SIGTUNA KOMMUN Grafisk Manual

Transkript

1 SIGTUNA KOMMUN Grafisk Manual

2

3 Mot bättre vetande Somliga vet. Andra tror. Vetande bygger på verkliga, väl underbyggda fakta. Tro bygger på en betydligt skakigare grund antaganden, fördomar, andrahandsuppgifter, missuppfattningar, okunskap etcetera. Vi som arbetar inom Sigtuna kommun känner kommunen bättre än de flesta. Vi är på det klara med dess styrkor, men även dess svagheter. Därmed har vi också goda förutsättningar att sprida kännedom och öka kunskaperna om Sigtuna kommun, det vill säga marknadsföra kommunen. Förhoppningsvis kan vi härigenom skapa nyfikenhet och intresse hos presumtiva inflyttare och företag. Och stolthet hos våra invånare. Vi kan aldrig övertyga hela omvärlden om att Sigtuna kommun är paradiset på jorden vilket nog är tur. Däremot kan vi ge människor och företag bättre möjligheter att ta ställning och fatta ett välgrundat beslut. På så vis blir det fler nöjda inflyttare och nyetablerare. Hur marknadsför man en kommun? Marknadsföring av kommuner skiljer sig inte i någon nämnvärd utsträckning från marknadsföring av produkter. Till att börja med gäller det att synas, att vara tillgänglig. Man måste vara tydlig och konsekvent så att man känns igen. Beträffande såväl grafisk form som budskap. Avsändaren ska vara tydlig. Man ska inte behöva leta efter avsändaren av till exempel en annons eller broschyr. För att få genomslag krävs det också uthållighet. En grafisk profil ska naturligtvis anpassas och utvecklas efter behov, men grundelementen bör bestå över tiden. Det är ju med tiden som en enhetlig, korrekt och uthållig användning av vårt visuella uttryck ger effekt. Vår kommun uppfattas som en stabil och professionell organisation.

4 Varför en grafisk profil? En kommuns omfattande och mångsidiga verksamhet riktar sig mot en stor grupp människor i alla åldrar och livssituationer. I den kommunala verksamheten är vi ett stort antal anställda med varierande uppgifter som är verksamma över hela kommunen. Vi är många olika människor som alla företräder en och samma aktör, Sigtuna kommun. Vi behöver därför tydliga signaler som pekar på att det är kommunen som agerar. En gemensam identitet som visar att olika förvaltningar och enheter verkar i samklang och att vi tillsammans utgör en viktig garant för den trygghet, seriositet och professionalism som kommunen står för. En grafisk profil som används av kommunens alla verksamheter ger oss en enhetlig visuell identitet. Tillsammans med det vi säger och gör skapar den grafiska profilen en stark bild av Sigtuna kommun. En gemensam profil signalerar professionalism, målmedvetenhet och handlingskraft. Den bidrar också till ökad känsla av tillhörighet hos kommunens medarbetare och stärker den interna identiteten. I sportvärlden har klubbar och lag dräkter och överdragskläder i egen design och egna färger. I servicevärlden har personalen i olika företag ofta enhetlig arbetsklädsel eller uniform. Allt för tydlighets skull, så att de ska vara lätta att urskilja och kännas igen. Av samma skäl vill Sigtuna kommun ha ett distinkt, enhetligt och konsekvent grafiskt uttryck för all sin kommunikation: annonser, trycksaker, skyltar med mera. Det underlättar för kommuninvånarna och andra målgrupper att känna igen det som kommer från kommunen. Denna grafiska manual är ett arbetsredskap som alla kan och ska använda. Här får du klart besked om hur annonser, trycksaker, kontorstryck med mera ska se ut. Samt riktlinjer och instruktioner för hur logotypen ska hanteras, vilka färger och dekorelement som finns till hands etcetera. Fem huvudkomponenter I riktlinjerna för Sigtuna kommuns grafiska profil fastställs fem huvudkomponenter som tillsammans bildar en stadig grund för kommunens visuella identitet. En grund som alla medarbetare konsekvent ska utgå ifrån. Huvudkomponenterna är: Logotyp Dekorelement Färg mönster Typografi Bildspråk Profilens riktlinjer fastställdes av kommunstyrelsen och gäller för alla verksamheter i kommunen. Den grafiska manualen kompletterar riktlinjerna och anger regler och anvisningar för hur de olika komponenterna ska användas. Den ska dessutom innehålla rekommendationer och exempel på tillämpningar, allt för att ge flexibilitet och variationsmöjligheter utan avkall på tydlighet och igenkänning.

5 INNEHÅLL Inledning 3 4 Logotyp 8 15 Storlek, frizon, placering 9 10 Förvaltningslogotyper 13 Engelsk variant 13 Logotyp tillämpning Dekorelement Färger mönster Typografi Bildspråk Skrivråd 32 Ordlista Papper 34 Kontorstryck Brevmallar Visit-/korrespondenskort 38 Varianter 39 Infodokument Presentationer Affischer Inbjudningar 52 Diagram 53 Annonser Trycksaker Utställningar Skyltar Profilprodukter 76 Fordonsprofilering 77 Riktlinjer särprofilerade verksamheter Sigtuna museum Arlandagymnasiet Riktlinjer övrigt Samarbeten Andra aktörer Ekokommun 94 95

6

7 LOGOTYP & DEKORELEMENT

8 SID 8 LOGOTYP Logotyp Sigtuna kommuns logotyp består av kommunvapnet, en sköld med en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, och texten Sigtuna kommun i en helhet. Texten Sigtuna kommun skrivs i kursiv stil. Kommunlogotypen finns i två varianter: en liggande med texten vänsterställd till höger om kommunvapnet och en stående med texten centrerad ovanför. Logotypen fungerar som identifikation, avsändare och garant. Kommunens logotyp ska användas av alla verksamheter och finnas med i allt informationsmaterial. Kommunvapnet fastställdes 1971 då Sigtuna kommun bildades ur en sammanslagning av Sigtuna och Märsta. Motivet finns tidigare i Sigtuna stadssigill Kronan i vapnet anger viktig plats. Den kan antyda att staden var kungasäte. De tre sexuddade stjärnorna vet man inte vad de står för. Under årens lopp har kronan haft olika utseende. Liggande logotyp Stående logotyp Logotypens färger Krona Sköld PMS 129 C: 0 % M: 15 % Y: 80 % K: 0 % PMS Reflexblå C: 100 % M: 70 % Y: 0 % K: 6 % Stjärnor Kommunnamn PMS Vit C: 0 % M: 0 % Y: 0 % K: 0 % PMS Svart C: 0 % M: 0 % Y: 0 % K: 100 % Sigtunas logotyp i dess bägge varianter finns att hämta på intranätet.

9 SID 9 LOGOTYP Storlek När det gäller logotypens storlek så är förnuftet bra att ta till. Görs den för liten så syns den inte och görs den för stor så blir den oproportionerlig och klumpig. Logotypen med 6 mm höjd på vapenskölden är minsta tillåtna storlek. MINSTA STORLEK 6 mm hög Frizon Det är viktigt att logotypen syns tydligt. Den får inte placeras så att den störs av närliggande text eller bild. Bilden nedan visar den frizon som logotypen måste ha, det vill säga det minsta avståndet som ska hållas från text, bild eller ytterkant. Svartvit logotyp För tydlighetens och identifikationens skull ska vi helst använda logotypen i färg. Ibland måste man dock skriva ut i svartvitt eller placera logotypen mot en mörk bakgrund. Vid dessa tillfällen ska vi använda den svartvita logotypen, antingen i positiv eller negativ variant, enligt nedan. Använd inte färglogotypen när du skriver ut i svartvitt. Svartvit logotyp, positiv Svartvit logotyp, negativ

10 SID 10 LOGOTYP Placering Logotypen ska ha en så konsekvent och tydlig placering som möjligt för att underlätta igenkänningen hos målgrupperna. I annonser, på affischer och på framsidan av trycksaker ligger alltid logotypen i en så kallad profilbård i kommunens färg, gulockra. På trycksakers baksida läggs alltid logotypen till vänster nedtill, utan profilbård. Apropå placering så har vi placerat kommunlogotypen i ett titthål i bården. Anledningen är tydlighet i dubbel bemärkelse. Dels ger titthålet fokus åt vår logotyp, dels gör bården, som lyfter fram kommunens färg, det lättare att känna igen Sigtuna kommun även när logotypen är svår att urskilja. Logotypens placering i profilbården Konsekvens underlättar igenkänningen. Använd därför i största möjliga utsträckning profilbården med kommunlogotypen till vänster. Varianten med logotypen till höger används endast undantagsvis. Framsida med profilbård Baksida alltid utan profilbård

11 SID 11 LOGOTYP EJ TILLÅTEN PLACERING Utfallande bild med logotyp i vit cirkel. När en bild läggs utfallande nedåt används bården utan bilder. I exemplet ovan kan det vara lämpligt att använda profilbården med logotyp till höger eftersom locket passar bättre till vänster i bilden. VÄLKOMMEN TILL SIGTUNA MUSEUM Matrimonii corrumperet vix saetosus quadrupei, verecunde syrtes suffragarit parsimonia. MÅLKRITERIER FÖR GRUNDSKOLAN Matrimonii corrumperet vix saetosus quadrupei, verecunde syrtes suffragarit parsimonia. Endast två andra logotyper än kommunlogotypen får användas i material från kommunen. Det är Sigtuna museums och Arlandagymnasiets logotyper. Dessa har sedan tidigare registrerade och inarbetade logotyper. De ska få leva vidare och användas, dock alltid i kombination med kommunens logotyp. Dessa logotyper är för övrigt de enda som får förekomma i profilbården och då endast i svartvitt. Se exemplen ovan. Avsändarsymboler som används av andra verksamheter, till exempel kulturskolan, fritidscentra, förskolor etcetera, behandlas inte som logotyper. Längre fram i denna grafiska manual finns det anvisningar för hur den typen av symboler ska användas och placeras.

12 SID 12 LOGOTYP Placering på exempelvis profilkläder Vår grafiska profil är framtagen för att fungera i informations- och marknadsföringssammanhang. Det kan därför bli svårt att följa den till punkt och pricka när det gäller till exempel profilkläder och produkter. När form eller färg omöjliggör användning av profilbården med logotyp i titthålet, placeras den stående logotypen mot vit bakgrund enligt nedan. Observera att detta förutsätter en bakgrund i färg, vitt mot vitt fungerar inte. Så ska vi inte hantera vår logotyp Sigtuna kommuns logotyp består av kommunvapnet och texten Sigtuna kommun med bestämda relationer inbördes. Det finns en liggande och en stående variant. Inga andra varianter får förekomma. Det kommer det säkert inte heller att göra, men för alla eventualiteters skull vill vi ändå ge några exempel på hur vår logotyp inte får behandlas. BVC Kommunvapnet kombinerat med annan text än kommunnamnet Endast vapnet, utan kommunnamn Kommunnamnet under vapnet

13 SID 13 LOGOTYP Förvaltningslogotyper I vissa sammanhang är det viktigt att kommunens förvaltningar finns med som avsändare. Därför har vi tagit fram så kallade förvaltningslogotyper. Om organisationen skulle förändras och förvaltningar tillkomma eller försvinna så uppdateras naturligtvis förvaltningslogotyperna. KOMMUNNAMN FÖRVALTNINGSNAMN Engelsk variant Sigtuna kommun har en del kontakter och utbyte med utländska organisationer och företag. Vi behöver informationsmaterial på engelska för dessa kontakter. Vi har därför tagit fram en engelsk variant av kommunlogotypen. Förvaltningslogotyper på engelska tas fram efter behov.

14 SID 14 LOGOTYP Logotyp tillämpning De två varianterna av Sigtuna kommuns logotyp har olika, givna placeringar. Den stående varianten förekommer i profilbården, i titthålet, men den kan också användas för sig, utan bård. Då placeras den centrerad. Den liggande varianten ska dock alltid placeras längst ner till vänster på baksidan av t ex en broschyr. Hur logotyperna kombineras med post- och webbadresser framgår på det här uppslaget. Observera att graden/storleken på dessa post- och webbadresser ska anpassas efter logotypens storlek. Liggande kommunlogotyp med adressrad (till höger) 6 mm Kommunlogotyp med webbadress (till höger) Södergatan 20, Märsta NORMAL ANVÄNDNING. Adress/webbadress i Myriad/Arial i detta exempel, där skölden är 12 mm, är 9 p lagom storlek för typsnittet. Lägg in både postadress och webbadress eller endera. Liggande kommunlogotyp med adressrad/webbadress (under) 6 mm Södergatan 20, Märsta Alternativ med adress/ webbadress under, vänsterställd logotyp används undantagsvis på t ex blanketter eller när utrymmet inte medger annat. Stående kommunlogotyp med adressrad (under) Södergatan Märsta Alternativ för centrerad logotyp

15 SID 15 LOGOTYP Tillämpning baksidor Exempel kommunen, A4 Södergatan 20, Märsta Minsta rekommenderad bredd 35 mm 6 mm ADRESS Myriad/Arial 9 p EVENTUELL WEBBADRESS Myriad/Arial 9 p Exempel avsändare med förvaltningslogotyp EKILLASKOLAN Märsta Obs! Adress m m ALLTID till höger om förvaltningslogotypen AVSÄNDARE Myriad Bold/Arial Bold 9 p, versaler ADRESS Myriad/Arial 9 p EVENTUELL WEBBADRESS Myriad/Arial 9 p Alternativ: Förvaltningar som avsändare med förvaltningsnamn till höger KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Fritidsenhe FÖRVALTNING Myriad Bold/Arial Bold 9 p, versaler ENHET/AVDELNING Myriad/Arial 9 p EVENTUELL WEBBADRESS Myriad/Arial 9 p

16 SID 16 DEKORELEMENT Dekorelement Profilbård För att förtydliga och förstärka kommunens profil har vi tagit fram en bård i kommunens färg gulockra i vilken kommunlogotypen ska placeras, i ett titthål. Bården förekommer i olika varianter: med logotypen till vänster eller höger med eller utan bilder i bården med eller utan kommunens slogan Alla tiders mötesplats med logotyp i svartvitt vid 2-färgstryck Genom att använda bilder i bården har förvaltningar och verksamheter möjlighet att förtydliga sammanhanget och förstärka sina budskap. Färdiga bårder med bilder som illustrerar olika verksamheter tas fram av informationsfunktionen på kommunledningskontoret, som också kan leverera de olika varianterna och svara på frågor. Profilbård med logotyp till vänster (finns även med logotyp till höger) Profilbård med bilder samt logotyp till höger Profilbård med logotyp till vänster, kommunslogan och bilder Profilbård med svartvit logotyp och bård i dekorfärg (används vid 2-färgstryck) Profillock Eftersom vi har valt att placera vår logotyp i ett titthål i profilbården kan man se det som att vi har lyft bort ett lock från bården. Detta använder vi som ett profilerande element i vår grafiska form för att ytterligare skapa ett eget uttryck och öka igenkänningen. TEXT Placera EJ text eller symboler i locket.

17 SID 17 DEKORELEMENT Förhållande mellan profilbård och locket Genom att konsekvent placera locket diagonalt mot titthålet/logotypen åstadkommer vi en grafisk knorr som bidrar till särart och igenkänning. Placering av profilbård och lock Locket placeras alltid i ett hörn med samma marginaler som cirkeln runt logotypen har från ena kanten (se markeringar). Titthålet och locket ska ha samma storlek och placeras diagonalt i förhållande till varandra. Profilbård placeras utfallande. När locket ligger i bild gäller samma marginalförhållande, dock utifrån bildens hörn. MARGINALER OCH STORLEKAR Profilbård Lock Marginal från kant/hörn 210 mm bred Ø 22,7 mm 10 mm Ovanstående mått utgår från A4-format. Vid utfallande bild mot profilbården används profilbård utan bilder.

18

19 FÄRGER & MÖNSTER

20 SID 20 FÄRGER Färger Grundfärg Den grafiska profilen fastställer gulockra som grundfärg för Sigtuna kommun. Denna används alltid i profilbården. Förutom kommunens grundfärg har vi även tagit fram särskilda färger som ska användas när kommunen kommunicerar kring näringslivsarbete, boende och inflyttning samt kring det som finns att se och göra i kommunen. Därutöver finns ett antal komplementfärger för användning som bakgrundsfärg i faktarutor, diagram eller tabeller. Varför gulockra? I samband med val av lämpliga färger för Sigtuna kommun har ett kriterium varit att finna kulörer som står för något ursprungligt, beständigt och tidlöst som speglar Sigtuna som alla tiders mötesplats. Efter att ha grävt där vi stod, i den fysiska grunden marken och berggrunden fann vi malm och mineraler. Ur dessa lärde sig människan tidigt att utvinna färgämnen, till exempel olika ockror, järnoxider, som ger färgämnen i gula, röda och bruna nyanser. Här hittade vi kommunens grundfärg, gulockra, en kulturhistoriskt viktig kulör. Den användes tidigt för att imitera såväl sandsten som ek och är vanligt förekommande i Sigtuna stads äldre bebyggelse. Men även i kommunens moderna bebyggelse, till exempel i Steningedalen och i Steningehöjden, förekommer olika varianter av gulockra på fasaderna. Betraktad som kommunfärg är gulockra mycket ovanlig, vilket gör att Sigtuna kommun sticker ut och kan betraktas som nytänkande. Att gulockra ur grafiskt perspektiv är tydlig utan att vara skrikig gör den särskilt lämpad för att representera kommunens verksamhet som präglas av mångfald och kreativitet, men också seriositet och allvar. Gulockra är ny och vågad som kommunfärg, samtidigt som den har gamla anor i vår bygd. Gulockra är tidlös och varm, och kan därför representera såväl innovation som tradition och omtanke. GRUNDFÄRG C: 20 % M: 55 % Y: 100 % K: 0 % PMS 717 R: 207 G: 130 B: 15 HEX: #cf820f

21 SID 21 FÄRGER Komplementfärger För att få variation i kommunens trycksaker har vi tagit fram fem komplementfärger som harmonierar med grundfärgen. Dessa komplementfärger går att använda även i procent, varför de med fördel kan användas i tonplattor och pratbubblor, som bakgrund i faktarutor samt i diagram och tabeller för att ge kontrast och tydlighet. 100 % 75% 50 % 30 % C: 0 % M: 55 % Y: 90 % K: 0 % PMS 716 R: 240 G: 139 B: 39 HEX: #f08b27 C: 0 % M: 30 % Y: 99 % K: 0 % PMS 7408 R: 250 G: 187 B: 0 HEX: #fabb00 KOMPLEMENTFÄRGER C: 23 % M: 0 % Y: 89 % K: 0 % PMS 381 R: 216 G: 218 B: 44 HEX: #d8da2c C: 5 % M: 17 % Y: 42 % K: 14 % PMS 466 R: 218 G: 193 B: 146 HEX: #dac192 C: 60 % M: 29 % Y: 0 % K: 0 % PMS 659 R: 110 G: 160 B: 209 HEX: #6ea0d1

22 SID 22 FÄRGER Färger för särskild marknadsföring Kommunens grundfärg kan användas i alla sammanhang. Men eftersom det ibland finns behov av särprofilering har vi tagit fram tre speciella färger för områdena Näringsliv, Boende respektive Se & göra. Dessa går att använda i procent och kan kombineras med de fem komplementfärgerna. Observera att det är endast kommunens grundfärg, gulockra, som får användas i bård och lock. Druvblå Näringsliv Den blålila nyans, som vi kallar druvblå, har sitt ursprung i naturen. Vi har lånat kulören från mineralen Flusspat, som har en naturlig näringslivskoppling genom att den används som flussmedel och råmaterial inom industrin. Den kemiintresserade vet kanske att flusspats systematiska namn är Fluorit. GRUNDFÄRG 100% 60% 30% C: 50 % M: 40 % Y: 10 % K: 40 % PMS 668 R: 99 G: 104 B: 131 HEX: # Mälarblå Boende Området Boende har fått sin färg från naturen, dock inte från marken. Här heter inspirationen himmel och hav. Denna klart blå nyans har vi döpt till mälarblå efter våra hemmavatten. Färgen associerar till gårdagens transportelement, vattnet, och till dagens luftrummet. GRUNDFÄRG 100% 60% 30% C: 80 % M: 50 % Y: 0 % K: 0 % PMS 660 R: 51 G: 166 B: 181 HEX: #3374b5 Stugröd Se & göra Åter till dåtiden och till sinnebilden för svensk byggnadstradition: det faluröda torpet. Faluröd, eller stugröd som vi kallar den, är en rödockrakulör som syns på såväl byggnader som på runstenar runtom i kommunen. Här har vi med avsikt valt samma färg för Se & göra som Sigtuna Turism använder. Detta för att förtydliga vår samverkan och underlätta för besökare och invånare att hitta till upplevelserna i vår kommun. GRUNDFÄRG 100% C: 20 % M: 100 % Y: 100 % K: 0 % PMS 193 R: 197 G: 14 B: 31 HEX: #c50e1f C: 20 % M: 55 % Y: 14 % K: 17 % PMS 688 R: 184 G: 124 B: 150 HEX: #b87c96 C: 20 % M: 40 % Y: 30 % K: 0 % PMS 5015 R: 209 G: 166 B: 162 HEX: #d1a6a2

23 SID 23 MÖNSTER Mönster För att ytterligare öka möjligheterna att variera form och uttryck i kommunens trycksaker har vi tagit fram ett dekormönster med utgångspunkt i kommunens grundfärg samt ett mönster för respektive kommunikationssammanhang. Det färgstarka, synbarligen abstrakta mönstret, bygger i själva verket på profilbårdens lock och harmonierar därför naturligt med den grafiska profilen. Det bidrar också till igenkänningen och identifikationen. Därmed stärker det Sigtuna kommuns profil. Kommunen (gulockra) Variant Näringsliv (druvblå) Variant Boende (mälarblå) Variant Se & göra (stugröd) Variant

24 SID 24 MÖNSTER Användning och proportioner Dekormönstret i sin grundform är framtaget för A4-format. För att behålla sin karaktär måste mönstret anpassas vid användning i andra format. Det betyder till exempel att det måste dras ner för att fungera i mindre format och upp för att passa större format. Se nedan. A5-format, ca 71% Grundformat, A4, 100 % A3-format, ca 141,5 % Hur mönstret INTE ska hanteras Vrid/rotera inte mönstret Tona inte mönstret Dra inte upp mönstret så att dess karaktär går förlorad Dra heller inte ner det för mycket Hur dekormönstret kan användas finner du många olika exempel på längre fram i manualen. Du kan naturligtvis använda delar av mönstret, se exempel på sid 45.

25 TYPOGRAFI

26 SID 26 TYPOGRAFI Typografi Extern produktion Typsnitt väljs efter läsbarhet, formmässigt uttryck och funktionalitet. För Sigtuna kommuns externa trycksaksproduktion, de produktioner som beställs från t ex grafiska formgivare och reklambyråer, har vi valt att använda Frutiger i rubriker/ingresser och Garamond i brödtexten. Frutiger är ett enkelt, modernt och mycket lättläst typsnitt, ursprungligen skapat för den franska flygplatsen Charles de Gaulle av den inflytelserike schweiziske typografen Adrian Frutiger. Trots sin enkelhet och tydlighet är Frutiger ett varmt och sofistikerat typsnitt. En tidlös klassiker. Apropå klassiska typsnitt Garamond hör till de mest populära och mest läsvänliga typsnitten i världen. Typsnittet har sina rötter i 1500-talets Frankrike och den franske typografen Claude Garamond. Det har bearbetats i omgångar genom tiderna, bland andra av 1600-talstypografen Jean Jannon vars variant är den som dagens Garamond bygger på. Rubrik Frutiger 45 Light, gemener FRUTIGER 45 LIGHT, VERSALER Frutiger 55 Roman, gemener FRUTIGER 55 ROMAN, VERSALER Frutiger 65 Bold, gemener FRUTIGER 65 BOLD, VERSALER Brödtext Garamond Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi. Brödtext Frutiger 55 Roman. Även lämplig att använda i ingresser, bild- och faktatexter. Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi. Brödtext Frutiger 45 Light. Även lämplig att använda i ingresser, bild- och faktatexter. Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi.

27 SID 27 TYPOGRAFI Intern produktion För internt bruk, det vill säga allt kontorstryck samt egen produktion av nyhetsblad, foldrar etcetera, har vi valt Myriad som rubriksnitt och behåller Garamond som brödtypsnitt. Arial är ett likvärdigt alternativ som kan användas. Myriad är ett ungt typsnitt, skapat 1992 av amerikanerna Carol Twombly och Robert Slimbach. Tack vare sin tydlighet och läsbarhet, parat med ett eget, vänligt uttryck, är Myriad mycket populärt. Om det ser bekant ut, kan det bero på att bland annat Apple använder Myriad. Ett annat populärt och lättläst typsnitt är Arial, som togs fram 1982 för att fungera som ett lämpligt skärmtypsnitt och är idag standard i både Mac- och PC-miljö. Eftersom Arial ger en ren och klar ordbild används det flitigt på internet. Det fungerar bra till korta faktatexter, rubriker och tabeller. Arial är dessutom standardtypsnitt i datorernas programvaror och blir därför kostnadseffektivt och kan användas av alla. Rubrik, alternativ 1 Myriad Regular, gemener MYRIAD REGULAR, VERSALER Myriad Semibold, gemener MYRIAD SEMIBOLD, VERSALER Rubrik, alternativ 2 Arial, gemener ARIAL,VERSALER Arial Bold, gemener ARIAL BOLD,VERSALER Brödtext Garamond Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi. Brödtext Myriad Regular eller Arial. Även lämplig att använda i ingresser, bild- och faktatexter. Rures adquireret quadrupei, etiam utilitas concubine spinosus suffragarit bellus suis fiducias. Optimus adlaudabilis chirographi deciperet bellus cathedras, quinquennalis agricolae celeriter apparatus bellis, quod fiducias corrumperet chirographi.

28

29 BILDSPRÅK, SKRIVRÅD, ORDLISTA & PAPPER

30 SID 30 BILDSPRÅK Bildspråk Profilbilder och verksamhetsbilder Bilduttrycket är en viktig del av vår grafiska profil. Genom ett enhetligt och konsekvent bildspråk förtydligar vi profilen och skapar igenkänning. Bilder behöver inte beskriva verkligheten. De kan skapa en stämning och symbolisera våra ledord för kommunikation: trovärdighet, nytänkande och omtanke. Verksamhetsbilder är som namnet antyder hämtade från våra verksamheter. Verksamhetsbilderna kan utgöras av: människor (porträtt, halvfigur- och gruppbilder) miljöer (natur-, bebyggelse- och stadsbilder) detaljer/abstrakta (idébilder som förmedlar stämningar) Att tänka på vid bildval och bildkombination Genom ditt val av bild/bildkombinationer kan du förstärka budskapet och förtydliga kommunens avsikt att alstra livskvalitet och visa omtanke. Undvik till exempel bilder med bortvända ansikten och ryggar, det skapar anonymitet och distans. Välj gärna bilder där människorna tittar in i kameran, det skapar kontakt och närhet. Tänk på att du medvetet kan skapa associationer med ditt bildval. En bild säger mer än tusen ord. Välj helst bilder där verksamheten beskrivs genom människorna. Bilder där både brukare och medarbetare förekommer i ett sammanhang. Om du visar en bild med en naturvy eller ett panorama, kombinera den gärna med en närbild/detaljbild. Detta skapar en helhetskänsla, en känsla av närvaro. Du kan med fördel använda mönstret och grundfärgen i bildsammanhang. Antingen tillsammans med en bild eller mellan två bilder, som bindemedel. Lite färg/mönster kan även rädda bilder av mindre bra kvalitet. Tips Välj varma och positiva bilder som ger en gynnsam bild av vår kommun. Undvik bilder som är problemorienterade och kan ge negativa associationer. Låt gärna bilderna representera något/några av våra ledord trovärdighet, nytänkande och omtanke. Utgå från målgruppen. Välj bilder som denna kan identifiera sig med. Välj hellre bilder som är kraftigt beskurna än bilder som visar allt. Betraktaren associerar och lägger till själv det som inte visas bild. Tänk på att om du vill använda en bild med identifierbara människor behövs skriftligt medgivande från dem som syns på bilden. Kom ihåg att om vi använder andra bilder än våra egna måste vi betala för användandet, en kostnad som varierar beroende på bild och användning. Och glöm inte att ange fotografen vid namn. Är du osäker på vad som gäller fråga först och handla sedan. Informationsfunktionen på kommunledningskontoret hjälper dig med råd och tips.

31 SID 31 BILDSPRÅK Bilder med bortvända ansikten och ryggar förmedlar inga positiva känslor, ingen värme. Välj istället bilder med människor som tittar in i kameran och möter betraktaren. Du kan skapa associationer med ditt bildval. Som här, när dessa två bilder, en närbild på pengar och en familjebild, direkt för tankarna till familjeekonomi. Dessa två bilder, en naturvy och en närbild, skapar tillsammans en helhetskänsla. Här är ett par andra exempel på associationsskapande. Det vänstra bildparet kan handla om engagerade föräldrar i kommunen som ställer upp som idrottsledare på sin fritid. Exemplet till höger kan handla om hur mycket kommunens äldre uppskattar närheten till naturen.

32 SID 32 SKRIVRÅD Skrivråd Även om de flesta vuxna människor är läs- och skrivkunniga, varierar nivån på respektive förmåga. Precis på samma sätt som övriga förmågor varierar människor emellan. Somliga är bättre bilförare än andra, en del är duktigare på matlagning, vissa har bättre bollsinne etcetera. Det är något som alla vet och accepterar. De flesta medarbetare i kommunen förväntas informera och kommunicera kring vår verksamhet. För att säkra att alla texter med kommunen som avsändare är så konsekventa som möjligt i sin språkbehandling har vi satt ihop dessa tydliga och grundläggande tips och regler. Krångla inte till det. Skriv så rakt och enkelt som möjligt. Det främsta syftet är bli förstådd, inte att imponera. Undvik svåra ord om det finns begripliga synonymer. Försök också att vara kortfattad. Ju omständligare och långrandigare du är, desto svårare är det för läsaren att orka hänga med. Skriv: de och dem inte dom. ska inte skall. sedan inte sen. Använd stor begynnelsebokstav i namn: Sigtuna kommun, Sigtuna stad, Arlandagymnasiet, Rådslag. Använd små bokstäver för allmänna benämningar: kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, socialnämnd, barnoch utbildningsförvaltning. Vi skriver också internet och intranät. Titlar skrivs med små bokstäver: kommundirektör, förvaltningschef, socialsekreterare Sammansättningar med namn i första ledet skrivs oftast med stor bokstav: Sigtunabo, Märstabo, Sigtunastiftelsen Skriv förkortningar med mellanslag i st f (!) punkter: bl a, t ex, o s v När ett namn utgörs av en bokstavskombination bör du förklara vad namnet står för. Skriv t ex inte TNC utan Terminologicentrum TNC. Ord som kan uttalas som namn skrivs oftast med stor begynnelsebokstav och därefter med små bokstäver; Sida, Ams, Saco. Namn som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler (stora bokstäver): TCO, ATP, HSB. Sifferuttryck: Skriv ut siffror upp till och med tolv: ett, två, tre. Men om du blandar låga siffror med högre måste de skrivas enhetligt. Vid förkortade enheter används dock siffror: 1 kg, 5 mm. Tusental skrivs med mellanslag istället för punkt: 1 000, 2 000, Använd inte % i löpande text, skriv istället procent. Skriv också om möjligt ut miljoner, miljarder och ordet kronor. Undvik utländska ord om det finns en svensk motsvarighet, skriv skrivare istället för printer, e-post istället för (eller mejl, och mejla hellre än maila, så att orden skrivs med svensk stavning). Företag, organisationer, föreningar o dyl som inte är allmänt kända skrivs ut åtminstone första gången de nämns i en text (med förkortningen i parentes).