Stugor på Hede Hembygdsgård

Transkript

1 1 Stugor på Hede Hembygdsgård F.d. skola, sockenstuga Stugan stod ursprungligen vid kyrkan i Hede. Den bedöms vara från Den användes till skola och som sockenstuga. Bystämmor har hållits där. Nu fungerar den som vävstuga och vid fester nyttjas köket för att laga den härjedalska nationalrätten flötgröt m.m. År 1957 flyttades sockenstugan till hembygdsgården. Västmostugan År 1854 startades i denna stuga Hede kyrkbys första lant- och diversehandel av N.C. Berg. Den övergick senare till handlare C. Carlsson och vidare till hans fosterdotter Tyra och hennes make Carl J. Sundt. Sommaren 1984 överfördes byggnaden till Hede Hembygdsförening. Nu fungerar denna stuga som hembygdsföreningens kontor, men en lanthandel har också inretts i ett rum på nedre våningen med utrustning som förr. Röststugan Röststugan är ett boningshus, en s.k. parstuga, som kommer från gården Röstan, Klockarberget, därav namnet. Den bedöms vara från ca Förr var stugan ett boningshus. På somrarna används nu stugan som hembygdsgårdens servering. År 1939 uppfördes Röststugan vid Folkets Hus, Kyrkbyn 10:25, Hedes första hembygdsgård. År 1957 flyttas stugan till den nya och nuvarande hembygdsgården, Kyrkbyn 38:2. Den 12 augusti 1955 erhöll föreningen ett gåvobrev från Bergvik och Ala AB på m2 åkermark från fastigheten 38:1. I utbyte lämnades Kyrkbyn 10:25. Lagfart på den nya gården erhölls 1956.

2 Oppgårdsstugan Boningshus/loft, flyttat från Opp-i-galn Hede år Hembygdsgårdens huvudbyggnad. Huset ligger alltså på mark som just avstyckats från hemmanet Opp-i-galn. Byggnaden bedöms vara från ca Förr användes huset som bostad och skjutsstation. På loftet förvarades kläder. Nu är gården visningsmiljö och där finns större delen av samlingarna. Gården har barfre = förstukvist. Den hemfrid vi har laglig rätt till ända sedan medeltiden gäller även på gårdstunet under bar himmel. I Härjedalen blev det ett ord barfre. Så småningom kom uttrycket att beteckna gårdsbron, mer eller mindre rikt smyckad. Förstukvisten hade tidigare en central placering på byggnaden. Innan den flyttades till Hembygdsgården, har den vänstra delen av huset sågats bort. 2 Kyrkstugan Kyrkstugan byggdes på platsen i slutet av 1960-talet för att man skulle kunna placera ett mycket värdefullt innertak där. Detta innertak är fullt av målningar med religiösa motiv. Det hittades i en stuga på gården Nyhem (Kallmora) i Hede. Stugan revs och taket med målningarna förvarades sedan under 30 års tid i en stuga i prästgården innan det flyttades till Hembygdsgården. Hedrénsloftet Det s.k. Hedrénsloftet, ett loft och portlider, kommer från gården Hedréns, Bastugatan, Hede. Loftet bedöms vara från 1600-talet och portlidret från ca Förr användes övre våningen till sovplats sommartid samt för förvaring av kläder. På nedre våningen förvarades säd, ost, kött osv. Nu fungerar loftet som förvaringsutrymme, i portlidret finns en del körredskap, bl.a. en släde och en trilla. Hedrénsladan Kornlada från Hedréns gård, Hede. En inskription med årtalet 1699 finns. Ursprungligen förvarades korn i ladan. Nu finns jordbruksredskap här.

3 3 Eldhus, slåtterstörrös Kommer från skogsbolaget Stora Kopparberg- Bergviks slåtteräng, Kvarnosen, utanför Hede. Bedöms vara från ca Förr användes stugan till matlagning vid slåttern. Under nutidens marknadsdagar kan man oftast köpa en kolbulle, en gammal rätt som lagades i skogskojorna förr och som nu tillagas i Störröset. Grundsjöstugan Stugan kommer från Grundgården vid Grundsjön, nordväst om Långå. Flyttad till Hembygdsgården i samband med Grundsjöns dämning år Den byggdes år 1800 av Olov Olovsson som kommit på obestånd och måste lämna sin gård Emres i Långå och bosatte sig på en fäbodvall vid Grundsjön. Där fanns förmodligen något enkelt hus att bo i till en början. I och med att man fått stugan färdig fick getterna sin plats under sovbristarna. En vinter drog Ol Orsa och hans hustru iväg till Hälsingland för att tjäna ihop litet pengar. Barnen lämnades ensamma i stugan. Ett barn dog under tiden och sattes ut i en lada. Frampå vårvintern kom en skidåkare förbi och barnen ville då veta om det var långt kvar till våren då far och mor skulle komma hem. Fiskestörrös Stugan kommer från Långsjön, Ransundet, och är från 1700-talet. Många hedebor fiskade i Långsjön och övernattade då i denna stuga. Jo-Kaspers ladan Ladan kommer från Rönningsåsen, Särvsjön. Bedöms vara från I ladan, en s.k. slåtterlada, förvarades förr hö. Flyttades till Hembygdsgården 1962.

4 4 Kornlador, loge Ladan till vänster på bilden kommer från gården Tippen, Hede, där den stått på Olov Bäcks ägor på Änge. Den var en av de byggnader som flyttades dit från Överböle (Börje Lindes gård) efter laga skifte. Ladan till höger på bilden kommer från Opp-i-galn, Hede. Båda bedöms vara från talet. Förr användes ladorna till förvaring av korn. Kornet tröskades nertill och halmen och förvarades sedan på övre våningen. Nu är de båda ladorna sammanbyggda till en stor sommardansloge. Prästgårdsherbret Herbret är en gåva från Hede församling. Herbre en variant av ordet härbärge. Flyttat från prästgården hösten (Läs mer) Förrådshus/visthus av bondgårdens spannmål, kläder, och diverse verktyg. Herbret är placerat på stolpar för att skydda från fukt och skadedjur. Herbren kan vara bygda i våningar. Den tredje våningen fungerade ofta som sovplats sommartid, men även på vintern om kamin fanns. Ofta placerades herbren utanför gårdsbebyggelsen av rädsla för eldsvådor/bränder. Herbret har inventarier som hör det kyrkliga temat till. Det används också som utställningslokal. Härbre från Opp-i-galn Västgårdshärbret

5 5 Lada från Lunnäset Flyttades till Hembygdsgården Bagarstugan Stugan kommer från Västerröstan, ca 4 km från Hede och byggdes upp på Hembygdsgården våren 1986, klar att använda följande sommar. Här bakas huvudsakligen tunnbröd. Köket kan också användas för tillverkning av smör, messmör och gum. Allt sker på gammaldags sätt och allt finns att köpa i mån av tillgång. Hembygdsgårdens scen Brunn från Johan Or s Tidigare namn var Ol-Pers-åsen.