Hallstahammars kommun

Transkript

1 Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Årsredovisning 2011 Hallstahammars kommun Utarbetad av Kommunal sektor inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde Granskningen har utförts av Gun-Britt Alnefelt under mars Postadress Besöksadress Telefon Fax Org.nr Bankgiro Postgiro KOMMUNHUSET Prästgårdsgatan HALLSTAHAMMAR

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Balanskrav God ekonomisk hushållning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att av de tre finansiella delmålen för 2011 har målet om soliditeten delvis uppfyllts, övriga två är uppfyllda. Vi bedömer att uppfyllelsen av det finansiella målet för god ekonomisk hushållning som avser mandatperioden är t o m 2011 uppfyllt. Resultatet inklusive realisationsvinster uppgår till 2,2 % av skatter och statsbidrag och målet är därmed uppfyllt för perioden Om realisationsvinsterna från tomträttsförsäljningen inte räknas in uppnås inte målsättningen då resultatet i så fall är 1,4 % av skatter och statsbidrag. Några specifika verksamhetsanpassade mål för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige finns ännu inte. Kommunfullmäktige har antagit en definition av god ekonomisk hushållning i Mål och budget Här betonas kostnadseffektivitet och ändamålsenlig verksamhet. God ekonomisk hushållning förutsätter enligt detta att verksamheten ryms inom de av fullmäktige beslutade ramarna. För att utvärdera kunna mäta effektivitet och ändamålsenlighet görs regelbundna jämförelser med standardkostnaden för olika verksamhetsområden. F n visar mätningarna att kostnadsläget för kommunen är något högre än standardkostnaden vilket indikerar att man inte har en helt kostnadseffektiv och ändamålsenligt förvaltning. Jämförelse över tiden visar att läget har förbättrats. Balanskravet uppnås under 2011 och balansresultatet är 17,2 mnkr när reavinsterna för försäljning av tomträtter mm på 1,2 mnkr avräknats resultatet. Nämndernas verksamhetsberättelser följer i år i stort anvisningarna när det gäller vad som skall redovisas. 3

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. 4

5 Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 5

6 3 Granskningsresultat Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer sådana förhållanden, som inte ska redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden annat av betydelse för styrning och uppföljning 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Förvaltningsberättelsen har förbättrats något sedan föregående år. Det finns dock förbättringspotential inom vissa områden vilka berörs i avsnitten nedan. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild av kommunens ekonomi. Årets resultat blev 18,4 mnkr (20,1 mnkr år 2010). I resultatet ingår realisationsvinster vid försäljning av tomträtter med 1,0 mnkr. Kommunen redovisar för tionde året i rad ett positivt resultat. Driftkostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag uppgår för 2011 till 98,5 en förbättring jämfört med 2010 med 0,3%. Den långfristiga upplåningen har ökat under året och kommunens likviditet är tidvis ytterst ansträngd. Den finansiella analysen med de fyra perspektiven; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontroll av den finansiella utvecklingen ger en bra bild av kommunens ekonomi och dess utveckling 6

7 Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltningen Händelser av väsentlig betydelse. Händelser som bedöms som betydelsefulla för kommunen ska avse sådana som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret I första delen av förvaltningsberättelsen finns ett långt avsnitt kring Kommunövergripande utvecklingsområden som innehåller inslag av detta. Vidare redovisas väsentliga händelser i avsnittet om verksamheterna. Förväntad utveckling. Framtidsperspektivet för såväl ekonomin som verksamheterna redovisas. I förvaltningsberättelsens avsnitt om verksamheterna finns en särskild rubrik om framtiden där varje verksamhet redogör kortfattat för utvecklingstendenser. Detta återfinns även i avsnittet om den samlade verksamheten. Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron i procent av den sammanlagda arbetstiden har minskat från 4,7 % år 2010 till 4,4 % år Avsnittet belyser även kommunens satsningar vad gäller kompetensutveckling, pensionsavgångar under året. Upplysning borde lämnas över kommande pensionsavgångar och vilken strategi som finns för personalförsörjningen. Detta skulle ge en värdefull information om vilka utmaningar kommunen står inför Avsnittet avslutas med ett flertal tabeller kring sjukfrånvaro som skulle kunna kortas ned. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Avsnittet ger en överblick över den gemensamma koncernen, dess finansiella ställning, viktiga åtaganden etc. Detta avsnitt som samlat behandlar koncernen Hallstahammar kommun följs av en redovisning för varje bolag. Denna redovisning har kortats ned något jämfört med föregående år och fokuserar mer på viktiga frågor, avsnittet vinner på att ytterligare koncentreras kring väsentliga frågor. Det samlade koncernresultatet uppgår för 2011 till 21,1 mnkr. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7. Kommunfullmäktige har beslutat att minst årets resultat skall avsättas i värdepapper för att delvis matcha åtagandet. Åtagandet beräknas uppgå till 436,7 mnkr och hittills är avsättningen nominellt 240,8 mnkr. 7

8 Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Under 2007 har kommunen arbetat fram ny vision och fullmäktige beslutade om 13 mål för perioden 2008 till I årsredovisningen för 2011 görs en sammanfattande slutavstämning för hela verksamheten denna period. Redovisningen görs i en tregradig skala: Avsevärt förbättrad måluppfyllelse, 6 av 13 mål Förbättrad måluppfyllelse, 5 av 13 mål Oförändrad/försämrad måluppfyllelse, 2 av 13 mål För varje mål följer sedan en utförligare beskrivning av vad som ligger bakom bedömningen av måluppfyllelsen. I flera fall har utvärdering skett genom medborgarundersökningen, jämförelser i olika nätverk som kommunen medverkar i. Svårigheten är att de flesta målen inte är direkt mätbara utan att det är bedömningar som avgör måluppfyllelsen. Verksamhetsavsnittet i förvaltningsberättelsen redovisas för kommunstyrelse och respektive nämnd. Mål och måluppfyllelse redovisas dock inte här utan i respektive nämnds årsredovisning där även nyckeltal redovisas för perioden 2007 till Man får på detta sätt en god uppfattning om hur olika delar i verksamheten utvecklas. I avsnittet som beskriver hur Hallstahammars kommun definierar god ekonomisk hushållning redogörs för och analyseras de ekonomiska målen utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget Kommentarer kring dessa lämnas i avsnitt God ekonomisk hushållning. Det är angeläget att det lämnas uppgift om vilken kvalitet som finns i verksamheterna och generellt hur man arbetar med kvalitetsfrågor. Dessa frågor kommenteras i nämndernas årsredovisningar i samband med beskrivning av mål och måluppfyllelse men utan att närmare gå in på vilka specifika kvalitetsmål man arbetar mot. I förvaltningsberättelsen beskrivs kommunens miljöarbete. Miljöfrågorna är viktiga och kommunfullmäktige antog under 2008 en miljöpolicy. De miljöindikatorer som redovisas är energianvändningen i Hallstahammar totalt och per invånare samt koldioxidutsläpp per invånare. Nämnderna redogör för vissa miljömål i sina årsredovisningar. Kommunen har lagt en grund för fortsatt utveckling av miljöredovisningen. Det som på sikt behöver redovisas är gröna nyckeltal för att på ett tydligt och informativt sätt visa hur miljön i olika avseenden ser ut. I förvaltningsberättelsen ingår ett avsnitt som redovisar ett välfärdsbokslut för Hallstahammar kommun. Ett antal basindikatorer skall följas år från år, vilka kompletterade med resultat från olika undersökningar, bildar välfärdsbokslutet. 8

9 Under 2010 fattats beslut om interkontrollplaner och interkontrollreglemente Någon utvärdering i förvaltningsberättelsen av internkontrollens status finns inte. Det fanns inte heller i 2010 årsredovisning Investeringsredovisning Under 2011 har investering skett för 38,6 mnkr, budgeterat fanns 85,9 mnkr. Större investeringsprojekt har varit investeringar i kväverening vid reningsverket 13,9 mnkr under 2011 totalt 14,4 mnkr sedan projektet påbörjades. Investeringar i vatten- och avloppsnätet för 10,3 mnkr under 2011, totalt sedan projekten startades 17,7 mnkr Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringstabellen är i år uppbyggd med bruttobelopp dvs både investeringskostnader och intäkter. Redovisningen skulle få ytterligare informationsvärde om den totala investeringsbudgeten för projekt som löper över flera år redovisade kvarstående kostnad och vilket år som investeringsprojektet beräknas slutföras Driftredovisning Nämndernas budgetavvikelse framgår av tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr Budget Utfall Budgetavvikelse Prognos vid delår augusti Kommunstyrelse 53,5 55,4-1,9 55,1 Barn- och utbildningsnämnd 230,1 228,4 1,7 229,4 Socialnämnd 273,8 273,7 0,1 276,7 Tekniska nämnden 22,1 23-0,9 22,6 Miljönämnd 5,6 6,3-0,7 6,3 Kultur- och fritidsnämnd 31,6 32,4-0,8 32,6 Pensionskostnader 27,3 21,9 5,4 25,4 Kolbäckådalens gym.förb 79,4 86,7-7,3 81,2 Övriga 11,2 11,6-0,4 12,4 Summa nämnderna 734,6 739,4-4,8 741,7 Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I posten övriga i driftredovisningen ingår driftbidraget till räddningstjänstförbundet, revisionen valnämnd och olika projekt. Jämfört med ti- 9

10 digare år lämnas nu en redogörelse vad som ingår i posten övriga och finansförvaltningen har döpts om till pensionskostnader. En jämförelse med tidigare år ges i driftredovisningen. En analys av driftredovisningen per nämnd ingår i förvaltningsberättelsen avsnitt för respektive nämnd samt i nämndernas egna verksamhetsberättelser Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Upplysning om balanskravet finns i förvaltningsberättelsens avsnitt om finansiell analys. Där framgår att resultatet för 2011 är 17,2 mnkr. I balansresultatet skall inte realisationsvinster som uppkommit vid försäljningar av tillgångar inräknas God ekonomisk hushållning Vi bedömer att av de tre finansiella delmålen för 2011 har målet om soliditeten delvis uppfyllts övriga två mål har uppfyllts, se nedan. Vi bedömer att uppfyllelsen av det finansiella målet för god ekonomisk hushållning som avser mandatperioden är t o m 2011 uppfyllt. Resultatet inklusive realisationsvinster uppgår till 2,2 % av skatter och statsbidrag och är målet är därmed uppfyllt för perioden Finansiella mål Kommunen har ett finansiellt mål för hela perioden 2007 till 2011, ett resultatmål där resultatet ska uppgå till 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag under mandatperioden. I tabellen nedan redovisas hur målet har uppfyllts under perioden om realisationsvinsten vid försäljning av tomträtterna inräknas i resultaten. Försäljningsintäkten har under 2009 och 2010 använts för att minska den långfristiga låneskulden vilket förbättra kommunens ekonomiska läge varför det kan vara motiverat att räkna in realisationsvinsten. För 2011 användes inte försäljningsintäkten för att amortera den långfristiga upplåningen utan för att finansiera det omfattande investeringsprogrammet som kommunen f n har: Måluppfyllelse Totalt Resultat inkl tomträterna Skatter Statsbidrag Resultat/skatter och statsbidrag 1,4% 0,6% 3,4% 2,8% 2,5% 2,2% 10

11 Försäljning av anläggningstillgångar för att klara ett resultat är naturligtvis ingen långsiktig lösning och frågan är om dessa realisationsvinster skall inräknas när en avstämning mot kommunfullmäktiges mål görs. Om resultatet exklusive realisationsvinsten används blir måluppfyllelsen enligt nedanstående tabell: Måluppfyllelse Totalt Resultat exkl tomträtterna Skatter Statsbidrag Resultat/skatter och statsbidrag 1,4% 0,6% 0,7% 1,8% 2,4% 1,4% I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella delmål som fastställts i budget Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2011 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Likviditeten bör inte understiga 4 % av de externa utgifterna Soliditeten bör inte understiga 65 % exkl pensionsförpliktelser inom linjen. Inkl dessa bör soliditeten inte understiga 20 % Utfall 2011 Årets resultat i relation till det egna kapitalet uppgår till 2,7 %, den underliggande inflationstakten var 2,4%. Likviditeten uppgår till 6 % Exklusive uppgår soliditeten till 66,4 % Inklusive uppgår den till 17 % Måluppfyllelse Resultatet visar att målet har uppnåtts Målet bedöms vara uppfyllt dock har likviditeten tidvis under 2011 varit mycket ansträngd Målet bedöms delvis uppfyllt I kommunens definition av god hushållning ingår också att kommunens nettolåneskuld inte bör öka. Vilket innebär att kommunens investeringar bör finansieras med egna medel. Under 2011 har den långfristiga skulden ökat med ca 11 mnkr om inte skulden för Citybanan inräknas. Om Citybanan medräknas har den långfristiga skulden ökat med ca 14 mnkr Mål för verksamheten Några specifika verksamhetsanpassade mål för god ekonomisk hushållning beslutade av kommunfullmäktige finns ännu inte. 11

12 Kommunfullmäktige har antagit en definition av god ekonomisk hushållning i Mål och budget Här betonas kostnadseffektivitet och ändamålsenlig verksamhet. God ekonomisk hushållning förutsätter enligt detta att verksamheten ryms inom de av fullmäktige beslutade ramarna. I förvaltningsberättelsen framkommer att även om kommunen närmar sig standardkostnaden finns fortfarande avvikelser framförallt inom skolan. I förvaltningsberättelsen ingår en slutavstämning av de övergripande målen som kommunstyrelsen beslutade om vilka skulle stödja kommunfullmäktiges vision om Det goda livet i storstadens närhet, se sid 9 under rubriken Andra förhållanden Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi bedömer att nämndernas redovisningar redovisar utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål för verksamheten. Nämndernas redovisningar skall innehålla följande rubriker: Översiktlig presentation av nämndens verksamhet Händelser under året Måluppfyllelse Personal Framtid Statistik/nyckeltal Ekonomisk analys Samtliga nämnder har redovisat under relevanta rubriker, nämnder som inte har personal anställd har självklart ingen sådan redovisning. Nedan följer en kort sammanfattning per nämnd över det ekonomiska resultatet, måluppfyllelse, framtid samt kort om övriga punkter. Kommunstyrelsen Det ekonomiska resultatet: Underskottet på 1,8 mnkr hänförs till IT-verksamheten. Anpassningsprogrammet för 2011 kommenteras. Händelser under året: Avsnittet är strukturerat och informativt. Kortare kommentarer kring viktiga händelser såsom ny nämnds- och förvaltningsorganisation, finskt förvaltningsområde m.m. 12

13 Måluppfyllelse: Slutredovisning som sedan återkommer i förvaltningsberättelsen av kommunstyrelsens 13 mål för att nå fullmäktiges vision. Redovisning av de effektmål som berör kommunstyrelsen lämnas, se ovan. Framtid: Avsnittet kommenterar kring ekonomin, anpassningsprogrammets fortsättning samt effekterna av ny kollektivtrafiklag. Gymnasieskolans avveckling kommenteras vidare. Återrapportering av den interna kontrollen: Här redovisas resultat av den internkontroll som gjorts under året kring anskaffning av varor och tjänster där vissa brister kommenteras. Övrigt: Ett avsnitt om personal; sjukfrånvaro, pensionsavgångar, kompetensutveckling. Bygg- och miljönämnden Det ekonomiska resultatet: Man visar på en avvikelse från budget på -756 tkr vilket beror på lägre intäkter än beräknat. Den största orsaken är att omorganisationen medfört att färre timbaserad tillsyn genomförts under Måluppfyllelse: Här redovisas 9 mål varav 6 av målen har uppfyllts, 2 har delvis uppfyllts och ett har inte uppfyllts. Framtid: Fortsatt arbete med omorganisationen, Nya projekt redovisas samt nya krav som kommer på verksamheten i o m ny lagstiftning.. Övrigt: Nyckeltal redovisas i en faktaruta, ett avsnitt om personal. Återrapportering av den interna kontrollen har inte lämnats i redovisningen Tekniska nämnden Det ekonomiska resultatet: De skattefinansierade verksamheterna visar på ett underskott mot budget på 1,4 mnkr bland annat pga. den snörika vintern och ökade driftkostnader för fastighetsbeståndet. De taxefinansierade verksamheterna visar på ett överskott på 0,1 mnkr. Investeringar har genomförts för netto 37,9 mnkr.11 tomträtter har sålts under året. Måluppfyllelse: Av de redovisade 8 målen har 6 uppfyllts och 2 delvis uppfyllts. Framtid: Avsnittet redogör översyn av organisationen, arbetet med grönstruktur- och energiplan samt fortsatta behov av förbättring av beläggning på gator och vägar samt det fortsatta underhållet av VA-ledningar. Återrapportering av den interna kontrollen: Här redovisas resultat av den internkontroll som gjorts under året. Vad som ingått i den interna kontrollen framgår dock inte. Övrigt: I nämndens verksamhetsberättelse finns ett bokslut för VA-verksamheten vilket är ett krav enligt nya VA-lagen. I bokslutet redovisas hur fördelning av kostnader har skett mellan övriga förvaltningen och VA-verksamheten enligt kraven. VA-bokslutet har kompletteras med uppgift om vilka avskrivningstider som används för de olika anläggningstyperna. 13

14 Barn- och utbildningsnämnden Under 2011 delades nämnden i barn- och utbildningsnämnd samt kultur- och fritidsnämnd, bl.a. då gymnasieskolan utökade nämndens ansvarsområde. Det ekonomiska resultatet: En kort analys lämnas under sammanfattning samt mer omfattande under redovisning av varje enskild verksamhet. Anpassningsprogrammet berörs med bl a en minskning av vikariekostnaderna. Nämnden redovisar ett överskott mot budget på 1,6 mnkr. Måluppfyllelse: 11 mål redovisas, för 5 mål anges att de är uppfyllda, 6 mål delvis uppfyllda Få mål är direkt mätbara i likhet med övriga nämnders mål. Där mätbara mål finns skulle det var intressant att se utvecklingen över tiden. Noterbart är att målet om ökat antal som uppnår minst godkända kunskapsmål visar på en ökning med 4 % skett. Framtiden: Mål för kommer att kompletteras med indikatorer på måluppfyllelse vilket är positivt. Vidare redovisas strategier och åtgärder för att öka måluppfyllelsen av kunskapsmålen. Övrigt: Personalredovisning samt en redovisning av nyckeltal för varje verksamhetsområde lämnas i verksamhetsberättelsen. Någon redovisning av resultatet av nämndens interna kontroll lämnas inte. Kultur- och fritidsnämnden Det ekonomiska resultatet: Det ekonomiska resultatet visar på ett underskott mot budget på 0,4 tkr efter reglering mot fonden. Måluppfyllelse: 8 mål redovisas. Målet att föreningsbidraget i första hand skall gå till barn- och ungdomsföreningar är uppfyllt, av de övriga är 6 mål delvis uppfyllda, målet att Tunboskolan skall byggas ut till en fullstor hall är inte uppfyllt. Framtiden. Ökad samverkan med för- och grundskolor skall fördjupas. Planerad inventering av kommunens konstsamling. Fortsatt arbete att återerövra fjärde stjärnan för Skantzö bad och camping. Övrigt: Personalredovisning, resultat per verksamhet samt nyckeltal per verksamhet. Någon redovisning av resultatet av nämndens interna kontroll lämnas inte. Socialnämnden Det ekonomiska resultatet: Resultatet visar på en avvikelse mot budget på -,03 mnkr. Äldreomsorgen 2 mnkr mot budget, omsorgen + 0,4 mnkr, individ- och familjeomsorg + 0,7 mnkr, förvaltningsövergripande +0,7 mnkr. Måluppfyllelse: Måluppfyllelsen visas dels för kommunfullmäktiges mål, dels för nämndens egna mål. Av socialnämndens 12 mål har 4 helt uppfyllts, 2 har inte uppfyllts, resterande är delvis uppfyllda. Fullmäktiges mål är svårare att utvärdera men ett ambitiöst försök, det går dock inte att bedöma måluppfyllelsen. Här redovisas mera vilka aktiviteter som genomförs för att nå målen. Föredömlig målredovisning med olika färger som markerar grad av måluppfyllelse. Framtiden: Korta punkter per verksamhetsområde, överblickbart och bra.. 14

15 Intern kontroll: Ett nytt kvalitetssystem inkl plan för internkontroll kommer att beslutas under våren Övrigt: Personalredovisning har lämnats enligt samma modell som övriga nämnder. För varje verksamhet redovisas ekonomiskt utfall, korta kommentarer samt några statistikuppgifter. 3.2 Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. I årets resultaträkning har realisationsvinsten som erhölls vid försäljning av tomträtter rubricerats som jämförelsestörande post, vilket är enligt praxis. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år: Resultaträkning , tkr Utfall föreg år Utfall 2011 Ökn/ Minskn. % Verksamhetens intäkter ,67% Verksamhetens kostnader ,96% Avskrivningar ,88% Verksamhetens nettokostnader ,29% Skatteintäkter ,16% Generella statsbidrag ,94% Summa skatter och statsbidrag ,11% Finansiella intäkter ,66% Finansiella kostnader ,91% Årets resultat ,75% Jämfört med prognosen i samband med delårsbokslutet i augusti har resultatet förbättrats med ca 13 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2011 uppgick till 4,5 mnkr. Jämfört med budget har nämnderna ett underskott på 2,9 mnkr en förbättring jämfört med 2010 då nämnderna visade på ett underskott på ca 4,2 mnkr. Med det stora investeringsprogram som f n finns är det viktigt att nå ett positivt resultat för att klara finansieringen av investeringarna utan upplåning. 15

16 3.2.2 Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Materiella anläggningstillgångar Under ett antal år har vi påpekat behovet av att utreda markreserven. Så har nu skett under Samtliga marker har identifierats, ytan har tagits fram via GIS och taxeringsvärdet har erhållits från lantmäteriet. Som befarat framkom att markreserven varit för högt värderad och en nedjustering har skett med 11 mnkr, pengar som varit reserverade från 2007 och En differens har uppkommit mellan anläggningsregistret och det värde som anläggningstillgångarna har i balansräkningen på 0,9 mnkr. Differensen har uppkommit i samband med att exploateringsmark omklassificeras till omsättningstillgång och bör snarast utredas. Enligt en förändring i ÅRL skall kommunernas del i infrastruktursatsningar betraktas som en tillgång i kommunens bokslut och en motsvarande skuld skall bokas upp. Kommunens engagemang i Citybanan har bokförts i år. Beslut har tagits av Kommunstyrelsen att detta engagemang skall skrivas av på 5 år, vilket innebär att resultatet för 2011 har belastats med en kostnad på 4,2 mnkr för Citybanan. Finansiella anläggningstillgångar I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation har de finansiella placeringar som sker för att möta pensionskostnaderna omklassificerats till omsättningstillgång. Justering har skett för även i jämförelseåren 2010 och Lager Iordningställd mark för exploatering har år 2009 för första gången redovisats som en kortfristig tillgång enligt god sed, för 2011 uppgår summan till 2,5 mnkr. Posten redovisas felaktigt som kortfristig fordring. Fordringar En kvarstående post avseende deponering elavtal finns. Företaget har betalat tillbaka de deponeringar som gjordes under 2008 och 2009 utom 2,9 mnkr som hålls inne tills överenskommelse träffats kring det skadestånd bolaget begärt vid kommunens utträde ur avtalet. Förhandlingar pågår. Motsvarande post har bokats som en kortfristig skuld. 16

17 Kortfristiga finansiella placeringar Redovisningen av de finansiella placeringarna i årsredovisningen bör förbättras till nästkommande år i enlighet med Redovisningsrådet för kommunal redovisning rekommendation nr 20 som gäller from Tabellen nedan visar anskaffningsvärde och marknadsvärde för placeringsportföljen fördelat per finansieringsinstitut. I noten till posten i balansräkningen redovisas fördelning av anskaffningsvärdet per placeringsform. Denna redovisning bör kompletteras med marknadsvärdet. Vid värderingen av de kortfristiga placeringarna inför bokslutet 2011 har en nedskrivning skett med 1,5 mnkr för befarad förlust i två placeringar. Sedan årsskiftet har dock utvecklingen förbättrats något enligt uppgift. Den totala avkastning på de placerade tillgångarna uppgår till ca 10 % men är då fördelat på samtliga år som placeringar skett, vilket innebär en genomsnittlig årlig avkastning på ca 1,5 % 2 %. Finansinstitut Anskaffningsvärde Marknadsvärde Carnegie/HQ Öhman Carnegie SGP Nordea FSB HSB Strukturinvest Kommininvest SGP Brasilien Booster, vid årsskiftet risk att barriär trädde in Tillväxtmarknad booster, dito Nedskrivning Eget kapital I det egna kapitalet ingår resultatfonder för de affärsdrivande verksamheternas eget kapital. Under 2011 har resultatfonden för bad och turism minskat till 0,4 mnkr, renhållningsverkets resultatfond har minskat med 222 tkr till -69 tkr och VA-verkets har ökat med 344 tkr och uppgår nu till 1428 tkr. Avsättningar 17

18 Övriga avsättningar innehåller avsättning för skadestånd från HBV för finansiellt underskott för handel med el 2009, Skadeståndet som HBV kräver är 2,9 mnkr, förlikning verkar f n inte möjlig. Riskberäkning för skadestånd från försäkringsbolag avseende översvämningarna 2008 har ännu inte reglerats. Troligen kommer försäkringsbolagen att specificera sina krav under våren Avsättningen uppgår idag till ca 9 mnkr. Långfristiga skulder Den beräknade amorteringen från 2010 med anledning av försäljningsintäkterna för tomrätterna har inte genomförts. Av denna anledning har de långfristiga skulderna ökat med ca 11 mnkr sedan 2010, en amortering har skett med 4,2 mnkr under 2010 och en motsvarande amortering beräknas ske under Några nya lån har m a o inte tagits upp under Kortfristiga skulder Under kortfristiga skulder finns en del som avser Hallstahammars del i Kolbäcksådalens gymnasieförbund med 21,8 mnkr en ökning med 6,7 mnkr sedan Förhandlingar pågår kring upplösningen av kommunalförbundet och hur de olika tillgångarna och skulderna skall fördelas mellan kommunerna. Enligt god redovisningssed skall personalomkostnadspålägget i samband med beräkning av semesterlöneskuld och retroaktiva löner ske med den statliga procentsatsen. För 2011 har detta skett, jämfört med tidigare princip blir skulden 2,5 mnkr lägre Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Några noter finns inte men texten i analysen lämnar information kring posterna. Förtydligande har skett för posten Justering för poster som inte ingår i kassaflödet. Nu framgår det att det är avskrivningarna. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter har skett och 18

19 eliminering av interna poster har skett. Där avvikelser konstaterats har kommunens uppgifter använts. Det finns ingen upplysning kring olikheter i redovisningsprinciper mellan bolagen och kommunen, någon omräkning har inte skett i den sammanställda redovisningen. Bedömningen är att skillnaderna i redovisningsprinciper inte är av väsentlig art. Obeskattade reserver redovisas mot eget kapital i sin helhet, enligt god redovisningssed skall dessa fördelas mellan upplupna skatter och eget kapital. Avvikelsen har dock liten betydelse för helheten Tilläggsupplysningar Vi har granskat tillämpade redovisningsprinciper i den omfattning som är nödvändig för att fullmäktige ska kunna bedöma den finansiella situationen och dess utveckling. Följande avvikelser från rekommendationerna kan noteras: RKR 7:1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. De tillgångsslag som förvaltade pensionsmedel placerats i bör redovisas samt vilken avkastning som uppnått. Uppgifter skall lämnas om förvaltningens utveckling och resultat i förhållande till finanspolicy/placeringsreglemente fastlagda mål, exempelvis beträffande tillåten risk och avkastning. Uppgifter kring detta finns delvis i förvaltningsberättelsen men mycket sparsamt och detta kan utvecklas betydligt. RKR 13:1 redovisning av hyres- och leasingavtal. Man har ganska god kontroll på de leasingavtal som tecknats för kommunen men det återstår en del arbete för att få information om hyresavtalen. RKR 17 Värdering och upplysning om pensionsförpliktelser. Den uppställning som rekommendationen innehåller följs inte i kommunens bokslut. Man kan utläsa samma information ur kommunens bokslut varför avvikelsen är av mindre betydelse. I avsnittet om redovisningsprinciper saknas uppgift om avskrivningsprocent samt uppgifter om beloppsgräns för aktivering. 19

20 20