Miljöredovisning i Sollentuna för 2012

Transkript

1 Miljöredovisning i Sollentuna för

2 Förord Miljöredovisningen redovisar miljösituationen under 2012 i Sollentuna. Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösituationen i kommunen årligen ska redovisas. Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en miljöredovisning. Miljöredovisningen för 2012 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Sollentuna Energi samt kommunledningskontoret. Även Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 13 nya etappmål och reviderat dessa. I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel. Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år För målet Begränsad klimatpåverkan gäller år I tabellerna för Precisering av miljökvalitetsmålet finns rubriken Trend. Under den rubriken visas om trenden är positiv, oförändrad, negativ eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar:? Trenden är positiv Trenden är oförändrad Trenden är negativ Vet inte/ uppgift saknas 2

3 Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Sammanfattning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Referenser Bilaga 1 - Kvävedioxid Bilaga 2 PM Bilaga 3 Elektromagnetiska fält från kraftledningar Bilaga 4 Elektromagnetiska fält från kraftledningar

4 Sammanfattning 16 nationella miljömål De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till Det gäller dock inte det första målet, Begränsad klimatpåverkan, som ska nås till år För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet. Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag från regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu precisering av miljökvalitetsmål i miljöredovisningen. Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år Miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte) 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 4

5 Koldioxidutsläpp Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken. Luftföroreningar Två typer av luftföroreningar finns i för höga halter i kommunen: partiklar och kvävedioxid. Dygnsmedelvärdet för miljökvalitetsnormen partiklar (PM10) överskrids längs hela E4:an i Sollentuna och dygnsmedelvärdet för kvävedioxid överskrids vid E4:an i Helenelund. Ozonhalt Ozonhalten i luften mäts under sommaren på två platser i kommunen. Medelvärdet på båda platserna ligger över det nationella målet, men mätvärdena har på senare år blivit bättre. Försurning Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svaveldioxidutsläppen har minskat sedan mitten av 1990-talet. Markföroreningar I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken. Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation. Radon Radon är en gas som förekommer naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt förekommande i Sollentuna. Ungefär av kommunens objekt som finns i kommunens databas har mätt radon. Övergödning Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning, men de flesta av dem är övergödda. Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp. Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen. Badvatten Vid alla officiella strandbad tas vattenprover sommartid för att kontrollera att inte badvattnet är skadligt. Badvattenkvaliteten var god under Rening av vatten Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark. Dricksvatten Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under Det finns ett antal enskilda brunnar i kommunen, men många av dem kommer att tas ur bruk när Södersättra och Norrsättra byggs ut. Våtmark Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Naturmark Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark. Sollentuna kommun äger ca 95 % av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden. Odlingslandskap Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i naturreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt hålla odlingslandskapet öppet. I översiktsplan för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande naturområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt behålla tillgängligheten till naturområdena, nämns också. Buller Tyvärr är det få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget bidrar. Avfallsplan Sollentuna är en av de tio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m Den har bland annat som mål att minska mängden avfall och öka återvinningen. Till exempel samlas matavfallet in och behandlas så att det blir till biogas. Klimatstrategi Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan, anpassa och förbättra klimatarbetet i Sollentuna.

6 1. Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Växthusgaser Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en miljö- och klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. Under perioden verkade en miljö- och klimatberedning direkt under kommunstyrelsen. Koldioxidutsläpp i Sollentuna Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var ton under Den största delen, 94 %, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bland annat energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. 1 Utsläpp per invånare var 2,7 ton Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för. Från 2009 används en ny gemensam beräkningsmetod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken. Den visar på genomsnittligt 30 % högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid och partiklar. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning. Energiproduktion 98 % av alla flerfamiljshus och 24 % av småhusen i Sollentuna har fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga. 31 Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstallationer under det året anmälde 103 fastighetsägare installation och totalt finns idag stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar. Koldioxid utsläpp i ton/år Diagram 1 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sollentuna (ton/år) Utsläppen av koldioxid var ton under 2011 För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats. I genomsnitt är utsläppen 30 % högre De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket) 6

7 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år. År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser Utsläppen av koldioxid 2011 var i Sollentuna 2,7 ton/person. (3,0 ton/person 2010) 2. Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund (LVF). Under 2011 uppdaterades LVF:s kartor, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar, PM10 och kvävedioxid, som bestämmer att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids. Programmet var ute på remiss under våren 2012 och antogs i slutet av Kvävedioxid och kväveoxid Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid två av sju mätstationer: Lummervägen och Kronovägen. Normen för kväveoxid klaras däremot i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen 60µg/m³ för dygnsmedelvärdet klaras inte i hela kommunen. Spridningsberäkningar visar att dygnsmedelvärdet för kvävedioxid överskrids vid E4:an i Helenelund, se bilaga 1. De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet. Partiklar (PM10) Partiklar mäts kontinuerligt i Stockholms län. En av mätstationerna för PM10 står vid E4:an Häggvik. I slutet av 2011 köpte kommunen in en ny partikelmätare som både mäter PM10 och PM2,5. Sedan sommaren 2012 är den monterad vid Eriksbergsskolan. Beräkningar visar att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) överskrids längs hela E4:an i Sollentuna, se bilaga 2. Miljökvalitetsnormen anger att dygnsmedelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90- percentil). Detta värde överskrids ca meter öster om E4:ans vägmitt. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre. Där överskrids normen ca 50 meter från vägmitt. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi 2. Miljökvalitetsmålet 30 µg/m³ överskrids följaktligen också. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 4. Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom t.ex. slitage av speciellt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Halterna är framförallt höga på våren, se variationen per månad i diagram 5. 7

8 Diagram 2 Kvävedioxidhalter (NO 2 ) i luften g/m 3, årsmedelvärde. År 2012 var värdena 18 g/m 3 vid E4 Pommern och 5,5 g/m 3 på Järvafältet Miljökvalitetsnorm skydd hälsa, årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm skydd vegetation, årsmedelvärde 10 5 Järva E4 Pommern 0 Ozonhalt Ozonhalten i luften mäts under sommarhalvåret på två platser i kommunen. Sommarmedelvärdet ligger på båda platserna över det nationella generationsmålet 50 µg/m³. På Järvafältet var medelvärdet 57 µg/m³ och vid Pommern 56 µg/m³, se diagram 3. 4 Svaveldioxidhalt Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan och 1980-talet. 5 Bensen En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet. 5 Bly Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet. 5 Benso(a)pyren En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids. 20 Arsenik, kadmium och nickel En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet. 43 Diagram 3 Ozonhalter (O 3 ) i luften, g/m 3, medelvärde sommarhalvår På Järvafältet var medelvärdet 54 g/m 3 och vid E4 Pommern 52 g/m 3 år Nationellt generationsmål Järva 10 E4 Pommern 0 8

9 Diagram 4 Partiklar (PM10) i luften, g/m 3, årsmedelvärde År 2012 var värdet 19,9 g/m 3 vid E4 i Häggvik. Partikelhalten överskred 50 g/m 3 26 dygn under PM Diagram 5 Partiklar (PM10) i luften, g/m 3, månadsmedelvärde PM10, E4 Häggvik Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Precisering av miljökvalitetsmålet 1. Halt av kvävedioxid Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 μg/m 3 som årsmedelvärde ska inte överskridas. 2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå. 3. Halt av benso(a)pyren Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m 3 som årsmedelvärde år Halt av partiklar Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga: 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m 3 som årsmedelvärde Halten av partiklar, PM2,5, i luften ska inte överstiga: 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 10 µg/m 3 som årsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Trend Miljöstatus Årsmedelvärdet är 5,5 27 μg/m 3 vid de sju mätpunkterna i Sollentuna 4. Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 98 % totalt och med ca 98 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år) 6. En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet 20. Överskrids längs E4. 3 I Stockholmsregionen visar mätningar att halten PM2.5 ligger under miljökvalitetsnormen 32. 9

10 3. Bara naturlig försurning Nationellt miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar Försurande ämnen Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bl.a. att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen. I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk förändras över tid. Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige 9. Utsläpp av kväveoxid Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 68 % från För minskningen står främst utsläppen från trafiken som också har minskat med 68 % sedan En ny beräkningsmetod innebär att minskningen dock är mindre än tidigare beräkningar visat. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav. Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 93 % från vägtrafiken, 2 % från energiproduktion och 5 % från övrigt 7. Utsläpp av svavel Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste året uppmätts till under 1 μg/m 3. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under och 1990-talet. 5 Naturligt sur sjö Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt ph-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning. Anpassat skogsbruk Vid avverkning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med nedbrytningen av organiskt material sker en viss höjning av ph-värdet i skogsmarken som är positivt. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten 2. Försurning av skogsmarken Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.? 3. Utsläpp av kväveoxider De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer i Stockholms län Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt ph. Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och ph-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar. Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten. 10 Utsläppen har minskat med 68 % totalt och 68 % för vägtrafiken sedan : totalt: ton, varav vägtrafik ton : totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton 2011: totalt 580 ton, varav vägtrafik 540 ton. 6 10

11 4. Giftfri miljö Nationellt miljökvalitetsmål Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Markföroreningar i kommunen Kommunen har genomfört en inventering av potentiellt förorenade områden i Sollentuna. Resultatet av inventeringen visar att det finns ca 500 fastigheter där verksamhet som kan ha orsakat markföroreningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bl.a. befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid t.ex. schaktarbeten och nybyggnation. 12 En rikstäckande inventering av förorenade områden pågår också. Inventeringen sker branschvis och genomförs främst av länsstyrelserna. Under 2012 inträffade fem mindre oljeutsläpp i Sollentuna 46. Tillsyn enligt miljöbalken Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bl.a. kemikalier och farligt avfall. Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Avloppsvatten till Käppalaverket De flesta av Sollentunas hushåll är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård. Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor. Under 2012 producerades ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 51 % på åkermark, 43 % användes som växtnäringsmaterial på deponi och 6 % gick till jordtillverkning. 14 Lag om förnybara drivmedel Enligt lag ska alla bensinstationer av viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel 15. I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka.. 2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader.? Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling) 17. Vid upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier följas, minsta krav är bas 18. Statistik över miljökrav för nämndernas upphandling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning 19. Sammanställda data för Sollentuna saknas. 22 Enligt PBL ska det finnas en rivningsplan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker. Kontrollplanen ska verifieras Användning av tungmetaller Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver samt koppar. 4. Förbättrad slamkvalitet Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.? Mätdata saknas. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller. Under 2013 kommer användningen av färger med kadmiuminnehåll kontrolleras i verksamheter. Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på 11

12 5. Matfisk All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda. 6. Rena vattentäkter Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner. 7. Förorenade områden Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.? åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor. 14 Fisk (abborre) har analyserats i Edsviken och i Norrviken under Förhöjda halter av miljögifter har hittats i fisk i Edsviken (kvicksilver och tennorganiska föreningar) och i Norrviken (PFOS som är ett perfluorerat ämne). Båda fiskelokalerna har också förhöjda halter av PCB och bromerade flamskyddsmedel. Kvicksilverhalten överstiger gällande gränsvärde. Halten PFOS överstiger föreslaget gränsvärde.. 46 Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk 22. Det kommunala vattnet från Görvelnverket kontrolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras. Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkemedel 23. Provtagning vid deponin på fastigheten Rotebro 3:15 visar på kraftigt förhöjda halter av kvicksilver och oljekolväten. Föroreningarna har inte spridits till omgivningen. Vid Älgkärrstippen pågår provtagning. Provtagning av grundvatten och sediment vid Holmbodatippen indikerar att det sker en spridning av föroreningar från deponin. Halterna av föroreningar i sediment bedöms kunna utgöra en risk för påverkan på människors hälsa och miljön. Uppföljande utredningar krävs Skyddande ozonskikt Nationellt miljökvalitetsmål Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Ozonskiktet finns i stratosfären km över jordytan. Skiktet hindrar skadlig ultraviolett solstrålning, som bl.a. kan orsaka hudcancer, att nå jorden. Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunnats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande ämnen, som klorfluorkarboner (CFC eller freoner ) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bl.a. använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel. Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem. I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande. Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC. Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställande. 24 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län.? Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som innehåller HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år

13 6. Säker strålmiljö Nationellt miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.. Radon Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Lång tids exponering för höga radonhalter ökar risken för att få lungcancer. I Sollentuna är radonproblem i fastigheter beroende dels av radonförekomst i mark, dels av om fastigheten innehåller s.k. blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning. Radonhalter över riktvärdet 200 becquerel/m 3 luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år Ungefär av kommunens objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av. 25 Kommunen utför regelbunden tillsyn på skolor och förskolor och kontrollerar att radonhalten är mätt och att resultaten är lägre än 200 Bq/m³ luft. Kommunen har antagit ett mål att alla flerbostadshus ska ha mätt radon senast år Därför skickade miljö- och byggnadskontoret ut en uppmaning till alla fastighetsägare av flerbostadshus under våren 2011 om att mäta radon senast Projektet fortsatte med att bevaka inkomna mätresultat under Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar. Centrala myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µt. Under 0,4 µt ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas. I bilaga 3 framgår vart i kommunen som magnetfälten överstiger 0,4 µt. Elöverkänslighet Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län. 2. Radon i bostäder Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m³ luft. Antal objekt som mätt radon som finns i kommunens register. 3. Radon i enskilda brunnar De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten. Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 515 personer diagnosen malignt melanom Antalet fall har minskat något sedan Under 1970-talet fick drygt 100 personer/år diagnosen i länet. 27 Ungefär 9 423av kommunens objekt som är registrerade har mätt radonhalt 25.? Av 11 brunnar som har mätt radon är 3tjänliga < 100(Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig

14 7. Ingen övergödning Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kväve och fosfor göder Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 bara naturlig försurning. Kommunens sjöar näringsrika De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväveoch fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna. 28 Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 levande sjöar och vattendrag. De flesta anslutna till reningsverk De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas av- loppsvattnet bland annat från 97 % av fosforn och 81 % av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård. Läs om slam i miljömål 4 giftfri miljö. Få enskilda avlopp Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag. I Sollentuna finns ca 170 enskilda avloppsanläggningar. De flesta finns i Norrsättra eller Södersättra. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär att flertalet av de enskilda avloppen i kommunen kommer att tas ur bruk. Jordbruksmark Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bl.a. arrendeavtal och information. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska. 2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska. 3. Fosforhalt i avloppsvatten Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l. 4. Utsläpp genom bräddningar Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet. 5. Kväveutsläpp Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska. I havsviken Edsviken är belastningen från omgivningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80% av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollentuna för kg. De åtgärder som behövs är omfattande. 28 I och med utbyggnad av kommunalt VA i Södersättra/Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna. Fosforutsläppen kommer då kraftigt att reduceras. Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,2 mg/l under Sollentuna Energi AB ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2012 skedde breddning vid tre tillfällen (30 m 3 till Edsviken och 235 m 3 till Norrviken). Utsläppen understiger 1 % och målet klaras. Ambitionen med kommunernas vattenvårdsarbete är att belastningen på Edsviken ska minska. Eventuellt kommer målen att uppnås 2021, men mer troligt är att det dröjer längre än så Totalfosfor i Edsviken och Norrviken Edsviken: 32 µ l (mikrogram/liter) Norrviken: 51 µ l

15 8. Levande sjöar och vattendrag Nationellt miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Åtta sjöar och en havsvik I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt. Vattenförvaltningen Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt förvaltningsplan för perioden Kommunens större sjöar och vattendrag berörs och gemensamt för alla är att vattenkvalitén behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete. Kommunens vattenvårdsarbete Kommunen arbetar aktivt med att minska de föroreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet. Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från Arbetet med att ta fram en dagvattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vattenkvalitet påbörjades under 2012 och pågår under Underlag för ett åtgärdsprogram för Norrviken finns framtaget med inriktning på att minska fosforbelastningen. På Breddens dagvattenäng för Breddenområdet och Infra City kommer dagvattnet att tas omhand i en damm som byggs i Rotsunda Projektet finansieras av Upplands Väsby och Sollentuna. Detta är gynnsamt för vattenkvaliteten i Norrviken. I ett projekt tillsammans med Upplands Väsby och berörda markägare byggs dagvattenrening, slingrande vattendrag och våtmarker ut i Edsån. Vissa åtgärder har genomförts och arbetet fortgår under En förstudie för reningsanläggning eller dagvattendamm för Edsviken vid Edsbergsparken genomförs En fiskevårdsplan har 2011 tagits fram inom Edsvikens vattensamverkan för att säkra fiskebeståndet. En dagvattenguide för tillämpning i kommunerna inom Edsvikens avrinningsområde har tagits fram under Hantering av dagvatten sker löpande i samhällsplaneringen, bl.a. vid detaljplaneläggning. Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtagningar och uppföljningsarbeten av utförda åtgärder. Samarbete över kommungränserna Alla kommunens sjöar utom Djupan, ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vattenvårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffektivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemensamma mål med prioriterade åtgärder, gemensamma policys, samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete. Målen med vattensamverkan är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag - inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden. I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby och Sollentuna. I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg. 8 Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2021, något som kan bli svårt att klara. 15

16 Dagvatten stort problem Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, t.ex. gator, parkeringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föroreningar från marken, som t.ex. oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till övergödning, igenväxning och algblomning. Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomtmark och om det inte är möjligt anlägga dagvattendammar eller sedimentationsbassänger där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas. Badvattnet oftast bra Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Badvattenkvaliteten var god under 2012, förutom då den kortvarigt var otjänlig vid Strandvägen. 45 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd för natur- och kulturmiljö Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd. 2. Restaurering av vattendrag Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag. 3. Kemisk- och ekologisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts 28. De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd. 33 Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrinningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna. 34 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverken. Restaureringsåtgärder har utförts i Vibyån och Landsnoraån. Arbete pågår i Edsån. 28 Kemisk status: Norrviken och Edsån bedöms ha god kemisk status medan Edsviken inte uppnår god kemisk status. Ekologisk status: God ekologisk status uppnås inte i Norrviken, Edsån eller Edsviken Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvattenprover För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning på grundvatten gjorts under Provtagning görs vart 5:e år. I 2011 års provtagning förekom: mycket hög halt arsenik i en punkt av nio måttlig halt bly i två punkter av nio måttlig halt zink i två punkter av nio pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra klorerade kolväten i en punkt av fyra I övriga punkter påträffades mycket låga eller låga halter av arsenik, kadmium, bly och zink. 13 Få enskilda brunnar I Sollentuna finns endast ca 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet. I Södersättra och Norrsättra förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda 16

17 avloppsanläggningar. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det innebär att flertalet av de enskilda brunnarna kommer att tas ur bruk. Dricksvatten från Mälaren Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Gör- välnverket. Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året. 45 Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rotsunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invånare med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande föreskrifter. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet. Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken 2. Rent dricksvatten Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.? Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvattentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från Revidering pågår. Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk. 35 En av brunnarna hade otjänligt dricksvatten och åtgärder påbörjades under Hav i balans samt levande kust och skärgård Nationellt miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Edsviken en del av Östersjön För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön. Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller. Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker framförallt via dagvatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Värtan är också av stor betydelse. Samarbetet med övriga kommuner inom Edsvikens avrinningsområde fortgår för att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv. En station för tömning av båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvattenkvaliteten är god, förutom att den var kortvarigt otjänlig vid Strandvägen Läs mer i miljömål 8 Levande sjöar och vattendrag. 17

18 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Anpassning av fiskuttaget Det lokala fiskebeståndet ska nyttjas på ett hållbart sätt.? Fiskebestånden i Edsviken har utretts och en fiskevårdsplan är framtagen av Edsvikens vattensamverkan. De provfisken som gjorts visar inga alarmerande resultat. Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar Störningar från båttrafiken Buller och andra störningar från bl.a. båtar och båtaktiviteter ska inte orsaka betydande störningar inom särskilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård. 3. Miljövänliga båtvårdsprodukter Endast miljövänliga färger och produkter ska användas för fritidsbåtvård. Dialog med båtklubbar genomförs 28. Dialog med båtklubbar genomförs. En båttvättanläggning har anordnats vid Stocksundet i vattnet Myllrande våtmarker Nationellt miljökvalitetsmål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker anläggs och återställs Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark i det öppna landskapet och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Våtmarkerna finns vid Väsby sjöäng, Bögs våtmark, Nysveds ängar, Kolartorp, Södersättra och Kohlstadalen. Ett antal skogskärr har återställts genom att diken har fyllts igen, t.ex. Älgkärret. Vissa våtmarker är beroende av årlig skötsel för att naturvärdena ska bestå. Bete och slåtter gynnar naturvärdena i det öppna landskapets våtmarker. Några våtmarker har också reglerbara dämmen så att vattennivån kan varieras under året. 33 Våtmarker inventerade Skötselplanerna för de nya naturreservaten i södra Törnskogens naturreservat och i Rösjöskogens naturreservat innehåller anvisningar för restaurering av våtmarkerna. Kommunens samtliga våtmarker är inventerade och förutsättningar för återställningsarbete är beskrivna. Sollentuna driver under ett projekt med bidrag från länsstyrelsen för Lokala Naturvårdssatsningar. Där skapas tio nya småvatten i naturreservatet östra Järvafältet för att gynna groddjur, vattenlevande småkryp och fåglar. Sumpskogar Alla sumpskogar på kommunägd skogsmark har skötsel som utgår från de biologiska värdena. Kommunen äger ca 95 % av totala arealen skog i kommunen. 33 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av våtmarker 2. Våtmarker i odlingslandskapet Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap från och med år I Stockholms län är 18 våtmarker utvalda och ingår som länets bidrag till det totala myrskyddet i Sverige. Ingen av de 18 våtmarkerna ligger i Sollentuna. Huvuddelen av Sollentunas våtmarker ligger i naturreservat och har därmed ett långsiktigt skydd. Regelbundna skötselinsatser görs också för att bibehålla och utveckla våtmarkernas värden. Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Under 2011 har 10 stycken smådammar för grodor och andra vattenlevande smådjur skapats i Järvafältets naturreservat genom bidrag från länsstyrelsen. 33 Betesdjuren i naturreservaten håller odlingslandskapets våtmarker öppna så att de höga naturvärdena för fågelliv och groddjur kan behållas. 18

19 12. Levande skogar Nationellt miljökvalitetsmål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Skogsbruk och skötsel Kommunen äger cirka hektar skog, vilket utgör ca 95 % av totala arealen skog i kommunen hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplaner. För skötseln av kommunens övriga skogar finns en policy som underlag för ambitionsnivån som tar hänsyn till biologisk mångfald och rekreation. Skogsmark i tätortsnära lägen sköts med anpassning till naturvärden och friluftsliv. Information till och dialog med boende är också en viktig del i arbetet. Skötseln av kommunägda skogar har en hög ambitionsnivå i att förstärka den biologiska mångfalden. Till exempel gynnas eller utvecklas lövskog, gammal skog och död ved. 33 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av skogsmark Kan genomföras på olika sätt bl.a. genom naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd. 2. Förstärkt biologisk mångfald Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog (över 60 år) och gammal skog (äldre än 120 år) ska bevaras och förstärkas. Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. 3. Skydd för kulturmiljövärden Fornlämningar och kulturmiljövärden i skogen är viktiga för skogens upplevelsevärden. 4. Åtgärdsprogram för hotade arter Ett åtgärdsprogram för hotade arter som har behov av riktade åtgärder ska finnas. 5. Naturupplevelser och friluftsliv Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv bevaras och utvecklas. Upplevelsevärdena utgör ett bra underlag för att bevara och förstärka kvaliteterna. Sollentuna har cirka hektar skog hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk. Skötsel är inriktad på att bevara värden rekreation och biologiskmångfald 33 De generella riktlinjerna för skötseln av kommunens skogar anger att död ved, lövskog och gammal skog ska gynnas och utvecklas. I naturreservaten finns mål formulerade och mått för uppföljning av död ved, lövskog och gammal skog. Mål för fornlämningar och kulturmiljöer finns i kulturmiljöprogrammet, naturvårdsplanen och i naturreservatens skötselplaner. En löpande dialog hålls med kommunantikvarien, länsstyrelsens kulturmiljöenhet och länsmuseet. Vid trädfällning på fornlämningsområde har virket körts ut med häst. Skötselplanerna för kommunens naturreservat beskriver vilka skötselåtgärder som ska göras i olika skogstyper. Skyddet av hotade arter är inriktat på att bevara skyddsvärda biotoper. Till de hotade arterna som har nationella åtgärdsprogram kan skötselåtgärder genomföras med stöd av åtgärdsprogrammet. Inriktningen för de tre större naturområdena i kommunen är beskriven i kommunplanen: Törnskogen är vildmarksområdet, Rösjöskogen rekreationsområdet med anläggningar och Järvafältet det välhävdade och omväxlande kulturlandskapet. Samtliga områden har klassats enligt Regionplanekontorets upplevelsevärden. Skötseln och utvecklingen av områdena utgår från upplevelsevärdena

20 13. Ett rikt odlingslandskap Nationellt miljökvalitetsmål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Odlingslandskapet i naturreservateten Kommunens två jordbruk är kommunägda arrendegårdar som ska hålla odlingslandskapet välhävdat på Sollentunas del av Järvafältet, bl.a. genom att kor betar på betesmarkerna i Rösjöskogens naturreservat. Några av de värdefulla odlingsmarkerna i Rösjöskogens naturreservat brukas av en jordbrukare i Täby. All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark. Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Jordbruken drivs inte för ekonomisk produktion. samråd mellan golfbanorna och kommunens representanter för kulturmiljövård och naturvård skett. Golfbanorna bidrar till att bevara och återskapa natur- och kulturvärden som fanns i det tidigare odlingslandskapet. 33 Djurhållning Användandet av betesmarker sommartid och stallning av betesdjuren vintertid sker med anvisningar och rutiner för att minimera läckaget av näring till mark och vatten. Gödseln tas till vara och kan användas som gödning på åkrarna. I de betesavtal som tecknas mellan kommunen och olika djurägare skrivs hänsyn till kulturmiljöer och naturvärden in i betesavtalen. Betet inom naturreservaten följer reservatens skötselplaner. Golfbanor I samband med nybyggnad och ombyggnad av golfbanorna Skillinge och Svartinge har ett aktivt Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skötsel av ängs- och betesmarker Alla ängs- och betesmarker i länet som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökats med cirka 80 hektar och arealen hävdad naturbetesmark med cirka 400 hektar 2. Bevara småbiotoper Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras och skötas. 3. Kulturbärande landskapselement Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska öka med cirka 70 procent jämfört med det antal vårdade landskapselement med miljöersättning som fanns år Odlingsmark nära tätorter Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätortsnära lägen ska så långt möjligt bevaras och hävdas. De marker som klarar kriterierna för miljöersättning har idag bra hävd. Även andra områden hävdas med hög ambitionsnivå och här kan naturvärdena öka med tiden. I de nya naturreservaten tillkommer ytterligare områden som kan utvecklas. Småbiotoperna inom kommunens naturreservat har en skötsel som ska säkra småmiljöernas värden. De golfbanor som finns i kommunen har utformats för att värna om odlingslandskapets småmiljöer och de har tydliga skötselinstruktioner. I de nya naturreservaten kommer en långsiktig skötsel att gynna odlingsmarkens kulturelement. Antalet vårdade landskapselement kommer att öka i kommunen de närmaste åren. All odlingsmark i Sollentuna ligger i tätortsnära läge. Odlingsmarken i naturreservaten brukas med betesinriktat jordbruk. En del av de gamla jordbruksmarkerna i mer tätbebyggda områden sköts med årlig slåtter Andelen lantbruksföretag Det finns tillräckligt många lantbruksföretag i länet för att förvalta länets ängs- och betesmarker samt de kulturhistoriska värden som finns i odlingslandskapet. 20 Kommunens två jordbruk är kommunägda arrendegårdar som har till huvudsyfte att hålla odlingslandskapet välhävdat. I Södersättra finns några av de för den biologiska mångfalden, kulturmiljön och friluftslivet värdefulla odlingsmarkerna. Kvarvarande åkrar i Törnskogen bidrar till variationen i

21 landskapet. En långsiktig skötsel av dessa marker bör säkras. 6. Ekologisk odling Andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska öka. All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark. Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för de hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Certifiering inte motiverad eftersom jordbruken inte drivs för ekonomisk produktion God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Buller Nästan hela Sollentuna kommun är utsatt för buller. Få platser kan räknas som riktigt tysta. Den stora bullerkällan är trafik från främst vägar, men även från järnvägen och flyget. Människor bor längs järnvägen, E4 och alla genomfartsleder där riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för buller utomhus överskrids. I vissa bostadsområden förekommer också buller från verksamheter. Det rör sig oftast om störande ljud från fläktar eller distributionstrafik. Under 2010 har kommunen tagit fram en bullerutredning med åtgärdsplan för kommunens vägtrafikbuller. Den visade att år 2010 överskreds riktvärdet på 55 db(a) för 750 bostadshus från den kommunala vägtrafiken. 60 db(a) överskreds för 38 bostadshus. Längs de statliga vägarna pågår vissa åtgärder i samband med vägutbyggnader. Vid Kista Trafikplats uppförs bl.a. bullerskärmar. För övrigt planeras inga åtgärder den närmsta tiden eftersom bullernivåerna inte överstiger 65 db(a) utomhus. Regeringen har beslutat att åtgärder ska vidtas längs statliga vägar där 65 db(a) överskrids som ett första etappmål. Sollentuna kommun håller på att ta fram ett åtgärdsprogram för att minska störningen från kommunalt vägbuller. I Sollentuna byggs det mycket i bullerstörda miljöer, men bostäderna som byggs där utformas för att få en acceptabel ljudmiljö, med bl.a. en så kallad tyst sida Inomhusmiljö Under år 2010 inspekterade kommunens miljö- och byggnadskontor skolornas inomhusmiljö. Uppföljande tillsyn gjordes under hösten och vintern 2011/2012. Då många anmärkningar var fastighetsrelaterade så riktades tillsynen främst till fastighetsägarna. Fastighetsägarna har därefter kommit in med uppgifter om vidtagna respektive planerade åtgärder. Under vintern och våren 2011/2012 har inomhusmiljön i lokaler för vård eller annat omhändertagande inspekterats. Sammanlagt besöktes 35 verksamheter. De anmärkningar som kom fram var främst bristande rutiner för att förebygga Legionella samt bristande kännedom gällande radon och ventilation. Störningar i inomhusmiljön utreds vid klagomål. Under år 2012 inkom 37 klagomålsanmälningar till miljö- och byggnadskontoret. Problem med inomhusmiljö i Sollentuna är samma som finns i övriga Sverige. I ungefär 20 % av landets bostäder förekommer problem som kan leda till ohälsa och störningar. Vanligast är problem som t.ex. fukt, dålig ventilation, fel temperatur, lukt, mögel, buller från grannar, trafik eller verksamheter samt kemiska ämnen som kan avges från byggmaterial. Den lagstiftade obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) är bristfällig i Sollentuna. Det är framförallt redovisningen från fastighetsägare till miljö- och byggnadsnämnden av OVK och vidtagna åtgärder som inte är tillräcklig. Överblicken av inkomna OVK-protokoll har däremot blivit bättre under 2012 på grund av digitalisering. OVK har genomförts i de flesta kommunägda verksamhetslokaler. För ca 60 % av dessa blev inte ventilationsanläggningen godkänd. 41 Energi Många av dagens miljöproblem har starka samband med energiförbrukningen och vilka bränsleslag som energin framställs ur. Försurning, växthuseffekt, kemikaliespridning, luftkvalitet i tätorter, marknära ozon, strålsäkerhet, minskad biologisk mångfald

22 vid vattenkraftsutbyggnad etc. påverkas av vår energiproduktion. Energiförbrukningen för uppvärmning och elanvändning i bostäder har varierat marginellt i kommunen under de senaste tio åren. I genomsnitt förbrukade varje invånare 8000 kwh under Att värma fastigheter med fjärrvärme är ofta positivt ur miljösynpunkt. I Sollentuna är 98 % av alla flerfamiljshus och ca 24 % av småhusen anslutna till fjärrvärmenätet. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen var 91 % år 2012, se figur Under 2012 har energirådgivningen genomfört Klimatteater till skolbarn i åldrarna 5-10 år. Det var ca 300 barn som såg föreställningarna. Fem företag har fått energiöversyn och vid samtliga har besöket kunnat leda till rekommendationer. Energibesparingen hos företagen verkar ha betydelse eftersom rekommenderade åtgärder genomförts. Energirådgivningen har deltagit i öppet hus och mässor och har även haft seminarium om alternativa uppvärmningssystem i villaägareföreningar. Information om Energirådgivningen har annonserats i olika medier under året. Figur 4. Olja; 1% Värmepump; 8% Tallbeck; 4% Biobränsle; 91% Fördelning av bränslen till fjärrvärmen 2012 Energirådgivningen Energirådgivningen i Stockholmsregionen är ett samarbete mellan 27 kommuner. Målet är att minska energianvändningen och miljöbelastningen genom energieffektivisering och en ökad användning av förnyelsebar energi. Energirådgivningen vänder sig till privatpersoner, företag och organisationer genom bl.a. telefonrådgivning och webbservice. Verksamheten finansieras genom statliga bidrag från Energimyndigheten. Energirådgivningen driver också projekt för att nå olika målgrupper: Avfall En gemensam avfallsplan för SÖRABkommunerna, Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle , har antagits att gälla från den 1 januari Övergripande mål är: människan i centrum, kvalitet, minska avfallets mängd och sänka dess farlighet, öka återanvändningen och materialåtervinningen samt öka energiutvinningen eller tillverkningen av biogas för att ersätta fossila bränslen. Deponering är den sista utvägen. Delmål för perioden är utvärderade och nya delmål är formulerade fram till En handlingsplan för är framtagen med aktiviteter som beskriver hur målen ska uppnås. Sopbilar för hämtning av hushållsavfall som drivs med biogas används sedan halvårsskiftet Under 2012 gick 70 % av avfallstransporterna på biogas. Insamlat matavfall under 2012 var totalt 1667 ton, i jämförelse med 1564 ton Från och med halvårsskiftet 2010 går allt insamlat matavfall från hushåll och verksamheter till produktion av biogas och biogödsel. Biogas används istället för fossila drivmedel som diesel och bensin. Biogödsel används istället för konstgödning på jordbruksmark. I genomsnitt producerar varje invånare i Sollentuna ca 550 kg hushållsavfall under 2012, mot 560 kg Mängderna sorterat grovavfall inlämnat på SÖRAB:s återvinningscentraler minskade under 2012 med 3,5 % jämfört med Av hushållens avfall energiåtervinns 54 % och 43 % materialåtervinns, som t.ex. förpackningar, trädgårdsavfall, elavfall och matavfall. Ca 3 % lades på deponi

23 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Planeringsunderlag Fysisk planering och samhällsbyggande i Sollentuna grundas på program och strategier för: - hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras - hur estetiska värden ska tas till vara och utvecklas - hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål - hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas Finns med i översiktsplanen. Delar av Sollentuna kommun ingår i den regionala kärna som ska utvecklas (enligt regionplanen RUFS 2010). 37 Finns med i översiktsplanen. 21 Finns med i översiktsplanen. Arbetet med en Urban Grönplan påbörjas 2014/15. Kommunfullmäktige i Sollentuna antog en energiplan Planen innehåller inriktningsmål som bl.a. berör energieffektivisering, förnybara energiresurser och energiproduktion. Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en åtgärdsplan som årligen uppdateras. Strategin har fyra punkter för att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. För detta har en miljö- och klimatberedning under kommunstyrelsen tillsatts under perioden hur ett barnperspektiv beaktas i planeringen I översiktsplanen ska ett barnperspektiv i planeringen beaktas hur det för länet karakteristiska kulturarvet bevaras och utvecklas. Kommunernas kulturmiljöprogram är reviderade. 2. Minskat buller Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ska minska. 3. Bevara tysta områden Tystnaden, dvs frånvaron av buller, i Stockholms gröna kilar upprätthålls i minst rådande omfattning. 4. Mängd deponerat avfall Mängd deponerat avfall jämfört med 1999? Det finns en väl etablerad Kulturmiljöplan som ingår i översiktsplanen och som kontinuerligt tillämpas 38 Längs de statliga vägarna planeras vissa åtgärder i samband med vägutbyggnader. För övrigt planeras inga åtgärder eftersom bullernivåerna inte överstiger 65 db(a). I Sollentuna byggs mycket i bullerstörda miljöer, men bostäderna utformas för att få en acceptabel ljudmiljö, med t.ex. en så kallad tyst sida. 30 Citat från ovanstående utredning: De områden som pekats ut som tysta områden i Region- och trafikplanekontorets utredning om upplevelsevärden i Stockholms län ska om möjligt skyddas från tillkommande störningar. KS beslut 159/2005: I de fall tysta områden i de gröna kilarna finns inom kommunen ska kommunen verka för att dessa områden får minskat buller. Kommunen beaktar detta vid lokalisering av bullrande verksamheter och byggande av infrastruktur. 1999, 108 kg/person 2012, 22 kg/person Kärl- och säck till deponi: 0 kg Grovavfall från ÅVC och separat insamlat grovavfall: 16 kg/person Restavfall till deponering från förbränning: 6 kg/person Totalt 22 kg/person. 23

24 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 5. Återvinning av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker Mängd insamlat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som har samlats in och återvunnits genom biologisk behandling Insamlat matavfall: 2012: 1667 ton: inv. Sollentuna= 25 kg/inv. 2011: 1564 ton: 65891= 24 kg/inv Andel hushåll i % som sorterar sitt matavfall i Sollentuna Alla hushåll ska sortera med bibehållen god kvalitet. Hushåll i småhus Insamling av matavfall för produktion biogas och biogödsel: 60% Godkänd anmälan för hemkompostering av matavfall: 32% Osorterat abonnemang: 8% Hushåll i flerbostadshus Insamling av matavfall för produktion biogas och biogödsel: 94% Osorterat abonnemang: 6% 7. Energianvändning i bostäder och lokaler. I Stockholms län ska miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre än år Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Nuvarande förvaltare ska följa upp och föreslå åtgärder för energibesparing i verksamhetsfastigheter (skolor, förskolor mm). Fastighetskontoret har fått i uppdrag att ta fram förslag på energieffektiviseringar/besparingar i kommunens fastigheter.40 Energiförbrukningen för uppvärmning och elanvändning i bostäder har varierat marginellt i kommunen under de senaste åren. I genomsnitt förbrukade varje invånare 8000 kwh under Ett rikt växt- och djurliv Nationellt miljökvalitetsmål Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. har en inriktning på att gynna naturvärden och friluftsliv. All naturmark som ägs av kommunen brukas med en kombination av miljö-, natur- kulturoch friluftshänsyn. Naturen i siffror Sollentuna kommun är ca hektar stor och ca ha (55 %) utgörs av naturmark. Kommunen äger ca ha (95 %) av naturmarken. Läs mer i miljömål 11 Myllrande våtmarker, miljömål 12 Levande skogar och miljömål 13 Ett rikt odlingslandskap. Naturreservatet Östra Järvafältet är ha stort. De nybildade naturreservaten Södra Törnskogens naturreservat och Rösjöskogens naturreservat är ca 500 ha respektive ca 200 ha. Det innebär att 33 % av kommunens yta och 60 % av kommunens naturmark nu är avsatta som reservat. I naturmark ovan har också golfbanor och Silverdals griftegård medräknats.33 Under 2012 har underlag börjat tas fram för bildandet av ett nytt naturreservat i Tegelhagsskogen. Skötsel av naturmark Skogsbruket i Sollentuna drivs utan krav på ekonomisk avkastning. Kommunens jordbruksarrenden 24

25 Artportalen Artportalen används för att rapportera och lagra data om arter i kommunen. De uppgifter som den lokala artdatabasen tidigare fyllde har nu ersatts av Artportalen. Artportalen har utvecklats av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och Artsdatabanken i Norge i samarbete med användarna. Den finansieras av Naturvårdsverket samt Miljøverndepartementet i Norge. Artportalen är ett verktyg för olika aktörer inom naturvård, miljöövervakning och forskning. Artportalen används för att rapportera och lagra data som samlas in av våra nationella system för att följa utvecklingen i miljön, såsom biogeografisk uppföljning, åtgärdsprogram för hotade arter, nationell miljöövervakning och uppföljning av skyddade områden. Artportalen används även av kommuner, länsstyrelser och andra nationella myndigheter i den löpande verksamheten t.ex. vid ärendehantering, regional miljöövervakning och uppföljning av miljömål. Utvecklingspotential Sollentuna saknar ett aktuellt naturvårdsprogram eftersom det nuvarande är från Kommunen saknar idag en heltäckande inventering och samlad strategi för hur de små naturområdena i närmiljön ska hanteras. Det finns därför en risk att värden försvinner då förändringar sker i små steg på olika håll. I den nya översiktsplanen för Sollentuna kommun beskrivs betydelsen av att de större och mindre naturområdena hänger ihop. Här betonas också betydelsen av kvaliteten på de mindre naturområdena för att gynna den biologiska mångfalden. Tillgängligheten till naturområdena betonas också i översiktsplanen. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen som har fokus på urban grönstruktur startar Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Andel skyddad natur av hela kommunens yta 30 % av kommunens yta har skyddad natur 2. Den biologiska mångfalden och hotade arter bevaras och skyddas Skötselplanerna för naturreservaten ger goda förutsättningar att bevara biologisk mångfald i naturen. Riktlinjerna för skötsel av övrig naturmark har också inriktning på att bevara och utveckla förutsättningarna för biologisk mångfald. 25

26 Referenser 1 Chef för SLB-analys, Malin Täppefur, - E-post Boel Lövenheim, SLB-analys 3 Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Rapport Exponering för partikelhalter (PM10) i Stockholms län (LVF 2007:17), Kartläggning av kvävedioxid- och partiklar (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun (LVF 2011:19) 4 Henrik Fallgren, IVL Svenska miljöinstitutet- E-post Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund - Rapport Luftkvalitet i Stockholm och Uppsala län samt delar av Gävleborgs län (LVF 2013:6) 6 Beräkningar (finns på MHE) gjorda med utgångspunkt från data från : Malin Täppefur, chef för SLB-analys - muntligt : Malin Täppefur, chef för SLB-analys - E-post Baseras på data från Malin Täppefur, chef för SLB-analys - E-post och 9 Naturvårdsverkets - rapport 6557, mars Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006: Rapport Hur mår skogen och skogsmarken? (Rapport 2006:04) 11 Chef för SLB-analys, Malin Täppefur, Sollentuna kommun, miljö- och byggnadskontoret Inventering av potentiellt förorenade områden i Sollentuna kommun, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ann-Christine Granfors, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 14 Peter Hugmark, Käppala - E-post Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel 16 Riskklassning av nedlagda deponier, , av Ramböll AB på uppdrag av SÖRAB 17 SFS Upphandlingspolicy för Sollentuna kommun (Sollentuna 2011) 18 SFS Antagna av kommunstyrelsen Dnr 2012/0263 KS Upphandlingschef, Lill Sandberg, upphandling och inköp i Sollentuna. 20 Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund - Rapport Kartläggning av Bens(a)pyren (LVF 2010:6) 21 Stadsarkitekt, Jan Enfors, kommunledningskontoret i Sollentuna Per Ljungberg, Norrvatten 24 Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Cajsa Norman, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 25 Uppgifter från miljö- och hälsoskyddsenhetens ärendehanteringssystem ECOS 26 Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Frida Ekblom, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna Miljö- och vattenplanerare, Paola Ponzio, kommunledningskontoret i Sollentuna 29 Verksamhetsplan Vattenvårdsgruppen Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Jonas Lidbrink, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 31 Sollentuna Energi AB E-post Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort (LVF2010:23). 33 Naturvårdschef, Rikard Dahlén, kommunledningskontoret i Sollentuna 34 Joakim Pansar, Länsstyrelsen 36 Chef Ao Avfall SEAB, Kristina Sjöblom, Sollentuna Energi AB E-post Projektchef, Lars Keski-Seppälä, kommunledningskontoret i Sollentuna 38 Kommunantikvarie, Olof Svanberg, kommunledningskontoret i Sollentuna 39 Sollentuna kommun: Bullerkartläggning (ÅF-Infrastructure AB. 2011, Rapport A) 40 Trafik- och fastighetskontoret 41 Bygglovshandläggare, Majid Khayyami, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 42 Beräkningar baserade på data från Sollentuna Energi och Malin Ekman, SLB-analys 43 Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund - Rapport Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun (LVF 2008:25) 44 Miljörapport Käppalaförbundet Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Malin Löwbom, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna 46 Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Marianne Fex, miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna

27 Bilaga 1 - Kvävedioxid 27

28 Bilaga 2 PM10 28

29 Bilaga 3 Elektromagnetiska fält från kraftledningar 220 kv Befintlig kraftledning resp som avvecklas 130 kv Befintlig kraftledning 70 kv Befintlig kraftledning resp som avvecklas Riskzon inom vilken magnetfälten överstiger 0,4 µt: 220 kv = 50 m från mitten av kraftledning åt respektive håll 130 kv = 40 m från mitten av kraftledning åt respektive håll 70 kv = 40 m från mitten av kraftledning åt respektive håll Kartläggningen baseras på generella beräkningar utifrån kraftledningarnas kilovolt. En specifik bedömning måste göras för respektive kraftledning om magnetfältens exakta utbredning ska kunna fastslås. SOLLENTUNA KOMMUN Miljö- och hälsoskyddskontoret, 2011 Kartunderlag: Svenska kraftnät 29

30