Kallelse till Humanistiska nämnden

Transkript

1 Kanslienheten Melissa Bojang Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid: Tisdag den 9 oktober 2018, kl. 17:00 Plats: Skärborgarnas hus, A-salen Gruppmöte: Majoriteten, tisdag 9 oktober kl. 16:00, B-salen Oppositionen, måndag den 8 oktober kl , Socialdemokraternas möteslokal, Industrigatan 2 A Kallelse till Humanistiska nämnden Ärende Dnr 1. Godkännande av dagordningen 2. Presentation Cecilia Engstrand, rektor Tomtaklintskolan 3. Presentation av kommungemensamt arbete inom ämnet matematik för ökad likvärdighet (Sophie Holm förstelärare) 4. Samverkan socialkontor och skolkontor (Inga handlingar) HN 2018/3 Individ och familjeomsorgen 5. Delårsbokslut med helårsprognos 2018 för individ- och familjeomsorgen HN 2018/58 6. Remissvar Motion om framtagande av integrationsstrategi HN 2017/97 7. Reviderad delegeringsordning HN 2015/8 8. Södermanlands läns samlade regionala ANDT- strategi med åtgärdsprogram Övrig information från socialkontoret (Inga handlingar) Personalsituation HN 2018/71 HN 2018/4 Barnomsorg och utbildning 10. Delårsbokslut med helårsprognos 2018 för barnomsorg och utbildning 11. Revidering av barn- och elevhälsoplan 12. Riktlinjer elevresor och inackorderingsstöd HN 2018/58 HN 2018/68 HN 2018/ Svar på revisionsrapport - granskning av kvalitetsarbete inom HN 2018/64 Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2 TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2) Humanistiska nämnden grundskolan 14. Pågående kvalitetsarbete rapport - september 2018 HN 2018/ Remissvar Motion om att införa mer idrott och hälsa i skolan HN 2017/ Remissvar Motion för en likvärdig skola HN 2018/ Remissvar Motion om att inrätta lärcentrum HN 2018/ Övrig information från skolkontoret HN 2018/5 (Inga handlingar) Månadsrapport och statistik Riktlinjer för utlandsstudier Meritvärde årskurs 9 Skolinspektionens uppföljning av Fornbyskolan Övrigt 19. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2018/1 20. Övriga anmälningsärenden HN 2018/2 21. Övrigt Helena Koch Ordförande Melissa Bojang Sekreterare

3

4 Socialkontoret Graham Owen Socialchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2018/58 Delårsbokslut med helårsprognos 2018 för individ- och familjeomsorg Förslag till beslut 1. Humanistiska nämnden överlämnar individ- och familjeomsorgens delårsbokslut 2018 till kommunstyrelsen. 2. Humanistiska nämnden godkänner nämndens helårsprognos 2018 för individoch familjeomsorgen. Ärendet Totalt uppvisar verksamheterna ett positivt resultat om tkr för perioden Årsprognos är ett resultat om tkr. Humanistiska nämnden får här ta del av delårsbokslut 2018 från individ- och familjeomsorgen. Graham Owen Socialchef Bilaga Delårsbokslut med helårsprognos 2018 Beslut till Kommunstyrelsen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

5 Humanistiska nämnden Individ- och familjeomsorg Ordförande: Helena Koch (M) Ordförande Individ- och Familjeutskott: Bengt-Eric Sandström Produktionschef: Graham Owen intäkterna inte alltid täcker kostnader för Totalt (tkr) Delårsbokslut 2018 Helårsprognos 2018 Budget, netto Utfall, netto Avvikelse VERKSAMHETSOMRÅDE Orosanmälningar Barn och unga Stöd till barn och familjer Vård och behandling Ensamkommande flyktingbarn Familjerätt- och familjerådgivning Ekonomiskt bistånd Våld i nära relationer Alkohol- och drogrådgivning Budget- och skuldrådgiving Dödsboanmälningar Socialjour HVB Skogsgläntan Integration EKONOMISK ANALYS Resultat per augusti Totalt uppvisar verksamheterna ett positivt resultat per sista augusti på placeringar. Under året har vi gradvis kunnat sänka kostnaderna genom att hitta andra placeringsformer, t.ex. att flytta flera unga med uppehållstillstånd till stödboende alt. inackorderingar. Omställningen tar tid vilket medför att det dröjer innan vi kan få kostnader i paritet med intäktsnivån. Nettokostnaden för Individ- och familjeomsorg exkl. flykting fortsätter att minska, jämfört med 2017 har nettokostnaderna minskat med tkr. Utfallet ligger tkr under budget per sista augusti. Individ och familjeomsorgen är uppdelat på enheterna Individ- och familjeutskott, Socialadministration, Ekonomi- och vuxenenhet, Barn- och familjeenhet, Familjehem/Kontaktpersoner, Flyktingmottagning för ensamkommande barn och Integrationsenheten. HVB verksamhet för ensamkommande barn på Stensund har avvecklats under året. Andra verksamheter bedrivs med avtal. Socialjouren med Södertälje kommun och familjerådgivning med Nyköpings kommun. Helårsprognosen är ett överskott på tkr. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd och vård för vuxna fortsätter att vara låga och genererar ett prognostiserat överskott på tkr. Kostnader för placerade barn ligger på en lägre nivå än förra året. Barn- och familjenheten har arbetat aktivt med att få ned kostnaderna och antal placeringar utanför hemmet. Enheterna ensamkommande flyktingbarn samt HVB Skogsgläntan har tillsammans ett prognostiserat underskott på tkr. Fr.o.m 1 juli 2017 ändrade migrationsverket ersättningssystemet för ensamkommande flyktingbarn och schablonersättningen blev på en längre nivå än tidigare. Detta medför att Prognos netto, tkr IFO utskott 0 Buffert 453 Nämnd, summa 453 Socialadministration -50 Ekonomi-och vuxenenheten 2500 Familjehem/kontaktpersoner 500 Barn- och familjeenheten 0 Fältare 300 Flykting 2400 HVB Skogsgläntan Integrationsenheten 0 Ensamkommande flyktingbarn Förvaltning, summa IFO, totalt 2 228

6 Årets resultat/prognos redovisas för varje enhet. Gemensamma personalkostnader för IFO verksamheter (med undantag för HVB Skogsgläntan) uppvisar ett positivt resultat totalt för verksamheterna om tkr. Orsaken är att flera tjänster inom IFO har varit vakanta tjänster i början av året, främst inom barn- och familjenheten. Fältverksamheten har varit igång sedan maj men är helårsfinansierad. Flera anställda har också varit föräldralediga på deltid. Individ- och familjeutskottet Utskottet förväntas ha ett positivt resultat om 453 tkr i år. Utskottet har en buffert på tkr som ingår i helårsbudgeten tkr har använts för finansiering av fältare i Barn- och familjeenhetens verksamhet. Helårsprognos +453 tkr. Social administration Under året beräknas kostnader för administration överskrida budget med ett mindre belopp. Helårsprognos -50 tkr Ekonomi- och vuxenenheten Kostnader för försörjningsstöd är lägre än budgeterat men något högre än samma period förra året. Utfallet för försörjningsstöd uppgick till tkr tkr (jmf tkr). Flera hushåll jämförda med samma period förra året. Ökningen är mest inom kategori försörjningsstöd nyanlända och ensamkommande unga. Helårsprognos försörjningsstöd +100 tkr Kostnaderna för institutionsvård för vuxna missbrukare är på en lägre nivå än förra året. Vi eftersträvar att ge vård i egen regi men för några personer finns ett behov av placering på behandlingshem framöver. Under året har vi haft tre frivilliga placeringar och en LVM placering på två dygn. Verksamheten har kostat 265 tkr hittills i år (598 tkr 2017) På alkohol- och drogrådgivningen har individuella behandlingskontakter, gruppverksamhet och anhörigprogram kunnat erbjudas. Helårsprognos Ekonomi- och vuxenheten är Barn- och familjeenheten Under de tre senaste verksamhetsåren har årets resultat förändrats markant med anledning av ett fåtal kostsamma institutionsoch förstärkta familjehemsplaceringar. Planeringen som har pågått sedan hösten 2017 innebär att vi kommer att minska antalet placeringar i konsulentsstödda familjehem och därmed ökar förutsättningarna för att hålla budget. Två barn lämnade förstärkt familjehemsvård i maj och juni Vår egen öppenvård bestående av 2 familjebehandlare och 2 ungdomssamordnare innebär att insatser på hemmaplan kan erbjudas. Vi riktar också resurser mot förebyggande arbete mot skolor och fritidsgården. Det finns alltid en osäkerhet vad gäller placeringskostnader då nya placeringar kan tillkomma och därmed är prognosen något osäker. Under året har vi haft en placering på HVB hem 243 dygn (jämfört med 480 samma period förra året.) Inga LVU placeringar under året Helårsprognos enligt budget Familjehem/kontaktpersoner Behovet av familjehemsplaceringar och kontaktpersoner ligger på något lägre nivå än budgeterat. Antalet familjehemsplacerade barn har minskat från 5 i början av året till 2 vid delårsuppföljningen. Ytterligare ett barn är placerat i familjehem där vårdnadsöverflyttning har skett.

7 Vi har också ordnat umgängesstöd varannan helg på uppdrag av Tingsrätten. Umgängesstödet äger rum på en förskola i Vagnhärad varannan lördag. Färre uppdrag under året jämfört med förra året. Helårsprognos +500 tkr. Utöver ersättning för placeringar får vi en grundersättning på 500 tkr i ersättning om året. Kostnader för personal har minskat under året i samband med minskning av antal ensamkommande. Inga nya anvisningar av ensamkommande barn under året. Helårsprognos tkr. Fältverksamhet Fältverksamheten består av två fältare som befinner sig i ungdomsmiljöer både på dagoch kvällstid. Fältarna har ett nära samarbete med skolorna och fritidsverksamheter. Våra fältare har ett närsamarbete med ungdomssamordnare och är en viktig del i både brottsförebyggande arbete och kontakt med ungdomar som är i behov av stöd. Helårsprognos +300 tkr. HVB Skogsgläntan HVB-Skogsgläntan har avvecklats under året Sedan starten maj 2016 har Skogsgläntan tagit emot ensamkommande barn och unga främst i åldern år som har blivit anvisade till Trosa kommun. Färre anvisningar och möjligheter till andra placeringsformer gjorde att ett HVB inte längre behövdes. Personalstyrkan minskade under första halvåret i takt med att barn och unga omplacerades. HVB hemmet stängdes vid midsommar. Flyktingmottagning ensamkommande barn (Enhet 64140) Vid slutet av augusti hade vi 26 barn och unga placerade. 19 barn har fyllt 18 år och alla har uppehållstillstånd med undantag av ett barn som är asylsökande. Majoriteten av ensamkommande unga är placerad i stöd- eller träningsboende. Kostnaden för verksamheten har överskridit budgeten och ett underskott är aktuellt för året. Kostnaden för lokalen fortsätter året ut då hyreskontraktet har en uppsägningstid. Helårsprognos tkr Verksamheten är finansierad genom statsbidrag från migrationsverket. Under året har vi successivt hittat placeringar för dess barn inom ramen för Migrationsverkets ersättning. Kostnader för vissa placeringar är högre än ersättningen och därmed lämnar vi en prognos på underskott för året. Ersättning från migrationsverket sker oregelbundet i efterskott och är kopplad till den ungas rätt till CSN bidrag. Om en ungdom inte erhåller CSN bidrag sker ersättning enbart för försörjningsstöd. Dessa omständigheter försvårar beräkning av prognosen. Det finns en osäkerhet om vi kommer att få full ersättning och därför har vi använt försiktighetsprincipen för uppbokning av intäkter. Flyktingmottagning (Enhet 64110) Enheten används för försörjningsstöd till flyktingar och tolkar. Kostnaderna uppgår till 854 tkr hittills under året. På samma enhet bokförs Migrationsverkets intäkter för ensamkommande barn som gäller perioden fram till (då ersättningssystemet ändrades). Under året har Migrationsverket kommit ikapp med utbetalning av ersättningar från 2016 och Det innebär intäkter på tkr hittills i år. Det kvarstår ansökningar om ersättning för 2016 och 2017 på ca 500 tkr. Stor osäkerhet om vi får ersättning för dessa kostnader som gäller utbildningskostnader under placeringstid på SiS institutioner.

8 Helårsprognos är tkr Integrationsenheten Sedan 1 juli har ansvaret för Integrationsenheten flyttats från skolkontoret till socialkontoret. Trosa kommun har 46 anvisningar att ta emot inom Bosättningslagen under Till och med augusti har 22 personer anvisats och 10 mottagningar är planerad framöver. Genomgångsboendet Kvarter Verktyget öppnade sista veckan i juli som en lösning för ensamhushåll med totalt 28 rum. Kvarter Verktyget har en bovärd för att säkra tryggheten i boendet. I slutet av augusti är 15 av 28 rum belagda. Genomgångsboendet Husby har ett ledigt rum för tillfälligt och Skolvägens 8 lägenheter är uthyrda. Genomgångsboendet på Brommagården är under avveckling. Trosa kommun har 14 personer kvar att ta emot innan årsslut, tillgång till boendelösningar för familjer är för tillfälligt begränsad. Kostnaden för verksamheten täcks av ersättning från Migrationsverket innebär stora avvikelser på grund av ökade kostnader. Vad gäller statlig ersättning för våra anvisade ensamkommande barn är det fortfarande en fördröjning innan vi får ersättning och även en stor osäkerhet om ersättningen blir beviljad. Vi har använt försiktighetsprincipen i uträkningen av ersättning från migrationsverket i prognosen. I dagsläget saknas ca 500 tkr i ersättning från 2016 och Mycket osäkert om dessa ansökningar blir godkända. MÅLUPPFYLLELSE Vid delårsuppföljning kan vi mäta fyra av nämndens åtta mål. Tidiga insatser och förebyggande arbete är delvis uppfylld. Fler personer söker råd och stöd och kontakt vid familjemottagningen. Dock har färre ansökningar inkommit från föräldrar. Under våren var socialtjänsten mindre aktiv i föräldracafeér men två är planerad under hösten utifrån föräldrarnas önskemål. Personalkompetens är uppfylld. Antal brukare som har SIP planering har ökat för barn och ungdomar men på samma nivå för vuxna. Målet är delvis uppfyllt. Helårsprognos 0 tkr Årsprognos i sammanfattning Årsprognos för Individ och familjeomsorg är tkr (inklusive utskott). Prognosen för Ekonomi- och Vuxenheten är ett överskott på tkr. Utbetalning av försörjningsstöd, kostnader för vård av missbrukare och personalkostnader är på en lägre nivå än budget. Försörjningsstöd för flyktingar har ökat under året och kommer att fortsätta öka i takt med mottagning enligt bosättningslagen. Barn- och familjenheten har minskat kostnader för externa placeringar och årets prognos är enligt budget. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Det finns alltid en osäkerhet vad gäller prognosen för Barn- och familjeenheten då behov av placering på institution kan MEDARBETARE Personalsituation har varit stabilt under året och personalomsättning låg. Antal årsarbetare har ökat med två Fältare. Samtidigt avvecklades HVB Skogsgläntan och personalen fick andra arbetsuppgifter i kommunen eller lämnade sina anställningar. Sedan 1 juli tillhör Integrationsenheten Socialkontoret (tidigare tillhörde enheten Skolkontoret). Personalen består av en Integrationschef och tre anställda. VERKSAMHETSUTVECKLING Vi har sett ett behov av att utveckla vårt förebyggande arbete och insatser riktad mot ungdomar. Vi har fått resurser, i form av Fältare, som innebär mer förebyggande arbete på fältet och vi kommer att utveckla handlingsplanen för ANDT samordning. Integrationsenheten tillhör socialkontoret sedan 1 juli i år. Vi utvecklar samarbetet med

9 samarbetspartners internt i kommunen och externt. Arbetsmarknadsenheten är viktig för att ta fram praktikplatser och arbetsträning I Dua-projektet sättet vi fokus på vägen till arbete och självförsörjning efter etableringstiden. Även planering för nyanländas framtidsboende är ett viktigt inslag i Integrationsarbetet. Medelkostnad/dygn Vårddygn i HVB, vuxna Medelkostnad/dygn Vårddygn LVM, vuxen Medelkostnad/dygn FRAMTIDEN Integration är en viktig del av vårt arbete för att säkerställa att nyanlända och ensamkommande ban får förutsättningar att komma in i svenska samhället och bli självförsörjande. Vi behöver samarbete med andra aktörer för att tillsammans kunna erbjuda bra stöd och hjälp till våra brukare. För barn och ungdomar är skolan en viktig samarbetspartner inom kommunen. För vuxna är bl a arbetsmarknadsenheten och vård och omsorg viktiga samarbetspartners. Det är viktigt med samarbete med ladtingets verksamheter och arbetsförmedlingen. VERKSAMHETSMÅTT Verksamhetsmått Redov Redov Redov Hushåll med försörjningsstöd/månad Bidragstid månad per hushåll i genomsnitt 3,9 3,7 3,7 Bistånd per hushåll i genomsnitt/månad Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad/dygn Vårddygn i familjehem, barn (inkl.vårdnadsöverflyttningar) Medelkostnad/dygn Vårdygn i förstärkt familjehem, barn/vuxen Medelkostnad/dygn Vårddygn i HVB, barn Aktualiseringar och utredningar barn Totalt Antal Aktualisering Varav Ansökningar Unika personer Inledda utredningar Avslutade utredningar Under året har det inkommit 304 anmälningar gällande barn som lett till 55 utredningar. Antalet anmälningar har ökat sedan samma period förra året delvis beror på konsekvent aktualisering av anmälningar i pågående ärenden. Trots denna förklaring ser vi ändå en ökad benägenhet att anmäla barn som misstänks fara illa (jmf anmälningar och 82 utredningar). I antalet anmälningar har 17 ansökningar inkommit under året (jmf 2017, 26). Inkommande anmälningar avser 252 olika barn under året (jmf barn). Flest anmälningar under året har kommit från polisen, som under året gjorde 68 anmälningar (jmf anmälningar). Skolan/Barnomsorg står för näst högst antal anmälningar med 51 anmälningar under året (jmf 2017, 36) och förskolor 2 barn (jmf 2017, 4). I ramen för familjerättsverksamhet har samarbetssamtal genomförts, både frivilligt och med uppdrag från tingsrätten. I år har vi fått uppdrag av Tingsrätten att ordna umgänget för 3 barn. För att möta behovet bedriver vi en umgängeslokal varannan lördag i Vagnhärad. Medelkostnad/dygn Vårddygn SIS-hem, barn

10 Trosa kommun har under året via avtal med Nyköpings kommun gett 103 familjerådgivningssamtal som är en fortsatt kraftig ökning jämfört med året innan (jmf 2017, 78 samtal). SSPF (Socialtjänst, skolan, polis och fritids) har träffats 5 gånger under året hittills. Ett av mötena var ett extra möte då skolan ansåg behov av kraftsamling kring några elever som med avvikande beteende. SSPF har använt sig av en ny mötesstruktur under våren för att på ett mer strukturerat sätt analyserar nuläget i våra olika verksamheter och för ungdomar. Fokus finns även på kartläggning av risk- och skyddsfaktorer i ungdomsmiljöer. Två extra SSPF har skett med anledning av alkholintag hos ungdomar i samband med skolavslutningen våren 2018 samt oro gällande brand i närheten av Tomtaklintskolan. INVESTERINGAR Bara några få investeringar i möbler ca 25 tkr. INTERN KONTROLL 1 Uppföljning av internkontroll sker enligt planen. Inget nytt område har identifierats i riskbedömningen. Vi har vid några tillfällen upptäckt felaktig utbetalning av löner, framför allt felkontering som innebär fel verksamhet belastas eller en aktivitetskod saknas. Detta område förekom även förra året. Vi har ändrat våra rutiner och genom kontinuerliga uppföljningar hitta fel som kan uppstå. 1 Revisionen rekommenderar i granskningen av årsredovisning 2017 att kommunen förstärker sin beskrivning av arbetet med intern kontroll.

11 Humanistiska nämndens IFO mål 2018 Rubrik Mål 1. Bra Bemötande 2. God tillgänglighet Målprecisering Andel brukare som uppger att personalen visar förståelse Lätt att komma kontakt med socialtjänsten Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Brukarundersökni ng Brukarundersökni ng och Tillgänglighets undersökning Mätas vid brukarundersökni ng sept/okt Mätas vid brukarundersökni ng sept/okt 3. Tidiga Insatser Fler söker kontakt för råd och stöd. Fler ansökningar. Månadsstatistik Mätningen under året visar att ansökningar och anmälningar på samma nivå men fler hör av sig för råd och stöd 4 Förebyggande arbete Fler besök till föräldrakaféer Egen mätning Färre besökare under våren men flera cafeér planerad under hösten 5 Engagerade personal 80% av personal ge samvägda betyg 4-5 på HME undersökningen HME oktober Mätning under hösten v Rätt kompetens Alla personal ha MI och SIP Utbildning senast 12 mån efter anställning Egen mätning 90% av personal har MI och SIP utbildning 7 Rätt insats Andel brukare med SIP ökar SIP Statistik från Treserva Ökning i antal barn och ungdomar. Fåtal SIP Vuxna. 8 Hjälp till självhjälp Andel brukare med annan ersättning efter TRIS TRIS redovisning kvartalsvis Ingen mätning kan genomföras innan slutet av 2018 Kommentar: Mål 1, Mätning vid bruakarundersökning sept/okt Mål 2, Mätning sker vid brukarundersökning sept/okt Mål 3, Mätningen under året visar att ansökningar kontra anmälningar har samma fördelning som året innan. Fler söker råd och stöd kontakt. Mål 4, Två cafeér under våren lockade mindre besökare än förra året men två cafeér under hösten är planerad men andra tema Mätning under hösten v41-42 Mål 6, 90% av handläggare har MI och SIP har genomgått utbildning inom 12 månader efter anställning Mål 7, Ökning i antal SIP barn och ungdomar. Fåtal SIP Vuxna Mål 8, Vi kommer att kunna gör mätningar i slutet av 2018

12

13 Socialkontoret Graham Owen Socialchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2017/97 Remissvar på motion om framtagande av en integrationsstrategi Förslag till beslut Humanistiska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås. Bakgrund Tommy Fogelberg (V), Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) och Maria Arman (MP) har lämnat en motion till kommunfullmäktige om framtagande av integrationsstrategi. Kommunstyrelsen har därefter remitterat motionen till humanistiska nämnden för beredning. I motionen föreslås det att kommunfullmäktige ska besluta: 1. att uppdra åt kommunstyrelsen att initiera ett arbete för framtagande av en Integrationsstrategi för Trosa kommun samt 2. att kommunstyrelsen uppmanas att hantera ärendet skyndsamt då vi inom kort står inför situationen då en genomtänkt strategi behöver vara på plats. Ärendet Uppdraget att leda och samordna Integrationsarbete i Trosa kommun ligger hos Humanistiska Nämnden. Under flera år har Trosa kommun tagit emot nyanlända och arbetet har betraktats som framgångsrik. Nyanlända har fått möjlighet till boende, utbildning, barnomsorg, skolan och blivit självförsörjande. I samband med bosättningslagen (2016:38) är alla kommuner skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Kommuntal, dvs. hur många nyanlända en kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn och hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Det kommunala ansvaret för Trosas del blev större från år Antal nyanlända som blev anvisade till Trosa ökade kraftigt anvisades 47st nyanlända blev siffran 52st och under 2018 ska Trosa ta emot 46st Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

14 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(3) Socialkontoret nyanlända. Siffran för 2019 är inte fastställd av länsstyrelsen än. Det operativa arbetet med integration bedriva av Integrationsenheten. I juli 2018 ändrades organisation och enheten flyttades från skolkontoret till socialkontoret. Enheten leds av en Integrationschef som har för ansvar att samordnar kontakt med andra verksamheter som är inblandad i integrationsprocessen. Målet för integrationsenhetens arbete är att varje nyanländ person, utifrån var och ens möjligheter och förmågor, ska kunna leva ett självständigt liv med egen försörjning samt kunna delta i samhället på samma villkor som övriga medborgare. Trosa kommun ska uppfylla de överenskommelser som ingås med staten om antal platser för mottagande av nyanlända. En stor andel av målgruppen nyanlända ska, utifrån varje individs förutsättningar, ha tillräckliga språkkunskaper för att självständigt kunna klara sig i samhället. Inom ramen för Integrationsenhetens ansvar bedriver vi tillfälliga boende i form av genomgångsbostäder och praktiskt hjälp under första tiden i boendet. Personalens uppgift är att vara behjälplig med alla myndighetskontakter så som Skatteverket till folkbokföringen, Arbetsförmedlingen som är ansvarig för etableringsuppdraget och Försäkringskassan, som betalar ut etableringsersättning. Integrationsenheten ser till att nyanlända med skolpliktiga barn kommer i kontakt med skolkontoret och följer med till kartläggningssamtalen. Personalen är behjälplig med kontakten med förskolan och sjukvården där alla nyanlända har rätt till en hälsoundersökning. I arbetsförmedlingens ansvar för etablering ingår ansvar för en kartläggning av tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet och framtagande av en etableringsplan. SFI undervisning, språkpraktik och eventuell arbetsträning ingår i etableringsplan. Integrationsenheten, arbetsmarknadsenheten och SFI har ett nära samarbete med arbetsförmedlingen i Dua projektet. I detta samarbete etablerar vi lokala jobbspår och ett mål i projektet är att stärka kopplingar till näringslivet som har behov av arbetskraft och nyanlända som har behov av anställning. Integrationsenheten har också påbörjat planering för att utöka kontakt med civilsamhället och föreningslivet för att stödja nyanländas integrering i samhället. Nyanlända ska ha tillgång till övrig kommunal verksamhet och service, på samma villkor som andra kommuninvånare. Den övergripande målsättningen är att stödja nyanlända genom studier och arbetsinsatser som leder till att vuxna kan bli självförsörjande så snart som möjligt efter etableringstiden. Integrationsenhetens arbete är välförankrad i Fastlagd kurs för Trosa kommun (Antaget av indelningsdelegerade Trosa 1991) där bland annat står följande inriktning: Kommunens verksamhet skall präglas av ett helhetsperspektiv och bygga på sam-

15 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(3) Socialkontoret ordning / samverkan mellan resurser inom och utom kommunen. Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonventionella och alternativa lösningar. Vi delar motionens inriktning att den nya situationen kräver mer än bara information till kommunmedborgarna. Vi ser att det behövs ett gediget arbete för att integrera. För att nå framgång i integrationsarbetet är det viktigt att det inte bara är kommunens egna verksamheter som aktivt arbetar med detta utan även aktörer inom näringslivet och det civila samhället. Integration är en process där nyanlända människor tar aktiva steg för att bli delaktiga i samhället och där medborgare i Trosa är öppna för att inkludera våra nya medborgare i samhällets olika delar. Integrationsenheten samordnar insatser inom kommunen och vid behov lyfter strategiska frågor till kommunens ledningsgrupp för hantering. Behov av en annan form av integrationsstrategi bedöms som onödigt i dagsläget. Graham Owen Socialchef Bilagor Motion från Tommy Fogelberg (V), Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) och Maria Arman (MP),

16

17

18 Socialkontoret Graham Owen Socialchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2015/8 Förslag till reviderad delegeringsordning för humanistiska nämnden, individ- och familjeomsorgen Förslag till beslut Humanistiska nämnden godkänner förslag till reviderad delegeringsordning för humanistiska nämnden, individ- och familjeomsorgen. Ärendet Delegationsordningen för Individ-och familjeomsorgen har saknat vissa punkter där delegation har varit otydlig och även vissa beslut har saknat delegation. I punkt 6.3 ges delegation till utbetalning av ersättning enl. LMA till unga som söker tillstånd enligt den nya gymnasielagen. Om en ungdom ansöker om uppehållstillstånd med stöd av 16 f den tillfälliga lagen får Migrationsverket eller domstol besluta att avvisnings- eller utvisningsbeslutet ska inhiberas (stoppas).17 Om verkställigheten inhiberas kan ungdomen efter en s.k. anmälan om bistånd till Migrationsverket ha rätt till ekonomiskt stöd enligt LMA i form av dagersättning och särskilt bidrag. Socialnämnden i vistelsekommunen ska besluta om och eventuellt utbetala ekonomiskt stöd enligt LMA.19 Den sökande ska lämna in ansökan till socialnämnden. Punkt 6.13, 6.15, 6.16, 6.17 och 6.31 har förtydligats och utökat till att täcka placeringar i stödboende och träningslägenheter. I Punkter 6.22, 6.26, 6.29 och 6.35 har delegation för beslut ändrats från socialsekreterare till enhetschef för att på ett konsekvent sätt koppla beslut i dessa ärenden till budgetansvar. I punkt 6.48 förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn har delegation tidigare legat på IFU. Utredningsarbete följs noggrann och granskas av en enhetschef och det är mer logistisk att delegation för förlängnings av utredningstid ligger hos tjänsteman. Beslut om förlängning av utredningstid kommer framöver att rapportera till IFU. Punkt 6.49, 6.50 och 6.51 ändra delegation i överflyttningsärenden från IFU till Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

19 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Socialkontoret socialchefen. Behov av att begär överflyttning eller mottagning av ett ärende är nära kopplat till ärendehandläggning och sker med samtycke av den enskilde. I situationer där kommuner är inte överens i dessa frågor är det Inspektionen för vård och omsorg (IVO). För att kunna hantera dess ärende på ett smidigt och mindre tidskrävande sätt men samtidigt behåller en hör rättssäkerhet kan delegation överlämnas till socialchefen. Punkt 7.6 gäller dödsboärenden och ger möjlighet till förvaltning och avveckling där det saknas sammanlevande dödsbodelägare, efterlevande make som inte är delägare eller annan delägare som kan ta hand om boet. Då kan nämndens delegat ansvara för boets provisoriska förvaltning till dess dödsbodelägare spårats och underrättats. De föreslagna förändringarna är gulmarkerade i delegeringsordningen. Graham Owen Socialchef Bilaga Förslag till reviderad delegeringsordning för humanistiska nämnden individ- och familjeomsorgen. Beslut till Författningssamlingen

20 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Delegeringsordning för humanistiska nämnden Verksamhetsområde Individ- och familjeomsorgen 1 Reviderad av: Humanistiska nämnden, , X, HN 2015/8 Antagen av: Humanistiska nämnden , 7, HN 2015/8 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Regel

21 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Innehållsförteckning Delegeringsordning för humanistiska nämnden, individ- och familjeomsorgen Allmänna ärenden Personalärenden Ekonomiärenden Beslut enligt 10 kap. 4 SoL Delegation till utskott Beslutanderätt enligt lag När nämndens beslut inte kan avvaktas Socialtjänstlagen m.m Dödsbo ärenden Vård enligt LVU Vård av missbrukare enligt LVM Föräldrabalken, FB m.m Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter Offentlighets- och sekretesslagen m.m Dataskyddsförordningen (GDPR - General Data Protection Regulation)

22 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Delegeringsordning för humanistiska nämnden, individ- och familjeomsorgen Allmänt om delegering Enligt 6 kap. 37 kommunallagen (KL) får en nämnd delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Med delegering menas att en nämnd ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Nämnden överför alltså rätten att fatta självständiga beslut till en delegat. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Beslut får delegeras till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap Ett beslut som fattats med stöd av delegering kan inte ändras av nämnden. Om ett beslut som kräver delegering fattas av någon utan delegering i ärendet saknar beslutet laga verkan, dvs. det gäller inte. I delegeringsordningen framgår det vilka tjänstepersoner som har rätt att fatta beslut i nämndens ställe och i vilka ärenden. Vidaredelegering Enligt 7 kap. 6 KL kan nämnden ge produktionschefen 1 rätt att uppdra åt en annan anställd inom kommunen att fatta beslutet. Den tjänsteperson som har beslutanderätt på vidaredelegering kan i sin tur inte vidaredelegera till ytterligare tjänsteperson. Det är enbart produktionschefen som har rätt att vidaredelegera beslut. Produktionschefen får endast använda sin möjlighet till vidaredelegering på ett sådant sätt att nämnden hela tiden vet vem som har rätt att fatta beslut och i vilka ärenden. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering ska anmälas till produktionschefen. Produktionschefen har samma beslutanderätt som den beslutanderätten är vidaredelegerad till. Produktionschefen ska bara ta beslut i tjänstepersonens ställe när denne är frånvarande. Den tjänsteperson som har fått beslutanderätt på vidaredelegering kan lämna ärendet för beslut till högre nivå för avgörande (t.ex. produktionschef eller nämnden) då det t.ex. gäller ett principärende. Anmälan till nämnd Enligt 6 kap. 40 ska nämnden besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegering enligt 6 kap. 37 KL ska anmälas till nämnden. Delegering av beslut i brådskande ärenden ska redovisas på nästa nämndsammanträde. Anmälan av delegeringsbeslut är viktig för att nämnden ska kunna följa hur beslutanderätten används och innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer beslutet. 1 Produktionschef är att jämställas med förvaltningschef enligt kommunallagen. 3

23 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Återkallande av lämnad delegering Nämnden och produktionschefen kan när som helst återkalla lämnad delegering. De kan också välja att ta beslut i ett ärende trots att beslutanderätten är delegerad, men kan i princip inte ändra ett beslut som är taget med stöd av delegering. Förhinder för delegaten Om den tjänsteman som har vidaredelegeringen är förhindrad att fatta beslut ska produktionschefen göra det i dennes ställe. Delegering av beslut i brådskande ärenden En nämnd får enligt 6 kap. 39 KL uppdra åt ordförande eller annan ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Ärenden som inte får delegeras Kommunens nämnder kan själva besluta om delegering av beslutanderätt, men det finns vissa ärenden som en nämnd inte får delegera enligt 6 kap. 38 KL: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Förkortningar AB FB FvL KL LAS LVM LVU OSL SoF SoL TF Allmänna bestämmelser Föräldrabalken Förvaltningslagen Kommunallagen Lagen om anställningsskydd Lage om vård av missbrukare i vissa fall Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Offentlighets- och sekretesslagen Socialtjänstförordningen Socialtjänstlagen Tryckfrihetsförordningen 4

24 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 1. Allmänna ärenden Brådskande ärenden 1.1 Ta beslut i brådskande nämndärenden Ordförande 6 kap 39 KL Gäller även beslut i ärenden av mindre vikt eller av icke principiell natur Utlämnande av allmän handling 1.2 Beslut att inte lämna ut allmän handling 1.3 Yttrande vid överklagande av beslut att inte lämna ut allmän handling Socialchef TF 2 kap 14, OSL 6 kap 1-6 Socialchef Arkiv 1.4 Arkivansvarig Socialchef Enhetschef 1.5 Utse arkivredogörare Socialchef Enhetschef 1.6 Fastställa dokumenthanteringsplan Socialchef Efter samråd med arkivmyndigheten Avtal 1.7 Underteckna avtal, förbindelser och andra rättshandlingar som beslutats av nämnden Socialchef Gäller i de fall nämnden inte beslutat om annan delegat i ett ärende 1.8 Underteckna avtal och andra rättshandlingar som avser löpande ärenden inom det egna verksamhetsområdet. Socialchef Enhetschef Under förutsättning att ärendet inte är av principiell betydelse eller av större vikt Delgivning och föra kommunens talan Se även avsnitt 10, sidan 30 och framåt 1.9 Mottagande av delgivning Socialchef Vid sidan av ordförande, se nämndernas reglemente 5

25 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m Väcka och föra kommunens talan vid domstol och andra myndigheter, ingående av förlikning samt antagande av ackord, med rätt att sätta annan i sitt ställe Socialchef Organisation 1.11 Mindre förändringar av förvaltningens organisation Socialchef Yttrande 1.12 Yttrande som på grund av ärendets innehåll kan bedömas utan behandling i nämnden 1.13 Lämna yttrande över remisser där sakkunskap efterfrågas. Socialchef Enhetschef T.ex. besvarande av brev på nämndens vägnar. Socialchef Enhetschef Yttrande över remiss från andra myndigheter och organisationer av principiell eller politisk karaktär besvaras av nämnden Ställa in eller ändra tid för sammanträden 1.14 Ta beslut om att ställa in eller ändra tid för sammanträdet Ordförande 6 kap 23 KL 2. Personalärenden Anställning 2.1 Anställning av, förordnande av, ändring av tjänstgöringens omfattning och entledigande av enhetschef. Socialchef AB 2.2 Anställning av, förordnande av, ändring av tjänstgöringens omfattning och entledigande av övrig personal (tillsvidare och viss tid). Socialchef Enhetschef AB 6

26 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 2.3 Besluta om godkännande eller förbud mot förtroendeskadlig bisyssla socialchef enhetschef övrig personal Kommunchef Socialchef Socialchef Enhetschef AB Efter samråd med personalchef. Avstängning, disciplinpåföljd, uppsägning m.m. 2.4 Ändrad placering vid övertalighet, på egen begäran eller i andra fall socialchef enhetschef och övrig personal 2.5 Avstängning och beslut om indragning eller innehållande av lön och andra förmåner socialchef enhetschef och övrig personal 2.6 Disciplinpåföljd; skriftlig varning socialchef enhetschef övrig personal 2.7 Avveckling och utköp av personal socialchef enhetschef och övrig personal 2.8 Uppsägning från arbetsgivarens sida p.g.a. arbetsbrist eller personliga skäl socialchef enhetschef och övrig personal Kommunchef Socialchef Kommunchef Socialchef Kommunchef Socialchef Socialchef Kommunchef Socialchef Kommunchef Socialchef Enhetschef AB Efter samråd med personalchef. AB Efter samråd med personalchef. AB Efter samråd med personalchef. AB Efter samråd med personalchef. LAS 4, 7 Efter samråd med personalchef. Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 2.9 Avskedande LAS 18 7

27 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden socialchef enhetschef och övrig personal KSau Socialchef Avsked av socialchef efter samråd med nämnd. Avsked av enhetschef och övrig personal i samråd med personalchef. Kurser, förmåner m.m Deltagande i kurs, konferens eller tjänsteresa inom Sverige och Europa socialchef enhetschef övrig personal Kommunchef Socialchef Socialchef Enhetschef Förtroendevalda regleras i kommunfullmäktiges arvodesreglemente. Vid resor utomlands för övrig personal ska samråd ske med socialchef Deltagande i kurs, konferens eller tjänsteresa utanför Europa KSau 2.12 Användande av egen bil i tjänsten socialchef Kommunchef enhetschef Socialchef övrig personal Socialchef Enhetschef Arbetsmiljöansvar 2.13 Ansvar för att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön kontoret Socialchef enheten Socialchef Enhetschef 2.14 Ansvar för att det systematiska arbetsmiljöansvaret inom nämnden fungerar. Socialchef Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m Ansvar för att det inom nämndens verksamhetsområde finns kompetens inom Socialchef 8

28 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden arbetsmiljöområdet Ansvar för att genomföra konsekvensbeskrivningar av hur arbetsmiljön påverkas av förändringar Ansvar för genomförande av riskanalys, handlingsplan och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöområdet på respektive enhet. Socialchef Socialchef Enhetschef 3. Ekonomiärenden Budgetfördelning, attesträtt och representation 3.1 Omdisponering av budget mellan enhet. 3.2 Åtagande eller disposition av ekonomisk natur för den löpande verksamheten i enlighet med budget. Socialchef Socialchef Enhetschef 3.3 Utse attesträttsinnehavare för tjänstemän 3.4 Företrädande av kommunen vid representation med högst 10 % av ett basbelopp per tillfälle och inom budgetram Socialchef Socialchef Se attestreglemente Se representationspolicy Upphandling, inköp och avyttring 3.5 Upphandling för verksamheten inom givna budgetramar. Socialchef Upphandling ska alltid ske i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) och kommunens upphandlings- och inköpspolicy. Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Lagrum, kommentar m.m. 3.6 Försäljning eller annan överlåtelse av lös egendom inom respektive verksamhet. Socialchef 9

29 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden 3.7 Skänka bort lös egendom till mottagare utanför kommunens organisation. Socialchef Bidragsansökningar 3.8 Ansökan om externa medel (inkl. EU-medel) för projektoch utvecklingsarbete m.m. 3.9 Beslut om bidrag till organisationer upp till ett prisbasbelopp Socialchef Socialchef Nämnden beslutar om ansökan då en ekonomisk motprestation krävs om medlen beviljas Besluten ska alltid meddelas till ekonomienheten. Beviljade medel rekvireras av verksamhetsansvarig enhet. 10

30 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 4. Beslut enligt 10 kap. 4 SoL Delegation till utskott Beslut som enligt 10 kap. 4 SoL kan delegeras till utskott men inte till tjänsteman. IFU Humanistiska nämndens individ- och familjeutskott 4.1 Medgivande att underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller annan vårdnadshavare 4.2 Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs 6 kap. 6 SoL IFU Ett beslut om att bereda en underårig vård i ett visst familjehem är att betrakta som ett medgivande enligt 6 kap. 6. Utredning av familjehemmet ska alltid ske. 6 kap. 8 SoL IFU Övervägande är inte ett beslut. Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad är skyldig att överväga om vård enligt socialtjänstlagen fortfarande behövs. 4.3 Medgivande att ta emot ett barn för adoption. 4.4 Återkallelse av medgivande att ta emot adoptivbarn 4.5 Vägran att samtycka till att adoptionsförfarande får fortsätta 6 kap 6 SoL och 6 kap 12 SoL 6 kap 13 SoL 6 kap 14 SoL IFU IFU IFU 4.6 Beslut om att föra talan i förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap 1 SoL 4.7 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVU 9 kap 3 SoL IFU 4 LVU IFU 11

31 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 4.8 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år 4.9 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 4.10 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 6 1 st. LVU IFU Se även 5.1 om möjlighet för ordföranden eller annan som nämnden förordnat att fatta sådant beslut st. LVU IFU 11 2 st. LVU IFU 4.11 Övervägande om vård med stöd av 2 LVU fortfarande behövs 4.12 Prövning av om vård med stöd av 3 LVU ska upphöra 13 1 och 2 st. LVU 13 1 och 3 st. LVU IFU Jfr IFU 4.13 Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enligt 14 2 st. 1 och 2 fortfarande behövs 4.14 Beslut om att vården ska upphöra 4.15 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller behandling i öppna former 4.16 Prövning av om beslut om förebyggande insats ska upphöra att gälla st. LVU IFU Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var tredje månad är skyldig att överväga om ett beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs. Jfr st. LVU IFU 22 1 st. LVU IFU 22 3 st. LVU IFU Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad ska pröva om insatsen fortfarande behövs. 12

32 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 4.17 Beslut om att förebyggande insats enligt 22 1 st. LVU ska upphöra 4.18 Ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud 4.19 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs 4.20 Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra 4.21 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 4.22 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 4.23 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 4.24 Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVM 4.25 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 22 3 st. LVU IFU 24 LVU IFU Jfr. 25 LVU st. LVU IFU Jfr st. LVU IFU 27 1 st. LVU IFU LVU IFU LVU IFU 11 LVM IFU 13 LVM IFU Beträffande kompletterande beslutanderätt se

33 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 5. Beslutanderätt enligt lag När nämndens beslut inte kan avvaktas Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde 5.1 Beslut om omedelbart omhändertagande av ungdom under 20 år 6 1 och 2 st. LVU IFUs ordf. vice ordf. ledamot Beslutet ska dokumenteras och skrivas under av beslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast förekomma i sådana akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Sådana beslut dokumenteras i efterhand. 5.2 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra 9 3 st. LVU IFUs ordf. vice ordf. ledamot 5.3 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 11 1 och 3 st. LVU IFUs ordf. vice ordf. ledamot Se 5.1. Beträffande umgänge se även 4.10, Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 2 och 3 st. LVU IFUs ordf. vice ordf. ledamot 5.5 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 5.6 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 LVU ska upphöra 5.7 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 27 2 st. LVU IFUs ordf. vice ordf. ledamot 30 2 st. LVU IFUs ordf. vice ordf. ledamot LVU IFUs ordf. vice ordf. Obs! Beslutanderätten kan inte delegeras till annan ledamot. Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 14

34 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden 5.8 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 5.9 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 5.10 Beslut om att omedelbart omhändertagande ska upphöra LVU IFUs ordf. vice ordf. ledamot enhetschef socialsekreterare hos socialjouren 13 LVM IFUs ordf. vice ordf. ledamot 18 b LVM IFUs ordf. vice ordf. ledamot Beslutet ska dokumenteras och skrivas under av beslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast förekomma i sådana akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Sådana beslut dokumenteras i efterhand. 15

35 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6. Socialtjänstlagen m.m. Vid brådskande beslut och delegats frånvaro är närmast överordnad nivå ersättare, om inget annat anges. 6.1 Beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd enligt norm och riktlinjer 4 kap. 1 SoL 4 kap 3 SoL Socialsekreterare över norm och riktlinjer upp till kr 4 kap. 1 SoL 4 kap 3 SoL Socialsekreterare I samråd med enhetschef, journalförs förebyggande och rehabiliterande bistånd. 4 kap 2 SoL Socialsekreterare med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärd 4 kap 1 SoL 4 kap. 4 SoL Socialsekreterare som förskott på förmån eller mot återbetalning 9 kap 2 SoL Socialsekreterare med vägrande eller nedsättning av fortsatt ekonomiskt bistånd 4 kap. 1 SoL 4 kap. 5 SoL Socialsekreterare 6.2 Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare 6.3 Betalning av dagersättning Dagersättning 17 och 9 LMA (1994:137) om mottagande av asylsökande m. fl (LMA) Enhetschef Gäller under tiden lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (nya gymnasielagen) gäller 6.4 Hyresskulder Över tre månader 6.5 Elskulder -Över tre månader 4 kap. 2 SoL Enhetschef IFU 4 kap. 2 SoL Enhetschef IFU 6.6 Beslut om bistånd till 4 kap. 1 SoL 16

36 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden tandvård -Akutbehov -upp till kr - över kr Socialsekreterare Enhetschef IFU 6.7 Skuldsanering 4 kap. 2 SoL IFU 6.8 Borgensåtagande/ Hyresgaranti/ Socialt kontrakt 6.9 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet 4 kap. 2 SoL Socialchef 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Jfr. 6.8 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.10 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd som utgått enligt 4 kap 1 SoL Återkrävande av komplicerad natur 9 kap. 1 SoL Enhetschef IFU 6.11 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 och 2 SoL 9 kap. 1 och 9 kap 2 SoL Socialsekreterare Återkrav får endast ske om biståndet getts under villkor om återbetalning och har delgivits skriftligt 6.12 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av stadigvarande vård och fostran utanför det egna hemmet 4 kap. 1 SoL IFU Jfr Beslut om tillfällig placering av barn/ungdom i jourhem, nätverkshem eller hem för vård eller boende 6.14 Beslut om jourplacering i utrett jourfamiljehem, utrett familjehem, akuthem för barn och 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4 kap. 1 SoL IFU Socialsekreterare hos socialjouren Inte varaktig vård, högst fyra månader. Jourhavande max en vecka 17

37 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden ungdom eller HVB-hem under högst två månader efter avslutad utredning enligt SoL 11 kap 2 eller om särskilda skäl föreligger, längre tid Medgivande att barn tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller annan vårdnadshavare 6 kap. 6 1 st. SoL IFU OBS delegationsförbud 10 kap. 4 SoL 6.16 Medgivande att barn tas emot i ett sådant enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran (jourhem 6 kap. 6 3 st. SoL IFU OBS delegationsförbud 10 kap. 4 SoL 6:17 Beslut om bistånd i form av placering för barn och unga år (stödboende) 4 kap 1 och 6 kap 1 1 st p.3 SoL Enhetschef 6.18 Verkställighetsbeslut om hur bistånd om stadigvarande vård och fostran åt barn och ungdom utanför det egna hemmet ska genomföras. 4 kap 1 SoL Enhetschef Jfr 6.9 Upphandlade HVBhem ska användas 6.19 Verkställighetsbeslut, fortsatt vård efter 18- årsdagen 4 kap 1 SoL Enhetschef Socialsekreterare hos socialjouren Jourhavande max en vecka Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.20 Beslut om ekonomiskt bistånd åt barn och ungdom i samband med placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende enligt kommunens riktlinjer utöver kommunens riktlinjer föräldrars kostnader i 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare IFU Enhetschef 18

38 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden samband med placering 6.21 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård (placering/omplacering) i hem för vård eller boende eller i familjehem 4 kap. 1 SoL IFU Upphandlade HVBhem ska användas 6.22 Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) enligt norm och riktlinjer över norm och riktlinjer 6.23 Beslut om upphörande av bistånd i form av vård i hem för vård eller boende eller i familjehem Enhetschef Enhetschef 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Se SKL:s cirkulär 2006:76 I samråd med socialchef 6.24 Beslut om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap 14 SoL Socialsekreterare Se SKL:s cirkulär 1997: Beslut om att inte ge samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap 14 SoL IFU 6.26 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/- familj 4 kap. 1 SoL Enhetschef Beslut om kontaktperson/- familj ska alltid vara tidsbegränsat under max 12 månader. Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.27 Beslut om upphörande av kontaktperson/- familj 6.28 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/-familj 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Socialsekreterare 6.29 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/- Se aktuellt cirkulär från SKL 19

39 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden familj enligt norm och riktlinjer utöver norm och riktlinjer 6.30 Beslut om socialt kontrakt 6.31 Beslut om bistånd i form av tränings-, försöks- och jourlägenhet ungdomar och vuxna Enhetschef IFU 4 kap. 1 SoL Socialchef 4 kap. 1 SoL Enhetschef I samråd med socialchef 6.32 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 8 kap. 1 2 st. SoL och 6 kap. 2 SoF Socialsekreterare Se SKL:s cirkulär 2006: Besluta att åtgärder får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa. 6 kap.13 a FB IFU 6.34 Vård och behandling i öppenvård behandling på hemmaplan för barn och ungdom behandling vuxna, alkohol och drogterapeut externa utförare 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Socialsekreterare Enhetschef Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.35 Beslut om ersättning för missbruksvård i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 8 kap. 1 1 st. SoL och SoF Enhetschef Se cirkulär från SKL 6.36 Beslut om framställning till försäkringskassa om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag 106 kap 6 och 7 socialförsäkringsbalken Socialsekreterare 20

40 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden 6.37 Underrättelse till försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till boförälder 6.38 Fordran att enskild som har sjukpenning och som är placerad i HVBhem eller familjehem som ger behandling åt missbrukare betalar socialförvaltningen för sitt uppehälle 6.39 Beslut om att underrätta försäkringskassa om att nämnden ska uppbära ersättning för ekonomiskt bistånd som utgivits som förskott på förmån Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap 2 och 8 kap. 1 SoL 106 kap 8 socialförsäkringsbalken 106 kap 13 socialförsäkringsbalken 107 kap 5 socialförsäkringsbalken, 9 kap 2 SoL 9 kap. 3 1 st. SoL Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Enhetschef 6.41 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 2, 9 kap. 1 och 8 kap. 1 9 kap. 4 SoL IFU Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.42 Beslut om att inleda utredning med samtycke 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare Socialsekreterare hos socialjouren Nämndens befogenheter och skyldigheter vid barnutredningar regleras i 11 kap. 2 SoL. oavsett den enskildes eget samtycke (barn Enhetschef Socialsekreterare Se även SOSFS 2006:12, Socialstyrelsens allmänna råd om 21

41 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden som far illa) hos socialjouren handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ned (barn och vuxna) 6.44 Beslut om att utredning inte ska föranleda åtgärd 6.45 Beslut om uppföljning efter avslutad utredning utan insats då barn eller vårdnadshavare avvisar erbjuden insats 6.46 Beslut att avsluta utredning 6.47 Beslut om uppföljning efter det att en placering har upphört då barn eller vårdnadshavare avvisar erbjuden insats 6.48 Förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn 6.49 Beslut att begära överflyttning av ärende till nämnd i annan kommun 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 SoL 11 kap 4 a SoL 11 kap 1 SoL 11 kap 4 b SoL 11 kap. 2 SoL 2a kap 10 SoL Enhetschef Enhetschef Enhetschef Den som beslutar om insats i ärendet Enhetschef Enhetschef Socialchef Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 6.50 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 6.51 Ansökan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om överflyttning av ärende till annan kommun 2a kap. 10 SoL 2a kap. 11 SoL Socialchef Socialchef 6.52 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vård- 6 kap. 11 IFU Särskilt avtal bör ingås mellan 22

42 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden nadshavare som tidigare varit familjehemsförälder. SoL nämnden och de nya vårdnadshavarna Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn. Enhetschef Enligt tidigare beslut av nämnden 6.53 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 5 kap 3 p. 1 SoF Socialsekreterare 6.54 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap 3 p. 2 SoF Socialsekreterare 6.55 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden betr. förvaltningen av underårigs egendom 5 kap 3 p. 3 SoF Socialsekreterare Avser all slags egendom, inkl. ATP Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap 2 SoF Socialsekreterare 7. Dödsbo ärenden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 7.1 Beslut att göra eller inte göra dödsboanmälan till Skatteverket 7.2 Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till dödsbodelägare 20 kap 8a ÄB Socialsekreterare 18 kap 2 ÄB Socialsekreterare 7.3 Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till Allmänna arvsfonden 17 lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden Socialsekreterare 7.4 Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till god man för bortavarande 18 kap 2 ÄB Socialsekreterare 7.5 Beslut att föranstalta en bouppteckning 20 kap 2 2st ÄB Socialsekreterare 23

43 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden 7.6 Beslut om att förvalta och avveckla dödsboet 7.7 Beslut att ordna gravsättning 18 kap 2 ÄB Socialsekreterare Gäller även provisorisk förvaltning 5 kap 2 BegrL Enhetschef 24

44 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden 8. Vård enligt LVU Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 8.1 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 8.2 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra 8.3 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU 8 LVU Enhetschef 9 3 st. LVU IFU:s ordf. vice ordf. ledamot 11 4 st. LVU Socialsekreterare T.ex. kortare vistelse utom familjehemmet eller hemmet för vård eller boende 8.4 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge ska utövas när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren och i avvaktan på utskottets beslut 8.5 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldern eller vårdnadshavaren i avvaktan på utskottets beslut 14 2 st. 1. LVU 14 2 st. 2. LVU IFU Enhetschef IFU Enhetschef Socialsekreterare hos socialjouren 8.6 Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås 31 LVU IFU 25

45 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 8.7 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 32 1 st. LVU Socialsekreterare Socialsekreterare hos socialjouren 9. Vård av missbrukare enligt LVM Se även avsnitt 4 och Beslut om att inleda utredning om det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård 9.2 Beslut om att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap. 1 SoL 7 LVM Enhetschef Ersättare: Socialsekreterare 7 LVM Enhetschef 9.3 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 9.4 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning 9.5 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid vårdinstitution 9 LVM Socialsekreterare Socialsekreterare hos socialjouren LVM Enhetschef Socialsekreterare hos socialjouren LVM Enhetschef Socialsekreterare hos socialjouren Beslut om läkarundersökning ska fattas om sådan inte är uppenbart obehövlig. 9.6 Beslut om ersättning till kommunen när bistånd ges för missbruksvård i form av plats vid hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 8 kap. 1 SoL och 6 kap 1 SoF Socialsekreterare 26

46 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden 10. Föräldrabalken, FB m.m. Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 10.1 Godkännande av faderskapsbekräftelse 1 kap. 4 1 st. FB Socialsekreterare Se Socialstyrelsens allmänna råd 1988:6 Att fastställa faderskap. Utredning ska anses inledd när nämnden fått födelseanmälan eller rätten förklarat en man inte vara far enligt 1 kap. 2 FB Beslut om att inleda utredning om fastställande av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas 10.3 Beslut om att återuppta nedlagd utredning 2 kap. 1 FB Socialsekreterare 2 kap. 1 FB Socialsekreterare 10.4 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet 2 kap. 9 1 st. FB Socialsekreterare Beslut att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning ligger på IFU 10.5 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap 3 kap. 5 2 st. och 6 2 st. FB Socialsekreterare 10.6 Beslut att godkänna föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6, 14 a 2 st., 15 a 2 st. FB Socialsekreterare Se cirkulär 1998: Beslut att inte godkänna föräldrars avtal om vårdnad och umgänge 6 kap. 6, 14 a, 2 st. 15 Enhetschef Beslutet kan inte överklagas 10.8 Lämnande av upplysningar inför slutligt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge. 6 kap. 19 FB Socialsekreterare 27

47 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 10.9 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge 6 kap. 20 FB Socialsekreterare Beslut att utse utredare i vårdnads- och umgängesärenden 6 kap st. FB Enhetschef Godkänna avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader 7 kap. 7 2 st. FB Socialsekreterare Se Kommunförbundets cirkulär 1996: Yttrande om adoption 4 kap 10 FB Socialsekreterare Medgivande till adoption 6 kap. 12 SoL IFU Återkallelse av medgivande till adoption 6 kap. 13 SoL IFU Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 6 kap. 14 SoL Se Kommunförbundets cirkulär 1997: vid samtycke Socialsekreterare ej samtycke IFU Beslut att väcka talan i tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare Beslut att väcka talan i tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare Beslut att väcka talan i tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare Beslut att anmäla till tingsrätt om att utse särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap 8 FB IFU 6 kap 8a FB IFU 6 kap 7 FB IFU 6 kap 9 FB IFU 28

48 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Beslut att väcka talan i tingsrätt om att överflytta vårdnad från särskilt förordnad vårdnadshavare till föräldrar. Beslut om att ansöka i tingsrätt om att entlediga och/eller utse nya vårdnadshavare. 6 kap 10 FB 6 kap 10c FB IFU IFU Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av förvaltare inte längre föreligger 42 2 st. SoF Socialsekreterare 42 2 st. SoF Socialsekreterare 11. Överklaganden, yttranden och anmälningar m.m. till domstol, åklagarmyndighet och andra myndigheter 11.1 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 10 kap. 2 SoL Socialchef Se även 1.9 och Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Socialchef Kan vara antingen ombud inom förvaltningen eller externt ombud 11.3 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen fattats av delegaten samt avgivande av yttrande i SoL, LVU och LVMärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat 10 kap. 1-2 SoL, LVU 44 LVM Delegaten i ursprungsbeslutet Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (jfr. RÅ 1994 ref 67). 29

49 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 11.4 Överklagande, yrkande om inhibition samt yttrande till förvaltningsrätt och kammarrätt i SoL, LVU och LVM- ärenden 10 kap. 1-2 SoL, LVU 44 LVM IFU:s ordf. vice ordf. Beslutet fattas av utskott men om brådska råder eller utskottssammanträ det inte kan avvaktas Beslut huruvida omprövning ska ske i brådskade fall när IFU har fattat beslut 11.6 Omprövning av beslut i brådskade fall när IFU har fattat beslut 11.7 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent när nämnd eller myndighetsutskott har fattat beslut 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet IFU:s ordf. vice ordf. 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet IFU:s ordf., vice ordf. Enhetschef 11.8 Rättelse av mindre skrivfel och liknande i protokoll i ärenden 26 FvL 24 1 st. FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Utskottssekreterare Respektive delegat 11.9 Avvisande av ombud 9 FvL IFU Yttrande till allmän domstol i brottmål 31 kap. 1 1 st. BrB Socialsekreterare Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVMvård Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 31 2 st. BrB Socialsekreterare 46 LVM Socialsekreterare 30

50 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Yttrande till åklagarmyndigheten och eller polismyndigheten 11. Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Enhetschef Yttrande i ärende rörande överklagande FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Överklagande och yrkande om inhibition i ärende som rör särskild avgift Yttrande till åklagare med anledning av eventuell utredning beträffande den som är under 15 år Begäran hos åklagare om förande av bevistalan Anmälan om behov av offentligt biträde Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning Yttrande enligt namnlagen Yttrande i körkortsärende SoL kap 16 6a 31 och 33 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 37 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 3 lagen om offentligt biträde 3 lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde 45 och 46 namnlagen 3 kap. 8 och 5 kap. 2 körkortsförordningen Enhetschef Enhetschef Socialsekreterare Socialsekreterare Enhetschef Socialsekreterare Socialsekreterare 31

51 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande Yttrande beträffande äktenskapsdispens Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år Yttranden angående värdeautomatspel 3 2 st. passförordningen 15 kap. 1 ÄB 11 kap st. FB 44 lotterilagen Socialchef Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Upplysningar i vapenärenden Socialsekreterare Uppgifter får endast lämnas ut om den enskilde har samtyckt till det (JO 1983/84 s. 188 f.) Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 29 smittskyddslagen Socialsekreterare Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 31 1 st. smittskyddslagen Socialsekreterare Dödsboanmälan och dödsboförvaltning 20 kap. 8 a ÄB 18 kap. 2 ÄB Socialsekreterare Folkbokföringsmyndighet ska underrättas om vem som är delegat Beslut att ordna gravsättning 5 kap. 2 begravningslagen Socialsekreterare Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna av dödsboet Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av kr 3 kap. 2 skadeståndslagen Socialchef 32

52 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 2 SoL Socialchef Tillsynsmyndighet är Inspektionen för vård och omsorg (IVO), JO och JK. I första hand bör IFU avge yttrande på grund av ärendets principiella betydelse Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beträffande missförhållanden inom socialtjänsten 14 kap. 2 SoL IFU Beslut om polisanmälan angående brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter m.m.) 12 kap. 10 SoL 1 kap. 5 Sekr.L Enhetschef Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 SoL Enhetschef Avser misstanke om brott enligt BrB 3, 4 och 6 kap. samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindringare straff än fängelse två år. Se även SKL:s cirkulär 2006: Offentlighets- och sekretesslagen m.m. Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 12.1 Beslut om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild Kap tryckfrihetslag en Kap. 10, 12, 21 OSL Handläggande tjänsteman Enhetschef Socialchef I frågan om ärenden som är föremål för handläggning hos myndigheten blir det i regel handläggande tjänsteman, som får pröva begäran om utlämnande. Är denne tveksam till om handlingen kan utlämnas, ska han, om detta kan ske 33

53 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden utan omgång hänskjuta avgörandet till delegat som har rätt att fatta beslut om avslag. Prövningen får alltså endast uppskjutas en mycket kort tid Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet, samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 12.3 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12.4 Besluta om anonymitetsskydd för anmälare 2 kap. 14 TF, Kap. 6,10, 12, 21 OSL 12 kap. 6 SoL 26 kap 5 OSL Socialchef Socialchef Enhetschef 13. Dataskyddsförordningen (GDPR - General Data Protection Regulation) Börjar gälla 25 maj 2018 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 13.1 Teckna biträdesavtal Produktionschef Enhetschef Artikel Beslut om att lämna registerutdrag Produktionschef Personuppgiftsambassadör Artikel Beslut om radering eller rättelse 13.4 Beslut om rätt till begränsning av behandling Produktionschef Artikel Produktionschef Artikel Beslut om att ta ut en rimlig avgift vid begäran enligt artikel 12 p 5 GDPR när begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig, särskilt på grund av dess repetitiva art. Produktionschef Artikel 12 p 5a Innan beslut kontakta dataskyddsombud 13.6 Beslut om att vägra Produktionschef Artikel 12 p 5b 34

54 TROSA KOMMUN Humanistiska nämnden tillmötesgå begäran om information enligt artikel 12 p 5 GDPR när begäran är uppenbart ogrundad eller orimlig, särskilt på grund av dess repetitiva art Anmäla personuppgiftsincident till tillsynsmyndighet Innan beslut kontakta dataskyddsombud Produktionschef Enhetschef Incident ska anmälas om det inte är osannolikt att incidenten medför risk för fysiska personers rättigheter och friheter. 35

55

56 Socialkontoret Graham Owen Socialchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2018/71 Södermanlands läns samlade regionala ANDT- strategi med åtgärdsprogram Förslag till beslut Humanistiska nämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Att godkänna Södermanlands läns regionala ANDT- strategi med åtgärdsprogram i ärendets bilaga Ärendet 2016 beslutade regeringen om en samlad nationell strategi för arbetet med ANDT i Sverige. De mål och insatser i den regionala ANDT-strategin är konkretiseringar av hur olika aktörer från länet menar att de vill omsätta den nationella politiken till de förutsättningar och behov som finns i Södermanlands län. Representanter från Länsstyrelsen, Landstinget, Polismyndigheten, Mälardalens Högskola samt kommuner i länet har samlats vid tre workshopstillfällen för att diskutera det befintliga ANDT-arbetet i länet samt nulägesbeskrivning av ANDTsituationen i länet. Det är utifrån dessa tillfällen som en arbetsgrupp med representanter från Landstinget, Polismyndigheten, FoU i Sörmland, Länsstyrelsen samt kommuner har arbetat fram den slutliga utformningen av denna regionala strategi med åtgärdsprogram. Nationell ANDT-strategi. Det övergripande målet för den samlade nationella ANDT-strategin lyder: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Förutom det övergripande målet finns sex mål som ska uppnås under strategi-perioden. Dessa är: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

57 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(3) Socialkontoret kvalitet. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt. I strategin lyfts tre prioriterade perspektiv som ska genomsyra ANDT-arbetet på alla nivåer; arbetet ska bidra till att öka jämlikheten i hälsa, jämställdhetsperspektivet ska beaktas och barn och unga ska skyddas mot eget och andras bruk. Strategin lyfter också tydligt att ANDT-frågor ska samordnas med andra närliggande frågor som brottsprevention, våldsprevention och föräldraskapsstöd. Från nationell till regional ANDT-strategi. Aktörer och rollfördelning i länssamarbetet för den regionala ANDT-strategin innefattar Länsstyrelsen i Södermanlands län, Landstinget Sörmland, Polismyndigheten, Kommunernas arbete samt Civilsamhället. Åtgärdsprogram regionalt samverkansarbete Här nedan följer de 5 målområden som ingår i den samlade regionala ANDTstrategin och åtgärdsprogram Insats och vilka aktörer som bär vilket ansvar går att läsa mer om i det samlade dokumentet. Målområde 1: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn. Samverkan mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete på alla nivåer. Målområde 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. En hälsofrämjande skola utifrån elevers olika förutsättningar och behov. Spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabisförebyggande arbete. Målområde 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Uppmärksamma och förebygga ANDT-relaterad ohälsa bland kvinnor och män samt flickor och pojkar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och inom andra arenor. Dopningsförebyggande arbete inom motionsidrotten. Målområde 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet

58 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(3) Socialkontoret till vård och stöd av god kvalitet. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickors och pojkars specifika förutsättningar och behov. Insatser för att nå kvinnor och män samt flickor och pojkar i en socialt och hälsomässigt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende. Målområde 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Tidig uppmärksamhet av riskbruk och beroende bland blivande föräldrar. Uppmärksamma och erbjuda ändamålsenligt stöd till flickor och pojkar som föds med skador till följd av ANDT eller som växer upp i familjer med missbruk eller annan omsorgssvikt, inklusive förekomst av våld, med koppling till alkohol eller narkotika utifrån deras förutsättningar och behov. Strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar. Insatser för att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkoholoch narkotikabruk. ANDT arbete i Trosa kommun I Trosa kommun regleras ANDT arbete genom ett drogpolitiskt program som Kommunfullmäktige antog I programmet betonas att samtliga nämnder och förvaltningar i Trosa kommun har ett gemensamt ansvar för det drogförebyggande arbete. Humanistiska nämnden genom socialkontoret ansvarar ytterst för att samordna och följa upp det drogpolitiska programmet. Målsättningen med programmet är att vara inriktad mot förebyggande insatser, tidig upptäckt och erforderlig behandling, i första hand i kommunen. I samband med den regionala strategin ser vi ett behov av att uppdatera det drogpolitiska programmet från 2000 för att bättre avspegla nuvarande behov och åtgärder/metoder som har utvecklas genom åren. Ett godkännande av den regionala strategin innebär att Trosa kommun godkänner de övergripande målsättningar och samordningsformer för ANDT arbete i länet. Lokala lösningar och en lokal handlingsplan kommer att behövas för att säkerställa att åtgärder i Trosa kommun är anpassade till lokala omständigheter och behov. Graham Owen Socialchef Bilagor Södermanlands läns samlade regionala ANDT - strategi med åtgärdsprogram

59 Södermanlands läns samlade regionala -strategi med åtgärdsprogram

60 Förord. Denna skrift har sammanställts av: Katarina Gustafson, Landstinget Sörmland Katarina Östergren, Landstinget Sörmland Pirjo Svegreus, Polismyndigheten Elisabeth Björk Andersson, FoU Sörmland Siri Ward, Vingåkers kommun Anne-Louise Gjuse, Länsstyrelsen i Södermanlands län Eva-Sara Beckman, Länsstyrelsen i Södermanlands län Elin Schelin, Länsstyrelsen i Södermanlands län Foto: Länsstyrelsen i Södermanlands län sid 8 (Mostphotos), sid 10 (Bybloo Kommunikation), sid 14 (Johner Bildbyra AB ), sid 32 (Johanna Öhr), sid 34 (Camilla Zilo), sid 36 (Mostphotos), sid 38 (Jörgen Israelsson), sid 45 (Johanna Öhr), sid 48 (Bybloo Kommunikation), sid 50 (Camilla Zilo), sid 54 (Johner Bildbyra AB), sid 57 (Jörgen Israelsson) Polisen sid 20, 28, 60, 65 NTF Sörmland-Örebro län-östergötland sid 31 Design och produktion: Ditt Kreativa Team i Nyköping AB Tryck: Datum: lla ska ha möjlighet att växa upp och leva utan risk för att skadas till följd av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak (ANDT). Nästan vart femte barn lever i ett hem där en vårdnads havare dricker för mycket alkohol och var femte spädbarn i Södermanlands län utsätts för tobaksrök i hemmet beslutade regeringen om en samlad nationell strategi för arbetet med ANDT i Sverige, där insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras bruk utgör grunden för arbetet. Nationella ANDT-strategin utgör också en del av arbetet med regeringens mål för folkhälsan- att sluta de påverkbara hälso klyftorna inom en generation. Att arbeta för jämlikhet i hälsa återkommer också i FNs globala hållbarhetsmål och Agenda 2030, där världens länder har åtagit sig att bekämpa ojämlikheter både inom och mellan länder. Förutom att hälsa och välbefinnande är viktiga rättigheter och mål i sig, är en god folkhälsa också en förutsättning för att nå många av de andra målen i Agenda 2030 och en hållbar samhällsutveckling. Alkohol, narkotika, dopning och tobak orsakar inte bara stort psykiskt, fysiskt och socialt lidande för den som är beroende utan även närstående och andra personer i omgivningen. Det har också stora samhällsekonomiska konsekvenser. Bara de samhälls ekonomiska kostnaderna för rökning uppgick till 31,5 miljarder kronor år Med utgångspunkt i nationella ANDT-strategin, har en regional ANDTstrategi med åtgärdsprogram arbetats fram i bred samverkan mellan centrala aktörer i länet. I åtgärdsprogrammet anges hur länet gemensamt kan arbeta för att bidra i strävan mot ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Den regionala ANDT-strategin riktar sig till professionella som arbetar med området och beslutsfattare, men också medborgare med intresse för frågan. En stor del av det praktiska ANDT förebyggande arbetet utförs av kommuner, landsting och det civila samhället. Förhoppningen är att strategin med åtgärdsprogram kan utgöra stöd och inspiration i arbetet i länet, lokalt och regionalt. Liselott Hagberg Landshövding

61 Innehåll Mål som ska uppnås under strategiperioden: Förkortningar och begrepp 6 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks politiken Tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. 37 Sex mål som ska uppnås under strategi perioden 11 Från nationell till regional ANDT-strategi 12 Bruk och konsekvenser av ANDT och spel om pengar i Södermanlands län 15 Alkohol Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska. 43 Narkotika 17 Dopningsmedel 18 Tobak 18 Spel om pengar Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 49 ANDT-arbetet är en del i ett bredare folkhälso arbete och brotts förebyggande arbete 21 Vad styr arbetet? 22 Hur hänger allt ihop? 23 ANDT-arbetet är en gemensam angelägenhet Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sinaförutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 55 Aktörer och rollfördelning i länssamarbetet 25 Samverkansstrukturer som har koppling till ANDT-arbetet i Södermanlands län 27 Framgångsfaktorer för lokalt ANDT-förebyggande arbete 29 Exempel på viktiga steg i ett framgångsrikt lokalt förebyggande arbete Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 61 Åtgärdsprogram regionalt samverkans arbete

62 Förkortningar och begrepp. SIG, sociala insatsgrupper. Samverkansmodell som syftar till att bryta ett kriminellt och/eller drogrelaterat beteende hos en ung individ. Skyddsfaktor. En buffert mot en risk dvs. egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som förändrar effekterna av att utsättas för en risk och ökar sannolikheten för ett positivt utfall SMADIT, samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Polisen erbjuder vid misstanke om ratt- och drograttfylleri, kontakt med vårdinstans. Möjlighet till vård bör ske snarast, inom 24 timmar. ANDT. Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak. Ansvarsfull alkoholservering. Metod som syftar till att minska alkoholrelaterad våldsbrottslighet på krogar. Jämställdhet. Innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Krogar mot knark. Metod som har till syfte att minska narkotika användningen på krogen och krogrelaterad våldsbrottslighet. Kronobergsmodellen. Metod som syftar till att minska underårigas alkoholkonsumtion och därmed våld samt komma åt langare. Linköpingsmodellen. En metod vars syfte är att polisen tidigt kommer i kontakt med ungdomar som börjat att testa narkotika. Missbruk/beroende. Missbruk är en term som framför allt används av social - tjänsten, medan beroende är en psykiatrisk diagnos som används inom hälsooch sjukvården, innebär fysisk, psykisk och eller socialt beroende. Riskfaktor. En egenskap, en händelse, ett förhållande eller en process som ökar risken eller sannolikheten för ohälsa eller problem för individer. Riskkonsumtion av alkohol motsvarar 9 standardglas alkohol/vecka för kvinnor och 14 standardglas alkohol/vecka för män eller mer, alternativt berusningsdrickande - 5 eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle. SoL. Socialtjänstlagen SSPF. Samverkansmodell mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Syftet är att förhindra att barn/unga hamnar i eller fortsätter med kriminellt beteende och/eller missbruk. 100% ren hårdträning. Metod vars syfte är att minska användningen och tillgången på dopningspreparat på träningsanläggningar. Samordning. Att koordinera resurser och arbetsinsatser för att få högre kvalitet och större effektivitet på insatsen. Samarbete. Ett gemensamt bedrivet arbete då olika yrkesgrupper hjälps åt med insatser utifrån var och ens kompetens och mandat. Samverkan. Något som sker inom och mellan olika enheter, myndigheter och samhällsaktörer. Det kan till exempel handla om aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter. Preventionsnivåer. Det förebyggande arbetet diskuteras ofta utifrån olika nivåer: s Universella insatser riktar sig till hela befolkningen innan problemen har utvecklats. s Selektiva insatser riktas till identifierade riskgrupper. s Indikerade insatser riktas till individer; där ingår behandling av problem eller återfallsprevention. 6 7

63 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken beslutade regeringen om en samlad nationell strategi för arbetet med ANDT i Sverige. Strategin anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser och omfattar allt ifrån tillgänglighetsbegränsande och förebyggande insatser till stöd och vård. Det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Förutom det övergripande målet finns sex mål som ska uppnås under strategi perioden. För vart och ett av målen har ett antal insatsområden pekats ut. Strategin lyfter vikten av att minska skillnader i ohälsa genom att arbeta med generella insatser till alla och mer riktade insatser till grupper i samhället, som på grund av sina livsvillkor och levnadsvanor löper högre risk än övriga befolkningen. I strategin lyfts tre prioriterade perspektiv som ska genomsyra ANDT-arbetet på alla nivåer; arbetet ska bidra till att öka jämlikheten i hälsa, jämställdhetsperspektivet ska beaktas och barn och unga ska skyddas mot eget och andras bruk. Strategin lyfter också tydligt att ANDT-frågorna ska samordnas med andra närliggande frågor som brottsprevention, våldsprevention och föräldraskapsstöd. s Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. I strategin lyfts tre prioriterade perspektiv som ska genomsyra ANDT- arbetet på alla nivåer; arbetet ska bidra till att öka jämlikheten i hälsa, jämställdhetsperspektivet ska beaktas och barn och unga ska skyddas mot eget och andras bruk. 8 9

64 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Sex nationella mål som ska uppnås under strategiperioden. 1Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. 2 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska. Sid 37. Sid 43. 3Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Sid 49. 4Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Sid 55. 5Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 6En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt. Sid

65 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Syftet med den regionala strategin och åtgärdsprogrammet är att visa en färdriktning och gemensamt lyfta fram utvecklingsområden för länet. Från nationell till regional ANDT-strategi. Syftet med den regionala ANDT-strategin och åtgärdsprogrammet är att visa på en färdriktning och gemensamt lyfta fram utvecklingsområden för länet. Den regionala strategin och handlingsplanen utgår från strukturen i den nationella ANDT-strategin med undantag för det sjätte målet. Målområde sex beskrivs inte i den regionala strategin då det är frågor som främst behandlas på nationell nivå. De utvecklingsområden och insatser som lyfts fram är en konkretisering av hur länets aktörer som har ett ansvar för ANDT arbetet, vill omsätta den nationella politiken till förutsättningar och behov i Södermanlands län. De målområden och insatser som beskrivs här gör inte anspråk på att omfatta hela det samlade ANDT-förebyggande arbetet i länet. Strategin med åtgärdsprogram samlar de insatser som görs i samverkan mellan flera olika aktörer i länet, med ambitionen att arbeta strukturerat och samordnat med ANDT. Tobacco Endgame Ett rökfritt Sörmland 2025 I Sverige är tobaken den största enskilda orsaken till förebyggbar sjukdom och död. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. Trots att andelen som använder tobak har minskat senaste 25 åren dör fortfarande närmare människor varje år till följd av rökning. Regeringen har med den nationella ANDT-strategin ställt sig bakom målet att fasa ut rökningen i Sverige till fem procent eller lägre till år Landstinget, Läns styrelsen och flera kommuner i länet har också ställt sig bakom ambitionen Rökfritt Sörmland För att nå målet behöver det pågående tobaksförebyggande arbetet i Sörmland intensifieras. Andelen dagligrökare är olika fördelad i olika grupper i befolkningen. Av den anledningen behöver generella tobakspreventiva insatser kompletteras med riktade insatser till utsatta grupper. Missbruk av spel om pengar Från och med den 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen samt i hälso- och sjukvårdslagen, och likställs med de ansvarsområden kommuner och landsting har kring missbruk av ANDT. Det ställs även ett ökat krav på landsting och kommunerna att samarbeta kring frågan. Spelmissbruk kostar samhället stora pengar och orsakar lidande och ekonomiska problem för den drabbade. Människor med spelproblem återfinns i alla samhällsgrupper, men utsatta grupper drabbas proportionellt sett hårdare. Folkhälsomyndighetens undersökningar visar att det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och spelproblem. Samhällets arbete med spelmissbruk är inne i en utvecklingsfas och mycket arbete ägnas under strategiperioden åt att få en fungerande organisation för att förebygga och behandla spelproblematik. Det är också viktigt att få en aktuell överblick över läget i länet när det gäller problemspelande. Mycket arbete pågår i länet, missbruk av spel om pengar behandlas dock inte enskilt i åtgärdsprogrammet och inom ramen för denna strategi. 50% Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. Ansvaret att förebygga och behandla problem med spel om pengar är likställt med de ansvars områden kommuner och landsting har kring missbruk av ANDT

66 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Bruk och konsekvenser av ANDT och spel om pengar i Södermanlands län

67 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Alkohol. Narkotika. % Flickor Pojkar En riskfylld alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Ett 60-tal sjukdomar, psykisk ohälsa, alkoholpsykoser, självmord, drunkningsolyckor, trafikskador och våldsbrott har tydliga samband med alkoholkonsumtion. I Sverige är alkoholrelaterad dödlighet ungefär tre gånger högre i gruppen med lägst utbildning jämfört med gruppen med högst utbildning, Cannabis (hasch eller marijuana) är det vanligaste narkotikapreparatet som används i Sverige. I åldersgruppen år är det en och en halv procent av männen och något mindre än en procent av kvinnorna som har använt hasch eller marijuana senaste året i Södermanland. Andelen brukare är högst i åldersgruppen år. I landet är motsvarande siffra bland män över tre procent och kvinnor två procent. s Andelen brukare är högst i åldersgruppen år. 40 trots att konsumtionmönstret inte skiljer sig nämnvärt. I Södermanlands län är en av tio kvinnor och en av sju män riskkonsumenter av Andelen unga årskurs 9 som har provat narkotika någon gång har legat runt sju procent under hela tidsperioden för killar. Flickornas konsumtion har 20 alkohol. Störst andel hittas bland unga vuxna år och gruppen åriga män. legat stabilt på sju procent för att sedan minska till fyra procent I årskurs 2 på Södermanlands län har högre dödlighet bland män i både alkoholförgiftning och gymnasiet uppger tio procent av flickorna och sexton procent av pojkarna att de alkoholspecifika sjukdomar än genomsnittet i riket. Andelen riskkonsumenter av alkohol har minskat mellan åren 2012 och använt narkotika någon gång. Det är en liten minskning sedan 2014 och ungefär samma värden som Andel elever i årskurs 9 (%) som druckit alkohol det senaste året. Det gäller dock inte äldre män, där riskbruk av alkohol har ökat. s Södermanlands län har högre dödlighet bland män Regelbundet cannabisbruk som påbörjats i tidig i ålder har kopplingar till lägre utbildningsnivå, skolfrånvaro, arbetslöshet, lägre inkomst och större behov av ekonomiskt stöd samt bruk av andra droger. i både alkoholförgiftning och alkoholspecifika sjukdomar än genomsnittet i riket. Andelen unga som dricker alkohol har minskat senaste åren. Minskningen är 4% 7% tydligast i årskurs 9 där det 2008 var två av tre elever som svarade att de druckit alkohol senaste året medan det 2017 var knappt fyra av tio. I årskurs 2 på gymnasiet uppgav sju av tio hos både flickorna och pojkarna att de druckit alkohol under senaste året År 2008 var andelen nio av tio hos båda könen. Andelen flickor i årskurs 9 som provat narkotika, Andelen pojkar i årskurs 9 som provat narkotika, Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppgett att de dricker alkohol ofta visar också på en nedgång. 10% 16% Andelen flickor i årskurs 2 på gymnasiet som provat narkotika, Andelen pojkar i årskurs 2 på gymnasiet som provat narkotika,

68 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Dopningsmedel. Kvinnor i Södermanlands län som röker % 5% s Dopningsmedel är vanligast bland män år. Enligt de riksrepresentativa undersökningar som genomförts i Sverige har omkring en procent av männen och en halv procent av kvinnorna någon gång provat anabola androgena steroider. Dopningsmedel är vanligast bland män år. När det gäller våldsbrott finns ofta en koppling till dopning. Det gäller både våld i nära relationer och våld mot barn, liksom så kallat krog- och läktarvåld. Två procent av flickorna och två och en halv procent av pojkarna i årskurs % % % % Andel personer med eftergymnasial utbildning i Södermanlands län som röker, på gymnasiet i Södermanland svarade 2017 att de någon gång använt anabola androgena steroider utan läkarordination. Män i Södermanlands län som röker 11% s Södermanlands län tillhör de län som har den högsta andelen spädbarn som utsätts för rök i hemmet. Tobak. Andelen rökare fortsätter att minska i Södermanlands län. Nio procent av kvinnor och män röker dagligen Det motsvarar siffrorna i riket i stort. Sedan år 2000 har andelen dagligrökare mer än halverats bland kvinnor samt minskat kraftigt bland män. Rökning har också minskat bland unga rökte fyra procent av flickorna och pojkarna i årskurs 9 dagligen. I årskurs 2 på gymnasiet är andelen dagligrökare nio procent av flickorna och åtta procent av pojkarna. Femton procent av männen och två procent av kvinnorna snusar. Dagligsnusning är vanligast förekommande bland män år. Snusning bland unga har minskat % % % % % Andel personer med förgymnasial utbildning i Södermanlands län som röker, Det finns en tydlig koppling mellan rökning och utbildningsbakgrund, fem procent bland personer med eftergymnasial utbildning i Södermanlands län röker, medan motsvarande siffra för personer med förgymnasial utbildning är elva procent. Det är Spel om pengar. samma för både kvinnor och män. Sörmland tillhör de län som har den högsta andelen barn som utsätts för rök i hemmet. Sjutton procent av barnen vid 0 4 veckors ålder har fäder som röker, Det är ungefär två procent som har spelat för mer pengar än vad de anser sig ha motsvarande siffra i riket är tio procent. Andel mammor i Sörmland som röker är råd att förlora under de senaste 12 månaderna i Södermanlands län (på trisslott, sex procent, motsvarande siffra i riket är fyra procent. Små barn som utsätts för bingolott, kasinospel, tips, spel på hästar eller liknande och spel om pengar över passiv rökning får fler luftvägsinfektioner och öroninflammationer, och behöver internet såsom poker). Bland män i åldersgruppen år, anser sig fem procent ha oftare sjukhusvård än barn som inte utsätts för tobaksrök. Risken för plötslig spelat i den omfattningen. Bland kvinnor är det en procent som har spelat för mer spädbarnsdöd ökar också om föräldrarna röker. än vad de anser sig ha råd att förlora

69 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM ANDT är en del i ett bredare folkhälsoarbete och brottsförebyggande arbete. s Upplysningar är bra och så måste man kanske rikta upplysningen olika beroende på till exempel olika yrkesgrupper. Röster från sörmlänningar 20 21

70 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Vad styr arbetet? Hur hänger allt ihop? Det finns flera styrdokument och handlingsplaner för närliggande frågor om folkhälsa, social hållbarhet, jämställdhet och brottsprevention som på olika sätt knyter an till det ANDT-arbete som beskrivs i den här strategin och handlings planen. Exempel på regionala styrdokument i Södermanland som har koppling till ANDT-arbetet i Södermanlands län s Regional ANDT-strategi med åtgärdsprogram s Riktlinjer för samverkan vid missbruks- och beroendevården, Nationell nivå Nationell ANDT-strategi Nationella folkhälsomål Uppdrag psykisk hälsa Nationellt handlingsprogram för suicidprevention Tillsammans mot brott Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer, Vård och stöd vid missbruk och beroende Närvård i Sörmland (2008, reviderat 2016) s Handlingsplan Mäns våld mot kvinnor ska upphöra (under framtagande) s Handlingsplan för regional cancerpreventionsplan (under framtagande) s Analys och handlingsplan för utveckling av insatser inom området Regional nivå ANDT-strategi och åtgärdsprogram Analys och handlings plan för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa i Sörmland Handlingsplan regional cancerpreventionsplan Riktlinjer för samverkan vid missbruks- och beroendevården psykisk hälsa i Sörmland (uppdateras under 2018) s Målbild av initieringsgruppens arbete tobak s Årshjul initieringsgruppen-alkohol Lokal nivå Kommunala ANDTprogram och handlingsplaner Kommunala folkhälsoplaner Kommunala handlingsplaner psykisk hälsa Kommunala strategier/ planer för suicidprevention Lokala samverkansöverenskommelser och medborgarlöften Lokala samverkansöverenskommelser för missbruksoch beroendevården 22 23

71 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM ANDT-arbetet är en gemensam angelägenhet. Övergripande organisation för att nå de nationella ANDT-målen Aktörer och rollfördelning i länssamarbetet. Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå Regering/Riksdag Regeringskansliet/departementen - Socialdepartementet - ANDT-rådet Statliga myndigheter med uppgifter inom ANDT-området (15 st) Polismyndighet Tullverket Kustbevakningen Kriminalvården Landstinget Sörmland Näringsliv Polismyndighet Tullverk Kustbevakning Landstinget Sörmland Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen har en regional samordningsfunktion för ANDT arbetet. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samt ge stöd till lokala och regionala aktörer för en effektivare samverkan. Arbetar genom att skapa kontakt vägar, sprida metodik och material, ordna utbildningar och forum för dialog. Länsstyrelsen har också en regional samordningsfunktion för det brotts förebyggande arbetet som arbetar på liknande sätt. Länsstyrelsen har ansvar för tillsynen enligt alkohol- och Folkhälsomyndigheten -nationellt ansvarar att samordna och följa upp ANDTstrategin Civila samhället Länsstyrelsen Södermanlands län - ANDT samordning - Tillsyn alkohol- och tobakslagen, lagen om e-cigaretter Civila samhället Kommuner - Kommunal samordning - Tillsyn alkohol- och tobakslagen, lagen om e-cigaretter Civila samhället tobakslagen samt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare i länet och ska bistå kommunerna med råd och stöd i deras arbete. Landstinget Sörmland Landstinget arbetar hälsofrämjande och sjukdoms förebyggande, bland annat genom att tidigt identifiera individer i riskzon för ohälsa, motivera till att förändra ohälsosamma levnads vanor, identifiera och stödja riskgrupper, effektivt behandla och rehabilitera samt sprida kunskap och beakta frågorna i det regionala utvecklingsarbetet. Landstinget genomför befolkningsundersökningar vars resultat kan används för att fatta hälsopolitiska beslut och vidareutveckla länets folkhälsoarbete. Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och doping, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. - Arbetsgrupp - Arbetsgrupp - Arbetsgrupp Drogsam Landstinget arbetar också för att implementera socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende inom hälso- och sjukvården och rikt linjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Landsting har tillsammans med kommuner gemensamt ansvar för vård och behandling för missbruk av ANDT och spel om pengar

72 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Polismyndigheten Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Detta sker bland annat genom att minska våld i offentlig miljö, bekämpa narkotika och dopningspreparat samt illegal handel med alkohol och tobak. Polisens uppdrag innefattar även att arbeta för en minskad alkohol- och drog användning i trafiken samt att utöva tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen samt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Polisen samverkar också med kommunerna i länet kring socialt, drog- och brottsförebyggande arbete. Kommunernas arbete Kommunerna har en central roll i ANDT-arbetet, då det förebyggande arbetet främst bedrivs där människor lever och verkar. Flera av de insatser som görs för att minska tillgänglighet, främja och förebygga samt erbjuda stöd och vård, är kommunens ansvar. Många verksamheter spelar en viktig roll i det lokala ANDT- arbetet, bland annat förskola, skola och elevhälsa, fritidsverksamhet och föreningsverksamhet samt socialtjänst. Kommunernas tillsyn av efterföljandet av alkohol- och tobakslagen samt lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare är en viktig del av det tillgänglighetsbegränsande arbetet. För barn och ungdomar har kommunen ett särskilt ansvar. Socialnämnden ska enligt Socialtjänstlagen (SoL 5 kap) verka för att barn och ungdomar växer upp under goda och trygga förhållanden. Arbetet ska ske aktivt för att förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroende framkallande medel samt dopningsmedel bland barn och ungdomar. Skolan har också styrdokument där det tydliggörs vikten av hälsofrämjande insatser samt elevhälsans stöd till eleverna. I många kommuner finns en lokal samordningsfunktion för ANDT-frågor som samordnar arbetet i kommunen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver. I SoL finns särskilda bestämmelser för att förebygga missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel och spel om pengar samt att aktivt sörja för att personer med missbruk får stöd och vård för att komma från missbruket. Civilsamhället Organisationer inom civilsamhället utgör en ovärderlig del i det regionala och lokala ANDT-arbetet. De verkar både främjande, förebyggande och har en rådgivande funktion med stöd till brukare, anhöriga och andra berörda. Samverkansstrukturer som har koppling till ANDT-arbetet i Södermanlands län. I länet finns i nuläget ingen sammanhållen länsövergripande samverkan kring frågor som berör ANDT landstingets verksamheter. stödja forskning och utveckling inom kommunernas och på övergripande strategisk nivå. Det finns dock flera samverkansstrukturer i länet som har koppling till Regionalt brottsförebyggande nätverk ANDT-arbetet. Länets samtliga kommuner tillsammans med kommun poliser samverkar för ett mer enhetligt och effektivt Drogsam brotts förebyggande arbete. Arbetet utgår från Länssamverkansgrupp med tjänstepersoner från mål sättningarna i det nationella brottsförebyggande myndigheter och organisationer som arbetar strategiskt handlings programmet Tillsammans mot brott samt med förebyggande med ANDT-frågor i Södermanland. från lokala behov. Representanter från kommunerna, Landstinget, FoU i Sörmland, IOGT-NTO, Länsnykterhetsförbundet, NTF Övriga nätverk och strukturer Sörmland-Örebro län-östergötland, Polismyndig heten och med bäring på ANDT-arbetet Länsstyrelsen. Gruppens syfte är att delge varandra Det finns flera nätverk inom ANDT-området och information och agera gemensamt i olika frågor efter närliggande områden: nätverk för kommunala ANDTbehov och möjlighet. samordnare, alkoholinspektörer, tobakshandläggare, miljö inspektörer, föräldra stöd samt länssamverkan mot Sörmlands folkhälsonätverk mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Vidare Landstinget sammankallar ett strategiskt folkhälsonätverk med tjänstepersoner från kommunerna, som har ansvar för ensamkommande barn och regionala finns integrations strategnätverket, nätverk för chefer Läns styrelsen och olika delar av landstinget. nätverket för tidiga insatser för asylsökande. Inom Nätverkets huvudsakliga roll är omvärlds bevakning landstinget finns också nätverk för hälsokoordinatorer och informationsutbyte. samt för olika levnadsvanor. Det finns också arbetsgrupper och utvecklings projekt Initieringsgruppen för samordnad som arbetar utifrån närliggande sak frågor eller alkohol- och tobakstillsyn metoder inom ANDT-arbetet, exempelvis styrgruppen för Gruppen består av representanter från länets kommuner, 100 % ren hårdträning och arbetsgruppen för uppdrag Polis myndigheten, Skatteverket och Läns styrelsen psykisk hälsa/prio. (samman kallande). Uppgiften är att initiera och genomföra den länsöver gripande alkohol- och tobakstillsynen. Gruppen ska också främja och följa upp det samordnade lokala tillsynsarbetet i länet. Regional samverkan och stödstruktur, RSS Struktur för samverkan inom socialtjänst och vård. Den främsta uppgiften är att stödja samverkan och ge stöd till spridning och användning av kunskap. FoU i Sörmland, kommunernas och landstingets gemensamma FoU, är en del av strukturen och arbetar för att 26 27

73 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Framgångsfaktorer för lokalt ANDTförebyggande arbete

74 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM En stor del av det praktiska förebygg ande arbetet utförs Framgångsrikt är en kombination av åtgärder inriktade mot I det praktiska arbetet är lokalt av kommuner, landsting, polis och organisationer från civilsamhället. För ett framgångsrikt arbete, sam hällsekonomiskt, socialt och inte minst för enskilda personer gäller att arbeta långsiktigt isolerade insatser har mycket sällan varaktig effekt. Att utgå ifrån lokala behov och mobilisera många aktörer som i samverkan och på ett strukturerat att påverka både tillgänglighet och efterfrågan. s tillgänglighet exempelvis tillsyn, åldersgränser, prisreglering och lagstiftning s efterfrågan exempelvis attityd er och normer, föräldrastöd och kunskapshöjande insatser lokala samverkansforum som träffas regelbundet en framgångsfaktor. Exempelvis s Utbildningsförvaltning, socialförvaltning och fritidsförvaltning, räddningstjänst samt och målinriktat sätt, och att arbeta tillsammans i alla preventionsnivåer; universell, selektiv och indikativ är det som visat sig mest effektivt. På lokal nivå kan det exempelvis handla om att kombinera åtgärder såsom information och opinionsbildning, miljöer fria från ANDT, en effektiv tillsyn samt målgruppsanpassade stöd- och vårdinsatser. polis och civilsamhälle s Tobaks- och alkoholtillsynen s ANDT-samordnaren och tillsynshandläggare vid till exempel planering och Exempel på viktiga steg i ett framgångsrikt lokalt förebyggande arbete. 7. Förbättra och sprida 1. Motivera till förändring genom kartläggning och analys av behov I kommunens ANDT-förebyggande arbete har några faktorer visat sig vara nycklar till framgång. Grundläggande är politisk förankring, långsiktig finansiering, tydliga roller och tydlig ansvarsfördelning mellan berörda aktörer. Övergripande uppföljning av tillsynsinsatser s Kommun och handlaren /krögaren som har serveringstillstånd/ säljer tobak policydokument med tillhörande handlingsplaner och att införliva ANDT-arbetet 6. Följa upp och utvärdera 2. Bedöma resurser och förutsättningar, involvera aktörer ordinarie styrsystem med mål och budget är också viktiga för ett långsiktigt levande arbete. Ytterligare framgångsfaktorer som lyfts i det svenska ANDT-arbetet är att kommunerna har en lokal samordnare för ANDT-frågorna med mandat, och att resultat arbetet utgår från en evidensbaserad praktik. Lästips: 5. Genomföra 3. Forskningsstöd (teoretisk modell för s Snabbguide för drogföre byggande arbete, Folkhälso myndigheten Val av mål, insatser, metoder och indikatorer inriktning av arbetet) s Från nyhet till vardags nytta om implementeringens mödosamma konst, Folkhälsomyndigheten 2017 för uppföljning 30 31

75 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM s Jag förstår inte varför ungdomar ska hålla på att dricka alkohol eller röka. Tycker lärarna borde prata mer om sådant och vad det kan ge för konsekvenser i framtiden. Röster från sörmlänningar Åtgärdsprogram regionalt samverkansarbete SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM

76 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM De mål och insatser som lyfts fram är en konkretisering av hur länets aktörer vill omsätta den nationella politiken till förutsättningar och behov i Södermanlands län. Aktörer som har ett ansvar för ANDT-arbetet har gemensamt medverkat till att ta fram den här regionala strategin med åtgärdsprogram som ska gälla för åren Detta har skett genom tre workshoptillfällen då representanter från Länsstyrelsen, Landstinget, Polismyndigheten, Mälardalens Högskola samt kommuner i länet har deltagit. En arbetsgrupp bestående av representanter från Landstinget, Polismyndigheten, FoU i Sörmland, Länsstyrelsen samt kommuner har deltagit och bidragit i den slutliga utformningen av strategin med åtgärdsprogram. Arbetsgruppen har utgått från diskussionerna som fördes under workshoparna, kartläggning av det befintliga regionala ANDT-arbetet i länet och nulägesbeskrivning av ANDT-situationen i länet. Avgränsning De målområden och insatser som beskrivs här gör inte anspråk på att omfatta hela det samlade ANDT-förebyggande arbetet i länet. I åtgärdsprogrammet anges endast insatser som görs av flera aktörer i samverkan- hur varje enskild aktör arbetar med frågan anges med fördel i egna interna arbets-, eller handlingsplaner. Åtgärdsprogrammet berör regionala insatser. Under respektive målområde finns tips på hur man kan arbeta lokalt, även dessa tips är konkretiserade utifrån diskussioner som fördes under workshoparna. Syftet med den regionala strategin och åtgärdsprogrammet är att visa på en färdriktning och gemensamt lyfta fram utvecklingsområden för länet. Definitioner i åtgärdsprogrammet Involverad aktör: Involverad aktör är de aktörer som är delaktiga i genomförandet av insatsen/ utvecklingsområdet. Ansvarig aktör: Ansvarig aktör är den aktör som ansvarar för att insatsen genomförs, samt uppföljning av insatsen/ utvecklingsområdet. Uppföljning Arbetet med Södermanlands läns samlade regionala ANDT-strategi med åtgärdsprogram följs upp första kvartalet 2020 och I uppföljningen ska de olika perspektiven jämlikhet i hälsa, jämställdhet och barnperspektiv inkluderas. Uppföljning kommer bland annat göras i form av workshops

77 1 1 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Målområde 1: Tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska

78 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör 1 s Sprida information om och s Kommuner, Länsstyrelsen, s Länsstyrelsen utbilda politiker och tjänste- Polismyndigheten personer i länets kommuner samt poliser som arbetar med operativ tillsyn i tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare (prioriterat om ny tobakslag fr. o. m. 1 jan 2019). s Verka för att de sociala skydds - s Länsstyrelsen, Kommuner, s Länsstyrelsen aspekterna inte urholkas och för att Polismyndigheten, Skatteverket perspektivet barn och unga, liksom jämställdhet alltid beaktas/bevakas i tillsynsarbetet. s Utveckla och regelbundet genom- s Kommuner, Polismyndigheten, s Polismyndigheten och Kommuner föra lokal samordnad tillsyn inom Skatteverket både alkohol- och tobaksområdet. Samordnad, effektiv och likvärdig alkoholoch tobakstillsyn Tillsynen utgör en grundbult i det tillgänglighetsbegränsande ANDT-arbetet. Personal resurser, kompetensförsörjning och metodutveckling är viktiga delar för att såväl kommunernas, Polismyndighetens och länsstyrelsens arbete ska vara effektivt. Samverkan på myndighetsnivå, både mellan kommunerna och mellan kommunerna och övriga tillsynsmyndigheter, leder till ökad kompetens och kvalitet i tillsynen. Ett verktyg kan vara att ta med tillsyn i medborgarlöften, samverkansavtal och andra över gripande strategidokument och handlingsplaner. s Genomföra minst en läns övergripande samordnad tillsyn inom alkoholområdet per år, samt från och med 2019 minst en l änsövergripande samordnad tillsyn inom tobaksområdet. s Kommuner, Polismyndigheten, Skatteverket, Länsstyrelsen s Länsstyrelsen Behovet av tillsyn kommer öka under perioden, framför allt i och med införandet av en ny tobakslag. De sociala skydds aspekterna behöver värnas genom tillsyn. Inom alkoholområdet finns ett ökande tryck att medge serveringstillstånd i fler miljöer. s Arbeta med metoden Ansvarsfull alkoholservering och verka för att samverkan med branschen utvecklas. s Kommuner, Länsstyrelsen s Kommuner s Genomföra en utbildning i s Kommuner, Länsstyrelsen s Kommuner i samverkan med alkohollagen för ansvariga politiker Länsstyrelsen i länets kommuner

79 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Samverkan mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete på alla nivåer Det generellt brotts- och ANDT-förebyggande arbetet bedrivs på många håll i samhället i skolor, på fritidsgårdar, i bostadsområden och i ideella organisationer. Insatserna kan t.ex. vara debatter, olika slags övningar på temat demokrati, medborgar skap och vägar till inflytande, källkritik, att lära sig förstå hur propaganda och manipulation fungerar och att stärka föräldranätverk. Målet är att unga ska känna tillit och gemenskap och därigenom bli mindre mottagliga för en alternativ kriminell livsstil och/eller missbruk. Att arbeta för att skapa sammanhållning och delaktighet i samhället, kritiskt tänkande och respekt för andras åsikter, verkar generellt brottsförebyggande. Tips till lokala aktiviteter: s Nationella och regionala ANDT-strategin kan utgöra underlag när beslut fattas om lokal samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis. s Kommunicera arbetet kring till exempel lokala samverkansöverens kommelser mellan kommun och polis till befolkningen - som en del i det trygghetsskapande arbetet. s Kontrollköp tobak, elektroniska cigaretter och folköl. Kan öka kunskapen om brister som behöver följas upp genom annan tillsyn. 1 s Inför tobaksfri skoltid istället för att begränsa arbetet till rökfria skolgårdar. s SSPF - metod för att förhindra att barn/unga hamnar i eller fortsätter med ett kriminellt beteende och/eller missbruk. Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s SIG - metod för att bryta kriminellt beteende eller missbruk. s Utveckla strukturer för regional s Länsstyrelsen, Polismyndigheten, s Länsstyrelsen och samverkan kring såväl brotts- som Kommuner Polismyndigheten ANDT-förebyggande insatser. Plats för egna tips och idéer: s Fortsatt samverkan utifrån s Polismyndigheten, Länsstyrelsen, s Länsstyrelsen länets brottsförebyggande nätverk Kommuner för det regionala brottsföre byggande arbetet genom kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte. s Spridning av Kronobergsmodellen s Länsstyrelsen, Polismyndigheten, s Polismyndigheten med tonvikt på att modellen ska Kommuner användas i sin helhet i mötet med ungdomar under 18 år i hela länet

80 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM s Jag slutade röka när priserna gick upp och jag räknade ut hur mycket jag skulle göra av med varje månad. Som pensionär har vi inte jättemycket pengar och jag blev sur när jag märkte hur mycket jag gjorde av med. Röster från sörmlänningar Målområde 2: Antalet barn och 2 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska succesivt minska

81 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM En hälsofrämjande skola utifrån elevers olika förutsättningar och behov Att klara skolan med godkända betyg är den enskilt viktigaste faktorn för ett barns framtida hälsa. Skolan spelar också en viktig roll i det preventiva ANDT-arbetet genom att undervisa om riskerna med alkohol, tobak och andra droger i olika ämnen. Samverkan med ANDT samordnare och kommunens tillsynsarbete är ofta framgångsrikt. Skolan kan också vara en viktig arena för att nå föräldrar. 2 2 Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Verka för att utveckla och s Länsstyrelsen, Kommuner, s Länsstyrelsen integrera ANDT i undervisningen Landstinget genom att bland annat sprida webbverktyget ANDT på schemat och andra användbara verktyg. s Samverkan kring insatser för tobaksfri skoltid och rökfria skolgårdar. Arbetet omfattar både vuxna och barn på skolorna s Länsstyrelsen, Kommuner, Landstinget s Länsstyrelsen Effektivt arbete mot langning av alkohol och tobak Att motverka langning till ungdomar är en viktig åtgärd för att skjuta upp alkoholdebuten. Det är viktigt att insatserna riktar sig till såväl föräldrar som äldre syskon och vänner. Föräldrars inställning har stor betydelse för om barnet väljer att dricka alkohol eller inte, näst viktigast är andra vuxna. dygnet runt. s Stödja och samordna arbetet med s Länsstyrelsen, Kommuner, s Länsstyrelsen föräldraskapsstöd i kommuner och andra föräldrastödjande aktörer. Landstinget, Ideell sektor Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Regional samordning och stöd s Länsstyrelsen, Landsting, s Länsstyrelsen s Utveckla samverkan med aktörer som arbetar med barn och ungas hälsa med utgångspunkt i främjande arbete och att stärka skydds faktorer. s Länsstyrelsen, Kommuner, Landstinget, Ideell sektor s Landstinget till lokal mobilisering mot langning av alkohol till under åriga. Stödja utvecklingsarbete mot langning av tobak till underåriga. Polismyndigheten, Kommuner 44 45

82 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabisförebyggande arbete Cannabis är den narkotika som missbrukas allra mest, särskilt bland unga personer. Det finns kopplingar mellan regelbundet cannabisbruk som påbörjats i tidig i ålder och en lägre utbildningsnivå, skolfrånvaro, arbetslöshet, lägre inkomst och större behov av ekonomiskt stöd samt bruk av andra droger. Negativa effekter av cannabis syns hos båda barn och vuxna. Att arbeta med att minska bruk av tobak är en viktig del i det cannabisförebyggande arbetet. Tips till lokala aktiviteter: s Involvera eleverna i samverkan för en hälsofrämjande skola. s Arbeta med policy för ANDT på skolorna. s Anlita Folktandvården i skolans tobaksförebyggande arbete s Säkerställ att stöd motsvarande det som ges till föräldrar också 2 tillgängliggörs till vuxna i ensamkommande barns vardag. s Informera föräldrar om risker med ANDT preparat via internet och hur man kan stödja barnen, information finns bland annat på can.se/fakta och cannabishjalpen.se. Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Utveckla, sprida och följa upp digital verktygslåda med arbetsmaterial som syftar till att förebygga narkotika och/eller tobak. s Länsstyrelsen, Kommuner s Länsstyrelsen s Tillgängliggör målgruppsanpassat föräldraskapsstöd för vårdnads havare med barn i alla åldrar, med kompetens från olika delar i kommunen och övriga lokala samhället. s Ta fram, sprida, genomföra och s Länsstyrelsen, Kommuner, s Länsstyrelsen i samverkan med följa upp kompetensutvecklingstrategi om cannabis för Landsting Kommuner Plats för egna tips och idéer: professionella i ungas närhet

83 3 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM s Om någon hade sagt åt mig att det var lätt att sluta röka hade jag gjort det för längesen. Men alla säger att det är så svårt och det erbjuds så mycket hjälp så folk tror att det är jättesvårt att sluta röka. Målområde 3: 3 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Röster från sörmlänningar 48 49

84 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Verka för att Socialstyrelsens s Landsting, Kommuner s Landsting, Kommuner nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor implementeras. s Verka för att det hälso främjande s Landsting, Kommuner s Landsting, Kommuner och sjukdomsförebyggande arbetet ska genomsyra hela hälso- och 3 sjukvården, såväl den kommunala som landstingsdrivna. 3 s Fortsätta utveckla arbetet för s Landsting, Kommuner, s Landsting, Kommuner att unga vuxna med missbruk, risk- Civila samhället bruk och beroende ska uppmärksammas tidigt, ges stöd tidigt och sammanhållen vård. Uppmärksamma och förebygga ANDT-relaterad ohälsa bland kvinnor och män samt flickor och pojkar inom hälsooch sjukvården, socialtjänsten och inom andra arenor Genom att tidigt upptäcka och ge stöd för att förändra skadliga och riskabla levnads vanor kan samhället bidra till att förhindra att individer, familjer och andra närstående skadas men också till en mer hållbar samhällsutveckling. Tidig uppmärksamhet kan också utgöra en viktig faktor för att minska skillnader i hälsa. Ungdomsmottagningar, samtalsmottagningar, elevhälsa och studenthälsan är viktiga arenor för att nå barn och unga. Företagshälsovården når den del av befolkningen som är i arbete. s Arbeta strukturerat i samverkan mot målet ett rökfritt Södermanlands län Arbetet utgår från rekommenderade åtgärder i WHO:s ramkonvention om tobaksprevention (Tobakskonventionen). s Utveckla samverkan kring ANDT med regionala samverkansgrupper som arbetar med utrikes födda. s Landsting, Kommuner, Länsstyrelsen s Landsting, Kommuner, Länsstyrelsen, Civila samhället s Landsting s Länsstyrelsen 50 51

85 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Dopningsförebyggande arbete inom motionsidrotten Dopning är ett växande problem i samhället. Dopningsmedel är vanligast bland män år. Det finns en koppling mellan bruk av dopning, våld och aggressivitet, därmed kan det förebyggande arbetet mot dopning ingå i ett bredare vålds preventivt arbete. Då bruk av dopningsmedel många gånger motiveras av estetiska skäl bör arbetet också ta hänsyn till och bryta ner stereotypa ideal kring maskulinitet. Tips på lokala aktiviteter: s Barnets rätt i tobaksfrågan - ett utbildningsmaterial från Tobaksfakta. s Non smoking generation - utbildningsmaterial och information. s S amverka med idéburna organisationer för att stimulera till drogfria aktiviteter och verksamheter. s Beakta olika behov hos killar och tjejer på grund av rådande kroppsideal i planering av insatser. Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Rikta friskvårdsbidrag till träningsanläggningar som aktivt arbetar dopningsförebyggande. 3 s Kompetensutveckling för lokala och regionala aktörer om dopning och arbetsmetoden 100 % ren hård träning. s Landsting, Kommuner, Länsstyrelsen, Sörmlandsidrotten, Träningsanläggningar s Länsstyrelsen, Sörmlandsidrotten s Krav på ANDT-policy för att få föreningsbidrag. s Interna riktlinjer rörande ANDT för den egna personalen till exempel gällande rökfri arbetstid och alkohol- och drogpolicy. Rökfri arbetstid är särskilt viktig i verksamheter som vänder sig till barn och unga. Hjälp kan fås av exempelvis företagshälsovård eller Alna. 3 s Synliggöra kopplingen mellan s Landsting, Kommuner, s Länsstyrelsen dopning och våld samt annan Länsstyrelsen, Sörmlandsidrotten brottslighet. och övriga civila samhället, Polismyndigheten Plats för egna tips och idéer: 52 53

86 4 4 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Målområde 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet

87 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickors och pojkars specifika förutsättningar och behov I vårdkedjan behövs såväl preventiva insatser som individuella vård- och behandling s insatser. Det bör även finnas en strävan efter en jämlik- och jämställd vård där alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att utöva inflytande över verksamheten. Landstinget och länets kommuner har gemensamt ansvar för vård och stöd till personer med missbruk och beroende. Ett välfungerande vårdsystem gagnar inte bara den enskilda individen utan även närstående och barn, liksom samhället i stort. En helhetssyn och samordnade insatser är av stor vikt. Regionala riktlinjer för samverkan har tagits fram i länet och utifrån dessa görs lokala överenskommelser mellan kommuner och landstinget för samverkan inom missbruksoch beroendevården. 4 Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Ett fortsatt utvecklingsarbete och en väl fungerande samverkan mellan huvudmännen är avgörande för att kunna erbjuda vård och stöd av god kvalitet. Vård och stöd till personer med missbruk och beroende är ett gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna. s Landsting, Kommuner s Landsting, Kommuner 4 s Huvudmännen ska fortsätta verka för att socialstyrelsens nationella riktlinjer kring vård och stöd vid missbruk och beroende samt att Sörmlands regionala riktlinjer och lokala överenskommelser för samverkan inom missbruks- och beroendevården följs. s Landsting, Kommuner s Landsting, Kommuner 56 57

88 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Insatser för att nå kvinnor och män samt flickor och pojkar i en socialt och hälsomässigt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende Kvinnor som injicerar droger exponeras för prostitution, våld och sexuellt våld i större utsträckning än män, varför både behandlings- och stödinsatser behöver utformas för att kunna möta kvinnors specifika behov. Personal som möter vålds utsatta kvinnor i missbruk eller beroende behöver ha en bred kunskap och kompetens, för att kunna ge ett gott bemötande och stöd. Prostitution och användning av både droger och alkohol är tydligt sammankopplad. Inom missbruks- och beroendevården behöver därför erfarenheter av att sälja sex uppmärksammas. Frågor om erfarenheter av att sälja sexuella tjänster måste ställas för att det ska gå att erbjuda stöd och hjälp till personen att ta sig ur sin utsatta situation. Tips på lokala aktiviteter: s Metodmaterialet YAM används för att utbilda ungdomar i psykisk hälsa. s Sprida kunskap till personal och allmänhet om det stöd som finns att få från exempelvis Alkoholhjälpen, Alkohollinjen, Cannabishjälpen, Dopingjouren, Sluta Röka Linjen och appen Fimpaaa. s Samverkan kommuner emellan för bättre och effektivare nyttjande av kompetens och resurser. s Konkretisera insatserna i regionala överenskommelsen för riskbruk, missbruk och beroende till lokala överenskommelse. s Sprida kunskap om orosanmälan (varför och vad som händer vid anmälan) till professionella, föräldrar och föreningsledare med flera. Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör 4 s Synliggöra gruppen flickor och s Länsstyrelsen, Landsting, s Länsstyrelsen 4 kvinnor med missbruk eller beroende Kommuner som utsätts för våld. Plats för egna tips och idéer: 58 59

89 5 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Målområde 5: 5 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska

90 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Tidig uppmärksamhet av riskbruk och beroende bland blivande föräldrar Insats/utvecklingsområde Sörmland tillhör de län som har bland den högsta andelen barn 0-4 veckors ålder som utsätts för rök i hemmet. Det är av stor vikt att både blivande mammor och pappor tillfrågas om ANDT vanor och vid behov erbjuds stöd och hjälp. Små barn som utsätts för passiv rökning får fler luftvägsinfektioner och öroninflammationer, och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte utsätts för tobaksrök. Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar också om föräldrarna röker. Involverade aktörer Ansvarig aktör Uppmärksamma och erbjuda ändamålsenligt stöd till flickor och pojkar som föds med skador till följd av ANDT eller som växer upp i familjer med missbruk eller annan omsorgssvikt, inklusive förekomst av våld, med Missbruk och skadligt bruk av ANDT bidrar till en stor del av den totala sjukdomsbördan och den för tidiga dödligheten i Sverige varje år. Det är inte bara personen som brukar eller missbrukar ANDT som drabbas av negativa konsekvenser utan också anhöriga och andra i personens omgivning. I Sverige lever ett av fem barn i hushåll där någon vuxen riskkonsumerar alkohol. Konsumtionen kan leda till negativa konsekvenser för barnets hälsa och skolresultat. Minst barn under 18 år i Sverige har en förälder med allvarliga missbruksproblem. Dessa barn har en stor överrisk för självmord, olyckor och våld och eget alkohol- och narkotikamissbruk i vuxen ålder. Den i särklass allvarligaste riskfaktorn för att barn ska bli utsatta för våld är om det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet. Det ger enligt en svensk studie en s Fortsatt implementering och uppföljning av arbetet kring Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma s Landsting, Länsstyrelsen s Landsting koppling till alkohol eller narkotika utifrån deras förutsättningar och behov riskökning för våld mot barnet på tio gånger. Om föräldrarna har varit påverkade av alkohol eller droger när de varit i konflikt med barnet, har detta också inneburit en betydande risk för att barnet ska ha blivit slaget. levnads vanor inom mödra- och barnhälsovård där båda vårdnadshavarna bör tillfrågas om tobak, alkohol och vid behov erbjudas stöd eller slussas till behandling. Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Öka kunskap kring barn i familjer s Landsting, FoU i Sörmland, s Länsstyrelsen i samverkan med 5 med missbruk, psykisk funktions nedsättning eller där våld förekommer. Länsstyrelsen, Kommuner övriga aktörer

91 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar Den narkotikarelaterade dödligheten, är hög i Sverige, särskilt bland unga år, vilket är oroande och måste tas på stort allvar. För att motverka den ökande narkotikarelaterade dödligheten kan det vara motiverat att utveckla insatser för att bättre fånga upp personer i riskzon, motivera och erbjuda attraktiva och lättillgängliga stöd- och behandlingsinsatser. Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör 5 s I länet finns det olika förutsättningar för att kunna erbjuda vård och stöd vid missbruk och beroende. En brukarstyrd brukarrevision har påbörjats för att genomlysa missbruks- och beroendevården i länet, med syfte att fånga upp och för medla erfarenheter samt peka på förbättrings områden. Målet är att kunna erbjuda en jämlik missbruksvård i Sörmland utifrån brukarnas önskemål och behov. s Landsting, Civila samhället, Kommunerer s Landsting

92 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM Insatser för att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkoholoch narkotikabruk Andelen nyktra trafikanter är hög, men för att nå riksdagens etapp mål om att antalet dödade i trafiken ska halveras fram till år 2020 måste denna andel öka. Av alla omkomna i vägtrafiken har under de senaste åren 26 procent omkommit i en alkohol- och/eller narkotikarelaterad vägtrafikolycka. Tips på lokala aktiviteter: s Utveckla rutiner inom socialtjänstens arbete med barn och familjer där alla föräldrar frågas om tobak, alkohol, narkotika och våld som en del av en barnutredning. s Gör rutiner för orosanmälan kända bland all personal som arbetar med barn och unga (SoL 14). Insats/utvecklingsområde Involverade aktörer Ansvarig aktör s Erbjuda kompetensutveckling till personal inom verksamheter som arbetar med barn och unga (exempelvis BVC, förskola, skola och fritidsverksamhet) gällande hur professionella kan uppmärksamma och agera vid riskbruk, missbruk eller beroende hos vårdnadshavare samt erbjuda stödinsatser för barnen i familjer med sviktande omsorgsförmåga. s Verka för att utveckla samverkan kring SMADIT modellen s Polismyndigheten, Kommuner, Landsting, Länsstyrelsen s Polismyndigheten s Arbeta med kommunikation, lokal mobilisering och kampanjarbete för ökad medvetenhet hos befolkningen om alkohol, cannabis och trafik, exempelvis genom kampanjen Don t drink and drive. s Orosanmälningar till socialtjänsten ska göras vid alla tillfällen vid misstanke om att s Polismyndigheten, Kommuner s Polismyndigheten s Utveckla lokal samverkan med körskolor om ANDT-förebyggande insatser i trafiken. barn far illa på grund av ratt-, sjö- eller drograttfylleri. Plats för egna tips och idéer:

93 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM

94 SÖDERMANLANDS LÄNS SAMLADE REGIONALA ANDT-STRATEGI MED ÅTGÄRDSPROGRAM

95 Tillsammans med en gemensam riktning och god samverkan kan vi få ett Södermanlands län fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol samt ett minskat tobaksbruk.

96

97 Humanistiska nämnden Skolkontoret Mats Larsson Skolchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2018/58 Delårsrapport med helårsprognos för Humanistiska nämnden, barnomsorg och utbildning Förslag till beslut 1. Humanistiska nämnden godkänner delårsrapport med helårsprognos Humanistiska nämnden överlämnar delårsbokslut 2018 till kommunstyrelsen. Sammanfattning Barnomsorg och utbildning inkl nämnd redovisar ett resultat på 2,5 mkr avstämt mot central buffert per den sista augusti Barnomsorg och utbildning inkl. nämnd prognostiserar ett underskott på -9 mkr, efter avstämning central buffert. Detaljer på årsbasis framgår av bilagan. Mats Larsson Skolchef Bilaga Delårsrapport för barnomsorg och utbildning, Måluppföljning 2018 Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

98 Humanistiska nämnden Barn- och Utbildning Ordförande: Helena Koch (M) Produktionschef: Mats Larsson Totalt (tkr) Delårsbokslut 2018 Helårsprognos 2018 och elevstöd. Ökad volym och gymnasieval som ger ökade kostnader mot budget. Budget, netto Utfall, netto Avvikelse exkl. avst. central buffert Avvikelse inkl. avst. central buffert varav resultatöverföring VERKSAMHETSOMRÅDE Förskola Skolbarnomsorg Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning SFI EKONOMISK ANALYS Resultat per augusti Resultatet per den sista aug är -2,5 mkr exkl. avstämning central buffert. De största avvikelserna är centrala funktioner och kvalitetssäkrande åtgärder vid två skolor. De centrala funktionerna med avvikelser är språkcentrum, elevhälsan med barn och elevstöd, köp av gymnasieutbildning samt resebidrag och skolskjutsar. Kvalitetssäkrande åtgärder har genomförts under året vid Tomtaklintskolan och vid Fornbyskolan utöver budget. Årsprognos Barnomsorg och utbildning inkl. nämnd prognostiserar ett underskott på -9 mkr, efter avstämning central buffert. Prognos exkl. nämnd 11,4 mkr, efter avstämning central buffert. Orsakerna till prognostiserat underskottet kan ses i tre delar. Kvalitetssäkrande åtgärder vid två skolor. Ökade behov inom språkcentrum Under de senaste fem åren har barn-och elevantalet ökat. I takt med dessa ökningar har BoU:s budget utökats med medel motsvarande den ökade kostnaden för elevpeng med kostnadsuppräkning för de centralt kopplade kostnaderna med vissa justeringar. Ökade volymer samtidigt i alla verksamhetsdelar påverkar nu med ökat behov av barn och elevstöd (i förskola, grundskola och gymnasium), ökat behov av insatser från språkcentrum (modersmål, studiehandledning och SVA), samt ökade kostnader för skolskjuts och resebidrag. Förvaltningens resultat och nämndens buffert har tidigare kunnat balansera för dessa kostnader. Barnomsorgen totalt exkl. resultatenheterna beräknas lämna ett överskott på 2 mkr, vilket avser intäkterna för föräldraavgifter som med årens ökning av barn har ökat i samma takt. Antalet barn i förskola och skolbarnomsorg är lägre än GPF och budgeten kommer därmed att minskas vid avstämning central buffert. Grundskola exkl. resultatenheter beräknas ha ett överskott på 1,2 mkr som i första hand beroende på att färre elever har valt att gå i friskolor samt att skolorna haft ett större inflöde av elever från andra kommuner än vad som beräknades i budget. Det totala antalet elever inom grundskola är fler än GPF och budgeten kommer därmed att ökas vid avstämning central buffert. Fornbyskolan genomgår ett kvalitetssäkrande arbete som ger merkostnader mot budget. Verksamheten har i detta arbete ökat lärarbehörigheten från ca 55% hösten 2017 till över 90% vid skolstart. Anpassning mot budget pågår, vilket kommer att ta tid då stöd till elever behöver säkras.

99 Tomtaklintskolan har ny rektor från skolstart höstterminen I mars 2018 tillsattes en tf. rektor för att säkra skolans kvalitet och tillit mellan personal och rektor. De kvalitetssäkrande insatserna belastar inte Tomtaklintskolans resultat utan tas centralt i ledning/administration. Antalet gymnasieelever beräknas bli fler än GPF, vilket kommer medföra en ökning av budget vid avstämning central buffert. Detta kommer inte att täcka de ökade kostnaderna då snittpriset per elev beräknas bli högre än vad förvaltningen får vid tilldelning budget. Prognosen för gymnasieverksamhet är något osäker då det ännu inte är klarlagt var och vilka program de nya årskurs ettorna kommer att studera. Vuxenutbildning och SFI visar på ett underskott på 305 tkr på grund av att antalet studerande ökar och undervisningen har då behövts utökas med fler undervisningsgrupper. Arbetet pågår och kommer att ta några år till effekten nås fullt ut. En översyn av fördelning av budget mellan skolenheter kommer att göras under hösten Kostnader för nyanländas lärande, som studiestöd och modersmål, har under flera år täckts av ett sammantaget positivt resultat i förvaltningen och nämnden. Kostnad utöver ram var internbudgeterad till ca 2,6 mkr. De kostnader utöver budget som kan kopplats kvalitetssäkrande åtgärder vid Tomtaklintskolan bedöms vara en engångskostnad Tomtaklintskolan har åtgärder för att nå budget framåt. Kostnader för tilläggsbelopp till gymnasieelever i andra kommuner och friskolor ökar till följd av ökad volym. Om nämnden fördelar ur sin budget för etablering till IFO kommer underskottet att öka ytterligare då denna budget räknas in i den totala budgeten för Barn- och Utbildning. Helårsprognos Nämnd 0 Buffert 123 Etablering, generellt stb Nämnd, totalt tkr Ledning/Administration Skolskjutsar Språkcentrum Resurscentrum Särskola Barnomsorg Grundskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning/SFI -305 Etablering 0 Resultatenheter, inkl res.öf Förvaltning, totalt tkr BoU, totalt tkr inkl volymjustering exkl volymjustering Åtgärder för budget i balans. Fornbyskolan bygger nu en organisation med rätt lärarkompetens (skolans brister var tydligt kopplat till lärarbrist under ). Skolan kan successivt lyfta bort kompensatoriska insatser som har sats in för att täcka de brister som uppkommit, till stor del som elevstöd. MÅLUPPFYLLELSE Elevernas slutbetyg våren 2018 når grundskolans näst högsta meritvärde genom tiderna. Jfr 2017 är det en förbättring. Målet topp 20 i SKL skolrank kommer troligen inte att fullt ut nås. MEDARBETARE Andelen behöriga lärare har ökat under året. Samtliga nu anställda rektorer har rektorsutbildning och erfarenhet från grundskola. Frisktalen ser positiva ut i såväl trend som nivå. HME resultaten är positivt, stabilt vid KF-målet. VERKSAMHETSUTVECKLING Förskola Trosa kommun har godkänt Helianthus förskolor för att starta och bedriva förskoleverksamhet i Trosa och Vagnhärad. Sammantaget startar företaget åtta förskoleavdelningar, fyra avdelningar vid Fänsåker i Vagnhärad och fyra avdelningar vid Bråta torp i Trosa. Verksamheten beräknas successivt starta från tidig vår 2019.

100 Grundskola inklusive förskoleklass och skolbarnomsorg Planering och förprojektering av utbyggd verksamhet vid Skärlagsskolan pågår. Utveckling av innehållet i månadsrapporter från verksamheten för bättre kunna utveckla och styra kvalitetsarbetet utifrån beslutat årshjul. Det ger tätare återkopplingar och kollegiala insatser som ska ge fortsatt god utveckling av kvaliteten vid fritidshem, förskoleklass och grundskola. Särskola Särskolan har nu och i prognos framåt färre elever. Samordningsmöjligheterna är därför begränsade i att skapa undervisningsgrupper. Undervisningen ges då integrerad i grundskoleklasser vilket är mer personalkrävande. Gymnasieverksamhet En hög andel av eleverna går nationellt program och nära 100% av eleverna går någon gymnasieutbildning. Gymnasievolymen ökar. Ökad volym ger ökade kostnader utöver volym kopplat tilläggsbelopp, resebidrag och skolskjutsar. Snittkostnader för köp av gymnasieutbildning varierar med hur elevgruppen väljer gymnasieprogram. Sammantaget ser vi att budgeterad ram per programplats är för låg. Då volymen samtidigt ökar bör detta beaktas. VERKSAMHETSMÅTT Antal Barn Redov Budget Prognos Förskola Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Summa Skolbarnomsorg Grundskola Förskoleklass År År År Summa Gymnasieskola INVESTERINGAR Investeringsuppföljning visar att reinvesteringar följer plan och budget. INTERN KONTROLL Nämndens arbete med intern kontroll följer beslutad plan. Ett riskområde som identifierats är hantering av skyddad identitet. Vuxenutbildning och SFI Verksamheten inom SFI har fördubblats de senaste åren vilket gör att en ökning inom vuxenutbildningen är trolig framåt. FRAMTIDEN Tillväxten har varit stark de senaste åren vilket gör att ej volymbaserade insatser är ansträngda att nå inom budget. Förstärkningar behöver göras för att säkra administration och kvalitetsarbete framåt kopplat ökade volymer.

101 Humanistiska nämndens mål Barn & utbildning Specifikation Respekt för individen Alla ska ges förutsättningar att nå sina mål Lust och mod till lärande ska stimuleras ytterligare Stimulerande arbetsmiljö Mätning Jag får den hjälp jag behöver om Mina lärare hjälper mig om Skolarbetet gör mig nyfiken Jag skulle kunna nå ännu högre Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut Mäts Årsbokslut 5. Trygghet och arbetsro Jag är inte rädd när jag Jag kan koncentrera mig på Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut 6. Inflytande och likabehandling Man lyssnar på mina åsikter Jag känner att jag duger som jag är Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut Ständiga förbättringar 9. Högre och mer positiva förväntningar Mina lärare förväntar sig att jag ska nå Jag vet vad jag behöver kunna Enkät - klassens/lärarens kvalitetsrapport Mäts Årsbokslut 10. Förbättrade positioner i ranking Mjuka värden - demokrati och inflytande. Hårda värden - kunskap och ekonomi Enkät och statistik - Rank ÖJ/KKIK/SIRIS Mäts Årsbokslut Hög effektivitet 13. Höjd effektivitetskvot resultat/kostnad Kunskapsnivåer per utbildningskrona Mjuka värden per utbildningskrona Statistik - Öppna jämförelser/kkik/inte Mäts Årsbokslut rn statistik 14. Ökad övergångsfrekvens gymnasium och högskola Direktövergång till gymnasiet Till högskola inom 3 år Statistik - Öppna jämförelser/siris. HSV:s statistik Mäts Årsbokslut Kommentarer till målen:

102

103 Skolkontoret Ulrika Enqvist Chef Elevhälsan Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2018/68 Barn- och elevhälsoplan Trosa kommun Förslag till beslut Humanistiska nämnden fastställer reviderad Barn- och elevhälsoplan Trosa kommun. Ärendet Syfte med en övergripande Barn- och elevhälsoplan är att skapa en gemensam syn på vad elevhälsa är inom grundskoleverksamheten och ge ett underlag för samarbete mellan elevhälsa och pedagoger. Planen är skriven utifrån ett salutogent förhållningssätt och i en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Ett salutogent perspektiv är ett hälsofrämjande perspektiv. Verksamheten skall fokusera på friskfaktorer på organisations-, grupp och individnivå. Barnens egna resurser skall tas tillvara och synliggöras. Revidering efter läsårets slut innebär en hel del ändringar. Vi kallar oss nu Barn- och elevhälsan. Vi har lagt in mer om förskolans verksamhet och nu är det två specialpedagoger riktade dit. GDPR har skrivits in. Ett stycke om PTP-psykolog har lagts till, och även länk om Skolkompassen. Elevhälsogrupp har skrivits om. Vi har även skrivit om stycket om bedömning av elevhälsan samt flyttat om rubrikerna så bedömningen av elevhälsan kommer direkt efter lärarnas arbetsgång vid stödinsatser. En länk där man hittar handlingsplan för närvaro har lagts till. Vi har förtydligat om förskole-vits samt lagt till förskolans checklista för anpassningar. Ulrika Enqvist Chef Barn- och elevhälsan Bilaga Elevhälsoplan Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

104 Barn- och elevhälsoplan Trosa kommun Reviderad av: Humanistiska nämnden , x, HN 2018/68 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan

105 Skolkontoret Elevhälsan Elevhälsoplan Datum Diarienummer HN 2018/68 Innehållsförteckning 1. Inledning Barn- och elevhälsa Barn- och elevhälsoarbetet i Trosa kommun Syfte Mål Regelverk för barn- och elevhälsan Centrala barn- och elevhälsan, Resurscentrum Ansvarsfördelning Barn- och elevhälsans kompetenser och funktioner Sekretess När hinder i lärandet uppmärksammas; rutiner och åtgärder Två former av stödinsatser Bedömning av elevhälsan Utvärderingsmall Anpassad studiegång Rutiner för övergångar mellan skolformer och stadier för elever i behov av särskilt stöd Närvaro och frånvaro Extern skolplacering Anmälan gällande kränkande behandling Övriga resurser Verksamhetsstöd (Tilläggsbelopp) Socialförvaltningen SSPF Resurser inom Landstinget Samarbete med Ungdomsmottagning VITS Statliga resurser Bilagor: Bilaga 1, Handlingsplan Bilaga 2, Handlingsplan för stöd kring läs- och skrivsvårigheter Bilaga 3, Handlingsplan för stöd kring koncentrationssvårigheter Bilaga 4, Handlingsplan för stöd kring AST Bilaga 5, Handlingsplan för stöd kring särbegåvning Bilaga 6, Handlingsplan för stöd kring matematiksvårigheter Bilaga 7, Checklista anpassningar - förskolan... 33

106 1. Inledning Goda studieresultat och hälsa hänger samman. Förskolans och skolans huvuduppdrag är utveckling och lärande. Skolan/förskolan har ansvar för att skapa en god lärandemiljö för allas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas efter olika behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Förskolan/skolan ska också vara begriplig, hanterbar och meningsfull så att alla kan utvecklas maximalt. Personalen ska arbeta för att ge alla den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Ett särskilt ansvar är att uppmärksamma de vars situation och svårigheter utgör hinder för inlärning. Personalen ansvarar också för att uppmärksamma de som far illa och uppvisar tecken på ohälsa. En strävan ska vara att alla erbjuds en likvärdig utbildning av hög kvalitet. 2. Barn- och elevhälsa Barn- och elevhälsan i Trosa kommun är en resurs för Trosas barn och elever - en enhet med brett professionellt kunnande där medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens samverkar. Vi ser även samarbetet med vårdnadshavare som en förutsättning för att kunna ge optimalt stöd till barnet på förskolan eller till eleven i skolan. Friskolor har egen elevhälsa. De privata förskolorna samverkar med Trosas centrala specialpedagoger. Enligt skollagen 2010:800 är elevhälsan ett eget verksamhetsområde. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Barn- och elevhälsan är en resurs för förskolan och skolan, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Barnoch elevhälsan har också ett särskilt ansvar för att bevaka att förskola och skola skapar goda och trygga uppväxtvillkor, och ska bidra till att skapa miljöer som främjar barnens och elevernas lärande, utveckling och hälsa. För medicinska, psykiska och psykosociala insatser i skolan ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens och studievägledare. Varje elev ska erbjudas minst tre hälsobesök, och eleven får vid behov även anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. För förskolan finns två specialpedagoger, övriga insatser ges av BHV (Barnhälsovården). 3. Barn- och elevhälsoarbetet i Trosa kommun 3.1 Syfte Elevhälsoplanen ska utgöra ett stöd för förskolechefer, rektorer och medarbetare i det dagliga elevhälsoarbetet. Vidare ska den bidra till att säkra alla barns/ungdomars rätt till en likvärdig utbildning, samt stimulera till verksamhetsutveckling i arbetet med en samlad barn- och elevhälsa. 3.2 Mål Barn- och elevhälsans verksamhet ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Barn- och elevhälsan ska tillsammans med skolans/förskolans personal skapa optimala 2

107 förutsättningar för barnets/elevens hälsa, lärande och utveckling. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Politiskt beslutade mål för barn- och elevhälsan i Trosa kommun: Att ha ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar 1-16 år Att medverka till att skapa förutsättningar för lärande, utveckling och hälsa Att säkerställa tidig upptäckt för att kunna ge tidiga insatser vid behov 3.3 Regelverk för barn- och elevhälsan Elevhälsoplanen tar sin utgångspunkt i många lagar, förordningar och styrdokument. Här nedan följer de mest centrala. FN:s barnkonvention FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Salamancadeklarationen. Skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Föräldrabalken Diskrimineringslagen Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Patientdatalag Patientsäkerhetslag GDPR, General Data Protection Regulation Offentlighet- och sekretesslagen Arbetsmiljölagen Kommunallagen, förvaltningslagen Kommunala planer och policydokument 3.4 Centrala Barn- och elevhälsan, Resurscentrum Barn- och elevhälsan, Resurscentrum är en central förvaltningsgemensam enhet som utgör en stödfunktion för kommunens förskolors/skolors hälsoarbete. Arbetet har både en operativ del och en strategisk funktion, och leds av chefen för Barn- och elevhälsan. Det strategiska arbetet ska bidra till att utveckling sker i det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet i skolans lärmiljö samt bevaka likvärdighet mellan förskolor/skolor när det gäller elevhälsoinsatser. Barn- och elevhälsan utgör även en samverkans- och samarbetspartner till kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga, samt bevakar elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl. Barn- och elevhälsan arbetar både med individuella och med generella insatser. I det individuellt inriktade arbetet har barn- och elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för barns och elevers lärande och utveckling. Barn- och elevhälsan ska också uppmärksamma och på förskolechefs eller rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem och ohälsa. Barn- och elevhälsans olika kompetenser bidrar till de underlag som i sin tur leder till beslut om stödåtgärder för en elev. Barn- och elevhälsans insatser ska fokusera på hälsofrämjande och förebyggande insatser, men kan även bidra med sin kompetens i åtgärdande insatser och anpassningar för varje barn eller elev i behov av särskilt stöd. 3

108 Generellt inriktat arbete kan handla om arbetsmiljö, förskolans och skolans värdegrund, kränkande behandling/mobbning, jämställdhet, samlevnadsundervisning, föreläsningar, handledning till pedagoger och arbete med psykisk hälsa. Barn- och elevhälsan ska arbeta för att stödja verksamheterna och bidra till: Att ha ett helhetstänkande utifrån organisations- grupp - och individnivå. Att stimulera till en verksamhetsutveckling, som bidrar till att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje barn och elev. Att främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid. Att samarbeta med barn, elever, vårdnadshavare och andra funktioner som är till stöd för barns och elevers utveckling. Att utgå från barnens/elevens egna förmågor samt även ta hänsyn till barnets/elevens tankar och önskemål. Att förebygga, tidigt upptäcka och uppmärksamma skolrelaterade problem. Att undanröja hinder för varje barn och elevs lärande och utveckling. Att uppmärksamma, kartlägga, analysera och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål. Barn i förskolan har strävansmål. 4

109 3.5 Ansvarsfördelning Humanistiska nämnden Humanistiska nämnden är huvudman för kommunens kommunala elevhälsoarbete. Chef för Barn- och Elevhälsan, Resurscentrum Chef för Barn- och elevhälsan, Resurscentrum har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet inom förvaltningen. Är även verksamhetschef för elevhälsans medicinska del. Förskolechefer/Rektorer Förskolechef och rektor är ytterst ansvarig för ett fungerande barn- och elevhälsoarbete inom respektive förskola/skola. Enheten Barn- och elevhälsan, Resurscentrum (centrala barn- och elevhälsan) Enheten Barn- och elevhälsan ansvarar för det övergripande barn- och elevhälsoarbetet och samordnar kompetenser inom enheten. Enheten har också ett strategiskt utvecklingsuppdrag. Elevhälsoteam på skolorna, Barnhälsoteam på förskolorna Barn/elevhälsoteamet på förskolor/skolorna ansvarar för att stödja barn, elev, pedagoger och vårdnadshavare och utreda barns/elevers behov av särskilt stöd, samt verka för goda lärmiljöer. Medarbetare/Pedagoger Alla medarbetare har skyldighet att uppmärksamma barn och elever i behov av stöd, genomföra extra anpassningar, anmäla behov av stöd till förskolechef/rektor och genomföra beslutade insatser. 5

110 3.6 Barn- och elevhälsans kompetenser och funktioner Elevhälsoteam På varje skola finns ett samlat elevhälsoteam, EHT. Detta elevhälsoteam träffas regelbundet. Elevhälsoteamet består av rektor och specialpedagog/speciallärare, psykolog, kurator och skolsköterska. På högstadiet är studievägledare med. Där tas elevärenden upp, ansvar fördelas och uppföljning görs. Här kan man få en övergripande bild över pågående elevhälsoinsatser på skolan. Även planering och prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan diskuteras. Elevhälsoteamets möten leds av rektor som äger befogenhet att besluta om insatser. Om en elev riskerar att inte klara kunskapskraven ska detta anmälas till rektor. Även andra svårigheter i en elevs skolsituation ska anmälas till rektor. Läraren kan t ex komma till ett EHT-möte, eventuellt med skriftlig anmälan före. Elevens behov av särskilt stöd ska utredas skyndsamt. Elevhälsoteamet bidrar till att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp insatser. Teamets insatser ska vara målformulerade och tidsavgränsade, med tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Protokoll ska skrivas vid EHT. I protokollet anges vem som är ansvarig för eventuella åtgärder och när uppföljning ska ske. Elevhälsoteamet ska regelbundet följa upp arbetet med särskilt stöd. Arbetet kan handla om enskilda elever i specifika svårigheter som verkar hämmande på inlärningen, eller lärmiljöer som behöver stärkas. Elever med oroväckande frånvaro är en annan målgrupp för teamet. Elevhälsan kan stötta och handleda lärare. De kan ge underlag för arbetet med att utarbeta åtgärdsprogram samt skapa förståelse för elever med funktionsnedsättning och för elever med särbegåvning. På så sätt underlättas skolans arbete med att anpassa undervisning och stöd. Elevhälsoteamet och kommunikationsvägarna till dess medlemmar ska vara kända och tillgängliga för alla medarbetare i skolan och för alla vårdnadshavare Elevhälsogrupp Elevhälsogrupp, EHG, är benämningen på elevhälsoteamets möte där chef för Elevhälsan deltar. Dessa möten sker på initiering från skolans EHT-team. Här lyfts frågor och ärenden till centrala elevhälsoteamet TEAM-träffar TEAM-träffar är ett forum där även skolläkaren deltar tillsammans med det lokala elevhälsoteamet. Pågående elevhälsoinsatser och utredningar diskuteras vid behov och även planering och prioritering av förebyggande och övergripande arbete kan göras. 6

111 3.6.4 Förskolan Inom förskolan är det specialpedagogerna, tillsammans med förskolecheferna, som bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn. Uppdrag ges av förskolechefen. Specialpedagog ska vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd. Även att initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder ingår i arbetsuppgiften, samt att delta i övergången mellan förskola och förskoleklass. I Trosa kommun finns två specialpedagoger som riktar sig till förskolan. Vid behov tas hjälp av barnhälsovården Skolkurator Skolkurator arbetar huvudsakligen med frågor som rör elevers psykosociala situation. Kurator ingår i elevhälsoteamet och arbetsuppgifterna handlar om att hjälpa elever med t.ex. konflikthantering, relationer samt med sociala och känslomässiga problem. Kurator erbjuder enskilda samtal med elever och samtal med elever och föräldrar, där också berörd lärare kan delta. Förutom kontakter på skolan ingår kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter. Skol- och organisationsnivå Delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling Bidra med ett socialt och psykosocialt perspektiv i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten som en del av elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag Medverka till att eleverna får en trygg skolanknytning Samverka med andra insatser i samhället, t.ex. socialtjänst, psykiatri, habilitering, polis Gruppnivå Arbeta med elevgrupper/klasser i förebyggande syfte och vid behov Medverkan i elevkonferenser vid behov Medverka i klass-, arbetslag- och överlämnandekonferenser Medverka vid behov på föräldramöten Delta i EHT/EHG/TEAM Medverka vid gemensamhetsdagar för elever, utifrån ett uppdrag eller behov Medverka vid konflikthantering och kränkning/trakasserier/mobbning Handledning och konsultation till lärare och skolpersonal Individnivå Samtal såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal, liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare Medverka i möten med elever och vårdnadshavare när behov av psykosocialt perspektiv finns På rektors uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram, samt inför elevernas mottagande i grundoch gymnasiesärskola Initiera och medverka i anmälningar till socialtjänst och polis Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det 7

112 psykosociala perspektivet (SIP, Samordnad Individuell Plan) Delta i VITS (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan, samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov Skolpsykolog Skolpsykolog är i första hand ett stöd till skolans personal vad gäller elevers inlärningssvårigheter men även vid andra bekymmer. I vissa fall avslutas psykologens uppdrag efter några konsultationer, ibland behövs fördjupade insatser såsom bedömning och utredning. Psykologen kan även kontaktas om det uppstår kriser på skolan. Psykologens främsta roll är att arbeta preventivt och bidra med psykologisk kunskap för att främja en god elevhälsa, exempelvis med att bidra med synpunkter vid anpassningar/åtgärdsprogram samt med hjälp av handledning och föreläsningar. Skolpsykologen kopplas in genom uppdrag via EHT, beslut om utredning tas av rektor. PTP-psykolog har examen från psykologprogrammet. PTP är ett års praktisk utövning av psykologyrket integrerat med utbildningsmoment som ska fullgöras och godkännas för att få ansöka om legitimation som psykolog. PTP ska ge övning och fördjupade kunskaper i psykologyrket och dess olika ansvars- och kompetensområden inom en organisation. Genom att kunskaperna tillämpas i praktiskt psykologarbete under handledning, skapas förutsättningar för yrkesverksamhet i självständig ställning. Skol- och organisationsnivå Bidra med ett helhetsperspektiv med betoning på det friska och funktionsdugliga Delta i förebyggande arbete i skolan efter behov Bidra till att undanröja hinder för lärande och utveckling hos eleverna Bidra med psykologiska kunskaper i ledarskaps- och organisationsutveckling Delta i förändrings- och utvecklingsarbete Delta i hälsofrämjande arbete i skolan Gruppnivå Arbeta med grupper av elever och lärare Konsultation/handledning och psykoedukation Delta i EHT/EHG/TEAM Medverkan i elevkonferenser vid behov Delta i möten där behov av psykologisk kompetens finns Individnivå Psykologutredning som görs på uppdrag av rektor med ett definierat syfte. Utredningen resulterar i ett psykologutlåtande med bedömningar och riktade förslag på insatser och förändringar Konsultation med enskild medarbetare i elevhälsofrågor Samtal och rådgivning kan erbjudas till personal gällande skolrelaterade problem och, i begränsad omfattning, även till elever/vårdnadshavare Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det psykologiska perspektivet (SIP) Förmedla kontakt och remittera till BUP (Barn- och Ungdoms Psykiatri) och Barnhabiliteringen Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov 8

113 3.6.7 Skolläkare Skolläkarens insatser ska utifrån medicinsk sakkunskap, övergripande och i enskilda elevärenden, stödja elevhälsan i enlighet med nationella riktlinjer. Skolläkaren ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv med ett förebyggande och hälsofrämjande synsätt och med hälsans betydelse för lärandet i fokus. Skolläkaren ska verka för en god, såväl fysisk som psykosocial, arbetsmiljö för eleverna i skolan. Skolläkaren ska verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Skol- och organisationsnivå Planerar och organiserar medicinska delen av elevhälsan i samråd med skolsköterskan och skolledning vid resp. skola Ansvarar för ledningsuppgifter för diagnostik och behandling Ansvarar för delegering och generella direktiv vid sjukvårdande behandling Samverkan med andra förvaltningar och landsting Vara sakkunnig i medicinska frågor Vara rektors medicinske rådgivare vid inträffade fall av smittsam sjukdom Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen (avvikelserapport och Lex Maria) Gruppnivå Medverkan i elevkonferenser vid behov Medverkan i TEAM-möten Medverkan i kompetensutveckling av lärare och annan skolpersonal Individnivå Stå för medicinsk sakkunskap för elever med olika typer av funktionsnedsättningar, såväl fysiska som neuropsykiatriska Genomgång av utvecklingsdata och barnhälsojournal med skolsköterskan i förskoleklass Läkarmottagning, selektiva läkarbesök i samråd med skolsköterskan Erbjuda elever med återkommande inlärningsproblem, beteendeproblem och/eller frånvaro bedömning i syfte att hitta eventuella bakomliggande kroppsliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tillsammans med skolsköterskan följa upp resultat eller avvikelser från hälsobesöken som skolsköterskan behöver stöd för att hantera Ska inför en medicinsk helhetsbedömning få fullständiga utredningsunderlag från övriga professioner gällande eleven Träffar vid behov nyinvandrade elever för medicinsk bedömning Skriver medicinskt relaterade specialistremisser somatiskt, psykiatriskt och utvecklingsrelaterade som till Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Logoped, Habilitering, neuropsykiatriska utredningsteam mm. Bevakar och följer upp remisserna (via skolsköterskan) Bedömer och ordinerar vaccinationer vid avvikelser från det nationella vaccinationsprogrammet Kunna vara behjälplig med att bedöma icke skolrelaterade hälsoproblem hos elever som riskerar att undvika att söka sjukvård av olika orsaker och då inte blir bedömda inom sjukvården 9

114 3.6.8 Skolsköterska Skolsköterskans arbete styrs bland annat av socialstyrelsens riktlinjer och skollagen (SFS 2010:800). Barn- och elevhälsans chef är verksamhetschef och en av skolsköterskorna är medicinskt ledningsansvarig. Vissa ansvarsfrågor såsom bl.a. läkemedelshantering, avvikelsehantering och patientsäkerhetsberättelse hör till den medicinska delen av elevhälsan. Alla föreskrifter och rutiner finns i en gemensam Metodbok. Eleverna skall erbjudas minst tre planerade hälsobesök jämnt fördelade under grundskoletiden. Det första besöket ska göras i förskoleklassen. Dessutom skall eleven erbjudas undersökning av syn, hörsel och andra begränsade kontroller vid behov mellan hälsobesöken. Vaccinationer erbjuds enligt det nationella vaccinationsprogrammet. De planerade hälsobesöken skall omfatta allmänna hälsokontroller men har även som syfte att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa. Detta sker i hälsosamtalet. Eleverna får även anlita elevhälsans medicinska insats för enkla sjukvårdsinsatser och för att få råd och stöd i psykosociala frågor. Skol- och organisationsnivå I första hand prioriteras de av socialstyrelsen ålagda arbetsuppgifterna, övriga arbetsuppgifter utförs i mån av tid och resurser Fungera som rådgivare inom hälso- och sjukvårdsfrågor, krisgrupp och arbetsmiljö Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. skolans krisgrupp, frånvarogrupp, hälso- och sjukvården, polis och socialförvaltning Anmäler avvikelser av betydelse ur patientsäkerhetssynpunkt till verksamhetschefen Gruppnivå Fungera som stödperson och rådgivare inom t.ex. hälsofrågor samt arbetsmiljö Information på gruppnivå i mån av tid om olika livsstilsfrågor såsom sex och samlevnad, pubertet, alkohol, tobak och narkotika Redovisningar och analyser av hälsosamtalen i grundskolan årskurs 4 och 8. Medverkan i elevkonferenser vid behov Delta i EHT/EHG/TEAM Individnivå Hälsobesök erbjuds alla elever i förskoleklass, åk 2, åk 4, åk 6 och åk 8. Utöver de lagstadgade hälsobesöken kan uppföljande kontroller samt extrakontroller erbjudas, exempelvis tillväxt, syn och hörselkontroller Elever som har tidigare konstaterad avvikelse eller specifika hälsoproblem följs upp som kontrollelever. Här inkluderas även de elever som har behov av särskilt stöd i skolan Egen öppen mottagning med enklare sjukvårdsinsatser Hälsosamtal vid t.ex. hög frånvaro eller andra livsstilsfrågor såsom pubertet, sex och samlevnad, alkohol, tobak och narkotika Verka för en trygg skolanknytning i samarbete med elev, vårdnadshavare och lärare Organisera och medverka vid skolläkarmottagningar Samverka i ärenden med öppenvården och socialtjänsten utifrån det medicinska perspektivet (SIP) Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov 10

115 Vaccinera enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet, samt efter ordination av skolläkaren Specialpedagog Förskole-, Skol- och organisationsnivå Arbeta övergripande för att utveckla det specialpedagogiska arbetet i Trosa kommuns förskolor och skolor Bevaka och sprida aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet. Tillsammans med förskolechefer och rektorer bidra till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behoven hos alla barn och elever i verksamheten Vara kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor till föräldrar, medarbetare, förskolechefer och rektorer Samverka med vårdnadshavare för de barn och elever som är i behov av särskilt stöd, kring lärande, utveckling och olika rollers uppdrag och möjligheter Skolans specialpedagog ansvarar tillsammans med lärarna för dokumentation gällande elever med behov av särskilt stöd Samverka med andra i Barn- och elevhälsan, samt i socialförvaltningen och landstinget Samverka med berörda medarbetare vid exempelvis överlämningar mellan olika verksamheter Gruppnivå Arbeta aktivt och förebyggande med lärmiljön, så att denna anpassas för att kunna möta alla barns olikheter och behov Rådgivning och handledning till arbetslag/pedagoger Samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor Observationer av arbetsgrupper och barngrupper Delta i övergången mellan förskolan och förskoleklassen ( Röda tråden ) Medverkan i elevkonferenser vid behov Individnivå På uppdrag av förskolechef och rektorer vara ett stöd till pedagoger, vårdnadshavare och barn/elev i processen att utreda och utforma stöd för de som är i behov av särskilt stöd Initiera och följa upp extra anpassningar och åtgärder som getts i uppdrag av förskolechef eller rektor. Vara behjälplig till pedagogen med eller i att skriva pedagogiska kartläggningar Skolans specialpedagog är behjälplig till lärarna som skriver åtgärdsprogram Delta i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) vid behov Barn- och elevhälsans chef Barn- och elevhälsans chef finns på skolkontoret, Resurscentrum. Skol- och organisationsnivå Samverka med lokal elevhälsa/socialförvaltning/landsting Samverka med kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga Samtalspartner till rektor, förskolechef m.fl. 11

116 Strategiskt elevhälsoarbete, samordna, initiera och utveckla barn- och elevhälsan i ett förvaltningsövergripande perspektiv Leda och utveckla arbetet i elevhälsan Verksamhetschef för den medicinska insatsen enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) Systemansvarig för PMO (datajournal som används för dokumentation av elevhälsoärenden) Gruppnivå Värdegrundsarbete Delta i EHG/TEAM Individnivå Beslut om mottagande i grundsärskola Beslut om mottagande i gymnasiesärskola Beslut och fördelning av tilläggsbelopp (verksamhetsstöd) Bevaka elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl Sammankallar och deltar i VITS (en samverkansgrupp för kommun och landsting) 3.7 Sekretess Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400) Alla anställda inom skolan omfattas av sekretesslagens bestämmelser. Bestämmelserna innebär olika former av sekretess för olika områden/befattningshavare. Gemensamt för alla är att tystnadsplikt råder, vilket innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas, varken muntligt eller skriftligt. Sekretessen gäller även när anställningen upphört. Förskolan har enskild sekretess. Sekretess gäller i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogiskt insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan, och i vissa uppdrag för psykolog omfattas av sträng sekretess, samma sekretess som gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Elevhälsans medicinska insats får inte lämna ut uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Man kan i regel inte lämna ut uppgifter inom elevhälsan utan elevens eller dennes vårdnadshavares samtycke, även om man anser att ett sådant utlämnande skulle vara eleven till hjälp. Detta hindrar dock inte att skolläkaren eller skolsköterskan kan ge råd om lämplig elevvårdande åtgärd. En ventil har införts i skollagen, som gör det möjligt att lämna uppgifter från skolläkare/skolsköterska till verksamheten i övrigt om det behövs för att eleven ska få nödvändigt stöd. Dock måste samtycke begäras först, ventilen går endast att använda om samtycke inte ges och om det bedöms som absolut nödvändigt för elevens lärande. Har skolledningen begärt att elevhälsan skall göra en kartläggning eller utredning av eleven för att utröna vilken form av undervisning denne skall få, ska resultatet av 12

117 undersökningen vidarebefordras till skolledningen. Elevhälsan får dock inte använda sig av vad de tidigare i förtroende fått veta av eleven. En ny undersökning bör istället ske, varvid eleven och vårdnadshavaren bör meddelas orsaken till och syftet med undersökningen. Eftersom det kan vara livsviktigt för omgivningen att reagera rätt i vissa fall av sjukdom, exempelvis astma, är det viktigt att elevhälsan i dessa fall uppmanar vårdnadshavarna att informera berörd personal eller att få samtycke att själv informera. Många uppgifter som tas upp i elevkonferens bör prövas ur sekretessynpunkt. Till exempel uppgifter om elevs fysiska eller psykiska förutsättningar, beteenden i skola, hem och på fritid. Sjukdomar, handikapp, begåvning, social eller känslomässig störning hör också till sådana frågor. Studieresultat, frånvaro från undervisning och beslut från elevkonferens är däremot offentliga uppgifter. I de flesta fall kan man samarbeta kring en elevs situation genom att man får vårdnadshavarens och/eller elevens samtycke till att lämna ut uppgifter. 4. När hinder i lärandet uppmärksammas; rutiner och åtgärder. Utbildningen i skolan ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Alla som arbetar i skolan har enligt skollagen skyldighet att uppmärksamma de elever som man befarar inte kommer att nå kunskapskraven eller som befinner sig i andra svårigheter. En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det innebär att eleven ska ges stöd, även om han eller hon uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall som lärare eller övrig skolpersonal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående, ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn. Rektor ska då skyndsamt se till att en pedagogisk kartläggning görs och att ett åtgärdsprogram upprättas. Innan stödinsatser riktade mot eleven sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevernas lärmiljö är organiserad. Det finns två former av stödinsatser: extra anpassningar och särskilt stöd. 4.1 Två former av stödinsatser Begreppet stöd innefattar två former av stödinsatser: extra anpassningar särskilt stöd Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är viktigt att lärare och övrig skolpersonal tidigt uppmärksammar tecken på och signaler om att en elev kan vara i behov av extra anpassningar, identifiera elevens behov samt skyndsamt påbörja arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer. Lärarna behöver skaffa sig kunskap om hur undervisningen hittills har tillgodosett 13

118 elevens behov. Vilka behov har eleven, varför har eleven svårigheter och vilka extra anpassningar kommer bäst att gynna eleven? Det är viktigt att väga in elevens och vårdnadshavarnas åsikter om vad som har fungerat bra och vilka arbetssätt som eleven menar kan behöva förändras. Handlingsplaner med förslag på anpassningar finns som bilagor i elevhälsoplanen, där finns även länkar om anpassningar och stöd. Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, ge extra tydliga instruktioner, stöd för att sätta igång arbetet, ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på annat sätt, färdighetsträning, lästräning, särskilda läromedel, särskild utrustning, anpassade programvaror eller enstaka specialpedagogiska insatser. Extra anpassningar ska fortlöpande dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana finns. Eftersom det inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar är det betydelsefullt att lärare och övrig personal informerar och samverkar med eleven och elevens vårdnadshavare om sådana stödinsatser. Rektor bör se till att elevhälsans kompetens (skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog) tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med extra anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten. Anpassningarna måste följas upp och utvärderas med jämna mellanrum. Om det visar sig att eleven fortfarande inte når målen är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Om detta stöd inte är tillräckligt ska detta anmälas till rektorn. Då kan eleven vara i behov av särskilt stöd och en pedagogisk kartläggning behöver göras innan ett åtgärdsprogram skrivs. Lärarna ska få möjlighet att fortlöpande få fördjupa sina kunskaper inom områdena extra anpassningar och särskilt stöd, samt om olika funktionsnedsättningar Särskilt stöd Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. Exempel på särskilt stöd kan det vara en särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Även specialpedagogiska insatser som fortgår över tid eller en särskild personalresurs (assistent). En elev är i behov av särskilt stöd om hen, trots att skolan gjort extra anpassningar, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Lärare och övrig skolpersonal bör uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som kan ges i form av extra anpassningar, och ska då anmäla till rektorn i EHT att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd. Rektor beslutar om att en utredning/kartläggning startar. Om en elev har haft extra anpassningar innan utredningen om särskilt stöd görs är det av vikt att arbetet med dessa anpassningar fortsätter under utredningstiden. 14

119 Syftet med utredningen är att lärarna tillsammans med elevhälsan ska få ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter med att nå kunskapskraven och vilket stöd som ska sättas in. Observera att utredningen inom skolan är intern och syftar inte till att remiss ska skickas till landstinget för extern utredning. Alla beslut i skolan ska fattas på pedagogisk grund. Utredningen bör bestå av två delar: kartläggning av elevens svårigheter på individ-, grupp- och skolnivå samt pedagogisk bedömning av behovet av stöd. När utredningen är klar beslutar rektor om särskilt stöd och detta dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I de fall som utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd dokumenteras det. Då kan det vara nödvändigt att se över om de extra anpassningarna eventuellt borde förändras eller ytterligare intensifieras Att utreda behov av särskilt stöd Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör Kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå/skolnivå. Ta med elevs och vårdnadshavares synpunkter. Andra gjorda utredningar kan vara betydelsefullt att ta med i kartläggningen. Sammanfattande bedömningar och rekommendationer från t.ex. logopedutredning kan utgöra viktig information till den pedagogiska bedömningen. Utifrån kartläggningen göra en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedömning vilket behov av stöd eleven har. Dokumentera utredningen i två delar, dels genom att beskriva elevens skolsituation utifrån kartläggningen, dels genom att beskriva den pedagogiska bedömningen av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Om extern utredning inom landstinget behövs kan skolläkare eller psykolog inom sitt yrkesspecifika uppdrag göra bedömningen och med målsmans samtycke skriva en sådan remiss. Om vårdnadshavaren samtycker kan personal inom skola informeras om detta. Pedagogisk kartläggning ska bifogas till remissen Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd för att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska rektor skyndsamt se till att det utarbetas ett åtgärdsprogram. I de fall där det förekommer kränkande behandling, trakasserier eller disciplinära problem i elevens skolsituation, utan att påverka elevens utveckling mot att nå kunskapskraven behandlas detta i andra processer och dokumenteras på annat sätt. Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet kan även innefatta den del av dagen då barnen befinner sig på fritidshem. Åtgärderna som står beskrivna i åtgärdsprogrammet kan handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. Tillgång till elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen är också en sådan åtgärd. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara. Det ska stå på vilket sätt och i 15

120 vilken omfattning eleven ska få stöd. Det ska även stå vem som ansvarar för vilka åtgärder och datum för utvärdering. Samarbete Skolan ska främja samarbete med eleven och dess vårdnadshavare vid utarbetande av åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska få möjlighet att i lugn och ro ta ställning till de åtgärder som rektor anser behöver vidtas innan skolan fattar ett formellt beslut om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla Att dokumentera beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd. Dokumentation av beslut görs i PMO Elevakt. Överklagan Skolan behöver dokumentera vilket datum elev och elevens vårdnadshavare har fått ta del av åtgärdsprogrammet. Detta behöver skolan göra eftersom elevens vårdnadshavare har tre veckor på sig från detta datum att ta ställning till om de upplever att de åtgärder som skolan avser att vidta motsvarar elevens behov eller om de vill överklaga beslutet. Åtgärdsprogrammet kan undertecknas av eleven och elevens vårdnadshavare men detta är inget krav. De kan fortfarande överklaga åtgärdsprogrammet även om de undertecknat det Beslut om att avsluta åtgärdsprogram När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektor, eller den i personalen som rektor har delegerat ansvaret för att besluta om åtgärdsprogrammet till, som ansvarar även för att avsluta programmet Länkar om anpassningar Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket Stödinsatser i utbildningen, Skolverket Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3362 Tipsbanken Levla skolan/halsoframjandearbete/larmiljo/levla.4.1bcd b7f305b34f1b.html SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten Ulrika Aspeflos material Skolkompassen

121 4.1.8 Modell över arbetsgången med stödinsatser (Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 14:1408 s 15). Förklaringar och fördjupningar till hela kapitel 4 kan sökas i Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram från För utredning och olika beslut används Skolverkets blanketter som presenteras i Allmänna råden och finns digitala. 17

122 4.2 Bedömning av elevhälsan Behövs vidare bedömning av elevhälsan? Rektor tar med sig frågan till EHT, ev. bjuds pedagogen in dit. Pedagogen beskriver sin elev för elevhälsoteamet och där diskuteras förslag på hur man kan börja arbeta eller hur struktur och organisation runt eleven kan säkras. Diskussion på EHT, sedan beslutar rektor att elevhälsan ska utreda/kartlägga behovet av stöd. Återkoppling sker till ansvarig pedagog. Elev och vårdnadshavare ska vara informerade och delaktiga. Samtycke begärs för samarbete inom elevhälsan samt för återkoppling till rektor. Elevhälsoteamet har i uppgift att utreda vad varje elev har för behov i sin lärsituation, om och när det uppstår en svårighet i inlärningen eller skolsituationen. Det gäller att alla funktioner i elevhälsans team kan bidra med olika perspektiv på elevens förutsättningar att lära och att alla frågor och åtgärder ska leda till förbättringar för eleven. Eleven ska följas upp efter en dryg månad för att utvärdera om anpassning i arbetet har givit önskat resultat. Att utreda inom elevhälsan innebär inte att sätta en medicinsk eller psykiatrisk diagnos, utan mer beskriva i en pedagogisk kartläggning vilka styrkor och svårigheter en elev har i den pedagogiska miljön och i vilka situationer svårigheter märks av. Den kartläggningen ska leda till förslag på adekvata anpassningar i undervisningen och god planering för att eleven ska lyckas med sina studier. Mycket av arbetet ska även handla om att systematiskt förebygga misslyckanden och undanröja de risksituationer elever kan hamna i på grund av sina förutsättningar och utmaningar. Nedan följer en modell över ärendegången: Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

123 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 19(36) Skolkontoret Modell över ärendegång för elevhälsan Om utvärdering visar att stöd till eleven är otillräckligt så meddelas rektor. Anpassningar har prövats. Pedagogisk kartläggning är gjord eller görs. Elev och vårdnadshavare delaktiga. Samtycke begärs av vårdnadshavare för samarbete inom elevhälsan samt för återkoppling till rektor. Diskussion på EHT om vem eller vilka i elevhälsoteamet som ska göra vad. Beslut på EHT om ÅP eller andra insatser. Återkoppling sker till ansvarig pedagog. Pedagogisk kartläggning läggs in i PMO Elevakt. Start på ärendet ska ske skyndsamt, med uppföljning och tidsangivelse på EHT om ca två veckor. Samordning av olika insatser görs också på EHT. All dokumentation av ärendet sker i PMO Elevakt. Eleven ska vara upplagd som elevärende. När utredningen eller flera utredningar är klara samråder teamet (t ex på TEAM) och delger därefter bedömningen till vårdnadshavare och till rektor/eht. Eventuell extern remiss skickas efter samråd och delgivande. Uppföljning sker efter en - två månader, av utsedd person. När en mer omfattande bedömning måste genomföras (utredning inför särskola) kallar vi det en samlad bedömning av elevhälsan. Detta är då en bedömning utifrån fyra utredningar: pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social. 19

124 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 20(36) Skolkontoret Utvärderingsmall 20

125 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 21(36) Skolkontoret

126 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 22(36) Skolkontoret Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, dvs. ett beslut om anpassad studiegång. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Eleven och dess vårdnadshavare måste få information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. Deras synpunkter ska inhämtas och beaktas i bedömningen. Beslutet om anpassad studiegång ska givetvis föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. För skolpliktiga elever i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolans medarbetare. Rektorn kan inte delegera beslut om anpassad studiegång. Beslut om anpassad studiegång kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. 4.5 Rutiner för övergångar mellan skolformer och stadier för barn/elever i behov av särskilt stöd. För barn/elever i behov av stöd är övergångar till ny skola, skolenhet, eller skolform, eller annan förändring i undervisningen särskilt känslig. Elevhälsopersonal ska alltid närvara vid samtal mellan berörd personal vid övergångar, som stöd för adekvat planering innan barnet/eleven börjar. Förskolechef anmäler till berörd rektor aktuellt barn senast i december året innan eleven ska börja skolan. För elever som byter stadier kallar överlämnande rektor tidigt under vårterminen till ett möte med överlämnande skolas elevhälsopersonal och pedagog tillsammans med mottagande skolas rektor, pedagog och elevhälsopersonal. Ett uppföljningsmöte genomförs under tidig höst på den nya skolan, hur anpassningarna fungerar. Nya elever måste anmälas till skolsköterskan på skolan, så elevhälsojournaler kan rekvireras från tidigare skola. Rektor ansvarar för ovanstående rutiner. 22

127 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 23(36) Skolkontoret Särskola När en samlad bedömning, med de fyra utredningarna (medicinsk-psykologisksocial-pedagogisk bedömning) som underlag, visar att eleven har en utvecklingsstörning, och det står klart att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen i grundskolan, ska eleven erbjudas att läsa utifrån särskolans läroplan inom skolformen särskola; grundsärskola eller gymnasiesärskola. Alternativt kan eleven vara individintegrerad i grundskolan. Arbetsgången är att teamet som utreder ger sitt utlåtande till Barn- och elevhälsans chef som på delegation från Humanistiska nämnden tar beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Vårdnadshavarna ansöker därefter om en plats i särskolan, och Barn- och elevhälsans chef skriver in eleven i den nya skolformen. Beslut om träningsskola tas i samråd med rektor. Bedömningen bör förnyas inför varje nytt stadium, åk 4-5 och åk 8. I de allra flesta fall bör det räcka med en pedagogisk bedömning om den senaste utredningen fortfarande äger giltighet. I vissa fall behövs en förnyad psykologutredning. 4.7 Närvaro och frånvaro En bra skola, med positiva förväntningar, värme, omsorg och tydliga kunskapskrav, är viktig för alla elever. Därför är det en grundläggande uppgift för skolans medarbetare att samtliga elever deltar i skolarbetet. Frånvaro är en allvarlig larmsignal och ett mått inte bara på hur den enskilda eleven mår utan också på skolans hälsa. När elever uteblir från skolarbetet, är det ofta ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också vara ett tecken på att elever befinner sig i en problemsituation. Det är en utmaning för skolorna att öka skolnärvaron och omedelbart uppmärksamma frånvaro. Frånvarande elever kan behöva ett särskilt stöd i sitt lärande för att inte riskera att slås ut från skolarbetet, och en utredning av orsakerna till den låga skolnärvaron ska genomföras. Vid varje skola har rektor ansvar för att hanteringen av frånvaron. Samarbete med socialtjänsten ska ske tidigt. Se Handlingsplan för närvaro, När rektor beslutar att ta hjälp av centrala teamet, bildas ett team kring eleven med handledare och elevhälsopersonal (utsedd av EHT). Socialsekreterare inbjuds efter bedömning av elevens situation. 4.8 Extern skolplacering När en elev i behov av särskilt stöd får en skolplacering utanför kommunen samverkar Barn- och elevhälsans chef med socialförvaltningen. 4.9 Anmälan gällande kränkande behandling När en elev/ett barn i Trosas förskolor/skolor anser sig eller det finns skäl att befara att en elev/ett barn har blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering har verksamheten utredningsplikt denna skyldighet träder in så snart någon i 23

128 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 24(36) Skolkontoret verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Enskild vuxen/medarbetare gör anmälan till förskolechef/rektor, mall finns på internet under styrdokument, Humanistiska nämnden. Rektor anmäler sedan till skolchef Övriga resurser 5.1 Verksamhetsstöd (Tilläggsbelopp) Tilläggsbelopp är ett begrepp för friskolor, i kommun heter det verksamhetsstöd. Verksamhetsstöd (tilläggsbelopp) är endast avsett att ge ersättning för extraordinära stödåtgärder. Det är avsett för enskilda elever som har mycket omfattande behov av särskilt stöd för att kunna fullgöra sin skolgång. Verksamhetsstödet ska enligt förordningen SFS 2009:672, 4 kap 9 avse ersättning för t.ex. assistenthjälp, anpassning av skollokal eller tekniska hjälpmedel. Det ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov. Kostnader för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen ingår i undervisningskostnaderna (prop. 2008/09:171, s.34). Fr.o.m regleras tilläggsbeloppet enligt SFS 2010:800 med en lagändring 2015/16:134. Ansökan sker via blankett som finns i K/Skolkontoret/Ledningsgrupp. Den skickas till Barn- och elevhälsans chef och fördelas vid två tillfällen under året. Senast 15 april för insatser inför kommande läsår, och 15 oktober för insatser med början efterföljande vårtermin. Barn- och elevhälsans chef är handläggare, och beslut tas i samråd med skolchef. 5.2 Socialförvaltningen Socialtjänsten i Trosa kommun arbetar i nära samverkan med skolan utifrån barnets bästa. Vid oro för att ett barn far illa, misshandlas eller vanvårdas är alla medarbetare i förskolan/skolan skyldiga att göra en anmälan till Socialtjänsten. Anmälningsplikten är i dessa fall överordnad tystnadsplikten. Socialtjänsten samverkar i ärenden med öppenvården och skolan utifrån det sociala perspektivet (SIP), samt deltar i VITS (samverkansgrupp för kommun och landsting) och i Multiteam (samverkansgrupp för skola/socialtjänst/lss/bup). Ungdomssamordnare och fältare samverkar med skolans elevhälsa. 5.3 SSPF SSPF är en samrådsgrupp mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. De arbetar främst på förebyggande på generell nivå. Uppdrag från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Syfte att verka för att öka tryggheten och minska brottsligheten samt initiera gemensamma förebyggande insatser i kommunen. Samrådsgruppens 24

129 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 25(36) Skolkontoret uppdrag är att lyfta behovet av vilka insatser som behövs i kommunen och verkställa de åtgärder BRÅ beslutat om. 5.4 Resurser inom Landstinget När skolan utrett (elevhälsans bedömning) och eleven behöver utredas ytterligare kan remiss skrivas till externa aktörer. Trosa remitterar i första hand till Nyköping. Barnhabiliteringen utreder bl.a. autism och Asperger syndrom. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) utreder bl.a. ADD och ADHD samt hanterar psykisk ohälsa. Logopedmottagningen utreder bl.a. språkstörning. Utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi görs inte här. Skolläkaren eller skolpsykologen skickar remiss efter diskussion med det aktuella elevhälsoteamet. 5.5 Samarbete med Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning bedrivs i samarbete mellan Trosa kommun och Landstinget Sörmland. Ungdomsmottagningen vänder sig till ungdomar i frågor som rör sexualitet, samlevnad och psykosocial hälsa. Skolan är en viktig samverkanspartner för att skapa ingångar för ungdomarna. Alla elever ska erbjudas ett studiebesök en gång under högstadietiden. Kommunen bemannar tjänst som kurator. 5.6 VITS VITS (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) är en grupp bestående av tjänstemän från Trosa kommun och Sörmlands landsting. Gruppen samlas ca sex gånger per år, för att informera, samordna eller klarlägga insatser kring elever som får insatser av fler aktörer. En anmälan går från elevhälsoteamet eller rektor, efter att sekretessen är hävd, till Barn- och elevhälsans chef senast en vecka innan ett VITS-möte ska hållas. Det finns även ett förskole-vits, där gruppen består av förskolecheferna, BVC, socialtjänst och de centrala specialpedagogerna. En av specialpedagogerna tar emot anmälan och förskole-vits samlas ca fyra gånger per år. 5.7 Statliga resurser Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är främst en rådgivande myndighet, som också anordnar kurser i olika funktionsnedsättningar och bemötande av dessa. Staten driver också ett antal specialskolor för elever med grava funktionshinder. Övrigt Trosa kommuns Elevhälsoplan kan kompletteras med boken Vägledning för elevhälsan som utgivits av Socialstyrelsen i samarbete med Skolverket Elevhälsoplanen revideras en gång årligen, inför läsårsstart. 25

130 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 26(36) Skolkontoret Bilagor: 1. Handlingsplan allmän 2. Handlingsplan för stöd kring läs- och skrivsvårigheter 3. Handlingsplan för stöd kring koncentrationssvårigheter 4. Handlingsplan för stöd kring AST 5. Handlingsplan för stöd kring särbegåvning 6. Handlingsplan för stöd kring matematiksvårigheter 7. Checklista anpassningar - förskolan 26

131 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 27(36) Skolkontoret Bilaga 1, Handlingsplan Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av mentor. En kopia av handlingsplanen lämnas till biträdande rektor och alla undervisande lärare. Handlingsplanen följs upp av mentor. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som mentor kan ha som underlag när de tillsammans med elev och vårdnadshavare ska upprätta en handlingsplan. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. En handlingsplan är individuell och anpassad för just den elevens förutsättningar. Nyanställda lärare skall informeras av mentor/arbetslagsledare om barn med särskilda behov/funktionsnedsättningar där handlingsplan finns upprättad. Elevens starka sidor: Orsak till handlingsplan: Önskad effekt: Anpassningar/stöd i skolan: Övriga anpassningar: 27

132 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 28(36) Skolkontoret Bilaga 2, Handlingsplan för stöd kring läs- och skrivsvårigheter Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av mentor. En kopia av handlingsplanen lämnas till biträdande rektor och alla undervisande lärare. Handlingsplanen följs upp av mentor. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som mentor kan ha som underlag när de tillsammans med elev och vårdnadshavare ska upprätta en handlingsplan. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. En handlingsplan är individuell och anpassad för just den elevens förutsättningar. En elev med specifika läs- och skrivsvårigheter kan vara i behov av upplästa läromedel medan en annan kan vara hjälpt av ett skrivhjälpmedel t.ex. IPad. För dyslexiutredda elever tas hänsyn till genomförd utredning. Nyanställda lärare skall informeras av mentor/arbetslagsledare om barn med särskilda behov/funktionsnedsättningar där handlingsplan finns upprättad. Anpassningar: Håll så korta genomgångar som möjligt Hjälp eleven att komma igång med arbetet under lektionen Erbjud muntliga prov Vid muntliga redovisningar är det bra om eleven kan få frågorna i förväg Få frågorna upplästa vid prov Skriva prov på dator Längre tid vid prov Ignorera stavfel vid bedömning Skriv ut eller maila lektionsanteckningar Inlästa läromedel Inläst skönlitteratur Inga oförberedda prov eller förhör Var ute i god tid inför inlämningsarbeten och prov eftersom det tar längre tid att läsa in stoffet Eleven behöver inte läsa högt i klassen om det inte är överenskommet Skriv tydligt på tavlan Ha inte för bråttom att sudda tavlan Förtydliga och sammanfatta vid muntlig genomgång Ge förförståelse vid större textavsnitt Lättlästa versioner av skönlitteratur Övriga anpassningar: 28

133 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 29(36) Skolkontoret Bilaga 3, Handlingsplan för stöd kring koncentrationssvårigheter Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av mentor. En kopia av handlingsplanen lämnas till biträdande rektor och alla undervisande lärare. Handlingsplanen följs upp av mentor. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som mentor kan ha som underlag när de tillsammans med elev och vårdnadshavare ska upprätta en handlingsplan. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. En handlingsplan är individuell och anpassad för just den elevens förutsättningar. En elev med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att komma igång med arbetet, medan en annan har svårare att stänga ute störande stimuli. Glöm inte att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och låt deras eget ansvar få öka successivt. Det är även viktigt att inte sänka kraven. Koncentrationssvårigheter handlar om bristande egenkontroll, inte om bristande förmåga. För utredda elever tas hänsyn till genomförd utredning. Nyanställda lärare skall informeras av mentor/arbetslagsledare om barn med särskilda behov/funktionsnedsättningar där handlingsplan finns upprättad. Anpassningar: Ge länkar till videogenomgångar inför lektionstillfällen Tänk på elevens behov av placering i klassrummet Hörselkåpor Förbered eleven på förändringar Skriv instruktioner på tavlan Håll så korta genomgångar som möjligt Håll klassrummet så stimulifritt som möjligt Hjälp eleven att komma igång med arbetet under lektionstid Hjälp till med lektionsanteckningar Hjälp eleven att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Hjälp eleven att sovra i uppgifter och material Hjälp eleven i valsituationer Extra tid vid prov och inlämningsuppgifter Inga oförberedda förhör eller prov Information från skolan, t ex planeringar, provdatum och läxor görs tillgängligt för vårdnadshavare och elever Extra uppsättning läromedel hemma Strukturerad läxplanering Övriga anpassningar: 29

134 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 30(36) Skolkontoret Bilaga 4, Handlingsplan för stöd kring AST Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av mentor. En kopia av handlingsplanen lämnas till biträdande rektor och alla undervisande lärare. Handlingsplanen följs upp av mentor. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som mentor kan ha som underlag när de tillsammans med elev och vårdnadshavare ska upprätta en handlingsplan. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. En handlingsplan är individuell och anpassad för just den elevens förutsättningar. En elev med AST kan vara i behov av en anpassning, en annan elev av något annat. För utredda elever tas hänsyn till genomförd utredning. Nyanställda lärare skall informeras av mentor/arbetslagsledare om barn med särskilda behov/funktionsnedsättningar där handlingsplan finns upprättad. Anpassningar: Håll så korta genomgångar som möjligt Hjälp eleven att komma igång med arbetet under lektionen Träna och se till att eleven har god grundläggande begreppsförståelse i ämnet innan undervisningen går vidare Vid all form av skriftlig produktion, visa tydligt hur texten ska vara uppbyggd, dvs skapa en modell, en mall som eleven kan följa. Skriv ner lektionsinnehållet i punktform på tavlan i början av lektionen och låt det stå kvar under hela lektionen. Stryk gärna vad ni redan gjort eftersom Skriv tydligt på tavlan. Ha inte för bråttom att sudda tavlan Sammanfatta alltid lektionen mot slutet Vid muntliga redovisningar är det bra om eleven kan få frågorna skriftligt i förväg Längre tid vid prov Skriv ut eller maila längre lektionsanteckningar Inga oförberedda förhör eller prov Var ute i god tid inför inlämningsarbeten och prov Ge förförståelse vid större textavsnitt Enligt 10 kap & 21 (2011:876) bortse från enstaka kunskapskrav i betygssättningen. Samråd med specialpedagog. Övriga anpassningar: 30

135 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 31(36) Skolkontoret Bilaga 5, Handlingsplan för stöd kring särbegåvning Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av mentor. En kopia av handlingsplanen lämnas till biträdande rektor och alla undervisande lärare. Handlingsplanen följs upp av mentor. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som mentor kan ha som underlag när de tillsammans med elev och vårdnadshavare ska upprätta en handlingsplan. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. En handlingsplan är individuell och anpassad för just den elevens förutsättningar. Nyanställda lärare skall informeras av mentor/arbetslagsledare om barn med särskilda behov/funktionsnedsättningar där handlingsplan finns upprättad. Att tänka på med en särbegåvad elev: Eleven har mycket specifika förmågor. Förmågan kan skilja stort mellan olika områden. Eleven ställer ofta många frågor Eleven kan upplevas ha tokiga idéer Eleven visar starka åsikter och synpunkter Eleven föredrar ofta vuxenrelationer Eleven kan upplevas som en besserwisser Eleven tycker om att lära Eleven har ofta mycket specifika intressen Eleven har ett komplext tänkande och tänker ofta abstrakt Eleven är ofta mycket självkritisk Anpassningar: Ge eleven mer avancerade fördjupande uppgifter, men endast inom ämnesområdet i läroplanen Eventuellt kunna komplettera skriftliga prov med muntliga frågor Skriva prov på datorn Var uppmärksam på om depressiva symtom visas Ha extra tolerans för elevens initiativ och vilja, förklara lugnt och sansat syfte för och vad som måste göras Driv inte på, detta kan leda till låsning Övriga anpassningar: 31

136 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 32(36) Skolkontoret Bilaga 6, Handlingsplan för stöd kring matematiksvårigheter Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av mentor. En kopia av handlingsplanen lämnas till biträdande rektor och alla undervisande lärare. Handlingsplanen följs upp av mentor. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som mentor kan ha som underlag när de tillsammans med elev och vårdnadshavare ska upprätta en handlingsplan. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. En handlingsplan är individuell och anpassad för just den elevens förutsättningar. En elev kan vara i behov av miniräknare medan en annan kan vara hjälpt av laborativt material. Glöm inte att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas, och låt deras eget ansvar få öka successivt. För dyskalkyliutredda elever tas hänsyn till det som anges i utredningen. Nyanställda lärare skall informeras av mentor/arbetslagsledare om barn med särskilda behov/funktionsnedsättningar där handlingsplan finns upprättad. Anpassningar: Håll så korta genomgångar som möjligt Förtydliga och sammanfatta genomgångar Kortare arbetspass Hjälp eleven att komma igång med arbetet under lektionen Anpassa svårigheten på uppgifterna Anpassa antalet uppgifter Miniräknare Multiplikationskvadrat/tabell Anpassa antal och svårighetsgrad på hemuppgifter Anpassat läromedel Använd ofta konkret/laborativt material Hjälp eleven att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Hjälp att strukturera redovisning av uppgift Tänk på elevens placering i klassrummet Inga oförberedda förhör eller prov Kopiera lektionsgenomgångar eller ge möjlighet att eleven kan fotografera Skriv tydligt på tavlan och ha inte för bråttom att sudda tavlan Ge länkar till videogenomgångar inför lektionstillfällen Övriga anpassningar: 32

137 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 33(36) Skolkontoret Bilaga 7, Checklista anpassningar - förskola Barns behov kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Stödbehovet är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i förskolan. En checklista på anpassningar kan vara ett stöd i att förstå hur olika situationer på förskolan ställer krav på barnens funktionsförmågor. Alla barn gör det mest begripliga i en situation. Om vi vill förändra ett barns beteende måste vi ändra förutsättningarna så att det önskvärda beteendet också blir det mest begripliga beteendet. Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt med fokus på att minska och hantera beteendeproblem. Bra arbetsmetoder bygger på att förstärka och göra mer av det som redan fungerar i samspelet och relationen, vilket indirekt minskar problemen. Fungerande relationer till barn kräver mycket mer kärlek och uppmuntran än gränssättning. Kommunikation Barnet behöver anpassningar på grund av svårigheter med kommunikation/information Skyltar/bilder/fotografier som visar vad/vem som finns var Anpassad kommunikation (färre ord, begränsad meningslängd) Hjälpmedel för att be om hjälp (t.ex. ett behöver hjälp kort) Tecken som stöd Visuellt samtalsstöd genom: sociala berättelser ritprat/seriesamtal Övrigt: Planering/organisation Barnet behöver anpassningar på grund av svårigheter att planera och organisera Förförståelse och förberedelse Att-göra-listor Hur-göra-listor Visualisera händelser/sammanhang genom att ritprata Färgkodning av lekmaterial (samma färg på schemat som på lådan där materialet finns) Märkning av lådor tydliggöra och underlätta var saker hör hemma (underlättar) Stöd i att komma igång Stöd i att avsluta förberedelse Övrigt: 33

138 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 34(36) Skolkontoret Sinnesintryck Barnet behöver anpassningar på grund av annorlunda perception ( intrycksallergi ) Krok/plats i hallen längst ut (inte behöva trängas med andra) Sitta längst bak/längst fram/närmast dörren under olika aktiviteter inomhus (t.ex. vid maten, vila, samling) Få använda hörselkåpor, få lyssna på musik/saga i hörlurar Få använda keps/solglasögon Stol med armstöd (om svårt att hålla kroppen upprätt längre stunder) Bolldyna/kilkudde Särskild kost på grund av annorlunda perception Äta i enskilt rum med personal eller vid en lugnare plats vid matbordet Särskilda papper eller pennor Möbeltassar på stolar och bord (minimera stolskrap) Väl genomtänkta miljöer där onödiga intryck är bortskalade Sitta långt ifrån fläktsystem/ventilationstrumma Anpassad belysning (undvika lysrör) Övrigt: Uppmärksamhet Barnet behöver anpassningar på grund av bristande uppmärksamhetsförmåga Placering i olika situationer utan distraherande störningsmoment (t.ex. ej vid fönster, ej mitt bland andra barn vid matbordet) Instruktioner i bildform, bildstöd En instruktion i taget Lågaffektivt bemötande/prata nära barnet i låg ton Övrigt: Impulsivitet/ aktivitet Barnet behöver anpassningar på grund av bristande impulskontroll Minimera störande intryck i närheten Anpassningar i situationer där man behöver vänta Övrigt: 34

139 TROSA KOMMUN Elevhälsoplan Sida 35(36) Skolkontoret Tidsuppfattning Barnet behöver anpassningar på grund av bristande tidsuppfattning Tidshjälpmedel (t.ex. Time Timer, timstock, timer, timglas) Övrigt: Flexibilitet Barnet behöver anpassningar på grund av bristande flexibilitet Schema som talar om vad som ska hända, hur länge, med vem och vad som händer sedan Tryggkort Övergångskort (transportkort mellan aktiviteter) Undvika förändringar, förberedelse inför förändring som inte kan undvikas Planering som inbegriper plan B-aktiviteter om en aktivitet inte går att genomföra Övrigt: 35

140

141 Skolkontoret Daniella Almcrantz Administrativ chef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2018/69 Riktlinjer elevresor och inackorderingsstöd Förslag till beslut Humanistiska nämnden antar riktlinjer för elevresor och inackorderingsstöd avseende elever i gymnasieskolan Ärendet Elevresor regleras i lag (1991:1110) om kommuners skyldigheter att svara för vissa elevresor och stöd till inackordering regleras i 15 kap 32 skollagen (2010:800). Inom ramen för gällande lagbestämmelser har kommunerna utrymme att utforma egna rutiner och riktlinjer. Trosa kommun har under längre tid arbetat enligt rutiner för hantering av bidrag för elevresor och inackorderingsstöd för gymnasieungdomar. Dessa har nu sammanställts i riktlinjer för att skapa tydlighet om vad som gäller för kommuninvånare samt verka som beslutsstöd i förvaltningens arbete. Riktlinjerna överensstämmer i huvudsak med de rutiner som tillämpats de senaste åren. Åtgärder har vidtagits för att effektivisera administrationen kring resebidrag som har ökat i antal. Förändringen innebär att resebidrag och inackorderingsbidrag betalas ut terminsvis istället för månadsvis. Daniella Almcrantz Administrativ chef Bilaga Riktlinjer för elevresor och inackorderingsstöd avseende elever i gymnasieskolan Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

142 Riktlinjer för elevresor och inackorderingsstöd avseende elever i gymnasieskolan Antagen av: Humanistiska nämnden , X, HN 2018/69 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer

143 Skolkontoret Riktlinjer för elevresor och inackorderingsstöd Datum Elevresor och inackorderingsstöd 1. Elevresor Elever inom gymnasieskolan har inte rätt till skolskjuts utan endast till bidrag till elevresor. Med elevresor avses gymnasieelevers resor mellan bostad och skola. Enligt lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, samt tillhörande förordning (SFS 1991:1120), ska elevens hemkommun ansvara för elevens kostnader för dagliga resor i de fall då eleven har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395). Kommunens ansvar för elevresor gäller för de gymnasieelever som har minst sex kilometer mellan bostad (folkbokföringsadress) och skola och omfattar eleverna fram till och med utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Kommunen får bestämma om stödet ges kontant eller genom tillhandahållande av exempelvis busskort. Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att ge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan, dvs. fyra månader under höstterminen och fem månader under vårterminen. Om kommunen väljer att inte ge kontant stöd ska kommunen betala hela kostnaden för till exempel ett busskort Skolkort Elever som dagligen reser mellan skolan och hemmet inom Sörmlandstrafikens kollektivtrafikområde erbjuds skolkort län. Detta omfattar bl.a. elever som studerar i Nyköpings kommun, Ökna, Gnesta kommun, Södertälje kommun, Botkyrka kommun och Salems kommun. Skolkortet gäller både höst och vårtermin och kan inte bytas mot kontant ersättning. För elever som studerar i Södertälje, Botkyrka, Salem eller Nykvarn kombineras Sörmlandstrafikens skolkort län med ett SL-terminskort som delas ut på skolorna. Ansökan om skolkort län görs inför det läsår eleven börjar gymnasieskolan, när slutlig antagning skett. Ansökan görs via e-tjänsten Sörmlandstrafiken skolkort län på och beviljat skolkort gäller terminstider under hela gymnasieutbildningens tid, så länge som förutsättningarna för elevresa uppfylls och 1 Skolskjutshandboken, SKL 2014, s Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

144 TROSA KOMMUN Riktlinjer för elevresor och inackorderingsstöd Skolkontoret Sida 2(5) de uppgifter som angavs i ansökan inte förändras. Inträffar några förändringar som påverkar rätten till skolkort, exempelvis att eleven avbryter studierna eller flyttar från kommunen, måste detta omedelbart anmälas till Skolkontoret. I annat fall blir eleven återbetalningsskyldig. Förlorat skolkort Borttappade eller på annat sätt förlorade skolkort kan ersättas med ett nytt mot en administrativ avgift om 100 kr. Anmälan görs till Skolkontoret. 1.2 Resebidrag Resebidrag kan sökas t.o.m. första halvåret det år då eleven fyller 20 år. Resebidrag beviljas under förutsättning att: eleven är folkbokförd i Trosa kommun eleven studerar heltid på gymnasiet resvägen är längre än 6 km och studieorten ligger utanför de områden där skolkort erbjuds eleven inte har beviljats skolkort, inackorderingsbidrag från kommunen eller inackorderingstillägg från CSN Ansökan och utbetalning Ansökan om bidrag Ansökan om resebidrag görs läsårsvis via e-tjänsten ansökan om resebidrag på Ansökan bör lämnas in före eller i samband med terminsstart (höstterminen) för att utbetalning ska kunna ske i tid. Utbetalning av bidrag Bidrag ges för varje hel kalendermånad, dvs. högst fyra månader under höstterminen och högst fem månader under vårterminen. Utbetalning sker en gång per termin, efter den 15 september utbetalas hela bidraget för höstterminen och efter den 15 januari för hela vårterminen. Retroaktiv ersättning utbetalas endast för innevarande termin. Ändrade förhållanden och anmälningsskyldighet Inträffar några förändringar så att villkoren för rätten till ersättning inte längre är uppfyllda, exempelvis att eleven byter studieort eller att studier avbryts, måste detta omedelbart anmälas till Skolkontoret. Om rätten till ersättning förändras är eleven, eller vårdnadshavare om eleven är omyndig, skyldig att betala tillbaka den del av bidraget som avser tiden efter det ändrade förhållandet.

145 TROSA KOMMUN Riktlinjer för elevresor och inackorderingsstöd Skolkontoret Sida 3(5) 2. Inackordering 2.1 Inackorderingsbidrag för elever vid skolor med offentlig huvudman Stöd till inackordering regleras i 15 kap. 32. skollagen (2010:800) Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Stöd för resor avser även veckoslutsresor. Stödet ges till eleverna fram till och med utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år och ska ges kontant eller på annat sätt som kommunen bestämmer. Om stödet ges kontant ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad, dvs. fyra månader under höstterminen och fem månader under vårterminen. Huvudregler för att få inackorderingsbidrag Inackorderingsbidrag beviljas med 1/30 av prisbasbeloppet under förutsättning att eleven är folkbokförd i Trosa kommun eleven har tagits emot i första hand i en gymnasieskola med offentlig huvudman (kommun eller landsting) eleven studerar på heltid elevens resväg är lång, mer än 10 mil mellan folkbokföringsadress och skola elevens resväg mellan folkbokföringsadress och skola uppgår till minst två timmar enkel resa med allmänna färdmedel i högtrafik resebidrag eller skolkort inte har beviljats Ansökan om inackorderingsbidrag Ansökan om inackorderingsbidrag görs läsårsvis via e-tjänsten ansökan om inackorderingsbidrag på Ansökan bör lämnas in före eller i samband med terminsstart (höstterminen) för att utbetalning ska kunna ske i tid. Till ansökan bifogas kopia på hyresavtal avseende inackorderingsbostaden. Intyg från skola om att eleven bedriver studier på angiven utbildning samt kvitto på betald hyra ska kunna uppvisas på begäran. Utbetalning av bidrag Bidrag ges för varje hel kalendermånad, högst fyra månader under höstterminen och högst fem månader under vårterminen. Utbetalning sker en gång per termin, efter den 15 september utbetalas bidraget för höstterminen och efter den 15 januari för vårterminen. Retroaktiv ersättning utbetalas endast för innevarande termin. Ändrade förhållanden och anmälningsskyldighet Inträffar några förändringar så att villkoren för rätten till ersättning inte längre är uppfyllda, exempelvis att eleven byter studieort eller att studier avbryts, måste detta omedelbart anmälas till Skolkontoret.

146 TROSA KOMMUN Riktlinjer för elevresor och inackorderingsstöd Skolkontoret Sida 4(5) Om rätten till ersättning förändras är eleven, eller vårdnadshavare om eleven är omyndig, skyldig att betala tillbaka den del av bidraget som avser tiden efter det ändrade förhållandet. 2.2 Inackorderingstillägg vid fristående gymnasieskolor Beträffande elever i fristående skolor och folkhögskolor ansvarar Centrala studiestödsnämnden (CSN) för stöd till inackordering enligt bestämmelser i studiestödslagen (1999:1395). 3. Inackorderingsbidrag och reseersättning vid distansstudier Elever som bedriver gymnasiestudier på distans kan beviljas stöd till boende och ersättning för resa vid deltagande i obligatoriska inslag i utbildningen. Ersättning kan utgå för styrkta kostnader för boende och resa, dock max 1/30 av prisbasbeloppet per månad. Närvarointyg från skolan ska kunna uppvisas. 4. Särskilda skäl Bidrag kan beviljas om eleven har särskilda skäl, även om inte övriga förutsättningar är uppfyllda. Individuell prövning görs. Skäl som framförs ska dock i normalfallet kunna styrkas med läkarintyg eller liknande utredning. 5. Beslut och överklagande Beslut om bidrag för elevresor kan överklagas med laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Beslut om ekonomiskt stöd till inackordering kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ansvarig handläggare ska bifoga en besvärshänvisning där det framgår hur man överklagar.

147

148 Skolkontoret Mats Larsson Skolchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2018/64 Svar på revisionsrapport - granskning av kvalitetsarbetet inom grundskolan Förslag till beslut Humanistiska nämnden lämnar denna tjänsteskrivelse som sitt svar på revisionens skrivelse Granskning av kvalitetsarbetet i grundskolan Ärendet Ur revisionsskrivelsen: EY har på uppdrag av kommunens revisorer granskat hur humanistiska nämnden säkerställer det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Granskningen visar att humanistiska nämnden har en plan för kvalitetsarbetet som på en övergripande nivå styr arbetet och anger prioriterade utvecklingsområden. Skolkontoret har på nämndens uppdrag utarbetat rutiner som ger gemensamma strukturer. Formerna för kvalitetsarbetet diskuteras löpande i rektorsgruppen och har utvecklats under året. Nämnden har tagit del av de underlag som efterfrågas i planeringen av arbetet. Vår bedömning är att ett systematiskt humanistiska nämnden har säkerställt att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Vidare ur revisionsskrivelsen: Vi är medvetna om att kommunfullmäktiges ambition är att ge stor frihet till varje skolenhet. Vår bedömning är dock att denna frihet bidragit till en situation där undervisningens kvalitet och elevernas förutsättningar inte kan bedömas vara likvärdig i hela kommunen. Med anledning av de senaste årens höga omsättning avseende skolledare bedömer vi att mer enhetliga rutiner och organisation kan vara både önskat och eftersträvansvärt Revisionen ger med utgångspunkt i granskningen följande rekommendationer till humanistiska nämnden. Utveckla formerna för egentillsyn så att nämnden kan överblicka kvalitetsarbetet utifrån uppsatta mål. Konkretiserar formerna för arbetet med prioriterade fokusområden inom skolans kvalitetsarbete Bör överväga att i väsentliga delar av nämndens ansvarsområden införa tydligare rutiner och styrning. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

149 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Skolkontoret Sammanfattning och svar Skolkontoret menar att revisionen har beskrivit och fångat det pågående arbetet i humanistiska nämnden med att utveckla kvalitetsarbetet vid grundskolan. De rekommendationer som föreslås delas av skolkontoret och humanistiska nämnden och är de utvecklingsspår som processats under våren och sommaren Från september 2018 har rektorers månadsrapporter tillförts inom kvalitetsåret. Kopplat detta kommer fyra verksamhetsbesök per läsår att genomföras för uppföljning och återkoppling. Vid varje nämnd från oktober 2018 ges rapporter i det pågående kvalitetsarbetet. Mats Larsson Skolchef Bilaga Revisionsrapport granskning av kvalitetsarbete inom grundskolan Trosa kommun

150

151

152 Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Trosa kommun Systematiskt kvalitetsarbete inom grundskolan

153 Innehållsförteckning Sammanfattning och rekommendationer Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och revisionsfrågor... 3 Ansvariga nämnder/styrelser... 3 Metod Revisionskriterier... 4 Skollagens 3-4 kap... 4 Mål och budget 2018 för Trosa kommun Humanistiska nämndens styrning Analys av måluppfyllelse Planering av kvalitetsutveckling Genomförande av utvecklingsinsatser... 9 Behörighet och kompetensutveckling...10 Pedagogisk utveckling...11 Centrala stödresurser för elevhälsa...11 Stöd till skolledare Uppföljning Samlad bedömning...14 Svar på revisionsfrågor...14 Sammanfattad bedömning och rekommendationer...16 Källförteckning...18

154 Sammanfattning och rekommendationer EY har på uppdrag av kommunens revisorer granskat hur humanistiska nämnden säkerställer det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Vi har tagit del av den plan för kvalitetsarbetet som godkänts av nämnden och som på en övergripande nivå styr arbetet och anger prioriterade utvecklingsområden. Skolkontoret har på nämndens uppdrag utarbetat en rutin för kvalitetsarbetet som tydliggör hur ansvarsfördelningen för arbetet ser ut och vilken uppföljning, utvärdering och återrapportering som ska ske. Till rutinen finns ett årshjul för skolenheternas arbete som ger gemensamma strukturer till alla enheter. Formerna för kvalitetsarbetet diskuteras löpande i rektorsgruppen och har utvecklats under året. Nämnden har tagit del av de underlag som efterfrågas i planeringen av arbetet. Vår bedömning är att humanistiska nämnden har säkerställt att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Att utforma konkreta insatser för att utveckla den enskilda skolans kvalitet är upp till respektive skola. Centrala stöd- och utvecklingsinsatser förekommer i flera former. Den centrala elevhälsoenheten utför både individinriktade insatser och insatser på övergripande nivå. Elevhälsan utökades med fler tjänster under Under hösten 2018 vidtas kommunövergripande insatser för att stärka skolenheternas lokalt anställda specialpedagoger och speciallärare genom medverkan i specialpedagogiklyftet. Kompetensutveckling sker i hög grad genom kollegialt lärande. I kommunen finns ett antal arbetsgrupper där lärare från olika skolor träffas och utbyter erfarenheter kring frågor relaterade till sitt ämnesområde. Grupperna processleds av kommunens förstelärare med stöd av skolkontorets utvecklingsledare. Kommunen arrangerar terminsvisa lärarkonferenser kring olika teman. I granskningen har vi noterat att nämnden fastställer prioriterade utvecklingsområden för skolornas kvalitetsarbete men de saknar konkreta mål och det sker ingen strukturerad uppföljning som återrapporteras till nämnden. Nämnden bör följa upp utvecklingsåtgärder från föregående år. Alla skolor återrapporterar inte åtgärder inom dessa utvecklingsområden. Kommunfullmäktige har beslutat att skolorganisationen ska ge stor frihet till den enskilda skolan att själv förvalta sina resurser, men samtidigt innebära möjlighet att utkräva ansvar för att skolans kunskapsmål uppnås. Den uppföljning som nämnden mottar är inte enhetligt utformad och det kan vara svårt att överblicka varje enhets olika resultat och insatser. Nämnden har heller inte uppmärksammat att ett par skolor har utelämnat svar på många frågor i redogörelsen. Det framgår inte av dokumentationen om svar har inhämtats i annan form. Vår bedömning är att nämnden bör överväga om ändrade former kan ge bättre överblick på återrapporteringen och samtidigt förbättra möjligheten till analys och prioritering. Med det avses inte nödvändigtvis en mer omfattande rapportering utan i första hand att utveckla en tydligare presentation av kopplingen mellan respektive skolas planering, genomförande, resultat och analys i relation till huvudmannens. Vi är medvetna om att kommunfullmäktiges ambition är att ge stor frihet till varje skolenhet. Vår bedömning är dock att denna frihet bidragit till en situation där undervisningens kvalitet och elevernas förutsättningar inte kan bedömas vara likvärdig i hela kommunen. Med anledning av de senaste årens höga omsättning avseende skolledare bedömer vi att mer enhetliga rutiner och organisation kan vara både önskat och eftersträvansvärt. Med utgångspunkt i granskningen rekommenderar vi att humanistiska nämnden: Utvecklar formerna för egentillsyn så att nämnden kan överblicka kvalitetsarbetet utifrån uppsatta mål. 2

155 Konkretiserar formerna för arbetet med prioriterade fokusområden inom skolans kvalitetsarbete. Bör överväga att i väsentliga delar av nämndens ansvarsområden införa tydligare gemensamma rutiner och styrning. 1. Inledning Bakgrund I skollagen anges att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om det framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Varje huvudman inom skolväsendet ska därtill på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skollagen anger därmed att det för grundskolan ska finnas en tydlig strävan hos huvudmännen att säkerställa att samtliga elever uppnår målen i alla ämnen, bland annat genom att identifiera och tillgodose elevernas eventuella behov av särskilt stöd samt genom att systematiskt och kontinuerligt arbeta med kvalitetsutvecklingen av skolverksamheten. Kommunens revisorer har till följd av tidigare identifierade brister i skolverksamheten beslutat att genomföra en fördjupad granskning på området. Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att granska hur humanistiska nämnden säkerställer det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan. Följande frågor besvaras: Stödjer nämndens styrning och uppföljningssystem kvalitetsarbetet på enhetsnivå? Finns tillräckliga centrala stöd- och utvecklingsinsatser till enheterna? o Ges tillräckligt stöd till rektorer i rollen som pedagogiskt ansvariga? o Ges tillräckligt stöd och resurser till pedagoger i form av exempelvis specialpedagoger, kuratorer, skolpsykologer, etc.? o Ges tillräckliga möjligheter till kompetensutveckling av lärare? Sker en uppföljning inom grundskolan som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på nämndnivå om prioriteringar av insatser? o Följs skolenheternas systematiska kvalitetsarbete upp på ett ändamålsenligt sätt? o Har skolenheter, kontorsledning och nämnden samma syn på vilka utvecklingsfrågor som är prioriterade? Ansvariga nämnder/styrelser Granskningen avser humanistiska nämnden. 3

156 Metod Granskningen bygger på intervjuer och dokumentstudier. Intervjuade är skolchef och utvecklingsledare vid skolkontoret, rektor vid Vitalisskolan samt t.f. rektor vid Tomtaklintskolan. Rapporten är sakgranskad av intervjuade, vilket innebär att de fakta som rapporten hänvisar till är kvalitetssäkrade av de som granskats. Slutsatserna och revisionsbedömningarna ansvarar EY för. 2. Revisionskriterier Skollagens 3-4 kap Skollagen säger att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att utifrån egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. En central del i arbetet med att öka måluppfyllelsen är ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Av skollagens fjärde kapitel framgår vilka krav som finns på det systematiska kvalitetsarbetet. Varje huvudman inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Figur 1: Ur Allmänna råd - Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverket 2012 I Läroplan för grundskolan (Lgr11) finns sexton övergripande kunskapsmål som alla elever ska uppnå efter genomgången grundskola. För varje ämne innehåller läroplanen en kursplan med kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 3, 6 och 9. Skollagen säger att om det kan befaras att en elev inte kan nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska det anmälas till rektorn som ansvarar för att behovet skyndsamt utreds och att eventuella åtgärder sätts in. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Mål och budget 2018 för Trosa kommun I den mål- och budget som kommunstyrelsen fastställt för 2018 framgår (av styrdokument för nämnder och styrelser gällande humanistiska nämnden) tre ambitioner som har särskild bäring på denna granskning: 4