Beaktansvärt intresse som grund för klagorätt

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Kajsa Eskilsson Beaktansvärt intresse som grund för klagorätt JUAN01 Förvaltningsprocessrätt VT-18 Antal ord: 3973

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsningar Metod Material Disposition 2 2. Allmänt om klagorätten i förvaltningsprocessen 3 3. Beaktansvärt intresse framarbetning i praxis 5 4. Analys Avslutande kommentar Käll och litteraturförteckning 14

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund En grundläggande förutsättning för att ett mål ska prövas i sak av en förvaltningsdomstol är att den som överklagar ett beslut har klagorätt. Bedömningen om klagorätt föreligger måste prövas innan rätten går in och gör en bedömning av själva sakfrågan. Frågan om klagorätt är av stor betydelse eftersom varje person som är berörd av ett beslut har rätt att få sin sak prövad inför domstol. Klagorätten inom förvaltningsprocessrätten är till stor del utformad av praxis och det är domstolarna som i varje enskilt fall har att göra en bedömning och ta ställning till om det föreligger klagorätt i den aktuella situationen eller inte. Den senaste grunden för klagorätt som har utvecklats i praxis är begreppet beaktansvärt intresse, men det är inte helt fastställt vilka situationer som kan förleda en klagorätt på denna grund. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka begreppet beaktansvärt intresse i förhållande till klagorätten för en enskild. Syftet med uppsatsen besvaras genom frågeställningarna: Hur och i vilka situationer har beaktansvärt intresse tillämpats av svenska förvaltningsdomstolar som grund för klagorätt, och vilka slutsatser kan man dra av dess tillämpning? 1.3 Avgränsningar Uppsatsen fokuserar på den svenska förvaltningsprocessrätten. EU-rätten och EKMR har visst inflytande på området om klagorätt men får inte stor uppmärksamhet i uppsatsen på grund av framställningens omfattning. Klagorätten påverkas också till viss del av specialförfattning men fokus i uppsatsen är den reglering som finns inom den allmänna förvaltningsprocessrätten. Endast enskildas klagorätt kommer att beröras. 1

4 1.4 Metod Metoden som används i uppsatsen är rättsdogmatisk metod. Metoden innebär att gällande rätt tolkas genom de allmänt accepterade rättskällorna. 1 I uppsatsen används rättskällorna lagregler, praxis, doktrin och förarbeten. 1.5 Material Klagorätten regleras grundläggande i lagtext men har till stor del utvecklats genom praxis. Därför kommer avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och även de lägre instanserna att användas i uppsatsen i stor utsträckning. Antalet domar på området är begränsat och ett urval av dessa har gjorts med hänvisning till uppsatsens syfte och frågeställning. Frågan om klagorätt har även behandlats i doktrin, främst av tidigare professor och numera justitieråd i HFD Ulrik von Essen. 1.6 Disposition Uppsatsen börjar med en kort allmän översikt om klagorätten inom förvaltningsprocessrätten för att sedan djupare gå igenom begreppet beaktansvärt intresse, genom praxis. Det som framkommit om beaktansvärt intresse i praxis analyseras sedan för att försöka få en bild av rättsläget. Uppsatsen avslutas med en avslutande kommentar. 1 Kleineman 2013 s.21. 2

5 2. Allmänt om klagorätten i förvaltningsprocessen För att ge en bättre förståelse för begreppet beaktansvärt intresse som grund för talerätt ska i det följande några allmänna grunder för klagorätten i förvaltningsprocessrätten redogöras för. Vem som helst kan inte överklaga ett förvaltningsrättslig beslut fattat av en myndighet. Den grundläggande bestämmelsen för en persons klagorätt över beslut finns i 22 Förvaltningslagen (FL). Där stadgas att ett beslut från en förvaltningsmyndighet får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot och beslutet kan överklagas. 2 I 33 Förvaltningsprocesslagen (FPL) stadgas liknande att ett beslut från en förvaltningsdomstol får överklagas till kammarrätten och sedan vidare till HFD av den som det angår om det går honom eller henne emot. Paragraferna innebär ett krav på saklegitimation och kontraritet. I denna uppsatsen är det saklegitimationen, rekvisitet av den som det angår, som är det intressanta. Eftersom paragraferna är sparsamma på information har klagorätten till stor del fått bedömas av rätten i det enskilda fallen och även utvecklats genom praxis. Det framkommer inte i paragraferna några kriterier för hur en bedömning ska göras. Detta har varit lagstiftarens avsikt eftersom det ansetts vara mer lämpligt att ha en allmänt hållen regel med tanke på att de olika delarna av förvaltningsrätten har en mångskiftande karaktär vilket skulle försvåra författandet av en detaljrik täckande lagstiftning. 3 När gränsen kring vem som har klagorätt ska bestämmas är det två intressen som står mot varandra. En långtgående klagorätt innebär att alla med det minsta beaktansvärda intresset i saken eller som på något sätt anser sig vara berörda av beslutet får sin sak prövad och får därigenom ett starkt skydd av rättssystemet. Samtidigt innebär en långtgående tolkning kring vem som har klagorätt att det blir svårare att avgöra när ett beslut vunnit laga kraft, vilket påverkar rättskyddet hos motparten. En allt för långtgående klagorätt kan också hämma en snabb och effektiv rättsprocess genom att processen kan både ta längre tid och bli dyrare, vilket inte är rättssäkert. 4 2 I den nya förvaltningslagen som träder i kraft 1 juli 2018 är lydelsen samma, se 42 Förvaltningslagen (SFS:2017:900). 3 von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m ( ) kommentar till Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen ( ) kommentar till 22. 3

6 I förarbetena till den nya förvaltningslagen framhålls vikten av att klagorätten inte blir för inskränkt. Med hänvisning till en effektiv domstolskontroll får kraven för överklagbarhet och klagorätt inte enligt utredningen göras för stränga så att det i realiteten blir en undantagsföreteelse med domstolsprövning. 5 Den som endast har ett allmänt intresse av att överklaga ett beslut har inte någon klagorätt. 6 En person kan således inte grunda sin klagorätt endast på att denne är medborgare, skattebetalare eller liknande. 7 Genom praxis och doktrin har fyra förhållanden utkristalliserat sig som grunder för klagorätt. Klagorätt att överklaga ett beslut tillkommer självklart den som har intagit partsställning hos en myndighet som hat fattat det beslut som överklagas. Även den vars rättsställning påverkas av beslutet har rätt att överklaga. Klagorätt tillkommer också den som har ett intresse i saken som erkänns av rättsordningen. Med rättsordningen menas lagtext eller förarbeten. 8 Det senaste tillskottet som grund för klagorätt genom praxis är att klagorätt kan tillkomma den som har beaktansvärda skäl eller intresse av att få frågan prövad, oavsett om detta intresse erkänts av rättsordningen eller inte. Denna grund är även kallad rättskyddsintresse. 9 Denna klagorätt beskrivs enligt von Essen som en klagorätt som tillkommer de personer som på ett kvalificerat sätt berörs av beslutet. 10 I förarbetena till den nya förvaltningslagen har utredarna försökt att sammanfatta rättsläget och den praxis som vuxit fram kring klagorätten. Där konstaterar utredarna att det inom svensk förvaltningsprocessrätt finns en tendens kring att tyngdpunkten vid bedömningen om klagorätten mer läggs på vilken hänsyn som ska beaktas vid den materiella prövningen istället för formella anknytningspunkter som till exempel regler om yttranderätt. 11 Detta är i linje med den praxis som utvecklats kring beaktansvärt intresse som kommer presenterats senare i uppsatsen. Utredning till den nya förvaltningslagen anser också att den utveckling som skett 5 SOU 2010:29 s se bland annat RÅ82 2:21 och RÅ84 2:88. 7 SOU 2010:29 s von Essen 2016 s ibid. 10 a.a. s SOU 2010:29 s

7 inom förvaltningsprocesrätten är att föredra och att det är viktigt att ta hänsyn till de intressen som klaganden representerar. 12 Klagorätten kan även inskränkas och utvidgas av reglering i specialförfattning. 13 Inom EUrätten finns det också bestämmelser som ställer höga krav på rätten till en klagorätt, men det ankommer på den enskilda medlemsstaten att inrätta system som säkerställer rätten till ett rättsligt skydd. 14 Även i EKMR finns det bestämmelser som påverkar klagorätten inom svensk förvaltningsprocessrätt. Art. 6 i EKMR innebär en rätt till domstolsprövning och en rättvis rättegång. För förvaltningsprocessrätten innefattar detta att var och en har rätt att få en domstolsprövning om ens civila rättigheter är berörda. 3. Beaktansvärt intresse framarbetning i praxis Utvecklingen av begreppet beaktansvärt intresse som grund för klagorätt inom förvaltningsrätten har sin början i RÅ 2006 ref. 9. I fallet hade Läkemedelsverket gett ett försäljningstillstånd till ett kopie-läkemedel av ett läkemedel som företaget Pfizer var först med att producera. Det konkurrerande företaget hade i sin ansökan om försäljningstillstånd hänvisat till Pfizers resultat och tester för sitt läkemedel. Pfizer överklagade Läkemedelsverkets beslut. Bolaget menade att beslutet berörde dem eftersom det kan få verkan för bolagets rättsliga och ekonomiska ställning. Bolaget framförde också att bolagen är konkurrenter och negativa effekter av kopie-läkemedlet kan påverka försäljningen av originalläkemedlet. Bolaget framförde även att det inte finns någon annan som har rätt att överklaga Läkemedelsverkets beslut. HFD började sin bedömning med att konstatera att klagorätt kan tillkomma den som har ett intresse i saken som erkänns av rättsordningen på något sätt och som också är möjlig att beakta vid sakens prövning. HFD framhöll att syftet med regleringen på läkemedelsområdet är att värna om folkhälsan. HFD gjorde sedan utifrån detta bedömningen att Pfizer hade klagorätt med hänvisning till att bolaget har ett beaktansvärt intresse av att få de rättsliga förutsättningarna för ett försäljningstillstånd prövade. 12 SOU 2010:29 s von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m. ( ) kommentar till SOU 2010:29 s

8 von Essen har i en kommentar till rättsfallet menat att HFDs bedömning att beaktansvärt intresse är ett skäl för klagorätt ska ses som en säkerhetsventil i systemet som kan tillgripas då omständigheterna är speciella. 15 von Essens uttalande skedde innan avgörandet HFD 2013 ref. 74 där HFD än en gång hänvisande till beaktansvärt intresse som grund för talerätt. I fallet från 2013 hade ett fondbolag anmält till Finansinspektionen att P.S valts till ny styrelseledamot för bolaget. Finansinspektionen beslutade att påtala för bolaget att P.S inte var lämplig för att vara styrelseledamot och att sanktioner kunde komma att följa bolaget om hon fortsatte att ingå i styrelsen. HFD framhöll att klagorätt för en part kan motiveras av att klaganden haft ett beaktansvärt intresse av att få de rättsliga förutsättningarna för ett beslut överprövade. HFD kom i sin bedömning fram till att Finansinspektionens beslut om ledningsprövning fattades inom ramen för ett ärende där P.S inte intagit partsställning. Beslutet riktade sig till fondbolaget men prövningen hade inneburit en bedömning av P.S lämplighet som styrelseledamot och det uttrycks i beslutet att hon personligen inte uppfyller de krav som enligt lag ställs på den som ska ingå ett sådant bolags styrelse. Beslutet hade haft betydelse för hennes ställning som styrelseledamot i fondbolaget och kunde antas påverka hennes framtida möjligheter till styrelseuppdrag. Beslutet fick därför anses angå P.S på ett sådant sätt att hon hade rätt att överklaga det. I de två vägledande fallen hänvisar HFD till RÅ 1994 ref. 82 och RÅ 1995 ref. 77. Dock är det i dessa fall inte en lika tydlig användning av begreppet beaktansvärt intresse som grund för klagorätt. I RÅ 1994 ref. 82 kom HFD fram till att en närboende (bostadsrättsinnehavare) hade rätt att överklaga länsstyrelsens beslut om ingripande enligt lagen om handel med drycker (1997:293). Närboende klagade på hög musikvolym och störningar från en restaurang med alkoholtillstånd och överklagade beslutet om tillståndet. HFD menade att beslutet påverkade grannarna eftersom de stördes av restaurangen. Enligt domstolen krävs av den som saknar partsställning att personen företräder ett intresse i saken som på något sätt erkänts av rättsordningen. Det som HFD framhöll är avgörande för klagorätten är att klaganden kan åberopa ett intresse som är möjligt att beakta vid sakens prövning. Det finns inga uttryckliga bestämmelser som skyddar närboendes intressen men HFD menade att hänsynen till närboende utgör ett i lagstiftningen förutsatt prövningskriterium varför de närboende hade ett 15 von Essen 2012 s

9 beaktansvärt intresse av att få frågan prövad. I RÅ 1995 ref. 77 överklagade en ägare till en ljusreklamskylt beslutet om ett föreläggande mot den fastighetsägare till den tomt som skylten stod på om att ta ned skylten. HFD konstaterade att föreläggandet endast var riktat mot fastighetsägaren och att ett avtalsförhållande i allmänhet inte ger någon rätt till att överklaga. För klagorätt krävs att avtalsparten har ett intresse i saken som på något sätt erkänts av rättsordningen. HFD gjorde bedömningen att föreläggandet inte påverkar bolagets intressen på sådant sätt att det skulle ha rätt till att överklaga. Efter dessa vägledande domar från HFD har tillämpningen av begreppet beaktansvärt intresse förekommit i flera fall. Ett exempel på ett fall där klaganden inte har ansetts ha beaktansvärt intresse är HFD 2012 ref. 24. Där ansågs inte en tidigare ägare till ett bankaktiebolag ha talerätt mot Finansinspektionens beslut att återkalla bolagets tillstånd att bedriva bankrörelse. HFD ansåg att bolagets intresse som tidigare ägare i banken inte är tillräckligt, bolaget kunde endast anses ha ett allmänt intresse av att få saken prövad. Ett annat exempel är HFD 2014 ref. 8 som handlade om Svenska Naturskyddsföreningens överklagan av Skogsstyrelsens beslut om tillstånd att avverka fjällnära skog. HFD konstaterade att det finns möjlighet att ge klagorätt med hänvisning till beaktansvärt intresse, men att de inte ansåg att Svenska Naturskyddsföreningen hade ett sådant intresse. Dock fick föreningen ändå klagorätt med hänvisning till Århuskonventionen som handlar om rätten till rättslig prövning i miljöfrågor. I en dom från Kammarrätten i Stockholm 2014 överklagade Google ett beslut från Datainspektionen om att ett avtal som Salems kommun avsåg att teckna med en molntjänstleverantör (Google) inte uppfyllde kraven enligt personuppgiftslagen (1998:204) (PUL). Kammarrätten ansåg inte att Google hade hade klagorätt med hänvisning till beaktansvärt intresse eftersom det måste handla om ett intresse som är möjligt att beakta vid sakens prövning. Datainspektionen har inte haft möjlighet att beakta de ekonomiska intressen som bolaget har i saken sin prövning, endast förhållandet till PUL, därför har Google inte haft 7

10 beaktansvärt intresse i saken. 16 Vid ett beslut om ingripande i en fornlämning överklagade grannar till fornlämningen beslutet och menade att de hade beaktansvärda intressen av att få frågan prövad. Kammarrätten ansåg dock att beslutet grundade sig på Kulturmiljölagen (1988:950) och den lagen inte är utformad på ett sådant sätt att den kan skydda även enskilda bevarandeintressen hos allmänheten. 17 Ett avgörande där grannar har ansetts haft rätt att överklaga ett beslut är från Kammarrätten i Jönköping från Där hade länstyrelen beslutat att ett bolag skulle få anlägga och driva en odling av blötdjur inom två vattenområden. Stora Kornö hamn- och kulturförening överklagade beslutet. Kammarrätten angav i sina domskäl att det i rättspraxis skett en förändring på så sätt att fokus vid bedömningen numera ligger på beslutets verkningar och dess förhållande till det intresse som klaganden representerar. Klagorätt kan uppstå om ett beslut har föregåtts av hänsynstagande till ett sådant intresse som den klagande representerar. Föreningens medlemmar använde vattenområdet som transportrutt och deras transportmöjligheterna påverkades av odlingarna. Därför hade de ett beaktansvärt intresse av att få frågan prövad i sak, Kammarrätten konstaterade att det inte spelar någon roll i bedömningen att det är en förening som företräder en krets med personer med samma intresse. 18 Ytterligare ett fall där grannar överklagat ett beslut är ett mål från Kammarrätten i Jönköping från En anonym anmälan inkom till länsstyrelsen om alkoholserveringstillstånd för ett café som enligt anmälaren orsakade ordningsstörningar för närboende. Den som anmälde överklagade beslutet av länsstyrelsen att inte vidta några sanktionsåtgärder. Kammarrätten gjorde bedömningen att anmälare i regel inte har någon rätt att överklaga beslut. Kammarrätten hänvisade till tidigare nämnda fall om grannar och alkoholtillstånd (RÅ 1994 ref 82 ) och menade att det genom praxis finns ett utrymme i dessa situationer att göra en bedömning utifrån beaktansvärt intresse. I detta fall rör det sig dock om ett beslut att inte vidta några sanktionsåtgärder. Detta medförde enligt kammarrätten inte sådana rättsverkningar för närboende som medför klagorätt, det fanns inte något beaktansvärt intresse 16 Kammarrätten i Stockholm 7 april 2014 mål nr Kammarrätten i Göteborg 27 juni 2016 mål nr Kammarrätten i Jönköping dom 22 juli 2016 mål nr

11 för anmälaren att få frågan prövad i sak eftersom det endast rörde frågan om att eventuellt vidta en sanktionsåtgärd, inte en åtgärd som var beslutad. 19 Klagorätt i praxis har tillkommit bolag som velat överklaga beslut om att inte ge försäljningstillstånd. I en dom från Förvaltningsrätten i Malmö från 2015 ansågs ett vitaminföretag har rätt att överklaga ett beslut av Miljönämnden om ett förbud mot att sälja bolagets vitaminer i en butik. Länsstyrelsen menade att det är orimligt om man inför ett saluförbudsbeslut måste ha en överblick av alla tänkbara intressenter och ta hänsyn till allas intressen. Förvaltningsrätten gjorde bedömningen att en konsekvensen av beslutet är att bolaget hindras från att sälja sina produkter. Bolaget har bäst kunskap om produkten vilket är av avgörande betydelse för frågan om saluförbud enligt livsmedelslagen och för beslutsmyndighetens bedömning. Bolaget ansågs därför ha ett beaktansvärt intresse av att få saluförbudet prövat. 20 Ett annat mål om försäljningstillstånd är från Kammarrätten i Göteborg Elsäkerhetsverket hade riktat ett beslut mot en butik om förbud att sälja en viss LED lampa. Kammarrätten ansåg att bolaget som producerat lampan hade klagorätt med hänvisning till beaktansvärt intresse av att få de rättsliga förutsättningarna prövade, detta eftersom bolaget är ytterst ansvarig för lamporna. 21 I en dom från Kammarrätten i Sundsvall 2015 ansåg rätten att två ägare till ett företag, som efter myndighetens beslutet försatts i konkurs, inte hade rätt att överklaga ett beslut om att omhänderta företagets djur. Detta eftersom beslutet riktat sig till bolaget och eftersom en konkursförvaltare trätt in var de två tidigare ägarna numera att se som enskilda, separerade från bolaget. Kammarrätten ansåg att det inte hade framkommit omständigheter som visade att deras rättsliga ställning eller personliga och ekonomiska situation påverkats av beslutet eller att de annars hade ett beaktansvärt intresse. 22 Ytterligare ett fall där klagorätt inte har tillerkänts är Kammarrätten i Göteborg från I fallet hade Inspektionen för vård och omsorg beslutat att regionarkivet skulle omhänderta patientjournaler för arkivering. Region Halland överklagade beslutet och menade att beslutet 19 Kammarrätten i Jönköping dom 13 september 2016 mål nr Förvaltningsrätten i Malmö 11 februari 2015 mål nr Kammarrätten i Göteborg 26 juni 2014 mål nr Kammarrätten i Sundsvall dom 30 mars 2015 mål nr

12 kan få stora ekonomiska, verksamhetsmässiga och administrativa effekter. Kammarrätten ansåg att beslutet påverkade Region Halland men menade att rättsordningen inte tillerkänner Region Halland ett intresse i saken. Kammarrätten diskuterar inte Region Hallands invändning om att regionen har ett beaktansvärt intresse i saken mer än att rätten konstaterar att det i svensk rätt finns en sådan möjlighet till klagorätt. 23 Ett mål som enligt klaganden liknade RÅ 2006 ref. 9 är ett mål från Kammarrätten i Stockholm från Bolaget ville överklaga att ett beslut av Läkemedelsverket inte skulle träda i kraft tidigare eftersom detta beslut om att ett konkurrerande bolag inte skulle få sälja ett läkemedel skulle innebära det klagande bolagets försäljning negativt. Kammarrätten menade att endast den omständighet att ett konkurrerande bolags produkter kommer att finnas för försäljning samtidigt under en tid är inte tillräckligt för att det ska vara frågan om ett beaktansvärt intresse Kammarrätten i Göteborg dom 3 juni 2016 mål nr Kammarrätten i Stockholm 18 juni 2014 mål nr

13 4. Analys Genom EU- rätten och EKMR finns det som tidigare nämnts en strävan efter en långtgående klagorätt för enskilda, även utredningen till nya förvaltningslagen ger intrycket av att vilja säkerställa ett starkt skydd för klagorätten. HFDs avgöranden på området är vägledande och visar att man i svensk rätt ska ta hänsyn till klagandes beaktansvärda intresse av att få sin sak prövad. Kammarrätterna och förvaltningsrätternas avgöranden är inte vägledande men visar på hur tillämpningen ser ut i praktiken och hur domstolarna har valt att tolka rättsläget. I HFD 2013 ref. 74 och RÅ 2006 ref. 9 så konstaterar HFD att beaktansvärda intressen kan vara en grund för klagorätt, men det specificeras inte vad som kan vara beaktansvärda intressen eller vilka kriterier som kan finnas utan det diskuteras enbart i förhållande till det specifika fallet. Det är även inte helt tydligt hur HFD i fallet från 2006 genom sin hänvisning till tidigare rättsfall kom fram till att begreppet beaktansvärt intresse kan tillämpas gällande klagorätt, oavsett detta är nu begreppet en av grunderna för klagorätt som har blivit accepterad både i praxis och doktrin. Av de rättsfall som redogjorts för är det svårt att se något helt tydligt mönster i domstolarnas tillämpning, men det finns vissa gemensamma nämnare i resonemangen. Av rättsfallen går det att utläsa att det synes finnas en restriktiv tolkning och användning av begreppet beaktansvärt intresse. Samtidigt går domstolarna i sina domskäl inte vidare djupt in i sin argumentation kring varför ett beaktansvärt intresse föreligger eller inte vilket gör det svårare att förstå skälen bakom, i till exempel domen om arkivering av patientjournaler hänvisar de klagande i sitt yrkande till beaktansvärt intresse som grund för klagorätt eftersom beslutet får stora konsekvenser för klaganden men domstolen avfärdar den grunden utan att vidare motivera varför. 25 I det följande ska 4 olika aspekter analyseras utifrån rättsfallen. Intresse beaktat vid beslutsmyndighetens prövning En orsak till varför klaganden ansågs ha beaktansvärt intresse att klaga i två fall rörande försäljningsförbud var att bolagen hade bäst kunskap om produkten och var ytterst ansvariga 25 Kammarrätten i Göteborg dom 3 juni 2016 mål nr

14 för densamma. 26 Dessa faktorer ligger också till grund för det avgörande som beslutsmyndigheten har tagit. Jämför man detta med fallet med Google nekades företaget klagorätt med hänvisning till att det inte varit en del i beslutsmyndighetens bedömning i det beslutet som överklagades. 27 Även i fallet gällande grannarnas överklagan av tillstånd för odling av blötdjur hade beslutsmyndigheten medtagit grannarnas intresse i beaktningen inför beslutet och grannarna hade därför klagorätt till förvaltningsdomstolen. 28 HFD har anfört att det är ett förutsatt prövningskriterium för alkoholtillstånd att beakta grannarnas intresse och därför förelåg en klagorätt i RÅ 1994 ref. 82. Även i i HFD 2013 ref. 74 där Finansinspektionen gjort en bedömning av styrelseledamoten trots att beslutet riktade sig mot bolaget som stort hade styrelseledamoten klagorätt. Det verkar alltså vara så att en person kan ha ett beaktansvärt intresse av att få saken prövad om man varit del av beslutsmyndighetens första prövning eller granskning och att myndigheten har beaktat faktorer starkt kopplade till den som klagar, eller att ens intresse på något sätt berörs i bedömningen av myndigheten. Grannar Grannar som vill överklaga och anser sig ha ett beaktansvärt intresse har förekommit i flera fall. Som nyss nämnt kan grannar ha klagorätt med hänvisning till beaktansvärt intresse om deras intresse har beaktats i beslutsprövningen. Men att grunda sin klagorätt endast på att man är granne är mer att betrakta som ett allmänt intresse. 29 I RÅ 1994 ref. 82 hade grannarna rätt att överklaga alkoholtillståndet för en restaurang. Kammarrätten i Jönköping kom i ett liknande fall fram till en annan bedömning och menade att beaktansvärt intresse inte förelåg eftersom frågan om en sanktionsåtgärd skulle tillämpas eller inte medförde inte att det finns beaktansvärda skäl. 30 Här gör alltså domstolen tolkningen att vid bedömningen om det föreligger beaktansvärt intresse kan hänsyn tas till vilken typ beslut eller icke-beslut som har fattas av beslutsmyndigheten. 26 Förvaltningsrätten i Malmö 11 februari 2015 mål nr och Kammarrätten i Göteborg 26 juni 2014 mål nr Kammarrätten i Stockholm 7 april 2014 mål nr Kammarrätten i Jönköping dom 22 juli 2016 mål nr Kammarrätten i Göteborg 27 juni 2016 mål nr Kammarrätten i Jönköping dom 13 september 2016 mål nr

15 Företag Flera av rättsfallen berör företag som överklagar ett beslut. I RÅ 2006 ref. 9 hade ett bolag klagorätt i förhållande till ett beslut som rörde en konkurrent. I ett annat mål konstaterade kammarrätten att förhållandet att man endast är konkurrenter inte är tillräckligt för att man ska ha beaktansvärt intresse. 31 Det som krävs är något utöver endast konkurrensen, som att företaget har ett intresse på grund utav att konkurrenten använt bolagets tester och resultat vilket i sin tur kan påverka bolaget. Inte heller i RÅ 1995 ref. 77 ansågs ett beslut påverka bolagets intressen, trots att bolaget ägde den produkt som ålades att tas ned, men ingen ytterligare förklaring gavs förutom att beslutet inte riktade sig mot bolaget. Allmänt intresse I flera rättsfall har klagande endast ansetts ha ett allmänt intresse och inte ett beaktansvärt intresse, vilket då inte är tillräckligt för klagorätt. Naturskyddsföreningen ansågs inte ha mer än ett allmänt intresse för att bevara miljön och kunde därför inte anses ha klagorätt på den grunden. 32 Liknande är fallet med fornlämningen där grannarna inte hade ett beaktansvärt intresse utan enligt kammarrätten endast ett allmänt bevarande intresse. 33 Både kammarrätten och HFD har bedömt att tidigare ägare till bolag inte längre har ett beaktansvärt intresse i bolagets rättsliga förehavanden utan endast ett allmänt intresse. 34 Bedömningen kring vad som är allmänt/beaktansvärt motiveras inte alltid av domstolen, men en gräns tycks gå kring om de klagande blir berörda på något sätt av beslutet som gemene man inte blir. 31 Kammarrätten i Stockholm 18 juni 2014 mål nr HFD 2014 ref Kammarrätten i Göteborg 27 juni 2016 mål nr HFD 2012 ref. 24 och Kammarrätten i Sundsvall dom 30 mars 2015 mål nr

16 5. Avslutande kommentar Sedan HFDs vägledande dom, RÅ 2006 ref. 9, har det inom svensk förvaltningsrätt funnits en möjlighet att ge en part klagorätt med hänvisning till att parten har ett beaktansvärt intresse av att få den rättsliga saken avgjord. Det upp till domstolen att bedöma i det enskilda fallet vad som är beaktansvärt intresse och rätten har i flera olika situationer tillerkänt en sökande klagorätt med hänvisning till beaktansvärt intresse. Att HFD öppnade upp för en klagorätt med grund i beaktansvärt intresse innebär en större krets av klagorättsberättigade vilket är positivt med tanke på rättssäkerheten och rättskyddet. Det är också i linje med EU-rätten och EKMR som Sverige har förbundit sig till att följa. Men samtidigt är det viktigt att göra en avvägning kring klagorätten eftersom problem kan följa om det blir en alltför vid tillämpning av vem som har klagorätt. Eftersom det är upp till varje enskild domstol att avgöra om klagorätt föreligger eller inte medför detta att man inte kan ge några tydliga svar kring i vilka exakta omständigheter som denna klagorättsgrund kan användas. Av den praxis som redovisats för i uppsatsen framgår att det inte finns en helt tydlig linje i domstolens bedömningar, men i de fallen som beaktansvärt intresse har ansetts föreligga finns vissa gemensamma nämnare och gemensamma situationer vilket gör att det ändå går att dra vissa slutsatser kring hur beaktansvärt intresse kan tillämpas. 14

17 6. Käll och litteraturförteckning Tryckta källor Offentligt tryck SOU 2010:29. En ny Förvaltningslag. Litteratur Hellners Tryggve, Malmqvist Bo: Förvaltningslagen, ( ) besökt Kleineman Jan: Rättsdogmatisk metod. I: Juridisk metodlära (red.: Korling Fredric & Zamboni, Mauro), Lund von Essen Ulrik: Klagorätten i förvaltningsprocessrätten. Förvaltningsrättslig tidskrift 2012 s von Essen Ulrik: Processramen i förvaltningsmål. Wolsters Kluwer. Stockholm von Essen Ulrik: Förvaltningsprocesslagen m.m. ( ), besökt Rättsfallsförteckning Högsta Förvaltningsdomstolen RÅ 1994 ref 82. RÅ 1995 ref 77. RÅ 2006 ref. 9. HFD 2012 ref. 24. HFD 2013 ref. 74. HFD 2014 ref

18 Kammarrätterna Kammarrätten i Göteborg, mål nr , dom 26 juni Kammarrätten i Göteborg, mål nr , dom 3 juni Kammarrätten i Göteborg, mål nr , dom 27 juni Kammarrätten i Jönköping, mål nr , dom 22 juli Kammarrätten i Jönköping, mål nr , dom 13 september Kammarrätten i Stockholm, mål nr , dom 7 april Kammarrätten i Stockholm, mål nr , dom 18 juni Kammarrätten i Sundsvall, mål nr , dom 30 mars Förvaltningsrätterna Förvaltningsrätten i Malmö, mål nr , dom 11 februari