En biobaserad samhällsekonomi En delrapport för Formas underlag till forsknings- och innovationspropositionen 2016 En hållbar framtid genom stark

Transkript

1 En delrapport för Formas underlag till forsknings- och innovationspropositionen 2016 En hållbar framtid genom stark forskning och utveckling

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Inledning 6 Om uppdraget 6 Bakgrund 6 2. Kartläggning av satsningar Formas 9 Vad har pengarna gått till? 11 Mottagarna av Formas stöd 11 Leder det riktade stödet till ökad samverkan mellan näringslivet och akademin? 13 Energimyndigheten 15 Vinnova 18 Strategiska innovationsområden (SIO) 19 Svenskt deltagande i EU-satsningar på biobaserad samhällsekonomi Utveckling mot produkter och nya material Övergripande samverkan och styrning av insatserna Referenser 26

3 Förord Formas har fått i uppdrag att komma in med analyser som ger underlag till Sveriges forskningspolitik och att bidra till den propositionen om forskning, innovation och högre utbildning som avses presenteras hösten I vår arbetsprocess har vi tagit fram underlag för att besvara regeringens frågor och analysera finansieringen av forskningen inom Formas ansvarsområden. Ett särskilt deluppdrag har varit att analysera forskning inom området biobaserad samhällsekonomi vilket redovisas i den här rapporten. Stockholm, den 23 oktober 2015 Ingrid Petersson Generaldirektör 3

4 Sammanfattning Forskningsrådet Formas har inför propositionen om forskning, innovation och högre utbildning 2016 fått i uppdrag att kartlägga pågående och genomförda insatser inom ramen för ett biobaserat samhälle och värdera hur dessa på ett lämpligt sätt bedrivs mot utvecklingen av nya material och produkter. I uppdraget har också ingått att utreda olika former av övergripande samverkan och styrning av insatserna. Kartläggningen har följt upp forskningsoch innovationsinsatser inom området efter 2012 då Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi antogs. Kartläggningen av forskningsinsatser har visat en betydande investering i forskning av relevans för området. Det årliga stödet till forskning och innovation inom området som fördelas av Formas, Energimyndigheten och Vinnova uppgår till minst 400 miljoner kronor. Myndigheternas samlade finansieringsportfölj svarar i stort väl mot strategins prioriteringar men det finns behov av en ökad satsning mot senare delar av produktionskedjan. Tyngdpunkten i forskningssatsningarna har hittills legat på primärproduktion och förädling av råvaror men det behövs även forskning om styrmedel, konsumtion och marknadsaspekter omfattande såväl slutkonsumenten som konsumtion och handel i industriledet. Dessutom bör miljö- och hållbarhetsperspektivet framhållas mer i framtida forskningssatsningar. Formas avser att omformulera sina kommande satsningar i linje med dessa slutsatser men föreslår också en bredare ansats i formuleringen av Formas uppdrag vad gäller Skogsråvaror och biomassa. Särskilda satsningar via Formas och den myndighetsgemensamma satsningen på strategiska innovationsområden tillsammans med Energimyndigheten och Vinnova har lett till en förstärkning av forskningsområdet i allmänhet och en ökad samverkan mellan akademin och näringslivet i synnerhet. Näringslivets deltagande i forskningen har gynnats av de valda instrumenten men det finns potential för att främja samverkan ännu mer. Formas anser därför att en fortsatt satsning på strategiska innovationsområden är av vikt för att bidra till förverkligandet av en biobaserad samhällsekonomi i termer av produkter och material som når marknaden. För att ytterligare påskynda utvecklingen mot nya produkter och material så bör även stöd till forskning och utveckling i form av teknikverifiering samt stöd till test- och demonstrationsanläggningar prövas. 4

5 Formas har haft samråd med berörda forskningsfinansiärer och branschorganisationer i frågan om samordning av insatser. I första hand förordas en ökad samordning mellan de tre forskningsfinansierande myndigheterna. Det finns redan idag flera fora och plattformar som samlar aktörer från näringslivet och forskningsfinansiärer för att planera utformningen av satsningar och program av relevans för den biobaserade samhällsekonomin. En ökad samordning skulle innebära att Formas, Energimyndigheten och Vinnova tillsammans ansvarar för att: samordna sina forskningssatsningar så att den samlade forskningen i Sverige inom området svarar väl mot strategins prioriteringar, följa upp och främja svenskt deltagande i EU-program inom relevanta områden och verka för ökat samarbete med andra länder i Östersjöområdet, och 5 identifiera och strategiskt prioritera svenskt deltagande i andra relevanta internationella samarbeten.

6 Inledning Om uppdraget Syftet med utredningen är att kartlägga pågående och genomförda insatser för att nå en omställning till ett biobaserat samhälle och värdera hur dessa på ett lämpligt sätt stödjer utvecklingen av nya material och produkter. Vidare ingår i uppdraget att utreda olika former av övergripande samverkan och styrning av insatserna. Kartläggningen har följt upp forsknings- och innovationsinsatser inom området sedan strategin antogs 2012 och har fokuserat på insatser av Formas, Energimyndigheten och Vinnova. När det gäller frågan om samordning av insatser har Formas bjudit in till samråd med de två övriga forskningsfinansiärerna samt Skogsindustrierna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKem) och Svenska bioenergiföreningen (Svebio). Samtliga är branschorganisationer för viktiga sektorer inom den biobaserade samhällsekonomin. 6 Bakgrund Forskningsrådet Formas tog, på uppdrag av regeringen och i samråd med Vinnova och Energimyndigheten, fram Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi under Strategin definierar en biobaserad samhällsekonomi som följande: En ekonomi som utgår från: En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad olika samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. Ett ökat förädlingsvärde för biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Strategin identifierade ett antal prioriteringar för att bidra till förverkligandet av bioekonomin. Propositionen Forskning och Innovation (Prop. 2012/13:30) pekade sedan ut området Forskning om skogsråvaror och biomassa nya material och biobaserade produkter för en biobaserad samhällsekonomi som ledde till en särskild förstärkning av resurser till Formas för det ändamålet med en successiv uppbyggnad fram till I texten kan man identifiera frågeställningar som till stor del baseras på strategin från 2012, samt på

7 den nationella forskningsagenda (NRA) för skogssektorn som tagits fram av Skogsindustrierna i samverkan med företag, lärosäten, myndigheter och forskningsfinansiärer. Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi identifierade fyra forskningsprioriteringar för området: 1. Ersättning av fossila råvaror med biobaserade råvaror Detta innefattar bland annat: Intensifierad produktion av biobaserad råvara Behovsanpassad gödsling Växtförädling och djuravel Odlingssystem för mångbrukande Anpassning av grödor och produktionssystem till klimatförändringar Nya och förbättrade egenskaper hos biomassan Användning av andra ekosystem (ex. den blå ekonomin ) 7 2. Smartare produkter och smartare användning av råvara Vilket innefattar bland annat: Vidareförädling av biomassa till produkt Bi- och avfallsprodukter blir råvaror Nya produkter Bioraffinaderier 3. Ändrade konsumtionsvanor och attityder Vilket innefattar bland annat: Transporter Distribution och lagring Nya tjänster Konsumentbeteende

8 4. Prioritering och val mellan åtgärder Vilket innefattar bland annat forskning om: Miljökonsekvenser Socioekonomiska konsekvenser Målkonflikter Styrmedel Vidare identifierades sju innovationsfrämjande insatser: att utveckla insatser som specifikt tar upp bioekonomins utmaningar, att stimulera branschöverskridande forsknings- och utvecklingsinsatser, att stimulera framväxten av starka forsknings- och innovationsmiljöer, att påskynda utveckling, verifiering och kommersialisering av nya biobaserade lösningar och ge fortsatt stöd till demonstration, att främja marknadsintroduktion av förnybara energibärare, kemikalier, material och teknik och en hållbar resursanvändning genom översyn och utveckling av långsiktiga styrmedel, att erbjuda stöd till små och medelstora företag för kommersialisering av ny teknik, att anlägga ett internationellt perspektiv på alla satsningar. 8

9 Kartläggning av satsningar Formas 1 Formas medel till bioekonomiområdet kommer från tre källor: 1. en egeninitierad utlysning 2013 av det femåriga programmet Biobaserad samhällsekonomi (blå staplar nedan), 2. de riktade utlysningarna inom programmet för Skogsråvaror och biomassa som var en följd av forsknings- och innovationspropositionen 2012 (orange staplar nedan) och 3.Formas årliga öppna utlysningar (gröna staplar nedan). 9 Den särskilda anslagsförstärkning som tilldelats Formas enligt forskningsoch innovationspropositionen 2012 har successivt trappats upp och blir fullt utvecklad först 2016 då den uppgår till 100 miljoner kronor. Formas totala stöd till området uppgår redan 2015 till mer än 100 miljoner kronor. Formas har planerat en utlysning 2016 som innebär ytterligare 50 miljoner per år och fortsätter i fem år. Utlysningen innefattar satsningar på Framtidens forskningsledare, FoU-projekt, internationell samverkan och forskarskolor. Formas beviljade och planerade stöd till forskning för en biobaserad samhällsekonomi BIOBASERAD SAMHÄLLSEKONOMI SKOGSRÅVAROROCH BIOMASSA I SKOGSRÅVAROR OCH BIOMASSA II MILJONER SEK SKOGSRÅVAROR OCH BIOMASSA III (SYNTESER) SKOGSRÅVAROR OCH BIOMASSA IV STORA ÖPPNA 2012 STORA ÖPPNA 2013 STORA ÖPPNA 2014 STORA ÖPPNA 2015

10 Formas riktade satsningar har haft en uttalad koppling till strategin och anknyter tydligt till både begreppet biobaserad samhällsekonomi och till strategins prioriteringar. Formas satsningar har omfattat samtliga prioriteringar men en genomgång av de inkomna ansökningarna visar att utlysningen inom Skogsråvaror och biomassa har haft en tyngdpunkt på de två första prioriteringarna, dvs. primärproduktion och initial förädling av råvara. Såväl söktrycket som finansieringen av forskning kring styrmedel, konsumtions- och marknadsfrågor har varit relativt små. Utlysningarna har även utformats i enlighet med formuleringarna i propositionen Forskning och innovation (Prop. 2012/13:30). För att påskynda utvecklingen mot nya produkter som når konsumenten anser Formas att i framtida utlysningar måste vikten av forskning om styrmedel samt konsument- och marknadsfrågor framgå tydligare. Formas vill också framhålla att forskning om biomassa från jord- och vattenbruk hittills har varit underrepresenterad i utlysningarna. Det finns framöver även ett behov av att i större utsträckning betona miljö- och hållbarhetsperspektivet. Därför har Formas beslutat att omformulera satsningen i den kommande utlysningen 2016 i syfte att rikta sig till en bredare krets av forskare och näringslivsintressenter. Formas anser att detta även bör reflekteras i form av en bredare formulering i myndighetens regleringsbrev vad gäller uppdraget om Skogsråvaror och biomassa. Formas noterar att stödet till området har ökat inom ramen för Formas öppna utlysningar från ungefär 6 miljoner kr per år i nya medel beviljade 2012 till närmare det dubbla för utlysningarna 2013 och 2014, och att rådet märkt en signifikant ökning av antalet ansökningar inom området i den årliga öppna utlysningen Detta är en positiv utveckling som dels kan bero på att detta är ett växande område och att satsningarna ligger rätt i tiden, och dels på att den särskilda satsningen har stimulerat svensk forskning inom området i allmänhet. 10

11 Vad har pengarna gått till? Det är svårt att koppla enskilda forskningsprojekt till de olika prioriteringarna i strategin då projekten kan spänna över flera ändamålsområden. Vi kan dock se att de projekt Formas har gett stöd till främst har handlat om produktion och förädling av råvara. Relativt lite stöd har gått till prioriteringarna 3 och 4 och särskilt då till forskning om konsumtionsvanor och transporter. Formas beviljade stöd för perioden efter ändamålsområde ERSÄTTNING AV FOSSILA RÅVAROR MED BIOBASERADE RÅVAROR 11 SMARTARE PRODUKTER OCH SMARTARE ANVÄNDING AV RÅVARA ÄNDRADE KONSUMTIONSVANOR OCH TRANSPORTER PRIORITERING OCH VAL MELLAN ÅTGÄRDER Mottagarna av Formas stöd Här redovisas satsningarna per bidragsmottagare. Kungl. tekniska högskolan (KTH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Chalmers tekniska högskola (CTH) har varit de största mottagarna av Formas medel. Forskningsinstitut inom RISE-koncernen har också fått stöd. Här ser vi ett tydligt mönster där de tekniska högskolorna och instituten har haft en tyngdpunkt på förädling och produkter medan övriga lärosäten har haft ett större fokus på produktion av råvaror.

12 Mottagarorganisation av Formas beviljade stöd för perioden MILJONER SEK KUNGL.TEKN. HÖSKOLAN CHALMERS TEKN. HÖSKOLA SVERIGES LANTBRUKSUNIV. UMEÅ UNIV. LULEÅ TEKN. UNIV. LUNDS UNIV. UPPSALA UNIV. INNVENTIA AB SWEREA IVF SP STATENS TEKN. FORSKNINGSINST. SWEREA KIMAB AB 12 Mottagarorganisation för Formas stöd beviljat för perioden efter ändamålsområde KUNGL. TEKN. HÖGSKOLAN SVERIGES LANTBRUKSUNIV. CHALMERS TEKN. HÖGSKOLA UMEÅ UNIV. LULEÅ TEKN. UNIV. LUNDS UNIV. UPPSALA UNIV. SWEREA IVF SP STATENS TEKN. FORSKNINGSINST. INNVENTIA AB SWEREA KIMAB AB MILJONER KRONOR ERSÄTTA SMARTARE ÄNDRA PRIORITERA

13 Leder det riktade stödet till ökad samverkan mellan näringslivet och akademin? Inom de riktade satsningarna har 41 % av inkomna ansökningar haft medverkande forskare från forskningsinstitut och/eller företag. Beviljandegraden är något högre för de ansökningar som innebär ett samarbete utanför lärosätena (28 % jmf. 22 %). För projektbidragen inom Formas årliga öppna utlysning (inom relevanta beredningsgrupper) de tre senaste åren är motsvarande siffra för medverkan av forskare verksamma utanför akademin 17 % och beviljandegraden för dessa ansökningar 13 % jmf. med 9 % för ansökningar utan medverkande forskare verksamma utanför akademin. Riktade satsningar Formas årliga öppna utlysning 13 Andel ansökningar med samarbeten med institut/företag 41 % 17 % Beviljandegrad samarbeten med institut/företag 28 % 13 % Beviljandegrad enbart lärosäten i ansökan 22 % 9 % Formas drar slutsatsen att den riktade satsningen på skogsråvaror och biomassa har medfört nya initiativ till extern medverkan i projekt i större utsträckning än annars hade varit fallet, vilket är positivt. Eftersom satsningen var tänkt att ha ett stort element av medfinansiering konstaterar Formas att det finns än mer utrymme för att fördjupa och utveckla samarbeten, men det bör betonas att medverkande forskare från institut och industri inte motsvarar samfinansiering av projekt och att flera projekt kan ha haft samfinansiering utan att forskare från företagen namngavs som medsökande. Samtidigt måste det beaktas att högt ställda samfinansieringskrav kan försvåra för små och medelstora företag att delta i satsningar. En flexibilitet i graden av samfinansiering är därför viktig då småföretag är betydelsefulla aktörer inom området.

14 Slutsatser angående Formas riktade satsningar: De riktade satsningarna har lett till en förstärkning av forskningsområdet generellt. Satsningarna har lett till en ökad samverkan mellan akademin och näringslivet. Delaktigheten från näringslivet har gynnats av de valda instrumenten men samverkan kan främjas ytterligare. I Formas satsningar har det varit ett stort fokus på primärproduktion och förädling av råvaror men det behövs även mer forskning om styrmedel, konsumtionsvanor och marknadsfrågor. Likaså måste miljö- och hållbarhetsperspektiven framhållas mer. 14 Ansökningar som relaterar till jord- och vattenbruk har funnits med i satsningarna men har varit underrepresenterade. Dimensioneringen av Formas stöd är tillräcklig och bör fortsätta enligt det som aviserats i propositionen Forskning och innovation, dock med en vidare formulering av uppdraget.

15 Energimyndigheten Energimyndighetens stöd till FoU för en biobaserad samhällsekonomi MILJONER SEK TILL SEPT BIOBRÄNSLEN/ BIODRIVMEDEL BIORELATERADE PROJEKT INDUSTRI BIORELATERADE PROJEKT SYSTEM/ÖVERGRIPANDE Energimyndighetens finansiering av forskning inom bioekonomiområdet uppgick till närmare 1 miljard kronor totalt för perioden Biobränsle- och biodrivmedelssatsningar står för merparten av Energimyndighetens satsningar. Finansieringen har ökat sedan 2012 då finansieringen uppgick till drygt 200 miljoner kronor totalt för bioekonomirelaterad forskning, till drygt 250 miljoner kronor Energimyndighetens finansiering av forskning inom området återfinns inom en rad olika program och satsningar som redovisas i tabellen nedan.

16 Verksamhet Biobränslen/ Biodrivmedel Industri System/ övergripande Summa totalt (tkr) Summa DFB40 Biogas, förnybara gaser DFB60 Biodrivmedel demonstrationsinsatser FA25 Strategisk innovationsområde FA35BR Affärsutveckling Bränsle FA44BR Grundforskning-Bränslen FAFUAES Program Allm. energisystemstudier FAFU19 Program energisystem Link FAFU108 Nydanande och behovsmotiverad FoU med energirelevans FAFU109 Strategisk energisystemforskning FAESP AES fristående projekt FB01 Biobränslen allmänt FB10 Trädbränslen FB20 Energiodling FB30 Torv/kol FB40 Avfall/biogas FB50 Bioenergi/klimat FB52 Bioenergi i praktiken FB60 Transport och drivmedel FB70 Etanolutveckling FBFU39 Uthållig tillförsel/förädling av biobränslen FBFU43 Kunskapscentrumet Waste Refinery FBFU60 Etanolprogrammet FBFU71 f3 Kunskapscentrum förnybara drivmedel FBFU82 Bränsleprogrammet omvandling FBFU83 Artificiell fotosyntes, forskningskonsortie

17 Verksamhet Biobränslen/ Biodrivmedel Industri System/ övergripande Summa totalt (tkr) 4FBFU87 Bränsleprogrammet Tillförsel FBFU88 Bränsleprogrammet Hållbarhet FBFU103 Solander Biosyngas Center - anläggning 4FBFU107 Solander Biosyngascenter - etapp 2 4FBFC40 Kompetenscentrum för biogasforskning vid LiU FFU91 Svenskt Gastekniskt Centrum, SGC FI70 Massa/pappersindustrin FIF114 STFI, programlagd verksamhet FIFU76 Eff. av industrins energianvändning, program 4FIFU78 Mekmasseinitiativet för energieffektivisering 4FIFU79 Massa och pappersprogrammet FIFU116 Järn och stål - samverkansprogram FIN024 Waste to Energy WP FIN5620 Bioenergy FIN691 ERA-NET Bioenergy (Småskalig värme) FIN693 ERA-NET + (BESTF)

18 Vinnova Vinnovas särskilda satsningar på området har huvudsakligen varit inom ramen för strategiska innovationsprogram, utmaningsdriven innovation och inom det europeiska ERA-NET plus: Wood-Wisdom-Net+. Projekten som fått stöd under perioden har haft en total budget på 200 miljoner kronor varav Vinnovas stöd har uppgått till närmare 60 miljoner kronor. Vinnovas beviljade stöd för perioden MILJONER SEK WOOD-WISDOM-NET+ UTMANINGSDRIVEN INNOVATION STEG 1-3 BIOINNOVATION HYPOTESPRÖVNING

19 Strategiska innovationsområden (SIO) Syftet med satsningen på strategiska innovationsområden är att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. Detta sker genom ny, långsiktig och fördjupad nationell och internationell samverkan, kraftsamling och förnyelse. Satsningen omfattar stöd till två typer av insatser: Strategiska innovationsagendor och Strategiska innovationsprogram (SIP). Sedan 2012 har Vinnova, Energimyndigheten och Formas vid ett flertal tillfällen utlyst medel för att ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor gemensamt ska ta fram strategiska innovationsagendor. Detta har följts upp av tre utlysningar ( ) av medel för att etablera och genomföra strategiska innovationsprogram. Inom ett SIP ska innovationsagendorna utvecklas ytterligare och framförallt implementeras. Näringslivsaktörerna förväntas ta ett stort ansvar för att identifiera sina kunskapsbehov, som akademin omsätter till forsknings- och utvecklingsbehov och man ska gemensamt finna lämpliga finansieringsformer. Stödet till ett SIP består av ett mindre stöd till koordinering av programmet och en reserverad budget till projekt och andra aktiviteter som bidrar till agendans vision och mål. 19 Det finns flera strategiska innovationsagendor med bäring för en biobaserad samhällsekonomi: Växtbioteknik för en biobaserad ekonomi Lantbruksbaserad småskalig bioenergi- och biomassaproduktion Kraftsamling kring nya processer för biobaserade material Agenda trä Forestbeyond 2.0 Bioraffinaderier för ett grönt Sverige Hållbar skörd av råvara Välfärdens material från uthållig skogsråvara Nationell forskningsagenda för den skogsbaserade näringen i Sverige Livscykelbaserad innovation Värme, kyla och el från bioenergi Biokraftplattformen: Innovation och utveckling för ökad förnybar biobaserad kraftproduktion.

20 Forskningsagenda för säkra globala försörjningskedjor genom innovativ förpackningsdesign Biobaserade material i sjukvården Kretsloppsbaserat foder och slutna akvatiska odlingssystem Växtbioteknik för en biobaserad ekonomi Samordning av småskalig bioenergibransch för framgångsrik FoI (forskning och innovationer) Hittills finns det dock bara ett strategiskt innovationsprogram där en biobaserad samhällsekonomi är central: BioInnovation - Nya biobaserade material, produkter och tjänster. Programmet har som utgångspunkt att utveckling av nya biobaserade material, produkter och tjänster är avgörande för att möta de globala utmaningarna kopplat till klimatförändringar, men det är också en möjlighet att försvara den svenska industrins långsiktiga konkurrenskraft. BioInnovation fokuserar på vidareförädling och nya produkter samt affärsmöjligheter, medan skogsbruk och primärproduktion av skogsråvara har en underordnad roll. Man har i en gemensam agenda även inkluderat frågor kring politiska förutsättningar för att skapa innovation, liksom att forskningsoch utvecklingsprojekt ska ha gjort en analys av politiska och marknadsmässiga förutsättningar i sina ansökningar. Det strategiska innovationsprogrammet, Re:Source som samlar aktörer kring frågan om hållbar resurs- och avfallshantering som också är relevant i sammanhanget. Re:Source syftar till att öka ekonomisk och miljömässig hållbarhet inom resurs- och avfallshantering och därmed bidra till resurseffektivitet inom näringsliv och samhälle, skapa nya affärsmöjligheter, stärkt konkurrenskraft och möta globala utmaningar. Formas anser att det finns förutsättningar för att etablera och genomföra flera strategiska innovationsprogram inom bioekonomiområdet. Det finns även ett tydligt behov av en fortsatt satsning och resursförstärkning vad avser satsningen på strategiska innovationsområden generellt, vilket påpekas i Formas övergripande underlag till den kommande forsknings-, högskole- och innovationspropositionen

21 Svenskt deltagande i EU-satsningar på biobaserad samhällsekonomi Sedan strategin antogs 2012 har EU-kommissionen lanserat sitt nya ramprogram för forskning och innovation Horisont Sju samhällsutmaningar har identifierats inom H2020 varav den mest relevanta för en biobaserad samhällsekonomi är: 1. Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin-, maritim- samt insjöforskning och bioekonomi. Inom denna har hittills skett utlysningar inom: Innovative, sustainable and inclusive bioeconomy, Sustainable food security Blue growth 21 Det finns även två andra samhällsutmaningar där det kan finnas utlysningar av relevans för bioekonomin och då framförallt biobränsle och biodrivmedel: 2. Smarta, gröna och integrerade transporter 3. Säker, ren och effektiv energi Inom H2020 finns det också satsningar på Biobaserade industrier i ett s.k. offentligt-privat partnerskap (PPP). Sverige representeras av Energimyndigheten i det programmet.

22 Utveckling mot produkter och nya material Med utgångspunkt i kartläggningen har Formas ställt frågan hur utvecklingen kan påskyndas mot nya produkter och material. Satsningarna har hittills lett till ett ökat deltagande från näringslivet i forskningssatsningar, vilket är en betydande förutsättning. Det är viktigt att upprätthålla offentligt stöd i form av finansieringsinstrument såsom Formas särskilda satsningar och strategiska innovationsområden, för att fortsätta främja en ökad samverkan mellan näringsliv och forskningsutförare. Det är också viktigt att bygga vidare på och dra ytterligare nytta av de nya samarbeten som har skapats genom de tidigare satsningarna. Här bör de skilda förutsättningarna för små- och medelstora företag och stora företag att delta i och samfinansiera forskning beaktas. För att påskynda utvecklingen mot nya produkter och material behövs också en bredare ansats i forskningssatsningar för att i större utsträckning även stödja forskning om de politiska och marknadsmässiga aspekterna av en omställning till en biobaserad samhällsekonomi. Forskning om styrmedel, konsumtion och attityder är viktiga delar i detta. Här bör det påpekas att marknads- och konsumtionsfrågor också finns i industriledet, till exempel vad gäller inköp av drivmedel, delar och material, och att det alltså inte bara är fråga om slutkonsumenter. Slutligen vill Formas framhålla att stöd i form av andra instrument också behövs, exempelvis stöd till teknikverifiering och stöd till testoch demonstrationsanläggningar. 22

23 Övergripande samverkan och styrning av insatserna Formas har i samråd med de berörda aktörerna utrett behovet av ökad organisatorisk samverkan och styrning av insatser för att påskynda arbetet med att förverkliga en biobaserad samhällsekonomi i Sverige. Sverige är ett av flera länder som har tagit initiativ till forskningsstrategier och handlingsplaner för en biobaserad samhällsekonomi. Det krävs fortsatta forsknings- och innovationsinsatser för att uppnå den biobaserade samhällsekonomin, men även för att främja Sveriges konkurrenskraft som ledande nation inom bioekonomi. I sammanhanget är det värt att notera att Sverige till skillnad från andra länder har en forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi men inte en övergripande nationell strategi för området. En övergripande strategi skulle ge ökad kraft till forskningen och utvecklingsarbetet. En av Sveriges styrkor ligger i att det finns en gedigen forskningsbas i landet. Dessutom finns det en stark industriell bas inom de relevanta sektorerna och ett tidigt engagemang för omställning inom dessa industrier. En tydlig risk för området är dock att det fortfarande finns ett glapp mellan forskningen och marknaden (som påpekats i tidigare avsnitt) vilket kan innebära en risk att hittills utförda investeringar i området inte uppnår sin fulla potential. Formas konstaterar samtidigt att samordningen av forskningsinsatserna delvis har varit svag och att det finns utrymme för en ökad samordning mellan finansiärerna för att säkra att den samlade svenska forskningsportföljen inom området väl motsvarar forsknings- och innovationsstrategin i dess helhet. Ett mer aktivt svenskt deltagande inom de relevanta programmen inom Horisont 2020 skulle också erbjuda möjligheter till ytterligare framsteg och stärka den svenska konkurrenskraften inom området. Detta gäller även för ett utökat samarbete inom Norden och i Östersjöregionen. Dessa utmaningar och möjligheter, såväl nationellt som internationellt, tyder på ett behov av ökad samordning av insatserna för att främja Sveriges innovations- och konkurrenskraft. En förstärkt samordning skulle kunna inkludera några eller samtliga av följande uppgifter: att regelbundet följa upp forsknings- och innovationsstrategin för en biobaserad samhällsekonomi och vid behov revidera strategin, att samordna forskningssatsningar hos de olika forskningsfinansiärerna så att den samlade forskningen i Sverige inom området väl svarar mot strategins prioriteringar, 23

24 att verka för en ökad samverkan och samfinansiering av forskningssatsningar, att följa upp och främja svenskt deltagande i EU-program inom relevanta områden och verka för ökat samarbete med andra länder i Östersjöområdet, och att identifiera och strategiskt prioritera svenskt deltagande i andra internationella samarbeten. Vad gäller den organisatoriska samverkan så föreslogs redan i strategin 2012 att ett särskilt avnämarforum skulle inrättas. En sådan lösning ansåg Formas vid närmare analys vara alltför otymplig, då det var svårt att göra gränsdragningar mot andra områden och även svårt att fatta strategiska beslut i en sådan lösare sammansatt gruppering. Vi har därför under utredningen prövat fyra huvudalternativ för organisatorisk samverkan: Ett nationellt bioekonomiråd med ansvar för alla aspekter av omställningen till en biobaserad samhällsekonomi, inte bara forsknings- och innovationsinsatser. Det ligger utanför Formas uppdrag att utforma ett förslag till ett sådant råd men det skulle finnas tydliga fördelar med en övergripande nationell strategi för området. En forsknings- och innovationspanel (som diskuteras i alternativ 2 och 3 nedan) skulle då kunna fungera som en arbetsgrupp under ett övergripande bioekonomiråd. 2. Ett nationellt programråd för forsknings- och innovationssatsningar inom bioekonomiområdet. Ett sådant forum skulle vara avgränsat till nyckelfinansiärer och branschorganisationer. Rådet skulle förfoga över en särskild programbudget som förutsätter öronmärkta pengar till området med samfinansieringskrav. Detta alternativ kräver ett litet sekretariat. 3. En nationell samordningsgrupp för finansiering av forsknings- och innovationsinsatser för en biobaserad samhällsekonomi.

25 En sådan instans liknar alternativ 2 ovan men med en större frihetsgrad och utan behov av att ett särskilt program inrättas med öronmärkta pengar. Här finns istället möjligheter för finansiärer och industrin att hitta synergier och samfinansiera satsningar på ett mer flexibelt sätt. Förslagsvis skulle representanter för forskningsfinansierande myndigheter, branschorganisationer och civilsamhället ingå. 4. En samordningsgrupp för forskningsfinansiärer inom en biobaserad samhällsekonomi. Detta innebär i första hand en mer uttalad samordning mellan forskningsfinansiärerna än idag där finansiärerna tillsammans skulle se till att det nationella behovet av forskningsinsatser tillgodoses såsom de beskrivs i strategin, men även främja sektorns deltagande i internationella forskningssamarbeten. 25 Efter samråd med beröra aktörer konstaterar Formas att det idag finns flera fora och plattformar som samlar aktörer från näringslivet och forskningsfinansiärer för att planera utformningen av satsningar och program. Det finns en strategisk forskningsagenda för den skogsbaserade näringen i Sverige (NRA) som redan utgör en samordningsfunktion för skogssektorn. Det är en framgångsrik modell som kunde vara lämplig att applicera bredare. Utöver det så har Energimyndigheten och Vinnova också en kontinuerlig dialog med aktörerna genom sina utvecklingsplattformar respektive arbetsgrupper. Behovet avser främst en ökad samordning mellan Formas, Vinnova och Energimyndigheten och därför förordas i nuläget alternativ 4 ovan. Det innebär att Formas, Energimyndigheten och Vinnova tillsammans skulle ansvara för: att samordna sina forskningssatsningar så att den samlade forskningen i Sverige inom området svarar väl mot strategins prioriteringar, att följa upp och främja svenskt deltagande i EU-program inom relevanta områden och verka för ökat samarbete med andra länder i Östersjöområdet, och att identifiera och strategiskt prioritera svenskt deltagande i andra relevanta internationella samarbeten.

26 Referenser [1] Se Bilaga 1 för en lista över Formas utlysningar och Vinnovas och Energimyndighetens program och hur de förhåller sig till strategins forskning- och innovationsprioriteringar. 26

27 27

28 Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning Box 1206, SE Stockholm. Besöksadress: Kungsbron 21 Tel: , Fax: E-post: registrator@formas.se