Sierra Leone och Botswana-

Transkript

1 Växjö Universitet Institutionen för samhällsvetenskap Sierra Leone och Botswana- Hur kan ett land nå demokrati och ekonomisk tillväxt? G3-uppsats i statsvetenskap HT 2007 Sara Holmqvist Handledare: Emil Uddhammar 1

2 Abstract Sierra Leone is a very poor country in Africa. Botswana is another country, that has a similar history and the same deposit; diamonds. Botswana has reached economic growth and democracy and Sierra Leone has not. The purpose with this study is to explain why Botswana is more democratic and has reached a better result economic than Sierra Leone. The questions in this study are: What explains the democratic and the economic results in Sierra Leone and Botswana? * Dahl s institutions that furthers a polyarchy? * Gunnarsson s and Rojas institutional explanations? * Diamond s and Morlino s rule of law? * Other explanations or a combination of the above-mentioned explanations? The method that has been used in this study is a comparative case study with a qualitative contents analysis. The result is that it s hard to say that one explanation is the right one. It s more likely a combination of multiple factors that furthers democracy and economic development. Not just one combination is the right one, but the institutional explanation about the autonomy of the state is very important for the result. Keywords: Sierra Leone, Botswana, economy, democracy, development, diamonds Nyckelord: Sierra Leone, Botswana, ekonomi, demokrati, utveckling, diamanter 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Teori Analysmodell Dahl Gunnarsson och Rojas Diamond och Morlino Val av kriterier Min analysmodell, fig Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Tidigare forskning Metod och material Metod Metoddiskussion Material Resultatredovisning Sierra Leone, fig Tidigare historia Befolkning och turism Sociala förhållanden och utbildning Massmedier Arbetsmarknad Det politiska systemet Politiska partier Aktuell politik Rättsväsen Ekonomi Botswana, fig Tidigare historia Befolkning och turism 30 3

4 6.2.3 Sociala förhållanden och utbildning Massmedier Arbetsmarknad Det politiska systemet Politiska partier Aktuell politik Rättsväsen Ekonomi Sammanfattande analys, fig Jämförande analys Slutsats Referenser 44 4

5 1. Inledning Att studera varför ett land, som är mycket likt ett annat land, har utvecklats bättre demokratiskt och ekonomiskt är intressant. Finns det någon eller några faktorer som leder till framgång, och vilka är de i så fall? Sierra Leone är ett av världens fattigaste länder och befann sig år 2006 på 176: e, näst sista plats, i FN: s utvecklingsindex. Botswana befann sig samma år på plats Länderna har haft en liknande historia och samma fyndigheter, nämligen diamanter. Trots liknande utgångsläge har de båda länderna utvecklats olika; Botswana har lyckats mycket bättre både ekonomiskt och demokratiskt. Finns det några faktorer som kan förklara varför utfallen skiljer sig åt i de båda länderna så är det mycket välkommet här i världen. Det behövs ett recept på hur länderna ska nå ett lyckat utfall, frågan är bara om det finns. U-länderna har varit, och är fortfarande, hårt drabbade av bland annat brist på demokrati och dålig ekonomisk tillväxt. Ett steg i rätt riktning skulle vara att finna en modell som leder länderna på rätt väg. Finns det en modell med faktorer som ger länderna ett bättre utfall är det kanske möjligt att finna det i denna studie. Sierra Leone och Botswana har som sagt en liknande historia och samma fyndigheter men har utvecklats helt olika. Botswana har lyckats mycket bättre än Sierra Leone. Om det finns en modell med faktorer som förklarar utfallen och visar vad världens alla länder ska göra för att få utvecklingen att gå åt rätt håll, är det möjligt att finna den just här i jämförelsen mellan Sierra Leone och Botswana. Så, varför har Botswana fått ett annat, och bättre, utfall ekonomiskt och demokratiskt än vad Sierra Leone har? 1 /Sierra_Leone_2006.doc 5

6 2. Teori 2.1 Analysmodell Botswana har fått ett helt annat utfall demokratiskt och ekonomiskt än vad Sierra Leone har. Vad kan det då bero på? I tidigare forskning finner man flera demokrati- och ekonomiteoretiker med olika teorier. 2.2 Dahl En bok, av en demokratiteoretiker, som jag under mina tidigare studier läst är Demokratin och dess antagonister. Boken är skriven av Robert Dahl och fokuserar på demokratin i sig samtidigt som den hjälper till att klassificera dagens demokratier. Dahl använder sig av begreppet polyarki för att särskilja den moderna, representativa demokratin från politiska system av annat slag. Dahl anser att sju olika kriterier måste uppfyllas för att ett land ska kunna klassificeras som polyarki. 2 Det ska finnas valda befattningshavare som har kontrollen över myndigheternas politiska beslut. Det ska vara fria och opartiska val där de valda befattningshavarna utses regelbundet. I princip alla vuxna har rösträtt vid valen av befattningshavare, alltså allmän rösträtt ska råda. Dessa vuxna ska även ha rätt att kandidera till de offentligt valda befattningar som tillsätts i dessa val. Här kan dock åldersgränsen vara högre. Medborgarna i ett land ska ha yttrandefrihet, speciellt i politiska frågor, utan att riskera allvarliga straff. Detta kan inkludera kritik av makthavarna, regeringspolitiken, det rådande politiska, ekonomiska och sociala systemet samt den förhärskande ideologin. Det ska finnas alternativa informationskällor i landet, som medborgarna har rätt att söka. Dessa informationskällor är inte monopoliserade av regimen eller av någon annan grupp. Slutligen ska det även råda en församlingsfrihet. Medborgarna har rätt att bilda, och ansluta sig till, relativt oberoende föreningar och organisationer. Dessa kan exempelvis vara politiska partier och intressegrupper, som med fredliga metoder försöker påverka regimen, bland annat genom att konkurrera i val. Tillsammans klassas alltså dessa sju institutioner som polyarki. Det viktiga är i vilken utsträckning dessa institutioner verkligen förekommer. På så sätt kan man på ett ungefär 2 Dahl, 2005, s

7 rangordna länderna i världen. Denna rangordning kan i sin tur användas för att studera vilka omständigheter som befrämjar eller försvårar en utveckling mot polyarki. 3 Polyarkins institutioner är nödvändiga för demokrati i stor skala. 4 Dahls kriterier kommer att användas och testas i min studie. Kanske har Dahl rätt med sin teori, kanske har han inte det. Därför är det viktigt att även studera teorier från andra forskare. 2.3 Gunnarsson och Rojas Två andra teoretiker är Christer Gunnarsson och Mauricio Rojas. Med sin bok Tillväxt Stagnation Kaos försöker de förklara vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom polariseringen, de stora skillnaderna mellan u-länderna. Alla länder har inte samma förutsättningar och därför finns det ingen så kallad universalmedicin som kan lösa u-ländernas problem. Författarnas tes är att orsakerna till polariseringen är institutionella. Det som betecknas som institutioner är politiska, sociala, kulturella och rättsliga faktorer. Institutioner är detsamma som spelreglerna i ett samhälle eller, mer formellt uttryckt, de restriktioner som människor sätter upp för att ange formerna för mänskligt samarbete. 5 Gunnarsson och Rojas menar att det finns tre typer av ekonomier i världen; den dynamiska, den stagnerade och den kaotiska. I Afrika är den kaotiska ekonomin vanligast. Författarna koncentrerar sin analys på de institutioner som har betydelse för utvecklingen av en dynamisk marknadsekonomi. För att kunna dela in länderna i olika ekonomier så har indelningen baserats på tre förklaringsprinciper. Den första förklaringsprincipen kallas egalitarism. Den handlar om lika rättigheter och lika möjligheter. Lika rättigheter innebär att alla har rätt att få lika behandling inför lagen och att rättssystemet och myndigheterna inte får särbehandla någon, det är statens uppgift att se till. Rättssystemet måste även skydda människor från godtycklig maktutövning. Detta brukar innebära pålagor, tvång, från staten. Lika möjligheter handlar om frihet att kunna göra det man vill och även om fördelningen av resurser i samhället. En grundläggande förutsättning för ekonomisk tillväxt är att alla är lika inför lagen, men även att människor har lika möjligheter att utnyttja sina rättigheter. Saknar man ekonomiska tillgångar kan detta bli problematiskt. Då kan det vara relevant att staten ingriper och ändrar resursfördelningen genom att stärka och försvaga resurser. Brister i rättssystemet eller i resursfördelningen kan 3 Dahl, 2005, s Dahl, 2005, s North, 1993, Citerad i Gunnarsson och Rojas, s. 15 7

8 nästan alltid förknippas med svag ekonomisk tillväxt. 6 Författarna menar att en jämn fördelning inte handlar om vem som får mer eller mindre, utan syftar i stället på en relativt jämn fördelning av produktiva resurser och möjligheter. 7 Principerna om lika rättigheter och lika möjligheter kan komma i konflikt med varandra. Detta genom att lika rättigheter handlar om att statens ingripande och tvång inte är bra. Författarna anser dock att statens inblandning inte alltid leder till misslyckande utan det är avgörande vilken slags inblandning som staten ägnar sig åt. Det leder till den andra förklaringsprincipen, principen om statens autonomi. Staten måste kunna fatta och genomföra politiska beslut utan att låta sig hindras eller styras av enskilda särintressen. 8 Staten får dock inte detaljreglera eller plundra samhället. Statens främsta mål måste vara att sträva efter nationens långsiktiga ekonomiska tillväxt. Statens inblandning är alltså viktig, men det som är det väsentliga är vilken slags inblandning det handlar om. Det går inte att förespråka en så enkel lösning av ekonomiproblemen som att statens roll ska minimeras, då författarna anser att detta inte stämmer. 9 Problemet i många u- länder är att mäktiga särintressen får direkt inflytande. Detta ska staten förhindra, bland annat därför behövs dess inblandning. Författarna ställer sig frågan varför staten skulle ta på sig uppgiften att utveckla nationen i stället för att plundra samhället. Det är då viktigt att se till en kombination av högt förändringstryck och överhängande överlevnadshot. Upplever eliten ett överhängande överlevnadshot blir långsiktig ekonomisk tillväxt det enda sättet att överleva. Denna tillväxt kan bara åstadkommas genom genomgripande strukturreformer. Finns det inget hot mot eliten kan man förvänta sig plundring, eftersom det är det naturliga sättet att utöva makt. 10 Den tredje och sista förklaringsprincipen handlar och social och kulturell sammanhållning. Den kulturella sammanhållningen innebär att det finns informella institutioner, så som bland annat värderingar och normer, och organisationer som håller individerna samman. I en ekonomi som är dåligt integrerad kan de informella institutionerna uppstå i konflikt med varandra. I sådana samhällen saknas en kulturell sammanhållning. Författarna menar att det inte är säkert att ett samhälle fungerar bättre för att det innehåller bara en typ av kultur eller 6 Gunnarsson & Rojas, 2001, s Gunnarsson & Rojas, 2001, s Gunnarsson & Rojas, 2001, s Gunnarsson & Rojas, 2001, s Gunnarsson & Rojas, 2001, s. 25 8

9 etnisk grupp, men det kan vara en fördel. 11 Består ett land av flera olika etniska grupper måste det producera en överordnad nationell kultur som förenar nationens olika komponenter så att det kan fungera på ett sammanhållet sätt. Enligt författarna hotas alltid en sådan nation av etnisk splittring, men med tanke på mångfalden har den även en oerhörd tillväxtpotential. I Afrika kan man se hur vissa länder är splittrade, då genom en viss etnisk grupps herravälde över de andra. Staten kan då fungera som den dominerande gruppens förtryckarinstrument. Andra gruppers liv präglas av brist på bland annat ekonomiska resurser, grundläggande rättigheter och politiskt deltagande. 12 Med tanke på teoretikernas klassificering av ekonomierna och att boken handlar om skillnaderna mellan u-länderna, känns Gunnarsson och Rojas som relevanta i min studie Diamond och Morlino En tredje bok som jag även finner viktig att ta med i min studie är Assessing the Quality of Democracy och är skriven av Larry Diamond och Leonardo Morlino. De två demokratiteoretikerna tar med något som de föregående teoretikerna glömmer, rule of law. För att uppnå en god demokrati bör man inte förkasta vikten av de oberoende domstolarna. Rule of law är själva kärnan till kvaliteten i demokratin, samtidigt som den hänger i hop med andra dimensioner. 14 Diamond och Morlino ställer sig frågorna vem som ska definiera vad en god demokrati utgör och till vilken utsträckning ett universellt begrepp av demokratisk kvalitet är möjlig. Författarna diskuterar åtta olika dimensioner, vilka tillsammans utgör kvaliteten i demokratin. Alla demokratier varierar i kvalitet inom dessa dimensioner. Dimensionerna är indelade efter tre olika innebörder av kvalitet. De första fem dimensionerna är alla inom innebörden process, hur man går tillväga. Dessa dimensioner är rule of law, deltagande, konkurrens, att vertikalt hållas ansvarig (accountability) och att horisontellt hållas ansvarig. Den andra innebörden är själva innehållet. Det syftar på dimensionerna frihet och jämlikhet. Den sista innebörden av kvalitet kallas resultat, vilket innebär dimensionen mottaglighet. 11 Gunnarsson & Rojas, 2001, s Gunnarsson & Rojas, 2001, s Gunnarsson & Rojas, 2001, s Diamond & Morlino, 2005, s. xii 9

10 Rule of law innebär att alla är lika inför lagen och även att domstolarna ska vara oberoende. I en god demokrati har medborgarna själva den suveräna makten att bedöma huruvida styret, regeringen, skyddar frihet och jämlikhet i enlighet med rule of law. 15 Då demokratier är svaga i vissa dimensioner, tenderar de att även ha märkbarka brister i de övriga. Dimensionerna hör i hop och överlappar varandra. Inga rättigheter och rättvisor är möjliga utan rule of law, där en oberoende och opartisk domstol intygar rättigheter samt straffar och hindrar våld av den institutionella säkerheten för vertikal och horisontell accountability. Enligt Diamond och Morlino fungerar inte heller de andra dimensionerna i ett land utan rule of law, en god demokrati existerar inte. Utan en kraftfull rule of law, som är skyddad av en oberoende domstol, är rättigheter inte säkra och alla individers jämlikhet och värde är i fara. 16 En demokratisk rule of law föreskriver tre olika kriterier. Rättssystemet ska upprätthålla de politiska rättigheterna, friheterna och garantierna för en demokratisk regim. Rättssystemet ska upprätthålla hela populationens civila rättigheter. Rättssystemet ska upprätta nätverk med ansvar och kontroll för att se till att reglerna följs. En helt demokratisk rule of law finns inte i något land. 17 Det som dock behövs här i världen är just en verkligt demokratisk sådan. Inom dimensionen rule of law finns det även olika dimensioner. Det viktiga är att studera hur the rule of law förhåller sig till dessa dimensioner. Rättssystemet ska behandla alla likformigt, ingen grupp får diskrimineras. Statliga institutioner bör behandla alla individer med lika hänsynstagande och respekt. Domstolarna och deras medhjälpande institutioner ska vara fria från överdrivet inflytande från verkställande, lagstiftande och från privata intressen. Polisen och andra säkerhetsstyrkor måste respektera alla individers rättigheter. Statliga institutioner i allmänhet ska behandla alla individer med rättvisa, hänsyn och respekt. Reglerna som reglerar statliga institutioner ska vara klara och tydliga. Den sociala kontexten handlar om rätten att delta, inte bara att ansluta sig till politiska organisationer. Rättigheter och garantier måste finnas för att sociala organisationer ska kunna fungera. Slutligen ska de individer med utländsk härkomst ha samma civila rättigheter som landets medborgare. De bör få delta i det politiska livet på minst lokal nivå och ska bli behandlade, precis som alla andra medborgare, med hänsyn och 15 Diamond & Morlino, 2005, s. xii 16 Diamond & Morlino, 2005, s Diamond & Morlino, 2005, s

11 respekt. 18 Kriteriet om oberoende domstolar bedömer jag komplettera min analysmodell på ett bra sätt. 2.5 Val av kriterier På grund av tidsbegränsning och studiens omfattning är det svårt att ta med alla tänkbara kriterier. En annan faktor som gör det i princip omöjligt är brist på material. Material om u- länder kan vara mycket svårt att finna. Begränsningar leder alltså till att vissa kriterier är svåra att studera och att min analysmodell inte är fullständig ur den synvinkeln att teoretikernas samtliga faktorer som förklarar god demokrati och ekonomi inte kan tas med. Mina kriterier är å andra sidan noggrant utvalda och inkluderar förhoppningsvis det viktigaste från de olika teoretikerna. Som sagt innebär detta tyvärr en begränsning i min studie, men förhoppningsvis kan studien leda till fortsatt intresse att ta reda på mer och med tiden finna mer användbart material. Spelar mina kriterier någon roll och hur i så fall? Kan kriterierna visa varför de båda länderna skiljer sig åt? 2.6 Min analysmodell Förklaringar Dahl (Institutioner som gynnar en polyarki) Gunnarsson och Rojas (Institutioner) Diamond och Morlino (Rule of law) Fig 1 Kriterier Valda befattningshavare Fria och opartiska val Allmän rösträtt Yttrandefrihet Alternativa informationskällor Egalitarism Statens autonomi Oberoende domstolar 18 Diamond & Morlino, 2005, s

12 3. Syfte och frågeställningar 3.1 Syfte Syftet med denna studie är att förklara varför Botswana är mer demokratiskt och fått ett bättre utfall ekonomiskt än Sierra Leone. 3.2 Frågeställningar Vad förklarar de demokratiska och ekonomiska utfallen i Sierra Leone och Botswana? * Dahls institutioner som gynnar en polyarki? * Gunnarssons och Rojas institutionella förklaringar? * Diamonds och Morlinos rule of law? * Andra förklaringar eller en kombination av de ovannämnda förklaringarna? 12

13 4. Tidigare forskning Professorn och demokratiteoretikern Huntington menar att demokrati är något som snabbt växt till sig i världen och är en viktig politisk förändring i den mänskliga historien. Frågan Huntington ställer sig är vad som kommer att hända i framtiden. Kommer länderna att bli mer demokratiska, kommer demokratin etablera sig i utvecklingsländerna? Huntington menar att frågorna beror på två faktorer; ekonomisk utveckling och de icke-västliga ländernas mottaglighet av demokrati. Ett stort samband mellan nivå av demokrati och nivå av ekonomisk utveckling existerar. De länder som är fattiga har oftast inte någon hög nivå av demokrati. Huntington diskuterar om ekonomisk tillväxt producerar demokrati eller om demokrati producerar ekonomisk tillväxt. Eller om ekonomisk tillväxt och demokratisering båda är produkter av någon annan faktor. Seymour Martin Lipset menade redan för en lång tid sedan att bevisen är övervägande att ekonomisk utveckling har en stark positiv effekt på demokratisering. För att nå demokrati ska alltså ekonomisk tillväxt främjas. Huntington menar att modern demokrati är en produkt av den västerländska civilisationen. Dess rötter finns i den sociala pluralismen, klassystemet, civilsamhället, tron i rule of law, erfarenheten med representativa organ, separationen av auktoriteten, och åtagandet till individualism som började utvecklas i Västeuropa för ett millennium sedan. Flera teoretiker har ifrågasatt identifikationen av demokrati med allmänna val. Medan vissa teoretiker menar att allmänna val är nödvändigt för demokrati, menar andra att om människor har frihet att protestera, kritisera, organisera sig, demonstrera och trycka på regeringen, är inte allmänna val nödvändiga. En annan kritik som framförts är att det är viktigare för demokratiseringen att ett samhälle har fri press än fria val. I icke-västliga samhällen saknas den västliga liberala traditionen. Regeringar som är bildade av allmänna val brukar ofta ge mindre uppmärksamhet åt individuella rättigheter, diskriminerar minoriteter, inskränker pressfriheten och tolererar eller även uppmuntrar brutalitet hos polisen. Huntington menar att de länder som inte är från väst, som har demokrati genom val, inte nödvändigtvis är ett steg på väg närmare liberal demokrati. I den omfattningen de här länderna skyddar sina medborgares fri- och rättigheter förblir de ofullständiga. Huntington menar att det måste talas för att transformera de länder som är demokratier genom val till liberala demokratier Huntington, 1997, s

14 Docent Ola Olsson analyserar med sin artikel, Diamonds Are a Rebel s Best Friend, länken mellan diamantproduktionen och ekonomisk utveckling. Olsson analyserar varför statens inkomster från diamantutvinningen har försvårat den sociala och ekonomiska processen i länder som exempelvis Sierra Leone medan diamantutvinningen i ett land som Botswana i stället har varit en grundsten för landets utveckling. Olsson menar att den främsta orsaken för om diamanter får en positiv eller negativ effekt på den ekonomiska utvecklingen är diamantens roll; As do many others, I would argue that the most probable cause of the negative impact of diamonds on the economic development of certain African countries is their role as a prize in appropriative struggles that have deteriorated into full-scale civil wars. 20 I flera afrikanska länder har kampen över fyndigheterna framkallat inbördeskrig med miljontals döda. Då resurserna är stora är även risken att rebellgrupper plundrar samhället stor. Relationen mellan naturresurser och tillväxt sägs bero på institutionernas kvalitet. Generellt finns ett negativt samband mellan överflöd av diamanter och tillväxt. Två undantag är dock Botswana och Namibia. Olsson förklarar paradoxen genom att Botswana var institutionellt förberedd redan innan diamantfyndigheter upptäcktes i landet. Det är viktigt att det finns starka institutioner som hindrar den regerande eliten från att lägga beslag på fyndigheterna. Olsson menar även att beroende på hur fyndigheterna hittas, så får länderna olika utfall. Diamanterna är i från början lagrade i kimberlite-rör. Erosion kan sedan flytta fyndigheterna och de hamnar i breda flodytor (alluvial) eller bland klippor (kimberlitic). Ofta är alluvial-fyndigheter djungeln och är därför lätta att gömma, något som inte är lika lätt bland klippor. Kimberlitic-diamanter är även en primärfyndighet och utvinns där den finns innan erosionen äger rum. Alluvial-diamanter är sådana som genom erosion flyttats från sin ursprungsplats. Är fyndigheten alluvial blir den ofta omhändertagen av rebellgrupper. Är fyndigheten istället kimberlitic utvinns den på specifika platser där investeringar ofta förekommer redan innan diamanten utvinns. Kiberlitic-fyndigheter, som är vanliga i öknen, kan man finna i Botswana. I Sierra Leone är alluvial basmetoden för diamantutvinning. 21 Ph. D. Beaulier och Subrick menar i The political foundations of development: the case of Botswana att tack vare Botswanas regerings förmåga att med framgång anta en tillväxtförbättrande politik, så har de kunnat undvika tragedin som inträffat i många andra afrikanska länder. Nästan alla afrikanska länder har följt mönstret med plundringsregeringar och resultatet har blivit ekonomisk stagnation. Botswana har dock utvecklats annorlunda och 20 Olsson, 2006, s Olsson, 2006, s

15 frågan är varför landets regering förde en politik som nådde en förvånansvärd ekonomisk framgång, när Botswanas grannländer inte gjorde det. Svaret finns i de politiska institutionernas effektivitet och legitimitet. Det måste finnas en maktseparation mellan de personer som utövar makt och den institutionella utformningen av den politiska makten. Botswanas regering förde en marknadsfrämjande politik och inte en politik som plundrade samhället. Tack vare tre faktorer lyckades Botswana till skillnad från andra afrikanska länder. Regeringen ökade sin legitimitet genom sin tro på det traditionella upphovet av makt. Politiken som Botswana förde sedan självständigheten har legitimerat regimen. Regeringen använde inte resurser på militära utgifter under det första decenniet utan de ägnades åt allmännyttan samtidigt som det legitimerade regimen Beaulier & Subrick, 2006, s

16 5. Metod och material 5.1 Metod Med mitt syfte menar jag att förklara varför Botswana är mer demokratiskt och fått ett bättre utfall ekonomiskt än Sierra Leone. Genom att studera vilka faktorer som leder till demokrati och ekonomisk utveckling menar jag att uppfylla syftet. Syftet innebär att studien är av förklarande art och går på djupet, vilket i sin tur innebär att jag kan göra en fallstudie. Jag valde att studera ett fattigt land i Afrika. Mitt val föll på Sierra Leone, eftersom att landet ligger bland de sista på FN: s utvecklingsindex. 23 Det är dock svårt att studera begrepp som demokrati och ekonomi om det inte finns något att jämföra med. Ett annat land i Afrika som bland annat har liknande historia och diamantfyndigheter är Botswana. Skillnaden mellan de båda länderna är att Botswana har fått ett annat, och betydligt bättre utfall än Sierra Leone. Botswana klassas idag som ett medelinkomstland av FN 24 och kallas även för Afrikas äldsta demokrati. Min studie blir därmed en komparativ flerfallsstudie. 25 Vid val av fall är det viktigt att tänka på en sak. Det finns två val; antingen väljer man mest lika eller mest olika fall för att det ska kunna vara jämförbart. Jag har valt mest lika fall då länderna bland annat har liknande bakgrund och diamantfyndigheter. Jag kommer att använda mig av olika utfallsdesignen. 26 Sierra Leone har drabbats av inbördeskrig och andra oroligheter medan Botswana har fört en stabil politik som har lett till ekonomisk tillväxt. Jag har valt att jämföra länderna med kriterier från tre olika slags förklaringar. Valet av dessa tre förklaringar är att de menar att det är en kombination av olika faktorer som leder till demokrati och ekonomisk tillväxt. Förklaringarna består i sin tur av olika kriterier, vilka jag menar att testa för att se om de olika kombinationerna stämmer in på fallen Sierra Leone och Botswana. Jag kommer alltså att jämföra de båda länderna utifrån de olika kriterierna och därför anser jag mig mäta samma sak. Jag mäter det jag avser att mäta, vilket betyder att validiteten blir god och att studien kan upprepas vid ett annat tillfälle. 27 När kriterierna jämförts i de båda länderna kommer de att sammanställas i en tabell som visar om de respektive länderna uppfyller kriterierna och hur de skiljer sig ifrån varandra. Tabellen Yin, 2007, s Essaiasson m fl, 2004, s Essaiasson m fl, 2004, s

17 kommer även visa om kombinationen av kriterier stämmer in på de båda fallen och förhoppningsvis även visa varför Botswana har fått ett bättre utfall. Jag kommer att använda mig av en kvalitativ innehållsanalys i min studie, 28 då jag kommer att leta efter det som mina utvalda kriterier innebär. Jag kommer alltså inte räkna förekomst utan tolka det som jag utläser i texten. Med en flerfallsstudie kan det även vara lättare om man vill kunna generalisera och visa att samma faktorer påverkar liknande fall. Studien är teoriprövande, då ett flertal teorier testas. Jag valde ut kriterier från tre olika förklaringar, alla kriterier gick dock inte att ta med i min studie eftersom det är svårt att hitta information. Informationsbristen påverkar självklart studien negativt och därför kan det vara svårt att finna bra fakta. När kriterierna noga var utvalda studerades fakta och när något som rörde kriterierna fanns i texten, noterades detta och sammanställdes sedan för att se om de olika kriterierna uppfylldes i respektive land. Egna tolkningar var tvungna att göras eftersom de flesta kriterier inte sa något om några siffror, exempelvis index. Här kan självklart den mänskliga faktorn påverka resultatet. Vad gäller kriterierna för källkritik, anser jag att informationen är sann och äkta eftersom mitt huvudmaterial är fakta Metoddiskussion Självklart finns det nackdelar med val av metod och material. I texten kan man läsa att det är på ett visst sätt i landet, exempelvis för att författningen säger det. I praktiken behöver det inte innebära att det är så och därför har jag varit tvungen att göra egna tolkningar. Här påverkar då den mänskliga faktorn, men jag anser att det är bättre att notera vilken den allmänna uppfattningen i länderna är och då har vissa egna tolkningar varit nödvändiga att göra. Ett alternativ hade kunnat vara att åka till Sierra Leone och Botswana och göra intervjuer med medborgarna i båda länderna. Eftersom fakta visar att Sierra Leone har utvecklats sämre, kan det bli så att just det landets brister hittas mycket lättare, eftersom det styrker fakta. I verkligheten kanske Botswana har liknande brister vad gäller faktorerna, men detta kanske bortses ifrån då Botswana är ett ideal i Afrika. Det är alltså viktigt att försöka läsa fakta objektivt och inte leta efter bristerna redan från början. 28 Bergström & Boréus, 2005, s Essaiasson m fl, 2004, s

18 5.3 Material Böckerna till min analysmodell är noggrant utvalda på grund av att de fångar in olika teorier om vad som förklarar varför utfallen blir olika ekonomiskt och demokratiskt. Sedan har jag använt mig av information om länderna på landguidens hemsida. Informationen är uppbyggd på samma sätt om både Sierra Leone och Botswana, vilket underlättar vid jämförelsen. Informationen visar på ländernas likheter, vilket motiverar valet av fall då länderna bland annat har en liknande bakgrund och diamantfyndigheter. Jag har valt att enbart studera länderna efter tidpunkten då de båda blev självständiga eftersom det är då länderna började utvecklas olika. Kompletterande information har jag funnit på andra internetsidor som BBC, FN: s utvecklingsindex och regeringskansliet. Sedan har även artiklar använts till bland annat tidigare forskning. Artiklarna har jag funnit i bibliotekets Artikelsök och i databasen ELIN. 18

19 6. Resultatredovisning 6.1 Sierra Leone Officiellt namn: Republiken Sierra Leone Yta och läge: km², Afrikas västkust Angränsande länder: Liberia, Guinea Antal invånare: (år 2006) Andel invånare i städerna: 41 % (år 2005) Huvudstad: Freetown ( invånare, år 2004) Förväntad medellivslängd: kvinnor 43 år, män 40 år (år 2005) Språk: engelska officiellt, mellan de olika folken talas krio Religion: traditionella inhemska religioner 50 %, islam 40 %, kristendom 10 % Statsskick: republik, enhetsstat Stats- och regeringschef: Ernest Bai Koroma Viktigaste politiska partier (med mandat i senaste val): Allmänna folkkongressen (APC) 59, Sierra Leones folkparti (SLPP) 43, Folkets rörelse för demokratisk förändring (PMDC) 10 Läs- och skrivkunnighet: 30,5 % (år 2002) BNP per Capita: 241 US dollar (år 2006) Fig Tidigare historia I slutet av 1400-talet började portugisiska sjömän besöka området som då kallades Serra Lyoa (Lejonberget). Under 1700-talet blev slavar den viktigaste exportvaran. I slutet av samma århundrade tog brittiska abolitionister upp kampen mot slavhandeln och huvudstaden Freetown grundades 1787 som fristad för frigivna och förrymda slavar. Detta blev då ursprungsbefolkningen i Sierra Leone. Landet förklarades som brittiskt protektorat 1896, men de lokala hövdingarna fortsatte att styra. Efter andra världskriget bildades politiska partier och invånarna i Sierra Leone fick mer och mer sköta sina egna affärer. 19

20 6.1.2 Befolkning och turism I Sierra Leone finns ett tjugotal etniska grupper, där de största är mende och temne. Dessa utgör tillsammans två tredjedelar av befolkningen innebar inbördeskrig i landet. Detta ledde till att över 1,5 miljoner människor blev hemlösa och många flydde till grannländerna före Senare återvände de flesta invånarna. I början av 1990-talet fick Sierra Leone även ta emot flyktingar från Liberia. Klimatet i Sierra Leone är tropiskt med en regnperiod som infaller under maj- oktober. Några av Afrikas vackraste stränder finns i Sierra Leone. De flesta badhotellen förstördes dock under inbördeskriget, vilket innebär att turismen inte är speciellt stor i landet. Det beräknas dröja flera år innan hotellen byggs upp och de fina stränderna kan locka till sig turister. Antal besökare per år, 2005, beräknas vara Sociala förhållanden och utbildning Som så mycket annat kollapsade det redan otillräckliga hälsovårdssystemet under inbördeskriget. I den mån det fungerar är det tack vare frivilligorganisationer så som Röda korset och Läkare utan gränser. Utanför de större städerna finns i princip ingen sjukvård alls. De vanligaste dödsorsakerna i Sierra Leone är malaria, tuberkulos, mässling, stelkramp, diarréer och aids. År 2002 beräknades sju procent av den vuxna befolkningen vara smittade av hiv och aids. I Sierra Leone finns en lång utbildningstradition, som startade redan då landet grundades år Då inbördeskriget ägde rum föll utbildningssystemet nästan helt samman men har under senare år återupprättats. Drygt en tredjedel beräknades år 2000 kunna läsa och skriva beslöt Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken att skriva av 950 miljoner US dollar av landets utlandsskuld. Pengarna som regeringen kan använda till annat än att då betala utlandsskulder ska enligt ett avtal gå till utbildning, hälsovård och utvecklingsarbeten på landsbygden Massmedier I författningen garanteras pressfrihet, medan den i praktiken inte är lika självklar. Reglerna är svårtolkade och politisk inblandning förekommer. I Sierra Leone finns en så kallad mediekommission som är formellt fristående. Opartiskheten är något som ofta ifrågasätts, då 20

21 kommissionen är ekonomiskt beroende av regeringen. Under tiden för inbördeskriget var journalisternas arbetsförhållanden ofta mycket svåra. År 1996 respekterades pressfriheten till en början. Då pressen började skriva om korruption bland de nya ledarna som tillsatts, så slog regeringen tillbaka med rättsliga medel. En militärkupp 1997 ledde till att många tidningar lades ned och många journalister flydde eller höll sig gömda dödades tio journalister. Detta visade att Sierra Leone 1999 var det farligaste landet för denna yrkesgrupp att arbeta i. Kriteriet yttrandefrihet: Pressfrihet sägs råda, enligt författningen, men är inte lika självklart i praktiken eftersom regeringen tidigare straffat de journalister som rapporterat om exempelvis korruption inom just regeringen. Detta strider mot Dahls kriterie om yttrandefrihet, som står när pressfriheten. 30 I dag utkommer flera tidningar i huvudstaden Freetown. De flesta av tidningarna är starkt politiserade och lider brist på fakta. Upplagorna är oftast dåliga och den tidning som är störst, Daily Mail, med dagliga exemplar är statsägd. Den största privatägda tidningen är The New Shaft med en upplaga på exemplar. Vad gäller radio så har den privata Independent Radio Network spelat en stor roll, tack vare många lyssnare, vad gäller informationsspridningen inför parlaments- och presidentvalet FN: s fredsbevarande styrka, UNAMSIL (United Nations Mission in Sierra Leone) erbjuder även radioservice. UNAMSIL förser invånarna med information om mänskliga rättigheter och aktiviteter inom FN, som såväl musik och nyheter. 32 Antal TV-apparater per tusen invånare år 2003 var 13 och antalet Internetuppkopplingar per tusen invånare år 2004 var Kriteriet alternativa informationskällor: Det finns alternativa informationskällor till viss del i Sierra Leone. Upplagorna oftast dåliga bland de icke-monopoliserade tidningarna och bristen på fakta präglar informationen. Mycket är fortfarande statligt ägt och tidningarna är starkt politiserade. 30 Dahl, 2005, s

22 6.1.5 Arbetsmarknad I Sierra Leone finns ingen formell arbetsmarknad. Samhällsstrukturen som tidigare funnits föll samman genom inbördeskriget. De vanligaste formerna av sysselsättning i landet är jordbruk för självhushåll, svartjobb inom den informella sektorn och brott som plundring och smuggling. Många försöker försörja sig på att leta efter diamanter. Då utrustningen och licensen till detta är dyrt har de flesta inte råd utan hamnar ofta i näst intill slaveriliknande förhållanden. Det finns inga klara siffror på arbetslösheten, men i dag tror man att siffran är runt 60 procent. 34 Sierra Leone har bekräftat att de ska gå med i, och de har även gått med i, flera konventioner för mänskliga rättigheter. Ett exempel på en sådan konvention är konventionen mot alla former av rasdiskriminering, CERD. Det lär dröja innan landet har gått med i alla dessa konventioner. Det förekommer i princip ingen diskriminering på arbetsmarknaden, men arbetsförhållandena varierar mellan statligt anställda och anställda vid enskilda organisationer. Vad gäller medborgarskap är det svårt för dem som är icke-afrikaner att erhålla ett sådant. Fadern måste afrikanskt ursprung för att barnet ska kunna bli sierraleonsk medborgare. Vill man som invandrare söka medborgarskap i Sierra Leone måste man ha bott oavbrutet i landet i minst 15 år eller att man vistats de senaste 12 månaderna och 15 av de senaste 20 åren i Sierra Leone Det politiska systemet Vad gäller det politiska systemet utövas den verkställande makten av presidenten som även är stats- och regeringschef samt överbefälhavare. Presidenten utses i allmänna val vart femte år och kan väljas om en gång. De medborgare som är över 18 år har rösträtt. Det är dock mycket komplicerat att erhålla ett medborgarskap i Sierra Leone. 36 Parlamentet har den lagstiftande makten. Parlamentet består av en kammare med 124 ledamöter. 112 av dessa utses i allmänna val vart femte år. Resterande 12 platser är reserverade för landets högsta traditionella hövdingar. Sierra Leone är indelat i 14 valkretsar. 37 För att komma in i parlamentet måste ett parti få minst 12,5 procent av rösterna i minst en valkrets. Valdeltagandet i president- och parlamentsvalet 2007 var 76 procent. Sierra Leone är indelat i fyra provinser, tolv distrikt och /Sierra_Leone_2006.doc

23 148 chiefdoms (ungefär kommuner), styrda av traditionella hövdingar. 38 Endast medborgare i Sierra Leone har rätt att rösta i valen. En stor koloni libaneser som bott i landet sedan flera generationer tillbaka utesluts på grund av medborgarskapslagarna som är mycket komplicerade. 39 Kriteriet allmän rösträtt: Dahls kriterie om allmän rösträtt 40 är uppfyllt i Sierra Leone, med tanke på att medborgare över 18 har rätt att rösta. Det är dock komplicerat att erhålla ett medborgarskap. Kriterierna valda befattningshavare samt fria och opartiska val: Kriteriet valda befattningshavare är delvis uppfyllt i Sierra Leone då befattningshavarna utses i allmänna val. Det ska även vara fria och opartiska val där de valda befattningshavarna utses regelbundet. 41 Sierra Leone lever delvis upp till detta kriterie eftersom valen är regelbundna. Enligt ett index hos organisationen Transparency international tillhörde Sierra Leone år 2006 ett av de 20 mest korrupta länderna i världen. 42 De valda befattningshavarna ska, enligt Dahl, ha kontrollen över myndigheternas politiska beslut. Med tanke på den höga graden av korruption i landet går det inte att säga att Sierra Leone fullt ut lever upp till kriterierna om valda befattningshavare och fria och opartiska val Politiska partier Efter valet 2002 har Sierra Leones parlament helt dominerats av Sierra Leones folkparti (SLPP). Utöver detta parti lyckades endast två partier komma in i parlamentet. De partierna heter Allmänna folkkongressen (APC) och Freds- och befrielsepartiet (PLP). Efter valet 2002 fanns det tecken på att Sierra Leone åter igen var på väg mot ett enpartisystem som tidigare var grunden för det missnöje som rådde i landet, vilket ledde till inbördeskriget. Alla statliga institutioner var fortfarande svaga och regeringen var beroende av FN: s hjälp /Sierra_Leone_2006.doc 40 Dahl, 2005, s Dahl, 2005, s

24 År 2003 ökade oron för en ny kris med tanke på avvecklingen av FN: s engagemang. Inför valen 2007 steg de politiska spänningarna. En politiker i SLPP hoppade av från det regerande partiet för att bilda ett nytt parti, PMDC (Peoples Movement for Democratic Change). Kriteriet om statens autonomi: Ett enpartisystem strider mot kriteriet om statens autonomi då eliten inte är hotad. Det naturliga sättet att utöva makt, utan hot mot eliten, är då genom plundring av samhället Aktuell politik Inbördeskriget, , har präglat och kommer att prägla Sierra Leone i många år. Många ungdomar har fortfarande inget arbete. Året efter Sierra Leones självständighet, 1961, hölls parlamentsval som vanns av Sierra Leones folkparti (SLPP). Fem år senare vann i stället oppositionspartiet Allmänna folkkongressen (APC), vars ledare utropade Sierra Leone till republik. År 1973 bojkottade SLPP parlamentsvalet och APC fick ingen motståndare till segern. År 1978 beslöts det om en ny författning som gjorde APC till det enda tillåtna partiet. Importen ökade denna tid snabbt, vilket ledde till att stora utlandslån var tvungna att göras för att finansiera underskottet i statsbudgeten. Omfattande korruption rådde i landet, något som inte gynnade förhållandena. För att tysta kritiken runt korruptionen införde presidenten Momoh press- och brevcensur. Politiken, som i princip var diktatorisk, ledde till ett ökat krav på ett flerpartisystem. En ny författning antogs och skulle leda till ett allmänt val. Sierra Leone bidrog med 500 man till den internationella styrkan ECOMOG till kriget i Liberia. Den liberianske ledaren Taylor hotade med att slå till djupt inne i Sierra Leone. Detta ledde till att armén i landet drogs in i strider. En rebellrörelse i Sierra Leone, RUF, startades 1991 med stöd av Taylors milis NPFL. Militärkupper var inget som var ovanligt i Sierra Leone och 1992 upphävde en militärjunta den nya författningen och förbjöd all politisk verksamhet. Militärjuntan lovade dock en snar återgång till civilt styre. En ny författning förbereddes och val utlystes till slutet av Nya partier fick åter bildas, men RUF vägrade att delta i den politiska processen eller att inleda fredssamtal. RUF var verksamt i stora delar av landet och försörjde sig med hjälp av illegal diamantbrytning Gunnarsson & Rojas, 2001, s

25 Kriteriet om statens autonomi: Att mäktiga särintressen, som RUF, får direkt inflytande är ett stort problem i många u-länder. Statens inblandning är viktig för att förhindra att dessa särintressen får direkt inflytande. 46 Sierra Leone har inte haft någon autonom statsmakt eftersom den i stället blev föremål för inbördeskrig mellan olika grupper. Civilbefolkningen drabbades hårt av det som inträffade i landet och näst intill en miljon människor blev hemlösa antydde RUF förhandlingsvilja och begärde att valen skulle skjutas upp. Valen genomfördes dock som planerat och SLPP tog regeringsmakten. Det borde ha lett till ett mer fredligt land, men ett värre kaos än någonsin bröt ut. Presidenten Kabbah och RUF-ledaren Sankoh skrev under ett fredssamtal, men innan det hann genomföras avsattes presidenten av en militärjunta. Denna junta, AFRC, fick stöd av RUF och Sankoh utsågs till vicepresident trots att han satt häktad i Nigeria för olaga vapeninnehav. Innan den förre presidenten avsattes hade han begärt militärt stöd från Nigeria. Styrkan omvandlades till en ECOMOG-trupp dit soldater från andra länder anslöt sig till. ECOMOG-truppen anföll RUF-baser och tog sedan kontroll över huvudstaden Freetown i februari De ansvariga ställdes inför rätta och flera av dem avrättades. I slutet av 1998 gjorde AFRC- och RUF-soldaterna en motoffensiv och tog sig tillbaka till Freetown. De brände och plundrade stora delar av staden, men drevs sedan ut på nytt. Under några få dagar dödades flera tusen invånare, hundratals av invånarna fick kroppsdelar avhuggna och många kvinnor våldtogs. I juli 1999 undertecknades ett nytt fredsavtal. Detta gav RUF och AFRC tillsammans åtta regeringsplatser. Sankohs dödsdom upphävdes och alla rebeller beviljades amnesti. Fredsavtalet föll sönder redan från början då misstänksamhet mellan AFRC och RUF rådde, trots deras tidigare samarbete. Koroma, som varit på landsflykt i Liberia, kom inte tillbaka tillräckligt snabbt, vilket ledde till misstänksamhet om att RUF tagit honom som gisslan. AFRC kidnappade ett antal FN-observatörer och ECOMOGsoldater. Påtryckningar från FN ledde dock till att gisslan frigavs, men AFRC: s brott mot vapenvilan ledde till att de åsidosattes då ministerposterna började delas ut. Angreppet mot soldaterna ledde även till världsorganisationens beslut att upprätta en fredsbevarande styrka, UNAMSIL. Under senare delar av hösten år 1999 avväpnade FN sammanlagt runt soldater i landet. RUF som då sade sig vilja ställa upp i det nya allmänna valet, ville dock inte släppa kontrollen över de diamantrika områdena. Detta ledde till att andra väpnade grupper, 46 Gunnarsson & Rojas, 2001, s

26 inklusive AFRC, slöt sig upp på regeringens och FN-truppernas sida. I maj år 2000 gick RUF till anfall mot UNAMSIL och tog fler FN-soldater som gisslan. Storbritannien sände 800 elitsoldater och lyckades hejda RUF: s framtryckning mot Freetown. Regeringstrupper gick till motattack mot RUF och gisslan började friges. FN: s säkerhetsråd förbjöd all handel med diamanter från områden som RUF kontrollerade, för att strypa RUF: s finansiering. I november 2000 undertecknades ett nytt fredsavtal, men denna gång blev rebellerna utan ministerposter. Den förra juntaledaren Koroma fick dock tillträda en post som han tidigare utlovats, som chef för en försoningskommission, sedan han upplöst AFRC. I januari 2002 meddelade FN-styrkan och RUF att kriget var över. FN: s fredsbevarande styrka minskade stegvis i Sierra Leone och i slutet av 2005 lämnade de sista FN-soldaterna landet. Sierra Leones egna styrkor ansågs då vara kapabla att bevaka gränserna och upprätthålla lag och ordning. En brittisk-ledd grupp stannar dock kvar i Sierra Leone, åtminstone till år 2010, för att hjälpa landet att utbilda militären och polisen. FNsoldaterna tog på sig fler uppgifter, än bara de fredsbevarande. De hjälpte befolkningen att borra brunnar, bygga upp raserade hus, levererade valurnor och röstsedlar samt skjutsade landsbygdsbor till vallokalerna. Ett orosmoment som fortfarande finns är Kamajormilisen, som bara delvis är avväpnad och som tros ha sin organisation välbevarad. Kamajor har inte accepterat att bli behandlad som vilken grupp som helst, utan betraktar sig snarast som en egen samhällsgrupp som har stark förankring i byarna. Det främsta problemet som måste lösas för att freden inte ska vara hotad är att ordna arbeten åt de tiotusentals sysslolösa före detta rebellsoldaterna. Biståndsländerna menar även att regeringen måste skapa förtroende för rättsväsendet, effektivisera den statliga administrationen och ge allmänheten insyn i dess arbete, hejda korruptionen och sprida beslutsfattandet ut i distrikten. Sierra Leone har fortfarande inga lagar mot penningtvätt. Detta beror i huvudsak på att många människor, som står högt i samhället, är djupt inblandade i den förekommande penningtvätten som handlar om inkomster främst från illegal diamantutvinning. Ett förslag om förbud mot detta röstades ned av parlamentet år År 2004 hölls de första lokalvalen på över 30 år, valdeltagandet var dock bara omkring 40 procent. Valen hade i stort sett genomförts korrekt, men en hel del brister och oegentligheter hade förekommit

27 År 2005 hade myndigheternas kontroll över landet och över den offentliga förvaltningen blivit bättre. Åtgärder hade även vidtagits för bättre kontroll över handeln med diamanter. Arbetslösheten bland ungdomar är dock fortfarande ett stort problem Rättsväsen Författningen säger att rättsväsendet är oberoende av den politiska makten. Rättsystemet bygger i stor utsträckning på det brittiska rättsväsendet men har även tagit intryck av traditionellt afrikanskt rättstänkande och idéer från islam. Den högsta instansen i landet är Högsta domstolen. Under denna finns sedan en appellationsdomstol, en High Court och häktningsdomstolar. Det finns även lokala domstolar som dömer enligt traditionell lag i ärenden som inte omfattas av det vanliga rättssystemet. I samhället har rättsväsendet låg status. Domstolarna betraktas som korrumperade och ineffektiva. Flera av lagarna är mycket gammalmodiga. En allmän uppfattning som råder är att bara de som har gott om pengar kan vinna i en rättstvist eller slippa en fällande dom. Detta har dock förbättrats något efter inbördeskriget. 48 Kriteriet om egalitarism: Kriteriet är inte uppfyllt eftersom alla har rätt att få lika behandling inför lagen. Rättssystemet och myndigheterna får inte särbehandla någon. 49 Efter inbördeskriget har det även öppnats nya polisstationer. Domstolar och fängelser har även rustats upp. Poliskåren är dock dåligt utbildad och har lågt förtroende hos allmänheten. De flesta poliser är stationerade i Freetown, ett antal som anses vara orimligt högt i jämförelse med antalet poliser i övriga delar av landet. Tillsammans med FN inrättade Sierra Leone år 2002 Specialdomstolen. Denna skulle ha hand om de högsta ansvariga för inbördeskriget. Domstolen är indelad i två avdelningar; en lägre instans och en högre. I den lägre instansen prövas alla de ärenden som gått till åtal och den högre instansen behandlar de mål som överklagats. 50 Konstitutionen föreskriver lagen om frihet och oberoende under undantagstillstånd och denna respekteras. Den medborgare som Gunnarsson & Rojas, 2001, s