Pingst.se 4 DEC Barnen prioriteras i Ekenässjön. julklappstips med mervärde. Så viktiga är insamlingarna. tack vare gåvorna

Transkript

1 Pingst.se NR n Nyheter n reportage n Undervisning n Recensioner n krönikor n FOLK 4 DEC 2011 NYTT MATERIAL OM SEX OCH SAMLEVNAD förändrade liv tack vare gåvorna julklappstips med mervärde Så viktiga är insamlingarna Barnen prioriteras i Ekenässjön DELTOG I TRÄNING FÖR TILLVÄXT undervisning: DET ÄR SALIGARE ATT GE ÄN ATT FÅ

2 LEDARE Pingst.se medlemstidning för pingströrelsen Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Omslagsbild Redaktionsråd Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress redaktion Tryckeri Produktion Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Eva Skog Mikael Stjernberg Noomi Lind Kerstin Klason Peter Stolpestad Gabriella Mellergårdh Ingrid Svanell Ulf Sundkvist Anders Hällzon Samuel Jonsson Linda Waldenmark Cilla Stjernberg Sören Ajdert Samuel Jonsson Ulrika Wadskog Carl-Olof Nilsson Maria Levander Mikael Stjernberg Roger Svanell Mattias Celinder kontakta oss pingst.se Pingst.nu Stockholm Regulatorv 11 Huddinge V-TAB, Västerås Pingst fria församlingar i samverkan annonser För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrand eller Magnus Wahlström magnus.wahlstrom@pingst.se ADRESSÄNDRING Alla eventuella adres s ändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Hanna Ovebring Telefax E-post registret@pingst.se Förmån att få ge En stor del av denna tidning handlar om gåvor. Både om förmånen att ge, men också om möjligheten att få. En del av oss har haft förmånen att bli drabbade av lidandet i den fattiga delen av världen. Ja, det är faktiskt en förmån. Även om bilderna av hungrande barn, översvämningsdrabbade familjer, förföljda kristna, krigsdrabbade unga män och våldtagna kvinnors berättelser klistrar fast sig i själen, stör sömnen och gnager när man lever i sitt överflöd så är det en förmån. En drivkraft att aldrig slå sig till ro med sitt ego utan vara med och förkunna evangelium, samla in pengar och förändra världen. Att vara en liten, men viktig, del i den kraft som kan göra skillnad. Aldrig är man så stolt som när man är med i ett sammanhang där man inser att våra insatser har haft livsavgörande betydelse för andra människor. Därför vill jag uppmuntra oss att ge mer än någonsin. I tidningen hittar du möjlighet att ge din gåva till PMU, Ibra eller LP verksamheten. Lite olika organisationer, med olika målgrupp men med samma hjärta. Livsförvandling och långsiktig hållbar utveckling. Det finns många bra ändamål och organisationer som inte är med i Pingstfamiljen. Jag skulle ändå vilja vädja till dig att prioritera det arbete som vi församlingar driver tillsammans. Vi behöver dig, och medarbetarna på LP, Ibra och PMU är din förlängda arm att förkunna evangelium i muslimvärlden, hjälpa en hungrig eller sträcka en hjälpande hand till barnen som växer upp med en alkoholiserad mamma eller pappa. Som du också kan se i denna tidning så vill vi väldigt gärna ge dig en julklapp. Tidningen Dagen i en månad till dig eller någon du känner. Vissa dagar skulle jag förmodligen överleva utan Dagen, även om allehanda nyheter från kyrk sverige, viktiga händelser som får en kristen vinkling, genomtänkta ledarkommentarer som oftast tillför något viktigt finns där varje dag. Men det som gör att jag överger mina principer och står som en leende reklamgubbe i denna tidning handlar om övertygelse. Övertygelsen att en professionell, samhällsaktuell tidning som drivs med kristna värderingar är viktig om vi skall lyckas med vårt uppdrag. Plötsligt måste en viktig opinionsfråga lyftas, något orättfärdigt som måste fram i ljuset med kraft. Eller att Frälsningsarmén, Pingströrelsen, Livets Ord, EFK, någon enskild individ eller församling drabbas av mediasveriges drev och måste få en chans att försvara sig utan att någon gör allt för att misstänkliggöra svaren. Plötsligt och med kraft kan den drabbade få en röst, en fråga kan drivas och den som är utan röst kan få bli hörd. Det kanske bara är var tionde dag som den rösten är viktig. MEN För att just den Dagen skall komma ut måste du och jag vara med hela tiden. Vi kan inte bara ge ut den tionde Dagen utan behöver vara med och försäkra oss om att det finns en megafon i Sveriges mediabrus som inte bara springer med flocken i det ögonblick när en genuin Kristuslik profetröst behöver ljuda. Därför bjuder vi på Dagen en månad. För att locka in dig, dina barn och dina vänner i supporterskaran för Dagen. För att vara med och försäkra oss om att rösten i samhället inte tystnar. Utan din och min prenumeration kommer rösten att tystna. Det vore olyckligt. Mycket olyckligt. Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan pelle hörnmark Föreståndare i Pingst fria församlingar i samverkan 2 Pingst.se nr

3 INNEHÅLL 14 Nytt liv för Furaha Furaha är en av dem som fått stöd genom PMU:s Kongo-insamling. Hon och hennes man kan nu, tack vare en get och stöd till sitt lilla jordbruk, försörja sina nio barn. Insamlingarna till Kongo fortsätter Sjödin gör romandebut Tomas Sjödin har i höst debuterat som romanförfattare. Berättelsen om frikyrkopastorn Bengt Eriksson, som fått titeln Tusen olevda liv, är helt uppdiktad, säger Tomas Sjödin till vår reporter. Träning för tillväxt Höstens Träning för tillväxt-dagar samlade omkring personer, som bland annat fick möjligheten att lyssna till Staffan Hellström, pastor i Forshaga, tala om kyrkan som en välkomnande miljö. Halleluja Brasilien När Kajsa Norell, journalist på Sveriges Radio, bodde i Brasilien lärde hon känna människor som var pingstvänner. Hennes nyfikenhet var väckt och i oktober kom hennes bok Halleluja Brasilien ut. Pastor för barnen När Iréne Jonsson började arbeta i Pingstkyrkan i Ekenässjön valde hon att lägga fokus på barnen. I dag vet varenda unge på orten var Pingstkyrkan ligger och nu behövs det tonårsarbete också. Generositet i juletid Har du skrivit önskelista? Eller funderat på vad du ska ge bort i år? Var det svårt? Tyckte du kanske att du och de dina redan har det ni behöver? Då kan du få hjälp genom att läsa den här tidningen. Nej, vi kommer inte att ge tips på hur du kan tillverka egna julklappar, så du behöver inte fundera över om du har någon pysslig sida eller inte. Vi ger dig helt enkelt tips på sånt du kan ge bort som går till de som verkligen behöver det. Läs själv på sidan 8 och fundera på om det till exempel är ett radioprogram för barn, babykläder eller möjlighet till en jultallrik du vill ge bort i år. Eller önska dig själv i form av ett gåvobevis. Information om hur du bär dig åt hittar du på samma sida. Att julen på ett särskilt sätt är förknippad med givande visar sig i den här tidningen. Här du kan till exempel läsa Ulf Sundkvists undervisningsartikel om generositet utifrån aspekten att det är en underskattad tillgång. Och du får veta mer om varifrån pengarna kommer till de olika pingstorganisationerna och vilka som framför allt är beroende av din och min generositet. Genom att skänka pengar, eller genom att styra om din kyrkoavgift eller fylla i blanketter. Olika sidor av samma mynt. I tidningen hittar du också exempel på människor, som tack vare andras generositet, fått möjlighet till ett nytt liv. Kjell, som fick hjälp att komma ur sitt missbruk, Furaha, som nu kan försörja sina barn och Hatice, som hittat en tro är bara några av många exempel. Och du får också möta några, som berättar varför de valt att varje månad sätta av pengar till bättre behövande. Läser du tidningen noga ser du också att Pingst bestämt sig för att vara generös i jul. Särskilt då mot dem av er som ännu inte prenumererar på Dagen. Tidningen hem i brevlådan en hel månad kan den få som fyller i en talong eller skickar ett mejl till Dagen. I sin ledare förklarar pingstföreståndaren hur detta kommer sig. Förmodligen väntar dig lite extra ledighet runt helgerna och om tiden inte riktigt räcker till att läsa nu före jul, så råder jag dig att ägna några mellandagstimmar åt tidningen och hoppas och tror att du ska hitta mycket intressant läsning att både avsluta det gamla året och börja det nya med. Inte minst vad det kan betyda för en sekulär radiojournalist att lära känna brasilianska pingstvänner. God jul och gott nytt år! Ulrika Ramstrand Redaktör Pingst.se nr

4 SVERIGE gemenskap. Många frivilliga såg till att alla deltagare fick fika och lunch, här i Västerås Pingstkyrka. FOTO: LINDA WALDENMARK På rad. Några av talarna på höstens Träning för tillväxt. Från vänster Staffan Hellström, John Derneborg och Camilla och Anders Olsson. FOTO: LINDA WALDENMARK fullt. Till Västerås kom nästan 500 personer. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Träning för tillväxt lockade Höstens Träning för tillväxtdagar, som hållits i Hässleholm, Jönköping, Sundsvall, Västerås, Göteborg och Skellefteå lockade sammanlagt omkring personer, som fick möjlighet att fördjupa sig i frågor kring en välkomnande miljö, Guds kraft i bön, andlig coachning, lärjungaskap, sökare och en bättre värld. Dagarna, som samlat både ideella och betalda ledare, har haft samma upplägg. Först ett par gemensamma samlingar, där bland andra Pingstföreståndare Pelle Hörnmark talat. Vem du är som ledare visar sig i vad som händer människor runt omkring dig, sa han bland annat när han talade på Träning för tillväxt-dagen i Västerås och formulerade sin önskan inför dagen så här: Jag hoppas att du ska upptäcka något i ditt liv som är lite mer, lite vassare och att du ska få större tro på Gud och människor. Ska Sverige förvandlas så behövs det mer grr och kärleksfulla ögon och armar. Kyrkan andas guld I Västerås talade också Pingstkyrkans föreståndare Daniel Alm på temat Kyrkan andas guld. Ett uttryck han lånat från stadens stolthet, årets nobelpristagare Tomas Tranströmer. Våra kyrkomiljöer upplevs ofta som slutna. Ibland har vi varit snälla mot fariséerna och dumma mot syndare, sa han bland annat. Men vi ska vara fyllda av värme och passion och säga kom till människor. Evangelium är att få hjärta, händer och fötter och tankar för människor. Han menade att vår främsta uppgift är att älska andra människor. Många församlingar har problem med kärleken, inte med stil och annat, sa han. Vi är utvalda för att göra skillnad för vår omgivning. Storsamling och förbön Efter seminarier i mindre grupper kring de olika ämnen nämnda härovanför avslutades dagen med en gemensam storsamling och förbön. På fyra av orterna har också speciella ungdomskvällar anordnats i anslutning till Träning för tillväxt-dagarna. Sammanlagt har omkring 500 ungdomar deltagit i dessa samlingar. ULRIKA RAMSTRAND 4 Pingst.se nr

5 Storsamling för pastorer I oktober var det dags för tredje omgången av Pastorsakademin med storsamling för drygt 400 pastorer i Norrköping under en vecka. Utvärderingarna som kommer in är egentligen helt överväldigande, säger Daniel Alm, pastor i Västerås Pingstkyrka, och projektledare för Pastorsakademin. Precis som tidigare hade varje dag sin egen inriktning, tisdag handlade om ledarskap, onsdag om teologi och torsdagen om personlig andlig utveckling. Ledarskapsdagen handlade den här gången om strategi och prioritering, förändringsledning och förvaltarskap. Daniel Alm, Marcus Strömberg och Patrik Hellström undervisade. SKOLBÄNKEN. Mer än 400 pingstpastorer deltar i Pastorsakademin. Andlig utveckling Den missionala församlingen stod i fokus under teologidagen och Ulrik Josefsson, Paul Alexander och Magnus Persson undervisade. När det på torsdagen handlade om personlig andlig utveckling togs ämnen som Att leda människor till dop, Tystnadspliktens principer och Att förmedla Guds kraft upp. På kvällen var det bön, lovsång och betjäning. Under denna dag medverkade Pelle Hörnmark, Egil Svartdahl, Stig Öberg, Hans Sundberg och Peter Halldorf. Regionala samlingar Under dagarna möttes deltagarna också till samtal i sina mindre processgrupper. De grupperna möts också mellan modulerna. När Modul 4 hålls till våren blir det regionala samlingar på tre olika platser. Unikt och viktigt Vi märker att våra pastorer gläds över att miljön kombinerar vision och värme, hög ambitionsnivå och öppenhet FOTO: SÖREN AJDERT för att hämta ny kraft hos Herren, säger Daniel Alm. Fortbildning genom studier, nätverk och gemenskap via processgrupperna tillsammans med föreläsningar och undervisning har gjort Pastorsakademin till något unikt och viktigt, menar han. Vi har upplevt ett tydligt Guds agerande i vår mitt. ULRIKA RAMSTRAND Vad har pastorsakademin betytt för dig? Hanke Joneklav, föreståndare, Sala Som pastor känns det alltid värdefullt att reflektera över trons innehåll tillsammans med kollegor. Att också stimuleras i den personliga andliga utvecklingen har känts fräscht. Även den praktiska undervisningen i ledarskap har varit nyttig. Hela upplägget får högsta betyg. Att hålla ihop undervisningen, måltiderna och boendet har gjort pastorsakademin till en kollegial gemenskapshöjare. Det mesta har varit inspirerande och hoppet om att Pingst kan spela en betydelsefull roll för trons återtåg i landet har fått sig en skjuts framåt. Marica Reid, pastor, pastor, Sollentuna Personligen brinner jag för ledarskapsfrågor och har särskilt uppskattat den delen av pastorsakademin. Vi har läst relevant och användbar litteratur i ämnet och fått lyssna till talare som delat med sig av värdefulla erfarenheter som går att omsätta i praktiken omedelbart. I övrigt så är det en stor förmån att få möta så många andra pastorer, en del gamla vänner, men också väldigt många nya kontakter. Samtalen i den mindre gruppen har också varit väldigt givande. Linda Tornell, barn- och familjepastor, Tenhult Utmaningar, uppmuntran och riktigt bra undervisning. Gemenskap, goa samtal och nätverkande. En riktigt bra start på min tid som pastor (jag började som pastor förra året i september). Pastorsakademin ger inspiration, men också redskap i form av processgrupper, diskussionsfrågor och bra litteratur som går hand i hand med min tjänst. Jag är så otroligt tacksam över att få vara en del av denna utbildningsform! Pingst.se nr

6 SVERIGE Härifrån kommer 1. Hur får ni pengar till er verksamhet? 2. Hur stor andel kommer från insamlingar? 3. Vilka insamlingsmetoder använder ni? 4. Tycker ni att ni konkurrerar om församlingarnas pengar? 5. Känner ni att ni konkurrerar med de andra pingstorganisationerna? 6. Hur ser insamlingsbehovet ut i framtiden, tror ni? 7. Har ni många trogna givare? 1. Insamling från privatpersoner, församlingar, second hand och företag. Bidrag från Sida, Echo (EU) och Radiohjälpen procent av den totala omsättningen. 3. PMU försöker använda alla tänkbara metoder för att nå privatpersoner, församlingar, second hand-butiker och företag. Insamling sker mestadels via brev, webb, SMS, event och kollekter. 4. Vi ser vår insamling som en gemensam resurs och en möjlighet för församlingarna och inte en konkurrent. 5. De olika organisationerna kompletterar varandra eftersom vi alla har olika inriktningar på verksamheten. 6. Konkurrensen om bidragen från exempelvis Sida ökar, vilket gör att vi kan få mindre statligt stöd i framtiden. Det innebär att vi själva behöver samla in mer. För vår del är det också viktigt med egna pengar som inte är styrda. Givetvis önskar vi också att kunna göra ännu mer för utsatta människor runt om på vår jord. 7. Vi har cirka personer i vårt register. Andra trogna givare är exempelvis våra second hand-butiker. Varför är det viktigt att människor skänker pengar till PMU? Vi som kristna har ett tydligt uppdrag att hjälpa den utsatta människan. Det gör vi både genom kort- och långsiktiga insatser. Genom församlingarnas stora kontaktnät runt om i världen är vi snabbt på plats och kan göra humanitära insatser vid exempelvis en naturkatastrof. Vi som kristna har ett tydligt uppdrag att hjälpa den utsatta människan. 1. Huvudsakligen genom statsbidrag för ungdomsverksamhet. Pingst ung får bidrag genom att Pingstförsamlingarnas barn & ungdomsverksamheter bildar lokalavdelningar och rapporterar in sina medlemmar och sin verksamhet. En liten del kommer från försäljning av våra barn- och ungdomsledarmaterial. 2. Så mycket som 97 procent kommer från inrapportering från församlingarnas barnoch ungdomsverksamhet. 3. Vi vänder oss både till församlingar och enskilda barnoch ungdomsledare för att informera om inrapporteringen och visa på värdet av vad vi kan göra gemensamt. 4. Så länge vi får statsbidrag behöver vi inte konkurrera om församlingarnas pengar. Däremot är vi beroende av engagemang och tid från ledare. 5. Egentligen inte. Vi har väldigt mycket att vinna på att arbeta tillsammans och engagemang för ett område inom församlingen leder ofta till ökat engagemang även för andra. 6. Pingst i stort utvecklas mot att hjälpas åt mer för att möta dagens utmaningar för våra församlingar. Vi tror att behovet av att hitta lösningar tillsammans för att nå barn och ungdomar är ännu större. Så vi räknar med att behöver utöka vår verksamhet och då också våra intäkter. 7. Vi har knappt 200 lokalavdelningar som tack vare rapporteringen är med och gör Pingst ungs verksamhet möjlig. Men det finns utrymme för många fler. Varför är det viktigt att människor stödjer Pingst ung? Vi ser framför oss kyrkor som är tillgängliga och öppna för barn och ungdomar och som har som mål att utveckla livslånga lärjungaskap. Pingst ung har som mål att uppmuntra och stödja alla ledare genom bland annat material, nätverk och inspirationsevenemang. I en tid, där det är mycket annat som drar i barnen och ungdomarna och där det på många platser råder ledarbrist, står vi inför stora utmaningar med den målgrupp som utgör kyrkans framtid. 1. Vi får bidrag från Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST. Det bidraget får endast användas till verksamhet som kommer landets församlingar till godo. Lokala församlingar kan även ansöka om bidrag till sin verksamhet från SST. Vi får också pengar till vår verksamhet genom kyrkomedgivanden, i dag drygt stycken. Av varje medgivande skickar vi 70 procent till den lokala församlingen och 30 procent skapar vi verksamhet för. Vi säljer årsboken och andra produkter. 2. Tillsammansarbetet får kollekter ibland i samband med församlingars eller konferensers gudstjänster. 4. Nej, det gör vi inte. Varför är det viktigt att stödja Pingst Nationellt? Vi arbetar med att på olika sätt betjäna pingstförsamlingarna. Vi skulle därför önska att antalet kyrkomedgivanden ökade kraftigt, eftersom det är medel vi själva kan bestämma helt över, till skillnad mot de statliga bidragen, som bara får användas enligt bestämda direktiv och som ett politiskt beslut kan avskaffa. 6 Pingst.se nr

7 pengarna Så finansieras Pingst-verksamheterna 1. Genom gåvomedel, kommunerna (behandlingsplatserna) och Socialstyrelsen procent är gåvomedel. 3. Gåvobrev/månadsbrev, församlingsbesök, ge en gåva via hemsidan, sponsorer (framförallt det förebyggande arbetet), en ny sms-tjänst börjar i dagarna och konferenser. 4. Att den lokala församlingen verkar på sin plats och har trogna givare gör att rikstäckande organisationer som vår har sitt existensberättigande. Men vi kan agera på ett sätt som de lokala församlingarna har svårt att göra. Vi ser oss som ett team den lokala församlingen och LP-verksamheten. 5. Det finns definitivt plats för alla. Vi bedriver olika sorters 1. Våra intäkter kommer till allra största delen från stats- och landstingsbidrag relaterade till våra deltagares studier hos oss. Vi bedriver också viss kursgårds- och konferensverksamhet. Dessutom får vi stöd från pingstförsamlingarna. 2. Omkring två procent. 3. Våra gåvor kommer från pingstförsamlingarna som församlingar. Vår rekommendation är att man ger 25 kronor per medlem och år. Många församlingar har överlåtit sig till att ge oss sitt bidrag kvartalsvis- Utöver dessa kvartalsbetalande församlingar är det många av pingstförsamlingarna i övrigt som också bidrar. Därutöver finns en mindre grupp privatpersoner som ingår i vårt bärarlag och som också ger enskilda gåvor. 4. Genom att vi vänder oss direkt till församlingarna med vår insamling konkurrerar vi inte alls med församlingarna. 5. Vi är glada om våra syskon i pingstfamiljen får resurser för sina viktiga uppdrag och ser dem inte som konkurrenter. 6. Vår ekonomiska bas påverkas främst av det offentliga samhällets förhållningssätt och inställning till folkbildningen och dess finansiering. 7. Vi är mycket tacksamma för det stöd och det förtroende som pingstförsamlingarna visar oss och som möjliggör en kontinuerlig och växande utbildningsverksamhet. verksamhet. Idén är att hjälpa människor på det effektivaste sättet och då krävs det många gånger en separat organisation för att göra det på bästa sätt. 6. Det kommer nog att öka eftersom allt mer ansvar kommer att läggas på det civila samhället vad gäller sociala frågor inom och utom Sverige. 7. Vi har cirka gåvogivare som gett minst tio gånger per år under de senaste två, tre åren. Vi har också personer som ger en stor summa pengar en gång om året i stället. Varför är det viktigt att skänka pengar till LP-verksamheten? Vi vill gå in och ta ställning för att alla människor ska få en möjlighet att vända om från sitt missbruk och möta friheten. Vi tror på evangeliets kraft i denna befrielseprocess. Vi har sett det omöjliga ske i över 50 år. 1. Till största delen genom insamling. 2. Ungefär 95 procent. 3. Brev som skickas till våra gåvogivare varje månad/kvartal. Autogirogivarna får ett brev i kvartalet. 4. Nej. 1. Hela verksamheten drivs av insamlade medel från privatpersoner och församlingar. Även företag kan stödja i viss utsträckning procent! 3. Den största enskilda inkomstkällan är gåvor som ges av privatpersoner, ofta genom autogiro. Sedan skickar vi också ut insamlingsbrev, har mötesverksamhet i församlingar, uppmuntrar till smsgåvor med mera. 4. IBRA är Pingsts organ för internationell mediamission, så konkurrenstanken är ganska främmande ur det perspektivet. Som troende är vi uppmanade att ge till allt gott verk. Dessutom tror vi att givandet är en välsignelse, som ger så mycket tillbaka till både enskilda och församlingar. Däremot märker vi ibland att en del församlingar ser det som att vi konkurrerar om deras pengar. Det är tråkigt. 5. Alla organisationer har fantastiskt fina arbeten. Samti- digt är det så att behoven är stora hos alla, och det är en begränsad marknad vi vänder oss till eftersom alla i stort sett riktar sig till samma målgrupp. Men det finns ingen otrevlig konkurrens mellan oss och andra organisationer. 6. Det kommer inte minska. Fortfarande har två miljarder människor aldrig har hört om Jesus. 7. IBRA har tusentals trogna givare som månad efter månad ger av sina medel. Men det är tyvärr en successivt krympande skara, så det är jätteviktigt för oss att finna fler som vill stå med och stötta vårt arbete. Varför är det viktigt att människor skänker pengar till IBRA? Om man vill se människor runt om i världen komma till tro, få sina liv förvandlade och upprättade, troende växa och församlingar växa fram på plats efter plats, så är IBRA ett fantastiskt redskap. Ju fler vi skulle vara som står tillsammans, ber och ger, desto fler skulle vi nå. Varenda person som väljer att bli gåvogivare till IBRA är med och gör skillnad. Ju fler vi skulle vara som står tillsammans, ber och ger, desto fler skulle vi nå. 5. Eftersom att vi riktar oss delvis till samma målgrupp så kan det upplevas som vi konkurrerar, men det är inte den känslan när vi olika organisationer möts. 6. Eftersom vi planerar att öka vår verksamhet så måste också vår insamling öka. 7. Ja, det har vi. Procentuellt sett har vi en stor grupp trogna givare. Pingst.se nr

8 SVERIGE Julklappar med mervärde Så här i juletid får vi ofta frågan vad vi önskar oss. Samtidigt som så många av oss redan har allt. Då kan ett gåvobevis vara ett alternativ. Det finns många behjärtansvärda projekt och insatser att satsa på. Här nedan får du några tips på vad du kan önska dig själv och/eller ge bort till någon annan. På PMU:S gåvoshop på nätet, www. pmu.se finns det möjlighet att köpa en rad olika gåvobevis. Exempelvis ett babykit för nyfödda barn i Kongo, skolmaterial till romska barn eller matpaket till familjer i Serbien. Ett gåvobevis från IBRA kan möjliggöra för människor att få höra evangelium. Det kan till exempel handla om bibelundervisningsprogram till Mali, barnprogram till Marocko eller bibelundervisning till Jemen. Gåvobevisen går att beställa och betala över nätet via den här länken: do?menuid=60 LP-verksamheten satsar på att stödja familjer och enskilda inför julen. Genom att gå in på eller sms:a ordet jul till går det att bidra till en varmare jul för människor med behov. Det kan handla om en matkasse till en familj, en julklapp eller en festmåltid på en LP-kontakt. En riktigt värdefull julklapp till församlingarnas barn och ungdomar är att se till att verksamheten rapporteras in till Pingst ung. Den insatsen passar bra som julklapp eftersom mycket av det som behöver göras måste vara klart just inför årsskiftet. Genom er inrapportering ger ni Pingst ung möjlighet att stödja era barn och ungdomar på ett ännu bättre sätt. 8 Pingst.se nr

9 Därför är vi med och stöttar Det känns tryggt med IBRA Det LP gör är viktigt Foto: istockphoto.com Mikael och Sara Stenbaek, frilansande musiker respektive administratör, bor i Ekerö utanför Stockholm tillsammans med sina två barn. Hur kom det sig att ni började ge till IBRA? Vi hörde en del om IBRAs arbete genom våra vänner. Det de berättade kändes förtroendeingivande och eftersom vi gärna vill stödja spridandet av evangeliet bestämde vi oss för att bli månadsgivare, säger Mikael. Det känns tryggt med IBRA, fyller Sara i, eftersom fokus på Jesus är så tydligt. Dessutom verkar sättet IBRA arbetar på väldigt effektivt. Varför känner ni att det är så viktigt att stödja IBRA? Varför ska man inte stödja IBRA? Den frågan borde man ställa sig om man inte är med och stödjer arbetet redan, säger Sara och skrattar. Alla troende har ett uppdrag att vara en del av missionsbefallningen, och om man inte kan åka ut själv som missionär så kan man i alla fall vara med och stödja de som åker ut. Vad får ni tillbaka från IBRA? IBRA är bra på att skicka ut information om vad som händer. Vi måste erkänna att vi inte läser allt alla gånger, men när man faktiskt tar sig tid att läsa så blir man verkligen berörd. EVA SKOG Daniel Bokne är sedan cirka ett och ett halvt år tillbaka månadsgivare till LP-verksamheten. Jag tycker de gör ett bra arbete, säger han. Jag vet att mina pengar kommer till nytta. Daniel bor i Halmstad och arbetar som konstruktör på ett skogsmaskinsföretag. Han och hans fru tycker det känns bra att dela med sig av det de har till andra och när LP-verksamheten besökte deras kyrka bestämde de sig. Han blev regelbunden givare och låter autogirot dra pengarna varje månad. Det är enkelt och det blir alltid av att man skänker pengar. Han känner till LP-verksamheten ganska väl, men har inte själv varit praktiskt engagerad i arbete bland missbrukare. Jag tycker att det LP gör är viktigt. Det är hemskt när människor fastnar i olika sorters beroende och det är bra att det finns hjälp. Jag tycker att det är ett extra plus att LP har en kristen profil, för oavsett hur mycket det är värt att hjälpa en människa ifrån ett beroende, så är det ännu mer värt att de får lära känna Gud. Jag har förtroende för LPverksamheten, men skulle själv inte orka att jobba med sådant, så på ett sätt är jag väl lite passiv skulle man kunna säga. Men jag gör ju ändå något aktivt när jag ger, säger han. ULRIKA RAMSTRAND Alla ska få höra om Jesus Linda Lind från Burträsk i Västerbotten har i mer än tio år varit månadsgivare till TV Inter. Huvudorsaken är att jag vill att alla ska få höra om Jesus, säger hon. Linda Lind jobbar deltid som förskollärare och föder tillsammans med sin man upp grisar på bondgården. För Linda är det enkelt och smidigt att låta sin månatliga gåva dras via autogiro. Då slipper jag hålla reda på papper och det blir av att man ger, säger hon. Det var på Lappis för mer än tio år sedan som Linda lyssnade till någon som pratade om TV Inter. Då bestämde hon sig. Hon ville vara med och ge. Grundorsaken är ju att jag vill att alla ska få höra om Jesus. Sen litar jag på att pengarna som kommer in till TV Inter används på ett bra sätt. Det känns tryggt. Att vara med och bidra till mediemission tycker hon är bra. Ja, det är ju ett modernt sätt att nå ut via tv, man når många på en gång. Hon får regelbundet brev från TV Inter med information. Jag är nog lite dålig på att läsa de så noga, erkänner hon. Men ibland tar jag mig tid och läser lite mer ordentligt. ULRIKA RAMSTRAND Vi har ett ansvar att stödja Dan Hovskär, 41 år, från Falköping, är en av PMU:s många trogna givare som regelbundet ger en gåva till organisationen. Det var nog när jag flyttade hemifrån, för typ 20 år sedan, som jag började stödja PMU, berättar Dan. De allra flesta i Sverige har det bra, många lever i överflöd. Därför har vi ett ansvar att vara med och stödja dem som har det svårt. Varför stödjer du just PMU? Jag har ett förtroende för organisationen och vet att pengarna kommer fram. För mig som pingstvän finns det också en koppling mellan missionsarbetet i min församling och PMU. Jag vet också att pengarna gör stor skillnad för fattiga människor och för mig är det viktigt att pengarna både går till långsiktiga insatser och till katastrofarbete. Tsunamin är ett exempel på en katastrof som engagerade mig. För mig känns det viktigt att få rapporter tillbaka genom PMU:s tidning och brev om vad som händer med mina pengar. Detta är också något jag kan visa mina två barn så att de känner att vi är delaktiga och hjälper andra som har det svårt. MIKAEL STJERNBERG Pingst.se nr

10 VÄRLDEN Jag är kär i tv-kanalen! Hatice var en helt vanlig, turkisk, muslimsk, medelålders, frånskild tvåbarnsmor. Men i dag säger hon att hon är förvandlad. Jesus har förvandlat hennes liv, något hon tackar tv-kanalen Kanal Hayat för och i förlängningen alla dem som är med och stöder arbetet. Jag träffar Hatice en eftermiddag i en kyrka någonstans i Istanbul. Trots att hon får utstå mycket hån och anklagelser från sin omgivning, för att hon i dag följer Jesus, kan ingen hindra henne från att berätta vad Han gjort för henne. Allting började den dagen hon råkade få in Ibra-stödda Kanal Hayats program på teven. Det var Isik Abla som pratade, minns hon. Jag fick en väldigt positiv känsla av att lyssna på henne. Jag hade aldrig hört talas om det hon berättade om, att Jesus var Frälsaren. För Hatice var det Koranen som gällde, och bön fem gånger om dagen, och fasta en gång om året. Men trots att jag följde allt inom min tro, så påverkade det inte mitt liv i någon positiv riktning. Jag hade många dåliga beteenden, exempelvis var jag ständigt ilsken och upprorisk. Hatice beskriver mötet med orden från teven, som att hjärtat fattade eld. Efter att bara ha sett några program, kom hon till tro. Jag bestämde mig, i mitt eget hem. Det var så häftigt, jag kunde inte ens stå still av glädjen, och ville genast berätta det för andra. Ringde tv-kanalen Hon ringde till Kanal Hayat och bad att få träffa någon som kunde berätta mer om Jesus. En kristen kvinna, som bodde i närheten av Hatice, fick uppdraget att kontakta henne. Hatice var full av förväntan inför mötet med den första kristna människan i sitt liv. Natten innan besöket, hade Hatice en dröm. Hon mötte en kvinna som bar på en bok. Det här är Sanningens bok sade kvinnan, och gav Hatice en röd bra tv. Hatice kom till tro genom att titta på de kristna tv-programmen i Kanal Hayat, som bland andra stöds av Ibra. FOTO: MARIA LEVANDER bok, som det stod Evangeliet på. Det som du lär dig från denna bok, ska du berätta för andra om. När kvinnan, från Kanal Hayat, kom hem till mig dagen därpå, tog hon upp en bok ur sin handväska. En röd, med texten Evangeliet på! Den såg exakt ut som boken i min dröm, jag var helt chockad. Stora saker hände Hatice pratar intensivt, nästan utan uppehåll, som för att hinna berätta så mycket som möjligt på kort tid. När jag började tro på Jesus, började stora saker hända i mitt liv. Mitt inre mjukades upp, av en kärlek som jag aldrig tidigare hade upplevt. Plötsligt kände jag kärlek till de personer som jag förut hade önskat illa, och hatat. Världen blev liksom vackrare FAKTA Kanal Hayat c Kanal Hayat är en turkisk kristen tv-kanal, som bland andra Ibra och Ljus i Öster från Sverige står bakom. Kanalen sänder dygnet runt, sedan mars omkring mig. Det kändes som om världen höll på att skapas just då, som om allt var nytt! Men en stor sorg för Hatice är de negativa reaktionerna hon har fått från vänner, grannar, och framför allt, från sin egen familj. Hennes ex-make är mycket aggressiv, hennes mamma och syskon, som kallar henne det mycket nedlåtande uttrycket kafir (otrogen), anser att hon har skämt ut hela släkten. Men jag har bestämt, att vad som än händer ska jag följa Jesus, ända in i döden, om det skulle krävas. Det är jobbigt, och jag blir ledsen när folk tar avstånd ifrån mig på grund av tron. Men jag föredrar ändå tron, eftersom den ger mig en sådan stor glädje. Under vårt samtal återkommer Hatice ständigt till hur mycket Kanal Hayat betyder för henne. c Isik Abla leder ett dagligt program där hon talar om vardagsämnen från en kristen synvinkel. Jag är kär i kanalen! Jag skulle fortfarande vara i dödsskuggan utan denna kanal. Den blev min väg att hitta sanningen. Annars hade jag fortfarande varit på fel väg. Berätta för andra Uppmaningen Hatice fick i drömmen; Det som du lär dig från denna bok, ska du berätta för andra om. har känts helt naturlig för henne. Hon bjöd hem väninnor som hon tittade på tv-programmen tillsammans med. När Hatice kom till tro (för två år sen) fanns det ingen församling i hennes stad och den enda kristna hon kände var Kanal Hayat -kvinnan. Varje dag bad Hatice till Gud att det skulle bildas en församling där. I dag finns det tio troende personer i staden och en husförsamlingsgrupp har nyss bildats! Hälften av dem har kommit till tro genom Kanal Hayats program. Jag är kär i kanalen! utbrister Hatice, som ser på Kanal Hayat varje dag. Den blev min väg till att hitta sanningen, och jag får stöd och undervisning tack vare den. Maria Levander 10 Pingst.se nr

11 Bilden är borttagen för att undvika spridning av deltagarnas identitet. Nya kontakter. Deltagarna i konferensen i Turkiet. Omkring hälften av dem var mellan 20 och 30 år. FOTO: MARIA LEVANDER De satsar på arabvärlden I oktober hölls en konferens i Turkiet, arrangerat av Aktion Ibrahim (nätverket för Pingsts partner i Mellanöstern/Nordafrika), med deltagare från Skandinavien och nio arabländer. Syftet med konferensen var att mobilisera en ny generation för ett engagemang för arabvärlden och att stärka gemenskapen mellan medarbetare i olika länder i regionen och i Sverige, säger Fredrik Bengtson, samordnare för Aktion Ibrahim. Drygt 130 personer, ungefär hälften från Skandinavien hälften från arabvärlden, var samlade för gemenskap och seminarier. Runt 50 procent av deltagarna var unga, i årsåldern. Vi upplevde redan i fjol att vi skulle fokusera på den nya generationen i år, berättar Fredrik Bengtson. Nu, efter den arabiska våren, inser jag ännu mer att det är nödvändigt att inte missa de unga, såväl i Mellanöstern/ Nordafrika som i Sverige. De har en avgörande betydelse för att påverka sina länder i den tid vi lever i nu. Troende i revolutionen Två stora ämnen som behandlades under veckan var de troendes roll i samhället under och efter revolutionerna som sveper fram i hela arabvärlden, och hur arbetet kan bli mer inriktat på att träna lärjungar. Många av partnerna kunde dela med sig av fina exempel på hur de jobbar och de Röster från konferensen Den här konferensen fick mig att tro på att Gud har en plan för mitt liv. Jag har fått en större tro både på mig själv och på att Gud kan verka genom mig! Det är en sån styrka att inse att jag inte är ensam, utan att det finns många bröder och systrar på andra ställen i världen som har samma vision som jag. Röst från Mellanöstern De varaktiga följderna i mitt liv i dagsläget är att jag fått många att be för och att jag fått kontakt med några via Facebook och mejl. Röst från Sverige Många unga, både araber och svenskar, upplevde en stark uppmuntran och bekräftelse. Jag tror Gud gjorde saker positiva resultat de ser. Gemenskapen var en viktig ingrediens under konferensveckan. Förutom alla informella möten och samtal var alla deltagare organiserade i små husförsamlingsgrupper som träffades varje förmiddag för att be och dela personliga glädjeämnen och bekymmer och diskutera olika frågor. Det finns många starka vänskapsband mellan personer, församlingar och organisationer sedan många år, och dessa fördjupas hela tiden, menar Fredrik Bengtson. Men det var roligt att se att så många nya unga människor fanns med och knöt starka band redan efter några dagar. Sista natten blev en riktig uppesittarnatt med många farvälkramar och Vi håller kontakten och ber för varann. Maria Levander Fotnot: Pelle Hörnmark har bloggat om konferensen här: do?menuid=35&oid=10562 i människors liv som kommer få stor betydelse för dem själva och många andra. Fredrik Bengtson, Aktion Ibrahims samordnare Konferensen var en vändpunkt för mig. Jag känner mig mer angelägen om att lyssna på vad Gud säger till mig. Röst från Nordafrika Pingst.se nr

12 VÄRLDEN Så fungerar Skolkassan Mission har alltid varit en huvuduppgift för den kristna församlingen och i 100 år har svenska pingstmissionärer verkat på olika håll. De har lämnat trygga och välkända förhållanden på hemmaplan för att sprida evangeliet och göra sociala insatser över hela världen. Missionärsbarnens situation har inte alltid varit med på agendan i missionsstrategin. Men allt eftersom åren gått har inte minst deras skolgång pockat på uppmärksamhet. Ett svar är Skolkassan. Lösningarna för missionärsbarnen har varierat under årens lopp och alla har vi väl läst eller hört gamla missionärsbarns bittra berättelser om hur de fått konkurrera med den stora Kallelsen och förlorat. I dag finns missionärsbarnens situation i allra högsta grad med som en faktor när missionärer sänds ut från pingstförsamlingarna. Det betyder dock inte att allt är optimalt ordnat. Men det vi har lärt oss genom åren är vikten av att barnen har närhet till sina föräldrar, säger Helen Ajdert, som administrerar Skolkassan på Pingst Internationellt. Dyr skolgång Svensk lag föreskriver nioårig skolplikt för alla barn i grundskoleåldern. Men den skolpeng som följer alla barn som väljer skola fritt inom Sverige, följer inte med missionärsbarnen utomlands. Därför blir skolgången ofta en dyr historia som en eller ett par missionärslöner knappast räcker till. Därför finns Skolkassan. Den bildades i slutet av 70-talet och medlen samlas in bland de församlingar som sänder ut eller deltar i underhåll för missionärsfamiljer med barn i skolpliktig ålder. Under många år drev svenska pingstmissionen egna internatskolor i flera missionsländer. Där samlades barnen från hela landet och ibland också från andra länder i regionen. Det innebar stora avstånd till föräldrarna och begränsad tid att leva tillsammans som familj. Numera är samtliga skolor i svenska pingströrelsens regi nedlagda. Globaliseringen har medfört att tillgången till andra alternativ har ökat. Tack vare internet är det nu också möjligt delta i distansstudier som följer den svenska skolplanen från årskurs sex. Församling söker bidrag I grunden är det förstås föräldrarnas ansvar att se till att barnen får nödvändig skolutbildning. Men för att det ska vara möjligt och för att familjer inte ska behöva avstå missionstjänst av den anledningen kan utsändande församling söka bidrag för barnens skolgång, vilket alternativ man än väljer och utifrån Skolkassans egna riktlinjer. FAKTA Skolkassan c Skolkassan inrättades i slutet av 1970-talet på initiativ av Åke Boberg och Martin Tornell, som i ett upprop till landets pingstförsamlingar uppmärksammade frågan om missionärsbarnens skolgång. c Innan Skolkassans tillkomst var det upp till missionärsfamiljen själv att tillsammans med sin församling lösa ekonomin runt barnens skolgång på bästa sätt. c Filadelfiaförsamlingen i Stockholm ansvarade För närvarande uppgår bidraget till faktiska kostnader upp till max kronor per läsår och barn och man söker för ett år i taget, säger Helen Ajdert. Det är avsett för skolavgifter, läromedel eller bidrag för privat handledare där tillgång till skola saknas. Ibland väljer familjen dyrare alternativ där bidraget inte täcker kostnaderna men då får man räkna med att stå för mellanskillnaden själva. Utsända av församling Det är alltså den utsändande församlingen som söker bidraget och villkoret för varje missionärsfamilj är alltså att de är utsända av en svensk pingstförsamling. Skolkassan finansieras genom en solidarisk, men frivillig, avgift som är relaterad till antalet församlingsmedlemmar. Hur hög den ska vara beslutas av skolkommittén och är beroende av hur många familjer med skolbarn det handlar om. Det varierar ju från tid till annan. Helen Ajdert betonar också att om bidraget ska betalas ut med 100 procent så förutsätter det att alla församlingar som delar underhållet för en familj också är med och betalar till skolkassan. I annat fall reduceras bidraget med motsvarande procent. Bidrag även utan underhåll Ibland händer det också att missionärer reser ut utan att ha fullt underhåll från församlingar här hemma. I sådana fall kan bidrag beviljas, men först efter samtal med skolkommittén. För att det ska vara möjligt att få del av Skolkassebidraget krävs att församlingen varit med och betalat till kassan i minst ett år före missionsperiodens början. När skolkassan fördelar bidragen prioriteras de familjer som har barn i grundskoleåldern, det vill säga årskurs 0 9. Trots att det kan kännas byråkratiskt och formellt med regelverk och kommittébeslut handlar alltihop om trygghet för såväl barn som föräldrar i missionens tjänst. Skolan är viktig för alla, så också familjerelationer. Därför är det viktigt att vi hjälps åt att få det att fungera för våra missionärsfamiljer på bästa sätt, säger Helen Ajdert och tillägger: Barnen väljer ju inte det här livet. Att se till deras bästa är därför livsviktigt. Kerstin Klason för Skolkassan fram till 2002, då Pingst Internationellt tog över förvaltningen. c Skolkassan leds idag av en kommitté bestående av verksamhetsansvarige för Pingst Internationellt, personalhandläggare och administratör för Skolkassan inom Pingst Internationellt. c Bland pingströrelsen missionärer finns just nu 17 familjer med sammanlagt 45 skolbarn i tjänst utomlands. 12 Pingst.se nr

13 engelska på skolan. David, Veronica, Emelie och Victoria Frankner går i amerikansk internationell skola i S:t Petersburg. Foto: privat Självklart att barnen ska bo hemma Barnens skolgång var viktigt för oss när vi planerade för missionstjänst. Och att de skulle bo hemma hos oss var självklart. Det säger Anneli och Andreas Frankner som sedan en tid tillbaka är verksamma som missionärer i Ryssland. Familjen bor i mångmiljonstaden S:t Petersburg och arbetar med församlingsplantering utifrån sin hemförsamling United i Malmö, där Andreas också är pastor. Familjen har fyra barn, alla i skolåldern: Victoria 15, Emelie 12, Veronica 10 och så lillebror David, 7 år. Både Andreas och Anneli är aktiva i församlingsarbetet och arbetar tillsammans med träning av lokala ledare och pastorer. Var frågan om barnens skolgång en viktig faktor när ni övervägde missionstjänst? Vi har varit ute i mission tidigare, då utan barn i skolåldern. Nu var det viktigt att få en bra lösning för barnen. Var det viktigt för er att barnen skulle bo hemma? Väldigt viktigt. Internat är inget alternativ för oss. Vilka alternativ fanns för er? Rysk skola eller hemundervisning var inget som passade vår situation speciellt bra. Det finns ingen svensk skola i S:t Petersburg. Vår äldsta dotter skulle kunna gå den internetbaserade skolan Sofia distans, men vi valde att sätta barnen i en amerikansk internationell kristen skola. Vad avgjorde valet av skola/ skolform? Vi besökte skolan, samtalade med både rektor, lärare, elever och föräldrar och gillade vad vi såg och hörde. När vi sedan visste att vi kunde få ekonomiskt stöd genom Pingst skolkassa beslutade vi oss för den skolan. Har det fungerat bra? Skolan har fungerat bra, men det har inte varit lätt. Rektorn och lärarna är vana vid att hjälpa missionärsbarn från länder där engelska är andra eller tredje språk att anpassa sig. Vi har fått mycket stöd, förståelse och uppmuntran från skolan när det har varit jobbigt för barnen att finna sig tillrätta med nytt språk, ny miljö, ny pedagogik och disciplin. När barnen själva ska beskriva sin skola och skillnaderna jämfört med skolan i Sverige så är det framför allt läxorna de tar upp. Läxläsningen ockuperar det mesta av deras lediga tid efter skolan och även helgerna får tas i anspråk. Något direkt umgänge med kompisar från skolan blir det därför inte tid till. Men att ha skolkamrater från hela världen, lära känna deras länder och kultur hör till det mest positiva med skolan. All undervisning, och all övrig konversation på skolan, sker på engelska och det är en ganska hög tröskel just nu, men kommer förstås alltid att vara en stor tillgång när det är dags att ta vuxna kliv ut i en alltmer internationaliserad framtid. Kerstin Klason Pingst.se nr

14 VÄRLDEN nytt hopp. Furaha Mwamayyuyu i DR Kongo och hennes familj har fått hjälp genom ett mikrokreditsprojekt, som stöds av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och PMU. FOTO: SARA ERLANDSSON Nu kan Furaha försörja sin familj PMU:s insamling till Kongo fortsätter. Innan året är slut behövs fem miljoner kronor för att bland annat kunna fortsätta stödja nutritionsprogrammet och arbetet med sexuellt utsatta kvinnor i östra DR Kongo. Hittills har 4,2 miljoner kronor kommit in. Furaha är en av dem som fått stöd av programmet. Furaha Mwamayyuyu och hennes man har nio barn. Furaha sökte upp nutritionscentret vid Kalagane när ett av hennes barn blivit sjuk av undernäring. När barnet hade återhämtat sig och det var dags att återvända hem fanns inte pengar att köpa mat för. Man hade inte heller råd att betala barnens skolavgifter. Fick en get Vid nutritionscentret beslöt personalen att familjen skulle få ta del av ett mikrokreditsprojekt som stöds av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och PMU. Detta var för fyra år sedan då familjen fick en get och stöd till sitt lilla jordbruk. Sedan dess har man totalt kunna sälja sex killingar. Intäkterna från killingarna har hjälpt familjen att betala skolavgifter och sjukvårdskostnader. Fotnot: Läs mer om insamlingen till Kongo på 14 Pingst.se nr

15 Julkonserter för barn i världen Nu under december arrangerar de flesta pingstförsamlingar någon form av julkonsert. På senare år har det hos många blivit en tradition att låta kollekten vid dessa konserter gå till PMU och pingstförsamlingarnas gemensamma julkampanj Barnens rätt. Förra året gav Barnens rätt-kampanjen nästan tre miljoner kronor där privatpersoner, församlingar och second hand-butiker drog sitt strå till stacken genom olika satsningar. Sudan och skolbyggnation stod då i fokus. I år uppmärksammas romernas situation i Serbien. Det är oklart hur många romer som bor i Serbien. En uppskattning är att mellan en halv och en miljon finns i landet. Många av dem bor i landet utan att vara registrerade. PMU:s partner på plats, organisationen Bread of Life, arbetar bland annat för att romerna ska få utbildning, känna sig tryggare i samhället och kunna tillgodose sina rättigheter. Många initiativ togs förra året för att vara med i insamlingen. I år är det likadant. Under första adventshelgen lät ett stort antal second hand-butiker sin dagskassa gå till Barnens rätt. Vid julkonserterna Klingande julkort Naddja i årets skolpaket Varje år ger PMU ut ett skolpaket som genom reportage, film och kreativa uttryck vill öka barns nyfikenhet på sin omvärld. Materialet vill även ge barn konkreta redskap till att själva skönsång. Dynamic är en à cappellagrupp på fem personer som startade på Musikhögskolan i Stockholm I dag är Dynamic en av Sveriges bästa vokalgrupper. I år gör de sommanlagt nio julkonserter för PMU. behövande. Romsk pojke i illegal bosättning i Serbien. Foto: Therése N. Jonsson i Pingst Jönköping låter man kollekten vid konserterna gå till samma insamling. Under början av den här månaden gjorde sångaren Mikael Järlestrand en julkonsertturné i sex kyrkor då han bli världsförbättrare på lokal såväl som global nivå. Skolpaketet riktar sig till barn i mellanstadieåldern och kan användas i kyrkans barngrupper och samtidigt samlade in pengar till Barnens rätt. Även vokalgruppen Dynamic ger konserter med PMU under den här månaden, sammanlagt nio stycken. De som nu återstår är den 16 december i Missionskyrkan i Bankeryd, den rutinerad. Mikael Järlestrand är en välkänd sångare i kristna sammanhang. I början av december gjorde han sex konserter för PMU. i skolans undervisning. Årets skolpaket innehåller tidningen Kompis, en affisch, en lärarhandledning och en kortare film. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn samma rättighe- 17 december i Korskyrkan i Borås och den 18 december i Pingstkyrkan i Skövde. Mikael Stjernberg Fotnot: Besök för mer information. ter. Men alla barn får inte samma möjligheter.årets skolpaket berättar om romer i Serbien och då speciellt om Naddja som är tio år. Fotnot: Beställ skolpaketet på och se filmen om Naddja på www. pmu.se/film Pingst.se nr

16 REPORTAGE Tack vare barnen vet alla var Pingstkyrkan finns Församlingen har växt från 7 till 25 medlemmar sedan barnarbetet tog fart, och varenda unge i småländska Ekenässjön vet numera var Pingstkyrkan ligger. För att inte tala om kommunchef, rektor och bibliotekarie. När jag svänger in på parkeringen utanför kyrkan en gråmulen tisdagsmorgon ser jag Iréne Jonsson stå i dörren med famnen full av färgglada ballonger. Titta vilket fint mottagande du får! säger hon glatt och slår ut med armarna i en stor kram. Nu var förstås inte ballongerna avsedda för journalistbesöket utan för alla dagbarnvårdare och deras barn som kommer till kyrkan senare i dag för att få en teaterföreställning med Iréne och dockan Elmer. Dockan som har blivit så verklig för barnen att en av småttingarna en gång puttade på sin mamma när de mötte Iréne i affären och viskade: Kan inte du fråga om Elmer och jag kan få leka nån dag? Kärlek och värme Den öppna famnen, kärleken och värmen, är typisk för Ekenässjön, säger Iréne själv. Hon kom hit för fem år sedan efter en klar och tydlig ingivelse som drabbade både henne och hennes man: det är i Ekenässjön vi ska vara! Iréne som är förskollärare i botten hade studerat vidare på musikskolan ITM, gått en distansbibelskola och kände tydligt att hon ville jobba i en församling. Så hon ställde frågan helt resolut till Pingstkyrkan i Ekenässjön. Det visade sig att de hade bett i 20 år om en ung familj som ville flytta dit och skapa nytt liv i kyrkan genom att dra igång en barnverksamhet. Sju pensionärer anställde Iréne rakt av. Du vet, de var i årsåldern då, riktiga pingstvänner och helt underbara människor! De anställde mig på 20 procent och jag körde i 120. Vi ville ju plantera en ny församling, och då krävs det jobb! Iréne började med att ge sig rakt in i skolvärlden genom sin äldsta dotter som då var sju år och den första barngrupp som startades riktades till hennes åldersgrupp, barn i förskoleklass, 1:an och 2:an. Att folk kom var helt och hållet hennes förtjänst. När vi började med Draget kom 25 barn och det var hela hennes klass! berättar Iréne. Steg för steg fortsatte Iréne att bygga upp ett nätverk av strategiska kontakter, allt ifrån rektorn och fotbollsföreningens ordförande till kommunchefen. Sådana som man kan jobba ihop med och få genomslagskraft på ett annat sätt, förklarar hon. Iréne hade en genomtänkt strategi. När jag tog de här kontakterna då var jag Iréne, mamma i samhället. Kör man med raka kort blir det oftast inga konflikter. Och när det handlar om vår egen verksamhet i kyrkan, då ska vi aldrig tveka. Hon frågade efter skolans behov, vilka ämnen och teman de jobbade med och om hon, som anställd i Pingstkyrkan, kunde hjälpa till på något vis. Första gången barnen kom från skolan till kyrkan var Iréne väldigt tydlig med varudeklarationen. Hon tänkte inte prata om Gud eller Jesus, däremot om mobbning och alla människors lika värde. Nu handlar det om Jesus Men när skolan frågade om de fick komma hit och ha en påsksamling var jag lika tydlig; nu handlar det om Jesus. Kör man med raka kort blir det oftast inga konflikter. Och när det handlar om vår egen verksamhet i kyrkan, då ska vi aldrig tveka, säger Iréne. Just den uppdelningen har blivit väldigt tydlig, Pingstkyrkan Ekenässjön har sin egen verksamhet för barn och familjer, men man är också engagerad i samhället genom exempelvis teaterprojekt och events, bland annat vid skolupptakt och skolavslutning. De tre första åren var vi ute hur mycket som helst. Vi syntes på julmarknader och happenings, spelade drama med barnen på stan och gjorde allt för att synas och bli ett namn. Nu har det blivit mindre av det eftersom vi har så mycket egen verksamhet, säger Iréne. Och då menar hon inte verksamhet i vanlig bemärkelse. Församlingen har till exempel sällan vanliga gudstjänster utan samlas i c 16 Pingst.se nr