FRÅGOR & SVAR INFÖR VALÅRET 2018

Transkript

1 FRÅGOR & SVAR INFÖR VALÅRET 2018 PRO pensionärernas röst i valrörelsen 2018 är ett viktigt år för landets pensionärer. Den 9 september är det val till riksdag, kommun och landsting. I mars är det ett halvår kvar till valet. Då går startskottet för PRO:s aktiviteter i valrörelsen. På möten, i debatter och artiklar och insändare kommer PRO:are i hela landet att ställa politiker mot väggen för att få svar på de frågor som är avgörande för äldres livssituation. PRO ger sig inte förrän politikerna lämnar besked! Alla som är engagerade i valrörelsen kommer också att få frågor från medlemmar, media och kanske också politiker. Då kan det vara bra att ha läst igenom denna lathund för att veta vad PRO har gjort för ställningstaganden. Fakta och Frågor & Svar är uppdelade efter ämnesområden; pensioner och skatter, vård och omsorg samt boende för äldre. PRO:s huvudfråga i valet 2018 är Höjd allmän pension. På kommunal nivå är vård, omsorg och boende för äldre, så klart, viktiga frågor. Det finns även en powerpoint-presentation om den allmänna pensionen som kan visas på möten samt en debattartikel som kan användas fritt utifrån lokala förhållanden. Vill du veta mer om de intressepolitiska frågor som PRO driver, läsa artiklar eller någon av de många rapporter vi har tagit fram? Gå in på: och titta även på PRO:s blogg. PENSIONER OCH SKATTER Nuläget: Inkomstklyftan mellan pensionärer och löntagare växer. Skillnaden mellan den genomsnittliga allmänna pensionen och genomsnittslönen har ökat med kronor per månad sedan Över pensionärer har en nettoinkomst som är lägre än kronor per månad, som är gränsen för relativ fattigdom. (med relativ fattigdom menas en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av medianinkomsten- medianinkomsten efter skatt är per år) Kvinnor har i genomsnitt kronor per månad mindre i pension än män.

2 Tack vare PRO:s kamp har skillnaden i skatt mellan lön och pension minskat och på inkomster upp till är den nu lika. Men fortfarande är skatten högre för mer än hälften av alla pensionärer. PRO:s förslag: Höj pensionsavgifterna. Förbättra pensionssystemets grundskydd bland annat med höjt bostadstillägg. Ta bort bromsen i pensionssystemet. Avskaffa premiepensionssystemet och överför de pengarna till inkomstpensionssystemet. Pension är uppskjuten lön. Pension och lön ska därför beskattas lika. Allt annat är orimligt. Frågor & Svar: Hur mycket mera betalar en ålderspensionär i skatt jämfört med en löntagare med samma inkomst? Svar: Skatten för pensionärer som är över 65 år och för löntagare är lika upp till kr/månad. Vid högre pensioner är skatten högre på pensionen. En genomsnittlig manlig pensionär med en pension på kr per månad betalar nästan 7 procent högre skatt. Vad gäller beträffande skatten för personer som har sjukersättning jämfört med en löntagare med samma inkomst? Svar: Personer med sjukersättning har fått skatten sänkt något, men betalar fortfarande ungefär kronor mer än löntagare varje månad. Kan man kräva att staten betalar tillbaka de 258 miljarder kronor som överfördes från AP-fonderna till staten ? Svar: Det betalades under åren efter ATP-reformen in mer pengar till ålderspensioner och förtidspensioner än vad som gick åt till pensioner. När det beslutades om ett pensionssystem som ligger utanför statsbudgeten skulle överskottet fördelas mellan staten och pensionerna. Garantipensionen skulle inte finansieras genom pensionsavgifterna utan med skattemedel. Eftersom staten tog ansvar för den delen av pensionerna, ansågs det rimligt att en viss del av överskottet

3 i AP-fonderna övertogs av staten. Vi menar dock att storleken på det belopp som överfördes bör omprövas. Är bromsen vår garanti för pensioner i framtiden? Svar: Bromsen eller den automatiska balanseringen av pensionssystemet tillkom för att se till att pensionspengarna skulle räcka till i framtiden. Men beräkningen av bromsen bygger på prognoser över den framtida utvecklingen av inkomster och utgifter i pensionssystemet, prognoser som är ytterst osäkra. Vi vill därför att pensionerna i stället ska följa samhällsekonomins utveckling. När det går bra för Sverige ska det gå bra för löntagarna och pensionärerna. När det går sämre ska vi dela på bördorna. AP-fonderna ska användas som en buffert i sammanhanget precis som det var tänkt. Den samhällsekonomiska utvecklingen är garantin för framtidens pensioner. Vilken roll har premiepensionen för vår framtida pension? Svar: Premiepensionen skulle ge bättre pensioner i ett längre perspektiv. Har man tur kan premiepensionspengarna förränta sig så bra att de påverkar den framtida pensionen positivt. Men det kan också bli tvärtom. Skillnaden i utfall har blivit allt för stort och risken allt för hög. Avgifterna till förvaltarna är för höga. Systemet har öppnat för oseriösa och kanske till och med kriminella aktörer. Pensionssparare har blivit lurade på sitt premiepensionskapital och har i många fall ingen möjlighet att få ersättning. Premiepensionspengarna skulle göra betydligt större nytta inom inkomstpensionssystemet. Risken för att bromsen skulle slå till skulle minska avsevärt om pengarna överfördes dit. De som har sjukersättning glöms alltid bort även hos PRO. Driver inte PRO deras sak? Svar: Jo, PRO företräder även de som har sjukersättning. De senaste åren har sjukersättningen och bostadstillägget höjts och skatten har även sänkts något. Om PPM tas bort, vad händer med de pengar som vi redan sparat in? Svar: Vårt förslag är att dessa ska tillfalla varje individ som har sparat pengar. Ingen ska förlora sina pengar. Om PPM tas bort, drabbas inte våra barn och barnbarn?

4 Svar: Nej, det är för att långsiktigt säkra pensionerna för kommande generationer som vi vill överföra pengar till inkomstpensionssystemet. Vad gör PRO för att pensionssystemet ska förändras och skatten bli rättvis? Svar: PRO har under flera år uppmärksammat politiker på det orimliga i att pensionen går upp och ned mellan åren till följd av den så kallade bromsen. PRO har uppvaktat ministrar och riksdagspolitiker, skrivit debattartiklar och insändare, arrangerat demonstrationer, utfrågningar och möten. Vi har tagit fram förslag på hur pensionssystemet ska kunna ändras. Men vi ger oss inte förrän vi ser resultat. BOENDE FÖR ÄLDRE Nuläge: Sveriges vanligaste bostad finns i ett trevåningshus utan hiss. I dessa lägenheter bor många äldre. Äldre tvingas bo kvar i olämpliga bostäder för att det inte finns tillräckligt med anpassade boenden och de som finns har ofta alltför höga månadskostnader. Det finns ca seniorboenden och trygghetsboenden och nära två miljoner pensionärer. Det saknas platser på äldreboenden och många får långa väntetider innan de kan få en plats PRO:s förslag: Goda möjligheter att bo kvar i det egna boendet. Det behövs minst fler bostäder, under en femårsperiod, för äldre genom nybyggnation, renovering och anpassning av befintliga bostäder. Rimliga boendekostnader äldre ska ha råd att bo. De höga boendekostnaderna utgör idag ett hinder för att äldres behov och önskemål

5 ska kunna tillgodoses. Många äldre tvingas bo kvar i mindre lämpliga bostäder av ekonomiska skäl. Olika boendealternativ för olika behov. Tillgängligt boende med möjlighet till gemenskap och samvaro. Satsa på och underlätta för nya boendeformer exempelvis kollektivboende och andra former av gemensamhetsboende. Inflytande och makt för pensionärer i boendefrågor. Kommuner och bostadsföretag måste samverka med pensionärer. Äldre måste ges möjlighet att vara med och påverka i planeringen av boenden för äldre i ett tidigt skede. Samhälleligt stöd för äldres möjlighet att finansiera sitt boende, genom höjning av bostadstilläggets hyresnivå och exempelvis någon form av borgensåtagande för bostadslån för äldre. Frågor & Svar Varför är det så svårt att få plats på ett särskilt boende/äldreboende? Det har skurits ner på dessa boenden. Antalet har minskat med ca platser på 10 år. Det gör att kraven att få flytta in på ett sådant boende blir allt högre. Vi har helt enkelt för få boenden idag. Är kraven att få flytta till ett äldreboende rimliga? Nej, kraven är alldeles för höga. Kommunerna måste utgå från vad individen önskar. Den som t.ex. fyllt 90 år ska inte behöva få sitt behov prövat om han eller hon vill flytta till ett sådant boende. Det är kommunerna som bestämmer vilka krav som ska ställas. Socialtjänstlagen hindrar inte kommunerna från att sänka kraven. Vad behöver göras? Kommunerna måste planera för och bygga fler boenden för äldre. Det handlar om seniorboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden. Och det är bråttom. Det är brist på platser inom äldreboenden idag och om några år behövs det ännu fler platser eftersom allt fler personer blir över 85 år. 40 procent av dagens kommuner anser själva att de har brist på platser på äldreboenden. För att klara detta behöver staten ta ett större ansvar. Ett sätt är att staten kraftigt höjer det investeringsstöd som kan ges till kommuner som bygger äldreboenden. Hur bestäms vilka som ska få plats på ett särskilt boende? Man måste ansöka hos kommunen och sedan görs det en biståndsbedömning av en särskild handläggare. I grunden är det politikerna som bestämmer genom att besluta

6 om hur många platser det ska finnas i kommunen. Det är de som i sista hand har ansvaret. Vad är trygghetsboende? Det är en typ av boende för äldre som inte har behov av så mycket hjälp som krävs för att få flytta till ett särskilt boende. Ett trygghetsboende ska ge den boende trygghet och social samvaro. De trygghetsboenden som får statligt investeringsstöd ska vara anpassade för äldre och ha gemensamma utrymmen och en reception som är bemannad minst fem dagar i veckan. Men det ingår ingen omsorg i boendet. Behöver man det får man ansöka om hemtjänst. Det byggs i dag för få sådana boenden och de flesta har mycket hög hyra. Hur ska äldre få möjlighet att vara med och påverka boendet i kommunerna? De allra flesta kommuner har Kommunala Pensionärsråd och det är mycket bra. Men för att pensionärer ska kunna ha inflytande över alla de frågor som rör äldre bör de kommunala pensionärsråden organiseras under kommunstyrelsen och ges uppgiften att bevaka och ge råd i de frågor som är viktiga för äldre. Så ser det inte ut. Blir det inte väldigt dyrt att satsa på boende för äldre? Det går att bygga till lägre kostnader än vad som görs idag. Det finns idag många exempel på har man kan bygga billigare än vad som normalt sker idag. SABO:s kombohus är ett exempel på detta. Men den viktigaste frågan är vad det kommer att kosta samhället om man inte bygger nytt eller bygger om boende för äldre. Är inte boendet en privat angelägenhet som var och en själv ska planera? Det är alltid bra att börja planera sitt boende i tid, men i dagsläget finns det få alternativ för äldre. Framför allt äldre med en låg pension. Äldres boende är en viktig fråga för samhället. Kommunerna måste i god tid planera för sina äldre medborgares boende. Kommunerna har en skyldighet enligt lag att upprätta bostadsförsörjningsplaner. Det är få kommuner som gör detta. Vad behöver göras för att äldre ska klara av hyran För många äldre är de höga hyrorna ett stort problem. Det kan leda till att de inte har råd att flytta till en modern och bättre anpassad lägenhet. Höga hyror leder till att

7 rörligheten på bostadsmarknaden blir låg. Det drabbar både äldre och yngre. Eftersom det ofta är kvinnor som har låg pension är hyresfrågorna också en fråga om jämställdhet mellan pensionärer. För att kompensera för de höga hyrorna finns bostadstillägget för pensionärer (BTP). Detta tillägg gynnar dem med de allra lägsta pensionerna. Maximalt kan betalas ut som bostadstillägg. PRO ställer kravet på att bostadstillägget höjs till maximalt kronor Vad gör PRO för att förbättra boendet för äldre? PRO driver frågan om äldres boende i de kommunala pensionärsråden. Det är på kommunal nivå som boendefrågan hör hemma. PRO har också tagit fram ett heltäckande boendepolitiskt program, som anger våra krav för att äldre ska ges möjlighet till ett gott boende. VÅRD OCH OMSORG Nuläge: Svensk äldreomsorg är i huvudsak bra. Men, allt för många missförhållanden uppdagas. Bristerna drabbar de mest sjuka äldre. Många äldre får allt för många och felaktiga läkemedel. Maten inom äldreomsorgen håller inte måttet. Äldre lider av näringsbrist för att de inte äter tillräckligt och för att maten inte är nog näringsrik. Medarbetarna inom äldreomsorgen har allt för ont om tid för de äldre. PRO:s förslag: Äldre ska känna sig trygga och få den vård och omsorg de behöver och har rätt till. Mer resurser till äldreomsorgen. En ansvarig läkare för äldre med många sjukdomar. Inför team med flera olika yrkesgrupper runt den äldre med många sjukdomar. Läkarna måste genomföra ordentliga läkemedelsgenomgångar för alla äldre som vill. Medarbetarna inom äldreomsorgen ska ha en bra arbetssituation, utbildning och kompetensutveckling

8 Munhälsan är ofta försummad och är mycket viktig för att äldre ska kunna äta och njuta av maten Bättre stöd till anhöriga Frågor & Svar Hur ska man göra för att maten inom äldreomsorgen ska bli bättre? Äldre måste få rätt att välja vad de ska äta även om de har hemtjänst eller bor på äldreboende. Hemtjänsten måste kunna hjälpa till att laga maten i hemmet, kanske inte alla dagar med några dagar i veckan. Det ska ingå i beslutet om hemtjänst. Det kan bli lite dyrare för kommunen, men vinsten för den enskilde är stor. Fler kommer också äta mer och färre bli undernärda. Att få känna doften av nylagad mat det stimulerar aptiten. Den som vill ska också få hjälp att äta tillsammans med andra. Ledsagning eller färdtjänst till en gemensam matsal kan höja livskvaliteten. En god munhälsa är också viktig för att kunna äta och njuta av god och vällagad mat. Den dyraste matlådan är den matlåda som inte äts upp. Det leder till undernäring, förvirring, fallolyckor och till med sjukhusinläggningar. Det kostar samhället mycket pengar och naturligtvis den äldre i stort lidande Vad kan PRO göra för att medarbetarna inom äldreomsorgen ska få mer tid till äldre och bättre arbetsvillkor? Grunden för en god äldreomsorg är att det finns tillräcklig med personal som har den rätta kompetensen. Det är viktigt att medarbetarna inom äldreomsorgen och hemtjänsten trivs med sina arbeten. Därför driver PRO frågan om kompetensutveckling, rimliga arbetsvillkor och mer tid för personalen. Det gör vi ofta tillsammans med de fackliga organisationer som företräder vårdpersonal och biståndsbedömare. Det som omsorgsforskningen visar ger kvalitet är att personalen har professionella handlingsutrymme. Förutsättningar för det är att personalen har tillräckligt med tid, att kontinuiteten är god samt att de kan vara flexibla i omsorgsmötet. Verkligen är ofta den motsatta: personalen har ont om tid, personalomsättningen är hög och det är vanligt med detaljstyrning.

9 Vad vill PRO göra för att de äldre med de största omsorgsbehoven får den hjälp de behöver? I dag bor äldre med mycket stora omsorgsbehov kvar i sina vanliga hem. För att omsorgen ska fungera måste personalen arbeta i team med olika yrkesgrupper. Teamen ska utformas utifrån den enskildes behov. Detta kräver att kommuner och landsting ska samverka. Idag brister det. För PRO är det en viktig fråga att få landsting och kommuner att ta ansvar och få denna samverkan att fungera. Hur mycket vård och omsorg ska anhöriga stå för? Anhöriga får ta ett allt större ansvar för insatser inom äldreomsorgen. Undersökningar visar att den har under senare år har ökad väsentligt. Många äldre anhöriga som hjälper sin maka/ make når gränsen för vad de orkar med. Då blir inte anhörigvården inte frivillig utan ett tvång för att äldreomsorgen brister. Kommunerna måste stötta anhöriga på ett bättre sätt än idag men det bästa stödet är en god och väl fungerande äldreomsorg. PRO driver frågor om anhörigas villkor både på riksnivå och i kommunerna. Hur ser PRO på vinster i välfärden? Omsorgen och vården av äldre får att styras av vinstintressen. Det ska alltid vara den enskildes behov som styr. PRO menar att det behövs regler som begränsar vinsterna. Bolag med snabba vinster som överordnat intresse passar inte som utförare av vård och omsorg. PRO har däremot inte tagit ställning till hur reglerna för vinstbegränsningen ska utformas. Varför byter apoteket ut mina läkemedel? Är det samma innehåll i de utbytta läkemedlen? När du hämtar ditt receptbelagda läkemedel på apotek blir du ofta erbjuden ett likvärdigt läkemedel till ett lägre pris. Detta kallas generiskt utbyte. Syftet med utbytet är att hålla nere kostnaden för läkemedel. Ingen ska behöva betala mer än nödvändigt för ett läkemedel. De läkemedel som apoteken erbjuder har samma verksamma innehåll och är likvärdiga med det läkemedel som står på receptet Läkaren som skriver ut medicinen kan motsätta sig ett utbyte utan att det kostar mer för patienten, exempelvis om det finns risk för sammanblandning. De läkemedel som apoteken erbjuder har samma verksamma innehåll och är likvärdiga med det läkemedel som står på receptet. Hur håller jag koll på om jag får för många eller felaktiga läkemedel?

10 Många äldre tar dagligen flera olika mediciner, ordinerade av olika läkare som saknar helhetsbild av patientens alla behov och behandling. Och tar du läkemedel som inte bör blandas riskerar du att få oönskade effekter. PRO driver tillsammans med Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Apoteket AB projektet "Koll på läkemedel". Koll på Läkemedel sprider information och väcker debatt för att öka medvetenheten om att rätt läkemedelsbehandling är avgörande för många äldres hälsa. Både gentemot politiker och beslutsfattare, men även mot PRO:s medlemmar så att de kan bli aktiva och medvetna när det gäller de egna läkemedlen. Koll på läkemedel har en egen hemsida: Beställ kostnadsfritt informationsmaterial här: Hur ser det ut med olämplig medicinering och multimedicinering i din kommun. Du hittar statistiken här: Många pensionärer anser sig inte ha råd att gå till tandläkaren. Vad tycker PRO om det? Tänderna är en del av kroppen och PRO kräver därför att de ska omfattas av det vanliga högkostnadsskyddet för sjukvård. Man måste ha råd att gå till tandläkaren regelbundet hela livet, annars kan det bli dyrt när man blir äldre. Tänder som rasar när man kommer upp i åren innebär ett stort lidande och stora kostnader som ofta är svåra att klara av som pensionär. Men finns det inte ett högkostnadsskydd för tandvård? Jo, men inte lika heltäckande som för vård av övriga kroppen. Du betalar själv alla tandvårdskostnader med ett referenspris upp till kronor under ett år. För behandlingar på kronor betalar du 50 procent av kostnaden själv. Är referenspriset över kronor betalar du själv 15 procent av kostnaden. Observera att kostnaderna räknas på referenspriset. Det är därför viktigt att kolla hur tandläkaren ligger till i förhållande till referensprislistan. Det kan man göra på TLV:s hemsida: PRO anser att kostnader inom tandvården ska omfattas av samma högkostnadsskydd som för den övriga hälso- och sjukvården. För pensionärer som har

11 omfattande och varaktiga omsorgsbehov finns det en särskild tandvård som är gratis eller som omfattas av hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Personer som bor på äldreboende får ofta tillgång till den typen av tandvård, medan många som bor hemma inte får det trots att de har den rättigheten. Det är viktigt att biståndshandläggarna informerar om det stödet, vilket vi vet inte alltid görs. Läs mer om det tandvårdsstödet här: Var kan man jämföra tandläkarpriser? Det finns en prisjämförelse på Vårdguidens webbplats: