Miljöredovisning i Sollentuna för 2016

Transkript

1 Miljöredovisning i Sollentuna för

2 Förord Miljöredovisningen redovisar miljösituationen under 2016 i Sollentuna. Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösituationen i kommunen årligen ska redovisas. Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en miljöredovisning. Miljöredovisningen för 2016 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SEOM (Sollentuna Miljö och Energi), trafik- och fastighetskontoret samt kommunledningskontoret. Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 24 etappmål. Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen. Länsstyrelsen har valt att prioritera sex av miljökvalitetsmålen. I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel. Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år För målet Begränsad klimatpåverkan gäller år I tabellerna för Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet finns rubriken Trend. Under den rubriken visas om trenden är förbättrad, oförändrad, försämrad eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar: Förbättrad trend Oförändrad trend Försämrad trend? Vet inte/uppgift saknas 1

3 Innehåll Förord...1 Innehåll...2 Sammanfattning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv...36 Referenser...38 Bilaga 1: Kvävedioxid...40 Bilaga 2: PM Bilaga 3: Biotopkarta

4 Sammanfattning 16 nationella miljömål De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till Det gäller dock inte det första målet, Begränsad klimatpåverkan, som ska nås till år Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen i länet finns ett miljö- och samhällsbyggnadsråd. Rådet är hjärtat i miljö- och samhällsbyggnadsdialogen där alla länets kommuner, Storstockholm, Landstinget, Trafikverket och Länsstyrelsen arbetar tillsammans för att nå miljömålen. Sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 har valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen har fastställt regionala strategier för det fortsatta arbetet med miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Strategierna bidrar med gemensam inriktning och pekar på insatsområden där regionen behöver kraftsamla. För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet. Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu Sollentunas precisering av miljökvalitetsmål i miljöredovisningen. Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år Miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte i Sollentuna) 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 3

5 Koldioxidutsläpp Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken. Luftföroreningar Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen, ozon på två platser och partiklar på fyra platser. Försurning Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svaveldioxidutsläppen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning. Markföroreningar I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken. Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation. Radon Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Ungefär 9913 av kommunens objekt som finns i kommunens databas har mätt radon. Övergödning De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda. Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp. Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen. Badvatten Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska badvattenprover sommartid för att säkerställa att badvattenkvaliteten är god och för att förebygga olägenheter för människors hälsa. Även algblomning kontrolleras. Fyra av åtta provsvar visade tjänligt med anmärkning : två vid Edsviken Strandvägen, ett vid Edsviken Badberget och ett vid Edsviken Sjöberg. Exceptionellt stora algmattor av gulgröna slangalger bildades i Ravalen under badsäsongen. Miljö- och byggnadskontoret avrådde från bad bland alger i Ravalen. I övriga bad var badvattenkvaliteten god. Våtmark Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån. Naturmark Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark. Sollentuna kommun äger ca 95 procent av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden. Odlingslandskap Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i naturreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlingslandskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande naturområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att utveckla tillgängligheten till naturområdena, nämns också. Buller Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar. Avfallsplan Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m Den har bl.a. som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen. T.ex. samlas matavfallet in och behandlas så att det blir till biogas. Klimatstrategi Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sollentuna. Rening av vatten Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark. Dricksvatten Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Södersätra och Norrsätra 2017 kommer de flesta enskilda brunnarna tas ur bruk. 4

6 1. Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Växthusgaser Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kommunstyrelsen. Koldioxidutsläpp i Sollentuna Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var ca ton under Den största delen, 97 procent, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bl.a. energiproduktion, arbetsmaskiner och industri.[1] Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,2 ton 2015 (värden för 2016 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person. Från 2009 används en ny gemensam beräkningsmetod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken. Den visar på genomsnittligt 30 procent högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning. Energiproduktion 98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna är anslutna till fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga.[31] Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstallationer under det året anmälde 65 fastighetsägare installation och totalt finns idag 2941 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar. I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för påbörjades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige ur ett konsumtionsperspektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsumtion, resor med flyg och bilkörning.[3] 5

7 Diagram 1 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sollentuna (ton/år) Utsläppen av koldioxid var ton under 2014 För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats. I genomsnitt är utsläppen 30 % högre. De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket) Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år. År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av koldioxid 2015 var i Sollentuna 2,2 ton/person. (3,0 ton/person 2010).[7] 2. Antal installerade solceller och solfångare i Sollentuna. Under 2016 installerades solceller på 32 tak. Totalt finns 66 stycken solcellsanläggningar i Sollentuna. Solfångare är inte uppkopplade mot elnätet och därför är antalet svårt att bedöma. Troligen finns det ca stycken i drift idag, de flesta hos poolägare.[35]? 3. Antal installerade laddplatser/uttag i Sollentuna Under 2016 installerades 11 stycken publika laddplatser/ uttag i Sollentuna. Totalt finns 13 stycken publika laddplatser/uttag i Sollentuna.[35] 6

8 2. Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (LVF). Beräknade luftföroreningshalter framtagna av ÖLVF för år 2015 visar att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) överskrids längs väg E4 genom Sollentuna, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka astma, hjärtsjukdomar och inflammation i kroppen mm. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftföroreningar och ökad risk att utveckla demens och psykisk ohälsa. Kvävedioxid och kväveoxid Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstationer (Lummervägen vid Eriksbergsskolan). Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och totalt finns fyra partikelmätare. Mätresultat för Ekmans väg 11 och Eriksbergsskolan saknar mätvärde för maj och juni månad och visar ett årsmedelvärde på 12,1 µg/m3 på båda platserna. Övriga resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi. [2] Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökvalitetsnormen anger att dygnsmedelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-percentil). Partikelhalten överskred 50 µg/m3 9 dygn vid E4 Häggvik, 0 dygn vid Eriksbergsskolan, 1 dygn vid Töjnaskolan och 2 dygn vid Ekmans väg 11 under Vid mätstationen E4 Häggvik i Sollentuna har årsmedelvärdet minskat med ca 35 % sedan år Minskningarna beror både på minskade bakgrundshalter och minskat lokalt bidrag. En av orsakerna kan tillsammans med hastighetssänkningen som gjordes 2014 på väg E4 vara att dubbdäcksanvändningen minskat i Stockholms län från cirka procent till cirka procent.[5] Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Halterna är framför allt höga på våren, se variationen per månad i diagram 6. Trafikverket i Region Stockholm dammbinder statliga vägsträckor i Stockholms län där det finns risk för höga halter av partiklar, PM10. Längs väg E4 i Sollentuna kommun utförs dammbindning i vägrenen på sträckan mellan Tureberg och Helenelund (södergående trafik), samt sträckan mellan södra ändan av Norrviken och trafikplats Rotebro (norrgående trafik). Under 2016 utfördes dammbindning vid ca 15 tillfällen.[5] De höga kväveoxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet. Partiklar (PM10) Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. 7

9 Diagram 2 Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, årsmedelvärde År 2016 var värdena 17 µg/m³ vid E4 Pommern, 4,6 µg/m³ på Järvafältet och 26 µg/m³ vid Eriksbergsskolan. Diagram 3 Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå, månadsmedelvärden Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. 8

10 Ozonhalt Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozonhalten mäts under sommarhalvåret på två platser i kommunen. På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Pommern 54 µg/m³, se diagram 4.[4] Benso(a)pyren En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.[20] Arsenik, kadmium och nickel En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.[43] Svaveldioxidhalt Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan och 1980-talet.[5] Bensen En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.[5] Bly Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet.[5] Diagram 4 Ozonhalter (O3) i luften, µg/m³, medelvärde sommarhalvår På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid E4 Pommern 54 µg/m³ år

11 Diagram 5 Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, årsmedelvärde År 2016 var årsmedelvärdet 14 µg/m³ vid E4 i Häggvik, 12 µg/m³ vid Ekmans väg, 12 µg/m³ vid Eriksbergsskolan och 11,5 µg/m³ vid Töjnaskolan. Miljökvalitetsnormen ska inte överskrida 40 µg/m³ och Miljökvalitetsmålet 15 µg/m³. Diagram 6 Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skälbyskolan. Detta kan påverka resultatet. 10

12 Diagram 7 Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde År 2016 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik 5,5 µg/m3, vid Ekmans väg 5,2 µg/m3, vid Eriksbergsskolan 5,5 µg/m3 och vid Töjnaskolan 5,3 µg/m3. Miljökvalitetsnormen ska inte överskrida 25 µg/m3 och Miljökvalitetsmålet 10 µg/m3. Diagram 8 Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Eriksbergsskolan och Ekmans väg. Detta kan påverka resultatet. 11

13 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 60 µg/m³ som dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 μg/m³ som årsmedelvärde ska inte överskridas. 2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå. 3. Halt av bensen Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/ m³ som årsmedelvärde år Halt av partiklar Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 50 µg/m³ som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år. Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/ m³ som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m³ som årsmedelvärde. Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m³ som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga 10 µg/m³ som årsmedelvärde och 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde. 25 µg/m³ får överskridas högst 3 dygn per år. Årsmedelvärdet är 4,7-26 μg/m³ vid de sju mätpunkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2016.[4] Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 80 % totalt och med ca 96 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).[6] En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.[20] Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an, Ekmans väg 11, och Eriksbergsskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 13 µg/m³. 11,5 µg/ m³ respektive 10,4 µg/m³ jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m³. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m³ uppgick till 5 dygn vid Häggvik, 4 dygn vid Ekmans väg 11 och 1 dygn vid Eriksbergsskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn. Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m³ som årsmedelvärde, klarades också vid samtliga mätstationer. Antal dygn över 30 µg/m³ 21 stycken vid Häggvik, 14 stycken vid Ekmans väg 11 och 11 stycken vid Eriksbergsskolan jämfört med tillåtna 30 dygn.[2] Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till 5 µg/ m³ jämfört med normvärdet 25 µg/m³. Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m³, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/m³ får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m³ var 1 stycken vid Töjnaskolan (dålig täckning höghaltsperioden). Samtliga mätstationer klarade dygnsmedelvärdet under 2016.[2] 5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillastående fordon Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparkering Norrviken, företagsparkering vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum. Av totalt 827 stillastående räknade fordon hade 67,7 % dubbdäck i Sollentuna 2016 jämfört med 60 % 2014.[50] 12

14 3. Bara naturlig försurning Nationellt miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Försurande ämnen Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen. Anpassad skogsskötsel Vid trädfällning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med nedbrytningen av organiskt material sker en viss höjning av ph-värdet i skogsmarken som är positivt. I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk förändras över tid. Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.[9] Utsläpp av kvävedioxid Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 75 procent sedan För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 73 procent sedan Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav. Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 95 procent från vägtrafiken, 2 procent från energiproduktion och 3 procent från övrigt.[7] Utsläpp av svavel Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har de senaste åren uppmätts till under 1 μg/m³. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under och 1990-talet.[5] Naturligt sur sjö Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt ph-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning. 13

15 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt ph. 2. Försurning av skogsmarken Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats. 3. Utsläpp av kväveoxider De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer.? Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och ph-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar. Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten.[10] Utsläppen har minskat i Sollentuna med 75 % totalt och 73 % för vägtrafiken sedan : totalt: ton, varav vägtrafik ton.[11] 2005: totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton. 2015: totalt 480 ton, varav vägtrafik 457 ton.[6] 14

16 4. Giftfri miljö Nationellt miljökvalitetsmål Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Förorenade områden i Sollentuna kommun Kommunen har genomfört en identifiering av potentiellt förorenade områden i Sollentuna. Resultatet av identifieringen visar att det finns 474 fastigheter där verksamheter som kan ha orsakat markföroreningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bland annat befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid till exempel schaktarbeten och nybyggnation.[12] Länsstyrelsens rikstäckande inventeringar av förorenade områden är avslutade. Uppdraget som länsstyrelsen fått från Naturvårdsverket att aktivt inventera nedlagda verksamheter upphörde vid årsskiftet Det kan däremot fortfarande bli aktuellt att, vid behov, inventera både nedlagda och pågående verksamheter genom länsstyrelsens och kommunernas tillsynsarbete. Under 2016 producerades ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 86 procent på åkermark och 14 procent användes som växtnäringsskikt på deponi.[14] Lag om förnybara drivmedel Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel.[15] I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle. Kemikalieplan för ett giftfritt Sollentuna Kommunen har under 2016 tagit fram en kemikalieplan. Genom åtgärder i kemikalieplanen ska användning av farliga kemikalier i den kommunala verksamheten minskas.[45] Under 2016 inträffade fem mindre oljeutsläpp i Sollentuna.[46] Tillsyn enligt miljöbalken Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bland annat kemikalier och farligt avfall. Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln. Under genomfördes ett tvåårigt tillsynsprojekt för att kunna kontrollera hur bestämmelserna om egenkontroll följs, samt undersöka, stödja och utveckla verksamheternas förebyggande arbete för att minska barns exponering för farliga ämnen i förskolemiljön. Under tillsynprojektet Kemikaliesmarta/Giftfria förskolor inspekterades/besöktes 72 förskolor varav 19 var kommunala och 53 fristående.[45] Avloppsvatten till Käppalaverket De flesta av Sollentunas hushåll och företag är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård. Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor. 15

17 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka. Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling).[17] Vid upphandling ska upphandlingsmyndighetens kriterier följas, minsta krav är bas.[18] Det pågår ett arbete att plocka ut de områden där miljöpåverkan är som störst. 20 % av inköpskostnaden av totala livsmedelskostnaden under varje kalenderkvartal ska utgöra av ekologiska livsmedel. Statistik över miljökrav för nämndernas upphandling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning.[19] Kommunen har under 2016 tagit fram en ny kemikalieplan.[45] 2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader. Sammanställda data för Sollentuna saknas.[22] Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en rivningsplan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker. Kontrollplanen ska verifieras. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd gör tillsyn i samband med rivningar.[46] 3. Användning av tungmetaller Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver, zink samt koppar ska minska. 4. Förbättrad slamkvalitet Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark. 5. Matfisk All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda. 6. Rena vattenintäkter Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner. 16? De flesta byggnader i kommunen har sanerats på PCB. Innan sanering sker ska en anmälan göras till miljö- och byggnadsnämnden som utövar tillsyn.[45] Mätdata saknas. Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller, bl.a. tandläkare, fordonstvättar och konstnärsverksamheter. Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor.[14] Fiskundersökningar (abborre) i Edsviken och Norrviken har visat förhöjda halter av miljögifter (exempelvis kvicksilver respektive perfluoroktansulfonat, PFOS). Fisken (abborre) i Väsjön innehåller relativt låga föroreningshalter i förhållande till andra sjöar i regionen.[46] Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk.[22] Det kommunala vattnet från Görvälnverket kontrolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras. Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkemedel. I Rotsunda ligger Norrvattens reservvattentäkt för dricksvatten. Vattenkvalitén under 2016 var utan anmärkning.[23]

18 7. Förorenade områden Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov. 8. Giftfri vardag för barn och unga Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag (Etappmålet för 2020 är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in och trenden är neutral). Miljö- och byggnadsnämnden har inte kännedom om några förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden.? 5. Skyddande ozonskikt Nationellt miljökvalitetsmål Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Ozonskiktet finns i stratosfären kilometer över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett solstrålning, som bland annat kan orsaka hudcancer, att nå jorden. Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande ämnen, som klorfluorkarboner (CFC eller freoner ) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bland annat använts som köldmedium i kyl-, frysoch andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel. Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem. I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver. Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande. Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC. Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställande.[24] Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som innehåller HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år [24] 17

19 6. Säker strålmiljö Nationellt miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Radon Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Exponering för höga radonhalter under lång tid ökar risken för att få lungcancer. I Sollentuna beror problem med radon i fastigheter dels på radonförekomst i mark, dels om fastigheten innehåller så kallad blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning. För radon ska referensnivån vara 200 Bq/ m3 (becquerel per kubikmeter luft) utryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskoncentration inomhus. Radonhalter över riktvärdet 200 bq/m3 luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år Ungefär av kommunens objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av.[25] Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar. Centrala myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µt. Under 0,4 µt ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas. Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras. Nedgrävning av kraftledningar planeras för flera av kraftledningarna som går genom Sollentuna. Då minskar det elektromagnetiska fältet. Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon. Solarium I Sollentuna kommun fanns år 2016 fem solarieverksamheter öppna för allmänheten. Två inspektioner har genomförts. Ett förbud har utförts.[26] 18

20 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län. Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 699 personer diagnosen malignt melanom 2015, år 2010 anmäldes 584, år 2000 anmäldes 301 nya fall.[27] 2. Radon i bostäder Ungefär av kommunens objekt som är registrerade har mätt radon.[25] 3. Radon i enskilda brunnar De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten.? Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3 tjänliga < 100 (Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig.[48] 19

21 7. Ingen övergödning Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kväve och fosfor Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 Bara naturlig försurning. Kommunens sjöar näringsrika De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna.[28] Få enskilda avlopp Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag. I Sollentuna finns cirka 170 enskilda avloppsanläggningar. De flesta finns i Norrsätra eller Södersätra, numera kallat Väsjöområdet. I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i området 2017, kommer de flesta enskilda avlopp att tas ur bruk. Jordbruksmark Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bland annat arrendeavtal och information. Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 Levande sjöar och vattendrag. De flesta anslutna till reningsverk De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas avloppsvattnet bland annat från 97 procent av fosforn och 81 procent av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård. Läs om slam i miljömål 4 Giftfri miljö. 20

22 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska. 2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska. 3. Fosforhalt i avloppsvatten Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l. 4. Utsläpp genom bräddningar Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet. 5. Kväveutsläpp Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska. I havsviken Edsviken är belastningen från omgivningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80 % av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollentuna för kg. De åtgärder som behövs är omfattande.[28] I och med utbyggnad av kommunalt VA i Södersätra/Norrsätra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna. Fosforutsläppenfrån enskilda avlopp kommer då kraftigt att reduceras.[39] Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under 2016.[44] Sollentuna Energi & Miljö ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2016 har inget avloppsvatten breddats. Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk status till 2027 är svårt. 6. Totalfosfor i Edsviken och Norrviken Halten fosfor i vatten behöver enligt beräkningar komma ner under ca 16 µg/l i Edsviken och 25 µg/l i Norrviken (enligt gällande bedömningsgrunder: HVMFS 2013:19). Edsviken: 32,6 µg/l (mikrogram/liter) (medelvärdet av totalfosfor vid ytan i juni, juli och augusti, provpunkt Skogsvik). Norrviken: 89,8 µg/l. (medelvärdet av augusti-värde från provpunkt 2 och 3 i Norrviken vid ytan).[28] 21

23 8. Levande sjöar och vattendrag Nationellt miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Åtta sjöar och en havsvik I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt. Vattenförvaltningen Nytt åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer samt förvaltningsplan beslutades av Vattenmyndigheten under 2016 för perioden Detta berör Sollentunas sjöar och vattendrag, framför allt de utpekade s.k. vattenförekomsterna och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken, Rösjön och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete. Kommunens vattenvårdsarbete Kommunen arbetar aktivt med att minska de föroreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet. Nedan anges några exempel: Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från Kommunen antog en dagvattenpolicy. Under 2016 söktes och beviljades EU-medel för deltagande i projektet LIFE IP Rich Waters med syfte att förbättra vattenkvaliteten inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Arbetet med att ta fram en vattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vattenkvalitet påbörjades under 2016.[49] Förberedande arbete för att behandla Norrvikens botten för att minska övergödningen har inletts Förberedande planering för att rena dagvatten från bebyggda områden pågår, i första hand från Tureberg, Häggvik och Edsberg. Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtagningar och uppföljningsarbeten av utförda åtgärder.[29] Samarbete över kommungränserna Alla kommunens sjöar utom Djupan, ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vattenvårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffektivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemensamma mål med prioriterade åtgärder, gemensamma policys, samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete. Målen med vattensamverkan är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden. I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby, Järfälla och Sollentuna. I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg.[8] Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2027, något som kan bli svårt att klara. Rösjön bedöms redan idag ha god ekologisk status. Dagvatten stort problem Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, till exempel gator, parkeringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föroreningar från marken, som till exempel oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till övergödning, igenväxning och algblomning. Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomtmark och om detta inte är möjligt kan dagvattendammar eller sedimentationsbassänger anläggas där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas. Badvattnet oftast bra Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Under 2016 togs totalt 20 badvattenprover, varav 5 prover i Rösjön som är kommunens EU-bad. Alla prover vid Rösjön var tjänliga. Badvattenkvaliten i Rösjöbadet är, enligt Havs- och vattenmyndighetens klassificering för 2015, tillfredställande. I Sollentunas del av Edsviken finns fyra badplatser. Fyra av åtta provsvar visade tjänligt med anmärkning två vid Edsviken Strandvägen, ett vid Edsviken Badberget och ett vid Edsviken Sjöberg. Exceptionellt stora algmattor av gulgröna slangalger bildades i Ravalen under badsäsongen. Miljö- och byggnadskontoret avrådde från bad bland alger i Ravalen. I övriga strandbad var badvattenkvaliteten god.[45] 22

24 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd för natur- och kulturmiljö Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd. Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts.[33] De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd.[33] 2. Restaurering av vattendrag Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag. Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrinningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna.[34] Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan. Restaureringsåtgärder har utförts i Vibyån, Landsnoraån och Edsån.[28] 3. Kemisk och ekologisk obalans i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Kemisk status: Norrviken, Edsån, Rösjön och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status. Ekologisk status: Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status. Rösjön har god ekologisk status. [47] 23

25 9. Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvattenprover För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning av grundvattnet gjorts under Provtagning görs vart femte år. Sammanställning av resultat pågår. I 2011 års provtagning förekom: mycket hög halt arsenik i en punkt av nio måttlig halt bly i två punkter av nio måttlig halt zink i två punkter av nio pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra klorerade kolväten i en punkt av fyra I övriga punkter påträffades mycket låga eller låga halter av arsenik, kadmium, bly och zink.[13] Få enskilda brunnar I Sollentuna finns endast cirka 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet. I Södersätra och Norrsätra förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanläggningar. I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i området 2017, kommer de flesta enskilda brunnarna att tas ur bruk. Dricksvatten från Mälaren Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Görvälnverket. Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året.[45] Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rotsunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invånare med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande föreskrifter. I februari 2016 bildades Norra Stockholmsåsens Grundvattenråd för att säkra ett rent och friskt grundvatten även i framtiden. Det är Sveriges andra grundvattenråd och en viktig milstolpe för de berörda kommunerna: Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna och Solna. Kommunalförbundet Norrvatten är samordnare och juridisk person, med ansvar för rådets gemensamma ekonomi. Genom ett vattenråd kan vi: Få ett helhetsperspektiv på de olika intressen som berör åsens influensområde. Ge möjlighet för demokratiskt inflytande tidigt i processer. Utarbeta ett gemensamt synsätt på hur exploatering ska ske på ett säkert och hållbart sätt. Skapa samarbeten för att förbättra åsens och grundvattnets kvantitet och kvalitet. 24

26 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet.? Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvattentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från Revidering pågår. Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken. 2. Rent dricksvatten Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. 3. Kemisk och kvantitativ status för grundvatten i Stockholmsåsen? Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk. Vid utvidgade provtagningar 2016 fick vattnet från två av brunnarna omdömet tjänligt med anmärkning och vattnet från en tredje brunn klassades som otjänligt. Arbetet med att förbättra vattenkvalitén fortsatte under 2016.[23] Kemisk status: God kemisk och kvantitativ status uppnås i Stockholmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna. Stockholmsåsen-Upplands Väsby har otillfredsställande kemisk status p.g.a. förekomst av klorid men god kvantitativ status.[47] 25

27 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Nationellt miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Edsviken en del av Östersjön För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön. Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller. Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker framför allt via dagvatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Lilla Värtan samt påverkan av verksamheter i avrinningsområdet, är också av stor betydelse. Samarbetet med övriga kommuner inom Edsvikens avrinningsområde fortgår för att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv. En station för tömning av båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvattenkvaliteten är oftast god. Under 2015 blev fem prover tjänliga med anmärkning, ett vid Edsviken Badberget, tre vid Edsviken Strandvägen och ett vid Edsviken Helenelund. I övrigt var badvattenkvaliteten god. Läs mer i miljömål 8 Levande sjöar och vattendrag. Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Anpassning av fiskuttaget Det lokala fiskebeståndet ska nyttjas på ett hållbart sätt. 2. Störningar från båttrafiken Buller och andra störningar från bl.a. båtar och båtaktiviteter ska inte orsaka betydande störningar inom särskilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård. 3. Miljövänliga båtvårdsprodukter Endast godkända färger och produkter ska användas för fritidsbåtvård.? Fiskebestånden i Edsviken har utretts och en fiskevårdsplan är framtagen av Edsvikens vattensamverkan. Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar. De provfisken som gjorts visar förhållandevis goda resultat. Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar.[39] Dialog med båtklubbar genomförs.[46] Dialog med båtklubbar genomförs. En båttvättanläggning har anordnats vid Stocksundet i vattnet. [46] 26

28 11. Myllrande våtmarker Nationellt miljökvalitetsmål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker anläggs och återställs Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våtmark i det öppna landskapet och cirka 10 hektar tillkom under 2000-talet. Våtmarkerna finns vid Väsby sjöäng, Bögs våtmark, Nysveds ängar, Kolartorp, Södersätra och Kohlstadalen. Ett antal skogskärr har återställts genom att diken har fyllts igen, till exempel Älgkärret. Vissa våtmarker är beroende av årlig skötsel för att naturvärdena ska bestå. Bete och slåtter gynnar naturvärdena i det öppna landskapets våtmarker. Några våtmarker har också reglerbara dämmen så att vattennivån kan varieras under året.[33] samtliga våtmarker är inventerade och förutsättningar för återställningsarbete är beskrivna. Sollentuna har under 2014 slutfört omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter. Flera våtmarker har anlagts utmed sträckan. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden samt öka tillgängligheten till miljöerna kring ån. Sumpskogar Alla sumpskogar på kommunägd skogsmark har skötsel som utgår från de biologiska värdena. Kommunen äger cirka 95 procent av totala arealen skog i kommunen.[33] Våtmarker är inventerade Skötselplanerna för de nya naturreservaten i södra Törnskogens naturreservat och i Rösjöskogens naturreservat innehåller anvisningar för restaurering av våtmarkerna. Kommunens Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av våtmarker I Stockholms län är 18 våtmarker utvalda och ingår som länets bidrag till det totala myrskyddet i Sverige. Ingen av de 18 våtmarkerna ligger i Sollentuna. 2. Våtmarker i odlingslandskapet Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap från och med år Huvuddelen av Sollentunas våtmarker ligger i naturreservat och har därmed ett långsiktigt skydd. Regelbundna skötselinsatser görs också för att bibehålla och utveckla våtmarkernas värden. Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Under 2011 har 10 stycken smådammar för grodor och andra vattenlevande smådjur skapats i Järvafältets naturreservat genom bidrag från länsstyrelsen.[33] Betesdjuren i naturreservaten håller odlingslandskapets våtmarker öppna så att de höga naturvärdena för fågelliv och groddjur kan behållas. 27

29 12. Levande skogar Nationellt miljökvalitetsmål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Skogsbruk och skötsel Kommunen äger cirka hektar skog, vilket utgör cirka 95 procent av den totala arealen skog i kommunen hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplaner. Översiktsplanen beskriver riktlinjer för tätortsnära skogar med anpassning till naturvärden och friluftsliv. Information till och dialog med boende är också en viktig del i arbetet. Skötseln av kommunägda skogar har en hög ambitionsnivå i att förstärka den biologiska mångfalden. Till exempel gynnas eller utvecklas lövskog, gammal skog och död ved.[33] Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av skogsmark Kan genomföras på olika sätt bl.a. genom naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd. Sollentuna har ca hektar skog hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk. Skötsel är inriktad på att bevara värden rekreation och biologisk mångfald.[33] 2. Förstärkt biologisk mångfald Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog (över 60 år) och gammal skog (äldre än 120 år) ska bevaras och förstärkas. Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. 3. Skydd för kulturmiljövärden Fornlämningar och kulturmiljövärden i skogen är viktiga för skogens upplevelsevärden. 4. Åtgärdsprogram för hotade arter Ett åtgärdsprogram för hotade arter som har behov av riktade åtgärder ska finnas. 5. Naturupplevelser och friluftsliv Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv bevaras och utvecklas. Upplevelsevärdena utgör ett bra underlag för att bevara och förstärka kvaliteterna. De generella riktlinjerna för skötseln av kommunens skogar anger att död ved, lövskog och gammal skog ska gynnas och utvecklas. I naturreservaten finns mål formulerade och mått för uppföljning av död ved, lövskog och gammal skog. Mål för fornlämningar och kulturmiljöer finns i kulturmiljöprogrammet, naturvårdsplanen och i naturreservatens skötselplaner. En löpande dialog hålls med kommunantikvarien, länsstyrelsens kulturmiljöenhet och länsmuseet. Vid trädfällning på fornlämningsområde har virket körts ut med häst. Skötselplanerna för kommunens naturreservat beskriver vilka skötselåtgärder som ska göras i olika skogstyper. Skyddet av hotade arter är inriktat på att bevara skyddsvärda biotoper. Till de hotade arterna som har nationella åtgärdsprogram kan skötselåtgärder genomföras med stöd av åtgärdsprogrammet. Inriktningen för de tre större naturområdena i kommunen är beskriven i översiktsplanen: Törnskogen är vildmarksområdet, Rösjöskogen rekreationsområdet med anläggningar och Järvafältet det välhävdade och omväxlande kulturlandskapet. Samtliga områden har klassats enligt Regionplanekontorets upplevelsevärden. Skötseln och utvecklingen av områdena utgår från upplevelsevärdena.[33] 28

30 13. Ett rikt odlingslandskap Nationellt miljökvalitetsmål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Odlingslandskapet i naturreservaten Kommunens två jordbruk är kommunägda arrendegårdar som ska hålla odlingslandskapet välhävdat på Sollentunas del av Järvafältet, bland annat genom att kor betar på betesmarkerna i Rösjöskogens naturreservat. Några av de värdefulla odlingsmarkerna i Rösjöskogens naturreservat brukas av en jordbrukare i Täby. All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark. Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Jordbruken drivs inte för ekonomisk produktion. Golfbanor I samband med nybyggnad och ombyggnad av golfbanorna Skillinge och Svartinge har ett aktivt samråd mellan golfbanorna och kommunens representanter för kulturmiljövård och naturvård skett. Golfbanorna bidrar till att bevara och återskapa natur- och kulturvärden som fanns i det tidigare odlingslandskapet.[33] Djurhållning Användandet av betesmarker sommartid och stallning av betesdjuren vintertid sker med anvisningar och rutiner för att minimera läckaget av näring till mark och vatten. Gödseln tas till vara och kan användas som gödning på åkrarna. I de betesavtal som tecknas mellan kommunen och olika djurägare skrivs hänsyn till kulturmiljöer och naturvärden in i betesavtalen. Betet inom naturreservaten följer reservatens skötselplaner. 29

31 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skötsel av ängs- och betesmarker Alla ängs- och betesmarker i länet som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökats med ca 80 hektar och arealen hävdad naturbetesmark med ca 400 hektar. De marker som klarar kriterierna för miljöersättning har idag bra hävd. Även andra områden hävdas med hög ambitionsnivå och här kan naturvärdena öka med tiden. I de nya naturreservaten tillkommer ytterligare områden som kan utvecklas. 2. Bevara småbiotoper Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras och skötas. 3. Kulturbärande landskapselement Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska öka med ca 70 % jämfört med det antal vårdade landskapselement med miljöersättning som fanns år Odlingsmark nära tätorter Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätortsnära lägen ska så långt möjligt bevaras och hävdas. 5. Andelen lantbruksföretag Det finns tillräckligt många lantbruksföretag i länet för att förvalta länets ängs- och betesmarker samt de kulturhistoriska värden som finns i odlingslandskapet. 6. Ekologisk odling Andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska öka. Småbiotoperna inom kommunens naturreservat har en skötsel som ska säkra småmiljöernas värden. De golfbanor som finns i kommunen har utformats för att värna om odlingslandskapets småmiljöer och de har tydliga skötselinstruktioner. I de nya naturreservaten kommer en långsiktig skötsel att gynna odlingsmarkens kulturelement. Antalet vårdade landskapselement kommer att öka i kommunen de närmaste åren. All odlingsmark i Sollentuna ligger i tätortsnära läge. Odlingsmarken i naturreservaten brukas med betesinriktat jordbruk. En del av de gamla jordbruksmarkerna i mer tätbebyggda områden sköts med årlig slåtter.[33] Kommunens två jordbruk är kommunägda arrendegårdar som har till huvudsyfte att hålla odlingslandskapet välhävdat. I Södersätra finns några av de för den biologiska mångfalden, kulturmiljön och friluftslivet värdefulla odlingsmarkerna. Kvarvarande åkrar i Törnskogen bidrar till variationen i landskapet. En långsiktig skötsel av dessa marker bör säkras. All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark. Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Certifiering är inte motiverad eftersom jordbruken inte drivs för ekonomisk produktion.[33] 30

32 15. God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Buller Sollentuna kommun är utsatt för buller. Få platser kan räknas som riktigt tysta när det gäller bullerstörningar av olika slag. De dominerande bullerkällorna är biltrafiken från statliga och kommunala vägar. Även järnvägen och flyget bidrar. Utöver buller från trafiken finns det bulleralstrande verksamheter i kommunen. Det rör sig oftast om störande ljud från fläktar eller bullerstörningar från byggarbetsplatser. Ett stort antal människor bor där riktvärdet för ekvivalent ljudnivå för trafikbuller utomhus överskrids. Regeringen har fattat ett nytt beslut att höja riktvärdet för utomhusbuller med 5 db(a). Förändringen trädde i kraft från den 1 juli 2017 och innebär att riktvärdet utomhus vid fasad ligger på 60 db(a) istället för 55 db(a). Denna förändring underlättar för byggande i kommunen men lägger ett större ansvar på de som bygger bostäder vid utformning av byggnader och även vid val av byggmaterial, eftersom kravet på inomhusnivån är det samma som förr. Trafikverket har efter dialog med kommunen under 2014 anlagt bullerreducerande asfalt på en teststräcka längst E4:an genom Rotsunda. Resultatet följs upp av kommunen genom bullermätningar. Enligt överenskommelse mellan kommunen och Trafikverket ska bullermätningarna genomföras under fem år. Beroende på sammanställt resultat tar kommunen ställning till hur man ska gå vidare med att minska bullernivån från väg E4. Kommunen arbetar kontinuerligt för att kommuninvånarna ska ha en bra och hållbar boendemiljö. I samma riktning har kommunen upprättat ett åtgärdsprogram som nu är ute på remiss. Åtgärdsprogrammet sträcker sig fram till år Syftet med det är att skapa en bättre ljudmiljö och minska bullrets negativa påverkan på kommuninvånarna. Där beskrivs hur kommunen ska arbeta kort- och långsiktigt med att minska bullerstörningarna båda från statliga och kommunala vägar. För kommunala vägar tar kommunen initiativet att minska bullernivån vid bostäder. Genom ett samarbete med Trafikverket strävar kommunen efter att minimera bullernivån från de statliga vägarna. Även om kravet på utomhusbuller uppfylls finns det ett antal äldre bostäder som inte klarar bullernivån inomhus. Därför har fastighetsägare till privata bostäder, som utsätts för trafikbuller från kommunala vägar, möjlighet att söka bidrag hos kommunen för bullerreducerande åtgärder. I Sollentuna byggs det mycket i bullerstörda miljöer, men bostäderna som byggs där utformas för att få en acceptabel ljudmiljö, med bland annat en så kallad ljuddämpad sida. Vid detaljplaner regleras bland annat gällande krav på bullernivån.[30] Inomhusmiljö Störningar i inomhusmiljön utreds av miljö- och byggnadsnämnden vid klagomål. Problem med inomhusmiljö i Sollentuna är samma som finns i övriga Sverige. I ungefär 20 procent av landets bostäder förekommer problem som kan leda till ohälsa och störningar. Vanligast är problem som till exempel fukt, dålig ventilation, fel temperatur, lukt, mögel, buller från grannar, trafik eller verksamheter samt kemiska ämnen som kan avges från byggmaterial. Den lagstiftade obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) förbättras ständigt i Sollentuna. Genom digitalisering har överblicken av inkomna OVK-protokoll blivit bättre. På grund av personalförändringar har dock vissa delar av hanteringen kommit att försenas.[41] Energi Många av dagens miljöproblem har starka samband med energiförbrukningen och vilka bränsleslag som energin framställs ur. Försurning, växthuseffekt, kemikaliespridning, luftkvalitet i tätorter, marknära ozon, strålsäkerhet, minskad biologisk mångfald vid vattenkraftsutbyggnad etc. påverkas av vår energiproduktion. Energiförbrukningen för uppvärmning och elanvändning i bostäder har varierat under de senaste åren i kommunen. I genomsnitt förbrukar varje invånare cirka kwh.[42] Att värma fastigheter med fjärrvärme är ofta positivt ur miljösynpunkt. I Sollentuna är 98 procent av alla flerfamiljshus och cirka 24 procent av småhusen anslutna till fjärrvärmenätet. Många fastigheter har bytt ut sin olje- eller eluppvärmning mot klimatsmartare uppvärmningssystem. Energi- och klimatrådgivningen Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen är ett samarbete mellan 27 kommuner. Målet är att minska energianvändningen och miljöbelastningen genom energieffektivisering och en ökad användning av förnyelsebar energi. Energirådgivningen vänder sig till privatpersoner, företag och organisationer genom bland annat telefonrådgivning och webbservice. Verksamheten är oberoende och finansieras genom statliga bidrag från Energimyndigheten. 31

33 Energirådgivningen driver och deltar i projekt för att nå olika målgrupper: 15 skolklasser från Sollentuna besökte utställningen Spelet om energin på Tekniska museet Det är fler än tidigare. Ett företag och tre bostadsrättsföreningar har fått energiöversyn och vid samtliga har besöket kunnat leda till rekommendationer. I projektet Energi i tillsynen har miljö- och hälsoskyddsinspektörer vid tillsynsbesök utifrån framtagna checklistor gått igenom energiförbrukningen på fem företag. Fyra föreställningar med totalt ca 300 förskole- och skolbarn såg klimatteater Seminarium för småhusägare om energieffektiviseringsåtgärder har genomförts. Ett solenergiseminarium har genomförts med minimässa. Ett mycket välbesökt seminarium om att Fixa Laddplats genomfördes med tillhörande minimässa. Fyra företag kom på temaföreläsning riktad till företag med ett värmesystem med högre effekt än 20 kw och luftkonditioneringssystem med en högre installerad effekt än 12 kw. En extra rådgivningsinsats som utgår från EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD2. Information om energirådgivningen har annonserats i olika medier under året. Lagfartsprojektet har genomförts, 435 st brev skickades till nya ägare av småhus om att de kan få energieffektiviseringsråd av energi- och klimatrådgivningen. 40 personer i Sollentuna har kontaktat telefonrådgivningen under Kommunen arbetar med att få fram en solkarta som allmänheten framöver kommer kunna ta del av på kommunens webbsida. Solkartan visar hur mycket solen strålar på taken på byggnader i kommunen och kan användas som underlag för installation av solenergi. Earth Hour uppmärksammades med olika insatser och aktiviteter som är miljö och klimatfrämjande annat cykelns dag den 19 september med cykelrelaterade aktiviteter. Från och med halvårsskiftet 2010 går allt insamlat matavfall från hushåll och verksamheter till produktion av biogas och biogödsel. Biogas används istället för fossila drivmedel som diesel och bensin. Biogödsel används istället för konstgödning på jordbruksmark. I genomsnitt producerar varje invånare i Sollentuna cirka 198 kg kärl-och säckavfall under 2016, mot 198 kg 2015 och cirka 444 kg hushållsavfall totalt under 2016, mot 595 kg Mängderna sorterat grovavfall inlämnat på SÖRAB:s återvinningscentraler minskade under 2016 med 30 procent jämfört med Av hushållens avfall energiåtervinns 54 procent och 44 procent materialåtervinns, som till exempel förpackningar, trädgårdsavfall, elavfall och matavfall. Cirka 2 procent lades på deponi.[36] Avfall En gemensam avfallsplan för SÖRAB-kommunerna, Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle , har antagits att gälla från den 1 januari Övergripande mål är: människan i centrum, kvalitet, minska avfallets mängd och sänka dess farlighet, öka återanvändningen och materialåtervinningen samt öka energiutvinningen eller tillverkningen av biogas för att ersätta fossila bränslen. Deponering är den sista utvägen. Delmål för perioden är utvärderade och nya delmål är formulerade fram till Under 2016 har arbetet med att uppnå avfallsplanens delmål fortsatt. Redovisning av delmålen sker under Som en del i arbetet med att uppfylla delmålen, har tillsyn bedrivits på avfallshantering i samband med rivnings- och byggprojekt. Från 2016 riktas arbetet in på att ta fram aktiviteter som ska se till att slutmålen i avfallsplanen uppnås till år En handlingsplan tas fram med aktiviteter som beskriver hur målen ska uppnås. Sopbilar för hämtning av hushållsavfall som drivs med biogas används sedan halvårsskiftet Under 2016 gick 80 procent av avfallstransporterna på biogas. Insamlat matavfall under 2016 var totalt ton, i jämförelse med ton

34 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Planeringsunderlag Fysisk planering och samhällsbyggande i Sollentuna grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras Finns med i översiktsplanen. Delar av Sollentuna kommun ingår i den regionala kärna som ska utvecklas (enligt regionplanen RUFS 2010).[37] hur estetiska värden ska tas tillvara och utvecklas Finns med i översiktsplanen.[21] hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas Sociotopkarta framtagen Framtagande av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen Urban Grönstruktur pågår under [28] Kommunfullmäktige i Sollentuna antog en energiplan Planen innehåller inriktningsmål som bl.a. berör energieffektivisering, förnybara energiresurser och energiproduktion. Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en åtgärdsplan som årligen uppdateras. Strategin har fyra punkter för att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen.[37] I december 2014 driftsattes kommunens tre vindkraftverk. De finns utanför Mora. Under de senaste åren har Sollentunahem satt upp solceller på byggnader i sitt senaste projekt.[32] hur ett barnperspektiv beaktas i planeringen I översiktsplanen ska ett barnperspektiv i planeringen beaktas.[37] hur det för länet karakteristiska kulturarvet bevaras och utvecklas. Kommunens kulturmiljöprogram är reviderade. Det finns en väl etablerad Kulturmiljöplan som ingår i översiktsplanen och som kontinuerligt tillämpas.[38] 2. Minskat buller Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ska minska.? Kommunen införde 2013 en möjlighet för fastighetsägare som är utsatta för buller från kommunala vägar att ansöka om bidrag för bullerdämpande åtgärder i bostadsfastigheter. Under 2016 har 14 st fått bidrag. Totalt har 62 fått.[40] Trafikverket har 2014 anlagt bullerreducerande asfalt på en teststrecka längst E4:an genom Rotsunda. Resultatet följs upp av kommunen. I Sollentuna byggs mycket i bullerstörda miljöer, men bostäderna utformas för att få en acceptabel ljudmiljö, med t.ex. en så kallad ljuddämpad sida. För nya detaljplaner gäller sedan 2015 en ny förordning för buller vid bostadsbyggande. Kommunen har tagit fram ett åtgärdsprogram för buller som sträcker sig till 2023.[30] 33

35 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 3. Bevara tysta områden Tystnaden, d.v.s. frånvaron av buller, i Stockholms gröna kilar upprätthålls i minst rådande omfattning. Åtgärdprogram pågår och ett av de långsiktiga målen är att skydda och bevara park- och rekreationsområden som tysta områden. KS beslut 159/2005: I de fall tysta områden i de gröna kilarna finns inom kommunen ska kommunen verka för att dessa områden får minskat buller. Kommunen beaktar detta vid lokalisering av bullrande verksamheter och byggande av infrastruktur. 4. Mängd deponerat avfall Mängd deponerat avfall jämfört med Återvinning av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker Mängd insamlat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som har samlats in och återvunnits genom biologisk behandling. 6. Andel hushåll i % som sorterar sitt matavfall i Sollentuna Alla hushåll ska sortera med bibehållen god kvalitet. Kommunen tog år 2013 fram rapporten inventering av tystnad och upplevelsevärden i Sollentunas naturreservat. 1999, 108 kg/person 2016, 9 kg/person Varav: - Kärl- och säck till deponi: 0 kg - Grovavfall från ÅVC och separat insamlat grovavfall: 9 kg/person - Restavfall till deponering från förbränning: 0 kg/person Totalt 9 kg/person.[36] Insamlat matavfall: 2016: 2315 ton: inv. Sollentuna= 32 kg/inv. 2015: 2312 ton: = 32 kg/inv. [36] Hushåll i småhus: Insamling av matavfall för produktion biogas och biogödsel: 60 % Godkänd anmälan för hemkompostering av matavfall: 32 % Osorterat abonnemang: 8 % Hushåll i flerbostadshus: Insamling av matavfall för produktion biogas och biogödsel: 94 % Osorterat abonnemang: 6 %. [36] 34

36 Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 7. Energianvändning i bostäder och lokaler I Stockholms län ska miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Under 2016 tätades, sattes nya fönster in, byttes det till smartare belysning och ny värmereglering i kommunens fastigheter. På så sätt minskade energiförbrukningen. Men samtidigt så ökade koldioxidutsläppen under Det berodde på att andelen fossilt bränsle i den fjärrvärme som köptes in, ökade under perioden. AB Sollentunahem på började montering av solceller på alla tak i sitt senaste byggprojekt.[40] Elbilsanvändningen ökade kraftigt i kommunen under 2016 och Sollentuna ligger högt i förhållande till Sveriges övriga kommuner när det gäller elbilsladdning. Bostadsrättsföreningar och Samfällighetsföreningar visade stort intresse för frågor rörande elbilsladdning. SEOM lanserade en laddare (laddbox), SEOM-boxen, avsedd framför allt för privatmarknaden och sålde cirka 30 laddare under andra halvåret 2016.[35] 2016 levererades cirka hälften av Sollentunahem, och Sollentuna Energi och Miljös el från kommunens tre vindkraftverk utanför Mora. Övrig el som användes 2016 köptes in från Sollentuna Elhandel, helägt dotterbolag till Sollentuna Energi och Miljö. 100% av elen som Sollentuna Elhandel levererade 2016 var från förnybara källor.[35] Energiförbrukningen för uppvärmning och elanvändning i bostäder har varierat de senaste åren. I genomsnitt förbrukar varje invånare kwh. [42] 35

37 16. Ett rikt växt- och djurliv Nationellt miljökvalitetsmål Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Naturen i siffror Sollentuna kommun är cirka hektar stor och cirka ha (55 procent) utgörs av naturmark. Kommunen äger cirka ha (95 procent) av naturmarken. Naturreservatet Östra Järvafältet är 1050 ha stort. Södra Törnskogens naturreservat och Rösjöskogens naturreservat är cirka 500 ha respektive cirka 200 ha. Under 2014 har ett nytt naturreservat i Tegelhagsskogen bildat. Reservatet är cirka 100 ha. Det innebär att 32 procent av kommunens yta och 62 procent av kommunens naturmark nu är avsatta som reservat. I naturmark ovan har också golfbanor och Silverdals griftegård medräknats. [33] Skötsel av naturmark Skogsbruket i Sollentuna drivs utan krav på ekonomisk avkastning. Kommunens jordbruksarrenden har en inriktning på att gynna naturvärden och friluftsliv. All naturmark som ägs av kommunen brukas med en kombination av miljö-, natur- kulturoch friluftshänsyn. Läs mer i miljömål 11 Myllrande våtmarker, miljömål 12 Levande skogar samt miljömål 13 Ett rikt odlingslandskap. Ekologiska landskapssamband En analys av ekologiska landskapssamband i Rösjökilen har gjorts Genom ny teknik har Sollentuna kommun i samarbete med Upplands Väsby, Vallentuna, Danderyd, Täby samt landstingets tillväxt-, miljö- och regionplaneringsenhet, TMR, tagit fram analyser som visar viktiga livsmiljöer och spridningsvägar för några rödlistade och fridlysta arter. Resultaten kan användas för hållbar stadsplanering och förvaltning av känslig natur. Det är första gången ett så stort område undersöks och första gången en av Stockholms gröna kilar analyseras på detta sätt. Målet är att visa ekologiska landskapssamband inom och över kommunernas gränser för att se vilka områden som är viktiga för olika arter och även vad de behöver för att sprida sig i landskapet. Det här är ny kunskap som kan användas vid planering av naturvårdsåtgärder men också som underlag i arbetet med nya detaljplaner. Analysen visar var viktiga ekologiska landskapssamband finns i Rösjökilen. Artportalen Artportalen används för att rapportera och lagra data om arter i kommunen. De uppgifter som den lokala artdatabasen tidigare fyllde har nu ersatts av Artportalen. Artportalen har utvecklats av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och Artsdatabanken i Norge i samarbete med användarna. Den finansieras av Naturvårdsverket och Miljøverndepartementet i Norge. Artportalen är ett verktyg för olika aktörer inom naturvård, miljöövervakning och forskning. Artportalen används för att rapportera och lagra data som samlas in av våra nationella system för att följa utvecklingen i miljön, såsom biogeografisk uppföljning, åtgärdsprogram för hotade arter, nationell miljöövervakning och uppföljning av skyddade områden. Artportalen används även av kommuner, länsstyrelser och andra nationella myndigheter i den löpande verksamheten till exempel vid ärendehantering, regional miljöövervakning och uppföljning av miljömål. Biotopdatabas Under 2014 startade ett projekt för att testa en ny biotopdatabas som är baserad på satellitdata som visar vilka naturtyper som finns i kommunens urbana delar. Projektet genomförs i samband med länsstyrelsen, Metria och Stockholms universitet. Sollentuna är både medfinansiär och pilotkommun. Metoden för att ta fram biotopdatabaser vidare utvecklades under 2016 och är nu färdig. Sollentuna kommun kommer att ha en biotopdatabas enligt den gemensamma metodiken under Se bilaga 3. Urban grönstruktur Under 2015 har ett flertal kunskapsunderlag arbetats fram som framför allt beskriver grönområdena i de bebyggda delarna, deras värden och funktioner. En ekosystemtjänstkartläggning har gjorts som tar upp naturens förmåga att bidra med bullerdämpning, vattenrening, flödesreglering, luftrening, klimatreglering samt även potential för matproduktion. En mer detaljerad analys av ekologiska landskapssamband i hela kommunen har gjorts som en komplettering till analysen av Rösjökilen, den tittar på tre ekologiska nätverk: vildbinätverket, skogsnätverket för småfågel samt trollsländenätverket. De tre nätverken beskriver en stor del av kommunens biologiska mångfald och kan användas som en kartläggning av de stödjande 36

38 ekosystemtjänsterna habitat för arter samt bibehållen genetisk variation. Arbetet fortsätter under 2017 med att dra upp riktlinjer för den urbana grönstrukturen. I översiktsplanen för Sollentuna kommun beskrivs betydelsen av att de större och mindre naturområdena hänger ihop. Här betonas också betydelsen av kvaliteten på de mindre naturområdena för att gynna den biologiska mångfalden. I det inledande kapitlet presenteras upplägget och syftet med rapporten. Därefter följer ett avsnitt som redogör för styrande dokument och mål som är av betydelse för skötseln. Det tredje kapitlet beskriver hur skötseln av kommunens parker och naturområden går till i nuläget. I åtgärdsdelen presenteras de mål som tagits fram för skötseln med åtgärdsförslag grupperade enligt de fyra huvudmålen. Här beskrivs det mer konkret vad trafik- och fastighetskontoret kan göra för att utveckla arbetet med park- och naturvård och för att nå de uppsatta målen. Underlag skötsel av parker och natur Trafik- och fastighetsnämnden beslutade i april 2016 att skötseln av Sollentuna parker och naturområden ska följa det nya skötselunderlaget Utveckling av skötseln av Sollentunas parker och naturområden. Skötselunderlaget är indelat i fyra kapitel. Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Andel skyddad natur av hela kommunens yta 32 % av kommunens yta har skyddad natur.[33] 2. Den biologiska mångfalden och hotade arter bevaras och skyddas Skötselplanerna för naturreservaten ger goda förutsättningar att bevara biologisk mångfald i naturen. De nya kunskapsunderlagen inom urban grönstruktur har ökat kunskapen i kommunen om biologisk mångfald. Riktlinjerna för skötsel av övrig naturmark har också inriktning på att bevara och utveckla förutsättningarna för biologisk mångfald. [33] 37

39 Referenser 1 Malin Täppefur, chef för SLB-analys, - E-post Boel Lövenheim, SLB-analys 3 Naturvårdsverkets rapport 6653, februari Henrik Fallgren, IVL Svenska miljöinstitutet- E-post Östra Sveriges luftvårdsförbund- Rapport Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund (LVF 2017:7) 6 Beräkningar (finns på MHE) gjorda med utgångspunkt från data från : Malin Täppefur, chef för SLB-analys - muntligt : Malin Täppefur, chef för SLB-analys - E-post Baseras på data från Malin Täppefur, chef för SLB-analys - E-post och 9 Naturvårdsverkets - rapport 6557, mars Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006: Rapport Hur mår skogen och skogsmarken? (Rapport 2006:04) 11 Malin Täppefur, chef för SLB-analys, Sollentuna kommun, miljö- och byggnadskontoret Inventering av potentiellt förorenade områden i Sollentuna kommun, Ann-Christine Granfors, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 14 Cecilia Bertholds, Käppala - E-post Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel 17 SFS Upphandlingspolicy för Sollentuna kommun (Sollentuna 2011) 18 SFS Antagna av kommunstyrelsen Dnr 2012/0263 KS Lill Sandberg, upphandlingschef, upphandling och inköp i Sollentuna. 20 Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund - Rapport Kartläggning av Bens(a)pyren (LVF 2010:6) 21 Jan Enfors, stadsarkitekt, kommunledningskontoret i Sollentuna Malin Forséll, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 24 Birgitta Sturesson, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 25 Uppgifter från miljö- och hälsoskyddsenhetens ärendehanteringssystem ECOS 26 Camilla Östergren, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna Paola Ponzio, miljö- och vattenplanerare, kommunledningskontoret i Sollentuna 29 Verksamhetsplan Vattenvårdsgruppen Shahryar Hatami, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 31 Sara Bergström, SEOM, Sollentuna Energi & Miljö E-post SEOM, Sollentuna Energi & Miljö, Rikard Dahlén, Trafik- och fastighetskontoret, kommunledningskontoret i Sollentuna 34 Joakim Pansar, Länsstyrelsen 35 David Holmbom, SEOM, Sollentuna Energi & Miljö, E-post Kristina Sjöblom, chef affärsområde Avfall Sollentuna Energi & Miljö E-post Lars Keski-Seppälä, projektchef, kommunledningskontoret i Sollentuna 38 Olof Svanberg, kommunantikvarie, kommunledningskontoret i Sollentuna 39 Towe Holmborn, Vattensamordnare, kommunledningskontoret i Sollentuna 40 Trafik- och fastighetskontoret 41 Thomas Erenmalm, bygglovshandläggare, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 42 Beräkningar baserade på data från Sollentuna Energi & Miljö och Malin Ekman, SLB-analys 43 Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund - Rapport Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun (LVF 2008:25) 45 Xiomara Holmäck, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 46 Marianne Fex, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna Chef affärsområde Vatten Sollentuna Energi & Miljö 50 Katarina Tittelbach, miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 38

40 Sollentuna kommun Sollentuna Tfn: Besöksadress: Turebergs torg 1 e-post: kontaktcenter@sollentuna.se Miljö- och byggnadskontoret

41 Bilaga 1 Halter av kvävedioxid, dygnsmedelvärde Kartan visar beräknad halt av kvävedioxid för det 8:e värsta dygnet år 2015 NO2 µg/m3 40

42 Bilaga 2 Halter av PM10, dygnsmedelvärde Kartan visar beräknad halt av partiklar för det 36:e värsta dygnet år 2015 PM10 µg/m3. 41

43 Bilaga 3 Sollentuna biotoper prototypdatabas version 1 42