Under Andens Ledning Paulus Missionsresor. Apg.16:1-15 Av: Johannes Djerf

Transkript

1 Under Andens Ledning Paulus Missionsresor. Apg.16:1-15 Av: Johannes Djerf I måndags på Tonår så hade vi bilkurragömma. Vilket är som det låter. En bil fullastad med tonåringar gömde sig någonstans i Hillerstorp, och de andra bilarna fick i uppdraget att leta efter den. Som vägledning fick vi under en tid korta meddelanden på telefonen. Till en början något otydliga kanske som t.ex. gräs, himmel eller sten men de blev tydligare ju mer tiden gick, och hade inte alla hittat den gömda bilen efter 4 meddelanden, så berättades det var man var någonstans i ett sista. Och den bil som var först vann heatet fick gömma sig nästa gång. Väldigt roligt. Och det kan få vara en bra inledande bild för dagens predikan, då jag idag har rubriken under andens ledning. Jag är fullständigt medveten om att bilden brister på flera sätt kanske inte minst i tävlingsmomentet. Men den kan få börja visa på hur Guds heliga Ande vill leda dig och mig framåt ute på vägen mot målet och hur ett ord ifrån honom kan och vill leda oss närmare, utan att vi riktigt vet vilka vägar som vi kommer att behöva ta under resan för att komma fram. Uppenbarelsen om målet har vi fått. Det är lika tydligt som vems bil det var vi letade efter från start. Paulus skriver i 1 korintherbrevet att Gud har uppenbarat det för oss genom sin Ande. Anden som utforskar allt, också djupen i Gud, uppenbarar för oss det rike som är vårt ursprung och vårt mål och som trots vår fallna mänsklighet kan få vara vårt liv just nu, genom Jesu död och uppståndelse. Vi har fått del av hans härlighet, hans rikedom och hans seger över alla namn som vill föra oss vilse. Det är inte någon dunkel hemlig vishet utan kärnan i hela evangeliet och vår tro och skulle någon be oss att tiga med detta, så kommer stenarna att ropa ut det, som det står i luk.20:12. I slutningen av Oljeberget ifrån de gravstenar som berättar om de människor som gått före, så kommer det att ropas ut och äras i höjden att Jesus är konungen som kommer i Herrens namn! Och att denna fredsfurste har kommit för att stanna, genom dig och mig. I tron på Jesus så tar vi emot hans Ande och genom Andens ledning får vi erfara det liv som Jesus levde. Som Guds barn har vi trådlöst bredband, gratis wi-fi var vi än är uppkopplat direkt till hans närvaro och det himmelska riket, och lösenordet är samma som det är här till kyrkans nätverk, Jesus=livet. I Ef. 3: så skriver Paulus. Målet det är att lära känna Kristi kärlek, att bli mer lik honom och att ära honom som den kung han är, inte bara idag för att vi kallar det tacksägelsedagen utan genom hela vårt liv och i allt som vi gör som församling. Vilken hög vishet eller förmåga som än en person kan ha så är det Jesus som vi ärar och lyfter högt över andras, och över vårt eget. Idag lyfter vi på ett speciellt sätt upp människor som en gång byggde den här kyrkan. De står som stora förebilder för oss idag och de utmanar oss verkligen, men det är inte de vi ärar, utan all ära går till Jesus, vars ande öppnande dörrarna och ledde dem till att ta detta steg. Kyrkan har i 50 år stått som ett tecken på att han vill visa sin närvaro, sitt rike på den här platsen i sitt folk, genom sin Helige Ande.

2 Jesus, har gjort det möjligt och han och endast han är värdig vår lovsång idag, som vill fortsätta sitt verk också genom oss, i denna tid. Jesus har bett fadern att sända sin Ande för att verka och leda oss närmare hans rike, i släktled efter släktled, i tid efter tid. För att vi ska se att vi inte är begränsade till våra mänskliga tankar utan att det är möjligt att tänka Kristi tankar och äga Kristi sinne för att förändra hela den här byn och hela den här världen med samma kärlek och kraft som finns i Jesus. Han har skänkt oss hiimmelrikets välsignelser. Det som är Jesus är det som Gud också tänkt skall forma dig och din livsväg. I Ps.32:8 så står det jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig. Det finns en väg för dig och det finns ett genuint intresse ifrån Gud att leda dig och ge dig råd på den. Sedan så fortsätter Psalmen att tala om att vi inte skalla vara utan förstånd som en häst som man måste tämja för att den skall komma till dig. Guds löfte om ledning befriar oss inte från bekymret att tänka själva. som John Stott en gång formulerade sig. Vårt förnuft och vår erfarenhet är viktiga ingredienser som Gud har givit oss. Men vi kan förtrösta på att Herren omger oss med sin nåd. Han drömmer om dig. Han har ett hopp och en framtid som han ständigt vill leda dig in i, också den här dagen, och också imorgon. Därför ber Paulus oss i gal.5 att vandra i Anden. Om vi har liv i Anden, låt oss då följa Anden. Ett verb som handlar om att gå vidare så att den onda naturen, det som inte är av Gud, inte får något tillfälle att bryta ner dig eller föra dig längre bort ifrån honom och hans vilja. Det är inte enkelt att alltid höra i bruset av alla andra röster som vill få vår uppmärksamhet. Och det är inte alltid självklart för någon av oss att alltid förstå vart Guds Ande leder oss. En av mina älsklings serier på tv genom alla tider är macgyver. När jag var liten så hade jag en egen ganska så galen dans framför tv:n när introt började och när jag har möjlighet så avslutar jag fortfarande min dag med ett spännande avsnitt, även om dansen just har uteblivit de senaste åren. Om du av någon märklig anledning inte har sett macgyver så handlar det om en extremt påhittig man som ofta hamnar i äventyr där han tvingas improvisera fram lösningar med hjälp av de föremål som finns runt omkring honom. Och med hjälp av en schweizisk armékniv och en rulle silvertejp så klarar han av att rädda människor, spränga stängda dörrar och ledas vidare genom de mest trängda och svåra situationerna. Och många är de gånger då jag önskar att Guds Ande skulle skulle öppna dörrar, och leda mig i situationer så som macgyvers silver tejp. Men Andens språk är ett språk som inte bara direkt finns där, och genom min uppfinnesrikedom kan lösa problemet. Utan det är ett språk som växer fram. Vi har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar Abba Fader säger Paulus med anledningen att han vill att vi ska förstå att mottagandet av Guds ande gör oss till barn. Abba är spädbarnets språk och tillsammans med Imma, mamma så var det de första orden ett arameiskt barn fick lära sig. Alltså även om Guds Ande till en början bara säger några få ord till dig, som vi fick i bilkurragömmat, så ger han dig ord som leder dig närmare det liv som du är kallad till och fortsätter du att hålla dig nära honom, så kommer språket i mellan dig och Guds Ande bara att växa.

3 Det är heller inte ett språk som du växer ifrån! Trots att du kanske känner att det var länge sedan du hörde andens röst inom dig. Jag har varit smålänning i 13 år, och det märks på mitt språk har jag känslan av i allafall. Men min östgötska finns kvar där någonstans, det märks inte minst så fort jag kommer hem. Och så som Gud skapade dig genom sitt ord, genom andens språk, så finns det där inom dig. Var gång du kommer till honom, och lyssnar på hans ord i din bibelläsning, i din bönestund så finns det där. Dem som en gång valt att följa Herden, följer honom, därför att de känner igen hans röst, säger Jesus i joh.10. Men var stund som Guds Ande vill leda dig och mig vidare så behöver vi också lyssna till vad Jesus säger om anden i Joh.3:7 Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden." Andens ledning är inte lika med min vilja och mina önskningar, utan Guds andes vind blåser vart den själv vill. Vilket jag tror är helt avgörande. Det kan vi se om vi för en stund också går vidare i att läsa om Paulus resor. Då jag predikat i höst så har vi följt honom med på det som vi i efterhand kallar hans första missionsresa, och vi har nu kommit till det som kom att bli hans andra resa, som vi läser om i apg Paulus och Barnabas har efter historiens första kyrkomöte i Jerusalem kommit tillbaka till församlingen i Antiokia och bestämt sig för att vända tillbaka till de städer där de varit för att se hur de har det. De har för några dagar sedan kungjort att ingeting annat än Anden är Guds folks identitetsmärke under det nya förbundet. Lagen hade tillkommit under Guds härlighet men inte åtföljts av Anden själv och hans kraft. Och i frågan om omskärelsen så sker det i hjärtat genom Anden och inte genom bokstaven. Jesus är innehållet och förmedlas av Anden för att vi ska se Guds vilja och förvandlas av hans härlighet. Anden ges till oss i presens. Alltså något som är nu, som är närvarande och något som hela tiden pågår. Anden var med och ledde människor att bygga den här kyrkan för 50 år sedan. Men detta är vårt nu och den helige ande vill leda oss att ta minst lika stora steg idag. Barnabas ville ta med sig Johannes Markus på resan. Ni vet han som var med dem ifrån början men som av någon anledning vände tillbaka hem igen vid hamnen i Perge. Även om ingen riktigt vet vad det handlade om så verkar det i alla fall ha kommit i konflikt med Paulus som anser att det inte är lämpligt att han följer med igen. Men Barnabas, som också var kusin med Markus, såg något mer än vad just Paulus förtillfället såg, och valde att segla med honom istället mot Cypern och Paulus utsåg istället Silas. Men konflikten var inte större än att församlingen kunde välsigna båda i deras resor. Så man kan vara olika i sina åsikter, respektera varandra och vara använda av Gud på olika sätt. Det är också lite intressant att se att både Barnabas och Paulus börjar med att resa hem. Barnabas kom ifrån Cypern, och vad vi vet så kom även Markus mamma Maria därifrån, och Paulus reste till Tarsos i Cilicien, där han en gång växt upp. Längtan efter mamma kanske, men jag tror det är för att det finns en viss kärlek till vårt hem som Gud gett oss. Tror det finns en mening med att vi är födda där vi är, och att det många gånger också just är där som vi behöver börja visa på Jesus.

4 Paulus kommer också tillbaka till Derbe och Lystra, där han möter en ung och brinnande lärjunge vid namn Timoteus, och som Paulus vill ha med på den fortsatta resan. Timoteus var uppriktig med sin tro och människor talade väl om honom, vilket säger att han också hade en varm och ödmjuk personlighet, liksom Barnabas, och jag tror att Paulus behövde en sådan person i sin omgivning, liksom du och jag behöver vissa personligheter i vår närhet för att må bra och som jag tror att också Anden leder oss till. Och så läser vi då vers.6-10 i kap.16. Paulus ville själv till de blomstrande städerna och tänkte ta de stora vägarna mot Efesus, Asiens Huvudstad där det myllrade av människor. Anden skickar ett meddelande som lockar honom ut på dessa vägar, men så står det att den helige Ande hindrar dem. Jesu Ande tillåter dem inte, när de försöker. Och man kan fundera på hur de hör detta. Det är ju inte bara Paulus här utan det är ju Silas och Timoteus som också upplever samma sak, att de inte skall göra detta. Kanske är det yttre omständigheter som gör att de tolkar det på det här sättet. Att någon av dem har blivit sjuk, att de inte har någon guide som leder dem, att det är brist på mat. Eller så handlar det mer om en inre övertygelse utifrån att anden har talat genom dem till varandra så att en frid och enhet har uppstått. Vilket jag tror kan vara möjligt, då vi vet att Gud tidigare använt silas som en profet i apg.15. Och är man använd i den gåvan så har man oftast gåvan att kunna urskilja olika andar och har en insikt som man inte kan ha med mänskliga mått. Vi vet ju också att Paulus var en stark ledare och att Timoteus hade en ung nyfikenhet på att hela tiden lära sig mer och se annorlunda, vilket jag tror samverkar till det eniga beslutet. Vet inte om de då förstod att det var anden som verkade igenom dem, och stängde dessa dörrar. Men de hade en attityd som gjorde det möjligt för anden att leda dem. De försökte stundtals fortsätta på den väg som de själva trodde var den rätta men de ville vara i Guds vilja och de bad om att få vara det. De var lydiga mot andens röst. Jag tror att de flesta av oss upplevt hur dörren stängs trots att man tror att man är på rätt väg. Och vi vet hur frustrerande det är och hur den kan få oss att stanna och inte vilja ta några nya steg. Men om vi är villiga att vara i Guds vilja även under de mest mörkaste dagarna, så tror jag att vi skall vi få bekräftelse på att anden har lett oss hela tiden. Paulus och de andra fick två gånger uppleva hur dörrarna stängdes. Slagna, förvirrade och missmodiga måste de varit då de kom till Troas. De undrade säkert vad de gjorde där överhuvudtaget då Paulus får en direkt ledning i en syn. En bild för sitt inre, där han ser en man ifrån Makedonien be dem att komma över och hjälpa dem. Och då de nu var i Troas så kunde de genast segla över. Det som de upplevde som stängda dörrar, var bara början till något större och som gick långt utöver vad de då kunde förstå. Och här ser vi ett bra exempel på hur Guds ande kan leda oss. Genom en syn. I 4.mos 12:6 i Guds närvaro så säger Gud att jag ger mig till känna i en syn och talar i en dröm. I Joels profetia om andens utgjutelse så står det att de unga ska se syner. Och i Paulus situation är det en väldig enkel och tydlig syn som han får. Vilket jag tror det ofta också är till dig.

5 Vi krånglar till det alltför ofta tror jag medans Guds Ande kanske bara ger en bild på en plats, en bild på en person eller ett enstaka ord, som vill leda dig eller någon annan genom att du delar det du sett. Och när vi om en liten stund ber tillsammans så fråga Guds Ande om han vill visa dig något idag, en plats, en person du ska besöka, eller kanske ge något uppmuntrande ord. Kanske är det en bild av vår församlings framtid. Ta vara på det första som du får upp i ditt inre, skriv ner det, fortsätt be över det och dela det om du tror att det är något som bygger upp Stora förändringar börjar i det lilla. Det ser vi även när vi också läser v Här skriver Lukas för första gången vi och vi kan veta att Lukas nu också är med i teamet, då de seglar ut ifrån Troas, över till ön Samotrake och vidare till Neapolis, Filippis hamnstad. Filippi var en stad där många romerska soldater och officerare bodde efter avslutad militärtjänst. Det fanns några judar i staden, men det kan inte varit många, då det inte verkar finnas någon synagoga, vilket det fanns ett minimumkrav på 10 man för att bygga. Men det fanns ett böneställe som Paulus och de andra, leds till på ett väldigt naturligt sätt. Det låg nära floden, kanske med tanke på den judiska reningen och tvättandet av sina händer före gudstjänst. Det låg utanför stadsmurarna, utanför stadens buller och trängsel och man får känslan av en fin liten friluftskyrka med träd runtomkring. En enkel och liten fridfull plats, där evangeliets segertåg i Europa börjar, ibland några kvinnor som satt och bad när det nu var sabbat. Våra vänner sätter sig ner och samtalar med dem och en av dem som lyssnade var Lydia ifrån Tyatira. En av de städer som Paulus hade hindrats av Guds Ande att resa igenom. Men nu satt han ändå inför en kvinna som vi kan tänka oss är med och startar en församling i just Tyatira, som vi läser om i uppenbarelseboken. Hon var affärskvinna och handlade mycket med tyger, så som många andra gjorde ifrån Tyatira. Hon har ett stort hus, med mycket tjänstefolk och troligen ett stort kapital att röra sig med. Hon var själv inte judinna utan en hedning som fruktade, längtade efter Gud. Och det står i vers 14 att Herren öppnande hennes hjärta. En nyckelvers i vår längtan att få vara ledd av Guds ande till att föra människor till tro. Det är ingen intellektuell akt att tro! Vi väljer inte Jesus utan han har utvalt oss. Vi kan aldrig övertala någon annan att bli en kristen. Jag tror att alla människor frågar och söker efter Gud, även om de kanske inte skulle uttrycka det så. Och din och min uppgift är att kunna urskilja var människor befinner sig och leda dem mot Kristus. Herren öppnar en människas hjärta. Det var inte Paulus som gjorde det. Han är enbart ett redskap och så går det alltid till när någon kommer till tro! Att Herren öppnar en människas hjärta. Det är inte något som ligger på dig att göra. Vill du på detta vardagliga sätt vara ett redskap för Gud? Vill vi som församling och kyrka på den platsen fortsätta vara ett redskap för hans rike i 50 år till? Ja vill tro att vi alla svarar ja på den frågan och jag tror att Gud säger till dig och mig idag. Se inte ner på de få orden du får eller den enkla bilden, eller på den lilla platsen och det lilla mötet med en människa. Utan kom ihåg att det är där som det oftast börjar. Låt dig inte rusa in i varje ny morgon i det som du själv vill. Utan börja din dag med att be Helig Ande, led mig.