SKRIVELSE

Transkript

1 SKRIVELSE Aktbilaga :J.5 I Mål Enhet 2 I Anges vid kontakt med domstolen Enköpings kommun Enköping Enköpings kommun anmodas att anslå bifogad dom med överklagandehänvisning på kommunens anslagstavla i kommunhuset och hålla domen tillgänglig under tiden den 15 februari 2018 till och med den 12 mars Carl Martin Gölstam Telefon Dok.Id Besöks adress Postadress Kungsgatan 49 Box Uppsala Webbplats www. forvaltningsra tteniuppsala. domstol. se Telefon Fax E-post forvaltningsra tteniuppsala@dom.se Öppettider måndag-fredag 08:00-16:00 Sida 1 (1)

2 SKRIVELSE Aktbilaga IJ I Mål Enhet 2 I Anges vid kontakt med domstolen Enköpings kommun Enköping Enköpings kommun anmodas att anslå bifogad dom med överklagandehänvisning på kommunens anslagstavla i kommunhuset och hålla domen tillgänglig under tiden den 15 februari 2018 till och med den 12 mars Carl Martin Gölstam Telefon Dok.Id Besöksadress Kungsgatan 49 Postadress Box Uppsala Webbplats Telefon Fax E-post fo1valtningsratteniuppsala@dom.se Öppettider måndag-fredag 08:00-16:00 Sida 1 (1)

3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Meddelad i Uppsala Enhet 2 Mål nr Sida 1 (21) KLAGANDE MOTPART Enköpings kommun Enköping ÖVERKLAGADE BESLUT Enköpings kommuns beslut den 19 oktober 2015, 156 punkt 8, och den 14 december 2015, 181 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900), KL FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE F örvaltningsrätten bifaller överklagandet av Enköpings kommuns beslut den 19 oktober 2015, 156 punkt 8, och upphäver nämnda beslut. F örvaltningsrätten bifaller överklagandet av Enköpings kommuns beslut den 14 december 2015, 181, och upphäver nämnda beslut. Dok.Id Postadress Box Uppsala Besöksadress Kungsgatan 49 Telefon Telefax E-post: forvaltningsratteniuppsala@dom.se Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00

4 Sida2 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Enköpings kommun (kommunen) beslutade den 19 oktober 2015 att, såsom för egen skuld ingå borgen för AB Enköpings Hyresbostäder (EHB) till ett totalt högsta lånebelopp om miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Borgensramen utökades därmed med 200 miljoner kr. Kommunen beslutade den 14 december 2015 att avgiften för borgensåtaganden för direkt och indirekt helägda kommunala bolag ska vara 0,35 procent från och med den 1 januari överklagar kommunens beslut och yrkar att kommunens beslut den 19 oktober 2015, 156 punkt 8, och den 14 december 2015, 181, ska upphävas. Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Kommunfullmäktiges beslut om borgen för EHB riskerar att snedvrida konkurrensen och strider mot såväl 2 lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som artiklarna i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Beslutet anger inte borgensavgiftens storlek. Av tjänsteskrivelse från kommunledningskontoret framgår dock att kommunen under 2011 införde en kommunal borgensavgift på 0,2 % per år av nyttjat borgensutrymme för kommunens direkt och indirekt helägda bolag. Enligt tjänsteskrivelsen föreslås kommunfullmäktige att höja denna borgensavgift till 0,35 % per år fr.o.m. den 1 januari 2016 men inte att någon marknadsmässighetsprövning av respektive åtagande införs. För det borgensåtagande till EHB som beslutades den 19 oktober 2015 får därför förstås att borgensavgift för närvarande kommer att utgå med 0,2 % per år. Vid tidpunkten för kommunens beslut om utökad borgen för EHB hade kommunfullmäktige inte fattat något nytt beslut om borgensavgifter för kommunens bolag. Det är således en prövning av lagligheten av kommunens beslut om utökad borgensram till denna borgensavgift som ska vara föremål för prövning. Kommunen har inte gjort

5 Sida 3 någon prövning av borgensavgiftens storlek och marknadsmässighet vid tidpunkten för beslutet om att ingå borgen för EHB där man har beaktat motpatisrisk, kreditens löptid och belopp eller eventuell säkerhet för borgensåtagandet. Förvaltningsrätten har tidigare i dom den 8 juni 2015, mål nr , funnit att kommunens borgensåtaganden för sina kommunala bolag innebär en fördel för dessa med hänsyn till åtagandenas omfattning och att borgensavgiften fastställts utan någon utredning om marknadspriset. Kommunens uppfattning att borgensåtagandet inte är lagstridigt därför att det ännu inte verkställts är orimlig och saknar stöd i 10 kap. KL. En sådan lagtolkning skulle innebära att ett kommunalt beslut om skattehöjning, taxehöjning eller försäljning av fastighet inte skulle kunna överklagas förrän beslutet trätt i kraft. Kommunen har underlåtit att göra en korrekt definition av den relevanta marknad som EHB verkar på. EHB hyr förutom bostäder till kommuninvånare i Enköpings kommun även ut verksamhetslokaler och bostäder som nyttjas av personer som inte är folkbokförda i kommunen. Uthyrningsverksamheten bedrivs på en marknad i konkurrens med andra bostadsföretag, inklusive företag med hemvist utanför Sverige. Uthyrning av verksamhetslokaler kan förekomma till lokalhyresgäster med utländska ägare och/eller med verksamhet i utlandet. Bostäder som nyttjas av personer som inte är folkbokförda i kommunen kan t.ex. användas som övernattningslägenheter av anställda gästarbetare i utländska företag, som betalar hyran. Likaså strider kommunfullmäktiges beslut om borgensavgift mot såväl 2 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som artiklarna i FEUF. En borgensavgift som fastställs schablonmässigt uppfyller inte kraven på marknadsmässighet vid prissättningen enligt nämnda regler. Kommunens beslut om borgensavgifter riskerar därmed att gynna kommunens bolag och deras kunder i förhållande till andra marknadsaktörer som

6 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida4 bedriver verksamhet på samma marknad som kommunens bolag eller till andra marknadsaktörer som bedriver verksamhet på samma marknad som kunderna till kommunens bolag. För allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag gäller därutöver att bolagen enligt 2 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Detta innebär bl.a. att ett kommunalt bostadsaktiebolags borgensavgift till kommunen måste vara affärsmässigt fastställd. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tog tillsammans med SABO och Kommuninvest i Sverige (Kommuninvest) under 2012 fram en modell för prissättning av kommunala borgensavgifter till kommunala bostadsaktiebolag. Enligt denna modell ska borgensavgiften för att anses marknadsmässig beräknas för varje kredit för sig vid tecknandet och följa krediters löptid. Samma modell går även att använda för andra kommunala bolag än bostadsaktiebolag. Kommunens borgensavgift för sina kommunala bolag uppfyller inte dessa krav utan är fastställda utan åtskillnad mellan bolagen, utan att beakta åtagandenas marknadspris vid respektive upplåningstidpunkt och utan att beakta villkoren för respektive kredit. Kommunen bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Det överklagade beslutet innebär en utökning av tidigare borgensram. Beslutet innebär således en yttre ekonomisk ram som begränsar kommunens borgensåtaganden gentemot EHB, om EHB under 2016 beslutar om nyupptagning av lån. Det överklagade beslutet innebär inte att en borgensavgift per automatik kommer att gälla för ett borgensåtagande om EHB skulle uppta nya lån. Ett beslut om utökad borgensram innebär inte i sig en fördel för ett bolag, då fördelen måste anses ligga i själva borgensåtagandet, om

7 FÖRV ALTNINGSRÄ TTEN Sida 5 detta inte är marknadsmässigt avgiftsbelagt. Något borgensåtagande till följd av det nu aktuella och överklagade beslutet har ännu inte ägt rum. Någon full säkerhet att så kommer att ske finns inte heller och i vaii fall ingen säkerhet till vilken borgensavgift ett sådant nytt borgensåtagande sker. Statsstödsreglerna är inte tillämpliga. EHB:s tjänster är inte föremål för gränsöverskridande handel, på motsvarande sätt som förvaltningsrätten bedömde för fjänvärme i mål nr EHB agerar enbart lokalt och vare sig export eller import av dess tjänster förekommer. Därutöver har EHB ett långtgående samhällsansvar vilket bl.a. kommer till uttryck genom kommunens krav på bostadsbyggande etc. Det saknas en direkt koppling mellan beslutet om borgensavgift och beslutet om de ekonomiska ramarna för nya borgensåtaganden, varför borgensavgiftens storlek inte spelar en avgörande roll för frågan om det överklagade beslutet är olagligt eller inte. Den utökade borgensramen ska, vilket framgår av det överklagade beslutet, gälla fr.o.m. den 1 januari Den 14 december 2015 fattade kommunfullmäktige beslut om att borgensavgifter fr.o.m. den 1 januari 2016 ska höjas från 0,2 % till 0,35 %. Att borgensavgiften skulle vara 0,2 % är således ett felaktigt påstående. Därutöver har kommunen gjort en noggrann utredning avseende lämplig nivå för borgensavgiften. I utredningen har kommunens finans- och bolagsstrateg informerat sig om borgensavgiftsnivåer i ett tjugotal kommuner, gjort stickprov på olika banker och diskuterat frågan med såväl SABO som Kommuninvest. Under utredningen har kommunen bedömt och tagit hänsyn till bolagens ekonomiska ställning, soliditet, kommande intjänandeförmåga, lånens löptid m.m. Att däremot göra en bedömning av vad det skulle ha kostat de aktuella bolagen, vid tillfället för låneupptagningen, att låna på

8 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 6 marknaden istället för hos Kommuninvest är näst intill omöjligt, bl.a. då olika banker gör olika riskbedömningar och inte heller vare sig har intresse eller skyldighet att lämna ut uppgifter om avgifter i andra, möjligtvis jämförbara, kreditfall. Att med säkerhet få fram en exakt uppgift om vilken borgensavgift som motsvarar marknadsmässighet vid låneupptagningstidpunkten är således en omöjlig uppgift. Kommunfullmäktige har bedömt att beslutet om borgensavgiften för år 2016, mot bakgrund av den utredning som har vidtagits och de hänsyn som har tagits, är marknadsmässig. Kommunfullmäktiges beslut är således fattat efter fullgod utredning och med hänsyn till de faktorer som måste beaktas. Enköpings kommun äger enbart tre bolag, vars redan ingångna lån är de som i första hand omfattas av beslutet om borgensavgifter. Kommunen har bedömt att det saknas skäl att ta ut differentierade borgensavgifter för bolagens redan ingångna lån. Att en och samma borgensavgift gäller för kommunala borgensåtagande är således inget som ger stöd för att beslutet om borgensavgiften inte skulle ha föregåtts av någon utredning eller att avgiften skulle utgöra otillåtet statsstöd. Den nya borgensavgiften gäller, till skillnad från den tidigare, endast för ett år. Därefter kommer förutsättningarna och avgiftsnivån att omprövas. Om något av bolagen skulle behöva nyuppta eller på nytt omsätta sina lån är det kommunens avsikt att då göra en prövning av förutsättningarna för vilken borgensavgift som är aktuell för de nya eller omsatta lånen. Beslutet om borgensavgifter har fattats efter tillräcklig utredning, avgiften är marknadsmässig och den snedvrider inte eller hotar att snedvrida konkurrensen i den utsträckningen att det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

9 Sida 7 Kommunfullmäktiges beslut gäller sedan 1 januari Det får effekt för kommunens tre bolags äldre och tidigare omsatta lån. Det framkommer inte av beslutet att borgensavgift per automatik även kommer att gälla om de kommunala bolagen tar nya lån - och därmed för kommunens eventuella nya borgensåtaganden - och det är inte heller tanken med beslutet. Om något av bolagen skulle behöva nyuppta eller på nytt omsätta sina lån är det kommunens avsikt att då göra en prövning av förutsättningarna för vilken borgensavgift som är aktuell för de nya eller omsatta lånen. I förhållande till redan ingångna och omsatta lån har däremot kommunen, inför kommunfullmäktiges beslut om ny borgensavgift, kunnat ta ställning till borgensavgiftens storlek. Påståendet om att borgensavgiften utgår "schablonmässigt" stämmer inte. Kommunen bestrider även riktigheten av påståendet om att kommunfullmäktiges beslut om borgensavgift skulle vara fattat schablonmässigt. Den nya borgensavgiften gäller, till skillnad från den tidigare, endast för ett år. Därefter kommer förutsättningarna och avgiftsnivån att omprövas. Om bolagen är i behov av nya lån, eller av att omsätta sina lån, och därmed kan behöva ny borgensåtaganden, ska kommunen göra nya bedömningar för varje borgensåtagande avseende lämplig borgensavgift. SKÄLEN FÖRA V GÖRANDET Utgångspunkter Förvaltningsrätten ska ta ställning till om kommunens beslut dels den 19 oktober 2015, 156 punkt 8, och dels den 14 december 2015, 181, är olagliga enligt KL. Enligt beslutet den 19 oktober 2015 utökades kommunens borgensram för det kommunala bolaget EHB upp till ett högsta lånebelopp om miljoner kr. Borgensramen utökades därmed med 200 miljo-

10 Sida 8 ner kr. Genom beslutet den 14 december 2015 fastställdes en generell borgensavgift fr.o.m. den 1 januari 2016 på 0,35 procent för kommunens direkt och indirekt helägda bolag. Tidigare hade gällt en borgensavgift på 0,20 procent sedan införandet har överklagat nämnda beslut och gjort gällande att de strider mot lag eller annan författning dels genom att de strider mot EU:s statsstödsregler, som följer av artiklarna FEUF, dels genom att de strider mot bestämmelsen i 2 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag att ett sådant bolag ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga pnnc1per. Enligt p. 4 i övergångsbestämmelserna till kommunallagen (2017:725), som trädde i kraft den 1 januari 2018, gäller KL fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet. I 10 kap. 8 KL anges att ett överklagat beslut ska upphävas om det inte har tillkommit i laga ordning, beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen, det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller beslutet strider mot lag eller annan författning. Enligt artikel FEUF är stöd, som ges av en medlemsstat eller me.d hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konku1tensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Ett statligt stöd kan under vissa förutsättningar, efter anmälan till kommissionen, förklaras vara förenligt med den gemensamma marknaden. I artikel och FEUF anges vilka typer av stöd som är och kan anses vara förenliga med den inre

11 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 9 marknaden. Enligt artikel FEUF ska kommissionen underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Medlemsstaten får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande har lett till ett slutgiltigt beslut (verkställighetsförbud). Alla åtgärder som klassificeras som statligt stöd enligt artikel FEUF ska alltså anmälas till kommissionen i förväg utom i de fall åtgärden omfattas av en gruppundantagsförordning. Enligt 12 lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska den, som avser att vidta eller ändra stödåtgärder som Europeiska kommissionen enligt artikel FEUF ska underrättas om, lämna upplysningar om åtgärderna till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I 2 första stycket lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag anges att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. I 2 andra stycket samma lag undantas statstöd som godkänts av Europeiska kommissionen eller på annat sätt är förenligt med det EU-rättsliga regelverket. Kommunens beslut om utökad borgensram för EHB Genom kommunens beslut den 19 oktober 2015 utökades kommunens borgensram för det kommunala bolaget EHB upp till ett högsta lånebelopp om I 667 miljoner kr. De huvudfrågor förvaltningsrätten ska pröva är dels om beslutet strider mot EU:s statsstödsregler, dels om det strider mot kravet på affärsmässiga principer enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Inledningsvis bör dock tas ställning ifråga om innebörden av beslutet om utökad borgensram.

12 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 10 Innebörden av beslutet om utökad borgensram Beslutets karaktär av åtagande Kommunen har invänt att beslutet om utökad borgensram inte i sig kan innebära en fördel för ett bolag, då en fördel endast skulle kunna tänkas uppkomma genom själva borgensåtagandet. Kommunfullmäktiges beslut den 19 oktober 2015, 156 punkt 8, hade följande lydelse. Kommunfullmäktige beslutar att, såsom för egen skuld ingå borgen för AB Enköpings Hyresbostäder upp till ett totalt högsta lånebelopp om miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Frågan är därmed om beslutet om utökad borgensram som sådant är ett tillräckligt konkret åtagande för att det skulle kunna utgöra statsstöd, eller strida mot krav på affärsmässighet, eftersom det enligt kommunens uppfattning inte utgör något konkret borgensåtagande. I dom den 18 april 2017, mål nr (mellan samma parter som i det här föreliggande målet), fann Kammarrätten i Stockholm att kommunens beslut att utöka borgensramen för ett kommunalt dotterbolag utgjorde ett konkret åtagande att vid ett senare tillfälle ingå borgensåtagande för dotterbolagets skulder. Kammarrätten framhöll att det inte syntes finnas utrymme för någon avvikande bedömning för det fall att ett borgensåtagande skulle komma att aktualiseras och att det inte därför var självklart att ett eventuellt delegationsbeslut om borgensåtagande skulle vara möjligt att överklaga. Enligt förvaltningsrättens uppfattning bör även det här föreliggande beslutet om utökad borgensram anses tillräckligt konkret för att det ska prövas mot bl.a. EU:s statsstödsregler.

13 Sida 11 Relevant borgensavgift I det efterföljande beslutet den 14 december 2015 fastställdes den kommunala borgensavgiften fr.o.m. den 1 januari 2016 till 0,35 procent, vilket innebar en höjning från tidigare avgift på 0,20 procent. anser att förvaltningsrätten vid bedömningen av lagligheten av det utökade borgensåtagandet bör utgå från den borgensavgift som gällde vid tidpunkten för beslutet om det utökade åtagandet, dvs. 0,20 procent. Kommunen anser att den utökade borgensramen inte ska bedömas utifrån borgensavgiften 0,20 procent, eftersom den utökade borgensramen skulle gälla först fr.o.m. den 1 januari 2016, då avgiftshöjningen också trädde i kraft. Även om beslutet om utökad borgensram ska prövas utifrån de förutsättningar som rådde vid tidpunkten för beslutet är det enligt förvaltningsrättens uppfattning inte möjligt att vid prövning av beslutets laglighet med hänsyn till EU:s statsstödsregler och nationellt krav på affärsmässighet bmise från att borgensavgiften i efterföljande beslut höjdes till 0,35 procent. Den utökade borgensramen skulle inte tillämpas förrän den 1 januari 2016, vilket också var den tidpunkt från vilken ny borgensavgift skulle gälla. Vid en prövning av huruvida en utökad borgensram för EHB skulle kunna ha en faktisk snedvridande effekt på konkurrensen vad gäller samhandeln i EU är det därmed knappast möjligt att utgå från den lägre borgensavgiften. Samma hänsyn gör sig gällande vid bedömningen om den utökade borgensramen skulle strida mot krav på affärsmässighet. F örvaltningsrätten finner därför att utgångspunkten för bedömningen av lagligheten av beslutet om utökad borgensram ska vara att borgen kan beviljas inom den utökade ramen till en avgift på 0,35 procent.

14 FÖRV ALTNINGSRÄ TTEN Sida 12 EU: statsstödsregler Statsstödsreglemas tillämplighet Av EU-domstolens praxis (set.ex. mål 248/84, Tyskland mot kommissionen), följer att stöd som beviljats från kommun anses som statligt i fördragets mening, eftersom begreppet medlemsstat även avser regionala och lokala offentliga organ. Vidare följer av praxis att det för att en aktör ska anses som ett företag, som kan vara mottagare av stöd enligt artikel 107 FEUF, är tillräckligt att aktören bedriver ekonomisk verksamhet (set.ex. mål C-41/90, Höfner, punkt 21). Det har ingen betydelse vem som äger verksamheten (set.ex. förenade målen T-228 och 233/99, Westdeutsche Landesbank). Offentligt ägda företag omfattas alltså av det statsstödsrättsliga regelverket. Det kan konstateras att EHB, som är ett helägt dotterbolag till Enköpings kommun, bedriver ekonomisk verksamhet i fördragets mening. EHB kan således vara mottagare av statsstöd på sätt som omfattas av artikel 107 FEUF. Det kan vidare konstateras att det inte föreligger någon undantagsregel som är tillämplig. Det kan konstateras att de villkor, som anges i Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier, (2008) EUT C155/02, för att det enligt kommissionen ska anses uteslutet att en enskild garanti som ett företag erhållit av staten utgör något statligt stöd, inte synes vara uppfyllda ( se artikel 3.2, bl.a. krav på att garantin täcker högst 80 % av det utestående lånet). Med hänsyn till bl.a. omfattningen av den utökade borgensramen miljoner kr- är det inte heller aktuellt att undanta borgensåtagandet såsom stöd av mindre betydelse (se artikel 4.6 i Kommissionens förordning [EU] nr

15 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida /2013 om tillämpning av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse). Fördel för mottagaren För att kommunens borgensåtagande ska kunna anses som statsstöd krävs att det innebär en fördel för mottagaren. Enligt EU-domstolen ska detta prövas utifrån principen om den marknadsekonomiske investeraren (MEIP), se t.ex. mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen (Stardust). Principen innebär att ett offentligt organs agerande jämförs med en privat aktörs agerande med utgångspunkten att den privata och offentliga sektorn ska behandlas lika. Om ett statligt stöd agerar på villkor, som skulle accepteras av en kommersiell aktör, föreligger således inget stöd i den mening som avses i art FEUF Gfr t.ex. de förenade målen 67, 68 och 70/85, van der Kooy, punkt 28). För att ett borgensåtagande ska anses som stöd krävs således att villkoren avviker till förmån för mottagaren från vad som är marknadsmässigt. Som bl.a. framgår av Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan lån och garantier, som beviljats av offentliga organ, innebära ett statligt stöd om de inte beviljats på marknadsmässiga villkor ( se artikel 108 i tillkännagivandet). Frågan är därmed om en kommunal borgensavgift på 0,35 procent för garantier lämnade inom den utökade borgensramen innebär att borgensåtagandena kan utgöra en sådan fördel som avses i artikel FEUF. Den utökade borgensramen avser 200 miljoner kr och gäller under perioden den 1 januari - 31 december Den utökade borgensramen avser endast EHB, även om borgensavgiften också fastställts gemensamt för två ytterligare direkt eller indirekt helägda kommunala dotterbolag. Borgensavgiften har enligt kommunens uppgifter fastställts efter en mer ingående utredning och det har ansetts att en marknadsmässig avgift ligger inom spannet 0,30-0,50 pro-

16 Sida 14 cent. Under utredningen ska kommunen ha bedömt och tagit hänsyn till bolagens ekonomiska ställning, soliditet, kommande intjänandeförmåga, lånens löptid m.m. har anfört att kommunens beslut riskerar att vara gynnande och därmed i strid med EU:s statsstödsregler på grund av schablonmässigheten i kommunens prissättning. Beslutet strider av samma skäl mot kravet på marknadsmässighet. hänvisar i sammanhanget till den modell för prissättning av kommunala borgensavgifter till kommunala bostadsaktiebolag som SKL tillsammans med SABO och Kommuninvest tog fram under I modellen rekommenderas att borgensavgiften beräknas för vaije kredit för sig vid tecknandet och att den följer krediters löptid. anför att kommunens borgensavgift för sina kommunala bolag inte uppfyller dessa krav utan är fastställda utan åtskillnad mellan bolagen, utan att beakta åtagandenas marknadspris vid respektive upplåningstidpunkt och utan att beakta villkoren för respektive kredit. Kommunen har anfört att det har gjmis en noggrann utredning avseende lämplig nivå för borgensavgiften. I utredningen har kommunens finans- och bolagsstrateg informerat sig om borgensavgiftsnivåer i ett tjugotal kommuner, gjort stickprov på olika banker och diskuterat frågan med såväl Sveriges allmännyttiga bostadsbolag (SABO) som Kommuninvest. Under utredningen har kommunen bedömt och tagit hänsyn till bolagens ekonomiska ställning, soliditet, kommande intjänandeförmåga, lånens löptid m.m. Kommunen anför vidare att det skulle vara näst intill omöjligt att däremot göra en bedömning av vad det skulle ha kostat de aktuella bolagen, vid tillfället för låneupptagningen, att låna på marknaden istället för hos Kommuninvest, bl.a. då olika banker gör olika riskbedömningar och inte heller vare sig har intresse eller skyldighet att lämna ut uppgifter om avgifter i andra, möjligtvis jämförbara, kreditfall. Att med säkerhet få fram en exakt uppgift om vilken borgensavgift som motsvarar marknadsmässighet vid låneupptag-

17 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 15 ningstidpunkten är således en omöjlig uppgift. Kommunen anser vidare inte att borgensavgiften är schablonmässig, eftersom kommunen enbart äger tre bolag, vars redan ingångna lån är de som i första hand omfattas av beslutet om borgensavgifter. Den nya borgensavgiften gäller dessutom, till skillnad från den tidigare, endast för ett år. Det kan inledningsvis konstateras att den av åberopade skriften som sådan inte kan vara av avgörande betydelse för om det aktuella beslutet ska anses utgöra otillåtet statsstöd och bryta mot principerna om affärsmässighet eller inte. Rekommendationer av det slag SKL, SABO och Kommuninvest gett ut i sin skrift är typiskt sett sådana som präglas av en försiktighetsprincip och kan således inte utan vidare anses avgränsa de yttre ramarna för vad som är tillåtet. Givetvis kan även sådana rekommendationer visa sig vara felaktiga och i den åberopade skriften görs också förbehåll för att EU-kommissionen vid en prövning kan göra en annan bedömning. Förvaltningsrätten anser således att skriften inte har vägledande betydelse för frågan om kommunens beslut ska anses lagligt eller inte. Det kan konstateras att inte gjort gällande att borgensavgiften på 0,35 procent i sig skulle vara oskäligt låg för EHB. Det torde inte, såsom framhållits av kommunen, vara möjligt att fastställa något exakt belopp för vad som är marknadsmässig avgift. Det får anses föreligga en möjlighet att fastställa en marknadsmässig avgift inom ett visst spann. har särskilt anmärkt på att kreditens löptid inte beaktats. Det kan konstateras att det i beslutet inte gjorts något förbehåll om maximal löptid och att beslutet innebär en utfästelse att bevilja borgen till rådande avgift. Den fastställda borgensavgiften på 0,35 procent ligger inom den lägre delen i det uppskattade spannet på 0,30-0,50 procent som skälig avgift.

18 Sida 16 Frågan är då om beslutet kan anses ha gynnande verkan för EHB. Beslutet innebär att EHB tillförsäkrats garantier från kommunen även för det fall att EHB skulle införskaffa krediter med mycket lång löptid, vilket normalt skulle motivera en högre borgensavgift. Av beslutet följer inga begränsningar alls i detta hänseende. Beslutet framstår mot den bakgrunden som gynnande för EHB. Det är därmed fråga om stöd i den mening som avses i art FEUF. Snedvridning av konkuttensen och påverkan på samhandeln För att det ska föreligga ett otillåtet stats stöd i fördragets mening krävs att den fördel som företaget erhåller från det offentliga organet snedvrider konkuttensen och begränsar samhandeln. Konkurrensen snedvrids i situationer då det statliga stödet lättar ekonomiska bördor som normalt belastar ett företag (set.ex. mål T-459/93, Siemens, punkterna 48 och 77). Handeln mellan medlemsstater påverkas om stödet förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkun-erande företag, som är aktörer på den gemensamma marknaden (set.ex. mål 730/79, Philip Morris mot kommissionen, punkt 11 ). Samhandeln kan påverkas även om stödmottagaren inte själv deltar i gränsöverskridande verksamhet. Ett statligt stöd till ett företag kan försvåra för företag i andra medlemsstater att få avsättning för sina tjänster på den stödgivande medlemsstatens marknad, eftersom stödmottagaren genom stödet kan vidmakthålla och öka sin produktion av tjänster, vilket minskar möjligheterna för företag i andra medlemsstater att erbjuda sina tjänster på samma marknad. Genom åtagandet om utökad borgensram förstärks EHB:s ställning i förhållande till andra konkun-erande företag. Det föreligger alltså en snedvridning av konkurrensen. För att det ska kunna vara fråga om ett otillåtet statsstöd enligt artikel 107 FEUF krävs att konkmtensen snedvrids i förhållande till

19 Sida 17 andra aktörer på den gemsamma marknaden. Det måste därmed prövas om samhandeln kan påverkas av stödet. KammatTätten i Stockholm gjorde, med ändring av förvaltningsrättens avgörande, i dom den 18 april 2017, mål nr , bedömningen att kommunens beslut att utöka borgensramen för ett kommunalt :fjärrvärmebolag påverkade samhandeln. Instanserna skilde sig åt i bedömningen hur den relevanta marknaden skulle definieras. Enligt förvaltningsrättens uppfattning (dom den 8 juni 2015, mål nr ) påverkade inte kommunens beslut att utöka borgensramen samhandeln med hänsyn till den begränsade marknad (uppvärmning av fastigheter genom :fjärrvärme inom Enköpingsområdet), som det kommunala dotterbolaget var aktivt på och att bolaget i realiteten inte var konkurrensutsatt från aktörer i andra medlemsstater, medan kammarrätten ansåg att frågan skulle avgöras med utgångspunkt från den betydligt mer vidsträckta energimarknaden. I föreliggande mål synes avgränsningen av den relevanta marknaden tämligen okomplicerad och kan begränsas till marknaden för uthyrning av bostäder inom Enköpingsområdet. Frågan är därmed om kommunens stöd till EHB kan tänkas påverka handeln mellan medlemsstater inom EU, om EHB:s konkunenssituation i förhållande till andra medlemsstaters företag, som hyr ut bostäder, stärkts genom den utökade borgensramen. I Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd anges att ett offentligt stöd som beviljats ett företag som endast tillhandahåller lokala eller regionala tjänster och som inte tillhandahåller några tjänster utanför sin ursprungsstat ändå kan påverka handeln mellan medlemsstaterna om företag från andra medlemsstater skulle kunna tillhandahålla sådana tjänster (också genom etableringsrätten) och om den möjligheten inte är rent hypotetisk (punkt 192).

20 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 18 Kommissionen beslutade den 8 februari 2012 att affärstransaktioner mellan ett kommunalt fastighets bolag i Vänersborg och en lokal fastighetsägare i samma stad skulle anses utgöra statligt stöd som gynnade den lokale fastighetsägaren (COM[2012] 546 final, SA Hammar). Kommissionen ansåg att samhandelskriteriet var uppfyllt, eftersom fastighetstjänster och fastighetsrelaterade tjänster är föremål för handel och investeringar inom unionen. Detta bekräftades även av att anläggningens tidigare ägare (Chips AB) var ett Finlandsbaserat dotterbolag till Orkla, som är en internationellt verksam koncern. Det noterades även att den berörda tillgången inte var en obebyggd tomt utan en anläggning i drift för produktion av djupfrysta livsmedel (punkt 35). F örvaltningsrätten gör den samlade bedömningen att kommunens stöd till det kommunala dotterbolaget EHB är ett sådant som kan påverka samhandeln mellan medlemsstaterna. Uthyrning av bostäder är sådana tjänster som kan vara föremål för investeringar inom unionen. Det kan också konstateras att Kammarrätten i Stockholm, som ovan framgått, ansett att samhandeln påverkas vid beslut om utökad borgensram till ett lokalt fjärrvärmebolag i Enköping. Enligt förvaltningsrättens uppfattning synes samhandelskriteriet i vart fall inte mindre tydligt uppfyllt ifråga om hyres bostäder i Enköping. Förvaltningsrätten finner mot denna bakgrund att kriterierna för att det enligt artikel FEUF ska föreligga anmälningspliktigt statsstöd är uppfyllda. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ar även gjort gällande att beslutet att utöka borgensramen strider mot kravet i 2 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag på att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer.

21 Sida 19 I förarbetena till nämnda lag anges bl.a. följande (prop. 2009/10: 185 s. 50). Även om kommunala bostadsaktiebolag har ett allmännyttigt syfte måste relationerna mellan kommunen och bolaget vara konsekvent affärsmässiga och deras respektive ekonomi hållas åtskilda så att någon subventionering eller värdeöverföring i endera riktningen inte sker. Detta innebär att lånevillkoren för ett kommunalt bostadsaktiebolag inte får påverkas av att det är en kommun som äger bolaget. Om t.ex. kommunen ingår ett borgensåtagande för sitt bostadsaktiebolag ska en marknadsmässig avgift tas ut av företaget. Förvaltningsrätten har funnit att beslutet om utökad borgensram innebär en möjlighet för EHB att erhålla garantier från kommunen till en avgift på 0,35 procent oavsett kreditens löptid och att detta innebär ett stöd enligt artikel FEUF. Rätten anser inte att det finns skäl att göra någon annan bedömning ifråga om när det gäller tillämpningen av det nationella kravet på att bedriva verksamhet enligt affärsmässiga principer i 2 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Enligt statsstödsreglerna bedöms den utökade borgensramen som en fördel för EHB och beslutet synes på motsvarande sätt avvika från kravet på att bedriva verksamhet enligt affärsmässiga principer. Beslutet strider därmed även mot bestämmelsen i 2 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Kommunens beslut om kommunala borgensavgifter för 2016 ~ar även överklagat kommunens beslut om att införa nya avgifter för borgensåtagande. Han har anfört att den strider både mot EU:s statsstödsregler ( artikel 107 FEUF) och mot kravet på affärsmässighet i 2 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag genom att borgensavgiften ska utgå schablonmässigt utan någon prövning av risken i borgens-

22 Sida 20 åtagandet för respektive kredit och utan prövning av marknadsmässigheten i priset för respektive åtagande. Enligt förvaltningsrättens uppfattning behöver beslutet om att höja de kommunala borgensavgifterna från 0,20 till 0,35 procent inte i sig strida mot EU:s statsstödsregler eller krav på affärsmässighet i nationell lagstiftning, utan det är först i samband med att kommunen antingen ingår borgen eller fattar beslut om utökad borgensram - vilket får anses innefatta en utfästelse att vid behov lämna garantier - som det kan uppkomma en situation vars laglighet kan ifrågasättas. Som kommunen framhållit får beslutet effekt för de kommunala bolagens äldre och tidigare omsatta lån. Förvaltningsrätten anser dock att beslutet även får mer vidsträckta effekter. Eftersom det redan vid tillfället för kommunfullmäktiges beslut att fastställa avgiften på 0,35 procent hade fattats ett beslut om utökad borgensram innebär detta att den fastställda avgiften innebär en direkt prissättning av det åtagande som kommunen gjort genom beslutet rörande borgensramen. Beslutet är generellt och innehåller t.ex. ingen reservation för garantier som avser krediter med längre löptid. Beslutet om nya avgifter måste därför omfattas av samma bedömning utifrån statsstödsreglerna och kravet på affärsmässighet, vilken gjorts ovan beträffande beslutet om utökad borgensram. Det kan i sammanhanget noteras, att även om den nya avgiften innebär en höjning av den tidigare borgensavgiften avviker den, genom att den förbehållslöst uppgår till 0,35 procent, från principen om den marknadsekonomiske investeraren och innebär således en fördel. Beslutet strider således mot fördragets statsstödsregler och kravet på affärsmässighet i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag på samma grunder som beslutet att utöka borgensramen. Överklagandet ska därmed även bifallas i denna del.

23 Sida 21 Sammanfattning och slutsatser Förvaltningsrätten har funnit att kommunens beslut den 19 oktober 2015 om utökad borgensram utgör ett anmälningspliktigt statsstöd. Någon anmälan har inte gjorts. Beslutet strider dessutom mot kravet på att kommunala bostadsbolag ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Förvaltningsrätten har vidare funnit att beslutet den 14 december 2015 om att införa ny borgensavgift på 0,35 procent på motsvarande grunder strider mot EU:s statsstödsregler och mot kravet på affärsmässighet. Mot denna bakgrund ska överklagandet bifallas både avseende kommunens beslut den 19 oktober 2015 och kommunens beslut den 14 december Besluten ska därmed upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109 la) / I ar~det har de särskilda ledamöterna Helena Bavrell Östblom och / Roland Haglund deltagit. Målet har beretts av föredragande juristen Carl Martin Gölstam.

24 ,tlii I SVERIGES STOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/ organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.