NORSGATAN CAFÉERNAS GATA HISTORIK OCH BAKGRUND

Transkript

1 NORSGATAN CAFÉERNAS GATA HISTORIK OCH BAKGRUND Carl Ohlsson huset sett från norra brofästet. Norsgatan till höger och vänster framför huset. Foto: Sandback Karl Johansson Leksands lokalhistoriska arkiv 08

2 HISTORIK OCH BAKGRUND 2 Noret som bynamn finns i skriftliga dokument från talet, 1539 fanns det tre skattebetalande bönder i Noret. År 1826 fanns det 44 gårdar registrerade i Noret. Efterhand växte bebyggelsen mer och mer och Leksands Noret blev ett begrepp för turismen och affärsidkare. Den första lanthandeln t ex etablerades redan 1855, av F.A. Samuelsson från Hedemora,16 år gammal. En tvistefråga som behandlades under perioden , var bl a gatubelysning och gatubeläggning efter Norsgatan. Vid sekelskiftet 1800/1900- talet, blommade caféverksamheterna ut på ett speciellt sätt i Noret. Det talas om att det i var och varannan gård fanns ett café, 17 stycken bara i centrala Noret. Caférna var en naturlig del i vardagslivet då man t ex på söndagarna efter högmässan i kyrkan träffades över en kopp kaffe. Den naturliga samlingspunkten var annars kring majstångsplatsen vid Färjbacken. Med järnvägens tillkomst under talet förändrades mycket under en kort period. Kommunikationerna förbättrades, som vid postgång och vid frakt av gods och varor. Med järnvägen och tågen ökade också besöken av turister. Hotell, pensionat och värdshus byggdes. Leksands-Noret blev en turistort som bidrog till samhällets utbyggnad och förändring. Samtidigt innebar järnvägens tillkomst att ångbåtstrafiken och forkörningen minskade betydligt. Samma år som nya bron byggdes 1925, så namngavs de olika kvarteren i Leksands- Noret, som har kvar sina benämningar än i dag. Under senare hälften av talet började bilismen påverka samhällets utformning. För Leksands del uppfördes 1929 en för den tiden modern bensinstation. Drosktrafiken utvecklades och kraven på bättre och säkrare gator i centrala Noret blev aktuella. Man behövde inte gå många steg mellan de olika affärerna, eftersom Norsgatan i Leksand var en affärsgata där man flanerade, och kunde handla i affärer som hade ett brett sortiment av varor, men framförallt väldigt många caféer. Det var caféet man besökte för en gemytlig stund med hembakt bröd, ibland tog man till vara och utvecklade nya affärskontakter. Utifrån den tidens informationsflöde uppdaterade man sig och fick på köpet även lite skvaller. I dag finns ett café kvar på Norsgatan och det är Gårdscaféet, som etablerades (se nr 7) Dessförinnan var det i många årtionden tomt efter Norsgatan med inrättningar som sålde kaffe i cafémiljö. Siljans café som också fanns på Norsgatan tidigare har överlevt alla andra och finns i dag vid Sparbanksgatan 5 vid torget. Konditori Siljan etablerade sig Den lokal som används i dag stod färdig Ägare av Siljans konditori är i dag Jakob Stormats. Caféet är ett familjeföretag som lever vidare i tredje generation. Leksand 08 Arkivföreståndare Leksands kommun

3 CAFÉER PÅ NORSGATAN FRÅN JÄRNVÄGEN ÖSTER IFRÅN Emma Lundbergs café. Hallmans Carl Carlssons fastighet, som låg mitt emot nuvarande fastigheten Leksandia. Cafét drevs ensam av Emma Lundberg. Hon bakade själv sitt bröd och tog sina dagliga promenader, ca 100 meter upp på efter Norsgatan, till mejeriet för att köpa mjölk och grädde. En specialitet som hon sålde var goda lakritsstänger. 2. Café Rasta, flyttade in samma fastighet efter Emmas bortgång. Den verksamheten ansvarade två systrar, Stina Modig och Ingeborg Backman för. Stina och Daniel Modig köpte rörelsen Café Rasta upphörde Café - okänt namn, som fanns i hörnet Norsgatan-Bryggarbacken. 4. Anders Gudmundson från Falun startade 1887 ett bageri med kaffeservering på samma plats som Mejeribyggnaden finns i dag. 5. Ullas Café. När Mejeriet byggdes 1914 blev en liten timrad stuga kvar på tomten, som benämndes Ullas café, efter ägaren Ulla Nyberg. Det var ett s k forcafé för kuskar från Leksandsbyarna, som levererade mjölk till mejeriet. Det var ett pyttelitet café där man kom direkt in i köket, som också var serveringslokal. Innan rörelsen upphörde och byggnaden revs, under talet, så hette det Mejericaféet. 6. Dalmans café. På granntomten intill Mejericaféet uppfördes 1932 en byggnad, som kom att användas till Konditoricafé av Anders Dalman från Vargnäs, som kallades för Dalmans. Rörelsen övertogs senare av två systrar Söderström från Västerås. 7. Kindahls café. Lite längre upp på Norsgatan mitt emot Z- torget etablerade Bror Kindahl ett bageri med en serveringslokal i samma fastighet som dagens Gårdscafé. Bageriet fanns i ett av gårdshusen. Enbart caféet flyttade efter några år över till fastigheten på andra sidan Norsgatan. Bror Kindahl kom till Leksand 1908 och var bagare hos Anders Gudmundson och senare vid Gästviaregården, som kallades för Leksands Hembageri, nuvarande Gästis. Därefter öppnade han egen verksamhet. Efter Bror Kindahls bortgång övertogs bagerirörelsen av Gunnar Boberg som tidigare under många år varit bagare hos Bror Kindahl.

4 4 8. Lilla Gudmundsons café var en rörelse som Efraim Gudmundson öppnade Han hade tidigare varit bagargesäll hos Anders Gudmundson (se nr 4). Caféet låg i kvarteret Haggas, i samma fastighet som nuvarande Leksands Pub & Bistro, (Norsgatan 21). Caféet övertogs senare av sonen Georg gift med Ruth Gudmundson och kallades då för Leksandsbaren. 9. Lång Gretas café. Inom samma fastighet fanns vid sekelskiftet och några år in på talet ett café med mjölkförsäljning, som drevs av Lång Greta från Åkerö flyttade rörelsen in i en av grannfastigheterna. 10. Stora Gudmundson café. Anders Gudmundson flyttade sin rörelse från mejeriets tomt i slutet av talet (se nr 4) och köpte 1897 envåningsbyggnaden vid majstångsplatsen av läderhandlaren Kruse byggde Anders på huset en och en halv våning. Caféet kallades Stora Gudmundson och var ett café med en brödbutik inrymd i samma lokal österut, nuvarande Carl Ohlsons klädaffär. Bageriet som fanns i ett gårdshus revs när kiosken Mitti byggdes. Caféet stängdes sedan i början på talet. Under slutet av talet revs uthuslängan bakom Carl Ohlsons efter Tällbergsvägen (i dag Leksandsvägen). Apotekshuset byggdes sedan upp på samma plats. 11. Trädgårdsvillans konditoriservering hade sin lokal vid Udden. Till höger vid slänten låg Trädgårdsvillans lokaler, där Solvändan i dag börjar och leder ner till älven. På udden mot älven fanns en blomstrande anläggning runt en damm med fontän. I början av talet fanns det också rum i byggnaden för resande som kallades Centrumrummen. Från april 1919 tog Stormats Axel Olsson med fru Stina över verksamheten (se nr 12) och drev den som café, bageri och matservering. Pensionatet drevs fram till Det tak för uteserveringen som finns kvar i dag på tegelstenspelare, byggdes Innan dess, under talet användes en markis på rörstativ. Trädgårdsvillan revs Konditori Siljan. Paret Stormats lämnade efterhand Trädgårdsvillan och från 1951 höll man till i Brömsgårdarna, hörnet Norsgatan- Sparbanksgatan, för att ägna sig åt Konditori Siljan.1967 flyttade man till en ny fastighet vid torget som används idag. Under några år tillbaka under sommarmånaderna, brukar Siljans konditori Trädgårdsvillan som lunchbar och cafe. Ägare av Siljans konditori är Jakob Stormats. Caféet är ett familjeföretag som lever vidare.

5 5 13. Stina Larssons, drev tillsammans med sin syster Amanda, från 1911 hembageri och café i grannfastigheten västerut efter Trädgårdsvillan på samma sida. Stina gifte sig senare med Axel Stormats och flyttade in i Trädgårdsvillan. 14. Persflickornas café fanns i Brömsgårdarna. Rikstelefonväxel fanns också där under åren och installerades i Persflickornas café. Växeln sköttes jämsides med caféet som fanns i västra gårdslängan mot Norsgatan. Efter några år övertogs kaféet av Mases Maria Olsson. Cafét såldes sedan till familjen Lundgren och efter utbyggnad kallades det för Konditori Regina, som på talet bytte namn till Konditori Siljan vilket övertogs av Stina och Axel Stormats (se nr 12) 15. Söderlunds Konditori och café, senare Gudmundsons café. Det var inrymt i Söderlundska fastigheten granne med Hemslöjden. Viktor Jephson startade rörelsen i början på talet, han hade tidigare varit konditor på Gästgivaregården Gästis. Cafét övertogs sedan av Sven Gudmundson, son till Anders Gudmundson.(se nr 4 ) Sommartid hade man även servering i trädgården. Vad kostade det att dricka kaffe på café i Leksand i början på talet? Erik Olsson från Åkerö berättar (1976) att kaffet kostade 5 öre och en bulle 2 öre, ville man ha ett wienerbröd kostade det 4 öre. Man undrar om det blev något över för caféägaren, inte mycket kanske men förutsättningarna var nog helt andra än dagens affärsverksamhet. ÖVRIGA CAFÉER UTSPRIDDA I NORET Inga uppgifter om årtal eller tidsperioder finns. 1. Café Döden, eller Bleck Saras som det också kallades, var ett smeknamn man använde, då det var två svartklädda systrar som drev rörelsen. Det låg i hörnet Hantverkargatan Faluvägen mitt emot Allans Sport. 2. Söderholms café, låg i fastigheten bredvid Allans Sport efter Hantverkgatan. 3. Café Livet, låg mitt emot Söderholms café efter Hantverkargatan.

6 4. Strömbergs café låg några hundra meter längre norrut efter Hantverkargatan. 5. Järnvägskaféet låg på Villagatan, i Jones Kalles hus mitt emot järnvägsstationen.i dag finns det hyreshus där Kafé Rasta, köptes av Stina Modig och Ingeborg Backman för 600 kr och hade sin lokal i en fastighet där Noretgårdens restaurang i dag håller till. 7. Kaffestugan i hörnet Parkgatan- Fiskgatan. Där fanns det även spelapparater. 8. Persgårdens café efter Hjortnäsvägen. 9. Olhansgårdens café efter Hjortnäsvägen Sammanlagt fanns det, från och till under en lång period, 24 st caféinrättningar i Leksands Noret. Caféerna fyllde en viktig social funktion, med träffsäkra mötesplatser. Det var människor i olika sociala ställningar som tog med sig intryck från möten på sin färd, till sina gårdar och näringar. Det var även ett värdefullt avbrott från de vardagliga bestyren med hårt arbete att få sätta sig ner på något av caféerna för en stunds återhämtning. Leksand 08 Arkivföreståndare Leksands kommun Källmaterial: Utdrag och faktahämtning ur en skrift med benämning: Bebyggelse i Leksands Noret av Roland Andersson, Lokalhistoriska arkivet Leksand. Axplock ur text och rubriksättning från en tidningsartikel i Falu-Kuriren 1976 av Sven Svenerman. Uppdatering av texten angående bebyggelsereferenser mm. Text, fotomontage och repro 08

7 7 Siljans konditori med eget bageri Sparbanksgatan 5 (Foto Alf D Blomquist) Norsgatan vid Majstångsplatsen Norsgatan vid Carl Ohlssons Österut Bakom fönstren till vänster i bottenvåningen fanns stora Gudmundssons café. Fotomontage och Layout Alf D Blomquist 08 Nya Leksandsbron 1925 Carl Ohlsson-huset och Norsgatan i bakgrunden. I bottenvåningen till höger var Gudmundssons cafe. Bageriet fanns på baksidan av huset. Gårdscafét med uteserveringen österut. (Foto Alf D Blomquist)

8 8 Foto och fotomontage: Gårdscafét. Tidigare Kindahls café, nr 7 Glasögonaffären. Tidigare stora Gudmundssons café, nr 10 Siljans konditoris tidigare lokal innan flytten till Sparbanksgatan 5, nr 12 Leksands Pub o Bistro. Tidigare lilla Gudmundssons café, nr 8 Huset som tidigare inrymde café livet, nr 3 Längst bort Frälsningsarméns lokal

9 9 Sportskadekliniken i bottenvåningen Tidigare Persflickornas café, nr 14 Gamla Mejeribyggnaden sett från gården Äldre foto av mejeriet i originaluppförande Mejeribyggnaden från På samma plats fanns tidigare Anders Gudmundssons café och bageri, nr 4 Framför den gula tegelväggen till höger fanns Ullas café, nr 5 Foto och fotomontage: Söderlundska huset, där Sven Gudmundsson tidigare hade café, nr 15