spegla det faktiska mottagande av olika kategorier asylsökande och nyanlända behöver uppföljningsmått och statistik ses över och kunna brytas ner på regional och lokal nivå. 22. Ge Migrationsverket skyldighet att informera kommuner och landsting om asylsökande och nyanlända Kommunerna måste få information om asylsökande i såväl anläggningsboende som eget boende och nyanlända som bosätter sig i kommunen. Det är nödvändigt för att kunna planera, erbjuda och genomföra kommunala åtaganden inom t.ex. socialtjänst och skola. Migrationsverket måste få en skyldighet att informera kommunen om asylsökande och nyanlända som bor där. Sekretessregler behöver också ses över för att säkerställa att information om asylsökande och nyanlända kan ges till kommuner. Migrationsverket måste också få en skyldighet att lämna uppgifter till landstingen om nyanlända som folkbokförs. Det är av stor vikt för att landstingen ska kunna erbjuda hälsoundersökning till de som inte nåtts av ett sådant erbjudande under asyltiden och till efterkommande anhöriga. Högsta prioritet ska även ges åt att utveckla Migrationsverkets system för digital överföring av information till kommuner och landsting. SKL:s agenda för integration 12

188 23. Öka tillgången till individbaserad statistik för socialtjänst och skola Nationell och individbaserad statistik för ökad kunskap om kvalitet och resultat i skolan och om barn i samhällsvård måste utvecklas och göras tillgänglig. Det är en förutsättning för att analyser ska kunna göras om insatser till asylsökande och nyanlända barn och unga utifrån ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv. Barn i asylsökande familjer saknas för närvarande helt i den officiella statistiken. Samordningsnummer kommer att kunna göra det möjligt att skapa individbaserad statistik. Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Med ett bättre underlag från staten kan kommunerna genomföra analyser som samlat ser till behoven av boende och insatser för asylsökande, ensamkommande barn och unga samt nyanlända som tas emot efter anvisning, självbosatta och anhöriga. För att möta bostadsbehoven måste kommunerna ta fram tydliga och väl förankrade inriktningar och strategier för bebyggelseutvecklingen där bostäder för nyanlända är en del. Det är också viktigt att eftersträva effektiva planerings- och genomförandeprocesser internt och i samspel med externa aktörer. Många kommuner behöver planera för en bredd av boendelösningar de kommande åren för att klara mottagandet av anvisade nyanlända. Kommunerna kan också nyttja sina bostadssociala verktyg mer effektivt, och utifrån de lokala förutsättningarna tydliggöra sin syn på de kommunala bostadsbolagens roll och funktion genom ägardirektiv och ägardialog. Det kan t.ex. gälla förmedlingsrutiner och uthyrningsregler, förväntningar på byggande och renovering, hur olika hushåll med skilda förutsättningar ska kunna erhålla goda bostäder, hur hyresgästernas delaktighet och inflytande kan stärkas och hur samverkan med socialtjänst och flyktingmottagning kan utvecklas. SKL stödjer detta arbete genom att återkommande utvärdera fördelningsmodellerna i mottagandet och föra en aktiv dialog med statliga aktörer om boende och bosättning av asylsökande och nyanlända. SKL driver också på beslut som kan undanröja statliga hinder för bostadsbyggande och öka rörligheten på bostadsmarknaden. SKL handlar upp ramavtal för kommuner och bostadsföretag för att pressa priser och tid för byggande. SKL genomför även utbildnings- och rådgivningsinsatser för kommunerna och sprider goda exempel. SKL:s agenda för integration 13

189 2 Etableringen på arbetsmarknaden Utgångspunkter Nyanlända behöver betydligt snabbare än idag komma i arbete eller utbildning. Detta för att få försörjning och självständighet och för att bidra med sina resurser och sin kompetens. Att nyanlända lär sig svenska har avgörande betydelse för integration och etablering. Etableringsinsatserna måste bli mer effektiva och möta individens olika behov och drivkrafter. De lokala och regionala kunskaperna om etableringsinsatsernas resultat och utvecklingsbehov måste tas tillvara. Endast då kan resultaten bli bättre och skillnaderna mellan olika delar av landet och mellan män och kvinnor minska. Individens anknytningar till nätverk i samhället och tidiga kontakter med arbetsmarknaden har betydelse och behöver ytterligare främjas. Fler nyanlända måste ges möjlighet att kunna ta del av vuxenutbildning. Det är Arbetsförmedlingen, kommuner, näringsliv, regioner och det civila samhället som i samverkan med individerna kan driva utvecklingen framåt. Samarbetet mellan aktörerna behöver stimuleras genom flexibla regelverk och resurser som möjliggör lokala anpassningar. Kommunerna bör kunna ha ett större ansvar för etableringsinsatserna. Kommunerna har en etablerad och kontinuerlig kontakt med och kännedom om det lokala näringslivet. Kommuner, landsting och regioner som arbetsgivare måste i högre grad ta tillvara nyanländas kompetens. Möjligheterna för nyanlända att få sin utbildning och yrkeskunskap validerad behöver stärkas. Etableringsersättningen måste bättre än idag säkerställa att nyanlända har försörjning under etableringen. Glappet måste åtgärdas. Möjligheten till etableringsersättning och insatser måste vid behov kunna vara längre än dagens två år. Våra förslag till staten 24. Kommuner och regioner måste kunna få ta större ansvar för etableringsinsatser Den nationella styrningen av etableringsinsatser för nyanlända måste förändras från detaljstyrning till målstyrning och regelverken och resurserna göras mer flexibla. Det skulle möjliggöra ett bättre nyttjande av kommunernas lokala förankring, kapacitet och erfarenheter. Det skulle också kunna ge ett bättre nyttjande av de samlade resurser som finns för utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Utifrån en gemensam analys av lokala möjligheter och behov bör en överenskommelse kunna träffas mellan Arbetsförmedling, kommun och region om hur ansvaret och de statliga medlen för utformning och utförande av etableringsinsatser ska fördelas dem emellan. Det möjliggör till exempel att vuxen- SKL:s agenda för integration 14

190 utbildningen och lokala företag i högre utsträckning kan utföra arbetsförberedande utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser som svarar mot lokala behov. Sfi, svenska som andraspråk, samhällsorientering, vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser kan samordnas i sammanhållna paket. Kommunernas ofta väl utvecklade samarbete med det lokala näringslivet kan ytterligare bidra till att utveckla etableringsinsatserna. 25. Främja samråd och ge utökade befogenheter för regional samverkan Regionala samråd mellan kommunala och statliga aktörer i ett län eller en region om frågor som behöver hanteras samlat över kommungränser måste främjas. För det krävs att vissa beslutsbefogenheter och statliga medel ses över. En försöksverksamhet som utgår från regionala samråd kan pröva och utveckla olika arbetssätt och innehåll i en utökad samverkan. 26. Inför möjlighet till avtalssamverkan mellan kommuner En generell rätt till avtalssamverkan mellan kommuner, mellan landsting och mellan kommuner och landsting bör införas. Det skulle till exempel bidra till att öka utbudet av kommunala etableringsinsatser. 27. Analysera skillnaderna i etableringsuppdraget och framgångsfaktorerna Det är en alltför liten andel som arbetar eller studerar efter att de lämnat etableringsinsatserna, som pågår upp till 24 månader. Skillnaderna är stora mellan män och kvinnor. Det finns också stora variationer mellan kommuner och mellan regioner - skillnader som inte har naturliga förklaringar utifrån läget på den lokala arbetsmarknaden eller de nyanländas utbildningsbakgrund. Målet med etableringsinsatserna är att nyanlända ska etablera sig i arbetslivet eller studera. Tillsammans med regionala och kommunala aktörer behöver Arbetsförmedlingen göra en analys av skillnader i arbetssätt och förutsättningar och av vad som ger framgång i etableringsarbetet. Utifrån analysen kan aktörerna dra lärdom både från goda exempel och från det som inte fungerar bra. Slutsatserna kan användas för att utveckla arbetssätten både hos Arbetsförmedlingen och hos samverkande aktörer. 28. Följ hur tillfälliga uppehållstillstånd påverkar etablering på arbetsmarknaden Stärkta incitament för att snabbt ta ett arbete kan leda till att nyanlända akademiker väljer ett mindre kvalificerat arbete framför att delta i ett snabbspår eller i kompletterande utbildningar som kan ta längre tid. Regeringen och arbetsmarknadens parter måste följa upp sådana eventuella konsekvenser av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen innebär bland annat att den som har ett arbete kan få permanent uppehållstillstånd. 29. Säkerställ kompetensförsörjningen inom sfi Flera åtgärder behövs för att säkerställa kompetensförsörjningen inom sfi och svenska som andraspråk. Det måste finnas en inriktning i lärarutbildningen för sfi-lärare och delar av utbildningen kan vara arbetsplatsförlagd så att de studerande tidigt blir en resurs för sfi-verksamheten. Utbildningarna måste också SKL:s agenda för integration 15

191 dimensioneras efter behoven, till exempel genom att lokalisera utbildningar där de behövs. Möjligheter till vidareutbildning måste också finnas för att ta till vara befintlig kompetens. Utvecklingen av tjänster för e-lärande inom sfi och svenska som andraspråk för nyanlända måste främjas. 30. Möjliggör ett nationellt sammanhängande system för validering För att korta inträdet på arbetsmarknaden är validering av utbildning och yrkeskunskaper en viktig etableringsinsats. Valideringen behöver utvecklas, fler nyanlända behöver genomgå validering, det måste gå fortare än idag och bristande kunskaper i svenska får inte vara ett hinder. Ansvaret att leda och samordnat följa utvecklingen inom olika myndighetsområden måste hållas samman av en instans. Valideringsdelegationen kan tillfälligt fungera som en sådan men på sikt krävs en permanent lösning. Informationen till nyanlända om hur man kan komplettera och få sin utbildning godkänd i Sverige måste också utvecklas. Den tidiga kompetenskartläggning som Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att genomföra är viktig för att identifiera yrkesgrupper och ge rätt information. 31. Individualisera etableringstiden efter den nyanländas behov Eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika individer behöver etableringsuppdraget kunna anpassas och i vissa fall förlängas. Etableringsinsatserna måste kunna fortsätta efter 24 månader om det påtagligt ökar individens möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Det kan också bidra till att fler som har behov av utbildning väljer att studera något som på sikt kan leda till en mer långsiktig etablering som gynnar både individen och samhället. 32. Stimulera en anpassning av vuxenutbildningen till de nyanländas förutsättningar Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver förstärka samverkan i syfte att öka möjligheterna för nyanlända att studera inom vuxenutbildningen före och efter etableringen. Olika stöd behövs också för kommunernas och utbildningsanordnarnas utvecklingsarbete. Till exempel genom resurser för studiehandledning på modersmål, utvecklad studie- och yrkesvägledning, kompetensutveckling för personal och utveckling av språkanpassade läromedel. 33. Se över förutsättningarna för studiefinansiering för nyanlända Det är för få nyanlända som hinner gå igenom grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning under tiden de har etableringsersättning. För att fler nyanlända ska ha möjlighet och vilja att satsa på utbildning bör förutsättningarna för studiefinansiering efter etableringen bli bättre. Studiefinansiering bör bygga på högre grad av subvention ju längre den nyanlända står från arbetsmarknaden. Det förebygger också ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Samtidigt är ett fungerande system för validering viktigt så att nyanlända inte tvingas läsa in det de redan kan. SKL:s agenda för integration 16

192 34. Skapa ett nytt etableringsspår för kortutbildade nyanlända år Nyanlända unga vuxna med kort utbildningsbakgrund och med ett långt arbetsliv framför sig, behöver bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar etablering på arbetsmarknaden. Målet för gruppen bör vara en utbildningsnivå som minst motsvarar yrkesutbildning på gymnasienivå. Ett särskilt etableringsspår bör inrättas för unga nyanlända, som innehåller olika delar i en sammanhållen utbildning som individanpassas, är förankrad hos privata och offentliga arbetsgivare och kan pågå upp till sex år. 35. Etableringsersättningen behöver räknas upp och glappet åtgärdas SKL har sedan etableringsreformen genomfördes påtalat vikten av att åtgärda glappet, det vill säga nyanländas försörjning innan första utbetalning av etableringsersättning. Till exempel kan dagersättningen i samband med utskrivning från Migrationsverket höjas. Etableringsersättningen måste regelbundet räknas upp för att garantera nyanlända en skälig levnadsnivå utan kompletterande ekonomiskt bistånd. Det nuvarande utbetalningsdatum som infaller omkring den 10:e varje månad är inte anpassat till när hyra och andra räkningar vanligtvis ska betalas, vilket skapar ekonomiska problem för den enskilde. Utbetalningsdatum bör flyttas fram till den 25:e i månaden. 36. Säkerställ försörjningen under tiden för ansökan om förlängt uppehållstillstånd Regelverket behöver förändras, så att den som ansöker om förlängt uppehållstillstånd inte omfattas av LMA under tiden som ansökan prövas. Socialförsäkringsbalkens regler måste också ändras så att personer som ansöker om förlängt uppehållstillstånd kan få socialförsäkringsförmåner under tiden som Migrationsverket handlägger ansökan, även om det första tillståndet går ut i tid. Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Kommuner, landsting och regioner har en viktig roll för nyanländas etablering, både som anordnare av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser och som arbetsgivare. Kommunerna som anordnare av samhällsorientering, sfi och övrig vuxenutbildning har en viktig roll för att nyanlända ska få goda och sammanhållna etableringsinsatser. Utifrån de regelverk och resurser som finns, kan kommunerna utveckla sin samverkan med Arbetsförmedlingen i planeringen av etableringsinsatserna. Kommunerna kan också själva och i samverkan med andra kommuner verka för att anpassa studie- och yrkesvägledning samt utbud i vuxenutbildningen efter nyanländas olika behov och möjligheterna på den lokala och regionala arbetsmarknaden. En kontinuerlig uppföljning av de kommunala etableringsinsatserna och resultaten i etableringen, samt erfarenhetsutbyte och jämförelser med andra kommuner kan bidra till verksamhetsutvecklingen. För att underlätta kompetensförsörjningen inom sfi måste kommunerna organisera arbetet så att kompetenser och resurser används mer effektivt samt möjliggöra för äldre medarbetare att jobba längre. SKL:s agenda för integration 17

193 Som arbetsgivare kan kommuner, landsting och regioner använda kompetensen rätt. Ett första steg är att utgå från uppdraget och titta på alla arbetsuppgifter som behöver utföras för att skapa god kvalitet. Att se över vem som gör vad, och säkerställa att kompetenserna används på rätt sätt, kan skapa en effektivare verksamhet. Det kan öppna för nya kompetenser och yrken. En mer differentierad arbetsmarknad kan bidra till att underlätta för nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Kommuner landsting och regioner kan också verka för att metodutveckla och bredda sitt rekryteringsarbete genom att bättre synliggöra och ta tillvara nyanländas kompetens. En viktig del i detta arbete är utvecklingen av snabbspåren och att kommuner, landsting och regioner aktivt medverkar i dessa och att de erbjuder praktikplatser till nyanlända. Regionerna kan spela en större roll för nyanländas etablering. I regionernas tillväxtuppdrag ingår att samordna utbildningsplanering och kompetensförsörjning. Regionerna har nätverk för utbildningsanordnare över hela utbildningskedjan, mötesplatser för branscher som är verksamma i regionen och gör prognoser över utbud och efterfrågan av arbetskraft. Regionerna skulle därför kunna bidra till att utveckla matchningen mellan nyanlända och bristyrken. SKL arbetar aktivt med utvecklingen av snabbspår inom sektorn och verkar i dialogen med de statliga aktörerna för en utvecklad samverkan för nyanländas etablering. SKL samlar nyckeltal på integrationsområdet som kommunerna kan använda för lokal uppföljning, utveckling och jämförelser. SKL ska också bidra till erfarenhetsutbyte och sprider lokala erfarenheter av samverkan och arbetssätt bland annat genom en digital idébank för lokalt integrationsarbete. SKL medverkar också i det aktörsgemensamma metodstödet för lokala överenskommelser och följer det uppdrag för nyanlända som Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) har fått. SKL:s agenda för integration 18

194 3 Integration i samhället Utgångspunkter Grundläggande värderingar för ett demokratiskt samhälle måste värnas. Medborgarnas tilltro till det demokratiska systemet och dess institutioner måste öka. Ett fungerande samspel mellan statliga, regionala och kommunala aktörer gagnar en sådan tilltro. Nyanlända behöver kunskap om och förståelse för det svenska samhället. En viktig insats är samhällsorienteringen, som bland annat bör informera om allas lika skyldigheter och rättigheter samt grundläggande värderingar om jämställdhet, yttrandefrihet och religionsfrihet. Samhällsorienteringen behöver kompletteras med andra insatser, till exempel utvecklad samhällsinformation på olika språk och fler digitala verktyg som kan underlätta nyanländas vardag och etablering. Staten behöver säkerställa tillgången till tolkar och att tolkarnas kompetens motsvarar efterfrågan i kommuner, landsting och regioner. Samverkan med det civila samhället är viktigt i mottagandet. Exempel på framgångsrika samverkansmodeller och lösningar behöver spridas och stödjas. Studieförbundens och folkhögskolornas roll i integrationsarbetet behöver stärkas. Offentliga stöd till kultur-, idrotts- och andra fritidsverksamheter behöver i högre grad stimulera arbetet med demokratiutveckling, integration, tillgänglighet och mångfald. Pojkar och flickor, män och kvinnor ska kunna delta i kultur-, idrottsoch andra fritidsaktiviteter gemensamt och på lika villkor. Nyanländas inkludering förutsätter att alla aktörer i samhället accepterar invandring och deltar. Kommuner har ett samhällsledande ansvar för att motverka social oro, utanförskap och konflikter mellan grupper. Det är angeläget att kommunerna gör insatser för att höja kompetensen och underlätta dialog kring konfliktfyllda frågor och om den ökade polariseringen. Hedersförtryck och hedersvåld ska bekämpas aktivt. Förskola och skola har en särskild roll att fylla vad gäller pojkars och flickors värde och rätt att delta i samhället och forma sina liv på lika villkor. Våra förslag till staten 37. Samordna utveckling av information till nyanlända Nationella lösningar och digitala tjänster med generell samhällsinformation behöver tas fram. De kan både rikta sig till individer och vara ett stöd för till exempel bibliotek och medborgarkontor, dit många asylsökande och nyanlända vänder sig för att söka information och komma i kontakt med myndigheter. Regeringen behöver samordna insatser och stöd för detta. SKL:s agenda för integration 19

195 38. Förtydliga kraven på tolkar och öka antalet utbildningsplatser Tillgången till tolkar behöver öka och kompetensnivån höjas. Staten kan skydda tolktiteln genom tydligt definierade utbildningskrav. De som inte lever upp till kraven kan istället åta sig enklare uppdrag som språkbiträden. Förändringen är en förutsättning för att kommuner och landsting ska få en bättre kontroll vid upphandling av tolktjänster. Nivån på kontakttolkutbildningen måste höjas för att möta de kvalifikationer som efterfrågas av kommuner och landsting. Antalet utbildningsplatser på kontakttolkutbildningen måste öka för att täcka framtida behov. Auktorisationen av tolkar måste få tillräckliga resurser. 39. Utveckla stimulansmedel inom kultur- och fritidsområdet Instifta nya och vidareutveckla särskilda stimulansmedel riktade till föreningar och organisationer inom fritids- och kulturområdet. Dessa kan bland annat medverka till att främja satsningar på integration och etablering på lokal och regional nivå. Stimulansmedlen ska även täcka kommunernas merkostnader till följd av insatser och aktiviteter som sker, till exempel för lokaler som de tillhandahåller och för administration. 40. Stärk och stimulera kommunernas arbete med inkludering Kommunernas arbete med att främja inkludering och motverka polarisering behöver stärkas och metoderna behöver utvecklas, grundat på nationella och internationella erfarenheter. Insatserna för att stödja metodutveckling till exempel när det gäller medborgardialog behöver förstärkas. 41. Öka skyddet för förtroendevalda och tjänstemän Det blir allt vanligare med hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda, tjänstemän och andra personer som utför uppdrag i demokratins tjänst, bland annat från extremistiska grupper som kan ha främlingsfientlig inriktning. Strafflagstiftningen för sådana brott behöver stärkas. Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Kommuner kan bland annat förbättra samverkan mellan biblioteken, övriga förvaltningar och medborgarkontor. Den kommunspecifika informationen kan utvecklas och ett samarbete kan ske med statliga aktörer i arbetet med att ta fram generell samhällsinformation om kommunal verksamhet. Det är angeläget att kommuner, landsting och regioner utvecklar metoder för att bättre utnyttja de tolkresurser som finns, till exempel genom att använda digitala lösningar. Kommuner, landsting och regioner bör arbeta strategiskt och systematiskt med samverkan med civilsamhället för att bygga långsiktigt hållbara samverkansrelationer och i större utsträckning ta tillvara ideella och idéburna krafter. Kommuner kan ta en ledande roll för att olika grupper i samhället ska mötas i dialoger om värderingsfrågor; vilka värderingar som inte är förhandlingsbara, vilka värderingar som behöver utvecklas i ett mångkulturellt samhälle och vilka målkonflikter som uppkommer kring värderingar. Skolan behöver utveckla sitt arbete med att låta elever pröva, utveckla och leva utifrån de värderingar som är avgörande för ett demokratiskt samhälle. SKL:s agenda för integration 20

196 Kommuner, landsting och regioner kan stödja tjänstemän i utvecklingen av en identitet som bygger på ett rättvist, säkert och icke-korrupt beteende. SKL stödjer kommuner, landsting och regioner bl.a. genom att göra nationella kartläggningar och samverka med andra berörda myndigheter. SKL kan också sprida goda exempel t.ex. på tekniska lösningar för en mer effektiv tolkanvändning och på framgångsrika modeller för samverkan med civilsamhället på lokal och regional nivå. SKL genomför även utbildningsinsatser för förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting kring att förebygga och hantera hot och hat. Andra områden för SKL är att utveckla kunskap, modeller för dialog i komplexa frågor, metoder för framgångsrik inkludering och stöd för att motverka extremism och radikalisering. SKL:s agenda för integration 21

197 4 Barn och unga Utgångspunkter Barns och ungas behov av insatser och utbildning behöver särskilt uppmärksammas i mottagandet. Ett bättre mottagande av asylsökande ensamkommande barn kan åstadkommas om staten tar ett samlat ansvar för det initiala mottagandet och ankomstboenden. Socialtjänsten behöver utveckla och förbättra arbetssätten med stöd, placering och boende för ensamkommande barn. Staten måste stödja det genom att utveckla regelverk och vägledning. Det behövs särskilda arbetssätt för att nå och följa upp utsatta barn som kommit med sin familj. Systemet med eget boende och självbosättning behöver förändras för att ge tryggare förhållanden för barn. Skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård måste ha en närmare samverkan för att mottagandet av barn och unga ska bli bättre. En jämnare fördelning av nyanlända elever mellan kommuner och mellan skolor, såväl kommunala som fristående skolor, är nödvändig för att säkerställa att barn får mer likvärdiga förutsättningar i skolan. Kunskaper om förutsättningar och framgångsfaktorer för mottagande och skolgång för nyanlända elever behöver öka på olika nivåer i kommunen. Sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan behöver ett mer utvecklat stöd för att kunna bli behöriga till nationella program och fullfölja en gymnasial utbildning antingen inom gymnasieskolan eller vuxenutbildningen Barns och ungas tillgång till kultur-, idrotts och andra fritidsverksamheter är starkt bidragande till meningsfullhet, sammanhang och inkludering och behöver öka. Våra förslag till staten 42. För över ansvaret för det initiala mottagandet av ensamkommande barn till staten Ett statligt ansvar för ankomstboendet för ensamkommande barn skulle skapa förutsättningar för ett stabilare system vid både litet och stort mottagande och en bättre situation för de mest ansträngda mottagningskommunerna. Förslaget skulle framför allt innebära färre flyttar och tydligare steg i processen för barnen. Migrationsverket, som ansvarar för asylprocessen i stort och som har tillgång till statistik och gör prognoser, bör därför även ansvara för det initiala ankomstboendet under de första två månaderna. Under perioden på ankomstboendet kan tidigare åldersbedömning göras samt hälsoundersökning och utredning av barnets behov inför fortsatt placering i SKL:s agenda för integration 22

198 kommun. Migrationsverket kan vidare säkerställa att barnet får information om asylprocessen och i ett tidigt skede förbereds för ett eventuellt avslag. Migrationsverket kan också prioritera de som i ett tidigt skede inte anses ha skäl att stanna och utveckla en särskild process för dessa. De stordriftsfördelar staten har innebär sannolikt att ett statligt ansvar för det initiala ankomstboendet blir billigare och mer effektivt. Boenden kan spridas till fler län. Migrationsverket och kommunerna kan upprätta samarbete kring fortsatt placering i ett tidigt skede. 43. Förtydliga anknytningsbegreppet för anvisning av ensamkommande barn För att möjliggöra trygga och säkra anknytningsanvisningar och förhindra att ensamkommande barn far illa behöver definitionen av begreppet anhörig eller annan närstående tydliggöras och tillämpas på samma sätt av samtliga Migrationsverkets mottagningsenheter. Under 2016 var det fortfarande en majoritet av de ensamkommande barnen som anvisades till en kommun där det fanns en anknytning, som vi vissa fall kan vara väldigt svag. 44. Skapa anpassade boendelösningar för ensamkommande över 18 år När ensamkommande asylsökande barn fyller 18 år ska de återgå till Migrationsverkets anläggningsboende; detta enligt intentionerna med det kommande ersättningssystemet från 1 juli Dessa unga ensamkommande riskerar att mista tryggheten i boendet och sin plats i skolan de börjat på. Migrationsverket bör ges i uppdrag att skapa anpassade boendelösningar för denna målgrupp, där ungdomarna t.ex. kan få läxhjälp och annat vuxenstöd, vilket gynnar en fortsatt god integration. 45. Ge asylsökande som fyllt 18 år rätt att påbörja och fortsätta utbildning Asylsökande unga som flyttar till en ny kommun efter 18 års ålder har inte rätt att fortsätta sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram i den nya kommunen, men kan fortsätta sina påbörjade studier om det finns möjlighet att pendla. Asylsökande elever har enbart rätt att fortsätta sin utbildning i den nya kommunen om de studerar på ett nationellt program. Asylsökande unga som har avslutat introduktions-programmet och därmed blivit behöriga till ett nationellt program, har inte rätt att påbörja ett sådant om de har fyllt 18 år. Skollagen bör ändras så att asylsökande har möjlighet att studera i gymnasieskolan på samma grunder som övriga ungdomar. 46. Stärk socialtjänstens möjlighet att arbeta med tidigt, samordnat och riktat stöd Ett stort mottagande skapar ett ökat tryck på socialtjänsten och kan resultera i en mycket omfattande myndighetsutövning. Socialtjänstens möjlighet att arbeta med tidigt, samordnat och riktat stöd behöver därför stärkas för att kunna ge tidiga riktade insatser, som så kallad service, utanför myndighetsutövningen - alltså innan anmälan och utredning. Arbete med riktat stöd behöver regleras och möjliggöra viss dokumentation och uppföljning. SKL:s agenda för integration 23

199 Med en förändrad lagstiftning får socialtjänsten möjlighet att ge mer lättillgängligt stöd till bland annat asylsökande och nyanlända barn, unga och familjer, i samverkan med skolan, barn- och elevhälsovården, hälso- och sjukvården med flera. Socialtjänstens arbete utgör en viktig stödprocess i den större etableringsprocessen och kan på detta sätt utvecklas utifrån rådande situation. 47. Säkerställ lagstiftning mot barnäktenskap och ta fram vägledning till kommuner Svensk lag medger inte att en omyndig person ingår äktenskap. Barnäktenskap ska därmed inte accepteras och det måste finnas en tydlig samsyn i hur kommunerna hanterar detta. När barn blir placerade med personer de, enligt lag eller sed i hemlandet, är gifta med utan en ordentlig skyddsutredning, riskerar de att utsättas för övergrepp, hot och våld. Dessutom riskeras barnens rätt till utbildning att inte tillgodoses. Lagstiftningen mot barnäktenskap måste därför skärpas och Socialstyrelsen bör ges ett uppdrag att ta fram tydligare nationellt stöd och vägledning för hur socialtjänsterna utifrån barnens bästa ska göra en säker bedömning av barnets situation då det lever med en vuxen make eller maka. 48. Förändra systemet med gode män Lagen om god man för ensamkommande barn bör avskaffas och ersättas med ett nytt regelverk om professionella företrädare som har specialistkompetens och som bättre kan möta de ensamkommande barnens behov. En sådan företrädare kan ha hand om ett tjugotal barn samtidigt och rutinerna är inarbetade. Om barnet sedan får uppehållstillstånd ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses, precis som för andra barn i Sverige. 49. Tillåt tillfälliga och flexibla lösningar för asylsökande barns skolgång I det läge då en kommun tar emot många asylsökande under kort tid - barn och ungdomar som sedan flyttar till andra kommuner - är det orimligt att kräva en skolgång som uppfyller alla krav från början. Under särskilt svåra omständigheter bör det vara möjligt att få göra undantag från kraven på att omedelbart erbjuda asylsökande elever undervisning i alla ämnen och enligt gällande timplan samt av legitimerade och behöriga lärare. Det bör också finnas möjligheter för kommuner att skapa flexibla lösningar som exempelvis för- respektive eftermiddagsundervisning. 50. Stärk kompetensen att undervisa nyanlända elever Fler lärare måste kunna undervisa nyanlända elever. Kunskaper om att undervisa nyanlända elever ingår ofta inte i dagens grundutbildningar för lärare. Även personal inom elevhälsan och studie- och yrkesvägledare behöver få ökade kunskaper om hur de på ett bra sätt kan stödja och vägleda nyanlända elever. Staten bör erbjuda sådana kompetenssatsningar som riktar sig till lärare, studie- och yrkesvägledare samt personal inom elevhälsan. Utifrån den aktuella bristen på lärare och annan skolpersonal är det angeläget att mer kompetensutveckling erbjuds på distans. SKL:s agenda för integration 24

200 51. Ta fram stöd för bedömning av utländsk utbildning vid antagning till gymnasieskolan Inom antagningen till gymnasieskolan gör huvudmannen bedömningar av betyg för elever som kommer från olika länder för att se om eleven på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne och därmed kan anses behöriga till gymnasieskolan. Huvudmännen behöver stöd i dessa ofta svåra bedömningar. Skolverket i samråd med Universitets- och högskolerådet föreslås få i uppdrag att ta fram en bedömningshandbok och ett centralt bedömningsstöd, i första hand avseende länder varifrån stora flyktinggrupper kommer. 52. Utred om studier i modersmålet ska ge meritpoäng Idag ger flera års studier i moderna språk meritpoäng, medan studier i form av modersmålsundervisning inte ger meritpoäng. Det är inte ovanligt att nyanlända elever läser svenska eller engelska istället för ett modernt språk. Nyanlända elever som inte hunnit läsa moderna språk missgynnas, trots att deras modersmål utgör en viktig resurs i samhället. Staten bör se över om eleverna kan ges meritpoäng för språkstudier i modersmålet, så att modersmålsundervisning under flera år förbättrar möjligheterna till högskolestudier. 53. Inför en rätt att examinera elever på engelska En del nyanlända elever har en nästan fullständig gymnasieutbildning men börjar ändå på språkintroduktion där de förlorar värdefull tid och motivation. Kommunerna behöver därför ges möjlighet att examinera välutbildade elever på engelska inom ramen för gymnasieskolan. Skolverket håller på att kartlägga behoven av att erbjuda gymnasieutbildning på engelska för nyanlända elever. Det skulle kunna vara en fördel för elever med gedigen skolbakgrund och goda kunskaper i engelska. Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Kommunerna måste utveckla och stärka socialtjänstens arbete med tidigt och samordnat stöd till asylsökande och nyanlända barn, unga och familjer. Socialtjänsten behöver utveckla former för stöd, placering och boende för ensamkommande barn. Socialtjänsten kan också utveckla det förebyggande arbetet i samverkan med skola och hälso- och sjukvård för att säkra att asylsökande barn som kommit med familj utvecklar en god hälsa och inte far illa eller blir hemlösa. Kommunerna behöver vidare stärka kompetensen bland annat när det gäller att hantera barn och unga som fått avslag eller tillfälliga uppehållstillstånd. Det är angeläget att socialtjänsten utvecklar samverkan med vårdnadshavare, gode män och personal på boenden för ensamkommande barn och skolor. Samverkan mellan olika verksamheter inom kommunen och landstinget kring nyanlända elevers psykiska hälsa är också viktig. SKL ska stödja arbetet med placeringsformer bl.a. genom att utvärdera nationella och internationella modeller. SKL kan även ge stöd i att utveckla systematisk uppföljning av ensamkommande barn samt i övrigt också sprida goda exempel, hålla utbildningar och samverka med statliga myndigheter i utvecklingsarbetet. SKL:s agenda för integration 25

201 Kommunerna behöver se till att det både på central nivå och skolnivå finns kunskaper om förutsättningar och framgångsfaktorer för mottagande och skolgång för nyanlända elever. Kollegialt lärande och kunskapsutbyte mellan skolor samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra kommuner kan användas som verktyg i utvecklingsarbetet. Lokala strategier kan utvecklas för att möjliggöra effektiva utbildningsvägar för nyanlända elever i gymnasieålder. Det kan också behövas insatser för att korta ner utbildningstiden, exempelvis genom att erbjuda undervisning i fler ämnen, extra undervisning i läs- och skrivutveckling, intensivundervisning i engelska, simundervisning, lovskola, läxhjälp, språkpraktik på arbetsplatser och digitala lärresurser. Det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas med utgångspunkt i både statistik och genom att ta del av elevernas egna erfarenheter av mottagande och skolgång. I syfte att uppnå en jämnare fördelning mellan skolenheter måste kommunerna utveckla sin information om nyanlända elevers möjligheter att välja skola, såväl olika kommunala som fristående alternativ. Kommunerna kan också utveckla informationen till asylsökande om barnens rätt till förskola och tillgång till öppen förskola samt fritidshem. Kommunerna kan vidare verka för att använda elevernas språkkunskaper som en tillgång i undervisningen, dels för att bedöma elevens kunskaper och progression, dels för att språkkunskaper är viktiga på arbetsmarknaden och i samhället som helhet. Kommunerna kan också utveckla studie- och yrkesvägledningen för nyanlända elever liksom elevhälsans insatser för att främja hälsa och lärande hos nyanlända elever. SKL:s roll är att stödja kommunerna genom att bistå med underlag för uppföljning och jämförelser, stödja kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida exempel på välfungerande mottagande och skolgång. SKL:s agenda för integration 26

202 5 Hälsa Utgångspunkter Hälsoaspekterna i etableringen behöver betonas mer eftersom hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att delta i samhället, klara skolan, arbeta och leva ett självständigt liv. Hälsan påverkas också av livsvillkor som arbete och försörjning samt förhållanden som människor lever i, exempelvis boendet. Likaså är upplevelsen av social trygghet och tillgång till god hälso- och sjukvård viktig. Strävan mot en förbättrad hälsa och minskade hälsoskillnader måste även omfatta asylsökande, nyanlända och papperslösa. Hälsan skiljer sig dock bland olika grupper beroende på kön, ålder och socioekonomi samt situationen i hemlandet, upplevelser under flykten och mottagningsprocessen. Kommuner, landsting och regioner behöver förbättra sin samverkan utifrån ett helhetsperspektiv, med den nyanländes delaktighet i fokus. Det gäller inte minst hälsofrämjande och förebyggande insatser för att motverka psykisk ohälsa. Arbetet med att identifiera andra hälsorelaterade hinder för etablering behöver också utvecklas. Staten kan på olika sätt stödja och medverka till detta. Förutsättningarna för att tillgodogöra sig hälso- och sjukvård och tandvård behöver stärkas för nyanlända, asylsökande och papperslösa, bl.a. genom förbättrade informationsinsatser för målgruppen samt kompetensutveckling för hälso- och sjukvårdspersonalen. Primärvården, som ofta är den första kontakten i vården och som ansvarar för hälsoundersökningar, behöver förbättrade möjligheter till kommunikation bland annat genom fler och mer kompetenta tolkar. Våra förslag till staten 54. Utveckla hälso- och sjukvårdsupplysningen för ökad tillgänglighet Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården handlar om bemötande och förtroende samt att skapa förståelse för vart man kan vända sig i vården och vad den kan erbjuda. Regeringen bör ge 1177 medel för att utveckla hälso- och sjukvårdsupplysning via telefon och webb på de vanligaste språken bland asylsökande. Utvecklingen görs i samarbete med alla landsting och i hela Sverige. 55. Utveckla arbetet med hälsoundersökningar Lärdomarna från det utvecklingsarbete kring hälsoundersökningar som nu genomförs av Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten behöver förvaltas och vidareutvecklas till ett konkret stöd för landstingens metodutveckling på området. SKL:s agenda för integration 27

203 56. Ge nyanlända information om tandvård Inom vuxentandvården, som är ett statligt ansvar, behöver särskilda insatser göras för att informera nyanlända om munhygien, förebyggande åtgärder, hur tandvårdssystemet fungerar och vilka stöd som finns att tillgå. Informationen till allmänhet och patienter bör förstärkas. Insatsen bör ha ett hälsofrämjande perspektiv, med riktade informationsinsatser till vissa grupper, och omfatta samtliga tandvårdsstöd. 57. Utvärdera hur psykisk ohälsa och missbruk utvecklas hos nyanlända samt stärk det suicidpreventiva arbetet Arbetet med att följa utvecklingen av den psykiska ohälsan och missbruk bland asylsökande och nyanlända, särskilt hos ensamkommande barn, behöver stärkas och socialtjänsten behöver mer behovsanpassat kunskaps- och utvecklingsstöd. Statens institutionsstyrelses (SiS) möjligheter att tillhandahålla tillräckligt antal platser som täcker kommunernas behov måste säkerställas. Det suicidpreventiva arbetet behöver också stärkas, exempelvis genom att ge Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja och samordna kommuners och landstings suicidpreventiva arbete under de kommande åren. Det kan handla dels om en förlängning i tiden av Folkhälsomyndighetens nuvarande uppdrag, dels en utökning av uppdraget på regional och lokal nivå. 58. Följ upp konsekvenserna av mottagandet av barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har i sina hemländer inte haft tillgång till habilitering eller hjälpmedel och har därför stora behov. Det är vanligt att vårdgivaren ser brister i utredning och bedömningar. Hjälpmedelsbehovet är betydande och mycket tid läggs på utprovning och förskrivning. Det förekommer att vårdgivarna möter funktionsnedsättningar som tidigare varit vanliga i Sverige, men som inte längre förekommer i så stor utsträckning. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kommer sannolikt att uppmärksammas i större utsträckning framöver. Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndigheten bör ges i uppdrag att göra uppföljningar av konsekvenserna av mottagandet för huvudmännen avseende resurser, kompetensfrågor, undanträngningseffekter och samverkan med Migrationsverket. Vad kan vi göra i kommuner, landsting och regioner Landsting och regioner måste utveckla metoderna för att nå betydligt fler asylsökande och nyanlända med erbjudande om hälsoundersökning. Huvudmännen behöver även verka för en utökad tillgång till hälsokommunikation inom ramen för samhällsorienteringen. Det finns stora möjligheter för landsting, att tillsammans med kommuner, hitta nya metoder och arbetssätt för att nå dem som inte nås av primärvården idag. Ett arbete behövs också för att utveckla metoder för att kommunicera utifrån olika gruppers behov och förutsättningar så att alla förstår och får ett gott bemötande. SKL:s agenda för integration 28

204 Samverkan mellan kommuner och landsting/regioner kring psykisk ohälsa måste stärkas och utvecklas. För barn och unga är exempelvis en stärkt samverkan mellan kommunernas elevhälsa och landstingen viktig för att främja en god hälsoutveckling. Landsting och regioner behöver göra ökade insatser när det gäller psykiatri och uppmärksamma behoven av kompetensutveckling för att bland annat bemöta kriser och trauman hos asylsökande. Det hälsofrämjande arbetet, när det gäller tandhälsa, behöver utvecklas. Landstingen behöver inom samtliga verksamhetsområden vara uppmärksamma på och kompetensutveckla sin personal kring interkulturell kompetens, tecken på tortyr, sexuella övergrepp, patriarkala strukturer och jämställdhet och diskriminering på grund av sexuell läggning. Den idéburna sektorn och föreningslivet är också en betydelsefull samverkansaktör och resurs i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Kommuner och landsting kan samverka kring aktiviteter som underlättar delaktighet, social samvaro och sysselsättning och som kan leda till utbildning och arbete på sikt. SKL stödjer och samordnar kommunernas, landstingens och regionernas arbete för att möta behoven hos asylsökande, papperslösa och nyanlända samt att förebygga ohälsa i dessa grupper. SKL stödjer även landstingen i arbetet med att erbjuda hälsoundersökningar och driver på för att skapa bättre förutsättningar för att kunna erbjuda och genomföra hälsoundersökningar. SKL:s agenda för integration 29

205 6 Ersättningar till kommuner och landsting Utgångspunkter Såväl statliga som kommunala skattemedel ska användas så effektivt som möjligt. Konstruktionen av de statliga ersättningarna för asyl- och flyktingmottagande behöver förändras för att förenkla hanteringen och skapa rimliga ekonomiska villkor för kommuner och landsting. Ersättningarna ska som huvudregel betalas ut snabbt och utan ansökan. Ersättningskriterierna ska vara tydliga och underlätta förutsägbarhet. Ersättningarnas nivå behöver förändras för att de ska täcka samtliga kostnader för kommunernas och landstingens insatser för asylsökande och kommunernas insatser för vård och boende med tillhörande myndighetsutövning för ensamkommande barn. De ska också täcka merkostnaderna för insatser för nyanlända med uppehållstillstånd. Ersättningarna ska räknas upp med löner och priser. Det kommunala utjämningsystemet måste harmoniera med ersättningarna för asyl- och flyktingmottagandet. Ersättningarnas träffsäkerhet bör regelbundet följas upp och justeras, inom ramen för ett samrådsförfarande mellan staten och SKL Våra förslag till staten 59. Förbättra och effektivisera utbetalningen av ersättningar Migrationsverket behöver ges formell möjlighet att betala ut ersättningar i förskott, direkt i samband med ansökan. Ersättningarna för asylsökande barns skolgång bör förenklas genom att en schablonersättning införs och betalas ut utan ansökan. Schablonen bör baseras på ålder och inte på faktiskt studiedeltagande. Alternativet är ett system där kommunerna får ersättning efter rapportering av att eleven påbörjat (och eventuellt avslutat) utbildningen. Ersättningarna för asylsökandes sjukvård kan förändras på så sätt att landstingen löpande fakturerar staten för faktiska kostnader på motsvarande sätt som man idag fakturerar utomlänsvård. Migrationsverket bör återuppta utvecklingen av ett webbaserat system för ansökan och uppföljning av utbetalade bidrag 60. Inför nya ersättningar för att samtliga kommunala kostnader ska täckas Nya schablonersättningar bör införas för asylsökande barn i heltidsförskola och fritidshem. En ny schablonersättning till kommunerna för asylsökande bör införas. Ersättningen ska täcka kostnader för till exempel socialtjänst, familjerätt, räddningstjänst, kultur/fritid, säkerhet och administration. SKL:s agenda för integration 30

206 En tidsberoende schablonersättning bör införas avseende ensamkommande barn, som komplement till den initiala ersättningen. En tidsberoende ersättning ska täcka kostnader för god man/särskilt förordnad vårdnadshavare och myndighetsutövning inklusive uppföljningar av placeringar. Den initiala ersättningen bör höjas. Förordningarna som rör statlig ersättning för mottagandet av nyanlända måste ändras så att kommuner och landsting har rätt till statlig ersättning för kostnader kopplat till de som får tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 utlänningslagen. 61. Höj ersättningsnivåerna i befintliga ersättningar Nivåerna på ersättningarna för asylsökande elever, som idag utgår från genomsnittseleven, måste höjas för att motsvara målgruppens genomsnittliga kostnader. Ersättningen för asylsökande elever i grund- och gymnasiesärskola behöver höjas för att täcka faktisk kostnad. De föreslagna nya dygnsersättningarna för ensamkommande barn måste justeras utifrån faktiska kostnader för placeringarna och utifrån den faktiska sammansättningen när det gäller olika placeringsformer. Ersättningen för ensamkommande unga över 18 år bör betalas ut utan krav på att den unge får studiehjälp. 62. Se över ersättningen vid ankomst och mottagande av ensamkommande barn Beredskapsersättningen för mottagande av ensamkommande barn behöver ses över när det gäller konstruktion och ersättningsnivå. I kapitel 1 föreslås att staten tar över ansvaret för det initiala mottagandet och ankomstboenden för asylsökande ensamkommande barn. Om så inte sker måste staten ta fullt ekonomiskt ansvar genom att ersätta berörda kommuner fullt ut för faktiska kostnader. 63. Differentiera, bredda och förläng ersättningen för flyktingmottagande Schablonersättningen för flyktingmottagandet måste differentieras på fler åldersgrupper och utvidgas för att täcka fler kostnader. Det gäller till exempel kostnader för ekonomiskt bistånd och merkostnader för bosättning. Det behöver också klargöras under hur lång tid som schablonersättningen avser att täcka kommunernas merkostnader. Utgångspunkten bör vara tiden fram till att de nyanlända kommer i egen försörjning. Ju längre den reella etableringsperioden är, desto större är de kommunala kostnaderna för till exempel ekonomiskt bistånd. Idag har många nyanlända ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd efter etableringstidens slut. Förslaget i kapitel 2 om möjlighet till förlängning av etableringstiden kan dock minska behovet av ekonomiskt bistånd. 64. Genomför regelbundna översyner av ersättningarna i samråd mellan staten och SKL Regelbundna översyner behöver göras av ersättningarnas effektivitet och nivå utifrån kostnadsutvecklingen, antal asylsökande och nyanlända och deras bakgrund samt andra omvärldsfaktorer av betydelse. Ändrad ambitionsnivå, till exempel utökade möjligheter/ rättigheter till vuxenutbildning, förlängd etableringsperiod eller andra ökade krav på kommunerna måste åtföljas av reviderade ersättningar. Regelbundna översyner av ersättningssystemet bör göras i samråd mellan staten och SKL. SKL:s agenda för integration 31

207 7 Forskning och utveckling Utgångspunkter Det behövs mer kunskap om hur mottagandet och etableringen blir framgångsrika och om förutsättningarna för en lyckad integration i lokalsamhället. Ett annat område är betydelsen av en hälsofrämjande etableringsprocess. Gemensamma frågeställningar behöver formuleras för att forskningen ska kunna ge underlag för utveckling. Våra förslag till staten 65. Avsätt medel för forskning och utveckling Särskilda medel bör avsättas under en femårsperiod för att finansiera och samordna tillämpad och empiriskt grundad forskning som rör mottagande och integration i kommunerna. Forskningen ska lyfta fram framgångsfaktorer och behov av förändrade spelregler för att nyanlända ska kunna komma in i det svenska samhället på ett bra sätt. Forskningen bör utgå från ett brett samhällsperspektiv och knyta an till frågor som rör lokal och regional utveckling, tillväxtarbete, socialt arbete, digitalisering samt samhällsbyggande och samhällsplanering. SKL:s agenda för integration 32

208 8 Sammanställning av förslagen till staten 1 Mottagande och bosättning Asylmottagandet 1. Inför en fördelningsnyckel och överenskommelser för asylboenden 2. Förändra ebo-reglerna efter försöksverksamhet 3. Utred ibo alternativ möjlighet till inneboende 4. Låt kommunerna erbjuda insatser till asylsökande 5. Utred hur asylsökande omfattas av försäkringar 6. Säkerställ att asylsökande kan resa med kollektivtrafik 7. Se över regelverken så att rättigheterna blir lika för alla i samma situation 8. Säkerställ tillgänglig information och vägledning om nya regelverk 9. Säkerställ att staten tar det samlade ansvaret för de som får avslag på ansökan om asyl Bosättning av nyanlända samt bostäder 10. Säkerställ en närhetsprincip i bosättningen efter uppehållstillstånd 11. Låt kommuner - som vill och kan - ta emot fler nyanlända än kommuntalet 12. Beakta mottagandet av anhöriga vid anvisning 13. Låt även de som haft ebo under asyltiden kunna anvisas en kommun för bostad 14. Ge kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar för bostäder för nyanlända 15. Låt kommunerna ta över lägenheter som staten hyr för asylsökande 16. Underlätta och stimulera privatuthyrning 17. Förbättra de nyanländas förmåga att betala för sin bostad 18. Utöka antalet Mötesplatser Prognoser, statistik och uppföljning 19. Utveckla mottagandeprognoserna 20. Inför samordningsnummer för asylsökande 21. Förbättra uppföljning och statistik över mottagandet 22. Ge Migrationsverket skyldighet att informera kommuner och landsting om asylsökande och nyanlända 23. Öka tillgången till individbaserad statistik för socialtjänst och skola 2 Etableringen på arbetsmarknaden 24. Kommuner och regioner måste kunna få ta ett större ansvar för etableringsinsatser 25. Främja samråd och ge utökade befogenheter för regional samverkan 26. Inför möjlighet till avtalssamverkan mellan kommuner 27. Analysera skillnaderna i etableringsuppdraget och framgångsfaktorerna 28. Följ hur tillfälliga uppehållstillstånd påverkar etablering på arbetsmarknaden 29. Säkerställ kompetensförsörjningen inom sfi 30. Möjliggör ett nationellt sammanhängande system för validering 31. Individualisera etableringstiden efter den nyanländas behov SKL:s agenda för integration 33

209 32. Stimulera en anpassning av vuxenutbildningen till de nyanländas förutsättningar 33. Se över förutsättningarna för studiefinansiering för nyanlända 34. Skapa ett nytt etableringsspår för kortutbildade nyanlända år 35. Etableringsersättningen behöver räknas upp och glappet åtgärdas 36. Säkerställ försörjningen under tiden för ansökan om förlängt uppehållstillstånd 3 Integration i samhället 37. Samordna utveckling av information till nyanlända 38. Förtydliga kraven på tolkar och öka antalet utbildningsplatser 39. Utveckla stimulansmedel inom kultur- och fritidsområdet 40. Stärk och stimulera kommunernas arbete med inkludering 41. Öka skyddet för förtroendevalda 4 Barn och unga 42. För över ansvaret för det initiala mottagandet av ensamkommande barn till staten 43. Förtydliga anknytningsbegreppet för anvisning av ensamkommande barn 44. Skapa anpassade boendelösningar för ensamkommande över 18 år 45. Ge asylsökande som fyllt 18 år rätt att påbörja och fortsätta utbildning 46. Stärk socialtjänstens möjlighet att arbeta med tidigt, samordnat och riktat stöd 47. Säkerställ lagstiftning mot barnäktenskap och ta fram vägledning till kommuner 48. Förändra systemet med gode män 49. Tillåt tillfälliga och flexibla lösningar för asylsökande barns skolgång 50. Stärk kompetensen att undervisa nyanlända elever 51. Ta fram stöd för bedömning av utländsk utbildning vid antagning till gymnasieskolan 52. Utred om studier i modersmålet ska ge meritpoäng 53. Inför en rätt att examinera elever på engelska 5 Hälsa 54. Utveckla hälso- och sjukvårdsupplysningen för ökad tillgänglighet 55. Utveckla arbetet med hälsoundersökningar 56. Ge nyanlända information om tandvård 57. Utvärdera hur psykisk ohälsa och missbruk utvecklas hos nyanlända samt stärk det suicidpreventiva arbetet 58. Följ upp konsekvenserna av mottagandet av barn och ungdomar med funktionsnedsättningar SKL:s agenda för integration 34

210 6 Ersättningar till kommuner och landsting 59. Förbättra och effektivisera utbetalningen av ersättningar 60. Inför nya ersättningar för att samtliga kommunala kostnader ska täckas 61. Höj ersättningsnivåerna i befintliga ersättningar 62. Se över ersättningen vid ankomst och mottagande av ensamkommande barn 63. Differentiera, bredda och förläng ersättningen för flyktingmottagande 64. Genomför regelbundna översyner av ersättningarna i samråd mellan staten och SKL 7 Forskning och utveckling 65. Avsätt medel för forskning och utveckling SKL:s agenda för integration 35

211 SKL:s agenda för integration SKL:s agenda för integration innehåller ett sextiotal punkter med förslag till regering och riksdag och utvecklingsområden för kommuner, landsting och regioner i syfte att förbättra asyl- och flyktingmottagandet och nyanländas etablering i Sverige. Förslagen och utvecklingsområdena omfattar mottagningssystemen, etableringen på arbetsmarknaden, integration i samhället, barn och unga, hälsa, ersättningar till kommuner och landsting samt forskning och utveckling. Agendan har beslutats av SKL:s styrelse. Upplysningar om innehållet Agneta Rönn, agneta.ronn@skl.se Karin Perols, karin.perols@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 ISBN Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

212 (24) SKL:s agenda för integration uppföljning av våra förslag till staten, nov SKL:s agenda för integration innehåller 65 punkter med förslag till staten och utvecklingsområden för kommuner, landsting och regioner. Målsättningen är bättre och effektivare asylmottagande och förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Övergripande utgångspunkter är - Helhetssyn och samordning - Samverkan mellan olika aktörer - Jämn fördelning i landet - Lokal och individuell anpassning - Kunskap, statistik och planeringsförutsättningar - Ekonomiska förutsättningar och snabbare etablering Agendan beslutades av SKL:s styrelse i mars SKL har en aktiv dialog med regeringen, statliga myndigheter och andra aktörer om förslagen i agendan och följer regelbundet upp varje punkt. Aktuell status (antal punkter): = klar och beslutad/genomförd (3) = bereds av regering, arbete pågår på myndighet eller annat tydligt besked (10) = vissa initiativ, ingår i utredning eller omfattas delvis av uppdrag till myndigheter (31) = ej klar, inga besked (20) = utgått t.v. (1) Områden i agendan Mottagande och bosättning... 2 Etableringen på arbetsmarknaden... 9 Integration i samhället Barn och unga Hälsa Ersättningar till kommuner och landsting Forskning och utveckling Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

213 (24) Mottagande och bosättning Asylmottagandet 1 Inför en fördelningsnyckel och överenskommelser för asylboenden Asylboenden är ojämnt fördelade och tar inte hänsyn till kapaciteten i lokalsamhället. Det måste införas ett regionalt samråd mellan kommunerna, landstinget/regionen och berörda statliga aktörer om en fördelningsnyckel på kommunnivå för asylboenden. Fördelningsnyckeln bör utgå från antalet asylsökande och nyanlända, antal asylsökande som bosätter sig i eget boende och befolkningsstorlek. Fördelningsnyckeln bör också stödja bosättningsarbetet efter uppehållstillstånd. Med fördelningsnyckeln som grund tecknas en överenskommelse mellan stat, region eller landsting och kommun om planeringen för anläggningsboenden. Olika driftsformer för anläggningsboenden ska kunna användas som utgår från lokala möjligheter och behov. Det kan innebära såväl upphandling från privata aktörer, som boenden i statlig, landstings-, region- eller kommunal regi samt avtal med organisationer inom det civila samhället. Största möjliga kontinuitet ska eftersträvas, både för den asylsökande och för kommunen. Det är särskilt viktigt att barn och unga tillförsäkras trygghet i skolan och på fritiden. Ur kommunens perspektiv är det viktigt med stabilitet kring de insatser och investeringar som görs i asylmottagandet. Status: Punkten omfattas av den statliga Mottagandeutredningen A 2015:02, slutbetänkande 31 mars Förändra ebo-reglerna efter försöksverksamhet För att motverka de negativa konsekvenserna av systemet med eget boende (ebo) inte minst för barnen - behöver förändringar genomföras som innebär att vissa kriterier i boendet ska vara uppfyllda för att ebo under asyltiden ska godkännas. En viktig utgångspunkt för sådana kriterier ska vara bostadssituationen för barn och unga. Asylsökande ska vidare vara skyldiga att vara registrerade på den adress som den enskilde bor på i likhet med andra personer och kommunerna måste få tillgång till denna information. En försöksverksamhet med förändrade regler för ebo bör genomföras omgående i ett antal kommuner. Försöksverksamheten bör genomföras i samverkan mellan kommunsektorn och staten och syfta till att ta fram fungerande kriterier och rutiner och ge möjlighet att utveckla och utvärdera ett förändrat boendesystem. Försöksverksamheten bör även omfatta självbosättning i samband med uppehållstillstånd oavsett om den nyanlända har bott i anläggningsboende (abo) eller ebo under asyltiden. Status: Punkten omfattas av den statliga Mottagandeutredningen A 2015:02, slutbetänkande 31 mars SKL har föreslagit att en försöksverksamhet påbörjas snarast. 3 Inför ibo alternativ möjlighet till inneboende Privatpersoner kan i nuläget inte ingå avtal med Migrationsverket om att organiserat hyra

214 (24) ut boende till asylsökande som till exempel en andrahandslägenhet, inneboenderum eller gäststuga. Möjligheten att införa ett mer organiserat inneboende i privatbostad ibo bör utredas i syfte att få ett jämnare asylmottagande över landet. Ibo skulle vara en ny mellanform för asylboende som ökar utbudet av bostäder som inte finns tillgängliga idag och tar tillvara initiativ och möjligheter som civilsamhället kan bistå med. Status: Punkten omfattas av den statliga Mottagandeutredningen A 2015:02, slutbetänkande 31 mars Låt kommunerna erbjuda insatser till asylsökande Utgångspunkten måste vara att asylprocessen ska vara så kort som möjligt. I tider när asylprocessen blir längre till följd av högt mottagande måste dock insatser till asylsökande säkerställas för att ta tillvara tid och kompetens. Det bör finnas möjlighet för kommuner och regioner att efter överenskommelse med staten och mot statlig ersättning erbjuda kompetenshöjande insatser till asylsökande. Insatserna kan avse till exempel svenskundervisning och praktik hos olika arbetsgivare i kommunen. Asylsökande i ebo måste ha samma tillgång till insatser som asylsökande i abo. Hinder för asylsökande att jobba måste undanröjas. Statliga ersättningssystem och kommunernas och regionernas befogenheter för utökade möjligheter att erbjuda insatser till asylsökande behöver ses över. Befogenheter behöver också ses över om kommunala aktörer ska kunna driva anläggningsboenden efter överenskommelse med staten (se första punkten i detta avsnitt). Status: Omfattas av den statliga Mottagandeutredningen A 2015:02. Slutbetänkande 31 oktober Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 aviserat att kommunerna ska få större möjlighet att ta del av statsbidrag för tidiga insatser till asylsökande. 5 Utred hur asylsökande omfattas av försäkringar Det finns en risk att asylsökande som deltar i aktiviteter och praktikinsatser som erbjuds av det civila samhället och olika arbetsgivare inte omfattas av befintligt försäkringsskydd. Försäkringsfrågan behöver utredas och få en generell lösning för att inte utgöra ett hinder för enskildas möjligheter att delta i insatser under asyltiden. Status: Utreds inom ramen för den statliga Mottagandeutredningen A 2015:02, slutbetänkande 31 mars Säkerställ att asylsökande kan resa med kollektivtrafik Asylsökande kan ha begränsade möjligheter att resa till offentlig och annan service på grund av att kollektivtrafik vid asylboende samt tillgång och medel till färdbiljetter saknas. Samarbetet mellan staten och regionala kollektivtrafikmyndigheter måste utvecklas för att underlätta asylsökandes resor. Staten bör täcka asylsökandes kostnader för färdbiljetter alternativt ombesörja och bekosta transporter till och från asylboenden på andra sätt när det inte rimligen går att lösa med kollektivtrafik. Status: Asylsökande som deltar i tidiga insatser, som samordnas genom Länsstyrelserna, får ersättning för resor till insatserna genom Migrationsverket. SKL framhåller dock att ett samarbete mellan staten och

215 (24) regionala kollektivtrafikmyndigheter måste utvecklas för att underlätta asylsökandes resor avseende tillgång och medel för färdbiljetter till såväl offentlig som annan service och aktiviteter. 7 Se över regelverken så att rättigheterna blir lika för alla i samma situation Vissa regler på migrationsområdet innebär att personer hamnar mellan systemen. Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) behöver ändras så att den omfattar även barn som söker asyl och bor hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd. LMA behöver också tydliggöras i fråga om vilken huvudman som har ansvar för försörjning av personer som får tidsbegränsade uppehållstillstånd som inte ligger till grund för folkbokföring. Skollagen och regelverket kring hälso- och sjukvård måste ändras så att även de som får uppehållstillstånd kortare än ett år, har rätt att gå i skolan och få hälso- och sjukvård. Status: Enligt ett rättsligt ställningstagande från Skatteverket kan vissa personer som har beviljats uppehållstillstånd för kortare tid än ett år ändå antas komma att vistas i landet i minst ett år och därmed bli folkbokförd. SKL förbereder en till agendan kompletterande skrivelse med förtydliganden om behov av ändringar i lagar och förordningar på hälsooch sjukvårdsområdet. 8 Säkerställ tillgänglig information och vägledning om nya regelverk Av nya regelverk på migrationsområdet följer många frågeställningar från enskilda, kommunala aktörer, arbetsgivare, organisationer och allmänheten. Otydlighet och brist på tillgänglig vägledning och stöd från staten skapar oro och osäkerhet hos enskilda och ger kommuner och landsting sämre förutsättningar i sina åtaganden. Staten måste säkerställa att tydlig information till olika målgrupper finns tillgänglig i god tid innan regelverken börjar tillämpas och att praktiskt stöd ges till enskilda i migrationsärenden. Det gäller till exempel hantering av ansökan om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd, krav på anställning för möjlighet till permanent uppehållstillstånd, familjeåterföreningsfrågor och vad som gäller avseende lagförslaget om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Status: Migrationsverket har lagt ut riktad information till olika målgrupper, bl. a. frågor och svar, på sin hemsida. SKL uppfattar att det finns ytterligare informationsbehov och följer upp om det finns behov av kompletterande insatser. 9 Säkerställ att staten tar det samlade ansvaret för de som får avslag på ansökan om asyl Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunernas socialtjänst för personer som inte längre har rätt till bistånd enligt LMA måste förtydligas. Åtgärder på nationell nivå måste stödja och synkroniseras med det lokala arbetet. Staten måste tydliggöra och också i praktiken ta sitt samlade ansvar från avslagsbeslut till återvändande eller avvisning. Socialtjänstens ansvar och åtaganden måste vara tydligt reglerade och finansierade.

216 (24) Bosättningen av nyanlända 10 Säkerställ en närhetsprincip i bosättningen efter uppehållstillstånd Matchningen mellan individ och kommun måste utvecklas för att säkerställa effektivitet i bosättningsarbetet och bättre förutsättningar för etablering. Närhetsprincipen behöver tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Det innebär att nyanlända i första hand anvisas till och avräknas från kommuntalet i den kommun där de har bott i anläggningsboende. Kommuner och lokalsamhället får då bättre förutsättningar att fokusera på tidiga insatser som ger långsiktiga effekter. De nyanlända hushållen får bättre förutsättningar att vid bosättning fortsätta den redan påbörjade etableringen i lokalsamhället och i skolan. Erfarenheter visar att sannolikheten att nyanlända accepterar och stannar på bosättningsorten ökar när närhetsprincipen tillämpas i bosättningen. Status: Ingår i den statliga Mottagandeutredningen A 2015:02. Slutbetänkande 31 oktober Migrationsverket har uppdrag att anvisa enligt närhetsprincipen, dock liten effekt då anläggningsboenden är ojämnt fördelade. 11 Låt kommuner - som vill och kan - ta emot fler nyanlända än kommuntalet SKL står bakom fördelningsprinciperna för nyanländas bosättning som bygger på förutsättningarna på arbetsmarknaden, befolkningsstorlek och övrigt asyl- och flyktingmottagande. Men läget på bostadsmarknaden innebär stora utmaningar för ett antal kommuner att få fram bostäder. Möjlighet till omfördelning mellan kommuner och län måste finnas för att nyanlända ska kunna erbjudas boende som ger bättre förutsättningar för etablering. Kommuner som vill, bör ges möjlighet att ta emot fler nyanlända än sitt kommuntal med hänvisning till lokala bedömningar av behoven på arbetsmarknaden. Status: Länstal som omfattar totalt platser för 2018 beslutades av regeringen under oktober. Regeringen har inte beslutat om några förändringar som ger förutsättningar att omfördela platser mellan länen och förutsättningar att nyttja den samlade kapaciteten i hela landet. Baserat på länstalen beslutar länsstyrelserna om fördelning av platser inom länet, s.k. kommuntal, senast under december. 12 Beakta mottagandet av anhöriga vid anvisning En betydande del av kommunernas hela bostadsåtagande, kan vara bostadsanskaffning för anhöriga till såväl ensamkommande barn som övriga nyanlända. En ordning där mottagandet av anhöriga ingår i årsplaneringen för kommunmottagandet kan skapa bättre planeringsförutsättningar för kommunerna och synliggöra deras åtagande bättre. Status: Anhöriga och övriga nyanlända som självbosätter sig i kommunerna ingår i beräkningen av fördelningsnyckeln, men mottagandet av anhöriga påverkar inte Migrationsverkets anvisningar över året.

217 (24) 13 Låt även de som haft ebo under asyltiden kunna anvisas en kommun för bostad Personer som har bott i eget boende under asyltiden har idag inga möjligheter att få hjälp med en anvisning till bostad efter beviljat uppehållstillstånd. Det ursprungliga valet av ebo under asyltiden behöver inte motsvara individens behov av boende under etableringen. För den enskilde kan besked om uppehållstillstånd och planering för familjeåterförening innebära behov av ett nytt ställningstagande kring boende och bostadsort. Staten bör därför ge fler nyanlända möjlighet att erbjudas boende i kommun efter anvisning. Möjligheten att bosätta sig själv, utanför anvisningssystemet, bör vara kopplat till att den nyanlände har ett hållbart boende. Det gäller nyanlända som har bott i såväl ebo som abo under asyltiden. Status: Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning reglerar att endast nyanlända som har bott på anläggningsboenden och kvotflyktingar kan anvisas en kommun för bosättning. Genom ett nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket har i praktiken möjligheten också tagits bort för nyanlända att flytta till anläggningsboende i samband med uppehållstillstånd för att därifrån erbjudas anvisad bosättning. 14 Ge kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar för bostäder för nyanlända Alla kommuner, såväl de som har stark tillväxt som de på svaga bostadsmarknader, ska kunna erbjuda olika typer av boendelösningar för nyanlända. Finansieringsförutsättningarna för bostadsbyggande och renovering måste förbättras, till exempel genom förbättrade kreditgarantier och stöd till upprustning. Status: Omfattas av N 2017:01 Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering. Slutbetänkande i slutet på år Låt kommunerna ta över lägenheter som staten hyr för asylsökande Migrationsverket hyr ett omfattande antal lägenheter för asylsökande hos kommunala och privata bostadsföretag. Inriktningen måste vara att tillgängliga lägenheter i första hand används för mottagandet av nyanlända och att Migrationsverket efter samråd om lokala behov överlämnar dessa till kommunerna. Status: Flera tvister gällande uppsägning av hyresavtal mellan kommunalt bostadsbolag och Migrationsverket har varit aktuella under I vissa mål har förlikningar skett eller andra överenskommelser om utfasning av hyresavtalen. Överlämning och utfasning sker dock inte rutinmässigt efter kommunens behov. 16 Underlätta och stimulera privatuthyrning Uthyrning av privata bostäder måste ytterligare underlättas för att ta tillvara fler möjligheter på bostadsmarknaden. Hinder måste identifieras och åtgärdas så att fler

218 (24) privatpersoner ska få bättre möjligheter och även se det som lockande att hyra ut. Bland annat kan reglerna i hyres- respektive bostadsrättslagen samt skattelagstiftningen ses över. Status: Statskontoret har på uppdrag från regeringen utrett möjligheterna att öka uthyrningen av privatbostäder, rapporten redovisades den 30 juni Kommuner kan söka s.k. 37-medel för att utveckla arbetet med att förmedla privatbostäder till nyanlända 17 Förbättra de nyanländas förmåga att betala för sin bostad Etableringsersättnings- och socialförsäkringssystemet måste anpassas för att säkerställa att nyanlända kan betala hyra för olika typer av boendelösningar. Med nuvarande regelverk kan nyanlända till exempel inte få bostadsersättning eller bostadsbidrag för del i bostad och som inneboende. Status: Initiativ saknas för att förändra bostadsersättningen till nyanlända som idag inte medger ersättning för t.ex. delad bostad eller inneboende. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 aviserat en översyn av bostadsbidragssystemet. Direktiv är inte beslutade. 18 Utöka antalet Mötesplatser Mötesplatser och information är ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och SKL. Målet är att förenkla processen för nyanlända och öka effektiviteten för de involverade aktörerna. Erfarenheterna av projektet är goda. Regeringen bör ge myndigheterna i uppdrag att utöka verksamheten till fler orter, inte minst i glesbygdskommuner. Mötesplatserna kan också utvecklas till att omfatta hela etableringstiden. Status: Regeringen har förlängt uppdraget till myndigheterna t.o.m Regeringen har även tillsatt en statlig utredning om en organisation för lokal statlig service som påverkar frågan. Prognoser, statistik och uppföljning 19 Utveckla mottagandeprognoserna Kommunerna är beroende av bra prognoser för att kunna planera sin verksamhet. Det behövs säkrare prognoser och staten måste utveckla verktyg för att kunna ta fram regionala och lokala mottagandeprognoser. Migrationsverket bör ges i uppdrag att i samråd med SKL ta fram planeringsunderlag och prognoser för mottagandet av asylsökande och nyanlända på regional och lokal nivå. Status: Inom Migrationsverket pågår Migrationsalgoritmprojektet som bland annat tar fram verktyg för utfallanalyser i bosättningen på regional nivå. Projektet presenterar arbetet på en slutkonferens i december. 20 Inför samordningsnummer för asylsökande Ett samordningsnummer som den asylsökande erhåller tidigt i processen och som kan registreras på LMA-kortet är en viktig förutsättning för enklare informationsöverföring

219 (24) mellan stat, kommuner och landsting. Till exempel kan patientsäkerheten öka och övergångar mellan skolor, skolformer och gymnasieprogram underlättas. Förutsättningarna för att använda samordningsnummer har utretts av Skatteverket och Migrationsverket och ett antal lagar och förordningar behöver justeras. Möjligheten för personer med samordningsnummer att få e-legitimation måste också ses över. För identifiering och uppföljning av papperslösa behöver det säkerställas att även inaktiva samordningsnummer kan användas. Status: Skatteverket har på uppdrag av regeringen och i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Skolverket utrett förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige erhålla samordningsnummer. Uppdraget redovisades till Finansdepartementet i april I budgetproposition för 2018 finns inga skrivningar om ytterligare initiativ i frågan. 21 Förbättra uppföljning och statistik över mottagandet Uppföljningen och statistiken över mottagandet måste samordnas mellan statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner. För att bättre spegla det faktiska mottagande av olika kategorier asylsökande och nyanlända behöver uppföljningsmått och statistik ses över och kunna brytas ner på regional och lokal nivå. Status: SKL har en pågående dialog med Migrationsverket och Länsstyrelserna om utveckling av statistiken. 22 Ge Migrationsverket skyldighet att informera kommuner och landsting om asylsökande och nyanlända Kommunerna måste få information om asylsökande i såväl anläggningsboende som eget boende och nyanlända som bosätter sig i kommunen. Det är nödvändigt för att kunna planera, erbjuda och genomföra kommunala åtaganden inom t.ex. socialtjänst och skola. Migrationsverket måste få en skyldighet att informera kommunen om asylsökande och nyanlända som bor där. Sekretessregler behöver också ses över för att säkerställa att information om asylsökande och nyanlända kan ges till kommuner. Migrationsverket måste också få en skyldighet att lämna uppgifter till landstingen om nyanlända som folkbokförs. Det är av stor vikt för att landstingen ska kunna erbjuda hälsoundersökning till de som inte nåtts av ett sådant erbjudande under asyltiden och till efterkommande anhöriga. Högsta prioritet ska även ges åt att utveckla Migrationsverkets system för digital överföring av information till kommuner och landsting. Status: SKL har i två skrivelser hemställt till socialdepartementet om att genomföra nödvändiga författningsändringar vad gäller kontaktuppgifter till asylsökande och nyanlända. SKL har även tillskrivit justitiedepartementet om behov av information till kommuner i samband med bosättning samt har i andra sammanhang tagit upp frågor om behov

220 (24) av information om asylsökande som bor i kommunen. Frågan berör även den pågående statliga Mottagandeutredningen. 23 Öka tillgången till individbaserad statistik för socialtjänst och skola Nationell och individbaserad statistik för ökad kunskap om kvalitet och resultat i skolan och om barn i samhällsvård måste utvecklas och göras tillgänglig. Det är en förutsättning för att analyser ska kunna göras om insatser till asylsökande och nyanlända barn och unga utifrån ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv. Barn i asylsökande familjer saknas för närvarande helt i den officiella statistiken. Samordningsnummer kommer att kunna göra det möjligt att skapa individbaserad statistik. Status: Frågan om individbaserad statistik för socialtjänst ingår i den pågående utredningen S 2017:03 Översyn av socialtjänstlagen. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande 1 dec Etableringen på arbetsmarknaden 24 Kommuner och regioner måste kunna få ta ett större ansvar för etableringsinsatser Den nationella styrningen av etableringsinsatser för nyanlända måste förändras från detaljstyrning till målstyrning och regelverken och resurserna göras mer flexibla. Det skulle möjliggöra ett bättre nyttjande av kommunernas lokala förankring, kapacitet och erfarenheter. Det skulle också kunna ge ett bättre nyttjande av de samlade resurser som finns för utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Utifrån en gemensam analys av lokala möjligheter och behov bör en överenskommelse kunna träffas mellan Arbetsförmedling, kommun och region om hur ansvaret och de statliga medlen för utformning och utförande av etableringsinsatser ska fördelas dem emellan. Det möjliggör till exempel att vuxenutbildningen och lokala företag i högre utsträckning kan utföra arbetsförberedande utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser som svarar mot lokala behov. Sfi, svenska som andraspråk, samhällsorientering, vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser kan samordnas i sammanhållna paket. Kommunernas ofta väl utvecklade samarbete med det lokala näringslivet kan ytterligare bidra till att utveckla etableringsinsatserna. Status: Den pågående statliga arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) har i ett tilläggsdirektiv bland annat fått uppdrag att analysera och lämna förslag om hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas, och hur enskilda kommuner, i de fall det är effektivt, i högre grad ska kunna medverka i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken samt hur arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning ska kunna samverka med relevanta aktörer på regional och nationell nivå i syfte att stärka kompetensförsörjningen. Slutbetänkande senast den 31 januari Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) har fått i uppdrag av regeringen att främja samverkan mellan kommun och arbetsförmedling samt att utveckla nya former för samverkan.

221 (24) 25 Främja samråd och ge utökade befogenheter för regional samverkan Regionala samråd mellan kommunala och statliga aktörer i ett län eller en region om frågor som behöver hanteras samlat över kommungränser måste främjas. För det krävs att vissa beslutsbefogenheter och statliga medel ses över. En försöksverksamhet som utgår från regionala samråd kan pröva och utveckla olika arbetssätt och innehåll i en utökad samverkan. Status: Inom ramen för Samverkansdelegationen där Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan, länsstyrelserna och SKL ingår, utreds för närvarande hur den regionala samverkan kan främjas och utvecklas. SKL följer och deltar i arbetet. DUA:s uppdrag berör också frågor om regional samverkan, se punkten ovan. Vidare kräver statsbidraget för yrkesvux från i år att minst tre kommuner ska samverka vilket också SKL verkat för. Det är dock viktigt att samverkan får ske utifrån funktionella samverkanskluster vilka inte alltid sammanfaller med regionsstrukturen. 26 Inför möjlighet till avtalssamverkan mellan kommuner En generell rätt till avtalssamverkan mellan kommuner, mellan landsting och mellan kommuner och landsting bör införas. Det skulle till exempel bidra till att öka utbudet av kommunala etableringsinsatser. Status: Ingår i utredningsdirektiv (2017:13) Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Utredningen har lämnat delbetänkande 30 oktober 2017 om avtalssamverkan mellan kommuner som nu är ute på remiss. 27 Analysera skillnaderna i etableringsuppdraget och framgångsfaktorerna Det är en alltför liten andel som arbetar eller studerar efter att de lämnat etableringsinsatserna, som pågår upp till 24 månader. Skillnaderna är stora mellan män och kvinnor. Det finns också stora variationer mellan kommuner och mellan regioner - skillnader som inte har naturliga förklaringar utifrån läget på den lokala arbetsmarknaden eller de nyanländas utbildningsbakgrund. Målet med etableringsinsatserna är att nyanlända ska etablera sig i arbetslivet eller studera. Tillsammans med regionala och kommunala aktörer behöver Arbetsförmedlingen göra en analys av skillnader i arbetssätt och förutsättningar och av vad som ger framgång i etableringsarbetet. Utifrån analysen kan aktörerna dra lärdom både från goda exempel och från det som inte fungerar bra. Slutsatserna kan användas för att utveckla arbetssätten både hos Arbetsförmedlingen och hos samverkande aktörer. Status: Arbetsförmedlingen har genomfört en första analys över skillnaderna i etableringsuppdraget och tar fram ett verktyg för uppföljning. SKL följer arbetet.

222 (24) 28 Följ hur tillfälliga uppehållstillstånd påverkar etablering på arbetsmarknaden Stärkta incitament för att snabbt ta ett arbete kan leda till att nyanlända akademiker väljer ett mindre kvalificerat arbete framför att delta i ett snabbspår eller i kompletterande utbildningar som kan ta längre tid. Regeringen och arbetsmarknadens parter måste följa upp sådana eventuella konsekvenser av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen innebär bland annat att den som har ett arbete kan få permanent uppehållstillstånd. Status: Arbetsförmedlingen har i sin utgiftsprognos från oktober 2017 visat på första indikationer att deltagare med tillfälliga uppehållstillstånd har större fokus på att snabbt hitta ett arbete. SKL ser också inom arbetet med snabbspåren att färre deltagare söker sig till dem samt fler avbrott. Det är angeläget att fortsatt och samlat följa utvecklingen. 29 Säkerställ kompetensförsörjningen inom sfi Flera åtgärder behövs för att säkerställa kompetensförsörjningen inom sfi och svenska som andraspråk. Det måste finnas en inriktning i lärarutbildningen för sfi-lärare och delar av utbildningen kan vara arbetsplatsförlagd så att de studerande tidigt blir en resurs för sfi-verksamheten. Utbildningarna måste också dimensioneras efter behoven, till exempel genom att lokalisera utbildningar där de behövs. Möjligheter till vidareutbildning måste också finnas för att ta till vara befintlig kompetens. Utvecklingen av tjänster för e-lärande inom sfi och svenska som andraspråk för nyanlända måste främjas. Status: Läs mer om SKL:s åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi. Den statliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U 2016:06) har i delbetänkande juni 2017 bland annat föreslagit att det bör övervägas om en lärarexamen med inriktning sfi och svenska som andraspråk i vuxenutbildningen ska införas samt att lärare i sfi som saknar legitimation ges förutsättningar att stegvis utbilda sig samtidigt som de är kvar i verksamheten i stället för att som i dag anställas under ett år i taget. Utredningen ska i slutbetänkande som ska lämnas senast i mars 2018 också ta ställning till vilken form som bäst lämpar sig för behörighetsgivande fortbildning, utbildningsvägar för sfi-lärare liksom frågan om de ekonomiska förutsättningarna att delta i sådan utbildning, samt möjligheten att läsa svenska som andraspråk inom ramen för fler utbildningar. SKL följer utredningens arbete men poängterar vikten av kraftfulla och omedelbara åtgärder från regeringen för att hantera den akuta lärarbristen inom sfi. 30 Möjliggör ett nationellt sammanhängande system för validering För att korta inträdet på arbetsmarknaden är validering av utbildning och yrkeskunskaper en viktig etableringsinsats. Valideringen behöver utvecklas, fler nyanlända behöver genomgå validering, det måste gå fortare än idag och bristande kunskaper i svenska får inte vara ett hinder. Ansvaret att leda och samordnat följa utvecklingen inom olika

223 (24) myndighetsområden måste hållas samman av en instans. Valideringsdelegationen kan tillfälligt fungera som en sådan men på sikt krävs en permanent lösning. Informationen till nyanlända om hur man kan komplettera och få sin utbildning godkänd i Sverige måste också utvecklas. Den tidiga kompetenskartläggning som Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att genomföra är viktig för att identifiera yrkesgrupper och ge rätt information. Status: Valideringsdelegationen kan tillfälligt fungera som en sådan instans men på sikt krävs en permanent lösning. 31 Individualisera etableringstiden efter den nyanländas behov Eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika individer behöver etableringsuppdraget kunna anpassas och i vissa fall förlängas. Etableringsinsatserna måste kunna fortsätta efter 24 månader om det påtagligt ökar individens möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Det kan också bidra till att fler som har behov av utbildning väljer att studera något som på sikt kan leda till en mer långsiktig etablering som gynnar både individen och samhället. Status: Från den 1 januari 2018 gäller ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Nyanlända kan delta i etableringsinsatser under maximalt 24 månader under en ramtid på tre år. Det innebär en ökad flexibilitet men medger inte längre tid med insatser inom etableringen. 32 Stimulera en anpassning av vuxenutbildningen till de nyanländas förutsättningar Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver förstärka samverkan i syfte att öka möjligheterna för nyanlända att studera inom vuxenutbildningen före och efter etableringen. Olika stöd behövs också för kommunernas och utbildningsanordnarnas utvecklingsarbete. Till exempel genom resurser för studiehandledning på modersmål, utvecklad studie- och yrkesvägledning, kompetensutveckling för personal och utveckling av språkanpassade läromedel. Status: Regeringen har givit uppdrag till Skolverket att ta fram ett stödmaterial som ska underlätta för kommunerna att kombinera kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) med andra delar av kommunal vuxenutbildning (Komvux) till en utbildning anpassad för främst nyanlända personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag som har kort utbildning. Uppdraget ska redovisas i olika delar november 2017 till juli SKL följer. Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) har fått i uppdrag av regeringen att främja samverkan mellan kommun och arbetsförmedling samt att utveckla nya former för samverkan. Stöd behövs också i form av resurser för studiehandledning på modersmål, utvecklad studie- och yrkesvägledning, kompetensutveckling för personal och utveckling av språkanpassade läromedel.

224 (24) 33 Se över förutsättningarna för studiefinansiering för nyanlända Det är för få nyanlända som hinner gå igenom grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning under tiden de har etableringsersättning. För att fler nyanlända ska ha möjlighet och vilja att satsa på utbildning bör förutsättningarna för studiefinansiering efter etableringen bli bättre. Studiefinansiering bör bygga på högre grad av subvention ju längre den nyanlända står från arbetsmarknaden. Det förebygger också ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Samtidigt är ett fungerande system för validering viktigt så att nyanlända inte tvingas läsa in det de redan kan. Status: Vissa initiativ har tagits. Studiestartsstöd har införts från 2 juli Regeringen har också i budgetpropositionen för 2018 aviserat att studerande i åldern år som har studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan och som därefter utan avbrott fortsätter studier på ett introduktionsprogram eller påbörjar studier på grundläggande eller gymnasial nivå inom Komvux eller motsvarande utbildning i folkhögskola under vissa förutsättningar bör kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Förändringen föreslås gälla från 1 juli Skapa ett nytt etableringsspår för kortutbildade nyanlända år Nyanlända unga vuxna med kort utbildningsbakgrund och med ett långt arbetsliv framför sig, behöver bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar etablering på arbetsmarknaden. Målet för gruppen bör vara en utbildningsnivå som minst motsvarar yrkesutbildning på gymnasienivå. Ett särskilt etableringsspår bör inrättas för unga nyanlända, som innehåller olika delar i en sammanhållen utbildning som individanpassas, är förankrad hos privata och offentliga arbetsgivare och kan pågå upp till sex år. Status: Se status under punkten 33 ovan som kan underlätta studier för en del av målgruppen och under viss tid. SKL pekar dock i förslaget på vikten av en sammanhållen och målgruppsanpassad utbildning i ett särskilt etableringsspår. 35 Etableringsersättningen behöver räknas upp och glappet åtgärdas SKL har sedan etableringsreformen genomfördes påtalat vikten av att åtgärda glappet, det vill säga nyanländas försörjning innan första utbetalning av etableringsersättning. Till exempel kan dagersättningen i samband med utskrivning från Migrationsverket höjas. Etableringsersättningen måste regelbundet räknas upp för att garantera nyanlända en skälig levnadsnivå utan kompletterande ekonomiskt bistånd. Det nuvarande utbetalningsdatum som infaller omkring den 10:e varje månad är inte anpassat till när hyra och andra räkningar vanligtvis ska betalas, vilket skapar ekonomiska problem för den enskilde. Utbetalningsdatum bör flyttas fram till den 25:e i månaden. Status: Regeringen har aviserat i budgetpropositionen för 2018 att glappet ska åtgärdas, information om tid för införande saknas.

225 (24) 36 Säkerställ försörjningen under tiden för ansökan om förlängt uppehållstillstånd Regelverket behöver förändras, så att den som ansöker om förlängt uppehållstillstånd inte omfattas av LMA under tiden som ansökan prövas. Socialförsäkringsbalkens regler måste också ändras så att personer som ansöker om förlängt uppehållstillstånd kan få socialförsäkringsförmåner under tiden som Migrationsverket handlägger ansökan, även om det första tillståndet går ut i tid. Status: Riksdagen har den 15 juni fattat beslut om prop. 2017/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Lagstiftningen trädde i kraft 1 augusti Integration i samhället 37 Samordna utveckling av information till nyanlända Nationella lösningar och digitala tjänster med generell samhällsinformation behöver tas fram. De kan både rikta sig till individer och vara ett stöd för till exempel bibliotek och medborgarkontor, dit många asylsökande och nyanlända vänder sig för att söka information och komma i kontakt med myndigheter. Regeringen behöver samordna insatser och stöd för detta. Status: Det pågår många olika initiativ. Migrationsverket är färdledande myndighet inom e-sam för livshändelse Ny i Sverige, länsstyrelserna ansvarar för informationsportalen informationsverige.se, Arbetsförmedlingen har uppdrag att ta fram information om arbetsmarknaden till nyanlända, mm. SKL följer de enskilda initiativen och fortsatta stöd- och samordningsbehov. 38 Förtydliga kraven på tolkar och öka antalet utbildningsplatser Tillgången till tolkar behöver öka och kompetensnivån höjas. Staten kan skydda tolktiteln genom tydligt definierade utbildningskrav. De som inte lever upp till kraven kan istället åta sig enklare uppdrag som språkbiträden. Förändringen är en förutsättning för att kommuner och landsting ska få en bättre kontroll vid upphandling av tolktjänster. Nivån på kontakttolkutbildningen måste höjas för att möta de kvalifikationer som efterfrågas av kommuner och landsting. Antalet utbildningsplatser på kontakttolkutbildningen måste öka för att täcka framtida behov. Auktorisationen av tolkar måste få tillräckliga resurser. Status: Regeringen har tillsatt en statlig utredning om effektiva och ändamålsenliga tolktjänster. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 12 december Utveckla stimulansmedel inom kultur- och fritidsområdet Instifta nya och vidareutveckla särskilda stimulansmedel riktade till föreningar och organisationer inom fritids- och kulturområdet. Dessa kan bland annat medverka till att främja satsningar på integration och etablering på lokal och regional nivå.

226 (24) Stimulansmedlen ska även täcka kommunernas merkostnader till följd av insatser och aktiviteter som sker, till exempel för lokaler som de tillhandahåller och för administration. Status: Regeringen har i budgetproposition för 2018 aviserat fortsatta satsningar på folkbildnings- idrott- och kulturområdet och lyfter folkrörelsernas betydelse i integrationsarbetet. Anknytande områden är satsningar på socialt och ekonomiskt utsatta områden och delegationen mot segregation. SKL följer hur satsningarna främjar utveckling, integration och etablering på regional och lokal nivå, men också vilken ekonomisk och annan påverkan de får för kommuner och landsting. Det är viktigt att anknytande satsningar i största möjliga mån kompletterar varandra utan att parallella stuprör bildas och ger verksamheterna planeringsförutsättningar och kontinuitet. 40 Stärk och stimulera kommunernas arbete med inkludering Kommunernas arbete med att främja inkludering och motverka polarisering behöver stärkas och metoderna behöver utvecklas, grundat på nationella och internationella erfarenheter. Insatserna för att stödja metodutveckling till exempel när det gäller medborgardialog behöver förstärkas. Status: SKL får under totalt 3,250 mnkr från regeringen för ett projekt som syftar till att stärka kommuner i sitt strategiska arbete med medborgardialog i frågor som rör flyktingmottagande och integration. Målet är att under perioden nå ut till minst 150 kommuner med kompetensstärkande insatser. Målgrupp för arbetet är förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner. Särskild målgrupp är tjänstemän på strategisk nivå. En delredovisning av arbetet har lämnats i april Öka skyddet för förtroendevalda Det blir allt vanligare med hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda, tjänstemän och andra personer som utför uppdrag i demokratins tjänst, bland annat från extremistiska grupper som kan ha främlingsfientlig inriktning. Strafflagstiftningen för sådana brott behöver stärkas. Status: SKL får sammanlagt 2,6 mnkr kr från Regeringen/Kulturdepartementet för insatser för att stödja och utveckla medlemmarnas systematiska arbete för att förbygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. En delredovisning har lämnats till departementet, där SKL redovisar hittills genomfört arbete och hur detta ska fortsätta inför valet Behovet av en skärpt lagstiftning upprepas liksom behovet av någon form av nationell mobilisering mot hot och hat.

227 (24) Barn och unga 42 För över ansvaret för det initiala mottagandet av ensamkommande barn till staten Ett statligt ansvar för ankomstboendet för ensamkommande barn skulle skapa förutsättningar för ett stabilare system vid både litet och stort mottagande och en bättre situation för de mest ansträngda mottagningskommunerna. Förslaget skulle framför allt innebära färre flyttar och tydligare steg i processen för barnen. Migrationsverket, som ansvarar för asylprocessen i stort och som har tillgång till statistik och gör prognoser, bör därför även ansvara för det initiala ankomstboendet under de första två månaderna. Under perioden på ankomstboendet kan tidigare åldersbedömning göras samt hälsoundersökning och utredning av barnets behov inför fortsatt placering i kommun. Migrationsverket kan vidare säkerställa att barnet får information om asylprocessen och i ett tidigt skede förbereds för ett eventuellt avslag. Migrationsverket kan också prioritera de som i ett tidigt skede inte anses ha skäl att stanna och utveckla en särskild process för dessa. De stordriftsfördelar staten har innebär sannolikt att ett statligt ansvar för det initiala ankomstboendet blir billigare och mer effektivt. Boenden kan spridas till fler län. Migrationsverket och kommunerna kan upprätta samarbete kring fortsatt placering i ett tidigt skede. Status: Ingår i den statliga Mottagandeutredningen (A 2015:02). Slutbetänkande 31 mars Förtydliga anknytningsbegreppet för anvisning av ensamkommande barn För att möjliggöra trygga och säkra anknytningsanvisningar och förhindra att ensamkommande barn far illa behöver definitionen av begreppet anhörig eller annan närstående tydliggöras och tillämpas på samma sätt av samtliga Migrationsverkets mottagningsenheter. Under 2016 var det fortfarande en majoritet av de ensamkommande barnen som anvisades till en kommun där det fanns en anknytning, som vi vissa fall kan vara väldigt svag. Status: Migrationsverket har genomfört rättsutredningen Definition av begrepp relaterade till anvisningssystemet av ensamkommande barn (diarienummer ) tagit fram en reviderad verksgemensam standard för kommunanvisning av barn utan vårdnadshavare (MIG: I- 21a/2017). Implementering och utvärdering pågår. SKL följer. 44 Skapa anpassade boendelösningar för ensamkommande över 18 år När ensamkommande asylsökande barn fyller 18 år ska de återgå till Migrationsverkets anläggningsboende; detta enligt intentionerna med det kommande ersättningssystemet från 1 juli Dessa unga ensamkommande riskerar att mista tryggheten i boendet och sin plats i skolan de börjat på. Migrationsverket bör ges i uppdrag att skapa anpassade

228 (24) boendelösningar för denna målgrupp, där ungdomarna t.ex. kan få läxhjälp och annat vuxenstöd, vilket gynnar en fortsatt god integration. Status: SKL har uppvaktat regeringen om att ge Migrationsverket ett sådant uppdrag. Migrationsverket har uppdraget att tillhandahålla anpassade boenden för de som har särskilda behov men kommer inte inom befintligt bestånd för anläggningsboenden kunna tillgodose en närhetsprincip till tidigare boende inom kommunal omsorg. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat medel till kommunerna under i syfte att möjliggöra för kommuner att låta ensamkommande, asylsökande ungdomar som fyller 18 år att bo kvar i kommunen. SKL skriver om förutsättningarna för det på hemsidan. 45 Ge asylsökande som fyllt 18 år rätt att påbörja och fortsätta utbildning Asylsökande unga som flyttar till en ny kommun efter 18 års ålder har inte rätt att fortsätta sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram i den nya kommunen, men kan fortsätta sina påbörjade studier om det finns möjlighet att pendla. Asylsökande elever har enbart rätt att fortsätta sin utbildning i den nya kommunen om de studerar på ett nationellt program. Asylsökande unga som har avslutat introduktions-programmet och därmed blivit behöriga till ett nationellt program, har inte rätt att påbörja ett sådant om de har fyllt 18 år. Skollagen bör ändras så att asylsökande har möjlighet att studera i gymnasieskolan på samma grunder som övriga ungdomar. Status: Förslagen i regeringens proposition 2016/17:190 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun innebär att asylsökande gymnasieelever får rätt att fortsätta på ett introduktionsprogram och även påbörja nya introduktionsprogram i den nya kommunen om de har fyllt 18 år och flyttar. Förslagen träder i kraft den 1 november I budgetproposition för 2018 och höständringsbudgeten för år 2017 framgår att kommunernas möjlighet att erbjuda asylsökande elever som fyllt 18 år utbildning på nationella program bör öka genom statlig ersättning via Migrationsverket. Det är särskilt angeläget då handläggningstider varit långa och asylsökande elever hunnit uppnå behörighet till nationellt program, men först efter 18 års ålder. Regeringen ser inga hinder i relation till gällande regelverk att erbjuda asylsökande som fyllt 18 år utbildning på nationella gymnasieprogram. 46 Stärk socialtjänstens möjlighet att arbeta med tidigt, samordnat och riktat stöd Ett stort mottagande skapar ett ökat tryck på socialtjänsten och kan resultera i en mycket omfattande myndighetsutövning. Socialtjänstens möjlighet att arbeta med tidigt, samordnat och riktat stöd behöver därför stärkas för att kunna ge tidiga riktade insatser, som så kallad service, utanför myndighetsutövningen - alltså innan anmälan och

229 (24) utredning. Arbete med riktat stöd behöver regleras och möjliggöra viss dokumentation och uppföljning. Med en förändrad lagstiftning får socialtjänsten möjlighet att ge mer lättillgängligt stöd till bland annat asylsökande och nyanlända barn, unga och familjer, i samverkan med skolan, barn- och elevhälsovården, hälso- och sjukvården med flera. Socialtjänstens arbete utgör en viktig stödprocess i den större etableringsprocessen och kan på detta sätt utvecklas utifrån rådande situation. Status: Ingår i den pågående utredningen S 2017:03 Översyn av socialtjänstlagen. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande 1 dec Särskilt delbetänkande om denna fråga planeras till februari Säkerställ lagstiftning mot barnäktenskap och ta fram vägledning till kommuner Svensk lag medger inte att en omyndig person ingår äktenskap. Barnäktenskap ska därmed inte accepteras och det måste finnas en tydlig samsyn i hur kommunerna hanterar detta. När barn blir placerade med personer de, enligt lag eller sed i hemlandet, är gifta med utan en ordentlig skyddsutredning, riskerar de att utsättas för övergrepp, hot och våld. Dessutom riskeras barnens rätt till utbildning att inte tillgodoses. Lagstiftningen mot barnäktenskap måste därför skärpas och Socialstyrelsen bör ges ett uppdrag att ta fram tydligare nationellt stöd och vägledning för hur socialtjänsterna utifrån barnens bästa ska göra en säker bedömning av barnets situation då det lever med en vuxen make eller maka. Status: Statlig utredning pågår, (Dir 2017:25) Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv, delbetänkande 6 december 2017, slutrapport 1 december Socialstyrelsen har fått uppdrag om socialtjänstens handläggning av ärenden gällande barn som kommer till Sverige och som uppges vara gifta, Slutredovisning 30 november 2017, färdigt metodstöd februari Förändra systemet med gode män Lagen om god man för ensamkommande barn bör avskaffas och ersättas med ett nytt regelverk om professionella företrädare som har specialistkompetens och som bättre kan möta de ensamkommande barnens behov. En sådan företrädare kan ha hand om ett tjugotal barn samtidigt och rutinerna är inarbetade. Om barnet sedan får uppehållstillstånd ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses, precis som för andra barn i Sverige. Status: SKL:s styrelse har tillskrivit regeringen senast den 7 april Länsstyrelserna har rapporterat regeringsuppdrag om tillsyn av ställföreträdarnas förvaltning av huvudmannens tillgångar, och Riksrevisionens granskning av kommunernas förutsättningar för gode män och förvaltare ska redovisas i december. Justitiedepartementet kommer att göra en samlad bedömning, och återkomma om vad som behöver göras. När det gäller åtgärder i enlighet med de delar av SKL:s skrivelse som

230 (24) avser lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn finns inga aktiviteter aviserade. 49 Tillåt tillfälliga och flexibla lösningar för asylsökande barns skolgång. I det läge då en kommun tar emot många asylsökande under kort tid - barn och ungdomar som sedan flyttar till andra kommuner - är det orimligt att kräva en skolgång som uppfyller alla krav från början. Under särskilt svåra omständigheter bör det vara möjligt att få göra undantag från kraven på att omedelbart erbjuda asylsökande elever undervisning i alla ämnen och enligt gällande timplan samt av legitimerade och behöriga lärare. Det bör också finnas möjligheter för kommuner att skapa flexibla lösningar som exempelvis för- respektive eftermiddagsundervisning. Kommentar: Åtgärdsförslaget är i nuläget mindre aktuellt men för en situation med ökat mottagande finns det ändå skäl att överväga denna typ av lättnader. I skollagen finns ett krav på att huvudmannen ska bedöma nyanlända elevers kunskaper inom två månader. I utredningen Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) föreslås att det ska upprättas en individuell studieplan för nyanlända elever inom två månader från mottagandet i det svenska skolväsendet. (SKL har avstyrkt den föreslagna tidsramen två månader.) Till exempel dessa tidsatta krav skulle det under en period av högt mottagande kunna finnas skäl att förhålla sig mer flexibelt till. Även andra undantag kan övervägas. 50 Stärk kompetensen att undervisa nyanlända elever. Fler lärare måste kunna undervisa nyanlända elever. Kunskaper om att undervisa nyanlända elever ingår ofta inte i dagens grundutbildningar för lärare. Även personal inom elevhälsan och studie- och yrkesvägledare behöver få ökade kunskaper om hur de på ett bra sätt kan stödja och vägleda nyanlända elever. Staten bör erbjuda sådana kompetenssatsningar som riktar sig till lärare, studie- och yrkesvägledare samt personal inom elevhälsan. Utifrån den aktuella bristen på lärare och annan skolpersonal är det angeläget att mer kompetensutveckling erbjuds på distans. Status: Skolverket och Nationellt centrum för svenska som andraspråk har fått uppdrag och erbjuder insatser som riktar sig till samtliga huvudmän för grund- och gymnasieskolor samt alla nivåer i styrkedjan. Skolverket gör också riktade insatser till de skolhuvudmän som har tagit emot en stor andel nyanlända elever i förhållande till sin folkmängd. Därutöver erbjuds nationella skolutvecklingsprogram med uppdragsutbildningar för samordnare, huvudmän, lärare, förskollärare och studiehandledare. Det finns även en särskild nätbaserad distanskurs och uppdragsutbildning för studie- och yrkesvägledare. Insatser är angelägna även för kopplingen mellan nyanländas lärande och elevhälsans insatser. 51 Ta fram stöd för bedömning av utländsk utbildning vid antagning till gymnasieskolan

231 (24) Inom antagningen till gymnasieskolan gör huvudmannen bedömningar av betyg för elever som kommer från olika länder för att se om eleven på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne och därmed kan anses behöriga till gymnasieskolan. Huvudmännen behöver stöd i dessa ofta svåra bedömningar. Skolverket i samråd med Universitets- och högskolerådet föreslås få i uppdrag att ta fram en bedömningshandbok och ett centralt bedömningsstöd, i första hand avseende länder varifrån stora flyktinggrupper kommer. Status: I budgetproposition för 2018 framgår att huvudmännen ska få stöd för att på språkintroduktion göra en bedömning av nyanlända gymnasieelevers kunskaper och tidigare utbildning. SKL är positiva till ett bedömningsstöd som kan användas i gymnasieskolan, men vi ser behov av att det även tas fram ett stöd som kan användas för en rättssäker och likvärdig bedömning då eleverna ansöker till gymnasieskolan. Då handlar det om att ta ställning till betyg från andra länder. 52 Utred om studier i modersmålet ska ge meritpoäng Idag ger flera års studier i moderna språk meritpoäng, medan studier i form av modersmålsundervisning inte ger meritpoäng. Det är inte ovanligt att nyanlända elever läser svenska eller engelska istället för ett modernt språk. Nyanlända elever som inte hunnit läsa moderna språk missgynnas, trots att deras modersmål utgör en viktig resurs i samhället. Staten bör se över om eleverna kan ges meritpoäng för språkstudier i modersmålet, så att modersmålsundervisning under flera år förbättrar möjligheterna till högskolestudier. Status: Tillträdesutredningen föreslår i sitt slutbetänkande att meritpoäng för vissa gymnasiekurser i matematik och språk som ges som ett tillägg till meritvärdet i urvalet ska tas bort. Utredningen föreslår att systemet med meritpoäng ska avskaffas från och med antagningen I det fall denna förändring genomförs kommer frågan om meritpoäng för studier i modersmål inte att vara aktuell. Om systemet med meritpoäng kvarstår förslaget. SKL följer den fortsatta beredningen av tillträdesutredningens förslag. 53 Inför en rätt att examinera elever på engelska En del nyanlända elever har en nästan fullständig gymnasieutbildning men börjar ändå på språkintroduktion där de förlorar värdefull tid och motivation. Kommunerna behöver därför ges möjlighet att examinera välutbildade elever på engelska inom ramen för gymnasieskolan. Skolverket håller på att kartlägga behoven av att erbjuda gymnasieutbildning på engelska för nyanlända elever. Det skulle kunna vara en fördel för elever med gedigen skolbakgrund och goda kunskaper i engelska. Status: Skolverket har kartlagt behoven av engelskspråkig undervisning i gymnasieskolan för nyanlända elever. Studien visar att det verkar vara ett fåtal nyanlända elever som eventuellt kan delta i och som gynnas av

232 (24) engelskspråkig undervisning. Det är möjligt för huvudmannen att göra bedömningar om lämpliga upplägg av utbildningen utifrån individens förutsättningar och vilka möjligheter det finns i verksamheten. Mot bakgrund av detta utgår punkten tills vidare. Hälsa 54 Utveckla hälso- och sjukvårdsupplysningen för ökad tillgänglighet Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården handlar om bemötande och förtroende samt att skapa förståelse för vart man kan vända sig i vården och vad den kan erbjuda. Regeringen bör ge 1177 medel för att utveckla hälso- och sjukvårdsupplysning via telefon och webb på de vanligaste språken bland asylsökande. Utvecklingen görs i samarbete med alla landsting och i hela Sverige. Status: SKL och landstingen jobbar tillsammans med 1177 för att utveckla informationen men lyfter även att staten ska skjuta till medel. 55 Utveckla arbetet med hälsoundersökningar Lärdomarna från det utvecklingsarbete kring hälsoundersökningar som nu genomförs av Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten behöver förvaltas och vidareutvecklas till ett konkret stöd för landstingens metodutveckling på området. Status: Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har, i samverkan med SKL, genomfört ett projekt i syfte att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera hälsoundersökningar av asylsökande. Kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i landstingen. Se rapport. 56 Ge nyanlända information om tandvård Inom vuxentandvården, som är ett statligt ansvar, behöver särskilda insatser göras för att informera nyanlända om munhygien, förebyggande åtgärder, hur tandvårdssystemet fungerar och vilka stöd som finns att tillgå. Informationen till allmänhet och patienter bör förstärkas. Insatsen bör ha ett hälsofrämjande perspektiv, med riktade informationsinsatser till vissa grupper, och omfatta samtliga tandvårdsstöd. Status: Regeringen konstaterar i proposition 2016/17:153 att förstärkta informationsinsatser behövs för att nå de grupper som i dag trots behov inte besöker tandvården. Regeringen föreslår att Socialstyrelsen, i samverkan med bl.a. Folkhälsomyndigheten och SKL, bör ta fram ett underlag för hur olika grupper skulle kunna få bättre information om tandvård. 57 Utvärdera hur psykisk ohälsa och missbruk utvecklas hos nyanlända samt stärk det suicidpreventiva arbetet Arbetet med att följa utvecklingen av den psykiska ohälsan och missbruk bland asylsökande och nyanlända, särskilt hos ensamkommande barn, behöver stärkas och socialtjänsten behöver mer behovsanpassat kunskaps- och utvecklingsstöd. Statens

233 (24) institutionsstyrelses (SiS) möjligheter att tillhandahålla tillräckligt antal platser som täcker kommunernas behov måste säkerställas. Det suicidpreventiva arbetet behöver också stärkas, exempelvis genom att ge Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja och samordna kommuners och landstings suicidpreventiva arbete under de kommande åren. Det kan handla dels om en förlängning i tiden av Folkhälsomyndighetens nuvarande uppdrag, dels en utökning av uppdraget på regional och lokal nivå. Status: Regeringen har i budgetpropositionerna för 2017 och 2018 presenterat anslag för att motverka psykisk ohälsa i gruppen asylsökande och nyanlända. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i april 2017 fått uppdrag om kartläggning/uppföljning av missbruk hos ensamkommande. Statens institutionsstyrelse har tillförts medel för utökat antal vårdplatser och ytterligare satsningar har aviserats Suicidprevention för ensamkommande barn och unga ingår i Socialstyrelsens kompetenscentrum. SKL följer initiativen. 58 Följ upp konsekvenserna av mottagandet av barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har i sina hemländer inte haft tillgång till habilitering eller hjälpmedel och har därför stora behov. Det är vanligt att vårdgivaren ser brister i utredning och bedömningar. Hjälpmedelsbehovet är betydande och mycket tid läggs på utprovning och förskrivning. Det förekommer att vårdgivarna möter funktionsnedsättningar som tidigare varit vanliga i Sverige, men som inte längre förekommer i så stor utsträckning. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kommer sannolikt att uppmärksammas i större utsträckning framöver. Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndigheten bör ges i uppdrag att göra uppföljningar av konsekvenserna av mottagandet för huvudmännen avseende resurser, kompetensfrågor, undanträngningseffekter och samverkan med Migrationsverket. Status: SKL följer utvecklingen. Ersättningar till kommuner och landsting 59 Förbättra och effektivisera utbetalningen av ersättningar Migrationsverket behöver ges formell möjlighet att betala ut ersättningar i förskott, direkt i samband med ansökan. Ersättningarna för asylsökande barns skolgång bör förenklas genom att en schablonersättning införs och betalas ut utan ansökan. Schablonen bör baseras på ålder och inte på faktiskt studiedeltagande. Alternativet är ett system där kommunerna får ersättning efter rapportering av att eleven påbörjat (och eventuellt avslutat) utbildningen.

234 (24) Ersättningarna för asylsökandes sjukvård kan förändras på så sätt att landstingen löpande fakturerar staten för faktiska kostnader på motsvarande sätt som man idag fakturerar utomlänsvård. Migrationsverket bör återuppta utvecklingen av ett webbaserat system för ansökan och uppföljning av utbetalade bidrag Status: Ingår i den statliga Mottagandeutredningen A 2015:02. Slutbetänkande 31 oktober Inför nya ersättningar för att samtliga kommunala kostnader ska täckas Beredskapsersättningen för mottagande av ensamkommande barn behöver ses över när det gäller konstruktion och ersättningsnivå. I kapitel 1 föreslås att staten tar över ansvaret för det initiala mottagandet och ankomstboenden för asylsökande ensamkommande barn. Om så inte sker måste staten ta fullt ekonomiskt ansvar genom att ersätta berörda kommuner fullt ut för faktiska kostnader. Status: Ingår i den statliga Mottagandeutredningen (A 2015:02). Slutbetänkande 31 mars Höj ersättningsnivåerna i befintliga ersättningar Nivåerna på ersättningarna för asylsökande elever, som idag utgår från genomsnittseleven, måste höjas för att motsvara målgruppens genomsnittliga kostnader. Ersättningen för asylsökande elever i grund- och gymnasiesärskola behöver höjas för att täcka faktisk kostnad. De föreslagna nya dygnsersättningarna för ensamkommande barn måste justeras utifrån faktiska kostnader för placeringarna och utifrån den faktiska sammansättningen när det gäller olika placeringsformer. Ersättningen för ensamkommande unga över 18 år bör betalas ut utan krav på att den unge får studiehjälp Se över ersättningen vid ankomst och mottagande av ensamkommande barn Beredskapsersättningen för mottagande av ensamkommande barn behöver ses över när det gäller konstruktion och ersättningsnivå. I kapitel 1 föreslås att staten tar över ansvaret för det initiala mottagandet och ankomstboenden för asylsökande ensamkommande barn. Om så inte sker måste staten ta fullt ekonomiskt ansvar genom att ersätta berörda kommuner fullt ut för faktiska kostnader. Differentiera, bredda och förläng ersättningen för flyktingmottagande Schablonersättningen för flyktingmottagandet måste differentieras på fler åldersgrupper och utvidgas för att täcka fler kostnader. Det gäller till exempel kostnader för ekonomiskt bistånd och merkostnader för bosättning. Det behöver också klargöras under hur lång tid som schablonersättningen avser att täcka kommunernas merkostnader. Utgångspunkten bör vara tiden fram till att de nyanlända kommer i egen försörjning. Ju längre den reella etableringsperioden är, desto större är de

235 (24) kommunala kostnaderna för till exempel ekonomiskt bistånd. Idag har många nyanlända ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd efter etableringstidens slut. Förslaget i kapitel 2 om möjlighet till förlängning av etableringstiden kan dock minska behovet av ekonomiskt bistånd. Status: Ingår delvis i den statliga Mottagandeutredningen (A 2015:02). Slutbetänkande 31 mars Genomför regelbundna översyner av ersättningarna i samråd mellan staten och SKL Regelbundna översyner behöver göras av ersättningarnas effektivitet och nivå utifrån kostnadsutvecklingen, antal asylsökande och nyanlända och deras bakgrund samt andra omvärldsfaktorer av betydelse. Ändrad ambitionsnivå, till exempel utökade möjligheter/ rättigheter till vuxenutbildning, förlängd etableringsperiod eller andra ökade krav på kommunerna måste åtföljas av reviderade ersättningar. Regelbundna översyner av ersättningssystemet bör göras i samråd mellan staten och SKL. Status: Ingår i den statliga Mottagandeutredningen (A 2015:02). Slutbetänkande 31 mars Forskning och utveckling 65 Avsätt medel för forskning och utveckling Särskilda medel bör avsättas under en femårsperiod för att finansiera och samordna tillämpad och empiriskt grundad forskning som rör mottagande och integration i kommunerna. Forskningen ska lyfta fram framgångsfaktorer och behov av förändrade spelregler för att nyanlända ska kunna komma in i det svenska samhället på ett bra sätt. Forskningen bör utgå från ett brett samhällsperspektiv och knyta an till frågor som rör lokal och regional utveckling, tillväxtarbete, socialt arbete, digitalisering samt samhällsbyggande och samhällsplanering. Status: Regeringen har i forskningspropositionen 2016/17:50 "Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft" föreslagit att ett tioårigt nationellt forskningsprogram om migration och integration bör inrättas av Vetenskapsrådet i samverkan med andra relevanta forskningsfinansiärer och aktörer. Regeringen har även uppdragit åt Länsstyrelsen Skåne att göra fördjupningar om psykisk hälsa i utbildningsplattformen för samhälls- och hälsokommunikation till nyanlända, så kallad MILSA. Plattformen är ett samarbete mellan länsstyrelserna, kommunala och regional aktörer och företrädare för akademin i Sverige. SKL kommer att följa satsningarna och framhåller vikten av tillämpad forskning som stödjer aktuellt utvecklingsarbetet på lokal och regional nivå som rör mottagande och integration.

236 KS Motion med begäran om uppvaktning av Sveriges Kommuner & Landsting kring kostnader för flyktingmottagning. Under de tolv år vi ledde Skurups Kommun tecknades inget avtal med Migrationsverket kring flyktingmottagning. Orsaken till detta var att vi ansåg att staten inte tog ansvar för de kostnader som efterhand uppkommer i kommunerna. När vi tillträdde 2003 behövde 4% av befolkningen ekonomiskt bistånd, och när vi lämnade 2014 behövde endast 2% av befolkningen ekonomiskt bistånd. Den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd uppgick 2015 till 4,1 mkr. I de kommuner som tagit emot flyktingar under perioden ser utvecklingen helt annorlunda ut. Med samma låga kostnad som Skurup per invånare borde exempelvis Eslöv haft en kostnad på cirka 9 mkr 2015 för ekonomiskt bistånd. I verkligheten var den 29,5 mkr. Om Malmö haft samma låga kostnad per invånare som Skurup skulle kostnaden för 2015 legat på cirka 87 mkr. I verkligheten var den drygt 1 miljard kronor. I och med den tvångslagstiftning vilken nu gäller kring mottagning av flyktingar, kommer våra kommuninvånare antingen att få avstå välfärd eller betala högre kommunalskatt för att bekosta den av staten beslutade flyktingmottagningen. PWC har tittat på Malmö kommun och konstaterar att skatten måste höjas med drygt 6 kr fram till Annars väntar nerskärningar på hundratals miljoner kronor per år. Det Finanspolitiska Rådet har beställt en rapport från forskare vid Linneuniversitetet i Växjö kallad Flykting-invandring-sysselsättning. Forskarna har studerat alla de flyktingar över 18 år som kom till Sverige under åren och fått uppehållstillstånd. Ur rapporten framgår att en flykting kostat i genomsnitt 142 tkr per år de första sju åren i Sverige, och att endast 60% av männen och 40% av kvinnorna är sysselsatta sju år efter att de fått uppehållstillstånd. Eftersom staten i bästa fall täcker kostnaderna de två första åren, uppstår i kommunerna stora kostnader exempelvis för ekonomiskt bistånd. Undertecknad föreslår därför att Skurups Kommun uppvaktar Sveriges Kommuner och Landsting, och kräver att staten istället svarar för kostnaderna under tio år efter att uppehållstillstånd erhållits. Skurup Niklas Sjöberg (SkuP)

237 Protokollsutdrag 1 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 74 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om flyktingmottagning Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen påminner om att det enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 18 framgår att motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslår följande: Huvudförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen avslås. Alternativförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion följande: Att Skurups Kommun omedelbart ska upphöra med all form av flyktingmottagning tills staten tar sitt fulla ekonomiska ansvar. Det vill säga i minst tio år svarar för alla uppkomna kostnader Sveriges migrationspolitik och fördelning av bosättning för nyanlända invandrare är en statlig angelägenhet. Enligt 5, lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Lagstiftningen innebär att en kommun inte kan vägra ta emot nyanlända invandrare som anvisats till kommunen, utan skulle i så fall göra sig skyldig till lagtrots. Syftet med bosättningslagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och kunna påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Enligt lagen fördelas ansvaret för mottagandet utifrån kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och övrigt mottagande av nyanlända i kommunen. Regeringen har beslutat om länstalen för 2018, det vill säga hur många som ska tas emot för bosättning i respektive län. För Skånes del är länstalet för år nyanlända ( ). Utifrån detta har länsstyrelsen i Skåne fastställt kommuntal och för 2018 uppgår antalet anvisade till 35 ( ) för Skurups kommuns del. Länsstyrelsens beslut om fördelning kan inte överklagas. Ersättningen för mottagandet består dels av ett grundbelopp, kr för 2017, och dels av ett schablonbelopp per person om ( kr för Justerandes signatur

238 Protokollsutdrag 2 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 74 Dnr KS personer över 65 år) kr för Härutöver kan kommunen söka ersättning för särskilda kostnader, bland annat för äldre, sjuka och funktionshindrade. Schablonbeloppet betalas ut under två år och ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel: mottagande och praktisk hjälp vid bosättning särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg med mera utbildning i svenska för invandrare samhällsorientering tolk andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. För ensamkommande barn finns ett särskilt ersättningssystem med ett grundbelopp på kr samt schablon på kr/dygn. Även här kan särskilda kostnader återsökas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 23: Huvudförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen avslås samt att kommunstyrelsen påminner om att det enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 18 framgår att motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Alternativförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen bifalles samt att kommunstyrelsen påminner om att det enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 18 framgår att motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Kommunfullmäktige , 255: Kommunfullmäktige beslutar att motionen ska tas upp till behandling och att remittera den till kommunstyrelsen. Justerandes signatur

239 Protokollsutdrag 3 (3) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 74 Dnr KS Kommunfullmäktige , 180: Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

240 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 23 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om flyktingmottagning Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Huvudförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen avslås samt att kommunstyrelsen påminner om att det enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 18 framgår att motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Alternativförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen bifalles samt att kommunstyrelsen påminner om att det enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 18 framgår att motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion följande: Att Skurups Kommun omedelbart ska upphöra med all form av flyktingmottagning tills staten tar sitt fulla ekonomiska ansvar. Det vill säga i minst tio år svarar för alla uppkomna kostnader Sveriges migrationspolitik och fördelning av bosättning för nyanlända invandrare är en statlig angelägenhet. Enligt 5, lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Lagstiftningen innebär att en kommun inte kan vägra ta emot nyanlända invandrare som anvisats till kommunen, utan skulle i så fall göra sig skyldig till lagtrots. Syftet med bosättningslagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och kunna påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Enligt lagen fördelas ansvaret för mottagandet utifrån kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och övrigt mottagande av nyanlända i kommunen. Regeringen har beslutat om länstalen för 2018, det vill säga hur många som ska tas emot för bosättning i respektive län. För Skånes del är länstalet för år nyanlända ( ). Utifrån detta har länsstyrelsen i Skåne fastställt kommuntal och för 2018 uppgår antalet anvisade till 35 ( ) för Skurups kommuns del. Länsstyrelsens beslut om fördelning Justerandes signatur

241 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 23 Dnr KS kan inte överklagas. Ersättningen för mottagandet består dels av ett grundbelopp, kr för 2017, och dels av ett schablonbelopp per person om ( kr för personer över 65 år) kr för Härutöver kan kommunen söka ersättning för särskilda kostnader, bland annat för äldre, sjuka och funktionshindrade. Schablonbeloppet betalas ut under två år och ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel: mottagande och praktisk hjälp vid bosättning särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg med mera utbildning i svenska för invandrare samhällsorientering tolk andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. För ensamkommande barn finns ett särskilt ersättningssystem med ett grundbelopp på kr samt schablon på kr/dygn. Även här kan särskilda kostnader återsökas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 255: Kommunfullmäktige beslutar att motionen ska tas upp till behandling och att remittera den till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige , 180: Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Nyström (SD) yrkar att motionen bifalles. Magnus Alm (S) yrkar att motionen avslås. Magnus Alm (S) yrkar att kommunstyrelsen till kommunfullmäktige påtalar att det enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 18 framgår att motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-), Christian Björkqvist, kanslichef Justerandes signatur

242 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Motion från Niklas Sjöberg (-) om flyktingmottagning Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion följande: Att Skurups Kommun omedelbart ska upphöra med all form av flyktingmottagning tills staten tar sitt fulla ekonomiska ansvar. Det vill säga i minst tio år svarar för alla uppkomna kostnader Sveriges migrationspolitik och fördelning av bosättning för nyanlända invandrare är en statlig angelägenhet. Enligt 5, lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Lagstiftningen innebär att en kommun inte kan vägra ta emot nyanlända invandrare som anvisats till kommunen, utan skulle i så fall göra sig skyldig till lagtrots. Syftet med bosättningslagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och kunna påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Enligt lagen fördelas ansvaret för mottagandet utifrån kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och övrigt mottagande av nyanlända i kommunen. Regeringen har beslutat om länstalen för 2018, det vill säga hur många som ska tas emot för bosättning i respektive län. För Skånes del är länstalet för år nyanlända ( ). Utifrån detta har länsstyrelsen i Skåne fastställt kommuntal och för 2018 uppgår antalet anvisade till 35 ( ) för Skurups kommuns del. Länsstyrelsens beslut om fördelning kan inte överklagas. Ersättningen för mottagandet består dels av ett grundbelopp, kr för 2017, och dels av ett schablonbelopp per person om ( kr för personer över 65 år) kr för Härutöver kan kommunen söka ersättning för särskilda kostnader, bland annat för äldre, sjuka och funktionshindrade. Schablonbeloppet betalas ut under två år och ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel: mottagande och praktisk hjälp vid bosättning särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg med mera utbildning i svenska för invandrare samhällsorientering Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

243 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS tolk andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. För ensamkommande barn finns ett särskilt ersättningssystem med ett grundbelopp på kr samt schablon på kr/dygn. Även här kan särskilda kostnader återsökas. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Motionärens förslag strider mot bosättningslagen, se redogörelse ovan. Ekonomi Det kan alltid diskuteras huruvida det statliga ersättningssystemet täcker kommunens kostnader för mottagandet av nyanlända invandrare. Ytterst beror detta på hur väl integrationen lyckas och hur snabbt en nyanländ är självförsörjande. Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Nej Kommentar: 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Nej Kommentar: 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Nej Kommentar: 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej Kommentar: 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Nej Kommentar: Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

244 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunfullmäktige, , 255 Motion, , Niklas Sjöberg (-) Kommunövergripande staben Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Kanslichef Christian Björkqvist Niklas Sjöberg Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

245 Motion kring Skurups Kommun mottagning av flyktingar. Förra våren lämnade jag in en motion kring de ekonomiska förutsättningarna för att ta emot flyktingar i kommunen. Denna ligger sannolikt kvar längt ner i vänsterstyrets byrålåda. (bilaga 1) Konsekvenserna av att frågan inte prövats är nu uppenbara inom våra kärnverksamheter, varför jag nu väljer att skriva en ny motion i ämnet och kräver att denna hanteras skyndsamt. Undertecknad föreslår Att Skurups Kommun omedelbart ska upphöra med all form av flyktingmottagning tills staten tar sitt fulla ekonomiska ansvar. Det vill säga i minst tio år svarar för alla uppkomna kostnader- Skurup Niklas Sjöberg

246 Bilaga 1 Motion med begäran om uppvaktning av Sveriges Kommuner & Landsting kring kostnader för flyktingmottagning. Under de tolv år vi ledde Skurups Kommun tecknades inget avtal med Migrationsverket kring flyktingmottagning. Orsaken till detta var att vi ansåg att staten inte tog ansvar för de kostnader som efterhand uppkommer i kommunerna. När vi tillträdde 2003 behövde 4% av befolkningen ekonomiskt bistånd, och när vi lämnade 2014 behövde endast 2% av befolkningen ekonomiskt bistånd. Den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd uppgick 2015 till 4,1 mkr. I de kommuner som tagit emot flyktingar under perioden ser utvecklingen helt annorlunda ut. Med samma låga kostnad som Skurup per invånare borde exempelvis Eslöv haft en kostnad på cirka 9 mkr 2015 för ekonomiskt bistånd. I verkligheten var den 29,5 mkr. Om Malmö haft samma låga kostnad per invånare som Skurup skulle kostnaden för 2015 legat på cirka 87 mkr. I verkligheten var den drygt 1 miljard kronor. I och med den tvångslagstiftning vilken nu gäller kring mottagning av flyktingar, kommer våra kommuninvånare antingen att få avstå välfärd eller betala högre kommunalskatt för att bekosta den av staten beslutade flyktingmottagningen. PWC har tittat på Malmö kommun och konstaterar att skatten måste höjas med drygt 6 kr fram till Annars väntar nerskärningar på hundratals miljoner kronor per år. Det Finanspolitiska Rådet har beställt en rapport från forskare vid Linneuniversitetet i Växjö kallad Flykting-invandring-sysselsättning. Forskarna har studerat alla de flyktingar över 18 år som kom till Sverige under åren och fått uppehållstillstånd. Ur rapporten framgår att en flykting kostat i genomsnitt 142 tkr per år de första sju åren i Sverige, och att endast 60% av männen och 40% av kvinnorna är sysselsatta sju år efter att de fått uppehållstillstånd. Eftersom staten i bästa fall täcker kostnaderna de två första åren, uppstår i kommunerna stora kostnader exempelvis för ekonomiskt bistånd. Undertecknad föreslår därför att Skurups Kommun uppvaktar Sveriges Kommuner och Landsting, och kräver att staten istället svarar för kostnaderna under tio år efter att uppehållstillstånd erhållits. Skurup Niklas Sjöberg

247

248 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 76 Dnr KS Förslag till svar på motion från Jörgen Sjöslätt (C) m fl om skrivelse angående polismyndighetens långa handläggningstider av tillstånd Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse ärendet vara allsidigt belyst. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen bifalles och att kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppdrag att ta fram förslag till skrivelse och anta skrivelsen innan den skickas. Sammanfattning av ärendet I en motion från Jörgen Sjöslätt (C) m fl föreslår att Skurups kommun skickar en skrivelse till Polismyndigheten i Skåne där problematiken kring långa handläggningstider för tillstånd avseende användande av offentlig plats tas upp och att vi kräver att åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problemen. Beslutsunderlag Motion, daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 25: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen bifalles och att kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppdrag att ta fram förslag till skrivelse och anta skrivelsen innan den skickas. Kommunfullmäktige , 374: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Magnus Alm (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Beslutet skickas till: Jörgen Sjöslätt (C). Justerandes signatur

249 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 25 Dnr KS Förslag till svar på motion från Jörgen Sjöslätt (C) m fl om skrivelse angående polismyndighetens långa handläggningstider av tillstånd Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anse ärendet vara allsidigt belyst och föreslå kommunfullmäktige att motionen bifalles och att kommunstyrelsens arbetsutskott får i uppdrag att ta fram förslag till skrivelse och anta skrivelsen innan den skickas. Sammanfattning av ärendet I en motion från Jörgen Sjöslätt (C) m fl föreslår att Skurups kommun skickar en skrivelse till Polismyndigheten i Skåne där problematiken kring långa handläggningstider för tillstånd avseende användande av offentlig plats tas upp och att vi kräver att åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problemen. Beslutsunderlag Motion, daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 374: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Jörgen Sjöslätt (C) yrkar att motionen bifalles. Magnus Alm (S) yrkar i det fall motionen bifalles ska kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att ta fram förslag till skrivelse och anta skrivelsen innan den skickas. Beslutet skickas till: Jörgen Sjöslätt (C). Justerandes signatur

250 åö CENTERPARTIET Motion. Skrivelse angående polismyndighetens långa handläggningstider av tillstånd. På polismyndighetens hemsida " framgår det att "Just nu har vi långa handläggningstider så gör din ansökan i god tid." I en tidningsartikel i skd den 20/7( se bilaga), står att läsa om näringsidkaren Kjell Lenngrens planer på att ha en glassvagn vid hamnen i Simrishamn i somras och att planerna gick i stöpet på grund av polisens långa handläggningstider. Enligt artikeln var handläggningstiden då upp till åtta veckor och Liselotte Grant, sektionschef på rättsenheten Syd förvaltningsrätt rekommenderade att man sökte tillstånd sex månader i förväg. Detta är bara ett exempel på hur polisens långa handläggningstider av tillstånd försvårar för våra näringsidkare och förhindrar nya jobb. Exemplet kunde lika bra ha varit från Skurups kommun. För att samhället ska växa och må bra behövs företag. Det är i små och växande företag som nya jobb skapas. Vi vill förenkla krånglet för småföretagare, därför tycker vi det är viktigt att polismyndigheten jobbar snabbare och blir mer serviceinriktad när det gäller handläggningstider av tillstånd. Det är rimligt att de som söker tillstånd får svar inom två veckor. Med anledning av ovanstående föreslår undertecknade: -att Skurups kommun skickar en skrivelse till Polismyndigheten i Skåne där problematiken kring de långa handläggningstiderna för tillstånd i enlighet med ovan tas upp och att vi kräver att åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problemen. Skurup

251 SKÅNSKA DAGBLADET B TORSDAG 20 JULI 2017 Kundtjänst: Prenumeration och privatannonser Redaktion: Gamla torg 5, Sjöbo E-post: red.sydost@skd.se. Tf platsansv. f isens p [iotipiesä "jag hade tänkt lägga ut jobbet på ungdomar" SIMRISHAMN Simrishamnsbon Kjell Lenngrens planer på ha en glassvagn i hamnen i Simrishamn i sommar krusades av polisens långa handläggning av ärendet. - Det var som att få en slägga i huvudet och jag var tvungen att avboka köpet av glassvagnen, säger han. Han trodde att han hade gjort allt rätt. Det var inga problem att av kommunen få tillstånd att sälja glass från en glassvagn på en plats i hamnen. Han besökte banken och fick ett lån för glassvagnen och hade ordnat personal. - Jag hade tänkt lägga ut jobbet på ungdomar som skulle sälja- "glass, säger han.; ' Det var bara en detalj till som fattades:- Polisens tillstånd. Tidigare behandlades ärenden- om bru- : kahdet åv offentlig plats av Ystads polisstation. Nu skulle handlingarna skickas till polismyndigheten i Malmö. -Jag skickade in en an- sökan i början av juni och r de svarade enligt mejl i slutet av månaden, "Vi har dessvärre underbemanning på sex personer för att handlägga hela Skåne, handläggningstiderna är upp till åtta veckor." Svaret kom som en överraskning för Kjell Lenngren. Den 50-årige entreprenören har 14 års erfarenhet av glassförsäljning i egen lokal och driver en restaurang med uteservering i Simrishamn blev uppbragd över byråkratin. - Nu är allt lagt i Malmö och de har inte tillräckligt med personal vad jag förstår efter effektiviseringen av polismyndigheten. Även om polisen är underbemannad kan jag inte förstå att de inte snabbt kan sätta en stämpel på papperen där allt var klart, säger han. ' JAG MEJLADE TILL HANDLÄGGAREN ATT SÄSONGENÄR SLUT NÄR TILLSTÅN- DET ÄR KLART, - Jag mej lade till handläggaren att säsongen är slut när tillståndet är klart, för det är en kort säsong här. Konsekvensen blev förlorade feriejobb i Simrishamn. ; - Det hjälper inte att man koramer i så god tid med ansökan att man redan i år söker för nästa säsong, för man måste söka PersonaibHsg Den långa handläggningen av tillstånd för glassvagnen beror inte på polismyndighetens omorganisation den 1 januari 2015, utan på perso-. nalbrist. Avhopp, sjukskrivningar och tjänstledigheter inte har ersatts med vikarier på. grund av anställnihgstopp. Detta enligt Liselotte Grant, sektionschef på rättsenheten Syd förvaltningsrätt.,, - Personalbristen har tyvärr sammanfallit med högsäsong, men nytt för varje år, förklarar han. Kjell Lenngrens kollega Hasse Månsson i Skurup blev upprörd när han fick höra att polismyndigheten "lägger krokben för en näringsidkare på detta sätt", som han uttrycker det. - Jag säljer glass i Hässleholm och där fick jag tillstånd för en glassvagn inom fjorton dagar, men den kommunen är ett undantag från den centraliserade handläggningen, säger Hasse Månsson. JAR1MARKKAHEN text jari.rnarkkanen@skd.se förhoppningen är att vi snart ska klara inflödeinu, när anställningsstoppet har lättats något, säger hon. Hon rekommendet rar att man söker. tillstånd i god tid,. förslagsvis sex månader i förväg.

252 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 103 Dnr KS Förslag till svar på motion från Johan Bolinder (M) om hyreskontrakt i relation till etableringstid Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Huvudförslag Motionen bifalles. Alternativförslag Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Sammanfattning av ärendet Johan Bolinder har i Motion Hyreskontrakt i relation till etableringstid daterad föreslagit att hyreskontrakt för vilka kommunen ansvarar gentemot nyanlända sägs upp vid etableringstidens utgång. Den första mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft och alla kommuner ska kunna ta emot anvisade nyanlända för bosättning som erhållit uppehållstillstånd. Lagen avser att ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner och samtidigt förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Skurups kommun följer bosättningslagen och försöker erbjuda anvisade nyanlända skäliga bostäder till rimliga kostnader. Skurups kommun är nödsakade att teckna andrahandskontrakt med nyanlända för att nyanlända överhuvudtaget ska komma i fråga att erhålla en bostad i kommunen. Många fastighetsägare vill inte teckna förstahandskontrakt med enskilda hyresgäster. Det är därför angeläget att arbeta för att de nyanlända så snart de landat i sin bostad kan teckna förstahandskontrakt med sin hyresvärd precis som andra invånare i kommunen förväntas göra som flyttar till Skurups kommun och erhåller en bostad. Detta bör ske inom förslagsvis 6 månader från det att nyanlända erhöll en bostad. Det är viktigt att det kommunala bostadsbolaget i kommunen ligger i framkant med att teckna förstahandskontrakt med sina hyresgäster. I stället för att säga upp kontraktet med de nyanlända vid etableringstidens utgång bör den enskilde ha erhållit ett förstahandskontrakt med sin hyresvärd. Om förslaget i motionen blir verklighet kommer sannolikt en del nyanlända invånare bli hemlösa. Socialtjänsten, IFO kommer att ha ett ansvar för att tillförsäkra de hemlösa ett skäligt boende vilket kommer att bli både kostsamt för kommunen och en dålig lösning för den enskilde och dennes integration i samhället. Justerandes signatur

253 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 103 Dnr KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion, daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 32: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Huvudförslag Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Alternativförslag Motionen bifalles. Kommunfullmäktige , 373: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Johan Bolinder (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Kent Olsson (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Lars Nyström (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Niklas Sjöberg (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Johan Bolinder (M) yrkar att yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag blir kommunstyrelsens huvudförslag. Beslutet skickas till: Johan Bolinder (M). Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef. Anne Larsson, IFO-chef. Justerandes signatur

254 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 32 Dnr KS Förslag till svar på motion från Johan Bolinder (M) om hyreskontrakt i relation till etableringstid Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Huvudförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Alternativförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Johan Bolinder har i Motion Hyreskontrakt i relation till etableringstid daterad föreslagit att hyreskontrakt för vilka kommunen ansvarar gentemot nyanlända sägs upp vid etableringstidens utgång. Den första mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft och alla kommuner ska kunna ta emot anvisade nyanlända för bosättning som erhållit uppehållstillstånd. Lagen avser att ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner och samtidigt förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Skurups kommun följer bosättningslagen och försöker erbjuda anvisade nyanlända skäliga bostäder till rimliga kostnader. Skurups kommun är nödsakade att teckna andrahandskontrakt med nyanlända för att nyanlända överhuvudtaget ska komma i fråga att erhålla en bostad i kommunen. Många fastighetsägare vill inte teckna förstahandskontrakt med enskilda hyresgäster. Det är därför angeläget att arbeta för att de nyanlända så snart de landat i sin bostad kan teckna förstahandskontrakt med sin hyresvärd precis som andra invånare i kommunen förväntas göra som flyttar till Skurups kommun och erhåller en bostad. Detta bör ske inom förslagsvis 6 månader från det att nyanlända erhöll en bostad. Det är viktigt att det kommunala bostadsbolaget i kommunen ligger i framkant med att teckna förstahandskontrakt med sina hyresgäster. I stället för att säga upp kontraktet med de nyanlända vid etableringstidens utgång bör den enskilde ha erhållit ett förstahandskontrakt med sin hyresvärd. Justerandes signatur

255 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 32 Dnr KS Om förslaget i motionen blir verklighet kommer sannolikt en del nyanlända invånare bli hemlösa. Socialtjänsten, IFO kommer att ha ett ansvar för att tillförsäkra de hemlösa ett skäligt boende vilket kommer att bli både kostsamt för kommunen och en dålig lösning för den enskilde och dennes integration i samhället. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion, daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 373: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Johan Bolinder (M) yrkar med instämmande av Lars Nyström (SD) bifall till motionen. Magnus Alm (S) yrkar med instämmande av Jörgen Sjöslätt (C) att motionen ska anses besvarad med förvaltningens svar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på de framförda yrkandena och finner att förslaget att motionen ska anses besvarad ska vara huvudförslag. Förslaget att motionen ska bifallas ska vara alternatívförslag. Beslutet skickas till: Johan Bolinder (M). Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef. Anne Larsson, IFO-chef. Justerandes signatur

256 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Kommunstyrelsen Motion från Johan Bolinder (M) om hyreskontrakt i relation till etableringstid Sammanfattning av ärendet Johan Bolinder har i Motion Hyreskontrakt i relation till etableringstid daterad föreslagit att hyreskontrakt för vilka kommunen ansvarar gentemot nyanlända sägs upp vid etableringstidens utgång. Den första mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft och alla kommuner ska kunna ta emot anvisade nyanlända för bosättning som erhållit uppehållstillstånd. Lagen avser att ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner och samtidigt förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Skurups kommun följer bosättningslagen och försöker erbjuda anvisade nyanlända skäliga bostäder till rimliga kostnader. Skurups kommun är nödsakade att teckna andrahandskontrakt med nyanlända för att nyanlända överhuvudtaget ska komma i fråga att erhålla en bostad i kommunen. Många fastighetsägare vill inte teckna förstahandskontrakt med enskilda hyresgäster. Det är därför angeläget att arbeta för att de nyanlända så snart de landat i sin bostad kan teckna förstahandskontrakt med sin hyresvärd precis som andra invånare i kommunen förväntas göra som flyttar till Skurups kommun och erhåller en bostad. Detta bör ske inom förslagsvis 6 månader från det att nyanlända erhöll en bostad. Det är viktigt att det kommunala bostadsbolaget i kommunen ligger i framkant med att teckna förstahandskontrakt med sina hyresgäster. I stället för att säga upp kontraktet med de nyanlända vid etableringstidens utgång bör den enskilde ha erhållit ett förstahandskontrakt med sin hyresvärd. Om förslaget i motionen blir verklighet kommer sannolikt en del nyanlända invånare bli hemlösa. Socialtjänsten, IFO kommer att ha ett ansvar för att tillförsäkra de hemlösa ett skäligt boende vilket kommer att bli både kostsamt för kommunen och en dålig lösning för den enskilde och dennes integration i samhället. Konsekvensanalys/Överväganden - Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

257 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Laglighet och kommunens regler och/eller mål I Socialtjänstlagen 2 kap 1 står att varje kommun svarar för Socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Den första mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft och alla kommuner ska kunna ta emot anvisade nyanlända för bosättning som erhållit uppehållstillstånd. Ekonomi Förslaget medför ökade kostnader för försörjningsstödet genom inkvartering på hotell eller andra dyra boendealternativs lösningar. Erfarenheten från bl a Skurups kommun visar på att hotell och andra boende lösningar som erbjuds är mycket kostsamma. Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Bostad är grundläggande för ett socialt liv för barnen 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja Bostad är en förutsättning för att barn ska tillförsäkras en god hälsa 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja En bostad tillförsäkrar även handikappade barn en grundläggande trygghet Samråd -. Utvärdering och tidplan för uppföljning - Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

258 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion, daterad Individ- och familjeomsorgen Marcus Willman Kommundirektör Rickard Pettersson Förvaltningschef Beslutet skickas till: Johan Bolinder (M). Individ- och omsorgsförvaltningen. Rickard Pettersson, förvaltningschef. Anne Larsson, IFO-chef. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

259 moderaterna O-o i 9-, loifs MOTION: Hyreskontrakt i relation till etableringstid Den 24 oktober framkom det att Skurups kommun inte tillämpar den i andra kommuner så vanliga praxisen, att hyreskontrakt som kommunen sluter för nyanländas räkning också upphör i samband med att den lagstadgade etableringstiden om 2 år upphör och ansvaret för bostad övergår till den enskilda individen. Förfaringssättet borde vara självklart av flera skäl, då kommunen är i behov av dessa hyreskontrakt för andra individer, då förfarandet får utlåsningseffekter på hyresmarknaden och då förfarandet bryter mot likabehandlingsprincipen eftersom inga andra individer erbjuds livslånga hyreskontrakt vid behov och önskemål. Men även då incitamenten att hitta en egen bostad kraftigt försvagas om kommunen står som livslång garant. Således föreslås att: Att hyreskontrakt för vilka kommunen ansvarar gentemot nyanlända sägs upp vid etableringstidens utgång.

260 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 106 Dnr KS Förslag till svar på motion från Lars Nyström (SD) om att polisanmäla ensamkommande barn som ljugit om sin ålder Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Huvudförslag Motionen bifalles. Alternativförslag Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Lars Nyström (SD) föreslår i motion följande: Att Skurups kommun polisanmäler alla ensamkommande som ljugit om sin ålder för brott mot bidragsbrottslagen. Att Skurups kommun återkräver felaktigt utbetalda bidrag och/eller ersättningar från ensamkommande som ljugit om sin ålder. Skurups kommun har väl utarbetade rutiner för arbetet med anmälningar av misstänkta bidragsbrott. All handläggning av ärenden ska ske i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med de riktlinjer för försörjningsstöd som kommunstyrelsen har antagit. En individuell bedömning ska alltid göras och enligt riktlinjerna ska en polisanmälan enligt 6 bidragsbrottslagen ske när det finns anledning att anta att brott har begåtts. Belopp som någon fått obehörigen återkrävs med stöd av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Ensamkommande asylsökande som inte kan försörja sig själva kan ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det innebär att det är Migrationsverket som har det yttersta ansvaret att göra en anmälan om de får kännedom om förhållanden som gör att de misstänker bidragsbrott i det avseendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 41: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Justerandes signatur

261 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 106 Dnr KS Huvudförslag Motionen avslås. Alternativförslag Motionen bifalles. Kommunfullmäktige , 286: Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Nyström (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Niklas Sjöberg (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Johan Bolinder (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Jörgen Lidfeldt (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Kent Olsson (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag, d v s att motionen bifalles. Johan Bolinder (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag ska bli kommunstyrelsens huvudförslag. Kent Olsson (-) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskotts alternativförslag ska bli kommunstyrelsens huvudförslag. Maria Ivansson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsen arbetsutskotts huvudförslag, d v s att motionen avslås. Magnus Alm (S) yrkar bifall till kommunstyrelsen arbetsutskotts huvudförslag, d v s att motionen avslås. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsen arbetsutskotts förslag mot Johan Bolinders (M) och Kent Olssons (-) yrkande om vilket förslag som ska vara huvudförslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Johan Bolinders (M) och Kent Olssons (-) yrkande. Detta innebär att kommunstyrelsens huvudförslag till kommunfullmäktige blir att motionen bifalles samt att alternativförslaget blir att motionen avslås. Beslutet skickas till: Lars Nyström (SD). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

262 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 41 Dnr KS Förslag till svar på motion från Lars Nyström (SD) om att polisanmäla ensamkommande barn som ljugit om sin ålder Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Huvudförslag Motionen avslås. Alternativförslag Motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Lars Nyström (SD) föreslår i motion följande: Att Skurups kommun polisanmäler alla ensamkommande som ljugit om sin ålder för brott mot bidragsbrottslagen. Att Skurups kommun återkräver felaktigt utbetalda bidrag och/eller ersättningar från ensamkommande som ljugit om sin ålder. Skurups kommun har väl utarbetade rutiner för arbetet med anmälningar av misstänkta bidragsbrott. All handläggning av ärenden ska ske i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med de riktlinjer för försörjningsstöd som kommunstyrelsen har antagit. En individuell bedömning ska alltid göras och enligt riktlinjerna ska en polisanmälan enligt 6 bidragsbrottslagen ske när det finns anledning att anta att brott har begåtts. Belopp som någon fått obehörigen återkrävs med stöd av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Ensamkommande asylsökande som inte kan försörja sig själva kan ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det innebär att det är Migrationsverket som har det yttersta ansvaret att göra en anmälan om de får kännedom om förhållanden som gör att de misstänker bidragsbrott i det avseendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 286: Motionen remitteras till Justerandes signatur

263 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 41 Dnr KS kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Nyström (SD) yrkar med instämmande av Johan Bolinder (M) bifall till motionen. Magnus Alm (S) yrkar med instämmande av Maritha Johansson (S) att motionen avslås. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på framförda yrkanden och finner att avslag på motionen ska utgöra huvudförslag och bifall till motionen alternativförslag. Beslutet skickas till: Lars Nyström (SD). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

264 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Motion från Lars Nyström (SD) om att polisanmäla ensamkommande barn som ljugit om sin ålder Ärendebeskrivning Lars Nyström (SD) föreslår i motion följande: Att Skurups kommun polisanmäler alla ensamkommande som ljugit om sin ålder för brott mot bidragsbrottslagen. Att Skurups kommun återkräver felaktigt utbetalda bidrag och/eller ersättningar från ensamkommande som ljugit om sin ålder. Skurups kommun har väl utarbetade rutiner för arbetet med anmälningar av misstänkta bidragsbrott. All handläggning av ärenden ska ske i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med de riktlinjer för försörjningsstöd som kommunstyrelsen har antagit. En individuell bedömning ska alltid göras och enligt riktlinjerna ska en polisanmälan enligt 6 bidragsbrottslagen ske när det finns anledning att anta att brott har begåtts. Belopp som någon fått obehörigen återkrävs med stöd av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Ensamkommande asylsökande som inte kan försörja sig själva kan ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det innebär att det är Migrationsverket som har det yttersta ansvaret att göra en anmälan om de får kännedom om förhållanden som gör att de misstänker bidragsbrott i det avseendet. Laglighet Bidragsbrottslag (2007:612) Skurups kommuns riktlinjer för försörjningsstöd Ekonomi Vid misstanke om bidragsbrott sker återkrav enligt socialtjänstlagen. Perspektiv 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

265 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja eller Nej Kommentar: Ej tillämpligt Samråd Nej Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Kanslienheten Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Lars Nyström (SD). Christian Björkqvist, kanslichef. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

266 'Kd> Motion till Skurups kommunfullmäktige Polisanmäl alla ensamkommande som kommit till Skurups kommun och som har ljugit om sin ålder. Med rättsmedicinalverkets tester som nyligen utfördes på så kallade ensamkommande barn visade det sig att 76% ljugit om sin ålder och då står det klart att ålderslögner är frekvent förekommande i denna grupp. Testet utfördes på 581 personer och 442 personer bedömdes att vara över 18 år, antalet tester och att de gjordes av rättsmedicinalverket ger tyngd åt dessa seriösa fakta och data. Att tro att Skurups kommun är förskonat från denna typ av brottslighet är naivt. Därför måste Skurups kommun visa att denna typ av brottslighet inte är acceptabel och får följder. För att inte urholka kommuninvånarnas förtroende för kommunen finns det bara en signal som kommunen kan skicka och det är att sådant beteende polisanmäls och att kommunen kräver tillbaka de kostnader som kommunen drabbats av. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna på Att Skurups kommun polisanmäler alla ensamkommande som ljugit om sin ålder för brott mot bidragsbrottslagen. Att Skurups kommun återkräver felaktigt utbetalda bidrag och/eller ersättningar från ensamkommande som ljugit om sin ålder. Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se Hemsida: skurup.sd.se

267 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 107 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) m fl om arvoden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Huvudförslag Motionen avslås. Alternativförslag Motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) med flera föreslår i motion följande: Att en förtroendevald i Skurups Kommunkoncernen inte ska kunna erhålla mer i årlig ersättning från Skurups Kommunkoncernen än vad riksdagsledamot har i årlig ersättning.(för närvarande kr) Skurups kommuns arvodesbestämmelser för förtroendevalda har så sent som våren 2017 setts över och reviderats. Av 7 i bestämmelserna framgår att årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande avseende 100 procent uppdrag utgår med ett belopp lika riksdagsledamots årslön avseende heltidsuppdrag. Kommunstyrelsens ordförande har, utöver årsarvodet, inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, förlorad pensionsförmån, förlorad semesterförmån eller arvode för sammanträden och förrättningar för övriga förtroendeuppdrag som har ett direkt samband med huvuduppdraget (huvuduppdraget avser Kommunstyrelsen, dess utskott och Brottsförebyggande rådet). För uppdrag som inte har ett direkt samband med huvuduppdraget tillämpas arvodesbestämmelserna i övrigt, om inte annat beslutats. Enligt bestämmelserna ska arvoderad tid ägnas åt Skurups kommun. Dessa bestämmelser tillämpas även för kommunstyrelsens 2:e vice ordförande som arvoderas med 65 procent av riksdagsledamots lön. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Justerandes signatur

268 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 107 Dnr KS Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 42: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen avslås. Kommunfullmäktige , 290: Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Niklas Sjöberg (-) yrkar bifall till motionen. Kent Olsson (-) yrkar bifall till motionen. Magnus Alm (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag vilket innebär att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att motionen avslås. Magnus Alm (S) yrkar att kommunstyrelsen arbetsutskotts förslag ska vara kommunstyrelsens huvudförslag. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Magnus Alms (S) yrkande om huvudförslag och finner att kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag ska utgöra huvudförslag. Beslutet skickas till: Kent Olsson (-). Niklas Sjöberg (-). Sven Rosengren (-). Anders Kristiansen (-). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

269 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 42 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) m fl om arvoden Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) med flera föreslår i motion följande: Att en förtroendevald i Skurups Kommunkoncernen inte ska kunna erhålla mer i årlig ersättning från Skurups Kommunkoncernen än vad riksdagsledamot har i årlig ersättning.(för närvarande kr) Skurups kommuns arvodesbestämmelser för förtroendevalda har så sent som våren 2017 setts över och reviderats. Av 7 i bestämmelserna framgår att årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande avseende 100 procent uppdrag utgår med ett belopp lika riksdagsledamots årslön avseende heltidsuppdrag. Kommunstyrelsens ordförande har, utöver årsarvodet, inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, förlorad pensionsförmån, förlorad semesterförmån eller arvode för sammanträden och förrättningar för övriga förtroendeuppdrag som har ett direkt samband med huvuduppdraget (huvuduppdraget avser Kommunstyrelsen, dess utskott och Brottsförebyggande rådet). För uppdrag som inte har ett direkt samband med huvuduppdraget tillämpas arvodesbestämmelserna i övrigt, om inte annat beslutats. Enligt bestämmelserna ska arvoderad tid ägnas åt Skurups kommun. Dessa bestämmelser tillämpas även för kommunstyrelsens 2:e vice ordförande som arvoderas med 65 procent av riksdagsledamots lön. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 290: Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Magnus Alm (S) yrkar att motionen avslås. Justerandes signatur

270 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 42 Dnr KS Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på det framförda yrkandet och finner att arbetsutskottet bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Kent Olsson (-). Niklas Sjöberg (-). Sven Rosengren (-). Anders Kristiansen (-). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

271 Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Motion från Niklas Sjöberg (-) m fl om arvoden Ärendebeskrivning Niklas Sjöberg (-) med flera föreslår i motion följande: Att en förtroendevald i Skurups Kommunkoncernen inte ska kunna erhålla mer i årlig ersättning från Skurups Kommunkoncernen än vad riksdagsledamot har i årlig ersättning.(för närvarande kr) Skurups kommuns arvodesbestämmelser för förtroendevalda har så sent som våren 2017 setts över och reviderats. Av 7 i bestämmelserna framgår att årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande avseende 100 procent uppdrag utgår med ett belopp lika riksdagsledamots årslön avseende heltidsuppdrag. Kommunstyrelsens ordförande har, utöver årsarvodet, inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, förlorad pensionsförmån, förlorad semesterförmån eller arvode för sammanträden och förrättningar för övriga förtroendeuppdrag som har ett direkt samband med huvuduppdraget (huvuduppdraget avser Kommunstyrelsen, dess utskott och Brottsförebyggande rådet). För uppdrag som inte har ett direkt samband med huvuduppdraget tillämpas arvodesbestämmelserna i övrigt, om inte annat beslutats. Enligt bestämmelserna ska arvoderad tid ägnas åt Skurups kommun. Dessa bestämmelser tillämpas även för kommunstyrelsens 2:e vice ordförande som arvoderas med 65 procent av riksdagsledamots lön. Laglighet Kommunallagen, 4 kap 2, Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Skurups kommun (KF 145/2012, rev 239/2017) Ekonomi Nivån på arvoden och ersättningar till förtroendevalda påverkar ekonomiskt. Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention: 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Kommentar: Ej tillämpligt 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

272 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommentar: ej tillämpligt 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Kommentar: Ej tillämpligt 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Kommentar: Ej tillämpligt 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Kommentar: Ej tillämpligt Samråd Nej Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kanslienheten, Motion, Niklas Sjöberg (-) m fl, Kanslienheten Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Christian Björkqvist, kanslichef Motionärerna Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

273 Motion kring att förtroendevald i Skurups Kommun inte ska kunna erhålla mer i årlig ersättning från Skurups Kommunskoncernen än vad riksdagsledamots har i årlig ersättning. Enligt de tidigare arvodesreglerna skulle årsarvodet för Kommunstyrelsen ordförande avseende 100% uppdrag utgå med ett belopp lika riksdagsledamots årslön avseende heltidsuppdrag. Arvoderad tid skulle ägnas åt Skurups Kommun och tidsredovisas. Eftersom kravet på tidsredovisning nu tagit bort innebär det i praktiken att det nu är fritt fram att ta på sig obegränsat antal uppdrag både inom kommunkoncernen och i övrigt och detta är inte enligt vår mening acceptabelt. Med de uppdrag som nuvarande Kommunstyrelseordförande för närvarande innehar inom kommunkoncernen utgår en årlig ersättning med kr. Därför föreslår vi Att en förtroendevald i Skurups Kommunkoncernen inte ska kunna erhålla mer i årlig ersättning från Skurups Kommunkoncernen än vad riksdagsledamot har i årlig ersättning.(för närvarande kr) Skurup Kent Olsson Niklas Sjöberg Sven Rosengren Anders Kristiansen

274 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 108 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om Skurups kommuns yttrande till förvaltningsrätten Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Huvudförslag Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Alternativförslag Motionen bifalles. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion att det prövas om gällande delegationsordning följts och om återrapportering skett till kommunstyrelsen när det gäller yttranden till förvaltningsrätten i till exempel laglighetsprövningar. Det är riktigt som motionären skriver att det är kommunstyrelsen som företräder kommunen i exempelvis laglighetsprövningar. Kommunstyrelsens processbehörighet regleras i kommunallagen 6 kap 15 där det sägs att styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. I andra stycket sägs att detta också gäller mål där någon begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen i målet. I enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning, punkt 8.2.1, har kommunstyrelsens ordförande delegerat till kommundirektören (med rätt att vidaredelegera) att föra kommunens talan med mera i mål där det ankommer på kommunstyrelsen att föra talan eller svara. Talan ska alltid föras i enlighet med kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges beslut i ärendet. Kommundirektören har därefter vidaredelegerat detta till kanslichefen. Dessa delegationsbeslut har anmälts till kommunstyrelsen. Av praktiska skäl och då kommunstyrelsen sammanträder en gång per månad är det lämpligt att det finns ett utsett ombud som kan föra kommunens talan i samtliga ärenden och mål. Emellertid är det kanslienhetens uppfattning att yttranden till förvaltningsrätten i laglighetsprövningar bör behandlas av kommunstyrelsen, då detta kan ske med hänsyn till tidsaspekten. Denna rutin kommer att gälla framöver. Under 2017 införde kanslienheten som rutin att domar, i exempelvis laglighetsprövningar, anmäls till kommunstyrelsen som anmälningsärenden. Emellertid bör även yttranden med mera som avges i ett mål, anmälas till Justerandes signatur

275 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 108 Dnr KS kommunstyrelsen. Detta kommer därför att införas som rutin. Kanslienheten kommer även att se över rutinen hur yttranden till andra myndigheter med flera ska anmälas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 43: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Kommunfullmäktige , 317: Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Niklas Sjöberg (-) yrkar att motionen bifalles. Magnus Alm (S) yrkar att kommunstyrelsen arbetsutskotts förslag ska utgöra kommunstyrelsens huvudförslag och Niklas Sjöbergs (-) yrkande ska utgöra kommunstyrelsens alternativförslag. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på huruvida kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag ska utgöra huvudförslag och Niklas Sjöbergs (-) yrkande ska utgöra alternativförslag och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Magnus Alms (S) yrkande. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

276 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 43 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om Skurups kommuns yttrande till förvaltningsrätten Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion att det prövas om gällande delegationsordning följts och om återrapportering skett till kommunstyrelsen när det gäller yttranden till förvaltningsrätten i till exempel laglighetsprövningar. Det är riktigt som motionären skriver att det är kommunstyrelsen som företräder kommunen i exempelvis laglighetsprövningar. Kommunstyrelsens processbehörighet regleras i kommunallagen 6 kap 15 där det sägs att styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. I andra stycket sägs att detta också gäller mål där någon begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen i målet. I enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning, punkt 8.2.1, har kommunstyrelsens ordförande delegerat till kommundirektören (med rätt att vidaredelegera) att föra kommunens talan med mera i mål där det ankommer på kommunstyrelsen att föra talan eller svara. Talan ska alltid föras i enlighet med kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges beslut i ärendet. Kommundirektören har därefter vidaredelegerat detta till kanslichefen. Dessa delegationsbeslut har anmälts till kommunstyrelsen. Av praktiska skäl och då kommunstyrelsen sammanträder en gång per månad är det lämpligt att det finns ett utsett ombud som kan föra kommunens talan i samtliga ärenden och mål. Emellertid är det kanslienhetens uppfattning att yttranden till förvaltningsrätten i laglighetsprövningar bör behandlas av kommunstyrelsen, då detta kan ske med hänsyn till tidsaspekten. Denna rutin kommer att gälla framöver. Under 2017 införde kanslienheten som rutin att domar, i exempelvis laglighetsprövningar, anmäls till kommunstyrelsen som anmälningsärenden. Emellertid bör även yttranden med mera som avges i ett mål, anmälas till kommunstyrelsen. Detta kommer därför att införas som rutin. Kanslienheten kommer även att se över rutinen hur yttranden till andra myndigheter med Justerandes signatur

277 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 43 Dnr KS flera ska anmälas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Förslag till beslut under sammanträdet Magnus Alm (S) yrkar att motionen anses besvarad. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på det framställda yrkande och finner att arbetsutskottet bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-). Christian Björkqvist, kanslichef. Justerandes signatur

278 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Motion från Niklas Sjöberg (-) om Skurups kommuns yttrande till förvaltningsrätten Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion att det prövas om gällande delegationsordning följts och om återrapportering skett till kommunstyrelsen när det gäller yttranden till förvaltningsrätten i till exempel laglighetsprövningar. Det är riktigt som motionären skriver att det är kommunstyrelsen som företräder kommunen i exempelvis laglighetsprövningar. Kommunstyrelsens processbehörighet regleras i kommunallagen 6 kap 15 där det sägs att styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. I andra stycket sägs att detta också gäller mål där någon begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen i målet. I enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning, punkt 8.2.1, har kommunstyrelsens ordförande delegerat till kommundirektören (med rätt att vidaredelegera) att föra kommunens talan med mera i mål där det ankommer på kommunstyrelsen att föra talan eller svara. Talan ska alltid föras i enlighet med kommunstyrelsens eller kommunfullmäktiges beslut i ärendet. Kommundirektören har därefter vidaredelegerat detta till kanslichefen. Dessa delegationsbeslut har anmälts till kommunstyrelsen. Av praktiska skäl och då kommunstyrelsen sammanträder en gång per månad är det lämpligt att det finns ett utsett ombud som kan föra kommunens talan i samtliga ärenden och mål. Emellertid är det kanslienhetens uppfattning att yttranden till förvaltningsrätten i laglighetsprövningar bör behandlas av kommunstyrelsen, då detta kan ske med hänsyn till tidsaspekten. Denna rutin kommer att gälla framöver. Under 2017 införde kanslienheten som rutin att domar, i exempelvis laglighetsprövningar, anmäls till kommunstyrelsen som anmälningsärenden. Emellertid bör även yttranden med mera som avges i ett mål, anmälas till kommunstyrelsen. Detta kommer därför att införas som rutin. Kanslienheten kommer även att se över rutinen hur yttranden till andra myndigheter med flera ska anmälas. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

279 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Laglighet och kommunens regler och/eller mål I enlighet med kommunallagen 6 kap 15. Ekonomi Ingen ekonomisk påverkan Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja eller Nej Kommentar: Ej tillämpligt 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja eller Nej Kommentar: Ej tillämpligt 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja eller Nej Kommentar: Ej tillämpligt 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Ja eller Nej Kommentar: Ej tillämpligt 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja eller Nej Kommentar: Ej tillämpligt Samråd Nej Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

280 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kanslienheten Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Christian Björkqvist, kanslichef Niklas Sjöberg (-) Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

281 Motion kring tillämpning av Skurups Kommuns yttrande till förvaltningrätt m.fl När förvaltningsrätten begär ett yttrande från Skurups Kommun exempelvis i samband med överklagade KF-beslut så är det enligt min uppfattning Kommunstyrelsens som ska yttra sig. Det senast åren har yttrande skickats iväg som undertecknats av Kommunstyrelsens ordförande i vissa fall och kommunjurist i andra fall. Undertecknad vill att det prövas om gällande delegationsordning följts och om återrapportering skett till kommunstyrelsen. Skurup Niklas Sjöberg SKURUPS B KOMIVIUN Diarionr

282 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 109 Dnr KS Förslag till svar på motion från Anders Bengtsson (L) om omarbetning och revidering av kommunens s k nyckeltal Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Sammanfattning av ärendet Anders Bengtsson, Liberalerna, har i motion föreslagit att en snabb och övergripande översyn av nyckeltalen inom kommunens olika verksamhetsgrenar görs och att antalet nyckeltal begränsas till rimligt antal per verksamhet. Han menar att flertalet av nuvarande nyckeltal är luddigt definierade och att det är bättre med färre men väldefinierade mål som alla kan lätt förstå och bedöma. En översyn av målarbetet är initierad av budgetgruppen. I budgetprocessen för kan en översyn av målstrukturen och innehållet i målen göras där motionärens synpunkter beaktas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 44: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Kommunfullmäktige , 372: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Anders Bengtsson (L). Staffan Welander, ekonomichef. Marcus Willman, kommundirektör. Justerandes signatur

283 Protokollsutdrag 1 (1) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 44 Dnr KS Förslag till svar på motion från Anders Bengtsson (L) om omarbetning och revidering av kommunens s k nyckeltal Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Sammanfattning av ärendet Anders Bengtsson, Liberalerna, har i motion föreslagit att en snabb och övergripande översyn av nyckeltalen inom kommunens olika verksamhetsgrenar görs och att antalet nyckeltal begränsas till rimligt antal per verksamhet. Han menar att flertalet av nuvarande nyckeltal är luddigt definierade och att det är bättre med färre men väldefinierade mål som alla kan lätt förstå och bedöma. En översyn av målarbetet är initierad av budgetgruppen. I budgetprocessen för kan en översyn av målstrukturen och innehållet i målen göras där motionärens synpunkter beaktas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 372: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Magnus Alm (S) yrkar att motionen anses besvarad. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på det framställda yrkandet och finner att arbetsutskottet bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Anders Bengtsson (L). Staffan Welander, ekonomichef. Marcus Willman, kommundirektör. Justerandes signatur

284 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Ekonomienheten KS Kommunstyrelsen Motion från Anders Bengtsson (L) om omarbetning och revidering av kommunens s k nyckeltal Sammanfattning av ärendet Anders Bengtsson, Liberalerna, har i motion föreslagit att en snabb och övergripande översyn av nyckeltalen inom kommunens olika verksamhetsgrenar görs och att antalet nyckeltal begränsas till rimligt antal per verksamhet. Han menar att flertalet av nuvarande nyckeltal är luddigt definierade och att det är bättre med färre men väldefinierade mål som alla kan lätt förstå och bedöma. En översyn av målarbetet är initierad av budgetgruppen. I budgetprocessen för kan en översyn av målstrukturen och innehållet i målen göras där motionärens synpunkter beaktas. Konsekvensanalys/Överväganden Motionären hänvisar till 34 st nyckeltal vilket i kommunens begrepp är de 34 övergripande mål och inriktningsmål som finns i budget. I budget och plan för anges under Vision 8 st mål, under övergripande mål 18 st mål och under inriktningsmål 16 st mål inklusive 3 finansiella mål. I budget finns dessutom över 100 nyckeltal för de olika verksamheterna. Vad beträffar verksamheternas nyckeltal ses de över i samband med årligt budgetarbete. Dessa nyckeltal är mer av karaktären statistik och bör inte minskas. De kan även utformas genom modellen Kommunernas kvalitet och korthet och visa kommunens verksamhet i jämförelse med andra kommuner. Vid utformandet av mål på olika nivåer bör det i möjligaste mån eftersträvas en koppling mellan vision, övergripande mål och mer detaljerade mål på verksamhetsnivå, en röd tråd. Man bör också eftersträva tydliga mål och mål som går att följa upp om de uppnåtts eller inte. Det är lättare för organisationen att fokusera på mål om antalet mål inte är för stort. En kommun har emellertid en mängd olika verksamheter där varje verksamhet behöver mål att arbeta efter. Båda dessa aspekter behöver således vägas samman när man utformar målen. Beträffande övergripande mål och inriktningsmål har förslag till ändrade inriktningsmål inför 2019 tagits fram av beredningarna. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

285 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Ekonomienheten KS En översyn av målarbetet är initierad av budgetgruppen. I budgetprocessen för kan en översyn av målstrukturen och innehållet i målen göras där motionärens synpunkter beaktas. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Av kommunfullmäktige beslutad styrmodell för ekonomi och verksamhetsstyrning, , 188, kan behöva revideras i det fall motionen bifalles eller att översynen leder till förändringar. Ekonomi Ärendet föranleder ingen ekonomisk påverkan. Perspektiv Ärendet har ingen direkt påverkan på de olika perspektiven, t ex barnkonventionen, som ska redovisas, även om mål och nyckeltal kan omfatta sådana perspektiv. Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Nej Har ingen direkt påverkan. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Nej Har ingen direkt påverkan. 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Nej Har ingen direkt påverkan. 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej Ärendet är av mer administrativ karaktär. 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Nej Har ingen direkt påverkan. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

286 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Ekonomienheten KS Samråd Något formellt samråd har inte skett. Utvärdering och tidplan för uppföljning Någon särskild utvärdering och uppföljning planeras inte för närvarande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion daterad Ekonomienheten Staffan Welander Ekonomichef Beslutet skickas till: Anders Bengtsson (L). Ekonomichefen. Kommundirektören. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

287 MOTION Omarbetning och revidering av kommunens s.k. nyckeltal Vi kunde i senaste revisiensrapponen se att vi i ^»^<! ffiffisiud ^ S n = ^ ^ ^ ^ ^ Liberalerna i Skurup Eva Hallmer Lindahl

288 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 111 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om tillämning av utdrag ur belastningsregistret Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen bifall. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion daterad att kommunens rutiner gällande utdrag ur belastningsregistret ses över. Lagstiftningen kring begäran om utdrag ur belastningsregistret inför anställning med mera har under de senaste åren utvecklats och utvidgats. Idag finns sådan lagstiftning vad gäller personal med flera som ska arbeta med barn (förskola, skolbarnomsorg och skola), arbetstagare vid hem för vård och boende för unga (HVB-hem) och personal som utför insatser åt barn med funktionshinder. Enligt lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, ska den som erbjuds en anställning i staten, en kommun, ett landsting, ett företag eller en organisation, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, på begäran av den som erbjuder anställningen visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Lagen gäller även uppdragstagare med flera, lärarstudenter och vissa vuxenstuderande samt deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Lagarna är uttömmande och arbetsgivaren är inte skyldig att utföra registerkontroll annat än i de fall som finns angivna enligt lag. Arbetsgivaren kan i dag begära registerutdrag även för andra arbetstagare än de som finns angivna i lag. Det är integritetskänsliga uppgifter, och arbetsgivare bör därför överväga nyttan med åtgärden för andra verksamheter än de som regleras i lag, i förhållande till skyddet för den enskilde arbetssökandens personliga integritet. Behov att begära registerutdrag kan föreligga för vissa chefstjänster och vid anställning inom hemtjänst, äldreomsorg och personlig assistans. Med anledning av att arbetsgivare inom både privat och offentlig verksamhet, i allt större utsträckning begär att en arbetssökande ska beställa ett utdrag ur belastningsregistret och visa upp det för arbetsgivaren i samband med anställning, har utredningen (SOU 2014:48) om registerutdrag i arbetslivet föreslagit att det genom en ny lag, lag om förbud mot registerkontroll i arbetslivet, ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att en arbetssökande ska visa upp eller överlämna ett utdrag ur belastningsregistret. Utredningens förslag har varit föremål för Justerandes signatur

289 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 111 Dnr KS remiss men har hittills inte lett till någon lagstiftning. Personalutskottet i Skurups kommun behandlade frågan om utdrag från belastningsregister , 38, och beslutade att utdrag ska begäras vid anställning av ekonomer, samtlig personal inom individ- och omsorg, samtlig personal inom förskola- skola och även personalkategorier inom kost- och service, vaktmästeri som arbetar inom verksamheterna förskola/skola. Då lagstiftningen förändrats under senare år bedöms det finnas ett behov av att se över kommunens rutiner i enlighet med motionärens förslag. Ett avsnitt om begäran om registerutdrag vid anställning bör ingå i kommunens chefspärm och information kan lämnas vid till exempel chefsträff. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 46: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen bifall. Kommunfullmäktige , 316: Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-). Personalenheten. Justerandes signatur

290 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 46 Dnr KS Förslag till svar på motion från Niklas Sjöberg (-) om tillämning av utdrag ur belastningsregistret Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen bifall. Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion daterad att kommunens rutiner gällande utdrag ur belastningsregistret ses över. Lagstiftningen kring begäran om utdrag ur belastningsregistret inför anställning med mera har under de senaste åren utvecklats och utvidgats. Idag finns sådan lagstiftning vad gäller personal med flera som ska arbeta med barn (förskola, skolbarnomsorg och skola), arbetstagare vid hem för vård och boende för unga (HVB-hem) och personal som utför insatser åt barn med funktionshinder. Enligt lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, ska den som erbjuds en anställning i staten, en kommun, ett landsting, ett företag eller en organisation, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, på begäran av den som erbjuder anställningen visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Lagen gäller även uppdragstagare med flera, lärarstudenter och vissa vuxenstuderande samt deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Lagarna är uttömmande och arbetsgivaren är inte skyldig att utföra registerkontroll annat än i de fall som finns angivna enligt lag. Arbetsgivaren kan i dag begära registerutdrag även för andra arbetstagare än de som finns angivna i lag. Det är integritetskänsliga uppgifter, och arbetsgivare bör därför överväga nyttan med åtgärden för andra verksamheter än de som regleras i lag, i förhållande till skyddet för den enskilde arbetssökandens personliga integritet. Behov att begära registerutdrag kan föreligga för vissa chefstjänster och vid anställning inom hemtjänst, äldreomsorg och personlig assistans. Med anledning av att arbetsgivare inom både privat och offentlig verksamhet, i allt större utsträckning begär att en arbetssökande ska beställa ett utdrag ur belastningsregistret och visa upp det för arbetsgivaren i samband med anställning, har utredningen (SOU 2014:48) om registerutdrag i arbetslivet föreslagit att det genom en ny lag, lag om förbud mot registerkontroll i arbetslivet, ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att en arbetssökande ska visa upp eller överlämna ett Justerandes signatur

291 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 46 Dnr KS utdrag ur belastningsregistret. Utredningens förslag har varit föremål för remiss men har hittills inte lett till någon lagstiftning. Personalutskottet i Skurups kommun behandlade frågan om utdrag från belastningsregister , 38, och beslutade att utdrag ska begäras vid anställning av ekonomer, samtlig personal inom individ- och omsorg, samtlig personal inom förskola- skola och även personalkategorier inom kost- och service, vaktmästeri som arbetar inom verksamheterna förskola/skola. Då lagstiftningen förändrats under senare år bedöms det finnas ett behov av att se över kommunens rutiner i enlighet med motionärens förslag. Ett avsnitt om begäran om registerutdrag vid anställning bör ingå i kommunens chefspärm och information kan lämnas vid till exempel chefsträff. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 316: Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Jörgen Sjöslätt (C) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på det framställda yrkandet och finner att arbetsutskottet bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Niklas Sjöberg (-). Personalenheten. Justerandes signatur

292 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Motion från Niklas Sjöberg (-) om tillämpning av utdrag ur belastningsregistret Sammanfattning av ärendet Niklas Sjöberg (-) föreslår i motion daterad att kommunens rutiner gällande utdrag ur belastningsregistret ses över. Lagstiftningen kring begäran om utdrag ur belastningsregistret inför anställning med mera har under de senaste åren utvecklats och utvidgats. Idag finns sådan lagstiftning vad gäller personal med flera som ska arbeta med barn (förskola, skolbarnomsorg och skola), arbetstagare vid hem för vård och boende för unga (HVB-hem) och personal som utför insatser åt barn med funktionshinder. Enligt lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn, ska den som erbjuds en anställning i staten, en kommun, ett landsting, ett företag eller en organisation, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn, på begäran av den som erbjuder anställningen visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Lagen gäller även uppdragstagare med flera, lärarstudenter och vissa vuxenstuderande samt deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Lagarna är uttömmande och arbetsgivaren är inte skyldig att utföra registerkontroll annat än i de fall som finns angivna enligt lag. Arbetsgivaren kan i dag begära registerutdrag även för andra arbetstagare än de som finns angivna i lag. Det är integritetskänsliga uppgifter, och arbetsgivare bör därför överväga nyttan med åtgärden för andra verksamheter än de som regleras i lag, i förhållande till skyddet för den enskilde arbetssökandens personliga integritet. Behov att begära registerutdrag kan föreligga för vissa chefstjänster och vid anställning inom hemtjänst, äldreomsorg och personlig assistans. Med anledning av att arbetsgivare inom både privat och offentlig verksamhet, i allt större utsträckning begär att en arbetssökande ska beställa ett utdrag ur belastningsregistret och visa upp det för arbetsgivaren i samband med anställning, har utredningen (SOU 2014:48) om registerutdrag i arbetslivet föreslagit att det genom en ny lag, lag om förbud mot registerkontroll i arbetslivet, ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att en arbetssökande ska visa upp eller överlämna ett utdrag ur belastningsregistret. Utredningens förslag har varit föremål för remiss men har hittills inte lett till någon lagstiftning. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

293 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Personalutskottet i Skurups kommun behandlade frågan om utdrag från belastningsregister , 38, och beslutade att utdrag ska begäras vid anställning av ekonomer, samtlig personal inom individ- och omsorg, samtlig personal inom förskola- skola och även personalkategorier inom kost- och service, vaktmästeri som arbetar inom verksamheterna förskola/skola. Då lagstiftningen förändrats under senare år bedöms det finnas ett behov av att se över kommunens rutiner i enlighet med motionärens förslag. Ett avsnitt om begäran om registerutdrag vid anställning bör ingå i kommunens chefspärm och information kan lämnas vid till exempel chefsträff. Ekonomi Inga ekonomiska konsekvenser. Perspektiv Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Kommentar: 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja Kommentar: 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja Kommentar: 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej Kommentar: 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Ja Kommentar: Samråd Nej Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

294 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Utvärdering och tidplan för uppföljning Översyn av kommunens rutiner samt avsnitt i chefspärm under våren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Motion daterad Kanslienheten Christian Björkqvist Kanslichef Beslutet skickas till: Personalenheten Niklas Sjöberg (-) Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

295 Motion kring tillämpning av utdrag ur belastningsregistret- Det finns rutiner kring när det vid anställningar begärs in utdrag ur belastningsregistret. Den nya politiska majoriteten har utökat kommunens verksamhet med mottagning av flyktingar. Dessa personer är oftast i ett utsatt läge, och eftersom det i andra kommuner framkommit uppgifter om att det funnits anställda på exempelvis HVB-hem som varit grovt kriminellt belastade föreslår undertecknad; Att rutinerna i Skurups Kommun ses över så att så inte är fallet i Skurups Kommun. Skurup SKURUPS KOMMUN Niklas Sjöberg Diarionr

296 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 112 Dnr KS Förslag till svar på motion från Sten Hamberg (M) om registrering och uppföljning av medborgarnas inkomna ärenden som inte diarieförs Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Sten Hamberg (M) att det utses en funktion som registerar inkomna ärenden i ärendehanteringssystem och vidarebefordrar dem till berörd befattningshavare som hanterar ärendet enligt beskrivningen i motionen. Av beskrivningen framgår bl a att bevakningsdatum ska sättas och att återkoppling ska ske till motparten. Alla frågeställningar, synpunkter, klagomål eller förslag, framöver benämnda som frågeställningar, som inkommer till kommunen ska hanteras på ett eller annat sätt. I de fall det rör sig om något som faller inom kommunens verksamhetsområde ska den hanteras av kommunen. Om en enskild av misstag vänt sig till kommunen bör kommunen hjälpa den enskilde till rätta. Oavsett om en frågeställning inkommer via e-post, via brev eller om den lämnas in muntligen ska den hanteras utifrån frågeställningens art och utifrån kommunens styrdokument och organisation. En del frågeställningar kan enkelt besvaras direkt och andra kräver mer omfattande handläggning eller beslut. Kanslienhet och förvaltningarnas administratörer utgör kommunens registerings- och controllerfunktioner avseende kommunens ärendehantering inom vilka registrering, bevakning och uppföljning ingår. I kansliets uppdrag ingår även att utarbeta rutiner och arbetssätt i syfte att säkerställa en rättssäker och effektiv hantering av alla ärenden. Varje handläggare har också ett ansvar att se till att de frågeställningar som så kräver det registreras, handläggs, bevakas och återkopplas. Kanslienheten utgör en rådande och stödjande funktion till förvaltningarna i frågor som rör allmänna handlingar och hur dessa ska hanteras. Som exempel kan nämnas utbildningsinsatsen som genomfördes under hösten En av utbildningarna handlade om offentlighet och sekretess, allmänna handlingar och hur dessa ska hanteras. Justerandes signatur

297 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen KS KS 112 Dnr KS Offentlighet och sekretess är grundläggande kunskaper för anställda inom offentlig förvaltning. Kanslienheten ser det som en del i sitt uppdrag att fortlöpand förse organisationen med denna typ av utbildning så att även nyanställda kan ta del av dem. Att utveckla ärendehanteringen och höja medvetenheten och kunskapen i organisationen avseende ärendehanteringsfrågor är ett av kanslienhetens viktigaste uppdrag. Under 2017 startades ett nätverk för nämnds- och beredningssekreterare upp och under 2018 kommer ett nätverk för kommunens administratörer att startas. Den föreslagna funktionen och de arbetssätt som föreslås finns redan idag och någon ytterligare sådan funktion behövs inte. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott , 47: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Kommunfullmäktige , 416: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Sten Hamberg (M) Annika Jansson, kommunsekreterare. Justerandes signatur

298 Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 47 Dnr KS Förslag till svar på motion från Sten Hamberg (M) om registrering och uppföljning av medborgarnas inkomna ärenden som inte diarieförs Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Motionen anses besvarad med förvaltningens svar. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Sten Hamberg (M) att det utses en funktion som registerar inkomna ärenden i ärendehanteringssystem och vidarebefordrar dem till berörd befattningshavare som hanterar ärendet enligt beskrivningen i motionen. Av beskrivningen framgår bl a att bevakningsdatum ska sättas och att återkoppling ska ske till motparten. Alla frågeställningar, synpunkter, klagomål eller förslag, framöver benämnda som frågeställningar, som inkommer till kommunen ska hanteras på ett eller annat sätt. I de fall det rör sig om något som faller inom kommunens verksamhetsområde ska den hanteras av kommunen. Om en enskild av misstag vänt sig till kommunen bör kommunen hjälpa den enskilde till rätta. Oavsett om en frågeställning inkommer via e-post, via brev eller om den lämnas in muntligen ska den hanteras utifrån frågeställningens art och utifrån kommunens styrdokument och organisation. En del frågeställningar kan enkelt besvaras direkt och andra kräver mer omfattande handläggning eller beslut. Kanslienhet och förvaltningarnas administratörer utgör kommunens registerings- och controllerfunktioner avseende kommunens ärendehantering inom vilka registrering, bevakning och uppföljning ingår. I kansliets uppdrag ingår även att utarbeta rutiner och arbetssätt i syfte att säkerställa en rättssäker och effektiv hantering av alla ärenden. Varje handläggare har också ett ansvar att se till att de frågeställningar som så kräver det registreras, handläggs, bevakas och återkopplas. Kanslienheten utgör en rådande och stödjande funktion till förvaltningarna i frågor som rör allmänna handlingar och hur dessa ska hanteras. Som exempel kan nämnas utbildningsinsatsen som genomfördes under hösten En av utbildningarna handlade om offentlighet och sekretess, allmänna handlingar och hur dessa ska hanteras. Justerandes signatur

299 Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsens arbetsutskott KS KSAU 47 Dnr KS Offentlighet och sekretess är grundläggande kunskaper för anställda inom offentlig förvaltning. Kanslienheten ser det som en del i sitt uppdrag att fortlöpand förse organisationen med denna typ av utbildning så att även nyanställda kan ta del av dem. Att utveckla ärendehanteringen och höja medvetenheten och kunskapen i organisationen avseende ärendehanteringsfrågor är ett av kanslienhetens viktigaste uppdrag. Under 2017 startades ett nätverk för nämnds- och beredningssekreterare upp och under 2018 kommer ett nätverk för kommunens administratörer att startas. Den föreslagna funktionen och de arbetssätt som föreslås finns redan idag och någon ytterligare sådan funktion behövs inte. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion daterad Tidigare behandling Kommunfullmäktige , 416: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förslag till beslut under sammanträdet Magnus Alm (S) yrkar att motionen ska anses besvarad. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på det framställda yrkandet och finner att arbetsutskottet bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Sten Hamberg (M) Annika Jansson, kommunsekreterare. Justerandes signatur

300 Tjänsteskrivelse 1 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommunstyrelsen Yttrande över motion från Sten Hamberg (M) om registrering och uppföljning av medborgarnas inkomna ärenden som inte diarieförs Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Sten Hamberg (M) att det utses en funktion som registerar inkomna ärenden i ärendehanteringssystem och vidarebefordrar dem till berörd befattningshavare som hanterar ärendet enligt beskrivningen i motionen. Av beskrivningen framgår bl a att bevakningsdatum ska sättas och att återkoppling ska ske till motparten. Alla frågeställningar, synpunkter, klagomål eller förslag, framöver benämnda som frågeställningar, som inkommer till kommunen ska hanteras på ett eller annat sätt. I de fall det rör sig om något som faller inom kommunens verksamhetsområde ska den hanteras av kommunen. Om en enskild av misstag vänt sig till kommunen bör kommunen hjälpa den enskilde till rätta. Oavsett om en frågeställning inkommer via e-post, via brev eller om den lämnas in muntligen ska den hanteras utifrån frågeställningens art och utifrån kommunens styrdokument och organisation. En del frågeställningar kan enkelt besvaras direkt och andra kräver mer omfattande handläggning eller beslut. Kanslienhet och förvaltningarnas administratörer utgör kommunens registerings- och controllerfunktioner avseende kommunens ärendehantering inom vilka registrering, bevakning och uppföljning ingår. I kansliets uppdrag ingår även att utarbeta rutiner och arbetssätt i syfte att säkerställa en rättssäker och effektiv hantering av alla ärenden. Varje handläggare har också ett ansvar att se till att de frågeställningar som så kräver det registreras, handläggs, bevakas och återkopplas. Kanslienheten utgör en rådande och stödjande funktion till förvaltningarna i frågor som rör allmänna handlingar och hur dessa ska hanteras. Som exempel kan nämnas utbildningsinsatsen som genomfördes under hösten En av utbildningarna handlade om offentlighet och sekretess, allmänna handlingar och hur dessa ska hanteras. Offentlighet och sekretess är grundläggande kunskaper för anställda inom offentlig förvaltning. Kanslienheten ser det som en del i sitt uppdrag att Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

301 Tjänsteskrivelse 2 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS fortlöpand förse organisationen med denna typ av utbildning så att även nyanställda kan ta del av dem. Att utveckla ärendehanteringen och höja medvetenheten och kunskapen i organisationen avseende ärendehanteringsfrågor är ett av kanslienhetens viktigaste uppdrag. Under 2017 startades ett nätverk för nämnds- och beredningssekreterare upp och under 2018 kommer ett nätverk för kommunens administratörer att startas. Den föreslagna funktionen och de arbetssätt som föreslås finns redan idag och någon ytterligare sådan funktion behövs inte. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Av 4 förvaltningslagen, FL, framgår vilken serviceskyldighet en myndighet har. En kommun är i detta sammanhang att likställa med en myndighet. Det innebär att kommunen ska så snart som möjligt hjälpa och besvara frågeställningar som rör kommunens verksamhetsområde. En kommun bör även hjälpa enskilda om de av misstag vänt sig till fel myndighet. Att allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet framgår av 5 kap. 1 kommunallagen, KL. Och av 5 kap. 2 KL framgår att handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade på annat sätt. Och allmänna handlingar av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver varken registreras eller hållas ordnade. Ekonomi Då kommunen redan har den funktion som föreslås i motionen har ärendet inga ekonomiska konsekvenser. Perspektiv Skurups kommun arbetar i enlighet med likabehandlingsprincipen för ett enhetligt förhållnings- och arbetssätt i syfte att ha en rättssäker hantering av kommunens ärenden. Checklista enligt FN s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja. Kommentar: I det fall där det är relevant. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Ja. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

302 Tjänsteskrivelse 3 (3) Förvaltning Datum Diarienummer Kommunövergripande staben KS Kommentar: Barn har också rätt att lämna synpunkter och medborgarförslag. Att ha ordning och reda i ärendehanteringen gagnar barn och unga likväl som vuxna. 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? Ja Kommentar: Indirekt kan barns goda hälsa påverkas i de fall ärendehanteringen inte är fungerar. 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Nej Kommentar: Inte tillämpligt i detta ärende. 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Nej Kommentar: Inte tillämpligt i detta ärende. Samråd Inte aktuellt i detta ärende. Utvärdering och tidplan för uppföljning Ärendet kräver ingen utvärdering eller uppföljning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Motion daterad Kanslienheten Christian Björkqvist Kanslichef Annika Jansson Kommunsekreterare Beslutet skickas till: Sten Hamberg (M) Annika Jansson, kommunsekreterare. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se Skurup St. Torggatan SKURUP

303 SKURUPS KOMMUN moderaterna Motion angående registrering och uppföljning av medborgarnas inkomna ärenden som inte diarieförs. Vid kontakter man får med medborgare i egenskap av politiker får man ofta svaret av typerna "Det är inte lönt, det händer inget" eller "Det har jag gjort flera gånger, men det hjälper inte". Gemensamt för alla som svarar i den beskrivna andemeningen är en uppgivenhet mot kommunen. Hade det funnits en funktion utsedd att registrera påpekanden eller dylikt från medborgarna så hade det antingen blivit en åtgärd eller så hade medborgaren fått ett svar. Detta hade minskat avståndet mellan kommunen/politiken och medborgarna. En registrering av ärendet på till exempel det enligt artikeln på bilagan till denna motion skulle medföra att den utsedda funktionären gör ett ärende i ärendehanteringssystem och sänder det till lämplig befattningshavare. (Här skulle det kunna helt automatiskt sändas iväg ett mail eller SMS till medborgaren med uppgift om ärendets identitet). Den mottagande befattningshavaren gör de åtgärder som han/hon finner lämpligt och avslutar eller vidarebefordrar ärendet. Skulle det varit så att kommunen inte äger vägbiten hade man avslutat ärendet med det budskapet och meddelande till medborgaren hade gått ut vi mail eller SMS. Men ett svar hade erhållits När ärendet initieras läggs ett s.k. bevakningsdatum in så att inte ärendet blir liggande i "glömda facket". Om ärendet inte är klart vid bevakningsdatumet påminns funktionen om ärendet. Skulle ärendet vara sänt till fel person vidarebefordras det till annan lämplig funktion. Ärendets gång loggas hela tiden och man kan alltid finna var ärendet är. När ärendet är avslutat (i detta fall vägen röjd) avslutas ärendet och medborgaren får antingen SMS eller mail (helt automatiskt) och dessutom känner han/hon sig nöjd och glad över att bo i en kommun där man blir tagen på allvar. Med en sådan funktion skulle inte Kalle Lundgrens fyra samtal "kanske fastnat i växeln". Jag yrkaratt: Det utses en funktion som registrerar inkomna ärenden i ärendehanteringssystem och vidarebefordrar dem till berörd befattningshavare som hanterar ärendet enligt beskrivningen ovan. Skurup den 2 november 2017 Sten Hamberg (M) Bilaga: Kopia av sidan A14 Ystads Allehanda 17 oktober 2017

304 A14/Skurup Reportrar: Katarina Melvinger , AnnikaThunell YSTADS ALLEHANDA E-post: tadsaltehanda.se Fax: Tisdag 17 oktober 2017 Adress: Tegetgatan 3, Skurup Annons: Företagsannons: Privatannons: "Vildar" föreslår sänkt skatt i budgetför2018 De fyra oberoende ledamöter i kommunfullmäktige, vildarna, har lagt fram ett gemensamt förslag till budget för SKURUP. Det är Kent Olsson, Niklas Sjöberg och Anders Kristiansen som tillsammans med Sven Rosengren har lagt fram ett förslag till budget. De föreslår sänkt skattesats med 0.0S kronor från 20,42 till 20,37 kronor samt ett överskottsmål på minst 1 procent och att inga neddragningar görs i verksamheterna. För att få budgeten i balans föreslår de en generell kostnadsreducering på centrala administrationen inklusive externa lokaler med 24,7 miljoner kronor samt minskad intäkt med cirka 2,0 miljoner kronor (resultatet av lägre skattesats). Summerat blir det 26,7 miljoner kronor som den totala förvaltningen på 781,5 miljoner får i beting att reducera sina kostnader, en minskning med drygt 3 procent. KATARINA MELVINGER Fyragångerhar Kalle Lundgren hört av sig till kommunen för att få en förklaring tillvarförde inte rojergångstigen i Skivarp, men han får inget ordentligt svar. FOTO KATARIMA M3.V1 K 1 GEB "Det är som att de inte bryr sig" Dramapedagog Cathrina Nordin instruerar Lina WesterdahlnärYAbesÖkte Korndravid ett tidigare tillfälle. Alla kan få prova att spela teater På tisdag finna den möjlighet for alla, både barn, ungdomar och vuxna, som vill testa att spela teater på Gummifabriken. SKURUP. Teaterföreningen Komdra bjuder in alla som är intresserade att prova på att stå på scen. Tiden är tisdag den 17 oktober klockan 17 och platsen är Gummifabriken. - Vem som helst kan komma och vi börjar lite från början med att lära ut drama, ståpåscen och presentera sig själv inför varandra, säger Göran Petterson. Komdra träffas sedan vidar e på tisdagar och så småningom ska det mynna ut i Nils Holgerssonteatern som spelas i månadsskiftet juni/juli. Nu får Skurup en egen riksteaterförening SKURUP. Göran Efter ett positivt informationsmöte bildas nu Skurups första Riksteaterförening. Pettersson är nöjd efter det första mötet, där omkring 30 personer dök upp. - Sedan hade det gärna fått komma lite fler som inte redan är frälsta så att säga, säger han. Resultatet blir nu att man bildar en förening, ANNIKA THUNELL tar fram stadgar och skickar in en ansökan om att bli medlem. - Genom att vara en lokal Riksteaterförening kan vi få hit stora, fina teateruppsättningar med kända skådespelare. Många föreställningar i Riksteaterns regi är ambulerande, berättade Göran Pettersson tidigare i Ystads Allehanda. AN NI KA THUNELL ') Utebliven röjning på gångstigar i kommunen skapar problem. I Skivarp kan Kalle Lundgren inte längre ta sig fram längs sin vanliga gångstig för alla grenar, kvistar och ekollon som är i vägen. SKIVARP. Fyra gånger har Kalle Lundgren hört av sig till kommunen för att få en förklaring till varför de inte röjer gångstigen mellan Krabbeholmsvägen och Öremöllavägen (vägen till Abbekås), en sträcka på högst några hundra meter. - Men jag får inget ordentligt svar. Det är som att de inte bryr sig, säger Kalle Lundgren uppgivet. Han har numera stora svårigheter att ta sig fram på gångstigen med sin permobil. - Jag är lite handikappad så jag måste ha permobilen. Jag kan gå utan den, men bara väldigt korta sträckor. Men det är ju inte bara jag som har problem längs gångstigen. Det är många som tar den här vägen. Han berättar att kommunen tidigare röjde längs stigen. - Det fungerade hur bra som helst, men det senaste året har de inte röjt här alls, och det blir bara värre hela tiden. Nu i höst har det även blåst in stora grenar på stigen. Tre gånger om dagen beger han sig ut med hunden Jack. Tidigare tog de alltid gångstigen, men nu är det nästan omöjligt på grund av alla grenar, kvistar, ekollon och löv. - Så här kan det inte fortsätta, De måste röja här bara. Min hund fick ett ekollonskal in i tassen här en dag så djupt att det började blöda. Han vill inte gå på gångstigen nu längre efter det. r - \ TEXT m *m KATARINA MELVINGER -.. Ä kataiinamelv.ngei fl, 1 ^ysladsallehandice Kommunen har glömt röja gångstigen Kommunen ser ut att helt enkelt ha glömt bort att röja gångstigen mellan Krabbeholmsvägen och Öremöllavägen. - Jag vet uppriktigt sagt inte varför vi inte har gjort det Jag har ingen förklaring, säger driftschef Håkan Svensson. SKIVARP. Håkan Svensson blir ställd när Ystads Allehanda når honom och undrar varför gångstigen inte har blivit röjd på ett helt år. -Jag har ingen aning faktiskt. Det är väldigt märkligt, Jag har inte hört något om några klagomål på den här gängstigen Över huvud taget. Det här är ingenting jag känner igen. Håkan Svensson kontrollerar så att gångstigen verkligen är kommunens angelägenhet, och återkommer. - Det är den ja, det är kommunal mark och det innebär att då ska vi röja där. Jag vet uppriktigt sagt inte varför vi inte har gjort det. Jag har ingen förklaring. Kalle Lundgren har ringt flera gånger, han tror det rör sig om fyra gånger är, till kommunen och bett om röjning av gångstigen. - Det är märkligt. Kanske har samtalet fastnat i växeln. Det kan vara en förklaring. Jag har inte hört något i alla fall, säger Håkan Svensson. Kommer ni röja där nu då? - Ja, så klart. Vi kommer att se till så att det blir röjt där redan i dag eller i morgon. KATARINA MELVINGER "Det är märkligt. Kanske har samtalet fastnat i växeln. Det kan vara en förklaring." HÅKANSVENSSON Drittschef